Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2016

2016 Sveriges Televisions public service-redovisning

SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2016 Sveriges Televisions public service-redovisning 2016 © Sveriges Television AB 2017 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Ulrika von Celsing, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Johan Lindén, Tomas Lindhé och Jocke Norberg Layout: Anna Markevärn Omslagsfoto: Håll käften – eller dö, SVT och Det mest förbjudna, Ulrika Malm. Inlagebilder: Lesia Valentain & Gailstu/ Foap. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2017 Innehåll

1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medielandskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 8 2.1 Oberoende 8 2.2 Värde 8 2.3 Genomslag 10 3. Detta har SVT bidragit med 11 3.1 Värde 11 3.2 Genomslag 14 4. Kvalitet och utveckling 20 4.1 Uppdragsprocess 20 4.2 Externa produktionsbolag 20 4.3 Publicistisk kontroll 20 4.4 Nya tjänster 22 4.5 Svenska språket 22 4.6 Decentraliserad organisation 23 4.7 Teknisk eller annan utveckling 25 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 26 5. Här finns SVT 27 5.1 Kanaler 27 5.2 Mottagningsplattformar 29 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 29 6. Bredden i utbudet 33 6.1 Programkategorier 33 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 35 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 35 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 37 7.3 Kulturuppdraget 40 7.4 Barn och unga 43 7.5 Tillgänglighet 45 7.6 Minoritetsspråk 48 7.7 Variation i produktionsformer 51 7.8 Folkbildning 52 7.9 SVT:s samlande roll 54 7.10 Möten och dialoger 55 8. Publiken – användarna 58 8.1 Publikrörelsen från broadcast till online 58 8.2 Medieanvändning vid kriser 59 8.3 Värdering av kanaler och tjänster 59 9. Resursanvändning 61 9.1 Intäkter 61 9.2 Kostnader 64 9.3 Produktivitetsökning och verksamhetsutveckling 65 9.4 Sidoverksamhet 68 10. Planer för framtiden 70 Bilaga 1 Sammanfattning 73 Bilaga 2 Bolagsgemensamt index 75 Bilaga 3 Tabeller 76

Inledning

1.1 VD HAR ORDET Över tid finns det en kärlekssaga mellan SVT och i stort sett svenska, franska, engelska, arabiska och samiska. 2016 var alla svenskar. Nio av tio tar del av något från SVT varje också året då vi följde Sverige – och Island - i fotbolls-EM, vecka. Det är ett förtroende som vi är mycket glada över, men kulturen tog över lördagskvällarna i tablån och konstnären som vi måste förtjäna, varje dag, varje minut. Lars Lerin blev utsedd till årets tv-personlighet. Och det var 2016 fyllde SVT 60 år. Det har varit ett år med tillbaka- året då ungdomsserien Skam slog alla tiders digitala rekord blickar in i televisionens revolutionerande barndom, men och gick om Julkalendern som den mest tittade i SVT Play. också framåtblickar kring dagens explosion i användningen Under 2016 har SVT stärkt bevakningen av hela Sverige, av rörlig bild. SVT:s vision, framtagen under året, rymmer till exempel genom serier som Världens bästa hemtjänst från den nya tidens folkbildningstanke: att bidra till ett Sverige där Vännäs, Gympaläraren från Ösmo och Vi kallas tiggare från alla är mer nyfikna och insatta. Vi vill vara kreativt ledande Borås. Vi har fortsatt att utveckla de lokala nyheterna bland och oumbärliga både i tv-kanalerna och genom digitala tjäns- annat genom att öppna den 33:e redaktionen i Sverige – i Ang- ter. Vi vill svara mot behov i hela Sverige och skapa ett utbud ered. Brexit i Storbritannien, presidentval i USA och terror- som engagerar, underhåller och berikar – i allmänhetens dåd i Bryssel, Nice och Berlin har visat betydelsen av SVT:s tjänst. satsningar på både snabba direktsändningar och på att för- 2016 kunde tittarna också fira en annan födelsedag: tioår- klara sammanhang. Och kraften i SVT:s ökade fokus på av- ingen SVT Play. Lika mycket som SVT Play har förnyat slöjande journalistik har märkts bland annat i den internatio- tv-branschen, lika uppenbart är det idag att användarna väl- nellt hyllade dokumentärserien om Karolinska Institutet och jer det sätt att följa utbudet som passar dem bäst. Via tv:n i kirurgen Macchiarini. vardagsrummet på lördagskvällen eller via datorn vid köks- 2016 var också ett år då SVT:s utbud blev ovanligt prisbe- bordet. Via surfplattan i hängmattan eller via mobilen på lönt. Aldrig tidigare har SVT vunnit så många Kristaller på busshållplatsen. En miljon svenskar följer idag SVT enbart tv-branschens gala. Rekordmånga SVT-program nominera- via digitala kanaler och under året har vi fortsatt att göra det des till Stora Journalistpriset och SVT vann flera av världens enklare för dem att ta del av public service. allra största kreativa utmärkelser: Eurovision Song Contest 2016 var året då Eurovision Song Contest i Stockholm sam- fick Guldrosen i Berlin och Allt för Sverige utsågs till världens lade långt över 200 miljoner tittare världen över, under devi- bästa tv-program och tog hem en internationell Emmy i New sen Come together. Det var året då SVT gjorde flera satsning- York. ar för att hjälpa dem som nyss kommit till Sverige, med ny- Tack alla som tittar, tack alla som följer SVT. Och tack för hetssändningar på lätt svenska och testappen Språkplay där att ni hjälper oss med tankar och idéer för att utveckla hela undertexterna kan översättas till 18 språk. I brytningstiden Sveriges Television. för rörlig bild tog SVT ett utökat ansvar för svensk film och satsade på drama med internationell höjd, som Springfloden, Hanna Stjärne Fröken Frimans krig och Midnattssol där fem språk talas: Verkställande direktör, Sveriges Television AB

5 1.2 SVT I ETT FÖRÄNDERLIGT sätt på alla prioriterade områden. SVT:s 1.3 ÅRETS REDOVISNING MEDIELANDSKAP nyhetsuppdrag utförs än bättre med Årets redovisning innehåller ett antal Svenskarnas mediebeteenden förändras hjälp av SVT:s prisbelönta satsningar på förändringar jämfört med 2015 års ver- i snabb takt. I första hand handlar det databasjournalistik. Kulturuppdraget sion för att tydligare visa hur SVT lever om ett skifte mot online-användning av fördjupas med hjälp av tjänster som Öp- upp till de olika villkoren som regleras i medieutbudet. Enligt undersökningen pet arkiv, som ger SVT möjlighet att till- sändningstillstånd och anslagsvillkor. Svenskarna och internet 2016 blev inter- gängliggöra ett unikt svenskt kulturarv. För att särskilja de olika tjänsterna net år 2016 den vanligaste informations- Tillgänglighetstjänsterna blir i många har SVT valt ett antal begrepp. Med bro- källan för ett genomsnitt av alla svenska fall betydligt mer tillgängliga online och adcast menas de sändningar som sker i användare. En miljon svenskar tar till kan i ett större nischat utbud, exempel- marknätet, via satellit och de simultan- exempel del av SVT:s utbud enbart via vis för minoriteter, tydliggöras bättre än sändningar av SVT:s fem kanaler som internet. Nästan varannan svensk an- vad som är praktiskt möjligt i de tradi- sker över öppet internet. Med online vänder SVT Play en genomsnittlig tionella mediekanalerna. menas övriga tjänster som sker över in- vecka. I en föränderlig medievärld är det ternet så som särskilda sändningar och Förändringen går fort, inte minst viktigt för SVT att försöka förstå och on demand-tjänster, så kallad beställ-tv. bland barnen. Internetanvändandet anpassa sig till hur människors och De kallas också sändningar och tjänster bland de riktigt små barnen fortsätter samhällets behov utvecklas. Många be- på internet eller webben. att öka. Tre av fyra tvååringar använder hov är bestående och opåverkade av tek- Alla timmar som redovisas i texter internet, vilket är en ökning med fem nikutveckling och omvärld, exempelvis och tabeller gäller broadcast om inte an- procentenheter sedan förra året. En de grundläggande behoven av informa- nat tydligt anges. tredjedel av de allra yngsta barnen an- tion och förströelse. Dessa grundläggan- SVT har valt att beskriva verksam- vänder internet varje dag. Redan i åtta- de behov förenar de som anammat ett heten för de olika områdena i den löpan- årsåldern har över hälften en egen smart modernt mediebeteende med de som de texten. För att tydligare redovisa hur mobil. I genomsnitt använder svenskar- väljer mer traditionella sätt att ta del av SVT uppfyllt villkoren redovisas i bilaga na internet 24 timmar i veckan. Drygt rörlig bild. Och det sistnämnda är ingen 1 resultatet av alla paragrafer och punk- nio av dessa är via mobilen, en ökning liten grupp, mer än 8 av 10 svenskar an- ter av sändningstillstånd och anslags- med en timme sedan förra året. Perso- vänder fortfarande regelbundet de tradi- villkor i ordningsföljd. Det sker dels ge- ner mellan 16 och 25 år ägnar i genom- tionella tv-kanalerna. På SVT:s program nom en tydlig hänvisning till i vilket snitt nästan 40 timmar i veckan åt inter- i de traditionella kanalerna lägger ge- kapitel man kan utläsa resultatet och net. SVT lägger därför särskilt stort fo- nomsnittssvensken fortfarande 54 minu- dels genom att resultatet presenteras di- kus på att utveckla utbud och tjänster ter om dagen. rekt i bilagan. som svarar mot barns och ungas föränd- SVT är lika mycket till för de med mo- Villkoren kan uppfyllas på många rade behov. derna som gamla mediebeteenden. I nå- olika sätt. I vissa fall utgörs redovisning- Internet har också fått en allt större gon mån ska SVT:s program förena och en av kvantitativa indikatorer med jäm- roll som nyhetsmedium, även om tv överbrygga även de digitala klyftorna. förelser mellan åren som har till syfte att fortfarande är den främsta källan för Detta är inte minst viktigt mot bakgrund tydliggöra hur vissa av kraven uppfyllts. nationella och internationella nyheter av den polarisering som sker i samhället För andra villkor är det själva utbudet och dagstidningen för det lokala. Tren- och som åtminstone delvis är en följd av eller arbetsrutiner som bäst beskriver den är dock tydlig: stora delar av den moderna mediebeteenden. Genom algo- hur SVT agerar för att leva upp till vill- svenska befolkningen tar del av medier ritmer skapade av globala företag, oftast koren. Det är också viktigt att skilja på och information i första hand via inter- med kommersiella avsikter, utsätts vi i allt krav som kräver en förändring, en ök- net. SVT:s nyheter online ska svara mot mindre grad för det som utmanar våra ning, och krav som enbart ska nå ett till- de traditionella kraven om opartiskhet, invanda åsikter, utan sorteras in i fördefi- stånd, exempelvis kravet på decentrali- saklighet och hög kvalitet, men måste nierade fack av likasinnade, så kallade serad organisation. samtidigt svara mot publikens ökade filterbubblor. SVT, som har möjlighet att SVT har mot bakgrund av bland an- krav på snabb uppdatering och tillgäng- nå ut till många, kan i det läget vara en av nat företagets nya strategier och tidigare lighet. de aktörer som bäst bidrar till att punkte- synpunkter från Granskningsnämnden Generellt ger den tekniska utveck- ra filterbubblorna. Därigenom kan SVT sett över en rad områden som relaterar lingen SVT möjligheter att svara mot bidra till att skapa en arena för det demo- till SVT:s skärningsfält gentemot kom- public service-uppdraget på ett bättre kratiska samtalet. mersiella aktörer, med särskilt fokus på

6 Gympaläraren Foto: Janne Danielsson

de frågor som rör SVT:s intäkter vid si- drag och hur uppdragen tolkas varför I kapitel 7 redovisas uppföljningen dan om radio- och tv-avgiften. På en rad det fortfarande finns olikheter. av ett antal särskilda uppdrag för SVT områden innebär omprövningen en I kapitel 2 och 3 redovisas hur SVT och kapitel 8 beskriver hur publiken ökad transparens i form av utökad redo- tolkar begreppet effektivitet, det vill numera tar emot SVT:s samlade utbud. visning och i några fall har också åtgär- säga med vilka värden SVT bidrar till Kapitel 9 redovisar intäkter, kostnader vidtagits för att säkra en striktare samhälle och individ och med vilken der och sidoverksamhet samt hur före- tillämpning av regelverken. Den utökade kvalitet samt med vilket genomslag. taget arbetar med ständiga produktivi- redovisningen och vidtagna åtgärder Kapitel 4 beskriver hur företaget ar- tetsförbättringar. Slutligen kommer i redovisas i respektive delkapitel. betar med sina kärnprocesser och hur kapitel 10 en övergripande beskrivning SVT stod värd för Eurovision Song den publicistiska kontrollen utförs. Ka- av planerna för framtiden. Contest (ESC) 2016. I kapitel 9 finns en pitlet beskriver också organisation och I bilaga 2 redovisas det sammanväg- särskild beskrivning av detta event. utveckling inom ett antal områden. da indexet gällande minoritetsspråk Upplägg och disposition för årets Kapitel 5 redovisar det totala utbu- för samtliga public service-bolag och i redovisning är till stora delar samord- det fördelat på kanaler och tjänster på bilaga 3 så finns ett antal tabeller som nad med Sveriges Radio och Utbild- olika plattformar och i kapitel 6 redo- endast redovisas som grafer i den lö- ningsradion. Det bör dock påpekas att visas bredden i utbudet fördelat i pro- pande texten. En del tabeller innehåll- företagen har både skillnader i upp- gramkategorier. er också historiska data.

7 2

Det här vill SVT

SVT:s ambitioner utgår från public service-uppdraget som vilar på tre grundpelare: oberoende, värde och genomslag. Oberoendet baserar sig på public service-uppdraget i sig. För värde och genomslag har SVT sex övergripande mål som fastslagits av SVT:s styrelse. Det är med dessa mål vi mäter företagets effektivitet.

Oberoende Värde Genomslag

Institutionen Samhällsvärde Kännedom

Regleringen Individuellt värde Räckvidd

Finansieringen Professionell kvalitet Användning

2.1 OBEROENDE Regleringen Finansieringen Oberoende säkras genom de olika barri- Innehållet i public service-uppdraget Public service finansieras idag vid si- ärer som finns för politiskt och kom- regleras i allt väsentligt i SVT:s sänd- dan om statsbudgeten genom en sär- mersiellt inflytande. Barriärerna är in- ningstillstånd, och även här slås obero- skild avgift. En viktig aspekt av den stitutionella, finansiella och endet fast redan i dess första stycke: särskilda finansieringen är att den är regleringsmässiga. Verksamheten ska präglas av oberoen- frikopplad från de politiska budgetdis- de och stark integritet och bedrivas själv- kussionerna. De övergripande besluten Institutionen ständigt i förhållande till såväl staten om nivåerna av finansieringen av Institutionen public service är förank- som olika ekonomiska, politiska och an- public service tas i särskild ordning i rad i det svenska samhället och den re- dra intressen och maktsfärer i samhället. samband med besluten om riktlinjerna presentativa demokratin. Den finns till Sändningstillståndet är giltigt för ett för verksamheten. för att säkerställa mediepluralism och antal år och detta ger verksamheten en att alla medborgare i alla delar av landet långsiktighet som innebär ett oberoen- 2.2 VÄRDE nås av väsentlig journalistik och ett kva- de. Oberoendet är även reglerat genom SVT har delat in det värde vi vill tillföra litativt medieinnehåll. Riksdagens och det direkta innehållet i tillståndet. Till publiken i tre områden: samhällsvärde, regeringens beslut om sändningstill- skillnad från kommersiella medier har individuellt värde och professionell stånd och anslagsvillkor garanterar in- SVT ett krav på opartiskhet inskrivet i kvalitet. Alla nyckeltal utgår från publi- stitutionen och dess funktion i samhäl- tillståndet. kens uppfattning om SVT eftersom det let. ytterst är publiken som ska bedöma verksamheten. Vår ambition är att det

8 På spåret Foto: Janne Danielsson

upplevda värdet av SVT per använd mi- Individuellt värde samarbetspartners. SVT ska vara bäst i nut ska öka. Public service kan inte bara vara bra för sitt fack, originalet som andra vill ef- Till de huvudsakliga målen finns någon annan. Alla har rätt att förvänta terlikna. Kreatörerna ska vara modiga, stödjande indikatorer som hjälper oss sig ett utbyte av det vi gör. Utbudet som kreativa och de bästa berättarna. SVT analysera hur väl vi lyckas. Dessa är un- helhet måste därför upplevas som ange- ska fortsätta tillhandahålla de tjänster der utveckling och kommer att variera läget för mig, som underhållande och som får högst betyg av publiken och mellan åren. För nyckeltal kring pro- intressant. Utbudet ska upplevas som vinna erkännande av andra yrkesmän duktivitet, se kapitel 9. tillgängligt och radio- och tv-avgiften och kvinnor i Sverige och internatio- ska av den enskilda individen upplevas nellt. Produktionen ska hålla en hög Samhällsvärde som prisvärd i relation till det man er- och stadig kvalitet och leveranssäker- Public service kan bara motivera sin exis- bjuds. SVT:s mål för det individuella het i hela produktionskedjan, från tens om utbudet har en mening. SVT delar värdet är att minst 2 av 3 tillfrågade ska idéarbete och insamling till bearbet- in det värde vi tillför samhället i fem om- anse att SVT har ett mycket eller ganska ning och distribution. En hög professi- råden: demokrati, kultur, kunskap, social stort värde för mig. onell kvalitet leder till ett högt förtro- sammanhållning och innovation. Dessa ende hos allmänheten. SVT:s centrala utvecklas utförligare i de kommande ka- Professionell kvalitet mål för detta område är att minst 4 av pitlen. SVT:s övergripande mål för detta Med professionell kvalitet avses yr- 5 tillfrågade ska ha ett högt förtroende område är att minst 3 av 4 tillfrågade ska kesskicklighet. SVT:s utbud skapas av för företaget. anse att vi har ett mycket högt eller ganska journalister, kreatörer, tekniker samt högt värde för samhället. andra professionella medarbetare och

9 2.3 GENOMSLAG Användning SVT är till för alla. Alla har rätt till en Vad gäller användning så är det rimligt del av SVT. Bara genom ett stort genom- att anta att tittandet i broadcast kommer slag kan SVT behålla sin ställning som att fortsätta minska, i det paradigmskif- ett demokratiskt verktyg. Att behålla ge- te som tv-branschen liksom andra går nomslaget under de stora omvälvningar- igenom. Det kan accepteras, så länge na på mediemarknaden är därför en av SVT lyckas öka värdet av programmen de största utmaningarna för företaget. för tittarna. Användningen kan dock inte sjunka alltför kraftigt, om SVT:s Kännedom program ska kunna behålla sitt genom- Kännedom har varit ett område SVT slag i samhället. Om programmen inte inte behövt ägna lika mycket uppmärk- ses så har de ingen effekt. samhet åt tidigare. SVT:s kanaler var en Mot bakgrund av detta har SVT slagit gång kända av alla. Idag, med det stora fast ett mål som innebär att totalvoly- utbudet av innehållsleverantörer har det men tittande kan minska, men till en blivit allt viktigare att arbeta med mark- viss gräns. SVT:s mål är att fram till nadsföring, sociala medier och andra 2020 användas i genomsnitt minst 50 sätt att diskutera med och göra utbudet minuter om dagen. Även detta mål är, bekant för publiken. Detta är inte minst precis som kännedom och räckvidd, helt viktigt för att publiken ska kunna bedö- plattformsoberoende. ma om de får valuta för pengarna. Ett av målen är därför att SVT:s verksamhet ska vara känd av allmänheten. Målet är att minst 9 av 10 ska känna till SVT:s etablerade tjänster och 4 av 10 till- frågade ska känna till SVT:s nya tjänster efter ett år.

Räckvidd Räckvidd handlar om att nå ut till så många som möjligt, inte hela tiden men åtminstone då och då. Det anses internationellt vara ett av de viktigaste målen för public service. Det är också en av de viktigaste legitimitetsgrunderna för public service som helhet. SVT:s räckviddsutma- ningar framöver har flera dimensioner. SVT ska vara till för alla oavsett ålder, geografisk hemvist, bakgrund, kön eller funktionshinder. För området gäller målsättningen att minst 9 av 10 tillfrågade fortsatt ska an- vända utbudet en genomsnittlig vecka. Valet av plattform spelar ingen roll. SVT:s webbtjänster är lika mycket värda som de traditionella tv-kanalerna.

10 3

Detta har SVT bidragit med

I förra kapitlet redovisades vad SVT vill och här redovisas hur SVT lyckats. Det är uppfyllelsen av målen inom värde och genomslag som beskriver SVT:s effektivitet och som ger vägledning om hur företaget bör agera de kommande åren.

3.1 VÄRDE upplevda samhällsvärdet ska öka, men Ett antal åtgärder vidtogs med anled- Samhällsvärde det kan konstateras att i en tid med en ning av de nya strategierna (se kapitel Måluppfyllelse: SVT:s långsiktiga ambi- ökande polarisering och omfattande 10). Ett stort projekt bestod i att förbätt- tion är att öka samhällsvärdet av pro- diskussion om utökad faktaresistens så ra SVT:s förmåga att med bevarad tro- grammen och att minst 3 av 4 medborg- får årets resultat ses som klart positivt. värdighet, saklighet och hög tillgänglig- are ska anse att utbudet har ett stort Skillnader mellan grupper: Nivåerna het kunna rapportera snabbt vid stora värde för samhället. Attitydundersök- är fortsatt mycket höga och positiva i nyhetshändelser. Mellan terrorattacker- ningen för 2016 visar att 70 procent av alla demografiska undergrupper. Skill- na i Paris och Bryssel skedde en omfat- 16–79-åringarna anser att SVT har ett naderna mellan olika grupper är för tande förbättring av SVT:s förmåga här- ganska stort eller mycket stort värde för samhällsvärde betydligt mindre än för vidlag. SVT fortsätter med en fokuserad samhället, vilket är ett bra resultat men individuellt värde, publiken är alltså strategi för att lyfta upp angelägna frå- inte tillräckligt i förhållande till målen. mer enig om SVT:s samhällsvärde än gor genom ämnesorienterade samhälls- SVT arbetar även med kompletterande det individuella värdet. Särskilt stort program som Djävulsdansen, Vi kallas indikatorer inom olika områden, som anses SVT:s samhällsvärde vara bland tiggare och Sveriges bästa hemtjänst. finns återgivna i respektive underkapitel medelålders och äldre samt högutbilda- Prisbelönta Experimenten bröt ny mark nedan. de. Yngre, lågutbildade och personer genom sin granskning av både akademi Utvecklingen över tid: Som nämndes med utomnordiskt modersmål har en och sjukvård och Uppdrag Gransknings i förra årsredovisningen är sannolikt de relativt sett lägre (om än positiv) värde- Panamadokumenten var ett av de störs- höga nivåerna för 2014 att betrakta som ring av SVT:s samhällsvärde. Skillna- ta internationella journalistiska gräv- ett särfall då det var ett valår och andra derna återspeglar användningsmönst- samarbetena genom historien. Som kul- undersökningar visar att SVT:s värde ren. turskapare låg SVT bakom dramapro- och användning är särskilt hög i anslut- Exempel på satsningar under året: duktioner som Fröken Frimans krig III, ning till just valen. Mellan 2015 och 2016 SVT antog under året nya strategier som Midnattssol, Julkalendern Selmas Saga är förändringarna mycket små (-1 pro- särskilt pekar ut SVT:s informations- och som samproducent i Skam som cent) och inom den statistiska felmargi- och bildningsuppdrag. SVT ska bidra skildrar en grupp norska ungdomar och nalen. SVT:s ambition är fortsatt att det till att alla blir mer nyfikna och insatta. som slagit tittarrekord på SVT Play.

11 Sociala monster Foto: Janne Danielsson SVT förberedde även ett ökat an- även för första gången sändningar på ett stort personligt värde för dem. svarstagande för svensk film genom lätt svenska. Dessa sändningar textades Utvecklingen över tid: Precis som för branschsamtal, ny organisation och inte även på engelska och arabiska. För att samhällsvärde konstaterade SVT redan minst avsatta medel för utveckling och bistå i språkinlärningen för bland annat förra året att resultaten 2014 var excep- produktion av dokumentär-, kort-, barn- nyanlända utvecklade SVT i samarbete tionellt höga. Även här finns det därför och långfilm. Resultatet av dessa utöka- med andra testtjänsten Språkplay som anledning att anta en valeffekt. Mellan de satsningar kommer att visas under ger möjlighet till språkinlärning genom 2015 och 2016 är förändringarna mycket 2017 och framåt. Inom kunskapsområ- översatta undertexter till 18 olika språk. små (+1 procent) och inom den statistis- det kan program som Historieätarna III, ka felmarginalen. Den sammantagna prisbelönta Det sitter i väggarna och Individuellt värde bedömningen av utvecklingen för sam- Fråga Lund nämnas. I maj 2016 produce- Måluppfyllelse: Det ligger i sakens na- hälleligt och individuellt värde är att det rade och sände SVT Eurovision Song tur att allmänhetens bedömning av den handlar om mycket små förändringar Contest, från Stockholm, ett av de pro- personliga nyttan är lägre än bedöm- mellan 2015 och 2016. gram som har stor betydelse när det gäl- ningen av SVT:s samhällsvärde. SVT:s Skillnad mellan olika grupper: SVT ler att skapa gemensamma upplevelser långsiktiga mål för individuellt värde är har enligt SOM-undersökningen ett och sammanhållning även i Europa. därför att två av tre personer ska upple- högt förtroende i så gott som alla demo- Tillgängligheten ökade genom såväl utö- va att SVT:s utbud har ett stort värde grafiska grupper. Oavsett undersökning- kad undertextning, syn- och teckentolk- för dem personligen. I årets mätning ens indelningar efter kön, ålder, utbildning som på andra sätt: SVT inledde uppger 57 procent att SVT:s utbud har ningsnivå, boendeort eller inkomst un- derstiger andelen inte 70 procent för de som har mycket stort eller ganska stort 3.1.1 Måluppfyllelse samhällsvärde förtroende för SVT. Mål 75 % Exempel på satsningar under året: 100 % 83% SVT:s satsningar på tillgänglighet på alla Andel som anser att SVT har 71% 70% 80 % ett mycket eller ganska stort plattformar bedöms ha stor och ökande värde för samhället i stort påverkan på det upplevda individuella 60 % värdet. Under året har satsningar gjorts för att särskilt förbättra användarupple- 40 % velsen av SVT:s viktigaste onlinetjänster 20 % som SVT Nyheter och SVT Play. Detta i synnerhet genom att förbättra tillgäng- 0 % ligheten i mobilen och på uppkopplade 2014 2015 2016 tv-skärmar. Bland annat har laddnings- Källa: Norstat Attitydundersökningen 2016 tiderna kortats, gränssnitten förnyats och renodlats och publiceringsstrate- gierna justerats. Exempelvis publiceras 3.1.2 Måluppfyllelse individuellt värde dokumentärutbudet regelmässigt först och samlat i SVT Play, vilket ökar till- 100 % Mål 67 % gängligheten till programmen.

80 % 67% Andel som anser att SVT har Professionell kvalitet 56% 57% ett mycket eller ganska stort 60 % värde för sig personligen Måluppfyllelse: Målet för området professionell kvalitet utgår från förtroendet. 40 % I den senaste SOM-undersökning upp-

20 % ger 79 procent uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för SVT. 0 % Detta är inom den statistiska felmargi- 2014 2015 2016 nalen från målet. SVT är även år 2016

Källa: Norstat Attitydundersökningen 2016 den mest trovärdiga mediekällan enligt publiken och har tillsammans med

13 sulterar i följande års programutbud. I 3.1.3 Måluppfyllelse professionell kvalitet det sammanhanget finns det anledning att uppmärksamma de priser som SVT 100 % Mål 80 % 81% 81% 79% erhållit under året. 80 % Andel av bedömare som Flera priser tillföll SVT:s journalister tagit ställning och som har ett mycket eller ganska stor och insatser inom nyheter och samhälle. 60 % förtroende för SVT SVT:s nuvarande och tidigare medarbe- 40 % tare Bosse Lindqvist och Helena Bengts- son belönades med Stora Journalistpri- 20 % set. Bosse Lindqvists Experimenten be- lönades också bland annat med 0 % 2014 2015 2016 tidningen Sciences vetenskapspris AAAS. Uppdrag Granskning belönades Källa: SOM-undersökningen 2016 återigen för granskningen av TeliaSone- ras affärer i Azerbajdzjan, denna gång bland annat av antikorruptionsorganisa- 3.2.1 Måluppfyllelse kännedom tionen TRACE international. SVT Ny- heter vann tre priser vid det europeiska 100 % 88% 90% 89% Mål 90 % Prix Circom i kategorierna minoriteter i

80 % Kännedom om SVT:s samhället, bästa nyhetsreportage och kanaler och tjänster, bästa videojournalist. SVT vann också genomsnittlig andel 60 % två guldspadar med inslagen Asyl- granskningen och Det italienska hand- 40 % slaget. 20 % Också i andra genrer och inom for- matutveckling vann SVT priser. Vid det 0 % svenska tv-priset Kristallen vann SVT 11 2014 2015 2016 av 17 kategorier. SVT:s Allt för Sverige

Källa: MMS 2016 vann det prestigefyllda Emmy-priset i kategorin non-scripted entertainment. ESC vann Guldrosen för bästa under- hållningsprogram. Det sitter i väggarna Sveriges Radio en särställning. Mät- som exempelvis DN, SvD och TV4. vann formattävlingen Eurovision Crea- ningarna visar tydligt att public servi- Skillnader mellan grupper: SVT har tive Forum. ce-bolagen sticker ut i förhållande till enligt SOM-undersökningen ett högt I avdelningen digitala priser vann kommersiella medier. Detta gäller även förtroende i så gott som alla demografis- SVT Nordic data journalism award för public service-bolagens webbsajter, som ka grupper. I ingen av undersökningens en banbrytande grafik om flykting- av publiken anses ha högre trovärdighet indelningar efter kön, ålder, utbildnings- strömmar och Svenska designpriset för än de uppmätta kommersiella medierna. nivå, boendeort eller inkomst understi- Melodifestivalens logotyp och app samt Utvecklingen över tid: Andelen som ger andelen med mycket stort eller gan- omgörningen av SVT Sports sajt. har ett högt förtroende sjunker med två ska stort förtroende för SVT 70 procent. procentenheter under det senaste året. Exempel på satsningar under året: Ett inte orimligt antagande är att detta SVT har arbetat för att säkra det profes- 3.2 GENOMSLAG beror på en ökad allmän diskussion om sionella värdet inte minst genom omfat- Kännedom nyhetsbevakning, fakta och medier tande utbildningar i bland annat opar- Måluppfyllelse: Kännedomen om SVT:s samt polariseringen i samhället. Minsk- tiskhet, saklighet och skydd av privatliv. nya kanaler och tjänster är generellt god ningen är generell för så gott som alla Under året har cirka 800 deltagare ge- och målen uppfylls på totalen. Av pe- nyhetsmedier, faktum är att minsk- nomgått sådana utbildningar i SVT:s netrationsdata, det vill säga hur många ningen av förtroendet är mindre för regi. Ytterligare ett exempel är den om- som svarat att de har kanalerna installe- SVT än för många andra medieföretag, fattande urvalsprocess som varje år re- rade hemma hos sig, kan man konstate-

14 kraftigt mellan olika plattformar och 3.2.2 Måluppfyllelse räckvidd grupper. Fortfarande bidrar det traditio- Mål 90 % nella tv-tittandet med den absolut störs- 100 % 89 % 88% 87% Andel som enbart använder nya plattformar: ta delen av användningen, även om 7 procent 2014 räckvidden växt kraftigt för de olika in- 80 % 10 procent 2015 11 procent 2016 ternetbaserade plattformarna. Idag an-

60 % Andel som använder både nya vänder knappt 3 av 4 svenskar SVT:s och gamla plattformar: 30 procent 2014 tv-kanaler en genomsnittlig vecka med- 40 % 36 procent 2015 35 procent 2016 an nästan hälften tar del av SVT:s web- 20 % butbud. Ungefär en miljon svenskar tar Andel som enbart använder gamla plattformar: idag del av SVT:s utbud enbart via de di- 0 % 52 procent 2014 42 procent 2015 gitala tjänsterna, främst SVT Play. 2014 2015 2016 41 procent 2016 Utvecklingen över tid: SVT:s totala Källa: Norstat Plattformsundersökning 2016 räckvidd sjunker en procent från 88 till 87 procent. Utvecklingen ska ses mot bakgrund av de mycket snabba skiftena i 3.2.3 Användning i minuter, per dag mediebeteendena. Generellt klarar SVT det pågående snabba skiftet mot inter-

80 Mål 50 minuter netbaserad medieanvändning bra och 58,7 54,6 57,3 trots att en mycket stor del av tittningen, 60 Användning traditionell tv: särskilt i yngre grupper, flyttat online 53 minuter 2014, 56 minuter 40 2015 och 54 minuter 2016 har SVT lyckats begränsa räckvidds tappet. Tillväxten för online-tjänsterna 20 Användning rörlig bild på lyckas nästan kompensera för minsk- webben: 1,6 minuter 2014, 2,7 minuter 2015 och 3,3 ningen av räckvidden för traditionell tv. 0 minuter 2016 Andelen som endast tar del av SVT på 2014 2015 2016 annat sätt än via tv ökar under året till 11 procent. Skillnader mellan olika grupper: I så gott som alla grupper överstiger andelen SVT-användare 7 av 10, bland svenskar i åldern 60 + är det 97 pro- ra att SVT:s fem kanaler genomsnittligt samband mellan information i broadcast cent som uppger att de använder SVT når 9 av 10 hushåll (89 procent). (SVT1 och ökad användning av online-tjäns- en genomsnittlig vecka. Ett fokuserat och SVT2 är installerade hos 98–100 terna. Utmaningarna är dock större på arbete behöver bedrivas för att säker- procent av befolkningen.) Kännedomen programtitelnivå och inte oväntat bland ställa att SVT även fortsatt har ett ut- måste därför minst uppgå till dessa vär- de grupper som inte är storanvändare av bud som också tilltalar de grupper där den. SVT har inte lanserat några nya SVT:s program. Dessa kan inte nås ge- räckvidden är lägre än målet, främst tjänster under året. nom information i tv-kanalerna, utan de yngre målgrupperna. (Bland Utvecklingen över tid: Penetrations- måste nås via externa plattformar såsom 16–24-åringar är andelen SVT-använ- data visar inte på någon större föränd- sociala medier. SVT använder sociala dare exempelvis 67 procent). För de ring av kännedomen mellan olika grup- medier i första hand som dialogverktyg yngre grupperna är möjligheten att ta per utan har under de senaste åren hållit med publiken samt för marknadsföring del av utbudet via interaktiva plattfor- sig kring 88–90 procent. av egna program och tjänster. mar en självklarhet. SVT når exempel- Exempel på satsningar under året: vis 25 procentenheter fler unga vuxna SVT:s etablerade tjänster är väl kända av Räckvidd utan barn och 22 procentenheter fler befolkningen. För de nya tjänsterna har Måluppfyllelse: SVT:s räckvidd för Q4 16–19-åringar med hjälp av de nya SVT goda möjligheter att öka kännedo- 2016 var 87 procent enligt SVT:s platt- plattformarna. Särskilt starka och men genom information i SVT:s tradi- formsmätning, vilket är något under snabba är förändringarna i mediean- tionella kanaler. Det går att se ett tydligt målambitionen. Räckvidden varierar vändning bland barnen.

15 Mitt i naturen Foto: SVT

Exempel på satsningar under året: För ternet cirka 6 procent av tittandet på saga slog tittarrekord online, men totalt varje år ökar andelen som endast tar del SVT, eller drygt 3 minuter, vilket är en sett är nu Skam det mest tittade pro- av SVT via andra plattformar än broad- fördubbling jämfört med 2014. grammet online någonsin. Skam är ett cast. Under året har flera av tjänsterna Skillnader mellan grupper: Användar- bra exempel på hur SVT genom profile- online omarbetats och uppdaterats, mönstren skiljer sig mycket kraftigt mel- rade programpubliceringar kan nå en framför allt SVT Nyheter, SVT Play lan olika grupper, i synnerhet mellan bredare publik med hjälp av SVT Play. I samt de olika interaktiva tjänsterna rik- yngre och äldre, där yngre har en betyd- broadcast sticker naturligtvis Eurovision tade till barn. ligt större andel av tittandet förlagt on Song Contest ut som en särskilt stor sats- demand. Detta återspeglar sig även i an- ning. Användning vändningen av SVT. Även om det ge- Måluppfyllelse: Användning av rörlig nomsnittliga tittandet online endast är Sammantagen analys bild på olika plattformar går att fånga 6 procent av det totala tittandet, så är i SVT:s genomslag är fortsatt mycket stort genom MMS:s mätningar. Resultaten, vissa grupper användningen av SVT on- utifrån alla tre målparametrarna. An- något mer än 57 minuter per person och line eller till och med högre än använd- vändningsmålet överträffas med bred dag, överträffar målet. ningen av SVT i broadcast. marginal. Kännedomen är hög om Utvecklingen över tid: Tittandet på Exempel på satsningar under året: SVT:s kanaler och huvudtjänster online. SVT i broadcast minskar under 2016 Mot bakgrund av att användarbeteen- Utmaningen vad gäller genomslagsmå- med 2 minuter per person och dag, men den skiftar särskilt snabbt bland barnen len rör i första hand räckvidden, där ligger över den nivå som gällde 2014. har SVT haft ett särskilt fokus på att ut- SVT nästan men inte helt lyckas kom- Därtill kommer användningen av SVT veckla online-tjänster för barn, som ex- pensera en betydande del av minskning- online. Totalt sett utgör tittandet via in- empelvis Barnplay. Julkalendern Selmas en av användningen av traditionella

16 Melodifestivalen Foto: Stina Stjernkvist

tv-kanaler med ökad användning onli- terrorism och cyberattacker till omdis- positionen som brobyggare när starka ne. kuterade och konfliktfyllda val som krafter drar isär samhället. Likaså är det Målen för individuell nytta och sam- Storbritanniens omröstning om en stor utmaning att behålla förtroendet hällsvärde är satta som fleråriga strävans- EU-medlemskap och USA:s president- och en allt intensivare samhällsdebatt mål. Det är i det sammanhanget rimligt val. En diskussion om journalistikens kan mycket väl leda till att förtroendet att de långsiktiga målen för individuellt betydelse har initierats och public servi- för medier generellt kommer att minska värde och samhällsvärde inte heller upp- ces uppgift att opartiskt och sakligt under en tid. SVT:s mål är att fortsätta nås 2016. Generellt är värdena stabila, skildra och granska vad som sker både i vara den mest trovärdiga och pålitliga men för att långsiktigt närma sig målen Sverige och utomlands blir allt viktigare. nyhetskällan och under året har SVT i krävs en ökning. SVT:s långsiktiga planer, Parallellt ökar vikten av att public huvudsak lyckats hålla emot en ökad som beskrivs i kapitel 10, adresserar bland service verkar för att hålla Sverige sam- misstro mot medier. För att klara att annat detta och betonar särskilt SVT:s man genom att bygga broar mellan upprätthålla såväl den rollen som den bildningsuppdrag och utmaning att nå ut människor i samhället, genom att spegla samlande rollen krävs betydande insat- till alla grupper i samhället. Sverige och genom att samla människor ser. Det är för SVT det viktigaste fokus- Det finns anledning att analysera hur till gemensamma upplevelser. Att upp- området i årets utbudsplanering, som i den ökade polariseringen i samhället rätthålla rollen som nationellt samlande första hand tar sikte på valåret 2018. påverkar attityden till medier i stort och och skapare av en arena där alla kan Likaså innebär den snabba polarise- även till public service. Förra året präg- mötas är en av SVT:s viktigaste uppgif- ringen mellan olika grupper vad gäller lades av migrationsdebatten. Detta år ter framåt. Fortsatt är användningen av mediebeteenden en utmaning för SVT. har vi sett en ökande polarisering och SVT:s program något som förenar. Andelen som anser att det individuella debatt kring en rad världshändelser, från Det är en utmaning att upprätthålla värdet är mycket högt eller ganska högt

17 är betydligt högre i grupper med tradi- en stor tv-apparat i vardagsrummet. På tionella medievanor. För SVT är det så sätt samspelar de olika målen. därför en särskilt stor utmaning att nå För att upprätthålla och öka sam- ut till de grupper som i första hand an- hällsvärdet sker bland annat flera sats- vänder nya plattformar för att ta del av ningar för att SVT bättre ska spegla hela nyheter och rörlig bild. Internationella Sverige och flera satsningar för att öka giganter som Google/Youtube, Facebook SVT:s bidrag till nyfikenhet, förståelse och Netflix tar tillsammans upp emot 70 och engagemang. En betydande del ut- procent av publikens tid online, enligt görs även av planeringen inför valåret publikens egna skattningar. SVT är idag 2018. SVT:s planer utvecklas ytterligare den enda svenska aktör som med 13 pro- i kapitel 10. cent av tittartiden online över huvud taget kan mäta sig med någon dessa ak- törer. Detta innebär för SVT mycket höga krav på både teknisk och inne- hållslig kvalitet. En styrka i sammanhanget är dock SVT:s ställning i broadcast. Fortfarande är det så att SVT, om tv-kanalerna räknas in, har en betydligt större del av tittandet på rörlig bild än de tre jättarna tillsammans. SVT kommer att fortsätta uveckla utbudet och erbjudandet för publiken för att behålla genomslaget. Särskilt viktigt är det att upprätthålla räckvid- den när användningen skiftar till nya plattformar. Detta gäller inte minst barnen, som i allt högre grad tar del av SVT:s tjänster online. I det sammanhanget är det värt att peka på den utmaning som det innebär att public service- bolagen inte kan tillgodoräkna sig ut budet online som en del av utförandet av uppdraget. SVT har under hösten begärt att regeringen skyndsamt åt gärdar detta. För att publiken ska välja SVT:s program krävs att de upplevs som hög kvalitativa och relevanta men även plattformarna måste vara attraktiva och lättanvända. Det är också dessa para- metrar som kan generera ett högre upplevt individuellt värde. Dessutom behö- ver SVT öka kännedomen om företa- gets erbjudande hos de grupper som använder SVT mer sällan. För att åstad- komma det gäller det, bland mycket annat, att finnas lätt tillgänglig på de skär- mar som publiken väljer att använda, oavsett om det är en smart telefon eller

18 Vänligen Lars Lerin Foto: Janne Danielsson 19 4

Kvalitet och utveckling

Inom SVT:s organisation finns ett antal kärnprocesser. Det gäller bland annat hur uppdragsprocessen genomförs, relationen med externa produktionsbolag och hur den publicistiska kontrollen fungerar. I detta avsnitt redovisas även anmälan av nya tjänster, den decentraliserade organisationen och program på svenska språket.

4.1 UPPDRAGSPROCESS nuerligt nya beslut under hela program fungerar som en samarbetsplattform där SVT använder en beställar-/utförarmo- året för att skapa en så stor flexibilitet i det tydligt anges vilka personer i SVT:s dell i utbudsarbetet som leds av två pro- utbudet som möjligt. organisation som har tillgång till respek- gramdirektörer. De fattar också alla pro- tive programförslag. Tjänsten samlar all grambeslut med vd som yttersta instans. konversation kring programförslaget Till sin hjälp har de haft sju programbe- 4.2 EXTERNA och alla bilagor på en och samma plats ställare som ansvarar för planeringen av PRODUKTIONSBOLAG och skickar också påminnelser när pro- utbudet. Externa producenter kan under löpande gramförslag har blivit liggande utan åt- Utgångspunkten för programbeslut uppdragsprocess vända sig till någon av gärd. På detta sätt eftersträvar SVT att är en utbudsstrategi som fastställs årli- SVT:s programchefer eller beställare för vara transparenta, tydliga, pedagogiska gen. Alla programförslag, såväl interna att presentera ett nytt programförslag. och snabba i sin hantering av program som externa, bedöms av företagets pro- Alla SVT:s programuppdrag är organi- förslag, samt att interna och externa programchefer och programbeställare. I serade hos någon av programcheferna. gramförslag likabehandlas. detta arbete vägs programförslagen mot SVT använder sig av produktionsbolag utbudsstrategi, målbild, programbudget, som finns i hela landet. Sedan 2012 har publikinsikter och de krav på verksam- SVT en särskild sajt för affärsrelationer: 4.3 PUBLICISTISK KONTROLL heten som fastslås i sändningstillstånd, svtb2b.se. Där samlas allt material som Alla program som produceras eller köps anslagsvillkor och interna policyer och är till nytta för produktionsbolag och in blir föremål för en publicistisk be- regler. Det stora flertalet av programbe- andra externa intressenter. dömning innan de sänds. Förutom ytt- sluten fattas under tidig höst året innan För att kontrollera säkerheten och in- randefrihetsgrundlagen grundas SVT:s programåret för att skapa goda förut- formationsflödet vid externa produktio- interna publiceringsregler på sändnings- sättningar för planering av produktioner har SVT skapat tjänsten SVT Pitch. tillståndet, radio- och tv-lagen och inter- nerna såväl internt som bland externa Den möjliggör digital hantering av både na riktlinjer. Publiceringsreglerna om- produktionsbolag. Därefter fattas konti- interna och externa programförslag, och fattar bland annat frågor om

20 Hashtag Foto: Janne Danielsson

demokratiska värden, oberoende, opar- genom sändning av tv-program eller en med flera. Totalt har utbildningarna di- tiskhet och saklighet, reklamförbud, webbsida. rekt berört nästan 800 deltagare under sponsring, indirekt sponsring, otillbör- En avdelning inom företaget, SVT 2016. ligt gynnande, produktplacering, re- Programetik, har i uppdrag att löpande spekt för privatlivet och förtal. följa tillämpningen av de centrala inne- Kontroll av indirekt sponsring SVT har antagit en policy som inne- hållsbestämmelserna i sändningstill- Indirekt sponsring av program är be- bär att samma publicistiska principer ståndet och radio- och tv-lagen samt att nämningen på den finansiering som sker ska gälla för publiceringar på webben förvalta SVT:s egna publicistiska riktlin- av samarbetspartners verksamhet vid och i sociala medier som i tv-sändning- jer. Avdelningens arbete bedrivs i form samproduktioner eller vid inköp eller arna. Detta även om verksamheten inte av utbildning, rådgivning om program- förköp av visningsrätter. Uttrycket indi- granskas av Granskningsnämnden. och tablåfrågor samt yttranden till rekt sponsring innebär att pengarna inte För samtliga sändningar i SVT för- Granskningsnämnden. får tillfalla SVT direkt, utan är en del av ordnar vd utgivare. Som regel har pro- samarbetspartnerns finansiering. Den gramcheferna för allmän-tv och redak- Utbildning indirekta sponsringen får inte leda till tionscheferna för nyheter detta ansvar. SVT genomför kontinuerligt interna ut- misstanke om att SVT:s programval på- Utgivare har enligt yttrandefrihets- bildningar i syfte att öka kunskapen och verkas på ett sätt som står i strid med grundlagen befogenhet att utöva tillsyn kompetensen när det gäller den praktis- kravet på oberoende. över offentliggörande av program och ka och publicistiska tillämpningen av SVT begär redan i standardavtalen att bestämma över dess innehåll så att regelverken och de egna riktlinjerna. vid samproduktion en fullständig bud- ingenting får införas i programmen mot Under 2016 bedrevs en mycket omfat- get och finansieringsplan från produk- utgivarens vilja, den så kallade suveräna tande utbildning med både grundutbild- tionsbolagen. Även vid köp eller förköp negativa bestämmanderätten. Utgivaren ningar för olika redaktioner och yrkes- av visningsrätt till ett färdigproducerat är ensam straffrättsligt ansvarig för grupper och mer skräddarsydda kurser eller inte färdigproducerat program har eventuella yttrandefrihetsbrott i eller för speciella projekt, nya medarbetare SVT i förvärvsavtal begärt att så långt

21 som möjligt ha insyn i produktionernas programansvariga som snarast möjligt SVT analyserar årligen i detalj ytt- finansiering för att kunna ta reda på om ska kontrollera de aktuella sakuppgifter- randen och fällningar och justerar ut- det finns indirekta sponsorer. na. Om det visar sig att ett program eller bildningsverksamheten och rådgivning- Sedan flera år tillbaka genomförs inslag innehåller felaktiga, missvisande en utifrån analysen. SVT kan konstatera kontinuerlig utbildning och rådgivning eller ofullständiga uppgifter görs ett be- att under året har fällningarna för bland kring regelverket och vad som krävs för riktigande i en relevant tv-sändning. annat opartiskhet och saklighet varit att säkra SVT:s oberoende i samband På motsvarande sätt görs en snabb mycket få, mindre än hälften av snittet med indirekt sponsring och vilken fi- bedömning om någon, även utan en for- för de senaste tio åren. Däremot har nå- nansiering som inte är tillåten. Liksom mell anmälan till Granskningsnämn- got fler fällningar för intrång i privatli- tidigare år genomförs så kallade Grönt den, gör anspråk på att få bemöta ett på- vet skett. Dock förklaras den totala ök- kort-utbildningar för externa produk- stående som framförs i en sändning. ningen nästan helt av ett antal fällningar tionsbolag som producerar program på Om begäran bedöms vara motiverad för otillbörligt gynnande, huvudsakli- uppdrag åt SVT. Genom föreläsningar sänds ett genmäle på lämplig tid i så gen i form av synliga varumärken i bild. och diskussioner utifrån konkreta pro- nära anknytning till ursprungsinslaget Därför har en ny utbildningsmodul ta- gramexempel har produktionsbolagen som möjligt. I de fall en skriftlig begäran gits fram som specifikt behandlar otill- fått ökad kunskap om de regler och om genmäle avslås informerar SVT den börligt gynnande. Utbildningar planeras principer som är grundläggande för berörda parten om orsaken till avslaget att hållas för alla programchefer och SVT:s programverksamhet. Under 2016 och om möjligheterna att få saken prö- projektledare, alla lokala redaktioner deltog 68 representanter från 34 olika vad i Granskningsnämnden. samt riksnyheterna och sporten. produktionsbolag i utbildningen. De ärenden som Granskningsnämn- SVT har, vare sig före eller efter regle- SVT blev under 2016 uppmärksam- den väljer ut för särskild granskning ringen i sändningstillståndet (2014–19), mat på att ett produktionsbolag tagit skickas till SVT med begäran om ytt- sänt program med produktplacering emot pengar från företag i utbyte mot rande inom en viss föreskriven tid. Vid enligt definitionen i radio- och tv-lagen. utlovad exponering i SVT, ett klart re- en fällning görs snarast en så kallad SVT har heller inte sänt reklam enligt gelbrott och oförenligt med SVT:s avtal pliktsändning där fällningen redovisas § 17 i sändningstillståndet. med den konkreta aktören. Ärendet är på en plats i tablån och programmet som ännu inte avslutat. Fallet handlar om ligger så nära det ursprungliga inslaget förköp av svenska visningsrätter, en som möjligt. Därefter genomförs ett 4.4 NYA TJÄNSTER produktion som kan bedömas som sär- uppföljande samtal med berörd redak- SVT utvärderar löpande gentemot fast- skilt riskfylld ur ett indirekt spons- tion/programprojekt. Där diskuteras ställda kriterier huruvida nya utveck- ringsperspektiv. SVT har valt att se över och analyseras nämndens beslut i syfte lingsprojekt är av den karaktär som ska såväl organisation som rutiner och att förebygga framtida fällningar, till genomgå förhandsprövning. Under 2016 konkreta avtal på området, som omfat- exempel genom förändringar i arbetssätt har SVT inte lanserat några nya perma- tar cirka 80 timmar om året att ställa och rutiner. nenta programtjänster eller tjänster av mot exempelvis de internationella inkö- Antalet anmälda program och inslag större betydelse inom ramen för kärn- pen på 2 500–3 000 timmar eller den till Granskningsnämnden har ökat un- verksamheten eller den kompletterande svenska allmän-tv-produktionen om der flera år. verksamheten. cirka 2 000 timmar. Nämnden samlar de enskilda anmäl- Ingen annan försöksverksamhet har Som ett resultat av översynen kom- ningarna ämnesvis. Statistiken visar att startats under året enligt kriterierna i mer en striktare hantering än den som det var 778 samlingsärenden under 2016 anslagsvillkoren. tidigare gällt och accepterats av bland (varav 610 beslutade) mot 739 ärenden annat Riksrevisionen att införas. Bland under 2015. SVT fick yttra sig i 72 ären- annat kommer alla förköp av visnings- den under 2016 mot 61 året innan. Av 4.5 SVENSKA SPRÅKET rätter hanteras av Allmän-tv som också dessa ärenden ledde 23 till fällande be- SVT är det programbolag som sänder hanterar bland annat samproduktioner slut mot 15 under föregående år. störst andel program på svenska språket och produktionsutläggningar. Grunderna för de 23 fällningarna i Sverige. Under 2016 var 72 procent av 2016 fördelades på följande sätt: gynnande 22 818 sända timmarna på svenska. Granskningsärenden de 9, privatliv 5, saklighet 3, genomslag Sveriges Radio bistår de övriga public Anmälningar mot SVT till Gransk- 3, opartiskhet 2, sponsring 1. Ett ärende service-bolagen i språkvårdsfrågor. På SR ningsnämnden tillsänds till berörda kan fällas på flera grunder. finns en särskild avdelning som har till

22 programchefer och regionala redak- 4.5 Andel timmar på svenska 2016 4.6.1 Antal anställda per område tionschefer. Utgivarna verkar decentra- Totalt: 22 818 timmar Samtliga anställningsformer liserat på SVT:s produktions- och redak- Ort Antal 262 tionsorter och fattar självständiga Borås 2 6 016 beslut. De enda undantagen görs för Eskilstuna 14 SVT:s riksnyheter, SVT Sport och SVTi Falun 53 som har ansvariga utgivare med ansvar Gävle 11 Göteborg (inkl. Angered) 216 för ett flertal redaktioner. Halmstad 10 16 540 Det är också, utöver vad som faller av Helsingborg 6 det ansvariga utgivarskapet, programche- Hudiksvall 3 fen respektive redaktionschefen som har Jönköping 13 Svenska ansvar för och största möjlighet att påver- Kalmar 3 Karlskrona 13 Övriga språk ka programmens innehåll och utform- Karlstad 25 Inget språk ning. Exempelvis är det den lokala redak- Kiruna 21 tionschefen som avgör nyhetsprioritering- Linköping 1 en i de lokala nyhetssändningarna. Det är Luleå 23 uppgift att vara rådgivande och agenda- viktigt att påpeka att verksamheten i Malmö 166 Norrköping 36 sättande i språkfrågor och som alla med- Stockholm är en självständig region för Skellefteå 5 arbetare från de tre bolagen kan vända sig såväl allmän-tv-produktionen som den Stockholm (inkl. Rinkeby) 1 516 till för att få hjälp och stöd. De anordnar regionala nyhetsverksamheten. På samma Sundsvall 26 också utbildningar för medarbetare. sätt som den lokala redaktionschefen för Sälen 1 SVT Blekinge fattar beslut för den redak- Södertälje 5 Uddevalla 2 tionen, fattar SVT:s redaktionschef för Umeå 139 4.6 DECENTRALISERAD SVT Stockholm beslut för sin redaktion. Uppsala 12 ORGANISATION Den decentraliserade organisationen i Visby 1 För att skapa goda förutsättningar att Stockholm ska alltså inte ses som en del Västerås 18 Växjö 57 spegla hela landet har SVT en organisa- av den centrala organisationen. På mot- Örebro 29 torisk strategi som bygger på fem cen- svarande sätt som verksamhet i Stock- Örnsköldsvik 2 trala delar: Delegerad beslutsmakt över holm kan vara en del av en decentralise- Östersund 15 innehåll, fast närvaro på 33 orter, hög rad organisation, kan centrala funktioner Totalsumma 2 444 andel anställda i den decentraliserade förläggas utanför Stockholm. Exempelvis programorganisationen, stor möjlighet är SVT:s grafikproduktion huvudsakligen till närvaro i andra delar av landet ge- förlagd till Växjö. nom flexibilitet i programplaneringen, Därutöver är SVT:s programupp samt säkerställande av tillräckliga re- dragsprocess utformad för att säkerställa surser. Sammantaget bidrar dessa till att den decentraliserade programorgani- att villkoret om decentraliserad organisationen har inflytande även på övergri- 4.6.2 Antal anställda per område sation är uppfyllt. Villkoret är inte ut- pande beslut (se nedan). Samtliga anställningsformer format som ett strävansmål, utan som 654 ett krav. SVT:s målsättning är därmed Fast närvaro på 33 orter att uppfylla kravet. SVT har det senaste dryga året kraftigt ökat sin närvaro på olika orter i landet 1270 Delegerad beslutsmakt och hade under 2016 fast närvaro på 33 över innehåll orter. I början av 2017 öppnar SVT ytterli- 520 SVT ska enligt anslagsvillkoren ha en gare en redaktion i Övertorneå. Därmed decentraliserad organisation som skapar har SVT:s förmåga i landet som helhet att Decentraliserad goda förutsättningar för självständigt effektivt kunna spegla respektive områdes beslutsfattande på regional och lokal särprägel och egenart förstärkts. Centraliserad nivå. SVT har som ett led i detta delege- Valet av antalet orter innebär alltid en Gemensam rat det ansvariga utgivarskapet till SVT:s avvägning mellan olika intressen. En

23 Korrespondenterna Foto: SVT

närvaro på fler orter kan vid en första gramverksamhet (SVTi, SVT:s riks påsyn tyckas positiv, men innebär sam- nyheter och sport). Resterande 654 an- tidigt en närvaro med mindre personal, ställda arbetar inom en lång rad och utmaningar att upprätthålla en re- verksamheter och som är gemensamma. daktionell nivå, kvalitet och effektivitet i De kan inte definieras som vare sig cen- bevakningen. SVT har bedömt att den traliserade eller decentraliserade verk- nuvarande organisationen rimligt ba- samheter och består till exempel av un- lanserar de olika avvägandena och klart dertext, grafikproduktion för hela lan- innebär att kraven är uppfyllda. det, arkiv med mera. I den gruppen finns också en stor del av företagets lednings- Hög andel anställda inom den funktioner. Att SVT har över 1 000 med- decentraliserade organisationen arbetare anställda i den decentraliserade Totalt är mer än hälften, 1 270 medarbe- organisationen visar att SVT har en hög tare, anställda inom ramen för vad som närvaro av personer ute i landet med ovan definierats som den decentralisera- kunskap om och förankring i de olika de programorganisationen. 520 var an- regionerna. Alla siffror beskriver anställ- ställda inom företagsövergripande pro- da inom samtliga anställningsformer.

24 Stor möjlighet till närvaro genom räckligt med resurser för att SVT ska slussas över till programverksamheten. flexibilitet i programplaneringen svara mot uppdraget och detta säker- Nedan beskrivs ett antal projekt som ge- Antalet orter och andelen anställda i ställs i flera led inom ramen för SVT:s nomförts under året och i kapitel 7 och 9 den decentraliserade organisation är re- programplaneringsprocess, bland annat beskrivs de utvecklingsprojekt som har levanta delar av beskrivningen av SVT:s ur resurshänseende genom att övergri- särskilt fokus på tillgänglighet respekti- organisation. SVT:s tolkning av kravet pande beslut remitteras mot divisioner- ve rationalitet. att organisationen ska utformas med na. Uppdragsprocessen avslutas med en 2016 har SVT:s produktionsstruktur syfte att möjliggöra hög närvaro av per- så kallad handskakning där SVT:s divi- förändrats för att bättre möta behoven soner ute i landet med kunskap om och sioner, som innefattar den decentralise- inom nyheter och allmän-tv. Potentiella förankring i de olika regionerna innebär rade organisationen, och programled- synergier identifieras tidigt och samar- dock också att organisationen bör utfor- ning ömsesidigt godkänner uppdragen. beten möjliggöras mellan SVT:s produk- mas så att SVT även kan ta in och an- Sett som andel av resursen utgör den tionsorter. Till exempel använde SVT vända den kompetens som finns hos regionala verksamheten cirka hälften av under produktionen av Sveriges bästa mediearbetare och experter runt om i kostnaderna inom nyhetsverksamheten hemtjänst ett planeringsverktyg utveck- landet även utanför SVT:s 33 orter. För vilket medger goda resurser för att ef- lat för dramaproduktioner vilket ledde att det ska kunna ske bör det i organisa- fektivt spegla respektive områdes sär- till avsevärt bättre planeringsförutsätt- tionen finnas ett betydande utrymme prägel och egenart. Inom den allmänna ningar och kortare tid i redigering och för externa medverkande. Detta är sär- tv-produktionen är andelen av budget loggning. skilt relevant inom områden som doku- inte relevant eftersom all programpro- Under 2015 utvecklade Sveriges Tele- mentärfilm, där SVT strävar efter att ge duktion sker i den decentraliserade or- vision inom ramen för European Broad- utrymme för en mångfald av röster från ganisationen. Verksamheten inom all- casting Union (EBU) och teknikindu- olika delar av Sverige. Närmare en mil- män-tv Stockholm är som ovan nämnts strin en standard för att utveckla tjäns- jard kronor användes för anlitande av lika decentraliserad som verksamheten ter i tv-apparaten, den så kallade externa medverkande samt till svenska i Umeå, Malmö och Göteborg. Kravet HbbTV-standarden. HbbTV innebär en produktionsutläggningar, samproduk- på en decentraliserad organisation ska integrering mellan traditionell tv och tioner och förvärv 2016. alltså inte förväxlas med kravet på pro- bredbands-tv och möjliggör en utveck- duktion utanför Stockholm enligt an- ling av tjänster som att spola bakåt, star- Säkerställande av tillräckliga slagsvillkorens krav. ta om, se nästa inslag och en rad funk- resurser för speglingsuppdraget Andelen är därmed inte relevant som tionaliteter som gör tittandet till en bätt- Att den decentraliserade delen av SVT:s nyckeltal. Att överlag försöka sätta den re upplevelse. I samband med detta organisation har tillräckliga resurser sä- decentraliserade organisationens andel utvecklades även applikationer för så kerställts inte minst genom en hög när- av programbudgeten som nyckeltal för kallad smart-tv. Detta har bland annat varo av personer ute i landet med kun- graden av decentralisering skulle leda fel möjliggjorts för att den tekniska lös- skap om och förankring i de olika eftersom det inte är en eventuell varia- ningen fungerar på alla olika fabrikat regionerna, vilket beskrivits ovan. Per- tion i programmedel eller olika tunga och inte som tidigare att varje modell sonalfördelningen återspeglar att en be- sportår som är avgörande för hur speg- behövde en separat lösning. Tjänsterna tydande ekonomisk resurs läggs på de- lingen sker, vilket skulle bli resultatet lanserades för den svenska tv-publiken centraliserad verksamhet och att kravet om resurserna mättes på detta sätt. under 2016. redan med detta uppfylls. Utvecklingsarbetet med VR-teknik Det mest relevanta kriteriet för upp- (virtual reality) fortsatte även under fyllelsen är dock om de beslutade pro- 4.7 TEKNISK ELLER 2016 inom ramen för Musikhjälpen. grambudgeterna som står till program- ANNAN UTVECKLING Produktionen livefilmades med en chefens förfogande är så pass stora att Sveriges Television bedriver en kontinu- 360-graders kamera som ger en sfärisk SVT förmår att uppfylla sitt uppdrag, i erlig utveckling av produktionsteknik, panoramisk bild som fångar allt i om- synnerhet speglingsuppdraget (se kap metodik och produktionsflöden för att givningen. Genom mobiltelefonens in- 7.1). Om uppdraget utförts kan resurser- göra verksamheten så effektiv och ratio- byggda gyro kunde man titta runt i sfä- na per definition inte anses vara otill- nell som möjligt. Via en intern årlig pro- ren genom att röra på huvudet, precis räckliga. Det åligger programledningen cess prioriteras de projekt som har störst som i verkligheten. att kontinuerligt säkerställa att den de- effekt för publiken och som gör verk- Under 2016 testlanserades SVT Språk- centraliserade organisationen har till- samheten mer effektiv så att medel kan play – en SVT Play-applikation med

25 interaktiva undertexter på 18 olika samlat många funktioner i en enda. Det språk. Syftet med SVT Språkplay är att kan handla om att gissa värdet på föremål tillgängliggöra SVT:s programutbud för i Antikrundan, delta i omröstningar och fler nyanlända och andra med behov av göra inlägg i Opinion Live. att utveckla sin svenska. I september 2015, mitt under den stora flykting- strömmen i Europa, inleddes att samar- 4.8 BEREDSKAP OCH bete med den ideella organisationen SÄNDNINGSKVALITET Språkkraft, som hade såväl teknik som SVT:s tv-kanaler sänds ut från ett ge- kunskap att producera en applikation mensamt kontrollrum (programkon- med svenskt språkstöd för olika invand- trollen) i Stockholm. Utsändningen rarspråk. Samarbetet ledde till att en styrs till stora delar per automatik uti- video-applikation med interaktiva un- från förplanerade körscheman med de- dertexter utvecklades. Användaren väl- taljerade programuppgifter från SVT:s jer program där det finns valbara svens- planerings- och mediehanteringssystem. ka undertexter där orden i undertexter- Den höga graden av automation ställer na är klickbara. Översättningen av stora krav på en systematisk arbetspro- orden visas på det språk användaren har cess med tydliga regler för hur kanaler- angivit som sitt förstaspråk. Använda- na planeras och hur programmen leve- ren kan också spara sina ord i en ordlista reras och kontrolleras före själva för att återkomma till dem senare. Hit- utsändningen. tills har 30 000 användare laddat ner 2016 sände programkontrollen ut to- applikationen som har 4–5000 aktiva talt 114 017 program i kanalerna SVT1, användare per vecka. Bland användarna SVT2, Barnkanalen, Kunskapskanalen finns både privatpersoner och pedagoger och SVT24. Statistiken över antalet sän- inom SFI och skola. da program inkluderar såväl förstasänd- En annan utveckling av SVT Play för ningar som repriser, förproducerade att öka tillgängligheten var att röststyr- program och direktsändningar. Om en ning introducerades. Utöver att kunna sändning av ett program drabbats av ett söka på innehåll i huvudmenyn kan an- fel rapporteras detta i en daglig sänd- vändaren även söka på material inuti SVT ningsrapport. Alla avbrott eller stör- Play som kategorier eller namnen på seri- ningar som omöjliggör för publiken att er och film genom att tala in sökordet i sin ta del av innehållet och som inte kan telefon eller sin tv-box. SVT var första åtgärdas inom 60 sekunder betraktas svenska mediebolag att lansera detta. som allvarliga och följs löpande upp. För de allra minsta barnen har SVT 2016 rapporterade programkontrollen utvecklat applikationer som möjliggör att att 61 program drabbats av någon form barnen kan interagera med Bolibompa- av allvarlig störning eller avbrott som draken i en 3D-värld och lätt själva välja varade längre än 60 sekunder. Den van- vad de vill titta på i en trygg miljö. Det ligaste orsaken till avbrott och längre finns även verktyg för föräldrarna för att störningar är olika problem vid direkt- skapa trygghet och välja hur länge man sändningar, till exempel överföringspro- vill leka med draken och titta på filmer- blem från produktionsplatsen till pro- na. gramkontrollen eller andra tekniska För de lite äldre har SVT 2016 lanserat problem vid produktionsplatsen. appen Duo, en applikation som gör tittan- Från programkontrollen styrs även det roligare och intressantare och skapar utläggning av viktigt meddelande till möjligheter för publiken att agera interak- allmänheten (VMA). Sådan information tivt med tv-programmen. Istället för att har enligt sändningsrapporterna läm- varje program har sin egen app har SVT nats vid 18 tillfällen under 2016.

26 5

Här finns SVT

5.1 KANALER populära program i alla genrer. Det är erbjuder publiken möjlighet att se det SVT sänder i fyra programtjänster. Det- inte bara Sveriges största kanal utan svenska utbudet vid flera tillfällen. ta sker i fem kanaler: SVT1, SVT2, också den kanal som har den största an- SVT1 HD och SVT2 HD är SVT:s två Barnkanalen, SVT24 och Kunskapska- delen av samhällsfakta och fiktion rik- hd-kanaler, som används av mer än en nalen som sänds i samarbete med UR. tad till en vuxenpublik. miljon hushåll i Sverige. Eftersom kana- Barnkanalen och SVT24 delar pro- SVT2 har stor bredd med fokus på lerna utgörs av parallellsändningar sär- gramtjänst. fakta, kultur och samhälle. Kanalen sän- skiljs de inte i denna rapports sänd- Totalt sändes 22 818 timmar varav 8 der SVT Forum på dagtid. ningsstatistik och de räknas alltså inte 745 timmar var förstasändning. Efter Barnkanalen är en reklamfri kanal dubbelt i någon sändningsstatistik. omläggningen av de regionala nyheter- för barn i olika åldrar med omfattande SVT World är SVT:s kanal för na sänds 21 lokala sändningar. Det med- svensk originalproduktion. Barnkanalen svensktalande i Finland och för svensk- för att det tillkommer 164 timmar regio- sänder mellan klockan 05.30 och 21.00. I ar i utlandet. Sändningarna inleddes nala sändningar i SVT1 och SVT2 ur ett kanalen erbjuds barnen nya möjligheter efter en överenskommelse mellan den tittarperspektiv men totalt producerades att se programmen på olika tider. Därav finska och den svenska staten om ett och sändes hela 3 450 timmar från alla de många repriseringarna under dagtid. ömsesidigt utbyte av tv-program. Den regioner. Dessutom sändes 943 timmar Här ges också möjlighet att återutsända svenska delen av utbytet finansieras ge- rullande text-tv-sidor, så kallad text-tv program som tidigare barngenerationer nom ett särskilt anslag i statsbudgeten. in vision. uppskattat. De utländska programmen Övrig verksamhet inom SVT World fi- Alla programtjänsterna sänder minst bearbetas för att passa barnen, främst nansieras genom abonnemangsavgifter 50 timmar i veckan i genomsnitt och genom dubbning och textning. och räknas som sidoverksamhet. SVT sänder text-tv. Kunskapskanalen samlar kunskaps- World sänder dygnet runt, huvudsak Under 2015 förnyades avtalet mellan utbudet från SVT och UR i en enhetlig ligen svenskproducerade program från SVT och UR som bland annat reglerar och tydlig miljö. En gemensam ta- SVT:s samtliga kanaler. UR svarade för överenskommelser om sändningstid och blåläggning av programmen sker mellan 286 timmar av det utbudet. Under året rutiner och kostnader kring sändning- bolagen. fattades beslut om att lägga ner sido- arna och det avtalet har fortsatt att gälla SVT24 sänder allmän-tv-program verksamheten av SVT World under under 2016. som är särskilt riktat till ungdomar, 2017, se vidare kapitel 9.4. SVT1 är kanalen med Sveriges största främst svenska produktioner från SVT1 mångfald. Den samlar hela landet med och SVT2, från 21.00 till 05.30. Kanalen

27 finns också ett antal webbunika pro- 5.1.1 Den totala sändningstiden per kanal i SVT i timmar 2016 gram och livesändningar. De flesta Förstasändning: 8 745 Repris: 14 074 svenska programmen är tillgängliga un- Totalt: 22 818 der 30 dagar från sändning av den sista 7682 9 000 episoden. Programmen speglar genre- 8 000 6 120 bredden som sänds i broadcast. 7 000 5 450 6 000 3 944 Samtliga SVT:s kanaler live-streamas 5 000 2 437 i SVT Play parallellt med de ordinarie 4 000 4 670 sändningarna. 3 000 1 855 1 711 Utöver dessa parallellsändningar sän- 2 000 3 739 3 683 1 377 1 000 1 647 des 2 180 timmar webbunikt material. 780 0 Det är framför allt extrasändningar från 208 335 SVT1 SVT2 Barn- Kunskaps- SVT24 stora nyhetshändelser och från sporteve- kanalen kanalen Se bilaga 3. nemang där SVT äger rättigheter som inte ryms eller passar broadcast-sänd- ningarna. Andra exempel på sändningar är för- och eftersnack för program inom Tjänster på internet genom att ladda ner en särskild app. underhållning, nyheter och sport. Sedan 2014 redovisas hur många tim- Även sporten har en samlad sajt med mar som sänts över internet och hur extramaterial och resultatsidor som ock- Öppet arkiv många tillgängliga timmar som fanns så kan nås via en särskild sportapp. Tjänsten erbjuder publiken att återse per den 31 december. I begreppet sända På svt.se finns även service på minori- äldre program från SVT:s stora arkiv. timmar ingår inte simulcast-sändning- tetsspråken finska, meänkieli och samis- Programmen som publiceras represen- arna (parallellsändningar av ordinarie ka med program, nyheter och informa- terar hela SVT:s utbud från starten i slu- kanaler över internet av alla SVT:s kana- tion. tet av 50-talet fram till den 30 juni 2005, ler) utan de timmar som sänts i övrigt För de allra yngsta finns Bolibompa.se det datum som sätter ramen i lag och på webben. Med tillgängliggjorda tim- och för de lite äldre finns Barnkanalen.se avtal. Redaktionen lägger ner stort arbe- mar menas de timmar som finns för on som är utformade för att förenkla navi- te på att publicera brett, från alla epoker demand, som startar på förfrågan från gationen, särskilt för de ännu inte och i alla genrer. Redaktionen arbetar tittaren. läskunniga barnen. De har egna platser, också med en ambition att koppla publi- avgränsade från övrigt utbud för att ceringar till aktuella händelser och års- svt.se minska risken att barn ser nyhetsinslag tider. svt.se har ett basutbud av programsidor, eller program med otäcka bilder. Det I och med årsskiftet 2016 har SVT nyheter, sport och barnutbud och dessut- finns också en möjlighet att aktivera ett ingått nya avtal med rättighetsorganisa- om ett antal spetssatsningar kopplade till barnskydd som förhindrar att program tionerna som begränsar volymen som programtitlar eller ämnesområden. som det särskilt varnas för inte kan star- tillgängliggörs i Öppet arkiv, men som På svt.se erbjuds information om ta i SVT Play. möjliggör för SVT att visa delar av utbu- SVT:s hela programutbud och innehåll SVT agerar också på sociala medier det också inom SVT Play. Det har inne- som skapar ett mervärde till program- av främst två anledningar. Dels för att burit att antalet timmar som fanns till- men som sänds i tv. SVT ställer samma öka möjligheten till kontakt och dialog gängligt den 31 december 2016 hade krav på webbutbudet som på det tv-ut- med publiken, dels för att marknadsföra minskat från drygt fem tusen timmar sända utbudet beträffande exempelvis och berätta om programmen för den pu- till knappt två tusen timmar. I gengäld opartiskhet och saklighet, variation och blik som inte nås via SVT:s vanliga bro- finns en större mängd material även från mångfald, hög kvalitet och nyskapande adcast-kanaler eller som inte självklart tiden efter 2005 tillgängligt inom SVT form. hittar utbudet på svt.se eller SVT Play. Play. Utbudet i tjänsten Öppet Arkiv va- På SVT Nyheter finns utrymme för rierar i högre utsträckning än tidigare fler nyheter, även mer fördjupning, än SVT Play över året. Målet är att utbudet ska bli vad som ryms i sändningarna i broad- Huvuddelen av innehållet i SVT Play mer relevant och lätt att hitta. cast. Man kan också nå det materialet består av sända program. Därutöver

28 • Play-tjänster eller liknande där tidigare 5.1.2 Timmar på internet 2014 2015 2016 sända program finns tillgängliga för on demand-konsumtion. Antal sända timmar 2 239 1 871 2 180 • Exklusiva program som ligger tillgäng- liga on demand. Antal tillgängliga timmar den 31 december • Direktsändning över internet av ensta- Program 3 535 6 250 5 962 ka evenemang.

Klipp 3 435 5 000 3 790 Verksamhet som har en koppling till och stödjer programmen är däremot att be- Öppet arkiv 3 890 5 322 1 896 trakta som kompletterande verksamhet. Summa 10 860 16 572 11 648 All verksamhet som inte är kärnverksam- het enligt definitionen och heller inte sidoverksamhet är kompletterande verksamhet. I anslagsvillkor 10 står det beskrivet att SVT ska upprätthålla en god balans i 5.2 MOTTAGNINGS- SVT:s programutbud finns inte till- omfattningen mellan kärnverksamhet PLATTFORMAR gängligt på exempelvis sociala och kompletterande verksamhet. I det Utgångspunkten för SVT:s distribution medie-plattformar, utan SVT prioriterar följande redogörs för hur SVT förhåller är att det samlade utbudet ska vara så utvecklingen av de egna tjänsterna. sig till verksamheten ur ett balansper- tillgängligt som möjligt. SVT:s ambition SVT:s närvaro i sociala medier syftar till spektiv mellan kärnverksamhet och är därför att tillhandahålla utbudet på marknadsföring och/eller publikdialog kompletterande verksamhet. de distributionsplattformar den svenska (se nedan). En utgångspunkt är att samma verk- publiken väljer att använda. samhet i många situationer kan utgöra Alla SVT-kanaler (utom SVT World) både kärn- och kompletterande verk- sänds okrypterat via det digitala 5.3 KÄRNVERKSAMHET OCH samhet, beroende på hur det används. marknätet, som täcker 99,8 procent av KOMPLETTERANDE Om Uppdrag granskning publicerar den fast bosatta befolkningen i landet. VERKSAMHET bortredigerat material på webben är det- Kanalerna är även nåbara via kabel-tv, Sveriges Televisions kärnverksamhet är ta att betrakta som kompletterande satellit, IPTV genom fiber samt det öpp- att producera och sända tv-program till verksamhet. Men samma inspelade och na internet. Vid utgången av 2016 fick allmänheten. Därutöver har SVT rätt bortredigerade material är att betrakta uppskattningsvis en knapp femtedel av att bedriva kompletterande verksamhet som kärnverksamhet om det inte public- befolkningen sin tv-signal enbart via som syftar till att utveckla och stödja eras på webben. Kostnaden eller resur- marknätet. Kabel-tv användes av hälften kärnverksamheten och förbättra möj- serna påverkas marginellt av hur det av befolkningen. Drygt en tiondel av be- ligheterna för allmänheten att tillgodo- bortklippta materialet utnyttjas vilket folkningen tog emot sin tv-signal via göra sig denna. också medför att det inte går att fördela satellit och en femtedel av befolkningen Den kompletterande verksamheten vare sig kostnader eller resurser för den fick sin tv via bredbandsnät, så kallad ska utgå från och ha en tydlig koppling kompletterande verksamheten. IPTV. Trenden är att marknätet minskar till kärnverksamheten. Medieutveck- En rimlig utgångspunkt är mot bak- och att fiber ökar kraftigt. lingen har medfört en utveckling av be- grund av ovanstående att beskriva och Grunden för SVT:s online-tjänster är greppet kärnverksamhet jämfört med särskilja den kompletterande verksam- öppna tjänster på internet på SVT:s egna när det infördes år 2002 i anslagsvillko- heten utifrån hur den möter publiken webbplatser och i SVT:s egna applikatio- ren. Detta återspeglas i flera utredningar och sortera den utifrån de huvudsakliga ner, fritt tillgängliga och anpassade för och propositioner. SVT:s kärnverksam- publiceringsytorna. SVT:s kompletterande huvudsakliga skärmarna för tv-pro- het inkluderar därmed: de material på internet samlas på svt.se. gram. Utöver dessa online-tjänster del- Att redogöra för varje enskild undersida tar SVT i tjänster utanför det öppna in- • Sändning av hela kanaler på webben, bär för långt, på samma sätt som det ternet via distributörers och operatörers antingen simultant med sändning i skulle bära för långt att redogöra för var- egna plattformar. marknät eller i webbexklusiva kanaler. je enskild sida som publiceras i text-tv

29 Musikhjälpen Foto: Jannie Flodman under ett år, eller om varje inslag eller i och med detta tillgängliggöra SVT:s inslag syftar till att öka tillgängligheten bildruta inom ramen för ett program innehåll gentemot målgrupper som är för allmänheten till kärnverksamheten. skulle motiveras i public service-redovis- svåra att nå via de traditionella broad- SVT Play innehåller även program som ningen. På samma sätt som för text-tv- cast-kanalerna. Det andra syftet är att ännu inte sänts i broadcast, men kom- sidorna kan en internetsida uppdateras föra dialog med publiken och därige- mer att sändas där. Denna sändnings- flera gånger per dag. Som helhet syftar nom utveckla programverksamheten. struktur syftar till att väcka intresse för samtliga verksamheter inom ramen för Slutligen finns en mycket liten verk- programmen. Det unika material i form svt.se till att utveckla och stödja kärn- samhet på andra plattformar, som ock- av rörlig bild som tillgängliggörs via verksamheten. så tjänar till att förstärka programupp- svt.se och SVT Play utgörs huvudsakli- Svt.se har nära kopplingar till den levelsen eller marknadsföra program- gen av utökade sändningar från händel- kompletterande verksamhet som be- men. Det handlar företrädesvis om ser för vilka utrymme saknas inom ra- drivs inom ramen för publiceringsytan produkter som SVT:s Julkalender och men för traditionell broadcast, samt i SVT Text. Innehållet i SVT Text har Allsångshäftet. ett fåtal fall program som är särskilt beskrivits ovan. Med Granskningsnämndens tidigare utformade för en online-kontext och En tredje grupp utgörs av SVT:s till- tolkning av begreppet kärnverksamhet som bidrar till att utveckla i synnerhet gänglighetstjänster, som självklart har är även rörlig bild tillhandahållen över utförandet av SVT:s kulturuppdrag. som uppgift att underlätta för allmän- internet att beteckna som komplette- All kompletterande verksamhet är heten att ta del av kärnverksamheten. rande verksamhet. Utifrån denna defi- direkt kopplad till en programtitel så En fjärde publiceringsyta utgörs av nition är SVT Play att beteckna som som det ovan nämnda allsångshäftet till sociala medier. SVT har två syften med kompletterande tjänst. SVT menar att Allsång på Skansen. Även programsi- sin närvaro i sociala medier. För det det torde vara uppenbart att SVT Play dorna på webben är kopplade till pro- första att marknadsföra, informera och och tillgängliggörande av program och gram, exempelvis de skrivna nyheterna

30 på SVT nyheter eller ett antal spel på hade cirka en fjärdedel av hushållen teo- ha varit uppdragsgivarens avsikt att kra- Bolibompa-sajten. retisk täckning av bredband (PTS bred- vet ska tolkas som att den kompletteran- bandskartläggning 2003). Cirka två de verksamheten inte får inskränka på Balans tredjedelar av hushållen hade tillgång till kärnverksamheten. Det relevanta måttet SVT skiljer i planeringen av verksam- internet i hemmet. Utvecklingen har är därmed publikens upplevelse av kärn- heten mellan mål som sätts upp, som sedan kravet infördes gått fort. Idag är verksamhetens kvalitet. Avgörande är verksamheten ska sträva mot, och krav det fler som har både teoretisk och fak- alltså att SVT:s kärnverksamhet inte som utgör planeringsförutsättningar för tisk tillgång till SVT:s kompletterande uppfattas ha en låg och sjunkande kvali- verksamheter och som alltid ska vara tjänster än till kärnverksamheten, då tet på grund av att ökande resurser till- uppfyllda. Att det ska råda balans mel- dessa i allt väsentligt tillhandahålls över förs kompletterande verksamhet. Ut- lan kärn- och kompletterande verksam- internet som har både en högre teknisk vecklingen visar att bedömningen av het är ett krav, inte ett mål och det är en tillgänglighet och en högre faktisk till- SVT:s kanaler som kvalitetsledande hål- förutsättning för resonemangen i det gänglighet. Idag är det endast ett drygt ler i sig. Någon obalans råder alltså inte följande. Verksamheten ska därmed hål- 100-tal hushåll som inte har teknisk till- heller ur detta innehållsliga perspektiv. la sig inom en ram, det vill säga att det gång till bredband, vilket kan jämföras inte ska råda obalans, och inte uppnå ett med 10 000-tals för marknätet. I flera Obalans i relation exakt siffervärde. åldersgrupper är det dessutom fler som till publikens förtroende Kravet på balans innebär inte ett krav har faktisk tillgång till videotjänster Syftet med villkoret är i hög grad att be- att särredovisa kostnaderna mellan över internet än som har tillgång till tra- vara förtroendet för radio och tv i all- kärn- och kompletterande verksamhet. ditionell tv. mänhetens tjänst. Om det fanns ett Någon sådan skyldighet föreligger inte i Eftersom SVT lägger i princip all av- kraftigt negativt publikt uttryck i sam- SVT:s anslagsvillkor, till skillnad från giftsfinansierad verksamhet på det öpp- band med SVT:s kompletterande verk- kravet på att särskilja sidoverksamheten. na internet så finns i dagsläget inget ba- samhet, skulle detta kunna utgöra en En sådan separation låter sig inte heller lansproblem ur detta hänseende. Om risk för förtroendet. Enligt SVT:s mät- göras, vilket framgår av exemplet med något så är balansproblemet på väg att ningar anser en klar majoritet att det är det inspelade materialet från Uppdrag bli det bakvända: Användningen av tra- rimligt att en ökande del av tv-avgiften Granskning enligt ovan. ditionell tv sjunker, medan användning- går till att finansiera tjänster över inter- Balans råder om en verksamhet inte en online ökar. Om SVT inte satsar på net. Om SVT befann sig utanför det tillåts bli alltför dominerande enligt en kompletterande verksamhet riskerar spann inom vilket balans råder, borde SVT:s mening. Kravet på balans ska ses det att urholka förtroendet för public en tydlig majoritet av publiken anse att mot de resonemang som förts inför att service hos den breda allmänheten. en mindre del av tv-avgiften bör gå till kravet infördes och som till stor del att utveckla dessa tjänster. Observera att handlar om att upprätthålla förtroendet Obalans i relation till frågeställningen är gjord utifrån för verksamheten. I relation till detta kärnverksamhetens kvalitet Granskningsnämndens snävare, hårda- kan obalans uppstå på flera sätt. Obalans kan även uppstå om den kom- re definition av kärnverksamhet. Obalans i relation till frågan om pu- pletterande verksamheten blir så omfat- blikens tillgång tande att den förfelar sitt syfte, det vill Av propositioner och utredningar i säga att utveckla och stödja verksam- samband med att begreppen infördes heten. En situation utan balans skulle framgår att den huvudsakliga reserva- exempelvis innebära att verksamheterna tionen som kopplas till balans eller till- ges en så stor omfattning att den in- växt av den kompletterande verksam- skränker och sänker kvaliteten i kärn- heten handlat om frågan om hur alla verksamheten. medborgare har haft tillgång till den Per definition är det omöjligt att tolka kompletterande verksamheten. Oron var detta i ekonomiska termer. Den kom- att om avgiftsmedel i växande grad går pletterande verksamheten i den mån till tjänster som inte alla har tillgång till den finansieras av tv-avgiftsmedlen mås- skulle förtroendet för public service- te inskränka på kärnverksamheten efter- verksamheten sjunka. som medlen aldrig kan uppgå till mer än I samband med att kravet infördes 100 procent. Det kan därför omöjligen

31 Fråga Lund Foto: Carl-Johan Paulin 6

Bredden i utbudet

SVT ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Vissa program ska samla en stor och bred publik medan andra program vänder sig till specifika och specialintresserade målgrupper.

SVT har inte som mål att publikmaxi- eller extra samhällssatsningar under va- alla tv-kanaler i Sverige och att SVT1 mera utan att säkerställa att det finns ett låren. och SVT2 uppvisar en ungefär lika stor utbud där alla har möjlighet att ta del av Jämfört med 2015 så har det endast andel informationsinriktade och under- program som både är av allmänt intres- skett marginella förändringar. Den hållningsinriktade program. Den visar se och som vänder sig direkt till den en- största skillnaden är att utbudet av un- också att bredden har varit relativt kon- skilde tittaren. SVT ska också arbeta för derhållning har minskat och det gäller stant under de senaste tio åren. att utbudet kan tas emot på de plattfor- främst reprisering. Andelen nyheter har Ovanstående beskrivningar visar på mar där publiken finns. Det innebär att åter ökat jämfört med 2015. Ökningen av en stor bredd i utbudet i SVT. programmen ska tillgängliggöras i bro- produktionen av regionala nyheter fort- adcast men också finnas tillgängliga sätter och är nu uppe i 3 450 timmar, en Internet över internet via datorer, surfplattor och ökning med nästan 900 timmar jämfört SVT:s målsättning är att det online-ba- mobiltelefoner med mera. med 2014. Den ökningen märks inte i serade utbudet ska spegla utbudet i bro- ovanstående statistik som helt exklude- adcast. De program som sänds i de sär- rar dessa 21 parallella sändningar. Från skilda live-kanalerna är koncentrerade 6.1 PROGRAMKATEGORIER varje lokal redaktion sänds 164 timmar till nyheter och sport, medan play-tjäns- SVT sänder cirka 22 800 timmar årli- per år. tens programarkiv i högre grad består gen. Dessa timmar klassificeras på en En annan viktig indikator som visar av program som har ett stort värde även mängd olika sätt. Ett sätt att visa på om SVT lever upp till villkoren om ett över tid. Nyheter utgörs av extrasänd- bredden i utbudet är att dela upp det i brett utbud är det index som redovisas i ningar som genomförs i samband med olika programkategorier. I redovisning- de mätningar som genomförs av medie- större nyhetshändelser i världen, i Sveri- en visas utbudet för barn och unga sepa- forskaren Kent Asp från Göteborgs Uni- ge och lokalt. Sportsändningarna består rat i kapitel 7.4 och nedanstående redo- versitet. Rapporten, som publiceras hos i första hand av rättigheter som anting- visning visar hur vuxenutbudet fördelar Myndigheten för press, radio och tv, ut- en inte kan utnyttjas i de ordinarie sig i olika programkategorier. Fördel- förs årligen. Den senaste rapporten som sändningarna på grund av att det inte ningen kan och ska variera mellan åren. publicerades i mars 2016 och gäller 2015 finns några tillgängliga kanaler eller att Det kan bero på stora sportevenemang visar att SVT har det bredaste utbudet av man anser att riktigt smala sporter når

33 6.1 Andel av utbudet per programkategori exklusive barn och unga

Baseras på 16 950 timmar 2014 2015 2016 18 % 16 % 14 % 12 % 10 % 8 % 6 % 4 2 0

Se bilaga 3. sin publik bättre genom en unik webb- sändning. Det förekommer också en del unika sändningar före och efter en del underhållningsprogram som exempelvis Melodifestivalen, Allsång på Skansen och debattprogrammet Opinion live. Program som kan ses på begäran (on demand) på SVT Play, Öppet arkiv och Barnkanalen inkluderar samtliga programkategorier och är i hög grad en ren spegling av utbudet i broadcast. Det är numera inte ovanligt att den första publiceringen sker online och att publiceringen i broadcast kommer senare.

Konstnärsdrömmen Foto: Ola Kjelbye

34 7

Särskilda uppdrag och målgrupper

7.1 JÄMSTÄLLDHET, • När vi anställer personal ska vi alltid speglingsstrategi skapats. Den är uppde- MÅNGFALD OCH SPEGLING tänka på att ha ett brett spektrum av lad i fyra ansvarsområden: SVT sändningstillstånd betonar att kompetenser och erfarenheter. • Programval och innovation verksamheten ska bedrivas ur ett jäm- • Alla ska känna sig trygga på SVT, dis- • Programval och tjänsteutformning ställdhets- och mångfaldsperspektiv, lik- kriminering i alla former ska motver- • Bemanning och likabehandling som att SVT:s program ska spegla för- kas. • Värderingar och språk hållanden i hela landet och den variation • SVT välkomnar olikheter med hänsyn som finns i befolkningen. Arbetet att till ålder, kön, könsidentitet eller annat Varje ansvarsområde har en tydlig dele- uppfylla kraven är mångfasetterat och uttryck, etnicitet, religion eller andra gation i organisationen med uppgiften bedrivs såväl i programarbetet som ge- övertygelser, sexuell orientering, funk- att skapa mål och aktiviteter för verk- nom exempelvis rekrytering, utbildning tionsnedsättning och behov av tillgäng- samheten. Det kan exempelvis handla och andra HR-frågor. För att vara rele- lighet. Hänsyn ska också tas till sociala om att mångfaldsplaner ska tas fram för vant medieaktör för en majoritet av be- och regionala aspekter. utbudet inom varje programgenre och folkningen så är det väsentligt att • Sveriges befolkning ska avspeglas i så- att kompetensbaserad rekrytering til�- människor med olika demografisk bak- väl utbud som i sammansättning av vår lämpas i samtliga rekryteringar eller att grund medverkar i programutbudet och personal. särskilda utbildningar genomförs för att i arbetet med att producera dem. säkra en god kunskapsnivå hos chefer SVT:s mångfaldspolicy formuleras SVT:s arbete med Sverigespegling och och medarbetare om frågorna. När det enligt nedan: likabehandling ska ske systematiskt uti- specifikt gäller jämställdhet kan nämnas från följande perspektiv: kön/genus sportens stora arbete med att säkerställa • SVT är till för alla. Alla människor är (jämställdhet), svensk/utländsk bak- en jämn könsfördelning i programmen. lika mycket värda. grund, regional spegling, funktionsned- Begreppet kön/genus inbegriper frågor • SVT:s program ska spegla befolkning- sättning, nationella minoriteter, sociala om jämställdhet. Jämställdhetsarbetet ens olika behov, intressen, perspektiv aspekter, sexuell orientering, ålder, tro/ genomsyrar därmed alla fyra ansvars- och åsikter. Alla ska känna igen sig i livsåskådning. områden. SVT:s utbud. Utifrån mångfaldspolicyn har en Vissa redaktioner har dessutom til�-

35 Dokument utifrån Foto: SVT

lämpat egna metoder för att öka mång- • SVT har en jämställd fördelning mel- de meningar och feltolkningar samt att falden i programutbudet. Några arbetar lan kvinnor och män (idag 62%) bidra med konstruktiva förslag om hur aktivt med mångfaldschecklistor som • SVT har nyheter, innehåll och medver- vi frångår rekonstruktion av stereotypa också inkluderar mätning av andelen kande från alla delar av landet (idag 63 %) bilder. Under 2017 kommer dessa analy- medverkande med funktionsnedsätt- • SVT speglar åsikter och perspektiv som ser leda vidare till konkreta handlings- ning. du känner igen dig i (idag 51 %) planer, där programchefer och projektle- Att mäta mångfald i programutbudet • SVT ger utrymme för många olika dare kommer att jobba vidare med re- är en komplex uppgift som om det skulle åsikter och perspektiv (idag 58 %) sultatet. göras på SVT:s hela programutbud skul- Inom Allmän-tv i Stockholm har le kräva omfattande resurser. Enskilda Under året har Allmän-tv i Stockholm även ett internt nätverk av medarbetare redaktioner gör mätningar i första hand fortsatt driva sitt talang- och mångfalds- med intersektionell bakgrund och kom- för den egna uppföljningen. SVT betrak- projekt och haft fokus på sverigespegling petens etablerats. Syftet är att synliggöra tar dessa mätningar som redaktionellt och likabehandling genom ökad inklu- den kompetens som redan finns inom material. Mätningarna syftar till att dering och breddad representation. verksamheten, gällande normbrytande blottlägga brister och blir då bra föränd- Prioriterade områden har varit rekry- perspektiv och förändringsledarskap, ringsverktyg i arbetet att öka mångfal- tering av personer med nya perspektiv samt hur detta bättre kan tillvaratas. den. till nyckelfunktioner. Därtill har rekry- SVT har fortsatt att utveckla sitt ex- SVT:s övergripande mål gällande terats talanger med andra perspektiv, terna nätverksbyggande och har nu eta- mångfald och spegling är att andelen kompetenser och bakgrunder till pro- blerat kontaktytor med över 100 nät- människor som anser att SVT speglar gramproduktionen. verksorganisationer runt om i landet. hela Sverige ska öka. Senast 2019 ska Under året har två medievetare enga- Genom detta kunskapsutbyte har SVT minst 7 av 10 av befolkningen anse att: gerats för en intersektionell analys av 50 synliggjort public service för målgrup- • SVT speglar mångfalden av människor programtitlar från 2015. Detta gjordes per som SVT har svårt att nå både som i det svenska samhället (idag 61%) för att synliggöra omedvetna förutfatta- producenter och publik.

36 Mångfaldsarbetet inom Nyhetsdivi- har olika bakgrund. När det gäller tills- Malmö och Göteborg finns vardera två sionen bedrivs i hela organisationen, vidareanställda har andelen ökat tack programchefer, i Stockholm finns fem både lokalt och i den rikstäckande pro- vare mer medvetna rekryteringar, men programchefer och i Umeå finns en programverksamheten. Enligt divisionens SVT har lägre andel medarbetare med gramchef. Programcheferna ansvarar mångfaldsplan ska arbetet integreras i mångfaldsbakgrund än befolkningen i för produktion och programutveckling hela verksamheten: i programbeställ- stort. vid egenproduktion, produktionsutlägg- ning, rekrytering och beslutsvardag. Ytterligare ett initiativ under året är ning, samproduktion och inköp av pro- Målet för detta återkommande mång- Sportredaktionens användning av ett gram (där SVT varit involverade i pro- faldsarbete är att fortsätta att utveckla nytt verktyg som mäter hur stor andel duktionen). Det är också programchefen och förändra invanda, oftast omedvetna män respektive kvinnor som förekom- som både har ansvar för, och störst möj- värderingar. Som ett led i detta arbete mer på huvudsajten och de olika under- lighet, att påverka programmens kon- har SVT tagit fram språkråd för nyhets- sajterna. Verktyget sprids nu till andra kreta utformning, exempelvis vad gäller förmedling med förslag på formulering- delar i divisionen och utgör ett värde- gäster, inspelningsplatser och medver- ar kring mångfaldsbegrepp. Tipsen har fullt diskussionsunderlag. kande. publicerats även externt för att stimulera Mätningen av utländsk bakgrund I begreppet allmänproduktion ingår en diskussion utanför redaktionen. Do- (minst en förälder född utomlands) för programkategorierna fiktion, underhåll- kumentet revideras återkommande, se- hela SVT:s personal genomförs numera ning, kultur och musik, fritidsfakta, ve- nast i november 2016, och finns som vart annat år varför inga nya resultat tenskapsfakta, samhällsfakta, nyhetsma- stöd i det journalistiska arbetet. Under redovisas för 2016. gasin riktade till barn och ungdom, 2016 genomfördes ett divisionsövergri- sportdokumentärer och korta pauspro- pande projekt om perspektiv i bevak- Allmänproduktion – gram. Eftersom kravet tar sikte på pro- ningen. Samtliga medarbetare genom- 55-procentskravet duktion och inte sändning av program gick workshops med syfte att öka förstå- För att säkerställa att SVT speglar hela omfattar kvoten de förstagångssända elsen för sverigespeglingen. landet har SVT en omfattande produk- programmen. Nyhetsdivisionen fortsätter också att tion utanför Stockholm. Genom att spri- SVT:s andel produktion utanför utveckla arbetet på rekryteringsområ- da produktionen över landet kan många Stockholm under 2016 var 55 procent (56 det. Sedan 2014 arbetar hela nyhets- och producenter och medverkande aktivt bi- procent 2015) vilket innebär att SVT levt sportdivisionen för att öka mångfalden dra till att olika yttringar och värdering- upp till villkoret. både vid kortare vikariat och vid rekry- ar synliggörs i utbudet. Allmänproduk- tering av praktikanter från olika journa- tionen är förlagd till fyra orter, Malmö, listutbildningar. Erfarenheten visar att Göteborg, Stockholm och Umeå. Utöver 7.2 NYHETER OCH det kommer att krävas långsiktigt arbete de fyra produktionsorterna produceras SAMHÄLLSBEVAKNING för att klara en bredare rekryteringsbas även allmän-tv i Kiruna, Luleå och Fa- 2016 var ett nyhetsintensivt år med folk- på längre sikt. SVT Nyheter sätter nu lun. Dokumentärer produceras i hela omröstning om EU-medlemskapet i mål för rekryteringen inom alla delar av landet. I många uppdragskontrakt finns Storbritannien, det amerikanska presi- organisationen. en särskild skrivning om att hela landet dentvalet, terrordåd i Frankrike, Belgien Under 2014 inleddes en stor omorga- ska speglas och att man ska ta hänsyn och Tyskland, kuppförsöket i Turkiet nisation på regionala nyheter med syfte till de olikheter som kan finnas runt om och dess efterverkningar, fotbolls-EM, att bättre spegla hela Sverige ur flera i landet. Det kan exempelvis ta sig ut- och OS i Rio. aspekter och i enlighet med sändnings- tryck i att produktionen spelas in på oli- Nyhets- och samhällsprogrammen tillståndet: Nyhetsförmedling och sam- ka orter. utgör en central del av SVT:s verksam- hällsbevakning ska ha olika perspektiv, SVT och SR har olika definitioner på het. Verksamheten strävar efter att vara så att händelser speglas utifrån olika 55-procentskravet eftersom verksamhe- en av Sveriges trovärdigaste nyhetsleve- geografiska, sociala och andra utgångs- terna är olika och styrningen av pro- rantörer. Målsättningen är att via ett punkter. Under 2016 invigdes nya redak- gramproduktionen skiljer sig åt. brett spektrum av nationella, regionala, tioner i Angered och Rinkeby. Utgångspunkten för SVT:s definition lokala, minoritets-, barn- och ämnesspe- Det medvetna arbetet med att säker- av 55-procentskravet är placeringen av cifika nyhetsprogram skapa en mångfald ställa mångfald i rekryteringen, både den aktuella produktionens ansvarige av urval, analyser, kommentarer och riks och lokalt, har bidragit till att en utgivare enligt SVT:s delegationsord- granskningar. Såväl inom ramen för avsevärd större andel av praktikanterna ning, i praktiken SVT:s programchefer. I nyhetsprogrammen som särskilda

37 debatt- och diskussionsprogram stimu- ter i mobilen. Internet och mobilen har en trovärdig nyhetskälla. Trovärdighet lerar SVT till debatt och belyser skeen- kommit att bli svenskarnas primära in- byggs genom ett utbud som är sakligt, den ur olika perspektiv. En av journalis- formationskälla. Eftersom det är avgö- opartiskt och korrekt. I nyhetssamman- tikens viktigaste funktioner, gransk- rande för public service att vara en rele- hang byggs trovärdighet och relevans ningen, återfinns i hela nyhetsutbudet, vant nyhetsförmedlare för både yngre också genom snabbhet. En konsekvens men också i särskilda granskande pro- och äldre har en omställning skett för av teknikutvecklingen är att publiken gram. att stärka relationen med den yngre ny- förväntar sig ett ständigt flöde av infor- Sveriges Televisions uppdelning med hetspubliken som söker nyheter över mation och konstanta uppdateringar. målgruppsinriktade program och pro- internet via dator och mobil. SVT har Vid stora nyhetshändelser sprids snabbt gram med olika tilltal och uppdrag är en under året utvecklat nya digitala berät- både information och desinformation garant för en bredd i urval och analyser tarformat som lämpar sig för mobil an- och en viktig uppgift för SVT blir att stå och säkerställer att en mångfald av rös- vändning där grafik och fakta är bäran- för källkritik och sortering, med saklig- ter kommer till tals. Inom Nyhetsdivi- de delar. Antalet direktsändningar sän- heten och opartiskheten som grund. Det sionen säkerhetsställs mångfalden i ut- da på internet har också ökat och utgjort kan finnas en inneboende motsättning budet och redaktionernas självständiga en viktig service under pågående ny- mellan trovärdighet och snabbhet, men urval av en mängd faktorer. Samtliga hetsskeenden. som nyhetsleverantör kan inte SVT redaktioner har egna ansvariga utgivare. Med grund i en analys gjord 2014 av längre vänta tills hela bilden har klarnat Lokalt finns 19 utgivare, medan det på nyhetsverksamheten inleddes arbetet att eller till dess att alla uppgifter bekräftats. riksredaktionerna i Stockholm och bättre spegla hela Sverige. Sveriges Tele- Lösningen är en ökad transparens och Umeå finns fyra (sport, aktualitetspro- visions regionala nyhetsverksamhet har tydlighet när det gäller bekräftade och gram, riksnyheter samt Sverige idag) sedan slutet av 1960-talet varit väsentlig obekräftade uppgifter. samt två för minoritetsspråken samiska för företagets förankring i hela landet. SVT:s riksnyheter har under 2016 ge- och finska. Våren 2015 sjösattes den nya organisa- nomgått omfattande förändringar för tionen. Tablån lades om och alla regio- att de interna strukturerna bättre ska Nyheter nala nyhetsredaktioner fick nya sänd- svara mot publikens ändrade beteenden. Nyhetsprogrammen har skilda identite- ningstider och programuppdrag då SVT Fokusgruppsintervjuer, studieresor, per- ter och format. Variationen är stor. Ut- gick från 11 regionala nyhetsprogram sonalenkäter och ett omfattande eget budet spänner från nyhetsnära Sport- och sajter till 21 egna regionala nyhets- analysarbete har legat till grund för om- nytt, Lilla Aktuellt, Oððasat, Sverige idag program och sajter. Varje program för- organisationen. och lokala nyhetssändningar till mer utom nyhetsprogrammen från Helsing- Ett fokus har varit att bli ännu snabb- fördjupande Agenda och Korresponden- borg och Södertälje har sin egen ansva- are och integrera de olika nyhetsredak- terna. Riksnyheterna levererar korta rige utgivare. 2016 var det första hela år tionernas arbete för att skapa ett flöde av bulletiner, ett längre sammanfattande då den nya lokala organisationen verka- information på alla plattformar. En ny- format som Rapport och ett fördjupande de fullt ut. Ett stort antal journalister hetsflash i mobiltelefoner följs av en magasin som Aktuellt. rekryterades. webbpublicering som i sin tur följs av en Samtliga nyhetssändningar har själv- För publiken har det inneburit en live-sändning på nyhetssajten med gäs- ständiga redaktörer som präglar respek- mer relevant journalistik och ett större ter, experter och programledare som tive sändnings innehåll och tilltal. Det utbud. Sändningarna når cirka 450 000 följer det pågående skeendet. Rapport är ett omfattande utbud. Aktuellt och fler tittare i broadcast under förkvällen rapporterar sedan i sina sändningar och Rapport sändes 825 timmar i broadcast och nära dubbelt så många via internet- Aktuellt fördjupar och sätter in händel- och de regionala/lokala redaktionerna tjänsterna jämfört med tidigare. Utbygg- sen i en kontext. Under 2016 sände den producerade 3 450 timmar totalt varav naden av SVT:s lokala nyhetsservice särskilda live-desk, som skapats för att den lokala publiken mötte 164 timmar fortsatte under året. Den nyetablerade dygnet runt kunna erbjuda publiken från varje enskild redaktion. För sänd- Rinkebyredaktionen började sända un- uppdateringar av pågående nyhetsskeen- ningar via internet producerades 864 der 2016 och ytterligare en ny lokalre- den, 529 sändningar vilket har gett pu- timmar och de nyhetsorienterade pro- daktion startade i Angered och beslut bliken en helt ny form av nyhetsservice. grammen Gomorron Sverige och SVT fattades att under 2017 starta en 34:e re- Av flera olika undersökningar, bland Forum producerade 510 respektive 1 500 daktion i Övertorneå. annat Förtroendebarometern och för- timmar. Det är fundamentalt för Sveriges tele- troendemätningen från DN/Ipsos, kan 2016 blev ett genomslagsår för nyhe- vision att publiken uppfattar SVT som vi dra slutsatsen att den svenska publi-

38 Påvebesök Foto: SVT ken har ett stort förtroende för Sveriges ket till exempel har skett i den journalis- och spridningen över landet med lokala Televisions nyhetsverksamhet. Ett annat tiska produktionen som samlades under redaktioner som samarbetar med de na- mått är att publiken söker sig till SVT vinjetten #bostadsökes. I detta hyrestest tionella nyheterna medför att Sverige vid stora nyhetshändelser. Till exempel deltog fler än 53 000 personer från hela Idag, Rapport, Aktuellt, Sportnytt, Kul- följde 3,9 miljoner svenskar SVT:s rap- Sverige och av dem valde fler än 6 000 turnytt och Gomorron Sverige har kapa- portering från Brysselattentaten. Den att dela med sig av personliga berättelser. citet att dagligen ge svenska folket en tekniska utvecklingen har fått till följd Berättelserna publicerades med olika bild av vad som händer i hela landet. att publiken nu kan ta del av våra nyhe- vinklar av flera nyhetsredaktioner i SVT arbetar konstant för att bli bättre ter oavsett var de är via tv, dator eller tv-inslag och på svt.se/nyheter. Även när det gäller att spegla Sverige på ett mobiltelefon. #delateuropa, #deutsatta, #domarkrisen rättvisande sätt. I sändningstillståndet Digitaliseringen innebär att såväl pro- och #Syrien200 inspirerade mängder av anges också att programverksamheten duktionssätt som innehåll behöver ut- användare att dela med sig av sina upple- ska bedrivas utifrån ett jämställdhets- vecklas. I SVT:s uppdrag, som det kom- velser. Även dessa initiativ har lett till ett och mångfaldsperspektiv samt utmärkas mer till uttryck i sändningstillståndets 6, stort antal inslag i broadcast-sändning- av hög kvalitet och nyskapande form 7, 8 och 11 paragraf, ska SVT:s nyhets- arna. SVT:s nyhetsredaktioner söker och innehåll. Speglingen handlar således och samhällsbevakning ha olika per- ständigt nya former att engagera och inte bara om den geografiska speglingen spektiv och återge händelser med olika samarbeta med publiken genom de digi- utan också andra perspektiv som mång- geografiska och sociala utgångspunkter tala möjligheter som erbjuds. fald och genusperspektiv. Två exempel samt tillgodose skiftande förutsättningar I sändningstillståndets återfinns när det gäller att öka jämställdheten i och intresse hos befolkningen, variera SVT:s uppdrag att spegla hela landet. utbudet är arbetet på sportredaktionen produktionsformerna och öka tillgäng- Speglingen kan ta sig olika uttryck. Vår och SVT Nyheter Västerbotten. ligheten i utbudet. Digitaliseringen er- idag mer lokala nyhetsorganisation gör Under våren 2016 startade SVT Nyhe- bjuder nya möjligheter att göra detta vil- att vi bättre speglar lokala sammanhang ter på lätt svenska. Det nya programmet

39 riktar sig till människor som av olika skäl upplever svårigheter att följa med i de övriga nyhetsprogrammen. Sänd- ningen översätts både till engelska och arabiska för versioner som publiceras på SVT Play och svtnyheter.se. Andra nya program var Mitt Sverige och utrikespro- grammet Friktion. Mitt Sverige har öpp- nat dörrar till miljöer som få tidigare mött och Friktion, som vänder sig till unga vuxna, använder nya berättargrepp för att förklara komplicerade frågor, som till exempel det amerikanska valsyste- met.

Samhällsprogram SVT strävar efter att vara Sveriges le- Världens bästa hemtjänst Foto: Johan Gunseus dande leverantör av kvalitetsjournalis- tik. Detta kommer till uttryck i den mångfald av nyhets- och samhällspro- gram som sänds i SVT:s kanaler. SVT:s Sverige om urbanisering, Sveriges bästa säkerhet på en av landets mest prestige- samhällsutbud ska vara inkluderande hemtjänst om äldres livskvalitet och Håll fyllda medicinska institutioner. och ge en mångfald av perspektiv. Pro- käften eller dö om yttrandefrihet. grammen ska vara undersökande och gå Mätningar av aktiviteten kring 2016 på djupet. En väsentlig utgångspunkt är års ämnen på sociala medier och dialo- 7.3 KULTURUPPDRAGET att samhällsjournalistiken har ett starkt gen med tittarna på SVT:s egna plattfor- Enligt sändningstillståndet ska SVT för- förtroende hos det svenska folket. Tro- mar vittnar om ett stort engagemang medla ett kulturutbud som ska fördju- värdigheten i utbudet sätts alltid i första som tar sig uttryck i delningar och dia- pas, utvecklas och vidgas under till- rummet och ska bibehållas och stärkas. log i sociala medier. ståndsperioden. Detta kan uppfyllas på För att bidra till bredden i det offent- Under 2016 har SVT lagt stor vikt vid olika sätt, exempelvis genom att produ- liga samtalet producerar SVT ett omfat- att öka Sverigespeglingen. Dels har seri- cera nya program eller att hitta ny pu- tande utbud inom ramen för SVT Fo- erna utspelat sig i olika delar av landet blik som normalt inte tar del av SVT:s rum. Sverige idag och Landet runt speg- dels har serier som Mitt Sverige och Ri- kulturutbud. Under året har SVT sär- lar skeenden i hela Sverige. ket skildrat det heterogena Sverige. skilt fördjupat, utvecklat och vidgat ut- SVT har vinnlagt sig om att i större Sveriges Televisions undersökande budet genom att introducera nya pro- utsträckning vara tillgängligt för perso- program Uppdrag granskning och Do- gram, breddat de olika kulturformerna ner som saknar högskoleutbildning. Ur kument inifrån har under året genom- som uppmärksammas och göra befintli- ett innehållsperspektiv har ämnesvalen fört ett stort antal granskningar av det ga program än mer attraktiva och till- handlat om det svenska samhällets ut- svenska samhället. I samarbete med gängliga. Redovisningen nedan fokuse- veckling och skillnaderna mellan land ledande tidningar och medieföretag i rar på att beskriva hur utbudet har och stad samt det spänningsfält som världen avslöjade Uppdrag granskning i formats och utvecklats under 2016 enligt kretsar kring invandring. ett antal reportage omfattande skatte- det tredelade uppdraget. SVT har skapat stort genomslag i sto- flykt med bas i Panama. Dokument ini- ra viktiga samhällsfrågor med ett antal från bröt ny mark med den tredelade Bevaka, spegla och kritiskt granska tematiserade serier under året. Flera av serien Experimenten som granskade SVT ska bevaka, spegla och kritiskt dessa har nominerats och prisats natio- kirurgen Paolo Macchiarinis forsk- granska händelser inom kulturlivets oli- nellt och internationellt. Bland annat ningsverksamhet på Karolinska Institu- ka områden, både i Sverige och i andra kan nämnas: Fosterland om integration; tet. Granskningen fick omfattande kon- länder. Detta görs genom en mängd oli- Vi kallas tiggare om migration; Djävuls- sekvenser och kastade nytt ljus på ka typer av kulturfaktaprogram, så som dansen om psykisk sjukdom, Resten av forskningsetiska problem och patient- veckomagasin, dokumentärer, dagliga

40 nyheter och debatter. I SVT:s kulturut- flektion kring kultur och samhälle. priser och högt intresse från publiken i bud ska många olika typer av kulturfor- Bland titlarna finner vi program som alla åldrar. Bland dessa kan nämnas se- mer uppmärksammas. Det ska vara ett Babel, Veckans föreställning och K-speci- rier som Springfloden och Midnattssol. utbud som tilltalar människor med olika al som sänder året runt och bevakar och Den senare var en samproduktion med intressen och olika stor vana av att ta del speglar kultur från hela världen. franska Canal +. Många av de minori- av kultur. Under året startades Kulturstudion, tetsutmaning som finns i Sverige är ock- För att uppfylla detta erbjuder SVT där experter och upphovsmän bjuds in så allmängiltiga i många andra länder. program för tittare som är mindre kul- för att i samtal med programledare tala Det är en orsak till att serien har bidra- turvana, huvudsakligen i SVT1. För att om scenkonst, musik och deras arbete git till att förnya det internationella in- väcka publikens intresse tar program- bakom kulisserna. Detta ramar in och tresset för Nordic noir och har sålts till men ofta upp populära kulturyttringar ger publiken ett sammanhang till kul- bland annat de nordiska länderna, Aus- och kända profiler. turlivets olika sidor och visioner, vilket tralien, Tyskland och Storbritannien. Under 2016 visades programmet kan väcka ökat intresse för den scen- Under våren visades även det kriti- Konstnärsdrömmen där tio talanger täv- konst och musik som sedan visas. kerrosade dramat om författaren lade om att bli Sveriges bästa amatör- Även i SVT2 uppmärksammades in- Kerstin Thorvall, Det mest förbjudna. konstnär, med en jury bestående av tresset för film- och tv-serier genom det Den tredje säsongen av det uppskattade konstnären Ernst Billgren och konstkri- bevakande programmet Babel Bio. I pro- epokdramat Fröken Frimans krig visades tikern Mårten Castenfors samt olika grammet varvades intervjuer med por- i slutet av året. Under 2016 visades även gästkonstnärer. trätt och krönikör. Under året visades dramatiseringen av Klas Östergrens För att möta det stora allmänintresset också den tredje säsongen av program- Gentlemen & gangsters som byggde på för tv-serier visades programmet Borne- met Kultur i farozonen, där programle- två av hans romaner. busch i tevefabriken som speglade arbe- daren Khazar Fatemi besökte platser i I början av året visades dramaserien tet bakom populära tv-serier från exem- världen där kulturen är hotad. #hashtag, som riktade sig mot den unga pelvis Sverige, USA och Turkiet. Genom För att nå den unga publiken har sats- publiken. Serien handlade om nätmobb- programmet Sociala monster granskades ningen på Edit fortsatt. I Edit: talkshow ning och inspirerades av händelserna och speglades de nya kulturfenomen med Parisa Amiri behandlas både un- kring Instagramupploppet 2012 i Göte- som sker i sociala medier på ett lekfullt derhållande och svåra ämnen inom po- borg. och tankeväckande sätt. pulärkultur och samtid med olika gäster. Från de andra nordiska länderna I SVT1 visas även bevakande pro- Därtill kommer de program som visas kom bland annat de norska dramaseri- gram som Gomorron Sverige, som har en under titeln Edit: Stories, minutlånga erna Ockupationen och Kampen om stående kulturpanel som diskuterar berättelser som speglar människor från tungvattnet, danska Follow the money veckans kulturhändelser, recensioner av olika bakgrunder och delar av vårt land. och den isländska thrillerserien Fånga- exempelvis film och böcker samt inter- Däremot lades den särskilda sajten ned de. vjuer med aktuella kulturpersonligheter. under året. Utöver egen produktion eller samar- Också Go'kväll har kulturinslag och be- beten visas många programinköp från vakar både teater och litteratur. I lör- Egenproduktion och samarbeten andra delar av världen. Bland dessa kan dagsprogrammet Sverige! får tittarna ta SVT producerar dramaserier självt och i nämnas den tyska dramaserien del av många olika typer av kultur ge- samarbete med andra. Dessa serier ska Deutschland 83, israeliska thrillerserien nom intervjuer med profiler inom exem- underhålla och tilltala många tittare, Gisslan, den turkiska dramaserien För- pelvis musik, skådespeleri och konst. I men också ge andra avtryck. I SVT:s växlingen, den brittiska serien Happy samtliga dessa program bevakas och drama synliggörs såväl olika delar av Valley och amerikanska Fallet O.J. Simp- speglas kultur från både Sverige och an- världen som olika tidsperioder, från nu- son: American Crime Story. dra delar av världen. I Kulturnyheterna, tida Norrbotten till Stockholm i början Det nordiska tv-utbudet slog återigen som sänds i samband med både Rapport av 1900-talet och till dagens Thailand. rekord under 2016: Aldrig under Nord- och Aktuellt, sker den huvudsakliga Dessutom visar SVT många av de kvali- visionens 57 år har så många program granskande kulturjournalistiken. tativa dramaserier som produceras av de utväxlats eller samproducerats av public I SVT2 ges ett mer fördjupande utbud andra nordiska public service-bolagen. service-företagen, totalt 4 909 program. för den kulturvana publiken. Dessa pro- Intresset för dramaproduktioner är Utbytet utökade särskilt vad gäller program är mer specialiserade och är tänk- fortsatt högt och många av de serier som gram för barn och unga, drama samt ta att generera både diskussion och re- har visats har genererat både fin kritik, undersökande journalistik. Det blir allt

41 Skam Foto: NRK

vanligare med samproduktioner mellan från Dalhalla, Adolf Fredriks musik- digt har SVT deltagit i samproduktioner bolagen och antalet samproducerade klasser och Norrlandsoperan. I slutet av motsvarande minst det beloppet. Exem- episoder ökade från 1 442 till 1 626. 2016 visades Bollywood-opera i Botkyr- pel på filmer som sändes under 2016 där ka, där SVT har bidragit till samarbetet SVT varit samproducent eller förköpt Samarbete med kulturinstitutioner mellan bland annat kulturskolor och visningsrätt var bland annat Monica Z För att tillgängliggöra scenkonst till fler kulturföreningar i Botkyrka. av Per Fly, Skumtimmen av Daniel Al- än de som har möjlighet att se föreställ- Varje lördag visas en stor mångfald fredson, En duva satt på en gren och fun- ningarna live på plats samarbetar SVT av konserter och föreställningar i pro- derade på tillvaron av Roy Andersson, varje år med kulturinstitutioner och grammet Veckans föreställning, som ett Stockholm stories av Karin Fahlén och fria kulturproducenter. Genom televi- alternativ och komplement till det ut- Hallonbåtsflyktingen av Leif Lindblom. sionen kan människor över hela landet bud som visas på SVT1 och i andra ka- SVT uppmärksammade två svenska ta del av såväl svenska som internatio- naler. Från och med 2016 ramas dessa skådespelare under året. I samband med nella konserter och föreställningar inspelade konserter och föreställningar tv-visningen av dokumentären Jag är inom exempelvis teater, opera och ba- in av Kulturstudion, som nämnts ovan. Ingrid visades ett flertal filmer med Ing- lett. Samarbetena sker med både statliga I en jämförelse mellan de svenska ka- rid Bergman. För att uppmärksamma att kulturinstitutioner, privatteatrar och nalernas kulturutbud sticker SVT ut. I Alicia Vikander tilldelades en Oscars- kulturföreningar. Under 2016 har SVT Kent Asps mätning som publicerades i statyett för bästa kvinnliga biroll visades samarbetat med 43 olika kulturinstitu- Medieutbudet 2015 framgår att SVT visar under sommaren de tre svenska långfil- tioner inom teater, musik och dans i överlägset mest kulturprogram mätt i tid. mer hon hittills medverkat i. hela landet, vilket resulterat i 126 sända 2016 var det sista året med det gamla timmar fördelat på 99 sändningar. Bidrag till svensk filmproduktion filmavtalet. Mellan 2017–19 har SVT åta- Bland dessa många samarbeten kan Under 2016 lämnade SVT ett fast bidrag git sig att garantera 100 miljoner årligen nämnas bland annat föreställningar till SFI på 44,8 miljoner kronor. Samti- för svensk produktion, en betydande

42 ökning från tidigare år. Under året har grammen utgörs till största del av repri- saga, var en klassisk dramaproduktion SVT förberett en stärkt roll, bland annat ser. som vände sig brett till alla barn och det genom ett stort antal samtal med olika Programmen som riktar sig till barn blev också den kalender som fått störst kreatörer och produktionsbolag. Utifrån och unga ska förmedla nyheter och fakta tittning genom tiderna. Inom ramen för dessa har SVT bland annat beslutat att samt kulturella och konstnärliga upple- Bolibompa och Sommarlov ges också inför 2017 öka satsningarna inom alla velser från olika delar av Sverige och många möjligheter till kulturella upple- filmområdena, det vill säga kort-, lång-, världen och samtidigt ha en omfattande velser i form av musik och sketcher. Med barn- och dokumentärfilm samt att gå nyproduktion och egen produktion av det stora antalet utländska inköp visas in mer aktivt redan i utvecklingsfasen. program. Nedan visas en tabell över hur många kulturella upplevelser från hela Svensk film är fortsatt en central del av de nyproducerade programmen (första- världen. SVT:s utbud inom kultur, fiktion och sändningar) fördelar sig i de två definie- Under året visades också barnlång- dokumentär. rade kategorierna. Denna uppdelning filmer där SVT varit samproducent, Med ovanstående beskrivningar ger en bättre beskrivning av utbudet än bland annat Tjuvarnas jul och Sune i menar SVT att företaget har levt upp till att fördela det enligt samma kriterier fjällen. Dessutom fick flera nya regissö- de villkor som ställs om kulturutbudet i och programkategorier som främst är rer debutera under 2016 och resultatet sändningstillståndet. anpassat för vuxenutbudet. av denna satsning kommer visas under de närmsta åren. Barn 7.4 BARN OCH UNGA Barn definieras i SVT:s verksamhet som Unga Barn och unga tillhör de grupper i sam- tittare i åldern 3–11 år. Fyra dagar i veck- Unga definieras i SVT:s verksamhet som hället som mest förändrat sitt tittarbe- an sänds ett rent nyhetsprogram för tittare i åldern 12–19 år. Det är en av de teende från traditionell tv till on de- barnen, Lilla Aktuellt i samarbete med grupper i samhället som mest förändrat mand-tittande när och var de vill. SVT UR, som tar upp aktuella nyheter och sitt tittarbeteende från traditionell tv till har därför stora ambitioner att nå denna händelser från Sverige och världen di- on demand-tittande när och var de vill. målgrupp på de plattformar där de be- rekt anpassat för barnpubliken. SVT har därför stora ambitioner att nå finner sig och flera satsningar pågår. En mycket stor del av barnprogram- denna målgrupp på de plattformar där Satsningarna sker såväl i form av inter- men är faktainriktade och bidrar till att de numera befinner sig. aktiva tjänster som Barnplay som ge- på ett lekfullt och stimulerande sätt spri- Numera sänds Lilla Aktuellt fyra dagar nom webbunikt utbud. da kunskap. För de allra minsta finns i veckan med en specialversion sist på Programmen ska ge upplevelser och programmet Djursnack som på ett un- kvällen som är särskilt riktad till unga kunskap och inspirera till engagemang, derhållande sätt ger kunskap om hur mellan 12 och 15 år. Det bör också nämnas aktivitet och reflektion. Utbudet ska man använder svenska språket. Även att Barnkanalen har en äldre publik än stärka barn och ungas identitet som in- Drakens siffror och Drakens bokstäver tidigare i och med förlängningen som är divider i ett demokratiskt samhälle. Det ger barnen kunskap och skapar nyfiken- inriktad på yngre tonåringar. ska vara nyskapande och förmedla het kring matematik och läsning. Ett Ett annat exempel är en maraton- innehåll från olika delar av Sverige och annat exempel är en dokumentär, Astrid sändning i SVT24 som gick under nam- världen. är storasyster, som i flera säsonger följer net Hundra procent vaken. Där sitter ett SVT:s utbud för barn och unga ska ett syskonpar i vardagen. För de lite äld- antal vloggare och vakar in natten med produceras med utgångspunkt i barns re barnen finns programmet Bokslukar- ständig kontakt med publiken i sociala och ungas villkor. na, barnens eget Babel och Junkplaneten, medier. Under året sändes också direkt Barnkanalen är Sveriges största ka- ett pyssel och inredningsprogram med från såväl Dreamhack som SM i Cosplay. nal och totalt sändes 5 450 timmar pro- klimatperspektiv. Årets Musikhjälpen sändes från Öre- gram som vänder sig till barn under 15 Några av årets stora satsningar inom bro samlade in en rekordhög summa, 49 år. Programmen startar redan 05.30 och kultur och konstnärliga upplevelser var miljoner kronor, till Barn i krig har rätt slutar 21.00. Under morgon- och Regnbågsfamiljen, ett småbarnsdrama att gå i skola. Programmet som sändes i kvällstimmarna sänds framför allt ny- om en brokig familj och Drakhjärta som över 100 timmar i broadcast och under producerade program på svenska med- bygger på en bok av Anna Ehring om hela veckan på webben, resulterade i an det under dagtid sänds svenska re- Nisse som har ett riktigt otursliv. Zom- drygt 300 000 engagemang och slutför- priser samt utländska program som bie är ett reality-drama från Norrland i de mer än 200 auktioner. Programmet dubbats till svenska. De utländska pro- skräckgenren. Årets julkalender, Selmas utvecklas hela tiden och växer både i

43 storlek och betydelse för varje år. 7.4 Barn och unga förstasändningar En av SVT:s största succéer på webben började sändas under hösten. Det Totalt barn (3–11 år) 2016 Svenskt Utländskt Totalt sänt var den norska dramaserien Skam som Fakta och Nyheter 251 12 263 följer en grupp gymnasieungdomar. Programmets två första säsonger visades Kultur och konstnärliga upplevelser 195 306 501 och de kommer att sändas i broadcast Totalt 447 318 764 under 2017. SVT har varit samproducent i serien, som bygger sitt manus på Totalt unga (12–19 år) 2016 Svenskt Utländskt Totalt sänt djupintervjuer med ungdomar för att bli så autentiskt som möjligt. Sedan 2015 så Fakta och Nyheter 146 6 152 är SVT24:s utbud inriktat på att vända Kultur och konstnärliga upplevelser 96 11 107 sig till denna målgrupp med såväl svens- Totalt 242 17 259 ka som utländska program. Programmet och konceptet Edit Totalt barn och unga (3–19 år) 2016 689 335 1 023 fanns kvar under året, med ett kultur- perspektiv för en yngre vuxen mål- Se bilaga 3. grupp. Programmet är utformat utifrån unga människors vanor att ta till sig rör- lig bild. Edit har ett tydligt mångfalds- perspektiv samt ett specifikt uppdrag att veckan, har arbetat mycket med publi- Produktionstyper för utbudet öppna SVT för nya talanger inom kul- kens delaktighet via barnkanalen.se vil- för barn och unga turområdet. ket syftade till att nå de äldre barnen och Fördelningen och SVT:s tolkning av ut- För unga har det som ovan beskrivits inte bara de allra yngsta. De kunde på budet för barn och unga, mellan det skett en markant ökning de senaste åren olika sätt direkt påverka innehållet i pro- som i tillståndet kallas egenproduktion av program som riktar sig till målgrup- grammet genom att skicka in bidrag och annans produktion definieras i ta- pen och som sänts i broadcast. Det gäller som visades upp eller genom att rösta på bellen ovan som svenskt respektive ut- både förlängningen av Barnkanalen med olika alternativ. Ett annat moment som ländsk. Den produktion som är gjord på en timme och att SVT24 tydligare vän- infördes var det populära Klickmonstret svenska är till allra största del egenpro- der sig till denna målgrupp. där man genom att klicka på sajten på- ducerad eller gjord i nära samarbete verkade vad programledaren ska göra i med andra svenska företag där SVT har Utveckling för äldre barn och unga direktsändning. Detta är exempel på haft ett betydande inflytande. Som -ex SVT har i uppdrag att särskilt utveckla publikens delaktighet genom samverkan empel kan nämnas Musikhjälpen som och förnya utbudet för de lite äldre bar- mellan olika plattformar. görs tillsammans med Sveriges Radio. nen, 7–11 år. Detta sker genom att äldre Morgonshowen har också vid två till- Den utländska produktionen består av beprövade titlar förnyas årligen och helt fällen under 2016 haft programmerings- inköpta visningsrätter och klassas där- nya titlar tillkommer. Under året kan tema där de på ett pedagogiskt och lek- för inte som egenproduktion. särskilt nämnas en specialversion av fullt sätt pratat om programmering och Av det totala förstasända utbudet för Skavlan jr, en talkshow med Farzad Far- involverat publiken genom att låta dem barn och unga utgjorde drygt två tredje- zaneh som programledare och med bara hacka barnkanalen.se. delar ett svenskproducerat utbud (se ta- barn som gäster. Ett annat nyutvecklat SVT har startat Projekt Z som har som bellerna ovan). Den absolut största delen program var Mysteria, ett magiskt även- uppgift att särskilt utveckla program för av det utbudet var helt egenproducerat tyr fyllt av trolleri, mystik och humor. unga i de äldre tonåren. Det är en ambiti- eller som i Musikhjälpens fall produce- Men det är inte enbart nya program som ös satsning som samlar producenter och rat tillsammans med Sveriges Radio. kan räknas in som särskild satsning experter från hela företaget. Genom mö- Några produktioner har också gjorts utan också vidareutveckling av befintli- ten med gruppen skaffar sig SVT kunskap som produktionsutläggningar och ga titlar. För 2016 gällde det bland annat om behov och önskemål för att göra pro- samproduktioner där SVT har haft ett den fortsatta utvecklingen av Sommar- gram och innehåll på olika plattformar. helt avgörande inflytande. Resultatet lov och Fredagkväll. De allra flesta programmen kommer ock- blev att 689 timmar av totalt 1 023 tim- Morgonshowen, som sänds sju dagar i så självklart sändas i broadcast. mar (67 %) för barn och unga nyprodu-

44 Eurovision Song Contest Foto: Janne Danielsson

cerades av SVT eller där SVT haft ett Enligt det krav som avser tillgänglig- enspråkstolkning (1,5 %), samt uppläst stort inflytande. het till tv-sändningar för personer med text för alla program med översätt- Med ovanstående beskrivningar funktionsnedsättning ska SVT uppfylla ningstext. menar SVT att företaget har levt upp till vissa kvoter för de olika tillgänglighets- 3. Var ska det tillgängliggöras? SVT tol- de villkor som ställs i sändningstillstån- tjänsterna. Avseende 2016 så har företa- kar beslutet att det kan ske i broad- det om barn och unga. Beskrivning av get enligt SVT:s tolkning uppfyllt dessa cast-kanalerna, i de särskilda liveka- minoritetsutbudet återfinns i kapitel 7.6. kvoter. SVT delar alltså inte Gransk- nalerna online samt även som en on ningsnämndens tolkning av det särskil- demand-tjänst på webben. da regeringsbeslutet gällande 2014–16. 7.5 TILLGÄNGLIGHET Kraven på tillgänglighet ska svara SVT finner ingen anledning att tolka I sändningstillståndet finns tydliga krav mot tre frågor: kraven som att kvoterna gäller per en- på att uppdraget omfattar alla skild programtjänst, ingenting i det sär- människor, exempelvis barn och unga, 1. Vad är det som ska tillgängliggöras? skilda beslutet eller förarbetena tyder på personer med etnisk minoritetsbak- Det som ska tillgängliggöras är pro- att det skulle vara avsikten, utan att det grund eller med funktionsnedsättning. gram på svenska språket som sänds i gäller det samlade utbudet. En annan Tillgänglighet är en högt prioriterad frå- SVT:s programtjänster. 2016 var det 16 tolkning skulle vara till stor nackdel för ga för SVT. Företaget söker ta hänsyn 540 timmar. Samt uppläst text för publiken, eftersom det skulle innebära till att varje individ har olika förutsätt- översatta textade program. att det exempelvis blir viktigare att till- ningar att ta till sig utbudet utifrån skif- 2. Hur ska det tillgängliggöras? Genom gängliggöra reprissändningar i SVT24 tande intressen och behov. Anpassning textning av icke direktsända program än program som originalutsänds i SVT1 av utbudet görs för att bland annat över- (100 %), textning av direktsända pro- och SVT2. SVT anser inte heller att det brygga funktionshinder. gram (65 %), syntolkning (1,5 %), teck- bör göras skillnad mellan sändningarna

45 över marknätet, satellit eller simultan- 7.5.1 Textningsgrad sändningarna över internet. Dessa är identiska eftersom de utgår från samma 2014 2015 2015 sändning vilket innebär att de inte kan 100% 100% 99% 100 % skilja sig innehållsmässigt eller hur till- gänglighetstjänsterna visas. Det enda 80 % 66% undantaget är uppläst text som ännu 62% inte fungerar fullt ut i sändningarna 60 % 55% över satellit och simultansändningarna 40 % över internet. Detta beror på att det ännu inte finns tekniska förutsättningar 20 % som klarar detta. SVT arbetar aktivt för att en teknisk lösning för detta ska ska- 0 % pas. Förproducerat Direkt SVT har kontakt med brukare av samtliga tillgänglighetstjänster dels genom intressentdialoger med de olika ett fåtal timmar (under en procent) där Syntolkning organisationerna, dels genom mindre textningen fallit bort på grund av tek- Syntolkning, eller talad beskrivning, möten där en specifik tillgänglighets- niska problem. Trots detta anser SVT att handlar om att förmedla bildinforma- tjänst fokuseras. SVT:s ambition är att kraven angående textning uppfyllts. Un- tion för den som inte ser. En röst beskri- hitta enklare sätt för publiken att tillgo- der året direkttextades 66 procent av de ver vad som syns i bild och vad som dogöra sig tillgänglighetstjänster och direktsända programmen. Alla nyhets- sker. SVT:s syntolkningar strävar efter arbetet med att utveckla tjänsten tv-talk sändningar inklusive extrasändningar att fånga upplevelsen som förmedlas i (uppläst text och syntolkning) har gjorts och långa specialsändningar (t.ex. bild. Tolkningen ska inte bara registrera i nära samarbete med brukarna. Vid USA-valet), galor och andra direktsända och rapportera, utan även i viss mån dessa möten diskuteras kvalitetsfrågan underhållningsprogram samt direktsän- återge känsla och stämning. Språket ska för samtliga tillgänglighetstjänster men da barnprogram såsom Sommarlov och vara konkret, levande och rikt, men inte också urvalet av program som tillgäng- stor del av sportutbudet direkttextas. stjäla uppmärksamhet från program- liggörs. Den återkoppling som gjorts till Ökningen i år består främst av ännu fler met. företaget visar att uppfattningen är att direkttextningar av sportevenemang Det får inte förekomma någon tolk- SVT:s samtliga tillgänglighetstjänster samt fler textade timmar av det som ning där det finns viktiga ljud som mås- håller hög kvalitet. sänds inom ramen för SVT Forum. te höras. Svårbegripliga ljud förklaras, För att kunna utöka textningen i hö- medan uppenbara ljud kan ingå som en Textning gre grad krävs en ny teknisk lösning för självklar del i berättandet. Man kan även I sin mest självklara form innebär till- textproduktion vid direktsända pro- sänka ljudet på dialog som inte är cen- gängliggörandet att alla program på an- gram, en så kallad taligenkänningstek- tral och i stället lägga in en tolkning där, nat språk än svenska förses med översätt- nik. Denna teknik förutsätter att en om det behövs av tydlighetsskäl. Syn- ningstext. Även svenska program textas språklig infrastruktur finns tillgänglig. tolkningen ska smälta in i programmet på svenska, en text som tillgängliggörs SVT har aktivt deltagit i ett pilotprojekt på ett naturligt sätt och fungera bra även via text-tv sidan 199, oavsett kanal. som rör utvecklingen av en svensk talda- för tittare som inte har synnedsättning. Sändningstillståndet fastslår att SVT tabas och taligenkänningsteknik för Den kan även fungera som ett extra stöd under 2016 ska texta samtliga förprodu- textning av tv-program. Metoden bygger för andra tittargrupper som behöver cerade och 65 procent av de direktsända på en så kallad skuggtalare som lyssnar hjälp att tolka programmet. programmen. I vissa repriser återut- vad som sägs och talar in det som blir Målsättningen med årets utbud av sänds textningen som den var i första- den text som visas i bild. Erfarenheterna syntolkning har varit att tillgängliggöra sändning medan andra bearbetas i ef- från pilotprojektet är positiva. Tekniken visuellt berättande program för använ- terhand. förefaller kunna leverera inom ramen darna. Programmen ska vara av stort Textningsgraden 2016 var 100 pro- för de specifika kvalitetskrav som for- publikt intresse och/eller vara särskilt cent av de förproducerade programmen mulerats gällande snabbhet och korrekt- lämpade för syntolkning, det vill säga i alla kanaler i broadcast. Det har sänts het. att bilden är en viktig del av berättandet,

46 till skillnad från program som i allt vä- Teckenspråkstolkning Labyrint och Familjen Rysberg. sentligt bärs upp av dialogen. Exempel Teckenspråkstolkning innebär att en SVT har sänt 16 540 timmar svenska på program som syntolkats är Midnatts- teckenspråkstolk översätter det talade program under 2016. Kravet är att 1,5 sol, Melodifestivalen, Mästarnas mästa- språket till teckenspråk. Tjänsten till- procent av de svenska programmen ska re, Allsång på Skansen och Historieätar- gängliggörs som en bild i bild lösning, teckenspråkstolkas vilket motsvarar 248 na. SVT har i sitt urval av syntolkade det vill säga att en bild med tecken- timmar. SVT har totalt tillgängliggjort program valt att prioritera syntolkning språkstolken fälls in i programbilden. 305 timmar under 2016. av vissa barn/och ungdomsprogram före 2016 teckenspråkstolkades fler program syntolkning av vissa program för vuxna. än SVT någonsin gjort förut. Bland Hörbarhet Särskild hänsyn har tagits till program dessa program fanns partiledardebatter, SVT jobbar aktivt med att bevaka och som bedöms ha stor betydelse för mål- Mästarnas mästare, Gympaläraren, främja ljud- och hörbarhetsfrågorna i gruppen såsom Julkalendern, Labyrint Djävulsdansen samt Nobel. Dessutom programarbetet. Sedan 2011 finns också och Familjen Rysberg. teckenspråksgestaltades Eurovision Song en stödgrupp för programverksamheten Kraven på syntolkning har ökat vil- Contest, semifinaler och final. och SVT noterar en minskning av kla- ket har resulterat i en ökning av både SVT har tillgängliggjort program gomål sedan denna inrättades. I grup- egenproduktion och inköp av tjänsten. genom teckenspråkstolkning med si- pen ingår ljudexperter, ljudteknisk sup- 2016 har SVT provat fler externa leve- multan tolkning för den breda allmän- port och leveranscenter. Det genomförs rantörer av direktsänd syntolkning. heten genom parallellsändningar, dels i regelbundna uppföljningar och rappor- SVT har sänt 16 540 timmar svenska broadcast och dels genom SVT Play. Fi- ter hur ljudarbetet genomförs i prakti- program under 2016. Det kvantitativa nalerna i Eurovision Song Contest teck- ken. Vid behov förs även en dialog med kravet för 2016 var att 1,5 procent av de enspråkstolkades simultant i broadcast tittarna. svenska programmen ska syntolkas vil- liksom finalen i Melodifestivalen. Teck- ket motsvarar 248 timmar. SVT har enspråkstolkningar som tillgängliggjor- Uppläst textremsa mött kravet genom att erbjuda ett antal des simultant genom SVT Play var ex- Uppläst textremsa är en teknisk tjänst programtitlar med syntolkning, i vissa empelvis sändningar från Almedals- där en syntetisk röst läser upp översätt- fall både i SVT24 och SVT Play, medan veckan, extrasändningar med anledning ningstexten. Tjänsten är främst ett några av titlarna har publicerats enbart av dåden i Bryssel, partiledardebatterna hjälpmedel för synskadade som har på SVT Play. Målsättningen har varit i Agenda och Sportspegeln. svårt att läsa textremsan på utländska att åstadkomma en god genrebredd i SVT har i sitt urval av teckenspråks- program. Uppläsningen sker simultant urvalet av program och det har lagts tolkade program valt att prioritera tolk- med textningen i SVT:s samtliga kanaler särskilt vikt vid att programmen ska ning av vissa barn- och ungdomspro- som sänds över marknätet. SVT arbetar vara av stort publikt intresse och läm- gram före tolkning av vissa program för för att få fram en lösning så funktionen pade för syntolkning. SVT har totalt vuxna. Särskild hänsyn har tagits till även kan fungera för sändningarna över tillgängliggjort 294 timmar syntolk- program som bedöms ha stor betydelse satellit och över internet. ning 2016. för målgruppen såsom Julkalendern,

7.5.2 Syn- och teckenspråkstolkning i timmar

2014 2015 2016 Syntolkning Teckenspråks- Syntolkning Teckenspråks- Syntolkning Teckenspråks- tolkning tolkning tolkning Sänt broadcast 39 36 76 43 121 115 Sänt internet 24 20 21 54 30 47 Tillgängligt internet 56 51 77 120 143 143 Totalt 119 107 174 217 294 305 Mål (andel av svenskt) 88 88 170 170 248 248

47 Webb Särskilda målgrupper har en viktig roll för teckenspråket och Gällande SVT Play så har utvecklings- Enligt den möjlighet som public servi- de nationella minoritetsspråkens ut- arbete kontinuerligt skett under 2016 ce-bolagen har att fördela olika insatser veckling och kultur. vilket bland annat inneburit att det ska- gällande program om och för personer pats samlingssidor för teckenspråkiga med funktionsvariationer har SVT ett Program på finska, samiska, och syntolkade program. Tillgänglig- utbud som riktar sig till en döv publik, meänkieli, romani chib, svenskt hetstjänsterna är nu taggade och där- det vill säga personer födda döva eller teckenspråk och jiddisch med sökbara, oavsett plattform. Exem- som blivit döva tidigt i livet. Under 2016 Skrivningarna i sändningstillståndet pelvis kan publiken enkelt hitta alla startade SVT en nyhetssändning på lätt fastslår att det totala utbudet för alla mi- SVT:s program som har en syntolkad svenska som varje vardag vänder sig till noritetsspråk sammantaget alla pro- version. Barnkanalen har idag stöd i dem som av olika anledningar har svårt grambolag ska öka betydligt under till- Barnplay för minoritetsspråk, syntolka- att följa med i vanliga nyhetssändning- ståndsperioden. Eftersom det är både de och teckenspråkstolkade program. ars språk och tempo. Sveriges Radio har felaktigt och ogörligt att jämföra en ra- Dessa program samlas under egna kate- sänt programserien Klartext, ett nyhets- diotimme från Sveriges Radio med en gorier. Användaren kan enkelt se en lis- program på lätt svenska. För grupper tv-timme från SVT eller en från UR har ta över de program som man senast tit- med behov av speciell anpassning till bolagen valt att skapa ett gemensamt in- tade på och även få rekommendationer exempelvis språk, grafik eller tempo har dex för att beskriva utvecklingen. Sända för program i samma kategori, till ex- UR bland annat gjort Vem bor i mor- timmar per språk och programbolag empel syntolkade program för den som mors hus? som är en språkutvecklande 2013 utgör basen i indexet (100). Därefter sett syntolkat material. SVT har också serie för yngre barn. görs en genomsnittlig sammanräkning utvecklat nya native-appar för iOS och som utgår från respektive programbo- Android där det gjorts förbättringar för lags förändring av utbudet och som re- Voiceover. Bland annat upplevs sök- 7.6 MINORITETSSPRÅK dovisas nedan (se vidare bilaga). Den ge- ningen som mycket lättare att använda. Sedan slutet av 1970-talet har SVT:s mensamma målsättningen för bolagen Appen markerar även tydligare vilka sändningstillstånd innehållit formule- är att den sammantagna ökningen till avsnitt som går att se med syn- eller ringar som reglerar utbudet för språkli- 2019 ska uppgå till index 155 vilket också teckentolkning samt har två egna kate- ga minoriteter. Enligt nuvarande sänd- bolagen anser vara en betydande ök- gorier för syntolkning och teckenspråk. ningstillstånd ska programföretagens ning. Det kommer att förekomma varia- Utvecklingsarbetet med SVT Play insatser på detta område öka. SVT avser tioner mellan åren men målet är tydligt. sker i samråd med experter och använ- att med utgångspunkt i den överens- Utöver denna sammantagna redovis- dare med funktionsvariation. SVT har kommelse som finns mellan public ser- ning så redovisar respektive bolag ut- fortsatt samarbetet med Funka för att vicebolagen avseende minoritetsspråks- vecklingen var för sig. Övergripande in- ytterligare höja kunskapen om tillgäng- utbudet, stärka minoritetsspråksutbudet riktning för SVT inom minoritetspråks- lighet och göra tjänsterna bättre. sett både till kvantitet och kvalitet. SVT utbudet 2016 har präglats av ambitionen

7.6.1 Utveckling av minoritetsspråk, sammantaget alla bolag, index

Mål 2019 200 155 180 160 2013 140 120 2014 100 80 2015 60 2016 40 20 0 Finska Samiska Meänkieli Romani chib Teckenspråk Totalt

Se bilaga 2.

48 Världens Sofia Jannok Foto: SVT att kvalitetsförbättra utbudet med mål- utbudet har två huvudmål. Dels att rea- händelserna i Sápmi och vilka personer sättningen att nå majoritetsbefolkningen lisera ett rikstäckande och brett samiskt som utmärkte sig? med minoritetsspråksutbudet som ska utbud för alla samiska målgrupper. Dels Med målgrupp i en bred publik ville vara en del av det allmänna samtalet om att vara den ledande leverantören och SVT uppmärksamma renskötarnas ar- SVT:s utbud. De nationella minoriteter- förmedlaren av samiskt och urfolksrela- bete i en serie med samma namn. Ge- na och deras språk ska vara en självklar terat programinnehåll. nom tre porträtt av renskötande samer del i det svenska samhället. Exempel på SVT har ökat sitt minoritetsspråks- fick publiken ta del av renskötarnas liv detta är program som Bastubaletten, utbud inom samiska, finska, romani och vardag. Samernas livsvillkor var Renskötarna, Jenni möter, Anna Järvinen chib, meänkieli samt det teckenspråki- också utgångspunkt i serien Världens och kvinnorna, Perfektion och Världens ga utbudet. Sammantaget har sänd- Sofia Jannok. Sofia Jannok. Dessa program har alla ningarna på minoritetsspråk ökat från Programserien Finnomani var ett hu- syftat till att bidra till ett samtal om mi- 559 timmar 2013 till 747 timmar 2016. moristiskt kulturprogram som utgick noritetsfrågor och nyfikenhet om mino- Enligt bolagsöverenskommelsen med från några av de fördomar som Sverige- ritetsspråken med syfte att göra utbudet övriga public servicebolag sänder SVT finnar möter i Sverige. Allt från finsk mer märkbart för en bred publik. nyheter på finska, samiska och tecken- manlighet till finnarnas syn på nakenhet. Samerna är den enda etniska gruppen språk på vardagar. Sveriges Radio sän- I programserien Anna Järvinen och inom Europeiska unionens område som der nyhetsprogram på romani chib och kvinnorna mötte hon fem olika kvinnor betraktas som ursprungsbefolkning och meänkieli. SVT sänder på lördagar ak- som liksom hon har rötter i Finland. har i egenskap av detta en särställning tualitetsprogrammet Sverige idag i ver- På meänkieli sändes serien Bastu (prop. 1976/77:80). SVT har ett stort an- sioner på meänkieli och romani chib. baletten som fokuserade på frågor om svar när det gäller den samiska kultu- Den 6 februari firades den samiska manlighet och dess myter. Fem torne- rens överlevnad och har en viktig roll nationaldagen och SVT sände en dalska män sätter upp en balett, i sam- när det gäller att vårda och utveckla det talkshow med gäster för att summera arbete med en koreograf. Berättelserna samiska språket. Det samiska program- det gångna året; vilka som var de största som kommer upp i processen är

49 7.6.2 Minoritetsspråk i SVT 2013 och 2016, timmar

2016 Finska Samiska Meänkieli Romani chib Teckenspråk Summa Målgrupp Första Totalt Första Totalt Första Totalt Första Totalt Första Totalt Vuxna 95 263 61 88 5 27 13 40 57 127 545 Barn 3–11 år 14 49 9 24 7 7 2 3 11 41 125 Unga 12–19 år 8 29 3 6 6 11 5 14 5 18 78 Totalt 116 341 72 117 18 45 21 57 73 186 747

2013 Finska Meänkieli Samiska Romani chib Teckenspråk Summa Målgrupp Första Totalt Första Totalt Första Totalt Första Totalt Första Totalt Vuxna 98 278 1 7 52 57 4 20 51 69 431 Barn 3–11 år 9 36 2 10 9 27 1 3 11 43 119 Unga 12–19 år 3 9 9 Totalt 107 314 3 17 61 84 5 23 65 121 559

djuplodande och känslosamma, en publiken Elias 23 år som sjunger på jid- 2016 kom domen där Girjas sameby blandning av berättelser och historiska disch och utforskar sin morfars gamla vann mot staten. Oððasat har kontinu- minnen. språk. I dokumentären Premiär medver- erligt bevakat hela processen. I dokumentärserien Perfektion fick kar Nadya 21 år som kastas in som hu- SVT:s finskspråkiga nyheter Uutiset publiken följa arbetet och processen vudrollsinnehavare i en teaterföreställ- gjorde två fördjupade granskningar. bakom en dansföreställning som Rikste- ning som talas helt på jiddisch. Proble- Dels om sockerberoende som gjordes i aterns Tyst Teater framförde. Här ställ- met är att hon inte kan språket och på samarbete med SR Sisuradio, dels om des frågor som: Vem är perfekt? Varför två månader måste hon lära sig jiddisch. hur man tar hänsyn till de intagnas barn strävar vi efter felfrihet? Och vad gör Minoritetsspråksnyheter sänds samt- i de finska och svenska fängelserna. denna strävan med oss? I dansföreställ- liga vardagar. Olika redaktionella satsningen utforskar tre kvinnliga dansare, ningar har gjorts. Nyhetstecken har un- Barn och unga en ung döv, en pensionerad hörande der året haft särskilt fokus på att skildra Utbudet riktat till barn och unga har samt en dövblind rullstolsbunden dan- tolksituationen för olika brukargrupper ökat i samtliga språk. Barnprogrammen sare dessa frågeställningar. samt situationen på dövskolorna. Om- på meänkieli är ett exempel på hur SVT SVT sände Riksteaterns uppmärk- världsnyheter med särskilt intresse för har utvecklat befintliga titlar. Program- sammade enmansföreställning Jag är målgruppen har också varit ett viktigt met Fieteri fick ny inriktning 2014 där Sarah. Sarah Remgren är dövblind och uppdrag. reportage med barn är huvudingrediens på scenen driver hon med schabloner Oððasat gjorde en stor satsning inför i programmen. Fieteri har fortsatt ut- och föreställningar om sig själv. Sametingets plenum i Skellefteå under vecklats och satsade under 2016 på att I dokumentärserien Teckenspråkstol- hösten. Kommuner var inbjudna för att locka fram de yngstas nyfikenhet på karna skildrades teckenspråkstolkar och visa upp sina förslag på hur de tänker språket meänkieli. SVT har under året deras arbete. De som arbetar som teck- kring att ett samiskt parlamentshus utvecklat en webbsida för barnutbudet enspråkstolkar utgör en brygga mellan skulle placeras i deras kommun. på meänkieli. Webbsidan erbjuder ett döv och hörande. I serien fick publiken Girjas sameby lämnade 2009 in en varierat innehåll, bland annat språkle- bland annat möta tolken Tommy stämningsansökan mot svenska staten kar för att bjuda in nya barn som inte Krångh som fick ett stort genomslag för till tingsrätten för att få prövat vem som behärskar språket ännu. sin teckenspråksgestaltning av Melodi- har rätten att förvalta småviltsjakten och Barnserien Ninjaman handlar om festivalen. fisket på samebyns betesområde i fjällen. minoriteternas egen ninja. Programmen Under 2016 sändes två dokumentärer I maj 2015 startade förhandlingarna i innehåller humor i dramats format. på jiddisch. I Skärvor av ett språk mötte Gällivare tingsrätt och den 3 februari Barn från de olika nationella minorite-

50 terna är representerade både fysiskt och som de inte vill göra. Själva tävlingen av egenproduktion, främst nyheter och geografiskt. Programmen sändes på fin- och överraskningen var att de sedan fick SVT Forum som produceras inom före- ska, samiska och meänkieli utmana sig själva att utföra saker de taget. Under 2016 var 60 procent av Barnprogrammen på romani chib skrivit på sina listor. SVT:s förstasända utbud egenproduce- fortsätter att utvecklas. Ett exempel på För ungdomar som talar meänkieli rat. Utländska inköp stod för ytterligare detta är serien Tjena Chavale där pro- sändes talkshowen Konkkaronkka där knappt 30 procent och produktionsut- gramledaren Virginia Andrasz utmanas tre unga röster med rötter i Tornedalen läggningar och samproduktioner och av tre barn som utforskar språket. pratade om livsviktiga frågor och meän- svenska förvärv svarade för drygt 10 Gällande de samiska barnprogram- kielikultur. procent av utbudet i SVT. Detta är men har SVT fortsatt utveckla Hejolojla I serien Jenni möter medverkar bland mycket små skillnader jämfört med och de språklekar som programmet annat programledaren Jenni Acar som 2015. bygger på. Genom ramsor och visuella fann sitt namn i polisens så kallade rom- Analys av utläggningsgrader görs i lekar lär sig barnen de samiska bokstä- register. I programmen möter Jenni oli- linje med EU-regleringen på området verna och orden. Allt samlas på webb- ka människor med syfte att inspirera normalt utifrån den del av produktionen platsen barnkanalen.se och bildar ett unga romer idag. där alternativ till egenproduktion regel- stort bibliotek för de som vill bekanta sig Även det finskspråkiga utbudet har mässigt förekommer, den så kallade all- med de samiska språken. program som riktar sig till en yngre pu- mänproduktionen (se definition kapitel För de yngre teckenspråkiga barnen blik. Talkshowen Ei saa peittää som 7.1). Sammanlagt 2 050 timmar av det sändes programserierna Ett skräppro- startade 2014 förnyar bilden om sverige- totala utbudet räknas som allmänpro- gram och Vidar älskar tåg. I serien Ärtor finländare och inspirerar sina tittare till duktion och av dessa producerades 36 och pannkakor dramatiserades många av att använda det finska språket. Perspek- procent i samarbete med eller inköpt av de klassiska sagorna på teckenspråk. tivet i programmen tillhör den andra utomstående svensk producent, en liten Programserien ville uppmuntra små och tredje generationens sverigefinnar. minskning andelsmässigt med en pro- barn till eget skapande och samspel. De centenhet jämfört med 2015 men totalt medverkande barnen tittade på sagorna Program på andra minoritetsspråk 30 timmar fler. Inom fiktion och drama, och fick sedan fantisera, leka och måla Enligt bolagsöverenskommelsen har underhållning och fritidsfakta svarar utifrån de olika berättelserna. Sveriges Radio ett större ansvar gällande utomstående produktionsbolag för en För de lite äldre teckenspråkiga bar- specialanpassat utbud på minoritets- mycket stor del av produktionen. Även nen sändes serien Momos Kina. Momo språk som inte är nationella minoritets- dokumentärer i olika genrer utförs i de är adopterad från Kina av sina döva språk. Utöver detta har SVT sänt pro- flesta fall av externa producenter. svenska föräldrar som är skådespelare. gram på 40 olika språk under 2016. SVT Programmet besöker Kina och ser det har också som tidigare nämnts lanserat Utomstående medverkan och genom Momos ögon och med hennes appen Språkplay på försök under 2016. andra samarbeten erfarenheter, intressen och kunskaper. SVT har utifrån sändningstillståndet Sedan flera år tillbaka har SVT ökat an- För samma målgrupp sändes serien Fis- fokuserat på ett antal övergripande mål talet utläggningar och samproduktioner. kelycka. som operationaliserats på ett sätt som Det svenska dramat får allt större upp- SVT Teckenspråk har under året be- bland annat beskrivits ovan. Därmed märksamhet i världen och intresset för sökt ett antal skolor, fritidsgårdar och anser SVT att kraven i sändningstill- den svenska produktionen blir allt stör- ungdomsgårdar för att ta reda på vad ståndet uppfyllts. re. Det har medfört att dessa samarbe- teckenspråkiga barn och unga vill se på ten ökar samtidigt som en något högre tv och vad de saknar i utbudet. andel av SVT:s produktion, inom många För en ung teckenspråkig publik sän- 7.7 VARIATION I programkategorier, läggs ut på produk- des serien Nysvenskarna där tolv perso- PRODUKTIONSFORMER tionsbolag. ner porträtterades. De har av olika an- Produktion Tabellen ovan visar på SVT:s kostna- ledningar lämnat sina hemländer som SVT arbetar med fyra huvudgruppe- der som går direkt till utomstående en- mycket unga och nu hamnat i Sverige. I ringar av utbudet: egenproduktion, pro- skilda personer eller produktionsbolag. programmen berättade de om hur de duktionsutläggning, samproduktion Under de senaste åren har denna del kämpar för en framtid i Sverige. I Värsta och inköpta program (förvärv av vis- konsekvent ökat vilket också har varit ett listan tävlade teckenspråkiga ungdomar. ningsrätter). Volymmässigt utgörs den av SVT:s mål. Under 2016 har kostnaden Deltagarna får göra en lista med saker största delen av SVT:s förstasända utbud minskat marginellt, framför allt gällande

51 7.7 Utomståendes medverkan och andra samarbeten, mkr mation av folkbildande karaktär. Ny- hets- och samhällsutbudet har beskrivits 2014 2015 2016 utförligare ovan, men här kan särskilt Medverkande och programanställda nämnas Aktuellt, Agenda och Dokument Arvoden 189,8 206,3 228,5 utifrån/inifrån. SVT har en omfattande Programanställda 52,8 63,6 72,6 utrikesbevakning inte minst genom fö- Summa 242,6 269,9 301,1 retagets utrikeskorrespondenter. Deras rapporter syns i den dagliga nyhetsrap- Andra slags produktionssamarbeten porteringen, men i program som Korres- Svenska pondenterna och Fosterland erbjuds en Produktionsutläggningar 322,8 328,2 382,7 ytterligare fördjupad bild av en ibland Samproduktioner 279,7 249,8 180,0 komplicerad omvärld. Förvärv 111,4 154,3 120,7 SVT har som en del av en särskild Summa 713,9 732,3 683,4 strategi sökt lyfta fram olika samhälls- frågor i form av nya programformat. I Utländska serien Djävulsdansen förmedlades kun- Produktionsutläggningar 2,3 7,0 6,9 skap och erfarenheter då det gäller psy- Samproduktioner 12,7 4,3 7,3 kisk sjukdom. I anslutning till en del av Förvärv 230,5 234,4 239,1 SVT:s kunskapsutbud mäts kunskapsef- Summa 245,5 245,7 253,3 fekter hos publiken. 50 procent av tillfrå- gade män och kvinnor mellan 40–59 år SFI 43,3 44,2 44,8 uppgav att deras medvetenhet om psys- STIM, IFPI/Sami, NCB 91,7 98,0 95,2 kisk ohälsa ökat, att de fått ökad förståel- Summa 135,0 142,2 140,0 se, fått ny kunskap, personlig nytta och Totalt 1 337,0 1 390,1 1 377,8 fått förutfattade meningar utmanade då de sett programmet Djävulsdansen. Fördomar utmanades också i serien samproduktioner inom dramaområdet. viktigt mot bakgrund av det ökande in- Vi kallas tiggare. Många har åsikter och Istället har en förflyttning skett till rena formationsöverflödet och desinforma- kanske också fördomar om tiggare. produktionsutläggningar. Variationer tionen på nätet. Propaganda, falska ny- Men hur många av oss har verkligen mellan åren kan och får förekomma heter och falsk information gör att det pratat med någon av de som tigger på men samarbetena ska på sikt öka. blir svårare för medborgarna att sålla i våra gator? vad som faktiskt är sant och falskt. I det I anslutning till dramaserien Fröken läget fyller public service en viktig roll i Frimans krig som belyste det tidiga 7.8 FOLKBILDNING kraft av sitt opartiskhets- och saklig- 1900-talets tidiga kvinnorörelse, sände SVT:s folkbildningsambitioner genom- hetsuppdrag och höga förtroende. SVT dokumentärserien Kvinnorna på syrar programutbudet i dess helhet. Det Grunden för SVT:s folkbildande ut- Frökens Frimans tid. I serien porträtte- går därmed inte att knyta bildnings- bud utgörs av nyhets- och samhällspro- rades de verkliga kvinnliga pionjärerna i verksamheten enbart till en viss genre, gram samt olika fakta-, kultur- och ve- kampen för kvinnors rättigheter i Sveri- exempelvis fakta. Även program i genrer tenskapsprogram. Ämnesområden som ge. Efter kritik mot hur SVT och pro- som fiktion, nyheter eller underhållning religion, historia, natur och kultur åter- duktionsbolaget använt sig av forskning ska berika och inspirera till ny kunskap. finns kontinuerligt i SVT:s utbud. Här i programmet, valde SVT att redovisa en Det breda genomslag som SVT har, där finns program som omfattar långa his- omfattande källförteckning för produk- så gott som alla tar del av programutbu- toriska tidslinjer men också andra pro- tionen. det på något sätt, gör att SVT över tid gram som skildrar vår samtid. Historie- Med syfte att för en bred publik lyfta kan bidra till att öka kunskapsnivån i ätarna, Vetenskapens värld, Mitt i Natu- vetenskap och kunskapstörst, förnyade samhället. SVT:s trovärdighet bidrar till ren och Babel är endast några exempel. SVT det klassiska programmet Fråga att göra utbudet till en referenspunkt i SVT har en mångfald av nyhetspro- Lund. Kristian Luuk ledde programmet en föränderlig värld. gram samt olika granskande och för- där en fysiker, en biolog, en historiker, Folkbildningsuppdraget är inte minst djupande samhällsprogram med infor- en psykolog och en läkare svarade på

52 Hååll Käften eller dö Foto: SVT

publikens inskickade frågor ur ett veten- gramserien återvände han till sin gamla I avdelningen lättsammare folkbild- skapligt perspektiv. gymnasieskola och tog tillsammans med ning och allmänbildning består under- SVT:s fritids- och faktautbud ska eleverna fram initiativ till att förändra hållningsutbudet till stor del av frågeba- sprida inspiration och kunskap som är synen på träning och rörelse. serade program med klara folkbildning- relevant och engagerande för en stor del Programmen och profilerna inom sambitioner. Dit hör exempelvis av publiken. Inom fritidsområdet gäller fritids- och faktautbudet får kontinuer- program som På Spåret, Smartare än en det främst inom de stora breda vardags- ligt mycket höga betyg av publiken i de femteklassare och Vem vet mest. I enbart intressena: mat, bygg och inredning, halvårsvisa publikundersökningarna det sistnämnda programmet har närma- trädgård, djur och natur, hälsa och trä- som genomförs. Speciellt Mitt i naturen re 120 000 frågor ställts sedan starten ning samt resor. Området byggs upp av och Vetenskapens värld utmärker sig 2008. Programmet sänds sedan 2015 inarbetade återkommande titlar, repor- som ständigt återkommande på listan också i en version för barn. tage och inslag i magasinsprogram som över de mest högkvalitativa och upp- Som exempel på hur folkbildning- Go’kväll samt enstaka programserier. skattade, tätt följda av Fråga doktorn, sambitioner i enskilda program kan Friskvård och folkhälsa är ett folkbil- Antikrundan och Plus. SVT:s veten- komma till uttryck kan nämnas Lilla dande ämne som tagit sig olika uttryck i skapsredaktion startade under 2016 pro- Sportspegeln som inför OS och Paralym- SVT genom åren. Under 2016 har SVT grammet Vetenskapsstudion som sändes pics gjorde en stor reportagesatsning belyst skolgymnastiken i serien Gym- i Kunskapskanalen. Aktuella forsk- som kallades Drömmen om Rio. I repor- paläraren. I programmen undersökte ningsfrågor som behandlats i SVT:s öv- tageserien träffade programledaren träningsprofilen Kalle Zackari Wahl- riga utbud diskuterades av programleda- Aron Anderson och barn några av Sveri- ström varför dagens skolungdom rör sig re och gäster med syfte att ge fördjupan- ges största idrottsstjärnor, deltog på de- mindre, och hur det påverkar deras skol- de svar och insikter kring aktuella ras träningar och fick veta mer om hur resultat, självkänsla och hälsa. I pro- frågor i samtiden. deras satsning mot OS såg ut. Eftersom

53 folkbildningsuppdraget ska genomsyra med ett starkt public service-utbud är Sport bryter barriärer och samlar utbudet finns även anledning att hänvisa tilliten högre till både medmänniskor människor från olika grupper i samhäl- till beskrivningarna av utbudet i föregå- och institutioner, medborgarna är mer let på ett sätt som få andra saker kan ende delkapitel om bland annat utbud välinformerade, deltar i högre utsträck- göra. Det ger en känsla av gemenskap inom kultur, för barn och unga och för ning i demokratiska processer och har och tillhörighet, vare sig man ser det minoriteter. en positivare inställning till främmande live på plats eller framför tv:n. Genom Folkbildnings- och demokratiupp- kulturer. Sammantaget kan detta göra televisionen når sporten ut till fler och dragen kan i framtiden inte vara knutet att samhället och demokratin fungerar skapar intresse för både idrotten ifråga till ett visst distributionssätt. Public ser- bättre. och människorna som utövar den. vice fyller ett viktigt folkbildningsupp- Effekten förstärks när programmen i Sportåret har innehållit många stora drag också på internet, och det är en ut- sig porträtterar och speglar förhållan- ögonblick. Sommaren 2016 visade SVT gångspunkt för hur SVT utformar sina den i hela landet och befolkningens va- och TV4 Fotbolls-EM för herrar från tjänster. I SVT Play ska man inte bara riation, då det bidrar till att skapa igen- Frankrike. I februari hölls SM-veckan möta det som man visste att man ville känning och förståelse för andra. för vintersport i Piteå och i juli ha, utan precis som i tv-tablån ska man Flera av SVT:s program inom under- SM-veckan för sommarsport i Norrkö- även kunna ramla över det man inte hållning och sport bidrar till att skapa ping. SVT sände de svenska mästerska- visste att man var intresserad av. Som gemensamma upplevelser. Bland under- pen i nästan 100 olika sporter under exempel på SVT:s interaktiva strategier hållningsutbudet finns titlar som Melo- dessa dagar. Det är produktioner som kan nämnas dokumentärutbudet som difestivalen, som sex lördagar i rad sam- påminner om en typ av mini-OS och idag regelmässigt publiceras först i SVT lar miljontals människor framför tele- bevakningen är unik i sitt slag. Eventet Play. Dokumentärer är en av de genrer visionen. Efter Måns Zelmerlöws vinst i har kommit till genom samarbete mel- som publiken särskilt väljer att titta på Eurovision Song Contest 2015 anordnade lan SVT och idrottsrörelsen. Utöver on demand och inte enbart när pro- SVT årets ESC under det enande bud- SM-veckan sänder SVT live från många grammen sänds. skapet Come together. Semifinalerna andra sportevenemang som inte dagli- Enligt SVT:s attitydundersökning och finalen som leddes av Måns Zel- gen når fram till medias spotlights. SVT 2016 angav 82 procent att de tyckte att merlöw och Petra Mede sågs av över livesände bland annat från VM i orien- SVT har program som ger kunskaper 200 miljoner tittare. Enbart finalen tering, EM i truppgymnastik och SOC i och insikter. hade cirka 3,6 miljoner tittare i Sverige. bordtennis. 2016 avgjordes Paralympics i Högkvalitativ musik och underhållning Rio i Brasilien. SVT storsatsade och var stod i fokus för produktionen, men det på plats med flera reportageteam för att 7.9 SVT:S SAMLANDE ROLL gavs också tid för eftertanke. I en av se- bevaka mästerskapet både via reporta- Sändningstillståndet slår fast att SVT mifinalerna uppmärksammades flyk- ge, nyhetsinslag och livesändningar. ska erbjuda ett mångsidigt programut- tingfrågan genom en mellanakt som Andra stora satsningar från SVT un- bud som omfattar allt från det breda an- bestod av ett känslofyllt dansuppträ- der 2016 var Vinterstudion och Vasa- slaget till mer särpräglade programty- dande som gestaltade människor på loppsveckan. SVT producerade också en per. I SVT:s utbud ska det finnas något flykt. rad svenska världscuptävlingar som av- för alla. Bland underhållningsprogrammen gjordes i Sverige under året, så som Genom ett brett och varierat utbud med en bred publik kan också nämnas världscuptävlingen i längdskidor från kan public service nå många olika Emmy-belönade Allt för Sverige, Dobi- Falun, alpina världscuptävlingen från människor, både över tid och samtidigt. doo, Mästarnas mästare och Musikhjäl- Hammarbybacken, sprintvärldscuptäv- När människor från olika delar av pen. I dessa program får tittarna följa lingen från Stockholm och skidskytte- landet, från olika bakgrunder och med både kända och mindre kända personer världscupen i Östersund. olika sysselsättningar delar samma och genom lättsamma format erbjuds I vardagen fortsätter SVT Sports ny- upplevelser skapas sammanhållning man både spänning, nya insikter och hetsprogram, Sportnytt och Sportspe- och gemensamma referensramar. Det underhållning. För att uppmärksamma geln, att ha en särställning inom svensk bygger tillit och socialt kapital, som SVT:s jubileum sändes ett jubileums- sport-tv. Programmen ses så gott som fungerar som ett sammanhållande kit program som med intervjuer med dagligen av en miljonpublik. för ett demokratiskt samhälle. Forsk- tv-profiler och inslag visade och disku- ning (bland annat Ken Newton och terade de mest minnesvärda tv-ögon- Hooghe & Jacobs) pekar på att i länder blicken från SVT:s 60-åriga historia.

54 Foto: Niklas Ahlgren

7.10 MÖTEN OCH DIALOGER moment i form av att varje konferens fö- Under 2016 har SVT fortsatt hålla Sedan 2007 har Handikappförbunden regås av en workshop med syfte att ska- intressentdialoger med minoritets- tillsammans med SVT, Sveriges Radio pa innehåll som sedan behandlas i kon- språksorganisationerna. Dessa dialoger och UR anordnat en årlig konferens ferensen. Under hösten 2016 hölls en utgår från det krav som finns i sänd- med syftet att inspirera till bättre inklu- workshop på temat delaktighet och ytt- ningstillståndet och syftar främst att dering av personer med funktionsned- randefrihet med ett ungdomsperspektiv. föra en diskussion om förbättringsom- sättning i public service. Inför att public Ett 20-tal barn och unga fick arbeta med råden samt utvecklingen och framtida service-bolagen för tionde gången skulle frågeställningar kring yttrandefrihet behov för respektive språkgrupp. SVT bjuda in funktionshindersrörelsen till och delaktighet: När fick du din röst har provat olika former för intressent konferensen PS-Funk, gjordes en utvär- hörd? Vem lyssnade? På vilket sätt tyck- dialogerna. Under 2015 hölls en work dering som resulterade i en del struktu- er du att du är delaktig och kan göra din shop i Pajala med syfte att utveckla ut- rella förändringar. Värdskapet ska fort- röst hörd i samhället? Deltagarna utbudet på meänkieli. Hösten 2016 arrang- sättningsvis permanentas hos public tryckte sina tankar och idéer med hjälp erade SVT en liknande workshop i service-bolagen och organisationen Lika av film, foto, ljud eller text. Resultatet Kiruna med målet att utveckla SVT:s unika har bjudits in till arbetet med användes i huvudkonferensen som hölls samiska programutbud. Detta gjordes konferensen. Dessutom införs ett nytt den 25 januari 2017. på ett konkret sätt med fokus på att

55 identifiera människor, berättelser, äm- svensk yttrandefrihet och SVT bjöd in presentationer och exempel från olika nen, platser med mera. I workshopen till en diskussion på Kulturhuset om aktörer i mediebranschen. formulerades ett stort antal idéer som mediebranschens och samhällets nya Under samma vecka som SVT sände kan utgöra grund för SVT:s fortsatta utmaningar. Digitaliseringen förändrar från Nobelveckan bjöd företaget in till utvecklingsarbete med det samiska pro- villkoren för medieföretagen och för det evenemang som tangerade frågan om gramutbudet. Från SVT deltog bland offentliga samtalet. Ett hundratal åhö- digitaliseringens utmaningar, med ut- annat programansvariga och program- rare fick ta del av tankar om hur den gångspunkt om kunskap och bildning. I utvecklare. digitala omvälvningen utmanar oss i ett rundabordssamtal där cirka 60 per- Ung Minoritet är en samarbetsplatt- frågor som rör jämlikhet och trygghet soner lyssnade på ett samtal med temat: form mellan de fem nationella minori- och hur den påverkar vår integritet och Möjligheterna för Sveriges befolkning teterna som arbetar tillsammans för att den sociala sammanhållningen i sam- att ta del av information, kunskap och stärka barns och ungas rättigheter i de hället. Liknande frågeställningar följdes bildning i en digitaliserad framtid. nationella minoriteternas ungdomsför- delvis upp i en större konferens som Samtalet kretsade kring frågor som bund. SVT höll ett möte med med- SVT anordnade och som hölls i anslut- hade digitaliseringen som utgångs- lemsorganisationerna för att diskutera ning till Eurovision Song Contest i Glo- punkt och den stora samhällsföränd- minoritetsspråksutbudet för unga samt ben. Rubrik för konferensen var Ett ringen som innebär nya krav men även möjligheterna för ökad dialog med Sverige i förändring – vad händer med möjligheter. Att ta del av, och utbyta, SVT. sammanhållningen? Medverkade gjor- information människor världen över SVT har också haft möte med Sveri- de bland annat Po Tidholm, författare, har blivit lättare. Men vad innebär om- ges dövas riksförbund, Sveriges Dövas Josette Bushell Mingo, regissör, Jan He- välvningen som skär genom alla sam- Ungdomsförbund, Svenska Dövidrotts- lin, programdirektör, SVT och Ken hällsområden för skola, folkbildning förbundet samt deltagit på Dövas dag i Newton, professor, University of och public service? Medverkande vid Göteborg där stort utrymme gavs för Southampton. I anföranden och diskus- rundabordssamtalet var: Anna Carl- både presentation av SVT:s undertext- sioner berördes frågor om varför sam- stedt, Ersta Sköndal högskola, tidigare verksamhet och frågor. Likaså har mö- manhållningen är viktig. Vilken funk- ordförande Röda korset, Cecilia Bjur- ten genomförts med ledningarna för tion har den för att samhället inte ska sell, vd Encell, nationellt center för livs- Synskadades riksförbund samt Lika dela upp sig i olika vi och dom, stad och långt lärande, Jan Helin, programdirek- unika och Federationen mänskliga rät- land? Hur ser våra framtida utmaning- tör SVT, Karin Nygårds, Digitalsmart, tigheter för personer med funktions- ar ut när det gäller att hålla samman Lars Strannegård, professor och rektor, nedsättning. samhället och vilken roll har public ser- Handelshögskolan Stockholm, Sverker Utvecklingen av tillgänglighetstjäns- vice? Sörlin, idéhistoriker och författare. ter på webben är en utmaning där det Under hösten riktade SVT en inbju- Samma vecka hölls ett panelsamtal är av stor vikt att ha kontakt med olika dan till olika delar av mediebranschen där frågorna som diskuterades hade ut- brukare för att exempelvis stämma av till en konferens för att diskutera ge- gångspunkt i fakta och begreppen sant användbarhet och tillgänglighet. Uti- mensamma utmaningar och frågor om och falskt vid medias informations- från detta syfte träffades representanter den digitala transformationen och vad spridning. Har sanning, källkritik och från Synskadades riksförbund och ett den betyder för aktörerna i branschen korrekta fakta tappat mark? Vad inne- tiotal av SVT:s webbutvecklare. Till- gällande rörlig bild. Här gavs möjlighet bär det här för demokratin? Väljer pu- gänglighet var också ett av flera viktiga att utbyta tankar och idéer med andra bliken det de vill tro på framför fakta samtalsämnen då SVT träffade repre- aktörer. Frågor som de cirka 120 delta- och gör de det valet som ett sätt att han- sentanter för SPF Seniorerna. garna fick diskutera var bland annat: tera den våg av information som väller Under året har SVT också bjudit in Hur kommer vi använda oss av rörlig över dem? Bland annat behandlades till olika seminarier och konferenser. bild för att sprida kunskap, kommuni- dessa frågor i en panel bestående av Ett seminarium berörde frågor om nät- cera och berätta historier? Vad kommer Dan Kahan, professor i juridik och psy- neutralitet och vikten av ett öppet inter- krävas för att vara ett framgångsrikt kologi, Derek Muller, producent och net, lika för alla. Seminariet hade sin medieföretag i framtiden? Kommer programledare, Michael Mosley, jour- utgångspunkt i en debattartikel som innehållet att förändras med nya typer nalist, läkare, programledare och pro- undertecknades av företrädare för Sve- av publiceringsytor och de nya behov ducent, Hanna Stjärne, vd SVT. riges ledande medieföretag. som publiken och användarna har? 2016 firades 250-jubileumsåret för Samtal och diskussioner varvades med

56 Paralympics Foto: Johan Paulin

57 8

Publiken – användarna

Flera viktiga och av SVT prioriterade aspekter av relationen till publiken beskrivs i kapitel 3, användning, räckvidd, kännedom, förtroende, upplevt individuellt värde och upplevt samhällsvärde. Detta publikkapitel beskriver kortfattat några andra centrala trender och förändringar som 2016 haft en inverkan på publikens relation till SVT och tv-mediet i vid bemärkelse.

8.1 PUBLIKRÖRELSEN FRÅN behåller sin starka ställning i broadcast de minsta barnen. Småbarnen har ge- BROADCAST TILL ONLINE och hade 36 procent av den totala tittar- nom teknikutvecklingen fått enklare Svenskarna ser allt mer på rörlig bild. tiden i Sverige 2016, vilket är en lika stor gränssnitt såsom touchskärmar att navi- 2015 uppgav befolkningen att man titta- andel som under året innan, men alltså gera med, vilka möjliggör en ökad valde i snitt 129 minuter per person och dag med en minskning i reella tal. frihet för barnen i deras val av medier på rörlig bild, vilket är en ökning med Undersökningar visar att det ökande och innehåll. Denna trend har resulterat två minuter jämfört med 2015. Denna tittandet på rörligt material drivs av en i att sedan 90-talet har tv-tittarna i Sve- trend är särskilt stark bland ungdomar, annan trend, det ökande tittandet online rige blivit allt äldre. Det är framför allt i idag ser 16–19-åringar på rörligt innehåll (MMS Trend & Tema, SVT/Norstat). de ovan nämnda grupperna som också 176 minuter per person och dag. Mot- Under 2015 uppskattade befolkningen SVT tappar i veckoräckvidd i broadcast, svarande siffra 2013 var 133 minuter per att 41 procent av tittartiden skedde onli- medan räckvidden bland personer över dag. ne. Denna andel hade ökat till 46 pro- 60 år fortfarande är stabil. Broadcast står fortfarande för den cent år 2016. Trenden syns även hos SVT. De stora globala aktörerna Youtube, största delen av tittandet med 54 procent Enligt självskattningar sker 19 procent Netflix och Facebook står för en allt av den totala tittartiden. En genomsnitt- av tittandet på SVT på online-plattfor- större del av befolkningens totala tittar- lig dag samlar broadcast sex miljoner marna, vilket kan jämföras med 15 pro- tid i broadcast och online: 29 procent tittare. Här syns dock en nedåtgående cent året innan. under 2016. Ser man enbart till tittarti- trend och under 2016 var det cirka 130 Dessa beteendeförändringar, från den online stod de tillsammans för 70 000 färre tv-tittare en genomsnittlig dag tv-tittande till online-tittande, går som procent, vilket kan jämföras med SVT:s jämfört med 2015 (- 4 procent), enligt de fortast bland ungdomar, unga vuxna och andel på 13 procent av det totala onli- officiella tv-mätningarna av MMS. SVT på senare år med ökande hastighet bland ne-tittandet.

58 8.2 MEDIEANVÄNDNING VID båda attentaten var även SVT den aktör webb-tv-kanaler och tjänster. På en fem- KRISER som ansågs ge mest tillförlitlig informa- gradig skala är medelvärdet av alla ka- Medierna är viktiga när kriser inträffar. tion. Även Aftonbladet och TV4, fyllde en naler och tjänster hösten 2016 3,3 på en Under de senaste åren har flera allvarliga viktig roll vid dåden och ungefär en tred- femgradig skala. SVT:s tv-kanaler når terrorattacker inträffat. En undersökning jedel av befolkning uppgav att de använt ett medelvärde på 3,7. SVT1 är den kanal som gjordes i samband med Bryssel-at- dessa två medier för att få mer kunskap som värderas högst av samtliga tv-kana- tackerna visar att det var genom de tradi- om attentaten. Sociala medier används ler, med ett värde på 3,9. tionella nyhetsförmedlarna som med- dock i liten grad i skarpa nyhetslägen. Även SVT Play får ett gott betyg med borgarna först fick veta att attentaten Dessa undersökningar visar att 4,1 som genomsnittligt värde och är till- inträffat (Novus/SVT). De flesta fick reda publiken får sin första information be- sammans med Netflix den högst värde- på dåden, som inträffade på morgonen, roende på tidpunkt och vanor, men väl- rade kanalen/tjänsten i hela mätningen. genom Sveriges Radio. Vid attentaten i jer sedan att gå till de nyhetsförmedlare Även SVT:s nyhetstjänst online är upp- Paris, som skedde sent på kvällen, var Af- som är mest trovärdiga och som visar skattad och nådde en genomsnittlig vär- tonbladet största initiala källa. När man rörlig bild. dering på 4,0. Värderingarna för SVT är väl fått informationen väljer dock en över tid stabila och högre än de flesta mycket stor del av publiken att slå på tv-n kommersiella alternativ. eller att gå till SVT:s onlinetjänster för att 8.3 VÄRDERING AV KANALER få mer information. Vid attentaten i Brys- OCH TJÄNSTER sel och Paris var SVT mediet som flest I en återkommande attitydmätning får vände sig till för att få mer kunskap, när- ett representativt urval av befolkningen mare två tredjedelar av befolkningen. Vid bland annat sätta betyg på 36 tv- och

59 Springfloden Foto: Ulrika Malm 60 9

Resursanvändning

9.1 INTÄKTER SVT:s verksamhet finansieras till över- distributionskostnaderna för UR vilket SVT har per definition inga andra kom- vägande del av radio- och tv-avgiftsme- medfört en extra tilldelning. I övrigt har mersiella samarbeten utöver vad som del (92 procent). Anslagsvillkoren som anslagen räknats upp med 2 procent. redovisas här. SVT:s kommersiella sam- regeringen årligen fastställer anger un- Utöver detta fick SVT extra anslag mot- arbeten är många till antalet och skif- der vilka förutsättningar medlen får svarande 115 miljoner kronor för att tande i karaktär. Av hänsyn till normal disponeras. Avgiften fastställs av riksda- kompensera merkostnader som uppstår affärssekretess så varken kan eller får gen och uppgår sedan 1 juli 2015 till 2 216 till följd av beslutet om 700-bandet. SVT redovisa enskilda uppgörelser eller kronor. Då höjdes avgiften för första Överföringarna till dotterbolagen avtal. Därför väljer SVT att redovisa de gången sedan 2009. Tilldelade avgifts- Radiotjänst och SRF var sammanlagt 177 olika typerna av intäkter och samarbe- medel jämställs skattemässigt med stat- miljoner kronor vilket motsvarar förra ten i grupper för att tydligt beskriva de liga näringsbidrag, vilket betyder att un- årets avstående. olika varianterna. Ett undantag görs der året ej förbrukade medel behandlas detta år för ESC då resultatet av denna som förutbetalda (skuldförda) avgifts- Övriga intäkter och speciella händelse, har påverkat stora medel. kommersiella samarbeten delar av såväl intäkter som kostnader. Sidoverksamheten genererade 71,4 SVT:s övriga intäkter uppgick till 335,2 Intäkterna vid sidan om anslagsme- miljoner kronor och resulterade i ett miljoner kronor exklusive sidoverksam- del som inte klassas som sidoverksamhet överskott på 6,7 miljoner kronor. Intäk- heten. Detta är en ökning jämfört med kan delas upp i sju huvudgrupper: terna redovisas som en separat post och förra året som förklaras helt av åtagand- 1. Anslag omfattar ett statligt anslag för en utförligare beskrivning av sidoverk- en som SVT hade i samband med värd- de svenska sändningarna över Finland samheten lämnas i slutet av kapitlet. skapet för Eurovision Song Contest vilket 2016 uppgick till 11,3 miljoner SVT, Sveriges Radio och UR äger och (ESC) under våren 2016. Se särskild be- kronor. SVT får också särskilda bidrag finansierar med avgiftsmedel de gemen- skrivning i slutet av detta kapitel. för att genomföra beredskapsprojekt. samma dotterbolagen Radiotjänst och Övriga intäkter utgör SVT:s defini- 2016 års bidrag ökade till 8 miljoner Sveriges Radio Förvaltningsaktiebolag, tion av kommersiella samarbeten som kronor. SRF. Från 2014 svarar också SVT för till fullo redovisas inom denna post. 2. I det som benämns tekniska tjänster

61 och förlag består intäkterna främst av kompletterande verksamhet i form av 9.1.1 Verksamhetens intäkter, mkr försäljning av Julkalendern och All- 2014 2015 2016 sångshäftet i pappersformat. Minsk- ningen jämfört med 2015 förklaras Erhållna avgiftsmedel från 4 476,5 4 566,0 4 772,3 rundradiokontot främst av försäljning av resurser till Korrigeringar mellan program- 1,0 1,7 -3,7 andra tv-bolag i samband med Skid- bolagen VM i Falun, vilket inte har någon Totalt erhållna avgiftsmedel 4 477,5 4 567,7 4 768,6 motsvarighet 2016. Avgiftsmedel överförda -85,9 -97,6 -98,6 3. Intäkterna för royalty är uppdelade i till RIKAB två delar. Den första delen kommer Avgiftsmedel överförda till SRF -109,7 -80,4 -78,4 från spelfilmer där SVT har varit samproducent och den andra delen Delsumma -195,6 -178,0 -177,0

från främst dramaproduktioner som Förändring skuldförda avgifts- 60,5 39,4 -2,0 *) sänts i andra länder. I båda fallen har medel royaltyintäkten fungerat som förut- Summa intäktsförda avgiftsmedel 4 342,4 95 % 4 429,1 94 % 4 589,6 92% sättningar när produktionsbesluten Visningsrätter, samproduktioner, 69,6 83,9 128,4 togs. Den första delen har ökat med royalty nästan 10 miljoner kronor bland annat Tekniska tjänster 11,1 12,9 9,0 beroende på stora filmframgångar ex- Sponsring 30,3 33,3 39,5 empelvis med filmen En man som heter Ove. Övrigt 75,4 103,1 158,3 4. Samproduktionsintäkterna är de bi- Summa övriga intäkter 186,4 4 % 233,2 5 % 335,2 7% drag som SVT får från andra bolag under själva produktionen. Finansie- Summa 4 528,8 99 % 4 662,3 99 % 4 924,8 99% ringen kommer från andra tv-bolag, Sidoverksamhet 66,6 1 % 68,1 1 % 71,4 1% film- och tv-fonder, produktionsbolag och Svenska filminstitutet. Intäkterna Summa intäkter 4 595,4 100 % 4 730,4 100 % 4 996,2 100% för ordinarie samproduktioner minskade under året och ökningen förkla- * Inkluderat förändring skuldförda avgiftsmedel 26,4 samt justering av förutbetalda medel för distribution -28,4 ras helt av EBU:s bidrag för genom- förandet av ESC (se nedan). 5. Intäkterna från sponsring beskrivs ut- 9.1.2 Övriga intäkter exklusive sidoverksamhet 2015, mkr förligare längre ner i kapitel 9.4. Även här är ESC hela förklaringen till ök- 140

ningen. 120 2014 6. Den största delen av sändnings- och 100 nyttjanderätter består av sublicensie- 2015 ring av sporträttigheter och vidareför- 80 2016 säljning av utländska förvärv. Det kan 60 också förekomma försäljning av egna 40 rättigheter. Summan har ökat något jämfört med tidigare år beroende på 20 sporträttigheter som sålts vidare. 0 7. Övriga rörelseintäkter består av många skilda verksamheter. Även här är den främsta orsaken till ökningen ESC. I övrigt ingår intäkten av värden

kopplade till Melodifestivalen som höj- Se bilaga 3. des som en följd av att SVT 2015 ge-

62 nomförde upphandling av turnésam- Eurovision Song Contest skillnader i Europa. Precis som vid se- ordningstjänster. Det innebar att Direkt efter att Måns Zelmerlöw hade gern i Malmö såg SVT till att bidra till kostnaden för de tjänsterna sedan 2015 vunnit Eurovision Song Contest 2015 utvecklingen av eventet som sådant, belastar SVT men att SVT samtidigt började arbetet med att förbereda fina- bland annat genom förändringar i röst- får en ökad intäkt vid licensieringen len 2016 i Stockholm. Erfarenheten från systemet. Produktionen som uppmärk- av varumärket och andra rättigheter. 2013 års evenemang var till mycket stor sammades globalt belönades med ett av En annan större post är valutakur- hjälp och flera av produktionens medar- Europas finaste tv-priser, Guldrosen, svinster som uppgick till 17 miljoner betare hade varit med vid produktionen och fler än 200 miljoner tittare beräknas kronor 2016. Övriga rörelseintäkter i Malmö. ha tagit del av programmen. SVT höll består också av överskott från telefon- Ett så stort evenemang har många också ett antal seminarier och möten i intäkter i samband med stora evene- parter inblandade. De viktigaste parter- samband med det veckolånga eventet på mang och insamlingsgalor. I denna na var European Broadcasting Union temat sammanhållning. summa finns också lönebidrag och in- (EBU), SVT som host broadcaster och Den sammanlagda kostnaden för hela täkter från de nordiska public servi- värdstaden, i detta fall Stockholm, som evenemanget, som bestod av två deltäv- ce-bolagen för det gemensamma kon- ansvarade för bland annat aktiviteter lingar och en final, var 208 miljoner kro- toret i Bryssel. riktade mot den tillresta publiken. nor. I denna summa inkluderas förutom SVT producerade två semifinaler och själva produktionen även kostnader för Sponsring en final som totalt resulterade i nio pu- den svenska sändningen, teckenspråks- Sponsringen är en del av finansieringen blika tillställningar i och med två repeti- tolkning, pressevent och extrasändning- av kärnverksamheten och regleras i tioner av varje sändning. SVT valde att ar före och efter programmen. sändningstillståndet. Syftet med spons- låta produktionen genomsyras av ett un- De samlade intäkterna för ESC upp- ringsmöjligheten är att SVT ska kunna derliggande budskap om mänskliga rät- gick till 114 miljoner kronor vilket inne- sända sportevenemang som annars kan tigheter och att överbrygga kulturella bär att nettokostnaden för SVT och vara svåra att finansiera eller säkerställa på grund av rättighetsinnehavarnas krav. Under 2016 uppgick sponsringen 9.1.3 Sponsring till 39,5 miljoner kronor. Ökningen för- Evenemang Antal sändningar klaras återigen av ESC. De övriga intäk- Alpint: Världscupen 133 terna för de 19 sportevenemangen Längdskidor: Världscupen 73 minskade däremot, bland annat till Skidskytte: Världscupen, hösten 21 följd av den nya praxis kring definitio- Skicross: Världscupen 10 nen av ett evenemang som tillämpas Ridsport: VC-serien hoppning 18 från och med 2016. Ishockey: Champions Hockey League 34 Under 2016 sponsrades i enlighet SM-veckan, vinter 7 med tillståndet 20 evenemang inklusive Motor: WRC (Rally-VM) 22 ESC och den svenska finalen i Melodi- Vasaloppet 2 festivalen. Ett evenemang kan gälla endast en sändning med repris eller ett Fotboll: Svenska Cupen 10 Skid-VM som varar i två veckor med en Golf: US Masters 8 mängd olika tävlingar och därmed Motor: Rallycross-VM 11 många sändningar. Det kan också vara Friidrott: Diamond League 8 den alpina världscupen som sänds un- Motor: STCC 15 der hela vintersäsongen. Under året fö- Golf: Nordea Masters 11 rekom 598 sändningar som var sponsra- Fotbolls-EM, Frankrike 127 de. Det är en ökning jämfört med 2015 SM-veckan, sommar 14 som förklaras av att EM i fotboll som Paralympics 50 sändes från Frankrike varade under en Ishockey: Junior-VM 13 hel månad och bestod av många sänd- Melodifestivalen (Svenska finalen) & Eurovision Song Contest 11 ningar. Summa 598

63 avgiftsbetalarna blev 96 miljoner kro- Övriga kostnader Produktionskostnad per nor, en betydligt lägre kostnad än Resterande kostnader räknas som övri- programkategori många tidigare finaler de senaste åren. ga kostnader och består till största del av SVT väljer att dela upp kostnaderna i de EBU lämnade ett produktionsbidrag på kostnader för ledningsenheterna ekono- ovan beskrivna huvudkategorierna va- 45 miljoner kronor. Biljettintäkterna mi och teknik, kommunikation, HR, ju- rav programkostnaden är den största från alla föreställningar gav 49 miljoner ridik, strategi och investeringar. I posten delen. I diagrammet (och i tabellerna i kronor och sponsringsdelen motsvara- ingår lokalkostnader, centrala teknik- bilaga 3) ser man fördelningen per pro- de ett värde av 14 miljoner kronor. Öv- kostnader, utbildningsverksamhet med gramkategori i både kronor och i ande- riga 6 miljoner kronor gällde till största mera. Övriga kostnader ska alltså inte lar. SVT ser ingen naturlig fördelning av del försäljning av teknik till gästande ses som enbart overhead utan kostnader distributionskostnader och övriga kost- bolag samt en del produktförsäljning. som är helt nödvändiga för produktio- nader på programmen utan den närms- nen men som inte direkt kan fördelas på ta fördelningen som skulle kunna göras de olika programmen och verksamhe- är proportionellt mot programkostna- 9.2 KOSTNADER terna. Kostnaderna har ökat jämfört fö- den. Därför kan den som önskar fördela Från och med 2015 så har nya principer regående år men inte andelsmässigt. den totala kostnaden (exklusive sido- för fördelning av kostnader överens- kommits mellan public service-bolagen. Ett av de viktigaste målen som de tre bolagen har är att andelen program- 9.1.2 Verksamhetens kostnader, mkr kostnader skall öka över tid. Nedan föl- jer en redovisning av vilka delar som 2014 2015 2016 ingår i de olika grupperna. Broadcast 3 184,1 3 325,0 3 560,6

Internet 264,1 275,0 257,7 Programproduktion Programproduktion Som programproduktionskostnad räk- 3 448,2 75 % 3 600,0 76 % 3 818,3 77 % nas programproducerande enheter, pro- Distribution 276,4 6 % 287,2 6 % 301,2 6 % grambeställande funktion, gemensam- Gemensamma 804,2 18 % 775,1 16 % 805,3 16 % ma programavtal, webbverksamhet och Summa 4 528,8 99 % 4 662,3 99 % 4 924,8 99 % kostnad för kontribution. SVT:s bedömning är att en ökad del Sidoverksamhet 64,5 1 % 65,3 1 % 64,7 1 % medel till program gynnar hela utbudet Summa kostnader 4 593,3 100 % 4 727,6 100 % 4 989,5 100 % och därmed också publikens krav och önskemål på en allt mer kvalitetsinrik- tad produktion som står sig väl i en internationell jämförelse. Det är ett inter- 9.2.2 Andel av totala kostnader per programkategori inklusive barn och unga nationellt sett vanligt mått på effektivitet i public service-bolag. Kostnadsan- 2014 delen har ökat något vilket är i linje 2015 med målen. 2015 25 %

Distribution 20 % Som distributionskostnad räknas kost- 15 % naden för distribution av marksänd- 10 % ningar samt kostnad för internetdistri- bution. Sedan 2014 har SVT tagit över 5 % distributionskostnaderna från UR mot- 0 svarande knappt 12 miljoner kronor.

Se bilaga 3.

3000 64 2500 2000 1500 1000 500 Det sitter i väggarna Foto: Janne Danielsson verksamhet) utifrån respektive pro- För övriga kategorier har det varit min- det som Bolibompa och Sommarlovs- gramkategoris andel. SVT finner det dre förändringar och andelarna är rela- morgon. inte meningsfullt att göra den fördel- tivt lika jämfört med 2015. ningen utan hänvisar till de andelssiff- Produktionskostnaderna per timme ror som presenteras. varierar kraftigt inom och mellan genrer 9.3 PRODUKTIVITETS- Kostnaden för programproduktionen och är inte ett relevant mått på effektivi- ÖKNING OCH VERKSAMHETS fördelas mellan olika programkategorier. tet. Nyheter, som utgör den enskilt störs- UTVECKLING Kostnaderna får och bör variera mellan ta kostnadsposten, har en låg timkost- Redovisningen av SVT:s effektivitet be- åren beroende på produktionsmixen. nad, då verksamheten samtidigt genere- skrivs i kapitel 3. Där redogörs för vilka Det finns inga särskilt uppsatta mål för rar många timmar. Fiktion och drama, i effekter SVT har nått utifrån de strate- vad som är en idealisk mix. Vissa år görs synnerhet historiskt drama som Fröken giska målen om att skapa ökat värde och extra satsningar på drama och andra år Friman eller Midnattssol, är klart dyrast behålla genomslaget. Redovisningen av är sportintensiva. Ett valår som 2014 att producera per timme följt av under- SVT:s produktivitetsförbättringar och medförde omföringar till nyheter och hållning. Båda dessa genrer rymmer ett verksamhetsutveckling redovisas i detta samhälle och 2016 års värdskap av Euro- stort mått av variation i produktionsslag kapitel och gäller för både program och vision Song Contest medförde extra kost- och innehåll. Inom fiktionen återfinns, övrig verksamhet. Nedan följer ett antal nader inom underhållning. De totala vid sidan om den största posten som ut- exempel på åtgärder som vidtagits. kostnadernas fördelning per programka- görs av svensk nyproducerad dramatik, SVT:s viktigaste mål och mått på pro- tegori framgår av diagrammet nedan. bland annat den inköpta fiktionen som duktivitetsförbättringar är: Det har varit stora variationer jäm- generellt har en låg timkostnad. Under- Andelen medel till program ska öka fört med 2015. Som tidigare nämnts har hållningsutbudet sträcker sig från På långsiktigt fiktion och övrig underhållning delvis Spåret till underhållningsdokumentärer SVT:s centrala produktivitetsmått är an- minskat till följd av satsningen på ESC. och inte minst stora delar av barnutbu- delen medel som används för program

65 och tjänster. Som tidigare redovisats har Stockholm och hanteras via ett befintligt maren inom befintlig bemanning. SVT över tid klarat av att öka andelen kontrollrum där. Endast studiopersonal Ett rationaliseringsarbete har genom- medel till innehåll trots kostnadsök- är då på plats på arenan. Under 2016 förts i SVT:s ateljéverksamhet. Genom ningar för bland annat digital distribu- producerades bland annat Vasaloppet på ny organisation och ändrad planering tion. Denna ökning kommer inte vara detta sätt. har produktiviteten ökat kraftigt. Inves- kontinuerlig men under tillståndsperio- SVT:s produktion lägger allt mer re- teringar i teknik som möjliggör byggan- den ska den vara märkbar. surser på att skapa flöden mellan olika det av mer teknisk avancerad dekor in- system för att möjliggöra snabbare pu- ternt har lett till ett bättre resursutnytt- Återkommande program, förutom ny- bliceringar. Detta är väsentligt inte jande samt minskat behov av externa hetsprogrammen, medges ingen kostnads- minst när det gäller online-publicering- inköp. ökning mellan åren ar via internet där en planerad tablå er- Inom den interaktiva verksamheten Inom ramen för programbudgeten be- satts av ett kontinuerligt flöde. Ett ökat pågår en växling från konsulter till an- drivs det löpande rationaliseringsarbetet antal produktioner, bland annat Fråga ställda vilket leder till lägre kostnader till stor del genom ett konstant kostnads Doktorn och Go'kväll, har i allt större för webb-utvecklingen. tryck på programproduktionen. Som utsträckning producerats med en ökad princip medges därför ingen kostnadsök- grad av automation. Med ambitionen att Andelen upphandlingar enligt LOU ska öka ning för återkommande program. Det är bli mer flexibla och resurseffektiva be- En viktig effektiviseringsåtgärd har varit vid beställningen det finns störst möjlig- drivs ett försöksprojekt kallat Skalbar en förbättring av SVT:s inköpsverksam- het att planera för det så att produktionen studio som skall göra det enklare att het, och ett centralt nyckeltal är därför har möjlighet att vidta rätt åtgärder. ställa om studioresursen efter pro- andelen upphandlingar enligt LOU. Allt gramproduktionens behov. fler inköpsbeslut som inte rör hela pro- Rationaliseringsåtgärder i program Andra exempel är utveckling av ett gramprojekt har centraliserats och stan- produktionen antal produktionsinriktade appar rikta- dardiserats. SVT följer löpande upp En förutsättning för möjligheten att hål- de till medarbetare, bland annat en app kostnadsutvecklingen inom olika in- la uppe rationaliseringstrycket i pro- som förenklar leverans av filmat materi- köpskategorier i syfte att förstå de olika gramproduktionen är införandet av nya, al från smartphone för snabbare publi- inköpsbehoven och tidigt identifiera enklare produktionsmetoder. Under cering av nyheter. En annan app gör det omotiverade kostnadsökningar. SVT året har ett antal lösningar införts som enklare att publicera grafiska inslag på mäter även hur stor del av den totala ut- underlättat och snabbat upp produktion sociala medier och en väderapp för gra- giften (utbetalningar till leverantörer) och publicering men också frigjort re- fiken sparar tid för meteorologerna. som går till leverantörer som har upp- surser, vilket gjort det möjligt att finan- SVT har även utvecklat en ny enklare handlats och där avtal finns. Detta är ett siera nya satsningar samt göra kvalitets- spelplats som gör det möjligt för sport- relevant mått då modellen för LOU är förbättringar inom programmen. Till verksamheten att sända med minimal utformad för att gynna största möjliga stor del handlar det om utveckling av bemanning. På liknande sätt har en tek- effektivitet och konkurrensneutralitet. nya tekniska lösningar som sparar tid nisk uppgradering av speakerbås inne- Mätningen sker för alla de leverantörer och/eller pengar. burit att behovet av teknisk personal och där SVT handlar för mer än 680 000 En viktig del av rationaliseringarna är utrustning minskat markant vid exem- kronor inklusive moms, gränsen för di- övergången till så kallad remote-pro- pelvis syntolkning. Smartare utnyttjan- rektupphandling. Resultatet för 2016 duktion (även kallad distansproduk- de av lokaler och omflyttning av teknik blev en minskning och inköpsandelen tion). SVT äger inte längre OB-bussar har ökat tillgången till redigeringsmöj- på avtal hamnade på 85 procent jämfört utan hyr vid behov in resurser från den ligheter. med 88 procent för 2015. En viktig för- externa marknaden. Teknikens utveck- Genom rationaliseringar med nya klaring till detta är att stora uppköp ling gör dock att företaget emellanåt kan produktionsmetoder, bättre planering gjordes för ESC som inte ingått i kravet använda fiberuppkoppling som alterna- och intern omfördelning av resurser på LOU-upphandling, då de omfattas av tiv och istället producera via remote. Vid har behovet av externa intag minskat. programundantaget. Målsättningen är en OB-produktion finns ett kontrollrum Inom Nyheterna har sådana rationali- att denna andel ska öka under till- samt personal på plats på sändningsor- seringar finansierat en ökad satsning ståndsperioden. ten med de merkostnader det innebär. på live-bevakning, större delen av en Under året har ett antal avtal upp- Vid distansproduktion skickas kamera- ny videodeskfunktion samt en ökad handlats till lägre kostnader än tidigare. signaler och ljudsignaler direkt till SVT i satsning på lokala sändningar på som- Till exempel används en webbtjänst för

66 resor vilket innebär att bokningsavgif- terna i stort sett försvunnit. Därtill har bland annat avtal för revision samt datasupport omförhandlats till en lägre kostnad.

Effektiviseringar i OH och distribution Utvecklingen mot ökad användning av SVT Play leder till ökade distributionskostnader för bland annat streaming. SVT arbetar aktivt för att hålla distributionskostnaderna så låga som möjligt och har därför skiftat till en ny strategi för online-distribution. Den nya strate- gin innebär bland annat en satsning på teknisk innovation, där utvecklingen av ett eget CDN (content distribution network) ingår. Detta syftar till att för- lägga delar av online-trafiken till en intern CDN-plattform istället för att köpa tjänsten externt. Tillsättning av nya tjänster prövas alltid noggrant, framförallt inom admi- nistrationen. Målet är att antalet tillsvi- dareanställda inte ska överstiga 2 100. En förändring av SVT:s ledningsfunktioner genomförs våren 2017, bland annat i syfte att åstadkomma en större effektivitet i arbetet. Public service-företagen samarbetar kring effektiviseringar inom dessa om- råden. Exempelvis träffas inköpsansva- riga på PS-bolagen för att gå igenom upphandlingsbehoven samt planera de upphandlingar som ska göras. SVT In- köp har från 2016 även ansvarat för de upphandlingar som UR har behov av. Exempel på gemensamma upphandlingar för samtliga bolag är telefoni, städ- Selmas Saga Foto: Ulrika Malm tjänster, bevakning, brandskyddspro- dukter, teckenspråkstolkning, syntolkning och mobiltelefoner. Totalt genomfördes fler än 20 gemensamma upphandlingar. Programbolagen samlokaliserar och samutnyttjar lokaler där så är möjligt och rationellt. SVT har också tagit över delar av UR:s ekonomi- och löneadmi- nistration för att öka samarbete och produktivitet.

67 9.4 SIDOVERKSAMHET 9.4 Sidoverksamhet, mkr Sidoverksamheten riktar sig både till tittarna och till företagsmarknaden. Gene- 2014 2015 2016 rellt kan sidoverksamheten sägas syfta Produktionsresurser Intäkter 19,1 18,9 23,6 till att erbjuda och utnyttja rättigheter, Kostnader 15,7 16,2 17,7 resurser och goodwill. Det är alltså inte Gemensamt påslag 2,4 2,3 2,8 själva omfattningen och vinsten som är Resultat 0,9 0,4 3,1 det viktiga utan snarare att SVT har en Fastighet Intäkter 10,9 14,7 15,4 mängd rättigheter och produkter som Kostnader 15,8 16,6 17,3 det finns en naturlig efterfrågan på. Det- Gemensamt påslag 1,4 1,8 1,8 ta skiljer SVT:s sidoverksamhet från si- Resultat -6,2 -3,8 -3,7 doverksamheten i vissa andra public Hela tv-program Intäkter 3,6 4,3 2,5 service-bolag, som snarare syftar till att Kostnader 2,7 3,7 2,0 expandera eller generera ett betydande Gemensamt påslag 0,5 0,5 0,3 överskott som sedan kan användas för Resultat 0,4 0,0 0,2 programproduktion. Från och med årets Försäljning rättigheter Intäkter 9,8 8,2 8,7 redovisning delas sidoverksamheten in i Kostnader 4,8 3,5 3,7 sex resultatområden. Trots att det inte finns särskilda enhe- Gemensamt påslag 1,3 1,0 1,0 ter eller avdelningar som enbart ägnar Resultat 3,7 3,6 4,0 sig åt sidoverksamhet så kan SVT ändå Arkivförsäljning Intäkter 8,4 8,4 8,2 urskilja ett antal olika typer av verksam- Kostnader 4,2 4,0 4,1 heter. Kostnadssidan utgörs av både sär- Gemensamt påslag 1,1 1,0 0,9 och samkostnader. Samkostnaderna be- Resultat 3,1 3,3 3,2 räknas med hjälp av en schablonfördel- SVT World Intäkter 7,3 6,4 5,0 ning av kostnaderna för de resurser som Kostnader 8,9 8,5 6,2 används blandat, det vill säga gemen- Gemensamt påslag 0,9 0,8 0,6 samt i de olika verksamheterna. Vid för- Resultat -2,5 -2,8 -1,7 säljning av till företaget anknutna pro- Rekvisita o kostym Intäkter 7,5 7,3 8,0 dukter belastas inte sidoverksamheten Kostnader 3,4 3,5 3,6 till någon del av den ursprungliga kost- Gemensamt påslag 1,0 0,9 0,9 naden för en tv-produktion. Sidoverk- Resultat 3,1 2,9 3,4 samhetens del av fastighetskostnader, Totalt Intäkter 66,6 68,1 71,4 tele-, distributions- samt servicekostna- der, alltså för programbolagen gemen- Kostnader 55,4 56,1 54,6 samma kostnader som redovisas i Sveri- Gemensamt påslag 8,5 8,3 8,3 ges Radio Förvaltnings AB, belastar si- Skatt 0,6 0,8 1,9 doverksamheten. Det gemensamma Resultat 2,1 2,8 6,7 påslaget har fördelats proportionellt mot respektive verksamhets intäkt. Produktionsresurser gäller uthyrning av studiolokaler, produktionsteknik och SVT:s strategiska inriktning är att en- minskat sina behov av lokalytor och personal som i mån av utrymme i den dast bedriva uthyrning av produktions- bland annat i Stockholm har all verk- egna produktionsplaneringen hyrs ut till kapacitet där det inte är rationellt att samhet samlats på Gärdet. Dock sitter andra producenter av tv. Detta bidrar till lämna resursen. SVT har således ingen SVT kvar med ett antal hyreskontrakt att öka tillgänglighet och mångfald på överkapacitet i syfte att hyra ut. Den som löper ut först under 2018. SVT har mediemarknaden eftersom det möjlig- övervägande delen hyrs av produktions- lyckats hyra ut delar av dessa fastigheter gör för mindre produktionsbolag och bolag som SVT har anlitat för produk- som inte längre nyttjas för den egna kanaler att göra produktioner som för- tionsutläggningar av egna program. verksamheten. Dock har det endast varit utsätter stora studior och kompetens. Under många år har SVT kraftigt möjligt att hyra ut till rådande mark-

68 nadspris vilket under senare år har varit Nettoresultatet från de sex resultatom- grad som ligger väsentligt under den lägre än när SVT skrev kontrakten. Om rådena av sidoverksamhet balanseras i resurs som behövs. SVT:s möjligheter att ingen uthyrning skulle ske över huvud fritt eget kapital och uppgick 2016 till 6,7 hyra ut resurser är därmed kraftigt be- taget skulle den övriga verksamheten miljoner kronor. Det finns två verksam- gränsad. drabbas av hela hyreskostnaden. Denna heter som inte burit sina egna kostnader För många år sedan förekom att kon- del kommer försvinna när hyreskon- under året. SVT World som under våren kurrerande företag både anmälde och trakten löper ut med de externa fastig- 2017 kommer läggas ner och andrahands- påtalade problem med SVT:s prissätt- hetsägarna. uthyrningen av fastigheter som kommer ning. Detta fick SVT att se över hela pris- Försäljning av hela tv-program består upphöra så fort hyreskontrakten går ut. sättningen inom alla områden. Under av vidareförsäljning av visningsrätter av Det samlade resultatet gav ett överskott 2016 kom det in en anmälan till Konkur- program till andra tv-bolag som upp- och inga medel tas från kärnverksam- rensverket om att SVT hade för låga pri- märksammas internationellt. Den del heten för att finansiera de delar som inte ser vid uthyrning av kostymer och rekvi- som klassas som sidoverksamhet är när burit sina egna kostnader, vilket är det sita. Konkurrensverket fann ingen an- försäljningen sker efter att programmen primära syftet med regleringen. ledning att gå vidare med anmälan. Det är producerade. Intäkten har alltså inte har inte heller förekommit någon debatt varit en förutsättning för programmens SVT:s kontroll av eller kritik från media eller allmänheten tillkommande så som vid samproduk- sidoverksamheten som ger anledning att tro att SVT:s för- tioner. Exempel på detta kan vara pris- Inom i princip samtliga sex områden troende har minskat till följd av sido- belönta dokumentärer eller dramaserier finns väl etablerade priser för motsva- verksamheten. med SVT som huvudproducent. rande produkter som SVT tillhandahål- När priset för andrahandsuthyrning- Övrig försäljning av rättigheter gäller ler. Detta då det finns en uppsjö av såväl en av fastigheter skulle fastställas anlita- bland annat när egenutvecklade pro- konkurrerande leverantörer som poten- des en oberoende mäklare som säker- gramformat säljs. Försäljningen av DVD tiella kunder. Som exempel kan nämnas ställde att hyresavtalen tecknades enligt till allmänheten som förut var en myck- priser för visningsrätter, DVD-försälj- rådande marknadspriser. Det fanns inget stor del har minskat kraftigt under de ning, uthyrning av produktionsteknik en möjlighet att få täckning för SVT:s senaste åren och försäljning av produk- och försäljning av abonnemang. SVT faktiska kostnader för det hyresavtal ter kopplade till programmen har kon- utgår från dessa priser vid prissättning- som tecknades långt tidigare. centrerats till ett fåtal program, oftast i en. SVT:s del av dessa marknader är för Det är inte enbart ett positivt resultat form av olika typer av spel. övrigt så liten att SVT inte på något sätt som är det enda avgörandet för om SVT Det finns också en stor efterfrågan kan uppfattas vara prispåverkande. bedriver sidoverksamheterna konkur- från tv-bolag och andra produktions- För enstaka tjänster finns inte samma rensneutralt eller ej utan det kan bero på eller reklamföretag för enskilda klipp etablerade modeller. Exempelvis förfo- helt andra orsaker. SVT Worlds abonne- från tidigare SVT-produktioner. Dessut- gar SVT över Nordens största renodlade mangspris har legat väl i linje med lik- om har SVT en omfattande samling från tv-studio. SVT tillämpar där ett pris nande tjänster men det var efterfrågan andra filmarkiv som används för den som marknadsmässigt ligger i relation som minskade kraftigt. Bland annat har egna verksamheten men som efterfrågas till de priser som sätts för så närliggande möjligheter att se programmen via SVT av andra bolag. verksamheter som möjligt, det vill säga Play ökat och det finns en väl utbyggd SVT World är den kanal som möjlig- andra arenor och den relativa kostnaden piratverksamhet kring vidaresändning gör för svensktalande utomlands att ta för mindre studior som SVT och andra av alla SVT:s och andra tv-bolags kana- del av SVT:s utbud. Tjänsten har under aktörer tillhandahåller. ler i populära turistorter. flera år minskat i efterfrågan. Trots Marknadsmässigheten säkras även Sidoverksamheten, som ingår i SVT:s många försök har det inte gått att få lön- genom att SVT alltid kräver kostnads- årsredovisning, granskas årligen av före- samhet i verksamheten varför SVT har täckning plus ett påslag. Ett empiriskt tagets revisorer. beslutat att lägga ner tjänsten den 30 belägg på att SVT:s priser är marknads- april 2017. mässiga är också att det inte är ovanligt SVT har under många år byggt upp att SVT förlorar offerter just på grund av stora förråd av rekvisita och kostymer. prissättningen. Tilläggas bör att SVT:s För att även låta andra ta del av denna produktionsresurs i första hand är di- unika tillgång sker uthyrning till främst mensionerad för intern kapacitet. SVT andra media- och reklambolag. har generellt sett en självförsörjnings-

69 10

Planer för framtiden

SVT:s långsiktiga mål för verksamheten beskrivs i kapitel 2. Följande är en redovisning av SVT:s planer i form av prioriterade projekt och satsningar under den närmaste tiden, med fokus på 2017.

SVT antog 20 september 2016 en ny tral roll att spela då behovet av oberoen- av den lokala verksamheten. Sverige strategi som siktar mot den resterande de och kvalitetssäkrad information ökar. spegling handlar idag inte enbart om delen av tillståndsperioden. Beslutet fö- SVT:s långsiktiga mål för verksam- geografiska aspekter. Utbildningar ge- regicks av en omfattande process som heten beskrivs i företagets public service- nomförs i syfte att säkra att individer bland annat innefattade publikunder- redovisning. och grupper skildras på ett relevant och sökningar, fokusgrupper, externa och Strategierna pekar vid sidan om detta fördomsfritt sätt. interna analyser av förändringar i ut ett antal strategiska områden som Ett andra område handlar om att mediebeteenden och den ekonomiska kommer vara styrande för verksam- möta de mycket snabba förändringarna i utvecklingen på mediemarknaden, ar- heten från 2017 och under resterande medieanvändning. I det arbetet priorite- betsgrupper med ett stort antal medar- delen av tillståndsperioden. rar SVT särskilt utvecklingen av SVT betare och workshops med program- Ett prioriterat område är att säkra Play, SVT:s nyhetstjänst online samt och verksamhetsansvariga från olika företagets roll som hela Sveriges televi- SVT:s online-utbud riktat till barn. delar av företaget. sion. Polariseringen och de filterbubblor Detta kräver genomtänkta insatser, såväl De nya strategierna betonar i hög som skapas leder till en ökad känsla av innehållsligt som infrastrukturellt. Som grad kärnan i public service-uppdraget, splittring och en brist på tillit, trygghet exempel på det senare har SVT beslutat att engagera, underhålla och berika. Vi- och tillhörighet. SVT:s utmaning är att utöka satsningarna på IT-säkerhet, utö- sionen – att SVT ska bidra till ett Sverige ge människor en känsla av samhörighet. ver vad tillståndet som är strikt kopplat där alla är mer nyfikna och insatta - lyf- Som en del av detta fortsätter SVT de till marknätet kräver. Vad gäller inne- ter fram ett moderniserat folkbildnings- riktade satsningar mot program som på hållet ökar investeringarna i utbud pri- uppdrag och tar sikte på den effekt som olika sätt speglar dagens Sverige. SVT märt producerat för online – redan idag ska uppnås i relation till samhället. Den avser även bygga vidare på de senaste publiceras exempelvis SVT:s dokumen- bärande insikten är att SVT har en cen- årens omgörning och decentralisering tärer först i SVT Play och senare i broad-

70 Midnattssol Foto: Ulrika Malm

cast. Samtidigt avser SVT att bygga vi- innebär en betydande ökning av SVT:s på faktakontroll och på förklarande dare på sitt 60-åriga arv och genom ett ansvarstagande på området, vid sidan journalistik och program i olika format. kvalitativt innehåll i broadcast-kanaler- om de omfattande satsningarna på 2018 kommer även i hög grad präglas av na behålla den stora, äldre publik som tv-drama. Utgångspunkten för SVT:s att det är valår. Valbevakningen är en föredrar traditionell tv. omläggning är publikens möjligheter att primär uppgift för SVT, och SVT:s mål- Globaliseringen leder till att SVT:s ta del av svensk film. Det är i samman- sättning är att också denna gång vara program och tjänster måste mäta sig hanget värt att betona att en förutsätt- den enligt publiken viktigaste källan till med det bästa från hela världen för att ning för SVT:s åtagande har varit att information inför valet. vara intressanta för publiken. För att SVT:s ekonomiska villkor kvarstår som Satsningarna på samhällsinformation klara det måste SVT samarbeta med de oförändrade och att ingen ny reglering ska också ses som ett svar mot en ökad bästa kreatörerna i Sverige, en strategi införs som påverkar SVT:s medverkan i hotbild mot det demokratiska samtalet. som visat sig framgångsrik, inte minst framtiden för svensk film. SVT söker En diskussion har väckts om försöken på dramaområdet. En stor omgörning även nya samarbeten med svenska aktö- att diskreditera medier och framföra sker under 2017 och 2018 där SVT lägger rer inom bland annat pressen för att ge- direkt lögnaktiga uppgifter i syfte att om verksamheten för att härbärgera ett mensamt bättre kunna möta utmaning- vinna politiska fördelar. Samtidigt ökar större ansvar för filmens framtid. Bland arna från de globala plattformsaktörer- hat och hot mot journalister och kultu- annat kommer SVT åter att engagera sig na. Samtal med aktörer har inletts och rutövare. Inte minst allvarligt i sam- i utveckling av lång spelfilm tillsam- pågår under våren. manhanget är hot från stater och krimi- mans med externa kreatörer i filmbran- I överflödet av information och des- nella organisationer mot medieföreta- schen. SVT har åtagit sig att garantera information ökar behovet av oberoende gens möjligheter att producera och att 100 miljoner kronor årligen för svensk och kvalitetssäkrad information. SVT nå ut med innehåll. Flera incidenter vi- film under perioden 2017–19, vilket ökar således bland annat satsningarna sar att mediebolagen är en prioriterad

71 måltavla för olika former av påverkanso- möjlighet att i grupper be om ett besök duktion. Detta är en central teknik för perationer. SVT skärper mot bakgrund av SVT:s medarbetare. Syftet är att med- utvecklingen av framtidens tv-produk- av den ökade hotbilden insatserna på arbetare och chefer på SVT Nyheter ges tion. Efter den så kallade drönardomen dessa områden, bland annat genom ut- nya möjligheter att lära sig mer om pu- har det pågått en diskussion huruvida bildningar, övningar och tekniska inves- bliken, vad de tycker är en nyhet och hur sådan produktion är förenlig med lag. teringar. I det sammanhanget finns ande bäst vill ta del av nyheter och sport. SVT menar att så är fallet men att detta ledning att peka på IT-säkerheten som Mer än 500 ansökningar från olika bör förtydligas i lagen. Förslag kring ett område av stor betydelse, där SVT grupper, från syjuntor till byalag och detta är för närvarande på remiss. Även utökar sina investeringar och kartlägger studentkorridorer i hela landet, har in- på andra områden, exempelvis distribu- nya behov. kommit till SVT och ett urval kommer tion av video pågår projekt i syfte att Den moderna publiken förväntar sig nu att ske för att få så stor spridning som minska kostnadsökningen i takt med att kunna interagera och ställa frågor och möjligt bland de besökta grupperna. en ökad användning av tv sker över in- krav. Detta samtidigt som den tekniska SVT har en given intäkt, samtidigt ternet. utvecklingen ger medieföretagen nya som kraven ökar närmast exponentiellt. möjligheter att behandla publiken just I första hand måste resurserna till olika som individer och inte som kollektiv. Att satsningar därför komma inifrån, ge- förstå och lära känna sin publik är avgö- nom prioriteringar, och genom att före- rande för att SVT ska fortsätta att vara taget tar tillvara den nya teknikens möj- relevant och hela Sveriges television även ligheter att producera enklare. Som ex- i framtiden. Utöver självklara satsningar empel på satsningar pågår flera projekt på digital publikdialog har en sam- med enklare produktionsmetodik, bland talsturné inletts där publiken har givits annat kopplat till fjärrstyrning av pro-

72 Bilaga 1 Sammanfattning

Villkor Utfall Kapitel

ST 1 Sända 4 programtjänster mm SVT har sänt 5 kanaler i 4 programtjänsterom, minst 50 timmar 5.1 vardera till 99,8 % av befolkningen. 5.2 ST 2 Sända text-tv SVT har sänt text-tv. 5.1

ST 3 Bereda utrymme för UR UR sänder i SVT:s programtjänster enligt avtal. 5.1

ST 4 Ska kunna tas emot av alla Alla kanaler sänds okrypterat. 5.2

ST 5 Hög kvalitet vid utsändning SVT sände 114 017 program, endast 61 hade något allvarligt fel. 4.8 Samverka i tekniska frågor Under 2016 har inga tekniska frågor varit aktuella för samverkan. Ingå avtal Senaste avtalet är från 2014 om programguider. API enligt europeisk standard Har ej använt sådan tjänst. Samverka om multiplexering och Samverkan om överenskommelse om multiplex gäller sedan tidigare. åtkomstkontroll

ST 6 Mångsidigt programutbud SVT har en jämn fördelning mellan olika programkategorier. 6.1 Svenska språket 72 % av alla sändningar är på svenska. 4.5 Jämställdhet och mångfald Stort arbete bedrivs internt och 61 % anser att SVT är bra på att 7.1 Spegling av landet spegla mångfalden.

ST 7 Variation i produktionsformer 60 % egen produktion och 40 % annan. Knappt 1,4 miljarder kronor 7.7 går till utomstående medverkan och andra samarbeten. ST 8 Nyhetsverksamhet Många olika programtyper, allmänna och granskande program, 7.2 sociala frågor som #syrien200. ST 9 Kulturutbudet Utbudet utvecklas årligen, många programtyper, ökat nordiskt utby- 7.3 te, många samarbeten, stor satsning på drama, många sändningar från hela landet, direkt och indirekt satsning på svensk film.

ST 10 Barn och unga Stort utbud, satsning på nyheter för unga, omfattande nyproduktion, 7.4 särskild utveckling för äldre barn och unga (bland annat SVTz). Språkliga behov hos barn och unga Sänder de flesta minoritetsspråksprogrammen som tvåspråkiga 7.6

ST 11 Tillgänglighet Görs i dialog med brukargrupper, särskilt ungdomsförbund. Fortsatt 7.5 satsning på hörbarhet. Program produceras för döva. ST 12 Minoritetsspråk Bolagen har sammantaget ökat minoritetsspråken från index 100 till 7.6 154 sedan 2013.

SVT har sänt på 40 olika språk. 7.10 SVT har haft ett flertal dialoger med brukargrupper.

ST 13 Opartiskt och sakligt Trots ökat antal anmälningar till Granskningsnämnden är antalet 4.3 fällningar fortsatt lågt. ST 14 Genmäle SVT ger utrymme till genmäle. 4.3

ST 15 Enskildes privatliv Utbildningar genomförs för att minska risken. 4.3

ST 16 Tv:s särskilda genomslagskraft Utbildningar genomförs för att minska risken. 4.3

ST 17 Reklam SVT sänder inte reklam. 4.3

ST 18 Direkt sponsring 20 evenemang har sponsrats enligt villkoren. 9.1 Indirekt sponsring Tydliga rutiner har upparbetats under åren. Översyn kommer ske 2017. 4.3 ST 19 Bestämmelser om sponsrings SVT följer reglerna. 9.1 meddelande ST 20 Reklam enligt §17 Reglerna följs. 4.3

ST 21 Produktplacering Ingen produktplacering förekommer. 4.3

ST 22 Sända meddelande SVT har 18 gånger sänt viktigt meddelande till allmänheten (VMA) 4.8 enligt villkoren. ST 23 Hög säkerhet Endast 61 program orsakade störningar över 60 sekunder 4.8 SVT reglerar kvalitet med avtalsparterna. ST 24 Beredskapsplaner SVT skickar årligen in en beredskapsplan till MSB och Kulturdepartementet. Samråd med MSB Samarbete med MSB sker kontinuerligt. Höjd beredskap Högsta beredskap rådde inte i landet. 73 Villkor Utfall Kapitel AV 1 Verksamheten ska bedrivas rationellt SVT beskriver åtgärder för ökad produktivitet. 9.3

AV 2 Kärn- och kompletterande Definitionen beskrivs och god balans råder. 5.3

AV 3 Sidoverksamhet Verksamheten beskrivs utförligt och delas upp i sju resultatområden. 9.4

AV 4 Rikab SVT anslår medel till RIKAB. 9.1

AV 5 Rikab SVT är delägare och innehar ordförandeposten i styrelsen. 9.1

AV 6 UR:s distribution SVT står för bolagets distributionskostnader. 9.2

AV 7 Sändningar utanför Sverige SVT sänder programtjänsterna över satellit i Sverige och SVT World kan 5.1, tas emot i hela världen. 9.4

AV 8 Sändningar i Sverige och utanför Ingen särskild avgift erfordras för att ta emot SVT:s sändningar i Sverige. 9.4 Under 2016 gjorde SVT World en förlust som balanserades av tidigare vinstmedel. Den kommersiella delen läggs ner under 2017

AV 9 Olika plattformar SVT utbud kan tas emot på många olika sätt. Egna sändningar sker i 5.2 mark, satellit och över öppna internet. Sändningarna vidaresänds också över kabel och IPTV.

AV 10 Kärn-, kompletterande och Beskrivs på ett flertal ställen i redovisningen. 5.3, sidoverksamhet 9.4 AV 11 Anmälan av nya permanenta tjänster Inga nya tjänster har startats under 2016 4.4

AV 12 Överenskommelser mellan bolagen Har gjorts mellan bolagen och sänts in till Kulturdepartementet och MPRT. 7.6

AV 13 Decentraliserad organisation Beskrivs i eget kapitel. 4.6

AV 14 55-procentskravet 55 procent av all allmän-tv producerades utanför Stockholm. 7.1

AV 15 Olika självständiga nyhetsredaktioner De olika nyhetsredaktionerna beskrivs. 7.2

AV 16 Teckenspråkig miljö Teckenspråksprogrammen från Falun bedrivs i en teckenspråkig miljö. 7.6

AV 17 Dialog med externa produktionsbolag Verktyg beskrivs för utvecklad dialog. 4.2

AV 18 UR:s sändningstider Avtal finns och ingen oenighet har uppstått. 5.1

AV 19 Upphörande av sändningstillstånd Inte aktuellt.

AV 20 Budgetunderlag Lämnades den 1 mars inklusive redovisning av RIKAB:s verksamhet.

AV 21 Redovisning av uppdraget Sker genom denna redovisning.

AV 22 Revisorer Revisorer granskar såväl denna redovisning som Budgetunderlagen. Revisorsintyg medskickas.

Krav på tillgänglighet till tv-sändningar för Beskrivs i redovisningen. 7.5 personer med funktionsnedsättning enligt särskilt beslut

74 Bilaga 2

Bolagsgemensamt index för minoritetsspråk

För att kunna göra en samlad bedömning av program- gemensamt medelvärde utifrån de tre bolagens enskilda bolagens utbud på de prioriterade minoritetsspråken, index. Därmed blir värdena jämförbara och det är möj- har bolagen utvecklat en gemensam indexmodell. ligt att göra en bedömning av bolagens sammantagna Varje bolags utbud per språk år 2013 har satts till 100. ökning per språk och totalt. Index per bolag och språk beräknas därefter årligen uti- från antalet timmar som sänts. Slutligen beräknas ett

Minoritetsspråk alla bolagen per språk Förändring

2013 SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finska 7 319 314 15 7 648 100 100 100 100 Samiska 1 393 84 13 1 490 100 100 100 100 Meänkieli 803 17 10 830 100 100 100 100 Romani chib 392 23 8 423 100 100 100 100 Teckenspråk 121 29 150 100 100 100 Totalt 9 907 559 75 10 541 100 100 100 100

2014 SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finska 7 319 342 19 7 680 100 109 127 112 Samiska 1 393 103 17 1 513 100 123 131 118 Meänkieli 803 22 12 837 100 129 120 116 Romani chib 392 30 14 436 100 130 175 135 Teckenspråk 139 17 156 115 59 87 Totalt 9 907 636 79 10 622 100 121 122 114

2015 SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finska 7 390 325 35 7 750 101 104 233 146 Samiska 1 390 109 15 1 514 100 130 115 115 Meänkieli 830 19 17 866 103 112 170 128 Romani chib 395 27 16 438 101 117 200 139 Teckenspråk 175 17 192 145 59 102 Totalt 10 005 655 100 10 760 101 121 155 126

2016 SR SVT UR Totalt SR SVT UR Snitt Finska 7 479 341 39 7 859 102 109 260 157 Samiska 1 392 117 18 1 527 100 139 138 126 Meänkieli 1 047 45 17 1 109 130 265 170 188 Romani chib 400 57 17 474 102 248 213 187 Teckenspråk 187 21 208 155 72 113 Total 10 318 747 112 11 177 109 183 171 154

75 Bilaga 3

5.1.1 Sända timmar per kanal

2016 SVT1 SVT2 Barn- Kunskaps- SVT24 Summa kanalen kanalen

Förstasändning 3 739 3 683 780 208 335 8 745

Repris 3 944 2 437 4 670 1 647 1 377 14 074

Totalt 7 682 6 120 5 450 1 855 1 711 22 818

2015

Förstasändning 3 580 3 712 823 175 173 8 463

Repris 4 569 2 518 4 621 1 596 1 116 14 421

Totalt 8 150 6 230 5 444 1 771 1 289 22 884

2014

Förstasändning 3 578 3 763 690 214 109 8 354

Repris 4 396 2 819 4 356 1 504 2 082 15 157

Totalt 7 974 6 582 5 046 1 718 2 191 23 511

2014 2015 2016

"Tillkommer regionalt 198 172 164 ur ett tittarperspektiv"

"Producerade timmar 2 568 3 188 3 450 regionalt"

6.1 Utbud per programkategori exklusive barn

2014 2015 2016

Fiktion 2 617 14 % 2 512 15 % 2 294 14 %

Underhållning 2 064 11 % 2 048 12 % 1 718 10 %

Sport 1 491 8 % 1 405 8 % 1 524 9 %

Kultur och musik 1 602 9 % 1 388 8 % 1 582 9 %

Fritidsfakta 2 165 12 % 2 270 13 % 2 417 14 %

Vetenskapsfakta 2 060 11 % 1 821 11 % 1 777 10 %

Samhällsfakta 2 680 15 % 2 709 16 % 2 670 16 %

Nyheter 2 120 12 % 1 445 8 % 1 441 9 %

SVT Forum 1 433 8 % 1 499 9 % 1 498 9 %

Skarv, pausprogram 35 0 % 37 0 % 28 0 %

Totalt 18 267 100 % 17 133 100 % 16 950 100 %

76 7.4 Barn och unga, förstasändningar

Totalt barn (3–11 år) 2016 Svenskt Utländskt Totalt sänt

Fakta och Nyheter 251 12 263

Kultur och konstnärliga upplevelser 195 306 501

Totalt 447 318 764

Totalt barn (3–11 år) 2015 Svenskt Utländskt Totalt sänt

Fakta och Nyheter 281 9 290

Kultur och konstnärliga upplevelser 154 371 526

Totalt 436 380 816

Totalt barn (3–11 år) 2014 Svenskt Utländskt Totalt sänt

Fakta och Nyheter 265 2 267

Kultur och konstnärliga upplevelser 147 273 418

Totalt 411 275 685

Totalt unga (12–19 år) 2016 Svenskt Utländskt Totalt sänt

Fakta och Nyheter 146 6 152

Kultur och konstnärliga upplevelser 96 11 107

Totalt 242 17 259

Totalt unga (12–19 år) 2015 Svenskt Utländskt Totalt sänt

Fakta och Nyheter 135 2 136

Kultur och konstnärliga upplevelser 81 3 84

Totalt 216 5 221

Totalt unga (12–19 år) 2014 Svenskt Utländskt Totalt sänt

Fakta och Nyheter 88 2 90

Kultur och konstnärliga upplevelser 56 12 68

Totalt 144 13 157

77 9.1.2 Externa övriga intäkter exklusive den del som avser sidoverksamhet, mkr

Typ av intäkt 2014 2015 2016

Anslag 15,6 14,6 19,3

Produkter, teknik och förlag 11,1 21,7 16,8

Royalty 16,2 13,9 29,0

Samproduktioner 41,5 48,6 75,2

Sponsring 30,3 33,4 39,5

Sändnings- och nyttjanderätt 11,9 13,0 16,6

Övriga rörelseintäkter 59,8 88,1 138,8

Totalsumma 186,4 233,3 335,2

9.2.2 Kostnader fördelade på programkategori, mkr

2014 2015 2016

Fiktion 618,2 19 % 646,8 19 % 589,5 17 %

Underhållning 561,9 18 % 633,7 19 % 811,1 23 %

Sport 423,1 13 % 437,1 13 % 466,6 13 %

Kultur och Musik 196,9 6 % 187,7 6 % 225,0 6 %

Fritidsfakta 213,3 7 % 220,9 7 % 218,2 6 %

Vetenskapsfakta 94,3 3 % 88,2 3 % 86,6 2 %

Samhällsfakta 322,5 10 % 316,2 10 % 325,0 9 %

Nyheter 723,0 23 % 758,5 23 % 810,6 23 %

SVT Forum 7,1 0 % 17,0 1 % 8,6 0 %

Skarv 23,7 1 % 18,9 1 % 19,4 1 %

Summa 3 184,1 100 % 3 325,0 100 % 3 560,6 100 %

78 2016 Sveriges Televisions public service-redovisning

SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2016