Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2006
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Sveriges Televisions public service-redovisning 2006 Sveriges Television AB 2007 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm, e-post: [email protected] Redaktionsgruppen: Arne Cederberg, Christina Forslund, Aulis Gröndahl, Thomas Håkansson, Tomas Lindhé, Jocke Norberg, Jan Petersson (projektledare). SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2006 SID 2 Avsnitt Innehåll Sidan 1 Inledning 4 2 Public service-redovisningen för Sveriges Television 5 3 Tillståndsvillkoren och public service-redovisningen 7 4 Sveriges Television AB 10 4.1 Organisation 4.2 Konkurrens 4.3 Produktion 5 Programkanaler och tjänster 14 5.1 Rikssänt utbud i SVT1 och SVT2 5.2 Regionalt utbud i SVT2 5.3 SVT24 5.4 Barnkanalen 5.5 Kunskapskanalen 5.6 SVT Text 5.7 svt.se 5.8 SVT Europa 6 Programutbudet i SVT1 och SVT2 24 6.1 Faktautbudet 6.2 Nyhetsutbudet 6.3 Fiktion och Långfilm 6.4 Musikutbudet 6.5 Nöjesutbudet 6.6 Sportutbudet 6.7 Service 7 Program för barn och ungdom i SVT1 och SVT2 43 8 Program för språkliga minoriteter 48 9 Program för funktionshindrade 50 10 Folkbildning 52 11 Valet 2006 54 12 Spegla hela landet 60 12.1 Ett mångsidigt utbud på svenska språket 12.2 Kulturlivet i hela landet 12.3 Det mångkulturella Sverige 13 Internationell spegling 68 14 Jämställdhet 70 15 Kvalitetssäkring 74 16 Tillgodose publikens intressen 76 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2006 SID 3 17 Typer av produktion 78 17.1 Allmänproduktion 17.2 Mångfald ur produktionsperspektiv 17.3 Utbudet fördelat på produktionstyper 17.4 Program av europeiskt ursprung 17.5 Formatproduktion 18 Myndighetsmeddelanden 82 19 Granskning av programmen 83 20 Forskning om programmen och om SVT 84 21 Utomståendes bedömningar 86 22 Publiken 87 22.1 SVT:s ställning hos publiken 22.2 Utbud och konsumtion för SVT:s båda huvudkanaler 22.3 Räckvidd 22.4 Tittartid 22.5 Tittandet på kvällstid 22.6 Publikens val i SVT1 och SVT2 22.7 Publiken och SVT24, Kunskapskanalen och Barnkanalen 22.8 Publikens värdering av SVT 22.9 Publiken och SVT Text 22.10 Publiken och svt.se 23 Publikkontakt 99 24 Sveriges Televisions ekonomi 101 24.1 Finansiering 24.2 Verksamhetens intäkter 24.3 Verksamhetens kostnader 24.4 Prestationer och resursinsatser i programverksamheten 24.5 Produktivitet 24.6 Programproduktion för funktionshindrade 24.7 Programproduktion för minoritetsspråk 25 Planer för 2006 107 26 Källor, definitioner, begrepp 109 26.1 Externa källor 26.2 Interna källor 26.3 Definitioner och begrepp Bilagor: Tabellförteckning och tabeller Bilaga 1 Programtitlar 2006 Bilaga 2 Produktionen utanför Stockholm Bilaga 3 Programscheman Bilaga 4 Revisorernas intyg Bilaga 5 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2006 SID 4 1 Inledning På följande sidor redovisar SVT hur uppdraget i allmänhetens tjänst uppfyllts i 2006 års programutbud i riks- och regionalsändningarna och i tjänster som kompletterar det utsända tv-utbudet. Statistik, bakgrundsuppgifter och kvalitativa redogörelser ger den intresserade läsaren möjlighet att granska och reflektera över förutsättningarna för det samlade programutbudets bredd, mångfald och kvalitet. SVT har ett omfattande utbud. 2006 kunde en vanlig TV-tittare under ett genomsnittligt dygn välja bland 61 timmar program i Sveriges Televisions rikssändningar. Utbudet under hela året omfattade 22.200 timmar vilket var 13 800 timmar mer än bara tio år tidigare, då dygnsutbudet var 23 timmar. SVT har landets mest sedda kanalfamilj. Navet i SVT:s utbud är huvudkanalerna SVT1 och SVT2. Kring dessa finns ett tilläggsutbud av temakanaler, text-tv, webbportal och andra tjänster. SVT1 är den mest angelägna kanalen för svenska folket, en nationell arena. Under 2006 var SVT1 fortsatt landets största TV-kanal mätt i räckvidd och en god tvåa i tittartidsandelar. SVT2 med många experimentella program är en av landets tre stora kanaler. Utbudet i huvudkanalerna kompletteras med temakanalerna: service-, nyhets- och sportkanalen SVT24, Barnkanalen, Kunskapskanalen samt utlandskanalen SVT Europa. Det totala TV-utbudet kompletteras genom landets mest använda text-tv tjänst, SVT Text, och webben, svt.se, som stadigt ökar i användning. I den tilltagande konkurrensen, med etablering av nya kanaler, har SVT genom åren successivt tappat andelar av tittartiden. Det strategiska målet för SVT:s satsningar är att med ett starkt programutbud vara hela svenska folkets public service-företag. I detta ingår att man för TV-avgiften ska få tillgång till de stora internationella sportevenemangen. Av de 100 mest sedda enskilda programmen år 2006 sändes 86 i SVT:s kanaler. Det ställs många krav på public service-redovisningen. Den ska vara tillgänglig för en intresserad allmänhet och inte alltför omfattande och svårgenomtränglig. Den ska innehålla relevanta faktauppgifter som svar för den vetgirige som vill granska alla delar av public service-utbudet. Och den ska, sist men inte minst, uppfylla de redovisningskrav som följer av riksdagens uppdrag och sändningstillståndet. Detta diskuteras i nästa avsnitt. Avsikten är inte att alla ska behöva läsa all text och alla tabeller. För många är det tillräckligt att använda redovisningen som ett slags uppslagsverk över det gångna SVT-året. För en översiktlig orientering i materialet hänvisar vi till innehållsförteckningen på föregående uppslag. SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2006 SID 5 2 Public service-redovisningen för Sveriges Television Sveriges Riksdag beslutar inför varje tillståndsperiod om riktlinjer för public service- uppdraget för Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). I respektive bolags uppdrag ingår sedan 1998 även att i årliga rapporter redovisa hur public service-uppdraget har uppfyllts. Redovisningarna ska utgå från riksdagens riktlinjer genom det av regeringen utfärdade sändningstillståndet samt de årliga anslagsvillkoren. Syftet med redovisningen är att ge ett strukturerat underlag för statsmakternas beslut om framtida riktlinjer och för den fortlöpande allmänna debatten om public service- verksamheten. Förutom att redovisningen brukas som allmän referenskälla används den även i SVT:s kommunikation med publiken och olika intressegrupper. SVT:s public service-redovisningar inges till regeringen och till Granskningsnämnden för radio och television. Nämnden bedömer om redovisningarna ger tillräcklig information för att regeringen och allmänheten ska kunna bedöma hur public service- uppdraget har fullgjorts. Inför den nuvarande tillståndsperioden konstaterade regeringen år 2001 att public service-redovisningarna har ett stort informationsvärde och att de visar att ett stort arbete lagts ned för att ta fram materialet. Regeringen ansåg emellertid samtidigt att ett viktigt syfte med redovisningarna inte hade uppnåtts i tillräcklig utsträckning, nämligen att ge ett lättillgängligt underlag för en mer levande offentlig debatt om public service- företagens programverksamhet och hur TV-avgiftsmedlen används. Regeringens uttalande var allmänt och ej riktat mot något enskilt bolag (prop. 2000/01:94 s. 57). Det är naturligt att mängden uppgifter blir avsevärd i en rapport som tar sikte på att beskriva SVT:s omfattande utbud. Samtidigt är det viktigt att framställningen är tillgänglig för läsaren. Mot denna bakgrund har SVT fr.o.m. rapporten för 2002 förenklat redovisningens struktur, särskilt beskrivningen av programutbudet i tydliga programkategorier. I likhet med tidigare år tar även den nya redovisningsmodellen sikte på förändringar i SVT:s verksamhet över tid. I första hand sker jämförelse med 2005 och 2001 (basår) men även andra år förekommer. De uppgifter som lämnas om utbudets sammansättning bygger på SVT:s egen programstatistik och de avgränsningar och definitioner som där tillämpas. Program för barn och ungdom, minoriteter och funktionshindrade redovisas under respektive programområde och i särskilda uppföljningsavsnitt. En utförlig programtitelkatalog enligt de använda programkategorierna redovisas i bilaga 2. Redovisningen syftar till att ge svar på främst följande huvudfrågor: - Hur ser utbudet som helhet ut vad gäller programbredd och mångfald i olika programkategorier, sammansättning över dygnet, veckan och året, inriktning och utformning med hänsyn till olika gruppers behov m.m.? - Hur tillgodoses olika intentioner med programverksamheten utifrån publikens intressen och behov? - Hur utnyttjar publiken det samlade utbudet och hur värderar den olika delar av det? - Hur använder SVT tillgängliga ekonomiska resurser? Sifferuppgifter redovisas som indikatorer på hur verksamheten genomförts. Flertalet av dessa uppgifter har tagits fram ur den interna utbudsstatistiken, produktions- redovisningen samt den produktionsrelaterade ekonomiska redovisningen. SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2006 SID 6 Under 2006 införde SVT ett nytt lager- och programplaneringssystem med ett nytt sätt att koda programinformation. Systemet ger möjlighet till större detaljskärpa i statistiska analyser men innebär i övergångsskedet minskad jämförbarhet bakåt i tiden (se avsnitt 6.0). Beskrivningen av publikens utnyttjande av utbudet bygger på uppgifter från de publikmätningar som kontinuerligt görs av Mediamätning i Skandinavien AB (MMS). Uppgifterna kompletteras med resultat av olika kvalitativa mätningar som görs i syfte att få en bild av publikens värdering av olika TV-kanaler, TV-program och programområden. Liksom föregående år har SVT:s revisorer granskat redovisningen, i första hand hur uppgifter för redovisning har samlats in. Syftet är att kunna verifiera giltigheten (validiteten) i lämnade sifferuppgifter.