I den här slutrapporten från Digital-tv-kommissionen beskrivs • Informationsmodellen – en kampanjstomme bestående av DR, planering och genomförande av den svenska digital-tv-övergången. annonsering och lokala möten har successivt rullats ut lokalt i Som ett av världens första länder genomförde Sverige 2004-2008 landet i takt med att övergången har nått nya områden. ett teknikskifte som direkt eller indirekt berörde drygt 4 miljoner • Nedsläckningsstrategin – modellen med en gradvis övergång hushåll. Lärdomarna är många och de fyra enskilt viktigaste fram- genom Sverige har inneburit möjlighet till lokalanpassade informa- gångsfaktorerna är: tionsaktiviteter och kontinuerlig utveckling av produktutbudet.

• Samarbetet – genomförandet av övergången har byggt på en Digital-tv-kommissionen hoppas att denna slutrapport ska kunna framgångsrik samarbetsmodell mellan de inblandade huvudaktö- bidra med viktiga erfarenheter och kunskap inför liknande projekt rerna: Digital-tv-kommissionen, Teracom, SVT och TV4. både inom och utanför Sverige. • Varumärket – det gemensamma varumärket ”Digital-tv-övergången” har bidragit till fokus och en tydlig avsändare för projektet.

Slu t- rapport Digital-tv-kommissionens slutrapport, KU 2004:04 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010 101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101 0101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0 10101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101 01010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010 101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01 0101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010 1010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101 01010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010 101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101 010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010 1010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101 01010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010 10101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101 010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010 1010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101 0101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010 10101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101 010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010 101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101 0101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010 10101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101 01010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010 101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101 0101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101010 1010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101 01010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010 101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101 010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010 1010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101 01010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101010 10 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101 010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010 1010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010101010101 0 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010 10101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101 010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010 101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101 0101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0 10101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101 01010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010 101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01 0101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010101010101010 1010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101 01010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010 101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101 010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 01010101010101010 1010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101 01010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 010101010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010 Bjonk! I och med denna rapport avslutar Digital-tv-kommissionen ett nära fyra år långt förordnande. Sedan starten i maj 2004 har vi informerat Sveriges drygt fyra miljoner hushåll om den största förändringen i tv-soffan på många år. Men övergången till marksänd digital-tv har inte bara varit ett teknikskifte. Den har även varit ett samhällsprojekt som många liknar vid högertrafikomläggningen 1967. I denna rapport blickar vi tillbaka på de gångna fyra åren och delger våra viktigaste erfarenheter. Förord Inför den första övergången på Gotland den 19 september 2004 var det många som höll andan. Men både på Gotland och i efterföljande områden var övergången så smidig att kommissionen stundtals fått arbeta hårt för att upprätthålla intresset för frågan. En absolut majoritet av Sveriges hushåll har känt sig tillräckligt informerade och en förvånande stor andel anser att övergången medförde positivare effekter än man trott.

Det är tydligt att det skifte vi haft som uppgift att koordinera är början på något egentligen mycket större. Under de gångna åren har den tekniska utvecklingen accelererat mer än någonsin. Den digi- talbox som många inledningsvis ondgjorde sig över har växlat över till att vara den modul som erbju- der nya möjligheter. Den nya tv: är i praktiken en dum skärm med en smart box.

Det aktiva arbetet med lokal närvaro har präglat projektet sedan starten. Under det sista operativa året (2007) har detta symboliserats av den rosa digital-tv-bussen, som turnerat mellan Kiruna i norr och Ystad i söder för att informera tusentals tv-tittare. En avgörande framgångsfaktor har varit samar- betet i det projektteam som arbetat med digital-tv-övergången. Arbetsmodellen med kommissionen som nav och övergripande projektledare har fungerat väl.

Digital-tv-övergången har inneburit stora informationsutmaningar. Allt från att tränga igenom medie- bruset i storstäderna till att nå ut i glesbygden. Den svenska digital-tv-övergången har även skapat ett stort internationellt intresse. Kommissionen har haft besök och kontakt med ett tiotal utländska delegationer som tagit del av den ”svenska modellen”. Även inom EU har de svenska framgångarna uppmärksammats. De flesta övriga länder ligger i startgroparna för sin digitaliseringsprocess.

De positiva erfarenheterna är många och lärdomarna från ett ursprungligen hårt kritiserat projekt ännu fler. Välkommen in i framtiden!

Stockholm, februari 2008 Lorentz Andersson Index Digital-tv-övergången på 10 min 6 Slutrapport KU2004:04 49 Digital-tv-övergången i bilder 145 Bilagor 225 Intervjuer och undersökningar 277 Lästips och referenser 297

4 5 6 7

Torsdag 22 juli 2004, DN debatt

Som opolitisk, nytillsatt myndighet fick Digital-tv-kommissionen tidigt hjälp med att få upp frågan om digitalisering på agendan. Uppmärksamhet är en positiv kraft och ökad kännedom hos allmän- heten var ett av våra första viktiga mål. Den 15 oktober 2007 klockan 09.45 släcktes de sista 9 analoga sändarna i Skåne och Blekinge… …och när de digitala sändarna sedan slogs på i bart folk. Det har vi ju sett vid tidigare samhälls- samma master några timmar senare var saken omvandlingar som högertrafikomläggningen. Är det klar: Sverige hade – som ett av de första länderna rentav så att det sociala och kulturella motståndet i världen – gått över till enbart digitala sändningar vid situationer som denna är lägre i Sverige än i i marknätet. Detta satte punkt för Sveriges analoga resten av Europa? tv-epok. Fyra framgångsfaktorer: Var det ett nödvändigt teknikskifte? Svaret på den Samarbetet mellan Digital-tv-kommissionen, frågan är förmodligen ”ja!” med tanke på hur teknik- Teracom, SVT och TV4. Ingen av oss hade utvecklingen skenar i världen omkring oss. Förr eller klarat uppdraget själv. senare skulle analog teknik för överföring av bild ”Digital-tv-övergången”, dvs. det gemensamma och ljud bli bekymmersamt omodern. varumärket som samlat alla intressenter. Informationskampanjen: skapad med ett Måste det ske just nu, och under dessa former? nationellt perspektiv men med lokal anpassning De frågorna är inte lika lätta att besvara. Men vi i varje etapp. kan vara förvissade om att Sveriges beslut och Övergång i flera etapper. En gradvis övergång den svenska övergångsmodellen kommer att genom Sverige innebar tre starka fördelar: skärskådas och diskuteras även framöver. Det -Information spillde över i förväg till kommande gäller inte minst i de länder som står inför ett lik- 10 områden 11 nande teknikskifte under det närmaste decenniet. -Teracom hann kvalitetssäkra den tekniska omställningen Men spekulationer som dessa har egentligen inte -En tydlighet och förutsägbarhet gentemot varit Digital-tv-kommissionens sak. Vår uppgift var marknaden. att planera och hjälpa till att genomföra det som Sveriges riksdag hade beslutat i demokratisk ordning.

För oss i kommissionen har digital-tv-övergången varit en omtumlande resa där väglag och landskap snabbt har växlat. När vi slutligen nått vårt mål kan vi konstatera att färden gått oväntat bra.

Vad är då orsaken till att problemen har varit så få, och att de planer som vi upprättade har kunnat dtv följas utan större modifieringar? På den frågan finns det inget entydigt svar men en del av svaret ligger kanske i att svenskarna är ett ovanligt anpassnings- Vi som nu har arbetat operativt under nästan fyra Världen hinner förändras under Arbeta för medborgarna Underskatta aldrig vanans makt år med att planera och informera kring digital-tv- arbetets gång För oss var det självklart att den grundläggande Under fyra års kampanjarbete har vi kunnat övergången har dragit många lärdomar. Därför Det är lätt att bli nedslagen av de negativa attityder strategin fokuserar på medborgarnas behov, och observera att tv-tittarna beter sig ungefär som vill vi, som en slags upptakt till den egentliga man möter i början av ett projekt som detta. Då att de aktörer som försöker forcera processen i bankkunder när de ställs inför nya erbjudanden. rapporten, här förmedla våra viktigaste slutsatser. gäller det att hålla i minnet att teknikutvecklingen en annan riktning inte nödvändigtvis får sin vilja De ”shoppar runt” under en period, intresserar går framåt och marknaden förändras månad från igenom. Det är viktigt att ta in andra aktörers sig för nya tjänster och nya aktörer – men i slut- Problem kommer alltid att dyka upp, månad. När prylarna blir bättre, tjänsterna blir fler synpunkter men behålla fokus på dem som faktiskt ändan stannar man ofta vid det alternativ man så ”Just do it!” och priserna dalar, förändras inställningen hos berörs, i vårt fall tv-tittarna. hade från början. Den som försöker genomdriva stora förändringar konsumenten. Den processen kan skyndas på kommer alltid att möta utmaningar och hinder. Det genom saklig information som gör det enklare för ”Alla nyheter är lokala nyheter” Hjälp marknaden att komma igång går varken att förutse eller att förbereda lösningar tv-tittarna att upptäcka fördelarna. När det gällde våra informationsinsatser bestämde För att ett utbud av nya tv-produkter ska uppstå på alla dessa problem i förväg. Ingenting blir bättre vi oss tidigt för att satsa lokalt i anslutning till varje krävs en efterfrågan. För att en sådan ska växa av att man avvaktar – snarare tvärtom. I vårt fall Ett litet, välorganiserat team med nedsläckningsetapp. Intresset bland medborgarna fram måste både konsumenter och leverantörer rörde det sig om två huvudsakliga utmaningar. För tydliga mandat åstadkommer mer hölls vid liv och för de lokala nyhetsmedierna var känna sig säkra. Tydliga beslut och klara besked det första att få till stånd själva teknikskiftet. För Man bör begränsa storleken på den operativa det en ny fråga att bevaka och kritiskt granska. från alla inblandade – inte minst politikerna – verkar det andra att få allmänheten att köpa digitalboxar organisationen. En liten arbetsgrupp får mer gjort som en startsignal till marknaden. trots ett initialt motstånd. om man bara ser till att den har ett tydligt man- dat. En liten grupp kan också på ett smidigare 12 och mer prestigelöst sätt koordinera olika parter 13 och intressen. Digital-tv-övergången i korthet

1999 Sverige startar digitala 2004 Digital-tv-kommissionen bildas 2004–2005 Kommissionen 2006–2007 Etapp 2 t.o.m. 5 sändningar Regeringen beslutade i mars 2004 att en kommis- planerar övergången genomförs planenligt De politiska diskussionerna om digital marksänd- sion skulle tillsättas. Den skulle förbereda över- Digital-tv-kommissionens första sammanträde Kommissionens arbete följde sedan samma möns- ning går tillbaka till början av 1990-talet. Den första gången från analoga till digitala marksändningar i ägde rum i maj 2004. När myndigheten var som ter och 757 dagar efter övergången på Gotland utredningen om digital-tv tillsattes 1993. När riksda- samarbete med berörda myndigheter och företag. mest aktiv bestod den av själva kommissionen släcktes de allra sista analoga sändningarna i gen 2003 beslutade att Sverige helt skulle övergå Kommissionen hade primärt två uppdrag, nämligen som träffades ungefär varannan månad för att Sverige. Erfarenheterna utvecklade arbetet under till digitala marksändningar hade frågan alltså redan att: stämma av strategin för arbetet, samt ett kansli på resans gång. Den rosa digital-tv-bussen som an- varit på den politiska agendan i många år. De första • lägga fram en plan för när de analoga sänd- 5 personer. Översiktligt kan man säga att hösten vändes under etapp 5 symboliserar hela övergången. digitala sändarna i Sverige startades i april 1999. ningarna skulle upphöra i olika områden 2004 ägnades åt analys och planering, medan Efter den sista knapptryckningen den 15 oktober • informera landets konsumenter om övergången. arbetet under våren 2005 inriktades på samarbete inleds omedelbart diskussioner om vem som skall 2003 Beslut om nedsläckning av de och nätverksarbete med andra intressenter och ett få använda det frigjorda frekvensutrymmet – mobil- analoga sändarna intensivt informationsarbete riktat mot allmänheten. branschen eller tv-branschen? I maj 2003 beslutade riksdagen att de digitala tv- sändningarna skulle byggas ut och att de analoga 2005 Etapp 1 genomförs 14 tv-sändningarna skulle upphöra. Nedsläckningen utan missöden 15 av de analoga sändarna skulle ske i etapper och Den första etappen omfattade Gotland, Motala och vara fullt genomförd senast den 1 februari 2008. I Gävle – motsvarande ca 155 000 hushåll i 12 kom- en påföljande proposition föreslogs att de digitala muner. Nedsläckningen inleddes den 19 september marksändningarna från SVT och Utbildningsradion 2005 och avslutades med övergången i Motala 21 skulle ha samma räckvidd som de analoga och november samma år. därigenom nå 99,8 % av befolkningen. Digital-tv-kommissionen

1 februari, 2008

Planera: ambition att erbjuda grundläggande information Digital-tv-kommissionen Vårt uppdrag var att tillsammans med framför allt och fakta och erbjuda tv-tittarna ett ”Digital-tv- Digital-tv-kommissionen är en opolitisk och oberoende myndighet som bildats efter beslut av Teracom presentera en plan för hur övergången övergångens ABC”. riksdagen. Kommissionens verksamhet styrs av ett regeringsdirektiv och uppdraget innebär att till enbart digitala sändningar i Sveriges marknät kommissionen ska se till att Sveriges övergång från analoga till digitala tv-sändningar genomförs, och att detta sker på ett så konsumentanpassat sätt som möjligt. Arbetet påbörjades i maj skulle se ut. Planen skulle tillgodose uppdragets Rapportera: 2004 och ska pågå fram till 2008. Uppdraget innebär att kommissionen ska planera, koordinera, krav på en konsumentanpassad övergång och även Uppgiften att rapportera ingår i direktivet för en informera och rapportera om övergången från analoga till digitala tv-sändningar i marknätet. förhålla sig till det slutdatum för analog släckning offentlig utredning. Vi ska varje år före utgången Digital-tv-kommissionen består av två delar; kommissionen med fem ledamöter och sex experter, som riksdagen beslutat, 1 februari 2008. Marknätet av februari lämna en rapport till regeringen. Den samt ett kansli där det operativa ansvaret ligger. är ett av idag fyra möjliga sätt att ta emot tv på. här slutrapporten är den fjärde och sista rapporten Övriga mottagningssätt för tv är kabel, satellit och från oss och vi tar denna gång ett samlat grepp Kansliet bredband. över hela den period vi har varit verksamma. Kansliet har det operativa ansvaret för att informera, planera, rapportera och hålla i kontakter med andra parter såsom Teracom, SVT, TV4, övriga kanalbolag och branschorganisationer. Koordinera: Om kommissionen och dess kansli: Kontaktpersoner i kansliet är: Uppdraget att koordinera innebar att vi skulle Digital-tv-kommissionen fungerar ungefär som Stina Sandell, huvudsekreterare, [email protected] 16 samordna planeringen och genomförandet av en styrelse. Vi sammanträdde under det första Gustaf Brusewitz, informatör, [email protected] 17 övergången. Vi i kommissionen hade en central året en gång per månad. Efter hand har behovet Pierre Helsén, huvudsekreterare (till 2007-06-31), [email protected] Anders Bjers, informatör (till 2007-03-31), [email protected] roll för att optimera resurser och se till att genom- av möten minskat och under 2007 sammanträdde Malin Wallin, utredningssekreterare (till 2008-01-31), [email protected] föra en övergång på ett så konsumentanpassat vi vid tre tillfällen. Kommissionens ledamöter och sätt som möjligt. Den närmsta kretsen utgjordes experter ska tillsammans vara representativa för det Kommissionen av Teracom, SVT och TV4, men även övriga intres- uppdrag man tilldelats. Det rent operativa och dag- Kommissionens ledamöter senter i tv-branschen och kommunerna behövde liga övergångsarbetet har genomförts av ett kansli. Lorentz Andersson, ordförande och landshövding i Västerbottens län kunskap och information för att uppdraget som Agneta Broberg, avdelningschef, Konsumentverket helhet skulle bli en framgång. Mojdeh Zandieh, produktionschef Canal7 Anna Serner, vd Tidningsutgivarna Perc Brodén, konsult och f.d. vd Expertkedjan Informera: Vårt enskilt största uppdrag har rört informationen. Kommissionens experter Digitaliseringen av marknätet berör alla Sveriges Peter Schierbeck, Radio- & TV-verket Jesper Svarén, Integrations- och jämställdhetsdepartementet hushåll på ett eller annat sätt. Även om en stor Roger Suup, Radiotjänst i Kiruna AB andel tittar på tv på andra sätt än via marknätet Lena Carlsson, Näringsdepartementet har många en sommarstuga eller en köks-tv med Filippa Arvas-Olsson, Kulturdepartementet vanlig antenn. Alla Sveriges drygt 4 miljoner hushåll Lars Marén, Kulturdepartementet behövde informeras för att själva kunna avgöra om Mer information om Digital-tv-kommissionen och övergången till digital-tv: de var berörda. Vi i kommissionen hade som www.digitaltvovergangen.se 1958 1969 TV-historia 1926–2008 Publikgenombrott i samband Premiär för TV2 den 2007 De sista analoga mark- med fotbolls-VM i Sverige. 5 december. tv-sändarna släcks i Under året ökar antalet tv- Skåne och Blekinge licenser från 75 000 1989 den 15 oktober. till 250 000. TV-satelliten Astra tas i bruk, vilket medför ett genombrott 1954 för satellit-tv i Sverige. 1926 Första försöken med marksänd 1970 Den skotske uppfinnaren tv i Sverige från den s.k. TV- Sverige får reguljära John Baird demonstrerar nämndens provisoriska sändare färg-TV-sändningar. överföring av rörliga bilder på Tekniska Högskolan med primitiv tv-teknik för 1956 i . Sveriges Televisions 1990 1999 Royal Institution i London. sändningar inleds officiellt TV4 börjar sända. Digitala sändningar över 1936 den 4 september. marknätet inleds. BBC inleder regelbundna sändningar.

1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Prisutveckling digitalbox 2003 – 2007 Konsumentpris inkl moms, kr 1987 TV3 börjar sända 2006 Expressen först i 2 500 kommersiell tv i Sverige. Sverige med podd-tv.

2 000 Priserna sjunker när digitalboxarna blir stapelvara 1986 I likhet med de flesta elektronikprodukter Kabel-tv blir tillåtet sjönk priset på digitalboxar kraftigt när 1 500 i Sverige. 2006 efterfrågan väl började växa. Många Sändningarna från fotbolls- hade befarat att gotlännningarna (etapp 1) VM i Tyskland produceras skulle få betala skyhöga priser för boxarna, för HDTV. 1 000 jämfört med blekingebor och skåningar 2006 (etapp 5), men faktum var att det största Teracom inleder försöks- prisfallet skedde före själva digital-tv- sändningar med mobil-tv. 500 övergången.

Källa: Branschkansliets Marknadsinfor-

0 mation AB. Februari 2007 2003 2004 2005 2006 2007 1980 2008 Permanenta sändningar Fördelning av de frigjorda av text-tv-sändningar. frekvenserna i marknätet. Teknikskiftet i fem steg

20 21

Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 Etapp 5 Storstationer Storstationer Storstationer Storstationer Storstationer 19 sept 2005: Visby 27 feb 2006: Kisa, Norrköping 6 nov 2006: Borås, Emmaboda, 12 mar 2007: Stockholm 3 sep 2007: Lycksele, Skellefteå, Storuman, Vännäs 10 okt 2005: Gävle 3 apr 2006: Uppsala, Västerås, Finnveden, Halmstad, Jönköping, 16 apr 2007: Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, 3 sep 2007: Filipstad, Karlstad, Sunne 21 nov 2005: Motala Örebro, Östhammar Nässjö, Skövde, Varberg, Vislanda, Ånge, Örnsköldsvik, Östersund 24 sep 2007: Bäckefors, Göteborg, Trollhättan, 2 maj 2006: Bollnäs, Borlänge, Västervik 14 maj 2007: Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, Uddevalla Hudiksvall, Mora Pajala, Älvsbyn, Överkalix 15 okt 2007: Helsingborg, Hörby, Karlshamn, Karlskrona, Malmö Samarbete med många intressenter

Operatörer Operatörer: Boxer, , Politiken ComHem, Viasat. Operatörerna är Digital-tv-kommissionen är en opolitisk viktiga vid tv-tittarens köpbeslut. myndighet, men vi styrs trots allt av Hur mycket tv vill man ha och vilka politiska beslut. Oavsett opinion måste kanaler är intressanta? Samarbetspartners vi behålla vår integritet och vara neutrala. Samarbetspartners: Teracom, SVT, TV4. Teracom, ansvariga för marknä- tet, spelade en central roll för det tek- Media niska genomförandet. SVT och TV4 Vi visste att media skulle bevaka och står för det fria tv-utbudet och är själv- granska oss. Vår strategi var öppenhet klara i samarbetet. och samarbete - all publicitet hjälpte oss i vårt informationsuppdrag. 22 Digital-tv-kommissionen 23

Elektronikbranschen Tillverkare, återförsäljare, antenn- Intresseorganisationer installatörer. Elektronikbranschen var Intresseorganisationer som PRO, SPF både förväntansfull och irriterad över Kommunerna och HSO fungerar som vidareinforma- digital-tv-övergången. Å ena sidan för- Kommunen är nära tv-tittaren och har törer, men även som språkrör för väntade man sig ett rejält uppsving i kunskap om de lokala förutsättningarna. gruppens särskilda behov. försäljning, å andra sidan krävde över- Kommunen är också en viktig kanal för gången mycket extra arbete. information om övergången. En strategi – fem varianter, arbetet etapp för etapp

Etapp 1 utmaning Etapp 2 etablering Etapp 3 avvaktan Etapp 4 storstad Etapp 5 rutin

2005 Höst 2006 Vår 2006 Höst 2007 Vår 2007 Höst Digital-tv-övergången påbörjas i Lugnet lägger sig. Efter den första Efter två genomförda etapper Övergången i Stockholm blåser nytt liv i intresset kring Sist och störst. Den rosa digital-tv-bussen Sverige. De analoga sändning- lyckade etappen kan arbetet har både oron och nyhetens digital-tv-övergången. Den första storstaden och den rullar från Kiruna till Ystad när de sista delarna arna ska upphöra i Sveriges 54 vidareutvecklas och etableras. behag lagt sig. Riksdagsvalet höga andelen kabel-tv-tittare tvingar projektteamet att av marknätet ska digitaliseras. Lokalt är in- storstationer. Först ut är Follingbo Momenten i arbetet och i september 2006 medför en vända lite på perspektivet. Informationsbehovet, demo- tresset fortfarande lika stort som vid starten på Gotland den 19 september informationskampanjen uppre- paus i övergångsarbetet och grafin och kostnadsbilden för en reklamplats innebär en 2005 men frågorna handlar allt mindre om 2005. pas. Mötet med konsumenterna hela etapp 3 förläggs till ett ny vinkling på kampanjen. problemen med digital-tv och allt mer om får en mer genomarbetad form enda datum: den 6 november. möjligheterna, till exempel ökat programutbud Sverige är tidigt ute och oron är med ”digital-tv-dagar” i ”Vår tur”-konceptet skapas och ett 50 meter långt rosa och HDTV. 24 stor hos många. Det mesta är en välbesökta köpcentrum. Denna avvaktande situation tåg trafikerar tunnelbana under tre månader. 25 utmaning men första etappen medför en ny utmaning: att Samtidigt utvecklas formen för digital-tv-dagar och den De flesta tv-tittare har nu bra koll på vad går bra. Dagen efter övergången Frågan om ”varför” klingar av och hålla intresset vid liv hos all- rosa digital-tv-bussen besöker ett tjugotal platser runt övergången innebär och projektteamet fort- på Gotland frågar en journalist frågan om ”hur” blir allt vanligare. mänhet och media, men även om i länet. sätter oförtrutet in i det sista. Den 15 oktober ihärdigt efter nyhetstsoff om var Plattformsoperatörerna bjuds in inom projektteamet. 2007 dricker ett matt sällskap gravöl efter det gått snett. Utan framgång. och deltar i digital-tv-dagarna 13 historiska övergångsdagar. med egna informatörer. Världen över släcks de analoga näten Norge Planerad digital-tv-övergång: etappvis 2007–2009 2007 2009

Finland Genomförde sin digital-tv-övergång 2008 den 31 augusti 2007.

Danmark 2009 Planerad digital-tv-övergång: hela landet 31 oktober 2009 2012 2006

Storbritannien 26 Planerad digital-tv-övergång: etappvis 2008–2012 2008

Tyskland Planerad digital-tv-övergång: etappvis 2011 2003–2008

2012 Frankrike Planerad digital-tv-övergång: etappvis 2008–2011

USA: 2009 Spanien: 2010 Kina: 2015 Italien Japan: 2011 Planerad digital-tv-övergång: Sydkorea: 2012 etappvis, slutförd 2012

Morocco

Tunisia Algeria

Saudi Arabia

Libya Egypt Våren 2004 gjorde vi i Digital-tv-kommissionen vår debut på en scen där de flesta roller var tillsatta sedan tidigare. Att vårt gästspel ställde till en viss oreda är vi väl medvetna om. Men oavsett om dialogen stundtals har varit skarp så har våra medaktörers åsikter och synpunkter alltid varit viktiga för den process som digital-tv-övergången har inne- burit. Därför vill vi i den här rapporten ge dem en chans att kommentera skeendet.

Av den anledningen har vi gett frilansjournalisten Thord Eriksson i uppdrag att intervjua personer som kan beskriva digital-tv-övergången ur ett annat perspektiv än vårt eget. Intervjuer Förhoppningsvis kan läsaren på detta sätt få en mer nyanserad helhetsbild. Thord Erikssons tretton intervjuer är alla mycket läsvärda, men eftersom utrymmet är begränsat återger vi här i rapportens inledning enbart reflektionerna från de intressenter som vid starten var helt avgörande för projektet. Övriga intervjuer återfinns efter bilagorna.

Alla medverkande har varit medvetna om syftet med intervjuerna. Samtliga fick granska och godkänna texterna innan vi på kommissionen fick läsa dem. Thord Eriksson har arbetat helt självständigt och har utgått från en lista över tänkbara intressanta intervju- personer; det slutliga valet har dock varit hans eget. bransch tidningen Resumé i en stort uppslagen med en enda dipp (när TV4 förhandlade med re- Pierre Helsén, digital-tv-kommissionens artikel rapporterade att Pierre Helsén parallellt med geringen om avskaffandet av koncessionsavgiften, sitt uppdrag som huvudsekretare i kommissionen se vidare intervjun med TV4:s vd Jan Scherman).” huvudsekreterare också hade en plats i marknätsoperatören Boxers styrelse. ”Jag hade suttit i styrelsen och avgått, Kommissionens direktiv var löst formulerade, ”Jag brukar dela in i övergången i tre faser, det ja vara med. Det var den ena grejen. Den andra utan att detta hade meddelats PRV. Så formellt inte minst när det gällde vilka ni förväntades första bestod av ren politik, sedan var det stök- och grejen var att börja lobba så att departementet var uppgifterna korrekta, men stämde ändå inte i samarbeta med, och hur. Borde de ha varit mer bökperioden och sist den operativa kampanjen. skulle fatta att vi måste ha in ’mervärden’ i det sak. Jag satt inte på dubbla stolar. I protokollet från specifika? Ur den politiska fasen kom beslutet om att tillsätta här.” Pierre Helsén skissar upp en karaktär, ”mor det sista styrelsemöte där jag var med, finns det ”Jag tycker att direktivet hade kunnat vara formu- en kommission. När jag tog uppdraget var det Agda, 80 år”, en motvillig tv-tittare som har svårt infört att jag inte längre hade tillträde till styrelsen. lerat på något sätt så att det hade involverat alla beslutet det enda som fanns. Det var en häftig att se den omedelbara poängen med att gå över Man kan väl säga att det var upp till mig att kon- aktörer redan från början. Då hade livet varit enk- utmaning, ett jättekul uppdrag. Och när man blir från analogt till digitalt tv-tittande. ”Mor Agdas trollera att jag inte längre fanns med i styrelsen, lare. Om det hade varit en inledande kontakt tagen attraherad av ett uppdrag så kanske man inte verklighet var att staten vill byta tv-system. För men det är ju praxis i svenska styrelser att det är mellan departementet och Sirius (bolaget SES kollar förutsättningarna ordentligt, och om man henne skulle det betyda 1000 spänn för en box bolaget som skickar in papperena.” Sirius, som äger flera satelliter som sänder över hade gjort det så kanske man inte hade tagit och sedan kanske hon skulle tvingas byta an- Sverige, gjorde i början av 2006 en anmälan till uppdraget… De ekonomiska förutsättningarna tenn, riskera att få högre elräkning och dessutom Skadade påståendena om bristande neutralitet eu-kommissionen där svenska staten anklagades var inte genomtänkta och det blev jag varse på ha en extra apparat hemma, trots att hon hatar kommissionens arbete? ”Om du summerar för att via direktivet till digital-tv-kommissionen, möte två med kulturdepartementet.” Pierre Helsén apparater. Och vad skulle hon få för det? Jo, kommissionens arbete som samhällsinformations- gynna Boxers monopol som operatör i det digitala 30 berättar att han försommaren 2004 hade diskus- Barnkanalen och SVT24. Så mervärdet låg i fler insats, så har det gått bra, på det viset har det marknätet), där staten förklarat sin ambition och 31 sioner med Gunilla Thorgren, statssekreterare på fria kanaler. (I början av 2006 fattade regeringen inte inneburit någon skada. Med väldigt lite medel frågat: ”Vill ni vara med så är vi jätteglada för det, kulturdepartementet, om de medel som kommis- beslut om ytterligare sju fria kanaler i det digitala fick vi ju ut budskapet oerhört kraftfullt. Fyran ställde och på vilka villkor kan ni tänka er att vara med?” sionen tilldelats. ”Ingen kunde något om frågan, marknätet.) I kommissionens uppdrag fanns lösa upp med airtime, likaså SVT – men inte för våra Då hade vi sluppit mycket bråk. Sedan förstår jag jag hade två saker att göra; det ena var att få formuleringar om samarbete med olika, icke alster, av det enkla skälet att vi minsann inte skulle att man inte hade kunnat stipulera insatser i form dem att fatta att det fanns en problematik och att namngivna och utpekade, branschaktörer. ”Vi kunna komma in och redaktionellt. ”Pierre av pengar eller tv-tid.” det kostade en slant att lösa den problematiken. hade verkligen ambitionen att involvera alla. Men Helsén syftar på den informationsfilm om över- Jag ville att de skulle peka med hela handen på det var inget som satellitoperatörerna sponsrade, gången, som kommissionen producerade och SVT de tre parter som var närmast involverade, det vill och inte heller kabeloperatörerna. De låg verkli- först godkände på idéstadiet, men sedan vägrade säga Teracom, SVT och TV4. Jag tyckte att det gen i för att hitta dynga och misskreditera oss. att visa. ”Det där tyckte jag var fånigt. De gillade här är ju en enkel match om vi, kommissionen, När vi började fundera på broschyrer så bjöd vi in inte vår film för att den byggde på svartruta och talar om vad som är nödvändigt och ni, regering- allihop och det funkade inte alls. Mötet var fel SVT tyckte att tv-mediet inte kan användas för att en, talar om för dem och säger vad de förväntas upplagt, det blev cirkus, de satt och letade fel. Vi visa icke-tv. Vi ville också att de skulle göra göra. Svaret blev: ”no way, det är politik och det hade verkligen ambitionen att hålla alla informerade program om övergången och försökte tubba dem ska inte du pyssla med!” All min tid gick åt till att och att vara väldigt neutrala. Vi fick hela tiden pisk till att göra mycket själva. Men då fick vi beskedet få upp Teracom, SVT och TV4 på banan. Det var för att vi pratade om marknätet, men vi måste ju att vi inte skulle försöka styra deras redaktionella inte medvind, om man säger så, jag hade inga prata om det, eftersom övergången handlade om innehåll. Jag tycker att SVT gjorde fel, de var för kompisar. Så man var tvungen att lägga upp en marknätet!” Ifrågasättandet av kommissionens passiva i början, sedan var de på till 100 procent. taktik, hitta argumenten så att bolagen skulle vil- neutralitet kulminerade våren 2005 när medie- TV4 var däremot med till 100 procent från början, Lennart Ivarsson, informationsdirektör, Teracom Anders Appelqvist, vd för branschorganisationen Elektronikbranschen ”Vår roll i samband med övergången har varit att digitalövergången startade hade Teracom flera sköta det tekniska. Det finns 54 större sändarsta- motiga år bakom sig; tillströmningen till digital tioner plus några hundra mindre i Sverige och det marksänd tv var blygsam och opinionen från nätets Enligt Anders Appelqvist var hemelektronikbran- något fördyrande för fransmän och spanjorer – är samma master och byggnader som nyttjas för kritiker var frän. ”Early adopters’ tyckte att det var schens del i digitaliseringen inte självklar i starten. glöm det. Vi kommunicerade via medierna i det digital-tv. Vi har sänt digital-tv i många år och inför toppen, men den stora utmaningen var alla de som Digital-tv-kommissionen ville, enligt honom, inte känsliga läget. Han pekade på att det här borde starten utrustade vi stationerna med digitala sän- varit nöjda med ettan, tvåan och fyran, varför skulle riktigt prata med den bransch han företräder. ”De branschen ha fixat för länge sedan, det är inte vi dare samt genomförde en del antennrenoveringar. de skaffa box? Det var mycket motvind första åren, var inställda på att det här sköter vi, vi pratar med politiker som har ansvaret, och då var jag tvungen Så en stor del var redan klart, även om mycket tek- det tog tid innan penetrationen lyfte någorlunda. Teracom, SVT och TV4. Punkt. Sedan insåg man att försvara branschen. Jag tycker att han demon- niskt arbete – bland annat frekvensändringar – Och det fanns en naiv syn från politikerna som att det inte var någon dum idé att nå installatörerna strerade handlingskraft som minister, jag är jätte- genomfördes på själva övergångsdagen.” skapade förutsättningarna och regelverket kring och att nå ut till enskilda handlare för att få ut imponerad. Han var verkligen inne i detaljer och digital-tv.” informationen i tid. Det blev bara bättre och bättre pratade om hur mycket en box skulle få kosta. Var det rätt metod av regeringen att tillsätta under resans gång.” Utlyste den berömda champagnetävlingen som en kommission med ansvaret att bland annat Vad menar du med naiv syn? nog i och för sig mest hade den psykologiska ef- koordinera informationen kring övergången? ”Det trodde att branschen skulle komma överens Vissa kritiker anser att kommissionen inte fekten att alla kände att det fanns en minister som ”Ja, och med facit i hand, så har det ju gått väldigt och tycka att marksänd digital-tv är jättebra, att uppträdde teknikneutralt. Håller du med brydde sig om att det här skulle bli bra. Han satt 32 bra, men det bygger på att man hittar samarbets- alla programbolag skulle köa för att sända i mark- om det? inte och väntade för att kunna hoppa på och kri- 33 former och att man hittar gränsen för var ansvaret nätet. Runt 1999-2000 trodde alla att marknätet ”Ja, från början pratade man bara om antenn- tisera senare, utan han var verkligen proaktiv. Och går. Vi hade först tänkt att det här är något vi, Tera- skulle lyfta, men det lyfte inte förrän Boxer gick problematiken och tog inte alls upp att man kunde jag tyckte att han skötte sig utmärkt i intervjuer, com, får ta tag i själva. Jag är informatör, och de in och började subventionera boxarna. Det hade ha en parabol. Jag var överhuvudtaget kritisk i med klara argument om varför det här på sikt var andra som jag pratade med var ju tekniker och de aldrig gått annars, det hade aldrig blivit den pene- början, man valde ut tillverkare bakom min rygg bra för svenska folket. Sedan kom den första över- tänkte ju mest på hur det ska gå till tekniskt. Och tration och det intresse vi har i dag. Det var också som man hade möten med.” gången på Gotland. Jag ska erkänna att jag vak- jag tänkte att det här måste ju hushållen informeras lite naivt av många politiker som tyckte att Teracom nade ibland på nätterna, satt vaken någon timme om. Det fanns massor av tekniska förändringar att automatiskt skulle ta en del av det ekonomiska Hur tog du upp det med kommissionen? kallsvettig och funderade på vad som hände där informera om och vi kunde inte begära av kommis- ansvaret för övergången. Många trodde att det är ”Jag ringde Pierre Helsén (kommissionens huvud- ute. Vi hade gjort allt vi kunnat; jag visste att ked- sionen att de skulle informera om de förändringar en stor vinst för Teracom att gå över till digital-tv, sekreterare) och var förbannad, så enkelt var det. jorna genomfört utbildning, tagit fram faktamaterial som vi genomförde i sändarnäten. Många föränd- men faktum är att vi nu kommer att få ett intäkts- Sedan rättades det till, och det blev jättebra med – men kommer det att fungera? Signalen var att ringar påverkade hushållen direkt, bland annat tapp på ett par hundra miljoner, eftersom intäkterna Pagrotsky, en bra dialog. Han var oerhört känslig det inte är igång, det är ingen rusch, kommer alla måste de flesta ominstallera digital-tv-mottagarna från analog tv är borta.” på just boxar och funktioner, prisnivåer, varför inte sista dagen? Jag såg framför mig köer utanför eftersom vi genomförde frekvensändringar i de mottagningstekniken var inbyggd i tv:n. ’Det här butikerna, folk med högafflar som skulle spetsa flesta områdena. vad som händer i nätet. Som borde ju ha varit inbyggt sedan länge, sedan 2000- butiksägarnas huvuden på pålar, men det var hur icke-tekniker var jag orolig för det: kommer alla att talets början!’ Jag sa: ’jojo, men ni hade ju inte ens lugnt som helst. På vägen över till Gotland köpte få bra mottagning? Och hur får vi moster Agda, 80 tagit beslutet om övergången då, vem skulle våga?’ jag Expressen och Aftonbladet och där såg jag år, att förstå att hon måste skaffa en box? Och Man kan inte bara bygga in något i de svenska de sista fiaskorubrikerna: ’kaos’, ’det funkar inte’. kommer hon att klara av att installera den?” När tv-apparaterna, utan då ska man också bygga in Men de hade inte ens varit där, de hade skrivit från Stockholm. Sedan kom morgontidningarna att det i samband med digitaliseringen har uppstått som visade att det var hur lugnt som helst. Radio ett embryo till en ny yrkeskår i Sverige. Till nu har Christina Jutterström, vd för Gotland hade ringt mig någon vecka innan och de satt upp paraboler och justerat antenner. Nu frågat hur vi i branschen skulle reagera om det blev har några börjat vidga sig, de erbjuder mer hjälp, 2001-2006 katastrof. Jag svarade att för mig är en katastrof installerar hemma-bio-anläggningar, kopplar ihop en tsunami eller en översvämning, att vara utan den med datorn. En del funderar på att börja er- ”Ett av mina uppdrag när jag blev vd var att driva talar om.) Sveriges Televisions relation till digital- tv i några dagar eller ens en vecka kan inte vara bjuda serviceavtal mot månadsavgifter.” digitaliseringen från SVT:s sida, skynda på den, tv-kommissionen har inte varit friktionsfri. Public en katastrof. Det enda samhällsproblem jag kan det var ett uppdrag från styrelsen. Det fanns två service-bolaget hade en avvaktande hållning till se är att BB i Visby blir tvunget att extrabemanna Har inte radio- och tv-handlare alltid huvudskäl: att man då skulle kunna hänga med i kommissionens arbete. Redan innan direktiven nästa midsommar, alltså nio månader senare. Man gjort sådant? utvecklingen av kanaler som hade startat. Det formulerades och kommissionen bildades hade måste ju ta ner dimensionerna, det är ingen män- ”Jo, men nu har det blivit så systematiskt för att andra skälet var ekonomin. Vi betalade för dubbel SVT agerat för att påverka utformningen av upp- niska som dör om de är utan tv ett par dagar, men de här 500 är fristående företagare, det finns ingen distribution – både analog och digital – och lånade draget, enligt Christina Jutterström. ”Det första vi sådan var stämningen.” handlare som vill anställa en kille för att han ska pengar till det hos riksgälden. Övergången till helt jobbade på var att ingen skulle kunna tvinga in oss jobba en kort period, säg tre månader, för att digitala sändningar skulle innebära mycket billigare i en myndighet som en utredning ju blir. Men det Den bransch du företräder bör vara en av installera grejer i Borlänge. De är på väg att bli en distribution och ju tidigare det skedde desto bättre. var klart att vi skulle vara med och berätta hur vi digitaliseringens självklara vinnare. Går det ny sorts hustekniker.” Vi jobbade fram en plan där idén om en enkel på SVT-sidan nyttjar digitaliseringen.” att mäta det? ’folkbox’ till alla hushåll ingick. Man skulle under- ”Ett tag trodde vi att vi var jättehjälpta av digital- lätta digitaliseringen på det sättet, men vi fick aldrig Vad menar du när du säger ”inte tvingas in 34 övergången, att det var de som skapade de se- politiskt gehör för detta. Vid mitt första möte med i en myndighet”? 35 naste årens enormt fina platt-tv-försäljning. Men Marita Ulvskog (socialdemokratisk kulturminister ”Nu kommer jag inte ihåg den exakta formuleringen så har vi blivit motbevisade av Norge och Danmark, 1996-2004) så tog jag upp de dubbla distributions- i kommissionens direktiv, men det är skillnad mellan som under motsvarande tidsperiod haft ännu bättre kostnaderna och sa att jag känner mig orolig över att säga att SVT och TV4 ska tvingas medverka till utveckling men ännu inte har någon digital-tv. Där att det blir så dyrt. Då sa hon till mig att det behöver övergången, och att övergången ska ske i samar- skaffar folk platt-tv ändå för att de tycker att det du inte oroa dig för, det där kommer ni aldrig att bete med de företagen. Under våren 2004 tog SVT är så bra att få mindre storlek på tv-apparaten, det behöva betala. Men när sedan digital-tv-proposi- initiativ till ”Expedition SVT”– en landsomfattande är där suget sitter. Däremot har vi i branschen haft tionen några år senare kom så stod det klart att turné där allmänheten bland annat informerades en miljardomsättning, minst, när det gäller tjänster: vi skulle behöva avbetala till riksgälden till 2012.” om den förestående digitaliseringen. ”Vi hade insett installationer, boxar, abonnemang.” att vi inte längre kunde kalla till oss tittarna, utan Konfronterade du Marita Ulvskog skulle vi ha kontakt, så var vi tvungna att ge oss Motsvarar resultatet branschens med detta senare? ut där folk finns, till exempel köpcenter. Vi bjöd in förväntningar? ”Som tidigare politisk reporter vet man ju att har folk och berättade om digitaliseringen och digital ”Nej, utfallet är högre än väntat. Jag tror att vi finansen sagt sitt, så är det så. En kulturminister teknik och sen hade vi kända medarbetare på plats. förväntade oss att man hade nått ett sorts betal- är ju aldrig stark i regeringskonstellationen, möjligen Jag tyckte att SVT i högsta grad fick kontakt med tv-tak i Sverige. De 20 procent som skaffat parabol med undantag för Bengt Göransson (socialdemo- publiken den här vägen. Dessutom fick vi jätte- och de tio procent som var kabelkunder, det var kratisk kulturminister 1982-1991).” (Marita Ulvskog mycket ’cred’ i tidningar och andra medier.” Ett betal-tv-delen. Men hushållen tycks bli mer och uppger att det är ”helt osannolikt” att hon skulle exempel på Sveriges Televisions distans till digital- mer beredda att betala för tv. Det intressanta är ha gjort den utfästelse som Christina Jutterström tv-kommissionen var hanterandet av den infor- mationsfilm som kommissionen producerat. Idén Hur ser du på att kommissionen fick hade godkänts på synopsis-stadiet, men när den en budget som i princip bara täckte Jan Scherman, vd på TV4 färdiga filmen levererades sade SVT stopp. ”Det kanslipersonalens löner? är en bra illustration till det här att vi inte skulle ”Regeringen hade väl tänkt att vi skulle gå in med I digital-tv-kommissionens direktiv framgår det det i medvetandet hos många människor fanns komma för nära och göra saker som vi inte tyckte mycket mer. Jag snackade med Jan Scherman att kommissionen förväntas ”verka för att berörda en god och egenförvärvad djup insikt om att de var förenligt med vårt uppdrag att vara oberoende (vd på TV4) om att vi skulle gå in med lika mycket företag erbjuder telefonservice och annan hjälp behövde göra något för att kunna se digital-tv. Det av politiska och ekonomiska maktsfärer.” – eller lika lite – var. SVT:s budget är ju i första till enskilda om hur man använder digital motta- kanske är en orättvis kritik, men jag kan inte ändra hand till för program. Den lilla budgeten tolkar jag garutrustning”. Inga namn nämns, men kommis- på mitt perspektiv; jag har svårt att se vilka fantas- Men ni bytte attityd under arbetets gång? också som att kulturdepartementet inte lyckades sionen valde att främst identifiera Teracom, tiska grepp man har tagit när man har fixat folk- ”Jag tror att jag spelade en roll där, jag insåg att förklara hur viktig digital-tv-övergången ändå Sveriges Television och TV4 som de indirekt upplysningen i frågan så att alla gjorde rätt.” vi inte bara kunde sitta och hålla emot, utan vi var.” utpekade. Att det var dessa som även kulturde- skulle vara med på villkor som var acceptabla.” partementet syftade på, bekräftas också av Vad har i så fall inte gjorts, eller vad är det dåvarande kulturministern Leif Pagrotsky (se som har varit dåligt? Vad var det från kulturdepartementets separat intervju). ”När väl resan påbörjades mer ”I förhållande till teknikbytets stora betydelse för och kommissionens sida som ni inte bestämt och konsistent fick jag intrycket att den grupp av människor som ändå kom att bli kunde acceptera? regeringen kom på att ’oh, holy shit, vi kommer utsatta för det, så tycker jag att informationsin- ”Att man uppfattade det som att de skulle styra inte att klara informationsarbetet kring det här. satsen har varit för klen. Det skulle vara intressant hela verksamheten, det är mitt minne. Men jag var Hur löser vi det?’ Och så pekades några ut – att se vad som har burits upp av radio- och tv-hand- 36 inte närvarande i diskussionen annat än en gång TV4, SVT och Teracom - utan att någon av oss larna, hur mycket som bars upp av tv-kanalerna 37 vid ett möte där jag just markerade att vi är ett var särskilt tillfrågade. och hur lite som staten/samhället i form av till ex- oberoende public service-företag. Oftast skötte empel Teracom svarade för. En sådan analys tycker en av mina medarbetare direktkontakten med Det förekom alltså inga underhandsdiskus- jag skulle vara intressant. När det här inträffade var kommissionen.” sioner mellan TV4 och regeringen om TV4:s ju TV4 mitt inne i den här loopen som hade att göra roll under övergången? med sändningstillståndet och koncessionsavgiften Hade samordningen av digitaliseringen ”Jag ska reservera mig för att minnet kan svika, (regeringen föreslog stegvis sänkning av TV4:s kunnat genomföras på ett annat sätt än via men i så fall extremt sporadiskt. Vi som sen fick koncessionsavgift i budgetpropositionen hösten en kommission tillsatt av regeringen? den här trevliga lotten oss tilldelade, TV4, SVT och 2005, i februari 2006 förnyades sändningstillståndet ”På ett sätt var det väl bra att det blev en myndighet Teracom, var på något sätt sedan tvungna att för huvudkanalen och ytterligare fyra kanaler i som skulle hålla i det, och inte SVT. I botten låg ett samordna oss, för det kunde bli noll effekt av in- marknätet). Det är klart att när det plötsligt lan- politiskt beslut i riksdagen, så formellt var det en formationsinsatsen om alla sprang åt varsitt håll. dade ett krav på oss att vi skulle sätta pengar på fråga för regeringen och för Teracom som skulle Det halkade i mål, tycker jag, eftersom vi befann det här, att vi måste informera folket om hur det blir se till att det fungerade tekniskt. Om det skulle oss i helt olika lägen: SVT:s vd hade sin agenda, när sändningarna digitaliseras, så fanns det en gå åt pepparn så ville inte vi heller vara de som jag hade min och vilken agenda Teracom hade vet grundläggande motsättning; vi hade en del svåra fick skulden för det.” jag inte riktigt. Man kan säga att det gick rätt bra strukturella frågor som inte var avklarade än, vi ändå. Men tittar man på Europas tv-karta så är visste inte om vi hade ett sändningstillstånd efter Sverige ett oerhört utvecklat land när det gäller ett visst datum. konkurrensen på tv-marknaden och jag tror att Samtidigt måste det ha varit ett intressant Skulle det ha varit bättre om er medverkan till läge för er – ett extra kort på bordet som ni digitaliseringen reglerats i ett separat avtal Leif Pagrotsky, utbildnings- och kulturminister kunde spela? med kulturepartementet eller kommissionen? ”Ja, vi fick ett kort på bordet. Och det kortet anser ”Vi knöts inte upp till digitaliseringen med commit- november 2004-september 2006 jag att vi spelade genom att vi klargjorde, det kan ments som undertecknades. Utan planen lappades ha varit någon gång hösten 2004, att vi var beredda fram och sedan gick det förvånansvärt bra, men ”När jag kom till den här befattningen var beslutet Övergången till digital marksänd tv påbörjades att hjälpa till på ungefär samma premisser som inte för att det var oerhört skickligt och slugt upp- om digitalövergången fattat, det återstod att gå ganska exakt ett år före riksdagsvalet 2006 – SVT, men att vi ställde oss tveksamma till stora lagt. Om samhället bestämmer sig för att driva från principbeslut till genomförande. Det var Marita hur påverkade det sättet att hantera en fråga ekonomiska insatser. Det där var då en del i vår igenom ett teknikskifte som berör en hel bransch (Ulvskog, Leif Pagrotskys företrädare) och Göran som kunde bli en politisk belastning om strategi: när vi satt i förhandlingar om vår framtid, och drygt fyra miljoner tv-hushåll, tycker jag att det Persson som hade plogat för ställningstagandet övergången misslyckades? då sa vi ett antal saker: mer nyheter, mer drama, måste följa att det är ett samhälleligt ansvar att i att göra detta. När jag kom på plats var jag ganska ”Det bidrog till att jag tog frågan på väldigt stort mer lokal-tv och vi är beredda att ta ansvar för x grunden driva informationsarbetet. Jämför med oinformerad och hade inte särskilt mycket kunska- allvar. Frågan var ju av karaktären att om det gick antal saker i anslutning till digitaliseringen. Jag tror högertrafikomläggningen: Är det Motormännens per. Men det kom att bli en av de frågor som väldigt bra så skulle inte många ställa sig upp och inte att det spelade så stor roll för den fortsatta Riksförbund som ska sköta informationen tillsam- engagerade mig allra mest.” säga att jag ska rösta på socialdemokraterna. Men hanteringen av sändningstillståndet. Däremot kom mans med Volvo och Saab? Eller är det samhället? om det däremot gick dåligt så var det möjligt att det att spela roll för hanteringen av koncessions- Det här är ju inte annorlunda; vi ska köra tv-signa- I sina rapporter har kommissionen haft det skulle vändas mot regeringen. Så det var ju avgiften där jag anser att regeringen i princip lurade lerna på en annan väg än tidigare, den analoga synpunkter på den budget den tilldelats beslutsamt, och motsatsen till inställsamt mot TV4 genom att förespegla oss en mycket snabbare vägen ska skrotas. När samhället har deklarerat av regeringen för sitt arbete. Hur väljarna, att fatta beslut om att tidtabellen för av- 38 process, som sedan stupade på ett antal formalite- sitt ansvar och beskrivit informationsbehovet, då kommenterar du det? vecklingen skulle ligga över ett val. Jag har kolleger 39 ter. Beskedet om avgiften skulle ha kommit under är det ju rätt rimligt att man talar med branschen ”Jag hade synen att de aldrig kunde få tillräckligt i andra länder som beskriver att de ska fatta beslut våren 2005 men sköts till budgethanteringen på och försöker hitta en överenskommelse så att man med pengar om de skulle göra jobbet själva. Men efter ett val och ha det genomfört före nästa val. hösten och då drog vi oss ur vårt åtagande när det får en tydlig ansvarsfördelning; det här är samhäl- jag menade att de som verkligen sparade pengar Men viljan var så stark från vår sida, övertygelsen gällde digitaliseringen. Det var verkligen inte på lets ansvar och det här är ert ansvar, hur löser vi på att det här gick i mål var SVT och TV4 och att att det var bra för Sverige, att det låg i vårt intresse låtsas, Thorbjörn (Larsson) som var styrelseord- uppgiften? Jag måste säga att jag inte kan spåra de skulle ta ett stort ansvar. Dessutom var det en att skaffa ett försprång och att det skulle gynna förande och jag blev rätt upprörda över hur vi blev tillvägagångssättet enligt en sådan modell. På TV4 självklarhet att Teracom som stor aktör med mycket svensk medieindustri och även tittarna, att det var behandlade, vilken information vi hade fått i förväg. brukar vi ibland säga att vi löser problem på upp- på spel också skulle gå in. Om staten gått in för värt att ta risken. Men det gjorde att besluten blev När det sedan inte gick att genomföra så sket man studs och här kan man säga att man löste det just snabbt och generöst skulle de andra ha känt sig mer noggranna. Inför nedsläckningen på Gotland i att informera och då drog vi ur proppen. Vi stängde så. Motstridiga intressen kom att samarbeta på ett befriade. Jag valde i stället att betona att vår roll var det en väldig kraftanspänning och från departe- nätsidan med information om digitalövergången, vi unikt och bra sätt, men hade vi pucklat på varandra var samordnande och koordinerande. TV4 och SVT mentets och min sida lade vi ner väldigt mycket tid gjorde det vi kunde, då fanns inga vma-meddelan- och suttit och tjurat i varsitt hörn – vi satt ju där tjänar tresiffriga miljoner varje år på att distributio- och engagemang att vara där, förbereda, tala med den (informationsfilmer om övergången, produce- ett tag – då hade det inte blivit så bra. nen digitaliseras och då är det naturligt att förvänta handlare, branschen, Teracom, tv-bolagen och rade av digital-tv-kommissionen) ute, det vi kunde Sen finns det ytterligare en aspekt och det är ju sig att de ska satsa en slant. Det är klart att det är kommunen. Dels för att förstå hur det var, men dra bort, det drog vi bort. Sedan tuggades det där varför lotten och ansvaret enbart tilldelades TV4 enkelt för dem att luta sig tillbaka och låta staten också för att motivera varför. Politiskt var det andra under rätt många veckor innan det blev tydligt och och SVT när det ju är några fler som har haft gläd- sköta det - ’vi får ju vara pengar i alla fall’ – men som på grund av att det var val, försökte exploatera klart fastlagt att frågan om koncessionsavgiften je av digitaliseringen: de andra kommersiella tv- det tyckte jag var oskäligt. Och det gjorde de ju oron för det här. Folkpartiet och Lars Leijonborg skulle klargöras i budgetproppen, och då satte vi kanalerna och hela brunvarubranschen, tv-handeln. inte heller sedan.” lovade avbryta digitaliseringen om man vann valet. i kontakten igen. Tv-handeln är ju egentligen en av de största kon- Jag hade en debatt med Leijonborg i valrörelsen taktytorna mot tv-publiken.” om mediefrågor och pressade på om ett svar; är övriga att det går att pressa priset om bara viljan det ett löfte att vi ska avbryta? Då hade övergången finns. Problemet var att alla leverantörer hade gått bra, den var på väg att bli succé och det visste samma kalkyl; det här är en liten verksamhet de man ju när valrörelsen började. Han var nästan första åren, det handlar om små områden, ’vi prövar skamsen, det var ju genant.” försiktigt på de här tre orterna, men vi prövar inga större volymer förrän man når Stockolm’. Risken Men det fanns en konkret oro hos dig var ju att man inte skulle komma igång ordenligt. och regeringen? Men med den här typen av lockelse så accelere- ”Det fanns en oro att de försäkringar från dem som rade processen.” höll på med teknik inte skulle infrias, att det skulle bli tekniska problem, att boxar inte skulle komma från fabriken. Det fanns också risken att boxarna skulle vara av dålig kvalitet, det var mycket att vara orolig för. Att boxarna var dyra hade jag engagerat mig i. Som gammal handelsminister hade jag ju lärt mig att titta på priser och marginal i distributionen och såg att de standarder som fanns innebar risken att Sverige blev en isolerad marknad, man kunde 40 till exempel inte köpa från England för där finns inte å, ä och ö. Det är klart att det var mycket som var pirrigt kring det.” Leif Pagrotsky lovade i juni 2005 att bjuda den tillverkare och distributör som först kunde sälja en digitalbox för under 500 kronor på champagne. Utspelet fick stor medial uppmärk- samhet. ”Mitt problem var ju att det gick så sakta, priserna kanske skulle ha gått ner tills övergången var genomförd, men jag ville ju att det skulle ske tills det var dags att släcka på Gotland i september 2005. Då kom jag på den här idén med en god- känd, billig box och att jag skulle bjuda på cham- pagne – en riktigt fin champagne. Emitor (tillverkare) och Elgiganten (distributör) nappade och gjorde det uppenbarligen i hemlighet, det handlade om att få tag på volymer och rätt komponenter, och de fick bra reklam och det var precis det jag för- sökte locka med. De slog på sin presstrumma och slog upp bilder i sina butiker och det visade Hyreshus, Majorna, Göteborg 2007.03.01 kl.21.45 Samma uttag, ny signal Korvkiosk, Hornstulls strand, Stockholm Kiosk, Övre Soppero 2006.11.29 kl.13.45 Gammal som ung, ingen slapp undan ku 2004:04 Innehållsförteckning

1. Verksamheten 56 1.1 Uppdraget att planera övergången 56 Utvärdering av försöksetapp 56 Trevande början 56 Nej till försöksverksamhet 56 Tekniska förutsättningar och synpunkter från SVT och TV4 57 Förslag till etapp 1 – Gotland, Gävle, Motala, Linköping 57 Regeringens beslut om etapp 1 – Gotland, Gävle, Motala 57 Övergångskoncept för första etappen – programbolagens förslag 57 Förslag till övergångsplan för resten av Sverige 58 Antal etapper 58 När skulle etapperna genomföras? 58 Utformning av respektive etapp 58 Resultat – kommissionens förslag till övergångsplan för resten av Sverige 59 Revidering av övergångskonceptet 59 Ny vidaresändningsplikt 59 Förhandlingar om kommissionens förslag 59 Regeringens beslut om övergångsplanen 61 Vidareutveckling av övergångskonceptet från etapp 1 62 Digitala marknätet 2004 – utgångspunkt för utbyggnad 64 Riksdagens krav på täckning i marknätet 64 1.2 Uppdraget att följa utbyggnaden av marknätet 64 Teracoms mål för utbyggnadsarbetet 65 Konvertering av sändarstationer 66 Utbyggnad etapp för etapp 66 Utbyggnad av det digitala marknätet 2005 66 Frekvensomflyttningar 67 Utbyggnad av det digitala marknätet 2006 67 SVT:s regionala nyhetssändningar 67 Utbyggnad 2007 och den nya, sjätte multiplexen 68

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2. Marknaden och utvecklingen 2004–2007 69 3. Informationskampanjen 88 2.1 Allmän marknadspresentation 70 3.1 Analys, strategi och kommunikativ plattform 88 TV-tittande i Sverige 70 Intressentanalys 89 Kabel-tv och SMATV 71 Målgrupper 90 Marksänd tv – tv via vanlig antenn 72 Målsättning 90 Satellitplattform – tv via parabol 74 Resurser 92 Bredbands-tv 74 Kommunikationsstrategi 93 Tittarsiffror – nischtittandet ökar med digitaliseringen 75 Kommunikativ plattform 94 Fri-tv i fokus 76 Ramverk och roller 94 TV4:s koncessionsavgift 76 Gemensamt varumärke 95 2.2 Marknadsutveckling 2005 76 Etapp 1 – Första gången 96 Större trygghet för konsumenterna 77 Markarbete och förankring 96 Försäljningssiffror för 2005 77 Kommunernas engagemang 96 Ökat produkt- och tjänsteutbud under 2005 78 3.2 Genomförande av respektive etapp 96 PTS öppnar Teracoms nät för konkurrens 78 Möte med fastighetsägare 97 Tillstånd i det digitala marknätet 79 Förankring hos branschen 98 Dialog med Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) 79 MTG återgår till att koda TV3, TV8 och ZTV 98 Försök till internationellt samarbete 79 Förvirrade konsumenter 98 2.3 Marknadsutveckling 2006 79 Återförsäljarträffar 99 Teracom testsänder mobil-tv 80 Leverantörsträffar 99 PTS-rapport om frekvensutrymme 80 Test för att säkra kvalitet till konsumenterna 99 Gratis bredbands-tv öppnar marknaden 81 Oro kring antennbyte 100 Utveckling av fri-tv via satellit 81 Information till konsumenter med särskilda behov 101 HDTV via kabel 81 Information till opinionsbildare 101 SVT:s HDTV-strategi 81 Information till äldre 101 Produktutbud 82 Plattformsneutralitet och EU-granskning 102 Testade boxar 83 Det utåtriktade informationsarbetet 103 Prisutveckling 2006 83 Lansering av Digital-tv-övergången 103 Nya tjänster under 2006 83 Den rosa broschyren 104 Nya produkter och tjänster 85 Annonsering och film 106 Bredbands-tv tar fart 85 Kommissionens webbplats 106 Nytt försäljningsrekord 85 Hjälptelefonen 107 Boxers monopol upphör 85 Lokal närvaro – informationsturnéer 108 2.4 Marknadsutveckling 2007 85 Dialog 109 De frigjorda frekvensernas användning 87 Övergångsdagen på Gotland 109 Grundläggande analys 88 Övergången i Gävle 111 Omvärldsanalys 88 Övergången i Motala 111

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summering etapp 1: Smidigare än väntat 112 4. Internationell utblick 130 Etapp 2 – Övergångskoncept och metod etableras 113 Digtal-tv-kommissionens studiebesök 131 Copy paste på det som fungerat 113 Tyskland (Berlin) 131 Högre kännedom och mindre kontrovers 114 Finland 131 Vissa modifieringar 114 Omvärldens intresse ökar 131 Geografisk koncentration 114 Italien och Storbritannien 132 Tidiga informationsturnéer 114 Övriga kontakter 132 Tungrodd kommundialog 115 Enkät om genomförandet av digital-tv-övergången i tio länder 132 Uppföljande kommunmöten 115 Beslutsform 133 Svårflirtad bransch 116 Skillnader i förutsättningarna 133 Information till hushållen 116 Tekniska standarder 133 Omfattande turnéprogram 117 Organisation 134 Summering etapp 2: Helt enligt plan 118 Genomförandeplaner 134 Etapp 3 – Ett mellanspel 118 Informationsspridning 135 Riksdagsvalet 2006 118 Resurser 135 Fortsatt fokusering 119 Subventioner 136 Nystart för kommun- och branschträffar 119 Harmoniserande åtgärder inom EU 136 Utskick och annonsering 120 Europeiska kommissionens meddelande om en snabbare övergång Digital-tv-dagar 120 till digitala sändningar 136 Summering etapp 3: Logistiken fungerade 120 Prövning av stödåtgärder 137 Etapp 4 – Tillbaka i hetluften 121 Den nya vidaresändningsplikten 138 Första storstadsetappen 121 5. Övriga uppgifter 138 Mer marknadsinformation 121 5.1 Informationsbehov kring vidaresändningsplikten 138 Bransch- och kommunträffar 122 Informationsvakuum ledde till olika tolkningar 139 Utskick 123 Informationsinsatser angående digital-tv-övergången 140 Marknadsaktiviteter 123 5.2 Övergången ur ett beredskapsperspektiv 141 Rosa bussen börjar rulla 123 5.3 Kommissionens tre åtgärdsförslag som krävt ställningstagande av regeringen 142 Medialt genomslag 124 Summering etapp 4: Digital-tv på skidor 125 Etapp 5 – Sist och störst 126 Cirkeln sluts 126 Att avsluta med flaggan i topp 126 Bransch- och kommunträffar 126 Utskick och kampanj 127 Turné och mediekontakter 127 Summering etapp 5: Med flaggan i topp 128

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Verksamheten återgång till analoga sändningar var utesluten, • Gävle var ett mer komplicerat område med olika var benämningen ”försöksverksamhet” missvis- avgränsningsproblem, och omfattade till stor del ande. Däremot ansåg vi att beslut om en första stadsbebyggelse med många kabelhushåll. 1.1 Uppdraget att planera övergången etapp i övergången borde fattas innan alla delar • Motala/Linköping representerade en kombina- av planeringen var färdiga. Den utgjorde en tion av stad och landsbygd i ett område som pilotetapp som skulle ge värdefulla erfarenheter hade lång tradition inom radio och tv. inför det kommande arbetet med övergången. Den första uppgiften Digital-tv-kommissionen Efterhand tog vi kontakt med övriga relevanta Vi försäkrade oss också om att parallellsändningar hade att ta itu med var att lägga upp en plan för aktörer, framför allt de mest centrala programbo- Tekniska förutsättningar och synpunkter från (analoga och digitala) skulle kunna pågå under hur övergången skulle gå till. Bland de frågor vi lagen (se bild över intressenter i kapitel 3). I takt SVT och TV4 hela övergångsperioden i dessa fyra områden. hade att besvara var: med att kontaktnätet växte stod det klart att En viktig första fråga var i vilka kommuner den samarbetet skulle präglas av starka viljor. Åsik- första etappen skulle äga rum. Vi sammanträdde Regeringens beslut om etapp 1 – Gotland, • Hur ska tidsschemat för övergången se ut? terna om hur övergångsarbetet skulle finansieras vid ett flertal tillfällen med företrädare för olika Gävle, Motala • I vilken ordning ska de analoga var inte bara olika – de var även bestämda. Det kommuner som var intresserade av att ingå i den Den 22 december 2004 beslutade regeringen att sändarna i landet släckas? var en delikat situation för kommissionen efter- första etappen. När en preliminär plan för första den första etappen skulle omfatta sändningsom- • Vilka aktörer behöver vi samarbeta med? som vi hade ett tungt ansvar, samtidigt som vi etappen hade utarbetats, inhämtades synpunkter rådena Gotland, Gävle och Motala. (Linköping föll • Kan någon typ av försöksverksamhet vara stod utan möjligheter att genomdriva något om från SVT, UR och TV4 innan förslaget överlämna- alltså bort.) Beslutet togs i form av en ändring av lämplig, t.ex. i form av en förberedande detta inte anammades av andra. Oavsett vad des till regeringen. sändningstillstånden för SVT, UR och TV4, och den 56 studie i ett begränsat område där sändaren som hade beslutats av regeringen. första etappen skulle genomföras 1 september 57 stängs av på försök? Förslag till etapp 1 – Gotland, Gävle, – 13 december 2005. Den mer exakta utform- Lösningen blev diplomati och lyhördhet – en Motala, Linköping ningen av övergången överlämnade regeringen Utvärdering av försöksetapp balansgång för att hitta en plan som alla parter Den 27 september 2004 överlämnade kommissio- till programbolagen2. kunde enas om, som samtidigt skulle vara nen sitt förslag om etapp 1 till regeringen. Vi Trevande början tekniskt genomförbar och ha starkt fokus på föreslog att den första etappen skulle äga rum Övergångskoncept för första etappen – Kommissionen valde att låta de tekniska förut- konsumenterna. Vi skulle dessutom vara redo att under hösten 2005 i sändningsområdena Gotland, programbolagens förslag sättningarna tjäna som utgångspunkt för plane- sätta övergångsplanen i verket när riksdagen väl Gävle och Motala/Linköping. Dessa områden Arbetet med detaljerna kring etapp 1 påbörjades i ringen. Vi utgick i planeringsarbetet dessutom hade beslutat om nya regler för vidaresändnings- valdes dels för att kommunerna inom de aktuella januari 2005. Den 8 februari redovisade SVT, UR från aspekter som årstider och helgdagar och plikten i kabelnäten1. områdena hade visat stort intresse, pga. av och TV4 en detaljplan för etappen (som de hade tog även hänsyn till större evenemang, t.ex. goda förutsättningar vad gäller teknik, geografi, arbetat fram med Teracom) för kommissionen. Till fotbolls-VM. Det var bl.a. därför som kontakter Nej till försöksverksamhet demografi och klimat. grund för programbolagens förslag låg med Teracom inleddes redan på ett tidigt sta- Redan i augusti 2004 beslutade vi att inte föreslå dium (våren 2004). att de analoga sändningarna skulle stängas av • Gotland utgjorde ett geografiskt avgränsat • önskan om erfarenhetsinhämtning på försök i ett begränsat område. Eftersom en område med avgränsade störningsproblem, • rättvisetanke: ingen kanal skulle anses vikti- mycket landsbygd och många hushåll som tog gare än den andra emot tv via marknätet. • strävan efter att så långt som möjligt behålla 1. Se lagstiftning om vidaresändningsplikt, kapitel 5. enhetliga lokala och regionala sändningar. 2. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr 57, 58 och 59.

KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 1. VERKSAMHETEN Övergången i etapp 1 skulle enligt denna plan sätta med en andra etapp under våren 2006 eller över i nästa område och återförsäljarna då skulle Revidering av övergångskonceptet vara genomförd den 12 december 2005. Över- om man skulle göra ett uppehåll för utvärdering vara beredda. Dessutom kunde konkurrensen I maj 2005 meddelade CANT (Centrala Antenn- gångsdagarna skulle förläggas till måndagar kl. och istället fortsätta under hösten samma år. Vi mellan återförsäljarna bibehållas. föreningen) att det skulle kunna bli avsevärda 09.45, när morgon-tv-sändningarna i respektive konstaterade att det var bättre att fortsätta under väntetider för dem som behövde installations- kanal avslutades. När en analog kanal hade våren 2006 eftersom Vi ansåg att man borde vänta med övergången i hjälp om alla kanaler skulle upphöra samtidigt på upphört, skulle det i minst två veckor på kanal- storstadsområdena tills man hade bättre kunskap Gotland. Därför ändrades under senvåren platsen ligga en textruta med vidare hänvisning • efterfrågan på digital-tv-mottagare då inte om hur övergången bäst skulle hanteras när många övergångskonceptet för Gotland; SVT, UR och till text-tv och webb. skulle minska under våren hushåll berördes samtidigt. Av samma anledning, TV4 kom överens med kommissionen om att • hjälp och rådgivning till konsumenterna är och för att hålla nationell medias intresse vid liv så analoga SVT1 skulle sändas ytterligare två Förslag till övergångsplan för resten av Sverige lättare att hantera om hjälpbehovet sprids ut länge som möjligt, borde inte Stockholm, Göteborg veckor efter den 19 september 2005. över en längre period och Malmö ingå i samma etapp. Redan under senhösten 2004 påbörjade vi • det är lättare att planera och informera om en Ny vidaresändningsplikt (tillsammans med Teracom) arbetet med planen kontinuerlig process Resultat – kommissionens förslag till över- Den 26 maj 2005 fattade riksdagen beslut om för den fortsatta övergången. Det baserades • insatserna inför etapp 1 då skulle tas tillvara på gångsplan för resten av Sverige nya regler för vidaresändningsplikten i kabelnät. framför allt på olika tekniska och geografiska ett mer effektivt sätt. Förslaget till digital-tv-övergång innebar totalt Därmed kunde även ett beslut om den fortsatta förutsättningar. Synpunkter från SVT, UR och fem etapper där etapp 2 skulle genomföras våren övergångsplanen föras upp på dagordningen så TV4 samt återförsäljare och konsumenter beak- Ett uppehåll under våren 2006 skulle ha krävt 2006. Våretapperna föreslogs vara 1 mars–31 maj att övergången till digitala tv-sändningar i mark- tades i utformningen av planen. Den 20 april extra informationsinsatser, som dessutom skulle och höstetapperna 1 september–30 november. nätet kunde inledas precis som planerat. 58 2005 lämnade vi över vårt förslag till plan till ha sammanfallit med valkampanjerna inför riks- Storstadsområdena (Stockholm, Göteborg och 59 regeringen (se bilaga 3). Den innehöll förslag om dagsvalet i september samma år. Utifrån dessa Malmö) föreslogs ingå i olika etapper senare i Förhandlingar om kommissionens förslag både antal etapper och deras omfattning. argument föreslog vi att den fortsatta övergången tidsschemat. När vi hade överlämnat vårt förslag till över- skulle äga rum i fyra ytterligare etapper. gångsplan, bereddes ärendet av regeringen och Antal etapper Enligt kommissionens uppdrag skulle förslaget till remitterades till berörda aktörer. De som yttrade Vi konstaterade att det – liksom inför etapp 1 – Utformning av respektive etapp den fortsatta övergångsplanen överlämnas när sig över kommissionens förslag var följande: var bra att undvika sommar- och semestertider Vi ville ha en jämn fördelning av antalet hushåll riksdagen hade beslutat om nya regler för vidare- Radio- och TV-verket, Konsumentverket, Post- eftersom det då är svårare att nå ut med informa- och sändarstationer under de fyra kommande sändningsplikten i kabelnät. Vi bedömde dock och telestyrelsen, Pensionärernas Riksorganisa- tion. Även kalla vinterperioder bedömdes vara etapperna. Det var viktigt att Teracom skulle hinna att man inte kunde vänta på detta beslut efter- tion, Sveriges Pensionärsförbund, SVT, UR, olämpliga eftersom hushållen i samband med bygga ut det digitala marknätet och kunna garan- som informationsinsatserna inför etapp 2 i så fall Teracom samt TV4. övergången skulle kunna behöva justera sin tera fullgod täckning före övergången. Detta skulle kunna bli försenade. Därför begärde vi att takantenn. Teracoms arbete med sändarstatio- innebar också att effekterna av de clean cut- regeringen skulle fatta beslut om övergångspla- Samtliga remissinstanser ställde sig i grunden nerna underlättades också om de kalla perio- lösningarna (stationer där parallellsändning inte var nen före 1 juni 2005, men tillhandahöll samtidigt positiva till vårt förslag och förordade ett snabbt derna undveks. Den återstående tiden fram till möjlig) minimerades. För SVT och TV4 var det – för att underlätta beslutet – en alternativ över- beslut av regeringen. Nästan alla remissvar den 1 februari 2008 kunde alltså som mest också viktigt att så långt som möjligt hålla ihop de gångsplan om totalt fyra etapper med ett uppe- ställde sig positiva till en kontinuerlig övergång omfatta två vår- och två höstetapper. lokala och regionala sändningsområdena. Detta håll under hösten 2006. utan uppehåll under våren 2006. Några remissin- skulle kunna fungera med en övergångsplan som När skulle etapperna genomföras? utgick från de tre områdena i etapp 1, eftersom En viktig fråga var om övergången skulle fort- informationen på ett naturligt sätt kunde spilla

KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 1. VERKSAMHETEN stanser (bl.a. SVT och TV4) ansåg dock att en av Under våren 2005 pågick diskussioner mellan Regeringens beslut om övergångsplanen slippa konkurrera om uppmärksamheten med storstäderna, för att driva marknaden, borde regeringen och TV4 om koncessionsavgiften. Den 22 juni 2005 fattade regeringen beslut om valinformationen. läggas tidigare i övergångsplanen – dvs. redan Detta ledde till att TV4 under en tid inte deltog i den fortsatta övergångsplanen (se bilaga 4). under 2006. I en skrivelse från SVT, UR, TV4 och våra planeringsmöten. Inte förrän efter remiss- Beslutet avvek något från kommissionens förslag Regeringens beslut formulerades som ändringar Teracom den 24 maj redovisade bolagen två mötet som behandlade vårt förslag till övergångs- – t.ex. hade etapp 3 minskats från femton till nio i SVT:s, UR:s och TV4:s sändningstillstånd med egna förslag till övergångsplan. I det ena försla- plan var TV4 åter en del av planeringsgruppen. större sändarstationer så att sex större sändar- tydliga start- och slutdatum för respektive etapp get följdes kommissionens förslag och i det andra stationer istället ingick i etapp 2 respektive etapp 5. av digital-tv-övergången. Varje etapp utom etapp 3 hade flera områden flyttats till andra deletapper. På detta sätt kunde hela etapp 3 förläggas till ett hade indelats i deletapper. och samma datum efter riksdagsvalet 2006 och

Digital-tv-övergången etapp för etapp Från analoga till enbart digitala markbundna tv-sändningar Stormasts placering och berörda kommuner

ETAPP 1 sep–nov 2005 ETAPP 4 mars–maj 2007 Etapp Sändarstation(er) Datum Hushåll 1. Visby, Gotland 24. Stockholm, Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Visby 19 september 2005 155 000 2. Gävle, Hofors, Sandviken, Ockelbo, Älvkarleby Huddinge, Håbo, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, 3. Motala, Askersund, Finspång, Karlsborg, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Strängnäs, Sundbyberg, 1 Gävle 10 oktober 2005 (3,5%) Mjölby, Vadstena Södertälje, Ty resö, Täby, Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Motala 21 november 2005 Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Nykvarn, Gnesta, Tr osa ETAPP 2 feb–maj 2006 25. Sollefteå, Kramfors 35 26. Sundsvall, Härnösand, Timrå Kisa, Norrköping 27 februari 2006 940 000 4. Kisa, Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, 36 27. Sveg, Härjedalen 33 60 Åtvidaberg 2 Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar 3 april 2006 (22%) 61 28. Tåsjö, Dorotea, Strömsund, Vilhelmina 5. Norrköping, Flen, Katrineholm, Nyköping, Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2 maj 2006 29. Ånge, Bräcke 38 Oxelösund, Söderköping, Valdemarsvik, Vingåker 30. Örnsköldsvik 34 6. Uppsala, Knivsta 37 31. Östersund, Berg, Krokom, Ragunda, Åre, 7. Västerås, Arboga, Avesta, Enköping, 32 Borås, Emmaboda, Finnveden, Halmstad, 6 november 2006 735 000 32. Arvidsjaur, Arjeplog, Malå, Norsjö, Sorsele Eskilstuna, Fagersta, Hallstahammar, Heby, 43 3 Jönköping, Nässjö, Skövde, Varberg, (17%) 33. Gällivare, Jokkmokk 42 Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, 41 34. Kalix, Haparanda Vislanda, Västervik Surahammar 35. Kiruna 28 8. Örebro, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, 45 36. Pajala Kumla, Laxå, Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Stockholm 12 mars 2007 1 120 000 37. Älvsbyn, Boden, Luleå, Piteå 30 Lekeberg 31 38. Överkalix, Övertorneå 25 Sollefteå, Sundsvall, Sveg, Tåsjö, Ånge, 16 april 2007 (26%) 9. Östhammar, Norrtälje, Tierp 29 10. Bollnäs, Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn 26 4 Örnsköldsvik, Östersund 11. Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, ETAPP 5 sep-okt 2007 Arvidsjaur, Gällivare, Kalix, Kiruna, 14 maj 2007 27 Leksand, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Vansbro 39. Filipstad, Hällefors, Kristinehamn och Storfors 12 Pajala, Älvsbyn, Överkalix 12. Hudiksvall, Nordanstig 40. Karlstad, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil 13 10 13. Mora, Malung, Orsa, Rättvik, Älvdalen 41. Lycksele, Bjurholm, Åsele 42. Skellefteå 2 Filipstad, Karlstad, Lycksele, Skellefteå 3 september 2007 1 355 000 11 9 ETAPP 3 nov 2006 43. Storuman Storuman, Sunne, Vännäs (31,5%) 44. Sunne, Arvika, Eda, Hagfors, Munkfors, To rsby 6 14. Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, 44 39 7 Bäckefors, Göteborg, Tr ollhättan, Uddevalla 24 september 2007 45. Vännäs, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln 40 24 5 Ulricehamn, Vårgårda, Bollebygd 8 46. Bäckefors, Bengtfors, Dals Ed, Lidköping, 46 Helsingborg, Hörby, Karlshamn, 15 oktober 2007 15. Emmaboda, Borgholm, Högsby, Kalmar, Mellerud, Säffle, Åmål, Årjäng 5 20 3 Karlskrona, Malmö Lessebo, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Torsås, 47. Göteborg, Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, 49 48 4 Uppvidinge Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, 23 47 14 18 16. Finnveden, Gislaved, Gnosjö Tjörn, Öckerö 19 1 17. Halmstad, Båstad, Hylte, Laholm, Markaryd 48. Tr ollhättan, Essunga, Grästorp, Vänersborg 21 16 18. Jönköping, Habo 49. Uddevalla, Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, 17 22 15 19. Nässjö, Aneby, Eksjö, Sävsjö, Tranås, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum Den stora skillnaden mellan vårt förslag och regeringens beslut var att hela etapp 3 förlades till ett och 53 Vaggeryd, Vetlanda 50. Helsingborg, Höganäs, Åstorp, Ängelholm 50 52 samma datum för att inte konkurrera med riksdagsvalet i september 2006. 20. Skövde, Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, 51 51. Hörby, Bjuv, Hässleholm, Höör, Klippan, Kristian- 54 Mariestad, Mullsjö, Skara, Tibro, Tidaholm, stad, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Töreboda, Vara, Ödeshög Ystad, Örkelljunga 21. Varberg, Falkenberg 52. Karlshamn, Bromölla, Olofström, Osby, Ronneby, 22. Vislanda, Alvesta, Ljungby, Värnamo, Växjö, Sölvesborg, Tingsryd, Östra Göinge Älmhult 53. Karlskrona 23. Västervik, Hultsfred, Oskarshamn, Vimmerby 54. Malmö, Bjurlöv, Eslöv, Kävlinge, Landskrona, Lomma, KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 1. VERKSAMHETEN Lund, Svalöf, Staffanstorp, Svedala, Tr elleborg, Vellinge Programbolagen hade rätt att sända textmedde- Vidareutveckling av övergångskonceptet Teracom, SVT, UR och TV4 diskutera specifika I slutet av november 2005 – i samband med landen under ytterligare 21 dagar efter det att från etapp 1 detaljer för övergångsdagarna. I oktober 2005 slutförandet av etapp 1 – gjordes ett tillägg till sändningsrätten i övrigt hade upphört. Beslutet kunde ett modifierat övergångskoncept faststäl- övergångskonceptet som ytterligare förbättrade erbjöd även en viss flexibilitet vid oförutsedda Det övergångskoncept som utformades inför las i en överenskommelse parterna emellan. förutsättningarna för tydlig information till allmän- händelser. etapp 1 vidareutvecklades och visade sig fung- Denna innebar att parterna gemensamt skulle heten. Parterna enades då slutligen om att det era väl. Vi fortsatte under hösten 2005 att med kalla den dag när de analoga sändningarna av var SVT2 och TV4 som skulle vara först med att SVT2 upphörde för ”Övergångsdagen”. Som regel upphöra med analoga sändningar, medan SVT1 skulle övergången äga rum på måndagar kl. 09.45. skulle sändas analogt i två veckor till. Att det blev Som huvudprincip kom man även överens om just SVT1 berodde på att kanalen oftast sändes i att två analoga kanaler skulle upphöra på över- VHF-bandet, ett frekvensutrymme som inte gångsdagen, medan en kanal (SVT1 eller TV4) skulle användas till digitala tv-sändningar när skulle fortsätta att sändas analogt under ytterli- övergången väl hade genomförts. Schema för övergång till enbart digitala sändningar gare två veckor. Analog släckning Övergångsdag+ 2 veckor + 4 veckor När en kanals analoga sändningar hade upphört, TV4 Info text skulle en textruta på kanalplatsen informera tittaren om övergången och hänvisa vidare till SVT2 Info text text-tv och webbplats. Textrutan skulle ligga kvar 62 SVT1 Info text i 14 dagar, men denna tid kunde kortas av 63 exempelvis tekniska skäl. Inför varje etapp skulle Digitala sändningar parterna träffa närmare överenskommelser om

TV4 hur övergången praktiskt skulle genomföras.

SVT2

SVT1

Efter den egentliga övergångsdagen fortsatte SVT1 att sändas analogt i ytterligare två veckor som en säkerhetsåtgärd för de hushåll som hade missat informationen.

KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 1. VERKSAMHETEN 1.2 Uppdraget att följa utbyggnaden av marknätet Teracoms mål för utbyggnadsarbetet Inför respektive etapp inventerade Teracom de Teracom satte tidigt upp mål för utbyggnadsar- sändare och sändarstationer som omfattades av betet där man betonade vikten av att bygga ut etappen och fattade beslut om vilka mindre Ett av kommissionens uppdrag har varit att följa mål om att ytterligare en multiplex skulle ha minst nätet tillräckligt och på ett sådant sätt att tittaren sändarstationer som skulle konverteras eller utbyggnaden av marknätet. Redan från början ca 98 % täckning, vilket överensstämde med de märkte en signifikant förbättring av mottagning- avvecklas. I flera fall var det också aktuellt med beslutade riksdagen att SVT:s sändningar i det krav på räckvidd som ingick i TV4:s analoga en. Utgångspunkten var att hushåll med god investeringar i nya sändare och etablering av nya digitala marknätet skulle ha en täckning som sändningstillstånd. För att nå ca 98 % täckning analog mottagning i marknätet även skulle kunna sändarstationer för att man skulle få så god motsvarade det tidigare analoga marknätet, dvs. måste alla de 14 större sändarstationerna som ta emot digitala marksignaler av god kvalitet. täckning som möjligt till en rimlig kostnad. Målet ca 99,8 % av alla permanenta hushåll. Dessutom fortfarande var enbart analoga byggas ut4. Även Teracom valde också att i utbyggnadsarbetet var att denna detaljplanering skulle vara klar borde ca 98 % av befolkningen kunna ta emot ca 15 mindre sändarstationer behövde digitalise- prioritera sändarstationer i förhållande till när minst sex månader före respektive övergångsda- sändningar från ytterligare minst en multiplex3. ras eller justeras för att mottagningsmöjligheterna dessa berördes av övergången. Målet var att tum, varefter den kunde delges kommissionen skulle förbättras. För att SVT:s och UR:s sändning- tittarna under så lång tid som möjligt före över- samt SVT och TV4. Teracoms interna omorgani- Teracoms möjligheter att bygga ut det digitala ar efter digital-tv-övergången skulle kunna nå ca gången skulle få tillgång till parallella digitala sation och ett omfattande arbete med fältstyrke- marknätet till full täckning var en viktig förutsätt- 99,8 %, beräknades att ca 5005 mindre sändar- sändningar. mätningar gjorde dock att detaljplanerna för ning för planeringsarbetet och själva övergången. stationer skulle behöva byggas ut med multiplex 1. Inte bara tekniken och logistiken var viktig, utan Alla små sändarstationer skulle alltså inte behöva även kommunikationen kring hur och var sändar- konverteras vid övergången eftersom samma 64 nätet byggts ut var av stor betydelse för allmän- täckningsgrad kunde fås med något färre sändar- Utbyggnaden av DTTV-näten i Sverige 65 hetens förståelse för digitaliseringen. Särskilt stationer. Befolkningstäckning (fast boende)

informationen var viktig eftersom en av drivkraf- 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 terna för hushållen var att få tillgång till fler tv- Sändningarna i det svenska marknätet når en kanaler. större andel av befolkningen än i många andra Mux 1 -50% 50%70% 90% 90% 90% 98 +% 98 +% 99,8% länder. Detta beror på politiska beslut som Digitala marknätet 2004 – utgångspunkt för framför all motiveras av att SVT:s sändningar ska Mux 2 -50% 50%70% 90% 90% 90% 98% 98 +% 98 +% utbyggnad nå så stor del av befolkningen som möjligt samt Mux 3 -50% 50%70% 90% 90% 90% 98% 98% 98 +% att marknätet har en beredskapsfunktion. Därför Riksdagens krav på täckning i marknätet har också Styrelsen för psykologiskt försvar Mux 4 --50%70% 90% 90% 90% 98% 98% 98 +% Riksdagens beslut den 26 maj 2004 innebar att (SPF) intresserat sig för kommissionens arbete SVT:s och UR:s digitala marksändningar skulle och initierat studier i medieberedskap och hur Mux 5 --- -50% 50% 50% 50% 70% 70% ha samma hushållstäckning som de analoga sårbart Sverige skulle vara i samband med sändningarna, dvs. ca 99,8 % av de fasta hus- digital-tv-övergången. Framför allt har detta Mux 6 ------27% hållen i landet. Beslutet innehöll även ett önske- arbete rört informationen6. (Se kapitel 5.)

Ett mindre antal av de ursprungligen 600 mindre sändarna (”slavarna”) behövs inte längre i det digitala marknätet och har därför avvecklats. 3. Prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231. 4. Arvidsjaur, Bäckefors, Filipstad, Finnveden, Gällivare, Lycksele, Pajala, Sollefteå, Storuman, Sunne, Sveg, Tåsjö, Ånge och Överkalix. 5. Av totalt 632 mindre analoga sändarstationer. 6. Se SPF:s slutrapport, www.psycdef.se. KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 1. VERKSAMHETEN etapp 2 presenterades relativt sent – en knapp Utbyggnad etapp för etapp Teracom uppnådde redan under 2005 ca 98 % täckning på ca 99,8 % för SVT:s och UR:s månad före den första övergångsdagen. I övrigt täckning i det digitala marknätet för multiplexerna sändningar i de områden där digital-tv-övergång- har kommissionen fått slutlig inventering och Utbyggnad av det digitala marknätet 2005 1–4. I slutet av 2005 omfattade det digitala en genomförts. Det digitala marknätet omfattade planering i god tid före första övergångsdagen i För att så många hushåll som möjligt skulle marknätet 53 av de 54 större sändarstationerna i slutet av 2006 samtliga 54 större sändarstatio- respektive etapp. kunna ta emot digital marksänd tv före övergång- och ett trettiotal mindre sändarstationer. Multip- ner och 170 mindre sändarstationer. Även täck- en, prioriterades de sändarstationer som ingick lex 5 kvarstod dock på en täckningsgrad på ca ningen för multiplex 2 förbättrades något på ett Dagarna efter genomförd övergång stannade i etapp 1. 50 %, vilket motsvarade tolv större och sex regionalt plan eftersom många mindre sändar- Teracom kvar i området för att genomföra mindre sändarstationer9. stationer byggdes ut i samband med övergång- mätningar och verifiera god täckning. Även Etapp 1 omfattade en större sändarstation per en. Det rörde sig om sändarstationer som därefter har Teracom i enskilda områden med deletapp och dessutom nio mindre sändarstatio- Frekvensomflyttningar tidigare endast rymt SVT:s och UR:s sändningar. erkänt dåliga mottagningsförhållanden gjort ner. Av de tre områdena var Gävle det tekniskt Oftast innebar frekvensomläggningarna att SVT:s Efter diskussioner mellan Teracom och TV4 kompletterande mätningar, vilket i några fall har mest komplicerade området. Motala var det digitala sändningar flyttades till de låga frekvens- byggdes dessa ut för att också omfatta multiplex lett till nya sändarstationer, (t.ex. på norra Got- tekniskt minst komplicerade pga. pågående kanaler som tidigare användes för analoga 2 och därmed TV4:s sändningar. Vid årsskiftet land, Fårö, och Löttorp på Öland). Dessa löpande digitala parallellsändningar och att det inte fanns sändningar, varför omflyttningarna i regel ge- 2006/07 fanns således multiplex 2 på samtliga uppdateringar och anpassningar av marknätet något behov av frekvensomläggningar. I etapp 1 nomfördes i samband med digital-tv-övergång- stora sändarstationer och på 64 mindre sändar- har förbättrat täckningen. etablerades två nya sändarstationer på Gotland en. Ibland innebar omläggningen även att andra stationer. – Bunge och Havdhem – medan de två mindre kanaler flyttade till frekvenser som var mindre Konvertering av sändarstationer sändarstationerna i Hedesunda och Gävle/Bomhus utsatta för störningar. Under senare delen av 2006 hade också multip- 66 De mindre sändarstationerna har normalt sett avvecklades. En ny digital mindre sändarstation lex 5 byggts ut till 70 % täckning. Framför allt tog 67 konverterats när respektive större sändarstation etablerades också i Avesta/Krylbo, som inte skulle Frekvensomflyttningarna har varit betydelsefulla, Teracom hänsyn till att okodade fri-tv-kanaler har konverterats. Några av de mindre sändarsta- komma att beröras av digital-tv-övergången framför allt för hushåll med gamla antenner och som endast fick sändas över vissa regionala tionerna (främst de som täcker in de sista 1,8 % förrän i etapp 2. för områden där signalen av olika anledningar har områden skulle kunna tas emot inom hela de för multiplex 1) har av kostnadsskäl dock inte svårare att nå fram, exempelvis på grund av aktuella områdena. Multiplex 5 fanns således vid konverterats förrän på själva övergångsdagen, På Gotland och i Gävle blev clean cut-lösningar kuperad terräng eller störningar från grannländer. årsskiftet 2006/07 på 21 större sändarstationer clean cut. Detta har inneburit att dessa 1,8 % av nödvändiga för en7 respektive fyra8 mindre sändar- Frekvensomflyttningarna har inneburit en klar och 13 mindre sändarstationer10. hushållen inte har kunnat ta emot marksänd stationer. Två sändarstationer i dessa områden förbättring av mottagningsförhållandena efter digital-tv före övergången. genomförde frekvensomflyttningar så att mottag- digital-tv-övergången. Mycket få hushåll i dessa SVT:s regionala nyhetssändningar ningen för konsumenterna skulle förbättras. områden – långt färre än som befarades – behöv- Enligt ett avtal mellan SVT och Teracom11, skulle de byta antenn, vilket har bekräftats av våra täckningen för SVT:s regionala digital-tv-sänd- uppföljande undersökningar. Samtidigt har dock ningar byggas ut för att möjliggöra mottagning av omflyttningarna upplevts som en komplicerande två regionala nyhetsprogram från varje större faktor av hushållen eftersom de måste genomföra sändarstation. Förutom den nyhetssändning som en s.k. ominstallation eller en kanalsökning. riktade sig till det aktuella området, skulle tittarna alltså kunna ta emot ännu ett regionalt nyhetspro- 7. Visby/Hamnen 8. Kungsberget, Lumsheden, Svartnäs och Åmot. Utbyggnad av det digitala marknätet 2006 gram som riktade sig till ett angränsande område. 9. Utbyggnaden av det digitala marknätet – etableringen av nya sändare, konverteringen av befintliga sändare, Utbyggnaden under 2006 resulterade i en regional clean cut-lösningar och frekvensomläggningar – framgår av bilaga 6. 10. Därefter har sändarstationen Trelleborg/Gylle byggts ut för att från den 15 oktober 2007 sända multiplex 5. 11. Prop. 2003/04:118, s. 6 samt SVT:s strategi mot 2009 så som den sammanfattats i broschyren ”Fri television i världsklass”, s. 17f. KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 1. VERKSAMHETEN Det fanns således behov att bygga ut de digitala Frågan fick sin lösning när regeringen den 21 2. Marknaden och utvecklingen 2004–2007 marksändningarna av SVT2, vilket påbörjades december 2006 beviljade Sverigefinska Riksför- under 2005. Redan vid årsskiftet 2005/2006 bundet tillstånd att sända TV Finland i det digitala kunde hushållen se två regionala nyhetsprogram marknätet efter digital-tv-övergången. Sändning- från 25 större sändarstationer. Arbetet slutfördes arna krävde en ny multiplex som också sänds För kommissionen har bevakningen av digital-tv- Marknaden för mottagarutrustningen har utveck- därefter under 2006 när resterande 29 större från sändarna i Uppsala och Västerås. Återstå- marknadens utveckling varit en viktig del av upp- lats snabbt, både när det gäller priser och tek- sändarstationer byggdes ut så att det var möjligt ende kapacitet i multiplexen har använts för att draget. Bevakningen har bl.a. omfattat niska lösningar. Exempelvis fanns redan inför den att ta emot två regionala nyhetssändningar. utveckla och pröva nya digitala tjänster. I och första övergången en digitalbox för marknätet att Möjligheten att välja regionalt nyhetsprogram med det beviljade tillståndet fick sändningarna av • utvecklingen av nya tekniska lösningar köpa för under 1 000 kr. Allt fler digitalboxar med förutsatte dock att tittaren genomförde den TV Finland större täckning än de haft i det • konkurrensen mellan producenter och dubbla mottagare (som möjliggör inspelning på nödvändiga ominstallationen och kanalsökningen. analoga marknätet eftersom hela Mälardalen nu leverantörer av mottagarutrustning en kanal samtidigt som man tittar på en annan) täcks av den aktuella multiplexen. • prisutvecklingen för olika mottagare har efter hand lanserats. Som en introduktion till Utbyggnad 2007 och den nya, sjätte • tillgängliga programtjänster avsnittet om marknadsutvecklingen följer nedan multiplexen Arbetet påbörjades med de sändarstationer som • konsumenternas anskaffningstakt. en översikt av de olika tekniska plattformarna för Som ett led i TV-samarbetet mellan Sverige och ingick i etapp 5 och som skulle byggas ut i tv-sändningar i Sverige. Finland har en finsk TV-kanal, TV Finland, sänts samband med digital-tv-övergången. Enligt En viktig utgångspunkt för arbetet har varit att infor- analogt över Stockholmsområdet. Många hushåll tidsplanen ska detta arbete vara slutfört under mera producenter och leverantörer om konsumen- vände sig till kommissionen med frågor om vad första halvåret 2008. Efter genomförd övergång ternas behov. 68 som skulle ske med dessa sändningar i samband kommer täckningen för multiplexerna 2-4 att 69 med digital-TV-övergången i Stockholm den 12 ligga på drygt 98 %. mars 2007.

KAP 1. VERKSAMHETEN KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 2.1 Allmän marknadspresentation Kabel-tv och SMATV Distributionsplatformarnas andel, riket Q4 2007 Vid årsskiftet 2004/05 hade ungefär hälften av Fördelning per distributionsplattform 2004 (hushållens egen uppfattning) Sveriges drygt 4 miljoner tv-hushåll tillgång till TV-tittande i Sverige IP Digital mark 0% kabel-tv. Oftast träffar fastighetsägare avtal med I Sverige finns drygt 4 miljoner hushåll med någon Digital satellit en kabeloperatör som äger eller förfogar över tv-mottagning. Tillsammans beräknas dessa ha kabelnätet och därmed avgör vilka kanaler som drygt nio miljoner tv-apparater som tar emot tv- 7% Analog ska erbjudas hushållen som är anslutna. Kabel- sändningar via de fyra tekniska plattformarna kabel operatören är dock alltid skyldig att utan kostnad Analog Analog 21,1% Analog kabel satellit för hushållet distribuera vissa kanaler inom mark • marknät 1,7% ramen för vidaresändningsplikten. De som tar • kabel-tv 32,1% emot tv via kabel har i allmänhet, utöver de s.k. • satellit 27% must carry-kanalerna, tillgång till ett grundpaket • bredband eller s.k. IPTV. 46% med ett antal av de största tv-kanalerna. Om den enskilda konsumenten har valt ett utökat utbud Sändningarna på respektive plattform kunde fram finns förstås fler kanaler att tillgå. De största till respektive distributionsforms digitalisering vara 26,7% kabeloperatörerna är antingen analoga eller digitala. Bredband har dock Digital mark alltid varit digitalt. I december 2004 – innan över- 16,3% •  (som numera har förvärvat 70 14% 71 gången hade inletts – tog hushållen emot tv- kabel-tv-företaget UPC) sändningar enligt denna distributionsfördelning: 7,2% • (tidigare Tele2 Vision/Kabelvision) 2,3% 4% • Canal Digital Kabel TV. Digital satellit • 50 % via kabel 2% Digital kabel Analog mark Analog Digital IP • 28 % via marknätet (9 % av dessa var redan satellit kabel Av dessa är Com Hem störst (ca 1,7 miljoner digitala)12 anslutna hushåll den 31 december 2007). Vid • 15 % via satellit Den andel hushåll som faktiskt riskerade att få svart i rutan var Marknadsandelarna mellan de olika tekniska plattformarna är i sidan av de stora kabel-tv-företagen finns många • 7 % via s.k. SMATV-nät (mindre kabelnät). endast runt 25%, men även bland övriga hushåll var kunskapen princip desamma som före övergången. Observera att grafen mindre kabelnät, s.k. SMATV-nät13 som omfattar om hur man tittade på tv så begränsad att alla Sveriges hushåll visar hushållens egen uppfattning och att de 2,3 % som anger måste informeras. analog marknad i realiteten inte kan ha detta. enskilda flerbostadshus, ett antal radhus eller ett Det fanns även ett stort antal tittare som hade en villaområde. I ett SMATV-nät är fastighetsägaren annan plattform för sin första tv men utnyttjade eller samfälligheten själv operatör och därmed marknätet för andra tv-mottagare i huset eller i ansvarig för övriga erbjudna programpaket och sitt fritidsboende. för att vidaresändningsplikten efterlevs.

12. Mediavisions Digital-tv tracking, december 2004. Mediavision är ett oberoende analysföretag inom digitala medier och TV. www.mediavision.se 13. Satellite Master Antenna TV. Tv-sändningarna tas emot via centralantenn (marknätet), kompletterat med mottagning via satellit (betal-tv). Sändning- arna vidaresänds sedan från en huvudcentral ut till hushållen i ett mindre kabel-tv-nät som kan omfatta en samfällighet eller enskilda flerbostadshus. Fastighetsägaren är nätinnehavare/operatör.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 Digital-tv via kabel var fortfarande ovanlig när Marksänd tv – tv via vanlig antenn Det digitala marknätet består i dagsläget av fem SVT, UR och vissa andra programföretag måste kommissionen inledde sin verksamhet. Även om sändarnät, s.k. multiplexer. Av dessa når första enligt sina respektive sändningstillstånd sändas Com Hem, UPC och Canal Digital Kabel-TV Marknätet ägs och drivs av Teracom och sänd- multiplexen ca 99,8 % av de fast boende okrypterade, dvs. vara fri-tv. Övriga programföre- erbjöd sina abonnenter digital-tv, beräknades år ningarna tas emot med en takantenn eller en hushållen i Sverige, multiplex 2–4 ca 98 % och tag med tillstånd att sända i det digitala marknätet 2004 endast 11 % av alla kabelhushåll ha skaffat inomhusantenn. Distributionen sker på uppdrag multiplex 5 ca 70 % av hushållen. Räckvidden kan välja att sända okrypterat eller krypterat en digital-tv-mottagare för kabel-tv-sändningar. av respektive programföretag och olika krav på på multiplexerna har sedan 2004 successivt (som betalkanaler). Den som vill se betal-tv- (Källa: Mediavision, estimat Q4 2004.) täckning framgår av de respektive sändningstill- byggts ut. Varje multiplex kan rymma upp till sju kanaler måste ha en digitalbox med kortplats och stånd som beviljats av regeringen. I Sverige har olika programtjänster beroende på typ av teckna ett abonnemang med Boxer som hittills är sändningar med digital teknik förekommit i programinnehåll och komprimering. den enda operatören i det digitala marknätet. marknätet sedan 1999.

Andel digital och analog kabel, riket Q4 2007 (hushållens egen uppfattning) Kanalutbud i det digitala marknätet

35% Analog Multiplex 1 Multiplex 2 Multiplex 3 Multiplex 4 Multiplex 5 Multiplex 6

Digital 32% SVT1 TV4 Canal+ Hits BBC World SVT HD 30% SVT2 TV4+ Canal+ First MTV/VH1 BBC Prime SVT24 TV400 Canal+ Sport1 Star/ travel&living 72 25% 73 Barnkanalen/ CNN Kanal 5 /The Voice TCM TV4 Film TV3 Discovery silver 20% SVT Extra TV4 Fakta Kanal 8 Axess Kanal 6 Disney/7 Z-TV Aftonbladet/7 15% 16% Regionala kanaler Regional kanal () 10% Källa: Teracom, 2008-01-30.

5% Antalet tillgängliga kanaler i det digitala marknätet är väsentligt fler än i det analoga. Efter fördelningen av de nya sändningstillstånden 2006 ökade antalet fria kanaler i marknätet till drygt tio stycken.

0% Kabel

Andelen digitala hushåll ökar stadigt och bör ses mot bakgrund av den allmänna uppmärksamheten kring olika lösningar för digital-tv.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 Satellitplattform – tv via parabol komplement till marknätets sändningar) tas emot Tittarsiffror – nischtittandet ökar SVT1, SVT2, TV4, TV3 och Kanal 5, som tillsam- i en huvudcentral där digitala signaler omvandlas med digitaliseringen mans hade en tittartidsandel om ca 80 %. Övriga När det gäller satellitsändningar till enskilda till analoga för att sedan vidarebefordras till 20 % delades av ett 30-tal kanaler, s.k. nischka- abonnenter14 finns två huvudaktörer (eller opera- hushållen. I detta fall är det fastighetsägaren eller Redan 2004 hade 78 % av de svenska hushållen naler för film, sport och livsstil (t.ex. TV4 Plus och törer) på den svenska marknaden: Canal Digital samfälligheten som väljer vilka satellitsända tillgång till andra kanaler än SVT och TV416. TV6). I takt med att allt fler konsumenter har fått och Viasat, varav Canal Digital har något fler kanaler som ska tillhandahållas i nätet. Man Denna andel har successivt ökat i takt med tillgång till ett större antal kanaler har tittandet på abonnenter i Norden15. All satellitdistribution via träffar sedan avtal med Svensk Programagentur digital-tv-övergången och sedan mitten av 2007 ”Big Five” minskat, och i synnerhet på public dessa båda operatörer har sedan 2004 varit AB (SPA) eller Canal Digital Kabel-TV (som är redovisar undersökningsföretaget MMS inte service-kanalerna. Under 2007 användes 70 % digital och samtliga abonnenter har sedan denna innehållsleverantör till SMATV-nät). längre ”flerkanalshushållen” separat. Tv-tittandet av tittartiden för dessa kanaler medan de olika tidpunkt varit tvungna att skaffa digital-tv- präglades 2004 av de fem största tv-kanalerna nischkanalerna svarade för 30 %. mottagare för satellitsändningar, DVB-S-stan- Bredbands-tv dard. Det förekommer dock fortfarande analog satellitmottagning, i huvudsak till hushåll som tar Få hushåll tog emot tv via bredband, s.k. IPTV, när Tittartidsandelar januari 2004 och 2008 emot så kallad hemlands-tv. Både Canal Digital vi inledde vårt arbete 2004, men plattformen har och Viasat erbjuder betal-tv-kanaler, radiokanaler växt stadigt i takt med digital-tv-övergången. 35 04–jan och interaktiva tjänster (pay-per-view och elek- Denna plattform har varit enbart digital sedan 08–jan 30 tronisk programguide, EPG) inom ramen för ett introduktionen. En av orsakerna är att allt fler % abonnemang. hushåll ansluts till bredband via t.ex. stadsnäten 30,8 74 som under de senaste åren byggts ut i betydande 25 75 En konkurrensmässig nackdel för satellitplattfor- omfattning. Bland de större operatörerna märks 27,5% % men i förhållande till andra tekniska distributions-

20 23,8 former var under lång tid att Canal Digital och • Bredbandsbolaget

Viasat valde att distribuera vissa tv-kanaler • Telia 20,5% exklusivt. Detta medförde att TV3 och Kanal 5 • FastTV 15 19,1% 17,5% inte nådde samtliga satellithushåll utan endast till • Viasat/Tele2 14,4% dem som endera valt Viasat (TV3) eller Canal • Canal Digital. 10 14,2% Digital (Kanal 5). I februari 2008 kom emellertid de

båda satellitoperatörerna överens om att släppa Utbudet av tv-kanaler varierar beroende på 9,2% 5 7,9% kravet på kanalexklusivitet. operatör men som regel ingår samtliga stora 7,5% 7,6% tv-kanaler. Även hushåll som är anslutna till SMATV-nät tar 0 SVT1 SVT2 TV3 TV4 Kanal 5Övriga emot satellitsändningar, men det sker indirekt. Sändningarna (som i sådana nät kan vara ett

Det är tydligt att nischtittandet har ökat. Många kanaler med få tv-tittare gör att tv- tittarna blir tv-konsumenter. 14. Så kallad DTH, Direct-To-Home 15. Radio- och TV-verket: Medieutveckling 2007, s. 62. 16. Statistik från MMS 2004.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 2.2 Marknadsutveckling 2005 satte att gälla så länge TV4 bedrev analoga Så snart ett beslut om test hade fattats, beslutade marksändningar men att avgiften successivt vi att genomgående rekommendera testade trappades ner i takt med att de analoga sänd- mottagare. På vår webbplats hänvisades endast Fri-tv i fokus ningarna upphörde. Detta gav TV4 ytterligare till digital-tv-mottagare för marknätet som testats kanaler inom ramen för grundutbudet. Även här incitament att delta i övergångsarbetet och efter av Teracom och i övrigt till respektive plattforms- Under hösten 2005 aktualiserades frågan om de fick SVT under övergångsarbetet vid flera tillfäl- det att beslutet hade fattats fördjupades vårt operatör. olika avtal som SVT hade upprättat för att len följa upp konsumenters klagomål om att samarbete med företaget. Exempelvis tillsatte garantera alla konsumenter fri tillgång till företa- detta inte fungerade som det skulle. Frågor kring man en digital-tv-ombudsman med ansvar för Försäljningssiffror för 2005 gets kanaler. Sedan tidigare hade SVT och TV4 utbudet i kabelnäten och tolkningen av vidare- TV4:s samarbete med kommissionen och för ett avtal med Viasat och Canal Digital som sändningsplikten är fortfarande aktuella och vid företagets kommunikation med tittarna. Under 2005 såldes ca 450 000 digitalboxar för innebar att satellitbolagen skulle tillhandahålla ett årsskiftet 2007/08 var vissa tv-tittare kritiska till marknätet. Endast Multiboxen restnoterades inför programkort (mot depositionsavgift) till de att inte hela SVT:s utbud vidaresänds analogt. Större trygghet för konsumenterna övergången i Visby, huvudsakligen pga. kompo- konsumenter som ville se kanalerna utan att nentbrist. Vi konstaterade att enskilda produkter teckna abonnemang. Detta alternativ var särskilt TV4:s koncessionsavgift Två faktorer har varit viktiga för att behålla god skulle kunna ta slut, men att det på marknaden intressant för dem som bodde i områden där kvalitet på mottagarna under hela övergångs- fanns tillräckligt många alternativa produkter. förhållandena för markmottagning var dåliga och Enligt lag17 har TV4 som enda programföretag arbetet, nämligen Inga hushåll skulle behöva stå utan en digitalbox satellitmottagning därför var det enda realistiska med rätt att sända reklamfinansierad TV med vid respektive övergångsdag. alternativet. analog teknik till hela landet varit skyldig att • de olika operatörernas krav på godkänd digital- 76 betala koncessionsavgift. Koncessionsavgiften tv-mottagare för tecknande av abonnemang Återförsäljarnas skepsis mot övergången var också 77 Informationen om depositionskorten var dock har bestått av en fast del och en rörlig del som är • Teracoms tester av digital-tv-mottagare för definitivt på väg att brytas i slutet av etapp 1. Och bristfällig från de båda satellitbolagen och därför kopplad till TV4:s annonsintäkter. TV4:s tillstånd marknätet. återförsäljare och installatörer visade sig vara hade hushållen svårt att förstå vad detta alternativ för analoga sändningar förlängdes genom viktigare aktörer än vi inledningsvis hade trott. De innebar. SVT, TV4 och vi upplyste aktivt om detta regeringsbeslut den 22 december 2004 till Godkända respektive testade mottagare har hade fått många frågor från konsumenterna och alternativ och SVT utövade även påtryckningar utgången av januari 200818. Samtidigt beslutade visat sig erbjuda konsumenterna ökad trygghet hade efterhand hanterat situation på ett förträff- på satellitbolagen för att få dem att förbättra sin regeringen att digital-tv-övergången skulle när det gäller funktionsduglighet. Samtidigt har ligt sätt. Inte minst hade de i samband med information. inledas och att TV4 inte längre skulle ha rätt att det hela tiden funnits ett icke-testat utbud av övergångsdagarna hjälpt många tv-tittare dels sända med analog teknik i de områden som DVB-T-mottagare, varav en växande andel enligt med grundläggande upplysningar, dels med Eftersom de nya reglerna för vidaresändnings- ingick i övergångens första etapp19. branschbedömare har fungerat alldeles utmärkt. frågor av mer praktisk natur, t.ex. ominstallation plikt inte garanterade full tillgång till hela SVT:s En slutsats är således att rekommendationen om av boxar efter frekvensbyte i samband med utbud förrän efter genomförd digital-tv-övergång, Reglerna om koncessionsavgift ändrades vid två testade mottagare har motiverat leverantörer, övergången. träffade SVT också avtal med Com Hem och tillfällen under år 200520. Ändringarna innebar att handlare och tv-tittare till en sund kvalitetskontroll, UPC om att de skulle tillhandahålla alla SVT:s skyldigheten att betala koncessionsavgift fort- vilket i sin tur har lett till att ett brett och bra utbud av digital-tv-mottagare har vuxit fram.

17. Lag (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område. 18. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr. 60. 19. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2004-12-22 nr. 59. 20. Prop. 2004/05:155, bet. 2004/05:K16, rskr. 2004/05:294, prop. 2005/06:1 utg. omr. 17, bet. 2005/06:KU11, rskr. 2005/06:66. KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 Ökat produkt- och tjänsteutbud under 2005 PTS öppnar Teracoms nät för konkurrens 2.3 Marknadsutveckling 2006 Flera nya produkter lanserades inför etapp 1, Den 15 december 2005 beslutade Post- och även om dessa inte var vanligt förekommande telestyrelsen (PTS) om skyldighet för Teracom att Tillstånd i det digitala marknätet lokalt ännu. Exempelvis kan nämnas USB digital- öppna marknätet för konkurrens när det gällde samlade personer med synskada, hörselskada tv-mottagare, digitalbox direkt i en scart och flera marksänd tv och radio21. Detta innebar att andra Den 23 februari 2006 beslutade regeringen om och nedsatt kognitiv förmåga samt företrädare digitalboxar med hårddisk. Priset på en testad företag kunde få tillträde till marknätet för tv- förnyade tillstånd för att sända tv i det digitala för bl.a. SVT, Teracom, Boxer, A2B, Konsument- digitalbox utan abonnemang och särskilda överföring antingen genom att begära inplacering marknätet22. Förutom de tillstånd som förlängdes, verket, Sagem och Expert. Fokus hamnade finesser låg på mellan 700 och 1 300 kronor. i mast eller genom att köpa överföringstjänsten. beviljades sju nya tillstånd: framförallt på anpassning av befintliga produkter, Teracoms priser på tjänsterna skulle baseras på där ljudet spelade en central roll. Den talande Fram mot slutet av 2005 hade utbudet av faktiska produktionskostnader. Ingen operatör • Tre för betal-tv-kanalerna C5 (numera Kanal 9), textremsa som SVT använde, berömdes av produkter breddats avsevärt jämfört med 2004. kunde vägras tillträde till nätet på annat än BBC Prime och NonStop Filmfestival (numera brukarna och flera efterfrågade lösningar byggde Förutom ett större utbud hade flera nya produkter objektiva grunder, t.ex. teknisk genomförbarhet Silver) vidare på idén om talad text. En förnyad dialog lanserats. Till exempel inleddes en diskussion om eller nätverksintegritet. Teracom överklagade • Fyra för fri-tv-kanalerna TV6, Aftonbladet TV7, under senhösten 2007 innebär att vi i kommissio- möjligheterna till HDTV inför fotbolls-VM 2006. beslut, som dock fastställdes av domstol. The Voice och Axess TV. nen förhoppningsvis kan efterlämna undersök- Även de olika operatörernas erbjudanden hade ningsmaterial och fakta för HSO att använda för utvecklats och de flesta av dem erbjöd nu t.ex. När detta skrivs (februari 2008) genomför SVT Detta innebar att antalet fri-tv-kanaler i marknätet förbättrade lösningar. installationshjälp i någon form. Dessutom hade de och UR en upphandlingsprocess för att förnya från hösten 2006 ökade från sex till tolv kanaler. 78 utökat utbudet till att även omfatta korttidsabon- sitt avtal och det är inte klart om det fortsättnings- Problemet var att dessa skulle rymmas på tio Försök till internationellt samarbete 79 nemang, barnpaket och tvillingkort. Av dessa var vis är Teracom som får förlängt avtal med SVT kanalplatser. Lösningen blev att dela på ett framförallt det senare av stort intresse för många avseende tv-distribution i marknätet. sändningstillstånd på samma kanalplats så att Inspirerade av workshoparna om tillgänglighet konsumenter som ville ha tillgång till abonne- exempelvis Aftonbladet TV7 sände på vardagar samt ett studiebesök i Storbritannien i maj 2006, mangsutbudet på flera tv-apparater i hushållet och Axess TV på helger. Dessa sändningstillstånd tog vi i september ett initiativ till ett internationellt utan att behöva teckna ytterligare abonnemang. gällde efter förlängning t.o.m. den 31 mars 2008. samarbete när det gällde digitala tv-produkter. Satellitoperatörerna valde också att sänka priset Främst gällde detta s.k. nischprodukter riktade på sina basabonnemang. Dialog med Handikappförbundens mot mindre grupper eller marknader, t.ex. digital- samarbetsorgan (HSO) boxar som konverterar flera kanaler till ett antal olika tv-mottagare i samma hushåll. I mars 2006 genomförde vi i samarbete med HSO en workshop om digital-tv och tillgänglig- Vi undersökte möjligheterna att tillsammans med het. Syftet var att se närmare på särskilda behov olika tillverkare ordna en gemensam aktivitet i anslutning till digital-tv-övergången. Förhopp- riktad mot utländska marknader. Sammanträden ningen var att workshopen skulle ge konkreta hölls med Näringsdepartementet, Utrikesdepar- produkt- och tjänsteidéer som kunde underlätta tementet och Exportrådet, som samtliga visade digital-tv-övergången. Workshopen utfördes av intresse för ett evenemang i form av en minimässa 21. PTS dnr 05-8675/23. Beslutet fattades i enlighet med lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan och riktad till den brittiska marknaden. Emellertid 22. Regeringsbeslut Utbildnings- och kulturdepartementet 2006-02-23 nr I:15.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 visade sig svenska tillverkare ha svårt att få fram PTS-rapport om frekvensutrymme Gratis bredbands-tv öppnar marknaden HDTV via kabel fungerande prototyper i god tid och i en sådan mängd att evenemanget kunde bli meningsfullt. År 2005 fick PTS uppdraget25 av regeringen att Under senare delen av 2006 lanserade Telia som I december 2006 lanserade Com Hem ett HDTV- Det var också svårt att etablera kontakter med utreda vilket frekvensutrymme som kunde första bredbandsoperatör paketet Start som paket med tillhörande HDTV-mottagare till en rätt personer på de olika företagen. Denna frigöras när de analoga markbundna tv-sänd- konsumenterna fick pröva utan kostnad. Erbju- kostnad mellan 1 995 kr (24 månaders bindnings- aktivitet fick därför skjutas på framtiden. När ningarna upphör och vad detta kan utnyttjas till. dandet omfattade SVT1, SVT2, Barnkanalen, tid) och 3 495 kr (ingen bindningstid). Com Hems initiativet slutligen rann ut i sanden var det Uppdraget initierades av den förestående över- Kunskapskanalen, TV4, Aftonbladet TV 7 och The paket hade, i likhet med t.ex. det HDTV-paket framförallt på grund av svalt intresse från till- gången och av ett yttrande från Radio Spectrum Voice. Tillgången till paketet förutsatte att kunden som Canal Digital lanserat tidigare, utformats verkarnas sida. Policy Group (RSPG), som är Europeiska kom- redan hade ett bredbandsabonnemang med Telia som ett tillägg till ett grundabonnemang. Paketet missionens rådgivande organ i frekvensfrågor. I och fast telefoni med förval Telia. Detta gjorde att omfattade Discovery HD och VOOM HD (alla Teracom testsänder mobil-tv PTS uppdrag ingick att belysa olika konsekven- erbjudandet liknade det Triple Play-erbjudande Com Hems digital-tv kunder har tillgång till SVT ser av alternativa användningar, bl.a. som Com Hem hade haft framgångar med. HD om de har en HDTV-box). Canal+ HD fanns Under hösten 2006 genomförde Teracom de tillgängligt som en del av paketen hos Canal+. första testsändningarna av mobil digital-tv med • hur befintliga och nya frekvensanvändare Utveckling av fri-tv via satellit Vid årsskiftet 2007/2008 hade Com Hem ett DVB-H-teknik i det digitala marknätet23. Sänd- påverkas utbud med ca 130 kanaler, varav fem erbjöds i ningarna täckte in Stockholms innerstad och • möjligheterna att utnyttja gjorda investeringar i Under 2006 kom fri-tv via satellit att utvecklas HD-format. Sundbyberg. Det rörde sig om ett konsumenttest, infrastruktur ytterligare. Canal Digital erbjöd sedan tidigare där syftet var att undersöka användarbeteenden • förutsättningarna för att utveckla tjänster och samtliga SVT:s kanaler och TV4 mot en deposi- SVT:s HDTV-strategi 80 och uppfattningar om mobil-tv. Syftet var att produkter för en internationell marknad. tionsavgift. Erbjudandet utvecklades dock från 81 underlätta marknadsbedömningen inför en att ha avsett ett programkort per programbolag SVT meddelade i slutet av 2006 att de hade lagt eventuell mobil-tv-satsning. Enligt PTS slutrapport (1 september 2006)26 utgör till att avse ett programkort för samtliga kanaler om den strategi för HDTV-sändningar som de det frigjorda frekvensutrymmet en stor och och priset sänktes till 795 kronor. Även Viasat hade presenterat i februari samma år. Orsaken Testet utfördes i samarbete med ATG, Boxer, värdefull resurs för vilken det finns flera använd- utvecklade sitt fri-tv-alternativ genom att utvidga var dels att SVT:s sändningstillstånd hade Nokia, SR, SVT, UR och och omfattade ningsområden. I rapporten nämns t.ex. ytterli- antalet kanaler, från SVT och TV4 till att även förkortats från sex till tre år, dels att de ville 400 konsumenter under en tremånadersperiod. gare tv-sändningar i standardformat, HDTV, omfatta TV6 och Aftonbladet TV 7. Dessutom invänta ett regeringsbeslut om användningen av Dessa kunde ta emot tretton tv-kanaler – såväl mobil-TV samt fast eller mobilt bredband. avskaffade Viasat såväl depositionsavgift som de frekvenser som frigjordes i och med digital-tv- betal-tv som fri-tv – samt tre radiokanaler. PTS presenterade också en spektrumpolicy programkort och istället krävdes en av Viasat god- övergången. Sändningarna skedde i realtid och togs emot via under hösten 2006. Enligt denna bör frekvensut- känd mottagare i vilken konsumenten kunde låsa en Nokia N92 med inbyggd DVB-H-mottagare. rymme i första hand auktioneras ut och de upp de aktuella kanalerna med en personlig kod. HDTV var fortfarande prioriterat hos SVT och Teracom betecknade testet som framgångsrikt tillstånd som utfärdas bör vara så teknik- och programproduktionen hade redan börjat ställas och förutsåg en betalningsvilja för mobil-tv24. tjänsteneutrala som möjligt. om. Däremot ansåg SVT att den offensiva satsning som man hade aviserat i februari 2006 i samband med ett branschseminarium inte var möjlig innan det stod klart hur de frigjorda frekvenserna i marknätet skulle fördelas. 23. Pilottestet pågick från 7 oktober 2006 till 31 januari 2007. 24. MMS rapport från pilotprojektet daterad den 28 mars 2007. 25. Regeringsbeslut Näringsdepartementet 2005-10-27 nr II:11. 26. PTS dnr PTS-ER-2006:35. KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 Produktutbud drygt hälften markmottagare och hälften satellit- kända mottagare, var utbudet stort redan i slutet hos mottagarna. Bland annat detta har lett till att mottagare. Därutöver fanns ett mindre antal av 2006. Exempelvis kan nämnas att Com Hem många finska tv-tittare har vägrat betala tv-avgift. I början av 2007 sålde alla större elektronikkedjor kabelmottagare. erbjöd 13 godkända mottagare och Viasat 17 digital-tv-mottagare för de flesta plattformar. stycken. Boxer hade i slutet av 2006 hela 162 Prisutveckling 2006 Även försäljningen via internet hade ökat. Det Flera nya produkter lanserades under 2006, t.ex. typer av godkända mottagare i sitt sortiment. fanns då fler än 400 digital-tv-mottagare på den den s.k. Slingboxen som gjorde det möjligt att Undantaget i det utökade utbudet gäller bred- Priserna på digital-tv-mottagare sjönk inte nämn- svenska marknaden27. Av dessa utgjordes drygt ansluta till ett abonnemang via internet och få bands-tv där vid början av 2008 endast ett mindre värt under 2006. Exempelvis kan nämnas att hälften av tv-apparater med inbyggd markmot- tillgång till kanalutbudet över hela världen. antal godkända mottagare finns på marknaden. en testad digitalbox av enklare modell kostade tagare och resterande drygt 200 av fristående Även för den som valde att teckna abonnemang 800–1 300 kronor utan abonnemang. Otestade digitalboxar. Av de fristående boxarna utgjorde och därmed styrs av respektive operatörs god- Testade boxar digitalboxar var ofta betydligt billigare och kostade ca 400 kronor. Medelpriset för en digitalbox med Under 2006 testade Teracom totalt ca 90 digital- finesser, t.ex. dubbla mottagare och hårddisk, Försäljningen av digital-tv-mottagare 2004–2007 tv-mottagare, vilket var en markant ökning jämfört låg på ca 3 000–5 000 kronor. Samtidigt var tv- med de 18 digitala markmottagare som testades apparater med inbyggda mottagare inte nämnvärt Totalmarknad, antal enheter under 2005. Teracom hade i slutet av 2006 totalt dyrare än vanliga tv-apparater.

1 200 000 Markbox testat över 130 digital-tv-mottagare. Av dessa var

TV m inb. Box 700 000 82 tv-apparater med inbyggd mottagare för Nya tjänster under 2006

1 000 000 marknätet men endast fyra var mottagare utan 82 kortplats. Den tidigare uppmärksammade Multi- Till skillnad från produktutbudet förblev kanalut- 83 800 000 boxen28 testades inte heller 2006 och förlorade budet i princip detsamma under 2006, men flera 800 000 därför i uppmärksamhet. Ett antagande är att operatörer erbjöd fler alternativ när det gällde Teracoms test av mottagare för marknätet var paketeringen av kanalerna. Framförallt försökte 600 000 viktigast under det första året av övergången man tillgodose konsumenternas behov av att (2005) men att initiativet till test framför allt bidrog kunna ta del av hela kanalutbudet på hushållets 400 000 450 000 450 000 till en hälsosam självreglering av marknaden. olika tv-apparater utan att behöva teckna fler

350 000 abonnemang.

200 000 De återförsäljarkedjor som sålt otestade mark- mottagare drabbades inledningsvis av en mängd Därför marknadsförde olika operatörer – på 100 000 reklamationer. Detta har lett till att handlarna har samtliga plattformar utom för bredband – under 0 2004 2005 2006 2007 sett över sitt sortiment och även markerat tydligare 2006 aktivt s.k. multi- eller tvillingabonnemang. för kunderna vilka mottagare som är testade. Dessa erbjudanden omfattade digital-tv-motta- gare och programkort för upp till fyra eller fem tv- Fortfarande är intresset för separata digitalboxar stort trots att utbudet av tv med inbyggd box ökar. Som en parallell kan man notera att i Finland, där apparater i samma hushåll inom ramen för ett det inte finns något testförfarande, är många tv- och samma abonnemang. tittare missnöjda på grund av bristande kvalitet 27. Sökning på Pricerunner i början av februari 2007. 28. Multiboxen var mycket omtalad under etapp 1 som en då unik produkt som tillät samtidigt mottagning av tre fri-tv-kanaler på upp till åtta mottagare i hemmet. Se www.multibox.se.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 Konsumenterna kunde även i ökad utsträckning Hem, Fast-TV och Boxer, började också under 2.4 Marknadsutveckling 2007 välja bindningstid för sitt abonnemang hos i 2006 erbjuda olika typer av tillsvidareabonne- princip samtliga operatörer. Den som valde en mang med ingen eller mycket kort bindningstid. längre bindningstid kunde få installation och/eller Detta har förmodligen gynnat marknaden för Nya produkter och tjänster mottagare på köpet. Flera operatörer, t.ex. Com betal-tv bland fritidshusägare. gångna året skulle komma att landa på totalt Under 2007 började flera större producenter 860 000 digital-tv-mottagare – långt över prog- bygga in digitala tv-mottagare i sina tv-apparater nosen på 750 000. En testad enkel digital-tv- där många klarade både MPEG-2 och MPEG-4. mottagare av DVB-T-standard kostade i slutet av Det kom även lösningar i form av en modul som 2007 från 500 kronor och uppåt. När en elektro- Prisutveckling digital-tv-box 2003-2007 kunde bespara konsumenten investeringen i en niktidning genomförde ett test av återförsäljarnas Konsumentpris inkl. moms, kr helt ny mottagare för att få tillgång till HDTV. information, konstaterade man att den som regel Digitala tv-mottagare som kopplas till datorn blev var mycket god information.30 2 500 också allt vanligare, vilket kan tolkas som ett ökat intresse för mobila produkter. Boxers monopol upphör

2 000 Bredbands-tv tar fart Under 2007 arbetade regeringen med ett lagför- slag om ett nytt system för tillståndsgivning i I slutet av 2007 kunde det konstateras att bred- marknätet bl.a. för att bands-tv som alternativ hade varit mycket 84 1 500 85 framgångsrikt29 Till exempel hade Telia i början • öppna marknätet för konkurrens mellan av 2008 drygt 300 000 abonnenter. Trots att vissa operatörer problem har förekommit när det gäller kapacitets- • flytta tillståndsgivningen från regeringen till 1 000 fördelningen mellan bredbands- och tv-tjänsten Radio- och TV-verket har det stora intresset för bredbands-tv etablerat det som en tydlig fjärde plattform. Olika multi- Detta skedde mot bakgrund av att Europeiska 500 abonnemang var under 2007 fortsatt efterfrågade kommissionen hade inlett ett överträdelseärende och under året lanserade även Com Hem ett s.k. mot Sverige. Man ansåg nämligen att de villkor i tvillingabonnemang för sina digital-tv-kunder. sändningstillstånden för de digitala marksänd- 0 ningarna – som innebar att programföretagen 2003 2004 2005 2006 2007 Nytt försäljningsrekord måste anlita Boxer för åtkomstkontroll – strider mot EG:s direktiv om konkurrens på marknader- 2003 kostade en digitalbox ca 2 000 kronor, medan idag kostar en digitalbox för Vid utgången av 2007 uppskattade Elektronik- na för elektronisk kommunikation. marknätet under 1 000 kronor. Det stora genombrottet prismässigt kom alltså före Branschen att den reella försäljningen för det övergången.

29. Enligt detta erbjudande fick hushållet gratis digital-tv under en viss period i utbyte mot en viss bindningstid och förutsatt att både bredband och fast telefoni tecknats hos Telia. 30. Prylportalen, 2007-11-05, ”Prylportalens reporter fick rätt hjälp i butikerna”.

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 Regeringen föreslog därför i september 2007 nya förlängde regeringen samtliga tidigare beviljade De frigjorda frekvensernas användning Den 19 december 2007 fattade regeringen sitt regler för tillståndsgivningen för digital marksänd tillstånd att sända digital marksänd tv att gälla beslut om sändningsutrymme för marksänd tv. TV. De nya reglerna innebär att alla programföre- t.o.m. 31 mars 2008.32 Så snart den sista av de totalt fem etapperna av Samtidigt fick PTS i uppdrag att planera om tag ska kunna välja vem eller vilka som ska sköta digital-tv-övergången var slutförd, den 15 oktober frekvensanvändningen i UHF-bandet.33 Besluten den tekniska åtkomstkontrollen och sälja abon- Enligt den nya lagstiftningen som trädde i kraft 2007, vände tv-branschen sin uppmärksamhet innebär att: nemang på programmen. Efter det att riksdagen den 1 februari 2008 ska tillståndsgivningen för mot de frekvenser som frigjorts i och med digital- hade godkänt de nya reglerna31, beslutade digital marksänd tv också flyttas från regeringen tv-övergången. Redan tidigare hade HDTV flitigt • Det ska skapas utrymme för sex multiplexer regeringen den 29 november 2007 att ta bort till Radio- och TV-verket för alla tillstånd utom de förekommit i debatten om frekvenser och nu blev för tv i frekvensområdet under 790 MHz i UHF- skyldigheten att anlita Boxer ur programföreta- som avser public servicebolagen SVT och UR. den närmast en symbolfråga för tv-branschens bandet och att inga tv-sändningar ska före- gens sändningstillstånd. Genom samma beslut framtid. Lobbying för att frekvenserna skulle gå till komma på frekvenser över 790 MHz mobila elektroniska kommunikationstjänster • Utrymme motsvarande ytterligare en multiplex ställdes mot tv-branschens önskemål. Vid en i VHF-bandet ska göras tillgänglig för tv- Fördelning av antal fungerande TV-apparater hearing som hölls i konstitutionsutskottet den 22 sändningar. Detta är det utrymme där SVT1 i hushållen, 2004-2007 november 2007 stod tv-branschen enig i frågan tidigare sändes med analog teknik. om behovet av att införa HDTV i marknätet. 70% 2004 Medierna tolkade felaktigt detta som att ett beslut När omplaneringen är klar kommer det alltså att

2005 fattats om att Sverige, som just gått över till finnas möjlighet att sända tv i marknät i sju 60% 2006 digital-tv i marknätet, nu skulle tvingas att gå över multiplexer samtidigt som PTS kommer att kunna 2007 till HDTV inom en snar framtid. Reaktionerna i fördela utrymme i den översta delen av UHF- 86 50% 87 form av arga insändare lät inte vänta på sig. bandet för t.ex. mobila kommunikationstjänster.

40%

30%

20%

10%

0% 0123456 eller fler

Antal enheter

Antalet tv-apparater har minskat och förklaringen till detta är att hushållen inte valt att skaffa en digitalbox till en gammal tv-apparat.

31. Prop. 2007/08:8, bet. 2007/08:KU4, rskr. 2007/08:40. 32. Regeringsbeslut Kulturdepartementet 2007-11-29 nr. 1 33. Regeringsbeslut Näringsdepartementet 2007-12-19 nr. II:7

KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 KAP 2. MARKNADEN OCH UTVECKLINGEN 2004–2007 3. Informationskampanjen Intressentanalys visade störst intresse för samverkan. Istället var Efter den inledande omvärldsanalysen genom- det Viasat och Boxer som inledningsvis bearbe- förde vi i augusti 2004 en omfattande analys av tade kommissionen, bl.a. med förslag om sub- 3.1 Analys, strategi och kommunikativ plattform vilka intressenter som agerade på ”digital-tv- ventionerade boxar och samverkan kring callcen- övergångs-arenan”. Syftet var att klargöra hur ter. Vi var dock tidigt tydliga med att hålla isär spelplanen för digital-tv-övergången såg ut och kommersiella intressen och det egna uppdraget vilka de olika intressenterna och aktörerna var. att tillhandahålla saklig och neutral information. Informationsarbetet är den absolut största delen hushållens beteende samt förhållandet till kom- Gränsdragningen om vilka samarbeten som av kommissionens uppdrag. En smidig övergång munerna. Den viktigaste lärdomen som vi bar Arenaanalysen försåg oss med en tydlig bild över måste prioriteras var därför avgörande för att vi har förutsatt en utbredd kännedom om digital-tv med oss från besöket var dock: ”ta inte ut alla vilka intressen som omgav övergången. Det skulle behålla skärpan i uppdraget och inte slitas bland Sveriges samtliga hushåll. Inledningsvis svårigheter på förhand”. visade sig dock att de aktörer som vi identifie- allt för mycket mellan olika intressenter. Konsu- stod vi inför en rad utmaningar vad gäller informa- rade som nödvändiga och självklara – dvs. menten skulle inte behöva fundera över eventu- tionsarbetet. Digital-tv-övergången blev snabbt en På hemmaplan träffade vi representanter för två Teracom, SVT och TV4 – inte var de som explicit ella bakomliggande kommersiella intressen. laddad fråga, såväl politiskt som opinionsmässigt, aktuella samhällsprojekt: PPM och Naturvårdsver- dvs. bland allmänheten – inte minst för att den kets ”Klimatkampanjen”. Vi sökte aktuella exempel innebar ett tvång. Tidsramen var snäv och resur- på hur man skulle kunna optimera resurser i Samarbete med många intressenter serna små. Dessutom var Sverige bland de första informationsarbetet samt utröna vilka insatser länderna att genomföra övergången och vi hade som var mest effektiva för att möta allmänhetens 88 begränsade möjligheter att dra nytta av andras behov av kunskap och förståelse. Mötena gav Samarbetspartners Operatörer 89 Samarbetspartners: Teracom, SVT, TV4. Operatörer: Boxer, Canal Digital, ComHem, Viasat. erfarenheter. Den första tiden fick därför ägnas åt värdefulla insikter, men de erfarenheter som vi Teracom, ansvariga för marknätet, spelade en central Operatörerna är viktiga för tv-tittarens köpbeslut. omfattande analysarbete. helst hade tagit del av var sådant som rörde roll för det tekniska genomförandet. SVT och TV4, står Hur mycket tv vill man ha och vilka kanaler är intressanta? för det fria tv-utbudet och är självklara i samarbetet. Com hem, Canal Digital, Boxer och Viasat högertrafikomläggningen på 60-talet. Det är den Teracom, SVT, TV4 Grundläggande analys enda kampanjen i närtid som informerat om ett tvingande och oundvikligt skifte som påverkade Omvärldsanalys nästan alla medborgare. Någon mer ingående Kommissionen formerades i maj 2004. En av dokumentation av informationsarbetet i samband Digital-tv-kommissionen kansliets första konkreta aktiviteter var ett besök med högertrafikomläggningen fanns dock inte. hos vår motsvarighet i Berlin i början av juni 3 Elektronikbranschen Kommuner och 2004. Övergången till marksänd digital-tv i Med tanke på den begränsade tillgången på Tillverkare, återförsäljare, anteninstallatörer. intresseorganisationer Elektronikbranschen var både förväntansfull och irriterad Vidareinformatörer: Kommuner och intresseorganisationer. Tyskland var vid denna tidpunkt i startfasen, men konkreta exempel, var istället den viktigaste över digital-tv-övergången. Å ena sidan förväntade man Kommunen är nära tv-tittaren och har kunskapen om lokala sig ett rejält uppsving i försäljning, å andra sidan krävde förutsättningar. Intresseorganisationer som PRO och HSO Berlin hade, som en av de absolut första städer- insikten från detta inledande erfarenhetsutbyte övergången mycket extra arbete. fungerar som vidareinformatörer, men även som språkrör na i världen, redan i augusti 2003 helt digitalise- att inte försöka göra allting rätt, utan snarare att Elektronikbranschen för gruppens särskilda behov. rat sitt marknät. Denna övergång var liten med identifiera och undvika de värsta fallgroparna. En tyska mått mätt, ca 200 000 hushåll, men erfa- utebliven debatt och ett lugn efter genomfört Digital-tv-kommissionen har arbetat brett, men på arenan har olika intressenter spelat olika roll. Kommuner renheterna var nyttiga för Sverige inte minst när skifte skulle kunna ses som ett kvitto på ett väl och organisationer har utgjort en mycket viktig kanal till hushållen som vidareinformatörer. det gällde frågor kring konsumenternas och genomfört uppdrag.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Med tiden kunde vi konstatera att det initiala för att kunna avgöra huruvida de behövde agera. debatt om förlorad tv-mottagning skulle kunna individen. Målet för agerande sattes till max 5 % intresset från flera aktörer till stor del berodde på Vår slutsats blev därmed att betrakta alla Sveriges innebära ett ifrågasättande av projektet, dvs. av bortfall av tv-tittare på hushållsnivå. Minst 95 % oro för vad övergången och kommissionens hushåll som huvudsaklig målgrupp. det digitala marknätet som sådant och i förläng- av hushållen skulle alltså titta på tv redan första arbete skulle innebära för den egna marknaden. ningen av SVT och public service. dagen, och de som inte tittade skulle befinna sig Många aktörer eftersträvade sannolikt ett aktivt Målsättning i den situationen genom ett aktivt beslut. deltagande för att kunna påverka processen. Inom den förhållandevis trubbiga målgrupps- Utåt kommunicerade vi till en början mer moderata Längre fram, när de stora marknadsrörelserna definitionen fanns det givetvis olika grader av andelar, men internt var vi tidigt överens om att En mindre uttalad målsättning var att andelen tv- uteblev, svalnade deras intresse. informationsbehov. Nästa steg var därför att målet för kännedom måste ligga på 100 %. Det tittande hushåll skulle ligga på åtminstone samma fastställa de övergripande målen för kommunika- var med andra ord inte acceptabelt att någon nivå som innan övergången. Det skulle redan efter Målgrupper tionsarbetet. Dessa definierades utifrån modellen skulle sitta med svart tv-ruta på grund av brist- den första etappen visa sig att andelen som Nästa steg i analysfasen var att kartlägga mål- kunna-tycka-göra. fällig information. fortfarande tittade på tv låg på 98 %, dvs. fler än grupperna för informationsarbetet. En av projek- de som betalar tv-avgiften, ca 90 %. tets stora utmaningar var bristen på kunskap Förenklat innebar modellen att kommissionen i Beslutet om hur och när man ordnade sitt tv- bland hushållen om hur man tar emot sin tv- det första steget måste skapa kännedom och tittande måste däremot ligga hos den enskilde signal. En majoritet av hushållen visste inte att förståelse hos alla hushåll kring innebörden av det fanns olika distributionsplattformar för tv. digitaliseringen av marknätet (kunna). Det andra Det fanns inte heller något register över vilka steget (tycka) innebar att vårt mål var att hushållen, Tidpunkt för digital-tv-anskaffning. Andel av alla individer med digital-tv hushåll som tittade på tv via marknätet, vilka genom saklig och upplysande information, skulle 90 som tog emot tv via kabel eller satellit eller vilka förhålla sig ”neutralt positiva” till övergången. 60% 91 som hade mer än en tv-apparat. Däremot utsträcktes aldrig målsättningen till att 50% skapa en positiv inställning till digitaliseringen. Primärt berörde övergången de hushåll som För det sista steget (göra) definierades analoga 40% enbart tog emot tv-sändningar via det analoga marktittare som primär målgrupp eftersom det var 30% marknätet, dvs. vanlig antenn. Detta motsvarade de som behövde agera för att inte få svart i rutan. år 2004 drygt 1 miljon av landets tv-hushåll. 20% Därutöver beräknades ca 2 miljoner hushåll, vilka Med direktivet som utgångspunkt formulerades 10% främst tittade på tv via en annan plattform, vara därefter mer mätbara mål för kommissionens berörda indirekt genom att de hade andra tv- arbete och informationsinsatser. Vid högertrafik- 0% Mer än Ett år Ett halvår Ett kvartalMånaden Veckan Efter apparater i huset eller t.ex. i sommarstugan eller omläggningen på 60-talet var effekten av bristfäl- ett år innan innan husvagnen som tog emot tv-signalerna med lig information förenad med livsfara. Utebliven Gotland 40% 4% 5% 8% 19% 14% 10% vanlig antenn. information om digital-tv-övergången innebar i Gävle 55% 6% 4% 7% 14% 11% 4% värsta fall att hushållen inte skulle få bild i tv:n. Motala 51% 5% 6% 11% 15% 10% 4% Sammantaget innebar detta att det var svårt att Men tv är viktigt för många människor och De flesta hushåll skaffar digital-tv antingen för att få fler kanaler eller för att övergången innebär ett genomföra en segmentering och definition av olika framför allt för många äldre kan tv:n vara det enda tvång. De senare hushållen är inte mer missnöjda än andra utan representerar snarare en grupp målgrupper. Samtliga Sveriges hushåll var i princip sällskapet. Hotet om svarta tv-rutor upplevdes som tycker att tv är mindre viktigt. berörda eftersom alla behövde förstå övergången som riskfyllt av alla inblandade eftersom en

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Resurser för 2005 var satt till fem miljoner kronor – ett De kommunikationskonsulter som vi har anlitat des fokusgrupper och kvalitativa intervjuer i belopp som skulle räcka till porto för knappt en sedan start har varit viktiga både för strategi och Stockholm och Gävle under december 2004. Vid ett kommissionsmöte i september 2004 miljon hushåll. Denna budget justerades dock genomförande. Ett gott samarbete mellan Resultatet från fokusgrupperna kunde samman- fastställdes huvudlinjerna för hur arbetet skulle upp i och med den första övergången på Gotland konsulterna har skapat en stabil bas och förut- fattas som att ”vägrarna” i stor utsträckning var bedrivas och hur vi skulle agera rent strategiskt. 2005 och därefter har kommissionen tilldelats sättningar för konsekvens och kvalitet. För att ”väntare”. De flesta uttryckte en skepsis eftersom Grundpelaren i strategin var att kommissionen tillräckliga resurser från Kulturdepartementet för säkra förutsättningar för integrerad kommunika- de inte uppfattade tv som tillräckligt bra eller skulle utgöra ett nav i projektet, vilket andra att hålla en grundläggande nivå i informationsar- tion lät vi vår blivande PR- och reklambyrå lösa viktig för att investera i ny utrustning eller fler intressenter kunde förhålla sig till. På det sättet betet. Sammanlagt har kommissionens informa- en uppgift tillsammans. Deras förmåga att kanaler. Många uppfattade att digitaliseringen skulle nyanser och konsumentperspektivet kunna tionsinsatser kostat drygt 10 kronor per hushåll samarbeta var lika viktig som lösningen för oss. var marknadsdriven, dvs. att det framförallt fanns säkerställas och vi skulle genom vår roll kunna – en summa som tillsammans med övriga aktörers ett kommersiellt incitament i bakgrunden och att hålla särintressen i schack. insatser och en väl genomtänkt strategi för Kommunikationsstrategi tv-branschen var i maskopi med politikerna. En kontinuerlig medierapportering har varit tillräcklig. generell uppfattning var även att digital-tv var En fördel med strategin var att vi även med Därmed har kommissionens insatser även Trots att kommissionens analys hade mynnat ut detsamma som stora programpaket med ”ameri- begränsade resurser skulle kunna koordinera ett fungerat som en katalysator för kommersiella i att samtliga Sveriges hushåll var direkt eller kanska skräpkanaler”. Analysen från fokusgrup- mer omfattande informationsarbete. Kommissio- aktörers marknadsföring. indirekt berörda och behövde informeras, kunde vi perna visade inte på någon geografisk skillnad. nen hade initialt begränsade resurser; budgeten konstatera att det fanns stora skillnader mellan Skepsisen såg likadan ut i Gävle som i Stock- hushållen gällande behov och informationsefter- holm. Däremot framkom det tydligt att en över- frågan. I en rapport från Mediavision om hushål- vikt av de tveksamma hade kabel-tv, dvs. de inte lens kunskap och anskaffning av digital-tv före ingick i den primära målgruppen. 92 Kommisionens budget fördelad per år 93 övergången, dvs. det aktuella marknadsläget 2004, gick det att urskilja tre tydliga grupper: Slutsatsen från fokusgrupperna var att kommis- Personalkostnader 2004 2005 2006 2007 2008 To talt sionen, för att optimera resurser, kommunika- Personal kostnader Totalt 1 910 477 3 795 255 3 318 1982 874 652 158 180 12 056 761 • de hushåll som redan hade digital-tv tionsstrategiskt skulle fokusera på ”skeptikerna” • de som uppgav att de aldrig skulle skaffa och att budskap, tonläge och kanalval i första Övriga kostnader digital-tv (”vägrarna”) hand skulle arbetas fram efter deras behov. En Resor / Representation Totalt 94 982 397 578 324 505 300 169 4 492 1 121 727 • de som var skeptiska eller tveksamma. skeptiker med tillräcklig och saklig information antogs kunna gå från en initial vägran till en Varor / Tjänster Totalt 804 146 13 664 175 14 991 944 13 804 801 -13 940 43 251 126 Den första gruppen antogs ha skaffat digital-tv neutralt positivt inställning. Totalt 2 809 606 17 857 007 18 634 647 16 979 622 148 732 56 429 614 för att få tillgång till fler kanaler. Den andra gruppen var sannolikt oemottaglig även med Ett informationsmaterial utarbetat med hänsyn till Digital-tv-kommissionens totala budget för 2004-2008 är 56 miljoner. Sveriges totala antal hushåll sakliga budskap. ”Skeptikerna” angav att de inte en skeptikers kunskaps- och informationsbehov uppgår till drygt 4 miljoner. Fördelningen över åren är relaterad till etappernas storlek, dvs. antalet ville ha digital-tv men det fanns inte samma väntades även tillgodose behoven hos dem som hushåll som skulle informeras. starka principiella motstånd som hos ”vägrarna”. var mer eller mindre neutralt inställda till över- gången. Om andelen skeptiker som ändrade För att mer ingående analysera målgrupper, inställning blev tillräckligt stor så fanns dessutom budskap, tonläge, form och aktiviteter genomför- möjligheten att dessa individer drog med sig eller

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN påverkade de mer principiella vägrarna till att SVT och TV4, präglades till en början dock av Gemensamt varumärke En central strategi var att utgå från en integrerad lyssna och ta till sig information. brist på samförstånd. Under 2004 talades det mycket om släckning kommunikationsmodell från start. Alla informa- och svarta tv-rutor. Det var ordval som var tionsinsatser skulle i största möjliga mån sam- En grundläggande budskapsformulering blev Vi insåg dock att alla tre aktörerna spelade laddade med negativa associationer. Det var spela och budskapet och budbäraren stå i därför att digitaliseringen var ett ”naturligt avgörande roller för informationsarbetet. Tera- därför viktigt att skapa en mer neutral bas, vilket centrum vid beslut om kanaler och aktiviteter. teknikskifte”. Frågan var aldrig om skiftet skulle com ansvarade per definition för den tekniska ledde fram till begreppet ”övergång” istället för ske, bara när. delen av omställningen och hade den detaljerade, det mer laddade ordet ”släckning”. Utmaningen När det gällde tonläget skulle vår information tekniska kunskapen. De två programbolagen var var att skapa förutsättningar för mottagaren att vara saklig, kortfattat upplysande och neutral. Kommunikativ plattform viktiga eftersom det var deras kanaler som direkt uppfatta fakta och saklighet. påverkades av omställningen. Den breda allmän- Ramverk och roller heten identifierar också ofta tv med SVT och För att skapa förutsättningar för ett informations- Med utgångspunkt i den genomförda analysen TV4. Det vill säga: en tv-tittare som utan djupare arbete där kommissionen var ett nav och där och de strategiska valen utarbetade vi under sen- kunskaper har problem med sin egen mottagning andra aktörer hade möjlighet att delta skapades hösten 2004 en kommunikativ plattform. Denna är mer benägen att ringa SVT och TV4 än Teracom ett specifikt varumärke för övergången: ”Digital- skulle utgöra ett ramverk som kampanjen och för att framföra sina klagomål. Vår bedömning var tv-övergången”. Tanken var att ett gemensamt aktiviteterna kunde relatera till under hela proces- att dessa tre parter – tillsammans med kommis- varumärke, regisserat av kommissionen, skulle sen. Plattformen skulle säkerställa att uppdraget sionen som ansvarig myndighet – gemensamt erbjuda möjligheter för samarbete och synergi, från regeringen uppfylldes på en basnivå. Den kunde svara för de grundläggande besluten, men samtidigt utgöra en tydlig avsändare. 94 skulle vara lättbegriplig och tydlig och i princip frågeställningarna och nödvändiga fakta. Dessutom var det en klar fördel att kommunicera 95 kunna användas också av andra aktörer. Förhåll- under ett gemensamt varumärke eftersom över- ningssättet blev därför att skapa en skalbar Övriga plattforms- och programaktörer bedöm- gång-en som skeende var ett tidsbestämt projekt. modell – en strukturerad informationskampanj des spela mer perifera roller i det renodlade som kunde uppgraderas i takt med att samarbe- informationsarbetet. ten etablerades, resurserna ökade och hushållens kunskap och attityder till övergången förändrades.

Dialogen och samarbetet med framför allt Teracom stärktes under hösten 2004. I samband med att vi utarbetade den kommunikativa platt- formen, formades det nära samarbete som kom att prägla övergången ända fram till slutet. Dialogen med de övriga parter som hade identi- fierats som avgörande för projektets framgång,

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN 3.2 Genomförande av respektive etapp i de kommunala fastigheterna och inom vård och när det gällde att förbereda omställningen i omsorg. Förutom gentemot kommunledning och kommunala fastigheter – särskilt äldreboenden. informationsansvariga gjordes även insatser för Etapp 1 – Första gången att andra delar av kommunens anställda, exem- Möte med fastighetsägare läggande budskapet: ”Bara du som tittar på tv pelvis telefonister, skulle kunna svara på grund- I fastigheter med centralantenn var de boende Markarbete och förankring med vanlig antenn berörs!”. läggande frågor. oftast inte medvetna om hur de tog emot tv, trots Inför genomförandet av den första övergången att de berördes av digital-tv-övergången. Kom- var alla inblandade aktörer fullt medvetna om Men innan vi kunde sätta igång på allvar med det För att underlätta kommunens spridning av missionen tog därför initiativ till ett möte med Gotlands betydelse för övergångsarbetet. Den som utgjorde huvuddelen av uppdraget, dvs. att information distribuerades broschyrer och Fastighetsägarna Sverige i maj 2005. Mötet första etappen var både avseende förberedelser, informera Sveriges hushåll om övergången, stod affischer till kommunens bibliotek och konsu- handlade om hur organisationen kunde vidare- information till hushållen och den rent tekniska vi inför ett omfattande förankringsarbete. Under mentvägledning. förmedla information och riktlinjer till sina med- omställningen central för hela digital-tv-över- hösten 2004 och första halvan av 2005 ägnade lemmar. Mötet utmynnade i en överenskommelse gången. Detta innebar att vi tillsammans med vi mycket kraft åt att skapa en modell för ett Tillsammans med Konsumentverket arbetade vi om samverkan kring olika informationsinsatser. övriga aktörer arbetade fram en modell som, samarbete med kommuner, programbolag, även fram en grundläggande utbildning för de Några tydliga riktlinjer för Fastighetsägarna parallellt med att den sattes i bruk, måste utvär- elektronikbranschen, olika intressegrupper och lokala konsumentvägledarna. Förutom att agera Sveriges förhållningssätt till övergången kom inte deras löpande. Redan i april 2005 var det tydligt opinionsbildare. Kontinuerlig dialog och sam- vidareinformatörer skulle de kontinuerligt kunna till stånd förrän under 2006. att den yttre pressen bidrog till ett gott och verkan med dessa aktörer var en förutsättning återrapportera tillståndet i den egna kommunen. konstruktivt samarbete mellan aktörerna. Ingen för ett smidigt genomförande av samtliga etapper, Det inledande mötet under etapp 1 skapade 96 kunde klara uppgiften på egen hand. Alla felsteg men det var under etapp 1 som plattformen Under våren 2005 upprättades ett samförstånds- dock en plattform för hur vi och Fastighetsägarna 97 skulle befästa en negativ stämpel på projektet skapades. avtal mellan kommissionen och samtliga berörda Sverige gemensamt kunde delge medlemmarna som skulle bli svår att tvätta bort. Det fanns inget kommuner i etapp 1. Idén kom från det ”Memo- tydlig information om övergången och om utrymme för misstag. Kommunernas engagemang randum of Understanding” som använts som regelverket för vidaresändningsplikt. Vår roll var Redan under 2004 hade vi etablerat ett tätt stöd vid övergången i Berlin. Syftet var att klar- inte att tolka eller rekommendera, däremot kunde Media och framför allt lokal media identifierades samarbete och genomfört så kallade kommun- göra fördelningen av roller, ansvar och uppgifter. vi förkorta informationsvägar genom tydliga tidigt som nyckelspelare eftersom övergången möten med de tre huvudkommunerna i etapp 1: Samförståndsavtalet kom att likna en checklista länkar till Radio- och TV-verkets webbplats samt väntades generera en omfattande medierappor- Gotland, Gävle och Motala. över vad kommunen behövde engagera sig i för att återge Radio- och TV-verkets rekommendation tering, särskilt inför de första områdena och om att övergången skulle gå smidigt. Från och med vid kontakter. någonting gick snett. Vår strategi var att betrakta Vid dessa möten bjöd vi in informatörer och etapp 2 fick alla kommuner även ett material i all rapportering som positiv eftersom kunskaps- kommunledning för att berätta om övergången form av nedladdningsbara mikrowebbar34 samt Motståndet mot att behöva installera ny utrust- nivån var låg och opinionen skeptisk. Att få upp och hur den påverkade hushållen i den egna en guide för vidareinformatörer på vår webbplats. ning var stort bland vissa fastighetsägare. Detta frågan på agendan och skapa en medvetenhet kommunen. Det var viktigt att tydliggöra kommu- utmynnade under 2005 till en tydlig uttolkning av och kännedom var en förutsättning för att kunna nernas roll som vidareinformatörer och hur de Samarbetet med kommunerna var av avgörande lagstiftningen. Denna innebär att fastighetsäga- arbeta med mer riktade informationsinsatser i ett kunde använda sina egna informationskanaler betydelse för hela digital-tv-projektet, framför allt ren är skyldig att se till att en eventuell centralan- senare skede. Dessutom gav insändare, debatt- gentemot invånare och lokalmedia. Ansvariga för artiklar och intervjutillfällen möjlighet att klara kommunens fastigheter behövde även underlag upp en del missförstånd och upprepa det grund- för att inventera och planera omläggningsarbetet 34. Mikrowebbar är en spegling av Digital-tv-kommissionens webbplats som uppdateras kontinuerligt av kommissionen men publiceras på extern plats.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN tenn kan ta emot de digitala signalerna. Däremot MTG återgår till att koda TV3, TV8 och ZTV Återförsäljarträffar Leverantörsträffar är inte fastighetsägaren skyldig att omvandla den Ett visst bakslag för digital-tv-övergången kom Problem med felktig information från återförsäl- Vid sidan av mötena med återförsäljare och digitala signalen till en analog signal. Detta när MTG under hösten 2004 återgick till att koda jare var länge en stor utmaning eftersom det installatörer var det i inledningsskedet också innebar i sin tur att hyresgästerna i många fall sina kanaler (TV3, TV8, ZTV) i marknätet efter att delvis handlade om ren okunskap bland hand- viktigt att försäkra sig om en bra dialog högre påverkades direkt av digital-tv-övergången och ha sänt dessa fritt i ett par månader. Åtgärden larna, men det fanns även säljare som inte var upp i hierarkin, dvs. gentemot leverantörerna av behövde skaffa en digitalbox på egen hand. var en direkt reaktion på konkurrenten Canal helt tydliga med vilka alternativ man hade som digitalboxar och annan utrustning. En första Digitals nya kombibox, som möjliggjorde mottag- tv-tittare. mindre leverantörsträff anordnades den 13 april Förankring hos branschen ning av både marksändningar och Canal Digitals 2005 under vilken representanter för bl.a. Pioneer, Vi hade redan under hösten 2004 etablerat satellitsändningar. Det gav kunden tillgång till Som en utökning av den upprättade dialogen Philips, Sony och Sagem deltog. Branschen kontakt med ElektronikBranschen och CANT för ”Big Five” något som tidigare inte varit möjligt med ElektronikBranschen och CANT beslutade uttryckte tydligt behovet av ett regeringsbeslut att få bättre insikt i återförsäljares och installatö- med satellitmottagning. Beslutet innebar att vi att anordna lokala återförsäljarträffar cirka sex om resterande övergångsplan. rers villkor samt få en bild av produktutbudet. mervärdet för de hushåll som valde att gå över till månader före varje övergång. Målet var att Informationsutbytet innebar en kontinuerlig digital mottagning i marknätet minskade rejält, handlarna skulle känna sig delaktiga och infor- Den mindre leverantörsträffen följdes upp av en uppföljning av vilka nya produkter som kunde vilket i sig var en ny kommunikativ utmaning. merade och på så vis kunna bistå sina kunder större leverantörsträff 15 juni 2005, till vilken även väntas och antalet tillgängliga mottagare på med korrekta och nyanserade faktauppgifter. En återförsäljare och installatörer bjöds in. Flera av marknaden. Det syftade även till att säkerställa Förvirrade konsumenter initial utmaning var att nå ut med att det fanns ett de närvarande aktörerna uttryckte stor skepsis att det fanns tillräckligt med mottagare och I princip samtliga kommersiella aktörer var tidigt fritt utbud och att digitaliseringen inte innebar att inför digital-tv-övergången. Majoriteten efterlyste annan utrustning i varje område. aktiva med att marknadsföra sina digital-tv- man måste teckna ett abonnemang. Frågan kring återigen regeringens beslut när det gällde reste- 98 produkter. Framförallt marknadsfördes pay-per- fri-tv blev en viktig fråga för kommissionen. rande övergångsplan. Flera var av uppfattningen 99 CANT hade efter kontakter med oss uppmuntrat view och video on demand som en del av erbju- Budskapet var att återförsäljarna borde se att så snart hela planen låg klar, fanns en större sina medlemmar att se till att fler installatörer dandet av digital-tv. Samtidigt var den allmänna mottagare utan abonnemang som en instegspro- möjlighet för återförsäljare och leverantörer skaffade den Antenn2-kompetens som krävdes okunskapen om digital-tv och de olika begrepp dukt. Det gällde att sänka tröskeln och underlätta att planera långsiktigt och driva övergångspro- för att få installera digital-tv-utrustning för flera som förekom fortfarande stor. Rapporter började även för dem som var skeptiker. cessen på ett bättre sätt. Detta stod i kontrast till hushåll. Installatörernas intresse för denna komma i början av 2005 om att konsumenter regeringens önskan om att återförsäljarna skulle utbildning var litet och oron var att det inte skulle exempelvis köpt en digitalbox för marknätet, trots Under våren 2005 hölls flera återförsäljarträffar bekräfta att marknaden var redo för övergången finnas tillräckligt många kvalificerade installatörer att de bodde i kabelhushåll. I enlighet med konsu- på Gotland, i Gävle och Motala. Återförsäljar- genom tydliga erbjudanden. i respektive område. Ett särskilt möte hölls mentköplagen hade de fått återlämna digitalboxen, träffarna gjorde det även möjligt för oss att mellan kommissionen, ElektronikBranschen, men de hade inte, pga. gällande bindningstid, genomföra enkäter om utbud och efterfrågan. Test för att säkra kvalitet till konsumenterna Teracom, SVT och CANT när det gällde tillgång- kunnat lösas från det abonnemang de tecknat. Enkäterna gav möjlighet till återkoppling och till Kommissionen bedömde att bättre kvalitets- en på installatörer. Parterna enades om att ett att förbereda eventuella extra informationsinsat- säkring skulle bidra till en ökning av utbudet av samarbete kunde bli nödvändigt för att lokalt Detta resulterade i att Konsumentverket arbetade ser riktade till återförsäljare och i förlängningen digital-tv-mottagare samt en minskad otydlighet etablerade installatörer skulle få förstärkning av fram en checklista för konsumentvägledare. Check- konsumenterna. Några sådana insatser visade för konsumenterna. Mot denna bakgrund tog vi tillresta installatörer. listan blev kritiserad för att vara inriktad enbart på sig dock inte nödvändiga. Återförsäljarenkäterna under hösten 2004 initiativ till ett gemensamt tv via markmottagning men Konsumentverket gav dock underlag till kontinuerliga medieutspel möte med Teracom, Konsumentverket och ansåg att checklistan fyllde sin funktion för den om läget i butikerna i etapp 1. ElektronikBranschen. Utmaningen var att hitta en grupp den riktade sig till och lät texten vara orörd. modell för ett test av mottagare för fri-tv i mark-

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN nätet, dvs. mottagare som såldes utan att vara skulle vara tvungna att byta antenn till följd av Information till konsumenter med en rad informationsinsatser riktade mot politiker knutna till ett abonnemang och en operatör. digital-tv-övergången. Särskilt gällde detta särskilda behov och andra opinionsbildare. Under Almedalsveckan Gotland där Teracom förvarnade om att upp till Under analys- och strategifasen 2004 hade på Gotland i början av juli hölls flera möten med Varken Teracom eller Konsumentverket var villiga 50 % av hushållen eventuellt skulle behöva byta kommissionen, som en följd av små resurser och politiker och representanter för intresseorganisa- att stå bakom en godkändstämpel för sådana antenn. Teracoms undersökning påvisade att knapp tid, inte kunnat rikta annat än mycket tioner, vilka tidigare uttryckt oro eller motstånd produkter. Det framstod som ett alltför stort antennbeståndet var gammalt och att många grundläggande information till konsumenter med inför övergången. Vi träffade företrädare för de åtagande. Även finansieringen av ett test var det antenner därför inte skulle klara att ta emot de särskilda behov. Inför etapp 1 fanns faktablad på flesta politiska partier, Hyresgästföreningen, svårt att nå en överenskommelse om. Eftersom högre frekvenser som digital-tv sändes på. lättläst svenska samt på de nio största invandrar- Synskadades riksförbund samt Pensionärernas kommissionens budget inte tillät en investering i språken på vår webbplats. Redan under analys- Riksförbund (PRO), Sveriges Pensionärsförbund den omfattning som krävdes, fick de tidiga På grund av detta genomförde Teracom en fasen var det tydligt att konsumenter med (SPF) och Sveriges konsumenter. Vi genomförde planerna på ett test läggas på is. Som en prag- översyn av frekvensplaneringen i marknätet, särskilda behov i första hand efterfrågade möten med riksdagsledamöter och kommunal- matisk lösning utvidgade vi istället vår mediebe- något som man enligt den ursprungliga planen lösningar och hjälpmedel som låg bortom kom- politiker från de regioner vars digitalisering låg vakning och hänvisade på vår webbplats till hade tänkt genomföra först på ett senare sta- missionens uppdrag. Vi såg det dock som vår närmast i tid. Dessa personer var betydelsefulla tester som utförts av fristående aktörer. dium. Teracom beslutade efter analysen att flytta uppgift att bidra till informationsutbyte med vidareinformatörer gentemot sina kommuninvå- ner de digitala kanalerna till de lägre frekvenser berörda organisationer om de särskilda behov nare. För att undvika en negativ inställning Men vi – och kulturminister Leif Pagrotsky – fort- som frigjordes i samband med att de analoga som uppstod till följd av digitaliseringen. grundad på bristfällig information, var det viktigt satte att lyfta frågan kring test av boxar, och inför sändningarna upphörde. Frekvensomläggning- att dessa fick förstahandsinformation angående leverantörsträffen 15 juni 2005 lanserade Tera- arna innebar samtidigt att övergången komplice- Under sommaren 2005 sände vi ut en remiss till övergången och det informationsarbete som 100 com ett förenklat, tekniskt boxtest som erbjöds rades, inte minst för hushållen som i och med samtliga organisationer som samlade konsumen- planerades. 101 gratis fram till september 2005. Efter denna detta skulle behöva göra en ominstallation efter ter med särskilda behov. Remissen ställdes till tidpunkt skulle testet kosta 100 000 kronor, vilket frekvensflytten. handikapporganisationer, äldreorganisationer Information till äldre var betydligt billigare än det tidigare, mer omfat- och invandrarorganisationer och av remissvaren Gruppen äldre konsumenter pekades av många tande testet som Teracom utfört på uppdrag av Frekvensomläggningarna gjorde att betydligt färre framgick att befintliga behov framförallt rörde ut som den som skulle drabbas hårdast av över- Boxer. Testet skulle bidra till att få ingång markna- hushåll än beräknat behövde byta antenn. På informationen – att få tillgång till den på ett lättill- gången. De äldre skulle ha svårast att ta till sig den och skapa förutsättningar för bra produkter. Gotland var siffran endast 15 % mot uppskattade gängligt sätt och på det egna språket. Utöver informationen, kunna skaffa rätt utrustning och Under samma träff lanserade kulturministern en 50 % av hushållen. Andelen hushåll i landet som informationsbehovet fanns önskemål från handi- även kunna hantera densamma. Dialogen och ”champagneutmaning”, vilken innebar att den fått byta sin antenn som en konsekvens av kapporganisationer kring enskilda tekniska debatten med Sveriges bägge äldreorganisatio- första tillverkare och återförsäljare som för max övergången har legat på runt 7 %, och behovet lösningar och produktutveckling. Senare tog vi ner, PRO och SPF, var stundtals laddad inför den 500 kronor erbjöd en testad digital-tv-mottagare av installatörstjänster har totalt sett varit något initiativet till en workshop för att påskynda första etappen. Men ett konstruktivt samarbete för marknätet, utan kortplats, skulle bjudas på mindre än beräknat. Lokalt har dock befintliga produktutvecklingen. (Se bilaga 8) ledde till att vi i februari 2006 utbildade PRO:s champagne under offentliga former. Utmaningen installatörer inför varje övergång haft många alla konsumentansvariga. Genom utbildningen föll i god jord och rapporterades flitigt i media. uppdrag. Eftersom många hushåll valt att vänta in i Information till opinionsbildare fick de både kunskap och informationsmaterial för det sista har det också förekommit att ett fåtal hus- Digital-tv-övergången var under hela 2004 och att kunna agera som lokala vidareinformatörer. Oro kring antennbyte håll varit utan tv dagarna efter övergångsdagen. 2005 politiskt laddad, något som regelbundet Ytterligare en fråga som aktualiserades inför den återspeglades i medierapporteringen. Under PRO, med ca 400 000 medlemmar, tog inför första etappen gällde hur många hushåll som våren och sommaren 2005 genomförde vi därför övergången på Gotland 2005 även ett eget

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN initiativ för att möta medlemmarnas behov och grupp med problem, snarare tvärtom. Våra Digital-tv-kommissionens plattformsneutralitet mot EG-fördraget genom att bevilja olovligt stats- lanserade ett medlemserbjudande i samarbete undersökningar visar att äldre tagit till sig infor- tog ny fart i samband med att vi den 15 april stöd till Teracom i samband med utvecklandet av med hemelektronikkedjan OnOff. Erbjudandet mation i god tid och även i mycket hög utsträck- 2005 presenterade våra planerade informations- en plattform för marksänd digital-tv i Sverige. omfattade en testad digital-tv-mottagare för ning löst sitt tv-tittande på ett tillfredsställande insatser för övriga operatörer. Presentationen Enligt klagomålet hade Teracom fått direkt och marknätet med kortplats, fri installation och ny sätt. Många i den äldsta gruppen vittnar dock syftade till att göra våra insatser kända och indirekt ekonomiskt stöd från svenska staten via antenn för 1 500 kronor. Erbjudandet kom dock om problem med exempelvis dubbla fjärrkontrol- tydligt motiverade, att skapa förutsättningar för programföretagen SVT och UR. Detta påstods inte att utnyttjas särskilt mycket men samarbetet ler och inställningar via digitalboxens menyval. en öppen dialog med samliga parter och att ha lett till en orättvis konkurrensfördel för de var viktigt och vetskapen om att det fanns en främja synergier. digitala marksändningarna i förhållande till andra skräddarsydd lösning medförde att mycket av Plattformsneutralitet och EU-granskning distributionsplattformar. den tidigare oron släppte. Det har också visat sig Under våren 2005 blev relationen till satellitaktö- Satellitoperatörernas reaktion lät inte vänta på att gruppen äldre i samband med genomförda rerna SES Sirius, Canal Digital och Viasat alltmer sig. Samma dag gjorde satellitoperatörerna EU-kommissionen konstaterade dock att den övergångar faktiskt aldrig utmärkt sig som en ansträngd. De initiala diskussionerna kring Viasat och Canal Digital samt Bredbandsbolaget svenska regeringens åtgärder med anledning av ett utspel i Aktuellt, där vårt informationsmaterial övergången till digitala sändningar i marknätet kritiserades för att ensidigt gynna marknätet inte utgjorde statsstöd. Inte heller Digital-tv- och därmed Boxer. Vi fick inte möjlighet att kommissionens informationsverksamhet föran- bemöta kritiken men i efterhand kan det konsta- ledde någon kritik från Europeiska kommissio- Vad är din samlade inställning till övergången till digital-tv? teras att utspelet gav stor uppmärksamhet och nens sida. faktiskt till och med innebar en draghjälp i 70% 102 informationsarbetet. En av våra informatörer Det utåtriktade informationsarbetet 103 60% medverkade dagen efter i ett direktsänt SVT Debatt från Gotland och kunde kommentera Lansering av Digital-tv-övergången 50% Samtliga 75–79 år och bemöta rena felaktigheter. Digital-tv- Dialogen och mötena med kommuner, bransch 40% 80–85 år kommissionens hållning har konsekvent varit att och politiker var viktiga förberedelser i över-

30% informationsarbetet måste ta sin utgångspunkt i gångsarbetet, men vår huvudsakliga uppgift var regeringens direktiv som fokuserar på den att informera och förbereda Sveriges hushåll inför 20% förändring som sker i och med att marknätet övergången. 10% digitaliseras. I april 2005 var frågan om övergången i marknä- 0% Positiv Neutral Negativ Vet ej Operatörernas kritik har inte vid något tillfälle låtit tet brännhet och oron var stor i alla läger. Starten vänta på sig de gånger som Digital-tv-kommis- av informationskampanjen inför etapp 1 var sionen har uttalat sig på ett sätt som kunnat egentligen tidsbestämd till maj för att inte ligga Den äldsta gruppen är lika nöjd både med information och tv-mottagning som övriga. En tydlig trend är att tolkas som fördelaktigt för Boxer. Under 2006 för långt före övergången. Men med tanke på att de äldre framgångsrikt sökt och tagit till sig information och har därför möjligen varit ännu mer förberedda. granskades även den svenska informationskam- det fanns ett visst informationsvakuum och en panjen av Europeiska kommissionen efter utbredd oro inför övergången i början av 2005, klagomål från NSAB (numera SES SIRIUS). beslutade vi att tidigarelägga så mycket som NSAB menade att den svenska regeringen bröt möjligt. Lördag 16 april 2005 gick startskottet

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN och 200 000 hushåll på Gotland och i de områ- men utvecklades i respektive område och Målsättningen var däremot att mottagaren efter Gävle, trots att Tierp sändarmässigt egentligen den som omfattades av övergången i Gävle och undersökningsresultatet användes som under-lag genomläsning skulle kunna avgöra om man själv hör till Uppsala. Motala fick en grundläggande informationsbro- till kontinuerliga PR-utspel om övergången. var berörd av övergången och hur man i sådana schyr om digital-tv i brevlådan. fall kunde agera för att ordna sitt tv-tittande. De hushåll som ingick i etapp 1 var enligt Statis- En av grundpelarna i informationskampanjen Många aktörer hade synpunkter på innehållet och tiska centralbyråns (SCB) kommunberäkningar Den rosa broschyren utgjordes av en rosa informationsbroschyr på tolv både fakta, enskilda formuleringar och bildspråk drygt 150 000 till antalet. Enligt Teracoms upp- De undersökningar av kännedom som vi genom- sidor. Den gick till samtliga hushåll, oavsett vilket anpassades inför varje etapp och upplaga. skattningar var det ca 200 000 hushåll som kunde förde under våren och sommaren före övergången, sätt de tog emot sina tv-signaler, ca sex månader Basinformationen var dock hela tiden konstant påverkas när de tre första sändarstationerna på visade att den allmänna kännedomen ökade före själva övergångsdagen. Tidpunkten var vald och den femte och sista utgåvan av broschyren Gotland, i Gävle och i Motala gick över till enbart stadigt i de första övergångsområdena, Gotland, så att mottagaren skulle få tillräckligt med tid att ta följde samma linje som den första. analoga sändningar. Dessa hushåll fick således Gävle och Motala var den i maj 2005 nära 90 %. till sig informationen om skiftet men inte glömma Digital-tv-kommissionens informationsbroschyr i Undersökningarna syftade inte bara till att förse bort att agera. Den rosa broschyren innehöll Den version som skickades till hushållen i etapp april 2005, ca sex månader före övergången. oss med kontinuerliga statusrapporter. Även grundläggande information om digitaliseringen 1 lade stor tonvikt på bakgrunden och argumen- Utskicket distribuerades som oadresserad reklam medierna visade stort intresse för hur kännedo- och syftade inte till att ge svar på alla frågor. ten för övergången (frågan ”varför?”), medan (ODR) men eftersom vårt arbete var definierat som senare versioner fokuserade mer på vad man samhällsinformation nådde broschyren även behövde tänka på och olika handlingsalternativ hushåll som avböjt reklam i brevlådan. Porto till Format för informationsarbete inför övergången för hur man kunde lösa sitt tv-tittande (frågan Sveriges alla hushåll hade bedömts vara en ”hur?”). Denna glidning i tonläge motiverades av orimlig kostnad i förhållande till den budget som 104 och var möjlig tack vare att hushållens känne- fanns för informationsarbetet. 105 Tidplan Övergångsdag 2 mån efter övergång dom och kunskap om övergången ökade för Målsättning Väcka Informera Aktivera Uppföljning Uppföljning varje etapp. Kommissionen och Teracom enades inför etapp 1 Målgrupp Kommun Återförsäljare Medborgare Medborgare Branschen om samordning i informationsinsatser för att öka Media Medborgare Media Kommun Regeringen Media Media Internt Geografiskt definierades varje etapp av räckvid- antalet möjliga exponeringar av budskapet om Aktivitet Stormöte kommuner Informationsbroschyr Vykort/påminnelse ”Knapptryckning” RapportMedia den hos sändarstationer i respektive släcknings- övergången. Man kom överens om att använda USB/vidareinforma- Annonsering Annonsering Infopunkt för Pressmeddelande område. Begreppet ”sändargeografi” myntades, samma adressregister för utskick, dvs. de törsmaterial Konsumentvägledare Medborgarmöten/buss medborgare Nyhetsbrev Goda exempel Återförsäljarmöten Frågespalt i lokalpress SMS-tjänst, vilket innebar att alla hushåll som i teorin kunde hushåll som nåddes av vår information nåddes Morot-Piska Återförsäljarenkäter Telefonväkteri i installatörer ta emot sin tv-signal från aktuell mast skulle även av Teracoms mer tekniska informationsbro- Möten med lokal radio Väkteri/intervju fastighetsägare Avstämning med informeras. Sveriges mark-tv-nät består av 54 schyr. Även själva utskicken samordnades för att kommunen storstationer. Det går inte att med säkerhet säga optimera antalet exponeringstillfällen och för att Övriga Opinionsbildning/ Kvant. attityd och Referensfamiljer Kvant. attityd och från vilken station olika hushåll tar emot sänd- undvika att utskicken konkurrerade med varan- aktivteter lobbying mottagning kännedom och mottagning ningarna i de områden där täckningsområdena dra om uppmärksamheten. Effektmätning info. mottagning kampanj från två angränsande stationer möts. Detta innebar att vi tillsammans med Teracom beslu- Rosa helsidor i lokalpressen med rubriken Eftersom kunskapen var så låg både bland hushåll och berörda kommuner var en tidig signal om vad som skulle ske viktig. Därefter tade om övertäckning i alla informationsinsatser. ”Bjonk! Svart i rutan” uppmärksammade vårt ökade de riktade insatserna för att kulminera veckorna före aktuell övergångsdag. I praktiken innebar det att exempelvis hushåll i utskick. Dagarna innan genomförde våra infor- Tierp informerades redan inför övergången i matörer även pressträffar i huvudorterna i etapp 1

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN för att berätta om kampanjen. Målet var att sprida övergången, i samband med att vykortet distribu- Hjälptelefonen behov, men även om att skicka en tydlig signal så mycket information som möjligt om övergången erades en knapp månad före övergången samt för Vi var från början övertygade om behovet av en om att staten har och tar sitt ansvar. Vår telefon- och kampanjen och att tidningarna skulle använda att uppmärksamma informationsturnén och själva hjälptelefon som ett komplement till andra tjänst tog emot sina första samtal i mitten av april de pressbilder på det rosa kuvertet som bifogades övergångsdagen. Utöver detta exponerades det åtgärder. Vi var säkra på att den psykologiska 2005, samtidigt som informationsbroschyren i pressmaterialet. På så vis skulle hushållen under rosa formatet på Gotlandsfärjan och i ett par lokala effekten av vetskapen att man kunde få hjälp distribuerades till hushållen i etapp 1 och webb- en och samma helg åtminstone teoretiskt kunna reklamblad. För att optimera annonseringen tog vi även när man satt framför tv:n inte skulle under- platsen blev tillgänglig för allmänheten. Sam- nås av budskapet om digital-tv-övergången vid tre initiativet till samordning med Teracom. Bättre skattas. Det handlade sannolikt om ett reellt talskostnaden motsvarade ett lokalsamtal och tillfällen och via tre parallella kanaler: annonsering, rabatter och samordning av införanden gav mer redaktionell text och utskicket. Samtidigt lanse- utrymme och större genomslag. Samtal per månad rade vi vår hjälptelefon och webbplats. 7000 Information i det medium som övergången 6510 Sammantaget var mediegenomslaget omfattande berörde, dvs. tv, var en självklar prioritering. Tv- och den tystnad och det lugn som infann sig tid är dock kostsam. Vi tog fram informationsfil- 6000 några dagar efter kampanjstart bekräftade vår mer i enlighet med den övergripande strategin hypotes att det var upplevd brist på information och förväntade oss att programbolagen SVT och 5000

som skapat den tidigare oron. TV4 skulle upplåta tid för att sända dessa. Efter 447 9 diskussioner om format och tonläge blev resulta- 4000 4075 I en del områden fick hushållen även en påmin- tet 15 sek långa informationsfilmer. Dessa

106 nelse i form av ett vykort när det var ca en sändes i TV4 lokalt redan från det första över- 3000 2880 107 2574 2550

månad kvar till övergångsdag. Vykortet skulle gångsområdet. SVT valde dock att producera 2431 2153

fungera som en väckarklocka för dem som ännu egna informationsfilmer. 2000 2003 1848 1842 1633 1610 inte agerat och det stod helt enkelt ”Är din tv 1546 1411 1416 1257 1207 113 4 110 4 1014 redo?”. Detta var särskilt aktuellt om övergångs- Kommissionens webbplats 1004 972

1000 906 723 684 dagen låg strax efter sommaren och broschyren Den webbplats som lanserades inför den första 66 5 503 487 374 351 264 skickats ut före sommarsemestern. etappen var mycket enkel. Den kom dock att 214 0 omarbetas under våren 2006 för att tillmötesgå 2005 2006 2007 2008 i i j j Annonsering och film behov av mer djupgående information samt r Juli Juli Ma Ma Juni Juni April Vid sidan om de riktade utskicken utgjorde hänvisningar till andra aktörer och annan närlig- April Mars Mars Januari Januari Januari August August Oktober Oktober Februari annonser i lokalpressen ett viktigt element i gande information. Webbplatsen var även det Februari Novembe Novembe December December September September

informationskampanjen som riktades till hushål- enda verktyg i informationskampanjen som Juli V27 - 30 Maj V17 - 21 Juni V22 - 26 len. Annonserna i Gotlands Allehanda och kunde anpassas till andra modersmål än svens- Augusti V31 - 34 Oktober V40 - 43 November V44 - 47 December V48 - 52

Gotlands Tidningar syftade till att uppmärksam- ka, till lättläst svenska samt till större text. Efter September V35 - 39 ma framför allt broschyr och vykort som annars hand blev webbplatsen alltmer ett fönster där vi riskerade att drunkna i en större reklampacke. rapporterade både egna nyheter och aktuell Hjälptelefonen har tagit emot i snitt ca 100 samtal per dag, vilket är betydligt färre än de ursprung- liga uppskattningarna. De tydliga topparna i kurvorna är kopplade till när informationsbroschyr Annonserna infördes enligt ett mönster som omvärldsbevakning. och annonsering varit aktuell samt till respektive övergångsdag. stöttade informationsbroschyren sex månader före

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN öppettiderna bestämdes till vardagar kl. 8–22 Inför övergången på Gotland utvecklades den var inte en anonym myndighet som drev informa- egentligen riktats mot de politiska besluten. I de och helger kl. 10–18. Tjänsten har tillhandahållits form för lokal närvaro som sedan kom att använ- tionsarbetet från huvudstaden, utan bestod av fallen har vi uppmärksammat den som borde av ett etablerat call-center i Östersund där das under hela övergången, om än i modifierad ett antal personer som var tillgängliga och tog sig svara på frågan och ibland även lagt fram ett agenterna (de som svarar i telefon) fått kontinuer- form. För att möta allmänheten på plats och tid att svara på tv-tittarnas frågor direkt. Den förslag om bemötande. lig utbildning om digital-tv och övergångsfrågor. fånga upp de sista frågorna inför övergången lokala närvaron var således inte bara viktig ur ett annonserade vi tillsammans med Teracom, SVT informationsperspektiv, den spelade även en Via vår webbplats har man även kunnat mejla Efter kritik från Viasat och Canal Digital mot och TV4 om lokal närvaro dagarna före över- betydande roll för kommissionens och hela både direkt till kansliets anställda och till en telefontjänstens utformning, beslutade vi i juni gångsdagen 19 september. Parollen blev ”Kom övergångens varumärke, inte minst i förhållande gemensam mejldress. Många av frågorna till 2005 att se över dess struktur och innehållet i och fråga om digital tv”. Några enkla fällbord till media. [email protected] talsvaret. En ny struktur remitterades till samtliga ställdes upp på den centrala gågatan i Visby och handlar om tv i ett mycket vidare perspektiv. större plattformsoperatörer och testades direkt faktablad, kartor över mottagningsmöjligheterna Informationsturnén på Gotland dagarna före Detta pekar på svårigheten för allmänheten att på ett antal konsumenter. Utifrån inkomna på Gotland samt ett antal digitalboxar bidrog till övergången upprepades och genomfördes i förstå hur beslut och ansvar för tv-relaterade synpunkter gjordes ytterligare justeringar varefter att räta ut de sista frågetecknen. Den nationella Gävle och i Motala senare under hösten med frågor hänger ihop och otydligheten i vart man en uppdaterad telefontjänst lanserades i augusti medierapporteringen under veckorna inför samma goda resultat. ska vända sig. Antalet frågor som vi besvarat har 2005. övergången gav en bild av total okunskap och legat på i genomsnitt 500 per år och frågorna har domedagsstämning. På plats kunde man snabbt Dialog alltmer kommit att röra sig om utbudet hos olika Överlag har antalet samtal varit betydligt mindre konstatera att mediebilden inte stämde. Folk Vi hade under hela våren och sommaren arbetat programbolag, dvs. vi har uppfattas som en än väntat men telefontjänsten har tillsammans uppfattade sig på gränsen till överinformerade systematiskt med PR och mediekontakter för att ”konsumenternas digital-tv-byrå”. 108 med webbplatsen varit en viktig informationska- och frågorna var av mycket praktisk karaktär. uppmärksamma övergången och för att eliminera 109 nal för löpande frågor och behov av information. myter och vanföreställningar om övergången. Övergångsdagen på Gotland Under övergångsdagarna har samtalen i stort Under veckoslutet före övergången på Gotland Bland annat gjordes regelbundna pressutspel Under senare etapper skulle kommissionens roll motsvarat ca 1 % av antalet hushåll i aktuell svarade vi på frågor från uppskattningsvis 500 om allmänhetens kännedom och kunskap om under själva övergångsdagarna komma att etapp och antalet samtal har i snitt legat på ca gotlänningar. Genomslaget blev dock långt övergången, försäljningsläget i butikerna samt tv- begränsas. Den tunga delen i informationsarbetet 100 per dag förutom under övergångsdagar då större. Förutom den allmänna medierapporte- tittarnas frågor om digital-tv. Arbetshypotesen var redan genomförd då det var dags att stänga antalet samtal som allra mest legat på drygt 1 ringen medverkade vi i telefonväkteri i radio, var mycket enkel: ju fler gånger man som tv- av de analoga sändningarna och vår uppgift var 000. De flesta frågorna har genomgående varit studiosamtal i lokal-tv och svarade på läsarfrågor tittare blir påmind om digital-tv-övergången, att vara tillgänglig och hantera eventuella frågor på antingen en övergripande nivå ”Är jag be- i lokaltidningarna. Detta upplägg för att optimera desto mindre är risken att man förblir oinformerad. eller oplanerade incidenter. Övergångsdagen på rörd?” eller mer handgripliga ”Hur kopplar jag in den lokala medierapporteringen skulle komma Gotland den 19 september var av naturliga skäl min box?”. att bli en central del i hela den fortsatta informa- Kritik har förekommit hela tiden och ett sätt för annorlunda. Intresset kring övergången var tionskampanjen. allmänheten att ventilera sina synpunkter är omfattande och stämningen karaktäriserades av Lokal närvaro – informationsturnéer insändare i lokaltidningen. Vår policy var att lika delar förväntan och nervositet. Trycket på Mycket av vårt analys- och strategiarbete var Informationsturnén på Gotland tydliggjorde att bemöta de insändare eller lokala debattartiklar kommissionen som nav och central samordnare tvunget att göras från kommissionens säte i medias intresse ökade betydligt om kommissio- som var byggda på rena felaktigheter eller som var stort. Stockholm. Men eftersom övergången trots allt nen och övriga aktörer fanns på plats för att möta hade direkt med uppdraget att göra. Det har var en lokal händelse gällde det att röra sig i allmänheten. Upplägget hade även fördelen att däremot varit viktigt att inte svara på andra landet så mycket som tid och resurser tillät. förmedla en viss ödmjukhet inför uppdraget. Vi aktörers frågor eller bemöta insändare som

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Veckan före övergången hade vi bett om en Mediebevakningen var intensiv under hela Sammanfattningsvis etablerades ett övergångs- Övergången i Gävle avlöpte planenligt och redogörelse från Teracoms sida avseende dagen. Under morgonen följde ett stort medie- koncept som skulle komma att återanvändas hushållen var välinformerade och förberedda. krisberedskap. Rapporter om hur övergångsar- uppbåd den första knapptryckningen på plats i genom hela övergången. Detta utgjordes i Det uppstod dock en del frågor från de tittare betet på Gotland fortskred samt en sanningsen- Follingbomasten i Visby och under dagen rap- huvudsak av som tecknat abonnemang hos Viasat men inte lig bild av orosmoment och tänkbara kriser var porterade media löpande om hur arbetet fort- hade tillgång till TV4. Detta berodde på ett en del av detta. Vårt eget fokus på hushållen och skred. Sändningarna var igång enligt plan klock- • chatt och telefonväkteri med lokal media exklusivavtal som TV4 har haft med Canal Digital. det mer tekniska perspektivet från Teracoms sida an 18.00 och en presskonferens för att inför övergången Exklusivavtalet löpte dock ut och påföljande gav en nyanserad helhetsbild. Vi såg det som vår kommentera övergången genomfördes strax • inventering av potentiella krishärdar och månadsskifte fanns TV4 tillgänglig hos såväl uppgift att ha en kommunikativ beredskap och därefter. Sveriges kulturminister Leif Pagrotsky beredskapsplan till Kulturdepartement Viasat som Canal Digital. delgav uppdragsgivaren Kulturdepartementet en och SVT:s VD Christina Jutterström deltog, vilket • pressvisning av sändarstation och ”bildvänlig” beredskapsplan fyra dagar före övergången. underströk det intresse som den första över- knapptryckning klockan 09.45 Övergången i Motala Denna beskrev gången tillmättes. • öppet hus för allmänhet och media på Även Motalaövergången avlöpte odramatiskt. Det central plats klockan 10.00-18.00 nationella intresset för frågan var nu i det när- • potentiella krishärdar som kunde uppstå Sammantaget var medierapporteringen från • pressmeddelande klockan 18.00 efter maste obefintligt. Inför övergången i Motala • en ansvarsfördelning vid en eventuell kris Gotlandsövergången något motstridig. Lokalme- genomfört övergångsarbete presenterade dock kulturminister Leif Pagrotsky • frågor & svar dia rapporterade om en relativt smärtfri övergång • direkt kontakt med 50 referensfamiljer vinnaren i champagneutmaningen från 15 juni, • en policy för vem som skulle svara på vad. medan riksmedia slog an en mer kritisk ton. i anslutning till övergången vilket gav visst medialt genomslag. Vinnare var Faktum är att Gotlandsövergången gick betydligt • debriefing och lärdomar dagen Emitor och El-giganten. Flera andra producenter 110 Beredskapsplaner har sedan tagits fram för varje smidigare än vad den nationella mediebilden lät efter övergång. hade förvisso under denna period lanserat 111 etapp. Inför den första genomgången på Gotland göra gällande. De svåra täckningsförhållandena mottagare som prismässigt låg under 500 kronor var antalet tänkbara krishärdar av naturliga skäl på Gotland gav dock media tillräckligt med Övergången i Gävle men dessa var inte testade av Teracom. Ett betydligt större än vid senare övergångar. underlag för att kunna beskriva övergången som Som ett resultat av den smidiga övergången på problem uppdagades dock: utbudet av den inte helt lyckad. Detta trots att referensfamiljer, Gotland minskade det nationella medieintresset mottagare för vilken Emitor och El-giganten För att möta allmänhetens och medias informa- Teracoms egna mätningar och kvantitativa inför Gävleövergången den 10 oktober avsevärt. vunnit uppmärksamhet var litet och modellen var tionsbehov under själva övergångsdagen inrät- undersökningar entydigt visade att både kommu- Precis som i Visby fanns vi och övriga aktörer i princip omöjlig att få tag på redan några dagar tades ett informationscenter i Almedalsbiblioteket nens fastigheter och enskilda hushåll tittade på på plats i Gävle stadsbibliotek för att möta efter champagneskålen. Just Emitor hade i centrala Visby. Ett av skälen till detta var att tv redan samma kväll som övergången slutförts. media och svara på allmänhetens frågor. Över- visserligen lanserat en liknande modell med Teracoms frekvensomläggningar medförde ett gångskonceptet som etablerats på Gotland snarlikt namn, men denna hade inte testats och sändningsuppehåll mellan 09.45 och 18.00. Detta Som en del av övergångskonceptet tog vi initiati- med närvaro i köpcentrum, chatt och telefon- var således inte den egentliga vinnaren. väntades medföra mycket frågor och viss oro. vet till en gemensam debriefing dagen efter väkteri samt kontakt med ett femtiotal referens- Vår hjälptelefon hade som en extra åtgärd en övergången för att tillsammans med övriga aktörer familjer användes även i Gävle. Lokalmedias direkt telefonlinje till Almedalsbiblioteket för utvärdera mediebild, arbetsinsatser och genom- rapportering var omfattande men det var tydligt regelbundna avstämningar och för att kunna förande. På så vis kunde vi tillsammans med att övergången nu var en lokal medieangelägen- svara på frågor direkt från Visby. övriga snabbt justera övergångskoncept och het. Detta höll i sig ända fram till Stockholmsö- insatser inför övergång i Gävle tre veckor senare. vergången i mars 2007, då riksmedia återigen blev intresserade av frågan.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Summering etapp 1: Smidigare än väntat kunskap och beteende bland hushållen. En rutan skaffade marksänd digital-tv under 2005. Våra undersökningar visade att över 80 % av nollmätning i samband med analys- och plane- Den mediala uppmärksamheten hade bidragit till Sammantaget avlöpte hela etapp 1 betydligt hushållen på Gotland, i Gävle och Motala ansåg ringsarbete under 2004 gav basen för fortsatta att många hushåll agerat långt innan ”deras” smidigare än väntat. Den kraft som lagts på sig ha fått tillräckligt med information i samband mätningar. Dessa etappmätningar var ett bra etapp inleddes. Detta var en positiv utveckling förberedande dialog med olika branschaktörer med övergången och att nära 90 % av hushållen verktyg för att kontinuerligt stämma av informa- eftersom en fortsättning i denna riktning innebar och konsument- och kommunföreträdare hade upplevde sin tv-mottagning som ”mycket eller tionsarbete och plattformsutvecklingen. (Se att vi i övergångsarbetet nått en kritisk massa. gett resultat och skapat den plattform som ganska bra” efter skiftet. sammanställning av undersökningar.) Både kännedom och kunskap var i slutet av 2005 krävdes för att effektivt fortsätta övergångsarbe- på en nivå som gav förutsättningar för betydligt tet. Modellen för informationsinsatser riktade till Mediavisions tv-tracking av utvecklingen gav När det gällde övergångens inverkan på platt- mer handlingsinriktad information. Digital-tv- hushållen hade fungerat väl. Hushållen hade fått tillsammans med resultaten från fokusgrupperna formsfördelningen kunde vi konstatera att de övergången kunde lämna ”varför?” och fokusera den information de behövde och kunde agera i tid. ett bra underlag för att definiera frågor om attityd, flesta hushåll som före övergången sett på tv via på ”hur?”. vanlig antenn, valde att vid övergången behålla markmottagning. Cirka 40 % av de hushåll som Etapp 2 – Övergångskoncept och metod Alla med marksänd digital-tv: valde att stanna i marknätet i etapp 1 köpte en etableras Hur upplever man kvaliteten i sin tv-mottagning nu? fribox, det vill säga en digitalbox som inte var knuten till ett abonnemang. Tvärt emot vad som Copy paste på det som fungerat 100% varit den allmänna förväntan valde hela 60 % av Planeringen och genomförandet av etapp 2 marktittarna betal-tv. Detta var en trend som höll formades huvudsakligen av den lyckade första 112 i sig genom alla etapper. Fördelningen mellan de etappen. Det var tydligt att analysfasen gett 113 80% olika plattformarna hade inte förändrats nämnvärt riktiga underlag och att informationsupplägget jämfört med före övergången. Den huvudsakliga fungerade. Hushållen kände sig tillräckligt

60% skillnaden var att de som tidigare haft analog informerade och agerade i tid. Strategin blev att markmottagning hade valt digital marksänd tv. den modell som arbetats fram under etapp 1 skulle återanvändas. Informationskampanjen 40% Digitaliseringen av kabelnäten följde inte samma följde därför de riktlinjer och den tidsplan som mönster. Trots Com Hems marknadsföring mot använts för etapp 1 – tidiga kommunträffar, sina kunder med bl.a. erbjudande om Triple Play, möten med återförsäljare och leverantörer, 20% beräknades endast cirka 15 % av kabelhushållen informationsbroschyr och påminnelse i form av ha gått över till att ta emot digitala sändningar. vykort till hushållen samt förstärkande annonse- 0% Gotland Gävle Motala (Mediavisons estimat Q4 2005.) ring och lokal närvaro för att möta allmänheten. Vi var fortsatt öppna med både undersöknings- Mycket bra 36,9 % 41,8 % 47,3% Totalt sett kunde vi även konstatera att det antal resultat och hur informationsarbetet i etapp 2 Ganska bra 51,4 % 47,4% 44,0% Ganska dålig 9,2% 7,0% 5,6% hushåll som blivit digitala under 2005 var betyd- skulle genomföras. Dialogen med branschens Mycket dålig 1,6% 2,3% 1,7% ligt fler än antalet hushåll som berörts av etapp 1. aktörer var etablerad och behovet av förank-

En absolut majoritet uppgav i efterföljande mätningar att tv-mottagningen var ganska Närmare 200 000 hushåll utöver de drygt 50 000 rings- och planeringsmöten var mindre. eller t.o.m. mycket bra. hushållen i etapp 1 som riskerade att få svart i

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Högre kännedom och mindre kontrovers len. Samtliga orter kunde av resurs- och tidsskäl Målet var att försöka få igång medias bevakning de konkreta arbetsinsatserna för kommunen Den allmänna kännedomen om digital-tv i etapp inte ges samma uppmärksamhet som Gotland, av frågan på ett tidigare stadium och nå ut med skulle bli relativt begränsade men att en oförbe- 2 var jämförelsevis hög redan innan informa- Gävle och Motala under etapp 1. Det fanns helt information och tips om hur hushållen kunde redd kommun riskerade att få stora svårigheter i tionskampanjen startat. Själva övergången var enkelt inte möjlighet till motsvarande grad av förbereda sig. Genom att informationsturnéer, samband med övergången. Under etapp 1 hade mindre politiserad och ifrågasatt. Sammantaget lokal närvaro. Informationsturnéerna fick istället frågespalter och telefonväkterier tidigarelades genomgången av kommunens ansvar och roll kunde vi arbeta mer fokuserat och med större koncentreras till ett antal centralorter, vilka fick hushållen mer tid för praktiska förberedelser. bl.a. påvisat att man i många fall behövde ge- självförtroende. antogs skapa det största mediala genomslaget. För oss innebar en tidigare informationsturné nomföra en upphandling av teknisk utrustning Det fanns därmed en uppenbar risk att vissa även möjlighet att fånga upp lokala problem och och installationstjänster. Detta tar ett par måna- Vissa modifieringar områden skulle känna sig styvmoderligt behand- behov av extra information. der i anspråk och var skäl att tidigt påbörja det Men även om mycket gick att återanvända från lade. De kommuner informationsturnén inte interna arbetet i kommunen. etapp 1 så var förutsättningarna för etapp 2 besökte låg dock inom medietäckningen för de Tungrodd kommundialog annorlunda. Istället för tre mindre områden och lokala media som bearbetades. Reportage, Precis som under etapp 1 utgjordes startskottet Den största skillnaden i dialogen med kommu- ett förhållandevis litet antal hushåll rörde det sig frågespalter och telefonväkterier med större för informationsarbetet för etapp 2 av möten med nerna i etapp 2 var att man nu kunde tala om nu om betydligt större områden, både rent spridning motiverade prioriteringen. kommunrepresentanter. Eftersom det denna konkreta erfarenheter. Gotland, Gävle och geografiskt och befolkningsmässigt. Även etapp 2 gång rörde sig om betydligt större områden, Motala hade alla tre varit med och format bestod av tre deletapper: Tidiga informationsturnéer bjöds samtliga kommuner in till ett inledande övergången. Deras representanter kunde nu För att hantera de nya, geografiska förutsättning- gemensamt stormöte. Det första stormötet ägde berätta om både möjligheter och svårigheter • Östergötland och delar av Södermanland med arna beslutade vi att försöka flytta fokus i infor- rum redan den 27 oktober 2005 på Stockholms- och ge tips för ett lyckat övergångsarbete 114 övergångsdatum 27 februari mationsarbetet från själva övergångsdagen till mässan. Syftet var att förse kommunerna med utifrån kommunens perspektiv. 115 • Uppsala, Örebro och Västmanland den 3 april veckorna före. Ett stöd i detta beslut var att en checklista inför övergången samt ge dem •  och återstående delar av Gävleborgs kännedomen var så hög som över 90 % och att underlag för att börja planera omläggningsarbe- Uppföljande kommunmöten län den 2 maj. de tre första övergångarna fungerat så bra. Det tet i de kommunala fastigheterna i tid. Mötet Som en konsekvens av den dåliga uppslutningen var också tydligt att de hushåll som avvaktade in samlade endast 39 av de 62 kommuner som på det första stormötet i Stockholm den 27 Totalt omfattande etapp 2 knappt 1 miljon hushåll i det sista gjorde ett aktivt val. Det var även berördes av etapp 2. oktober 2005 följdes detta upp med tio regionala (drygt 20 % av det totala antalet hushåll i Sverige) naturligt att Teracom fick huvudansvaret för kommunmöten för att fånga upp dem som inte i jämförelse med de 200 000 hushåll som omfat- informationsaktiviteterna under övergångsdagen. Många av de kommuner som ingick i etapp 2 var deltagit. De regionala mötena hölls i Uppsala, tades av etapp 1. Skillnaden i omfattning och den inledningsvis skeptiska till det arbete som över- Västerås, Eskilstuna, Örebro, Norrtälje, Hudiks- geografiska spridningen innebar att vi måste Eftersom vi inte skulle kunna följa utvecklingen i gången väntades innebära för den enskilda vall, Bollnäs, Borlänge, Falun och Mora. Delta- effektivisera delar av informationsupplägget och varje enskilt område lika nära som under etapp 1 kommunen. Till skillnad från kommunerna i etapp gandet i dessa regionala kommunmöten uppgick hitta ett sätt att optimera de tillgängliga resurserna. och därmed inte heller kunna ge samma grad av 1 var varken kommunerna i etapp 2 eller i senare till 50-70 % av de inbjudna. Att det var svårt att få skräddarsydd information, blev draghjälpen från etapper frivilliga eller ens tillfrågade. Man me- kommunerna att prioritera dessa olika möten har Geografisk koncentration media ännu viktigare. De turnéer, s.k. digital-tv- nade att det var ett ansvar som man ålagts utan flera möjliga förklaringar. Framförallt uppfattades Storleken på etapp 2 innebar inga större föränd- dagar, som under etapp 1 genomförts helgen före att ha bli tillfrågad. Man hyste farhågor för att digital-tv-övergången fortfarande som en avläg- ringar i informationsarbetet riktat mot berörda respektive övergångsdag flyttades nu till 3-4 veckor kostnaderna skulle skena iväg, och det fanns en sen angelägenhet. Flera av kommunerna förstod kommuner eller återförsäljarledet. Däremot före övergångsdagen. Detta beslut kom att ligga oro för vad övergången egentligen innebar. Målet först efter upprepade kontakter med kommissio- krävdes anpassningar i arbetet gentemot hushål- fast genom hela det fortsatta övergångsprojektet. från vår sida var därför att försöka tydliggöra att nen vikten av att engagera sig på ett tidigt stadium.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Även om kommunerna under etapp 2 generellt Som en konsekvens av det stora geografiska hushåll som omfattades av etapp 2 en rosa tänkas skriva om det oväntade inslaget i stadsbil- var mindre involverade än kommunerna i etapp 1, området anordnades hela nio separata återförsäl- informationsbroschyr i brevlådan. Broschyren den. Annonspelarna fungerade som extra insats fanns det kommuner som var mer aktiva. jarträffar under etapp 2. Den första hölls i Uppsala hade utvecklats något, bl.a. var de olika tekniska och placerades på väl synliga platser i exempel- Linköpings kommun anordnade exempelvis en den 17 januari 2006 och därefter hölls ytterligare plattformarna tydligare presenterade. I stort var vis Västerås och Uppsala. utställning om digital-tv i stadsbiblioteket tillsam- sex återförsäljarträffar i Västerås, Örebro, Bollnäs, dock både innehåll och form lik den första mans med den lokala dagstidningen och var värd Hudiksvall, Falun och Mora under perioden 18 versionen. Grundinformationen var densamma Omfattande turnéprogram för lokala möten med tv-handeln. Ett annat exem- januari–19 februari 2006. En utvärdering av och det fanns en viktig poäng med igenkänning Under etapp 2 utvecklades det turnékoncept pel var Emmaboda kommun som genomförde en träffarna visade dock att uppslutningen inte var framför allt i de områden som gränsade mot de som skulle komma att bli vägledande för resten lokal digital-tv-dag i egen regi. tillräckligt bra. Några träffar hade fått ställas in på kommuner som omfattats av etapp 1. av övergången. Under rubriken ”Digital-tv- grund av för få anmälda. Intresset var inte på dagen” besökte vi, tillsammans med represen- Även om kommunernas informationsroll sam- samma nivå som under etapp 1 och det stod tidigt Även för de 1 miljon hushållen i denna etapp tanter för SVT, TV4 och Teracom, köpcentrum på mantaget var mindre framträdande än vad vi klart att själva upplägget behövde modifieras. kompletterades broschyren med ett påminnelse- strategiskt utvalda orter. Det fanns redan inför inledningsvis hade förutspått, ska det sägas att Risken fanns att lugnet inte speglade den faktiska vykort veckorna före respektive övergång. etapp 2 en struktur för att hitta bra och välbe- samtliga kommuner i etapp 2 genomförde alla beredskapen hos återförsäljarna. Det skulle kunna Parallellt med broschyrutskicket i december sökta platser och en ansvarsfördelning mellan nödvändiga omläggningar i tid. Från etapp 2 leda till onödiga problem både för konsumenter 2005 lanserade vi vår nya webbplats. Den nya aktörerna. En central strategi var att aktivt och framåt var informationsarbetet även mer och handlare i etapp 2. versionen innehöll mer information om lösningar, erbjuda medverkan i telefonväkteri i lokala radio- inriktat på att mobilisera vidareinformatörer. länkbibliotek, grafik över kopplingsscheman och och tv-kanaler samt att besvara läsarnas frågor Bland annat togs ett särskilt informationsmate- Under återförsäljarträffarna kunde vi dock konsta- dynamiska nyhetsfunktioner. Webbplatsen med hjälp av lokaltidningarna i samband med att 116 rial fram samtidigt som konsumentvägledare tera att förutsättningarna för genomförandet av skapades för att bättre kunna vara det nav kring vi och övriga representanter ändå var på plats. 117 och pensionärsorganisationer blev alltmer digital-tv-övergången förbättrats betydligt. Utbu- vilket informationsarbetet för digitaliseringen av pålästa och delaktiga. det av produkter började öka och flera lösningar marknätet kunde snurra. Under etapp 2 besöktes i tur och ordning Norr- blev mer vanliga på marknaden – allt från enkla köping, Uppsala, Västerås, Örebro, Mora, Bor- Svårflirtad bransch digital-tv-mottagare utan kortplats till digital-tv- Även annonseringen i lokalpressen följde samma länge, Hudiksvall, Söderhamn och Bollnäs. Dialogen med radio- och tv-branschen fortsatte mottagare med dubbla tuners och hårddisk. mönster som tidigare. Den samordnades med Turnén gav ett omfattande mediegenomslag i och återförsäljarträffar och enkäter genomfördes Konsumenterna var väl medvetna om digital-tv- Teracoms annonsering och syftade till att upp- samtliga områden. Medierapporteringen begrän- i respektive region. Precis som tidigare var syftet övergången och vad de behövde göra för att märksamma våra informationsaktiviteter. sades inte till att uppmärksamma turnén utan att samla återförsäljare och installatörer för att anpassa sin tv-utrustning. Kunskapen om vilka lyfte även centrala konsumentfrågor. Genom säkerställa att dessa hade tillräcklig och korrekt olika alternativ som fanns var också märkbart Inför etapp 2 (våren 2006) uppstod behovet av media lyckades vi således nå ut med omfattande information inför övergången. Förutom kommis- bättre. Inte heller tillgången på digital-tv-motta- nya aktiviteter för att få allmänheten att uppmärk- detaljinformation i frågor som rent informations- sionen deltog Teracom, SVT och TV4 för att ge gare visade sig vara något problem, även om samma övergången. Kommissionens mediebyrå strategiskt inte lämpade sig för mer ingående en så komplett bild som möjligt. Information om enskilda modeller kunde ta slut. föreslog en tidigare oprövad medielösning: en behandling i t.ex. broschyren eller annonser. olika insatser från programbolagens sida samt närmare tre meter hög annonspelare som med Frågor om lokala täckningsproblem, inkoppling teknisk information om lokala sändarstationer Information till hushållen särskilt tillstånd kunde placeras på udda och för samtidig inspelning via boxen samt om och frekvensomläggningar var lika viktiga som Informationsarbetet riktat till hushållen följde det uppseendeväckande ställen. Tanken var att en regionala nyhetssändningar blev allt vanligare. vår mer övergripande information. mönster som utvecklats för etapp 1. Redan under ovanlig lösning i sig skulle bidra till allmänhetens Ett nytt inslag i digital-tv-dagarna under etapp 2 första helgen i december 2005 fick samtliga uppmärksamhet och att lokaltidningarna kunde var att även representanter för andra plattforms-

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN operatörer, såsom Canal Digital, Viasat och Dessutom var konsumenterna pålästa om olika driva frågan vidare. Man hade vind i seglen inför tiska och som en upprepning av en etablerad Boxer, inbjöds att delta. Dessa aktörer hade produkter. Det visade sig att få konsumenter valet och eftersom de två första etapperna hade strategi, så var informationen och digitaliseringen uttryckt en vilja att vara med på informationstur- valde otestade digital-tv-mottagare. De flesta genomförts utan större problem verkade man ny och unik ur ett mottagarperspektiv. Den mest nén och eftersom allmänhetens kännedom om som valde en lösning för marknätet köpte en anse att det inte fanns något att vinna på att riva centrala strategiska avvägningen inför etapp 3 digital-tv hade ökat betydligt och frågorna var digital-tv-mottagare med kortplats. upp beslutet. Detta bekräftades även under de var således att genomföra det planerade kam- mer inriktade på olika alternativa lösningar, möten som vi hade under Almedalsveckan i juli panjupplägget på ett lika fokuserat och noggrant bedömdes detta vara en god idé. En förutsättning Etapp 3 – Ett mellanspel 2006 med representanter för bl.a. folkpartiet. sätt som under de två föregående etapperna. för de kommersiella aktörernas medverkan var att den begränsades till information. Den upply- Riksdagsvalet 2006 Fortsatt fokusering Nystart för kommun- och branschträffar sande funktionen var fortfarande central och Under planeringen av etapperna lades stor vikt Informationsmässigt betraktades etapp 3 i stor Det förhållandevis låga intresset för kommun- försäljning var därför utesluten. vid det riksdagsval som skulle hållas i september utsträckning som en fortsättning av etapp 2. och återförsäljarträffarna under etapp 2 krävde 2006. Eftersom frågan vid den tidpunkten fortfa- Kampanjupplägget var i alla väsentliga delar en justering av det tidigare upplägget. Precis Summering etapp 2: Helt enligt plan rande var politiskt laddad ville alla inblandade detsamma, även om vissa avgörande justeringar som tidigare hölls ett första gemensamt stormöte undvika att digital-tv-övergången blev en val- gjordes i samband med kommun- och återförsäl- för samtliga berörda kommuner, denna gång i Till skillnad från etapp 1, och då mer specifikt fråga. Dessutom konstaterades att informations- jarträffarna. Det faktum att övergången skedde Rosenbad den 14 mars 2006. Stormötet samlade Gotland, var själva övergångsdagarna under arbetet skulle försvåras avsevärt om övergången på en och samma dag i ett stort geografiskt 41 av 58 berörda kommuner. etapp 2 förhållandevis odramatiska. Rent tek- låg för nära valet. Informationen riskerade helt område, vilket mediemässigt bestod av flera olika niskt löpte övergångarna i etapp 2 smidigt. I flera enkelt att drunkna. Därför beslutades att hela täckningsområden, ställde visserligen nya krav Vi tog dock över ansvaret för inbjudan till de 118 fall var Teracom färdiga med omläggningarna etapp 3 skulle genomföras på en och samma på informationsturnéerna. Men de grundläggan- lokala träffarna, ett ansvar som tidigare legat på 119 redan vid lunchtid, med god marginal till klockan dag, den 6 november 2006, på tryggt avstånd de principerna var desamma. kommunen. Lättillgängliga konferenslokaler på 18 som var den formella sluttiden. Vårt informa- från valdagen. ett centralt beläget hotell bokades. För att öka tionsbehov begränsades därmed till ett minimum Etapp 3 framstod som förhållandevis okomplice- intresset för återförsäljarträffarna, som ägde rum under själva övergångsdagarna. Etapp 3 omfattade Öland, Småland, Halland, rad. Dessutom fanns det en etablerad trygghet samma dag som kommunmötet, tog vi hjälp av stora delar av Västra Götaland och delar av norra hos alla inblandade efter de två föregående CANT. Medverkande företag och installatörer Och om etapp 1 blev betydligt smidigare än Skåne. Numerärt handlade det om närmare etapperna. Risken var därför att informationsarbe- deltog i en minimässa i anslutning till konferens- förväntat, så kan etapp 2 betraktas som helt 750 000 hushåll och geografiskt innebar det den tet skulle komma att genomföras slentrianmässigt lokalen. Detta gav kommunföreträdare möjlighet enligt planen. Samtalen till vår hjälptelefon dittills största övergången på en och samma dag. och utan det fokus som varje enskilt område att skaffa sig en bättre uppfattning om olika under övergångsdagarna var färre än väntat, förtjänade. Beredskap och en insikt om att kriser relevanta produkter och tjänster. Det gav också runt 1 % av antalet berörda hushåll. Frågorna Kännedomen om övergången fortsatte att öka i fortfarande kunde inträffa var fortsatt viktigt. möjlighet till svar på frågor på plats. var precis som under etapp 1 mycket konkreta hela landet och var nära 100 % enligt de statis- och handlade om installationsproblem som tiska mätningar vi tog del av. Politiskt var frågan i En viktig lärdom från etapp 2 var att även om den Totalt hölls sex kommunmöten i Jönköping, oftast kunde avhjälpas med några enkla tips. det närmaste död, tvärtemot vad som hade övergripande kännedomen om digital-tv i Sverige Skövde, Borås, Kalmar, Växjö och Halmstad. Mer än 80 % av hushållen ansåg sig tillräckligt befarats då planen för genomförandet fastställ- nu var mycket nära 100 % så utgjorde varje Deltagarantalet under träffarna ökade markant informerade och de referensfamiljer som inter- des. Den borgerliga alliansen, vilken tidigare deletapp en helt ny övergång för hushållen i det och i snitt deltog 75 % av de inbjudna kommu- vjuades direkt i anslutning till övergången aviserat att övergången skulle kunna komma att aktuella området. Även om vi och övriga inblan- nerna. Överlag hade återförsäljarträffarna under vittnade om god mottagning. bli en valfråga, lät förstå att man knappast tänkte dade såg informationsinsatserna som odrama- etapp 3 mer än dubbelt så stort deltagarantal

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN som återförsäljarträffarna för etapp 2. Minimäs- valinformation om den distribuerades under hushållen kände sig tillräckligt informerade och Rent informationsmässigt innebar Stockholmsö- san och det mer utarbetade upplägget erbjöd augusti och september. att drygt 90 % av hushållen i berörda områden vergången en rad nya utmaningar. Framförallt även en möjlighet till PR och mediala utspel på ansåg att de hade tillräckligt med tid att förbe- gällde det att nå ut med rätt information i tätbe- respektive ort och följden blev att lokalmedia Digital-tv-dagar reda sig inför övergången. folkade områden med skilda typer av tv-mottag- rapporterade om digital-tv-övergången i ett Lokal närvaro i form av digital-tv-dagar fortsatte ning där det dessutom råder ett stort informa- tidigare skede. även under etapp 3. Vi besökte ett tiotal köpcen- Framgången med etapp 3 berodde inte främst på tionsbrus. Det var många som skulle informeras trum på olika orter, från Västervik i öster till att informationsupplägget utvecklades och och konkurrensen om uppmärksamheten var I slutet av 2006 kunde vi konstatera att vi under Varberg i väster. Eftersom samtliga orter i etapp förfinades, utan på att alla medverkande förmåd- större än tidigare. året kommit i direkt kontakt med totalt 504 3 skulle gå över på en och samma dag genom- de behålla koncentrationen och skärpan. Det var återförsäljare och installatörer: 121 inom etapp 2, fördes de första digital-tv-dagarna redan i inte lösningarna för informationsarbetet som var Vi räknade inte heller med samma mediala 272 inom etapp 3 och 111 inom etapp 4. Gene- september, det vill säga förhållandevis lång tid unika, snarare insikten om hur viktigt det var att draghjälp som under tidigare etapper. Storstads- rellt var återförsäljare och installatörer nu i högsta innan övergångsdagen den 6 november. På vissa hantera alla etapper med samma engagemang i journalisterna antogs vara mer svårflirtade och grad insatta, intresserade och aktiva aktörer i orter ansåg lokalmedia att det var alltför tidigt att ett projekt som kantades av många fallgropar PR-arbetet väntades bli mer tungrott. Dessutom övergångsarbetet. bevaka frågan mer ingående. Den lokala närva- och potentiella kriser. hade storstads- och kvällspressens rapportering ron bidrog dock till att väcka medias intresse och av Gotlandsövergången i september 2005 varit Utskick och annonsering etablera en kontakt som höll i sig fram till över- Etapp 4 – Tillbaka i hetluften förhållandevis problemorienterad, vilket ytterli- Annonseringen i lokalpressen under etapp 3 gången. En ökad interaktivitet i form av telefon- gare bidrog till våra farhågor om ett mer kompli- följde samma mönster som tidigare, dvs. med väkteri och frågespalter kunde via telefon och Första storstadsetappen cerat informationsarbete. Etapp 4 innebar att 120 fokus på att stödja vår och övrigas närvaro radiolänk hanteras från Stockholm. Etapp 4 bestod av tre deletapper: digital-tv-övergången åter blev en nationell 121 under digital-tv-dagarna samt att mer allmänt angelägenhet, inte bara medialt utan även för alla uppmärksamma digital-tv-frågan inför själva Summering etapp 3: Logistiken fungerade • Stockholm den 12 mars inblandade aktörer. övergångsdagen. Även de annonspelare som • Västernorrland och Jämtland den 16 april använts under etapp 2 återanvändes på ett antal Det faktum att hela etapp 3 gick över till digitala • Norrbotten den 14 maj. Det blev tydligt att såväl publicitet som mark- orter under etapp 3, bl.a. i Kalmar och Älmhult. sändningar på en och samma dag förändrade nadsandelar stod på spel. Därför var det inte inte vårt informationsarbete nämnvärt. Det stora Stockholm var en utmaning genom den stora förvånande att en gammal konflikt med satellit- När det gällde informationsutskicken till samtliga området ställde visserligen höga krav på logisti- andelen kabelhushåll och att riksmedierna är och bredbandsbolagen seglade upp igen. I en hushåll gjordes en förändring. Turordningen för ken för alla informationsinsatser men redan i ett etablerade i Stockholm. Det var dock en minst insändare i SvD hävdade dessa återigen att informationsbroschyr och vykort kastades om. tidigt skede stod det klart att hushållen var lika stor utmaning att inte låta alla resurser slukas kommissionens arbete gynnade marknätet. Vi var Påminnelsevykortet skickades istället ut som en tillräckligt informerade och förberedda. Utma- av storstadsövergången utan att arbeta lika därmed tillbaka i hetluften. intresseväckare redan före sommaren medan ningen låg i att hantera eventuella problem under mycket med de senare deletapperna i . själva informationsbroschyren distribuerades i övergångsdagen eftersom det var svårt att När det gällde övergångarna i Norrland antogs Mer marknadsinformation slutet av september, efter riksdagsvalet. Anled- bevaka och följa upp hela etapp 3 samtidigt. förutsättningarna i stor utsträckning vara desam- Som en följd av de delvis nya förutsättningarna ningen till denna bakvända ordning var att det Teracoms tekniska arbete genomfördes snabbt i ma som för etapp 2 och 3, vilket innebar att gjordes en rad justeringar i informationskampan- ansågs för tidigt att skicka ut broschyren redan totalt 160 sändarstationer och övergångsdagen 6 samma arbetssätt kunde återanvändas. jen för Stockholmsövergången. Vi hade genom- före sommaren. Det stundande riksdagsvalet november 2006 blev även den odramatisk. Våra fört en särskild förstudie för att kartlägga den gjorde att en broschyr riskerade att drunkna i eftermätningar i etapp 3 visade att 85 % av speciella situationen i Stockholm där kabelpe-

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN netrationen var högre än i övriga landet och Bransch- och kommunträffar Däremot skapade ”HD-ready”-märkningen av tv- Däremot skickades inget påminnelsevykort ut för närmare 80 % i innerstaden. Det var viktigt att Det första stormötet inför etapp 4 ägde rum apparater fortfarande problem där konsumen- etapp 4. Våra undersökningar hade visat att detta förstå hur stockholmarna skaffar sig information redan den 29 maj 2006. Det tidiga datumet terna trodde att man automatiskt fick HDTV. Vi var den enskilda informationsinsats som hade och använder massmedier och om det finns en valdes främst med hänsyn till Stockholmskom- fick under 2006 många frågor om detta och om minst effekt. koppling mellan olika förhållningssätt till infor- munernas högre invånarantal, vilket skulle kunna HDTV i allmänhet. Det var tydligt att HDTV mationsinhämtning och det sätt på vilket hus- kräva mer ingående planering från kommunens började bli ett alternativ som allt fler konsumenter Marknadsaktiviteter hållen tar emot tv. Analysen visade att kabel-tv- sida. Det tidiga datumet fick dock motsatt effekt planerade för. Det höga kostnadsläget för annonsering i Stock- tittarna i hög utsträckning fortfarande var och totalt deltog endast hälften av inbjudna holmsmedia gjorde att vi även fick se över det okunniga om sin tv-mottagning och detta i kommuner från etapp 4, vilket var klart sämre än Utskick annonsupplägg som använts under tidigare kombination med ett annat medieklimat innebar väntat. Vi arrangerade därför ett uppföljande Inför Stockholmsövergången övervägde vi att etapper. I stället för omfattande annonsering i att vi inte ansåg oss kunna förlita oss på PR och möte den 19 oktober 2006 i samband med ändra på upplägget för informationsutskicket till morgontidningarna lades därför fokus på gratis- samhällsinformation i samma utsträckning som CANT- och Digital Home-mässan i Stockholm. hushållen. Med tanke på den höga kabelpenetra- tidningar och lokalpress i ytterområdena. Precis tidigare. Det skulle krävas mer än tidigare för att Uppslutningen blev betydligt bättre denna gång tionen diskuterades möjligheten att inte behöva som under tidigare etapper syftade annonse- kunna konkurrera om uppmärksamheten i och informationen fick önskat resultat. Den enkät distribuera informationsbroschyren till dessa ringen till att understödja vår informationsturné, mediebruset. Vi hade initialt vissa betänkligheter som vi senare genomförde bland kommunerna i hushåll. Direktinformation till dessa hushåll de s.k. digital-tv-dagarna på köpcentra runt om i om hur ett annorlunda grepp skulle uppfattas. stockholmsområdet i början av 2007 visade att betraktades i viss mån som överflödig och Stockholmsområdet, samt att uppmärksamma Det skulle kunna tolkas som att stockholmarna förberedelserna hade gått smidigt och att kom- tanken att frigöra resurser till andra informations- själva övergångsdagen. fick en mer påkostad informationskampanj. munerna var väl förberedda. aktiviteter var lockande. Det visade sig dock 122 Bedömningen var dock att justeringarna var svårt att med säkerhet fastställa vilka hushåll Den största annonskampanjen genomfördes 123 nödvändiga och rättviseaspekten fick stå För kommunerna i norra Sverige hölls regionala som skulle kunna undantas utskicket. Dessutom istället under jord. Ett rullande annonsmedium i tillbaka för effektivitetsaspekten. kommun- och återförsäljarträffar i Luleå, Öster- visade våra undersökningar att det fortfarande form av en 50-meter lång rosa T-banevagn med sund och Sundsvall i mitten av september 2006, fanns en utbredd okunskap bland kabelhushållen digital-tv-övergångens logotyp syntes i stadsbil- Lösningen blev en ännu mer integrerad informa- vilka totalt samlade 25 av de 36 inbjudna kom- om hur de tog emot sin tv-signal. Bedömningen den under tre månader, parallellt med de grund- tionsstrategi. Det fanns t.ex. inte resurser för munerna. blev därför att kommissionen fortfarande hade läggande informationsaktiviteterna som informa- stora, om än kortlivade, reklamkampanjer. Istället ett ansvar att informera även kabeltittarna om tionsbroschyr, annonsering i lokala blad och krävdes mer kreativa och långlivade lösningar Till följd av bristande intresse kom dock ingen övergången. möten genomfördes. Den totala kostnaden för med tydlig PR-potential och med möjlighet till återförsäljarträff att hållas i Stockholmområdet. kampanjen motsvarade i stort sett en helsidesan- stort genomslag. En förklaring till branschens relativa ointresse Resultatet blev därför att den rosa informations- nons på sidan tre i vardera Dagens Nyheter och kan ha varit den stora kännedomen om digital- broschyren skickades ut till samtliga knappt en Svenska Dagbladet. Ett nytt koncept: ”Nu är det vår tur” arbetades tv och kommissionens arbete som nu fanns, miljon hushåll i Stockholmsområdet i början av fram. Ordet ”tur” anspelade både på att Stock- kombinerat med en omfattande marknads- och januari 2007. Drygt en månad senare, den 22 Rosa bussen börjar rulla holmarnas övergång kom först 2007 och att produktutveckling. Allt fler tv-apparater på februari, landade broschyren i brevlådan hos de Ett ytterligare nytt inslag under Stockholmsöver- kollektivtrafiken spelar en viktig roll i Stock- marknaden hade inbyggd digital mottagare för ca 340 000 hushållen i etapp 4, dvs. i Jämtland, gången var den rosa informationsbussen. Bus- holmsregionen. marknätet. De tidigare diskussionerna om brist Västernorrland och Norrbotten. sen, en omgjord SL-buss som specialutrustats på produkter och en trög marknadsutveckling med digital-tv-utrustning, användes i samband var således inte längre aktuella. med informationsturnéerna på olika köpcentrum

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN runt om i Stockholmsområdet. Den var ett var osäkra på vad övergången till marksänd under hösten. Frågespalter och telefonväkterier Summering etapp 4: Digital-tv på skidor effektivt sätt att transportera den utrustning och digital-tv innebar. Som en följd av detta gjorde vi var allra viktigast under de sista två etapperna det informationsmaterial som användes under ett gemensamt utspel med Com Hem, där – både i Norrland, där avstånden mellan central- Samtliga övergångar i etapp 4 avklarades utan turnén, samt en synlig annonspelare med PR- bolaget betonade att kabel-tv-tittarna oroade sig orter är långa och försvårar möte, men även i problem. Övergången den 16 april i Jämtland och potential. Bussen blev snabbt en symbol för hela i onödan. Utspelet fick dock endast ett begrän- storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö Västernorrland utgjorde den största utmaningen digital-tv-övergången och kom att representera sat genomslag. där det inte finns samma givna mötesplatser. med tanke på det stora antalet sändarstationer det aktiva och uppsökande informationsarbetet. som skulle ställas om, drygt 200 stycken. Men det Under 2007 fick vi många frågor om när bussen Sammantaget fick bussen stor uppmärksamhet Den huvudsakliga förklaringen till att vi lyckades tekniska arbetet gick helt enligt plan och frågorna skulle besöka olika regioner runt om i landet. och medialt genomslag och den kom att utgöra upparbeta ett så effektivt samarbete med media, till vår hjälptelefon under övergångsdagen var i en central del i hela det fortsatta informationsar- inte bara i Stockholmsområdet utan genom hela praktiken färre än en vanlig dag. Det mest intres- Vid ingången av 2007 och etapp 4 fanns det ännu betet. Under den senare delen av etapp 4 be- övergången, var givetvis att digital-tv-frågan var av santa under dessa övergångsdagar var kanske att tydligare behov av att kunna visa på olika lösning- sökte bussen ett tiotal orter i Jämtland, Väster- stort samhällsintresse. Men att medierapporte- Teracom under övergången i Norrbotten den 14 ar och även erbjuda konsumenten raka svar på norrland och Norrbotten. I efterhand kunde vi ringen i så stor utsträckning var konsument- och maj fick använda sig inte bara av skoters och frågor kring programinnehåll och olika operatörers dock konstatera att antalet besökare på en del lösningsinriktad kan till stor del förklaras av helikoptrar utan även av skidåkare för att nå fram paketering och utbud. Bussen erbjöd bättre orter, exempelvis Haparanda, var så lågt att det kommissionens neutralitet. I kontakten med media till de mest avlägsna sändarstationerna. förutsättningar för samordnade informationsaktivi- knappast motiverade ett besök. Men i Norrland kunde vi tydligt hänvisa till att vi inte företrädde teter och vi bjöd därför in både alla plattformsope- fyllde den rosa digital-tv-bussen en viktig logis- något kommersiellt intresse. Vårt uppdrag var inte Våra undersökningar i Stockholmsområdet ratörer och alla nya fri-tv-kanaler att delta i infor- tisk funktion och den lokala närvaron var minst att sälja eller att propagera för digital-tv, utan att dagarna innan övergången visade att 98 % 124 mationsturnén. Det utökade antalet fria kanaler var lika uppskattad som tidigare. informera om vad övergången innebar. kände till att övergången skulle ske på den 125 ett tydligt mervärde för de tittare som inte var aktuella dagen och drygt 90 % uppgav att de intresserade av att teckna ett abonnemang med Medialt genomslag Att kommissionen uppfattades som neutral och hade fått tillräckligt med information för att någon operatör. Vi såg det fortfarande som vår I motsats till vad som till en början hade förut- utan dold agenda underlättade PR-arbetet förbereda sig. Däremot inkom det fler samtal till sak att informera om denna möjlighet som ett spåtts skilde sig inte medierapporteringen under avsevärt eftersom media inte ansåg sig agera hjälptelefonen än en vanlig dag, ca 1 200. De alternativ. Frågorna under informationsturnén Stockholmsövergången nämnvärt från andra megafon. Denna neutralitet har varit en ovärderlig allra flesta frågor rörde den nödvändiga ominstal- kretsade kring olika lösningar och programutbud, etapper. Även Stockholmsmedia intog en konsu- tillgång i vårt informationsarbete, inte minst i lationen av digitalboxen, ett mönster som kändes men Telias erbjudande för bredbands-tv var mentupplysande hållning och de problematise- jämförelse med de aktörer som har haft motsva- igen från tidigare etapper. kanske det alternativ som väckte störst uppmärk- rande inslagen var få. Genomslaget var omfat- rande roll i andra länder. I t.ex. Norge finns uttalat samhet. Det var uppenbart att bredbands-tv nu tande med kontinuerlig rapportering. Vi deltog i kommersiella intressen i övergången och i var ett alternativ för många hushåll. flera medier för att svara på läsar- och lyssnarfrå- Storbritannien är förhållandet till media betydligt gor. De frågespalter vi initierade var nu av betyd- mer laddat. Informationsturnén i Stockholmsområdet pågick ligt mer komplicerad teknisk karaktär, något som under sex veckor och omfattade drygt 20 stopp i visade att kunskapsnivån var så hög att tekniska Stockholm och i ytterområden som Nynäshamn, följdfrågor var det vanligast förekommande. Norrtälje, Strängnäs och Märsta. Under informa- Frågespalterna kom även att utgöra ett centralt tionsturnén framkom det bl.a. att en stor del inslag informationsarbetet i samband med kabel-tv-tittare i Stockholmsområdet fortfarande Göteborgs- och Malmöövergångarna senare

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Etapp 5 – Sist och störst Att avsluta med flaggan i topp var svåra att nå fram till medan mindre kommu- anpassning – pågatågen i Skåne samt spårvag- Logistiskt och informationsmässigt handlade ner engagerade sig tidigt. Den snabba mark- nen i Göteborg – gick inte att genomföra av Cirkeln sluts etapp 5 om att upprepa olika framgångsrika nadsutveckling som kommit igång i och med den tillståndskäl. Istället prioriterades stortavlor vid Etapp 5 var inte bara den sista etappen utan moment från tidigare övergångar. Kommissionen första etappen fortsatte och vi kunde notera en lokala knutpunkter samt medieutrymme på buss även den största, både geografiskt och vad avser hade dessutom redan i analysfasen 2004 fattat strid ström av nya produkter och alternativa och taxi. Genomslaget var bra men uppmärk- antalet hushåll. Etappen omfattade nästan en ett strategiskt beslut om att hålla en tydlig linje lösningar. Det var också uppenbart att prisfrågan samheten blev inte densamma som för kampan- tredjedel av alla hushåll i Sverige, totalt genom hela projektet, att den grundläggande fortsatte att minska i betydelse för en majoritet jen i Stockholms tunnelbana. 1 355 000. Geografiskt var även den sista etap- tonen och budskapen skulle vara desamma. av konsumenterna. Konsumenternas köpkraft pen uppdelad i tre deletapper, nämligen Även om anpassningar och tillägg i informations- och det ökade intresset för hemelektronik, Turné och mediekontakter arbetet hade gjorts i takt med kunskaps- och särskilt platta tv-apparater, bidrog till att under- Etappens omfång och geografiska spridning • Värmland och Västerbotten med marknadsutvecklingen, skulle hushållen i Skåne lätta övergången och kommissionens informa- bidrog till en omfattande informationsturné. Redan övergång 3 september känna sig lika informerade och ha samma tionsarbete. i månadsskiftet maj-juni, strax efter att etapp 4 • Göteborg, Bohuslän och Dalsland kunskap som hushållen på Gotland. Det integre- avslutats, besökte den rosa bussen Storuman, 24 september rade storstadskonceptet återanvändes, busstur- Utskick och kampanj Skellefteå och Umeå för att uppmärksamma • Skåne och Blekinge 15 oktober. nén fortsatte att utgöra stommen i det utåtriktade Även direktinformationen till hushållen följde övergången den 3 september. Informationsturnén informationsarbetet. Dialogen med hushållen samma mönster som tidigare. Broschyren fortsatte under hösten med stopp i Karlstad, Något förenklat kan etapp 5 beskrivas som en utvecklades ytterligare, genom fler frågespalter landade i brevlådorna hos samtliga 1,3 miljoner Trollhättan, Uddevalla, Göteborg, Helsingborg, syntes av alla tidigare etapper. Övergångarna i och chattar via lokala medier. hushåll i etapp 5 i slutet av maj. Undantaget var Burlöv, Malmö, Ystad, Kristianstad och Karlskrona. 126 Göteborg och Malmö hade många likheter med hushållen i Västerbotten. Dessa hushåll hade fått 127 Stockholmsövergången. Värmland och Väster- En avgörande framgångsfaktor för hela över- sin informationsbroschyr redan i februari, samti- Informationsmässigt innebar Västra Götaland en botten liknade tidigare etapper i norra och gångsprojektet dittills hade varit samarbetet digt som hushållen i Jämtland, Västernorrland stor utmaning. Delar av Västra Götaland hade gått mellersta Sverige. Det var tydligt för alla involve- mellan kommissionen, Teracom, SVT och TV4. och Norrbotten informerades. Gränsdragnings- över till digital-tv redan ett år tidigare under etapp rade att ett stort projekt snart var slutfört. Den Digital-tv-övergången möjliggjordes av en problematiken, där endast en kil av Norrland inte 3 men en ny frekvensomläggning i Boråsmasten sista släckningen i Hörbymasten 15 oktober kom gemensam målbild om en smidig övergång. Trots berördes av övergången under våren 2007, gjorde att många hushåll i samband med över- att innebära en form av upprepning av inledning- delvis konkurrerande agendor och affärsmässiga gjorde att vi valde att informera de berörda gången i Göteborg 24 september var tvungna att en på Gotland två år tidigare genom dess sym- mål, handlade det till syvende och sist om att hushållen i Västerbotten tidigare. De fick därför göra en ny ominstallation av boxen. Det innebar i boliska betydelse för hela digital-tv-övergången avsluta med flaggan i topp. ett påminnelsevykort ett par veckor före över- praktiken en andra övergång för dessa hushåll. En och kommissionens hela arbete. gången 3 september. viss osäkerhet bland hushållen om huruvida de Bransch- och kommunträffar var berörda eller inte var en naturlig konsekvens. En ny utmaning med etapp 5 var övergångens Kommun- och återförsäljarträffarna i samband Tunnelbanekampanjen gick av naturliga skäl inte Både vi och Teracom informerade lokalmedia för inverkan på grannlands-tv. Övergångarna i Skåne med etapp 5 var odramatiska och följde samma att upprepa i övriga Sverige. Vår bedömning var att räta ut frågetecken. Täckningsförhållandena och Värmland gav upphov till frågor kring danskt mönster som tidigare. Träffar hölls i Umeå i dock att Göteborg och Malmö skulle hanteras längs med västkusten väckte också frågor. Många respektive norskt tv-tittande. Även om vårt januari 2007 och i Karlstad, Göteborg, Malmö enligt samma modell som Stockholm. De kom- hushåll fick inte tillfredställande mottagning förrän informationsansvar var begränsat till Sverige så och Kristianstad i mars 2007. Intresset från munikativa utmaningarna med stora områden, under övergångsdagen eftersom en rad mindre behövde dessa frågor hanteras. kommunernas sida var en upprepning från stort informationsflöde och många kabel-tv- sändarstationer inte började sända digitalt förrän etapp 4; storstäder som Göteborg och Malmö tittare var tydliga. Förstahandsvalet för lokal då de analoga sändningarna hade släckts.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN Mediemässigt fortsatte den rosa bussen och Summering etapp 5: Med flaggan i topp och knapptryckningen hade efter två år blivit övergångsdagen var större och Sveriges kulturmi- informationsturnén att generera ett stort genom- etablerade begrepp som starkt förknippades nister Lena Adelsohn-Liljeroth fick uppdraget att slag och vi nådde ut brett med information, bl.a. De två första övergångsdagarna i etapp 5 liknade med digitaliseringen av marknätet. tillsammans med Teracoms vd Crister Fritzson genom frågespalter i morgontidningarna. Fram- i stor utsträckning tidigare övergångar. Lokal genomföra den sista knapptryckningen. Även SVT förallt bidrog ett månadslångt samarbete med media bevakade släckningen av de analoga Övergången i Värmland och Västerbotten den 3 och TV4 representerades av högsta ledningarna Göteborgsposten inför övergången 24 september sändningarna, något som etablerats som september medförde drygt 800 samtal till vår och sedan alla analoga sändningar släckts till att vi kunde bidra med svar på praktiska och ”knapptryckningen” i både pressmeddelanden hjälptelefon och övergången i Göteborg, Bohus- genomfördes en presskonferens för att markera tekniskt detaljerade frågor. och medias rapportering. Både den rosa bussen län och Dalsland den 25 september drygt 1 500 att detta var en historisk dag för svensk tv. Det var samtal. Bägge siffrorna var helt i linje med tydligt att den slutförda digitaliseringen innebar tidigare mönster. nya och minst lika stora frågor för tv-branschen. Andel hushåll som slutat använda tv-apparater Frågan om hur de frigjorda frekvenserna skulle Däremot var övergången den 15 oktober mer användas stod högst upp på agendan och knapp- till följd av digital-tv-övergången speciell. Det hade då gått exakt 757 dagar sedan tryckningen i Hörby 15 oktober utgjorde ett tydligt 100% övergångsdagen på Gotland och en del av den avstamp för framtidens tv. Digital-tv-övergången nerv och laddning som karaktäriserade Gotlands- som varumärke var överspelat och stafettpinnen 90% övergången var tillbaka. Anslaget för den sista överlämnad. 80%

70% 128 129 60%

50%

40%

30%

20%

10%

0% Ingen skillnad Har slutat Har slutat Har slutat använda en använda två använda tre TV-apparat TV-apparat TV-apparat

98 % av hushållen tittar fortfarande på tv och det är lika stor andel som före över- gången. Om man till detta lägger mätningar avseende nöjdhet så blir analysen att Sveriges digitalisering av marknätet varit friktionsfri för de allra flesta.

KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN KAP 3. INFORMATIONSKAMPANJEN 4. Internationell utblick Eftersom Sverige var ett av de första länderna i Digtal-tv-kommissionens studiebesök världen som genomförde en övergång till digitala marksändningar har möjligheterna att hämta in Tyskland (Berlin) erfarenhet från liknande projekt i omvärlden varit I juni 2004 gjorde Digital-tv-kommissionen en begränsade. Digital-tv-kommissionen har löpan- studieresa till Berlin. Här hade övergången från de hållit sig à jour med den internationella ut- analog till digital marksänd tv genomförts redan vecklingen och även genomfört flera studieresor, 2003 – först i världen. Vi fick dels träffa den bl.a. till Tyskland, Italien och Storbritannien. ansvarige för digital-tv-övergången i Berlin- Brandenburg, dels företrädare för delstatens 2007 Att den analoga tv-teknikens dagar är räknade är senatsförvaltning, utbildning och forskning. 2007 uppenbart. Om inget oförutsett sker kommer förmodligen de sista analoga marksändarna i Det vi lärde oss under denna Tysklandsresa hade industrivärlden att ha släckts inom en tioårspe- stort inflytande på vårt eget planeringsarbete – riod. Visserligen är det färre än fem länder som inte minst när det gällde samarbetet med de i dagsläget (mars 2008) har genomfört ett full- svenska kommunerna där vi kom att använda ständigt teknikbyte, men över hela världen pågår berlinarnas principöverenskommelse som planering och förberedelser (se karta). förebild. Tyskarnas ”MOU”, Memorandum of Understanding, var ett styrdokument och hjälp- 130 2006 Detta har resulterat i att det internationella medel för att underlätta samarbetet och genom- 131 intresset för den svenska digital-tv-övergången föra övergången så smidigt som möjligt. har ökat sedan 2004, framför allt när det gäller planering av övergången, insatser riktade till Finland konsumentgrupper med särskilda behov samt Ett halvår senare besökte kommissionen Finland produktutveckling. Sverige betraktas som ett (december 2004) där övergångsdatumet hade föregångsland – framför allt när det gäller det satts till den 31 augusti 2007 i hela landet för områdesvisa övergången. Kommissionen har såväl marknät som kabel. Vi mötte representan- därför tagit emot studiebesök från bl.a. Frankrike, ter för det finska kommunikationsministeriet, det USA, Sydkorea och Sydafrika. finska konsumentverket samt operatören Digita.

Det internationella intresset har även tagit sig Omvärldens intresse ökar akademiska uttryck där kommissionens arbete När den svenska digital-tv-övergången från och under 2004 och 2005 varit föremål för fallstudier med hösten 2005 började genomföras i praktiken av forskare, exempelvis den forskning som ökade också intresset för den svenska över- Roberto Suarez, Ph.D., bedriver vid Universidad gångsmodellen. Allt fler av de internationella Pompeu Fabra i Barcelona.35 kontakterna kom att handla om erfarenhetsöver- 35. “Implementation of Digital in the European Union: comparative analysis of the public policies in and Spain” föring från Sverige till omvärlden. Under 2005 Thesis dissertation. Pompeu Fabra university, Barcelona.

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK utökades därför vårt internationella kontaktnät till Övriga kontakter Beslutsform dade i planering och informationsaktiviteter att även omfatta Norge, Spanien, Italien, Storbri- Kommissionen utvecklade också ytterligare I samtliga tillfrågade länder har beslutet att gå redan på ett tidigt stadium. I några fall har detta tannien, Japan och Brasilien. Vi deltog också kontakter med de övriga nordiska grannländerna, över från analog till digital marksänd tv i marknä- kompletterats med specifika uppdrag som med ett föredrag under ett nordiskt mediemyn- bl.a. Branschen Forbruger Elektronik i Danmark. tet fattats antingen av riksdag eller regering. Inte i inkorporerats i respektive aktörs sändningstill- dighetsmöte. Ett särskilt stort antal kontakter förekom också något fall har det rört sig om en fullständigt stånd. Till exempel har BBC ett stort ansvar för med olika aktörer från Norge, bl.a. marknadsdriven process. Således tycks ett information och hjälpinsatser under övergångsar- Italien och Storbritannien definitivt slutdatum som beslutas av staten vara betet i Storbritannien. År 2006 genomförde kommissionskansliet • NTV (Norges televisjon) en viktig utgångspunkt för övergångsarbetet i ytterligare två studieresor, en till Italien (mars) och • Digitalforum samtliga länder. Det är intressant att notera att det i samtliga fall en till Storbritannien (maj). • Kultur- och kyrkodepartementet rått så gott som total politisk enighet om behovet • Forbrukerrådet Intressant att notera är att detta även gäller av att gå över från analoga till digitala sändningar • I Italien hade övergångsdatum bestämts till • NRK Storbritannien som från början gjorde sin över- i marknätet. Därför har politiska hänsyn inte 2006 (vilket senare sköts fram till 2012). Här • RiksTV. gångsprocess beroende av marknadsdriven påverkat planeringen av övergången i särskilt mötte vi mediemyndigheten Agcom, konsortiet penetration för digital-tv men sedan övergick till hög grad. DGTVi och tv-bolaget Sitcom. Under de tre år som det svenska arbetet pågått att planera utifrån ett specifikt övergångsdatum. har Finland, Norge och Danmark beslutat om Tekniska standarder • För Storbritanniens del var övergången be- övergång och kommissionen har i perioder fått Skillnader i förutsättningarna Valet av teknisk standard för digital-tv-sändning- stämd till perioden 2008 – 2012 (efter att en rollen som rådgivare. Det är även tydligt att Flera olika faktorer påverkar hur respektive land arna har viss betydelse för genomförandet av 132 gång tidigare fått skjutas på framtiden). Här Storbritannien tagit intryck och anammat delar av valt att utforma sin övergångsplan, bl.a. digital-tv-övergången. Exempelvis valde Norge 133 besökte vi satellitoperatören BSkyB, medie- den svenska modellen. tidigt att övergången skulle ske direkt till det myndigheten Ofcom, departementen DTI36 och • antalet hushåll som är beroende av marknätet modernare videoformatet MPEG-4 istället för – DCMS, kommissionens motsvarighet Digital Enkät om genomförandet av digital-tv-över- • styrkan hos olika intressegrupper som i bl.a. Sverige – till MPEG-2. I praktiken UK, branschorganisationen Intellect samt gången i tio länder • det mediala intresset innebär det att digital-tv-övergången i Norge public servicebolaget BBC. • hur marknätet är utformat och vem som leder till att marksändningarna rymmer fler Inför denna slutrapport genomförde vi en enkät- kontrollerar det kanaler och att tittarna på sikt kan få tillgång till I Storbritanniens fall ledde besöket också till undersökning med syfte att kartlägga hur digital- • tillgängligt frekvensutrymme HDTV (högupplösnings-tv). En viktig förutsättning löpande kontakter, framförallt med Digital UK tv-övergången fortskrider i andra länder. Sam- • om digitala sändningar redan förekommer för Norges beslut om att satsa direkt på MPEG-4 som kontinuerligt efterfrågade information om manlagt har företrädare för tio länder svarat: i marknätet var att det inte förekom några digitala sändningar kommissionens kommunikationsinsatser, samt Finland, Norge, Danmark, Tyskland, Storbritan- • politiska beslut om bidrag till särskilda innan övergången startade. Allt fler länder DTI där vi i juni 2006 deltog i ett seminarium om nien, Frankrike, Italien, Spanien, Tjeckien och grupper. planerar nu för en successiv övergång till MPEG- produktutveckling. USA. (Se bilaga 11.) 4 – direkt eller via MPEG-2. Detta gäller bl.a. Övergångsplanen har oftast upprättats med Frankrike, Storbritannien och Danmark, något någon form av inflytande från statsmakternas som visar på hur snabbt utvecklingen sker när sida, medan marknadsaktörernas delaktighet har den väl har startat. varierat. I de länder där övergångsarbetet flutit 36. Numera BERR – Department for Business Enterprise and Regulatory Reform. smidigast har marknadsaktörerna varit inblan-

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK Organisation Genomförandeplaner krav på sändningstillstånd även för satellit- och I flera fall har olika kommersiella intressenter haft De flesta länder har i likhet med Sverige beslutat kabelsändningar, vilket inte är fallet i Sverige. Samtliga länder signalerar ett stort informations- del i informationsansvaret, men det är bara sig för en etappvis övergång från analoga till behov. Man betonar också vikten av neutral, Sverige, Tyskland och Finland som har ett digitala sändningar. Detta innebär gradvis ned- De flesta länder har alltså redan börjat sända saklig och tillräcklig information. En stor andel av renodlat statligt informationsarbete. I de flesta släckning där en eller flera kanaler släcks först, digitalt och kommer liksom Sverige att bygga ut konsumenterna uppger sig känna ett behov av länder har en särskild organisation utsetts för att samtidigt som några analoga kanaler fortsätter nätet i takt med digital-tv-övergången. Undanta- tala med någon personligen. Från såväl Sverige koordinera informationsinsatserna och för att se att sändas under en övergångsperiod för att gen gäller för de länder där frekvensutrymmet som Finland och Storbritannien rapporteras att till att den information som når konsumenterna är konsumenterna ska få tid att anpassa sig. sätter begränsningar. Exempelvis kommer många av de samtal som kommit till telefontjäns- neutral. Dessa grupper har någon form av Norge att starta digitala sändningar och släcka ten varit tidskrävande. De som har ringt in har anknytning till staten, t.ex. genom budget eller att I Finland och Nederländerna har dock övergång- de analoga områdesvis innan digitala sändning- behövt mycket hjälp med tekniska detaljer kring medlemmarna utsetts av regeringen. Undantaget en skett vid ett och samma datum i hela landet ar inleds i nästa. Nationella digitala sändningar övergången, t.ex. ominstallation. är USA där informationsinsatserna uteslutande och även i USA planeras övergången på samma kommer alltså inte att etableras förrän över- handhas av NAB (National Association of Broad- vis. gången är avslutad. Flera av länderna har liksom Sverige anammat en casters) som är en sedan tidigare befintlig lokal informationsstrategi där lokala möten med sammanslutning av alla programbolag inom såväl Det är också värt att notera att de flesta län- Även Storbritannien har problem med frekvens- allmänheten är viktiga. I Storbritannien arbetar ett radio som tv. Dock har USA:s regering beslutat derna i undersökningen redan påbörjat sin utrymmet. Man har löst detta med en nedsläck- lokalt team med att mer praktiskt informera och om ett bidrag på 40 dollar per hushåll för inköp övergång till digitala sändningar i marknätet; de ning i omgångar där en släckt analog kanal kan hjälpa allmänheten inför och under övergången. av utrustning. Inte heller i Norges fall har någon sista beräknas vara klara senast 2012, i enlighet ge plats för ett ökat digitalt utbud. Ett antal veck- Information om kvalitetsmärkning och test av 134 ny organisation skapats utan ansvaret för att med Europeiska kommissionens rekommenda- or senare släcks resterande analoga kanaler för digitalboxar har också visat sig framgångsrik. 135 informationen är tillräcklig och korrekt har tillde- tion (se avsnitt ”Harmoniserade åtgärder inom att ge plats för det fulla digitala utbudet. lats existerande mediemyndighet. I Norge har EU”). Det verkar råda enighet om att fler kanaler Resurser dock en kommersiell aktör, RiksTV, skapats för är det som kan få konsumenterna att agera. Informationsspridning När det gäller resurstilldelningen finns i princip att likt Boxer i det svenska marknätet agera De flesta länder har börjat med ett pilotområde i tre olika tillvägagångssätt: operatör.37 I Finlands fall har i och för sig det Finlands ambitiösa plan att genomföra övergång- vilket man försöker dra erfarenheter från det övergripande ansvaret förblivit hos ministeriet en samma dag för både marknät och kabelnät tekniska genomförandet och bedöma behovet av 1. I ett mindre antal länder avsätts inga statliga men flera kommersiella aktörer har haft aktiva har inte följts av andra länder. Precis som i information. Bland dem som redan påbörjat medel för informationsaktiviteter eller mark- roller i informationsarbetet och dess utformning. Sverige fokuseras övergångsarbetet i de flesta digital-tv-övergången har det kunnat konstateras nätets utbyggnad. I dessa länder är övergångs- Även i Danmark arbetar man efter en modell där länder nästan uteslutande på marknätet, även att tidig information inte alltid leder till tidigt processen i hög grad kommersiellt styrd. en kommersiell aktör efter upphandlingsprocess om det t.ex. i Frankrike finns ambitioner att driva agerande från konsumenternas sida. Istället är 2. I ett begränsat antal länder, framförallt i kommer att ansvara dels för innehåll som opera- och bevaka digitaliseringsfrågorna i ett vidare det, precis som i Sverige, vanligt att konsumen- Finland, har man valt en medelväg där en tör, dels för utbyggnad och drift av ett digitalt perspektiv. Förutsättningarna för ett vidare terna agerar sent. Det tvång ett nära förestående begränsad mängd statliga medel avsatts för marknät.38 perspektiv skiljer sig mellan Sverige och många och tydligt slutdatum medför spelar stor roll och arbete med digital-tv-övergången, komplette- andra länder eftersom det på många håll finns alltför tidig information tröttar ut mottagaren. rat med insatser från andra aktörer. Sverige Detta har bl.a. konstaterats i Storbritannien i den hör till denna grupp. rapport från pilotområdet Copeland där digital- 37. RiksTV ägs av NRK, TV2 och Telenor. tv-övergången genomfördes i oktober 2007. 38. Upphandlingsprocessen i Danmark pågår fortfarande i februari 2008 och nyheter i ärendet kan följas via www.mediesekretariatet.dk.

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK 3. I övriga länder – Storbritannien är det mest Harmoniserande åtgärder inom EU Prövning av stödåtgärder I Österrikes fall ansågs stödåtgärderna tillåtna tydliga exemplet – har man satsat på ett Under 2005 prövade Europeiska kommissionen men i Tysklands fall ansågs de strida mot stats- omfattande övergångsarbete där betydande Europeiska kommissionens meddelande om två fall av stödåtgärder i samband med över- stödsbestämmelserna eftersom de kunde verka statliga medel avsätts för informationsinsatser. en snabbare övergång till digitala sändningar gången från analoga till digitala sändningar och konkurrenshämmande. Stödet ansågs inte heller Samtidigt har ett väl utvecklat samarbete med dessas förenlighet med statsstödsbestämmel- uppfylla kraven på teknikneutralitet och nödvän- kommersiella aktörer utarbetats och flera Europeiska kommissionen uppmärksammade serna i fördraget. Prövningen avsåg om åtgär- dighet. Europeiska kommissionen gjorde genom programbolag har föreskrivits informations- första gången frågan om övergången från derna uppfyllde kraven på transparens, nödvän- dessa beslut klart att vissa stödåtgärder var skyldighet i sina sändningstillstånd. analoga till digitala tv-sändningar i ett medde- dighet, proportionalitet och teknikneutralitet. tillåtna i samband med övergången till digitala lande år 2003.39 sändningar i Europa. Exempel på sådana Subventioner Det ena fallet rörde Österrikes digitaliseringsfond åtgärder är Subventioner av digitalboxar förekommer i Den 24 maj 2005 följde Europeiska kommissio- till vilken knutits ett program till stöd för introduk- princip i samtliga länder. Detta är fallet även när nen upp 2003 års meddelande och e-Europe tionen av digital-tv-sändningar och underlättande • reglering det gäller de mer kommersiellt styrda övergångs- 2005 Actionplan40 med ett nytt meddelande om av övergången från analoga till digitala tv- • finansiellt stöd till konsumenter processerna som i USA och Italien, där boxarna en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar i Österrike.42 Stöd från fonden bevilja- • informationskampanjer finansieras helt eller delvis av marknadsaktö- sändningar. Enligt detta förväntar sig Europeiska des bl.a. till pilotprojekt, enskildas inköp av digital • subventioner för att balansera rerna. I Storbritannien finansieras stödinsatserna kommissionen att övergången från analoga till utrustning, företagens utveckling av digitala marknadsstörningar. av BBC via tv-licensmedel och ett särskilt bolag digitala sändningar ska vara långt framskriden år tjänster och program samt programbolagens har upprättats för att handlägga subventionerna. 2010.41 Man föreslog också att analoga mark- kostnader för parallellsändningar. Stödet avsåg Ett villkor är dock att medlemsstaten kan visa att 136 sändningar helt skulle ha upphört 2012 och faktiska kostnader och samtliga plattformar. stödet är det mest lämpliga instrumentet, att det 137 Subventionerna vänder sig i princip till samma framhöll som förutsättningar för en framgångsrik är begränsat till ett minimum och att det inte stör grupper oavsett land: äldre och funktionshin- övergång Det andra fallet gällde Tyskland, där en delstat konkurrensen. drade samt familjer med låg inkomst. Insatserna subventionerat kommersiella programbolag för att omfattar information, finansiering av tv-utrustning • en marknadsstyrd process kombinerad med dessa skulle använda det digitala marknätet under och installationshjälp. Detta faller inom ramen för en målinriktad samordning av såväl sänd- minst fem år.43 Programmet hade inrättats efter att vad Europeiska kommissionen bedömt som ningsföretag som andra aktörer, t.ex. genom övergången beslutats och programbolagen hade förenligt med de statsstödsregler som gäller tydliga politiska beslut tidigare beviljats kostnadsfria sändningstillstånd i inom EU. Det verkar alltså som om Sverige • en effektiv strategi för information till konsument- det digitala marknätet. Ingen motivering till sub- kommer att vara ganska ensamt om att helt lita erna om digitalt programutbud och utrustnings- ventionens omfattning hade givits och ingen till de ordinarie eller reguljära skyddssystemen krav – särskilt betonades vikten av att ge koppling fanns till faktiska kostnader. för att möta behoven hos utsatta grupper. konsumenter tillräcklig och tidig information.

39. Meddelande från Europeiska kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om övergången från analoga till digitala sändningar (från digital ”övergång” till analog ”nedsläckning”), KOM(2003) 541 slutlig. 40. Meddelande från Europeiska kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén, eEurope 2005: Ett informationssamhälle för alla, KOM(2002) 263 slutlig. 41. Meddelande från Europeiska kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén om en snabbare övergång från analoga till digitala sändningar, KOM(2005) 204 slutlig. 43. Europeiska kommissionens beslut av den 9 november 2005 om det statliga stöd som Tyskland har beviljat till förmån för införandet av digitala mark- 42. Europeiska kommissionens beslut av den 16 mars 2005 i ärende N622/2003. bundna tv-sändningar (DVB-T) i Berlin-Brandenburg, C(2005) 3903 slutlig.

KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK KAP 4. INTERNATIONELL UTBLICK 5. Övriga uppgifter Denna nya lagstiftning trädde i kraft den 1 juli grundutbud som alla som är anslutna till Com 2005 och innebar att reglerna anpassades till att Hem har tillgång till. I övrigt kan operatören välja alla marksändningar skulle vara digitala efter det distributionsteknik för de kanaler som omfattas att övergången slutförts. Den innebar också att av vidaresändningsplikten. De nya reglerna Digital-tv-kommissionen har även bevakat vissa • vidaresändningsplikt vidaresändningsplikten kom att omfatta fler började tillämpas i takt med att de analoga frågor och områden som har med tv att göra, men • beredskapsperspektiv kanaler än tidigare: marksändningarna upphörde i olika områden. som inte direkt är relaterade till övergångsarbetet: • åtgärdsförslag till regeringen. • Tidigare var den begränsad till SVT1, SVT2 och Informationsvakuum ledde till olika tolkningar TV4 i analoga nät samt därutöver ytterligare en kanal, t.ex. SVT24, i digitala nät. Kommissionen fick redan under 2004 många • Efter lagändringen omfattar vidaresändnings- frågor från allmänheten om vidaresändningsplik- 5.1 Informationsbehov kring vidaresändningsplikten plikten högst fyra samtidigt sända program- ten. Det var tydligt att det rådde oro och förvir- tjänster, som sänds av tillståndshavare vars ring på detta område. Ofta förväxlades vidare- verksamhet finansieras genom tv-avgifter. sändningsplikten i kabelnät med möjligheten att En av kommissionens uppgifter var att följa Reglerna om vidaresändningsplikt, både Dessa programtjänster är i dagsläget (våren ta emot det digitala marknätets okodade fri-tv- arbetet med ny lagstiftning om vidaresänd- gamla och nya, är också nära knutna till 2008) SVT1, SVT2 och SVT24 samt Barnkanalen kanaler. Vi kunde redan innan informationsarbetet ningsplikt och överväga vilken information utvecklingen av de digitala sändningarna i och Kunskapskanalen som delar programplats (i samband med övergången i marknätet) sattes som kunde behövas till följd av detta. Detta marknätet. Det var därför av flera skäl viktigt och sänds under olika tider. gång konstatera att det fanns behov av informa- 138 ingick i uppdraget om att informera om att såväl fastighetsägare som enskilda tion i dessa frågor och flera kontakter togs i syfte 139 övergången från analoga till digitala sänd- kabelhushåll fick tydlig information om de Fram till den 1 februari 2008, då övergången att få igång processen. Kontakterna omfattade ningar i marknätet. nya reglerna. enligt riksdagsbeslutet ska vara helt genomförd, SPA (Svensk Programagentur), SVT, Konsument- omfattas också högst en programtjänst som verket och Radio- och TV-verket. Mer konkreta Vidaresändningsplikten (kallas ibland ”Must Den nya vidaresändningsplikten sänds av annan tillståndshavare, dvs. TV4. åtgärder vidtogs dock inte i väntan på att propo- Carry”) är den lagstiftning som reglerar vilket sitionen skulle läggas fram. programutbud ett kabelanslutet hushåll har I november 2003 lämnade Radio- och TV- Nätoperatören får enligt den nya lagstiftningen rätt till utan att behöva betala för själva lagsutredningen sitt delbetänkande, Must själv välja om vidaresändningen ska ske digitalt mottagningen. Motivet är att garantera Carry, och under 2004 var frågan om nya eller analogt. I kabelnät som använder både kabelhushållen tillgång till ett visst antal regler för vidaresändningsplikt föremål för analog och digital teknik måste emellertid SVT1, kanaler med varierat programutbud trots att beredning hos regeringen. Den 26 maj 2005, SVT2 och, övergångsvis till den 1 februari 2008, de ofta är hänvisade till en enda operatör. dvs. drygt tre månader före övergångsdagen TV4 sändas analogt. Regeln innebär att SVT1, på Gotland, beslutade riksdagen om nya SVT2 och TV4 måste finnas i t.ex. det analoga Uppdraget bedömdes som viktigt, eftersom regler för vidaresändningsplikten.44 ca 50 % av alla hushåll är kabelanslutna.

44. Prop. 2004/05:105, bet. 2004/05:KU26, rskr. 2004/05:252.

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER Efter att ny lagstiftning beslutats 1 juli 2005 Kommissionens roll i detta sammanhang blev 5.2 Övergången ur ett beredskapsperspektiv ökade antalet frågor. Många hade svårt att förstå därför begränsad till generell och övergripande innebörden och konsekvenserna av den nya information som mer direkt anknöt till digital-tv- lagstiftningen. Eftersom det dröjde innan några övergången, där vi kunde agera koordinator och ärenden om vidaresändningsplikt inkom till faktabas för såväl konsumenter som fastighetsä- Styrelsen för psykologiskt försvar, SPF, initierade kontinuerligt förmedlat projektets ackumulerade Radio- och TV-verket, kom verkets praxis på detta gare. Mer konkreta och principiella frågor hänvi- under 2005 ett projekt vid Totalförsvarets forsk- kunskap. Ett uppföljande seminarium hölls i maj område inte att utvecklas förrän 2006–2007. sades vidare till Radio- och TV-verket. Övergri- ningsinstitut för att studera digitaliseringen av tv- 2007 och SPF avser att publicera projektets Detta ledde inledningsvis till ett informationsva- pande information för fastighetsägare har dock mediet ur ett medieberedskapsperspektiv. Målet slutrapport i mars 2008. kuum där olika aktörer informerade om gällande funnits på vår webbplats sedan december 2005. med undersökningen var att följa digital-tv- regler utifrån sitt eget perspektiv, något som Informationen behandlar fastighetsägares övergången och skapa en medvetenhet om SPF menar generellt att tekniska system är bidrog till ytterligare förvirring eftersom det gav skyldigheter gentemot sina hyresgäster och de sårbarheter och nya möjligheter som kan tänkas sårbara i samband med större förändringar. utrymme till subjektiv tolkning från fler än en part. olika alternativ som fastighetsägare ställs inför i uppstå. Projektet följde hela digital-tv-övergång- Teknikskiften medför förnyade behov av inlärning samband med övergången. Grundläggande en fram t.o.m. december 2007. och kan påverka säkerhet och beredskap nega- Informationsinsatser angående digital-tv- information har också tillhandahållits via vår tivt under en inlärningsperiod. SPF har dock gjort övergången telefontjänst. Under 2005 fokuserades projektet huvudsakligen den övergripande bedömningen att digital-tv- på att skapa en översiktsbild av den svenska övergången har gått planenligt och utan några Behovet av information blev allt tydligare och vi Efter hand har informationsbehovet kring vidare- övergången till marksänd digital-tv ur ett medie- större komplikationer. Något som SPF har fram- fortsatte att i våra kontakter med olika aktörer sändningsplikten dock avtagit och i takt med att beredskapsperspektiv och att göra direkta hållit som positivt ur ett beredskapsperspektiv är 140 samt med Konsumentverket och Radio- och TV- ärenden om vidaresändningsplikt kommit in till observationer i samband med övergångens att SVT1 som en säkerhetsåtgärd har fortsatt 141 verket skapa klarhet i tolkning och budskap. Vi Radio- och TV-verket, har reglernas tolkning och första etapp. De första resultaten från projektet sända analogt två veckor efter varje lokal ned- hade av budgetmässiga skäl mycket begränsade omfattning successivt klargjorts. presenterades vid ett seminarium och i en släckning. möjligheter att genomföra egna informationsin- delrapport våren 2006. SPF har även startat ett satser på detta område. Att göra detta framstod nyhetsbrev inom ramen för projektet, vilket också som mindre lämpligt med hänsyn till att Radio- och TV-verket är den myndighet som ansvarar för tillämpningen av den nya lagstift- ningen och eftersom det var viktigt att inte föregripa verkets information i frågan.

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER 5.3 Kommissionens tre åtgärdsförslag som krävt ställningstagande av regeringen

Vid tre tillfällen har kommissionen lagt fram kostnad under förutsättning att detta inte skulle förslag till åtgärder som krävt ställningstagande medföra att TV4:s möjlighet att sända betald av regeringen. Utöver de två som rörde etapp 1 reklam skulle minska. Efter kontakter med (27 september 2004) respektive övergångsplanen kommissionen beslutade regeringen den 17 mars för resten av Sverige (20 april 2005) kom vi även 200545 om en ändring av TV4:s tillståndsvillkor. att uppmärksamma regeringen på behovet av en Ändringen innebar att TV4:s skyldighet att sända ändring i TV4:s tillstånd att sända television med myndighetsmeddelanden utvidgades till att även analog teknik. omfatta meddelanden som informerade om övergången från analoga till digitala tv-sändning- Bakgrunden var att vår budget inte möjliggjorde ar i marknätet. Våra korta informationsfilmer inköp av annonsutrymme i tv. TV4 uppgav dock kunde sedan sändas regionalt i TV4 inför varje intresse för att sända vår informationsfilm utan etapp.

142

45. Regeringsbeslut Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-03-17 nr. I:23.

KAP 5. ÖVRIGA UPPGIFTER

Digital-tv- övergången i bilder ETAPP 1 Gotland 2005.09.19 Gävle 2005.10.10 Motala 2005.11.21

Ett försiktigt tonläge och en trevande början. Strategin var formulerad men den första etappen innebar ett test för att känna av om budskap, form och metod fungerade. Under etapp 1, som omfattade 200 000 hushåll och endast tre huvudorter, kunde vi göra flera besök och verkligen arbeta med förankring på både 146 Gotland, i Gävle och i Motala.

Vi hade till en början snäva resurser men strax före övergången på Gotland ökade vår budget och vi kunde därför öka informationsinsatserna inför den första över- gångsdagen 19 september. 1 Visby Gotland Gävle Hofors Sandviken Ockelbo Älvkarleby Motala Askersund Finspång Karlsborg Mjölby Vadstena

148 149 Rosa kuvertet gick till 155 000 hushåll i Etapp 1

150 152

Gotlands Allehanda 2005.09.20 Arbetarbladet 2005.10.11 Medieexponering av begreppet digital-tv i svenska medier 2004-2008

650

600 digital-tv

550

500 Mediavision har på uppdrag av Digital-tv- artiklar/inslag publicerades i lokal och riks- 450 kommissionen ombetts beskriva hur media täckande media. Därefter kommer övergången 155 400 har bevakat övergången i marknätet samt hur i Stockholm med nästan 100 publicerade kännedomen bland 15-74-åringar i Sverige artiklar /inslag. Lägst intresse i samband 350 utvecklats under den period övergången med en övergång noteras när Värmland och pågick. Analysen är deskriptiv och kvantitativ, Västerbotten under hösten 2007 gick över till 300 vilket innebär att fokus ligger på antalet digital-tv; antalet artiklar/inslag uppgick då artiklar eller nyhetsinslag under övergångs- till knappt 20. 250 periodens fem etapper. Under perioden har närmare 8700 artiklar eller nyhetsinslag Urval och metod: Antal artiklar 200 publicerats i svenska medier, som på något sätt För datainsamling av artiklar och eterinslag handlat om eller berört digital-tv-övergången. har Retrievers mediearkiv samt medieanalys- 150 verktyg använts för perioden 1 januari 2005- Det kan konstateras att flest antal nyhetsinslag 15 december 2007. Artiklar och inslag är 100 förekommer i nära eller direkt anslutning till grupperade enligt huvudsakligt innehåll för själva övergångsdatumet för de olika etap- att kunna avgöra vilka typer av frågeställningar 50 perna. Oftast är det en eller flera TT-nyheter som varit mest frekventa i media. Däremot 4 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 8 som får genomslag såväl i rikstäckande som i har inte någon textanalys genomförts. De 09/0 01/0 04/0 07/05 10/0 01/0 04/0 07/0 10/0 01/0 04/0 07/0 10/0 01/0 lokala medier. Den i särklass största toppen i träffar som har fåtts fram med Retrievers medierapporteringen inträffar vid den allra analysverktyg är inte viktade efter respektive första övergången på Gotland då mer än 140 mediums räckvidd. Månad ÕÌÕÀ˜ˆÌÕÀi

œ˜Ž tÊÊ -Û>ÀÌʈÊÀÕÌ>˜° 156

/B˜ŽÊœ“Ê`iÌÊ B˜`iÀʍÕÃÌʈ˜˜>˜ÊÛB`ÀiÌ]ʓˆÌÌʈʓ>ÌV i˜ÊiiÀʘBÀÊ `iÌÊBÀÊ`>}ÃÊvŸÀÊ œˆLœ“«>°Ê i]ÊÕÃV ]Ê i“ÃŽ>ÊÌ>˜ŽitÊ ÕÊÃÌ>ÀÌ>ÀÊ ŸÛiÀ}F˜}i˜Ê̈Ê`ˆ}ˆÌ>>ÊÌۇÃB˜`˜ˆ˜}>Àʈʓ>ÀŽ˜BÌiÌÊˆÊ œÌ>>°Ê-FÊ`ÕÊ Ãœ“ʏBÃiÀÊ`iÌÊ BÀʓFÃÌiÊÃÌB>Ê`ˆ}ÊvÀF}>˜\Ê ÀÊ`ˆ˜ÊÌÛÊÀi`œ¶ /ˆÌÌ>ÀÊ`ÕÊ«FÊÌÛÊۈ>ʎ>LiÊiiÀÊ«>À>LœÊŽ>˜Ê`ÕʏÕ}˜ÌʏÕÌ>Ê`ˆ}Ê̈‡ ÀÊ`ˆ˜ÊÌÛÊ L>Ž>ʈÊÜvv>˜°Ê i˜Êœ“Ê`ÕÊ >ÀÊÛ>˜ˆ}ÊÌۇ>˜Ìi˜˜]ʜV ÊۈÊvœÀÌÃBÌÌ>Ê Ê ÌˆÌÌ>Ê«FÊÌÛʓi`ÊÛ>˜ˆ}Ê>˜Ìi˜˜]ÊLi ŸÛiÀÊ`ÕÊi˜Ê`ˆ}ˆÌ>LœÝÊvŸÀÊ>ÌÌÊ`iÌÊ ˆ˜ÌiÊÎ>ÊLˆÊÃÛ>ÀÌʈÊÀÕÌ>˜°Ê i`ÊLœÝi˜ÊŽ>˜Ê`ÕÊ̈ÌÌ>Ê«FÊÌÛÊ«ÀiVˆÃÊÜ“Ê Û>˜ˆ}Ì°Ê-Žˆ˜>`i˜ÊBÀÊ>ÌÌÊ`ÕʘÕÊvFÀÊyiÀʎ>˜>iÀ]ÊLBÌÌÀiÊLˆ`ʜV ʏÕ`°Ê Ài`œ¶ "V ʈ˜}>Ê>ÛLÀœÌÌʈʓ>ÌV i˜ÊvŸÀÃÌFð

œÌ>>ÊÓääxÊ££ÊÓ£ œÌ>>ÊÓääx £Ê £ Ê Ó£ äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊ äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi

DTVK_Motala_Hels_248x360.indd 1 05-11-09 16.39.31 Presskonferens: Almedalen, Gotland, 2005.09.19

158 ETAPP 2 Kisa, Norrköping 2006.02.27 Västerås, Uppsala, Örebro, Östhammar 2006.04.03 Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2006.05.02

Det hade fungerat: vi vågade växla upp. Etapp 2 var till sitt omfång större, men vi var inte fler. Formen för information och lokal närvaro hade fungerat under etapp 1 men behövde anpassas.

Tillsammans med Teracom, SVT och TV4 organiserade vi 160 vår lokala närvaro i form av s.k. digital-tv-dagar. En informa- tionsturné i välbesökta köpcentrum som lockade både medborgare och media. Även operatörerna var nu med- bjudna och tv-tittarna hade möjlighet att se hur en SCART- sladd såg ut och jämföra olika betalpaket. 2 Kisa Boxholm Kinda Linköping Ydre Åtvidaberg Norrköping Flen Katrineholm Nyköping Oxelösund Söderköping Valdermarsvik Vingåker Uppsala Knivsta Västerås Arboga Avesta Enköping Eskilstuna Fagersta Hallstahammar Heby Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Örebro Degerfors Hallsberg Karlskoga Kumla Laxå Lindesberg Ljusnarsberg Nora Lekeberg Östhammar Norrtälje Tierp Bollnäs Ljusdal Ovanåker Söderhamn Borlänge Falun Gagnef 163 Hedemora Leksand Ludvika Smedjebacken Säter Vansbro Hudiksvall Nordanstig Mora Malung Orsa Rättvik Älvdalen 164 165

Informationsbroschyren gick ut till 1 050 000 hushåll i etapp 2 1 050 000 168 169 &6 ,‡Ê ˆ}ˆÌ>‡Ìۇ`>}>ÀÊˆÊ -Ÿ`iÀ >“˜ÊœV Ê œ˜BÃÊ   `i˜ÊӣʜV ÊÓÓÊ>«ÀˆtÊ

170 ÕÊ«FÊvÀi`>}ʜV ʏŸÀ`>}Ê >ÀÊ`ÕÊV >˜ÃÊ>ÌÌÊÀBÌ>ÊÕÌÊ`iÊÈÃÌ>Ê 171 vÀF}iÌiVŽ˜i˜Êˆ˜vŸÀÊ`ˆ}ˆÌ>‡ÌۇŸÛiÀ}F˜}i˜Ê`i˜ÊÓʓ>°Ê , œ“Ê̈Ê ‡Vi˜ÌiÀʈÊ-Ÿ`iÀ >“˜Ê“i>˜ÊŽœVŽ>˜Ê££°ääʜV ʣǰääÊ vÀi`>}ÊÓ£Ê>«Àˆ]ÊiiÀÊ ÀœÌœÀ}iÌÊ­v`Ê*ÀˆÝ ÕÃiÌ®ÊˆÊ œ˜BÃʏŸÀ`>}Ê ÓÓÊ>«ÀˆÊ“i>˜ÊŽœVŽ>˜Ê£ä°ääʜV Ê£{°ää°Ê BÀʎ>˜Ê`ÕÊ`ˆÃŽÕÌiÀ>Ê Ž>˜>ÕÌLÕ`]ʓœÌÌ>}˜ˆ˜}ÃvŸÀ F>˜`i˜ÊiiÀÊ>˜Ìi˜˜ÀˆŽÌ˜ˆ˜}ʓi`Ê Ài«ÀiÃi˜Ì>˜ÌiÀÊvÀF˜Ê ˆ}ˆÌ>‡Ìێœ““ˆÃȜ˜i˜]Ê/iÀ>Vœ“]Ê-6/Ê ,t œV Ê/6{°

ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°ÃiÊäÇÇ£‡£äÊ££Êää

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊ ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi 172

Dalarnas Tidningar 2006.05.05 Nya Wermlandstidningen 2007.06.01 Skaraborgs Allehanda 2006.10.12 ETAPP 3 Halland, Småland, Öland, Västergötland 2006.11.06

Nyhetens behag har lagt sig. Hösten 2006 var det riksdagsval i Sverige och vi hade endast ett övergångsdatum att förhålla oss till. Å andra sidan var det ett väldigt stort område som omfattade 765 000 hushåll.

174 Övergången i de tidigare etapperna hade gått så bra att vi riskerade brist på uppmärksamhet. Ett nytt grepp var där- för tre meter höga annonspelare, exempelvis placerade mitt på Stortorget. Högst upp satt en vanlig takantenn, och texten ”Har du också en sån här?” gav gensvar hos både allmänhet och media. 3 Borås Herrljunga Mark Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Bollebygd Emmaboda Borgholm Högsby Kalmar Lessebo Mönsterås Mörbylånga Nybro Torsås Uppvidinge Finnveden Gislaved Gnosjö Halmstad Båstad Hylte Laholm Markaryd Jönköping Habo Nässjö Aneby Eksjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Skövde Falköping Gullspång Götene Hjo Mariestad Mullsjö Skara Tibro Tidaholm Töreboda Vara Ödeshög Varberg Falkenberg Vislanda Alvesta Ljunby Värnamo 177 Växsjö Älmhult Västervik Hultsfred Oskarshamn Vimmerby Digital-tv-övergången lanserade ett nytt media – mobila annonspelare

178 179 www.digitaltvovergangen.se

Digital-tv-övergången 2.0 speglade precis som broschyren utvecklingen i kännedom och kunskap om skiftet. Frågan ”varför” behövde inte lika mycket plats och istället fanns nu ett behov av länkar och information om lösningar. ”Hur” kompletterades med nyhetsrapportering och pressrum. Material för vidareinformatörer fick en egen undersida och webbplatsen fick en tydligare fördjupande funktion och blev ett nav i kampanjen.

180 181 Husvagn, Instön 2007.03.31 kl.13.30

182 183 Den 6 november går vi över till digitala tv-sändningar. Då är det bra om du är Den 6 november går vi över till digitala tv-sändningar. Då är det bra om du är redo. Känns det krångligt kan du alltid fråga Göran, han är redan klar. Eller gå in redo. Känns det krångligt kan du alltid fråga fröken Jansson, hon är redan klar. på vår hemsida, där finns all hjälp du behöver. Eller gå in på vår hemsida, där finns all hjälp du behöver. Göran på Fröken macken Jansson 184 har gjort har gjort 185 det. det.

www.digitaltvovergangen.se 0771-10 11 0 0 www.digitaltvovergangen.se 0771-10 11 0 0 186 187

Digital-tv-övergången sprider sig ETAPP 4 Stockholm 2007.03.12 Ångermanland 2007.04.16 Norra norrland 2007.05.14

Storstadens informationsbrus. Vintern 2007 var det dags för Digital-tv-övergång i den första utpräglade storstadsregionen. Hur når man fram i ett informationsbrus där många tv-tittare uppfattar att de redan vet vad som behövs?

188 Konceptet ”Nu är det vår tur” gav ny skjuts till hela informationskampanjen och med anspelningar på lokal- trafiken åkte vi runt med vår rosa buss och visade boxar och digital mottagning i hela Stockholms län. Digital-tv- bussen blev en sådan succé att den senare under våren fick fortsätta transportera oss och allt informationsmaterial ända upp till Kiruna och Haparanda. 4 Stockholm Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Håbo Järfälla Lidingö Nacka Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Strängnäs Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplandsbro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Nykvarn Gnesta Trosa Sollefteå Kramfors Sundsvall Härnösand Timrå Sveg Härjedalen Tåsjö Dorotea Strömsund Vilhelmina Ånge Bräcke Örnsköldsvik Östersund Berg Krokom Ragunda Åre Arvidsjaur Arjeplog Malå Norsjö 191 Sorsele Gällivare Jokkmokk Kalix Haparanda Kiruna Pajala Älvsbyn Boden Luleå Piteå Överkalix Övertorneå Etapp 4 bjöd på ett nytt bildspråk för informationen

192 193 194 195 Bussen

En ombyggd linjebuss blev en annorlunda bärare av det fortsatta informationsarbetet. En utställning med olika typer av digitalboxar och antenner, kopplingsscheman och broschyrer från alla aktörer kunde räta ut många frågetecken.

196 197 Lorem ipsum Lorem ipsum Lorem ipsum

198 199 Höghus, Kiruna 2006.11.27 kl.14.30

201 i“Ê ÞÀ>Ê /ÀiÊ /Û FÊ

202 `>}>ÀÊ `>}>ÀÊ `>}>ÀÊ `>}>ÀÊ203 ŽÛ>À ŽÛ>À ŽÛ>À ŽÛ>À

äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊ ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊ ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊ ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi äÇÇ£‡£äÊ££ÊääÊ ÜÜÜ°`ˆ}ˆÌ>ÌۜÛiÀ}>˜}i˜°Ãi 204 205 Ett nytt format för samhällsinformation

206 207 208 209 ETAPP 5 Västsverige, Västerbotten 2007.09.03 Göteborg 2007.09.24 Skåne, Blekinge 2007.10.15

Sist men inte minst. Vår outtröttlige busschaufför Sefa övergav oss inte och efter drygt 1800 mil parkerade vi bussen i Ystad för att informera en sista gång. Medias intresse väcktes på nytt och den allra sista knapptryckningen stod kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth för. 210 Drygt 4 miljoner hushåll hade fått den rosa broschyren, drygt 650 sändarstationer hade blivit enbart digitala och fler än 50 Digital-tv-dagar hade genomförts mellan september 2005 och oktober 2007. 5 Filipstad Hällefors Kristinehamn Storfors Karlstad Forshaga Grums Hammarö Kil Lycksele Bjurholm Åsele Skellefteå Storuman Sunne Arvika Eda Hagfors Munkfors Torsby Vännäs Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Bäckefors Bengtfors Dals Ed Lidköping Mellerud Säffle Åmål ÅrjängGöteborg Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Trollhättan Essunga Grästorp Vänersborg Uddevalla Färgelanda Lilla 213 Edet Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Helsingborg Höganäs Åstorp Ängelholm Hörby Bjuv Hässleholm Höör Klippan Kristianstad Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Tomelilla Ystad Örkelljunga Karlshamn Bromölla Olofström Osby Ronneby Sölvesborg Tingsryd Östra Göinge Karlskrona Malmö Bjurlöv Eslöv Kävlinge Landskrona Lomma Lund Svalöf Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Kultur&Nöjen B3

Måndag 1 oktober 2007 REDIGERING: SUSANNE CLAESSON E-post: [email protected] SYDSVENSKANh Tf nöjeschef: Jonas Nilsson, 040-28 11 76 SYDSVENSKANhMåndag 1 oktober 2007 Postadress: Nöjen, Sydsvenskan, 205 05 Malmö &Nöjen Fax: 040-23 52 20 B2 Kultur 4Liljevalchs konsthall i Fem vidare efter musikalaudition Stockholm har bjudit in fyra Monty Python-musi- Fem sångerskor gick vidare i uttagningen till Oprah tjänar bäst personer till den jury som 4 Helena Magnusson, 26 år, 4Staffan Sillén blir ny Oprah Winfrey drar in or- kalen ”Spamalot” Det var teaterpedagogen Clooney aktuell 4 Programledaren ska utse konstnärer till Vår- , 30, frilansaren och Wallmans-sångaren chef för Ekot på Sveriges gymnasieläraren Linda Gladh dentligt med pengar. Hon tjänade mellan juni salongen 2008. Juryns ord- Malena Björner, 40 och Wallmans- ”Nunnan” vann Radio. Sillén har vikarierat som chefredaktör , 35, lärarstudenten George förra året och juni i år 260 miljoner dollar (mer förande är Mårten Casten- Nina Söderquist internationellt tv-pris som chef för Ekot sedan i 4Den amerikanska skådespelaren artisten Susanne Petersson som inte angett någon ålder. Alla kommer Clooney kan bli chefredaktör för en dag. Det än 1,5 miljarder kronor) enligt tidningen For- fors, verksamhetschef vid 4SVT-dokumentären ”Nunnan” av våras och har tidigare sagt från Skåne och deltog i en casting på Mediegymnasiet i Malmö på lör- är den brittiska tidningen The Independent som bes lista över de tv-personligheter som tjänar Sveriges allmänna konstför- Maud Nycander vann det internatio- att han inte var intresse- dagen. Den 21-23 oktober konkurrerar de med 50 sångare om tio plat- förhandlar om att låta Clooney leda tidningens bäst. ening. De övriga tre är Liv nella tv-priset ”Prix Italia” för bästa rad av att bli permanent Jerry Seinfeld, som ser vid en audition i Stockholm. Tio väljs ut för direktsändning i TV3. arbete under en dag i mars nästa år, skriver På andra plats ligger Stoltz, Ikko Yokayama och dokumentär vid festivalen i Verona på chef. Men nu har han änd- Vinnaren får huvudrollen när musikalen sätts upp i London. The Guardian. Tidigare har U2-sångaren ”bara” fick ihop en knapp fjärdedel av Mia Zeek. lördagen. Filmen handlar om nunnan rat sig. Han efterträder Giorgio Armani Oprahs inkomst, 60 miljoner dollar. Cilla Benkö som nu är bi- Bono och modedesignern Marta som nitton år gammal gick in i FOTO: PAUL HAWTHORNE/AP trädande programdirektör. gjort samma sak. karmelitklostret i Glumslöv och har FOTO: KEVORK DJANSEZIAN/AP varit där sedan dess. FOTO: MAUD NYCANDER Utsökt dans ■KRÖNIKA • FILM Samvetets Världen följer Sveriges tv-omläggning kryddad kon ikt era länder. Den svenska modellen har väckt stort intresse i fl med en knallrosa buss som åker z ska vara perfekt eller att det ska med humor Hörby när tv-sändaren där, som omkring i landet för att informe- i stridens lätta teknikskiftet, har övergång- finnas tillräckligt många boxar. den sista i landet, blir helt digi- ra. Och fransmännen tror inte på Många digitaliserar inom några år Sverige har blivit ett före- en varit mycket framgångsrik. Man måste sätta bollen i rullning tal. oss när vi berättar hur lite peng- 4Finland genomförde hela sin digitalisering på en enda dag, den 31 au- rar 40 år. gångsland när det gäller för att behov och efterfrågan ska Cullbergbaletten fi Marknätet är grundstommen ar vi spenderat på informations- gusti. hetta Väckt stort intresse uppstå, säger Digital-tv-kommis- digitaliseringen av tv-nätet. för tv-mottagningen i hela värl- arbetet. Med väldigt små medel, 4Danmark har som mål att vara digitaliserat år 2009. flykt, variation. Sedan kunde Hur påverkas fotogra- Den svenska modellen har sionens huvudsekreterare Stina Dans. Cullbergbaletten eller Länder från hela världen den och överallt går man mot cirka tio kronor per hushåll, har 4Storbritannien har skjutit på sitt datum två gånger. Nu siktar man på koreografen heta Mats Ek fer och filmare som gång på väckt stort intresse i andra län- Sandell. 40 år. Koreografi : Birgit en digitalisering av det nätet nu. vi lyckats nå väldigt många till att ha släckt det analoga nätet år 2012. Johan Inger (som varit respek- gång dokumenterar samman- står på kö för att få veta der som står i begrepp att digita- Cullberg, Mats Ek, Alexander Sverige var, vid sidan av Tysk- exempel genom broschyrer, an- 4Norge har också skjutit på det. De börjar släcka det analoga nätet i tive är konstnärliga ledare), el- drabbningar mellan obeväp- mer om den svenska mo- lisera sina nät. I somras var par- Vill låna knallrosa buss Ekman, Johan Inger. Film: Tilman land, det första land som satte en nonser och bussar. höst och ska vara klara om två till tre år. ler Alexander Ekman, ett ungt nade demonstranter och va- dellen. lamentsledamöter från Storbri- Det är framförallt det svenska O’Donnell och Thomas Zamolo. deadline för när digitaliseringen 4Frankrike har sänt analogt och digitalt parallellt sedan år 2005 och löfte. Programmet innehöll penutrustad polis/militär? tannien på besök i Sverige, i tors- greppet med en neutral kommis- Malmö opera och musikteater Digitaliseringen av det svens- skulle vara genomförd. börjar släcka sitt analoga nät nästa år. De siktar på att vara klara år dessutom effektfulla filmade Frågan är aktuell med tan- dags kom en stor delegation från sion som har till uppgift att in- 29.9 ka marknätet för tv-sändningar 2009. intervjuuttalanden av diverse ke på händelserna i Burma Frankrike hit. formera alla på bred front, med är snart genomförd. Den 15 okto- Andra är mer försiktiga 4USA har påbörjat sin digitalisering och ska vara klara år 2009–2010. profiler, från Svennis Eriks- och den ställs också i den chi- Den här veckan anländer en hjälp av annonser och turneran- 4Cullbergbaletten – begreppet ber släcks de sista analoga signa- – Väldigt många länder i värl- 4Kina ska vara klart år 2009. sons dansbands-Värmland och lenska dokumentären ”La grupp från Sydafrika och även de informationsbussar, som har har nästan legendens status. lerna för gott i och med att Skåne den är mer försiktiga. Man vän- Text: 4Sydkorea har skjutit på sitt slutdatum, de ska vara helt digitaliserade prinsessan Christina fru Mag- ciudad de los fotógrafos” Sydkorea har visat intresse. Och väckt intresse utomlands. I fyrtio år har den förgyllt det blir digitaliserat. tar, analyserar, kartlägger. Men Ulf Clarén år 2011. nusons starka balettintresse, till (”Fotografernas stad”) som Digital-tv-kommissionen tvinga- – Engelsmännen har till och svenska kulturlivet och dess- Enligt Digital-tv-kommissio- vår erfarenhet säger oss att man [email protected] Lars Norén, som mindes ung- ingår i programmet för den des säga nej till en förfrågan från med frågat om de får låna vår idé utom med heder försvarat en nen, den myndighet som haft till inte kan vänta på att tekniken domens obehagliga skoldan- ambitiösa festivalen Latin- Danmark om att få vara med i plats i den internationella kon- uppgift att övervaka och under- ser – och andra unga och gamla amerika i fokus i Malmö. Där serten. röster, roligt och verkningsfullt blir den aldrig ett huvudämne Allt har inte varit en dans på hopklippta. eftersom Sebastián Morenos rosor. För Birgit Cullberg själv film i första hand vill hedra var vägen lång till det fulla er- Att framhäva enskilda dansare minnet av alla de chilenare kännandet, och starten för den i detta jämna kompani är svårt. som under kampen för demo- fasta truppen var blygsam. Men Kollektivet regerar. Däremot krati föll offer för Pinochetre- nu har Cullbergbaletten vuxit Tystnad tar jazzen vill man gärna utpeka några gimens förtryck. Dokumentä- från åtta till nitton dansare och nummer i den raska kavalkaden ren berättar den för omvärl- rör sig framgångsrikt över hela av kortare kompositioner. Mats den tämligen okända histori- dansvärlden, hittills i 47 län- Ek fanns med genom fragment en om hur fotografer i Santia- der. ur ”Svansjön”, ”Törnrosa” och go under 70- och 80-talet gick till obrutna marker ”Carmen”. Johan Inger svara- samman och stöttade varan- Det var därför en högtidsstund de för åtskilliga inslag med ex- dra när de dokumenterade när fyrtioåringen tog vägen om empel på cullbergsk esprit och medborgarnas protester. SydsvenskanJan Lundgren 2007.10.01 sammanför jazz och renässansmusik. Svenska Dagbladet 2007.10.15 Malmö med sitt jubileumspro- – Jag vill hela tiden utvecklas. Alexander Ekman kammade Hans utgångspunkt är att re- gram. Gästspelet formade sig Man måste driva sig själv fram- hem kvällens goda skratt med För två av de medverkande – Musiken blir bättre ju nässanskompositörernas harmo- till en återblick över gångna da- åt, annars tröttnar man på sitt sina uppfinningsrika scener i filmen kommer frågan om djärvare man är. nier, ackord, ska hållas intakta. gar och som en pedagogisk in- eget spel. Och då tröttnar nog ”Detaljerad dansinstruktion” våldets inverkan upp. Jo, när Säger pianisten Jan – Sedan kan man lägga vilka blick i dansens väsen och mys- publiken ganska snabbt också. och ”The Swingle Sisters”, tre det drar ihop sig rinner adre- linjer som helst med högerhan- terier – helt enkelt en pr-insats, Lundgren och fortsätter Att verkligen brinna för det man kvinnor vid ett bord, vilka koor- nalinet till, blir den enes svar. den. Musiken blir bättre ju djär- sammansatt av virtuos, estetiskt gör och behålla sin nyfikenhet dinerar sina hostattacker på ett Och det skrämde honom och själv att ta nya grepp. vare man är. utsökt danskonst, kryddad med är nödvändigt. Det särdeles skickligt vis. En sketch gjorde honom mycket med- – Jag har kämpat i humor, elegans och entusiasm. Senast har han fört ihop re- handlar om att inte som kunde komplettera ”Gre- veten om den egna inre pro- många år för att lära Luft och Nyckelordet för kvällen kunde nässansmusik med jazz. På ski- bli bekväm, utan vinnan och betjänten” som ny- cessen. mig jazzens regler. tystnad vara: energi – förmedlad genom van ”Magnum mysterium”, som våga möta andra årsnöje. Den populära touchen Den samvets- och känslo- När man gör så fogar dansarnas egen gnista släpps på onsdag, sjunger Gus- behövs, musikaliska förhåll- blev aldrig populistisk. Att fira konflikt som journalister och man in sig själv i ett Birgit Cullberg var själv re- taf Sjökvists kammarkör de runt »spänning kontra ningssätt. med Cullbergbaletten var både fotografer kan hamna i när språk, det handlade presenterad som koreograf i 500 år gamla kyrkliga sångerna, ”Magnum myste- vackert, avspänt och mysigt. det gäller att rapportera från det inte om här. Och avslappning. Så ett kort avsnitt ur ”Romeo och medan Lundgren och basisten/ rium” tillägnas min- Ett fång rosor till jubilaren att krig och våldshärdar, då ar- det känns skönt att stå Julia” från 1969, men hela pro- cellisten Lars Danielsson spe- får man det man av Ingmar Berg- dansa på! betet även innebär en journa- på obruten mark och grammet bars av hennes anda: lar till. spelar att betyda man. Carlhåkan Larsén listisk kick, är ämne för både slippa alla referenser, energi i varje rörelse, tempo, – Ingen annan har gjort detta – Jag var mitt böcker, dokumentärer och tyngden och förvänt- något för den som tidigare vad jag vet, förklarar Jan inne i mixningen av spelfilmer. ningarna som kommer lyssnar. Lundgren. skivan när han dog. Till de starkaste intrycken med att spela låtar av Jan Lundgren om – Det närmaste måste vara Jan Jag lyssnade åter- Två festivalpris till ”Den man älskar” i Morenos verk hör närbilden Charlie Parker eller den stilla, nästan Garbareks och Hilliardensemb- igen på hans som- liska ”The Band’s Visit”, i regi av en åldrad hand framför ett Django Reinhardt. meditativa musiken 4Den svenska filmen ”Den man lens album ”Officium”, men den marprogram om av Eran Kolirin, tilldelades ju- förtvivlat gammalt mansan- Lundgren erkänner på nya skivan. älskar”, i regi av Åke Sand- musiken är också lite äldre. varifrån musiken ryns stora specialpris. Samma sikte. Fotografiet har en av att ”Officium” betytt gren, tilldelades två priser när kommer och kände verk fick även festivalens pu- fotograferna tagit av sin far en hel del som inspi- Köpenhamns internationella Blir modigare efter hand att jag håller med om mycket av blikpris. då sonen berättade för pap- ration. filmfestival avslutades i lördag Kammarkören sjunger på vad han sade. Norrmannen Marius Holst pan om tiden i Pinochetregi- – Jag har inte lyssnat så mycket kväll. Sofia Ledarp fick priset ”Magnum mysterium” körsång- belönades med regipriset för mens fängelse. Fotografen på den, men så är det. Garbarek FOTO: HÅKAN RÖJDER som bästa skådespelerska för er av storheter som Orlando di Har plats för tystnad ”Blodsbånd”. Det manliga skå- var den som under livsfarliga bröt igenom en vall där. rollen som den misshandlade Lasso, William Byrd och Chris- Som Jan Lundgren påpekar: despelarpriset gick till frans- betingelser dokumenterade Jan Lundgren i rätt miljö. Pianisten passar sällsynt väl på Malmöhus renässansslott just nu när han släpper en Lena och danske manusförfat- för tobal de Morales. Lundgren och alla vet hur viktig musik var fick mannen Mathieu Amalric kropparna efter mängder av Vill hela tiden utvecklas skiva där jazz och renässansmusik möts. taren Kim Fupz Aakeson Danielsson spelar ömsom med, för Bergman och vad tystnaden ser och upplever otroliga lycko- hans roll i ”La question hu- avrättade medborgare i en ut- Att pröva nya saker är viktigt ju äldre jag blir. Man slåss med priset för bästa manus. Festi- ömsom ”mot”, det vill säga im- betydde för balansen i hans fil- – Allting är bra i den! Jag kän- stunder. maine”. tjänt gruva. I för Jan Lundgren. spelar att betyda något för den sina egna tvivel. valens förnämsta utmärkelse proviserar i jazzens tonvärld. mer. ner igen mig i Ingmar Bergmans Juryns ordförande var dag finns bara – Om man bara vilar på gamla som lyssnar. – Arbetet med den nya ski- Den gyllene svanen gick till is- – Man blir modigare och modi- – Musiken på vår nya skiva är tankar om konstnärskapet och Text: svenska producenten Katinka en liten grus- lagrar blir det tråkigt, säger han. Ingmar Bergmans film ”Höst- van har drivit mig in i euforiska ländska filmen ”Börn” i regi av gare efter hand som man lär sig stilla, nästan meditativ och har ångesten runt det man gör. Alla Faragó. hög på platsen. Idag ligger ju också möten mel- sonaten”, om den åldrade kon- känslor och även åt andra hållet. Alexander Agrell Ragnar Bragason . Den israe- reglerna för en musikstil. Då kan plats för tystnad. Luft och tyst- har vi sådana sidor att dras med [email protected] lan olika kulturer i luften, många sertpianisten och hennes dotter, Man går igenom några inre kri- man börja gå utanför dem, säger nad behövs, spänning kontra av- och jag känner det mer och mer av dagens jazzmusiker söker sig är en Lundgrenfavorit. Jan Lundgren om tonspråket på slappning. Så får man det man Annika Gustafsson åt det hållet. [email protected] plattan. 216 217 218 219 220 Hörby 2007.10.15 kl 09.05

222

Bilagor

1 Digital-tv-kommissionens direktiv 2 Digital-tv-kommissionens sammansättning 3 Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan 4 Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005 5 Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005 – karta 6 Teracoms utbyggnad av det digitala marknätet 7 Digital-tv-kommissionens checklista för kommuner 8 Dokumentation från workshop 2006-06-02 9 Digital-tv-övergångens hjälptelefon – statistik 10 Statistik från Branschkansliets Marknadsinformation AB 11 Internationell enkät 1. Digital-tv-kommissionens direktiv

Kommittédirektiv Riksdagens beslut om digitala TV-sändningar m.m. Den 28 maj 2003 beslutade riksdagen att de digitala TV-sändning- arna skall byggas ut och att de analoga TV-sändningarna skall upp- höra efter en övergångsperiod (prop. 2002/03:72, bet. Kommission för övergång till digital Dir. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196). De analoga TV-sändningarna marksänd TV 2004:32 skall läggas ned etappvis. Nedläggningen skall inledas tidigast när lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa TV-program i Beslut vid regeringssammanträde den 11 mars 2004. kabelnät har anpassats till att alla marksändningar är digitala. De analoga sändningarna skall ha upphört helt senast den 1 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget Regeringen har denna dag beslutat en proposition om digitala TV-sändningar (prop. 2003/04:118). I propositionen föreslås att de En kommission skall förbereda övergången från analoga till digitala digitala marksändningarna från Sveriges Television AB och Sveriges marksändningar och samordna den informationsverksamhet som Utbildningsradio AB skall ha samma räckvidd som företagens nu- behövs. Vid fullgörandet av uppgiften skall hänsyn i första hand tas varande analoga marksändningar. Minst 98 procent av befolkningen till konsumenternas önskemål och behov. Kommissionen skall ha bör kunna ta emot digitala marksändningar från ytterligare minst nära kontakter med organisationer som företräder olika konsu- en frekvenskanal. mentgrupper samt med myndigheter, företag och organisationer som påverkas av omställningen. 226 227 Kommissionen skall ha följande uppgifter. Den skall Kommissionens uppdrag • lägga fram en plan för när de analoga sändningarna skall upp- höra i olika områden, De analoga sändningarna har funnits sedan televisionens barndom • överväga om det är lämpligt att stänga av de analoga marksänd- på 1950-talet och har nått gränsen för sina utvecklingsmöjligheter. ningarna på försök i ett begränsat område, Med digitala TV-sändningar får konsumenterna en enkel och säker • följa utbyggnaden av de digitala marksändningarna, distribution av TV även i framtiden. Samtidigt skapas förutsätt- • följa utvecklingen på digital-TV-marknaden, ningar för en fortsatt utveckling av bl.a. public service-televisionens • planera och samordna information till allmänheten om omlägg- programutbud i befintliga och nya TV-kanaler. Kommersiella TV- ningen, kanaler blir på samma gång tillgängliga för flera. • överväga vilken information som kan behövas till följd av ny Övergången från analog till digital sändningsteknik innebär en lagstiftning om skyldighet att vidaresända vissa TV-program i omställning för de flesta konsumenter. För att omställningen skall elektroniska kommunikationsnät. gå så smidigt som möjligt är det angeläget att den genomförs på sådant sätt att konsumenternas behov och intressen ställs i Kommissionen skall lägga fram en plan för nedläggning av de ana- centrum. Kommissionens uppdrag är att utifrån ett konsument- loga sändningarna så snart det kan ske efter det att riksdagen har perspektiv bl.a. planera hur omställningen skall genomföras, följa fattat beslut med anledning av regeringens proposition om digitala utbyggnaden av digitala sändningar, följa utvecklingen på digital- TV-sändningar (prop. 2003/04:118). Varje år före utgången av TV-marknaden och samordna informationen till allmänheten om februari skall kommissionen lämna en redogörelse för sitt arbete. omställningen. De olika uppgifterna beskrivs närmare i det En slutrapport skall läggas fram före utgången av mars 2008. följande.

Planera hur omställningen skall genomföras Förslag har framförts om att de analoga marksändningarna skall stängas av på försök i ett begränsat område innan den egentliga Utgångspunkter nedläggningen inleds. Syftet med ett sådant försök är att skaffa Enligt riksdagens beslut skall de analoga marksändningarna läggas praktisk erfarenhet av framför allt allmänhetens behov av informa- ned etappvis. De analoga sändningarna skall ha upphört helt senast tion och viss service när de analoga sändningarna upphör. den 1 februari 2008. De digitala sändarnäten har byggts ut med början i de mer tät- befolkade delarna av landet. För närvarande nås omkring 90 Uppdraget procent av befolkningen av digitala marksändningar. Regeringens Kommissionen skall lägga fram en plan för när de analoga sänd- förslag i propositionen om digitala TV-sändningar (prop. ningarna skall upphöra i olika områden. Vid utformningen av 2003/04:118) innebär att minst två sändarnät kommer att byggas ut planen skall kommissionen i första hand ta hänsyn till konsumen- så att 98 procent av befolkningen kan ta emot sändningarna i sina ternas önskemål och behov. Olika tekniska förutsättningar samt permanenta bostäder. För public service-företagens sändningar utbyggnaden av de digitala sändarnäten skall givetvis beaktas. föreslås att räckvidden ökas ytterligare genom att vissa mindre Kommissionen skall även överväga om det är lämpligt att stänga sändarstationer konverteras från analog till digital användning. På av de analoga marksändningarna på försök i ett begränsat område. så sätt kommer de hushåll som i dag kan ta emot Sveriges Tele- Om kommissionen anser att ett sådant försök bör genomföras visions och Sveriges Utbildningsradios sändningar analogt även att skall kommissionen lämna förslag om ett lämpligt område samt kunna ta emot företagens sändningar digitalt när de analoga sänd- övriga förutsättningar för försöket. ningarna har upphört. 228 Teracom AB har i en skrivelse till regeringen lagt fram ett förslag 229 till tidsplan för den fortsatta utbyggnaden av de digitala TV-näten Följa utbyggnaden av digitala sändningar samt nedläggning av de analoga TV-sändningarna. Enligt förslaget bör en utbyggnad av två digitala sändarnät till 98 procents räckvidd Bakgrund kunna genomföras under 2004. Konvertering av vissa mindre sändarstationer från analog till digital utsändning skall kunna ske så Enligt regeringens förslag i propositionen om digitala TV-sänd- att en etappvis nedläggning kan äga rum under perioden 2005– ningar (prop. 2003/04:118) bör räckvidden för de digitala mark- 2008. Enligt det exempel på etappindelning som Teracom har sändningarna ökas från 90 till 98 procent av befolkningen genom lämnat i skrivelsen skall de analoga marksändningarna först upp- att digitala sändningar i minst två frekvenskanaler inleds på de höra i Norrland. platser där de större sändarstationerna i dag endast sänder med Som framgår av riksdagsbeslutet skall nedläggningen inledas analog teknik. Dessa platser är Arvidsjaur, Bäckefors, Filipstad, tidigast när lagstiftningen om skyldighet att vidaresända vissa TV- Finnveden, Gällivare, Lycksele, Pajala, Sollefteå, Storuman, Sunne, program i kabelnät har anpassats till att alla marksändningar är Sveg, Tåsjö, Ånge och Överkalix. Även ett antal mindre sändar- digitala. I delbetänkandet Must carry (SOU 2003:109) har Radio- stationer behöver digitaliseras för att förbättra mottagningsmöjlig- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01) lagt fram förslag om för- heterna inom de större sändarstationernas täckningsområden. fattningsändringar för att säkerställa tillgång till ett grundläggande Regeringen föreslår vidare att de digitala marksändningarna av utbud av TV-program efter det att de analoga marksändningarna Sveriges Televisions och Sveriges Utbildningsradios TV-program har upphört. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen av- ges samma räckvidd som dessa företags nuvarande analoga sänd- slutats och ärendet bereds i Regeringskansliet. Regeringen bedömer ningar genom att mindre sändarstationer utanför de större sändar- att en ändrad lagstiftning skall kunna träda i kraft under 2005. stationernas räckviddsområde konverteras från analog till digital utsändning. Det innebär att omkring 99,8 procent av befolkningen kommer att kunna ta emot programmen.

Uppdraget Uppdraget Kommissionen skall fortlöpande följa utbyggnaden av de digitala Kommissionen skall följa utvecklingen av konsumentprodukter för marksändningarna och konverteringen av befintliga mindre sändar- mottagning av digital-TV. Det gäller såväl vilka tekniska lösningar stationer. som kommer fram som konkurrensen mellan producenter och leverantörer av mottagarutrustning och prisutvecklingen för olika slags mottagare. Kommissionen skall också följa hur olika former Följa utvecklingen på digital-TV-marknaden för att tillhandahålla digitala programtjänster utvecklas med avse- ende på konsumenternas behov samt medverka till att särskilda Bakgrund konsumentbehov kanaliseras till dem som utvecklar produkter och För att digitala TV-sändningar skall kunna tas emot behövs en sär- tjänster. Kommissionen skall även följa hur allmänhetens anskaff- skild avkodare. Avkodaren kan vara en tillsats till TV-mottagaren, ning av mottagningsutrustning utvecklas. en s.k. digital-TV-box, eller vara inbyggd i själva TV-mottagaren. Hittills har digitalt utsända TV-program i allmänhet tillhanda- hållits mot abonnemang. Digital-TV-boxar säljs ofta till lägre pris Information till allmänheten om omställningen till den som abonnerar på ett sådant programpaket. Bakgrund Som ett alternativ till att abonnera på krypterade avgiftsbelagda programtjänster kan hushållen välja att endast se avgiftsfria okryp- Televisionen är ett av våra viktigaste massmedier och något som terade sändningar. För närvarande sänds dels samtliga program från används av alla i vårt samhälle. Omställningen från analoga till 230 Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio, dels TV 4:s s.k. digitala sändningar är därför betydelsefull för konsumenterna. 231 huvudkanal okrypterat i det digitala marknätet. Det är nödvändigt att alla får information om att omläggningen I Storbritannien och Tyskland har det på senare tid uppstått en skall äga rum och vad de behöver göra för att kunna ta emot TV oberoende och konkurrensutsatt marknad för digital-TV-mot- med den nya tekniken. Informationen behöver ta hänsyn till att tagare av olika slag. Priserna på utrustning har sjunkit kraftigt. Det olika konsumenter har olika behov beroende på t.ex. boendeform är angeläget att det även på den svenska marknaden kommer mot- eller antalet TV-mottagare i hushållet. Särskild hänsyn behöver tas tagare vars prestanda är anpassade till önskemålen hos olika kon- till människor som av olika anledningar kan förväntas ha svårt att ta sumentgrupper och att såväl enkla mottagare som mer avancerade till sig information om förändringen. modeller som t.ex. kan hantera olika program samtidigt finns till- Särskild service och information krävs också för de hushåll där gängliga till låga priser. Det är viktigt att de som tillverkar och övergången sker utan parallellsändning. Det behöver även skapas marknadsför utrustning även tar hänsyn till förutsättningarna hos tekniska förutsättningar för att den digitala utrustningen skall de konsumenter som på grund av t.ex. funktionshinder har svårt att kunna installeras och prövas innan övergången har ägt rum, t.ex. använda ny hushållselektronik. genom att det sänds testbilder med digital teknik. Det är också viktigt att abonnemang på digitala programtjänster Olika aktörer kommer att ha anledning att utifrån sina utgångs- utformas påsätt som anpassas till olika konsumentbehov. Det kan punkter sprida information om den förändring som skall ske. Det t.ex. gälla abonnemangsperioder, möjligheten att få tillgång till flera gäller t.ex. programföretag, programdistributörer och företag som eller färre programtjänster samt situationen för hushåll med flera säljer mottagarutrustning. Även organisationer som företräder bostäder eller flera TV-mottagare. olika konsumentgrupper behöver informera sina medlemmar. För personer med behov av information i särskild form, t.ex. äldre, personer med funktionshinder och personer med begränsade kunskaper i svenska språket, kan det vara värdefullt om

informationen förmedlas efter samråd med organisationer som som påverkas av omställningen. Även de politiska partierna skall på företräder dessa konsumenter. lämpligt sätt ges insyn i arbetet. För att underlätta kontakterna kan Företag som levererar hemelektronik erbjuder regelmässigt kommissionen inrätta en eller flera referensgrupper. telefonrådgivning för de kunder som har behov av det. Genom att Kommissionen skall lägga fram en plan för nedläggning av de de flesta hushåll kommer att behöva skaffa utrustning för digital- analoga sändningarna så snart det kan ske efter det att riksdagen TV-mottagning kan behovet av sådan service komma att öka. har fattat beslut med anledning av regeringens proposition om Riksdagens beslut innebär att konsumenterna har gott om tid att digitala TV-sändningar (prop. 2003/04:118). Planen skall lämnas skaffa utrustning för digital TV-mottagning. Behovet av individuell till regeringen. Om kommissionen anser att ett försök med att vägledning och service kan därmed spridas över en längre period. stänga av de analoga sändningarna i ett begränsat område bör En särskild fråga är hur de som bor i kabelanslutna fastigheter genomföras skall kommissionen lämna förslag om det till påverkas av omställningen. Som nämns i det föregående har Radio- regeringen. och TV-lagsutredningen lagt fram förslag om författningsändringar Kommissionen skall varje år före utgången av februari lämna en för att säkerställa tillgång till ett grundläggande utbud av TV-pro- redogörelse för sitt arbete till regeringen. En slutrapport skall gram efter det att de analoga marksändningarna har upphört. lämnas till regeringen före utgången av mars 2008. Remissbehandlingen av förslaget är avslutad och ärendet bereds i Om kommissionen finner behov av åtgärder som kräver ställ- Regeringskansliet. ningstagande från regeringen kan kommissionen lägga fram förslag till sådana åtgärder.

Uppdraget (Kulturdepartementet)

232 Kommissionen skall planera och samordna information till allmän- 233 heten om omläggningen samt verka för att berörda företag erbjuder telefonservice och annan hjälp till enskilda om hur man använder digital mottagarutrustning. I detta sammanhang skall kommissio- nen inhämta upplysningar om vilken information som planeras av olika berörda parter. Vid behov skall kommissionen ta initiativ till samarbete mellan olika informationslämnare och till att nya infor- mationsbehov tillgodoses. Vid planeringen av arbetet bör kommis- sionen dra nytta av erfarenheter från andra länder. Kommissionen skall följa arbetet med ny lagstiftning om skyl- dighet att vidaresända vissa TV-program i elektroniska kommuni- kationsnät och överväga vilken information som kan behövas till följd av ny lagstiftning.

Arbetsformer och redovisning Kommissionen skall arbeta i nära kontakt med organisationer som företräder olika konsumentgrupper, däribland äldre samt funk- tionshindrade konsumenter. Kommissionen skall också ha fort- löpande kontakter med myndigheter, företag och organisationer

3. Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan 2. Digital-tv-kommissionens sammansättning

2005-04-20 25/05 Ledamöter Riksdagsledamoten Anders Sundström (ordförande) 2004-03-17—2004-08-18 Digital-tv-kommissionen Ku 2004:04 Utbildnings- och kulturdepartementet Landshövdingen Lorentz Andersson (ordförande) 2004-08-19—2008-03-31 Enheten för mediefrågor Ordföranden Lorentz Andersson Generaldirektören Karin Lindell 2004-03-17—2006-06-30 Huvudsekreteraren Pierre Helsén Generalsekreteraren Anders Ljunggren 2004-03-17—2006-06-25

Verkställande direktören Anna Serner 2004-03-17—2008-03-31

Konsulten Perc Brodén 2004-03-17—2008-03-31 Avdelningschefen Agneta Broberg 2006-06-26—2008-03-31 Digital-tv-kommissionens övergångsplan för Sveriges fortsatta övergång från Produktionschefen Mojdeh Zandieh 2006-06-26—2008-03-31 analog till digital marksänd tv

Experter Digital-tv-kommissionen föreslår att de analoga tv-sändningarna upphör Chefsjuristen Peter Schierbeck 2004-03-17—2008-03-31 enligt den plan som framgår av bilaga 1 till denna skrivelse. Projektledaren Roger Suup 2004-03-17—2008-03-31 Det är kommissionens uppfattning att något uppehåll för utvärdering Departementssekreteraren Filippa Arvas Olsson 2004-03-17—2008-03-31 inte bör göras under våren 2006. En utvärdering av vunna erfarenheter 234 Ämnesrådet Lars Marén 2004-03-17—2008-03-31 från Etapp 1 görs i stället löpande så att övergången kan fortsätta direkt 235 Ämnessakkunniga Marie Jeanette Axélius 2004-03-17—2005-09-19 och pågå under hela 2006.

Departementssekreteraren Anna Wibom 2004-03-17—2004-08-15 Planen är utarbetad i samråd med Teracom AB (Teracom) och har samt 2005-05-30—2005-11-06 löpande stämts av med Sveriges Television AB (SVT), Utbildningsradion AB (UR) och TV4 AB (TV4). Departementssekreteraren Ingolf Berg 2004-08-16—2005-05-01

Departementssekreteraren Karin Sjöberg 2005-09-20—2006-02-13 För att tidsplanen ska kunna hållas bör nödvändiga beslut fattas av Departementssekreteraren Nils Hertzberg 2005-11-07—2006-11-05 regeringen före utgången av maj 2005. Departementssekreteraren Jesper Svarén 2006-04-10—2008-03-31 Kanslirådet Lena Carlsson 2006-11-06—2008-03-31 Bakgrund

Kansliet Om Digital-tv-kommissionens uppdrag Riksdagen har beslutat (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. Huvudsekreteraren Pierre Helsén 2004-04-15—2007-06-30 2002/03:196 och prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. Huvudsekreteraren/informatören Stina Sandell 2004-07-01—2008-03-31 2003/04:231) att de digitala tv-sändningarna ska byggas ut och att de analoga tv-sändningarna ska upphöra. De analoga sändningarna ska Utredningsskreteraren Malin Wallin 2004-08-09—2008-01-31 läggas ned etappvis och ska ha upphört helt senast den 1 februari 2008. Informatören Anders Bjers 2004-06-07—2007-03-31 De digitala sändarnäten ska byggas ut så att i princip alla i Sverige kan ta emot public service-företagens digitala sändningar från marksändare. Informatören Gustaf Brusewitz 2005-04-25—2008-02-29

(Konsult, under perioder på heltid) Postadress Besöksadress Telefonväxel Telefax Webbredaktören Sarah Pålvall 2006-03-13—2006-09-30 103 33 Stockholm Regeringsgatan 30-32 08-405 10 00 08-405 31 65 2 3

Ytterligare minst ett digitalt sändarnät bör byggas ut till minst 98 Kommissionen kan, inte minst utifrån given kritik, konstatera att det procents befolkningstäckning. inför kommande etapper är av stor vikt att nödvändiga beslut fattas i god tid så att informationsinsatserna kan komma igång så tidigt som möjligt. Digital-tv-kommissionen (Ku 2004: 04, dir. 2004:32) har till uppdrag att följa utbyggnaden av de digitala marksändningarna och lägga fram en plan för när de analoga sändningarna ska upphöra i olika områden. Förutsättningar för den fortsatta övergången Därutöver ska Kommissionen planera och samordna information till Mycket av den erfarenhet som byggts upp under arbetet med Etapp 1 är allmänheten om övergången till digitala tv-sändningar i marknätet. ur flera perspektiv unik. Etapp 1 avviker från kommande etapper genom att endast ett begränsat antal kommuner och invånare berörs. I den Om Etapp 1 fortsatta övergången berörs däremot ett så stort antal att det inte är möjligt att ta hänsyn till kommunernas önskemål när det gäller Den 27 september 2004 lade Digital-tv-kommissionen fram sitt förslag etappindelningen. Inte heller kommer kommissionen att kunna bedriva till en första etapp av övergången vilket omfattade sändningsområdena samma aktiva och lokalt anpassade informationssamarbete med Motala/Linköping, Gävle och Gotland. Valet av sändningsområden kommunerna som man gjort under Etapp 1. I stället är det gjordes i första hand i samarbete med Teracom. Syftet med den första kommissionens förhoppning att de kommuner som ingått i Etapp 1 ska etappen var inte att bedriva försöksverksamhet utan att inleda kunna agera vidareinformatörer och kunskapsstöd för de kommuner som övergången i ett begränsat område för att kommissionen ska få tillfälle ingår i följande etapper av övergången. Det står således redan nu klart att att skaffa sig erfarenheter, dels ur ett tekniskt, dels ur ett kommunikativt det även i fortsättningen kommer att ställas krav på kommunernas egna perspektiv. Både geografiska och demografiska variabler samt de olika insatser. Kommissionen tror också att mediebevakningen kommer att kommunernas vilja att delta beaktades. förändras i framtiden. Inför Etapp 1 har kunskapsspridningen varit central för kommissionens medieinsatser. Mediebevakningen har också Den 22 december 2004 beslutade regeringen att sändningsområdena rönt nationellt intresse just på grund av att det rört sig om en första Motala, Gävle och Gotland ska gå över till digitala tv-sändningar under 236 etapp. Inför kommande etapper kan mediebevakningen förväntas bli allt 237 perioden den 1 september till den 13 december 2005. Det har ankommit mer lokal och få större tonvikt på konsumentfrågan. på programbolagen SVT, UR och TV4 att fastställa exakta datum för nedläggningen av de analoga sändningarna i respektive område. Enligt riksdagens beslut ska, innan de analoga sändningarna upphör, de Programbolagen har, efter visst samråd med kommissionen, beslutat att digitala marksändningarna från SVT och UR ha samma räckvidd som de analoga sändningarna ska upphöra successivt i de olika bolagens nuvarande analoga marksändningar (99,8 procent). Teracom sändningsområdena. Den 19 september 2005 stängs samtliga analoga har därför, i sitt arbete med utbyggnaden av det digitala marknätet, kanaler på Gotland. I Gävle upphör de analoga sändningarna av TV4 och prioriterat de sändare som ingår i Etapp 1. Teracom har som mål att det SVT2 den 10 oktober 2005 och av SVT1 den 24 oktober 2005. I Motala digitala marknätet i Etapp 1, den 15 juni 2005 ska ha en täckning som stängs de analoga sändningarna av SVT1 och SVT2 den 21 november motsvarar nuvarande täckning i det analoga marknätet. Teracom kommer 2005 och av TV4 den 5 december 2005. Under en övergångsperiod, efter även fortsättningsvis att prioritera utbyggnaden i de områden som står på att de analoga sändningarna upphört, kommer en informationstext att tur för övergång till marksänd digital-tv. Detta för att de boende i visas i rutan på den analoga programplatsen. Av texten ska det framgå respektive etapp, i så stor omfattning som möjligt, ska ha tillgång till vad som hänt och tittaren ska hänvisas till text-tv och webb för digitala tv-sändningar i marknätet innan de analoga sändningarna upphör ytterligare information. i området.

Digital-tv-kommissionens arbete med förberedelserna inför Etapp 1 har Beslutet att de analoga marksändningarna ska upphöra har lett till att pågått sedan hösten 2004 och har bidragit till en ökad kunskapsbas för allmänheten blivit uppmärksam på begreppet digitalisering. Samtliga såväl kommissionens som andra intressenters insatser. De synpunkter operatörer för marksändningar, kabelsändningar och satellitsändningar, som kommit kommissionen till del har framförallt gjort gällande att har tagit in begreppet ”digital” i sin marknadsföring. Konkurrensen om informationen inför Etapp 1 kommit för sent och/eller varit otillräcklig. konsumenterna har hårdnat och erbjudandena har blivit fler från samtliga Att kommissionens informationsinsatser fördröjts beror framförallt på distributionsplattformar. Priserna på digital-boxar har också sjunkit att regeringsbeslutet om Etapp 1 fattades först den 22 december 2004. ytterligare. Utvecklingen förväntas fortsätta i och med att flera större 4 5

producenter, exempelvis Philips, kommer att göra breda lanseringar Kommissionen har utarbetat förevarande förslag till övergångsplan i nära sommaren 2005. Dessa producenter har också, utifrån sin storskalighet, samarbete med Teracom, såväl när det gäller antalet etapper som större möjligheter att konkurrera med priset. Lanseringarna omfattar utformningen av respektive etapp. Förslaget har också löpande stämts av bl.a. tv-apparater med inbyggda boxar. Än så länge förekommer inte med SVT och TV4. Därutöver har kommissionen, så långt möjligt, tagit enkla boxar (boxar utan kortplats som endast tar emot fri-tv) i någon hänsyn till de åsikter som kommit kommissionen till del från större omfattning i handeln. Detta beror troligen i stor utsträckning på konsumenter, återförsäljare och producenter. att detaljhandeln föredrar att sälja boxar som testats för den svenska marknaden av Teracom. De höga avgifterna för att testa en box hos Teracom begränsar dock det antal aktörer som kan genomföra en sådan. Överväganden om antalet etapper i övergången Samtidigt får de enkla boxarna allt större uppmärksamhet i massmedierna och efterfrågan kan därför förväntas sätta press på återförsäljare och Kommissionens förslag: Övergången fortgår kontinuerligt och nästa etapp förläggs till våren 2006 för att tillåta totalt fem etapper. distributörer att ändå ta in dessa i sitt utbud.

För kommissionens arbete har massmediernas uppmärksammande av De olika alternativen digital-tv-frågan inneburit fördelen att kommissionens insatser Digital-tv-kommissionen har övervägt hur många etapper den fortsatta uppmärksammats i media. En effekt av uppmärksamheten har dock varit övergången bör omfatta. Vid genomförandet är det, ur ett att all digitalisering förknippas med marknätets övergång och många kommunikativt perspektiv, önskvärt att undvika sommar- och konsumenter tror därför att de berörs av övergången fast de inte är semestertider eftersom det då är svårare att nå ut med information om direkt beroende av marknätet. Övriga plattformsoperatörer har också i övergången. Det är även, ur ett konsumentperspektiv, önskvärt att ökad omfattning ifrågasatt kommissionen neutralitet och framfört undvika kalla vinterperioder eftersom det i samband med övergången kan önskemål om att få delta i informationsprocessen vid sidan av Teracom, finnas behov av att justera takantenner. Även arbetet med 238 SVT och TV4. sändarmasterna underlättas om övergången inte sker under de kallaste 239 perioderna. Med hänsyn härtill återstår således i stort sett två år och Tidpunkten för planens överlämnande maximalt fyra perioder, för att genomföra hela Sveriges övergång till I sitt förslag till Etapp 1 framhöll kommissionen att ett förslag till plan digital marksänd tv. för den fortsatta övergången skulle lämnas senast i samband med att Etapp 1 inleddes. Orsaken till att kommissionen redan nu lämnar sitt En möjlighet är att fortsätta övergången direkt efter Etapp 1 och då lägga förslag till övergångsplan, är att kommissionen bedömer att ett tidigt nästa etapp redan under våren 2006. En sådan lösning skulle innebära en lämnat förslag skapar goda förutsättningar för planering av övergången. övergång om totalt fem etapper (bilaga 1). Meningen vore att säkerställa Kommissionen stöds i detta ställningstagande av SVT, TV4 och Teracom att övergången blir en kontinuerlig process och att den första etappen samt de återförsäljarkedjor som kommissionen varit kontakt med. inte lämnas som ett fristående projekt. Ett alternativ är att ett uppehåll Samtliga har betonat vikten av ett snabbt besked om tidsplanen för den görs under våren 2006 och att övergången då endast omfattar fyra etapper (bilaga 2). Syftet vore, i detta fall, att ge tid för en samlad fortsatta övergången. utvärdering av erfarenheterna från Etapp 1.

För att planeringen ska hålla och övergången vara avslutad den 1 februari 2008 är det viktigt att regeringen redan inom kort fattar nödvändiga Kommissionens ställningstagande har sin grund i överväganden om vilka beslut om hur övergången ska se ut och under vilka förutsättningar den effekter de olika alternativen skulle kunna få när det gäller konsumenternas intressen, de kommunikativa insatserna, det tekniska ska genomföras. genomförandet av övergången, möjligheterna att utnyttja resurserna för hjälp och rådgivning samt behovet av utvärdering. Även de synpunkter Samråd med intressenter som framförts av marknätets aktörer samt av återförsäljare har beaktats. Digital-tv-kommissionen ska vid utförandet av uppdraget ta hänsyn till konsumenternas önskemål och behov och ha nära kontakter med organisationer som påverkas av omställningen.

Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan, alternativ 1

Bilaga 1 10 Kommissionens förslag till övergångsplan

information om övergången. Kommissionen kan upprätthålla en Nedläggning av analoga tv-sändningar i fem etapper kontinuerlig kommunikationsprocess med landets hushåll. Dessutom optimeras tidsplaneringen för att övergången rent tekniskt ska kunna genomföras före den 1 februari 2008 och möjligheterna att utnyttja Etapp 1 – hösten 2005 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner resurserna för hjälp och rådgivning är bättre. Gävle 197 789 96 5 Motala 58 438 28 6 Visby 62 933 31 1 Det enda skäl som med någon styrka kan föras fram för att göra ett Totalt: 3 st 319 160 155 12 uppehåll under våren 2006, är att detta ger tid för en samlad utvärdering av Etapp1. Kommissionen anser dock att en sådan utvärdering, där Etapp 2 – våren 2006 konsumenternas intressen tas tillvara, istället kan göras fortlöpande. Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Bollnäs 113 279 55 4 Borlänge 238 246 116 9 När det gäller de olika etappernas geografiska omfattning, anser Hudiksvall 61 135 30 2 Kisa 128 563 62 5 kommissionen att antalet kommuner och hushåll bör fördelas så jämnt Mora 44 053 21 5 som möjligt över tiden och att etapperna bör delas upp i en vår- och en Norrköping 402 771 196 8 Uppsala 116 875 57 2 höstetapp under 2006, respektive 2007. Förslagsvis förläggs våretapperna Västervik 103 390 50 4 till perioden den 1 mars till den 31 maj, och höstetapperna till perioden Östhammar 89 005 43 3 den 1 september till den 30 november. Övergången i storstadsområdena Totalt: 9 st 1 297 317 630 42

(Stockholm, Göteborg och Malmö) bör förläggas till någon av de senare Etapp 3 – hösten 2006 etapperna då kommissionen hunnit få erfarenhet av att hantera en Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner övergång för betydligt fler hushåll än som ingår i Etapp 1. Den exakta Borås 215 770 105 8 240 Emmaboda 205 881 100 10 241 fördelningen av sändningsområden över etapperna framgår av bilaga 1. Finnveden 89 005 43 2 Halmstad 218 467 106 5 Kommissionens förslag stöds såväl av Teracom, SVT och TV4, som av de Jönköping 89 904 44 2 Lycksele 33 264 16 3 större återförsäljarkedjorna. Ur kommissionens perspektiv vore det Nässjö 156 433 76 7 önskvärt, inte minst med hänsyn tagen till kommissionens budget, om Skellefteå 86 308 42 1 Skövde 253 530 123 13 SVT:s, TV4:s och Teracoms kommunikationsinsatser kunde få en mer Storuman 12 587 6 1 fast form redan i ett tidigt skede, helst i form av en överenskommelse Varberg 58 438 28 2 med regeringen. Vislanda 118 674 58 5 Vännäs 102 491 50 5 Västerås 418 055 203 14 För att tidsplanen för övergången ska hålla bör regeringen fatta beslut Örebro 309 270 150 10 Totalt: 15 st 2 368 077 1 150 88 om kommissionens förslag innan slutet av maj 2005. Skulle beslutet fördröjas innebär detta att informationskampanjen inför Etapp 2 kan komma att försenas. Detta, i sin tur, försämrar förutsättningarna för att genomföra en etapp under våren 2006.

Lorentz Andersson Ordförande Pierre Helsén Huvudsekreterare Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan 1(2) Källa: Teracom AB Digital-tv-kommissionens förslag till övergångsplan, alternativ 2

Bilaga 1 Bilaga 2 Etapp 4 – våren 2007 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Alternativ till övergångsplan Arvidsjaur 23 375 11 5 Gällivare 29 669 14 2 Nedläggning av analoga tv-sändningar i fyra etapper Kalix 37 759 18 2 Kiruna 31 466 15 1 Pajala 17 981 9 1 Sollefteå 64 731 31 2 Etapp 1 – hösten 2005 Sundsvall 139 351 68 3 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Sveg 11 688 6 1 Gävle 197 789 96 5 Tåsjö 27 870 14 3 Motala 58 438 28 6 Ånge 17 981 9 2 Visby 62 933 31 1 Älvsbyn 140 250 68 4 Totalt: 3 st 319 160 155 12 Örnsköldsvik 51 255 25 1 Östersund 93 501 45 5 Etapp 2 – hösten 2006 Överkalix 8 990 4 2 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Stockholm 1 601 196 777 29 Bollnäs 113 279 55 4 Totalt: 15 st 2 297 063 1 114 63 Borlänge 238 246 116 9 Hudiksvall 61 135 30 2 Etapp 5 – hösten 2007 Kisa 128 563 62 5 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Mora 44 053 21 5 Helsingborg 100 693 49 4 Norrköping 402 771 196 8 Hörby 436 036 212 13 Uppsala 116 875 57 2 Karlshamn 207 679 101 8 Västervik 103 390 50 4 Karlskrona 35 962 18 1 Östhammar 89 005 43 3 Malmö 418 055 203 12 Borås 215 770 105 8 Bäckefors 109 684 53 7 Emmaboda 205 881 100 10 Filipstad 24 274 12 4 Finnveden 89 005 43 2 Göteborg 737 215 358 12 Jönköping 89 904 44 2 242 Karlstad 145 645 71 5 Lycksele 33 264 16 3 243 Sunne 89 005 43 6 Nässjö 156 433 76 7 Trollhättan 41 356 20 4 Skellefteå 86 308 42 1 Uddevalla 199 588 97 9 Skövde 253 530 123 13 Totalt: 12 st 2 545 192 1 237 85 Storuman 12 587 6 1 Vislanda 118 674 58 5 Vännäs 102 491 50 5 Sammanställning Totalt: 20 st 2 661 164 1 293 99 Etapp Storstationer Mindre stationer Individer Hushåll (t) Kommuner 1 3 9 319 160 155 12 2 9 97 1 297 317 630 42 3 15 145 2 368 077 1 150 88 4 15 279 2 297 063 1 114 63 5 12 123 2 545 192 1 237 85 Totalt 54 653 8 826 809 4 286 290

Fördelning över perioden antal hushåll 2005 2006 2007

Tidsperiod Höst Vår Höst Vår Höst Etapp 1 2 3 4 5 Storsändare 3 9 15 15 12 Mindre sändare 9 97 145 279 123 Hushåll (t) 155 630 1150 1114 1237 Kommuner 12 42 88 63 85

Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan 2(2) Källa: Teracom AB Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan 1(2) Källa: Teracom AB Bilaga 2

Etapp 3 – våren 2007 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Halmstad 218 467 106 5 Varberg 58 438 28 2 Västerås 418 055 203 14 Örebro 309 270 150 10 Arvidsjaur 23 375 11 5 Gällivare 29 669 14 2 Kalix 37 759 18 2 Kiruna 31 466 15 1 Pajala 17 981 9 1 Sollefteå 64 731 31 2 Sundsvall 139 351 68 3 Sveg 11 688 6 1 Tåsjö 27 870 14 3 Ånge 17 981 9 2 Älvsbyn 140 250 68 4 Örnsköldsvik 51 255 25 1 Östersund 93 501 45 5 Överkalix 8 990 4 2 Stockholm 1 601 196 777 29 Totalt: 19 st 3 301 293 1 601 94

Etapp 4 – hösten 2007 Ort/Huvudsändare Individer Hushåll (t) Kommuner Helsingborg 100 693 49 4 Hörby 436 036 212 13 Karlshamn 207 679 101 8 Karlskrona 35 962 18 1 244 Malmö 418 055 203 12 Bäckefors 109 684 53 7 Filipstad 24 274 12 4 Göteborg 737 215 358 12 Karlstad 145 645 71 5 Sunne 89 005 43 6 Trollhättan 41 356 20 4 Uddevalla 199 588 97 9 Totalt: 12 st 2 545 192 1 237 85

Sammanställning Etapp Storstationer Mindre stationer Individer Hushåll (t) Kommuner 1 3 9 319 160 155 12 2 20 212 2 661 164 1 293 99 3 19 309 3 301 293 1 601 94 4 12 123 2 545 192 1 237 85 Totalt 54 653 8 826 809 4 286 290

Fördelning över perioden antal hushåll 2005 2006 2007

Tidsperiod Höst Vår Höst Vår Höst Etapp 1 2 3 3 Storsändare 3 20 19 12 Mindre sändare 9 212 309 123 Hushåll (t) 155 1 293 1 601 1 237 Kommuner 12 99 94 85

Bilaga till kommissionens förslag till övergångsplan 2(2) Källa: Teracom AB 5. Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005 – karta Sammanställning av regeringsbeslutets datum för övergångsplanen 34 38 36

4. Regeringsbeslut om övergångsplan juni 2005 37 42 33 45 1 41 32 9 35 30 24 6 Etapp Sändarstationer Etappstart/ SVT2-sänd-nin- Sändnings-rät- Etappslut/ 25 2 26 43 12 23 7 5 10

Sändnings-- gar upphör ten upphör Sändnings-rät- 53 4 15 28 3 8 11 29 52 ldighet upphör ten upphör sen- 19 13 31 39 27 22 18 16 20 40 ast 51 54 17 44 14 50 48 21 46 49 47

2 Kisa, Norrköping 2006-02-15 2006-02-27 2006-03-20 2006-05-31

Västerås, Uppsala, Örebro, Öst- 2006-04-03 2006-04-24 hammar 246 247

Bollnäs, Borlänge, Hudiksvall, Mora 2006-05-02 2006-05-22 APP 5 sep-okt 2007 APP 4 mar–maj 2007 ET ET

3 Borås, Emmaboda, Finnveden, 2006-11-01 2006-11-06 2006-11-27 2006-12-12 Halmstad, Jönköping, Nässjö, da kommuner Skövde, Varberg, Vislanda, Väster- vik APP 1 sep–nov 2005 APP 2 feb–maj 2006 APP 3 nov 2006 ET ET ET Digital-tv-övergången etapp för Stormasts placering och berör 6. Teracoms utbyggnad av det digitala marknätet – förteckning över sändarstationer

Det digitala marksända tv-nätet i Sverige (läget 2008-01-01)

Digital-tv- Större Belägen Sänder antal Moderstation för mindre Kommuner som huvudsakligen 6. Teracoms utbyggnad av det digitala marknätet – utbyggnad av MUX:ar övergången 1) sändarstation i län mux:ar2) sändarstationer (antal) ligger inom täckingsområdet 3)

Etapp 4 Arvidsjaur Norrbottens 48Arjeplog, Arvidsjaur, Malå, Norsjö, Sorsele Utbyggnaden av DTTV-näten i Sverige. Etapp 2 Bollnäs Gävleborgs414 Bollnäs, Ljusdal, Ovanåker, Söderhamn Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika, Etapp 2 Borlänge Idkerberget Dalarnas 425 Befolkningstäckning (fast boende) Smedjebacken, Säter, Vansbro

Etapp 3 Borås Dalsjöfors Västra Götalands 511 Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda, Bollebygd 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Etapp 5 Bäckefors Västra Götalands 511 Bengtfors, Dals Ed, Lidköping, Mellerud, Säffle, Åmål, Årjäng

Mux 1 - 50% 50% 70% 90% 90% 90% 98+% 98+% 99,8% Etapp 3Emmaboda Kalmar 43Borgholm, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Lessebo, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Torsås, Uppvidinge Etapp 5 Filipstad Värmlands 44Filipstad, Hällefors, Kristinehamn och Storfors Mux 2 - 50% 50% 70% 90% 90% 90% 98% 98+% 98+% Etapp 3 Finnveden Jönköpings 43Gislaved, Gnosjö

Etapp 4 Gällivare Norrbottens 411 Gällivare, Jokkmokk 248 Mux 3 - 50% 50% 70% 90% 90% 90% 98% 98% 98+% 249 Etapp 1 Gävle Skogmur Gävleborgs45 Gävle, Hofors, Sandviken, Ockelbo, Älvkarleby Göteborg Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Etapp 5 Västra Götalands 514 Mux 4 - - 50% 70% 90% 90% 90% 98% 98% 98+% Brudaremossen Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö Etapp 3 Halmstad Hallands 44Båstad, Halmstad, Hylte, Laholm, Markaryd

Mux 5 - - - - 50% 50% 50% 50% 70% 70% Etapp 5 Helsingborg Skåne 50Helsingborg, Höganäs, Åstorp, Ängelholm Etapp 2 Hudiksvall Forsa Gävleborgs46 Hudiksvall, Nordanstig

Mux 6 ------27% Etapp 5 Hörby Skåne 511 Bjuv, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Kristianstad, Pers- torp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla, Ystad, Örkelljunga Etapp 3 Jönköping Bondberget Jönköpings 42Habo, Jönköping Etapp 4 Kalix Norrbottens 42Haparanda, Kalix

Etapp 5 Karlshamn Blekinge 43Bromölla, Karlshamn, Olofström, Osby, Ronneby, Sölvesborg, Tingsryd, Östra Göinge

1) Tidplanen för digital-tv-övergången: Etapp 1: September - November 2005, Etapp 2: Februari - Maj 2006, Etapp 3: November 2006, Etapp 4: Mars - Maj 2007, Etapp 5: September - Oktober 2007 2) Uppgiften om antal mux:ar avser den utbyggnad som omfattas av digital-tv-övergångens etapper. 3) I vissa fall täcks delar av en kommun av flera större tv-sändare. I denna tabell har kommunerna knutits till den sändarstation som är den dominerande i respektive kommun. Det digitala marksända tv-nätet i Sverige (läget 2008-01-01) Det digitala marksända tv-nätet i Sverige (läget 2008-01-01)

Digital-tv- Större Belägen Sänder antal Moderstation för mindre Kommuner som huvudsakligen Digital-tv- Större Belägen Sänder antal Moderstation för mindre Kommuner som huvudsakligen övergången 1) sändarstation i län mux:ar2) sändarstationer (antal) ligger inom täckingsområdet 3) övergången 1) sändarstation i län mux:ar2) sändarstationer (antal) ligger inom täckingsområdet 3)

Etapp 5 Karlskrona Blekinge 42Karlskrona Etapp 4 Sveg Jämtlands 420 Härjedalen Etapp 5 Karlstad Värmlands 45Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil Etapp 5Trollhättan Västra Götalands 50Essunga, Grästorp, Trollhättan, Vänersborg Etapp 4 Kiruna Norrbottens 49Kiruna Etapp 4 Tåsjö Jämtlands 13 Dorotea, Strömsund, Vilhelmina Etapp 2 Kisa Östergötlands 52Boxholm, Kinda, Linköping, Ydre, Åtvidaberg Etapp 5 Uddevalla Västra Götalands 511 Färgelanda, Lilla Edet, Lysekil, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Uddevalla Etapp 5Lycksele Västerbottens 413 Bjurholm, Lycksele, Åsele Etapp 2 Uppsala/Vedyxa Uppsala 61Knivsta, Uppsala Etapp 5Malmö Skåne 51Bjurlöv, Eslöv, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Svalöf, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge Etapp 3Varberg Hallands 42Falkenberg, Varberg Etapp 2Mora Eldris Dalarnas 420 Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Älvdalen Etapp 1Visby Follingbo Gotlands 56Gotland

Etapp 1Motala Östergötlands 50Askersund, Finspång, Karlsborg, Mjölby, Motala, Etapp 3Vislanda Kronobergs45 Alvesta, Ljungby, Värnamo, Växjö, Älmhult Vadstena Etapp 5 Vännäs Västerbottens 416 Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln, Vännäs Flen, Katrineholm, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Etapp 2 Norrköping/Krokek Östergötlands 57 Söderköping, Valdemarsvik, Vingåker Etapp 3 Västervik Fårhult Kalmar 43Hultsfred, Oskarshamn, Vimmerby, Västervik Etapp 3 Nässjö Jönköpings 414 Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda Arboga, Avesta, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, 250 Etapp 2 Västerås Lillhärad Västmalands 61Hallstahammar, Heby, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, 251 Etapp 4 Pajala Norrbottens 45Pajala Skinnskatteberg, Surahammar, Västerås

Etapp 5 Skellefteå Västerbottens 46Skellefteå Etapp 4 Ånge Västernorrlands 49Bräcke, Ånge Etapp 3 Skövde Västra Götalands 53Falköping, Gullspång, Götene, Hjo, Mariestad, Mullsjö, Etapp 4 Älvsbyn Norrbottens 511 Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Vara, Ödeshög Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå, Etapp 4 Sollefteå Västernorrlands 436 Kramfors, Sollefteå Etapp 2Örebro Lockhyttan Örebro 54 Lindesberg, Ljusnarsberg, Nora, Lekeberg, Örebro Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Håbo, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Etapp 4Örnsköldsvik Västernorrlands 419 Örnsköldsvik Etapp 4 Stockholm Nacka Stockholms69 Stockholm, Strängnäs, Sundbyberg, Södertälje, Ty resö, Täby, Etapp 4 Östersund Jämtlands 542 Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Berg, Krokom, Ragunda, Åre, Östersund Österåker, Nykvarn, Gnesta, Trosa Etapp 2 Östhammar Uppsala 52Norrtälje, Tierp, Östhammar Etapp 5 Storuman Västerbottens 422 Storuman Etapp 4 Överkalix Norrbottens 42Överkalix, Övertorneå Etapp 4 Sundsvall Västernorrlands 529 Härnösand, Sundsvall, Timrå 1) Tidplanen för digital-tv-övergången: Etapp 1: September - November 2005, Etapp 2: Februari - Maj 2006, Etapp 5 Sunne Värmlands 435 Arvika, Eda, Hagfors, Munkfors, Sunne, Torsby Etapp 3: November 2006, Etapp 4: Mars - Maj 2007, Etapp 5: September - Oktober 2007 2) Uppgiften om antal mux:ar avser den utbyggnad som omfattas av digital-tv-övergångens etapper. 1) Tidplanen för digital-tv-övergången: Etapp 1: September - November 2005, Etapp 2: Februari - Maj 2006, 3) I vissa fall täcks delar av en kommun av flera större tv-sändare. I denna tabell har kommunerna knutits till den Etapp 3: November 2006, Etapp 4: Mars - Maj 2007, Etapp 5: September - Oktober 2007 sändarstation som är den dominerande i respektive kommun. 2) Uppgiften om antal mux:ar avser den utbyggnad som omfattas av digital-tv-övergångens etapper. 3) I vissa fall täcks delar av en kommun av flera större tv-sändare. I denna tabell har kommunerna knutits till den sändarstation som är den dominerande i respektive kommun. 7. Digital-tv-kommissionens checklista för kommuner

Vad händer om kommunen inte agerar?

• Kommunala fastigheter – blir utan TV. - Om centralantenn används. Digital-tv-övergången • Hushåll med enbart socialbidrag som inkomst kan bli utan TV. • Ledning och personal står utan kunskap. 6 november 2006 252 - Klarar inte att svara på frågor från medborgare och media. 253 • Om något skulle gå fel i övergången vet kommunen inte var Kommunens checklista och steg-för-steg-guide information finns eller vart man vänder sig. • Allt tar mer tid och energi. Möjligen kostar mer.

• Ej förberedd kommun kan skapa kaos vid övergång. • Negativ opinion skapas.

D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N Om kommunen agerar i tid! Steg-för-steg guide / checklista

• Fastigheter och boende får TV som vanligt efter övergång 1. Skapa arbetsgrupp – dela på ansvar och frågor - Fastigheter med centralantenn är åtgärdade, i god tid. 2. Förankrar internt och i ledningen – förståelse • Äldre berörs i minsta möjliga mån 3. Inventerar fastigheter - åtgärda om centralantenn • Konsumenter får bra råd av konsumentvägledare 254 255 • Hushåll med socialbidrag klarar övergången 4. Aktiverar egna informationskanaler - Internt / Externt • Ko Kommunen klarar av att besvara frågor - internt / externt 5. Informerar internt: nsum Hem entvä tjäns gle Öve t, S dare • rförm ocia , Lugn och balanserad övergång Info ynd l rma are • Medbo töre , Vä Med bibehållet förtroende rg r, xel, arko ntor

D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N D I G I T A L - T V - K O M M I S S I O N E N 8. Dokumentation från workshop 2006-06-02

Workshopar för att utforska framtida användning av Digital tv Rapport version 0.8 2006-06-02

Innehåll Bakgrund 2 Syfte 2 Metoden 2 257 Deltagare 3 Resultat 4 Videoprototyper 4 Diskussioner 6 Reflektioner 7 Sammanfattning 7 Bilagor Deltagarförteckning 8 dvd-skiva separat ”12 video-prototyper från workshopar om digital-tv”

Bo Westerlund, Sinna Lindquist, Rósa Gu!jónsdóttir

MDI-gruppen CSC KTH 100 44 Stockholm http://www.csc.kth.se/mdi/ och brukare deltar. Denna workshopmetodik fungerar som ett Workshopar för att utforska framtida utmärkt komplement till andra aktiviteter i en användning av Digital tv produktutvecklingsprocess/designprocess. Under våren 2006 genomfördes två workshopar för att utforska I korthet innehåller metodiken några steg som underlättar för framtida användning av Digital TV av MDI-gruppen, inom deltagarna att visa vilka förändringar och förbättringar de skolan för datavetenskap och kommunikation, CSC vid skulle uppskatta. Detta görs inte i första hand verbalt utan Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm. De genom att gemensamt utforma och spela upp scenarier som är genomfördes med en metodik som utvecklats för att ta tillvara grundade i verkliga händelser. erfarenheter och behov hos användare. Grundläggande är att deltagarna är tänkta användare av den Rapportering teknik eller de tjänster som workshopen behandlar. De idéer som skapas baseras på användarnas egna verkligheter och Rapporteringen från workshoparna utgörs i första hand av de gestaltas i videoprototyper. I videoprototyperna filmar videofilmer som finns på den tillhörande dvd-skivan, 12 video- deltagarna små berättelser som de själva beskrivit och agerar i. prototyper från workshopar om Digital-tv. Denna text Deltagarna gör korta, enkla, videofilmer som visar på ett tydligt beskriver bakgrund, metodik och andra aspekter som inte sätt hur de skulle vilja använda idéerna i praktiken. framgår av filmerna. Syftet är att denna rapportering kan användas som underlag såväl för Digital-tv-kommissionens Metoden är utvecklad av Bosse Westerlund och Sinna fortsatta arbete som för insatser från andra intressenter. Lindquist vid CSC, KTH och använd i ett flertal olika projekt. Den finns utförligt beskriven bl.a. som rapporterna Bakgrund ’Verklighetsbaserade videoprototyper’ utgiven inom Sverige går över från analog till digital-tv. Med digital-tv får vi Hjälpmedelsinstitutets projekt Bättre tillsammans. bättre bild, ljud och nya tjänster som till exempel elektronisk http://www.hi.se/tillsammans/video.shtm programguide och en mer utvecklad text-tv. Och illustrerad på en 27 Mb stor QuickTime.video: http://www.bowesterlund.se/publications/video.html 258 Det finns en oro bland personer med funktionshinder att 259 tillgängligheten till detta inte kommer att gälla alla. Därför Deltagare beslutade digital-tv-kommissionen att i samarbete med Till workshoparna bjöds ett femtontal personer, i texten kallade Handikappförbunden beställa denna workshopserie kring brukare, som är tänkta användare av DTV. Dessutom bjöds ett behov av tjänster och produkter. Deltagarna skulle vara olika tiotal intressenter att delta. Dessa representerade olika typer av intressenter kring Digital-tv-övergången och konsumenter med tjänsteleverantörer, tillverkare av hård och mjukvara samt funktionshinder. personer från försäljningsledet. Avsikten var att få med Syfte representanter från alla steg i processen från innehåll till tittaren. Deltagarförteckning finns som bilaga. Syftet med workshoparna var att skapa nya meningsfulla idéer som är förankrade i och relevanta för deltagarnas vardag. Deltagarnas förberedelse innan workshopen Många av dessa idéer kan även vara relevanta för andra Innan den första workshopen förberedde sig de tänkta brukarna personer, dvs. att idéerna är generaliserbara och upplevs under någon vecka i sina hem genom att fylla i en dagbok om meningsfulla av många människor. Ett relaterat syfte är att de deras TV-användning. Denna förberedelse var en av inbjudna intressenterna tar med sig kunskap och erfarenhet från byggstenarna till den första workshopen. workshoparna in i design och utveckling av tjänster och produkter. Första workshopen Metoden Den första workshopen genomfördes den 20 mars 2006 med 17 deltagare och tre personer från CSC, KTH. Deltagarna arbetade Syftet med denna workshopmetodik är att ta tillvara brukares i tre grupper med ca sju personer i varje. Inför detta tillfälle var konkreta erfarenheter i ett produktutvecklingsarbete. Metoden det svårigheter med att rekrytera brukare vilket gjorde att bygger på ett strukturerat format där både utvecklare övervägande antalet deltagare tillhörde intressenter. Arbetet (interaktionsdesigners, programmerare, industridesigners m.fl.)

Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 2/8 Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 3/8 bedrevs under fem timmar inklusive ett kortare avbrott för FJÄRRKONTROLLER OCH MANUALER: lunch som åts i samma lokal som workshopen. LEGOFJÄRR Workshopen blev i första hand ett utforskande av fältet. Problem med dagens fjärrkontroller identifieras, både deras Stundtals var diskussionerna livliga och det gjordes fem komplexitet med många funktioner som man inte använder och videoprototyper. att man ofta har flera stycken kontroller till många olika Den talade textremsan som SVT tillhandahåller var föremål för apparater. Förslaget till lösning bygger på en grund på vilken mycket diskussion. Några problem var att övriga producenter man sedan lägger till knappar med funktioner bara för det som av program inte tillhandahåller denna tjänst. Det upplevs även man önskar själv. som ett problem att menyer i själva boxen inte är tillgängliga VALBAR TV, FJÄRRKONTROLL via ljud. Det är även tekniskt komplicerat att få talad textremsa En fjärrkontroll som ger enkel åtkomst till olika funktioner som att fungera. Ett förslag för att underlätta för blinda, synskadade brukaren behöver t ex syntolkning, teckentolkning, och dyslektiker var att bygga in dessa tjänster direkt i boxen. hörseltolkning, m.m. hos tvn. Enkelt utbyggbar. Boxen kunde då läsa upp både text på filmer, menyer, MANUAL FÖR ALLA programguide etc. Detta kräver att texten kommer till boxen Förslaget visar 1 tydlig manual som fokuserar på det som är som text och inte som det ofta är som bild. mest relevant för användaren. Andra workshopen Den andra workshopen genomfördes den 29e mars 2006 med TOLKAD TV: 22 deltagare och tre personer från KTH. Dessutom medverkade två teckenspråkstolkar och en assistent. Många av deltagarna NULÄGET vid den första workshopen deltog även nu och av dem som Denna film visar brister i dagens upplästa textremsa både tillkom var alla utom en brukare vilket innebar att vid detta avseende timing och karaktär hos rösten. Dessutom problem tillfälle var brukarna i majoritet. med att få fram önskvärd kanal om man är synskadad. 260 Under denna workshop vidareutvecklades några av idéerna från ANVÄNDA VALBAR TV 261 den första workshopen och det skapades även flera nya. Sju Filmen visar hur teckentolkningen fungerar på en tv med videoprototyper skapades under denna andra workshop. valbara kommunikationssätt. SYNTOLKNING AV NYHETERNA Resultat Tack vare syntolkningen kan man ”se på” tvn även när den är Flera typer av resultat skapades under de båda workshoparna. utom synhåll eftersom man hör vad som visas via Dels klargjordes en hel del synpunkter och problem under syntolkningen. diskussionerna och dels skapades lösningar till en del av dessa LJUDTOLK som gestaltas i videoprototyperna. Slutligen skapades en hel Med en ljudtolk översätts ljudet till text och man behöver inte del ny kunskap hos de olika deltagarna som följd av alla störa någon som sover i samma rum som man tittar på tv. diskussioner och klargöranden. Det blev uppenbart att det fanns Dessutom visas hur viktigt det kan vara att kunna växla mellan mycket som inte var känt av alla. olika färg på text och bakgrund. Videoprototyper Under de båda workshoparna gjordes tolv videoprototyper. Här TALSYNTES I BOXEN: är de beskrivna i en ordning från enskilda produkter över till större system. DEN TALANDE BOXEN, TPG Filmen visar fördelar med en talande programguide (TPG).

BOX MED UPPLÄSTA MENYER En digitalbox där alla menyalternativ kan läsas upp, dessutom en hel avdelning som behandlar olika anpassningar för olika funktionsnedsättningar.

Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 4/8 Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 5/8 SYSTEM SOM GER FRIHET Alla instruktioner är skriftliga vilket kan minska tillgängligheten. Även all marknadsföring är skriftlig, det PERSONLIG MEDIATERMINAL, PMT saknas instruktionsvideor, men det finns relativt bra Filmen visar en mobil enhet som spelar upp tv-ljudet på en information fördelat på olika webbplatser. mängd olika valbara sätt. Bl.a. kan man höra på talet utan bakgrundsljud och få utländska inslag direktöversatta. Vid diskussionerna var det tydligt att kunskapen om behoven hos användare med funktionshinder och möjligheterna som TILLGÄNGLIGHETSLÅDA tekniken tillhandahåller var väldigt olika hos deltagarna. SVT Genom att en speciell box ansluts till Internet kan en stor har god kännedom om dessa och har arbetat för att öka mängd olika tolk- och översättningstjänster bli tillgängliga via tillgängligheten under lång tid. Men ett av problemen är att det hörsel, syn eller känsel. är så många olika aktörer med olika intentioner och intressen

SAMLAT GREPP Enkät Efter den andra workshopen skickade vi ut en enkät med e-post DEPARTEMENTET FÖR TV-TILLGÄNGLIGHET FÖR ALLA till alla deltagare där vi frågade dem hur de uppfattat sitt Filmen hävdar att det behövs en samlande kraft för att deltagande i workshopen. Knappt hälften av deltagarna svarade tillgodose tillgängligheten i tv mediet. på enkäten. De sade sig ha upplevt workshopen som produktiv och att de kände sig bekväma i situationen. Kanske är man mer benägen att svara om upplevelsen varit positiv, men den öppna, Diskussioner under workshoparna nyfikna och produktiva känslan delades också av oss som Diskussionerna under första workshopen kan möjligtvis genomförde workshopen. sammanfattas som att: - Design-for-All aspekter är mycket viktiga att beakta av en Reflektioner mängd olika skäl. Främst för att produkter och tjänster som Det var vissa svårigheter med rekryteringen av brukare. utvecklas för att underlätta för personer med olika typer av Metoden bygger på att deltagarna har egna konkreta 262 funktionsnedsättningar oftast även underlättar livet för en erfarenheter. Deltagarna i dessa workshopar var i flera fall mer 263 betydligt större mängd människor. Design för alla innebär att representanter för en funktionsnedsättning än brukare med egna man genom att designa produkter väl kan de användas av ”alla” erfarenheter av digital-tv användning. Några av intressenterna vilket gör att man undviker kostsamma särlösningar för några missbrukade tillfället genom att delta mer för egen vinning än få användare. för att dela med sig. Men trots detta anser vi som genomförde - Det finns i sig inga reella tekniska begränsningar för framtida aktiviteterna att det skapades många konkreta och relevanta utveckling utan förslag. Dessa spände över förslag på lösningar på avgränsade - Det handlar mer om vem som ska få bestämma över problem till hela komplexa system. Fjärrkontroller är exempel utvecklingen. En av skiljelinjerna gick mellan de som ansåg att på ett avgränsat problem. Och till de mer komplexa lösningar tjänsterna skulle finansieras av de olika användarna själva och hör en mobil media-terminal som översatte relevanta delar av de som ansåg att samhället skulle bestämma att tv ska vara tv-programmen så att de blev tillgängliga för alla. Det tillgängligt. De senare framhöll Storbritannien som ett radikalaste förslaget var kanske inrättandet av ett nytt föredöme. departement för tv-tillgänglighet. De flesta brukare uttryckte att lösningen med en separat box Sammanfattning uppfattades väldigt primitiv trots att införandet av digital-tv De allra flesta av deltagarna har uttryckt att de lärde sig mycket varit känt och planerat under många. Det betyder att man om verkliga brister och möjligheter när det gäller användning behöver en separat box för varje tv- och videoapparat, en extra av dagens digital-tv. Fokus låg på tillgänglighet för personer fjärrkontroll som man behöver samtidigt som man även med funktionshinder men många av aspekterna har sin giltighet behöver den gamla. Det kostar givetvis mer och komplicerar för merparten av alla användare. anläggningen vilket kan ge upphov till problem och försvåra installation och felsökning. Detta gäller för alla användare.

Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 6/8 Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 7/8 Bilaga: Deltagarförteckning DELTAGARE, BRUKARE Gum Anders Andersson Kane Bengtsson Ilias Bennani Hans Collinder Vivi-Anne Emanuelsson Emil Erdtman Magnus Gustafson Hans Hammarlund Ingela Hanson Stig Kjellberg Kitt Kyhlström-Quist Sonja Lindh Inger Rålenius Jacob Selin DELTAGARE, INTRESSENTER Rickard Bjursåker, Expert Invest AB Pia Brunell-Hansson, Sagem Communication Nordic AB Peter Johnsson, Boxer TV Access AB Lars Jönsson, Konsumentverket Peter Larsson, Sveriges Television AB Göran Lindgren,Sveriges Television AB 264 Johan Lindroos, Teracom AB Bo Lindqvist, A2B Erik Lundbeck, Sveriges Television AB ORGANISATÖRER, INITIATIVTAGARE Pierre Helsén, Digital-tv-kommissionen, [email protected] Malin Wallin, Digital-tv-kommissionen, [email protected] Mia Ahlgren, HSO, [email protected] FRÅN CSC, KTH Rósa Gu!jónsdóttir, [email protected] Sinna Lindquist, [email protected] Bosse Westerlund, [email protected]

Rapport från workshopar om digital-tv, CSC, KTH. 2006. 8/8 9. Digital-tv-övergångens hjälptelefon – statistik 10. Statistik från Branschkansliets Marknadsinformation AB

Samtal till Digital-tv-övergångens hjälptelefon Försäljningen av digital-tv-mottagare 2004-2007 Försäljningen av digital-tv-mottagare 2004–2007 Samtal per månad Totalmarknad, antal enheter 7000 6510

1 200 000 Markbox 6000 TV m inb. Box 700 000

1 000 000 5000

447 9 800 000 800 000 4000 4075

600 000

3000 2880 2574 266 2550 267 2431

2153 400 000 450 000 450 000 2000 2003 1848 1842 1633 1610 350 000 1546 1411 1416 1257 1207 113 4 110 4

1014 200 000 1004 972

1000 906 723 684 66 5 503 487 374 351 100 000 264 214 0 0 2005 2006 2007 2008 2004 2005 2006 2007 j j r r r r Juli Juli Ma Ma Juni Juni April April Mars Mars Januari Januari Januari Augusti Augusti Oktober Oktober Februari Februari Decembe Novembe Novembe Decembe September September Juli V27 - 30 Maj V17 - 21 Juni V22 - 26 Augusti V31 - 34 Oktober V40 - 43 November V44 - 47 December V48 - 52 September V35 - 39

Källa: Aditro AB Källa: Branschkansliets Marknadsinformation AB 11. Internationell enkät

268 269 270 Undersökningar & Intervjuer

Våren 2004 gjorde vi i Digital-tv-kommissionen vår debut på en scen där de flesta roller var tillsatta sedan tidigare. Att vårt gästspel ställde till en viss oreda är vi väl medvetna om. Men oavsett om dialogen stundtals har varit skarp så har våra medaktörers åsikter och synpunkter alltid varit viktiga för den process som digital- tv-övergången har inneburit. Därför vill vi i den här rapporten ge dem en chans att kommentera skeendet.

Av den anledningen har vi gett frilansjournalisten Thord Eriksson i uppdrag att intervjua personer som kan beskriva digital-tv-övergången ur ett annat perspektiv än vårt eget. Förhoppningsvis kan läsaren på detta sätt få en mer nyanserad helhetsbild. Thord Erikssons tretton intervjuer är alla mycket läsvärda, men eftersom utrymmet är begränsat återger vi här i rapportens inledning enbart reflektionerna från de intressenter som vid starten var helt avgörande för projektet. Övriga intervjuer återfinns i början av rapporten.

Alla medverkande har varit medvetna om syftet med intervjuerna. Samtliga fick granska och godkänna texterna innan vi på kommissionen fick läsa dem. Thord Eriksson har arbetat helt självständigt och har utgått från en lista över tänkbara intressanta intervjupersoner; det slutliga valet har dock varit hans eget. kände inte till något om talande textremsa och vad som krävs för att nyttja den. Både SVT och Digital-tv-kommissionen lovade att handlarna skulle informeras.” Tiina Nummi-Södergren: ”Det är inte lätt för våra gamla medlemmar att veta hur man gör när man kopplar in den utrustningen, och Intervjuer man klarar heller inte av det om man inte ser.” Har ni framfört era synpunkter till Digital-tv-kommissionen? Vivi-Anne Emanuelsson: ”Ja, vi har tagit upp det, men om de har uppfattat att vi förväntar oss ans- Tiina Nummi-Södergren och Vivi-Anne Emanuelsson, var av dem, tycker jag är svårt att veta.” Ordförande respektive ombudsman, Hur står sig kommissionens arbete om man Synskadades Riksförbund, SRF. till exempel jämför digitalövergången med bytet av pensionssystem häromåret? Vivi-Anne Emanuelsson: ”Där var vi med mer. Jag var på PPM och tittade på deras webbplats 275 I Digital-tv-kommissionens direktiv framgår det på de speciella förutsättningarna som det ändå och surfade på den, de lade ner tid på att den att kommissionen skulle ta särskild hänsyn till behöver informeras om.” Framför allt är det infor- skulle vara tillgänglig. Sedan läste de in all infor- konsumenters perspektiv och beakta de intressen mation kring applikationen ”talande textremsa” mation om fonder på daisy-skivor (talboksformat som konsumenter med särskilda behov kan ha. som representanterna för SRF helst hade sett att med omfattande sökbarhet för personer med kommissionen och/eller programbolag och dis- läshandikapp). Digital-tv-kommissionen har gjort Tycker ni att Digital-tv-kommissionen har levt tributörer spridit. mer insatser ute på fältet, men det har inte fun- upp till de förväntningarna? Vivi-Anne Emanuelsson: ”Man skulle önska att nits några instanser att få teknisk hjälp ifrån.” Vivi-Anne Emanuelsson: ”Nej, det tycker jag inte, någon hade tagit ansvaret för att föra ut budska- Tiina Nummi-Södergren: ”Man har lämnat helt de har varit dåliga på det stöd och den informa- pet att det här finns. I och med att ingen tagit över till individen. Vi har fått stå för informations- tion som hade behövts vid övergången till de ansvar för det, så ringer ju synskadade och an- spridandet men det är inget självklart.” digitala sändningarna.” Tiina Nummi-Södergren: höriga hit till SRF, så vi har tagit fram ett informa- ”Man har arrangerat speciella möten där man tionsmaterial. Man behöver en extra box, trådlö- riktat sig till handikapprörelsen på olika sätt, men sa hörlurar och en sändare – nästan ingen sådan inte alls haft någon specialriktad information. Det här digitalbox har hörlursuttag – och så måste kommissionen var mest intresserad av var att få man se till att boxarna inte stör varandra. Det veta att det gick att läsa texten så bra som skrevs mycket om hur enkel och smärtfri möjligt i den ordinarie informationen. Men det övergången var, men våra medlemmar hade be- har däremot inte funnits något intresse av att titta hövt rådgivning och praktisk hjälp. Handlarna Crister Fritzson, vd för marknätsoperatören Boxer till Jan-Olof Gurinder, ansvarig för Sveriges Televisions januari 2007, därefter vd för Teracom. kontakter med kommissionen och Regeringskansliet före och under övergångens inledning

”Det har varit väldigt mycket upp till varje oper- begränsad budget men med ett uppdrag att in- atör att positionerna sig och attrahera kunderna. formerar neutralt - har visat sig vara framgångs- Kunderna har haft ett stort urval av möjliga erbju- rikt. Men informationsinsatserna har inte bara ”Vi var väldigt rädda för att vi skulle få hela det övergången. Pierre Helsén (Digital-tv-kommissio- danden på marknaden. Vi (Boxer) tjänade pågått under de här två åren som släckningen ekonomiska ansvaret för informationsverksam- nens huvudsekreterare) försökte vigga oss på naturligtvis på digitaliseringen, men att välja just pågått utan under många år. Marknätet har varit heten och vi var bekymrade över att övergången pengar.” Boxer för att marknätet släcks har inte varit igång sedan 1999 och övriga plattformar har gått skulle uppfattas som något SVT drivit igenom någon självklarhet. Vår största tillväxt hade vi ut med stora informationsinsatser i samband och var ansvarigt för. Vi hade en väldigt sval och Jag har hört talas om ett möte året innan släckningen inleddes. Vår affärsidé ut- med att de digitaliserats. Det är grunden till att avvaktande attityd både mot Kulturdepartemen- på Villa Källhagen? går inte ifrån att man släcker det analoga nätet, det har blivit så lyckat; informationsnivån har tet och även inledningsvis mot kommissionen. (Se även intervjun med Magnus Janson, TV4) utan från att många vill ha mer tv.” varit väldigt hög hos hushållen och framför allt Kommissionen fick inga pengar, utan konceptet ”Det handlade om hur tågordningen för släcknin- i detaljhandeln. Boxer har investerat mycket vara att andra skulle vara med och ta saker. gen skulle läggas upp. Magnus Janson och jag Kommissionen och regeringen har kritiserats pengar på att utbilda personal hos handlarna Sedan lyckades vi få till stånd ett upplägg, vi var hade väldigt mycket kontakt under hela tiden. 276 för att särskilt gynna Boxer. Hur kommenterar – så det fanns redan ett stort antal kompetenta med och betalade en del av ett call center. Det Det var genom hans och mitt arbete som SVT 277 du det? säljpersoner som informerade kunderna. Tittar var när den arbetsfördelningen satt sig som vi och TV4 gick in så tungt, vi dikterade villkoren för ”Det är i alla fall inget som vi har känt, vi har inte man på de totala investeringarna runtomring började gå in i arbetet ordentligt. Sedan tog vi Teracom och kommissionen.” uppfattat det som att vi har varit gynnade på övergången för all information, så handlar det om ansvar för egna informationsinsatser, vi byggde Den inledande diskussionen handlade bland an- något sätt. När kommissionen har arrangerat ak- många miljoner. Där ligger mycket av förklaringen upp information på webben, sände trailers, bör- nat om i vilken ordning sändarna i det analoga tiviteter så har alla aktörer haft exakt samma till att övergången blev så lyckad. Utifrån detta jade medverka i informationskampanjerna.” marknätet skulle släckas. SVT ville, i motsats till möjligheter att informera kunderna. Sedan kan kan det kännas tämligen motiverat att regeringen Teracom och Digital-tv-kommissionen, att proc- man säga att vi förmodligen har varit mer aktiva tog beslutet att ge kommissionen begränsade Var det någon gång nära att SVT beslutade essen skulle inledas i en storstad, helst Stock- än någon annan aktör, men det är ju ett beslut vi resurser för informationen och i huvudsak ett sig för att inte alls medverka till övergången? holm – ”jag sa att om vi börjar i Stockholm så vet tagit själva. Vi har velat investera pengar och an- samordningsansvar.” ”Vi hade antal möten med kommissionen och vi att vi klarar resten.” Dessutom befarade SVT dra resurser i digital-tv-övergången, men det hade en avvaktande inställning. Men runt att det kunde bli besvärande att Gotland, Motala hade vilken operatör som helst kunnat göra.” årsskiftet 2004-2005 bestämde vi att vi inte och Gävle, de orter som ingick i den första släck- kunde hålla på och obstruera, vi skaffade oss en ningsomgången, själva anmält intresse att vara Regeringen valde att låta en kommission aktionsplan och därifrån var vi aktiva.” först med helt digitala marksändningar. Jan-Olof koordinera information och planering av Gurinder och hans kolleger hade kontakt med övergången. Var det ett klokt beslut? Vad menar du med att ni obstruerade? de politiska ledningarna i kommunerna och kon- ”Det fanns säkert många olika alternativa sätt att ”Obstruktionen bestod i att vi ville hålla tillbaka staterade att deras drivkrafter snarare bottnade sköta informationen kring släckningen. Det bes- kravet på att vi skulle bidra ekonomiskt till i näringspolitiska än i mediepolitiska hänsyn. lut som regeringen tog - om en kommission med Varför var det viktigt för er att känna till Ulrika Hultgren, presschef, Canal Digital kommunernas drivkrafter? ”För att få kommunerna aktiva och ta tag i frågor utifrån perspektiv som vi tyckte var viktiga. För oss var det till exempel viktigt att de skulle mobilisera ”Givetvis måste vi tänka på vår business i första punkter på vad de sagt i pressen, och då har jag hemtjänsten och kommunernas konsumentväg- hand och med tanke på att det är ett monopol i tagit det med den personen direkt.” ledare. Vi frågade oss hur det skulle bli för gamla marknätet och vi missgynnas av det, har det varit människor, hur de kommunala bostadsbolagen viktigt för oss att man får ut att det finns olika al- Har kommissionen gått er till mötes när ni säkerställde distributionen i sina nät, hur skolorna ternativ. Vi har velat ha större fokus på att det haft synpunkter? hanterade övergången.” finns alternativa sätt att ta emot digital-tv. Där ”Ja, jag tycker det. Självklart tycker vi att de har vi haft kritik mot Digital-tv-kommissionen. borde ha fokuserat mer på de olika distributions- Märktes det sedan att kommunerna hade Mest synpunkter har vi haft på ett press- formerna för digital-tv. Störst fokus har legat på andra drivkrafter än de som ni värdesatte? meddelande där man presenterade godkända marknätet. Samtidigt har vi sett att det kommer ”Jag uppfattade inte det, man fick inriktning på boxar för marknätet. Vi reagerade starkt, för det nya tjänster med HDTV som ställer jättestora krav att lösa vardagsproblemen för medborgarna. Det var inte det enda valet konsumenten kunde göra, som vi idag ser att marknätet inte klarar oavsett blev ett starkt medieintresse, inte minst från lo- det fanns andra valmöjligheter och boxar.” om det är analogt eller digitalt. I framtiden kom- kalpressen. Från att initialt ha haft tveksamma Kommissionens pressmeddelande som skickade mer många som valt marknätet därför att gå över artiklar, gjorde de sin bevakning till en variant av ut i början av januari 2007 hade rubriken ”7 boxtips till satellit och det man kan känna oro för är att 278 ’public journalism’; lokaltidningarna ställde upp för dig som ska fortsätta titta på marksänd tv” och tv-tittarna känner sig lurade. När de har gjort in- 279 på medborgarnas sida, de hjälpte till för att det fick Canal Digital och ytterligare nio aktörer – vesteringarna kommer det ytterligare ny teknik, skulle bli så bra som möjligt.” satellit-, kabel- och bredbandsdistributörer samt HDTV och andra grejer, och jag kan väl känna att ”Jag var med när Teracom bjudit in till ’sista nat- programbolag – att gemensamt formulera en de- det finns en oro för att de ska få en negativ bild ten med gänget’ vid släckningen av den sista battartikel som publicerades i Svenska Dagbladet av digital-tv. Men det är ingen kritik jag kan rikta analoga sändaren i Hörby. Alla tog adjö av varan- och branschtidningen Dagens Media: ”Ända sedan mot kommissionen i sig, för de har inte haft upp- dra, men jag sa att kommissionen inte borde sluta, kommissionens start har arbetet fokuserats helt draget att informera om ny teknik.” utan i stället ombildas till en mpeg-4-kommission. och hållet på att informera svenskarna om att de Generellt har den ökade mängden information För nu när det finns ännu effektivare kodningste- bör ta emot digital-tv via marknätet. Från första om digital-tv under övergången varit av godo för knik i marknätet står vi ju inför nästa stora förän- början har övriga företag i branschen tvingats satellit- och kabeloperatörerna, anser Ulrika Hult- dring. Det är en viktig sak att notera att i och kämpa för att se till att svenskarna informeras gren, trots att mycket handlat om att gå över från med övergången har vi kommit in i den digitala om de alternativ de har att tillgå när deras marksänd analog till marksänd digital-tv. Infor- eran för hushållen, och den präglas av att det inte analoga tv-signal släcks.” mationen har lett till en generellt mognare finns några slutliga lösningar. Nu är tv-mottagning ”Talsvarsgrejen (se intervjun med Karin Zingmark, marknad med konsumenter som ställer högre stadd i lika snabb omvandling som användningen Viasat) och pressmeddelandet var det vi hade krav. ”Vi har givetvis gynnats av att det varit av mobiltelefonen och datorn. Ett av största hoten mest kritik kring. Annars tycker jag ändå att sa- fokus på branschen. Men vi har också blivit mer vi kan få är att folk tror att de löst tv-mottagningen marbetet med kommissionen har funkat ganska granskade av media än vad vi skulle ha blivit an- för lång tid framöver när de köpt platt-tv med in- bra. Jag tycker att vi under tidens gång har fått nars. Man har fokuserat på avtalsvillkor och byggd mpeg-2-mottagare.” ett bättre samarbete. I vissa fall har jag haft syn- prissättning som jag inte tror att man skulle ha gjort innan. att vara med, men ville inte bli behandlade som Skulle det ha sett annorlunda ut om kommis- Den stora vinnaren var ju Boxer, det är de som barnungar som inte får vara med och bestämma.” sionen haft andra förutsättningar? har tagit den stora kakan vad gäller kunder.” ”Man präglas alltid av resultatet och jag tycker Var det någon gång aktuellt för TV4 att helt att Teracom och Digital-tv-kommissionen har avstå från att medverka till övergången? gjort kanonjobb utifrån de förutsättningar som ”Inte som genomtänkt strategi och alternativ, gavs. Jag är rätt stolt över att ha varit med om Magnus Janson, distributionsdirektör på TV4 under mer i så fall av frustration efter vissa möten. Men att genomföra en så stor förändring så smidigt. efter Källhagen blev det annorlunda med veck- Och det kanske var smart av Kulturdepartementet större delen av digital-tv-övergången och huvudansvarig omöten som var rena arbetsmöten om hur vi att inte ge kommissionen mer pengar. Om de bäst gör det här tillsammans.” hade fått mer hade de inte känt sig tvingade att för kontakterna med kommissionen jobba på det här sättet, inte samarbetat med TV4 och SVT.”

Enligt Magnus Janson hade TV4 tre grundin- knappnålsbudget. Indirekt försökte staten på så ställningar till digitalövergången: Bolaget såg sätt välta över en del av ansvaret på ett kom- det som sin uppgift att hjälpa till, man såg en mersiellt, börsnoterat bolag. I min värld avgjor- Lars Marén, ämnesråd på Kulturdepartementet och kommersiell potential i att få fler abonnenter till des släckningen när vi gjorde vår ’Villa Källhagen- knuten till Digital-tv-kommissionen som expert. 280 TV4:s betalkanaler och dessutom var övergången kupp’ (exklusiv restaurang i Stockholm). Allt hade 281 en användbar bricka i ”det ständigt pågående gått i stå: vi vägrade medverka, SVT bråkade, maktspelet med Kulturdepartementet”. ”Det är det var ett jävla liv. Vi var tvungna att lösa den klart att vi såg att det skulle uppstå en väldigt här frågan så vi bokade Villa Källhagen en hel När föddes tanken på att genomföra digital- process, med en massa olika ansvarsområden stor potential för att växa på betal-tv-sidan, och dag. Först kom SVT dit och jag och Jan-Olof tv-övergången via en kommission? som behövde samordnas för att det skulle bli av. att marknätet naturligtvis skulle bli en relevant Gurinder gjorde upp om hur vi tyckte att släck- ”Ganska tidigt stod det klart att det inte skulle Här var det väl inte fullt så många, men det fanns motvikt till ComHem och satelliterna. Om man ningen skulle starta och hur och vad vi skulle vara en parlamentarisk utredning, utan snarare Teracom, programbolagen och det fanns de- bortser från det ständigt pågående tuppandet medverka i. När vi var klara och överens kom ’fem vise män’, folk med lite olika bakgrund som taljhandeln. Det var ju inte så att vi från början med Kulturdepartementet, så fanns det ett Teracom. Digital-tv-kommissionen hade bestämt själva skulle kunna bidra, men också fungera visste exakt vad som skulle ta mycket eller lite av genuint intresse för att det skulle finnas kvar en ett enda datum för den första släckningen på som samordnare. Det är klart att tankarna gick kommissionens tid.” distributionsväg som inte styrdes av kommersiella hösten 2005 men vi tyckte att vi skulle dela upp lite grann till högertrafikkommissionen en gång i intressen. Vi tyckte att det skulle finnas ett datumen. Vi frågade Teracom om det var tekniskt världen. Man ville ha någon som kunde fungera Fanns det andra alternativ, till exempel att ’banverk’, en neutral distributionsform – sedan möjligt och fick svaret att de inte hade några som något slags katalysator eller samordnare.” låta en myndighet ta ansvaret? kan man förstås diskutera om staten eller Boxer synpunkter. Tre timmar senare kom Digital-tv- ”Tanken måste ha funnits, typ Post- och telesty- verkligen är neutrala. Kulturdepartementet kommissionen och vi förklarade att det inte Tittade ni konkret på erfarenheterna av relsen, Radio- och tv-verket, men jag tror att det agerade som om det var TV4:s plikt och förban- längre fanns utrymme för särskilt många fler högertrafikomläggningen 1967? var ganska många som menade att en sådan här nade skyldighet att medverka till övergången. överraskningar från deras sida. Sedan blev det ”Nej, det gjorde vi väl inte. Det man kunde förstå kommission skulle ha bättre förutsättningar. Jag led med kamraterna på Digital-tv-kommis- mer samarbete, de förstod att det inte var någon var att högertrafikomläggningen, utan jäm- Post- och telestyrelsen har ju gett uttryck för stor sionen som skulle genomföra den med en bra idé att diktera villkoren. Vi tyckte det var ok förelser i övrigt, var en mycket mer omfattande ovilja mot digital-tv-projektet, de har skrivit i olika sig. Jag tror att det här har varit ganska lärorikt Det är lätt att inse att socialdemokraterna var let sa ’nä, nu ska vi stanna och fundera’ och så sammanhang att det ur frekvenssynpunkt är ön- för kansliet, de har lärt sig arbeta på annat sätt, rädda för att det här skulle bli en valfråga. eldar några oppositions-partier på att nu ska vi skvärt att inte alls marksända tv. Så det kanske utan jättemycket pengar.” Gick det att spåra någon nervositet hos de stoppa den här galenskapen. Då sprids en osäker- inte var den myndigheten man i första hand ville två kulturministrar som höll i övergången, het som i sig kan göra att det blir ett misslyck- göra till trädgårdsmästare.” Har det varit lärorikt för er på departemen- Ulvskog och Pagrotsky? ande. Det som blev slutet på den där visan var tet? ”Det fanns en oro. Man såg väl framför sig att de att regeringen gjorde en liten justering av kommis- I sin första årsrapport för 2004 påtalade kom- ”Det har varit lärorikt för alla här. Det är ju ett som gillar tv och som tycker det är bra att betala sionens förslag om nedsläcknings-takten. missionen att man tilldelats för små medel, väldigt stort projekt och det var ju inte givet från för många kanaler, de har redan skaffat sig det Regeringen flyttade några av de områden som var att man riskerade att inte klara uppdraget början hur det skulle gå. På många håll fanns det här, för dem är det en självklarhet och själva föreslagna i etapp tre, alltså hösten 2006: något fullt ut om man inte fick större resurser. Hade nog en stor fruktan inför det här projektet. Jag övergången betyder ganska lite för dem. Men de lade man på våren och något på våren 2007, så det ni tänkt fel här på departementet? vet inte om man insåg att om man inte hade gjort som inte tycker att tv är särskilt intressant, som blev bara en etapp hösten 2006. Motiveringen var att ”Dels är det väl normalt att alla som har en up- allt det här, så hade man fått ett mycket större inte vill betala för kanaler, som är nöjda med vad man inte ville blanda information om digital-tv- pgift vill ha större resurser, det är ingen ovan- problem längre fram. Det var så mycket som de har haft, för dem är det här något utifrån kom- övergången med valinformation, att det skulle bli lighet. Men visst, det var ganska tydligt att de kunde ha gå snett.” mande, någonting obehagligt. Det är klart att skulle lite för mycket av olika sorters information. Se- som började jobba på kommissionens kansli är de ha blivit väldigt missnöjda, då finns det politiska dan kan man tänka sig att det fanns andra bev- informatörer som hade jobbat med olika infor- Vad till exempel? poänger att hämta. Men vad skulle politikerna ekelsegrunder, men det blev i varje fall resultatet mationsprojekt tidigare. Mitt intryck var att de ”Massvis med saker. Om vår fromma förhoppning göra? Fanns det något de hade kunnat göra? av det här.” hade haft betydligt större resurser i de tidigare var fel och det inte kom några boxar, om mottag- Jag tror man kom fram till att det inte fanns så 282 grejer de hållit på med. Det har varit en ningen inte hade blivit bättre utan mycket sämre mycket de kunde göra, det hade inte varit vidare Satellitoperatörerna Canal Digital och Viasat 283 svårighet att finansieringen av kommissionen för många, om det hade kraschat på något vis, smart att göra en tankepaus. Kommissionens roll och satellitägaren SES Sirius riktade har fått tas ur de utredningsmedel som finns i om det hade blivit så starkt tryck att man hade var ju att ta fram en plan som gällde den första återkommande kritik mot att kommissionens Regeringskansliet. Det här var ingen vanlig of- sagt att nu tar vi en paus i processen. Om det etappen och en som gällde de kommande etap- direktiv inte var plattformsneutrala, utan fentlig utredning, så man har nog frestat ganska hade gått åt helsike på Gotland och man blivit så perna. Det fanns säkert en diskussion som inte fokuserade på marknätet. Var det ett misstag hårt på de pengatillgångar som finns där. Sett ur rädda att man sagt att nu skjuter vi upp nästa tydligt sa att nu är det val så då törs vi inte fortsät- att inte formulera direktiven mer neutralt? det perspektivet har kommissionen fått mycket etapp till efter valet. Vad hade hänt då? Det hade ta övergången, utan snarare att vi kommer vi att ”Nej, jag tror inte det. Det som ligger till grund för pengar, men sett ur ett annat perspektiv, om man varit realistiskt att de partier som varit emot det lära oss en massa saker under den första etap- direktiven är de riksdagsbeslut som är fattade. tänker att man skulle ha gjort en stor reklam- här hade gått ut i valrörelsen och sagt att om ni pen och borde man inte avvakta så att man kan De innehåller två delar: att man ska upphöra kampanj, så har man haft lite pengar. Det tog röstar på oss så stoppar vi det här. Det hade inte dra lärdom av det som man har erfarit under den med de analoga sändningarna, men också att säkert ett litet tag innan kommissionen kom fram varit någon konst att återställa de analoga första etappen, innan man sätter igång etapp 2? man ska bygga ut digitala marksändningar, i alla till hur man skulle jobba. Uppgiften har ju varit att sändningarna på Gotland, i Gävle och i Motala.” Det fanns naturligtvis skäl att göra detta, men fall när det gäller SVT, till 99,8 procents befolkn- samordna information, inte att sköta all information också skäl emot. Om man kunde kommunicera ingstäckning. Det var liksom den omställningen själv. Det var säkert en del diplomatiskt arbete ett tydligt budskap till alla som var osäkra, och som skulle ske.” innan man kom fram till bra samverkansformer då menar jag inte i första hand människor utan med dem som är huvudintressenterna. Det tog sin handeln, att nu ska hälften av Sveriges tv-motta- tid. Men det har gått rätt så bra. Och det innebär gare utrustas för någon form av digital-tv, det finns att man helt enkelt har fått dem att ta ett större goda affärer att göra, då kommer prylarna fram. ekonomiskt ansvar än de från början hade tänkt Det var vår fromma förhoppning. Om man då i stäl- Karin Zingmark, presschef hos satellitoperatören Canal Digital under digitalövergångens första skede. Därefter på samma befattning hos Viasat.

”Vi träffade kommissionen hösten 2004 inför Förändrades din uppfattning med tiden? släckningen hösten 2005. De informerade om ”Det blev bättre till och från, och ibland blev det hur de skulle lägga upp arbetet och det kändes riktigt illa igen. Ett exempel var inför Stockholms- bra. Men ju mer konkreta de sedan blev, desto släckningen i mars 2007, då kommissionen mer oroliga blev vi. Som jag ser det så är det skickade ut ett pressmeddelande med tips om kommissionens uppgift att informera svenska hur hushållen skulle behålla bilden, som bara folket om övergången på ett neutralt sätt genom handlade om att man var tvungen att ha en box att upplysa om de olika alternativ som finns för marknätet (se även intervjun med Ulrika tillgängliga när det gäller digital-tv. Ju mer konkret Hultgren, Canal Digital). Jag hade en känsla av kommissionen blev desto tydligare blev det för att det krävdes att man hela tiden låg på, att 284 oss att dess information inte var neutral.” Kritiken man tog kontakt med kommissionen, synade handlade bland annat om kommissionens talsvar- material och gav kommentarer. Om man inte stjänst som startades med ekonomisk hjälp från hade kontakt med kommissionen och den Sveriges Television, TV4 och Teracom. Canal slappnade av, så blev det sådana här missar.” Digital, där Karin Zingmark då jobbade, ansåg att talsvarstjänsten snedvred konkurrensen genom frågeställningar som indirekt styrde de uppringande till marknätsoperatören Boxers kundtjänst. ”Genomgående i samarbetet är att vi känt att vi inte har haft möjlighet att påverka på förhand, utan det har blivit reaktivt, till exempel när det gäller kommissionens tryckta informationsbro- schyrer. Vi hade gärna sett att vi fått möjlighet att korrekturläsa dem, och vi fick det vid vissa tillfällen, men andra gånger fick vi det först när de redan var tryckta. Jag förstår att kommissionen skulle arbeta nära Teracom, eftersom det var den tekniska operatören. Men i och med att Teracom äger 70 procent av (marknätsoperatören) Boxer, blir det klurigt eftersom Boxer har monopol i marknätet.” Sammanfattning: attityder till själva genomförandet av beslutet. För att täcka in så många konsumentaspekter som till digital-tv-övergången i möjligt av teknikskiftet, har i denna slutunder- sökning även boende i kabelhushåll ingått, liksom riket personer med tillgång till fritidshus. Genom att inkludera dessa grupper i urvalet möjliggörs även Under- en analys av hur skiftet påverkat dem som kan- Riksdagen beslutade våren 2003 att digitalisera ske enbart kommit i kontakt med digital-tv- det svenska marknätet, d.v.s. det sändarnät som övergången sekundärt, eller utanför den ordi- vid tidpunkten för beslutet försåg nära 1,4 miljoner narie bostaden. Undersökningen är utförd på svenska hushåll med tv-sändningar. Denna uppdrag av Digital-tv-kommissionen. övergång, som påbörjades i september 2005, är nu slutförd. Tv-mottagning och agerande i samband med sökningar övergången Nedan sammanfattas resultaten från Mediavisions Även om inte mottagningsformerna för tv är det slutundersökning gällande attityder hos primära i föreliggande rapport, är flera av attityd- 18-74-åringar i Sverige till digital-tv-övergången frågorna delvis analyserade utifrån denna bak- i marknätet. Denna attitydundersökning är den grund. Det är inledningsvis intressant att konstatera sista i en serie av studier vars målsättning varit att en förhållandevis stor andel av de intervjuade 287 att följa och analysera digital-tv-övergången 18-74-åringarna är okunniga i frågan om vilken samt hur teknikskiftet uppfattats av befolkningen. tv-distribution de har. Fem procent, vilket mot- Tidigare, och löpande under åren 2005-2007, svarar nära 320 000 personer i åldersgruppen, 1 Slutundersökning – attityder till digital-tv-övergången i riket, inklusive kabel- och fritidshushåll har var och en av de fem övergångsetapperna vet således inte på vilket sätt de mottar sin tv- 2 Slutundersökning – digital-tv-övergången “vägrare” studerats mer i detalj. I föreliggande studie är signal i dagsläget. Mediavision följer de svenska 3 Slutundersökning – digital-tv-övergången “75+” fokus i stället de generella attityder som råder hushållens tv-mottagning även i andra undersök- nu, efter avslutad övergång, både bland direkt ningar, där andelen okunniga är betydligt lägre. och indirekt berörda. I en särskild undersökning Dock är resultatet i dessa undersökningar en utförd i december 2007 har även äldre och per- konsekvens av betydligt mer djuplodande soner med vissa funktionshinder intervjuats kring frågeställningar, med flera kontrollfrågor där de attityder och inställning till digital-tv-övergången. svarande bland annat också måste ta ställning till En avgränsning är att föreliggande undersökning, kanalinnehav och typ av teknisk utrustning. Slut- till skillnad från etappundersökningarna, inte an- satsen är att trots det relativt stora intresse som alyserar konsumenternas olika inköpsalternativ ägnats mottagningsfrågorna under senare år är eller de teknik- eller operatörsval som de facto ett stort antal personer okunniga om sin tv-distri- gjorts. Syftet är istället att efter genomförd bution när ingen direkt vägledning ges. Den mest övergång, beskriva inställning och attityd till bes- troliga förklaringen är förmodligen den enklaste: lutet att övergå till digitala marksändningar samt tv-distribution är av marginellt intresse för många människor, dessutom underordnat innehållsfrå- tredjedelar uppger att de skaffat digital-tv för att visste därmed inte när övergången skulle ske. bildkvaliteten och kostnaderna de har för digital- gan. Bland de nära 95 procent som svarar att de de var tvungna medan 34 procent skaffade dig- Resten ansåg sig delvis informerade om tv. Respondenterna är mycket nöjdare med an- ”vet” vilken distribution de har, är den vanligaste ital-tv för att få fler kanaler. övergången. I den yngsta åldersgruppen, 18-24 talet kanaler de har tillgång till efter övergången mottagningsformen (efter justering för dub- år, var det något färre som ansåg sig vara välin- (en ökning med 30 procent jämfört med antalet beltäckning) kabel-tv (46 procent), följt av mark- Övergången: Generella attityder, attityder till formerade (42 procent) och något fler (16 pro- som uppgav sig vara nöjda med antalet kanaler sänd tv (33 procent). Endast två procent av informationen och påverkan på tv-tittandet cent) ansåg sig vara dåligt informerade. Den före övergången). hushållen saknar helt någon fungerande tv-mot- Bland dem som svarar att de har tillgång till åldersgrupp som ansåg sig vara bäst informerad Av samtliga med någon form av digital-tv-mot- tagning. Inom kabelhushållen är osäkerheten stor någon form av digital-tv, d.v.s. 62 procent, svarar var 45-64 åringarna, där 65 procent svarade att tagning, svarar 73 procent att de är nöjda med kring huruvida mottagningen är analog eller digital. nära 90 procent att de idag tittar lika mycket eller de var välinformerade om digital-tv-övergången. sin nuvarande digital-tv-lösning och inte planerar Nära sju procent av alla med kabel-tv svarar att mer på tv jämfört med före övergången. De rest- Majoriteten av respondenterna blev informerade för att förändra något det närmsta året. Av dem de ”inte vet” om de har analogt eller digitalt erande svarar att de jämfört med tidigare tittar genom tv eller tidningar, men många nämner med marksänd digital-tv, ville något fler behålla distribuerad tv. Nära två tredjedelar av dem mindre eller inte alls på tv. Undersökningen också vänner och familj. Därefter följer Digital-tv- sin nuvarande tv-lösning det närmaste året (77 med kabel-tv svarar dock att de vet att de har påvisar också att vid undersökningstillfället hade kommissionens utskick och information från en dig- procent). 44 procent av alla digital-tv-innehavare analog mottagning. I den nu genomförda attityd- 12 procent minst en tv-apparat i sitt hushåll som ital-tv-leverantör. Två procent svarar att de fått in- anser att övergången för deras del gick smidigt undersökningen är det, sammantaget på individ- saknar mottagning. Den vanligaste orsaken till formation från Digital-tv-kommissionens och utan problem. 38 procent anser sig inte ha nivå, 62 procent av de intervjuade (med fungerande detta är att tv-apparaten ska kasseras, eller att informationsbuss. Tre procent svarar att de inte påverkats vare sig negativt eller positivt av tv-mottagning) som svarar att de har någon form den enbart används till att se på inspelade filmer. fått någon information alls. Bland de yngre är det övergången i marknätet. Cirka 16 procent har av digital-tv; i den ordinarie bostaden eller i Vid djupare analys är vissa skillnader mellan oli- fler som fått information via vänner och familj än i påverkats negativt och tycker att digital-tv- 288 fritidshuset (d.v.s. digital kabel-tv, markmottagning, ka åldersgrupper noterbara när det gäller tv- övriga åldersgrupper. Något fler av markhushållen övergången varit en ”jobbig upplevelse”. Av dem 289 parabol eller IPTV). Denna siffra är i linje med tittandet före övergången jämfört med idag. I har fått information via tv. I den äldsta ålders- med marksänd tv är det något fler som upplevt vad andra undersökningar uppmätt; till exempel åldersgruppen 65-74 år svarar 13 procent att de gruppen anger något färre än de yngre ålders- att övergången gick smidigt (44 procent). I den Mediavisions digital-tv-tracking från fjärde kvar- tittar mer på tv nu, jämfört med innan övergången. grupperna att de fått information via Internet. yngsta åldersgruppen tyckte hälften att övergån- talet 2007 med 61 procents digital-tv-penetration Detta är något fler än för befolkningen i sin helhet. De intervjuade har i denna undersökning fått gen gick smidigt utan problem. Den åldersgrupp på individnivå. Totalt är det 21 procent av hushål- Sett över hela den undersökta populationen bedöma viktighet av ett antal aspekter samt hur där högst andel angett att de påverkades negativt len som anger att de har mottagning via mark- (18-74 år) är det cirka hälften som svarar att de nöjda de varit med sina tv-tjänster före och efter av digital-tv-övergången var de äldsta 65-74 år, sänd betal-tv med Boxer och 12 procent har FTA. idag väljer bland samma tv-kanaler som före övergången. Mer än hälften av respondenterna där en femtedel tyckte att de påverkats negativt. Endast 11 procent av samtliga hushåll uppgav att övergången, medan drygt 40 procent svarar att med digital-tv anser att förbättrad ljud- och bild- de i direkt samband med övergången var de väljer bland något fler kanaler efter övergången. kvalitet är viktigt eller mycket viktigt. 34 procent tvungna att aktivt göra något för att behålla sin I åldersgruppen 18-24 år är det betydligt färre, av de tillfrågade tycker det är viktigt eller mycket tv-mottagning – i form av att skaffa ny tv-antenn 28 procent, som svarar att de idag väljer bland viktigt att ha tillgång till ett stort antal kanaler. eller digital-tv-mottagare. Detta betyder, under- fler kanaler. Hela 65 procent av 18-24 åringarna Betydligt mindre viktigt anses av många tillgån- förstått, att den stora majoriteten valde att digi- svarar att de väljer bland samma kanaler som gen till digitala tilläggstjänster, såsom högupplöst talisera sin tv-utrustning före själva övergångs- före övergången. 59 procent av alla intervjuade tv (HDTV) eller inspelningsbar hårddisk (PVR) datumet. Nära häften av respondenterna med anser att de varit välinformerade om övergången, (14 procent). Om nöjdheten före respektive efter digital-tv anser att inköpen av digital-tv- d.v.s. de visste när övergången skulle ske och digital-tv-övergången jämförs framkommer att utrustning gick ”utmärkt”, medan nästan en tred- hur den skulle påverka det egna hushållet. Nio det är fler som både är mycket nöjda och som är jedel tyckte att det var ”enklare än förväntat”. Två procent ansåg sig vara dåligt informerade och missnöjde (d.v.s. färre är neutrala) med ljud- och Kabel-tv-innehavares attityder trodde att de bodde i ett digitalt kabel-tv-hushåll fritidshus i samband med att de skaffade digital- frekvens uppgår till 63 procent. Bortfallet har Drygt hälften av Sveriges hushåll mottar tv via angav att de hade hört om digital-tv-övergången tv till sin permanentbostad. En relativt stor andel, främst följande orsaker: urvalspersonen gick ej kabel och har därmed inte direkt påverkats av i medierna och därför trodde att övergången åtta procent, anger att de inte vet när digital-tv att nå efter sex till åtta kontaktförsök (1029 per- marknätsövergången. Den nu genomförda un- även skulle omfatta deras hushåll. Den främsta införskaffades till fritidshuset. I samband med soner), personen vill inte delta på grund av un- dersökningen, liksom andra, kan dock fastslå att orsaken som angavs till varför analoga kabel-tv- övergången uppgav en fjärdedel av fritidshushåll dersökningens ämne, tidsbrist eller princip (382 många boende i kabel-tv-hushåll felaktigt trott hushåll inte skaffat digital-tv var helt enkelt vet- med fungerande tv-mottagning att de behövt personer) samt att personen var bortrest under sig vara berörda och dessutom uppfattat det skapen att det inte behövdes (71 procent). skaffa ny tv-antenn. hela fältperioden (230 personer). som att de ”redan var digitala” eftersom de inte Alla siffror i rapporten, utom de som specifikt behövde agera när övergången nådde deras re- Innehavare av fritidshus: Mottagningsförhål- Metod handlar om demografiska bakgrundsvariabler för gion. Slutsatsen för dessa hushåll är, ofta felak- landen och attityder Undersökningsmetod har varit telefonintervjuer att beskriva urvalet, är riksrepresentativa. tigt, att de idag har digital kabel-tv. Totalt 17 procent av individerna som deltog i den- med 3284 individer 18-74 år, genom ett så kallat Viktning har gjorts på individnivå med variablerna Vid frågan om hushållets tv-mottagning, svarar na undersökning hade tillgång till fritidshus. Av obundet slumpmässigt urval (OSU) ur befolkn- kön, ålder och län, samt på hushållsnivå efter först 41 procent av de boende i kabel-tv-hushåll dessa behövde 69 procent aktivt göra något i sitt ingsregistret. Intervjuerna genomfördes under hushållsstorlek. att de har digital kabel-tv. När kontrollfråga ställs fritidshus för att tv-mottagningen skulle fortsätta december – februari 2007-2008. Alla intervjuer om de också innehar digital-tv-box, visar det sig fungera även efter övergången till digital-tv i utfördes med andra ord efter det att övergången att 29 procent av alla kabel-tv-hushåll också in- marknätet. Cirka 88 procent av alla individer med i marknätet ägt rum. Undersökningens svars- nehar en denna utrustning. Andelen fritidshus uppgav att de före övergången hade ”fel-svarare” är m a o stor och bland de individer fungerande tv-mottagning i sitt fritidshus. Av dem 290 som bor i ett analogt kabel-tv-hushåll som med fungerade tv-mottagning före övergången 291 inledningsvis uppgett att de har digital-tv men hade över 90 procent marksänd mottagning i Sammanfattning: Tv-mottagning efter kontrollfrågan korrigerat sitt svar, svarar fritidshuset. Efter övergången är det ca en fjärde- Den vanligaste mottagningsformen bland de ”vä- nära 40 procent att den nu genomförda under- del av individerna med fritidshus som inte längre digital-tv-övergången grare” som intervjuats i föreliggande undersökn- sökningen är första gången de förstått att de inte har någon fungerande tv-mottagning i fritidshuset. ing är kabel-tv (42 procent, varav 8 procent an- varit direkt påverkade av digital-tv-övergången. Det är dock väsentligt att poängtera att dessa bland “vägrare” ger att de har digital kabel-tv och 33 procent Trots kontrollfrågan är det ändå en betydande siffror delvis förklaras av att undersökningen analog). 33 procent svarar att de har någon form andel som inte kan svara på om de har digital el- genomfördes under månader (december av digital marknätsmottagning (19 procent har ler analog tv-mottagning i sitt kabelnät. – februari) när fritidshusnyttjandet normalt sett är Nedan sammanfattas resultaten från Mediavisions enbart FTA medan 14 procent har betal-tv-abon- Den främsta orsaken till varför boende i kabel- lägre. 53 procent av individerna i fritidshus med analys av hur digital-tv-övergången i marknätet nemang/Boxer samt 2 procent som svarar att de hushåll skaffat digital-tv, är för att få tillgång till fungerande tv-mottagning har endast en digital- har påverkat och uppfattats av personer som i inte vet om de har FTA eller betal-tv-abonne- fler eller speciella tv-kanaler, följt av att man tv-box utan abonnemang i sitt fritidshus och ser tidigare undersökningar, också utförda av mang). En förhållandevis stor andel, kände sig tvingad av sin digital-tv-leverantör när därmed enbart på fri-tv-kanaler i sitt fritidshus. Mediavision, varit skeptiska till digital-tv. I denna 8 procent, vet inte vilken mottagningsform de denne övergick till enbart digitala kabel-tv- 19 procent anger att de har ett separat abonne- rapport liksom tidigare benämns denna grupp har i dagsläget. sändningar. Cirka 29 procent av individerna med mang till fritidshuset och sju procent har ett så ”vägrare”, eftersom de personer som ingår i analog kabel-tv i sitt hushåll som trott att de kallat multirumsabonnemang som används även undersökningen samtliga svarat att man ”aldrig” Agerande i samband med övergången hade digital kabel-tv, trodde också att digital-tv i fritidshuset. Hela 38 procent skaffade digital-tv tänker skaffa den nödvändiga utrustningen för Trots att övergången till digital-tv i det svenska var något som skulle komma automatiskt i deras till fritidshuset i samband med övergången. digital-tv. Undersökningen är utförd på uppdrag marknätet vid tidpunkten för undersökningen var kabel-tv-nät. Lika många av dem som felaktigt Endast fyra procent skaffade digital-tv till sitt av Digital-tv-kommissionen. genomförd var det nära 10 procent av de in- tervjuade ”vägrarna” som inte kände till att övergången, medan 10 procent uppger att de Metod övergången hade ägt rum. 28 procent av re- tittar mindre på tv än tidigare. Jämfört med innan Metoden för denna undersökning har varit telefon- spondenterna uppgav att de aktivt hade behövt övergången säger 45 procent av vägrarna, något intervjuer med 500 individer som valts ut från göra någonting för att behålla sin tv-mottagning i fler än jämfört med riket, att de väljer bland fler Mediavisions-tv-tracking, samt från de fem etapp- samband med övergången – i form av att skaffa tv-kanaler än tidigare. Endast fyra procent svarar undersökningar som tidigare utförts för Digital- ny tv-antenn eller digital-tv-mottagare. De flesta att de väljer bland färre. För riket är motsvarande tv-kommissionens räkning, under åren 2005-2007. av dem som angett att de behövde vidta åt- siffra 41 procent som väljer bland fler och något Urvalet har utgjorts bland dem som i tidigare gärder har i dagsläget markmottagning eller färre, 6 procent, som väljer bland ett mindre an- intervjuer uppgett att de ”aldrig” tänker skaffa IPTV, men även hushåll med andra mottagnings- tal kanaler än tidigare. digital-tv. De intervjuade var mellan 18-85 år och former svarar att de behövt agera. Endast 5 intervjuperioden ägde rum under december 2007 procent av kabelhushållen ansåg felaktigt att de Information och attityder kring övergången och januari 2008, d.v.s. efter att övergången till behövde agera för att behålla sin tv-mottagning till digital-tv digital-tv i marknätet var fullt genomförd. Det till följd av digital-tv-övergången i marknätet. 61 procent anser att de varit välinformerade ursprungliga urvalet i Mediavisions tv-tracking 42 procent av ”vägrarna” hade skaffat digital-tv om övergången, d.v.s. visste när övergången (15-74 år) samt i etappundersökningarna (18-85 år) långt innan övergången. 32 procent uppger att skulle ske och hur den skulle påverka hushållet. har varit riksrepresentativt för befolkningen genom de införskaffad digital-tv i samband med själva 31 procent ansåg sig vara delvis informerade, ett så kallat tvåstegs klusterurval. Individerna i övergången. Ca 9 procent av hushållen väntade d.v.s. hade hört talas om övergången men visste föreliggande undersökning har deltagit i tv-track- till efter övergången och en stor andel, 17 procent inte så mycket mer. 7 procent ansåg sig vara ingen eller etapp-undersökningarna och valts 292 anger att de inte vet när hushållet skaffade digital-tv. dåligt informerade och visste därmed inte när ut eftersom de tidigare ställt sig negativa till att 293 övergången skulle ske, utan blev överraskade när införskaffa digital-tv. Föreliggande undersökning Övergångens påverkan på vägrarnas det hände. Bland dem som i dagsläget uppger är alltså en kombination av ett tvåstegskluster- tv-konsumtion att de har digital-tv ansåg sig något fler vara urval samt ett kvoturval. Bortfallet, motsvarande Antalet tv-apparater bland dem som kallas välinformerade (69 procent). Undersökningen 65 procent, förklaras främst av följande: personen ”vägrare” omfördelades något före och efter visar att de tidigare så kallade vägrarna nu har gick ej att nå (533 personer), personen vill inte övergången i marknätet: 15 procent svarar att ändrat åsikt och är i huvudsak positiva eller delta på grund av undersökningens ämne (249 det egna hushållet helt saknar fungerande tv neutrala till beslutet att övergå till digitala mark- personer), personen hade inte tid (97 personer) efter övergången (10,8 procent saknade dock sändningar, samt till övergången i sig. 21 procent samt telefonnumret ej längre i bruk (50 personer). tv-apparat även innan). Därmed är det 4 procent anger dock att de i huvudsak är negativa till som idag saknar fungerande tv-mottagning till beslutet, medan 14 procent är negativt inställda till följd av övergången. Andelen med två och tre övergången i sin helhet. Jämfört med riket, är de tv-apparater sjunker till viss del efter övergången tidigare vägrarna idag efter övergången något i relation till innan, samtidigt som antalet med mer positiva till beslutet om att gå över till digital- endast en fungerande tv ökar något. Mediavision tv i Sverige. En möjlig orsak till detta kan vara att har även undersökt om övergången till digital-tv övergången gick smidigare än vad de tidigare har påverkat respondenternas tv-konsumtion. digitala vägrarna till en början trodde att den Bland tidigare vägrare som nu har digital-tv tittar skulle göra. 84 procent mer eller lika mycket på tv som innan Samanfattning: digital-tv-övergången bland “75+” har visat sig mycket tydlig också i andra under- orsaken som anges för detta är att de intervjuade sökningar vilket leder till slutsatsen att det ännu inte köpt digital-tv-box till samtliga sina tv- inte i första hand är ålder som är avgörande för apparater. Mediavision har också undersökt om kunskap kring mottagningsformer för tv. övergången till digital-tv har påverkat respond- Mediavision har på uppdrag av Digital-tv-kom- Tv-mottagning enternas tv-konsumtion. Bland dem som har missionen och Hjälpmedelsinstitutet ombetts Majoriteten av den undersökta målgruppen, eller Hur de äldre agerade i samband med digital-tv, uppger drygt 80 procent att de efter undersöka och analysera hur teknikskiftet och 70 procent av 74-85-åringarna i Sverige ej övergången övergången tittar mer eller lika mycket på tv som övergången uppfattats bland de äldre, här defin- boende i lägenhet, tog vid undersökningstillfället 63 procent av de äldre uppger att de skaffade före, medan 17 procent menar att de ser mindre ierade som 75-84-åringar, i Sverige. Analysen är emot tv via marknätet. Denna grupp har därmed digital-tv i direkt samband med övergången i på tv än tidigare. Det är framförallt de allra äldsta, baserad på 300 obundet, slumpmässiga intervjuer, direkt påverkats av teknikskiftet i marknätet. marknätet. Ca fyra procent av individerna svarade och kvinnor, som svarar att de tittar mindre på genomförda med personer mellan 75 och 84 år, Övergången har även inneburit att betal-tv emellertid att man väntade till efter själva över- tv efter marknätsövergången. Intressant att kon- boende i enfamiljsfastigheter. Urvalet har dragits kommit att introduceras som fenomen, något gångsdatumet med att skaffa den nödvändiga statera är även att nära en tredjedel idag säger utifrån det faktum att det i första hand är boende som inte tidigare varit tillgängligt för hushåll utrustningen för digital-tv. Drygt 60 procent sig välja bland fler kanaler än tidigare. För att i enfamiljsfastigheter (villor, radhus, jordbruks- med endast (analog)markmottagning. Precis uppger att de fått hjälp med att välja sin digital- titta på digital-tv krävs som bekant en digital-tv- fastigheter) som berörts av övergången i mark- som tidigare finns dock möjligheten för dem tv-utrustning. I det äldre segmentet (80-85 år) box med tillhörande fjärrkontroll. För många, nätet. Boende i flerfamiljsfastigheter däremot, med marknätsmottagning att endast välja det stiger denna andel till närmare 70 procent. som tidigare hade analog markmottagning, är har i mycket hög utsträckning sin tv-mottagning tv-utbud som är gratis (s k fri-tv). När den äldre Majoriteten svarar att det framför allt är barnen detta något nytt. Frågor ställdes därför även kring via kabelnät och är därigenom inte direkt berörda gruppen analyseras, visar det sig att en majoritet, som hjälpt till att välja digital-tv-utrustning, men hur den nya utrustningen påverkat tv-tittandet; 294 av teknikskiftet i marknätet. 46 procent, valt fri-tv, d.v.s. enbart det tv-utbud även radio- och tv-handlaren har bistått med d.v.s. om det blivit svårare rent tekniskt att se 295 som är gratis. Drygt 20 procent av de äldre har råd och hjälp. En stor andel fick även hjälp att på tv efter övergången i marknätet. En relativt Mellan 19 september 2005 och 15 oktober 2007 valt marksänd betal-tv (2 procent vet ej vilken koppla in sin digital-tv-box (ca 70 procent) och stor andel av de äldre, 25 procent, instämmer ägde övergången till digitala sändningar i typ av markmottagning de har). Vid denna även här är det framförallt de egna barnen som helt eller delvis med påståendet att det efter marknätet rum. Teknikskiftet i marknätet har undersöknings genomförande (december 2007) varit behjälpliga. Bland de digital-tv-innehavare övergången blivit svårare att sätta på tv:n. Nära genomförts i fem geografiska deletapper och är uppgav totalt 82 procent i den undersökta gruppen som uppgett att de inte fått hjälp med tekniskt 20 procent anser att det blivit svårare att byta nu helt avslutat. I föreliggande rapport analyseras tillgång till någon form av digital-tv (d.v.s. personer handhavande (totalt 22 procent), ansåg nära 80 kanal, medan 14 procent tycker (helt eller delvis) hur de äldre uppfattat denna övergång; från infor- som svarat att de har någon eller flera av distri- procent att det var mycket eller ganska enkelt att det blivit svårare att höja ljudet. Drygt 20 procent mation inför själva övergången, till handhavande butionsformerna digital kabel-tv, digital mark- att koppla in boxen, medan 15 procent tyckte det har upplevt problem med att ha fler fjärrkontroller och installation av nödvändig utrustning, samt mottagning, digital parabol eller IPTV). När de var ganska svårt (ingen svarade mycket svårt, än tidigare. Även här är andelen som anser det övergripande attityder till övergången och det intervjuade fick en kontrollfråga om hushållets medan 8 procent inte kunde ange om det var vara mer problematiskt något högre bland de bakomliggande politiska beslutet. eventuella innehav av digital-tv-box (d.v.s. den svårt eller ej). Digital-tv-övergångens påverkan äldsta (80-85 år) och bland kvinnorna. nödvändiga tekniska utrustningen för att kunna på de äldres tv-konsumtion. Liksom i befolkningen Nedan sammanfattas resultaten från Mediavi- motta digital-tv) svarade dock enbart 75 procent i stort minskar också bland de äldre antal tv- sions analys av hur digital-tv-övergången i att så var fallet, vilket tyder på en viss okunskap apparater något, delvis till följd av teknikskiftet i marknätet har påverkat och uppfattats av per- när det gäller innehav. Denna form av osäkerhet marknätet. Andelen med två och tre tv-apparater soner 74-85 år, utförd på uppdrag av Digital-tv- sjunker svagt i samband med och strax efter kommissionen och Hjälpmedelsinstitutet . övergången, samtidigt som antalet med endast en fungerande tv-apparat ökar. Den vanligaste Information och attityder kring övergången Metod till digital-tv Metoden för denna undersökning har varit tele- Nära 60 procent av de äldre anser sig ha varit fonintervjuer med individer 75-85 år. Intervjuer välinformerade om övergången, d.v.s. de visste med personer äldre än 74 år är ofta förknippat när denna skulle ske och hur den skulle påverka med ett relativt sett stort bortfall, varför en övre det egna hushållet. Drygt 30 procent ansåg sig intervjugräns har dragits vid 85 år. De intervjuade vara ”delvis informerade”, d.v.s. hade hört talas har enbart varit bosatta i radhus, enfamiljshus, om övergången men visste inte så mycket mer. jordbruksfastighet eller villa, d.v.s. inte varit boende Tre procent ansåg sig vara ”dåligt informerade” i lägenhet. Totalt har 300 individer 75-85 år inter- och visste inte när övergången skulle ske. vjuats under december 2007, d.v.s. efter att Majoriteten av respondenterna blev informerade samtliga tv-kanaler inte längre sänds analogt i genom tv eller via tidning, medan den tredje marknätet. Urvalsförfarandet är ett så kallat äkta vanligaste informationskällan var vänner eller oberoende slumpmässigt urval (OSU), där befolkn- familj. Den överväldigande majoriteten anser sig i ingsregistret har använts för att dra intervju- huvudsak vara ”positiv” eller ”neutral” till beslutet personerna i gruppen 75-85 år. Intervjuerna har 296 att övergå till digitala marksändningar, samt till därefter skett med den person i hushållet som bäst övergången i sig. 7 procent anger sig dock i besitter kunskapen om hushållets tv-mottagning. huvudsak negativa till beslutet, medan 9 procent Detta för att svaren ska stämma så väl överens är negativt inställda till övergången i sin helhet. med verkligheten som möjligt, och för att minimera andelen ”vet ej”-svar. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 63 procent.

Undersökningarna är genomförda av Mediavision på uppdrag av Digital-tv-kommissionen.

För frågor angående undersökningar och resultat: Marie Nilsson, vd Mediavision AB + 46 8 528 090 90 ­Stina Sandell, huvudsekreterare, Digital-tv-kommissionen, +46 8 405 10 00 Referenser och mer läsning:

Information direkt relaterat till Nätoperatörer Digital-tv-övergången Markbaserat nät: Teracom www.teracom.se Medieenheten, Kulturdepartementet Satellit: SES Sirius www.ses-sirius.se www.regeringen.se Digital-tv-kommissionens årsrapport 2004 Operatörer KU2004:04 Dnr 12/05 Com Hem www.comhem.se Digital-tv-kommissionens årsrapport 2005 Canal Digital www.canaldigital.se KU2004:04 Dnr 15/06 Boxer www.boxer.se Digital-tv-kommissionens årsrapport 2006 Viasat www.viasat.se KU2004:04 Dnr 14/07 Telia www.telia.se Slutundersökning avseende Attityd i riket inklusive kabel- och fritidshushåll 297 KU2004:04 Dnr 53/08 Programbolag Slutundersökning avseende Vägrare och SVT www.svt.se Digital-tv-övergången KU2004:04 Dnr 55/08 TV4 www..se Slutundersökning avseende Äldre och Kanal 5 www.kanal5.se digital-tv-övergången KU2004:04 Dnr 54/08 TV3 www..se Mediebevakning Digital-tv-övergången, 2004-2008, KU2004:04 Dnr 56/08 Radio- och tv-branschen ”Motala införde digital-tv”. Kommunens egen

rapport www.motala.se Antenn- och kabel-TV-branschens Digital-tv-utredningen SOU 2001:90 branschförening www.cant.se

www.regeringen.se Konsumentelektronik, radio- och tv-branschen www.elektronikbranschen.se Myndigheter Radio- och TV-verket www.rtvv.se Medieberedskap, Styrelsen för psykologiskt försvar www.psycdef.se Post- och telestyrelsen www.pts.se Handikappförbunden www.hso.se Vi i Digital-tv-kommissionen vill speciellt tacka de personer och de projektteam som med stort engagemang och många arbetstimmar bidragit till Digital-tv-övergången. Utan detta samarbete hade de svarta rutorna varit betydligt fler!

Teracom Konsulter och PR Skribenter och redaktion Foto dokumentation 298 Lennart Ivarsson strategiska StrandbergHaage AB / Olle Bergman Pierre Helsén 299 Annah Jagebo samarbetspartners Geelmuyden Kiese AB Lotten Bergman Johan Kinnman Carina Koch Kontaktperson: Sten Haage Gustaf Brusewitz Jakob Lind Sven-Erik Laingren Informationskampanj Tel +46 8 410 129 00 Stina Sandell Stina Sandell Anna Rolén Futurniture AB www. strandberghaage.se Malin Wallin Anna Stålhandske Kontaktperson: Jakob Lind Intervjuer Tel +46 8 566 147 00 Undersökningar och Thord Eriksson Busschafför Sveriges Television www.futurniture.se strategisk analys Tel +46 8 23 43 44 Sefa Arslanerkekoglu Sven Bohlin Mediavision AB www.thorderiksson.se Jan-Olov Gurinder Mediabyrå Kontaktperson: Marie Nilsson Form och layout Ursula Haegerström Scream AB Tel +46 8 52 80 90 90 Foto Futurniture AB Jörgen Stenborg Kontaktperson: www.mediavision.se Jonas Linell/ Agent B Martin Catarina Wilson Sofie Westerstrand Johan Warden/ Skarp Agent Tryck Tel +46 8 53 48 84 00 Printley AB TV4 www.scream.se Mona Björklund Suss Dafgård Elizabeth Gummesson Magnus Janson