DOCSLIB.ORG

Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2009 © Sveriges Television AB 2010

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2009 © Sveriges Television AB 2010 Sveriges Televisions public service-redovisning 2009 © Sveriges Television AB 2010 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktion: Margareta Cronholm, Johan Hartman, Hasse Karlsson, Tomas Lindhé, Jocke Norberg, Christina Forslund, Thomas Håkansson, Ursula Haegerström, Anders Hvidfeldt Layout: MacGunnar – Information & Media Tryck: SRF Repro, Stockholm 2010 SVT 26.02.10 Förord De övergripande publikmålen för Sveriges Television handlar om att bibehålla ett högt förtro- ende, förbättra kvaliteten och att öka räckvidden. Därför är det glädjande att under 2009: ■■ SVT1 blev Sveriges största TV-kanal för första gången sedan 2005. ■■ Rapports publik ökade markant – en utveckling som går helt på tvärs med resten av Eu- ropas nyhetsprogram. ■■ SVT tog hem 11 av 13 möjliga kristaller i den årliga branschtävlingen för de stora svenska tv-bolagen. ■■ SVT ligger i topp i den årliga förtroendemätning, där företag, myndigheter, medier och institutioner tillfrågas via Medieakademin. Besparingarna som inleddes i april 2008 fullföljdes under 2009. Kostnaderna har nu sänkts med 250 miljoner kronor och SVT har drygt 400 färre heltidstjänster. En ny organisation med tre divisioner (Nyhetsdivisionen, Allmän-tv-divisionen och Division SVTi), jämte en centraliserad och bantad administration, har givit ökad rationalitet och högre beläggning. Detta har möjliggjort att vi kunnat bibehålla – och i något fall förstärka – programbudgeten på tidigare nivåer, trots lägre totala kostnader och färre medarbetare. Under det händelse- rika året 2010 kommer SVT därför att producera OS i Vancouver, kronprinsessans bröllop, ett delat (med TV4) VM i fotboll, en stor satsning på riksdags- och kommunalvalen samt ett utökat utbud av kulturprogram. Under senhösten flyttade Teckenspråks medarbetare från Leksand till Falun. Medarbe- tarna på nyhetsredaktionen Gävle-Dala gick med entusiasm in för att lära sig teckenspråket via dagliga korta lektioner och de två nyhetsdeskarna placerades i samma lokal, vilket möj- liggjort ett uppskattat utbyte mellan de döva och de hörande medarbetarna. SVT har under 2009 fortsatt satsat på att utveckla webben och andra interaktiva tjänster . I februari 2009 lanserade SVT en ny version av Play. Möjligheten att se programmen när och var man vill har utvecklats till en succé. Antalet användare ökade. I december togs nästa steg: SVT Play blev nu tillgängligt också via mobilen och digitalboxen. Ett omfattande förhandlingsarbete om upphovsmannarättigheter för de nya plattformarna har föregått de två lanseringarna. Att likforma arbetsprocesserna och datasystemen över hela företaget och att tillämpa ’best practice’ har präglat 2009. Ett nytt, automatiserat centrum för utsändning invigdes, där en eller två sändningsingenjörer svarar för utsändningen av samtliga SVT-kanaler dyg- net runt. Och vi färdigställde ett nytt produktionsnätverk, som binder ihop Stockholm med Göteborg, Umeå och Malmö i ett gemensamt system för efterbearbetning. Redigering kan ske i Umeå, ljudbearbetning i Malmö och färgkorrigering i Stockholm – av samma pro- gram, samtidigt. Under senhösten klubbade riksdagen ett nytt sändningstillstånd för SVT, SR och UR, som ska gälla fram till 2013. Därmed erbjuds möjligheter till en viss långsiktig planering vad gäller finansiering och programverksamhet. Eva Hamilton Verkställande Direktör Sveriges Television AB Innehållsförteckning 1 Sändningstillstånd och anslagsvillkor ...................................................................................................................................................................... 6 2 Sveriges Television AB och dess organisation ........................................................................................................................................... 9 3 Utbud – Oberoende och angelägen .............................................................................................................................................................................. 12 3.1 Kanaler och tjänster ................................................................................................................................................................................................................. 12 3.1.1 Kanaler ............................................................................................................................................................................................................................................ 13 3.1.2 Tjänster ...........................................................................................................................................................................................................................................18 3.2 SVT:s utbud ...........................................................................................................................................................................................................................................22 3.2.1 Fiktion ..............................................................................................................................................................................................................................................22 3.2.2 Underhållning .................................................................................................................................................................................................................... 26 3.2.3 Sport ...................................................................................................................................................................................................................................................27 3.2.4 Kultur, Musik och Gudstjänst ................................................................................................................................................................ 29 3.2.5 Fritidsfakta ...............................................................................................................................................................................................................................33 3.2.6 Vetetenskapsfakta ....................................................................................................................................................................................................... 34 3.2.7 Samhällsfakta ......................................................................................................................................................................................................................35 3.2.8 Nyheter .......................................................................................................................................................................................................................................... 36 3.2.9 Programskarvar .............................................................................................................................................................................................................. 38 3.3 Tablåperspektiv – prime time och utanför .......................................................................................................................................40 3.4 Produktionstyp ............................................................................................................................................................................................................................... 42 3.4.1 Produktionstyper .......................................................................................................................................................................................................... 42 3.4.2 Allmänproduktion ...................................................................................................................................................................................................... 45 3.4.3 Produktion av nordiskt ursprung ......................................................................................................................................................46 3.4.4 Produktion av europeiskt ursprung ................................................................................................................................................47 3.5 Programformer ................................................................................................................................................................................................................................47 3.6 Tillgänglighet ....................................................................................................................................................................................................................................49 3.6.1 Tillgängliggörande av SVT:s utbud ...............................................................................................................................................49 3.6.2 Utbud för särskilda grupper....................................................................................................................................................................... 50 3.6.2.1 Barn och unga ..................................................................................................................................................................................................... 50 3.6.2.2 Språkliga minoriteter och Internationell spegling..................................................................................53
Load more

Recommended publications
  • DSO — the Swedish Experience
    DIGITAL SWITCHOVER DSO — the Swedish experience Per Björkman Sveriges Television AB One of the most interesting, complicated, intriguing and political questions for the upcoming years in Europe will be the question of how to handle the spectrum in the UHF band (470 - 862 MHz). Up to now, this has been the frequency space used for analogue television but with the approaching analogue switch-off, this will change. In Sweden, the last analogue transmitter was shut down a year ago and the process for a new spectrum allocation is up and running at full speed. This article takes a closer look at the situation in Sweden. In Sweden, digital terrestrial transmissions started relatively early. Sweden was actually the second European country to launch DDT services, in March 1999, just a couple of months after the UK. During the subsequent years, it was expanded to five multiplexes (muxes), providing national coverage. Mux 1 is the Public Service (PS) bouquet with an outstanding coverage of 99.8% of the Swedish population. Muxes 2 - 4 cover some 98% of the population and Mux 5 about 70%. Today there are 30+ channels in the digital terrestrial network, most of them on subscription from the pay- TV operator Boxer. However, there is also a free-to-air choice comprising the PS channels and some commercial and local channels. In 2005, the close-down of the three analogue channels started. SVT had two channels – SVT1 on VHF and SVT2 on UHF – and the commercial broadcaster TV4 had one channel in the UHF band. During the close-down period, SVT, TV4, Teracom and the “Swedish Digital Commission” joined forces and launched a massive information campaign to prepare all households for the coming switchover.
    [Show full text]
  • Användarguide Digital-Tv
    Användarguide Digital-tv HHEMEM 11358-Anv.guide_TV020-0904.indd358-Anv.guide_TV020-0904.indd 1 009-02-049-02-04 11.21.0611.21.06 Innehåll Välkommen _________________________________________________________3 Allmänt _____________________________________________________________4 Vad finns i ditt välkomstbrev? __________________________________________4 Vad finns i ditt startpaket? _____________________________________________4 Inkoppling av separat digitalbox till tv ___________________________________5 Inkoppling av inbyggd digitalbox ___________________________________5 HDTV-box med HDMI-uttag ____________________________________________6 Koppla video/dvd med inspelningsfunktion till digitalbox __________________7 Programkort och menyinställningar _________________________________8 Nätnummer _________________________________________________________9 Digital kanalplatslista ______________________________________________10 Felsökning _________________________________________________________11 Pay-per-view ______________________________________________________13 Så här beställer du ___________________________________________________13 Radio och musik ___________________________________________________14 Music Choice ger dig perfekt musikblandning! __________________________14 Vanliga frågor och svar ____________________________________________15 Kontaktuppgifter Kundservice _____________________________________15 HHEMEM 11358-Anv.guide_TV020-0904.indd358-Anv.guide_TV020-0904.indd 2 009-02-049-02-04 11.21.0611.21.06 Välkommen att titta på
    [Show full text]
  • Terrestrial Special
    techMEDIA TECHNOLOGY & INNOVATION issue-i 15 • march 2013 Terrestrial Special Plus • NEW AUDIO TECHNOLOGIES • MISSION: INTEGRATION • INTERCOM INTEROP • MEET THE TLOS • SOLVING SATELLITE JAMMING • DIGITAL AGENDA IN EUROPE and more... tech.ebu.ch viewpoint Keeping tech the digital contents-i economy Issue 15 • March 2013 on the road 3 News & Events Lieven Vermaele 4 News & Events EBU Director of Technology & Innovation 5 News & Events 6 Audio Formats ntil ten years ago the world broadband is not there only because of 7 Binaural Audio of media delivery was simple. growing public demand, but also because it Broadcast networks, whether may be a strategic asset for purchasers. 8 Member Profile: SVT Uterrestrial, satellite or cable, were Undeniably, it can be a strategy to minimize central to the delivery of media (as indeed the relevance of the terrestrial broadcast 9 IMPS they still are). Though some broadcasters platform, and by doing so, make alternative 10 700 mhz Band operated their own terrestrial transmitter but more expensive media delivery methods network, normally there was a direct the only real solution in the market. 12 SP Update: Spectrum (contractual) relationship between the media Continuing with the transport metaphor, Management organization and the network whereby the in today’s digital economy more money is 13 Media Delivery network operator’s function was simply and made with road tolls than with the services solely the transport of media services. using the roads. A fertile digital economy 14 EU Agenda With the growth of IP and broadband should be built around the services that use internet, the world of broadband media was the roads, not with the roads themselves.
    [Show full text]
  • DICE Best Practice Guide.Pdf
    BEST PRACTICE GUIDE Interactive Service, Frequency Social Business Migration, Policy & Platforms Acceptance Models Implementation Regulation & Business Opportunities BEST PRACTICE GUIDE FOREWORD As Lead Partner of DICE I am happy to present this We all want to reap the economic benefi ts of dig- best practice guide. Its contents are based on the ital convergence. The development and successful outputs of fi ve workgroups and countless discus- implementation of new services need extended sions in the course of the project and in conferences markets, however; markets which often have to be and workshops with the broad participation of in- larger than those of the individual member states. dustry representatives, broadcasters and political The sooner Europe moves towards digital switcho- institutions. ver the sooner the advantages of released spectrum can be realised. The DICE Project – Digital Innovation through Co- operation in Europe – is an interregional network We have to recognise that a pan-European telecom funded by the European Commission. INTERREG as and media industry is emerging. The search for an EU community initiative helps Europe’s regions economies of scale is driving the industry into busi- form partnerships to work together on common nesses outside their home country and to strategies projects. By sharing knowledge and experience, beyond their national market. these partnerships enable the regions involved to develop new solutions to economic, social and envi- It is therefore a pure necessity that regional political ronmental challenges. institutions look across the border and aim to learn from each other and develop a common under- DICE focuses on facilitating the exchange of experi- standing.
    [Show full text]
  • Katso Televisiota, Maksukanavia Ja Makuunin Vuokravideoita 4/2017 Missä Ja Millä Vain
    KATSO TELEVISIOTA, MAKSUKANAVIA JA MAKUUNIN VUOKRAVIDEOITA 4/2017 MISSÄ JA MILLÄ VAIN. WATSON TOIMII TIETOKONEELLA, TABLETISSA JA ÄLYPUHELIMESSA SEKÄ TV-TIKUN TAI WATSON-BOKSIN KANSSA TELEVISIOSSA. WATSON-PERUSPALVELUN KANAVAT 1 Yle TV1 12 FOX WATSONISSA 2 Yle TV2 13 AVA MYÖS 3 MTV3 14 Hero 4 Nelonen 16 Frii MAKUUNIN 5 Yle Fem / SVT World 18 TLC UUTUUSLEFFAT! 6 Sub 20 National Geographic 7 Yle Teema Channel 8 Liv 31 Yle TV1 HD 9 JIM 32 Yle TV2 HD Powered by 10 TV5 35 Yle Fem HD 11 KUTONEN 37 Yle Teema HD Live-tv-katselu. Ohjelma/ohjelmasarjakohtainen tallennus. Live-tv-katselu tv-tikun tai Watson-boksin kautta. Ohjelma/ohjelmasarjakohtainen tallennus. Live-tv-katselu Watson-boksin kautta. Ohjelma/ohjelmasarjakohtainen tallennus. Vain live-tv-katselu Watson-boksin kautta. Vain live-tv-katselu. KANAVAPAKETTI €/KK, KANAVAPAIKKA, KANAVA Next 21 Discovery Channel C 60 C More First Sports 121 Eurosport 1 HD *1 0,00 € 22 Eurosport 1 C 61 C More First HD 8,90 € 122 Eurosport 2 HD 23 MTV C 62 C More Series 123 Eurosport 2 24 Travel Channel C 63 C More Series HD 159 Fuel TV HD 25 Euronews C 64 C More Stars 160 Motors TV HD 27 TV7 C 66 C More Hits 163 Extreme Sports HD Start 33 MTV3 HD *1 C 67 SF Kanalen 200 Nautical Channel 0,00 € C 75 C More Juniori Base 126 MTV Live HD *1 C More Sport S Pakettiin sisältyy oheisella 8,90 € 150 VH1 Swedish 40 SVT1 4,30 € 41 SVT2 24,95 € tunnuksella merkityt 151 Nick Jr.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2018
    SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2018 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2018 Sveriges Televisions public service-redovisning 2018 © Sveriges Television AB 2019 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Jocke Norberg Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Ulrika von Celsing, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Anna Kåstedt, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson och Catarina Wilson Layout: Anna Markevärn Omslagsfoto: Bonusfamiljen, Ulrika Malm/SVT och Sommarlov, Mattias Ankrah/SVT Inlagebilder s. 62 och 86: Foap. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2019 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 8 2.1 Oberoende 8 2.2 Värde 9 2.3 Genomslag 10 2.4 Framtida målarbete 10 3. Detta har SVT bidragit med 11 3.1 Värde 11 3.2 Genomslag 17 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 21 4.2 Externa produktionsbolag 21 4.3 Publicistisk kontroll 21 4.4 Nya tjänster 23 4.5 Svenska språket 23 4.6 Decentraliserad organisation 23 4.7 Teknisk eller annan utveckling 26 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 26 5. Här finns SVT 28 5.1 Kanaler 28 5.2 Mottagningsplattformar 30 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 31 6. Bredden i utbudet 35 6.1 Programkategorier 35 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 37 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 37 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 40 7.3 Kulturuppdraget 44 7.4 Barn och unga 46 7.5 Tillgänglighet 50 7.6 Minoritetsspråk 54 7.7 Variation i produktionsformer 56 7.8 Folkbildning 57 7.9 SVT:s samlande roll 58 7.10 Möten och dialoger 60 8.
    [Show full text]
  • State of Subtitling 2011 Report
    State of subtitling access free Europe for all hard of hearing citizens - in EU rier 2011 Report reating a bar C EFHOH/2011 1 Subtitling in the European Union. Easier done than said..... Dear Reader, Articles 11 and 14 of the EU Charter of Fundamental Rights confirm access to information and education as basic human rights. The EU has recently adhered to UN Convention or Right of People with Disabilities. Still over 50 million of deaf or hard of hearing European are deprived of basic human rights simply because they cannot hear programmes broadcasted on TV, they do not understand films in the cinema or plays in the theatre. These reasons have pushed The European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) to launch a pan European campaign in order promote subtitling in audiovisual media in all member states as the easiest solution to grant deaf and hard of hearing people full access to information society. During almost 10 years of our campaign we have gained valuable expertise on this issue which we would like to share with you by/thanks to this information leaflet. Our vision is the full inclusion of people with hearing loss in the society which will only be achieved by giving them full access to media and information. In our opinion 100% of programmes in public TV channels should be subtitled by 2020. We are aware that today we are far from achieving this objective. According to our own research access to subtitles varies strongly/considerably between Member states. We have also found differences in the subtitling access via various teletext pages, which is very confusing to an average user.
    [Show full text]
  • Kanalplan Laholm (HC561)
    C561000 150331 Kanalplan Laholm (HC561) SVT1 Sveriges Televisions huvudkanal, med ett utbud som omfattar allt från familjeunderhållning till debattprogram, barnprogram och kultur. Kanalplats 04. SVT2 Sveriges Televisions andra kanal, med ett utbud som omfattar allt från familjeunderhållning till debattprogram, barnprogram och kultur. Kanalplats 06. TV4 Den breda svenska underhållningskanalen med populära serier, filmer, sport, nyheter och dokumentärer. Kanalplats S10 E8. Barnkanalen SVT:s egna, reklamfria barnkanal varvar klassiska favoriter med nya produktioner. Kanalen fokuserar även på interaktivitet och barnens egen medverkan. Kanalplats S14. Kunskapskanalen SVTs kanal som sänder program inom ämnesområden som historia, natur, vetenskap, kultur, omvärld och språk. Kanalplats S16. SVT 24 Temakanal för sport och nyheter. Samhällsprogram och fördjupningar varvas med en mängd olika sporter. Kanalplats S14. TV 3 är kanalen som bjuder på underhållande program i form av film, serier, talkshows etc. Kanalplats E9. Kanal 5 är en av Sveriges största TV-kanaler och gör TV för moderna och aktiva människor, med inriktning på underhållning, serier, drama och film. Kanalplats 11. TV 6 är den nya breda underhållningskanalen. Kanalen är ett perfekt komplement till TV3 och ger dig bl a sport, actionfilmer, humor och realityserier. Kanalplats S19. Sjuan Sjuan är en bred kvinnlig kanal som bjuder på mängder av färgstark underhållning i form av realityserier, dramaserier, filmer och spänning. Kanalplats 12. Discovery Channel Unika produktioner om forskning, vetenskap, teknik, natur och historia. Kanalplats S18. MTV Europas mest populära musikkanal med intervjuer, livespelningar, hitlistor och mycket mer – dygnet runt! Kanalplats S15. TV 8 Svensk aktualitetskanal som blandar nyheter, inrikes- och utrikesmagasin och dokumentärer med filmer och underhållning. Kompletteras med börsinfo från Bloomberg, DiTV och nyheter från Deutsche Welle.
    [Show full text]
  • ”Sveriges Viktigaste Mediekanal”? En Kvalitativ Studie Av SVT BARNKANALEN
    Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 C-uppsats 15hp Hur skapas ”Sveriges viktigaste mediekanal”? En kvalitativ studie av SVT BARNKANALEN Författare: Jennifer Larsson & Lisa Larsson Handledare: Malin Hallén Examinator: Veronica Stoehrel ABSTRACT Titel: Hur skapas ”Sveriges viktigaste mediekanal”? - En kvalitativ studie av SVT Barnkanalen Författare: Jennifer Larsson och Lisa Larsson Handledare: Malin Hallén Examinator: Veronica Stoehrel Termin: Höstterminen 2012 Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete. Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation Material: Innehållsanalys av åtta dokument om public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö. Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på public service- uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras. Nyckelord: public service, Sveriges Television, Barnkanalen, barnprogram, tv-produktion Kontakt: [email protected] [email protected] 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ”SVERIGES VIKTIGASTE MEDIEKANAL”: INLEDNING............................................................................
    [Show full text]
  • Sweden Is Converting to Digital Television! the Switchover to Digital
    1/3 Sweden is converting to digital television! Is your television ready? The switchover to digital television is starting! A Riksdag decision The Riksdag has decided that all of Sweden is to convert to digital television broadcasting in the terrestrial network no later than 1 February 2008. Gotland, Gävle and Motala are the first three transmission areas to convert. Gotland will begin 19 September 2005, Gävle on 10 October 2005 and Motala on 21 November 2005. This means that analogue terrestrial broadcasts in these areas will gradually be phased out and completely terminated by 13 December 2005. More channels Digital television provides better images, sound and new services such as electronic programme guides and more advanced text television. Most importantly however, all households will be able to receive more channels. The existing analogue terrestrial network is fully utilized and can only accommodate channels SVT1, SVT2 and TV4, despite the considerable demand for a broader selection. Most households have already arranged more channels via cable or satellite. Digital technology enables as many as between five and seven digital channels to be carried in the space used by analogue signals to carry one channel. The digital terrestrial network has been gradually expanded to generate more space for many more channels. Two networks, too expensive Less than 25% of all households still use the analogue terrestrial network to watch television. Costs for maintenance and service of two parallel networks – the old analogue and the new digital – is too expensive in the long term which is why we are switching over to acommon television network based on modern technology.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2019
    SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2019 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 © Sveriges Television AB 2020 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Alexandra Björnstjerna Hjelm Redaktion: Ulrika von Celsing, Marianne Falksveden, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Pauline Klang Burvall, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson, Robert Olsson och Catarina Wilson. Layout: Anna Markevärn Omslag: Landet lyckopiller med Nour El Rafai. Foto: Pia Lehto/SVT och vinnaren av Melodifestivalen 2019 John Lundvik. Foto: Stina Stjernkvist/SVT. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2020 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 10 2.1 Oberoende 10 2.2 Värde 11 2.3 Genomslag 12 2.4 Framtida målarbete 13 3. Detta har SVT bidragit med 14 3.1 Värde 14 3.2 Genomslag 19 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 22 4.2 Externa produktionsbolag 22 4.3 Publicistisk kontroll 22 4.4 Nya tjänster 26 4.5 Det svenska språket 26 4.6 Decentraliserad organisation 26 4.7 Teknisk eller annan utveckling 28 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 29 5. Här finns SVT 30 5.1 Kanaler 30 5.2 Mottagningsplattformar 32 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 32 6. Bredden i utbudet 37 6.1 Programkategorier 37 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 39 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 39 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 43 7.3 Kulturuppdraget 49 7.4 Barn och unga 53 7.5 Tillgänglighet 59 7.6 Minoritetsspråk 63 7.7 Variation i produktionsformer 67 7.8 Folkbildning 68 7.9 Det samlande uppdraget 70 7.10 Möten och dialoger 72 8.
    [Show full text]
  • Worklife and Health in Sweden 2004
    Meaningful work in a demanding work environment - teachers at school Månsson, Eva; Persson, Anders Published in: Worklife and healh in Sweden 2004 2005 Link to publication Citation for published version (APA): Månsson, E., & Persson, A. (2005). Meaningful work in a demanding work environment - teachers at school. In R. Å. Gustafsson, & I. Lundberg (Eds.), Worklife and healh in Sweden 2004 (pp. 319-340). Arbetslivsinstitutet/Arbetsmiljöverket. Total number of authors: 2 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Worklife and Health in Sweden 2004 Rolf Å Gustafsson and Ingvar Lundberg (eds.) National Institute for Working Life The National Institute for Working Life is a national centre of knowledge about working life issues.
    [Show full text]