SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2018 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2018 Sveriges Televisions public service-redovisning 2018 © Sveriges Television AB 2019 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Jocke Norberg Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Ulrika von Celsing, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Anna Kåstedt, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson och Catarina Wilson Layout: Anna Markevärn Omslagsfoto: Bonusfamiljen, Ulrika Malm/SVT och Sommarlov, Mattias Ankrah/SVT Inlagebilder s. 62 och 86: Foap. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2019 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 8 2.1 Oberoende 8 2.2 Värde 9 2.3 Genomslag 10 2.4 Framtida målarbete 10 3. Detta har SVT bidragit med 11 3.1 Värde 11 3.2 Genomslag 17 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 21 4.2 Externa produktionsbolag 21 4.3 Publicistisk kontroll 21 4.4 Nya tjänster 23 4.5 Svenska språket 23 4.6 Decentraliserad organisation 23 4.7 Teknisk eller annan utveckling 26 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 26 5. Här finns SVT 28 5.1 Kanaler 28 5.2 Mottagningsplattformar 30 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 31 6. Bredden i utbudet 35 6.1 Programkategorier 35 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 37 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 37 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 40 7.3 Kulturuppdraget 44 7.4 Barn och unga 46 7.5 Tillgänglighet 50 7.6 Minoritetsspråk 54 7.7 Variation i produktionsformer 56 7.8 Folkbildning 57 7.9 SVT:s samlande roll 58 7.10 Möten och dialoger 60 8. Publiken – användarna 63 8.1 Publikrörelsen från broadcast till online 63 8.2 Medieanvändning vid kriser 64 8.3 Värdering av kanaler tjänster 64 9. Resursanvändning 66 9.1 Intäkter 66 9.2 Kostnader 71 9.3 Produktivitetsökning och verksamhetsutveckling 72 9.4 Sidoverksamhet 75 10. Planer för framtiden 78 Bilaga 1 Sammanfattning 80 Bilaga 2 Bolagsgemensamt index för minoritetsspråk 82 Bilaga 3 Tabeller 83 1 Inledning 1.1 VD HAR ORDET För SVT är valår alltid extra speciella. 2018 var inget undan­ Storm på Lugna gatan slog rekord. Bonusfamiljen skildrade tag. Detta valår präglades av en intensiv diskussion om des­ modernt svenskt familjeliv med värme och humor och Klas- information, påverkanskampanjer och traditionella och sociala sen, en dramaserie om och för unga, hittade en stor och en­ mediers betydelse för hur svenskarna skulle ta till sig infor­ gagerad publik. mation inför valet. Det fanns också en oro att medierna, så Program som Lerins lärlingar, Madame Deemas underbara som skett vid presidentvalet i USA och Brexit­omröstningen i resa, 36 dagar på gatan och Idas skilda världar bidrog med Storbritannien, skulle missa viktiga strömningar i landet. Ett nya perspektiv och väckte nyfikenhet och engagemang. Sverige tydligt råd som SVT fick av våra kollegor på BBC var: ”Lyssna höll andan tillsammans under sommarens Fotbolls-VM, och på era lokalredaktioner”. utmanade varandra genom Duo­appen i På Spåret. Tittarna Rådet tog vi på största allvar. För första gången gjorde SVT engagerade sig i sin egen och andras historia genom Arvinge lokala valkompasser, 290 stycken för alla kommuner och okänd och SVT väckte efterlängtad diskussion med landsting, som även var fria för privata medieföretag att an­ Klimakteriet – det ska hända dig med. vända. Vi ökade rejält antal inslag från de lokala nyhetsredak­ Under 2018 diskuterades förutsättningarna för framtidens tionerna i våra rikssändningar som Rapport och Aktuellt. public service och riksdagen fattade beslut om en ny finansie­ Valprogram som tidigare sänts från Stockholm lämnade hu­ ringsform. Eftersom den förändrade finansieringen har inslag vudstaden och 21 lokala utfrågningar sändes online. Även som ska bevara och förstärka public services oberoende och inom programutbudet skedde en stor förnyelse genom pro­ eftersom radio­ och tv­avgiften behövde moderniseras i takt gram som Sommarlov från Malmö som hade demokratitema, med medievanornas utveckling har jag ställt mig positiv till vass politisk satir med Svenska Nyheter, dokumentärserien förändringen. Länge leve demokratin och partiledarnas visioner tog plats i En parlamentarisk utredning om den kommande till­ Tal till nationen. ståndsperioden för SVT genomfördes under 2018. Vi är posi­ Eftervalsanalysen, gjord av opinionsinstitutet Novus, visa­ tiva till delar av den men ser också faror, bland annat kring en de att SVT var svenska folkets viktigaste källa till information hård förhandsprövning av tjänster. Utredningen beskriver inför valet och visade även en starkt positiv utveckling för public service som en kollektiv demokratisk nyttighet som är SVT Nyheter online både vad gäller förtroende och räckvidd. till nytta för alla i Sverige – något som väl beskriver SVT:s roll Förtroendet hos förstagångsväljare för SVT:s nyheter online i samhället. ökade till exempel med 20 procentenheter jämfört med förra Det var också ett år när tonläget i debatten var livlig och valet. stundtals hård och SVT, med ledorden transparens och öp­ Under sommaren sattes samhället på prov när stora skogs­ penhet, var i mycket nära kontakt med publiken. Jag är upp­ bränder rasade i landet. SVT blev en primär informationskäl­ riktigt glad för alla de över 200 000 synpunkter och frågor la till de många drabbade. Även här visar en undersökning att som kom in från publiken under året. Det tyder på en rätt­ de boende i de drabbade områdena hade störst förtroende för mätigt hög förväntan på SVT och ett osvikligt engagemang nyhetsbevakningen i SVT. från SVT:s verkliga ägare – svenska folket. 2018 var också ett starkt dramaår. Serien Vår tid är nu, en familjekrönika som utspelar sig från fredsdagen 1945 och Hanna Stjärne framåt, sände sin andra säsong och blev Sveriges publikmässigt Verkställande direktör, Sveriges Television AB mest framgångsrika dramaserie på 13 år. Även julkalendern 5 1.2 SVT I ETT FÖRÄNDERLIGT Analytica för att användas i det ameri­ har SVT valt att definiera ett antal be­ MEDIE LANDSKAP kanska valet samt i folkomröstningen av grepp. Med broadcast menas de sänd­ I en föränderlig medievärld är det vik­ Brexit har lett till skarp internationell ningar som sker linjärt i marknätet, via tigt för SVT att försöka förstå och an­ kritik. satellit och de simultansändningar av passa verksamheten till hur människors Medier har också blivit allt mer skep­ SVT:s fem programtjänster som sker och samhällets behov utvecklas. Många tiska till att använda sociala medier för över öppet internet. Med online menas behov är bestående och opåverkade av att nå sin publik. Redan tidigt 2018 sked­ övriga tjänster som sker över internet så teknikutveckling och omvärld, exempel­ de en förändring av den digitala kon­ som linjära sändningar i SVT:s särskil­ vis de grundläggande behoven av infor­ sumtionen då Facebook utan förvarning da live­kanaler och on demand­tjänster, mation och förströelse. Andra behov ut­ förändrade sina algoritmer för hur inne­ så kallad beställ­tv. De kallas också vecklas successivt. SVT följer och håll presenteras. År 2016 kom 25 procent sändningar och tjänster på internet eller analyserar publikens beteenden för att av trafiken till SVT:s sportsajt från soci­ webben. kunna tillhandahålla kanaler och tjäns­ ala medier men då algoritmerna ändra­ Alla timmar som redovisas i texter ter så att så många som möjligt ska hitta des av Facebook, sjönk andelen till och tabeller gäller broadcast om inte till och ta del av dem. Detta är en natur­ 11 procent. Denna förändring visar på annat tydligt anges. SVT tolkar att lig och integrerad del av företagets verk­ vikten av Sveriges Televisions strategi att sändningarna av SVT1 och SVT2 i samhet. primärt publicera material på egna hd­kvalitet endast är rena parallellsänd­ Idag har över 80 procent av svenskar­ plattformar. ningar av de ordinarie kanalerna varför na en telefon som de använder för att se Public service runt om i Europa har dessa aldrig räknas dubbelt i sänd­ på tv, surfa och kommunicera med. Fler under 2018 mött många politiska utma­ ningsstatistiken. Det gäller såväl redo­ människor nås av internet än av tradi­ ningar. I mars 2018 hölls en schweizisk visningen av minoritetsspråk som redo­ tionell tv. Sverige räknas till en av värl­ folkomröstning om att avskaffa licens­ visningen av tillgänglighetstjänsterna. dens mest internetuppkopplade länder. finansieringen av public service. Den Villkoren kan uppfyllas på många Den svenska mediemarknaden ligger resulterade i att schweizarna röstade för olika sätt. I vissa fall utgörs redovis­ också i digitaliseringens framkant där att behålla public service. Danmarks ningen av kvantitativa indikatorer med de historiska medieslagen samlas på in­ Radio har fått ett nytt avtal som ökar jämförelser mellan åren. För andra vill­ ternet. detaljregleringen av bolaget. I Polen, kor är det själva utbudet eller arbetsru­ Under flera år har medielandskapet Ungern, Slovakien, Tjeckien, Slovenien tinerna som bäst beskriver hur SVT blivit allt mer internationellt. Amerikan­ och Kroatien har de regerande partierna agerar för att leva upp till villkoren. Det ska plattformar som Google och Face­ knutit public service­bolagen så tätt till är också viktigt att skilja på krav som book tar den absolut största delen av in­ statsapparaten att de idag är att betrakta innebär en förändring och krav som ternetreklamen från svenska medier och som statstelevision snarare än fria och enbart ska nå ett tillstånd,