Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2018

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2018 SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2018 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2018 Sveriges Televisions public service-redovisning 2018 © Sveriges Television AB 2019 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Jocke Norberg Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Ulrika von Celsing, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Anna Kåstedt, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson och Catarina Wilson Layout: Anna Markevärn Omslagsfoto: Bonusfamiljen, Ulrika Malm/SVT och Sommarlov, Mattias Ankrah/SVT Inlagebilder s. 62 och 86: Foap. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2019 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 8 2.1 Oberoende 8 2.2 Värde 9 2.3 Genomslag 10 2.4 Framtida målarbete 10 3. Detta har SVT bidragit med 11 3.1 Värde 11 3.2 Genomslag 17 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 21 4.2 Externa produktionsbolag 21 4.3 Publicistisk kontroll 21 4.4 Nya tjänster 23 4.5 Svenska språket 23 4.6 Decentraliserad organisation 23 4.7 Teknisk eller annan utveckling 26 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 26 5. Här finns SVT 28 5.1 Kanaler 28 5.2 Mottagningsplattformar 30 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 31 6. Bredden i utbudet 35 6.1 Programkategorier 35 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 37 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 37 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 40 7.3 Kulturuppdraget 44 7.4 Barn och unga 46 7.5 Tillgänglighet 50 7.6 Minoritetsspråk 54 7.7 Variation i produktionsformer 56 7.8 Folkbildning 57 7.9 SVT:s samlande roll 58 7.10 Möten och dialoger 60 8. Publiken – användarna 63 8.1 Publikrörelsen från broadcast till online 63 8.2 Medieanvändning vid kriser 64 8.3 Värdering av kanaler tjänster 64 9. Resursanvändning 66 9.1 Intäkter 66 9.2 Kostnader 71 9.3 Produktivitetsökning och verksamhetsutveckling 72 9.4 Sidoverksamhet 75 10. Planer för framtiden 78 Bilaga 1 Sammanfattning 80 Bilaga 2 Bolagsgemensamt index för minoritetsspråk 82 Bilaga 3 Tabeller 83 1 Inledning 1.1 VD HAR ORDET För SVT är valår alltid extra speciella. 2018 var inget undan­ Storm på Lugna gatan slog rekord. Bonusfamiljen skildrade tag. Detta valår präglades av en intensiv diskussion om des­ modernt svenskt familjeliv med värme och humor och Klas- information, påverkanskampanjer och traditionella och sociala sen, en dramaserie om och för unga, hittade en stor och en­ mediers betydelse för hur svenskarna skulle ta till sig infor­ gagerad publik. mation inför valet. Det fanns också en oro att medierna, så Program som Lerins lärlingar, Madame Deemas underbara som skett vid presidentvalet i USA och Brexit­omröstningen i resa, 36 dagar på gatan och Idas skilda världar bidrog med Storbritannien, skulle missa viktiga strömningar i landet. Ett nya perspektiv och väckte nyfikenhet och engagemang. Sverige tydligt råd som SVT fick av våra kollegor på BBC var: ”Lyssna höll andan tillsammans under sommarens Fotbolls-VM, och på era lokalredaktioner”. utmanade varandra genom Duo­appen i På Spåret. Tittarna Rådet tog vi på största allvar. För första gången gjorde SVT engagerade sig i sin egen och andras historia genom Arvinge lokala valkompasser, 290 stycken för alla kommuner och okänd och SVT väckte efterlängtad diskussion med landsting, som även var fria för privata medieföretag att an­ Klimakteriet – det ska hända dig med. vända. Vi ökade rejält antal inslag från de lokala nyhetsredak­ Under 2018 diskuterades förutsättningarna för framtidens tionerna i våra rikssändningar som Rapport och Aktuellt. public service och riksdagen fattade beslut om en ny finansie­ Valprogram som tidigare sänts från Stockholm lämnade hu­ ringsform. Eftersom den förändrade finansieringen har inslag vudstaden och 21 lokala utfrågningar sändes online. Även som ska bevara och förstärka public services oberoende och inom programutbudet skedde en stor förnyelse genom pro­ eftersom radio­ och tv­avgiften behövde moderniseras i takt gram som Sommarlov från Malmö som hade demokratitema, med medievanornas utveckling har jag ställt mig positiv till vass politisk satir med Svenska Nyheter, dokumentärserien förändringen. Länge leve demokratin och partiledarnas visioner tog plats i En parlamentarisk utredning om den kommande till­ Tal till nationen. ståndsperioden för SVT genomfördes under 2018. Vi är posi­ Eftervalsanalysen, gjord av opinionsinstitutet Novus, visa­ tiva till delar av den men ser också faror, bland annat kring en de att SVT var svenska folkets viktigaste källa till information hård förhandsprövning av tjänster. Utredningen beskriver inför valet och visade även en starkt positiv utveckling för public service som en kollektiv demokratisk nyttighet som är SVT Nyheter online både vad gäller förtroende och räckvidd. till nytta för alla i Sverige – något som väl beskriver SVT:s roll Förtroendet hos förstagångsväljare för SVT:s nyheter online i samhället. ökade till exempel med 20 procentenheter jämfört med förra Det var också ett år när tonläget i debatten var livlig och valet. stundtals hård och SVT, med ledorden transparens och öp­ Under sommaren sattes samhället på prov när stora skogs­ penhet, var i mycket nära kontakt med publiken. Jag är upp­ bränder rasade i landet. SVT blev en primär informationskäl­ riktigt glad för alla de över 200 000 synpunkter och frågor la till de många drabbade. Även här visar en undersökning att som kom in från publiken under året. Det tyder på en rätt­ de boende i de drabbade områdena hade störst förtroende för mätigt hög förväntan på SVT och ett osvikligt engagemang nyhetsbevakningen i SVT. från SVT:s verkliga ägare – svenska folket. 2018 var också ett starkt dramaår. Serien Vår tid är nu, en familjekrönika som utspelar sig från fredsdagen 1945 och Hanna Stjärne framåt, sände sin andra säsong och blev Sveriges publikmässigt Verkställande direktör, Sveriges Television AB mest framgångsrika dramaserie på 13 år. Även julkalendern 5 1.2 SVT I ETT FÖRÄNDERLIGT Analytica för att användas i det ameri­ har SVT valt att definiera ett antal be­ MEDIE LANDSKAP kanska valet samt i folkomröstningen av grepp. Med broadcast menas de sänd­ I en föränderlig medievärld är det vik­ Brexit har lett till skarp internationell ningar som sker linjärt i marknätet, via tigt för SVT att försöka förstå och an­ kritik. satellit och de simultansändningar av passa verksamheten till hur människors Medier har också blivit allt mer skep­ SVT:s fem programtjänster som sker och samhällets behov utvecklas. Många tiska till att använda sociala medier för över öppet internet. Med online menas behov är bestående och opåverkade av att nå sin publik. Redan tidigt 2018 sked­ övriga tjänster som sker över internet så teknikutveckling och omvärld, exempel­ de en förändring av den digitala kon­ som linjära sändningar i SVT:s särskil­ vis de grundläggande behoven av infor­ sumtionen då Facebook utan förvarning da live­kanaler och on demand­tjänster, mation och förströelse. Andra behov ut­ förändrade sina algoritmer för hur inne­ så kallad beställ­tv. De kallas också vecklas successivt. SVT följer och håll presenteras. År 2016 kom 25 procent sändningar och tjänster på internet eller analyserar publikens beteenden för att av trafiken till SVT:s sportsajt från soci­ webben. kunna tillhandahålla kanaler och tjäns­ ala medier men då algoritmerna ändra­ Alla timmar som redovisas i texter ter så att så många som möjligt ska hitta des av Facebook, sjönk andelen till och tabeller gäller broadcast om inte till och ta del av dem. Detta är en natur­ 11 procent. Denna förändring visar på annat tydligt anges. SVT tolkar att lig och integrerad del av företagets verk­ vikten av Sveriges Televisions strategi att sändningarna av SVT1 och SVT2 i samhet. primärt publicera material på egna hd­kvalitet endast är rena parallellsänd­ Idag har över 80 procent av svenskar­ plattformar. ningar av de ordinarie kanalerna varför na en telefon som de använder för att se Public service runt om i Europa har dessa aldrig räknas dubbelt i sänd­ på tv, surfa och kommunicera med. Fler under 2018 mött många politiska utma­ ningsstatistiken. Det gäller såväl redo­ människor nås av internet än av tradi­ ningar. I mars 2018 hölls en schweizisk visningen av minoritetsspråk som redo­ tionell tv. Sverige räknas till en av värl­ folkomröstning om att avskaffa licens­ visningen av tillgänglighetstjänsterna. dens mest internetuppkopplade länder. finansieringen av public service. Den Villkoren kan uppfyllas på många Den svenska mediemarknaden ligger resulterade i att schweizarna röstade för olika sätt. I vissa fall utgörs redovis­ också i digitaliseringens framkant där att behålla public service. Danmarks ningen av kvantitativa indikatorer med de historiska medieslagen samlas på in­ Radio har fått ett nytt avtal som ökar jämförelser mellan åren. För andra vill­ ternet. detaljregleringen av bolaget. I Polen, kor är det själva utbudet eller arbetsru­ Under flera år har medielandskapet Ungern, Slovakien, Tjeckien, Slovenien tinerna som bäst beskriver hur SVT blivit allt mer internationellt. Amerikan­ och Kroatien har de regerande partierna agerar för att leva upp till villkoren. Det ska plattformar som Google och Face­ knutit public service­bolagen så tätt till är också viktigt att skilja på krav som book tar den absolut största delen av in­ statsapparaten att de idag är att betrakta innebär en förändring och krav som ternetreklamen från svenska medier och som statstelevision snarare än fria och enbart ska nå ett tillstånd,
Recommended publications
  • Terrestrial Special
    techMEDIA TECHNOLOGY & INNOVATION issue-i 15 • march 2013 Terrestrial Special Plus • NEW AUDIO TECHNOLOGIES • MISSION: INTEGRATION • INTERCOM INTEROP • MEET THE TLOS • SOLVING SATELLITE JAMMING • DIGITAL AGENDA IN EUROPE and more... tech.ebu.ch viewpoint Keeping tech the digital contents-i economy Issue 15 • March 2013 on the road 3 News & Events Lieven Vermaele 4 News & Events EBU Director of Technology & Innovation 5 News & Events 6 Audio Formats ntil ten years ago the world broadband is not there only because of 7 Binaural Audio of media delivery was simple. growing public demand, but also because it Broadcast networks, whether may be a strategic asset for purchasers. 8 Member Profile: SVT Uterrestrial, satellite or cable, were Undeniably, it can be a strategy to minimize central to the delivery of media (as indeed the relevance of the terrestrial broadcast 9 IMPS they still are). Though some broadcasters platform, and by doing so, make alternative 10 700 mhz Band operated their own terrestrial transmitter but more expensive media delivery methods network, normally there was a direct the only real solution in the market. 12 SP Update: Spectrum (contractual) relationship between the media Continuing with the transport metaphor, Management organization and the network whereby the in today’s digital economy more money is 13 Media Delivery network operator’s function was simply and made with road tolls than with the services solely the transport of media services. using the roads. A fertile digital economy 14 EU Agenda With the growth of IP and broadband should be built around the services that use internet, the world of broadband media was the roads, not with the roads themselves.
    [Show full text]
  • Katso Televisiota, Maksukanavia Ja Makuunin Vuokravideoita 4/2017 Missä Ja Millä Vain
    KATSO TELEVISIOTA, MAKSUKANAVIA JA MAKUUNIN VUOKRAVIDEOITA 4/2017 MISSÄ JA MILLÄ VAIN. WATSON TOIMII TIETOKONEELLA, TABLETISSA JA ÄLYPUHELIMESSA SEKÄ TV-TIKUN TAI WATSON-BOKSIN KANSSA TELEVISIOSSA. WATSON-PERUSPALVELUN KANAVAT 1 Yle TV1 12 FOX WATSONISSA 2 Yle TV2 13 AVA MYÖS 3 MTV3 14 Hero 4 Nelonen 16 Frii MAKUUNIN 5 Yle Fem / SVT World 18 TLC UUTUUSLEFFAT! 6 Sub 20 National Geographic 7 Yle Teema Channel 8 Liv 31 Yle TV1 HD 9 JIM 32 Yle TV2 HD Powered by 10 TV5 35 Yle Fem HD 11 KUTONEN 37 Yle Teema HD Live-tv-katselu. Ohjelma/ohjelmasarjakohtainen tallennus. Live-tv-katselu tv-tikun tai Watson-boksin kautta. Ohjelma/ohjelmasarjakohtainen tallennus. Live-tv-katselu Watson-boksin kautta. Ohjelma/ohjelmasarjakohtainen tallennus. Vain live-tv-katselu Watson-boksin kautta. Vain live-tv-katselu. KANAVAPAKETTI €/KK, KANAVAPAIKKA, KANAVA Next 21 Discovery Channel C 60 C More First Sports 121 Eurosport 1 HD *1 0,00 € 22 Eurosport 1 C 61 C More First HD 8,90 € 122 Eurosport 2 HD 23 MTV C 62 C More Series 123 Eurosport 2 24 Travel Channel C 63 C More Series HD 159 Fuel TV HD 25 Euronews C 64 C More Stars 160 Motors TV HD 27 TV7 C 66 C More Hits 163 Extreme Sports HD Start 33 MTV3 HD *1 C 67 SF Kanalen 200 Nautical Channel 0,00 € C 75 C More Juniori Base 126 MTV Live HD *1 C More Sport S Pakettiin sisältyy oheisella 8,90 € 150 VH1 Swedish 40 SVT1 4,30 € 41 SVT2 24,95 € tunnuksella merkityt 151 Nick Jr.
    [Show full text]
  • State of Subtitling 2011 Report
    State of subtitling access free Europe for all hard of hearing citizens - in EU rier 2011 Report reating a bar C EFHOH/2011 1 Subtitling in the European Union. Easier done than said..... Dear Reader, Articles 11 and 14 of the EU Charter of Fundamental Rights confirm access to information and education as basic human rights. The EU has recently adhered to UN Convention or Right of People with Disabilities. Still over 50 million of deaf or hard of hearing European are deprived of basic human rights simply because they cannot hear programmes broadcasted on TV, they do not understand films in the cinema or plays in the theatre. These reasons have pushed The European Federation of Hard of Hearing People (EFHOH) to launch a pan European campaign in order promote subtitling in audiovisual media in all member states as the easiest solution to grant deaf and hard of hearing people full access to information society. During almost 10 years of our campaign we have gained valuable expertise on this issue which we would like to share with you by/thanks to this information leaflet. Our vision is the full inclusion of people with hearing loss in the society which will only be achieved by giving them full access to media and information. In our opinion 100% of programmes in public TV channels should be subtitled by 2020. We are aware that today we are far from achieving this objective. According to our own research access to subtitles varies strongly/considerably between Member states. We have also found differences in the subtitling access via various teletext pages, which is very confusing to an average user.
    [Show full text]
  • Sveriges Televisions Public Service-Redovisning 2019
    SVERIGES TELEVISIONS PUBLIC SERVICE-REDOVISNING 2019 SERVICE-REDOVISNING TELEVISIONS PUBLIC SVERIGES Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 Sveriges Televisions public service-redovisning 2019 © Sveriges Television AB 2020 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktör: Alexandra Björnstjerna Hjelm Redaktion: Ulrika von Celsing, Marianne Falksveden, Johan Hartman, Annaelisa Hedman, Pauline Klang Burvall, Johan Lindén, Tomas Lindhé, Sara Ohlsson, Robert Olsson och Catarina Wilson. Layout: Anna Markevärn Omslag: Landet lyckopiller med Nour El Rafai. Foto: Pia Lehto/SVT och vinnaren av Melodifestivalen 2019 John Lundvik. Foto: Stina Stjernkvist/SVT. Övriga bilder SVT. SVT äger rätt till bilder i dokumentet. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2020 Innehåll 1. Inledning 5 1.1 VD har ordet 5 1.2 SVT i ett föränderligt medie landskap 6 1.3 Årets redovisning 6 2. Det här vill SVT 10 2.1 Oberoende 10 2.2 Värde 11 2.3 Genomslag 12 2.4 Framtida målarbete 13 3. Detta har SVT bidragit med 14 3.1 Värde 14 3.2 Genomslag 19 4. Kvalitet och utveckling 21 4.1 Uppdragsprocess 22 4.2 Externa produktionsbolag 22 4.3 Publicistisk kontroll 22 4.4 Nya tjänster 26 4.5 Det svenska språket 26 4.6 Decentraliserad organisation 26 4.7 Teknisk eller annan utveckling 28 4.8 Beredskap och sändningskvalitet 29 5. Här finns SVT 30 5.1 Kanaler 30 5.2 Mottagningsplattformar 32 5.3 Kärnverksamhet och kompletterande verksamhet 32 6. Bredden i utbudet 37 6.1 Programkategorier 37 7. Särskilda uppdrag och målgrupper 39 7.1 Jämställdhet, mångfald och spegling 39 7.2 Nyheter och samhällsbevakning 43 7.3 Kulturuppdraget 49 7.4 Barn och unga 53 7.5 Tillgänglighet 59 7.6 Minoritetsspråk 63 7.7 Variation i produktionsformer 67 7.8 Folkbildning 68 7.9 Det samlande uppdraget 70 7.10 Möten och dialoger 72 8.
    [Show full text]
  • Kielivammaisista Kielivähemmistöksi
    KIELIVAMMAISISTA KIELIVÄHEMMISTÖKSI RUOTSIN TELEVISION SUOMENKIELISEN OHJELMATOIMINNAN HISTORIA 1968–2010 Paula Tapiola Journalistiikan pro gradu -tutkielma Kevät 2011 Viestintätieteiden laitos Jyväskylän yliopisto SISÄLLYS 1 JOHDANTO 2 SUOMENKIELISTÄ TELEVISIO-OHJELMAA YLEISRADION ANSIOSTA 2.1 Suomalaisten siirtolaisuus Ruotsiin 2.2 Siirtolaispolitiikan hidas synty 2.3 Vuosien 1960 ja 1969 radioselvitykset 2.4 Suomenkielisen median synty 2.5 Yleisradio tuottaa SR:lle suomenkielistä televisio-ohjelmaa 2.5.1 Ensimmäiset uutisohjelmat 2.5.2 Katsojatutkimukset ja kasvava kritiikki 2.5.3 Vaatimus omatuotannosta 2.5.4 Ajankohtaisohjelma Tapahtumia perustetaan 2.5.5 ”Meitä on niin paljon” 2.5.6 Sorsan terveiset 2.5.7 Lastenohjelmat ja niiden katselu 2.6 Kielivammaisille kielikursseja 3 SR ALOITTAA TELEVISION SUOMENKIELISEN OMATUOTANNON YHTEISKUNNAN PAINOSTUKSESTA 3.1 Suomalaiset alkavat asettua Ruotsiin ja vaatia oikeuksiaan 3.2 Siirtolaisselvityksen linjaukset 1974 3.3 Suomenkielinen media laajenee 3.4 SR palkkaa ensimmäiset suomenkieliset toimittajat 3.4.1 Aktuellt Siirtolaisille 3.4.2 Lastenohjelma Juttu käynnistyy 3.5 Television omatuotannon etsikkoaika 3.5.1 Aktuellt Viikkokatsaus 3.5.2 Meidän kesken 3.5.3 Tapahtumia lakkautetaan 3.5.4 Katsojat ovat muuttuneet 3.6 Suomenkielinen omatuotanto on pakkotuotantoa 4 SUOMENKIELINEN TOIMITUS PERUSTETAAN 4.1 Ruotsin suomalaiset huolestuvat kielikysymyksestä 4.2 Radioselvitys 1978–1985 4.3 Kaksi sisäistä selvitystä ja sitoutuminen 4.3.1 Siirtolaisohjelmat ennen, nykyään ja tulevaisuudessa 4.3.2
    [Show full text]
  • Sandyblue TV Channel Information
    Satellite TV / Cable TV – Third Party Supplier Every property is privately owned and has different TV subscriptions. In most properties in the area of Quinta do Lago and Vale do Lobo it is commonly Lazer TV system. The Lazer system has many English and European channels. A comprehensive list is provided below. Many other properties will have an internet based subscription for UK programs, similar to a UK Freeview service. There may not be as many options for sports and movies but will have a reasonable selection of English language programs. If the website description for a property indicates Satellite television, for example Portuguese MEO service (visit: https://www.meo.pt/tv/canais-servicos-tv/lista-de-canais/fibra for the current list of channels) you can expect to receive at least one free to air English language channel. Additional subscription channels such as sports and movies may not be available unless stated in the property description. With all services it is unlikely that a one off payment can be made to access e.g. boxing or other pay per view sport events. If there is a specific sporting event that will be held while you are on holiday please check with us as to the availability of upgrading the TV service. A selection of our properties may be equipped to receive local foreign language channels only please check with the Reservations team before booking about the TV programs available in individual properties. If a villa is equipped with a DVD player or games console, you may need to provide your own DVDs or games.
    [Show full text]
  • Meine Fernseh- Sender
    Informationen und Übersichten MEINE FERNSEH- SENDER TV HERZLICHEN GLÜCKWUNSCH ZU IHREM SCHLAU.COM-KABELANSCHLUSS. Dank der Entscheidung Ihres Vermieters / Ihrer Hausverwaltung / Ihrer Wohnungsbaugenossenschaft, das Glasfasernetz von schlau.com zu nutzen, können Sie jetzt über 50 analoge TV-Programme empfangen. Was Sie vielleicht noch nicht wissen: Mit der einmaligen Anschaffung eines Conaxfähigen Kabelreceivers empfangen Sie sogar über 190 freie digitale Programme – ohne zusätzliche Gebühren! Unser PAY TV-Angebot bietet Ihnen zusätzlich die Möglichkeit, sich ganz nach Ihrem Geschmack Programme zusammenzustellen: in insgesamt 24 Programm-Paketen finden Sie Spielfilm-Sender, Sport, Special Interest und ausländische Programminhalte in großer Vielfalt. Sie können also aus einem Angebot von über 300 TV-Programmen Ihre persönlichen Favoriten wählen! Analoge TV- und Radio-Sender S. 3 Über 50 freie TV-Programme, 33 Radiosender: Hier finden Sie eine Übersicht über alle Programme und Sender, die Sie frei und ohne Kabelreceiver empfangen können. FREE TV digital S. 10 Über 190 Programme frei empfangbar mit Kabelreceiver. Hier finden Sie eine Übersicht über alle TV-Sender, Sendeplätze und Sendezeiten. PAY TV S. 17 Hier finden Sie eine Übersicht über alle Pakete und Preise. Programmvielfalt in 24 Pay-TV-Paketen: deluxe S. 18 deluxe XL S. 19 doku+news S. 20 fun+sports S. 20 lifestyle S. 21 music+emotion S. 21 españa S. 22 mexico S. 22 croatia S. 22 russkij 1 / russkij 2 S. 23 polski 1 / polski 2 / polski 3 S. 24 arabia S. 25 india S. 25 türkiye 1 / türkiye 2 S. 26 italia 1 / italia 2 S. 27 svenska S. 27 serbia 1 / serbia 2 S. 28 greece 1 / greece 2 S.
    [Show full text]
  • Kanavaniput Ja Taajuudet
    1 KANAVANIPUT JA TAAJUUDET Päivitetty 20.10.2016 Taajuus 234 Mhz Kanavanippu 1 (qam 128) Ohj. Nro YLE TV1 1 YLE TV2 2 MTV3 3 Nelonen 4 YLE Fem 5 Sub 6 YLE Teema 7 Jim 9 YLE Puhe R 1 YLE Klassinen R 3 YLEMONDO ! R 5 Taajuus 370 Mhz Kanavanippu 2 (qam 128) Ohj. Nro VFilm Premiere 467 VFilm Family 471 VFilm Action 473 VFilm Comedy 475 VFilm Hits 477 Viasat Sport 455 3Sat 367 Taajuus 538 Mhz Kanavanippu 3 (qam 128) Ohj. Nro RTL Television 364 TVE Internacional 374 Rai1 375 ARTE 369 Brazzer TV Europe 395 Rai2 376 Taajuus 354 Mhz Kanavanippu 4 (qam 128) Ohj. Nro Playboy TV 394 VH1 Classic 329 MTV Music 327 TotoTV 398 Viasat Golf 461 2 Viasat History 492 Viasat Explorer 490 Viasat Nature/playboy 494 Nickjr 109 Taajuus 346 Mhz Kanavanippu 5 (qam 128) Ohj. Nro SVT 1 356 SVT 2 357 SVTB/SVT24 361 TV3 358 TV4 Sverige 359 NTV Mir 380 Channel One Russia (ORT) 381 Taajuus 338 Mhz Kanavanippu 6 (qam 128) Ohj. Nro Extreme Sports Channel 338 CBS Reality 321 TV6 360 Cartoon Network 313 Nordic TCM 312 Nelonen Prime 106 Taajuus 322 Mhz Kanavanippu 7 (qam 128) Ohj. Nro CNN International Europe 190 Discovery Channel 100 Animal Planet 124 Discovery Science 168 Discovery World 169 TLC 167 VH1 139 Taajuus 314 Mhz Kanavanippu 8 (qam 128) Ohj. Nro C MoreFirst 400 C More Hits 402 C More Series 407 C More Stars 409 SF Kanalen 411 3 Taajuus 258 Mhz Kanavanippu 9 (qam 128) Ohj.
    [Show full text]
  • Enhancing Content Discovery in Video on Demand Services for Children
    Enhancing content discovery in Video on Demand services for children Maja Andersson Maja Andersson Spring 2017 Master Thesis, 30 hp Supervisor: Keni Ren External Supervisors: Erik Wahlgren Examiner: Thomas Mejtoft M.Sc. Interaction Technology and Design, 300 hp Acknowledgements Thanks to SVT’s interactive department and especially Barnplay for supporting this thesis. A special thanks for valuable feedback to the supervisor at Umeå University, Keni Ren, as well as the supervisor at SVTi, Erik Wahlgren, and the UX designer in Barnplay, Sofia Persson. A big thank you to Susanne Eriksson and her colleagues at Enångers förskola, Oskar Englin and his colleagues at Enångers skola, Marie Dellesjö and her colleagues at Hudik skolan and Johanna Nordqvist and her colleagues at Bobygda skolan for letting user studies be conducted there. A special thanks to the children and parents who participated in the interviews and observations. Finally, thanks to the peer reviewers David Bergvik, Simon Johansson and Freja Wieslander. Abstract The media landscape is changing and Internet-based streaming services for children are becoming increasingly popular. The concept of online streaming extends freedom and control over content selection but discovering new content is often experienced as troublesome. The objective of this thesis is to identify parameters to make it easier for users of streaming services for children to discover and watch unfamiliar programs. Guidelines are formed based on literature studies, interviews, observa- tions, a survey, a benchmark, data analysis with Adobe Analytics, a workshop and finally user tests with prototypes. These guidelines conclude that content should be categorized, dynamicized, highlighted and socially engaging.
    [Show full text]
  • När Det Mekaniska Blir Tradition Om Svenska Dialekters Förekomst I
    Södertörns högskola | Institutionen för kommunikation, medier och it Kandidatuppsats 15 hp | Journalistik | Höstterminen 2010 När det mekaniska blir tradition Om svenska dialekters förekomst i nyhetsprogrammet Rapport på SVT1 Författare: Sara Stålenbring Handledare: Karin Milles Examinator: Birgitta Ney Abstract Denna undersökning tar reda på hur reportrarnas tal låter i de svenska nyhetssändningarna och i hur stor mängd regionala varianter av standardspråket förekommer. Den reder även ut vad för policys och praxis som finns hos Sveriges television när det gäller hur en reporter ska tala. Studien fokuseras kring SVT1. Är det mångfaldens Sverige som speglas i reportrarnas språkbruk? Får alla sorts dialekter plats i svensk public service? Undersökningen lutar sig mot den svenska språkpolitiken samt huvuddragen inom sociolingvistik. Vidare kategoriseras de svenska dialekterna i större huvudgrupper där förekomsten mäts utifrån en veckas nyhetssändningar, både från rikstäckande samt från två regionala redaktioner. Analysen mäts utifrån fonologiska och prosodiska variabler som utmärker varje dialektgrupp, samt hur konsonant - och vokalanvändningen ser ut och vilken språkmelodi som kan höras. Undersökningen visar på en stor utbredning av sveamålen, där undergruppen stockholmska är i majoritet. Detta gäller såväl i rikstäckande sändningar som i Nord- och Sydsverige. Den visar även på en stor förekomst av en noterad teveröst, som bäst kan beskrivas som mekanisk och opersonlig. Slutligen kan konstateras att de regionala sändningarna innehåller till en tredjedel tal av sin regionala variant. Sökord: Dialekter, rikssvenska, sociolingvistik, språkpolicy, standardspråk, television 1. Inledning 1 1:1 Syfte och frågeställningar 1 2. Bakgrund 3 2:1 Röster i radio och television genom historien 3 2:1:1 Radions röster 3 2:1:2 Radions uppgift 5 2:1:3 Skriftspråk kan inte bli talspråk 5 2:1:4 Språkvården idag 6 2:1:5 Begripligt, levande, korrekt 7 2:1:6 Funktionaliteten viktig 7 2:2 Sveriges television – rikstäckande television 8 2:3 Regionala nyhetssändningar 9 3.
    [Show full text]
  • Kielivammaisista Kielivähemmistöksi
    KIELIVAMMAISISTA KIELIVÄHEMMISTÖKSI RUOTSIN TELEVISION SUOMENKIELISEN OHJELMATOIMINNAN HISTORIA 1968–2010 Paula Tapiola Journalistiikan pro gradu -tutkielma Kevät 2011 Viestintätieteiden laitos Jyväskylän yliopisto SISÄLLYS 1 JOHDANTO 2 SUOMENKIELISTÄ TELEVISIO-OHJELMAA YLEISRADION ANSIOSTA 2.1 Suomalaisten siirtolaisuus Ruotsiin 2.2 Siirtolaispolitiikan hidas synty 2.3 Vuosien 1960 ja 1969 radioselvitykset 2.4 Suomenkielisen median synty 2.5 Yleisradio tuottaa SR:lle suomenkielistä televisio-ohjelmaa 2.5.1 Ensimmäiset uutisohjelmat 2.5.2 Katsojatutkimukset ja kasvava kritiikki 2.5.3 Vaatimus omatuotannosta 2.5.4 Ajankohtaisohjelma Tapahtumia perustetaan 2.5.5 ”Meitä on niin paljon” 2.5.6 Sorsan terveiset 2.5.7 Lastenohjelmat ja niiden katselu 2.6 Kielivammaisille kielikursseja 3 SR ALOITTAA TELEVISION SUOMENKIELISEN OMATUOTANNON YHTEISKUNNAN PAINOSTUKSESTA 3.1 Suomalaiset alkavat asettua Ruotsiin ja vaatia oikeuksiaan 3.2 Siirtolaisselvityksen linjaukset 1974 3.3 Suomenkielinen media laajenee 3.4 SR palkkaa ensimmäiset suomenkieliset toimittajat 3.4.1 Aktuellt Siirtolaisille 3.4.2 Lastenohjelma Juttu käynnistyy 3.5 Television omatuotannon etsikkoaika 3.5.1 Aktuellt Viikkokatsaus 3.5.2 Meidän kesken 3.5.3 Tapahtumia lakkautetaan 3.5.4 Katsojat ovat muuttuneet 3.6 Suomenkielinen omatuotanto on pakkotuotantoa 4 SUOMENKIELINEN TOIMITUS PERUSTETAAN 4.1 Ruotsin suomalaiset huolestuvat kielikysymyksestä 4.2 Radioselvitys 1978–1985 4.3 Kaksi sisäistä selvitystä ja sitoutuminen 4.3.1 Siirtolaisohjelmat ennen, nykyään ja tulevaisuudessa 4.3.2
    [Show full text]
  • Public Service-Redovisning 2013 Pdf, 1.3
    © Sveriges Television AB 2014 Kontakt: SVT Strategi, 105 10 Stockholm Redaktion: Jimmy Ahlstrand, Stefan Baron, Hanna Dowling, Christina Forslund, Johan Hartman, Anders Hvidfeldt, Thomas Håkansson, Tomas Lindhé, Jocke Norberg, Sabine Römer Omslag: SVT Design Layout: MacGunnar – Information & Media Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2014 SVT 140301 VD har ordet 2013 inträffade det som sin rapportering och boken om det nya Afrika. Upp- länge förutspåtts, tradi- drag granskning fick Stora journalistpriset för av- tionell tv-tittning mins- slöjandet av Telia Soneras affärer i Uzbekistan. Prix kade märkbart med fem Italia tilldelades dramaserien Äkta människor. minuter per dag. Det Under våren lanserades en ny version av Öppet innebär att publiken för- arkiv för publiken. I slutet av året fanns två tusen ra året tillbringade 159 timmar program producerade före juni 2005 fritt till- minuter per dag framför gängliga för publiken. tv:n, jämfört med 164 I maj sändes Eurovision Song Contest från Malmö. Foto: Carl-Johan Söder/SVT Carl-Johan Foto: minuter 2012. Samtidigt Evenemanget är det största underhållningseventet i använder alltfler läsplat- världen. Det gav SVT ovärderlig produktionserfa- tor, datorer och mobiler för att ta del av hela program renhet och med en budget som jämfört med tidigare eller klipp. Särskilt tydligt är detta bland de minsta värdländer var modest. ESC får ändå en jämförelse- barnen, 3–6-åringarna. störande effekt på SVT:s årliga redovisning av pro- SVT:s andel av det totala tv-tittandet blev 35,3 grammedel och särskilt för underhållning. procent, en liten minskning med 1,2 procentenheter. En ny tjänst, programdirektör för det interaktiva 86 miljoner timmar spelades upp via SVT Play.
    [Show full text]