Teknik och Samhälle

Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå

Från linjär till webbaserad television - En studie om vilka anpassningar detta innebär för Barnkanalen

From linear to web-based television - A study on which adaptations this entails for Barnkanalen

Ellinor Hansson Hanna-Lo Sandell

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Johan Salo Huvudområde: Medieteknik Handledare: Jens Sjöberg Datum för slutseminarium: 2019-05-27

Sammanfattning

Detta är en fenomenologisk studie som utgår från ett fall och undersöker hur plattformsskiftet påverkat produktioner riktade till barn. Fallet som undersöks är Sveriges Television (SVT) och vilka anpassningar de har gjort i Barnkanalens produktioner för att behålla sin publik. Studien undersöker hur SVT arbetat för att inte förlora publiken till det ökade antal konkurrenter och vilka utmaningar detta inneburit.

De metoder som har använts för att samla in relevant data är kvalitativa intervjuer med fyra olika nyckelpersoner på SVT som arbetar med barnproduktioner samt visuella innehållsanalyser på tre av deras mest framgångsrika och populära produktioner. Syftet med studien är att öka insikterna i vilka anpassningar Barnkanalen gjort, och gör 2019, gällande deras egna produktioner för att kunna tillgodose målgruppens behov i takt med den tekniska utvecklingen av TV-distribution och målgruppens förändrade konsumtionsmönster. Det material som använts för att bygga en teoretisk grund är tidigare forskning inom bland annat medievanor och konsumtionsbeteende samt statistik framtagen av oberoende källor. Resultatet av denna studie tyder på att SVT arbetar proaktivt för den förändring som sker och har genomfört anpassningar för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden, något som också gett positiva resultat i form av höga tittarsiffror online.

Nyckelord

Television, produktion, barntelevision, plattformsskiftet, video on demand (VOD), streamingtjänster, linjär television, subscription video on demand (SVOD), public service, SVT

Abstract About everybody for everybody, but not at once

This is a phenomenological study that emanates from a case to investigate how platform shifts have affected children's television production. The case that is studied is Sveriges Television (SVT) and what adaptations they have made to their own children's productions in order to maintain their audience. The study investigates how SVT has been working to retain their audience from the increasing number of competitors and the challenges they face doing so.

The methods that have been used to collect pertinent data are qualitative interview with four key people at SVT, who work with children's productions, and visual content analysis of their three most popular and successful productions. The purpose of the study is to give insight into Barnkanalen's adaptations, both past and ongoing, regarding their own productions in order to satisfy the target group's needs; as the technical evolution of TV-distribution and ever-changing consumer behaviour. The data that has been used to build a theoretical foundation is prior research within habits of media and consumption behaviour. As well as statistics produced by independent sources. The results of this study shows that SBT is working proactively for the change taking place and has adapted to maintain their competitiveness on the market, something that has also been paying off in form of high viewing rates online.

Keywords

Television, production, children’s television, platform shift, video on demand (VOD), streaming services, linear television, subscription video on demand (SVOD), public service, SVT

Förord

Vi vill passa på att rikta ett stort tack till Jens Sjöberg som stöttat oss och bidragit med sina kloka ord genom sin handledning under vårt examensarbete. Vi vill även tacka Petter Bragée, Hanna Lagerberg, Anna-Maria Nildén och Karl-Johan Paulsson på SVT för att de ställt upp på intervjuer och bidragit med insikter som gjort denna studie möjlig.

Undersökningen genomfördes våren 2019 av Ellinor Hansson och Hanna-Lo Sandell, vid fakulteten för teknik och samhälle på Malmö Universitet. Inledande delar och teorikapitlet har formulerats gemensamt. Ellinor har skrivit avsnittet i metodkapitlet gällande intervju, medan Hanna-Lo har skrivit delen om visuell analys. Ellinor genomförde intervjuerna, Hanna-Lo transkriberade dessa och båda parter sammanställde resultatdelen från intervjuerna gemensamt. Likaså sammanställdes guiden till den visuella analysen gemensamt. Här genomförde först Hanna-Lo analysen självständigt, följt av att Ellinor begrundade materialet för att till sist gemensamt föra en diskussion kring analysen och sammanställa resultatet. Arbetets övriga delar är skrivet i samråd mellan båda parter.

Begreppslista

Binge-värde: det värde en serie fyller i frågan om hur väl anpassat det är för att se flera avsnitt direkt efter varandra. Ett högt binge-värde innebär att det finns något som får tittaren att vilja se nästa avsnitt och skapar ett värde av att sträcktitta på programmet. (Nildén, 2019b)

Cord-cutters: individer som väljer att säga upp sina abonnemang på linjär television och kabel-tv (Tefertiller, 2018).

Cliffhanger: En historia eller en situation som är spännande då slutet inte ännu är avslöjat (Cambridge University Press, 2019)

Extraformat: En liten produktion som har relation till en större produktion, en spinn-off eller liknande som har funktionen att förlänga och expandera en populär produktion (Lagerberg, 2019).

Linjär television/Broadcast: Television som sänds via en tv-kanal styrt av schemalagda tablåtider (NE, 2019).

Plattformsskifte: ett skifte av distributionsplattform för television, från linjär tablålagd television till webbaserade streamingtjänster (Lotz, 2018).

SVOD: Subscription Video on Demand, likt VOD men där tjänsten kräver en prenumeration som användaren betalar en avgift för (Abreu, Nogueira, Becker & Cardoso, 2016).

VOD: Video on Demand. Ett system som syftar till att tittaren själv kan välja vad hen vill se, när hen vill. Systemet når ut på plattformar såsom handhållna enheter, datorer och digitala mediaspelare. (NE, 2019)

Innehållsförteckning 1 Inledning ...... 1 1.1 Public Service och SVT ...... 2 1.1.1 Barnkanalen ...... 4 1.2 Plattformsskiftet ...... 4 1.3 Tidigare forskning ...... 5 1.4 Problematisering ...... 5 1.5 Syfte ...... 7 1.6 Frågeställning ...... 7 1.7 Avgränsningar ...... 7 1.8 Målgrupp ...... 8 2 Metod ...... 9 2.1 Metodval och tillvägagångssätt ...... 9 2.1.1 Intervjuer ...... 9 2.1.2 Visuell analys – filmanalys ...... 10 2.1.3 Etik och GDPR ...... 11 2.2 Metoddiskussion ...... 12 3 Teori ...... 14 3.1 Webbaserad television ...... 14 3.2 Global konkurrens ...... 15 3.3 Bingetittande ...... 16 3.3.1 Televisions påverkan på barn ...... 16 3.3.2 Barns uppmärksamhetsspann och tv-tittande ...... 17 3.4 Ändrade konsumtionsmönster och mediekonsumtion i Sverige ...... 18 4 Resultat ...... 22 4.1 Intervjuer ...... 22 4.1.1 Hanna Lagerberg ...... 22 4.1.2 Petter Bragée ...... 24 4.1.3 Anna-Maria Nildén och Karl-Johan Paulsson ...... 25 4.2 Visuell innehållsanalys ...... 28 4.2.1 Klassen ...... 28 4.2.2 Alex och Carros Vlogg ...... 32 4.2.3 Sommarskuggan ...... 35 5 Diskussion ...... 38 5.1 Ekonomi ...... 38 5.2 Förändrat beteende hos tittaren ...... 39 5.3 Konkurrens ...... 41 5.4 Formspråk ...... 43 5.5 SVT:s etiska ansvar ...... 45 6 Slutsats ...... 46 6.1 Vidare forskning ...... 47 Bilagor ......

Från linjär till webbaserad television

1 Inledning

Den rörliga bildens historia startade i samband med att den första biografen öppnades i slutet på 1800-talet. Utvecklingen av mediet fortskred i hög fart och på 1920-talet började estetiskt tilltalande och stora biografer byggas världen över (Nationalencyklopedin, u.å.). Först efter att biografen etablerat en social och ekonomisk stabilitet samt kulturell status uppkom television som en ny medieform (Bolter & Grusin, 1999). När regelbundna sändningar av television blev tillgängligt för allmänheten minskade intresset för biografer markant, vilket i Sverige inträffade på 50-talet (Nationalencyklopedin, u.å.). I början satsade televisionsdistributörer på att visa Vaudeville (lustspel med sånginslag, ofta satiriskt) och stage play (teater skrivet för scen) men under 50-talet gick det mer och mer över till program med genrer som drama, komedi, western och mysterier. Under 60-talet började det även sändas Hollywoodfilmer som redan visats på biograferna för att sedan under 80-talet och med videobandspelarens (VHS) intåg skapa möjligheten för privatpersoner att hålla privata filmvisningar. (Bolter & Grusin, 1999)

Begreppet television har tidigare setts som ett medium för envägskommunikation där programmen överlappar varandra smidigt och välplanerat (Abreu, Nogueira, Becker & Cardoso, 2016). Strax började den rörliga bilden distribueras via DVD vilket snart följdes av andra plattformar och tjänster. Numera släpps filmer och serier på streamingtjänster, exempelvis Netflix och Amazon Prime, bara någon vecka efter de haft premiär på biografer eller släppts på DVD. En del produktioner presenteras direkt på respektive streamingtjänst utan att föregås av konventionell publikation. (Hilderbrand, 2010; Richwine, 2019). Skillnaden mellan television och film var tydligare förr, när filmvisningar ofta var ett stort offentligt pådrag, medan televisionen å andra sidan tittades på i privata miljöer. De nya tekniker som utvecklats och det plattformsskifte som skett suddar ut dessa gränser och resulterar i en moderniserad och mer gränslös definition av television och rörlig bild, även om det ur ett kulturellt perspektiv fortfarande är en distinkt skillnad (Bolter & Grusin, 1999).

Lotz (2018) menar att som en effekt av plattformsskiftet har ett nytt ekosystem i televisionsbranschen uppkommit. Det är en expansion av industrin som ger tittaren möjlighet att själv styra över när, var och hur innehållet ska konsumeras - samtidigt som tillägg av nytt innehåll inte behöver betyda att ett annat innehåll tas bort eller flyttas på. (Lotz, 2018) I en studie genomförd av Tefertiller (2018) framgår det att det som tydligast ger indikationer på tittarnas tendenser till att avsäga sig sina linjära abonnemang är de upplevda fördelarna, exempelvis möjligheten att titta på ett program utifrån tittarens eget schema. Abreu et al. (2016) lyfter även i sin undersökning att prenumeranter på streamingtjänster, som exempelvis Netflix, förväntas

1

Från linjär till webbaserad television

tredubblas mellan år 2014 och år 2019. Netflix (2019) kan bekräfta dessa prognoser då de ökat från 54 miljoner år 2014 till drygt 150 miljoner betalande prenumeranter år 2019. Dessa prenumeranter är potentiella ”cord-cutters” vilket är ett stort hot mot den linjära televisionen (Abreu et al., 2016). Flera olika undersökningar tyder även på att de yngre generationerna har en betydligt högre tendens att vända sig till webbaserad media istället för de traditionella medierna. (IIS, 2017; Parlamentariska public service-kommittén, 2018; MMS, 2017; MMS, 2019) Undersökningarna visar även att specifikt barn i åldrarna 3–14 år har en stadigt sjunkande tittartid på linjär television (MMS, 2017; MMS, 2019). Det markant förändrade televisionslandskapet, beteendet hos tittaren och överrepresentationen av de yngre åldrarna i denna förändring gör att det blir av relevans att studera vilka anpassningar som blir lämpliga för televisionsproduktioner riktade till barn. Mot denna bakgrund kommer denna studie studera hur SVT:s Barnkanalen arbetat med dessa förändringar i sina egna produktioner. Detta för att kunna ge en inblick i hur produktioner riktade till unga har anpassat sitt innehåll och dess presentation för att behålla tittare såväl som att locka nya. De förändringar som främst kommer studeras är produktionernas längd, innehåll, presentation gentemot tittaren, vilken plattform för distribution de har samt hur berättandet sker. Barnkanalens målgrupp är 3–12 år men denna studie kommer fokusera på målgruppen 6–12 år då barn som är yngre inte har samma frihet att välja själva vad de vill titta på som de lite äldre barnen har.

1.1 Public Service och SVT

1936 började Storbritanniens public service-företag BBC sända television regelbundet. Först tjugo år senare beslutade Sveriges riksdag om att införa television i Sverige, och den 4 september 1956 började Sveriges television (SVT) att sända. Fram till 1969 sände SVT i en kanal (Kanal1), då TV2 hade premiär. 1995 bytted Kanal1 och TV2 namn till SVT1 och SVT2, samma år lanserades SVT:s webbplattform svt.se. År 2006 startade SVT Play som tre år senare gjorde ett designbyte vilket resulterade i att användningen ökade med nästan 40 procent redan första veckan. Det är dock inte förens 2011 som SVT:s Play-tittandet verkligen tog fart då de uppnådde siffror runt 500 miljoner starter per år. SVT fick ytterligare tittare på webben år 2013 då det var premiär för Öppet Arkiv, en streamingsida där det återfinns en mängd svenska program som sänts i SVT under åren. (Sveriges Television, 2019)

Sveriges Television är ett public service-företag som är statligt finansierat och sänder i kanalerna SVT1, SVT2, Kunskapskanalen och Barnkanalen. SVT1 sänder bland annat nyheter, debattprogram, drama, nöje, talkshows, sport, samhälls- och faktaprogram medan SVT2 fokuserar på fakta, kultur och samhälle. Både SVT1 och SVT2 finns sedan 2010 även som

2

Från linjär till webbaserad television

högdefinierade (HD) kanaler, med samma tablå som de som inte är HD. SVT tillsammans med Utbildningsradion (UR) sänder på Kunskapskanalen program om historia, vetenskap, natur, äventyrsprogram och dokumentärer med syftet att utbilda. Barnkanalen sänder 05:30–21:00 där sedan SVT24 tar över mellan 21:00–05:30. Barnkanalen riktar sig till barn och unga och visar svenskproducerade barnprogram samt inköpta program som oftast dubbas. På SVT24 sänds repriser från SVT1 och SVT2 samt material som annars finns på SVT Play. (Sveriges Television, 2019)

I SVT:s sändningstillstånd står det följande:

”Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva TV-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SVT slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset.”

(Kulturdepartementet, 2013, s.1)

Utgångspunkten för SVT:s distribution är att utbudet ska vara så tillgängligt som möjligt. Därför är SVT:s ambition att tillhandahålla deras utbud på de plattformar den svenska publiken använder. Utöver utbudet av plattformar erbjuder SVT svensk textning av samtliga program som sänds samt syntolkning, teckenspråkstolkning och uppläsning av text av utvalda program. (Sveriges Television, 2019) Idag har Sveriges befolkning betydligt fler valmöjligheter när det kommer till programinnehåll på tv på grund av digitaliseringen och utvecklingen av nya kommunikationstekniker. Dessa valmöjligheter sträcker sig förbi linjär television och det gäller främst webbaserad television såsom Netflix, HBO Nordic men även sociala medier som Facebook och YouTube. Även om de nya plattformarna stadigt ökar så behåller ändå de traditionella medierna en naturlig plats i svenskarnas vardag. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018)

Hela SVT:s utbud, linjärt som online, har samma krav på saklighet och opartiskhet, kvalitet, variation och mångfald. Sedan 2014 redovisas hur många timmar som SVT sänt över internet. I begreppet sända timmar ingår inte parallellsändningar av ordinarie kanaler över internet utan bara det som sänts i övrigt på webben. Majoriteten av programmen på SVT Play sänds också i broadcast men det finns extraformat som är webbexklusiva. (Sveriges Television, 2019) Public service-bolagen menar att det är lika viktigt att finnas tillgängliga på webben, sociala medier, playtjänster och i appar för att fortsätta vara relevanta och legitima samt för att ha större möjlighet

3

Från linjär till webbaserad television

att bygga relationer och interagera med sin publik, men även att nå ut till de målgrupper som annars är svåra att nå. Onlineplattformar ger bolagen större utrymme för mer personaliserat innehåll samtidigt som SVT menar att det finns en stor acceptans för publiken att innehåll överförs till online plattformar. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018)

1.1.1 Barnkanalen

Barnkanalen är en kanal inom SVT som startades den 23 december år 2002 och vänder sig till barn. I SVT:s verksamhet definieras tittare i åldern 3–12 år som barn. Programmen som SVT gör har som mål att vara utmanande för barn i olika åldrar och utvecklingsfaser och matcha den nivån de befinner sig på just nu, för att alla ska kunna utvecklas och växa med Barnkanalen. Unga definieras i SVT:s verksamhet som personer i åldrarna 13–19 år. Barnkanalen sänder under tiderna 05:30–21:00 där den sista timmen riktar sig mot personer mellan 12 och 15 år. Program som riktar sig till äldre personer sänds i SVT:s andra kanaler. (Sveriges Television, 2019)

1.2 Plattformsskiftet

Linjär television har länge varit den kanal där television konsumerats. Emellertid har uppkomsten av de digitala distributionsplattformarna markant påverkat medievanorna bland tittarna och utvecklingen går mer och mer åt att den webbaserade televisionen, speciellt bland unga. (Doyle, 2016; Roscoe, 2010) Västeuropeiska länder har en signifikant närvaro av streamingtjänster, som exempelvis Netflix och HBO. Eftersom dessa tjänster är marknadsorienterade visar etableringen på en kraftig efterfrågan på icke-linjär television. Televisionsmarknaden omorganiseras som effekt av plattformsskiftet, då publiken migrerar från linjär till icke-linjär television. (Abreu et al., 2016) Många bolag som sänder television har tvingats följa konsumenternas efterfrågan och lägger mer och mer tyngd på sina digitala plattformar, gärna där publiken kan interagera med innehållet (Doyle, 2016; Roscoe, 2010). Doyle (2016) spekulerar i Resistance of channels: Television distribution in the multiplatform era om hur framtiden för broadcast-kanaler ser ut och lyfter ett citat från Netflix CEO Reed Hastings:”Broadcast television is like a horse and ’the horse was good until we had the car’.” (Doyle, 2016; Hastings, 2014)

I takt med att distributionen av television förflyttas till webbplattformar växer konkurrensen bland video on demand-leverantörer vilket medför en makt hos tittarna att välja precis vad de vill se, något som Roscoe (2010) menar väcker en fråga angående den linjära televisionens relevans.

4

Från linjär till webbaserad television

1.3 Tidigare forskning

Det finns en del tidigare forskning som har liknande inriktning som denna studie, men då denna studie fokuserar på den svenska kanalen Barnkanalen, så saknas det någon forskning som är helt i linje med denna. Det finns forskning av Potter och Steemers (2017) som behandlar, bland annat, motsvarande Brittiska BBC och visar på att de streamingtjänster som är globala aktörer kan komma att innebära negativa konsekvenser för den nationella produktionen av television som riktas till barn. Anledningen är att de globala aktörerna har betydligt större budget och kan därmed ta fram produktioner av högre kvalité med ett kommersiellt inriktat innehåll som finns i överutbud. (Potter & Steemers, 2017). Vad gäller plattformsskiftet har det däremot forskats mycket tidigare. Bland annat genomförde Doyle (2016) en fallstudie på BBC Three, en kanal som vänder sig till unga, som lades ner linjärt på grund av den bristande efterfrågan men som fortfarande är stark på webben.

Roscoe (2010) genomförde en fallstudie över serien Big Brother och lyfter hur hela televisionsmarknaden förändras i hög fart. Det handlar inte bara om hur television produceras och distribueras utan även hur och vart det konsumeras. Interaktiva medieformer har ökat och komplexa multiplattformar distribuerar innehåll som använder sig av flera olika tekniker såsom internet, television, mobiltelefoner och interaktiva skärmtjänster. Dessa förändringar har förändrat hur publik och producenter ser på television. (Roscoe, 2010).

1.4 Problematisering

Streamingtjänster har gjort att tittarna vant sig vid ett distinkt sätt att titta på television, ett sätt där det näst intill oändliga innehållet uppvisas som en meny och tittaren kan välja fritt vad denne vill se. Televisionsbranschen genomgår en omstrukturering som konsekvens av den tekniska utvecklingen; plattformsskiftet från linjär television till webbaserad television. (Lobato, 2017) På grund av detta söker sig allt fler bort från linjär television och dras till webbaserad television då detta erbjuder en friare form av tv-tittande. (Lotz, 2018; Tefertiller, 2018; Abreu et al., 2016) I en rapport av Parlamentariska public service-kommittén (2018) framkom att en stor del av användningstiden för medier per dag läggs på tv-tittande, 97 minuter varav 27 var webbaserat. Det framkom även att det är stor skillnad mellan generationerna där unga vuxna (15–24 år) har en betydligt högre mediekonsumtion som är mer fokuserad på internet. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) MMS sammanställer statistiskt säkerställda mätningar av svenskarnas tv-tittande och tittande på rörlig bild online på uppdrag från Sveriges stora mediehus och mediebyråer. Deras rapporter visar också att den totala tittartiden för linjär television i

5

Från linjär till webbaserad television

målgruppen 3–14 år sjönk mellan 2015 och 2018 från 77 till 51 minuter, vilket är en minskning på nästan 34% på bara tre år. (MMS, 2017; MMS, 2019)

Internet, och i synnerhet YouTube, är det som förändrar barns konsumtion av media då de erbjuder ett fritt val, hela tiden. Tjänster som YouTube kan dessutom erbjuda innehåll och material som är oreglerat av nationella tillsynsorgan samt otydligt gällande om det är kommersiellt eller inte. (Potter & Steemers, 2017) Med detta kommer även en oro över att barn utsätts för det ökade kommersiella innehållet samt innehåll som uppmuntrar till ökad konsumtion av varor (Schwemmer & Ziewiecki, 2018; Lake, 2009; Potter & Steemers, 2017). Spridning av media och barns förändrade konsumtionsvanor är en markant utmaning för äldre medier. (Potter & Steemers, 2017)

Barnprogram fortsätter dock att vara populära oavsett vilken distributionsform som används. Eftersom television genomgår ett skifte från stora tv-bolag och statligt ägd television till onlinebaserad television påverkas innehållet riktat till barn, och innehållet blir av en mer kommersiell sort. Detta då innehåll riktat till en liten del av publiken, mestadels barn under 12 år, oftast inte är ekonomiskt givande för små, geografiskt begränsade länder. (Potter & Steemers, 2017) Streamingtjänst-företag såsom Netflix och HBO Nordic har helt andra förutsättningar än svenska aktörer att investera i sina egna verksamheter då de spelar på en internationell marknad och därmed har ett större kapital att röra sig med. Samtidigt har dessa internationella företag tagit över en större och större andel av konsumtionen av rörlig bild i Sverige idag. Detta sätter högre press på nationella aktörer (SVT) att utveckla sitt eget utbud och förbättra både innehållets kvalité samt utöka utbudet. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018; Potter & Steemers, 2017) SVT genomförde 2017 en publiks- och utbudsanalys där det framgår att konsumtionen för rörlig bild fortsätter öka. Analysen visade på att 9–19 åringar är de som har betydligt högre tittartid än genomsnittet, men trots att de lägger mest tid på rörlig bild är de den grupp som lägger minst tid på SVT. Vidare är 45% av den totala tittartiden på SVT:s onlinetjänster tittande på material för barn och unga, något som fortsätter öka, i motpol till SVT:s linjära kanaler där samma siffra endast ligger på 4%. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) SVT är den största kanalen i Sverige linjärt men online ligger de betydligt lägre samtidigt som storkonsumenterna av rörlig bild är ungdomar som lägger minst tittartid på SVT. Eftersom fler och fler målgrupper förväntas skifta från linjär- till webbaserad television i takt med att onlinemarknaden mognar kommer SVT:s räckvidd sjunka i samma takt och därmed få svårigheter att fullfölja sitt public service-uppdrag. (Asp, 2017; Parlamentariska public service-kommittén, 2018)

6

Från linjär till webbaserad television

Detta är något som också påverkat vilken typ av barnprogram som produceras. Program ska inte längre bara vara underhållande utan ska också ha ett binge-värde (Marsh, 2017; Nildén, 2019a). Produktioner som tidigare varit populära behöver inte nödvändigtvis ha haft den egenskapen utan kan ha varit lönsamma och populära ändå (Nildén, 2019a). Enligt Nildén (2019a) måste det finnas en röd tråd, en historia, att följa för att bibehålla publiken online. Detta är något som har skakat om SVT:s produktioner av barnprogram. Ett av SVT:s mest populära barnprogram genom tiderna, Amigo, är ett praktexempel på de konsekvenser denna utveckling lett till. Programmet hade höga tittarsiffror varje vecka på linjär tv, men när det kom till SVT Play, var intresset svalt, eftersom det inte fanns en röd tråd, en kronologisk historia, som fick tittaren att vilja se nästa avsnitt. (Nildén, 2019a)

1.5 Syfte

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka anpassningar som varit nödvändiga att genomföras av Barnkanalen som konsekvens av målgruppens förändrade konsumtionsmönster samt den tekniska utvecklingen av TV-distribution; plattformsskiftet från linjär- till webbaserad television.

1.6 Frågeställning

Hur anpassar SVT sina egna barnproduktioner utifrån målgruppens ändrade konsumtionsmönster och den tekniska utvecklingen av TV-distribution; plattformsskiftet från linjär- till webbaserad television?

1.7 Avgränsningar

Denna studie är avgränsad från att studera andra produktionsbolag, som exempelvis TV4, och fokuserar främst på SVT och deras egna produktioner på Barnkanalen. Vissa paralleller dras till andra public service-företag, såsom BBC, för att ge en representativ bild av hur liknande organisationer arbetar, även om dessa företag inte ligger i fokus för studien. Den är även avgränsad från att studera andra kanaler inom SVT. Vidare berör studien inte produktionsprocessen och fokus ligger främst på innehållet i produktionerna. Studien berör produktionernas och Barnkanalens redan definierade målgrupper, därmed inte barn under sex år eller över tolv år. Enbart tre av Barnkanalens produktioner lyfts i denna studie.

7

Från linjär till webbaserad television

1.8 Målgrupp

Studiens målgrupp är främst personer verksamma inom produktion av television samt anställda och ansvariga på SVT. Studien kan också vara relevant för verksamma inom medieteknik på universitetsnivå

8

Från linjär till webbaserad television

2 Metod

Enligt Denscombe (2014) är fenomenologi lämpligt för småskaliga forskningsprojekt där fokus ska ligga på att beskriva ett fenomen och få en djupare förståelse för den upplevda erfarenheten av fenomenet i fråga. Denna studie är en fenomenologisk studie med ett induktivt angreppssätt eftersom studien ämnar belysa och förklara fenomenet plattformsskifte för att skapa en förståelse för vad fenomenet innebär för branschen den berör. Det är även vanligt med intervjuer inom fenomenologiska studier då dessa ger en djupare insikt i hur fenomenet upplevs av de berörda (Denscombe, 2014). Av denna anledning genomförs kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som en av de två metoderna. Studien arbetar utifrån ett induktivt angreppssätt där författarna kom över ett fenomen av intresse, studerade detta för att sedan kunna dra en slutsats från det insamlade materialet. Det insamlade materialet är inte enbart från intervjuer utan även från den visuella innehållsanalysen i form av filmanalys som genomförts på ett litet antal av SVT:s egna produktioner. Studien är vidare inte en fallstudie även om den undersöker SVT och Barnkanalen eftersom fokus ligger på fenomenet plattformsskifte, och använder sig av SVT och Barnkanalen som fall för att komma fenomenet närmare.

2.1 Metodval och tillvägagångssätt

När ämne för studien valdes genomfördes en litteratursökning där sökord som streamingservices, linear television, video on demand och children's television användes. Det material som hittades under litteratursökningen lästes igenom för att avgöra om dessa hade relevans för studiens forskningsfråga. I jakten på relevant teori användes Libsearch via Malmö Universitetsbibliotek och vidare gjordes förberedelser för att kunna genomföra de intervjuer och den visuella innehållsanalysen som presenteras mer ingående nedan.

2.1.1 Intervjuer

Målet med att hålla intervjuer är att samla beskrivande information om hur människor upplever situationer och sammanhang baserat på deras livssituation. Den kvalitativa intervjun som metod är speciellt effektiv för att få insikt i en persons känslor eller tankar kring specifika frågor. (Dalen, 2015). Som en fördel med intervjuer lyfter Bell (2006) möjligheten till följdfrågor och utveckling av frågan, vilket kan ge en större förståelse för ämnet och mer djup i forskningen.

Intervjuns syfte avgör om den ska vara ostrukturerad, semistrukturerad eller strukturerad, vilket påverkar resultatet (Larsen, 2007). När syftet är att respondenten ska berätta fritt om ämnet utifrån

9

Från linjär till webbaserad television

sina livserfarenheter så är det fördelaktigt att göra en semistrukturerad/ostrukturerad intervju. En semistrukturerad/ostrukturerad intervju genererar ofta mer spridda data än en mer strukturerad, vilket kan ge ytterligare insikter i forskningsfrågan. (Dalen, 2015) Vid en semistrukturerad intervju används vanligen en intervjuguide som den som intervjuar kan utgå ifrån för att se till så att alla frågor tagits upp under intervjuns gång. Respondenten får svara fritt och intervjuaren ställer följdfrågor som leder respondenten mot undersökningens ämne. (Larsen, 2007) Vid utarbetandet av intervjuguiden är det viktigt att reflektera över vilka ämnen som ska belysas samt hur frågorna ställs för att inte vara ledande, otydliga eller taktlösa. Inledningsfrågorna bör vara positivt laddade för att respondenten ska känna sig bekväm i situationen. (Dalen, 2015) Det är vanligt att börja intervjun med bakgrundsfrågor som är lätta för respondenten att svara på (Larsen, 2007). Vid intervjuer är det fördelaktigt att spela in ljudet, och i efterhand transkribera, för att få med respondentens egna ord och behålla ett naturligt flyt i samtalet (Larsen, 2007; Dalen, 2015)

Intervjuerna genomfördes i SVT:s lokaler i Malmö. Inför dessa sammanställdes en intervjuguide som användes till samtliga intervjuer (Se Bilaga 1). Frågorna formulerades utifrån de teorierna som lyfts i studien och med hänsyn till de aspekter Larsen (2007) och Dalen (2015) lyfter gällande intervjuguider. Urvalet av respondenter har gjorts genom att Ellinor har fört en dialog med anställda på SVT och frågat vilka som vore lämpliga för intervjuer, vilket resulterat i tre intervjuer med fyra personer. Beslut togs sedan att förfråga två projektledare, en som är ansvarig för Barnkanalens play-tjänst och programansvarige för barnproduktionerna på SVT i Malmö. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och sammanställdes till löpande text.

2.1.2 Visuell analys – filmanalys

Ekström och Larsson (2010) diskuterar filmanalys ur ett filmpoetiskt perspektiv. Den filmpoetiska teorin har som utgångspunkt att tittaren har en förförståelse för film utifrån tidigare upplevelser av kulturformer och filmer. Denna teorin utgår alltså från att tittaren är bekant med berättarkonventioner och ger därmed filmskaparen en grund att utgå från för att skapa förståelse hos tittaren. (Ekström & Larsson, 2010)

Bordwell och Thompson (2015) lyfter segmentering som grundstenen i en filmanalys. De jämför filmanalys vid att analysera en byggnad, men att till en byggnad finns ritningar som kan hjälpa en att förstå designen och stommen, medan en film inte levereras med ritningar och behövs därför göras av den som analyserar filmen. Ritningar formas genom en segmentering av filmen, där filmen delas upp i mindre beståndsdelar för att förstå den övergripande designen av filmen. (Bordwell & Thompson, 2015) Även Ekström och Larsson (2010) lyfter segmenteringen som

10

Från linjär till webbaserad television

grunden för en filmanalys och menar på att detta är lämplig förberedelse inför analysen. Segmenteringen behöver inte nödvändigtvis presenteras i den färdiga analysen, beroende på om den i sig är av relevans eller inte för analysen, men den är fortfarande ett grundverktyg för att kunna vidare analysera filmen. Eftersom en film skapas och formas del för del, oavsett fas i produktionen, så är det också ett ultimat tillvägagångssätt för att förstå filmen och kunna analysera den djupare. (Bordwell & Thompson, 2015) De punkter som blir av störst relevans för denna studie av punkterna som Ekström och Larsson (2010) lyfter är att undersöka hur vissa specifika delar av en film förhåller sig till filmen som helhet samt hur de kan passa in i eller kommentera sociala fenomen i samtiden. Filmanalyser kan resultera i studier som redogör för hur genrer uppstår och förändras eller hur de står i förhållande till andra genrer i ett annat produktionssammanhang, eller i studier som redogör för hur en teknologisk innovation influerar en etablerad berättarform. (Ekström & Larsson, 2010)

Inför den visuella analysen har en analysguide (se Bilaga 2) tagits fram som har utformats utifrån Ledins (2018) bok Doing visual analysis: from theory to practice, Bordwell och Thompsons (2015) riktlinjer för filmanalys samt punkter som tagits upp under intervjuerna. Analysen har utförts på några av de program som enligt respondenterna har störst framgång hos deras målgrupp; Klassen, Sommarskuggan och Alex & Carros Vlogg. Analysguiden tar upp de punkter som analysen ska fokusera på. Vid genomförandet av den visuella innehållsanalysen har sex avsnitt av Klassen, sex avsnitt av Alex och Carros Vlogg samt tre avsnitt av Sommarskuggan analyserats samtidigt som anteckningar tagits utifrån de punkter som analysguiden lyfter. Anteckningarna har sedan skrivits samman till en löpande text. Analysguiden sammanställdes gemensamt av författarna varpå Hanna-Lo tittade på det videomaterial som analysen rör för att sedan besvara frågorna som lyfts i guiden. Därefter såg Ellinor samma videomaterial, en diskussion mellan Ellinor och Hanna-Lo fördes innan analysen gemensamt sammanställdes till löpande text. Detta utfördes på ovan sätt av samma anledning som Larsen (2009) lyft om grundinställning vid intervjuerna (Se metoddiskussion).

2.1.3 Etik och GDPR

Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed och etik har tagits i beaktning under arbetets gång. The General Data Protection Regulation (Dataskyddsförordningen, GDPR) har som syfte att skydda personuppgifter och individs integritet. Under arbetets gång har detta hafts i åtanke och arbetet har utförts i enlighet med GDPR. Under intervjuerna som genomförts spelades ljudet in för att sedan transkriberas. Materialet har sedan lagrats på privata datorer, och kommer lagras där till hösten 2019, för att sedan raderas när arbetet är helt färdigställt. De personuppgifter som

11

Från linjär till webbaserad television

samlats in under arbetets gång är i form av för- och efternamn samt befattning som framkommit under de intervjuer som hållits med anställda på SVT. Behandlingen av personuppgifterna har registrerats på Malmö Universitets register för personuppgiftsbehandling. Samtliga intervjupersoner har blivit informerade vad undersökningen har för syfte, blivit erbjudna att vara anonyma men avböjt. De har också blivit informerade om att de kan avbryta sin medverkan när de behagar och har fått ta del av, och signerat, en samtyckesblankett som kan återfinnas som bilaga (Se Bilaga 3). All insamlad information har enbart som syfte att vara underlag för denna uppsats.

2.2 Metoddiskussion

Anledningen till att intervjuer är en av de metoder som används i studien är för att få beskrivande information om hur respondenterna upplever situationen på SVT eftersom det är en förändring som undersöks. Larsen (2009) menar att intervjuer ger möjlighet till följdfrågor och en djupare förståelse men även öppnar upp för diskussion kring ämnet och därför anses detta vara lämpligt för studiens forskningsfråga. Då en del av studien innebär att kartlägga SVT:s arbete och få en förståelse för hur arbetet med deras egna produktioner går tillväga är det rimligt att vända sig till de som arbetar med deras produktioner. Samma intervjuguide har använts vid samtliga intervjuer, oberoende av respondenternas roll på SVT, detta för att få flera infallsvinklar på samma ämne, och på så sätt få ett mer trovärdigt resultat (Larsen, 2009). Något som dock måste tas hänsyn till i denna studie är att Ellinor, som genomfört intervjuerna, under våren 2019 haft sin praktik på SVT och risken finns därmed att hon tar respondenternas parti. Larsen (2009) lyfter i Metod helt enkelt att ens grundinställning kan påverka hur den insamlade datan tolkas, av bland annat denna anledning har Hanna-Lo, som inte har den relationen till SVT som Ellinor har, transkriberat intervjuerna för att gemensamt kunna diskutera resultatet från en annan infallsvinkel.

Vidare är det lämpligt att använda visuella analyser för att analysera innehållet i SVT:s egna produktioner. Precis som Ekström och Larsson (2010) skriver så är en visuell analys, filmanalys i detta fall, lämpligt för att studera både hur genrer förändras men även hur teknologiska innovationer influerar etablerade berättarformer. Den sistnämnda punkten är precis det som studeras i denna studie, hur en teknologisk innovation (Video on demand, streamingtjänster) påverkar etablerade berättarformer (SVT har anpassat sitt innehåll utifrån bingetittande). Det är viktigt att under den visuella analysen ta höjd för att det som syns på SVT:s play-tjänst inte är representativt för publikens aktivitet, smak, konsumtion och efterfrågan. Det som resultatet kan indikera är vad SVT tänker om dessa punkter samt ge en förståelse för distributionsmönster. Resultatet från den visuella analysen kommer användas för att stärka eller motargumentera övriga

12

Från linjär till webbaserad television

resultat och teorier. Det kommer således inte ses som ett resultat som fristående kan dra en slutsats på frågeställningen utan används främst som ett komplement för att ge möjlighet till en djupare diskussion.

Den teori som används är oberoende av varandra och majoriteten av de är inte äldre än fem år vilket gör att de är uppdaterade, något som är viktigt i denna studie då den berör ett ämne som förändrats snabbt de senaste åren. Mycket av den teori som lyfts kommer från källor som ska vara objektiva, såsom regeringen och olika universitet. Respondenterna är med stor sannolikhet färgade av sin arbetsplats och får därmed analyseras ur ett objektivt perspektiv med hänsyn till deras eventuella partiskhet. Fördelen med respondenterna är att dessa har varit olika länge på SVT, har olika befattningar och därmed olika erfarenheter av arbetsplatsen. Detta är något som kan visa sig problematiskt om deras svar tyder på oenighet i frågorna. En fördel är dock att om samtliga respondenter är eniga och säger samma sak som de oberoende källorna som lyfts i teorin gör, ökar trovärdigheten i resultatet. Då SVT är en statligt ägd organisation och har ett public service-uppdrag finns dokument gällande hur organisationen ska styras och arbeta tillgängligt för allmänheten, vilket, genom ökad transparens, ökar tillförlitligheten för studien.

Vid kvalitativa studier är det lättare att hålla en högre validitet då processen är flexibel. Denna studie har till viss del anpassat sin analysguide (Se Bilaga 2) utifrån resultatet som intervjuerna gav för att närmare analysera specifika delar som är av relevans för att besvara frågeställningen. Det finns en risk med kvalitativa studier att reliabiliteten blir lidande, men enligt Larsen (2009) kan detta undvikas om flera forskare analyserar den data som samlats in. Av denna anledning har arbetet med resultatdelen delats upp på det sätt som nämnts tidigare. En av fördelarna med kvalitativa intervjuer är även att dessa minskar risken för bortfall av information och missförstånd då dessa kan redas ut på plats, men det finns även en risk för att informationen som samlas in under intervjuerna blir påverkade av intervjusituationen där respondenten kan känna sig manad att svara på ett sätt som inte helt överensstämmer med vad denne faktiskt tycker.

Resultaten och slutsatserna för denna studie är i det stora hela inte generaliserbara eller överförbara på andra produktionsbolag. Eftersom denna studie handlar om SVT som är statligt ägda och har ett public service-uppdrag vilket styr deras verksamhet på ett sätt andra produktionsbolag inte behöver tänka på i sina egna verksamheter. Den är inte heller överförbar eller generaliserbar på andra länders motsvarigheter till SVT då deras restriktioner och public service-uppdrag ser annorlunda ut än Sveriges.

13

Från linjär till webbaserad television

3 Teori

Enligt Abreu et al. (2016) ses television historiskt som ett envägs kommunikationsmedium där programmen organiserat och planerat överlappar varandra smidigt. De viktigaste karaktärsdragen för linjär television är följande:

1. Innehållet är organiserat i kanaler som har ett eget namn, visuell identitet och programprofil som fyller syftet att få tittarna att stanna på kanalen.

2. Kanaler organiserar innehållet utifrån om det är program eller reklamfilmer. Denna organisering åsyftar att behålla tittarens uppmärksamhet genom att väva in olika programprofiler.

3. Program marknadsförs internt på kanalen, där varje kanal i sina respektive reklampauser visar vilka program som kommer sändas på kanalen. Ett viktigt inslag i den interna marknadsföringen är den positiva själv-referensen som lovar att nästa program eller avsnitt kommer vara ännu bättre än föregående.

När program istället blir tillgängligt fristående upphör det traditionella tv-flödet att existera eftersom tittaren har möjlighet att själv välja vilken källa de vill titta på. (Abreu et al., 2016)

3.1 Webbaserad television

Hilderbrand (2010) talar om hur VOD uppkom som en strategi för att navigera konvergensen av film, kabel-tv och internet. Potter och Steemers (2017) menar att den digitala utvecklingen av distribution av rörlig bild är en självklarhet, rörlig bild för såväl barn som vuxna. En digital leverans av innehåll, via VOD, streamingtjänster eller liknande, är mer ekonomiskt gynnsamt för innehålls- och distributionsleverantörer då det medför lägre distributionskostnader. Efter att Netflix valde att börja streama filmer år 2007 så har deras intäkter nästan dubblats, som ett resultat av de lägre distributionskostnaderna. (Hilderbrand, 2010)

Enligt Lobato (2017) har streamingtjänster, speciellt SVOD plattformar såsom Netflix, Hulu och Amazon Prime, gjort att tittarna blivit invanda med ett distinkt sätt att titta på television, ett sätt där valfriheten är stor. Streamingtjänster har blivit mer och mer allmänt förekommande i stora delar av världen (Abreu et al., 2016). På grund av denna utveckling och etablering bland tittarna genomgår televisionsbranschen nu en omstrukturering där ett av de mest karaktäristiska dragen för icke-linjär television är ”den personliga leveransen av innehåll självständigt från ett schema”.

14

Från linjär till webbaserad television

Med kataloger menas att innehållet är upplagt i interaktiva databaser till skillnad från tablå-belagd television där allt innehåll är upplagt i linjära sekvenser. (Lobato, 2017)

I vissa delar av världen, som exempelvis Västeuropa och Nordamerika, finns en hög närvaro av icke-linjära tjänster (Lobato, 2017; Abreu et al., 2016). Det är till den grad att streamingtjänster är så pass etablerat att det konkurrerar med linjär television och kabel-tv (Lobato, 2017). Enligt Abreu et al. (2016) tyder implementeringen och etableringen av dessa tjänster, som är marknadsorienterade, på en betydelsefull efterfrågan av icke-linjära television. Denna utveckling är en trend som har potential att spridas världen över, till fler länder och operatörer (Abreu et al., 2016). Det finns andra konkurrenter i form av plattformar likt YouTube som är en hybrid av gratis-, prenumerations- och transaktionstjänster där innehåll av både professionell och amatörmässig karaktär delar plattform. (Lobato, 2017) Närvaron av tjänster som är icke-linjära visar dock på att tittarna värderar att kunna konsumera television i deras egen takt på ett icke- linjärt sätt. Trots att tittande på linjär television minskat så har det totala tv-tittandet ökat genom en kraftig ökning bland tittandet på webben. (Abreu et al., 2016)

3.2 Global konkurrens

The British Broadcasting Corporation (BBC) är Storbritanniens motsvarighet till svenska SVT. BBC sänder i åtta tv-kanaler varav en är anpassad för barn, och en för unga. (BBC, 2019) 2014 tillkännagav BBC, för första gången i dess 92-åriga historia, att de skulle lägga ner en kanal, närmare bestämt BBC Three som riktade sig till unga. Kanalen upphörde att sändas i broadcast men fortsatte leva kvar på webben. BBC Director of Television Danny Cohen menar att det var ett steg de tog för att bygga sina relationer med målgruppen och den digitala eran. (Doyle, 2016)

Potter och Steemers (2017) menar att de politiska och industriella konsekvenserna av utvecklingen av televisionsdistribution ofta förbises när det gäller rörlig bild för barn som i stor utsträckning rör internationellt distribuerande online plattformar som exempelvis Netflix eller Amazon. Internationella företag som dessa har på kort tid kunnat ta sig in på den svenska marknaden och konkurrera med svenska aktörer (Parlamentariska public service-kommittén, 2018). Globaliserade, kraftfulla konkurrenter står i motpol till barns television, speciellt amerikanskt ägda företag som försett hela världen med samma kanalutbud såsom Disney, Cartoon Network och Nickelodeon (Potter & Steemers, 2017). De internationella företagen har dessutom väldigt annorlunda förutsättningar än svenska aktörer gällande att investera i sin verksamhet. Streamingtjänsterna har tagit en större och större andel av konsumtionen av rörlig bild i Sverige, 2018, vilket sätter högre press på SVT att utveckla sitt eget utbud, både genom att höja kvaliteten

15

Från linjär till webbaserad television

på sitt innehåll och utöka utbudet. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) Eftersom globalt innehåll som är tilltalande finns i både överutbud och lättillgängligt har många länder valt att lägga satsningar på den inhemska tv-produktionen riktat till barn. (Potter & Steemers, 2017) Streamingtjänster är dock ännu inte under samma kontroll och lokala regelverk som linjär television och kabel-tv (Lobato, 2017). Lokala regleringar begränsar till viss del det innehåll som distribueras via linjär television och kabel-tv om det anses gå emot nationella eller kulturella seder och därmed även potentiellt påverka barnens upplevda identiteter och utveckling negativt. Innehåll och material som är oreglerat av nationella tillsynsorgan samt otydligt gällande om det är kommersiellt eller inte kan erbjudas av gränsöverskridande plattformar. De bolag som sänder linjärt och olika onlinetjänster konkurrerar nu om tittarens uppmärksamhet. (Potter & Steemers, 2017)

3.3 Bingetittande

Som följd av att onlinestreaming har tillgängliggjort tv-tittandet mycket mer än vad som tidigare upplevts har ett nytt beteendefenomen uppstått: bingetittande (Walton-Pattison, Dombrowski & Presseau, 2016; Flayelle, Maurage & Billieux, 2017). Vad som menas med bingetittande är att tittaren ser flera avsnitt av samma tv-serie på rad, utan avbrott (Flayelle, Maurage & Billieux, 2017). Riddle, Peebles, Davis, Xu och Schroeder (2018) menar att det finns två typer av bingetittande bland tv-tittare; avsiktlig och oavsiktlig. Personlighetsdrag såsom sökande av spänning och kunskap samt impulsivitet är ofta av relevans för hur de tar in den media de exponeras för. Riddle et al. (2018) hävdar att en individ som är impulsiv ofta har lägre tendenser att överväga negativa konsekvenser och är därför mer sannolik att fastna i ett bingetittande. En annan faktor som spelar in är nivån av automatisering som en kanal har, det vill säga huruvida nästa avsnitt startas per automatik eller ej, och hur lång tid det är mellan varje avsnitt, vilket de kopplar till en persons förmåga att reflektera och dess impulsivitet. (Riddle et al, 2018; Walton- Pattison, Dombrowski & Presseau, 2016)

3.3.1 Televisions påverkan på barn

Fagerström (2016) menar att barn under två år inte bör se på TV alls. Huruvida det är skadligt eller ej är inget som Fagerström uttalar sig om, men däremot att det inte tillför barnet något. När barnen blir äldre kan det däremot hjälpa till med deras utveckling, speciellt om en vuxen kan hjälpa till att svara på frågor om vad de ser på tvn (Fagerström, 2016). Fagerström (2016) lyfter Barnkanalen som en bra källa till pedagogiska program samt att program med engelska inslag hjälper barnets språkliga utveckling. Det är viktigt för en förälder att begränsa barnets tv-tittande

16

Från linjär till webbaserad television

då det med dagens utbud inte finns något naturligt slut på tittandet. Att tidigt börja se på tv kan försämra koncentrationsförmågan hos barnet samt medföra sömnproblem. Det finns indikationer på att hjärnutvecklingen hämmas samt att regelbundet tv-tittande före tre års ålder kan kopplas till inlärningssvårigheter. (Fagerström, 2016)

Även läkare vid Royal College of Paediatrics och Child Health hävdar att det finns en hel del negativa effekter med tv-tittande. I en studie utförd av doktor Sigman menar han att barn under tre år inte bör titta på någon form av skärm alls och att personer upp till 18 år inte bör tillåts att titta mer än två timmar om dagen. Doktor Sigman belyser även att föräldrar bör försöka uppmuntra barnen att minska sin skärmtid samt att se över sina egna skärmvanor, då detta påverkar barnens inställning till ämnet. (SVT, 2012)

Det har även framkommit forskningsresultat som visar på positiva effekter av att barn ser på tv, framförallt om det är program som framtagits i utbildningssyfte. Flera studier runt om i världen har gjorts där barn har fått se Sesame Street och liknande program. Dessa studier visar på att barnens kognitiva förmåga kan förbättras och de får en bredare förståelse för samhällets uppbyggnad och den sociala utvecklingen gynnas. (Diergarten, Möckel, Nieding & Ohler, 2017)

3.3.2 Barns uppmärksamhetsspann och tv-tittande

Tidigare forskning om barns tv-tittarmönster visar att deras uppmärksamhetsspann är mycket kort. Det består ofta av korta perioder av faktiskt tittande, som sedan avbryts då deras koncentration brister. Tittarmönsterna har beskrivits som många blickar på och ifrån tv:n, som varierar kraftigt i längd. Korta blickar är mer frekventa och kan kategoriseras mellan tre och fem sekunder, och de längre 15 sekunder och uppåt. Tittarmönstren har också omskrivits med termer som ”attentional inertia” som direktöversätts till uppmärksamhetsinaktivhet, vilket definieras som ett mönster av tittande som avbryts. (Brown, Weatherholt & Burns, 2010) Perioderna som håller i sig mer än 15 sekunder har större sannolikhet att fortsätta än de som är kortare. Vid de längre perioderna ökar också tittarens kognitiva förmåga vilket resulterar i ökad förståelse och bättre minnesbildning och därmed ökar förmågan att förstå en djupare handling. (Brown, Weatherholt & Burns, 2010; Hawkins, Pingree, Bruce & Tapper 1997) Hawkins et al. (1997) menar att tittarens (barnets) förmåga att förstå handlingen är en nyckelfaktor för att bibehålla den visuella uppmärksamheten. För både barn och vuxna menar Hawkins et al. (1997) att det är högst risk för avbruten koncentration den första sekunden, vilket betyder att från första anblick är det bara någon liten ögonrörelse som hinner ske innan koncentrationen är som känsligast, ju längre tid huvud och ögon varit fixerade på samma sätt desto bättre blir koncentrationen och anses som mest

17

Från linjär till webbaserad television

stabil efter ungefär 15 sekunder. Vidare så tyder Hawkins et al.’s (1997) forskning på att innehållet som presenteras efter 15 sekunder lättare tas in av tittaren, oavsett hur lång tid denne fortsatt tittar.

3.4 Ändrade konsumtionsmönster och mediekonsumtion i Sverige

Mediamätning i Skandinavien, MMS, mäter konsumtionen av rörlig bild och levererar dagliga tittarsiffror för linjär- och webbaserad television. De har sedan 1993 genomfört statistiskt säkerställda mätningar av svenskarnas tv-tittande och sedan 2011 även tittande på rörlig bild online. MMS uppdragsgivare är de stora mediehusen, mediebyråer och annonsörer i Skandinavien. (MMS, 2019) MMS:s rapporter visar att den totala tittartiden för linjär television i målgruppen 3–14 år sjönk mellan 2015 och 2018 från 77 till 51 minuter, vilket är en minskning på nästan 34% på enbart tre år (MMS, 2017; MMS, 2019). Tv-program riktat till barn fortsätter dock att vara populära hos barn oavsett vilken distributionsform som används (Potter & Steemers, 2017). Eftersom SVT har ett public service-uppdrag så ska minst 99,8% av den fast bosatta befolkningen i Sverige kunna ta emot sändningarna (Kulturdepartementet, 2013). SVT1 och Barnkanalen ingår i basutbudet av linjär television som de flesta hushåll i Sverige har att tillgå, till skillnad från de andra tre kanalerna i diagrammet nedan som är betalkanaler (Teracom, 2015). Tittartiden (min/dag per person) hos samtliga av kanalerna som riktar sig till barn har minskat markant de senaste två åren (MMS, 2017; MMS, 2019).

18

Från linjär till webbaserad television

Diagram 1. Tittartid (min/dag) för MMS loggkanaler i målgruppen 3–14 år (Baserad på: MMS Årsrapport 2016 & 2018)

Till skillnad från den linjära televisionen så växer den webbaserade televisionen mer och mer för varje år. De senaste tre åren har den genomsnittliga tittartiden (timmar/dag) mer än dubblerats. (MMS, 2017; MMS, 2019)

Diagram 2. Antal spenderade timmar på onlinevideo per dag (Baserad på: MMS Årsrapport 2016 & 2018)

Ovan redovisas statistik på hur många timmar som spenderats på SVT:s playtjänster, TV4:s playtjänster, då de är de största posterna, och sedan den totala siffran av alla de källor som MMS (2016; 2018) mätt. 2016 inkluderade ”alla mätningar” SVT, Discovery Networks, MTG TV, TV4 och UR och 2018 inkluderade det SVT, NENT, Discovery Networks, UR, TV4 samt Aftonbladet.

19

Från linjär till webbaserad television

Diagram 3. Dagliga starter (antal) SVT online (Baserad på: MMS, 2019)

I diagrammet ovan presenteras siffror (avrundat till närmaste 500,000-tal) över hur många videos som startats (inte nödvändigtvis spelats upp till slutet) i SVT:s playtjänster. (MMS, 2019)

Televisionsmarknaden omorganiseras då publiken migrerar från linjär till icke-linjär television (Abreu et al., 2016; Lobato, 2017; Lotz, 2018; Tefertiller, 2018). Det finns flera konsekvenser av denna migration men de viktigaste aspekterna för tittaren är användbarhet, innehållstillgänglighet och kostnad (Abreu et al., 2016). Den största förändringen i Sverige ligger inte i total tid för mediekonsumtion, som på 20 år ökat med endast 20 minuter, utan den gäller typ av innehåll som konsumeras. En stor del av den användningstiden är disponerat på tv-tittande, 97 minuter varav 27 var webbaserat. Det är dock skillnad på generation och generation där unga vuxna (15–24 år) sticker ut mest med en betydligt högre daglig mediekonsumtion. Den är även mer centrerad kring internet än traditionella medier. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) 95% av svenskarna över 12 har dessutom tillgång till internet och 16–25 åringar ligger på 100% gällande användning av film och musik via internet (IIS, 2017; Parlamentariska public service-kommittén, 2018). Enligt Myndigheten för press, radio och tv:s undersökning av svenskarnas mediekonsumtion 2018 så minskar tittartiden på linjär television (i minuter fördelat på åldersgrupper en genomsnittlig dag) bland alla åldersgrupper. I gruppen 3–14 år har tittartiden gått från 101 minuter 2010 till 60 minuter per dag 2017 (Myndigheten för press, radio och tv, 2018). Abreu et al. (2016) menar att online-tittande ses som ett växande fenomen som suddar ut

20

Från linjär till webbaserad television

gränserna mellan television och ny media. Bland anledningen till att tittare dras till online-tittande är det tydligaste motivet avsaknad av innehåll tillgängligt på linjär television. Det är vanligast att titta på filmer och tv-serier via icke-linjära tjänster medan linjär television används för ”lättare” genrer såsom talk-shows och nyheter. (Abreu et al., 2016)

Spridning av media och barns förändrade konsumtionsvanor är en markant utmaning för äldre medier (Potter & Steemers, 2017). SVT genomförde 2017 en publiks- och utbudsanalys där det framgår att konsumtionen för rörlig bild fortsätter öka. Det intressanta här var att 9–19 åringar är de som har betydligt högre tittartid än genomsnittet, men trots att de lägger mest tid på rörlig bild är de den grupp som lägger minst tid på SVT. Vidare är 45% av den totala tittartiden på SVT:s onlinetjänster tittande på material för barn och unga, något som dessutom fortsätter öka, motsvarande på SVT:s linjära kanaler där det endast ligger på 4%. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) Prenumeranter på tjänster som Netflix och Amazon exempelvis förväntas tredubblas från år 2014 till år 2019, en utveckling som Netflix (2015; 2019) 2019 kan bekräfta. Denna tillväxt av streamingtjänsters prenumeranter avgör ett stort hot för linjär television då dessa prenumeranter är potentiella ”cord-cutters”. Olika tv-broadcasters är medvetna om detta hotet och har anpassat sig i form av att erbjuda appar för att titta på icke-linjär television över internet och flera tv-operatörer erbjuder även deras egna appar där de ger tittarna tillgång till deras tv-prenumerationer. (Abreu et al., 2016) Potter och Steemers (2017) menar att barns medieutbud de senaste åren oåterkalleligt har förändrats och gynnats av internet, specifikt plattformar som YouTube, som distribueras över landsgränser. Detta medielandskap, i stor förändring, gör nu att television för barn produceras och distribueras i en komplex och globaliserad mediemiljö som kännetecknas av konvergens och multiplattformsleveranser. Internet, och i synnerhet YouTube, förändrar barns konsumtion av media. Med detta kommer även en oro över att barn utsätts för det ökade kommersiella innehållet samt innehåll som uppmuntrar till ökad konsumtion online. (Potter & Steemers, 2017)

21

Från linjär till webbaserad television

4 Resultat

I detta kapitel presenteras vilka resultat som intervjuerna och de visuella innehållsanalyserna givit studien.

4.1 Intervjuer

Nedan följer en sammanställning av de intervjuer som genomförts till denna studie, med anställda på SVT Malmö. Intervjuerna är genomförda med stöd av en intervjuguide (Se Bilaga 1) som var samma till samtliga respondenter.

4.1.1 Hanna Lagerberg

Hanna Lagerberg (2019) arbetar som redaktör och producent för play-serier på SVT sedan två år tillbaka och arbetar främst med att ta fram innehåll till playtjänsten. Eftersom hon främst inte arbetar med särskilt stora produktioner innebär dock hennes tjänst flera olika roller i en produktion. Lagerberg (2019) arbetar främst inom ett projekt som kallas Maxa Barn Play vilket innebär att hitta sätt att snabba upp processen av att få upp innehåll på SVT Play som är relevant för samtiden samt att fördjupa de världar som redan finns i det innehåll som ligger uppe och kunna erbjuda tittarna mer av det material de redan gillar.

De målgrupper som finns på Barnkanalen är uppdelat i ålderssegment där Lagerberg (2019) främst arbetar med 6–9 åringar och 9–12 åringar. ”Ibland kan jag tycka att man är lite snabb med att klumpa ihop åldersmässigt, man kan ha väldigt specifika intressen, även som barn. Sen är det också en del skillnad av vad tjejer och killar vill titta på” (Lagerberg, 2019).

De arbetar även efter fem värdeord som ska finnas för varje målgrupp vilka är; delaktighet, spänning, roligt, igenkänning och tradition. Som exempel lyfter Lagerberg (2019) Sommarlovsmorgon som har hög tradition och delaktighet medan program som Klassen arbetar mer med igenkänning. Anledningen till detta är för att kunna erbjuda ett brett programutbud. (Lagerberg, 2019)

Att locka tittare till playtjänsten styrs en del av att det är barn då det inte är tillåtet att arbeta med marknadsföring mot barn, dock lockar de tittare till delaktighet genom närvaro på sociala medieplattformar samt att på deras linjära tv-program tipsa om innehåll som finns på play- tjänsten. De samarbetar även med olika personer som är kända inom den målgrupp de vill nå för att locka tittare. (Lagerberg, 2019) Vidare angående att behålla tittare säger Lagerberg (2019):

22

Från linjär till webbaserad television

”Ja vi jobbar med det jättemycket hela tiden. Generellt har inte barn-play ett problem att behålla tittare. Vi har väldigt hög tittning med barn i Sverige, men jag tänker att det kommer ifrån att vi hela tiden gör ett jobb att hela tiden vara en aktuell play-tjänst. Dels handlar det om det rent tekniska, fungerar tjänsten som den ska, finns den till alla plattformar, är det buggar – allt det som ett team som heter barn-play jobbar med. Sen finns det ju allt innehåll som finns på barn play. Är det relevant och optimerat för en tittning på play? Där kan man ju se att vissa titlar har lagts ner de senaste åren därför att de fungerar helt enkelt inte på play.”

(Lagerberg, 2019)

Lagerberg (2019) arbetar mycket med hur arbetet ska röra sig framåt för att innehåll ska fungera på play. Det handlar mycket om bilder, det är de som blir programmens trailers då de inte kan ha rörligt material som ”visningsbild” för programmen. Det är även vidare viktigt med de första 3– 5 sekunderna av ett program då det är dessa som avgör om en tittare kommer titta vidare.

Tittarsiffror online mäts via comscore, en Adobe-tjänst, men håller på att byta till en annan. Linjär television mäts med boxar, det finns utplacerade boxar hos ett urval som ska representera befolkningen som mäter vad de tittar på och så speglar det befolkningen.

Vidare berättar Lagerberg (2019) hur hon arbetar när det gäller att ta fram nytt material till SVT Play:

”Alltså jag, som jobbar med play-specifika serier, tänker ju på vad som kommer funka på play. Det är ju skitsvårt att veta, såklart, och där går jag på en blandning av research, ut och träffa barn på skolor, research online på sociala medier och YouTube, vad som händer på andra stora kanaler. Vad gör andra länders public service? Och allt det blir väl någon form av blandning där man plockar ut vad man tror och ser är trender och försöker översätta det till oss. Sen också i kombination med de grejerna vi gör, vad kan jag då göra som kan vara ett bra innehåll till play. T.ex. har vi haft ett program som heter Lilla Polisskolan, som handlar om barn som får gå i polisskolan i Växjö, en barnversion av det, och testa att bli poliser. Jättehärligt program, stort public service-värde.”

(Lagerberg, 2019)

Med public service-värde menar Lagerberg (2019) att det är ett lärande och informativt innehåll. Lilla Polisskolan är exempelvis informativt om hur Sverige fungerar. Denna serie har även bra

23

Från linjär till webbaserad television

möjligheter för lämpligt extramaterial till play-tjänsten vilket lett till Polis-workout som är träningsvideos som tittaren kan göra hemma. Detta är ett format som fungerar väldigt bra för play-tjänsten då tittaren själv kan välja när den ska titta på videon och träna, kontra att visa programmet en fredagskväll på linjär television och att tittaren ska börja träna där och då.

4.1.2 Petter Bragée

Petter Bragée (2019) är programchef för hälften av programmen som görs i Malmö̈ , den hälften som är barn, ung, humor och underhållning. Hans jobb innefattar i stora drag tre saker, dels är han personalchef för nio stycken projektledare, och utser projektledare för de olika projekten, vilket han anser är den viktigaste delen i hans jobb. Han är också utvecklingschef och jobbar mycket framåt i tiden och det tredje är att han är ansvarig utgivare för alla program som produceras i ovan nämnda områden. (Bragée, 2019)

”När du låter tv:n välja åt dig så nöjer du dig med något som du gillar hyfsat, men när du väljer själv ska det vara mitt i prick.” (Bragée, 2019) Bragée (2019) berättar att dramaturgin påverkats mycket av det ändrade konsumtionsbeteendet. Förut kunde SVT skapa spänning genom att exempelvis dra ut på storyn till avsnitt tre, innan publiken riktigt förstod vad programmet handlade om, men idag måste tittaren förstå vad det handlar om redan innan den klickar. Han menar att det breda utbudet som barn idag har, med lockande rubriker och bilder, gör att de inte vågar chansa på att något ska vara intressant, utan vill veta direkt vad de har att förvänta sig, och hur långt klippet är. I takt med att plattformarna blir fler och konkurrensen hårdnar sätts det mer och mer press på formen. Förut gjordes program där ämnet var det viktiga, nu är det berättandet som är i fokus. (Bragée, 2019)

En problematik som Barnkanalen upplever är att nå, de som definieras som, killarna i målgruppen. Tjejer har alla typer av intressen och är nyfikna på det mesta, medan killarna generellt är intresserade av två saker: sport och spel. Bragée berättar att det inte är någon poäng för SVT att försöka konkurrera något märkbart i dessa kategorier för utbudet är för starkt från andra håll. Han menar att om tittaren är superintresserad av sport så ser denne hellre Champions League än Lilla sportspegeln och om tittaren är superintresserad av gameing så ser denne hellre ett program om Fortnite på YouTube än ett program om alla olika spel. Ytterligare en svårighet ligger i att SVT inte har ett program som bara går på djupet om exempelvis Fortnite för då kallas det för otillbörligt gynnande, vilket strider mot deras sändningstillstånd. (Bragée, 2019)

Bragée berättar att Barnkanalen för ca fem år sen tappade sin publik men att den yttersta chefen snappade upp problematiken och förstod värdet av att skapa en egen play-tjänst för barn, som

24

Från linjär till webbaserad television

kunde utgå från deras behov, som inte är en del av SVT-play. Han berättar vidare att de satsade ganska mycket på att utveckla det som idag är barnkanalen.se. ”Den var ett otroligt lyckokast, för det gjorde att istället för att tappa största delen av publiken så flyttade vi den. Nu har vi istället ca 80% av tittandet online, så det är helt omvänt, på fem år. Det innebär ju inte bara att de tittar på programmen på ett annat ställe, utan det innebär framförallt att de tittar på andra program.” (Bragée, 2019)

4.1.3 Anna-Maria Nildén och Karl-Johan Paulsson

Anna-Maria Nildén och Karl-Johan Paulsson arbetar som projektledare på SVT och leder arbetet med diverse barnproduktioner. Nildén (2019b) berättar att hon är projektledare för Sommarlov, som Paulsson (2019) är producent för. Producenten ansvarar för allt som syns i rutan, medans projektledaren har mer övergripande ansvar för till exempel personal och budget (Paulsson, 2019).

Nildén (2019b) berättar om att SVT har ett motto som lyder ”om alla, för alla” men berättar skämtsamt om att hon tolkar det som: ”om alla, för alla, men inte samtidigt”. Att det ska finnas något för alla är ett krav, men att alla produktioner ska innehålla något som passar alla, menar Nildén (2019b), är varken möjligt eller rimligt. För att kunna tillgodose allas behov är SVT:s barnproduktioner uppdelade i och skapade efter olika värdeord. Detta fungerar som en typ av kategorisering för att kunna se en balans i utbudet. (Nildén, 2019b) Då SVT har ett public service- uppdrag så är det viktigt att på något sätt kunna tillgodose allas behov, parallellt med att lära och informera. Att fylla de luckor som SVT:s konkurrenter lämnar är en del av uppdraget, menar Paulsson (2019) Vid frågan om de noterat några konkreta skillnader på SVT:s arbetssätt de senaste åren berättar Nildén (2019b) direkt om programmet Amigo. Ett tävlingsprogram som var mycket populärt under många år: ”Vi hade ett jättestort populärt program som hette Amigo. Alla såg det på fredagskvällarna. Det hade en jättestor publik. Ett tävlingsprogram som såg likadant ut varje vecka. Men det finns ju ingen anledning att dra tio såna avsnitt efter varandra, för det är exakt samma story, bara olika barn som tävlar.” (Nildén, 2019b)

Paulsson (2019) menar att SVT har fått tänka till vad gäller produktionsmetoder väldigt mycket de senaste åren. I takt med att onlinevärlden blir allt mer viktig, där tittaren ser tio avsnitt på rad, så behöver innehållet på playtjänsterna vara bättre för att hålla sig konkurrenskraftig. Extraformat blir viktigare för att tittarna ska känna att de inte tittat färdigt på något, utan hela tiden har något som intresserar dem. Att utbudet blir större har gjort att SVT har fått fundera kring sina metoder, då samma pengar ska räcka till fler format. Extraformaten behöver vara kostnadseffektiva och då

25

Från linjär till webbaserad television

har mer fokus lagts på det faktiska innehållet än exempelvis dyr teknik. Berättandet har blivit det viktigaste verktyget.

Nildén (2019b) menar att nyckeln för att program ska lyckas idag är att det finns något unikt i varje avsnitt, en röd tråd som en story eller något annat som får tittaren att vilja se just det avsnittet, exempelvis en gästartist eller dylikt. Program som är formaterade efter samma princip varje avsnitt faller bort då det inte har något som lockar på samma sätt (Nildén, 2019b). Enligt Paulsson (2019) har ett av SVT:s problem senaste åren varit målgruppsrelaterat och att det är ett stort hopp att gå̊ från barn in i vuxen-tv. Nildén (2019b) fyller på med kommentaren ”Man går inte från Sommarlov till På Spåret”. Jag brukar säga ”om alla, för alla, men inte samtidigt”. ”Om alla, för alla” är ju en väldigt tydlig SVT-tagline. Det går inte att vara relevant för alla samtidigt, men när tittaren går in på play så ska denne känna att det finns något för en någonstans, då har vi uppnått vårt mål. (Nildén, 2019b)

Paulsson (2019) berättar att det är svårt att nå ut till den tänkta målgruppen i SVT:s play-tjänst då det är en öppen lösning utan inlogg i dagsläget. Han menar att det är en hög tröskel för dem att ta steget till att ha inlogg på tjänsten då de vill att känslan ska vara att det är helt fritt och gratis utan att behöva lämna sina personuppgifter, men att frågan hela tiden omvärderas för att bygga en tjänst med mer relevant kommunikation. Det finns däremot en rekommendationsmotor som lär känna användaren, men det förutsätter att användaren är densamma på enheten varje gång för att fungera. Förr fanns det inte så många ställen att titta på barnprogram på, då var Barnkanalen jättestor på tv men konkurrensen och det faktum att utbudet av plattformar ökar så blir det viktigare att hitta det som intresserar en snabbare, hittar tittaren inget så går denne vidare någon annanstans. (Paulsson, 2019)

Som svar på frågan vad SVT gjort för att behålla den publiken de redan har berättar Nildén (2019b) om vad SVT kallar för ”Kronjuvelerna”. Hon förklarar att det är de fem största produktionerna som har stort värde för tittarna, så som Melodifestivalen och Antikrundan, som måste finnas kvar men samtidigt hänga med i utvecklingen och anpassas för att fortsatt vara aktuellt och populärt. De produktionerna får extra mycket resurser för exempelvis research och publikundersökningar för att kunna utvecklas. Bland Barnkanalens produktioner är det Sommarlov som får extra resurser. Hon berättar att Sommarlov har funnits i 40 år men att det också måste utvecklas och anpassas för att finnas kvar. Ett exempel hon ger på detta är att det var en jättestor broadcastproduktion för bara fem år sedan, som var anpassad för att vara en jättebra liveproduktion. Då såg barnen det live på tv klockan nio varje morgon, men idag är det en knapp tredjedel som ser det live. (Nildén, 2019b) Att stora delar av publiken flyttat till webben gör att

26

Från linjär till webbaserad television

prioriteringarna är annorlunda och idag är det en produktion som är förinspelad (Paulsson, 2019). Att sända något live är mycket dyrare än att förinspela, och då kan pengarna läggas på något bättre, och dessutom finns det möjligheter att göra om delar som kan förbättras inför sändningen, till skillnad från om det sänds live. Ytterligare tekniska möjligheter finns vid förinspelning, det går exempelvis att använda sig av ”tv-magin” och trolla in en person eller liknande, som bidrar till dramatiseringen. (Nildén, 2019b)

Paulsson (2019) menar att det är viktigt att inte bara fokusera på att få nya tittare utan också att vårda de som redan finns och berättar om vad SVT kallar ”dubbelträffar”. Det innebär ett program som vänder sig mot en bred publik och som fungerar både på webben och i broadcast. Det är något som är en målsättning i både barn-tv och vuxen-tv. Han menar att ha ett program som fungerar både i broadcast och online mot en bred publik är ett bra program därför att då vårdas de som inte har valt att konsumera all sin tv online, det vill säga en jättestor del av den äldre publiken, som fortfarande lever i den världen. Men samma program kan också nå̊ yngre publik. Antikrundan är ett jättebra exempel, där en äldre publik har tittat på det i jättemånga år och tycker det är fantastiskt, men som också̊ har blivit lite av ett kultprogram för yngre. De yngre tycker det är intressant för att de har köpt hus och har massa gamla prylar exempelvis. Det är de programmen som är jätteviktiga för SVT. (Paulsson, 2019) Nildén (2019b) fortsätter att prata om dubbelträffar och berättar att det finns olika beställningsformer. Det vill säga att vissa program beställs för att gå bättre på antingen webben eller i broadcast. Ett exempel hon ger exempel på detta är Fråga Doktorn går jättebra i broadcast, men inte alls bra på webben, men då det är ett program som är beställt till broadcast så är det inte ett problem. Om ett program beställs för webben så läggs det på en mindre attraktiv tid i broadcast, vilket gör att de sannolikt inte kommer få särskilt höga tittarsiffror i broadcast heller. De titlar som läggs på bästa sändningstid, till exempel Husdrömmar, får bättre tittarsiffror i broadcast, men är också väldigt populärt på webben. (Nildén 2019) Paulsson (2019) menar att utvecklingen inte går mot att produktioner ska vara populärast på broadcast, och att det är något som de jobbat efter på barnsidan en tid, men även vuxen-tv börjat anamma på senare tid. Olika generationers beteende är olika, och för barn är det viktigare med tillgången online, och därför satsar SVT främst på program för barn som fungerar på webben, medans vuxen-tv har en mer balanserad prioritering. Varje år går utvecklingen mer och mer mot webben. (Nildén, 2019b) Vissa program sänds inte alls i broadcast, det kan vara antingen för att vi vet att de inte kommer fungera där, eller för att vi vill locka publiken till webben med exklusiva program där. (Paulsson, 2019) Något som också är en stor skillnad mellan utformningen för broadcast kontra webb, enligt Paulsson (2019), är hur programmen startar. I broadcast så har program ofta en lite längre vinjett och kanske en recap, men på webben så måste tittarens uppmärksamhet fångas direkt, kanske en fem sekunder lång vinjett och sen rakt in i handlingen.

27

Från linjär till webbaserad television

Om en recap är med så kommer den lite längre in när uppmärksamheten redan är fångad, för om det misslyckas med att fånga tittaren tidigt så hoppar tittaren vidare till nästa program. (Paulsson, 2019) Det finns olika undersökningar hur lång tid programmet har på sig att fånga tittarens uppmärksamhet, men det är ungefär 20 sekunder (Nildén, 2019b). Nildén (2019b) poängterar också vikten av vilken startbild de väljer för programmen på webben, det kan göra stor skillnad för tittarsiffrorna beroende på hur tilltalande bilden är. Det görs ibland användartester för att se vilken bild som är mest tilltalande för tittarna, i vissa fall gör det jättestor skillnad att byta startbild, ibland är skillnaden mindre markant (Nildén, 2019b).

Mätningen av broadcast gör MMS, som har boxar utplacerade i x-antal hem som ger en generell bild av tv-tittandet (Paulsson, 2019). SVT har ett eget system för att mäta tittarsiffror online. När vi pratar om tittarsiffror online så pratar vi om webbpublik och starter. En startad video är då en start helt enkelt, men en webbpublik är ett helt spelat avsnitt. Det vill säga att om person 1 tittar på ett halvt program och person 2 tittar på ett halvt program så är de tillsammans en webbpublik. (Nildén, 2019b) Vi får en siffra men för att den ska betyda något så måste den kunna jämföras med något som mäts på exakt samma sätt, en relevant jämförelse vilket gör det mycket svårare att jämföra online-siffror på ett rimligt sätt (Paulsson, 2019).

4.2 Visuell innehållsanalys

Följande program har valts för att analysera närmare: Klassen, Alex och Carros Vlogg och Sommarskuggan. De avsnitt som analyserats är de tre första avsnitten på säsong ett och två av Klassen, de sex första avsnitten på säsong två av Alex och Carros Vlogg samt de tre första avsnitten på säsong tre av Sommarskuggan. Varje analys kommer börja med en kort beskrivning av programmet, följt av sammanfattningar av vad de avsnitt som analyserats handlar om och går sedan vidare till en mer övergripande analys där frågorna från analysguiden besvaras.

4.2.1 Klassen

Klassen är en produktion som distribueras på Barnkanalens playtjänst online. Den började produceras 2017 och är fortfarande i produktion och varje avsnitt är cirka 10 minuter långt. Inför denna analys har de tre första avsnitten på säsong 1 och 2 analyserats. Serien är upplagd som en realityserie men är fiktiv. Den följer en klass och flera olika personer i klassen. Varje avsnitt följer någon eller några av karaktärerna men dessa skiftar från avsnitt till avsnitt och vi följer samma stora grupp karaktärer genomgående genom hela serien. I avsnitten är det intervju-sekvenser med

28

Från linjär till webbaserad television

karaktärerna där de återberättar och reflekterar över händelser samt berättar vad de känner och tänker.

Avsnitt 1 säsong 1, ”Ny i klassen”, handlar om att Oscar börjar på en ny skola. Detta avsnittet introducerar tittaren till vilka olika karaktärer som finns i serien och vilken roll de har i klassen. Oscar tänker att han bara ska gå i skolan en kort period för att hans pappa måste lösa lite affärsrelaterade problem, vilket gör att han inte är särskilt intresserad av att komma in i skolan eller klassen. Vi blir först introducerade för Stella som är rektorns dotter och därför ska visa Oscar runt på skolan. Vidare presenteras Maja, ”tjejgänget” bestående av Jossan, Ella, Magda, Emilia och Alba. Tjejgänget är, för att använda de termer karaktärerna själva använder, de som ”bestämmer” i klassen och Emilia är som ”drottningen”. Sedan blir vi introducerade för fotbollskillarna; Elias som är tillsammans med Emilia, Linus som är klassens clown och några fler som inte blivit presenterade vid namn. Isak som har sin egen YouTube-kanal är ännu en karaktär som presenteras, han umgås med några fler killar som inte heller blir introducerade vid namn. Avsnittet handlar om att Stella och Maja visar Oscar runt och förklarar vilka de olika personerna är. Oscar är otrevlig mot Maja och tycker att skolan är både töntig, dramatisk och inget för honom. Maja pratar lite senare med Oscar och de reder ut sina missförstånd. Avsnitt 2 säsong 1, ”Klassfotot”, handlar om att ”de coola” ska ta en gruppbild tillsammans och Emilia bestämmer hur allt ska vara och över alla delaktiga. Alba och Elias börjar flirta lite med varandra vilket Emilia märker och blir besviken över. Avsnitt 3 säsong 1, ”Late Elias”, handlar om att Stella och Elias blir ihopparade på en lektion för att genomföra en uppgift om demokrati tillsammans. Elias gäspar och tittar på sin telefon hela tiden och Stella är sur för att hon inte vill göra uppgiften själv. Elias behöver träna på rasten och hon följer med honom och försöker få uppgiften gjord tillsammans med honom men det går inte så bra. Till slut tar Elias med Stella till en lokal dit han brukar gå för att få vila ifred och så somnar han. Stella inser att Elias inte är så ytlig som hon först trodde och är därför okej med att göra uppgiften själv för hon vill inte väcka honom. En del nya karaktärer har introducerats under första säsongens gång vilket gör att det är lite nya ansikten i säsong 2.

Avsnitt 1 säsong 2, ”Sanning eller konka del 1”, handlar om att klassen ska ha en övernattning på skolan och Maja är lite kär i Mauritz. Maja byter till sig att få vara med i middagslaget för att laga mat med Mauritz. Hon pratar med honom om att hon känner något för honom och hon missförstår honom och tror att de nu är tillsammans. Lite senare är Mauritz med på sanning eller konka med det ”coola gänget” och där pussar han Ella. Maja kommer på dem när de pussas och blir ledsen. Mauritz förklarar att det blev fel, att de missförstod varandra och ber om ursäkt. Avsnitt 2 säsong 2, ”Sanning eller konka del 2”, är fortsättning på avsnitt 1 och handlar om att Mauritz vill bli

29

Från linjär till webbaserad television

tillsammans med Ella men är för blyg för att fråga henne. Ella tror att Mauritz inte är intresserad av henne och försöker visa honom att han inte spelar någon roll för henne genom att flirta med en annan kille. Det slutar med att Ella och Mauritz blir tillsammans. Avsnitt 3 säsong 2, ”Gamla kompisar”, handlar om att Filip ska börja i klassen. Han är vän med Isak sedan tidigare då deras föräldrar är nära vänner så Isak visar honom runt första dagen. Filip märker dock snabbt att Isak verkar vara mobbad i klassen för att han spelar dataspel och vill inte hamna i samma situation som honom. Därför börjar han ta avstånd från Isak och beter sig illa mot honom för att passa in med det ”coola gänget”. De bråkar och beter sig illa båda två men Elias sätter sig ner och pratar med de och får dem att reda ut sina problem.

Eftersom det ska föreställa en realityserie utspelar sig allt i en redan existerande miljö, alltså en skola. Inga klipp sker i andra miljöer än skolan utan allt utspelar sig på skolgården, i klassrummen, i korridorerna, i matsalen eller liknande. Det är en relativt avskalad miljö, där detaljer och allt i bild är relaterat till handlingen och platsen de är på. Eftersom det är menat som en realityserie så är där inte mycket specialeffekter eller bearbetning. Klippen är filmade med både stillastående kamera och kamera i rörelse samt att klipptempot är relativt högt. Varje klipp är från 1 sekund upp till 10 sekunder, men ligger i snitt på tre till sex sekunder. Eftersom avsnitten är så pass korta blir även varje scen rätt kort, något som gör att ett högt klipptempo är rimligt för formatet.

Vinjetten spelas återkommande när de går från en scen till en annan, men inte mellan alla scener. De har en del musik men överlag är det mest dialog med tillhörande miljöljud som hörs. Dialogerna sker främst mellan karaktärerna men även i form av sms-konversationer som dyker upp över bilden (Se bild 1). Karaktärerna har även vissa monologer, i form av intervju-sekvenser.

Bild 1. Sms-konversation från ett avsnitt av Klassen. (Källa: SVT)

30

Från linjär till webbaserad television

Serien har inte en kontinuerlig protagonist utan denne skiftar från avsnitt till avsnitt. I helhet är protagonisterna cirka tio karaktärer, där de även kan vara antagonisten i vissa avsnitt eftersom huvudfokus skiftar från avsnitt till avsnitt. Det är ungefär 10–15 karaktärer som har betydande roll i serien och alla huvudroller är väldigt specifika med individuella karaktärsdrag och personligheter. De flesta karaktärerna är även i vissa situationer kollektiviserade utifrån att de är det ”coola gänget” eller ”fotbollskillarna” exempelvis. Kategorisering av karaktärer sker i viss utsträckning och rör då främst olika stereotyper som finns i skolan exempelvis den populära tjejen med sina anhängare, fotbollskillarna, datanördarna, de snälla som sköter skolan etcetera.

Handlingen för avsnittet blir tittaren introducerad till inom de första sekunderna, vinjetten kommer inte igång förrän några sekunder in, när avsnittets huvudfokus presenterats. Avsnittets namn, vilket oftast förklarar avsnittets handling, dyker även upp som text i bilden inom de första sekunderna, något som också bidrar till att få en snabb förståelse för vad det kommer handla om. Även karaktärerna blir tittaren relativt snabbt introducerad till, första avsnittet på första säsongen presenterar alla karaktärer lite mer övergripande och deras ”plats” i serien. De små intervju- sekvenserna ger kontinuerligt inblick i varje karaktärs upplevelser, känslor och tankar samt deras namn.

Serien har ett tydligt formspråk som är genomgående för hela serien och som fångar tittarens intresse genom att stärka banden till varje karaktär med de små intervju-sekvenserna. Eftersom den ska skildra en hel klass är det även fördelaktigt att flera olika karaktärer från klassen skildras mer ingående för att kunna rättvist skildra en hel klass med hela dess diversitet. Den skildrar i viss utsträckning vår samtid, då den använder sig av sociala medier och emojis som ett återkommande fenomen i serien samt lyfter olika aktuella kändisar exempelvis.

Serien riktar sig till barn i åldrarna 9–12 år och lyfter SVT:s värdeord; igenkänning, roligt och spänning. Den syns aktivt på barnkanalens Instagram samt uppmanar deras publik att använda sig av deras hashtag #klassensvt för att diskutera serien, egna problem och dilemman från skolan eller liknande. De engagerar även sin publik genom att ställa frågor om serien på deras Instagram när de lägger upp material från serien samt så finns det länkar till quiz om serien under varje avsnitt på SVT Play.

Klassen presenteras med en rätt enkel bild (Se bild 2) men som ändå tydligt indikerar vad serien handlar om då det ser ut som ett klassfoto och med rubriken ”Klassen” över. Rubrikerna som används är ”Klassen” som huvudrubrik, ”Ungdomsserie om livet i Klassen” som underrubrik och sedan följande informationstext; Nya dilemman och situationer uppstår i Klassen, vem hänger med vem, vilka är på väg att bli ihop, vem sprider rykten och vågar man vara sig själv? I

31

Från linjär till webbaserad television

ungdomsserien Klassen känner du igen dina egna och dina kompisars dilemman, diskutera gärna #klassensvt.

Bild 2. Visningsbild för Klassen. (Källa: SVT)

De första 3–5 sekunderna visar direkt vilken av karaktärerna som kommer vara i fokus under avsnittet och innan vinjetten startar så får tittaren en snabb introduktion till vad avsnittet kommer handla om. Varje avsnitt har en unik handling men det finns en klar, röd tråd genom serien och den fyller ett värde av att bingetitta då det alltid händer något nytt för varje avsnitt så tittaren inte hinner tröttna. Serien har även två andra serier som extraformat; Klassen: Extra och Klassen: Bakom kulisserna.

4.2.2 Alex och Carros Vlogg

Alex och Carros Vlogg är en produktion som började produceras 2018 och fortfarande är i produktion. Det distribueras på svtplay.se/barnkanalen och avsnitten är ca 5 minuter. Serien är formad i ett videobloggsformat och handlar om det gifta paret Alex och Carro som gör olika utmaningar, roliga saker och upptåg i varje avsnitt. Många av utmaningarna är saker som för tillfället är populära på YouTube, exempelvis att bli sminkad av sin pojkvän. Inför denna analys har de sex första avsnitten på säsong 2 analyserats.

Det första avsnittet handlar om hur Alex och Carro ska besvara fem frågor var om varandra och svarar någon av de fel får den personen doppa huvudet i en tallrik med vispad grädde. Detta avsnittet introducerar oss lite till vilka de är och att de nu drar igång sin videoblogg som kommer

32

Från linjär till webbaserad television

löpa året ut (detta är i september 2018). Avsnitt 2 handlar om att Alex ska sminka Carro, något som är en känd YouTube trend. Avsnitt 3 handlar om att Alex ska lära Carro att stå på händer ute i en park. Alex är bra på gymnastik men Carro är inte lika duktig. Avsnitt 4 handlar om att de ska genomföra en tvilling-challenge och städa lägenheten. Detta innebär att de tillsammans klär sig som en person, alltså har ett par byxor och en luvtröja som båda två är iklädda. Avsnitt 5 handlar om att de ska käka en trerättersmiddag med ”Not my arms challenge”, vilket innebär att en av dem står bakom den andra och sträcker fram sina armar så att det ser ut som att personen framför har armarna från personen bakom. Avsnitt 6 handlar om att de ska försöka fånga varandra i en stor såpbubbla genom att placera en rockring i en form med diskmedel och vatten för att sedan ställa sig i rockringen och dra den över kroppen.

De flesta avsnitten utspelar sig hemma hos Alex och Carro i deras lägenhet, ibland är de i andra miljöer som exempelvis en park likt avsnitt 3, men oftast är det i deras egen lägenhet. Miljön är vald utifrån vad avsnittet ska handla om och inte skapad för avsnittet utan det är redan existerande miljöer som använts. Avsnitten är filmade med en enkel utrustning, kameran är ställd på ett stativ och rör sig sällan med handlingen utan är oftast statisk och riktad mot ”scenen” för handlingen. Klippningen är ibland snabb och ”onödiga” bitar har klippts bort, enbart sådant som är relevant för att ta avsnittet framåt är med i avsnitten. Ibland är tempot snabbspolat när det är ett moment som händer som tar lång tid i verklig fart, exempelvis när de ska städa lägenheten och dammsuger. Eftersom det är videobloggsformat så ger det känslan av att vara ett långt klipp som är hela avsnittet, men det klipps till viss del ändå men klipptempot är inte särskilt högt. Vissa efterbehandlingar de gjort på klippen är att exempelvis zooma in på deras ansiktsuttryck för att förstärka något komiskt i klippet. De har en kortare intromusik och använder sig av stämningsmusik med en skämtsam ton för vissa moment. De använder sig av lite ljudeffekter och dialogerna är främst mellan karaktärerna. Vissa repliker som är kommentarer på vad som syns i bild läggs emellanåt som en text i bild och de lägger även in emojis på presentationsbilderna av varje avsnitt (se bild 3).

33

Från linjär till webbaserad television

Bild 3. Startbilder för avsnitt (Källa: SVT)

Eftersom serien enbart har två karaktärer så är där inga antagonister i serien, båda karaktärerna är även specifika och inte kollektiviserade. Ur ett större perspektiv så är de kollektiviserade då de är ett par och att paret är deras offentliga profil men i denna serien är de egna individer. Inom de första sekunderna blir vi introducerade till både handling och karaktärer, eftersom avsnitten är ungefär fem minuter var så behöver handlingen för avsnittet starta direkt. Då de även har ett tydligt formspråk att gestalta karaktärer och moment i avsnittet på så får serien en övergripande känsla som är lekfull och avslappnad. Den är även uppdaterad på nya trender i vår samtid, specifikt då YouTube trender för videobloggare.

Målgruppen för serien tycks främst vara 9–12 åringar men formatet är även lämpligt för yngre åldrar. De av SVT:s värdeord som främst lyfts tycks vara igenkänning, roligt och delaktighet. Serien finns och syns på både YouTube och Instagram och Alex och Carro uppmanar i avsnitten sina tittare att kommentera tips, tankar och idéer kring innehållet i avsnittet. Bildspråket för serien är lättsamt och lekfullt med mycket färg och mjuka former (se bild 4).

34

Från linjär till webbaserad television

Bild 4. Visningsbild för Alex och Carros Vlogg. (Källa: SVT)

De första sekunderna är en kort vinjett med mycket färg och form samt Alex och Carro som entusiastiskt hälsar på tittarna. Programmet har även ett högt binge-värde då varje avsnitt har något unikt samtidigt som serien som helhet har en tydlig, röd tråd. Det finns många olika program med Alex och Carro; Värsta bästa barnvakterna, Fixa bröllopet, Alex hittar hobbyn och Gissa Alex. Fixa bröllopet vann även en Emmy för bästa ”Kids: Non-scripted entertainment”. De texter som används gällande serien är ”Alex och Carros Vlogg” som huvudrubrik, ”Vlogg med Alexander och Caroline Hermansson” som underrubrik och ”Följ med i Alex och Carro Hermanssons liv. Vi får följa med både i det busiga, det vackra och det lite skaviga. Både galaklänningar och klippning av tånaglar. Vi firar jul och nyår. Vi är med i nöd och lust. Vi följer melloturnén på ett sätt ni inte sett förut.” som informationstext.

4.2.3 Sommarskuggan

Sommarskuggan är en produktion som främst distribueras på svtplay.se/barnkanalen men sänds även på barnkanalen under dagtid. Den började produceras 2015 och är fortfarande i produktion och varje avsnitt är cirka 10 minuter långt. Inför denna analys har de tre första avsnitten på säsong 3 analyserats. Serien följer Angelika Prick, Alex Hermansson och Malin Olsson och är inspelat som att tittaren får följa programledarna för Sommarlov i realtid inför Sommarlov. Antagonisten Sommarskuggan försöker sabotera programmet Sommarlov genom att genomföra olika bus och huvudrollerna försöker följa olika ledtrådar för att lösa gåtan om vem som är Sommarskuggan och därmed rädda Sommarlov. Varje säsong är det en ny person som använder Sommarskuggans dräkt och busar. Det är enbart fem huvudkaraktärer, med några biroller. Karaktärerna är även specifika med individuella personligheter.

35

Från linjär till webbaserad television

Avsnitt 1 handlar om hur Sommarskuggan nu är tillbaka för att sabotera för Sommarlov. Det dyker upp ledtrådar som tyder på att det denna gången är en skånsk kändis som tagit över Sommarskuggan. De misstänker att det är Hasse Andersson som är Sommarskuggan. I första avsnittet kommer huvudkaraktärerna överens om att de måste undersöka vem som är sommarskuggan så att de kan stoppa den från att sabotera. Sommarskuggan stjäl filmer som ska visas under Sommarlov. Andra avsnittet handlar om hur Angelika Prick hittar en liten skylt där det står ”följ mig” med ett tillhörande snöre som hon behöver följa genom hela SVT:s lokaler, in i deras olika sändningar på ”vuxen tv”, för att komma till första ledtråden om vart filmerna kan finnas. Alex och Malin påbörjar inspelning av Sommarlov men kan inte fortsätta eftersom de inte har filmerna till Sommarlov. De blir då ”attackerade” av Sommarskuggan med skuggslem. Det tredje avsnittet handlar om hur Angelika Prick hittar första bokstaven efter att klurat ut vad ledtråden betyder. Bokstäverna kommer sedan bilda ledtråden som berättar vart filmerna är. Alex jobbar som slemvakt och Malin försöker hitta vart skuggslemet kommer ifrån, men hittar istället en ledtråd i slemmet. Det visar sig att det inte är Hasse Andersson som är Sommarskuggan som de tidigare trott.

Eftersom serien utspelar sig i SVT:s lokaler så är det mycket rekvisita från andra program med, även olika uppbyggda scener eller miljöer för andra produktioner. Tittaren får även möjlighet att se ledtrådar och Sommarskuggan i bakgrunden som inte karaktärerna alltid ser samt att de arbetar med redan existerande miljöer och inte uppbyggda. Det är inte några större specialeffekter som använts i bearbetningen av klippen och de använder sig av en helt svart skärm ibland för att exempelvis illustrera hur det ser ut när filmerna som Sommarskuggan stulit är borta. Kameran skiftar mellan att vara stillastående och i rörelse, när den är i rörelse följer den oftast personerna i bild. Klipptempot är passande för avsnittets längd och de använder sig av klippning för att få Sommarskuggan att plötsligt dyka upp och försvinna ur bild. Serien arbetar mycket med stämningsmusik, mycket spännande och dramatisk musik. Dialogerna är enbart mellan karaktärer i bild eller över telefon. De arbetar även en del med ljudeffekter som exempelvis slemljud och vooshande ljud för att illustrera att något rör sig snabbt etcetera.

Varje avsnitt börjar med en kort sammanfattning av vad som hände i förra avsnittet eller förra säsongen följt av en kort vinjett. Sammanfattningen introducerar oss redan de första sekunderna både till handlingen och till karaktärerna. Den korta sammanfattningen i början av varje avsnitt kan ha en negativ inverka på programmets binge-värde men är i viss utsträckning fortfarande anpassat för playtjänster då varje avsnitt har en unik handling samtidigt som programmet som helhet har en genomgående story och med ”cliffhangers” i slutet på varje avsnitt. Serien i helhet har ett stort syfte, att komma fram till vem som är Sommarskuggan och rädda Sommarlov, varje

36

Från linjär till webbaserad television

avsnitt och mindre delar bidrar till detta syfte då varje avsnitt har sina små ledtrådar som kommer ta de till det slutgiltiga målet.

Programmet har en del referenser till andra program som SVT producerar men kommenterar överlag inte vår samtid i någon större utsträckning. Serien riktar sig främst till 7–12 åringar och de av SVT:s värdeord som detta program strävar efter att uppnå är spänning. Sommarskuggan är i stor utsträckning synligt på sociala medier då serien har sitt eget Instagramkonto, syns en del på Barnkanalens Instagram och YouTube samt att det finns extraformat i form av Sommarskuggan pysslar. Visningsbilden som används för programmet är lite mystisk och spännande (se bild 5) och de informationstexter som används för senaste säsongen (Säsong 4) av Sommarskuggan är ”Sommarskuggan (nr 4) - Skuggornas hemlighet” som huvudrubrik, ”Barnkanalens superbusare är tillbaka, men Angelika Prick är hack i häl!” som underrubrik och följande text som informationstext: ”Barnkanalens superbusare, Sommarskuggan (nr 4) är tillbaka. Återigen har den ställt till det för Sommarlov och den här gången har den skapat en skuggtromb som hotar hela Sommarlovsplatsen. Även Alex Hermansson har försvunnit. Första skuggjägare Angelika Prick ska tillsammans med Malin Olsson försöka rädda sommaren och ta reda på vem som gömmer sig i skuggdräkten. Dessutom visar det sig att det finns en skugga till… som döljer en mörk hemlighet.”

Bild 5. Visningsbild för Sommarskuggan. (Källa: SVT)

37

Från linjär till webbaserad television

5 Diskussion

Nedan diskuteras vilka konsekvenser plattformsskiftet inneburit för SVT, hur SVT arbetar med dessa konsekvenser med hänsyn till deras public service-uppdrag samt vad teorin säger i förhållande till vad studiens resultat lyfter. Diskussionen är uppdelad utifrån de punkter som studien visat varit av störst relevans.

5.1 Ekonomi

De stora namnen när det gäller streamingtjänster är internationella företag som har stora budgetar att röra sig med och därmed mer kapital att lägga på varje produktion. Något som höjer både kvalité och kvantitet på innehållet som finns tillgängligt. Enligt Potter och Steemers (2017) är de internationella företagens innehåll både tilltalande, finns i överutbud och är lättillgängligt. Något som resulterat i att nationella produktioner riktade till barn i många länder fått mer satsningar (Potter & Steemers, 2017). Problematiken för SVT gällande kostnader är att de är statligt finansierade och därmed har en viss budget att förhålla sig till. Det står även i deras sändningstillstånd att SVT ”/.../ ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället” vilket gör att deras spelrum för produktioner är betydligt mer begränsade än exempelvis Netflix.

Parlamentariska public service-kommittén (2018) lyfter även hur internationella streamingtjänster tar över mer och mer av rörlig bild i Sverige och att detta innebär en ökad press på SVT som nu möter betydligt fler och större konkurrenter. Således måste SVT arbeta mer effektivt med att utveckla sitt utbud vad gäller såväl kvalité som kvantitet (Parlamentariska public service-kommittén, 2018). Något som även Paulsson (2019) lyfter, det expanderade utbudet av innehåll har gjort att SVT behövt tänka om vad gäller arbetsmetoder eftersom samma budget ska räcka till fler format. En betydande skillnad som plattformsskiftet innebär för televisionsbranschen är dock de lägre distributionskostnaderna som streamingtjänster erbjuder för innehållsleverantörerna (Hilderbrand, 2010). Det fördelaktiga med detta är då att det är billigare att distribuera innehåll online samtidigt som formaten som förväntas och passar för streamingtjänster kan hållas till en låg budget utan att tappa värde.

Det är tydligt att SVT arbetar flitigt med extraformat till deras olika program då såväl Klassen, Sommarskuggan som Alex och Carros Vlogg erbjuder flera olika extra format. Enligt Paulsson (2019) behöver dessa format vara mer kostnadseffektiva vilket gjort att de lagt mer fokus på innehållet och berättandet istället för exempelvis dyr teknik. Barnkanalens Sommarlov är en av

38

Från linjär till webbaserad television

SVT:s ”Kronjuveler” och får därför extra resurser (Nildén, 2019b). Detta blir intressant då de gått från att vara livesändning till att numera vara förinspelat och eftersom det är betydligt dyrare att sända live kan dessa ytterligare resurser gå till andra delar av produktionen för att öka kvalitén. Som Nildén (2019b) nämner ger även förinspelat material andra möjligheter för produktionen som att göra om delar som kan förbättras eller använda sig av ”tv-magi” för att exempelvis få personer att dyka upp från tomma intet för att öka dramatiken. Något som används en del i såväl Sommarskuggan som Sommarlov.

Det finns både för- och nackdelar med plattformsskiftet då det medför att kostnaderna för produktionen blir lägre som effekt av att inte arbeta med livesändningar samt lägre distributionskostnader. Svårigheten här ligger mer i att skapa ett stort utbud av innehåll, som förhåller sig till SVT:s public service-uppdrag samtidigt som det håller en kvalitetsnivå som kan konkurrera med de stora internationella företagen som inte har några specifika riktlinjer att förhålla sig till. Men då extraformat är något som är eftertraktat bland publiken och inte kräver stora budgetar för att produceras innebär detta möjligheter för SVT att fortsätta hålla sin konkurrenskraft genom att hålla en hög kvantitet gällande innehåll online.

5.2 Förändrat beteende hos tittaren

”När du låter tv:n välja åt dig så nöjer du dig med något som du gillar hyfsat, men när du väljer själv ska det vara mitt i prick.” (Bragée, 2019). Detta citat visar tydligt på hur tittarbeteendet har förändrats som effekt av plattformsskiftet. Lobato (2017) menar att tittaren nu har vant sig vid ett nytt sätt att titta på television som innebär att tittaren kan välja fritt från ett stort utbud av innehåll, där ”den personliga leveransen av innehåll självständigt från ett schema” är det mest karaktäristiska för icke-linjär television. Abreu et al. (2016) menar att den största anledningen till att tittaren dras till plattformar online är avsaknaden av innehåll på linjär television. Den nya formen av tv-tittande ställer också högre krav på produktioner och innehåll då tittaren har ett helt smörgåsbord av innehåll att välja fritt från och därmed behöver mer värde i ett program för att fortsätta titta på det.

I detta ligger många utmaningar. För det första är barns uppmärksamhetsspann väldigt kort (Brown, Weatherholt & Burns, 2010; Hawkins, Pingree, Bruce & Tapper 1997). Den högsta risken för avbruten koncentration ligger redan under den första sekunden och det är inte förrän efter ungefär 15 sekunder som uppmärksamheten anses vara mest stabil (Hawkins et al., 1997). Detta innebär att programmet måste fånga tittarens intresse redan efter några sekunder för att den ska fortsätta titta. Både Klassen och Alex och Carros Vlogg introducerar både handling och

39

Från linjär till webbaserad television

karaktärer inom de första sekunderna och fångar snabbt upp intresset med färg, form och direkt handling. Sommarskuggan däremot börjar varje avsnitt med en kort sammanfattning av föregående avsnitt eller säsong vilket introducerar publiken snabbt till både handling och karaktär. Detta kan dock få en negativ effekt på binge-värdet då det blir för upprepande att se flera avsnitt i rad där tittaren vid varje nytt avsnitt får se sammanfattningar av det den precis sett. Bingetittande har blivit ett nytt beteendefenomen som effekt av streamingtjänster och den tillgänglighet av television som dessa tjänster innebär (Walton-Pattison, Dombrowski & Presseau, 2016; Flayelle, Maurage & Billieux, 2017). På grund av detta nya beteendefenomen blir det av stor vikt att anpassa programmen så att de håller ett binge-värde. Något som även Nildén (2019a) bekräftat. Impulsiva personer som är spännings- och kunskapssökande har även större sannolikhet att bingetitta på program (Riddle et al., 2018). Eftersom barn överlag faller in i denna grupp personer blir det av ännu större vikt att skapa ett binge-värde i SVT:s produktioner.

Abreu et al. (2016) lyfter att tittarna värderar att se television på sitt sätt och att linjär television minskat samtidigt som tv-tittande överlag har ökat, på grund av streamingtjänster och webbaserad television. Detta är en förändring där yngre generationer visar på en markant migration till webbaserad television. Enligt MMS (2017; 2019) har målgruppen 3–14 år under de senaste tre åren gått från att titta på linjär television i 77 minuter dagligen till 51 minuter. Även Myndigheten för press, radio och tv (2018) kan stärka denna markanta minskning. På SVT:s onlinetjänster läggs 45% av den totala tittartiden på innehåll riktat till barn och unga vilket också ständigt ökar (Parlamentariska public service-kommittén, 2018). Lagerberg (2019) menar att tv-tittandet på SVT:s onlinetjänster är högt bland Sveriges barn, något som även Bragée (2019) kan bekräfta. Eftersom SVT tidigt valde att lägga satsningar på en onlineplattform riktad till barn lyckades de rädda en publik som de var påväg att förlora, vilket resulterat i att under de senaste fem åren har tv-tittandet gått från övervägande linjärt till att nu ligga 80% online (Bragée, 2019). Utmaningen i detta blir att behålla tittarna när det finns ett, till synes, oändligt utbud av innehåll online. Barn som har ett kort uppmärksamhetsspann med möjligheten att titta på i princip vad de vill, behöver ett ständigt arbete från SVT:s håll för att de inte ska tappa intresset. Även om det i nuläget tycks ligga bra till för SVT gällande tittartid på deras onlinetjänst så behöver de ständigt hålla sig uppdaterade för att inte tappa publik.

Bragée (2019) lyfter även svårigheten med att nå en specifik målgrupp. Den målgruppen som definieras som killar, i åldersgruppen som Barnkanalen riktar sig till, då dessa främst har intresse för sport och spel. Dessa ämnen finns i överflöd på YouTube och liknande kanaler vilket gör det svårt för SVT att producera innehåll som kan konkurrera med dessa. Paulsson (2019) menar även att det är svårt att nå målgruppen som hamnar mellan barn och vuxna. En problematik som

40

Från linjär till webbaserad television

Parlamentariska public service-kommittén (2018) också belyser, då 9–19 åringar är den grupp som lägger mest tid på rörlig bild men trots detta lägger minst tid på SVT. Denna studie berör inte åldersgrupper över 12 år, men eftersom även 9–12 åringar är med i den grupp som lägger minst tid på SVT blir det av relevans att lyfta.

5.3 Konkurrens

Hela branschen, såväl nationellt som internationellt, genomgår en omstrukturering eftersom streamingtjänster etablerats över hela världen (Abreu et al., 2016). Branschen har breddats över landsgränser och skapat en global marknad där nationella företag och organisationer står i konkurrens, inte enbart inom landet utan även gentemot globala aktörer. SVT:s public service- uppdrag innebär att på ett eller annat sätt lära och informera befolkningen samtidigt som allas behov blir tillgodosedda, Paulsson (2019) menar att en del av public service-uppdraget därmed innebär att fylla de luckor som SVT:s konkurrenter lämnar tomma. En av dessa luckor är möjligheten för barn i Sverige att relatera till stora internationella produktioner då de har en viss distans från deras vardag. Att se ett program om exempelvis svenska barn i en svensk skola gör igenkänningsfaktorn mycket högre för Barnkanalens målgrupp (Paulsson, 2019). Detta är något som SVT strävar mot då Lagerberg (2019) förklarar att hon i sitt arbete med att ta fram nytt innehåll genomför en blandning av research, träffa barnen och målgruppen, research online på sociala medier och YouTube, vad som händer på andra stora kanaler och vad andra länders public service gör. Detta märks även i produktioner som Alex och Carros Vlogg där dels hela konceptet av en videoblogg är en trend som finns på YouTube, men även där varje avsnitt har olika utmaningar som för tillfället är populära online. Programmet speglar målgruppens samtid. Även Klassen gör detta till viss del, bland annat genom att upplägget är ett realityformat, ett format som är väldigt populärt bland publiken oavsett ålder.

Eftersom streamingtjänster är marknadsorienterade visar deras närvaro på en stor efterfrågan på icke-linjär television (Abreu et al., 2016). Trots att streamingtjänster nu konkurrerar med linjär television och kabel-tv är de dock inte under samma kontroll och lokala regelverk (Lobato, 2017). Detta blir ett problem och en utmaning för SVT att bemöta och anpassa sig efter för att uppnå alla förväntningar och krav som finns på dem. Potter och Steemers (2017) lyfter att lokala regleringar har inflytande över det innehåll som linjär television distribuerar om det anses gå emot nationella eller kulturella seder. Problemet uppstår då när innehåll som är oklart i om det är kommersiellt samt oreglerat av nationella tillsynsorgan blir tillgängligt via streamingtjänster (Potter & Steemers, 2017). För SVT innebär detta att de måste lyckas genomföra sitt public service-uppdrag samtidigt som de ska nå ut till en publik som har tillgång till alla typer av innehåll och därmed

41

Från linjär till webbaserad television

svårare att fånga upp. Som Paulsson (2019) diskuterar så fanns det förr inte så många alternativ för publiken att titta på barnprogram och då var Barnkanalen väldigt stor och dominant på linjär television, men när utbudet av plattformar och innehåll nu expanderar så ökar vikten av att snabbt fånga upp publiken och vara intressanta, annars går publiken vidare till nästa alternativ.

SVT har lite olika sätt att arbeta för att behålla en konkurrenskraftig plats i branschen. SVT kategoriserar sina produktioner utifrån fem värdeord för att skapa ett så brett programutbud som möjligt och därmed locka tittare med många alternativ, och något som passar alla (Lagerberg 2019; Nildén, 2019b). Eftersom det inte heller är tillåtet (varken lagligt eller etisk) att marknadsföra mot barn så får de locka tittare genom att hålla en hög närvaro på sociala medier och uppmuntra till delaktighet via olika forum samt tipsa om innehåll som finns online under de linjära sändningarna (Lagerberg, 2019). Sommarskuggan och Klassen syns aktivt på sociala medier då Sommarskuggan har sitt eget Instagramkonto och syns en del på Barnkanalens Instagram och YouTube. Klassen syns även då de engagerar sin publik genom att ställa frågor om serien på Barnkanalens Instagram när de lägger upp material från serien. Klassen har även ett quiz om serien tillgängligt på playtjänsten samt uppmanar publiken att använda sig av programmets specifika hashtags på sociala medier. Detta visar att de aktivt förebygger eventuellt bristande kvantitet genom att försöka nå allas behov samtidigt som de försöker få målgruppen att se dem och interagera med dem på de forum och plattformar där målgruppen oftast nås.

För ungefär fem år sen beslutade SVT, med tanken att bättre nå publiken och målgruppens behov, den egna playtjänsten för barn. Vilket resulterat i att Barnkanalen nu har 80% tittandet online. (Bragée, 2019) Tanken om att prioritera webb framför broadcast är Barnkanalen inte ensamma om. Ett exempel på detta är BBC:s beslut om att lägga ner sin kanal för unga, i broadcast, och enbart behålla den online. Detta för att gå mot en stärkt relation med såväl målgrupp som den digitala eran. (Doyle, 2016) Precis som Lagerberg (2019) sa tidigare är det viktigt att ha ett öga på vad omvärlden gör. Speciellt i den nya, betydligt mer globala branschen, för att inte förlora i konkurrenskraft. Även om SVT inte är en kommersiell organisation och har tydliga riktlinjer gällande deras objektivitet och självständighet så måste de ta hänsyn till vad de kommersiella organisationerna också gör, just av den anledning att de alla slåss om publikens uppmärksamheten.

Paulson (2019) diskuterar hur innehållet på playtjänsterna måste vara bättre för att kunna stå i konkurrens med onlinevärlden som blir viktigare och viktigare. Ett steg i den riktningen menar han är att se till att det finns gott om extraformat för att tittaren inte ska känna att de tittat färdigt på något, utan alltid ska kunna känna att det finns mer (Paulsson, 2019). Vilket också knyter an

42

Från linjär till webbaserad television

till binge-värdet och de förändrade beteendena bland tittarna. Fastnar tittaren för ett program så kommer den sannolikt stanna som publik så länge det finns mer att se med specifikt det konceptet. Samtidigt menar Paulsson (2019) på att det är viktigt att inte heller glömma den redan existerande publiken genom att skapa ”dubbelträffar”, program som funkar såväl linjärt som icke-linjärt. Något som blir av intresse är dock hur aktuellt ”dubbelträffar” blir för Barnkanalens målgrupp då dessa åldrar visar höga tendenser till att så småningom migrera helt från linjär television till webbaserad.

5.4 Formspråk

Formen på berättandet, vad som berättas och hur, har förändrats i takt med streamingtjänsternas etablering. Bragée (2019) menar att det förr var ämnet som var det viktiga för programmet men att det idag istället är berättandet. Nildén (2019b) lyfter Barnkanalens program Amigo som var ett av deras största, mest populära program för några år sedan. Alla såg det på fredagskvällarna och det hade en jättestor publik. Problemet med detta programmet var att på grund av att det är ett tävlingsprogram som ser likadant vecka efter vecka med enbart olika deltagare som skillnad så finns det inget binge-värde i det. Få vill se flera avsnitt på raden av samma form. Vidare menar Nildén (2019b) att nyckeln till ett lyckat program idag är att varje avsnitt har något som är unikt för just det avsnittet som gör att just det specifika avsnittet lockar tittaren. Det ska också/eller finnas en röd tråd. Såväl Klassen, Sommarskuggan som Alex och Carros Vlogg har något unikt för varje avsnitt, en röd tråd och en story att följa.

Som Paulsson (2019) lyfter går utvecklingen mot att produktioner ska vara mest lämpade för webben istället för linjär television, vilket SVT satsar på då tillgången online är viktigare för barn. Lagerberg (2019) förklarar hur innehåll kan vara anpassat för webben med ett exempel på extraformatet med träningsvideos till Lilla Polisskolan, hon menar att det funkar bättre för webben då det inte är något som tittaren vill göra på en bestämd tid utan vill kunna välja själv när den känner för det. För att det ska fungera på webben är det även viktigt vilka visningsbilder som används för programmen (Nildén, 2019b; Lagerberg, 2019). Det är det första intrycket tittaren får av en serie och har publiken flera tusentals alternativ att titta igenom så går de inte in på varje enskilt program för att se vad detta handlar om ifall inte bilden lockar vid första anblick. Alla de produktioner som lyfts i denna studie arbetar med enkla, tydliga, inbjudande utifrån värdeord samt förklarande bilder. Deras bilder är högst anpassade för vad programmet handlar om samt att de tillhörande texterna och rubrikerna ger en snabb och tydlig överblick över vad tittaren kan förvänta sig av programmet.

43

Från linjär till webbaserad television

Bragée (2019) talar om hur tittaren, som effekt av det ändrade konsumtionsmönstret, numera måste vara införstådd med vad programmet handlar om redan innan de startar det, de vill veta vad de kan förvänta sig och hur långt klippet är. Nildén (2019b) menar att det tar ungefär 20 sekunder att fånga tittarens uppmärksamhet. Enligt Lagerberg (2019) är det de första 3–5 sekunderna som är avgörande för om tittaren kommer fortsätta titta. Oavsett hur lång tid det tar så rör det sig fortfarande om sekunder, och detta är den främsta skillnaden mellan att berätta en historia för webbtelevision kontra linjär television. Paulsson (2019) lyfter just detta och hur det för linjär television brukar vara en lite längre vinjett, eventuellt en liten återberättelse av vad som hände i förra avsnittet medan det på webben krävs en kortare vinjett som enbart ligger på några få sekunder och sedan direkt in på handlingen. Både Klassen och Alex och Carros Vlogg arbetar med väldigt korta vinjetter och handlingen kommer väldigt rakt på sak. Sommarskuggan arbetar dock lite annorlunda med detta då den har en återberättelse av föregående avsnitt i varje avsnitts början. Paulsson (2019) menar att tittaren går vidare till nästa avsnitt om dennes uppmärksamhet inte fångats innan en återberättelse kommer, alltså måste återberättelsen komma lite senare in i avsnittet. Det absolut första som Sommarskuggan börjar med är dock en återberättelse av förra avsnittet. Detta kan fungera då värdeorden för programmet är spänning och det kan eventuellt öka spänningen hos tittaren att det direkt lyfts vilka gåtor och mysterier som hände förra gången för att få en känsla och förväntning över vad som kommer vara i fokus i kommande avsnitt.

Formspråket i både Klassen, Sommarskuggan och Alex och Carros Vlogg är väl anpassat för sin målgrupp, distributionskanal samt barns uppmärksamhetsspann. Det syns att alla dessa produktioner är anpassade för lägre budgetar då de dels utspelar sig i väldigt enkla, redan existerande miljöer. De tycks inte heller arbeta med några större efterbearbetningar av klippen eller avancerade teknologi. De tydligaste effekterna och bearbetningarna av klippen är ljudeffekter eller att emojis och konversationer eller kommentarer läggs över bilden. Detta är en tydlig anpassning för webbformat då det sänker kostnaderna för produktionen och därmed ger utrymme för fler produktioner. Att materialet inte heller bearbetas i någon större och mer avancerad utsträckning gör att produktionen blir mer kostnadseffektiv. Hur de anpassat berättandet syns mer i klippningen, där alla produktionerna håller ett högt klipptempo och där moment som tar lite längre tid i verkligheten snabbspolas eller klipps bort för att allt som tittaren ser ska vara av relevans för handlingen. För att skapa stämning arbetas det en del med musik och ljudeffekter samt karaktärernas personligheter och dialoger. Det framgår även tydligt att varje produktion arbetar utifrån något/några av SVT:s värdeord. Klassen arbetar med igenkänning där intervju-sekvenserna ger tittaren en närmare relation till karaktärerna samtidigt som protagonisten skiftar från avsnitt till avsnitt så det kan finnas någon karaktär för alla i publiken att relatera till. I Alex och Carros Vlogg är värdeordet ”roligt” där hela formspråket för serien är lekfullt och

44

Från linjär till webbaserad television

avslappnat. Karaktärerna bjuder på sig själva och serien håller en skämtsam ton genom dialoger, kommentarer, musik och klippning. Sommarskuggan leds av spänning som värdeord och detta märks genom mycket dramatisk stämningsmusik, ljudeffekter, ”tv-magi” där antagonisten dyker upp och försvinner ur bild samt att ledtrådar för att lösa gåtorna finns i bakgrunden av bilden.

5.5 SVT:s etiska ansvar

Något som dock blir av stor vikt att förhålla sig till när det talas om binge-värde, nya konsumtionsmönster som strävar åt att bingetitta på tv och det faktum att det rör sig om barn och program riktat till barn är den etiska aspekten. Vilket ansvar har SVT? Som Fagerström (2016) lyfter så bör tv-tittandet hos barn begränsas, något som även stöds av läkare vid Royal College of Paediatrics och Child Health (Fagerström, 2016; SVT, 2012). Eftersom tv-tittande kan leda till försämrad koncentrationsförmåga, sömnproblem och hämmad hjärnutveckling måste SVT och Barnkanalen skapa pedagogiskt innehåll och med ett utbildningssyfte då dessa kan leda till motsatta effekter hos barnen. Dock har programmen som SVT producerar till barn som mål att vara utmanande för barn i olika åldrar och utvecklingsfaser, för att alla ska kunna utvecklas tillsammans med SVT och Barnkanalen (Sveriges Television, 2019). Något som tyder på att SVT aktivt arbetar för att ta sitt etiska ansvar gällande vilket innehåll de producerar till barn. Det problematiska blir dock kombinationen av att ta ansvaret över vilket innehåll de visar, men eftersom de också arbetar för att skapa ett binge-värde i programmen så missar de den viktiga delen i att inte uppmuntra barn till att överkonsumera tv. Då blir frågan hur mycket ansvar över hur mycket barnen tittar på tv som ligger på SVT och Barnkanalen i förhållande till föräldrarna till barnen.

45

Från linjär till webbaserad television

6 Slutsats

En tydlig förändring har skett i beteendet kring Barnkanalens målgrupp vilket SVT har uppmärksammat. Tidigare har SVT:s fokus främst legat på att tillfredsställa tittarnas behov via linjär television men som följd av en förändrad efterfrågan har deras fokus lagts om och ligger nu främst online vad gäller den yngre målgruppen. Migrationen från linjär television till webben uppmärksammades tidigt och de agerade kvickt, vilket gjorde att de idag ligger i bra fas med utvecklingen. Som en förlängning på det mer digitala fokuset har en avdelning på Barnkanalen uppkommit, Maxa Barn Play. Denna avdelning producerar en mängd olika extraformat för att bredda det webbaserade innehållet. De sänder fortsatt på linjär television men anpassar sin tablå för att passa publiken som vänder sig dit i första hand. Fler produktioner och fler format pressar budgeten som Barnkanalen har att röra sig med och detta har gjort att en del omprioriteringar har fått göras. Program som tidigare sänts live, exempelvis Sommarlov, spelas nu in i förväg och mindre produktioner spelas in med enkel teknik för att möjliggöra ett bredare utbud.

Barnkanalen har fått revidera sitt arbetssätt och innehållet i sina produktioner till följd av den hårdnande konkurrensen och det breddade plattformsutbudet. Exempel på vad som behövts göras annorlunda är berättandet och upplägget av deras material. Den hårda konkurrensen om tittarnas uppmärksamhet har gjort att framförallt presentationen och inledningen av deras program måste vara tydliga och fångande. Startbilden som finns på Barnkanalens playtjänst måste vara tydlig och informativ samtidigt som den måste sticka ut från mängden. Användartester utförs för att kartlägga vad som lockar tittare och inte. Det tidigare upplägget med att först ha en vinjett följt av en återberättelse av tidigare avsnitt för att sedan bygga upp en spänning är något som de sett inte längre fungerar. Spänningsmomenten måste presenteras redan under de första sekunderna för att bibehålla tittarnas uppmärksamhet.

Då Barnkanalens playtjänst har höga tittarsiffror tyder detta på att deras arbete med att locka samt behålla tittare är effektivt. Att ändra formen på berättandet där ämnet inte längre är lika viktigt som upplägget, arbeta med mer fångande och intresseväckande bilder, texter och första sekunder på avsnitten samt erbjuda ett stort utbud av extraformat kring populära program är de mest markanta anpassningar SVT har gjort gällande deras egna produktioner riktade till barn. Då forskning tydligt visar en stark tendens hos yngre generationer att migrera från linjär till webbaserad television samtidigt som utbudet av innehåll online är betydligt större behöver SVT fortsätta arbeta aktivt för att behålla och locka sina tittare. Något som talar för SVT är att

46

Från linjär till webbaserad television

kostnaderna för de produktioner som funkar online är överlag lägre än det är för linjär television, vilket ger SVT större möjligheter att ständigt erbjuda nytt material.

6.1 Vidare forskning

Denna studie har lagt fokus på vilka förändringar SVT:s Barnkanalen behövt göra. Vidare forskning skulle således kunna beröra hur resterande delar av SVT arbetar med samma fråga gentemot andra målgrupper eller hur andra produktionsbolag i Sverige arbetar med denna fråga. Det kan även vara intressant att forska kring hur produktioner, oavsett land, anpassar sig för att konkurrera på den breda, globala marknaden eller hur andra länders public service gjort. Andra områden av intresse kan beröra hur barns uppmärksamhetsspann gällande television ser ut, hur människor i allmänhet fått ett annat uppmärksamhetsspann som effekt av det utökade utbud av innehåll samt hur beteendemönstren förändrats och vad detta innebär mer ingående för olika branscher som rör sig inom underhållning.

47

Referensförteckning

Abreu, J., Nogueira, J., Cardoso, B., & Becker, V. (2016). Survey of Catch-up TV and other time-shift services: a comprehensive analysis and taxonomy of linear and nonlinear television. Telecommunication Systems. Retrieved from https://doi- org.proxy.mau.se/10.1007/s11235-016-0157-3

Asp, K. (2017). Public service-TV - vårt offentliga rum. Göteborg: Göteborgs universitet. Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eds swe&AN=edsswe.oai.gup.ub.gu.se.258442&lang=sv&site=eds-live

BBC. (2019). The BBC’s services in the UK. Hämtad från: https://www.bbc.com/aboutthebbc/whatwedo/publicservices

Bell, J., & Nilsson, B. trl. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund : Studentlitteratur, 2006 (Danmark). Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat 05074a&AN=malmo.b1393196&lang=sv&site=eds-live

Bolter, J. D., & Grusin, R. (1999). Remediation : Understanding New Media. Cambridge, Mass: The MIT Press. Retrieved from https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=nlebk&AN=9351&site=ehost-live

Bordwell, D., & Thompson, K. (2012). Film art : an introduction. London: McGraw-Hill, 2012. Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat05 074a&AN=malmo.b1846866&lang=sv&site=eds-live

Bragée, P. Programchef SVT, (2019). Muntl. intervju, 19 mars 2019

Brown, D. D., Weatherholt, T. N., & Burns, B. M. (2010). Attention skills and looking to television in children from low income families. Journal of Applied Developmental Psychology, 31(4), 330–338. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.appdev.2010.04.003

Cambridge English Dictionary. (2019). Cliffhanger. Retrieved from https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/cliffhanger

Denscombe, M. (2014). Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects. McGraw-Hill Education. Retrieved from https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=cat05074a&AN=malmo.b2108870&lang=sv &site=eds-live

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö : Gleerups utbildning, 2015 (Polen). Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat 05074a&AN=malmo.b1847767&lang=sv&site=eds-live

Diergarten, A. K., Möckel, T., Nieding, G. & Ohler, P. (2017). The impact of media literacy on children’s learning from films and hypermedia. Journal of Applied Developmental Psychology, 48, 33–41. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1016/j.appdev.2016.11.007

Doyle, G. (2016). Resistance of channels: Television distribution in the multiplatform era. Telematics and Informatics, 33(2), 693–702. https://doi- org.proxy.mau.se/10.1016/j.tele.2015.06.015

Ekström, M. edt, & Larsson, L. edt. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund : Studentlitteratur, 2010 (Ungern). Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat 05074a&AN=malmo.b1637646&lang=sv&site=eds-live

Fagerström, Å. (2016). Barn och tv-tittande – låt bebisen och småbarnet vänta med tv, råder experten. Retrieved from https://familjen.trygghansa.se/barns-utveckling/mognad-och- larande/barn-och-tv-tittande/

Flayelle, M. ( 1,4 ), Billieux, J. ( 1,3 ), & Maurage, P. ( 2 ). (n.d.). Toward a qualitative understanding of bingetittande behaviors: A focus group approach. Journal of Behavioral Addictions, 6(4), 457–471. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1556/2006.6.2017.060

Hastings, R., 2014. Netflix long-term view. CEO statement.

Hilderbrand, L. (2010). The Art of Distribution: Video on Demand. Film Quarterly. Retrieved from https://doi-org.proxy.mau.se/10.1525/fq.2010.64.2.24

Internetstiftelsen i Sverige. (2017). Svenskarna och internet. Retrieved 19-03-20 from https://2018.svenskarnaochinternet.se

Kulturdepartementet. (2013). Tillstånd för Sveriges Television AB att sända TV och sökbar text- tv. Retrieved from https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/06/1f/061fc8d0-dfba-441c- 9740-59639eafbe29/sandningstillstand_2014_-_2019.pdf

Lagerberg, H. Redaktör SVT, (2019). Muntl. intervju, 15 mars 2019

Lake, H. (2009). Consuming kids: The commercialization of childhood. JOURNAL OF MASS MEDIA ETHICS, 24(2–3), 192–194. Retrieved from https://search-ebscohost- com.proxy.mau.se/login.aspx?direct=true&db=edswss&AN=000279373100009&lang=sv&s ite=eds-live

Larsen, A. K. aut, & Dalén, H. trl. (2018). Metod helt enkelt : en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö : Gleerups, [2018].

Ledin, P. (2018). Doing visual analysis: from theory to practice. SAGE Publications.

Lobato, R. (2017). Rethinking International TV Flows Research in the Age of Netflix. Television and New Media. Retrieved from https://doi-org.proxy.mau.se/10.1177/1527476417708245

Lotz, A. D. (2018). Evolution or revolution? Television in transformation. Critical Studies in Television. Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edb &A N=133589489&lang=sv&site=eds-live

Marsh. C. (2017, November 20). How bingetittande for kids has changed children's television forever. National Post. Hämtad från/Retrieved from https://nationalpost.com/entertainment/television/how-bingetittande-for-kids-has-changed- childrens-television-forever

Mediamätning i Skandinavien. (2017). MMS Årsrapport 2016. Mediamätning i Skandinavien.

Mediamätning i Skandinavien. (2019). MMS Årsrapport 2018. Mediamätning i Skandinavien. Retrieved from http://mms.se/wp-content/uploads/_dokument/rapporter/tv- tittande/ar/%C3%85rsrapporter/%C3%85rsrapport%202018.pdf

Mediamätning i Skandinavien, (2019) Om MMS. Retrieved from http://mms.se/?page_id=87

Nationalencyklopedin, 2019. Biograf. Retrieved from https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/biograf

Nationalencyklopedin, 2019. Linjär TV. Retrieved from https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/linj%C3%A4r-tv

Nationalencyklopedin, 2019. Video-On-Demand. Retrieved from https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/video-on-demand

Netflix. (2015). January 2015 Earnings Letter. Hämtad från: https://s22.q4cdn.com/959853165/files/doc_financials/quarterly_reports/2014/q4/Q4_14_Let ter_to_shareholders.pdf

Netflix. (2019). FINAL-Q119-Shareholder-Letter. Hämtad från: https://s22.q4cdn.com/959853165/files/doc_financials/quarterly_reports/2019/q1/FINAL- Q119-Shareholder-Letter.pdf

Nildén, A-M. Projektledare SVT, (2019a). Personlig kommunikation, 29 januari 2019

Nildén, A-M. Projektledare SVT, (2019b). Muntl. intervju, 19 mars 2019

Parlamentariska public service-kommittén. (2018). Ett oberoende public service för alla : nya möjligheter och ökat ansvar. Norstedts juridik. Retrieved from https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=cat 05074a&AN=malmo.b2227610&lang=sv&site=eds-live

Paulsson, K-J. Projektledare SVT, (2019). Muntl. intervju, 19 mars 2019

Potter, A., & Steemers, J. (2017). Children’s television in transition: Policies, platforms and production. Media International Australia. Retrieved from https://doi- org.proxy.mau.se/10.1177/1329878X17693936

Riddle, K., Peebles, A., Davis, C., Xu, F., & Schroeder, E. (2018). The addictive potential of television binge watching: Comparing intentional and unintentional binges. Psychology of Popular Media Culture, 7(4), 589-604. doi:http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1037/ppm0000167

Hawkins, R. P., Pingree, S., Bruce, L., & Tapper, J. (1997). Strategy and style in attention to television. Journal of Broadcasting & Electronic Media, 41(2), 245. https://doi.org/10.1080/08838159709364404

Richwine, L. (2019). Cinema vs. streaming: the battle over when and where you can see movies. Reuters. Retrieved from https://www.reuters.com/article/us-film-theaters/cinema-vs- streaming-the-battle-over-when-and-where-you-can-see-movies-idUSKCN1RM13V

Roscoe, J. (2004). Multi-Platform Event Television: Reconceptualizing our Relationship with Television. Communication Review, 7(4), 363–369. https://doi.org/10.1080/10714420490886961

Schwemmer, C., & Ziewiecki, S. (2018). Social Media Sellout: The Increasing Role of Product Promotion on YouTube. Social Media + Society. https://doi.org/10.1177/2056305118786720

Sveriges Television AB. (2019). Sveriges Televisions public service-redovisning 2018. Retrieved from https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/30/df/30df1949-e675-4791- b641-89571cbbe7ba/public_service-redovisning2018.pdf

Sveriges Television AB. (2019). Kanaler & Tjänster. Retrieved from https://www.svt.se/omoss/kanaler-tjanster/

Sveriges Television AB. (2019). Tillgänglighetstjänster. Retrieved from https://www.svt.se/omoss/kanaler-tjanster/tillganglighetstjanster/

Sveriges Television AB. (2019). Vår historia. Retrieved from https://www.svt.se/omoss/var- roll/var-historia/

SVT Nyheter. (2012). Studie: Barn under tre ska inte se på tv. Retrieved from https://www.svt.se/nyheter/utrikes/studie-vill-forbjuda-tv-for-barn-under-tre

Tefertiller, A. (2018). Media Substitution in Cable Cord-Cutting: The Adoption of Web- Streaming Television. Journal of Broadcasting & Electronic Media. Retrieved from https://doi.org/10.1080/08838151.2018.1451868

Teracom. (2015). Kanalutbud i Marknätet 2015. Retrieved 19-04-01 from https://www.teracom.se/privat/tv/kanalutbud-i-marknatet/

Walton-Pattison, E., Dombrowski, S. U., & Presseau, J. (2018). ‘Just one more episode’: Frequency and theoretical correlates of television binge watching. Journal of Health Psychology, 23(1), 17–24. https://doi.org/10.1177/1359105316643379

Bilagor Bilaga 1 – Intervjuguide

• Är det okej om vi spelar in ljudet på denna intervju?

• Vill du/ni vara anonyma?

• Om nej: Vad heter du/ni?

• Vad är din/er roll på SVT?

• Hur länge har du/ni jobbat på SVT?

• Vad är dina/era arbetsuppgifter?

• Har du/ni haft samma typ av tjänst hela tiden du/ni arbetat på SVT?

• Vilka målgrupper har ni på Barnkanalen?

• Har du reflekterat över om några konkreta åtgärder tagits för att locka tittare till Barn-Play?

• Har du reflekterat över om några konkreta åtgärder tagits för att behålla tittare på Barn-Play?

• Hur mäts tittarsiffror linjärt? Räknas live på webben som online?

• Hur mäts tittarsiffror online?

• Hur tar ni fram nya produktioner? Innehållsmässigt

• Vad har ni i åtanke när ni tar fram nytt innehåll?

• Genomför ni nån benchmarking gällande stora konkurrenters barnproduktioner och dess innehåll? Om inte, varför? Om ja, vad kollar ni då efter?

• Vilken kanal är er största konkurrent?

• Lämpliga produktioner att se förändring inom?

Bilaga 2 – Visuell innehållsanalys - Filmanalysguide

Inför analysen ska filmens originaltitel klargöras, produktionsår samt hur produktionen lanserats och distribuerats. När detta är klargjort ska varje avsnitt först segmenteras, alltså delas upp scen för scen. Det som denna studie kommer titta på är följande punkter och frågor;

• Hur är produktionens mise-en-scene, med fokus på vad som syns i bild och detaljer?

• Hur arbetar de med kinematografin, med fokus på hur bilden filmas och bearbetats?

• Hur är settingen upplagd, är den byggd eller har en redan existerande plats använts?

• Hur arbetar de med klippningen? Är det många eller få klipp, hur är klipptempot?

• Hur arbetar de med musik, dialoger och ljudeffekter?

• Vem är protagonisten?

• Vem är antagonisten?

• Hur många karaktärer är det?

• Är karaktärerna generiska eller specifika? Är de kollektiviserade eller inte?

• Arbetas det med kategorisering av karaktärer utifrån kulturer eller liknande?

• Hur snabbt introduceras vi till handlingen och karaktärerna?

• Hur förhåller sig mindre delar av programmen till programmet som helhet?

• Kommenterar programmet samtiden?

• Vilken av SVT:s målgrupper har programmet?

• Vilka av SVT:s värdeord lyfts i programmet?

• Programmets synlighet i sociala medier?

• Vilken typ av visningsbild har programmet?

• Hur är de första 3–5 sekunderna upplagda för att fånga tittaren?

• Vilka rubriker och informationstexter används för programmet?

• Är programmet anpassat för playtjänst, alltså är det ”binge-vänligt” eller inte?

• Hur mycket extraformat finns det till programmet?

• Finns det något unikt för varje avsnitt?

Bilaga 3 – Samtyckesblankett

Samtyckesblankett Vår behandling av dina personuppgifter bygger på att dina personuppgifter behandlas med ditt samtycke. Du kan när som helst ta tillbaka samtycket och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.

Genom insamling av uppgifter om namn och tjänst kommer Malmö universitet att användas i arbetet med examensarbetet. Uppgifterna kommer att behandlas under våren 2019 varefter de arkiveras för att sedan raderas under hösten 2019. Du kan ta del av det som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta Ellinor Hansson ([email protected]) eller lärosätets dataskyddsombud på [email protected]. Klagomål som inte kan lösas med Malmö universitet kan lämnas till berörd tillsynsmyndighet.

……………………………………………………………… Underskrift