DOCSLIB.ORG

Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge Och Botkyrka Kommun, Stockholms Län Vägplan - Val Av Lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge Och Botkyrka Kommun, Stockholms Län Vägplan - Val Av Lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326 SAMRÅDSHANDLING Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län Vägplan - Val av lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326 VST145326VP/TSK01, ankomst 2016-11-18, ver 3, jobb 153 Trafikverket Postadress: 172 90 Sundbyberg E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling Författare: Maria Ekdahl och Terese Billberg Dokumentdatum: 2016-11-21 Chaos-ID: 0C140005 Kontaktperson: Marie Westin, Trafikverket Foto framsidan: Trafik längs dagens väg 259. Foto: Trafikverket 2 Innehållsförteckning Läsanvisning 4 7. Påverkan på trafik och samhälle 68 12. Miljö- och folkhälsomål 155 7.1 Trafik och användargrupper 68 12.1 Nationella miljökvalitetsmål Sammanfattning 5 155 7.2 Regionala och kommunala planer 73 12.2 Regionala miljömål 156 1. Inledning 14 7.3 Sociala aspekter 75 12.3 Lokala miljömål 156 1.1 Bakgrund 14 7.4 Påverkan på riksintressen 76 12.4 Folkhälsomål 156 1.2 Tidigare utredningar 15 12.5 Miljökvalitetsnormer 8. Konsekvenser för miljö 78 157 1.3 Trafikverkets planläggningsprocess 16 8.1 Landskapstypernas känslighet 78 13. Samlad bedömning 158 2. Beskrivning av projektet Tvärförbindelse Södertörn 17 8.2 Påverkan på ekosystemtjänster 79 13.1 Norra korridoren 159 2.1 Aktuellt skede i planläggningsprocessen 17 8.3 Landskapsbild 81 13.2 Mellersta korridoren 159 2.2 Tidplan 18 8.4 Naturmiljö 88 13.3 Södra korridoren 160 2.3 Ändamål och projektmål 18 8.5 Kulturmiljö 96 13.4 Gemensamt för korridorerna 160 2.4 Transportpolitiska mål 19 8.6 Rekreation och friluftsliv 103 2.5 Miljökvalitetsmål 19 8.7 Vattenmiljö 111 14. Fortsatt arbete 161 14.1 Fortsatt planläggningsprocess 2.6 Folkhälsomål 19 8.8 Markmiljö 118 161 14.2 Viktiga frågeställningar 2.7 Regionala mål 19 8.9 Naturresurser 124 161 8.10 Buller, vibrationer och stomljud 130 2.8 Kommunala mål 19 15. Källor 163 8.11 Luftkvalitet 135 15.1 Underlagsrapporter till lokaliseringsutredningen 163 3. Avgränsning och metod 20 8.12 Olycksrisk 140 15.2 Källhänvisningar 163 3.1 Avgränsning 20 8.13 Sammanställning av miljökonsekvenser per delsträcka 146 3.2 Metod 20 16. Ord och begrepp 165 9. Kostnad och samhällsnytta 147 4. Beskrivning av utredningsområdet 23 9.1 Anläggningskostnad 147 Bilaga 1 170 4.1 Södertörnslandskapets innehåll 23 9.2 Drift- och underhållskostnader 147 4.2 Befintligt transportsystem 28 9.3 Klimatkalkyl 148 4.3 Målpunkter 35 9.4 Samhällsekonomi 148 4.4 Regionala planer 36 4.5 Kommunala planer 37 10. Påverkan under byggskedet 150 4.6 Södertörn i framtiden 39 10.1 Trafik och tillgänglighet 150 4.7 Sociala aspekter 39 10.2 Stads- och landskapsbild 150 4.8 Ekosystemtjänster 41 10.3 Natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv 150 4.9 Riksintressen 41 10.4 Mark- och vattenmiljö 150 4.10 Miljöaspekter 42 10.5 Naturresurser 150 10.6 Buller och vibrationer 151 5. Utformning och byggnadsteknik 47 10.7 Luftkvalitet 151 5.1 Utformning av Tvärförbindelse Södertörn 47 10.8 Risk och säkerhet 151 5.2 Byggnadstekniska aspekter 49 10.9 Kommunikation under byggtiden 151 6. Alternativ 54 11. Alternativens potential att uppnå projektmålen 152 6.1 Identifiering av möjliga korridorer 54 11.1 Funktionsmål 152 6.2 Utvärderade korridorer och alternativ 55 11.2 Hänsynsmål 152 6.3 Gång- och cykelförbindelse Södertörn 67 6.4 Nollalternativ 67 3 Läsanvisning Kapitel 1 – Inledning Kapitel 9 – Kostnad och samhällsnytta I kapitlet beskrivs bakgrunden till projektet, tidigare utredningar I detta kapitel förklaras anläggningskostnader, drift- och samt Trafikverkets planläggningsprocess. underhållskostnader samt samhällsekonomiska kostnader och nyttor som antas uppstå till följd av den nya tvärförbindelsen. De Kapitel 2 – Beskrivning av Tvärförbindelse Södertörn utvärderade korridorerna jämförs med varandra ur ett kostnads- och Kapitlet redogör för vilket skede projektet är i, tidplan, ändamål och nyttoperspektiv. projektmål för tvärförbindelsen samt de nationella, regionala och kommunala mål som är relevanta för projektet. Kapitel 10 – Påverkan under byggskedet Kapitlet beskriver generell påverkan under byggskedet för relevanta Kapitel 3 – Avgränsning och metod aspekter. Kapitlet beskriver avgränsningar och metoder för arbetet med att ta fram och utvärdera lokaliseringsalternativ för Tvärförbindelse Kapitel 11 – Alternativens potential att uppnå projektmålen Södertörn. I kapitlet redovisas de utvärderade alternativens potential att uppnå projektmålen för Tvärförbindelse Södertörn. Kapitel 4 – Beskrivning av utredningsområdet I detta kapitel följer en beskrivning av viktiga generella Kapitel 12 – Miljö- och folkhälsomål förutsättningar i utredningsområdet som beaktats i I detta kapitel bedöms hur projektet bidrar till att uppfylla de utredningsarbetet. Det gäller landskapets innehåll, befintligt nationella miljökvalitetsmål som bedömts vara relevanta för transportsystem, regionala och kommunala planer, sociala aspekter, Tvärförbindelse Södertörn. Kapitlet beskriver även regionala och riksintressen samt miljöaspekter. lokala miljömål, nationella folkhälsomål samt miljökvalitetsnormer. Kapitel 5 – Utformning och byggnadsteknik Kapitel 13 – Samlad bedömning Kapitlet redovisar tekniska förutsättningar och krav för den I den samlade bedömningen görs en sammanvägning av nya vägens utformning och standard, gestaltningsavsikter och påverkans- och konsekvensbedömningar samt potential till byggnadstekniska aspekter. projektmåluppfyllelse. Kapitel 6 - Alternativ Kapitel 14 – Fortsatt arbete Alternativkapitlet redogör för hur korridorer och I kapitlet beskrivs fortsatt planläggningsprocess och viktiga utformningsalternativ tagits fram, hur alternativ valts bort från frågeställningar för det fortsatta arbetet med vägplanen. fortsatt utredning, de tre korridorer som utvärderats, den gång- och Kapitel 15 - Källor cykelväg som ingår i projektet samt ett nollalternativ. I detta kapitel listas de underlagsrapporter som tagits fram i Kapitel 7 – Påverkan på trafik och samhälle projektet samt externa källor som text i handlingens övriga kapitel Kapitlet innehåller bedömningar av de utvärderade korridorernas hänvisar till. påverkan på trafik och användargrupper, regional och kommunal De rapporter som utgör underlag till samrådshandlingen finns planering samt sociala aspekter. Påverkan på riksintressen ingår listade i alfabetisk ordning. På grund av att flera rapporter skrivits också i kapitlet. samma år hänvisas det i texten till rapport enligt författare, Kapitel 8 – Konsekvenser för miljö årtal [nummer], till exempel refererar Trafikverket, 2016 [6] till I kapitel 8 beskrivs och bedöms miljöaspekterna landskapsbild, Landskapsanalys. naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, vattenmiljö, Kapitel 16 – Ord och begrepp markmiljö, naturresurser, buller, luftkvalitet samt olycksrisk. I sista kapitlet förklaras ord och begrepp som kan vara bra att känna Dessutom ingår möjliga åtgärder för respektive miljöaspekt, till för att förstå innehållet i handlingen. beskrivning av landskapets känslighet, påverkan på ekosystemtjänster samt påverkan på riksintressen som berör miljö. 4 Sammanfattning Syftet med dokumentet samrådshandling är att redovisa arbetet Väg 259 har idag hög trafikbelastning med låg framkomlighet och med och resultaten av lokaliseringsutredningen. Dokumentet ska dålig tillgänglighet till och mellan de regionala stadskärnorna. Bakgrund och mål utgöra underlag för Trafikverkets val av korridor inför framtagande Godstransporterna utgör en stor andel av den totala trafiken och den Trafikverket planerar och avser att bygga en ny väg mellan E4/ av planförslag och miljökonsekvensbeskrivning för Tvärförbindelse tyngsta trafiken tvingas till omvägar då bron över sjön Orlången har E20 och väg 73, Tvärförbindelse Södertörn. Vägen ska öka Södertörn. Denna samrådshandling inkluderar en påbörjad för låg bärighet. Även för cyklisterna är förbindelserna i öst-västlig tillgängligheten till och mellan de regionala stadskärnorna miljökonsekvensbeskrivning. riktning mycket bristfälliga. Det saknas sammanhängande gång- och cykelvägnät längs väg 259 och möjligheterna att korsa vägen på Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum I Stockholms län är målsättningen att uppnå en regional struktur för motorfordon och cykel. En ny tvärled över Södertörn ett trafiksäkert sätt är dåliga. Längs långa sträckor saknas vägren, med ett starkt regioncentrum i Stockholms centrala delar och samtidigt som trafikmängderna är stora. Olycksstatistiken visar på skapar förutsättningar för effektivare arbetspendling, regional med regionala stadskärnor i en ring runt centrum. De regionala utveckling och säkrare transporter för människor och gods i södra hög andel olyckor utmed vägen och den upplevs inte som trafiksäker stadskärnorna ska fungera som alternativ och avlastning till varken för biltrafikanter eller för oskyddade trafikanter. Stockholmsregionen. Inom projektet Tvärförbindelse Södertörn Stockholms innerstad vilket innebär att tillgängligheten till och ingår också att planera och bygga en regional gång- och cykelväg. mellan dem behöver förbättras. Att knyta ihop dessa stadskärnor I Trafikverkets planläggningsprocess för byggande av vägar är är också ett sätt att stärka deras utvecklingspotential (Stockholms projektet Tvärförbindelse Södertörn i fasen samrådshandling, skede läns landsting, 2010). Figur 0.2 visar var Södertörn och Samrådshandling – framtagning av alternativa lokaliseringar, se utredningsområdet för tvärförbindelsen ligger i förhållande till figur 0.1. Arbetet med att ta fram alternativa lokaliseringar kallas Stockholm.
Load more

Recommended publications
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • Carbon-Sequestering and Oxygen-Producing Functions of Urban Forests of Kyiv City and Pre-Urban Forests of Stockholm City
    Carbon-sequestering and oxygen-producing functions of urban forests of Kyiv city and pre-urban forests of Stockholm city Ivan Lakyda Supervisor: Johan Bergh Swedish University of Agricultural Sciences Master Thesis no. 165 Southern Swedish Forest Research Centre Alnarp 2011 Carbon-sequestering and oxygen-producing functions of urban forests of Kyiv city and pre-urban forests of Stockholm city Ivan Lakyda Supervisor: Johan Bergh Examiner: Eric Agestam Swedish University of Agricultural Sciences Master Thesis no. 165 Southern Swedish Forest Research Centre Alnarp 2011 Master thesis in Forest Management, Euroforester master program SLU course code EX0506 Advanced level(E) 30ECTS (HEC) Abstract Interest to carbon-sequestering and oxygen-producing functions of forest has risen considerably during last decades. Abovementioned functions of forest ecosystems acquire special significance in pre-urban and urban forests. These forests perform not only stabilizing and protective functions, but also are a renewable resource. Due to rapid development of modern technologies (bioenergy), the latter named feature becomes more and more important. However, currently there is practically no one scientifically based assessment of abovementioned functions of pre-urban forests, especially in comparison with other regions and countries. The main aim of this study was to assess and quantify carbon sequestration and production of oxygen of selected parts of urban forests of Kyiv city and pre-urban forests of Stockholm city, and to compare the results. Within this study, techniques developed by P. Lakyda (computation of phytomass and sequestered carbon) and N. Tshesnokov and V. Dolgosheev (estimation of oxygen productivity of forests) were applied. Authors have encountered numerous “compatibility problems” with the technique used and the initial datasets.
    [Show full text]
  • <Namn På Undersökning>
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress:
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Aesthetic Considerations in Localization Decisions of City Entrances
    Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science Aesthetic considerations in localization decisions of city entrances – The Southern approach to Greater Stockholm Region as an example Ella Uppala Department of Landscape Architecture, Planning and Management Degree project • 30 credits Aesthetic considerations in localization decisions of city entrances – The Southern approach to Greater Stockholm Region as an example Gestaltningsfrågor vid val av stadsentréernas lokalisering – Södra infarten till Stockholmsregionen som exempel Ella Uppala Supervisor: Caroline Dahl, Swedish University of Agricultural Sciences, Tankesmedjan Movium Examiner: Lisa Diedrich, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Co-Examiner: Vera Vicenzotti, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Credits: 30 Level: Second cycle, A2E Course title: Master’s Project in Landscape Architecture Course code: EX0814 Programme/education: Landscape architecture- Master's programme Place of publication: Alnarp Year of publication: 2017 Part Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: Road architecture, road aesthetics, city entrances, city approaches, environmental aesthetics, road user experience, road environment Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science Department of Landscape Architecture, Planning and
    [Show full text]
  • Metropolitan Regions COTER on Their Surrounding Areas
    Commission for Territorial Cohesion Policy and EU Budget The impacts of metropolitan regions COTER on their surrounding areas © European Union, 2019 Partial reproduction is permitted, provided that the source is explicitly mentioned. More information on the European Union and the Committee of the Regions is available online at http://www.europa.eu and http://www.cor.europa.eu respectively. Catalogue number: QG-01-19-812-EN-N; ISBN: 978-92-895-1030-1; doi:10.2863/35077 This report was written by Erich Dallhammer, Martyna Derszniak- Noirjean, Roland Gaugitsch (ÖIR), Sebastian Hans, Sabine Zillmer (Spatial Foresight), and the case studies by Martyna Derszniak-Noirjean, Mailin Gaupp-Berghausen, Raffael Koscher (ÖIR), Sebastian Hans, Christian Lüer (Spatial Foresight) It does not represent the official views of the European Committee of the Regions. Table of contents Executive Summary 1 1. Introduction 5 2. Assessment of the spill-over effects of metropolitan regions on their surrounding areas 7 2.1 Societal links: migration – commuting – central facilities 10 2.1.1 Rural-urban migration and counter-urbanisation 10 2.1.2 Suburbanisation 13 2.1.3 Commuting 14 2.1.4 Human capital, societal links and multi-locality 15 2.1.5 Access to facilities with the highest centrality 16 2.1.6 Joint use of recreational facilities/amenities 16 2.2 Economic links: agglomeration advantages – markets – consumers 17 2.2.1 Economic prosperity through agglomeration advantages 17 2.2.2 Linking the country to the world 19 2.2.3 Cities as regional outlet markets 20 2.2.4 Consumer links and commerce 21 2.3 Environmental links: Space and land take – air and climate – water and waste 21 2.3.1 Land take and soil sealing 21 2.3.2 Air pollution and urban heat 22 2.3.3 Water supply, and waste and wastewater disposal 23 3.
    [Show full text]
  • Botkyrkas Översiktsplan I Korthet
    botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: i korthet www.botkyrka.se/oversiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO: 2 är är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! HÖversiktsplanen visar hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år 2040. Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och var vi behöver värna om naturen. Den nya översiktsplanen skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland bebyggelse som redan finns och ligger nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi våra sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med våra tre närmaste regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Översiktsplanen bygger på ett stort engagemang Från start har engagemanget för Botkyrkas långsiktiga utveckling varit stort bland Botkyrkaborna. Medborgardialogen ”Samtal om framtiden” kom igång 2011. Under ett halvt års tid ritades på kartor och framtids- frågor diskuterades. Därefter har vi kommit tillbaka med förslag till över- siktsplan i två omgångar. Varje gång fick vi in synpunkter från Botkyrkabor och från organisationer, grannkommuner och myndigheter av olika slag. Och här är vi nu – Botkyrka har fått en ny gällande översiktsplan som leder oss in i framtiden där hela Stockholmsregionen är i en starkt expansiv fas.
    [Show full text]
  • Annual Report
    Annual Report 2007 Contents 2007 in summary 2007 in summary This is Din Bostad 1 From the Managing Director 3 Rental income for the period totalled Vision, business concept, goals and strategy 4 SEK 491.8 m (190.3). Swedish property market 6 Operating profi t totalled SEK 351.8 m (117.4). Customers in focus 8 Profi t after tax totalled SEK 147.6 m (113.8), Property portfolio 9 or SEK 8.53 (11.60) per share. Property overview 10 Sundsvall 12 Shareholders’ equity per share amounted Gävle 14 to SEK 74.10 (65.60). Karlstad 16 The Board proposes a dividend of Greater Stockholm 18 SEK 1.00 (–) per share. Norrköping 20 Jönköping 22 Key events Tranås 24 Västra Götaland 26 A total of 500 apartments were acquired during the year. Skåne 28 Property valuation 31 Building up and development of a Financing 32 management organisation characterised Environment 33 by a long-term perspective. Employees 34 Implementation of new systems for Project development 36 development of Din Bostad’s property Share and shareholders 38 portfolio. Key fi gures and defi nitions 40 Re-listing of the Din Bostad share on the Risk factors och sensitivity analysis 41 Stockholm Stock Exchange O List in May. Management report 43 Consolidated income statement 48 Improved occupancy rate at Din Bostad’s properties. Consolidated balance sheet 49 Consolidated cash-fl ow statement 50 Changeover to a new way of measuring and Change in consolidated shareholders´ equity 51 controlling utilities consumption. Parent company income statement 52 Production of new apartments in Uppsala Parent company balance sheet 53 was completed.
    [Show full text]
  • Middle-Class Immigration and Residential Preferences in Stockholm
    KTH Architecture and the Built Environment Stockholm)(Google)images,)2013)! ! Middle'class!Immigration!and! Residential!Preferences!in!Stockholm! Rosa Gumà Altés Degree Project SoM EX 2013-13 Master (Two Years), Spatial Planning Stockholm 2013 KTH, Royal Institute of Technology Department of Urban Planning and Environment Division of Urban and Regional Studies Abstract This thesis reviews theories about migration, relocation and residential choice focusing on middle- class migrants as the target group within the Swedish context. I argue that middle-class migrants represent an increasing group of migrants within the European Union since the economic crisis of 2008. This time period has seen increased migrant fluxes mainly from Southern to Northern European states. The middle-class migrants have particularities that distinguish them from traditional mass migration. This study aims to learn more about their reasons to move to another country (in this study, Sweden) and their process of settlement (and integration) within the urban context in Stockholm) assessing which factors affect their residential choices. On the basis of qualitative methods, I assess the results of the research interviews of a convenient sample of 9 middle-class newcomers to Stockholm, with previous literature. Results of this study suggest that individual residential choices are related to socio-demographic variables, lifestyle, taste and previous personal experiences. Nevertheless, residential choices and the process of settlement and territorial integration are also limited due to the nature of the housing market, the institutional context, tenure choice, sources of information and economic constraints. In short, the middle-class immigrants represent a small group, which is heterogeneous in terms of culture, race, profession, level of education, country of origin, languages, that shows preference for diversity and the inner city.
    [Show full text]
  • Recalling Urban Nature
    Recalling Urban Nature - linking city people to ecosystem services Stephan Barthel 1 “During the course on interdisciplinary research methods, the professor went for a walk by the lake with her students. She stopped on a meadow in front of a large Aspen, and asked them-what do you observe? One student quickly responded - leaves are moving. Another one, who tried to outsmart the first, said- wind is moving. The third student long gazed at the tree in silence. Then he talked. -Mind is [co-] moving.” (Modified Zen-story) To Leo and Rosa-Linn 2 Abstract People, society and ecosystems are embedded in social-ecological systems, and societal development ultimately is dependent on the generation of ecosystem services (ES) to sustain it. Many ES are degrading however, reflected for instance in the world wide crisis in the pollinator service. Related to this urgent issue, the objective of this thesis is to investigate how actors and actor groups, as well as their governance context, shape the generation of ES. Focusing on social-ecological features behind management practice, the empirical basis are a number of case studies in Stockholm, Sweden, including allotment areas, cemeteries, city parks, as well as a large urban national park. The thesis uses a theoretical lens of complex adaptive systems theory and resilience thinking for the interdisciplinary approach. Methods include ecological inventories of birds and bees and studies of maps, field observations, questionnaires, deep interviews, literature analysis, as well as synthesis writing. It consists of four papers, where results suggest new issues explored in subsequent papers. Paper I shows that the urban landscape owes it’s current flow of ES to co-evolutionary processes and that green governance with the aim of sustaining such ES must take into account historical property and management rights and the involvement of a diversity of actor groups, as well as ecological processes of the larger landscape.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Kartan Grundvattenförekomster I Botkyrka Kommun
    K 92 Beskrivning till kartan Grundvattenförekomster i Botkyrka kommun Torbjörn Persson 2008 K 92 Beskrivning till kartan över Grundvattenförekomster i Botkyrka kommun Torbjörn Persson Sveriges geologiska undersökning 2008 ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-809-8 För mer detaljerad information om jordarter och berggrund hänvisas till SGUs speciella jordartskartor och berggrundskartor. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Borrning vid Vårsta 2004. Foto: Torbjörn Persson. © Sveriges geologiska undersökning 2008 Layout: Kerstin Finn, SGU FÖRORD Kartan över grundvattenförkomsterna i Botkyrka kommun ingår i en serie kommuninriktade grund- vattenkartor, i serierna An och K, som framställs av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Kar- tan är framtagen med hjälp av befintlig hydrogeologisk information från kommunen, länsstyrelsen i Stockholms län och privat näringsliv som ställts till SGUs förfogande. Utöver detta material har SGU kompletterat med egna fältinsatser. Kartan är avsedd att i första hand komma till användning i den kommunala verksamheten men kan givetvis även användas i andra, grundvattenrelaterade sam- manhang. Kartan är speciellt anpassad för att utgöra ett av de nödvändiga beslutsunderlag som krävs i sam- band med kommunal planering för t.ex. markanvändning, vattenförsörjning, grundvattenskydd samt grundvattenrelaterade tillstånds- och tillsynsfrågor. Kartunderlaget utgör även en kunskapsbas vid arbete med miljömålsverksamhet och vattendirektiv. Den föreliggande kartan är digitalt framställd. Informationen är inlagrad i databasen med en nog- grannhet som huvudsakligen är avsedd att passa en återgivning i skala 1:50 000. Framställningar av analoga kartor över hela eller delar av kommunen från kartdatabasen kan göras i såväl större som mindre skala, vilket emellertid kräver insikt i att noggrannheten inte alltid överensstämmer med den förändrade kartskalan.
    [Show full text]
  • Project Årstaskogen Webb.Pdf
    Foreword This report is the result of the project part of the advanced course 1. Stora Sköndal – Green infrastructure and ecosystem services “Environmental Management in Planning”. The course is a 2. Stora Sköndal - Densification and social sustainability mandatory part of the Master Programme Environmental Management and Physical Planning at the Dept. of Physical 3. Årstaskogen – Exploitation and high nature values Geography, Stockholm University. The programme is 4. Hagsätra-Rågsved – Densification and gentrification multidisciplinary with Swedish as well as international students. The Environmental Management in Planning course comprises 15 HEC, The project applies a critical systems perspective on the official i.e. ten weeks of study and is open for students from natural as well planning visions and the practical complexity in creating a sustainable as social science. The project part takes five weeks and the aim is to city area. Owing to the short time span available to the project work give the students a possibility to analyse an actual planning problem it is not possible to fully include all aspects in the analysis but the from a systems perspective as well as knowledge about urban and reports gives a good overview of the environmental effects of future community planning on the national to the local level. developments. This spring, 2018, the projects have focused on “Densification in The students are alone responsible for the results and conclusions relation to green infrastructure – How to build and rebuild a given in the reports. It is not a position of Stockholm University and sustainable city” using three areas in the southern part of Stockholm cannot be used or referred to as such.
    [Show full text]