DOCSLIB.ORG

4. Beskrivning Av Utredningsområdet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
4. Beskrivning Av Utredningsområdet 4. Beskrivning av utredningsområdet 4. Beskrivning av utredningsområdet Inom utredningsområdet för Tvärförbindelse Södertörn finns både fysiska förutsättningar i landskapet och andra värden, intressen och aspekter att ta hänsyn till vid lokalisering av en ny väg. I detta kapitel beskrivs vilka övergripande förutsättningar som ligger till grund för lokaliseringen av den nya tvärförbindelsen. Dessa är Södertörnslandskapets innehåll ur ett landskapsperspektiv, befintligt transportsystem och dess användargrupper, nuvarande och planerad markanvändning, sociala aspekter, områden med riksintressen och miljöaspekter. De beskrivna förutsättningarna utvärderas i kapitel 7 och 8. 4.1 Södertörnslandskapets innehåll I detta avsnitt beskrivs landskapet med utgångspunkt i utredningsområdets natur- och kulturmiljöer, rekreationsmöjligheter och landskapsbildsvärden. Beskrivningen är uppdelad i de landskapstyper som definierats i Landskapsanalysen för Tvärförbindelse Södertörn (Trafikverket, 2016 [6]). Landskapstypernas känslighet för påverkan beskrivs närmare i kapitel 8. Södertörn präglas av närheten till Stockholm och östra Mellansveriges uppbrutna sprickdalslandskap med tydliga nivåskillnader mellan höglänta, skogsklädda berg och långsträckta uppodlade dalgångar. Dalgångarna går i ett kryssliknande system och utgör till stor del naturliga gränser mellan landskapstyperna. I stora drag breder skogarna ut sig på höjdpartierna, medan de odlade markerna finns i dalgångarna. Den agrara bebyggelsen är framförallt lokaliserad till skogsbrynen med nära koppling till det gamla vägsystemet i dalgångarna. Modernare bebyggelse har tillkommit främst i anslutning till de regionala kärnorna. Bebyggelsen skala, täthet och karaktär växlar, vilket speglar olika tiders planeringsideal, se figur 4.1. Figur 4.1. I utredningsområdet finns tre huvudsakliga landskapstyper. Det skogsdominerade landskapet breder ut sig på höjderna medan det småbrutna od- lingslandskapet öppnar upp sig i dalgångarna. Tätortslandskapet följer i stora drag längs järnvägar och större vägar. Samrådshandling - val av lokalisering 23 4. Beskrivning av utredningsområdet 4.1.1 Skogslandskapet Inom utredningsområdet finns stora sammanhängande skogsområden. Dessa utgör värdefulla livsmiljöer för växter och djur, många med höga krav på orördhet. I skogslandskapet finns möjlighet att uppleva tystnad och rofylldhet och det har på så sätt stor betydelse för tätortsnära rekreation. Skogslandskapet är kuperat och varierat med stor andel berg i dagen. Raviner och rasbranter övergår i blandskogsbeklädda bergsluttningar och barrskogsklädda höjdplatåer. Insprängt i skogslandskapet finns en mosaik av sjöar och våtmarker. Skogens prägel skiljer sig åt mellan platåområdena där hällmarkstallskogar växer på torra magra marker och de låglänta områdena där mäktigare och mer näringsrika jordlager tillåter högre och tätare blandskogar med inslag av myr- och mossmark. Figur 4.2-4.5 visar Figur 4.2. Gläntor bildar små öppna rum i den annars slutna skogen. Glänta exempel på hur skogslandskapet i utredningsområdet ser ut. Figur 4.4. Skogen breder ut sig på höjderna runt Alby- och Tullingesjön. Foto: intill Stensbergs torplämning, Flemingsbergsskogen. Foto: Tyréns. Tyréns. Skogslandskapet är till stor del fritt från bebyggelse och vägar. Den bebyggelse som finns där är i huvudsak mindre fritidshus- eller småhusområden i anslutning till sjöar och skogsbryn. Skogens höglänta delar har förhistoriskt brukats för säsongsvisa bosättningar under stenåldern. Resten av skogsmarken har fungerat som utmark till angränsande byar och herrgårdar i odlingslandskapet. Detta avspeglas genom många torp och det småskaliga vägnätet som kopplar samman skogs- och odlingslandskapet. I skogslandskapet finns flera större områden skyddade som naturreservat. En stor del av hela utredningsområdet täcks även av Hanvedens riksintresse för friluftsliv. Figur 4.3. Skogen rymmer kulturhistoriska spår. Foto: Tyréns. Figur 4.5. De höglänta partierna domineras av hällmarkstallskog. Foto: Tyréns. Samrådshandling - val av lokalisering 24 4. Beskrivning av utredningsområdet 4.1.2 Småbrutet odlingslandskap 4.1.3 Tätortslandskapet Stationssamhällets villastäder Det småbrutna odlingslandskapet finns i dalgångarna. Det öppna Storstockholms bebyggelse är framvuxen längs med viktiga Utbyggnaden av Västra stambanan och Nynäsbanan ledde till landskapet i dalgångarna erbjuder utblickar som underlättar kommunikationsstråk som strålar radiellt ut från stadens centrum. utvecklingen av mindre samhällen, villastäder, i anslutning till möjligheten att orientera sig i och få en förståelse för landskapet som Delar av utredningsområdet har under de senaste hundra åren stationerna. Exempel på tidiga villastäder finns i Huddinge, helhet. Mest framträdande är den långa dalgången som löper från genomgått en påtaglig omvandling från agrart herrgårdslandskap till Tullinge, Tumba och Västerhaninge. Villastäderna kännetecknas av Albysjöns strand i nordväst genom Glömstadalen, via sjön Orlången modernt tätortslandskap såsom kring bebyggelsen vid Flemingsberg. trädgårdsstadens naturanpassning med slingrande vägnät, lummiga till Lissmadalen i sydöst. Denna dalgång möter flera tvärgående Efterkrigstidens alltmer rationella och storskaliga stadsbyggande tomter och blandade trävillor. Flera villaområden hänger samman, dalgångar med liknande småbruten karaktär. Dalgångarna och framträder alltmer i tätortslandskapet. Längs med de större vägarna endast delvis uppdelade av skolområden, parker och den naturliga sjösystemen bildar öppningar i det slutna skogslandskapet. Runt sjön återfinns storskalig verksamhet med delvis högrest bebyggelse. topografin, se figur 4.9. Orlången är odlingslandskapet indelat i mindre landskapsrum och I vissa fall har även äldre industrietableringar i anslutning till ger en upplevelse av liten skala. I Botkyrka, i utredningsområdets järnvägarna utvecklats till mer storskaliga verksamhetsområden. västra del, och i öster kring Haningebygden öppnar landskapet upp sig och ger en något mer storskalig karaktär. Det småbrutna odlingslandskapet kantas av flikiga skogsbryn och präglas av beteshagar, diken, stenrösen, alléer, stigar och mindre vägar, rik markflora samt artrika gräsmarker som ger ett högt upplevelsevärde och skapar variationsrika och ekologiskt värdefulla småbiotoper, se figur 4.6. Dalgångarna utgör förhistoriska centralbygder med lång brukningskontinuitet, vilket avspeglas av rika fornlämningsmiljöer. Stora delar av dagens odlingslandskap har formats av de stora jordegendomar som tydligt strukturerat markanvändning, bebyggelsemönster och det lokala vägnätet. Ett flertal herrgårdsmiljöer ligger ståndsmässigt lokaliserade i anslutning till sjöarna. Kring sjön Orlången framträder bland annat Stensättra, Sundby, Björksättra och Balingsta med tillhörande Figur 4.6 Äldre allékantade vägar är ett vanligt förekommande landskapse- Figur 4.8. Kring herrgårdsmiljöerna finns ett stort inslag av ek och andra park- och trädgårdsanläggningar, storskaliga ekonomibyggnader lement i det småbrutna odlingslandskapet, ofta i anslutning till större gårdar. ädellövträd. Foto: Tyréns. och arbetarbostäder. Ett finmaskigt vägnät länkar samman Foto: Tyréns. herrgårdsmiljöerna. I flera fall har det skett en gradvis tillväxt av exploateringen under 1900-talet i det herrgårdsanknutna odlingslandskapet, se figur 4.7 och 4.8. Figur 4.7. Det småbrutna odlingslandskapet är präglat av de många herrgård- Figur 4.9. Villastäderna som växte upp kring järnvägsstationerna följde till stor arna som ligger samlade kring sjöarna i området. Foto: Tyréns. del trädgårdsstadens stadsplaneideal med gatunät och tomter anpassade till topografin. De äldre villorna med omgivande lummiga trädgårdar skapar gröna, småskaliga gaturum. Foto: Tyréns. Samrådshandling - val av lokalisering 25 4. Beskrivning av utredningsområdet Förortssamhället Under efterkrigstiden byggdes ytterstadens tätorter ut enligt rådande planeringsideal i takt med att Stockholm växte och en tilltagande bilism ledde till ett utbyggt vägnät. Förortssamhällen med bland annat förskola, skola, vårdcentral och mataffär växte fram längs med tunnelbanans utbyggnad. Stadsdelarna Skärholmen, Fittja och Alby byggdes ut i samband med tillkomsten av den röda tunnelbanelinjen till Norsborg. I Handen, Jordbro och Flemingsberg har förortsbebyggelse från samma tid vuxit fram längs pendeltåget, Kungens kurva - se figur 4.12. Områdena kännetecknas av storskaliga, rationaliserade Skärholmen och trafikseparerade stadsplaneringsideal med nära tillgång till service och grönområden, se figur 4.10, 4.11 och 4.13. Bor nsjökilen Flemingsberg Haninge Botkyrka Huddinge centrum kommun kommun Haninge T yresta kommun kilen n le ki Figur 4.10. Fittja med anslutande grönstruktur. Foto: Trafikverket. en ed anv H Utredningsområde Tunnelbana E4/E20 Regional stadskärna Grön kil Pendeltåg Större vägar Stationer spårtrafik Stambana 259 Bebyggelse 0 2 4 6 8 10 km 2016-11-11 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4.11. Ägostrukturen med ett fåtal stora jordegendomar underlättade köp L64B_Landskapsanalys_situationskarta_mGronaKilar och planläggning av stora markområden. I vissa fall styckades herrgårdarnas marker tills bara parken eller herrgården stod kvar, sida vid sida med den mod- Figur 4.12. Bebyggelsen har växt fram längs de större kommunikationsstråken och åtskiljer de gröna kilarna Bornsjö-, Hanveden-, och Tyrestakilen. erna stadsbebyggelsen. Foto: Tyréns. Samrådshandling - val av lokalisering 26 4. Beskrivning av utredningsområdet Stora huskroppar, så kallade skivhus,
Load more

Recommended publications
  • <Namn På Undersökning>
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(360) Geografidatabasen 2011-01-01 OV0100 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 SOS-klassificering 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 0.4 Statistikansvarig 1.4 Dokumentation och metadata 0.5 Statistikproducent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Internationell rapportering 0.14 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Statistisk bearbetning och redovisning 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 3.1 Skattningar: antaganden och 2.3 Mätinstrument beräkningsformler 2.4 Insamlingsförfarande 3.2 Redovisningsförfaranden 2.5 Databeredning 4 Slutliga Observationsregister 4.1 Produktionsversioner 4.2 Arkiveringsversioner 4.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången OV0100_DO_2011 11-10-07 15.06 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(360) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Övrigt 0.2 Statistikområde Statistikområde: Övrigt 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För undersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskilda regler när det gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förordningen om den officiella statistiken (2001:100) Ej aktuell 0.4 Statistikansvarig Myndighet/organisation: Statistiska centralbyrån, enheten för Regionala tjänster och indelningar RM/RTI. Postadress:
    [Show full text]
  • Botkyrkas Översiktsplan I Korthet
    botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: i korthet www.botkyrka.se/oversiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO: 2 är är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! HÖversiktsplanen visar hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år 2040. Hur vi kan använda marken och vattnet, var vi kan bygga och var vi behöver värna om naturen. Den nya översiktsplanen skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland bebyggelse som redan finns och ligger nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi våra sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med våra tre närmaste regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar. Översiktsplanen bygger på ett stort engagemang Från start har engagemanget för Botkyrkas långsiktiga utveckling varit stort bland Botkyrkaborna. Medborgardialogen ”Samtal om framtiden” kom igång 2011. Under ett halvt års tid ritades på kartor och framtids- frågor diskuterades. Därefter har vi kommit tillbaka med förslag till över- siktsplan i två omgångar. Varje gång fick vi in synpunkter från Botkyrkabor och från organisationer, grannkommuner och myndigheter av olika slag. Och här är vi nu – Botkyrka har fått en ny gällande översiktsplan som leder oss in i framtiden där hela Stockholmsregionen är i en starkt expansiv fas.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Kartan Grundvattenförekomster I Botkyrka Kommun
    K 92 Beskrivning till kartan Grundvattenförekomster i Botkyrka kommun Torbjörn Persson 2008 K 92 Beskrivning till kartan över Grundvattenförekomster i Botkyrka kommun Torbjörn Persson Sveriges geologiska undersökning 2008 ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-809-8 För mer detaljerad information om jordarter och berggrund hänvisas till SGUs speciella jordartskartor och berggrundskartor. Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala Tel: 018-17 90 00 Fax: 018-17 92 10 E-post: [email protected] Webbplats: www.sgu.se Omslagsbild: Borrning vid Vårsta 2004. Foto: Torbjörn Persson. © Sveriges geologiska undersökning 2008 Layout: Kerstin Finn, SGU FÖRORD Kartan över grundvattenförkomsterna i Botkyrka kommun ingår i en serie kommuninriktade grund- vattenkartor, i serierna An och K, som framställs av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Kar- tan är framtagen med hjälp av befintlig hydrogeologisk information från kommunen, länsstyrelsen i Stockholms län och privat näringsliv som ställts till SGUs förfogande. Utöver detta material har SGU kompletterat med egna fältinsatser. Kartan är avsedd att i första hand komma till användning i den kommunala verksamheten men kan givetvis även användas i andra, grundvattenrelaterade sam- manhang. Kartan är speciellt anpassad för att utgöra ett av de nödvändiga beslutsunderlag som krävs i sam- band med kommunal planering för t.ex. markanvändning, vattenförsörjning, grundvattenskydd samt grundvattenrelaterade tillstånds- och tillsynsfrågor. Kartunderlaget utgör även en kunskapsbas vid arbete med miljömålsverksamhet och vattendirektiv. Den föreliggande kartan är digitalt framställd. Informationen är inlagrad i databasen med en nog- grannhet som huvudsakligen är avsedd att passa en återgivning i skala 1:50 000. Framställningar av analoga kartor över hela eller delar av kommunen från kartdatabasen kan göras i såväl större som mindre skala, vilket emellertid kräver insikt i att noggrannheten inte alltid överensstämmer med den förändrade kartskalan.
    [Show full text]
  • Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge Och Botkyrka Kommun, Stockholms Län Vägplan - Val Av Lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326
    SAMRÅDSHANDLING Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län Vägplan - Val av lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326 VST145326VP/TSK01, ankomst 2016-11-18, ver 3, jobb 153 Trafikverket Postadress: 172 90 Sundbyberg E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling Författare: Maria Ekdahl och Terese Billberg Dokumentdatum: 2016-11-21 Chaos-ID: 0C140005 Kontaktperson: Marie Westin, Trafikverket Foto framsidan: Trafik längs dagens väg 259. Foto: Trafikverket 2 Innehållsförteckning Läsanvisning 4 7. Påverkan på trafik och samhälle 68 12. Miljö- och folkhälsomål 155 7.1 Trafik och användargrupper 68 12.1 Nationella miljökvalitetsmål Sammanfattning 5 155 7.2 Regionala och kommunala planer 73 12.2 Regionala miljömål 156 1. Inledning 14 7.3 Sociala aspekter 75 12.3 Lokala miljömål 156 1.1 Bakgrund 14 7.4 Påverkan på riksintressen 76 12.4 Folkhälsomål 156 1.2 Tidigare utredningar 15 12.5 Miljökvalitetsnormer 8. Konsekvenser för miljö 78 157 1.3 Trafikverkets planläggningsprocess 16 8.1 Landskapstypernas känslighet 78 13. Samlad bedömning 158 2. Beskrivning av projektet Tvärförbindelse Södertörn 17 8.2 Påverkan på ekosystemtjänster 79 13.1 Norra korridoren 159 2.1 Aktuellt skede i planläggningsprocessen 17 8.3 Landskapsbild 81 13.2 Mellersta korridoren 159 2.2 Tidplan 18 8.4 Naturmiljö 88 13.3 Södra korridoren 160 2.3 Ändamål och projektmål 18 8.5 Kulturmiljö 96 13.4 Gemensamt för korridorerna 160 2.4 Transportpolitiska mål 19 8.6 Rekreation och friluftsliv 103 2.5 Miljökvalitetsmål 19 8.7 Vattenmiljö 111 14. Fortsatt arbete 161 14.1 Fortsatt planläggningsprocess 2.6 Folkhälsomål 19 8.8 Markmiljö 118 161 14.2 Viktiga frågeställningar 2.7 Regionala mål 19 8.9 Naturresurser 124 161 8.10 Buller, vibrationer och stomljud 130 2.8 Kommunala mål 19 15.
    [Show full text]
  • Måndagen Den 8 December, Kl. 19:00 Hamra Gård
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-08 Tid Måndagen den 8 december, kl. 19:00 Plats Hamra Gård, 147 41 Tumba Ärenden Justering Förvaltningschefen informerar: - Invigning utegym i Storvreten - Vad som händer under jullovet 1 Yttrande över medborgarförslag – Badplats Tullinge strand 2 Yttrande över motion – Babysim i Botkyrka (M) 3 Ersättning omgång 3 till TTP Hockey 4 Överföring av KomTek från utbildningsnämnden 5 Muntlig redovisning – Uppföljning av Idrottspolitiska programmet 6 Muntlig redovisning – Folkhälsopark i Alby 7 Översyn av taxor och avgifter på idrottsanläggningarna 8 Studieförbundsbidrag 2015 9 Föreningsbidrag 2015 BOTKYRKA KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2[2] Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-08 10 Bidrag till öppna fritidsverksamheter 2015 11 Bidrag till handikapporganisationernas samrådsgrupp 2015 12 Bidrag till Hågelby 4H 2015 13 Budgetprognos 3 14 Dokumenthanteringsplan 15 Kulturdriven utveckling för unga – utveckling och ansökan 16 Anmälningsärenden 17 Delegationsbeslut Gruppmötena börjar kl. 18:00. Efter nämndsammanträdet äter vi julbord framför den öppna brasan i Gillestugan på Hamra Gård. Om ni har några frågor eller funderingar, kontakta Emma Jacobsson på telefon 08-530 615 23 eller maila [email protected]. Hjärtligt välkomna! Mattias Gökinan Emma Jacobsson Kultur- och fritidsnämndens ordförande Nämndsekreterare ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-08 Dnr KOF/2014:208 Yttrande över medborgarförslag – Badplats Tullinge strand (KOF/2014:208) Förslag till beslut Kultur- och fritidsförvaltningen avslår förslaget. Ärendet Kultur- och fritidsnämnden fick 2014-10-07 i uppdrag att besvara ett med- borgarförslag om upprensning och anläggande av en större badplats (strand- bad) eller bryggbad mellan Adler Salvius väg och Örnberget. Förslagsställa- ren anser att kommunen borde satsa mer längs Tullinge strand där många promenerar och åtminstone skapa en miljö liknande den som finns utmed strandlinjen nedanför området Vita villorna på andra sidan sjön vid Ham- ringesidan.
    [Show full text]
  • Miljö- Och Hälsoskyddsnämnden 2016-01-07
    KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-01-07 Tid Måndagen den 25 januari 2016 kl:18:30 Plats Tumba kommunalhus, lokal 2, plan 2 Ärenden Justering 1 Internbudget 2016 – miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 Anmälningsärenden 3 Enhetschefen/miljöenheten informerar 4 Delegationslista 5 Yttrande över förslag till åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjär- den 2016-2021 6 Earth Hour 2016 7 Ev. tillkommande ärenden Gruppsammanträden S, V och MP – kl. 18:00, konferensrum 2, plan 2, kommunalhuset, Tumba. M, C, TUP, KD och L - kl. 18:00, konferensrum Munkhättan, Miljöenheten plan 3, kommunalhuset, Tumba. Kaffe och smörgås från kl. 17:30, Helges restaurang, kommunalhuset, plan 2. Anmäl ev. förhinder till Karina Wallenius, tel. 08-530 612 43, e-post [email protected] ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1 [1] Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-01-25 1 Internbudget för 2016, miljö- och hälsoskyddsnämnden Förslag till beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner den av förvaltningen upprättade internbudget 2016. Sammanfattning Internbudget 2016 innebär en utökad ram med uppräkning för pris och löneuppräk- ning, på ca 0,4 miljoner kronor. Samtidigt har budgeten dragits ner med ett effektivi- seringskrav på 0,1 miljoner kronor. Ramen har utökats efter att det operativa klimat- arbetet har lagts på nämnden. Ramen har också utökats för 2016 med extra medel från kommunstyrelsen för medfinansiering av Vinnovaprojektet. Totalt uppgår ramen till 13,9 miljoner kronor netto. Kostnaderna för nämnden är inräknade. Största ande- len av kostnaderna utgörs av löner. Förändring Tkr Budget 2015 Budget 2016 2014-2015 Intäkter (+) 6 550 5 700 -850 Kostnader (-) -18 149 -19 634 --1485 Netto (+/-) -11 599 -13 934 -2335 Internbudgeten fördelas på miljöenhetens olika team.
    [Show full text]
  • Vita Villorna Vita Kyddande Färg Färg Kyddande Illigare Och Och Illigare T Er Er a Lby Tt Jäns T Er 100 År 100 Tips! Varnaren Brand- Kolla
    #4 | 10 Takvåningar lyfTer alby billigare och snabbare nättjänsTer skyddande färg sparar energi Tips! Kolla brand- varnaren s 8 Vita Villorna100 år ReflektionLedare Våra öppettider Välkommen hem under vintern Vi hoppas att tidningen ska locka till en skön Telefontider felanmälan lässtund såhär i den gråaste november. Som van- Måndag–torsdag 8.00–16.00 ligt är det en mix av sådant som händer hos oss, Fredag 8.00–15.00 ofta tillsammans med er hyresgäster. Jubileet i Hamringe är ett fantastiskt exempel på det. KundCenter, telefon- och besökstider Att vara hyresvärd betyder att varje dag vinna Måndag 9.00–12.00, 13.00–18.30 och motsvara förtroende. Vi måste möta vitt skil- Tisdag, torsdag 9.00–12.00, 13.00–16.00 da behov och önskemål på ett så bra sätt som möj- Onsdag 13.00–16:00 ligt. Samtidigt ska vi självklart ta ansvar för att våra Fredag 9.00–13.00 områden och hus hela tiden förnyas så att de blir långsiktigt hållbara. I min blogg på vår hemsida Dagar med annan öppettid kommenterar jag bland annat hur bostadsföreta- 23 respektive 27-30 december: gen i Göteborg brottas med sina interna problem telefontid 9.00-12.00 och besökstid 13.00-16.00 Ulf Nyqvist kring mutor och oklara affärer, och missbrukar sitt Felanmälan är öppen som vanligt och våra entrepre- förtroende. nörer är välkomna hela dagen ”Att vinna Nästa nummer av tidningen kommer i januari. Jag önskar oss alla en december utan alltför myck- Stängt på KundCenter och motsvara et stress, och högtider med tid för återhämtning Julafton och nyårsafton.
    [Show full text]