DOCSLIB.ORG

7. Förutsättningar Och Konsekvenser För Boendemiljö, Hälsa Och Säkerhet – 7.1 Buller

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
7. Förutsättningar Och Konsekvenser För Boendemiljö, Hälsa Och Säkerhet – 7.1 Buller MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VÄG 259 TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN 7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER FÖR BOENDE MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET Bagarmossen Älta 7. Förutsättningar och konsekvenser för Figur 7.1 illustrerar befolkningstäthet och bebyggelse längs planerad Inom utredningsområdet bor störst andel barn och äldre i de mer väg 259 Tvärförbindelse Södertörn. Befolkningstätheten är hög tätbefolkade områdena. Stor andel av barnen går i förskola eller boendemiljö, hälsa och säkerhet i bland annat Fittja, Masmo, Vårby, Flemingsberg, Jordbro och grundskola i närheten av hemmet. För gruppen äldre är närhet till Handen och består till största del av höghusbebyggelse. I dessa service och vårdanläggningar särskilt viktigt, då rörelseförmåga kan Kapitlet omfattar miljöaspekterna buller, luftkvalitet samt olycksrisk områden bor många invånare med begränsade socioekonomiska vara begränsad. och säkerhet. I varje avsnitt redovisas bedömningsgrunder och Enskede förutsättningar vilket innebär att de överlag har låga inkomst- och konsekvensskalor för respektive miljöaspekt. utbildningsnivåer samt låg förvärvsgrad. Bilinnehavet skiftar från SKB:n har tagits fram i syfte att verka för att de sociala aspekterna av hållbar utveckling lyfts fram i utformningen av tvärförbindelsen Miljökonsekvenserna i detta kapitel gäller endast driftskedet. medel till lågt. (Trafikverket, 2020 [f]). SKB:n avser att skapa förståelse för vilka Konsekvenser beskrivs utifrån om de är positiva eller negativa och 73 Trångsund Glömsta, områdena runt Huddinge samt områdena väster om sociala konsekvenser utbyggnaden av planförslaget kan leda till samt redovisas enligt en konsekvensskala, se Bedömningsgrunder och Flemingsberg,Örby som Kästa, karaktäriseras av låghusbebyggelse med hur konsekvenser fördelas mellan olika grupper i befolkningen. bedömningsskala för respektive aspekt. Bedömning av påverkan på låg till måttlig befolkningstäthet, se figur 7.1. I Vidja, Gladö kvarn Beskrivningarna görs inom fyra fokusområden (se figur 7.1): befolkning från trafiken, i form av buller, luftföroreningar och ökade Skogås samt vid Lissma finns fritidsbebyggelse, även där är befolknings- risker, sker utifrån den trafikprognos som baseras på RUFS 2050, se Farsta tätheten låg till måttlig. Mellan Stensättra och Jordbro går befintlig 1. Fittja-Vårby-Masmo-Myrstuguberget avsnitt 5.1.2. För ytterligare beskrivning av metodik se kapitel 3. För väg 259 genom naturområden med mycket gles bebyggelse. konsekvenser under byggtiden se kapitel 10. Älvsjö Industriområden utgörs främst av Gladö industriområde och 2. Glömsta-Kästa Även sociala aspekter har studerats i arbetet med vägplanen för väg Jordbro226 företagspark. 3. Flemingsberg centrum-Visättra-Solgård-Rosenhill-Vårdkasen Länna 259 Tvärförbindelse Södertörn och redovisas kortfattat i inledningen Vendelsö Längs tvärförbindelsens sträckningHögmora finns också särskilt skyddsvärda till detta kapitel. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till den 4. Jordbro-Handen objekt som till exempel skolor, sjukhus, vattentäkter, byggnaderÅgestasjön med sociala konsekvensbeskrivningen (SKB) (Trafikverket, 2020 [f]). Stuvsta Gunhildsvik Snättringe stort kulturvärde och anläggningar för viktiga samhällsfunktioner. Kynäs Solbacken Vega Balingsholm Trehörningen Kvarntorp Fullersta Hörningsnäs Handens industri- KUNGENS KURVA Nysättra och handelsområde SKÄRHOLMEN Huddinge Sjödalen Hermanstorp Brandbergen 226 Balingsnäs Mörtsjön Kvarnsjön Gömmaren Vistaberg Solsätra Vårby Vidja Kolartorp Sörskogen Lövsta Solgård 73 Björkdalen HANINGE C Handen Mälaren Backen Glömsta Stensättra Orlången Sundby Masmo FLEMINGSBERG Slätmossen E4 E20 NYNÄSBANAN Alby Grantorp Björksättra Lissma Ebbadal Janstorp Fittja Lissma- Jordbro Kästa sjön Loviseberg 259 Karolinska Visättra Hallunda Albysjön universitetssjukhuset Granby Huddinge Jordbro Gladö kvarn företagspark Ekedal 73 VÄSTRA STAMBANAN Alby Gladö St. Kisala Dåntorp Eriksberg Tullinge Tullinge Tullingeberg Kvarnsjön industri- område Bruket sjön parkhem NM78_ID298_MKB_förutsättningarboendemiljö_natur_A3_3sp_halv Römossen FÖRUTSÄTTNINGAR BOENDEMILJÖ Riddartorp Tullinge Befolkningstäthet Höghusbebyggelse !( Vårdlokaler Tvärförbindelse Södertörn Öran Hög Ny väg i ytläge Låghusbebyggelse !( Skolor/förskolor Årtorp Ny väg i tunnel Låg Tullinge skog Sågaräng Öran 257 Fritidsbebyggelse Trehörningen Breddning av befintlig väg Kärrsjön Ådran 0 0.6 1.2 1.8 2.4 3 km Fokusområden Industriområde @ Ny trafikplats Östorp Brantbrink ID298 2019-12-05 © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Svartsjön Figur 7.1. Förutsättningar för boendemiljö,Solbacken hälsa och säkerhet. Ådran Kärrsjön Vretarna 226 Nackdala 177 Tuna Tornbergssjön Bysjön Storvreten Kvarnsjön Bocksjön Lida 257 St. Skogssjön Getaren Pålamalm Rosenhill 7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER FÖR BOENDE MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VÄG 259 TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN SKB:n utgår från de sociala perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barnperspektiv. De sociala aspekter som beskrivs är dels på regional nivå; mobilitet och trafiksäkerhet, bostadsförsörjning och arbetsmarknad, dels på lokal nivå; rörelsefrihet för gång - och cykeltrafikanter, samt vardagsmiljö. SKB:n har tagits fram parallellt med vägplanens utformning. Under SKB-processen har extra dialoginsatser genomförts för att främja deltagande bland allmänheten samt skapa en kunskapsbas om utredningsområdet. Extra dialoginsatser har genomförts med hjälp av uppsökande dialog, pendlarenkäter, skoldialog, fokusgrupper med föreningsliv respektive workshopövningar med berörda kommuner. På så sätt har personer, utöver de personer som deltar vid officiella samrådstillfällen, givits möjlighet att uttrycka sin åsikt. Uppsökande dialoger har bland annat utförts vid Masmo tunnelbanestation, i Fittja centrum, Huddinge centrum, Flemingsberg och Haninge centrum. Utifrån kunskapsinsamlingen och inkomna samrådssynpunkter har sociala aspekter lyfts under planeringen av vägens utformning. Genom deltagande på projekteringsmöten har kunskap om identifierade sociala värden kommunicerats ut i organisationen löpande. När specifika frågor eller platser diskuterats har kompletterande kunskapsinsamlingar gjorts för underlag till beslut. Fokusområden under denna fas har varit utformning och placering av gång- och cykelvägar samt gång- och cykelpassager. Detta har bidragit till att kunna förebygga eller reducera negativa sociala konsekvenser samt stärka positiva konsekvenser av väg 259 Tvärförbindelse Södertörn. Ekosystemtjänster Tätortslandskapets ekosystemtjänster påverkar vår boendemiljö och hälsa. Ekosystemtjänster i och kring tätorten skapar förut- sättningar för till exempel bullerdämpning och luftrening. Forskning visar att vistelse i parker och natur främjar både fysisk och psykisk hälsa, reducerar stress och förbättrar immunförsvaret. Både samhällsekonomiskt och på individnivå finns det stora vinster med att ta hand om natur och parker i tätortsnära lägen. Grönska bidrar också till att reglera lokalklimat genom att skapa jämnare temperatur, ökad luftfuktighet, skugga och vindskydd. Dessa ekosystemtjänster försvinner där planförslaget innebär att naturmark ersätts av väg. Även gröna områden som kan anses ha låga naturmiljö- eller rekreationsvärden, kan ändå vara viktiga för dessa reglerande ekosystemtjänster och det är viktigt att dessa tjänster och nyttor tas hänsyn till där de påverkar boende i deras närmiljö. 178 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VÄG 259 TVÄRFÖRBINDELSE SÖDERTÖRN 7. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER FÖR BOENDEMILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET – 7.1 BULLER 7.1 Buller Landskapets struktur och vägens läge i landskapet påverkar Aktuell ekosystemtjänst I detta avsnitt beskrivs förutsättningar och konsekvenser för buller bullerspridningen. I ett öppet landskap, eller om vägen ligger högt över omgivande mark, ökar bullerspridningen jämfört Bullerdämpning utifrån boendemiljö. Till grund för konsekvensbeskrivningen ligger Naturen har förmåga att reducera buller. Växter och icke hårdgjord mark Rapport Bullerutredning (Trafikverket, 2020 [d]). Trafikbuller- med om den ligger i ett kuperat landskap som kan fungera som fungerar bullerdämpande genom att dämpa och absorbera ljud och skapar påverkan i rekreationsområden och naturområden hanteras i avsnitt naturlig bulleravskärmning. Vattenytor reflekterar ljudet och ökar på så sätt lugnare miljöer för människor och djur. Grönskande miljöer kan spridningen, medan mjuk mark absorberar ljud och minskar göra att buller upplevs som mindre störande. Ekosystemtjänsten har lokal 6.5 Rekreation och friluftsliv respektive avsnitt 6.4 Naturmiljö. påverkan där gröna ytor finns i anslutning till bullerkällor och har högst värde Buller, vibrationer och stomljud under byggskedet hanteras i kapitel bullerspridningen. i bullerpåverkade tätortsområden där en stor andel av ytan är hårdgjord. 10 Byggtiden. Tvärförbindelsen kan påverka förutsättningarna för bullerdämpning som eko systemstjänst negativt om vegetationsklädd mark ersätts med hårdgjorda Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälso- ytor. problem. Buller kan påverka sömnkvalitet, arbetsprestation och mer långsiktigt hälsan genom att exempelvis bidra till uppkomsten av högt blodtryck och i förlängningen hjärtkärlsjukdomar. Trafikbuller är dock normalt inte av sådan styrka att det ger upphov till hörselskador. För att minimera risken för sömnstörningar bör den maximala ljudnivån i sovrum inte överskrida 45 dBA. Samtal med normalt Figur 7.1.1. Akustiktermometern visar exempel på ljudnivåer från olika typer av röstläge kan störas
Load more

Recommended publications
  • Printable Version GOOD
    perspective Master of Science Thesis Master of Science Stockholm, Sweden 2008 Sweden Stockholm, LAURA MORENO DEL CAMPO LAURA Evaluation of route alternatives alternatives of route Evaluation for a new railway line to Norrtälje/ a new railway for Kapellskär from a passenger traffic a passenger from traffic Kapellskär Laura Moreno DEL Campo Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective KTH 2008 www.kth.se TEC-MT 08-005 TEC-MT TEC-MT 08-005 Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective Master thesis April 2008 Laura Moreno del Campo Division of Transportation and Logistics KTH Railway Group Laura Moreno del Campo Contents Foreword 5 Summary 7 1 Introduction 9 1.1 Background and delimitation 9 1.2 Goal 12 1.3 Methodology 13 2 Market analysis 15 2.1 Today’s Public transport network 15 2.2 Traffic with Finland 19 2.3 Population and travel demand 21 2.4 Market requirements on future passenger train services 28 3 Route alternatives 35 3.1 Alternative 1: Solna – Åkersberga - Norrtälje 36 3.2 Alternatives 2a, 2b: Stockholm – Märsta/Arlanda – Norrtälje 53 3.2.1 Alternative 2a: Stockholm – Märsta - Norrtälje 53 3.2.2 Alternative 2b: Stockholm – Arlanda - Norrtälje 64 3.3 Alternative 3: Stockholm – Vallentuna - Norrtälje 74 3.4 Summary 83 4 Traffic and infrastructure 85 4.1 Coordination with freight traffic 85 4.2 Integration with train services on the existing infrastructure 87 4.3 Integration with connecting bus network 88 4.4 Timetable scenarios 89 4.5 Rolling stock 92 5 Simulation 95 5.1 Simulation tool RailSys® 95 5.1.1 Introduction 95 5.1.2 Simulation 99 5.2 Results 107 5.3 Analysis of results 109 6 Conclusions and recommendations 113 7 Literature 119 - 2 - Evaluation of route alternatives for a new railway line to Norrtälje/Kapellskär from a passenger traffic perspective.
    [Show full text]
  • Carbon-Sequestering and Oxygen-Producing Functions of Urban Forests of Kyiv City and Pre-Urban Forests of Stockholm City
    Carbon-sequestering and oxygen-producing functions of urban forests of Kyiv city and pre-urban forests of Stockholm city Ivan Lakyda Supervisor: Johan Bergh Swedish University of Agricultural Sciences Master Thesis no. 165 Southern Swedish Forest Research Centre Alnarp 2011 Carbon-sequestering and oxygen-producing functions of urban forests of Kyiv city and pre-urban forests of Stockholm city Ivan Lakyda Supervisor: Johan Bergh Examiner: Eric Agestam Swedish University of Agricultural Sciences Master Thesis no. 165 Southern Swedish Forest Research Centre Alnarp 2011 Master thesis in Forest Management, Euroforester master program SLU course code EX0506 Advanced level(E) 30ECTS (HEC) Abstract Interest to carbon-sequestering and oxygen-producing functions of forest has risen considerably during last decades. Abovementioned functions of forest ecosystems acquire special significance in pre-urban and urban forests. These forests perform not only stabilizing and protective functions, but also are a renewable resource. Due to rapid development of modern technologies (bioenergy), the latter named feature becomes more and more important. However, currently there is practically no one scientifically based assessment of abovementioned functions of pre-urban forests, especially in comparison with other regions and countries. The main aim of this study was to assess and quantify carbon sequestration and production of oxygen of selected parts of urban forests of Kyiv city and pre-urban forests of Stockholm city, and to compare the results. Within this study, techniques developed by P. Lakyda (computation of phytomass and sequestered carbon) and N. Tshesnokov and V. Dolgosheev (estimation of oxygen productivity of forests) were applied. Authors have encountered numerous “compatibility problems” with the technique used and the initial datasets.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Aesthetic Considerations in Localization Decisions of City Entrances
    Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science Aesthetic considerations in localization decisions of city entrances – The Southern approach to Greater Stockholm Region as an example Ella Uppala Department of Landscape Architecture, Planning and Management Degree project • 30 credits Aesthetic considerations in localization decisions of city entrances – The Southern approach to Greater Stockholm Region as an example Gestaltningsfrågor vid val av stadsentréernas lokalisering – Södra infarten till Stockholmsregionen som exempel Ella Uppala Supervisor: Caroline Dahl, Swedish University of Agricultural Sciences, Tankesmedjan Movium Examiner: Lisa Diedrich, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Co-Examiner: Vera Vicenzotti, Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Landscape Architecture, Planning and Management Credits: 30 Level: Second cycle, A2E Course title: Master’s Project in Landscape Architecture Course code: EX0814 Programme/education: Landscape architecture- Master's programme Place of publication: Alnarp Year of publication: 2017 Part Online publication: http://stud.epsilon.slu.se Keywords: Road architecture, road aesthetics, city entrances, city approaches, environmental aesthetics, road user experience, road environment Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Faculty of Landscape Architecture, Horticulture and Crop Production Science Department of Landscape Architecture, Planning and
    [Show full text]
  • Metropolitan Regions COTER on Their Surrounding Areas
    Commission for Territorial Cohesion Policy and EU Budget The impacts of metropolitan regions COTER on their surrounding areas © European Union, 2019 Partial reproduction is permitted, provided that the source is explicitly mentioned. More information on the European Union and the Committee of the Regions is available online at http://www.europa.eu and http://www.cor.europa.eu respectively. Catalogue number: QG-01-19-812-EN-N; ISBN: 978-92-895-1030-1; doi:10.2863/35077 This report was written by Erich Dallhammer, Martyna Derszniak- Noirjean, Roland Gaugitsch (ÖIR), Sebastian Hans, Sabine Zillmer (Spatial Foresight), and the case studies by Martyna Derszniak-Noirjean, Mailin Gaupp-Berghausen, Raffael Koscher (ÖIR), Sebastian Hans, Christian Lüer (Spatial Foresight) It does not represent the official views of the European Committee of the Regions. Table of contents Executive Summary 1 1. Introduction 5 2. Assessment of the spill-over effects of metropolitan regions on their surrounding areas 7 2.1 Societal links: migration – commuting – central facilities 10 2.1.1 Rural-urban migration and counter-urbanisation 10 2.1.2 Suburbanisation 13 2.1.3 Commuting 14 2.1.4 Human capital, societal links and multi-locality 15 2.1.5 Access to facilities with the highest centrality 16 2.1.6 Joint use of recreational facilities/amenities 16 2.2 Economic links: agglomeration advantages – markets – consumers 17 2.2.1 Economic prosperity through agglomeration advantages 17 2.2.2 Linking the country to the world 19 2.2.3 Cities as regional outlet markets 20 2.2.4 Consumer links and commerce 21 2.3 Environmental links: Space and land take – air and climate – water and waste 21 2.3.1 Land take and soil sealing 21 2.3.2 Air pollution and urban heat 22 2.3.3 Water supply, and waste and wastewater disposal 23 3.
    [Show full text]
  • Annual Report
    Annual Report 2007 Contents 2007 in summary 2007 in summary This is Din Bostad 1 From the Managing Director 3 Rental income for the period totalled Vision, business concept, goals and strategy 4 SEK 491.8 m (190.3). Swedish property market 6 Operating profi t totalled SEK 351.8 m (117.4). Customers in focus 8 Profi t after tax totalled SEK 147.6 m (113.8), Property portfolio 9 or SEK 8.53 (11.60) per share. Property overview 10 Sundsvall 12 Shareholders’ equity per share amounted Gävle 14 to SEK 74.10 (65.60). Karlstad 16 The Board proposes a dividend of Greater Stockholm 18 SEK 1.00 (–) per share. Norrköping 20 Jönköping 22 Key events Tranås 24 Västra Götaland 26 A total of 500 apartments were acquired during the year. Skåne 28 Property valuation 31 Building up and development of a Financing 32 management organisation characterised Environment 33 by a long-term perspective. Employees 34 Implementation of new systems for Project development 36 development of Din Bostad’s property Share and shareholders 38 portfolio. Key fi gures and defi nitions 40 Re-listing of the Din Bostad share on the Risk factors och sensitivity analysis 41 Stockholm Stock Exchange O List in May. Management report 43 Consolidated income statement 48 Improved occupancy rate at Din Bostad’s properties. Consolidated balance sheet 49 Consolidated cash-fl ow statement 50 Changeover to a new way of measuring and Change in consolidated shareholders´ equity 51 controlling utilities consumption. Parent company income statement 52 Production of new apartments in Uppsala Parent company balance sheet 53 was completed.
    [Show full text]
  • Middle-Class Immigration and Residential Preferences in Stockholm
    KTH Architecture and the Built Environment Stockholm)(Google)images,)2013)! ! Middle'class!Immigration!and! Residential!Preferences!in!Stockholm! Rosa Gumà Altés Degree Project SoM EX 2013-13 Master (Two Years), Spatial Planning Stockholm 2013 KTH, Royal Institute of Technology Department of Urban Planning and Environment Division of Urban and Regional Studies Abstract This thesis reviews theories about migration, relocation and residential choice focusing on middle- class migrants as the target group within the Swedish context. I argue that middle-class migrants represent an increasing group of migrants within the European Union since the economic crisis of 2008. This time period has seen increased migrant fluxes mainly from Southern to Northern European states. The middle-class migrants have particularities that distinguish them from traditional mass migration. This study aims to learn more about their reasons to move to another country (in this study, Sweden) and their process of settlement (and integration) within the urban context in Stockholm) assessing which factors affect their residential choices. On the basis of qualitative methods, I assess the results of the research interviews of a convenient sample of 9 middle-class newcomers to Stockholm, with previous literature. Results of this study suggest that individual residential choices are related to socio-demographic variables, lifestyle, taste and previous personal experiences. Nevertheless, residential choices and the process of settlement and territorial integration are also limited due to the nature of the housing market, the institutional context, tenure choice, sources of information and economic constraints. In short, the middle-class immigrants represent a small group, which is heterogeneous in terms of culture, race, profession, level of education, country of origin, languages, that shows preference for diversity and the inner city.
    [Show full text]
  • Recalling Urban Nature
    Recalling Urban Nature - linking city people to ecosystem services Stephan Barthel 1 “During the course on interdisciplinary research methods, the professor went for a walk by the lake with her students. She stopped on a meadow in front of a large Aspen, and asked them-what do you observe? One student quickly responded - leaves are moving. Another one, who tried to outsmart the first, said- wind is moving. The third student long gazed at the tree in silence. Then he talked. -Mind is [co-] moving.” (Modified Zen-story) To Leo and Rosa-Linn 2 Abstract People, society and ecosystems are embedded in social-ecological systems, and societal development ultimately is dependent on the generation of ecosystem services (ES) to sustain it. Many ES are degrading however, reflected for instance in the world wide crisis in the pollinator service. Related to this urgent issue, the objective of this thesis is to investigate how actors and actor groups, as well as their governance context, shape the generation of ES. Focusing on social-ecological features behind management practice, the empirical basis are a number of case studies in Stockholm, Sweden, including allotment areas, cemeteries, city parks, as well as a large urban national park. The thesis uses a theoretical lens of complex adaptive systems theory and resilience thinking for the interdisciplinary approach. Methods include ecological inventories of birds and bees and studies of maps, field observations, questionnaires, deep interviews, literature analysis, as well as synthesis writing. It consists of four papers, where results suggest new issues explored in subsequent papers. Paper I shows that the urban landscape owes it’s current flow of ES to co-evolutionary processes and that green governance with the aim of sustaining such ES must take into account historical property and management rights and the involvement of a diversity of actor groups, as well as ecological processes of the larger landscape.
    [Show full text]
  • Project Årstaskogen Webb.Pdf
    Foreword This report is the result of the project part of the advanced course 1. Stora Sköndal – Green infrastructure and ecosystem services “Environmental Management in Planning”. The course is a 2. Stora Sköndal - Densification and social sustainability mandatory part of the Master Programme Environmental Management and Physical Planning at the Dept. of Physical 3. Årstaskogen – Exploitation and high nature values Geography, Stockholm University. The programme is 4. Hagsätra-Rågsved – Densification and gentrification multidisciplinary with Swedish as well as international students. The Environmental Management in Planning course comprises 15 HEC, The project applies a critical systems perspective on the official i.e. ten weeks of study and is open for students from natural as well planning visions and the practical complexity in creating a sustainable as social science. The project part takes five weeks and the aim is to city area. Owing to the short time span available to the project work give the students a possibility to analyse an actual planning problem it is not possible to fully include all aspects in the analysis but the from a systems perspective as well as knowledge about urban and reports gives a good overview of the environmental effects of future community planning on the national to the local level. developments. This spring, 2018, the projects have focused on “Densification in The students are alone responsible for the results and conclusions relation to green infrastructure – How to build and rebuild a given in the reports. It is not a position of Stockholm University and sustainable city” using three areas in the southern part of Stockholm cannot be used or referred to as such.
    [Show full text]
  • Sbf/2019:125
    ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Samhällsbyggnadsnämnden 2019-05-07 Dnr sbf/2019:125 14 Remiss från Region Stockholms trafiknämnd angående trafikförändringar (sbf/2019:125) Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar översända samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2019-04-11, som svar på trafiknämndens remiss angående trafikförändringar. Sammanfattning Region Stockholms trafikförvaltning tar årligen fram förslag till förändringar i kollektivtrafiken inför nästkommande år. De förändringar som berör Botkyrka kommun sammanfattas i samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2019-04-11. Samhällsbyggnadsförvaltningen ser positivt på flera föreslagna förändring- ar, men vill lyfta fram några synpunkter. • Tätare turtäthet på busslinjer som sammanbinder kommunens stadsdelar • Bättre passning på busslinjer som ansluter till pendeltågsstationerna. • En sekundär entré till pendeltågsstationen i Tullinge är nödvändig och uppfyller trafikförvaltningens kriterier. • Öppna den befintliga sekundära entrén till Albys tunnelbanestation. • Utökning och anpassning av busslinjer utifrån kommunens bostadsutveckling. Ärendet Trafikförvaltningen, Region Stockholm, har arbetat fram ett förslag till trafikförändring i kollektivtrafiken 2019/2020, gällande linjesträckningar, turtätheter, trafikeringstider och trafikslag. Detta framtagna förslag skickas årligen ut till länets kommuner på remiss, där kommunerna har möjlighet att lämna synpunkter. De förändringar som berör Botkyrka kommun i förvalt- ningens tjänsteskrivelse och kompletteras
    [Show full text]
  • Var Visas Filmen? Om Förutsättningarna För Visning Av Film I Stockholms Län
    Var visas filmen? Om förutsättningarna för visning av film i Stockholms län En rapport av Ulf Slotte Januari 2016 2 Bilden på framsidan: En fullsatt biosalong på Bio Cosmopolite, Brandbergen, Haninge Kommun. Innehåll Inledning 4 5 Slutord 32 Sammanfattning 6 Bilaga A: 33 Biografverksamheter per kommun Genomförande 8 Botkyrka 34 Danderyd 36 1 Filmen i Stockholms län 10 Ekerö 38 Stort men snedfördelat utbud 10 Haninge 40 Vad är en biograf? 10 Huddinge 42 Vad är en filmklubb? 12 Järfälla 44 Utbudet på biograferna 12 Lidingö 46 Digitaliseringen 13 Nacka 48 Brist på dukar 14 Norrtälje 50 Visningsaktörer 15 Nykvarn 52 Slutna visningar 16 Nynäshamn 54 Filmfestivaler 16 Salem 56 Skolbio 16 Sigtuna 58 Biografen som mötesplats 16 Sollentuna 60 Kulturen i den regionala utvecklingsplanen 17 Solna 62 Stöd till visningsverksamheter 17 Stockholm 64 Sundbyberg 68 2 Fördjupning 20 Södertälje 70 Spridning av alternativt innehåll 20 Tyresö 72 CineSkåne – Spridning av film i Skåne 20 Täby 74 Mobil digital visningsteknik 21 Upplands-Bro 76 3 Slutsatser 22 Upplands Väsby 78 Effekter av digitaliseringen 22 Vallentuna 80 Skillnader mellan kommunerna 22 Vaxholm 82 Kommersiella förutsättningar 24 Värmdö 84 Offentligt engagemang 24 Österåker 86 Ideellt engagemang och lokala strukturer 26 Bilaga B: Biografstatistik 88 Komplementutbud 26 Filmfestivaler och alternativt innehåll 27 Bilaga C: Filmfestivaler 88 Biografen i stadsplaneringen 28 Slutsatser i punktform 29 Källor 96 4 Förslag 30 Förstärkt visningskonsulent 30 Ekonomiskt stöd till visningsverksamheter 30 4 Inledning Om Film Stockholm och visningsområdet institutet, Filmcentrum, Folkets Bio och Film på Got­ Film Stockholm är Stockholms läns regionala resurs- land. I utredningen har även Anita Hjelm, konsulent center för film och rörlig bild.
    [Show full text]
  • Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge Och Botkyrka Kommun, Stockholms Län Vägplan - Val Av Lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326
    SAMRÅDSHANDLING Tvärförbindelse Södertörn Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun, Stockholms län Vägplan - Val av lokaliseringsalternativ, 2016-11-21 Projektnummer: 145326 VST145326VP/TSK01, ankomst 2016-11-18, ver 3, jobb 153 Trafikverket Postadress: 172 90 Sundbyberg E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådshandling Författare: Maria Ekdahl och Terese Billberg Dokumentdatum: 2016-11-21 Chaos-ID: 0C140005 Kontaktperson: Marie Westin, Trafikverket Foto framsidan: Trafik längs dagens väg 259. Foto: Trafikverket 2 Innehållsförteckning Läsanvisning 4 7. Påverkan på trafik och samhälle 68 12. Miljö- och folkhälsomål 155 7.1 Trafik och användargrupper 68 12.1 Nationella miljökvalitetsmål Sammanfattning 5 155 7.2 Regionala och kommunala planer 73 12.2 Regionala miljömål 156 1. Inledning 14 7.3 Sociala aspekter 75 12.3 Lokala miljömål 156 1.1 Bakgrund 14 7.4 Påverkan på riksintressen 76 12.4 Folkhälsomål 156 1.2 Tidigare utredningar 15 12.5 Miljökvalitetsnormer 8. Konsekvenser för miljö 78 157 1.3 Trafikverkets planläggningsprocess 16 8.1 Landskapstypernas känslighet 78 13. Samlad bedömning 158 2. Beskrivning av projektet Tvärförbindelse Södertörn 17 8.2 Påverkan på ekosystemtjänster 79 13.1 Norra korridoren 159 2.1 Aktuellt skede i planläggningsprocessen 17 8.3 Landskapsbild 81 13.2 Mellersta korridoren 159 2.2 Tidplan 18 8.4 Naturmiljö 88 13.3 Södra korridoren 160 2.3 Ändamål och projektmål 18 8.5 Kulturmiljö 96 13.4 Gemensamt för korridorerna 160 2.4 Transportpolitiska mål 19 8.6 Rekreation och friluftsliv 103 2.5 Miljökvalitetsmål 19 8.7 Vattenmiljö 111 14. Fortsatt arbete 161 14.1 Fortsatt planläggningsprocess 2.6 Folkhälsomål 19 8.8 Markmiljö 118 161 14.2 Viktiga frågeställningar 2.7 Regionala mål 19 8.9 Naturresurser 124 161 8.10 Buller, vibrationer och stomljud 130 2.8 Kommunala mål 19 15.
    [Show full text]