Botkyrkas Översiktsplan

botkyrkas översiktsplan

Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: www.botkyrka.se/oversiktsplan

Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 innehåll

1 Förord och sammanfattning 4–13 Sammanfattningen är en kortversion av hela översiktsplanen. Här förklarar vi kort vad en översiktsplan är. Vi sammanfattar riktlinjerna som över- siktsplanen ger, visar var vi vill se bostadsbyggande och hur det påverkar befolkningsutvecklingen. Här finns också en karta med inriktning för mark- användning i Botkyrka 2040. I sammanfattningen är språket enkelt och lite mer anpassat till alla som inte arbetar med planering.

2 Inledning 14–27 Här presenterar vi kommunens vision och beskriver vilken roll över- siktsplanen har. Vi beskriver också hur vi ser på Botkyrkas läge och framtidsmöjligheter samt vilka Botkyrkas viktigaste utmaningar är för att utvecklas i en mer hållbar riktning. Vi zoomar även ut och visar på Botkyrkas planering ur ett regionalt perspektiv.

3 Planeringsstrategier för Botkyrka 28–93

I den här delen presenterar vi Botkyrkas fem planeringsstrategier. De ger uttryck för våra ambitioner och ger riktlinjer för efterföljande planering.

Leva klimatsmart (s. 30) Nära till storstadsnatur (s. 70) ger riktlinjer för klimatsmart trafik, ger vår syn på grönområdens bebyggelse, vattenhantering och sociala funktion och ger riktlinjer energiproduktion. för naturvård och kulturmiljöer. Plats att växa (s. 44) Utrymme för kreativitet (s. 84) anger var, när, hur mycket och ger riktlinjer för kreativt stads- hur vi vill bygga nya bostäder. byggande och anger hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och var vi planerar för att ge Hemma i storstaden (s. 58) utrymme för företag. ger riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar för ökad social sammanhållning. 4 Markanvändningsstrategi 94–115 Här presenterar vi kommunens markanvändningsstrategi med målbild 2040. Vi har en markanvändningskarta för hela kommunen, en för Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg, en för Tullinge, en tredje för Tumba och Vårsta och en fjärde markanvändningskarta för Grödinge och övrig landsbygd.

5 Mellankommunala intressen och riksintressen 116–131

I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen, det vill säga planeringsfrågor som också rör andra kommuner. Riksintressen och anläggningar av regionalt intresse redovisar vi också här.

6 Register med mera 132–143 • Hänvisning till planeringsunderlag i översiktsplan (s. 132) • Platsregister (s. 134) • Sakregister (s. 136) Översiktsplanen och kartor • Kart- och illustrationsregister (s. 137) finns också digitalt på webben: • Länsstyrelsens granskningsyttrande (s. 138) www.botkyrka.se/oversiktsplan • Protokollsutdrag från kommunfullmäktige (s. 141)

Förklaringar

Hjärta Citat Dokument Hjärtan i marginalen Citat i marginalen Dokument i marginalen hänvisar synliggör planens är hämtade från vidare till fördjupningar, strategier sociala konsekvenser dialog och samtal och policys inom olika planerings- med bäring på om framtiden med frågor. De finns att nå via mänskliga rättigheter. Botkyrkabor. www.botkyrka.se/oversiktsplan FÖRORD OCH LILJESON JOHANNES FOTO: SAMMANFATTNING

4 FÖRORD OCH SAMMANFATTNING Här är Botkyrkas nya översiktsplan! Översiktsplanen visar hur vi kan utveckla Botkyrka fram till år 2040. Hur vi kan 1 använda marken och vattnet, var vi kan bygga och var vi behöver värna om naturen.

Den här översiktsplanen skiljer sig från Botkyrkas tidigare översiktsplaner. Vi vill gärna få fler invånare i kommunen, men inte låta bebyggelsen breda ut sig. Därför satsar vi på att bygga nytt bland bebyggelse som redan finns och ligger nära kollektivtrafik. På så vis sparar vi våra sammanhängande grönområden. Vi planerar inte Botkyrka som en ö, utan som en del av en storstadsregion med goda förbindelser till övriga Stockholm. Vi vill därför stärka förbindelserna mellan olika delar inom Botkyrka, med Stockholms innerstad och med våra tre närmaste regionala stadskärnor: Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. För detta behövs både nationella investeringar i vägar och regionala investeringar i kollektivtrafiken tillsammans med våra egna satsningar.

Översiktsplanen bygger på ett stort engagemang Från start har engagemanget för Botkyrkas långsiktiga utveckling varit stort bland Botkyrkaborna. Medborgardialogen ”Samtal om framtiden” kom igång 2011. Under ett halvt års tid ritades på kartor och framtids- frågor diskuterades. Därefter har vi kommit tillbaka med förslag till över- siktsplan i två omgångar. Varje gång fick vi in synpunkter från Botkyrkabor och från organisationer, grannkommuner och myndigheter av olika slag. Och här är vi nu – Botkyrka har fått en ny gällande översiktsplan som leder oss in i framtiden där hela Stockholmsregionen är i en starkt expansiv fas.

Katarina Berggren, maj 2014.

FÖRORD OCH SAMMANFATTNING 5 Vad är en översiktsplan?

Alla kommuner ska ha en översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den utgår man ifrån när kommunen gör mer detaljerade planer och tar ställning till bygglov. I översiktsplanen ger kommunen riktlinjer för hur marken och vattnet ska användas för att skapa en lämplig och hållbar utveckling i Botkyrka. Planen visar också hur kommunen vill bevara eller utveckla den redan bebyggda miljön. Det tar lång tid att ta fram en ny översiktsplan eftersom det är så många frågor att ta ställning till.

Den här processpilen visar hur vi arbetade fram översiktsplanen:

2012 2013 2013 2014 2014 2014 Analys och Mars–juni Juli-december Januari-mars Mars-april Maj textproduktion Samråd Bearbetning Utställning Slutjustering Kommunfullmäktige antar översiktsplanen

Samtal om framtiden

Citat från ”Arbetet med att ta fram en ny över- medborgardialoger siktsplan ska ske i en bred demo- finns med i översikts- kratisk process”. Det har politikerna planen och redovisas i Botkyrka slagit fast. på det här sättet. 2011 genomförde vi en spännande medborgardialog som vi kallade för Samtal om framtiden. Denna LILJESON JOHANNES FOTO: inledande dialog är mer än det som formellt krävs av medborgarin- flytande i översiktsplaneprocessen. Sammanlagt 350 Botkyrkabor satt ned, ritade på kartor och diskute- De sista fem sex åren har det blivit mycket rade framtidsfrågor och utmaningar. bättre. Jag har allt! Många som var med hade aldrig T-bana, bussar allt. tidigare deltagit i motsvarande Där man promenerar möten med kommunen. Samtalen på kvällarna, belys- ningen bli bättre i hela var lärorika och inspirerande och gav Botkyrka. Teknologin oss ett mycket rikt underlag. utvecklas hela tiden. Vi tror att utgångspunkten för samtalen var bra, nämligen att tidigt och ganska förutsättningslöst diskutera framtidsfrågor. I vanliga fall handlar ofta våra dialoger om att reagera på färdiga förslag. En sammanställning av samtalen finns på vår webb. I planen finns många foton och citat som är hämtade från denna dialog.

6 FÖRORD OCH SAMMANFATTNING Planering på olika nivåer

Planering av den enskilda byggnaden på fastigheten Bygglov

Planering på kvartersnivå Detaljplan, områdesbestämmelser och Fastighetsplan

Planering på stadsdelsnivå Program, Detaljplaneprogram, Stadsbyggnadsidé, Fördjupad översiktsplan

Kommunövergripande planering Översiktsplan

Regional planering Regionplan

Plan- och bygglag Miljöbalken

FÖRORD OCH SAMMANFATTNING 7 Det här är platser vi vill utveckla

Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. För landsbygden ser vi inte några större förändringar. Som stöd för efterföljande planering pekar vi med hjälp av nummer ut de platser som vi betraktar som särskilda förändringsområden.

1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Passager över och verksamheter i anslutning till E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg–Södra porten 10. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål 11. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 12. Bostäder i Lilltumba 13. Sandstugan – nytt bostadsområde i Uttran 14. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 15. Förnyelse och förtätning i Storvreten 16. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 17. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 18. Bostäder och service i Vårsta centrum 19. Naturnära bostäder i östra Vårsta 20. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 21. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 22. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 23. Entré ut mot naturen i Brantbrink 24. Rikstens friluftsstad växer vidare 25. Ny bebyggelse i Grödinge ska samlas i små grupper och inom stråk 26. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 27. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO:

Här placerar deltagarna i medborgardialogen hjärtan på de platser de tycker bäst om i Botkyrka, ”Samtal om framtiden” 2011.

8 FÖRORD OCH SAMMANFATTNING Markanvändning i Botkyrka kommun

Tät stadsbygd De centrala delarna av Tumba, Tullinge, Fittja, Hallunda, längs E4/E20 mellan Fittja och Hallunda samt ett stråk från Hallunda mot Eriksberg och Alby centrum. Medeltät stadsbygd De tätbebyggda västra delarna av Norsborg, norra Hallunda, Slagsta, Fittja, Alby, Eriksberg, tätbebyggda delar av Tullinge norr och söder om järvägen, Riksten, Vårsta centrum, området mellan Kassmyra och Malm- torp, Storvreten, Tumba skog ned längs Dalvägen, Lilltumba, Tunarondellen och Loviseberg. Gles stadsbygd Slagsta, Hallunda gård, södra delen av Fittja, sydöstra delarna av Alby, norra – västra och södra delarna av Tullinge (ej Riksten), Skyttbrink, Vårsta (förutom de centrala delarna), södra och västra delarna av Tumba där Uttran och Norrbyvret ingår, Segersjö, Sandstugan, Vretarna och Nackdala. I begreppet stadsbygd ingår bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden m.m. Nya bostäder på landsbygden Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta, Tegelvreten, längs med riksväg 225, längs länsväg 569 mellan Sibble och Vårsta, samt längs riksväg 225 väster om Vårsta. Storstadsnära natur – grönt aktivitetsrum Täcker hela norra delen av Botkyrka kommun ner till Vårsta och Riksten i söder. Bevarandevärd landsbygdsmiljö Täcker hela södra delen av Botkyrka kommun, d.v.s. hela Grödingelandet. Regional stadskärna De tre regionala stadskärnorna är Flemingsberg, Kungens kurva – Skärholmen och Södertälje. Ny väg Vägen sträcker sig från östra Tumba, över Skyttbrink och böjer sedan av ner mot Riksten i söder och följer järnvägen på den södra sidan vidare mot Flemingsberg. Idé till spårväg – Spårväg Botkyrka Järnvägen ansluter till den befintliga tunnelbanelinjen från Masmo i Huddinge till Fittja och svänger sedan av rakt västerut mot Hallunda och Norsborg. I höjd med Norsborgs station svänger den av söderut och ansluter till befintlig tunnelbanelinje från Norsborg över Hallunda tills den möter E4:an och där svänger den av söderut mot Eriksbergs industriområde. Sedan vidare mot Alby följande Hågelbyleden söderut. I höjd med Nackdala i Tumba svänger spårvägen in genom Tuna-området för att följa Tumbavägen ned mot befintlig järnväg vid Tumba station. Sedan följer spårvägen den befintliga järnvägen fram till Alfa Laval där den går norr om byggnaderna och följer Åvägen österut. Vid Skyttbrink svänger den av mot sydost för att följa stäckningen av den nya vägen men fortsätter in i Rikstensområdet. Svänger slutligen norrut upp genom Tullinge mot Banslätt och Tullingeberg, där vänder den österut mot Karolinska universitetssjukhuset och Flemingsberg. Gröna samband I norra Botkyrka finns ett grönt stråk som går mellan Sturehov i väster, söder om Eriksberg mot Huddinge mellan Albysjön och Tullingesjön. Det finns också ett grönt stråk som går längs med Mälarstranden i norr och fortsätter ner längs med Albysjöns strand. I Tumba finns ett grönt stråk som går från Bornsjön i nordväst, genom Sandstugan och Segersjö till Vinter- skogens naturreservat mellan Vårsta och Norrbyvret. Ett annat grönt stråk går mellan Vinterskogens naturreservat i väster till Lida naturreservat i öster mellan Vårsta och Kassmyra. Två gröna stråk förbinder området söder om Malmsjön med området öster om Grödinge kyrkby samt en förbindelse därifrån mot Nolinge. Mel- lan Tumba och Tullinge finns ett grönt stråk öster om Storvreten och väster om Skyttbrink. I Tullinge finns ett grönt stråk längs med Tullingesjön och vidare österut mellan Tullinge skog och Banslätt. Ett annat grönt stråk förbinder Tullingesjön med Blickaberget norr om Tullingeberg. Det finns ett grönt stråk som delar av området mellan Tullinge tätort och Riksten längs med järnvägen. I Riksten finns ett grönt stråk söder om nuvarande bebyggelse. Ett grönt stråk förbinder grönområdena från öster till väster över Rikstens grustag.

Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka, målbild 2040. Vi vill så långt som möj- ligt koncentrera ny bebyggelse på redan i anspråkstagen mark nära kollektivtrafik. Istället för fortsatt spridd landsbygdsbebyggelse vill vi se att ny bebyggelse koncentreras i stråk. Det betyder inte att alla lägen inom föreslagna stråk är lämpliga. Siffrorna i kartan anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. Mer information om kartans innehåll finns på sidan 96-97.

FÖRORD OCH SAMMANFATTNING 9 Fem planeringsstrategier leder oss rätt

1. Leva klimatsmart Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Med en mer utbyggd kollektivtrafik vill vi minska klimatpåverkan, trängsel, föroreningar och buller. Det måste gå att leva utan egen bil. Botkyrka ska erbjuda fler storstadsnära upplevelser, för upplevelser är klimatsmart. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten även i framtiden. De klimatsmarta alternativen bidrar även till en bättre folkhälsa.

2. Plats att växa Botkyrka ska ge plats för nya invånare utan att vi fortsätter att bygga i natur och på jordbruksmark. Därför vill vi bygga nytt i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafiken. Vi vill ge plats för 20 000 nya bostäder och 15 000 nya jobb inom de närmaste 30 åren. Bostäderna ska blandas med arbetsplatser, service och affärer. Fler bostäder och verksamheter i stadsdelarna kommer också bidra till ett större utbud av aktiviteter. Kopplingarna mellan olika stadsdelar ska bli bättre.

3. Hemma i storstaden Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser med övriga Stockholm, framför allt genom en utbyggd kollektivtrafik. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm. Goda förbindelser gör det möjligt att söka jobb i ett större område och pendla till jobbet. Alla stadsdelar behöver ett utbud av service och mötesplatser inom- och utomhus, där man blir sedd och ser andra, där man träffas.

4. Nära till storstadsnatur Naturen, sjöarna och landsbygden är en tillgång. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att bara uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar. Så långt som möjligt ska vi bevara landsbygden och bara bygga nytt bland redan befintlig bebyggelse. Vi vill stärka sambanden inom och mellan de stora sammanhängande grönområdena. Vi behöver skydda de artrika ekosystemen, dricksvattenförsörjningen och Botkyrka- bornas behov av stränderna. Därför vill vi att ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden – främst nära tätorterna.

5. Utrymme för kreativitet Alla som bor och verkar i Botkyrka ska få möjlighet att förverkliga idéer och mötas på kontrastrika platser. Det ska finnas plats för nytänkande, oväntade idéer och olikheter. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ – både från medborgare och företag. I vår planering ska vi ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för kreativitet. Följande centrum i Botkyrka ska stärkas: Hallunda– Alby–Eriksberg och stråken däremellan, Fittja, Tullinge, Tumba och Vårsta.

10 FÖRORD OCH SAMMANFATTNING En av våra planeringsstrategier – Plats att växa, hur mycket och var

Den långsiktiga boendeplaneringen ska utgå från Botkyrkas läge – som en del av den växande Stockholmsregionen och mittemellan de tre regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens Kurva – Skärholmen och Södertälje. Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för hur framtiden ser ut för befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och ekonomisk tillväxt. Med fler bostäder växer underlaget för handel, kommersiell service och offentlig verksamhet. Vi vill också utveckla Botkyrkas verksamhetsområden, enbart i Eriksberg kan 4 000 nya arbetstillfällen få plats. Idag vet vi också att många arbetsplatser inte behöver en stor yta att vara på. Åren 2010–2012 har antalet arbetstillfällen i Botkyrka ökat med närmare 2000 trots att inga ytkrävande företag etablerat sig i kommunen. Med översiktplanen ger vi utrymme för 15 000 nya arbetstillfällen.

Vi ska göra det möjligt att bygga 20 000 nya bostäder Antalet nya bostäder ska tillgodose efterfrågan som uppstår på flera sätt. Kommunens nuvarande befolkning ger upphov till fler hushåll genom att ungdomar flyttar hemifrån och genom att antalet hushåll med äldre inte minskar i motsvarande takt. Dessutom finns en efterfrågan från hushåll i andra delar av regionen och från inflyttare till Storstockholm. De senaste tio åren, mellan 2004 och 2013, har det i genomsnitt byggts 230 nya bostäder per år i Botkyrka. Sett över en längre tidsperiod från 1980–2010 är motsvarande siffra densamma. Därtill kommer antalet fritidshus som omvandlas till permanenta bostäder. Under de senaste åren ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet och det gäller både i Botkyrka och i Stockholmsregionen.

Vi vill att bostadsbyggandet ska öka, till att börja med till 350 nya bostäder per år. Vi ger utrymme för 20 000 nya bostäder under 30 år. Det motsvarar ett genomsnittligt tillskott av 650 bostäder per år. Men kommunen råder inte ensam över genomförandet. Regionala och nationella infrastruktursatsningar, var hushållen efterfrågar bostäder och var byggare och fastighetsbolag är beredda att investera, är andra avgörande faktorer.

LÅG HÖG 1980 2010 2040 prognos med 2040 prognos med 350 nya bostäder per år 650 nya bostäder per år

BEFOLKNING 65 000 82 500 116 500 137 500

ANTAL BOSTÄDER 25 500 33 000 43 000 53 000

GENOMSNITTLIG +4,2 % +4,7 % +6 % BEFOLKNINGSÖKNING PER ÅR

GENOMSNITTLIGT 230 350 650 BOSTADSBYGGANDE PER ÅR

På nästa sida finns befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma.

FÖRORD OCH SAMMANFATTNING 11 Befolkningsutveckling per kommundel Kommundel Befolkning 1980 Befolkning 2012 Prognos befolk- Prognos befolkning vid lågt ning vid högt bostadsbyggande bostadsbyggande 2040 2040 Norsborg, Hal- 35 375 40 900 54 900 62 500 lunda, Fittja, Alby, Eriksberg Tullinge 9 092 17 350 24 000 30 000 Tumba, Vårsta 19 594 26 250 34 900 42 000 Grödinge 884 1 800 2 500 3 000

Befolkningsutveckling per kommundel med prognos fram till 2040. Befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma.

12 FÖRORD OCH SAMMANFATTNING En av våra planeringsstrategier – Utrymme för kreativitet

En av våra planeringsstrategier är att ge utrymme för kreativitet hos företag och andra aktörer i Botkyrka. Det betyder att vi som kommun vill ge möjlighet att förverkliga idéer. Vi vill att Botkyrka ska vara platsen för en betydande andel av regionens företagande och platsen för olika verksamheters spännande idéer. I det här sammanhanget är både platsen Botkyrka och Botkyrkaborna en potential för regionen att ta tillvara.

Inriktning profilering: • Vi välkomnar särskilt företag och aktörer med inriktningar inom miljö, hälsa och kreativa näringar. • Vi ger utrymme för nya företag som vill etablera sig i Botkyrka och för befintliga Botkyrkaföretag som vill växa. • Vi ger utrymme för företag och näringsliv, socialt företagande och andra initiativrika aktörer – från små lokala förmågor till stora multinationella bolag.

Lokalisering i Botkyrka: • I tabellen och kartan på sidorna 92–93 ringar vi in var i Botkyrka vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering och var vi tror att bostäder med fördel kan förenas med verksamheter. Profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod, siktet är 2040. • Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi ser att följande platser i Botkyrka bör stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Tumba centrum samt Vårsta centrum. • I samverkan med den privata fastighetsmarknaden förmedlar vi tomter, företagshotell, lokaler, ateljéer och studios. • Som kommun inser vi att kreativa och innehållsrika miljöer är en viktig lokaliseringsfaktor för många företag och aktörer. Vi vill i högre grad blanda företag och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt.

Denna och fler planeringsstrategier presenteras mer ingående i översiktsplanen.

FÖRORD OCH SAMMANFATTNING 13 Foto: Strandell Foto: inledning

14 14 Botkyrkas nya översiktsplan tar vid efter den tidigare. Den är anpassad till nya kommunala, regionala och nationella mål med bäring på fysisk planering. Översikts- 2 planen blir uppdaterad för att summera kommunens ställningstaganden inom olika frågor – klimat, kreativitet, dagvatten, naturvård med mera. Översiktsplanen utgår därmed från de nya förutsättningar som Botkyrka har idag på 2010-talet. Och den är ett av verktygen som vi använder för att arbeta med de utmaningar som Botkyrka står inför. En genomgång av skillnader mellan den nya och den gamla översiktplanen finns i miljö- konsekvensbeskrivningen.

Botkyrkas vision och översiktsplanen Botkyrka kommuns vision är formulerad för att ge ledning för lång- siktiga strategier och mål som kommunen sätter upp:

”Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid.”

Översiktsplanen är ett av verktygen för att styra utvecklingen i vision- ens riktning. Översiktsplanen har sitt huvudfokus på den fysiska utvecklingen – var bebyggelsen ska utvecklas, var vägar och spår ska dras, vilka gröna områden som har stora värden och så vidare.

Översiktsplanen visar utvecklingsvägarna framåt genom att samman- väga olika allmänna intressen till en målbild för kommunens utveckling. Hur detta ska ske – på vilka villkor – avgör inte översiktsplanen utan detta sker i efterkommande planering, där avvägningarna mellan allmänna och enskilda intressen är i fokus.

15 Botkyrkas historia

Kommunen har fått sitt namn efter adelsmän till norra delarna av i 1860-talet. På dessa orter växte Botvid som hade sitt föräldrahem på Botkyrka, eftersom trakten hade stationssamhällen upp kring statio- Hammarby gård invid Göta landsväg bördiga marker och låg nära Stock- nerna. på 1000-talet. Botvid var en av de holm som var lätt att nå vattenvägen. Stora markområden i Botkyrka har första kristna i trakten och blev efter Under 1600- och 1700-talet är de från slutet av 1800-talet köpts av sin död helgonförklarad och till hans flesta av de stora gårdarna i adelns Stockholms stad, både i norra och ära uppfördes Botkyrka kyrka. händer. Kommunens norra delar södra delarna av kommunen. I Botkyrka med sitt utmärkta läge domineras under flera hundra år av anslutningen till Mälaren byggde mellan Mälaren och Östersjön har några få stora gårdar med under- Stockholms stad i början av 1900- varit befolkat tidigt. Redan för 7000 år lydande torp. talet Norsborgs vattenverk, för att sedan började de första människorna I södra delarna av Botkyrka i Grödinge säkra vattenförsörjningen för att etablera sig i trakten. Då var det var adeln inte lika dominerade, här Stockholm. De stora markinnehaven endast ett antal karga öar som stack fanns fler självägande bönder. underlättande utbyggnaden av de upp över havsnivån. Havsnivån gick Fortfarande idag syns denna struktur norra stadsdelarna i Botkyrka på då cirka 50 meter högre än idag. med större gårdar och torp på lands- 1970-talet. Botkyrka och Stockholm Under brons- och järnåldern bygden i Botkyrka. ingick avtal och byggde upp flera nya bosatte sig människorna som Under 1700- och 1800-talet ut- bostadsområden. På några få år jordbrukare runt om i hela Botkyrka. vecklades industrierna i Botkyrka; skapades bostäder för 45 000 Det finns många fornlämningar i tegelbruken vid Mälaren, Tumba bruks personer. Trakten förändrades från kommunen som visar att platsen var sedelpapperstillverkning och landsbygd till förort. Idag, snart fyrtio ganska tätbefolkad under förhistorisk Separator (senare Alfa Laval) med år senare förtätas dessa stadsdelar tid. Många gårdar i Botkyrka etablera- sina jordbruksprodukter. Tumba och med nya bostäder, mötesplatser och des redan under förhistorisk tid. Tullinge kom att präglas av dessa religiösa rum efter dagens behov. Under medeltiden kom rika företag och järnvägens etablering på 2014 bor 88 000 personer i Botkyrka. FOTO: PETER SPERBERFOTO:

16 INLEDNING Målbild 2040 visar kommunens vilja Översiktsplanen är långsiktig med år 2040 som tidshorisont. Den målbild vi siktar mot ligger därmed en generation bort, när dagens nyfödda vuxit upp och blivit föräldrageneration.

Planen uttrycker kommunens vilja till utveckling. För medborgare, byggaktörer, myndigheter, grannkommuner och andra som deltar i samhällsutvecklingen med sina initiativ ska kommunens inställning vara förutsägbar.

Kommunen kan inte bestämma på egen hand utan måste också ta hänsyn till och rätta sig efter andra viljeinriktningar. Staten har lagt fast så kallade riksintressen som kan gälla allt från plats för nya järnvägsspår till skydd av kulturhistoriskt intressanta miljöer. Kommunen måste också samordna sig med sina grannkommuners planering och med hela regionens utveckling. Stockholms län har en gällande regionplan (RUFS 2010) som visar en målbild för den långsiktiga utvecklingen i regionen.

Samhällsutvecklingen behöver bli mer hållbar Botkyrka har som en del av Sveriges huvudstadsregion bra förutsättningar – men också stora utmaningar.

I ”Ett hållbart Botkyrka” (2007) pekas sex stora utmaningar för Botkyrka ut. För dessa utmaningar måste en negativ samhällsutveckling först bromsas upp och sedan vändas i en mer hållbar riktning: 1. Botkyrkaborna har arbete 2. Botkyrkaborna känner sig hemma 3. Botkyrka har de bästa skolorna 4. Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna 5. Botkyrkaborna är friska och mår bra 6. Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin

De mänskliga rättigheterna (MR) är en grundläggande utgångspunkt i vårt arbete med hållbar utveckling. I Botkyrka ska alla flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma rättigheter. Det betyder att vi arbetar aktivt för att alla ska kunna aktivera sina grundläggande medborgerliga rättigheter och uppleva att de har möjlighet att nå sina drömmar på lika villkor. Detta oavsett ålder, social eller etnisk bakgrund, språklig eller religiös tillhörighet, hudfärg, funktionsnedsättning, sexuell läggning, politisk eller annan uppfattning.

Antagen av Botkyrkas kommunfullmäktige maj 2010 Strategiska utvecklingsprogram

FRAMTID FÖR Botkyrka kommun arbetar med att ta och behov som finns i våra olika TULLINGE Framtid för Alby

Ett långsiktigt program för hållbar utveckling fram långsiktiga utvecklingsprogram stadsdelar. – ett långsiktigt program för hållbar utveckling för kommunens olika stadsdelar. Programmen tas fram i samverkan Stadsdelarnas utvecklingsprogram mellan olika förvaltningar i kommunen är ett sätt att ta ett helhetsgrepp på och i dialog med boende och Utveckling utvecklingen och samordna kommu- verksamma i stadsdelen. Färdiga Fittja Långt ifrån lagom Ett långsiktigt program nens insatser i respektive stadsdel. och antagna program ringar in för hållbar utveckling De innebär också att vårt arbete med huvuduppgifter och anger långsiktiga hållbar utveckling konkretiseras och handlingsvägar för kommunens arbete anpassas till de olika förutsättningar i respektive stadsdel. Antagen av Botkyrkas kommunfullmäktige juni 2012

INLEDNING 17 De universella mänskliga rättigheterna har brutits ner i en rad konventioner som uppmärksammar olika grupper i samhället. Antidiskrimineringsprincipen är grundläggande för alla mänskliga rättigheter. Kommunen har politiskt prioriterade verksamhetsområden för en hållbar utveckling, med koppling till mänskliga rättigheter: • Jämställdhet • Interkulturellt Botkyrka • Barnrättsperspektivet • Demokrati och delaktighet • Folkhälsa • Funktionsnedsättning och tillgänglighet • Trygghet och säkerhet.

Här i vår nya översiktsplan finns ”hjärtan” som synliggör planens sociala konsekvenser med bäring på Botkyrkas MR-dimensioner.

Redan idag har Botkyrka ett bättre läge

Stockholmsregionen utvecklas snabbt och är just nu en av världens mest konkurrenskraftiga storstäder. Botkyrkas internationella befolkning blir en allt större tillgång för regionens globalt fungerande näringsliv.

I ett allt större Stockholm börjar nya regionala stadskärnor växa fram. Botkyrka ligger inte längre längst ut från Stockholms city utan mitt emellan tre stadskärnor med starka arbetsmarknader – Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje.

Ny infrastruktur ger Botkyrka bättre tillgänglighet med snabbare resor och bättre transporter – förnyat pendeltågssystem, uppgraderad tunnelbana och ny vägförbindelse till norra regiondelen (Förbifart Stockholm).

Fyrtio år efter Botkyrkas stora utbyggnad har Botkyrkas stadsdelar etablerats och blivit hembygd. Här finns nu nya generationer som syns och tar plats i samhället och som bär upp ett allt starkare lokalt civilsamhälle.

Barnperspektiv i planeringen

Barn är varje människa under 18 år. - Pratar med barnen och tar hän- FN:s konvention om barnets rättig- syn till deras bästa redan tidigt heter eller Barnkonventionen antogs i processen, exempelvis genom 1989. Konventionen slår bland annat barnkonsekvensanalyser, fokus- fast att barn ska räknas som full- grupper och samtal med barnen.

värdiga medborgare och vad som är - Lyssnar på deras erfarenheter och STUDIO STRANDELLFOTO: barnets bästa måste avgöras i varje åsikter när det gäller närmiljön. enskilt fall. Barn med fysiska eller Barn och unga är ofta experter på psykiska funktionsnedsättningar har sin närmiljö! rätt till ett fullvärdigt och anständigt - Anpassar utemiljön så att barn och liv. Barn har rätt till lek, vila och fritid. unga med funktionsnedsättning ska I den fysiska planeringen är barn- kunna röra sig fritt i samhället. perspektivet viktigt. Här är exempel - Planerar spännande lekplatser och på hur vi arbetar med att få med utemiljöer. barnperspektivet i planeringen:

18 INLEDNING Våra fem planeringsstrategier För att gå vidare från dagens Botkyrka i riktning mot kommunens vision arbetar vi efter fem planeringsstrategier. De presenteras i varsitt avsnitt. • Leva klimatsmart • Plats att växa • Hemma i storstaden • Nära till storstadsnatur • Utrymme för kreativitet

Botkyrka i Stockholmsregionen

På kommande sidor finns en serie med sex kartor med tillhörande text. Tillsammans visar de Botkyrkas generella struktur. Kartorna relaterar till den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, och de bygger på regionala planeringsprinciper från RUFS. Men här zoomar vi in över vår del av storstadsregionen och anger vår syn på utvecklingen – Botkyrkas planeringsstrategier för framtiden.

Sex tematiska kartor med rubriknamn från RUFS: 1. Övergripande struktur 2. En sammanhållen och vidgad region 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik 4. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden 5. En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet 6. En robust vattenmiljö i en växande region

Tillgänglighet för alla

För personer med funktionsned- Med nya plan- och bygglagen sättning uppstår funktionshinder som trädde i kraft 2011 har kraven om miljön och omgivningen är på tillgänglighet skärpts. Kommunen otillgänglig. Design för alla eller har det yttersta ansvaret för att de universell planering är koncept som vistas i kommunen får det stöd som används för att synliggöra och den hjälp som de behöver och funktionshinderperspektivet vid att den fysiska miljön utformas på CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK planering. Genom att sätta med- ett tillgängligt och användbart sätt. borgaren i fokus, utgå från platsens Vi är medvetna om att design för alla förutsättningar och genom att är en vinst för samhället, näringslivet använda sig av kreativa lösningar och för att alla Botkyrkabor ska trivas blir tillgänglighet och användbarhet i kommunen. Kommunfullmäktige i en naturlig kvalité i planeringen. Botkyrka markerade detta genom Det är viktigt att frågan lyfts i ett att 2010 anta FN:s konvention om tidigt skede och att samråd sker mänskliga rättigheter för personer med funktionshinderrörelsen. Själva med funktionsnedsättning. planeringsprocessen måste också vara tillgänglig för alla.

INLEDNING 19 RUFS

RUFS står för Regional utveck- - Att öka tryggheten i regionen -Täby centrum–Arninge lingsplan för Stockholmsregionen. samtidigt som omvärlden upplevs -Kista Sollentuna–Häggvik Utvecklingsplanen har som vision att som mer osäker -Barkarby–Jakobsberg Stockholmsregionen ska bli Europas -Att minska klimatpåverkan och -Kungens Kurva–Skärholmen mest attraktiva storstadsregion. Arbe- samtidigt utveckla en tillgänglighet -Flemingsberg tet med den regionala planeringen som möjliggör ekonomisk tillväxt -Haninge centrum leds av Stockholms läns landsting. - Att åtgärda kapacitetsbrister sam- -Södertälje Regionplanen har tagit fram ut- tidigt som behoven fortsätter att Vi planerar utifrån ett lokalt perspektiv, maningar som är utgångspunkter för växa men är noga med att se Botkyrka planeringen. - Att öppna regionen och samtidigt som en del av regionen. Kungens - Att möjliggöra befolkningstillväxt minska utanförskapet Kurva–Skärholmen, Flemingsberg och och samtidigt förbättra regionens RUFS pekar ut åtta yttre regionala Södertälje är våra närmsta regionala miljö och invånarnas hälsa stadskärnor förutom den centrala stadskärnor. Vi använder oss av RUFS - Att vara en liten storstadsregion regionkärnan. Dessa är: i vår planering vilket också syns i och samtidigt internationellt ledande -Arlanda–Märsta översiktsplanen. Bland annat har vi använt kartorna i RUFS som syftar till hela Stockholmsregionen, zoomat in över Botkyrka och tillämpat samma principer här.

Figur 3. Övergripande rumslig inriktining Läs mer på: http://www.tmr.sll.se/rufs2010/

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Så blir vi Europas mest attraktiva storstadsregion

R 2010:5. Antagen av landstingsfullmäktige 2010.

KÄLLA: DEN REGIONALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR STOCKHOLMSREGIONEN, RUFS 2010

20 INLEDNING 1. Övergripande struktur

Övergripande struktur. Botkyrka är en del av Stockholmsregionen. De röda tyngdpunkterna visar platser för framtida satsningar i bebyggda områden.

Kartan visar överordnade prioriteringar mellan olika markanspråk. Den sätter Botkyrka i relation till övriga delar i Stockholmsregionen – som den del av storstaden som Botkyrka är. Vi planerar kommunen som en del av en större helhet i ett läge mittemellan tre betydelsefulla regionala stadskärnor, nämligen Flemingsberg, Kungens Kurva – Skärholmen och Södertälje.

Den här föreslagna övergripande strategin visar Botkyrka kommuns ambitioner men stödjer även regionala intressen och mål.

Viktiga platser De röda markeringarna är avsedda framtida tyngdpunkter i vår del av Stockholms- regionen. De anger plats för framtida satsningar, koncentration av bebyggelse och befolkning. Markeringarna visar också en önskad tyngdpunkt för gemensamma funktioner, såsom handel, kollektivtrafik, privat och offentlig service. I Botkyrka ser vi att dessa tyngdpunkter är: • Tumba centrum • Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan • Fittja centrum • Tullinge centrum • Vårsta centrum

INLEDNING 21 2. En sammanhållen och vidgad region

En sammanhållen och vidgad region. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. De röda tyngdpunkterna visar platser för framtida satsningar.

Botkyrka växer och är en del av en stor och växande region. Förbindelserna mellan Kommunen ser följande olika delar inom Botkyrka behöver bli bättre och delarna behöver också få bättre behov av infrastrukturkopplingar till viktiga platser runt om i regionen. Starkare kopplingar är nödvändiga satsningar för att lång- siktigt tillgodose våra för att stärka den sociala sammanhållningen inom Botkyrka samt för att Botkyrka- utmaningar: borna ska känna sig hemma i storstaden och betraktas som en del av den. Arbets- - Spårväg Syd – ska marknadens storlek växer genom att Botkyrkaborna får tillgång till fler arbetsplatser koppla samman två och ett större näringsliv får tillgång till Botkyrkabornas kompetenser. regionala stadskärnor - Spårväg Botkyrka: För att tillgodose behovet av starka förbindelser i ett växande Botkyrka och i Flemingsberg–Riksten– Tumba–Alby-Hallunda– regionen som helhet, krävs nationella investeringar i vägar och regionala Fittja–Masmo investeringar i kollektivtrafiken i samspel med kommunens investeringar. - Ny sträckning av Hågel- byleden och anslutning Botkyrka behöver ett system av kapacitetsstarka väg- och spårkopplingar mellan till E4/E20 i nytt läge följande tyngdpunkter: - Förbifart Tullinge • Tumba - Förbifart Stockholm • Tullinge - Pendeltåg från Tumba • Fittja till Arlanda/Uppsala • Hallunda Alby Eriksberg - Regionaltåg till • Stockholms innerstad Skavsta/Nyköping • Flemingsberg • Kungens Kurva – Skärholmen • Södertälje

22 INLEDNING 3. En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik

En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik. Botkyrka vill bygga i kollektivtrafiknära lägen och få fler lägen att bli kollektivtrafiknära.

I Botkyrka finns det plats att växa. Ny bebyggelse – bostäder och verksamheter – ska i första hand lokaliseras inom den befintliga stadsbygden eller i direkt anslutning till den. I knutpunkter för kollektivtrafik måste bebyggelsestrukturen ändra karaktär och utvecklas till tätare stadsbygd. Vi ska bygga i kollektivtrafiknära lägen och vi måste se till att fler lägen får bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken behöver också bli mer konkurrenskraftig mot bilen.

Vi behöver växa inåt också för att det ska vara lätt att leva klimatsmart, för att hushålla med natur- och jordbruksmark och för att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice, vägar och fjärrvärme.

INLEDNING 23 4. En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grön- områden

En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden. Botkyrka vill förtäta och skapa underlag för bättre utbud av service inom det redan bebyggda området.

Vår stadsbyggnadsstrategi är å ena sidan att förtäta och komplettera service och utbud i kollektivtrafiknära lägen. Å andra sidan att skapa mer sammanhängande stadsbygd med en väg- och bebyggelsestruktur som länkar samman stadsdelar med varandra. Vi ska skapa en mer sammanhängande stadsbygd samtidigt som vi säkrar de gröna sambanden.

Botkyrkas bebyggda stadsdelar är befolkningsmässigt var och en lika stora som en medelstor svensk kommun men ändå finns plats att växa och vidareutveckla. Befintlig bebyggelse ska förtätas och kompletteras till stadsdelar med större utbud. Fler bostäder och verksamheter skapar underlag för ett större utbud av aktiviteter, service och handel. Alla stadsdelar behöver mötesplatser utomhus och inomhus, kommersiella och icke-kommersiella.

I Botkyrka ska det också vara nära till storstadsnatur. I en attraktiv stadsdel ska det finnas närhet till natur och möjlighet till bostadsnära odling. Det ska finnas parker och gröna promenadstråk i alla stadsdelar. Naturen och jordbruksmarken utanför stadsbygden ska i första hand bevaras oexploaterad.

24 INLEDNING 5. En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet

Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behov av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: - Över E4/E20 - Över Hågelbyleden - Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba - Över väg 226 mellan Tumba och Vårsta

En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet. Botkyrka vill spara stora sammanhängande grönområden och samtidigt skapa bra kopplingar mellan storstadens olika delar.

En stor del av Botkyrkas identitet och regionens attraktivitet vilar på tillgången och närheten till storstadsnatur. I Botkyrka finns stora delar av regionens sammanhängande storstadsnära grönområden med tysta partier. Vi vill stärka sambanden mellan olika större grönområden.

Grönstrukturen ska fungera som en plats för aktiviteter eller som en plats att bara vistas i för Botkyrkaborna – det vill säga fylla en social funktion. Den ska också säkerställa biologisk mångfald och klara naturliga tjänster (ekosystemtjänster) som vattenrening och energiproduktion. Våra stora naturområden behöver inte bara bevaras, utan också utvecklas och förbättras.

Botkyrkas attraktivitet som bostadsplats och arbetsplats är samtidigt beroende av bra kopplingar till övriga delar av storstaden och till de regionala stadskärnorna. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden. Vi behöver därför bra tvär- förbindelser. Det är en teknisk utmaning att förena behovet av bra kopplingar till övriga delar av storstaden med behovet av att förstärka den sammanhängande grönstrukturen. Vi måste upprätthålla befintliga gröna samband och stärka svaga gröna samband med passager.

INLEDNING 25 6. En robust vattenmiljö i en växande region

En robust vattenmiljö i en växande region. Botkyrka tar ansvar för vattenkvaliteten och vill öka allmänhetens tillgång till stränder. De grå punkterna visar tyngdpunkter för framtida satsningar i bebyggda områden.

Botkyrkas vatten fyller många behov och i takt med att regionens befolkning växer ökar nödvändigheten av att skydda vattnet som ovärderlig resurs. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem, som behöver sitt strandskydd. Vi ser också att Botkyrkas vatten har potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna – främst längs de tätortsnära stränderna. Det ska vara nära till den blåa storstadsnaturen.

Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhe- tens tillgång till stränder och dels med hänsyn tagen till översvämningsrisken. Därtill är vattnet i kommunen viktigt för stora delar av regionens dricksvattenförsörjning. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenför- sörjningen. I Botkyrka ska det vara lätt att leva klimatsmart och vi vill därför avsätta ytterligare två grundvattenskyddsområden för framtida behov – vid Pålamalm och i nordvästra delen av kommunen.

26 INLEDNING FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Vy över Sibble och Kaggfjärden.

INLEDNING 27 à

PLANERINGSSTRATEGIER LILJESON JOHANNES FOTO: FÖR BOTKYRKA

28 à

I den här delen presenterar vi kommunens fem planeringsstrategier i varsitt avsnitt. De ger uttryck för våra ambitioner 3 och ger riktlinjer för efterföljande planering där nästa steg av avvägningar behöver göras.

Leva klimatsmart Här finns riktlinjer för klimatsmart trafik, bebyggelse, vattenhantering och energiproduktion. Vi vill göra det lätt att åka med kollektivtrafiken, gå och cykla. Vi vill också skydda jordbruksmarken och möjligheten att hitta rent vatten också i framtiden. Vi vill dessutom skapa beredskap för att möta klimatförändringar.

Plats att växa Här anger vi var, när, hur mycket och på vilket sätt vi vill bygga under de närmaste 30 åren. Vi vill ge plats för 20 000 nya bostäder i redan bebyggda områden, nära kollektivtrafik. Vi vill också skapa möjligheter för 15 000 nya arbetstillfällen. Det ska finnas en bra blandning av olika bostäder och arbetsplatser i alla stadsdelar.

Hemma i storstaden Här finns riktlinjer för mötesplatser och infrastrukturkopplingar. Botkyrkaborna ska känna sig hemma i Botkyrka och i storstaden. Därför behövs både bra mötesplatser i Botkyrka och goda förbindelser. Det ska vara lätt att ta sig fram inom Botkyrkas stadsdelar, mellan olika områden i Botkyrka och till viktiga platser i Storstockholm.

Nära till storstadsnatur Här ger vi vår syn på grönområdens sociala funktion och ger riktlinjer för naturvård och kulturmiljövård. Vi vill göra det lättare att komma ut i naturen för att motionera eller för att uppleva tystnad, avskildhet och lugn. Vi vill bevara stora sammanhäng- ande grönområden och stärka gröna samband.

Utrymme för kreativitet Här finns riktlinjer för kreativt stadsbyggande och här anger vi hur vi kan tillvarata Botkyrkabornas kreativitet och ge utrymme för företagande. I Botkyrka ska det finnas utrymme för nytänkande, oväntade idéer och olikheter.

29 leva klimatsmart

Planeringsstrategi i korthet – Leva klimatsmart

--Vi ska släppa fram mer bebyggelse i klimatsmarta lägen – nära kollektivtrafik och i lägen som är säkra för översvämningar, ras och skred.

--Fler Botkyrkabor ger underlag för att satsa på kollektivtrafiken.

--Vi bevarar nästan all jordbruksmark.

--Vi ska fortsätta investeringarna i cykelvägnätet.

--Vissa breda vägar ska vi göra om till gator med trottoarer och hastigheter på fotgängarnas och cyklisternas villkor.

--Vi vill att grusåsarna i kommunen används till vattenförsörjning, inte masshantering eller för energiutvinning. Täktverksamhet vill vi därför enbart se fortsätta i Pålamalm.

--Vi vill att klimatsmart fjärrvärme med elproduktion är grunden för vår energiförsörjning.

--Genom att satsa på klimatsmarta alternativ satsar vi också på folkhälsan.

30 3030 I Botkyrka ska det vara lätt att vara klimatsmart. Därför vill vi underlätta för Botkyrkaborna och andra verksamma här att göra klimatsmarta val. Vårt klimatarbete är uppdelat för att Jag åker till Tumba möta två stora utmaningar: Människan måste minska och på kanske en gång om sikt upphöra med aktiviteter som förändrar klimatet och vi året. Annars åker jag till Skärholmen eller måste förbereda oss för de förändringar som ändå kommer. Hallunda eller så stannar jag här. Vi behöver bygga tätare stadsmiljöer och kunna röra och förflytta oss på mindre resurskrävande sätt. Vi ska skapa bättre förutsättningar för att kunna leva utan bil. Ett av verktygen i det arbetet är övergripande fysisk planering. Här beskriver vi vad vi vill uppnå, varför och hur. Vi har delat in kapitlet i fyra avsnitt: trafik (s. 31), bebyggelse (s. 34), vattenhantering (s. 38) och energiproduktion (s. 43).

VÅRA UTMANINGAR

Minska vår Anpassa oss till klimatpåverkan klimatförändringar

Transporter har störst klimatpåverkan

För Stockholmsregionen medför transporterna störst klimatpåverkan. Både personresor och varutransporter ökar år efter år och trenden är att bilandelen ökar. Några orsaker till det växande antalet resor är att: • befolkningen i regionen ökar • bostäder och arbetsplatser blir mer utspridda vilket ger fler och längre arbetsresor • invånarna har fler aktiviteter på fritiden

• kollektivtrafiken i delar av regionen inte är ett tillräckligt attraktivt alternativ till bilen. Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23 FOLKHÄLSOPOLICY Varutransporter med lastbil ökar också. Det beror på ökad konsumtion och större krav på transporternas flexibilitet, men också på att spårsystemet inte har tillräcklig kapacitet för att hantera stora ökningar av godsmängderna.

Kollektivtrafiken har stor betydelse för omställningen till ett klimatsmartare resande. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro 624-1061 Den behöver bli mer konkurrenskraftig mot privatbilismen. Det är landstinget som planerar kollektivtrafiken. Vi ser att konkurrensen mellan olika kommuners ”Folkhälsopolicy”, 2012 önskemål om investeringar i kollektivtrafiken ökar.

Folkhälso- och klimatarbete går hand i hand Klimatet och folkhälsan går hand i hand: högre ozonhalt, leder till fler sjuk- Folkhälsoarbetet ska riktas till alla - gå, cykla, åka kollektivt – är bra för doms- och dödsfall. och anpassas i omfattning och både klimat och hälsa utformning så att det når dem Kommunens breda folkhälsoarbete syftar - luftföroreningar är negativt för hälsan med störst behov. Det kommer att till att Botkyrkaborna blir friskare och - extrema väderförändringar som till bidra till bättre hälsa för alla och att mår bättre. exempel värmeböljor, stora neder- skillnader i hälsa minskas mellan bördsmängder, milda vintrar samt olika grupper.

PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART 3131 Ge företräde för kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik inom stadsdelarna Vi släpper fram mer bebyggelse för att Botkyrkaborna ska kunna få bättre kollektivtrafik. Fler Botkyrkabor ger underlag som gör det möjligt att satsa på tätare kollektivtrafik och bättre tunnelbane- och pendeltågsstationer. Detta kommer att bidra till bättre kollektiva förbindelser mellan Botkyrkas olika delar och med

Cykelplan för Stockholms innerstad och de tre närmaste regionala stadskärnorna Flemingsberg, Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Sbf/2010:76 Upprättad i augusti 2010 Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje.

Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se Vi vill också ge företräde för kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik inom ”Cykelplan för stadsdelarna genom att: Botkyrka Kommun”, 2010 • Bygga fler cykelvägar och satsa på attraktiva cyklparkeringar vid knutpunkter för kollektivtrafiken. • Göra om vissa breda vägar inom stadsbygden till gator med hastigheter och trottoarer på fotgängarnas villkor. På så vis vill vi markera gåendes överordnade roll. • På kort sikt reservera plats för infartsparkeringar i områden nära pendel- tågsstationer. På längre sikt är bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen viktigare. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och effektivare parkeringslösningar som till exempel Bra förbindelser parkeringshus. mellan olika delar • Bejaka en utveckling av klimatsmarta och konkurrenskraftiga tåg från av storstaden ger en mer jämlik och Stockholm till södra Sverige och kontinenten. Genom Botkyrka går spår för jämställd tillgång till fjärrtåg. Vid en utbyggnad av höghastighetståg ser kommunen en dragning staden, eftersom fler parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. kvinnor än män, fler låginkomsttagare än à Läs mer om vår trafikstrategi i avsnittet ”Hemma i storstaden”, på sidan 64ff, där finns även höginkomsttagare, en cykelstråkskarta. äldre och riktigt unga àà Läs mer om kreativt stadsbyggande i avsnittet ”Utrymme för kreativitet” på sidan 88. saknar tillgång till bil.

Svaret på många frågor är ”Bättre, mer pålitlig och billigare kollektivtrafik”.

”Vad skulle krävas för att lämna bilen hemma?”

”Vad skulle stärka sammanhållningen CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK. mellan olika stadsdelar?”

”Vad förbättrar tillgängligheten till våra naturområden?”

”Vad skulle få dig att ta del av kommunens utbud av aktiviteter?”

Det många Botkyrkabor vill ska bli bättre är just kollektivtrafiken.

32 PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART lägen som idag är och kollektivtrafiknära lägensom vi vill ska bli på sikt. kollektivtrafiknära lägen. och kollektivtrafik Förbättrad kollektivtrafiknära

FOTO: CALLIUS/ONE EYED INK. Platser där vi vill se nya vägar och spårvägar samt PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART PLANERINGSSTRATEGI: 33 Klimatsmart bebyggelse

Koppla ihop norra Att bygga klimatsmart handlar både om att hitta lämpliga lägen och att bygga och södra Botkyrka med bussar som energieffektiva hus. Ett klimatsmart läge minskar de boendes klimatpåverkan genom går hela vägen fram att det är lätt att åka kollektivt eller cykla till affären och förskolan. Det är också och tillbaka mellan ett läge som klarar effekterna av klimatförändringar, till exempel ras, skred och norra Botkyrka, Tumba, Tullinge översvämningar. och Huddinge utan byten. Klimatsmart bebyggelse

Var vi bygger Hur vi bygger

Nära kollektivtrafik Säkra lägen Energieffektivt

Bygg och samla utbudet till kollektivtrafiknära lägen Vi koncentrerar ny bebyggelse till redan bebyggda områden och i synnerhet till kollektivtrafiknära lägen. I knutpunkter för kollektivtrafik måste bebyggelsestrukturen ändra karaktär och utvecklas till tätare stadsbygd. Att koncentrera ny bebyggelse till redan bebyggda områden är ett sätt att hushålla med natur och jordbruksmark utanför bebyggelsen. Det är också ett sätt att dra nytta av befintliga investeringar i samhällsservice, vägar och fjärrvärme.

Vi behöver också se till att underlaget för kollektivtrafiken blir större på vissa platser, så att täckningsgraden och turtätheten ökar. Mer bebyggelse med fler medborgare stärker underlaget för ökad turtäthet eller fler linjer.

Vi vill inte bara samla bostäder och arbetsplatser utan också affärer och offentlig service till vissa kollektivtrafiknära lägen. Det finns både sociala motiv och klimatskäl till strategin att samla utbudet i tyngdpunkter. Bra service vid knutpunkter för kollektivtrafik stärker kollektivtrafikens attraktivitet. Gång- och cykelavstånd till vardagsutbudet minskar vårt bilberoende. Vi vill stärka följande platser i Botkyrka för bebyggelse, kollektivtrafik och service: • Tumba centrum • Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan • Fittja centrum • Tullinge centrum • Vårsta centrum

à Läs mer om vårt stadsbyggande i avsnittet ”Plats att växa” sidan 44ff. Se även markanvändningskarta på sidan 99.

Närhet till upplevelser – klimatsmart Botkyrka ska erbjuda klimatsmarta storstadsnära upplevelser. Upplevelser är mer klimatsmart än shopping och konsumtion och upplevelser på hemmaplan är mer klimatsmart än resor till fjärran länder. Botkyrka ska erbjuda Botkyrkabor och andra i Stockholmsregionen storstadsnära natur, vacker landsbygd, tysta skogar, härliga bad, cykel- och vandringsleder, skidspår, kaféer och restauranger, utrymme för kreativitet, ett rikt kulturutbud samt annorlunda stadsmiljöer med plats att växa och utrymme för egna odlingar.

34 PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART Riktlinjer för översvämningsriskområden. Säkerhetsavstånd till stränder för ny bebyggelse 2013. Dessa riktlinjer är viktiga även om kommunen inte har för avsikt att bebygga stränderna. Snarare vill vi stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna då de är en viktig del av den storstadsnära naturen.

PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART 35 Bevara jordbruksmark Botkyrka kommun vill ta lokalt ansvar för globala utmaningar. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver man slå vakt om befintlig jordbruksmark, det vill säga plats för matproduktion. Vår huvudsakliga linje är därför att områden som i dag är obebyggda och i synnerhet jordbruksmark i första hand ska bevaras oexploaterade. Särskilt bevarandevärd är åkermarken som klassificerades som Genom att bevara värdefull av Länsstyrelsen 1976. I Botkyrka är större delen av åkermarken av klass 4 plats för matproduk- och 5. Klass 3 är medelförhållandet i länet. De värdefullaste svenska jordarna finns tion stödjer vi rätten bara i Skåne (klass 8-10). till mat – en allt svårare utmaning àà Läs även om jordbruksmark i “Botkyrkas kulturmiljöer” på sidan 78. globalt i takt med klimatförändringarna. I kollektivtrafiknära lägen och nära centrala målpunkter kan stadsutveckling väga tyngre än bevarandet av jordbruksmark. Vi ser bara tre platser i kommunen där vi kan överväga bebyggelse på åkermark – området närmast Botkyrka kyrka (klass 4), Lilltumba (klass 3-4) och Hågelby (klass 5). Det mesta av åkermarken, varav de flesta av jordarna är av klass 4 och 5, bevaras.

Klimatstrategi för Botkyrka Säkra avståndet från stränder och beakta risk för ras och skred maj 2009

Klimatgruppen: Peter Nyberg (S) ordf, Katarina Berggren (S), Lennart Lundell (M), Niklas Gladh (MP), Peter Siebert (FP), Stefan Dayne (KD), Vasiliki Papayannis (V) I takt med att klimatet förändras ökar risken för översvämningar, högre vattenstånd, ras och skred. När vi planerar för ny bebyggelse ska vi undvika platser med sådana risker. I Botkyrkas klimatstrategi har vi angett säkerhetsavstånd från stränder: • Ny bebyggelse ska ligga minst 3 meter över Östersjöns medelvattennivå ”Klimatstrategi för • Ny bebyggelse ska ligga minst 2 meter över Mälarens medelvattennivå Botkyrka”, 2009 • Nybyggnation av viktiga samhällsfunktioner ska ligga minst 3 meter över Mälarens medelvattennivå

Kartan på föregående sida visar var dessa gränser går. På platser där det är

RAPPORT ekonomiskt motiverat kan man genom olika tekniska lösningar som exempelvis vallar skapa skydd mot översvämningar.

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka För Botkyrka kommun Kommunen har låtit göra översiktliga utredningar för att hitta områden med

Philip Thörn Marcus Liljeberg Emma Jonsson

2010-09-03 Arkivnummer: stabilitetsproblem i marken. Kartan intill visar områden med ökad risk för ras och

Rapporten godkänd: 2010-09-03 skred samt områden där man ska vara extra aktsam. Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markanvändning.

Box 21060, SE-100 31 Stockholm Box 5302, SE-400 14 Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0)8 598 563 00 Tel: +46 (0)31 725 62 00 Fax: +46(0)8 598 563 90 Fax: + 46 (0)31 725 62 90 www.ivl.se

Klimatsmarta hus och behovet av skugga ”Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Förutom lokalisering handlar klimatsmart bebyggelse också om hur man bygger Botkyrka”, 2010 husen. Botkyrkas ”Riktlinjer för boendeplanering” anger att vi ska bygga energieffektivt med miljövänliga tekniker, material och teknisk försörjning. Vi ska också anpassa byggnaderna till ett förändrat klimat som förväntas bli mer extremt.

BOTKYRKA KOMMUN 1 [11] Kommunledningsförvaltningen Vi behöver å ena sidan minska vår klimatpåverkan genom att dra ner vår energi- förbrukning vid uppvärmning av hus, å andra behöver vi också anpassa oss till ett

Botkyrkas riktlinjer för varmare klimat och se till att vi tar hänsyn till kylningsbehovet. Fasader med stora boendeplanering Botkyrka kommun, 2009 fönster behöver skuggas av trädplanteringar eller annan form av avskärmning från solen.

”Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering”, 2009

36 PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART Markstabilitet, nuläge. Områden med ökad risk för ras och skred samt områden där man ska vara extra aktsam. Dessa områden behöver utredas mer detaljerat vid en förändrad markan- vändning.

PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART 37 Klimatsmart vattenhantering

Botkyrka säkrar dricksvatten Vi vill säkra dricksvattenförsörjningen i kommunen och regionen. Våra vatten- tillgångar i kommunen är viktiga för stora delar av regionens dricksvatten- försörjning. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar Tillgång till rent dricksvattenförsörjningen. Vi upprätthåller därför befintliga vattenskyddsområden vatten är en och vill avsätta två områden som förslag på nya – dels i nordvästra delen av mänsklig rättighet. kommunen, dels vid Pålamalm. De nya skyddsområdena syftar till att skydda grundvattnet. I nordvästra delen av kommunen sammanfaller området med ett befintligt skyddsområde för ytvattentäkt, se kartan här intill.

Två stora grusåsar med isälvsavlagringar löper genom kommunen från norr till söder. Det är två grenar av Uppsalaåsen–Tullingestråket och Uppsalastråket. Förutom att åsarna är geologiskt och biologiskt intressanta är de också viktiga för dricksvattenförsörjningen. Båda stråken innehåller stora grundvattenmagasin som tillhör länets högst prioriterade.

De stora grustillgångarna har inneburit att Botkyrka försett stora delar av Stockholmsregionen med naturgrus och annan masshantering som återvinning av berg- och schaktmassor. Men detta skadar åsarna och ger dessutom upphov till tung trafik där spill och utsläpp från maskiner riskerar att ge stora skador på grundvattnet. Grusuttag leder också till att åsarna inte längre kan rena vattnet.

Vi vill minimera grustäkterna och annan masshantering i kommunen, men kommer att behöva en fördjupad planering för detta. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera masshanteringen till Pålamalmsområdet och Hanveden söder om Tullinge. Samtidigt vill vi utöka vattenskyddsområdet på platsen för att få starkare mandat att påverka hur masshanteringen sker i syfte att skydda grundvattenförekomsterna. Masshanteringen kring Pålamalm och Hanveden ska ske på vattnets villkor. Se kartan intill och på sidan 93.

Rätt metod för återställande

Många hotade djur och växtarter trivs i öppna grustäkter. De riskerar att försvinna om täkten fylls med schaktmassor och återplanteras med träd. Därför ska naturen få återta en del av de grustäkter som avvecklas i JAN BERGSTEN,FOTO: UPPSALA Botkyrka på sitt sätt och i sin takt.

38 PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART Befintliga vattenskyddsområden och förslag till fler platser för grundvattenskydd. grundvattenskydd. för platser fler till förslag och vattenskyddsområden Befintliga Vattenskyddsområden. FOTO: JAN BERGSTEN, UPPSALA PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART PLANERINGSSTRATEGI: 39 Svårt att rena vatten Kommunens stadsbygd är försörjd med kommunalt vatten och avlopp. Däremot ligger många bostäder och verksamheter på Grödingelandet så till att de inte kan anslutas till det kommunala vatten- och avloppssystemet (VA), utan att stora investeringar krävs. Istället måste boende som inte har tillgång till kommunalt VA ha egna vattentäkter och enskilda anläggningar för avlopp. Men många enskilda avloppsanläggningar påverkar sjöar, hav, vattendrag och grundvatten negativt.

Lokal vattenbrist begränsar var man kan bo I områden med stora grundvattenuttag kan vattennivåerna sjunka och saltvatten tränga in. Risk för saltvatteninträngning finns längs hela havskusten i Botkyrka. I takt med att fler personer bosätter sig här permanent ökar vattenförbrukningen och utsläppen från hushållens avlopp. I det kustnära området där det finns brist på sött grundvatten krävs bygglov eller tillstånd för att borra för enskild brunn.

Vi vill ansluta Kagghamra, Sibble och delar av Eldtomta till kommunala ledningar för vatten och avlopp. Vi kommer att vara restriktiva till nya permanenta bostäder och nya fritidshus i områden med risk för vattenbrist.

àà Läs mer om vår landsbygdsstrategi i avsnittet ”Grödinge och övrig landsbygd” på sidan 112ff.

Nya plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar som motverkar översvämningar, planläggningen av mark, vatten och markförorening och olyckor med den byggande. Lagen innehåller bland nya lagen. Högre krav ställs på de annat föreskrifter för detaljplaner, allmänna platserna för personer med bygglov, byggtillsyn med mera. Lagen funktionsnedsättning. Det ställs också innehåller också krav på att alla högre krav på att kommunen håller sin kommuner upprättar en översiktsplan översiktsplan aktuell. för hela kommunen. Länsstyrelsen har tillsyn över planering och byggande i länet och ska samverka med kommunerna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten i landet. Plan- och bygglagen började gälla 1987. Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag i kraft (2012:900). Skillnaderna mellan den gamla och den nya plan- och bygglagen är många. Större hänsyn till klimatet och miljön tas i nya lagen. Bland annat kan kommunen kräva åtgärder ILLUSTRATION: KIRAN MAINI GERHARDSSON/BOVERKET

40 PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART Förorenade områden, täkter och masshantering. Kommunen vill att Riksten och Pålamalm ska vara de enda platserna med aktiv täktverksamhet i Botkyrka. I Hanvedenmossen kan masshantering få fortsätta. Kartan visar också av Länsstyrelsen riskklassade förorenade områden. Dessa områden kan vara gamla tippar eller industritomter.

PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART 41 Ansvar för dagvattnet

1 dagvatten- En växande befolkning och ett varmare och blötare klimat utmanar inte bara strategi dricksvattenförsörjningen. Det ställer också krav på bättre hantering och rening av dagvatten. Dagvatten kallas det vatten som bildas när snö och regn faller på

Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-22 hårdgjorda ytor som vägar, hustak, parkeringsplatser och liknande. På de flesta platser i kommunens tätbebyggda områden finns ett särskilt ledningsnät för ”Dagvattenstrategi för Botkyrka avledning av dagvatten till närliggande vattendrag men dagvattenhanteringen är inte kommun”, 2012 problemfri. Dagvattnet för med sig föroreningar till mark, närliggande vattendrag och grundvatten. En annan utmaning är att mängden dagvatten ökar i takt med att klimatförändringarna ger kraftigare regn och snöfall. Därtill ökar andelen hårdgjorda ytor i Botkyrka i takt med att bebyggelsen växer.

Botkyrka kommun har en dagvattenstrategi. Huvudlinjen är att dagvatten ska tas om hand lokalt och att öppna system ska prioriteras före slutna underjordiska ledningssystem. Vattnet ska renas och återföras till marken på samma plats för att undvika ändrade grundvattenförhållanden. Om detta inte är möjligt ska dagvattnet fördröjas innan det leds bort. På samma sätt ska dammar, diken och ledningsnät för dagvatten dimensioneras och utformas så att de klarar kraftigare nederbörd i framtiden.

För att skydda känsliga sjöar mot föroreningar har vi byggt dagvattendammar för fördröjning och rening och vi avsätter mer mark för detta. Vi ser öppna dagvattensystem som en resurs som berikar stadsmiljön både ekologiskt, socialt och estetiskt. Dessa kan också med fördel förenas med parker och konstinstallationer. Öppna dagvattenlösningar har också en pedagogisk poäng, eftersom de synliggör vattenprocesserna.

Andelen hårdgjorda ytor inom de bebyggda områdena i vår kommun kommer att öka i takt med att Botkyrka växer och stadsdelarna förtätas. Därför behöver vi slå vakt om gröna ytor. Genom att arbeta med gröna tak, mycket växlighet och grönska, genomsläppliga markytor och andra lösningar i gestaltningen kan de här negativa effekterna av förtätning minskas.

Dagvattenparker i Fittja och Alby

Gräsytorna vid Fittja äng och Alby till att inte bidra med föroreningar till som invånarna får tillgång till vackra, strand ska förvandlas till dagvatten- Mälarens dricksvattentäkt samtidigt trygga och intressanta parkområden. parker som tjänar flera syften, bland annat att rena dagvatten och vara trevliga platser dit invånare kan gå för att träffas och umgås med familj och vänner.

Parkerna ska utformas med plats för lek och spontanidrott och här kommer invånarna kunna njuta av konst på olika sätt. I parkerna anläggs dagvattendammar och dagvattenstråk som renar

smutsigt dagvatten. Genom att skapa LANDSKAPSARKITEKTKONTORETFOTO: URBIO AB dagvattenparkerna ser kommunen

42 PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART Klimatsmart energiproduktion

1 [5] Kommunledningsförvaltningen 2007-01-22 KS/2007:31

Energiplan för Botkyrka kommun Fjärrvärme med biobränsle I varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och an- vändning av energi.

En särskild grupp med representanter från politiska partier i kommunstyrelsen har diskuterat den kommunala energipolitiken, diskussioner som resulte- rat i detta dokument.

Utgångspunkter Botkyrka har ett mycket väl utbyggt ledningssystem för fjärrvärme. Inriktningen att Botkyrka kommuns förra energiplan upprättades 1984. Förutsättningarna för den lokala energipolitiken har sedan dess förändrats så mycket att energiplanen sedan länge inte kan uppfattas som aktuell. För att möta förändringarna har kommunen beslutat om ett antal kompletterande och ersättande riktlinjer. Genom besluten om kommunens lokala Agenda 21 (1997) har en förnyad grund lagts, där den lokala energipolitiken skall bidra till att forma en hållbar samhällsutveckling. Genom beslut om Klimatstrategi för Botkyrka (2004) har förtäta stadsbygden skapar mycket bra förutsättningar att använda ledningssystemet ytterligare kompletteringar skett.

För närvarande slutförs ett omfattande arbete för att fullfölja deklarationen Ålborg+10, där utgångspunkter för en hållbar utveckling som omfattar såväl miljö som sociala och ekonomiska perspektiv läggs fast. Energi och klimat- frågor ges där ett betydande utrymme och samordning har skett med detta arbete. effektivare. Fjärrvärmen produceras idag allt mer klimatsmart med förnyelsebara Syfte och avgränsningar I lagen om kommunal energiplanering anges att det i varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi.

Lagstiftningens utgångspunkt är att energiplanen skall behandla alla energi- frågor inom kommunens geografiska område. Kommunens möjlighet att styra utvecklingen i alla avseenden är dock begränsad på följande sätt. bränslen av olika slag. Produktionen sker i flera stora sammanlänkade fjärrvärme- Egen verksamhet – fullständig Utöva styrning i nämnder/förvaltningar styrning och helägda bolag Samarbeten – betydande infly- Delta i styrningen av framför allt tande delägda bolag (tex Söderenergi, SFAB, SYVAB, SRV m fl) Planering och tillståndsgivning – Sätta ramar för enskild/privat verksam- verk i vår regiondel, bland annat i Fittjaverket i Botkyrka under delar av året. påverkan het utifrån lagstiftningens begränsningar Attitydpåverkan i varierande grad Påverka attityder och inställning

Kommunstyrelsen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Telefon vxl 08-530 610 00 Fjärrvärmebehovet har också gjort det möjligt att samproducera el och värme i Direkt 08 - 530 612 43 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se fjärrvärmesystemets huvudanläggning, kraftvärmeverket Igelsta i Södertälje. ”Energiplan för Utvecklingen går mot allt energieffektivare byggnader och anläggningar, en Botkyrka kommun”, utveckling som kommer att snabbas på av miljonprogrammets förnyelse. Samtidigt 2007 planerar vi för fler bostäder och fler verksamheter och vi räknar med att behovet av fjärrvärmesystemet som helhet kvarstår. Det är viktigt att säkerställa ett så stort fjärrvärmeunderlag som möjligt. Ju mer fjärrvärme man producerar desto mer el av förnyelsebara bränslen kan det bli.

Ny teknik, som utjämnar behovet av värmeproduktion under året, kan innebära behov av färre produktionsanläggningar. Sedan länge används exempelvis Fittja RAPPORT BOTKYRKA KOMMUN

Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i Botkyrka kommun UPPDRAGSNUMMER 5466896000 värmeverk bara delar av året. Översiktlig kartläggning av förutsättningarna för förnybar energiproduktion i Botkyrka kommun

Förnyelsebara energiresurser Botkyrka har också lokala förnyelsebara energiresurser, även om det är i begränsad omfattning. I första hand handlar det om vind, energigrödor och skogsbränslen samt STOCKHOLM 2012-10-09

SWECO ENERGUIDE AB SUSTAINERGY geoenergi. Det visar den studie, ”Kartläggning av förnyelsebara energiresurser i

1 (27) 29

03 - Sweco Sweco Energuide AB Sofia Klugman - Gjörwellsgatan 22 Org.nr 556007-5573 Energikonsult Box 34044 Styrelsens säte: Stockholm Sweco Energuide Ab, Botkyrka kommun”, som vi låtit göra. SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon direkt +46 (0)8 6955881 Telefon +46 (0)8 6956000 Mobil +46 (0)70 5679468 Fax +46 (0)8 6956010 [email protected] repo001.docx 2012 repo001.docx www.sweco.se En del av Sweco-koncernen ”Kartläggning macintosh hd:users:annakarinandersson:library:mail downloads:rapport förnybar energi av 121009slutdokument.docx Vindkraft har begränsade förutsättningar att utvecklas i större skala i Botkyrka. förnyelsebara energi- Endast i ett mindre område längst västerut vid kommungränsen mot Södertälje finns resurser i Botkyrka kommun”, 2012 plats för mer än ett större vindkraftverk. Lokal vindkraft kan utvecklas i mindre skala och på initiativ från markägare och andra aktörer. Sådana initiativ ska prövas med positiva förtecken när avvägningar behöver göras mot andra intressen.

Energigrödor på odlingsmark är en möjlighet för markägare i Botkyrka och avgörs oftast av prisbilden för jordbruksprodukter. I första hand kommer jordbruksmarken att behövas för matproduktion. Skogsbränslen spelar en allt viktigare roll i Sverige, men i Botkyrka är skogsarealen för liten för att de ska spela någon större roll för energiförsörjningen. Botkyrkas skogar är värdefullast som storstadsnatur – för att Förverkliga idén upprätthålla och utveckla Botkyrka som en attraktiv plats att bo och leva på. om en spårväg till Riksten. Geoenergi, uttag av värme och kyla ur berg- och grundvattenmagasin har också en potential. Framför allt gäller detta Botkyrkas grusåsar. Men nyttjande av grundvatten för energiändamål får inte riskera våra dricksvattenreserver i framför allt grusåsarna.

PLANERINGSSTRATEGI: LEVA KLIMATSMART 43 Plats att växa

Planeringsstrategi i korthet – Plats att växa

--Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen.

--Vi vill i högre grad blanda arbetsplatser och bostäder.

--Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum samt Tumba centrum.

--Vi vill att bostadsbyggandet ska öka. Översiktsplanen ger utrymme för 20 000 nya bostäder.

--Vi vill skapa möjligheter för 15 000 fler arbetstillfällen.

--Fokus under planeringsperioden kommer att ligga på förnyelse av och förtätning i våra miljonprogramsområden.

--Vi strävar efter en mångfald av bostäder i alla stadsdelar både när det gäller upplåtelseform, storlek, utförande och pris.

--När vi förtätar och bygger nytt inom befintliga stadsdelar ska vi passa på att förbättra de fysiska och de sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett mer samman- hängande gatunät.

44 44 Kommunen välkomnar en växande befolkning och vi vill därför öka takten i bostadsbyggandet. Vi vill också ge plats för fler företag och arbetsplatser. Nya bostäder och arbetsplatser ska medvetet lokaliseras så att vi bygger starkare underlag för kollektivtrafik, service och handel.

Kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det första handlar om var Botkyrka ska växa (sid. 45),

BOTKYRKA KOMMUN 1 [11] därefter med hur mycket och i vilken ordning (sid. 52). I det sista stycket hittar du Kommunledningsförvaltningen principer för hur och med vilka kvaliteter Botkyrka ska växa (sid. 56).

Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering

Botkyrka kommun, 2009 Plats att växa – var

Kommunen har ett antal övergripande principer som anger var vi vill bygga mer 1 bostäder och verksamheter. Vi sammanfattar dem här. I del fyra, som börjar på sidan 94 ”Riktlinjer för boende- – markanvändningsstrategi, finns kartor som översiktligt visar hur vi vill utveckla planering”, 2009 markanvändningen i olika delar av kommunen.

Vi ska bygga nytt inom våra stadsdelar Ingen av kommunens stadsdelar är färdigbyggd. I attraktiva städer och delar av städer finns alltid drivkrafter för förnyelse. Vi ska bygga bostäder i redan bebyggda områden, det vill säga förtäta. I första hand genom kompletteringsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Att förtäta är bra Skälen till det är flera. Dels är det ekonomiskt hållbart att nyttja redan gjorda ur ett folkhälso- perspektiv. Det investeringar i infrastruktur, vatten- och avloppsledningar och kommunal service. underlättar så kallad Dels är det bra ur klimat- och miljöhänseende att bygga i kollektivtrafiknära lägen. aktiv transport det En annan fördel är också att nya tillskott kan bidra med förnyelse av våra stora vill säga att vi går och cyklar mer. stadsdelar från miljonprogramsåren, helt enkelt skapa nya årsringar i befintliga kulturmiljöer.

I andra hand ska vi bygga i områden som kan omvandlas från en tidigare användning till en annan. Till exempel kan grustäkter, gamla industriområden eller spårområden bli nya bostadsområden eller promenadstråk.

àà Läs mer om klimatsmarta bebyggelselägen i avsnittet ”Leva klimatsmart” sidan 34. àà Läs också om byggande i traditionella lägen på sidan 78.

Moderna radhus på Fittjaterrassen

Fittjaterassen blev klar 2014. egen terrass, trädgård och parken Fittja äng där det Här finns 62 bostäder, upp- privat parkering. 90% av bland annat finns en bad- delade i stadsradhus och bostäderna var sålda efter 90 strand och en idrottsplats, på FOTO: MIKAEL MORBERG MIKAEL FOTO: lägenheter i moderna hus dagar på bostadsmarknaden. andra sidan Albysjön finns med en spännande arkitektur. Mellan husen går en diagonal friluftsområdet Flottsbro med Terrassen är stadsdelens som består av ett torg, slalomanläggning. I kvarterets första nyproduktionsobjekt utsiktsplatser, terrasser och närhet finns också skola, bad- som består av bostadsrätter. gradänger. På torget kommer hus med gym, Fittja centrum De nya moderna bostäderna ett konstverk att uppföras med tunnelbana och Mång- är fördelade på storlekar från genom ateljéprogrammet kulturellt centrum med 2 rok till 6 rok. Alla bostä- Residence Botkyrka. I när- bibliotek, utställningshall derna har en härlig sjöutsikt, heten av kvarteret ligger och kafé.

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 45 Förtätning sparar sammanhängande natur Den uppenbara fördelen med att förtäta inom våra redan bebyggda stadsdelar är att sammanhängande storstadsnära natur bevaras. Vi hushåller på så sätt med naturvärden och jordbruksmark. Men förtätning inom våra stadsdelar sker ofrånkomligt på bekostnad av en del gröna ytor inom stadsbygden. Förtätning leder också till att de hårdgjorda ytorna ökar, vilket försvårar dagvattenhanteringen. Men vi vill förtäta på flera sätt. Vissa befintliga hus kan byggas på med fler våningar, vissa överdimensionerade vägar och parkeringar kan minskas ned och ge utrymme Bygg P-garage för ny bebyggelse. Dåligt använda ytor mellan gata och hus kan användas bättre. under jord. Vi vill samtidigt stärka attraktiva parkområden i alla stadsdelar och arbeta aktivt med olika lösningar i gestaltningen som kan minska de negativa miljöeffekterna av förtätning, till exempel gröna tak, mycket växlighet, grönska och genomsläppliga markytor.

àà Läs mer om storstadsnära natur på sidan 70ff och dagvattenhantering på sidan 42.

Bostäder bland arbetsplatser och arbetsplatser bland bostäder På sidan 93 finns en karta som visar var vi ger utrymme för verksamheter med olika profilering. Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av ickestörande verksamheter och viss service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi vill i högre grad blanda företag, arbetsplatser och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelser dygnet runt.

Stadsplaneringen har sedan mitten av 1900-talet präglats av separering av bostäder, handel och arbetsplatser. Idag är de flesta arbetsplatser inte längre smutsiga och störande industrier utan tjänsteföretag eller mindre hantverksföretag som i många fall utan problem kan lokaliseras tillsammans med bostäder. I kartan på sidan 93 har vi också markerat var vi tror att bostäder med fördel kan tillkomma i befintliga verksamhetsområden. Allt detta bidrar till att möjlighet finns att skapa 15 000 nya artbetstillfällen.

Före Planen Under byggtiden FOTO: BLOM FOTO: SOLLENTUNAFOTO: KOMMUN ILLUSTRATION: SOLLENTUNAILLUSTRATION: KOMMUN

Förtäta överdimensionerade vägar. Vid Sollentuna centrum har kommunen arbetat med att bygga om en bred överdimen- sionerad väg till en smal gata kantad med trottoarer och bebyggelse. 700 bostäder och stora ytor för verksamhet har man vunnit på detta. Albyvägen, Hågelbyleden mellan Eriksberg och Alby och Hallundavägen är exempel på vägar vi kan studera för förtätning.

46 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA Tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik Botkyrkas tätbebyggda stadsdelar är befolkningsmässigt var och en lika stora som en medelstor svensk kommun. Det finns därför underlag för en mångfald av bostäder, arbetsplatser och en ökad grad av kommersiell och annan service i varje stadsdel. Vi vill att följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, Genom att blanda kollektivtrafik, handel och service: bostäder och ar- • Tumba centrum betsplatser befolkas • Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt områdena under fler timmar på dygnet, vil- stråken däremellan ket skapar mötesplat- • Fittja centrum ser och ger trygghet. • Tullinge centrum • Vårsta centrum

àà Se även markanvändningskartan på sidan 99.

HANDELSPOLICY 1 [3]

Kommunledningsförvaltningen 2007-01-22 KS/2006:213

Referens Charlotte Persson

När vi bygger bostäder inom dessa tyngdpunkter ska vi ge utrymme för Handelspolicy för Botkyrka kommun Bakgrund Detaljhandeln har grundläggande betydelse för att kunna åstadkomma goda sociala miljöer och ett långsiktigt hållbart samhälle. Idag är det ingen själv- klarhet att ha en dagligvarubutik på gångavstånd från hemmet. Samtidigt är tillgänglighet till handel och service viktigt för de boende och ett bra utbud verksamheter i bottenvåningarna. Utöver dessa platser finns närservice i och låga priser viktigt för konsumenten. Ett brett och varierat handelsutbud med god tillgänglighet underlättar för konsumenterna och har för en del män- niskor även en viktig social funktion. Handeln är även betydelsefull för sam- hällsekonomin och för sysselsättningen i kommunen.

Handelspolicyn tar sikte på att hantera önskemål om handelsetableringar i kommunen och går inte in på alla aspekter som har att göra med konsumen- mindre stadsdelscentrum som till exempel Norsborg och Tuna. Skrymmande ternas behov. Dessa behov kan i vissa fall tillgodoses genom att kommunen arbetar aktivt med bland annat bostadsförsörjning för att förbättra underlaget.

De senaste åren har behoven av en handelspolicy diskuterats vid hanteringen av olika ärenden.

Utgångspunkter sällanköpshandel finns och kan utvecklas i Botkyrka handelsplats, Slagsta strand, Botkyrka är idag attraktivt för handelsetableringar. Det blir därför viktigt att kommunen har en väl förankrad syn på vilken utveckling som är möjlig respektive mindre önskvärd för handel i kommunen. Denna syn ska bygga på en avvägning mellan vad som är bra för de boende i kommunen och i regiondelen, för miljön och för kommunens utveckling.

I de politiska beslut som fattas måste flera aspekter vägas in som till exempel Eriksberg, längs Dalvägen i Tumba och i Tumba köpcenter. Det är inte aktuellt med vilken betydelse handelsetablering får för stadsbyggnaden exempelvis i form av infrastruktur. Dessutom behöver politiken överväga vilken betydelse eta- bleringen kan få för sysselsättningen och för konkurrenssituationen i handeln.

Förutsättningarna för etablering av handel i kommunen ska vara väl kända för den som överväger en etablering och för alla i kommunen som kommer i kontakt med företagen i etableringsfrågor. Kommunen ska ha en öppen dia- några nya stora handelsområden. log med företag och organisationer inom handeln.

Policyn måste utgå från övergripande mål för kommunen bland annat om hållbar utveckling.

Vi vill se investeringar i vår del av storstaden ”Handelspolicy för Flera av våra förtätningsprojekt både förutsätter och ger förutsättningar för Botkyrkas kommun”, 2007 nationella och regionala investeringar i vägar och kollektivtrafik.

àà Läs mer om trafikstrategi på sidorna 32 och 64.

Framtid Alby – stadsmiljö i utveckling

Kommunen har tagit fram fram en ny stadsbygg- nadsidé för stadsdelen Alby under 2014. Idén visar hur stadsrummet med bebyggelse, ny som befintlig, allmänna platser, gator och torg stegvis kan föränd- ras under lång tid. • Några utgångspunkter är:

• Större variation NYRÉNSILLUSTRATION: ARKITEKTKONTOR • Mer dynamisk stadsmiljö • Ny bebyggelse ska komplettera Alby • Området kring Subtopia ska uveckla Albyvägen som en samlande huvudgata med trottoarer • Grönska blir en av Albys karaktärer • Alby ska vara en klimatsmart stadsdel • Intressant och utmanande arkitektur • Förändringarna ska göra Alby tryggare

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 47 Att bygga i kollektivtrafiknära lägen kräver hänsyn till buller Botkyrka kommun växer – nya bostäder och mer service efterfrågas samtidigt som vi måste tänka på miljön, invånarnas hälsa och Botkyrkas natur, kultur- och rekreationsvärden. Vi vill prioritera att använda redan ianspråkstagen mark i kollektivtrafiknära lägen. Detta är lägen som ofta är utsatta för buller, men det innebär istället att skog och jordbruksmark kan bevaras i större utsträckning och att våra tysta naturområden blir kvar. På vissa platser i kommunen kan denna inriktning alltså innebära en målkonflikt med buller.

I Stockholmsregionen är buller ett utbrett miljö- och hälsoproblem. Det vi kan göra för att minska bullrets effekter från trafiken är exempelvis att använda tyst asfalt, vallar, överdäckningar, nedgrävningar eller plank. Genom husets placering och utformning med exempelvis skärmar, burspråk och fönster kan bullerutsattheten i utemiljöer också minskas. Ju fler som väljer att åka tystare fordon eller att gå eller cykla bidrar också till tystare miljöer. Idag är fordonstrafiken och järnvägstrafiken de största bullerkällorna i Stockholmsregionen och i Botkyrka. Buller från E4/E20, Dalvägen, Hågelbyleden, Huddingevägen, tunnelbanan, pendeltågen och Grödinge- banan, bidrar till att vissa delar av Botkyrkas bebyggda områden är bullerutsatta. Se kartan på nästa sida. Tillfälligt störande buller finns också, till exempel från skytte, motorsport och täktverksamhet. Flera av kommunens täkt- och masshanterings- verksamheter ligger intill tätbebyggda områden. Vi avser att avveckla dessa och det kommer att bidra till bättre ljudmiljö, se även karta på sidan 41.

Riksdagens riktlinjer 2013

Ekvivalent nivå: INOMHUS 30 dB(A), ekvivalent nivå medelljudnivå under en given tidpunkt 45 dB(A), maximalnivå nattetid Maximalnivå: ljud- UTOMHUS VID FASAD 55 dB(A), ekvivalent nivå nivån vid en enskild ljudhändelse UTOMHUS PÅ UTEPLATS 70 dB(A), maximalnivå

Riksdagen har fastställt riktlinjer för trafikbuller som vid nybyggnation inte bör överskridas. I Stockholmsregionen behöver nya bostäder särskilda åtgärder för att ha en bra innemiljö, med det är svårare att klara utomhusnivåerna. Därför tillämpas så kallade avstegsfall, som också kallas Stockholmsmodellen, där bostäder tillåts i lägen där trafikbullret överstiger riktvärdena för buller utomhus. Avstegsfall innebär att bostadshus med en bullrig sida också skall ha tillgång till en ”tyst sida”. Botkyrka kommun kan också komma att behöva tillämpa avstegsfall. Kunskapsläget om buller i relation till stadsutveckling är under utveckling, nya statliga riktlinjer kan komma inom en snar framtid. Buller kommer att behöva studeras närmare i efterföljande planering men vi har tagit fram ett generellt förhållningssätt till buller.

Botkyrkas förhållningssätt till buller: • Inomhusriktvärden för buller får inte överskridas. • En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas. • Huvudprincipen för avsteg från riktvärden för trafikbuller utomhus kan behöva göras: • I områden med tät stadsbygd. • I områden med medeltät stadsbygd i kollektivtrafiknära läge (se karta sidan 33).

48 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA Bullerutbredning. Här redovisas sammanlagt buller från väg, järnväg, flyg, industrier och täkter beräknat över ett dygn 2006. I bullerberäkningen ingår inte bullerkällor utanför kommunens gränser eller buller från båttrafik inom kommunen. För riktlinjer för buller se tabellen på sidan intill. Bullerutbredningen kommer att se annorlunda ut 2040. Botkyrkas målbild är att det exempelvis finns färre täktverksamheter då och att vissa vägar dragits på annat sätt.

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 49 Vi ska bygga på bra platser – med tanke på risk och säkerhet När vi bygger nytt ska det ske på platser som är lämpliga så att människors hälsa inte skadas. Ibland kan platser bli lämpliga att bygga på med hjälp av tekniska åtgärder men det finns platser där det är olämpligt. Det kan vara nära vägar och spår där till exempel farligt gods transporteras, nära kraftledningar eller där farlig verksamhet bedrivs. På kartan intill redovisas förorenade områden som Länsstyrelsen riskklassat. Utöver dessa finns 352 områden som är klassade som ”misstänkt förorenade områden”. De flesta av dessa är inte undersökta men om någon vill detaljplanelägga ett sådant område så sker en utredning av platsen.

Buller är en konstaterad hälsorisk men i Botkyrka eftersträvar vi att bebyggelsen får så goda ljudnivåer som möjligt, som vi beskrev på föregående uppslag. Under ”Mellankommunala intressen” på sidan 118 kan du läsa mer om sådant som påverkar kommunens risk- och säkerhetsbedöming, exempelvis transportleder för farligt gods och elledningar.

Utöver platser som människan har förorenat finns naturliga ämnen och risker som kan vara en fara för hälsan. I Botkyrkas grusåsar finns radon. Om risk finns för radongas behöver man bygga radonsäkert. I kapitlet om klimatsmart bebyggelse beskriver vi platser i Botkyrka där det finns risk för översvämningar, ras och skred. Där finns också riktlinjer för hur vi ska hantera dessa risker, se sidorna 35–37. Kommunen är skyldig att ha kunskap om vilka risker och restriktioner som måste bli beaktade vid planläggning och tillståndsbeslut. Vi har mer detaljerade kartor och ännu fler kartläggningar än vad som redovisas i översiktsplanen. FOTO: MARIANNEFOTO: LUNDGREN

Alby Marina.

50 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA Förorenade områden, transportleder för farligt gods, risk- och aktsamhetsområden och markstabilitet. I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner vi måste beakta vid utvecklingen av en viss plats, kartan visar vissa av dem. Vi har mer detaljerade kartor och ännu fler kartläggningar som behöver beaktas då någon slags ändring planeras av mark- eller vattenanvändningen.

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 51 Plats att växa – hur mycket och när

Den långsiktiga boendeplaneringen ska utgå från Botkyrkas läge – som en del av den växande Stockholmsregionen och mittemellan de tre regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje. Man kan hitta ett passande ställe att Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för hur framtiden ser ut för bo på, det finns allt befolkning, arbetsmarknad, näringsliv och ekonomisk tillväxt. Med fler bostäder att välja på. Vem växer underlaget för handel, kommersiell service och offentlig verksamhet. Vi vill som än kommer hit kan hitta en plats att också utveckla Botkyrkas verksamhetsområden, enbart i Eriksberg kan 4 000 nya trivas på. arbetstillfällen få plats. Idag vet vi också att många arbetsplatser inte behöver en stor yta att vara på. Åren 2010–2012 har antalet arbetstillfällen i Botkyrka ökat med närmare 2000 trots att inga ytkrävande företag etablerat sig i kommunen. Med översiktplanen ger vi utrymme för 15 000 nya arbetstillfällen.

Vi ska göra det möjligt att bygga 20 000 nya bostäder Antalet nya bostäder ska tillgodose efterfrågan som uppstår på flera sätt. Kommu- nens nuvarande befolkning ger upphov till fler hushåll genom att ungdomar flyttar hemifrån och genom att antalet hushåll med äldre inte minskar i motsvarande takt. Dessutom finns en efterfrågan från hushåll i andra delar av regionen och från inflyttare till Storstockholm. De senaste tio åren, mellan 2004-2013, har det i genomsnitt byggts 230 nya bostäder per år i Botkyrka. Sett över en längre tidsperiod från 1980–2010 är motsvarande siffra densamma. Därtill kommer antalet fritidshus som omvandlas till permanenta bostäder. Under de senaste åren ökar befolkningen i snabbare takt än bostadsbyggandet och det gäller både i Botkyrka och i Stockholms- regionen.

LÅG HÖG 1980 2010 2040 prognos med 2040 prognos med 350 nya bostäder per år 650 nya bostäder per år

BEFOLKNING 65 000 82 500 116 500 137 500

ANTAL BOSTÄDER 25 500 33 000 43 000 53 000

GENOMSNITTLIG +4,2 % +4,7 % +6 % BEFOLKNINGSÖKNING PER ÅR

GENOMSNITTLIGT 230 350 650 BOSTADSBYGGANDE PER ÅR

Här intill finns befolkningsprognoser för olika delar av kommunen. Prognoserna visar resultatet av lågt respektive högt bostadsbyggande. De bygger på en uppskattad fördelning av var nya bostäder ska tillkomma.

52 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA Befolkningsutveckling per kommundel

Kommundel Befolkning 1980 Befolkning 2012 Prognos befolk- Prognos befolkning vid lågt ning vid högt bostadsbyggande bostadsbyggande 2040 2040

Norsborg, Hal- 35 375 40 900 54 900 62 500 lunda, Fittja, Alby, Eriksberg

Tullinge 9 092 17 350 24 000 30 000

Tumba, Vårsta 19 594 26 250 34 900 42 000

Grödinge 884 1 800 2 500 3 000

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 53 Prioriterad ordning för stadsbyggnadsprojekt Även om vi vill öka vår planeringsberedskap, är den förstås begränsad. Och även om efterfrågan på bostäder är stor, är också den begränsad. I skissen här intill beskriver Komplettera och vi i vilken prioriterad ordning vi vill påbörja våra stora stadsbyggnadsprojekt under förbättra innan de kommande trettio åren. Utöver de större projekten har vi också utrymme för stora satsningar. mindre projekt och detaljplaner. Skissen visar i vilken ordning utbyggnaden av olika projekt startar. Den visar inte när projekten slutar. Många projekt, till exempel Alby, förväntas pågå under hela översiktsplanens planperiod.

Fokus under de kommande tjugo åren kommer att ligga på förnyelse och förtätning i våra miljonprogramsområden. Vi vill bredda utbudet av bostäder här och tillföra många fler arbetsplatser. Vi ska utveckla mer levande, attraktiva stadsdelar där människor känner sig hemma och trivs.

Skissen till höger visar prioriterad utbyggnadsordning inom perioden för översikts- planen, 30 år.

Miljonprogrammets förnyelse – utmaning och möjlighet

Under tio år, 1965–1975, byggdes en Miljonprogrammets förnyelse innebär ett gyllene tillfälle att skapa bättre miljon nya bostäder i Sverige. Det var stora utmaningar för Botkyrka och bostäder och attraktivare stadsdelar. en stor satsning för att i ett slag råda Botkyrkaborna. Samtidigt är det också bot på bostadsbrist, trångboddhet och dålig bostadsstandard. Efter femtio år är det snart dags att i stor skala rusta upp både bostadshus och hela stadsdelar från den här tiden. I Botkyrka bor en majoritet av hushållen i stadsdelar från miljonpro- grammet. Här behövs renoveringar och ombyggnader men också helt nybyggda bostäder som kompletterar ILLUSTRATION: NYRÉNSILLUSTRATION: ARKITEKTKONTOR det som redan finns. Men upprustning och förnyelse är dyrt. För att klara detta behöver hushållen i Botkyrka ha möjlighet att arbeta i högre utsträckning – och tjäna mer pengar på sitt arbete. En teknisk upprustning måste gå hand i hand med arbetsmarknadsinsatser och utbildning.

54 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA BYGGSTART OSÄKERHETER

Nu / Påbörjat A Förbifart Tullinge

Snart B Hågelbyleden På Längre Sikt C Tumba Traﬁkplats Löpande D Fittja Fjärrvärme

E Bredare E4/E20

A Riksten Frisluftsstad Norra Rikstens Företagspark Kassmyra grustag Södra A Kassmyra grustag Tullinge C Fittja D Slagsta Strand

Alby B E Stråket Kring E4/E20 Eriksberg Hallunda Centrala Tumba C Storvreten B C Dalvägen

Mindre projekt och förtätning sker löpande Ex: Hamringe, Alfred Nobels Allé, Hallunda Gård, Uttran/Sandstugan 2040

Rikstens friluftsstad

Rikstens friluftsstad växer fram på den plats där flygflottiljen F18 tidigare låg. Det blir en stadsdel med småstads- känsla och med en egen tydlig karak- tär. Den direkta närheten till naturen och variationen av byggnadstyper med

olika upplåtelseformer sätter sin prägel LOUISE YOURSTONE, COLEMAN DAN FOTO: på området. Här blandas barnfamiljer med äldre invånare och här finns också studenter samt småföretagare. När stadsdelen är färdigbyggd kommer det att finnas cirka 2500 bostäder och flera arbetsplatser. Riksten är naturnära men styrkan ligger också i närheten till arbetsplatserna i den regionala stads- kärnan Flemingsberg. I området finns flera förskolor. Grundskolan startade höstterminen 2013. Skolan är planerad med fokus på funktionell arkitektur och klimatsmarta lösningar.

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 55 Plats att växa – hur

Vårt samlade bostadsbestånd ska vara varierat Det behövs en mångfald av bostäder både beträffande upplåtelseform, storlek, utförande och pris för att matcha olika hushållssammansättning, levnadsvanor och Det ska finnas individuella önskemål. Utbudet av bostäder ska också matcha olika behov och valmöjlighet för preferenser som man har i olika skeden i livet. olika ekonomiska förutsättningar. Vi ska eftersträva en mångfald av upplåtelseformer i alla stadsdelar. Det ger variation och skapar förutsättningar för social integration. Det kan också stärka hemkänslan i ett område eftersom valmöjlighet skapas att bo kvar där under livets olika skeden. Genom nyproduktion ska vi prioritera den minst förekommande upplåtelseformen i en stadsdel, även viss omvandling kan bli aktuell.

Fler målgruppsinriktade bostäder Vi ser behov av fler målgruppsinriktade bostäder. Botkyrka har en ung befolkning och ett bra läge nära universitet och högskola i Flemingsberg. Under de kommande trettio åren ökar andelen äldre i Botkyrka – precis som i hela Storstockholm. Vi vill därför ge plats för fler studentbostäder, trygghetsboenden och seniorboenden. Vi ska också erbjuda funktionella boenden för personer med särskilda behov – i små enheter och integrerat med övrig bostadsbebyggelse.

Bind ihop genom förtätning Kontakten mellan olika områden är nästan genomgående svag i kommunen. Olika kvarter som ligger nära varandra avståndsmässigt kan vara åtskilda på så vis att gatorna eller gång- och cykelvägarna inte hänger ihop i ett nät. Hela stadsdelar är också åtskilda på motsvarande sätt. De här bristerna påverkar också framkomligheten genom att vägarna inte är gena. Man tvingas ta omvägar för att ta sig fram, vilket i sin tur bidrar till att många väljer att ta bil. Den här fysiska uppdelningen sammanfaller i hög utsträckning med en social uppdelning mellan boende. ILLUSTRATION: WHITEILLUSTRATION: ARKITEKTER/NORRKÖPINGS KOMMUN.

Bind ihop olika områden genom förtätning och sammanhängande gatunät.

56 PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA När vi förtätar och bygger nytt inom stadsdelarna ska vi passa på att förbättra de fysiska och sociala kopplingarna mellan olika områden. Vi ska sträva efter ett sammanhängande gatunät åtminstone för cykel och efter att fler möten ska kunna ske mellan människor med olika bakgrund.

Med förtätning kan två åtskilda områden knytas ihop – fysiskt och socialt. Så har man exempelvis gjort i Norrköping. Se illustration på föregående sida. Botkyrkabor med àà Läs mer om hur vi vill skapa bättre kopplingar i avsnittet ”Rörelse skapar möten – funktionsnedsättning övergripande trafikstrategi” på sidan 64. har samma rättigheter som andra till ett bra boende. Arkitektur Samlande stråk och entréer åt rätt håll ska ha generella lösningar som I stora delar av Botkyrkas stadsmiljöer finns resterna kvar från en planering där fungerar för alla och bilens framkomlighet och trafiksäkerhet stod i centrum. Bilen skulle leda oss fram ska inte behöva till en parkering framför entrén till det hus vi skulle besöka, för att sedan snabbt anpassning för vissa grupper. och friktionsfritt ta oss därifrån. Områdena runt kommunalhuset i Tumba och längs Hallundavägen är exempel på sådana platser. Det är platser där man inte på ett optimalt sätt drar nytta av de rörelser av människor som de många skiftande verksamheterna där genererar.

När vi förtätar och bygger nytt ska vi försöka samla privat och offentlig service till samma platser – till tätare noder. Vi ska också mer medvetet rikta byggnadernas entréer för att försöka samla ihop gångflöden. Genom att samla rörelserna till och från olika verksamheter gör vi stadsmiljön livfullare och tryggare. Människor kan då mötas på väg mellan till exempel förskolor, idrottshallar och livsmedelsbutiker.

àà Läs mer om mötesplatser i avsnittet ”Hemma i storstaden” på sidan 62. àà Läs mer om kreativt stadsbyggande i avsnittet ”Utrymme för kreativitet” på sidan 88. FOTO: BOTKYRKA KOMMUN.FOTO:

Entréer vända mot samlande stråk. Kärsdala äldreboende i Tullinge är ett bra exempel med entrén riktad mot stråket mellan Falkbergsskolan, Eklidskolan och centrum.

PLANERINGSSTRATEGI: PLATS ATT VÄXA 57 hemma i storstaden

Planeringsstrategi i korthet – Hemma i storstaden

--Botkyrkaborna behöver känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga medborgare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden.

--Hemkänsla är en individuell upplevelse. Några faktorer som påverkar upplevelsen av hemkänsla är trygghet, status, inflytande, tillit, utbud, civilsamhälle och fysisk omgivning.

--Botkyrka behöver bra mötesplatser där man själv kan bli sedd och se andra. Det ökar tryggheten och den sociala samman- hållningen. Det stärker i sin tur upplevelsen av hemhörighet inte bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen.

--Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden.

--Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: 1) Nära behov – inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden, 2) Lokala behov – mellan Botkyrkas olika delar, 3) Regionala behov – till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare.

--Klimatpåverkan, trängsel, föroreningar, buller och barriärer talar för behovet av ett effektivare trafiksystem med minskad bilanvändning.

58 Botkyrkaborna behöver känna sig hemma. Vi ser det som en av de viktigaste utmaningarna för att kunna vrida utvecklingen i en hållbar riktning. Botkyrkaborna behöver känna att Botkyrka är den rätta platsen att bo på, att stanna vid och satsa på. Här i översiktsplanen är vår planeringsstrategi att Botkyrkaborna ska känna sig hemma i storstaden.

Det betyder att Botkyrkaborna både behöver känna sig hemma i ett mer sammanhållet Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga invånare i Storstockholm. Botkyrka som plats behöver också uppfattas och utvecklas som en fullvärdig del av huvudstaden. Det måste finnas bra förutsättningar att röra sig inom sitt närområde, mellan Botkyrkas delar och nå viktiga platser i hela storstadsregionen. Det handlar alltså om både fysiska och sociala aspekter av tillhörighet och sammanhållning. Här i översiktsplanen handlar det om hur Alla, oavsett kön, fysisk övergripande planering och riktlinjer till efterföljande planering kan stärka socioekonomisk bakgrund och hemkänslan. funktionsnedsättning, behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och Botkyrkaborna samhällets alla arenor – arbetsplatser, utbildning, institutioner. Botkyrka som plats Det stärker den sociala sammanhållningen i Storstockholm regionen.

Det här kapitlet är indelat i tre avsnitt. Det inleds med riktlinjer för hur fysisk planering kan stödja hemkänsla (s. 60). Därefter följer ett avsnitt om vikten av olika former av mötesplatser (s. 62). Kapitlet avslutas med ett avsnitt om förutsättningarna att röra sig inom Botkyrka och inom Storstockholm – det vill säga en övergripande trafikstrategi (s. 64). Det handlar om effektiva infrastrukturkopplingar mellan stadens olika delar – något som stärker den sociala sammanhållningen och vidgar arbetsmarknaden.

Inte självklart Botkyrkabo

Unga Botkyrkabor, som vi har talat med För äldre Botkyrkabor är kopplingen till då vi arbetade med översiktsplanen, Storstockholm inte lika given. När äldre identifierar sig inte i någon stor Tumbabor och Grödingebor åker ”till utsträckning med att vara Botkyrkabo. stan”, åker de till Södertälje. De ser sig mer som tillhörande en viss

kommundel, en viss tunnelbane- LILJESON JOHANNES FOTO: eller pendeltågslinje. De är i Huddinge, Skärholmen eller Liljeholmen oftare än i andra delar av Botkyrka. Det visar tydligt att Botkyrka inte är en isolerad plats utan en del av en större stad.

PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN 59 Vad är hemkänsla?

Innebörden av hemkänsla är svår att greppa och till stor utsträckning individuell. Här finns folk från Hemkänsla upplevs olika för olika människor – vad som är viktigt för en person saknar överallt som lyckas betydelse för någon annan. Släkt i närheten, bra skolor, sus i träden eller nära till samlas trots att man kommer från så bussen. Det är också så att hemkänsla får olika innebörd beroende på om man tänker splittrade delar av på sitt hem, sin stadsdel, sin kommun eller på Storstockholm. världen. Man känner sig stolt att komma Trots att hemkänsla upplevs olika för olika människor, kan man hitta flera faktorer härifrån, det finns något speciellt med som påverkar upplevelsen av hemkänsla. Illustrationen nedan fångar några av dessa Botkyrka som inte faktorer. andra kommuner har. Vi kan konstatera att kommunen som organisation på ett eller annat sätt påverkar var och en av dessa faktorer – troligen mer på andra sätt än genom fysisk planering. Den fysiska platsen är en ram för livet i staden. Men hur vi utvecklar platsen som helhet – bostäder, vägar, offentliga miljöer – påverkar också upplevelsen av hemkänsla. I tabellen går vi igenom faktorerna och tydliggör hur vi ser att efterföljande fysisk planering och förvaltning ska stärka hemkänslan.

Tillit, sam- Att ha en bostad hörighet och att känna sig Rötter, Trygghet hemma och trygg minnen är en grundläg- gande förutsättning för social hållbar utveckling. Ansvar, Status, Hemkänsla inflytande identitet

Fysisk Utbud omgivning Civil- samhälle

Det är något speciellt med Botkyrka

När vi inledde arbetet med en ny Här är några citat: översiktsplan fick flera Botkyrkabor ”Att vi är en mångkulturell kommun, frågan vad som gör Botkyrka unikt. man kan hitta folk från överallt i världen. I grupp har Botkyrkabor suttit ned och Atmosfären i Botkyrka, samarbetet är diskuterat detta. Gruppernas svar är inte som i andra kommuner.” Inspel 1 mycket lika, nämligen att Botkyrka är ”I förorterna skapas bra musik som alla en mångkulturell kommun med en unik gillar – artisterna kommer härifrån. blandning av människor, natur och Labyrint, Mohombi, Darin, Dogge.” betong. Atmosfären – att det är något ”Stora kontraster! Det finns skog och speciellt med Botkyrka och de som bor sen en massa hus och sen skog igen.” här är en återkommande beskrivning. ”Botkyrka har lite av allt och att det är

Likaså att det är en kulturrik plats. det som gör kommunen unik.” LILJESON JOHANNES FOTO:

60 PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN FAKTOR SOM HUR FYSISK ÖVERSIKTLIG PLANERING ELLER RIKTLINJER FÖR PÅVERKAR UPPLEVELSE EFTERFÖLJANDE PLANERING STÄRKER FAKTORERNA – SAMT AV HEMKÄNSLA VAR I ÖVERSIKTSPLANEN VI TAR UPP DET.

TILLIT, SAMHÖRIGHET ”Att lita på andra, att känna förtroende för andra och att kunna bygga relationer till andra” - Skapa bra mötesplatser, se sidan 62. - Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 46 och 93. - Ge utrymme för fler arbetsplatser, se sidan 46 och 92.

TRYGGHET ”Att kunna slappna av och känna sig trygg på en plats” - Samlande stråk, se sidan 57. - Blanda bostäder och arbetsplatser, se sidan 46 och 93.

STATUS, IDENTITET ”Att platsen och människorna som bor där har en status som motsvarar ens självbild” - Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidorna 88-90. - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 56. - Skapa bra mötesplatser, se sidan 62.

UTBUD ”Att platsen kan erbjuda ett utbud som efterfrågas. Utbud i termer av natur, kultur, privat och offentlig service etc” - Strategier för fler Botkyrkabor och därmed större underlag, se sidan 52. - Utpekade tyngdpunkter för handel, service och kollektivtrafik, se sidan 22, 34, 47 och 91. - Storstadsnära natur och bättre tillgång till stränder, se sidan 70ff och 76. - Utrymme för evenemang och festivaler, se sidan 63. - Spontanidrott och parker, se sidan 72 och 89.

CIVILSAMHÄLLE ”Att det finns ett socialt kitt som bär upp föreningsliv, värderingar och som känner ett engagemang för platsen och de boende” - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 56. - Skapa bra mötesplatser, se sidan 62.

FYSISK OMGIVNING ”Platsens läge och tillgänglighet, offentliga platsers utformning, arkitektur” - Sammanhängande gatustruktur, se sidan 56f. - Starka väg- och kollektivtrafikkopplingar mellan viktiga tyngdpunkter i Botkyrka och Storstockholm, se sidan 23, 32 och 64. - Spännande samtida arkitektur och kreativ stadsbyggnad, se sidan 88 och 90.

ANSVAR, INFLYTANDE ”Att känna ansvar för platsen, att ges möjlighet att påverka platsen” - Utrymme för Botkyrkabornas idéer, se sidan 86. - Planera i dialog, se sidan 86.

RÖTTER, MINNEN ”Att ha rötter, minnen och band till en plats eller till de som bor där” - Föränderliga kulturmiljöer, nytt och gammalt sida vid sida, se sidan 78. - Varierat bostadsutbud och blandande upplåtelseformer, se sidan 56.

PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN 61 Vikten av bra mötesplatser

Varierande mötesplatser är betydelsefulla, särskilt i en kommun och en region vars befolkning ökar och i stadsdelar som förtätas med mer bebyggelse. Vid en bra mötesplats kan man själv bli sedd och se andra, stanna och prata med någon eller

Vardagliga bara kolla in folk. Det ökar tryggheten och den sociala sammanhållningen. Bra möjligheter till mötesplatser kan bidra till att människor med olika bakgrund överhuvudtaget träffas, möten mellan vilket förstås är en förutsättning för att man får förtroende för varandra och kan människor med olika bakgrund ger bygga relationer till andra. Fler vardagliga möjligheter till möten minskar på så sätt ökad tillit och bidrar den mentala och sociala distansen mellan invånare. Ytterst bidrar mötesplatser till till ökad känsla av ökad tillit och samhörighet, vilket i sin tur stärker upplevelsen av hemhörighet inte trygghet och social sammanhållning. bara i den egna stadsdelen, utan i hela kommunen och hela storstadsregionen. Tillit är också en förutsättning i mer formella relationer som affärsuppgörelser.

Sammanbindande och överbryggande mötesplatser Det finns olika typer av mötesplatser. Sammanbindande mötesplatser lockar folk som

STRATEGI FÖR ETT INTERKULTURELLT BOTKYRKA har något särskilt gemensamt – till exempel träffas sportintresserade på idrottsplatsen Antagen i kommunfullmäktige 17 juni 2010 (§128) och vid kolonilotterna träffas personer som är intresserade av trädgårdsodling. Positivt med sammanbindande mötesplatser är att man träffas genom ett visst intresse snarare än genom yrkestillhörighet, boendeform eller inkomstnivå. Överbryggande mötesplatser lockar till möten mellan människor med olika bakgrund, kön eller ålder.

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA | Besök Munkhättevägen 45 | Tel 08-530 610 00 | www.botkyrka.se | Org.nr 212000-2882 | Bankgiro 624-1061 Typiska överbryggande mötesplatser är centrum, torg och knutpunkter för kollektiv- ”Strategi för ett trafik. Ica Maxi i Eriksberg brukar lyftas som exempel på den bästa mötesplatsen i interkulturellt Botkyrka och IKEA i Kungens Kurva som den bästa i Storstockholm – här träffas Botkyrka”, 2010 alla. Botkyrka ska erbjuda både sammanbindande och överbryggande mötesplatser.

Vi ska skapa olika typer av mötesplatser Efterföljande planering tillsammans med annan kommunal verksamhet ska säkra att Botkyrka kan erbjuda en variation av mötesplatser. Utbudet av mötesplatser ska vara I Botkyrka är det rikt i varje stadsdel och mötesplatserna i de olika stadsdelarna ska komplettera fotbollsplaner eller varandra. idrottsplatserna man träffas på.

FOTO: CALLIUS/ONE EYED INK FOTO: CALLIUS/ONE EYED INK

Alby centrum och Tumba centrum.

62 PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN Temporära mötesplatser Vi ska ge utrymme för stora och små evenemang. Det kan vara marknader, festivaler eller idrottstävlingar. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för evenemang. Idag finns bara ställen dit män går. Jag Organiserade mötesplatser vågar inte gå till de Vi ska erbjuda olika organiserade mötesplatser dels inom ramen för kommunal platserna eftersom verksamhet och dels genom stöd till föreningar. Det kan vara fritidsgårdar, jag känner mig betraktad hela tiden. bibliotek, lekplatser, mötesplatser för äldre eller verksamhet inom idrotts- och Om det fanns ett kulturföreningar. Vi ska också ge plats för olika aktörer att etablera organiserade större centrum, med mötesplatser som gym eller religiösa lokaler. fler caféer skulle det inte märkas lika mycket om jag satt Självorganiserande mötesplatser och fikade. Vi ska erbjuda utrymme så att besökarna själva kan organisera aktiviteter spontant eller planerat. Det kan röra sig om lokaler inomhus för möten och fester eller platser utomhus där bänkar och utebord kan flyttas för att passa sällskapet.

Välkomnande mötesplatser Det offentliga rummet utomhus i våra stadsdelar (torg, trottoarer, parker etc.) är Vid Tumba station kanske den mest betydelsefulla platsen för vardagliga möten. Det är viktigt att det behövs vänthall, café offentliga rummet är välkomnande och neutralt i bemärkelsen att det känns tryggt och bra toaletter eftersom man ofta och bekvämt för alla att vara där, till exempel för både flickor och pojkar. Genom får vänta länge på omsorg i gestaltningen, bra möblering och genom uthållig löpande förvaltning kan anslutande bussar och tåg. det offentliga rummet i Botkyrka bli en bättre mötesplats för alla där ingen grupp dominerar. Förutom det offentliga rummet utomhus är köpcentrum och vissa butiker

1[10] och restauranger exempel på neutrala mötesplatser. Kommunledningsförvaltningen 2009-02-02 Dnr KS/2008:51

Konkreta exempel på mötesplaster Här är några exempel på mötesplatser: Butiker, torg, kulturskolan, loppmarknader, Strategi för ett jämställt Botkyrka pendeltåget eller t-banan, badplatser, moskéer, ridskolor, köpcentrum, folkets hus, gångstråk, studiecirklar, kolonilotter, restauranger, parker, bibliotek, fritidsgårdar, pulkabacken, idrottstävlingar, parkeringsplatser, lekplatser, båtklubbar, buss- hållplatsen, badhus, öppna förskolor, grillplatser, motionsanläggningar, föreningar,

Kommunledningsförvaltningen

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Telefon vxl 08-530 610 00 skolor, vårdcentralen, arbetsplatser, festivaler, kyrkor och kiosker. Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66· Webb www.botkyrka.se ”Strategi för ett jämställt Botkyrka”, 2009

BEBYGGELSE BLAND BERG OCH DALAR S Masmo- berget ~ 2 300 nya bostäder, inklusive förtätning i södra Glömsta. ~ 10 hektar mark för verksamheter. ~ 15 hektar parkmark.

Myrstuge- berget Flottsbro – mellan Botkyrka och Huddinge Gömmarens naturreservat

600 m

600 m 19 I samrådsversionen till Huddinge hur förstärkta gång-, cykel- och Masmov. kommuns Översiktsplan 2030 har kollektivtrafikförbindelser över Flottsbro 3 Adolfsv. 7 Gustav 15 Glömsta tre scenarier för området mellan kan förenas med behovet av att 1 A 18 Albysjön 14 S 600 m Flemingsberg och Masmo tagits fram upprätthålla de starka gröna och Häggstav. 7 1 C 2 för att diskuteras i översiktsplanen. sociala värdena. Bra kopplingar mellan 9 12 4 Glömstavägen 5 Här redovisas också en ny gata som stadens olika delar stärker den sociala 13 2 Loviseberg 7 V:a Botkyrkaleden C 6 A 12 B S 19 10 Backen Flottsbro B 8 15 knyter samman Botkyrka, Flottsbro, sammanhållningen. 16 14 Loviseberg, Kästa och Flemingsberg.” Till höger utdrag ur samråds- Kästa 9 11

Botkyrka tror på bra kopplingar versionen av Huddinge kommuns 17 Tullinge mellan olika delar av staden. Översiktsplan 2030 – del av området. FÖP Flemingsberg Nibblebacken

BOTKYRKA Det kan vara värt att studera BOSTÄDER 19 i VERKSAMHETER PARK / REKREATION 13

0 200 400 600 800 1 000Meters

PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN 63 Rörelse skapar möten – övergripande trafikstrategi

Hur människor rör sig och kan förflytta sig är avgörande för hur samhällen och platser fungerar och utvecklas. Detsamma gäller förutsättningarna att transportera varor och produkter. I Stockholm lever vi i en storstad där transportsystemet i hög Personer med utsträckning är inriktat för att transportera arbetskraft från förorterna ”där ute” funktionsnedsättning in till ”den viktiga” innerstaden. Kontakterna med innerstaden har stark påverkan ska utan på olika områdens attraktivitet för boende och för verksamheter. Trafiksystemet diskriminering och på jämlika villkor ger utgångspunkter för olika områdens tillgänglighet och ger därmed också fritt kunna röra sig i förutsättningar för social sammanhållning. samhället och själva bestämma över Vi är på väg in i en ny utvecklingsperiod där Stockholmsregionens storlek och sina liv. Oavsett funktionsnedsättning funktionsuppdelning skapar nya målpunkter och resmönster med nya behov av ska man kunna resvägar och transportstråk. Vi är också på väg in i en tid med ändrade livsmönster ta sig obehindrat där rörlighet, förflyttningar och aktivitet under allt fler av dygnets timmar är en mellan sin arbetsplats och självklarhet för storstadsmänniskor och där arbetsresorna är viktiga men inte längre bostad, uträtta dominerar resmönstret. Vi har också ett allt större behov av att föra in stora mängder ärenden och ta del av service och varor till storstadsområdets växande befolkning och näringslivets behov av att snabbt fritidsaktiviteter. kunna transportera och hantera högvärdiga produkter ökar.

Mängden människor, stort utbud, närhet, tillgänglighet och rörlighet är ett vinnande koncept för storstäderna och driver på fortsatta befolkningsökningar. Omfattningen av resor och transporter och framför allt den omfattande bilanvändningen är problematisk och en av de allra största utmaningarna att klara. Vi ser en utveckling i Stockholmsregionen där bilarnas andel av resor och transporter ökar i en obruten trend. Klimatpåverkan, trängsel, störningar, föroreningar, buller och barriärer talar Jag som bor i Tullinge vill gärna för ett effektivare sammanhållet trafiksystem med minskande bilanvändning. göra kulturella Vi möter snart också en ny tid med en bättre pendeltågstrafik genom satsningen på aktiviteter i Alby men Citybanan, och en bättre tunnelbanetrafik genom upprustningen av röda linjen. eftersom det är så krångligt att ta sig àà Läs mer om kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik på sidan 32. dit blir det inte så ofta. Botkyrkas behov av utveckling Botkyrkas behov av ett utvecklat trafiksystem finns på tre nivåer och med olika prioriteringar: • Nära behov – inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden • Lokala behov – mellan Botkyrkas olika delar • Regionala behov – till viktiga målpunkter i Stockholmsregionen och vidare

Principen för följande riktlinjer är att göra skillnad på när det ska vara viktigt att lätt kunna nå många olika platser – tillgänglighet – och när det ska vara viktigt att snabbt komma fram – framkomlighet. På följande sidor illustreras denna skillnad i text och med hjälp av en våg.

framkomlighet tillgänglighet framkomlighet tillgänglighet tillgänglighet framkomlighet

64 PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN Cykelstråk och cykelvägar. Här visas befintliga cykelstråk, cykelvägar och platser där cykelvägnätet ska förbättras inom kort. Pilarna visar var vi ser att det på längre sikt finns behov av bättre regionala cykelförbindelser. Vi vill också förbättra säkerheten för oskyddade trafikanter på vägarna i Grödinge, läs mer om detta på sidorna 112ff. Läs också mer om våra tankar för cykeltrafiken i ”Leva klimatsmart” på sidan 32.

PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN 65 Riktlinjer för nära behov - inom stadsdelen Inom Botkyrkas stadsdelar och mellan näraliggande områden prioriterar vi tillgänglighet för alla. När våra stadsdelar fungerar väl för människor med funktionsnedsättning är det också bra för alla andra. framkomlighet

tillgänglighet Botkyrkaborna ska lätt kunna nå de viktiga målpunkterna på sin hemmaplan. Att gå och cykla ska underlättas av att spårens och de stora vägarnas barriäreffekter PRIORITERING minimeras. Trafiksystemet ska bidra till att Botkyrka kan växa inåt, att vi använder våra områden effektivt och då särskilt de mest centrala delarna med bra lägen för kollektivtrafik. Botkyrkas stadsdelar ska utvecklas energisnålt, klimatsmart och rättvist. Tänk nytt, lätt och rätt Vi behöver prioritera gång, cykel och lokala busslinjer framför framkomlighet med bil. Bra förutsättningar att gå, cykla och åka kollektivt minskar behovet av både bostadsparkeringar och infartsparkeringar i Botkyrkas mest centrala och

handbok i FN-konventionen värdefulla delar. Tillgängligheten för gång och cykel behöver särskilt utvecklas i om rättigheter för personer med funktionsnedsättning våra tyngdpunkter med sina högre koncentrationer av bebyggelse och befolkning och funktioner som knutpunkter för handel, kollektivtrafik och offentlig service. Vi ska ha gångvänliga tyngdpunkter med bra cykelparkeringar. ”Tänk nytt, rätt och lätt, Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktions- nedsättning”, 2011 FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

I Tumba skapar infrastrukturen många barriärer.

66 PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN Riktlinjer för lokala behov – mellan Botkyrkas olika delar Mellan Botkyrkas olika delar balanserar vi tillgänglighet och framkomlighet. I Botkyrka ska trafiksystemet bidra till ett socialt sammanhållet och interkulturellt samhälle. Botkyrkaborna ska lätt kunna nå arbete, utbildning, aktiviteter, mål- punkter och mötesplatser i olika delar av hemkommunen. De viktiga stråken håller framkomlighet tillgänglighet samman Tullinge–Tumba–Alby–Hallunda–Fittja. De formar också en båge genom Botkyrka mellan de två regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens Kurva. PRIORITERING Ett exempel på att balansera tillgänglighet och framkomlighet är Förbifart Tullinge, väg 226. Fördjupad planering har gjorts för vägen i ett nytt läge. Dragningen av vägen söder om Tullinge öppnar för ökad tillgänglighet i centrala Tullinge utan genomfartstrafik, samtidigt som den nya vägen får högre framkomlighet med bättre standard, färre korsningar och övergångsställen och så vidare.

Som kommun behöver vi göra vår del i planeringen för att prioritera tydliga kapacitetsstarka kollektivtrafikstråk. Därför behöver vi i fortsatt planering behålla

Cykelplan för eller skapa förutsättningar för en korridor för framtida spårtrafik som kan stärka Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Sbf/2010:76 tvärförbindelserna. De platser som vi ser som kommunens framtida tyngdpunkter Upprättad i augusti 2010

Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Telefon vxl 08-530 610 00 för kapacitetsstarka spårkopplingar är Tumba, Tullinge, Fittja och Hallunda/Alby/ Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se Eriksberg. Dessa platser ska också innehålla väl fungerande bytespunkter till ”Cykelplan för lokala busslinjer och ha hög tillgänglighet för gång och cykel. De sammanbindande Botkyrka kommun”, cykelstråken ska klara snabb trafik. 2010

Framkomlighet och tillgänglighet gynnas också av en förbättrad Hågelbyled, såsom den fördjupade planeringen i Program för Hågelby–Eriksberg–Lindhov redovisar närmare. Framkomligheten i centrala Tumba behöver utvecklas, hur detta närmare PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV ska utformas får läggas fast i en kommande fördjupad planering. När vägarna - JANUARI 2011 utvecklas har cykelförbindelser och buss företräde före bil vid eventuell målkonflikt.

För att skapa förutsättningar för ett förbättrat trafiksystem ska tillskott av bostäder och verksamheter lokaliseras så att underlaget för kollektivtrafikutveckling för- bättras. Centrala Tullinge, Riksten, centrala Tumba, Hågelby, Eriksberg, Alby och

1 centrala Hallunda fyller viktiga sådana funktioner. 101221

För lokala behov är det viktigt att denna infrastruktur utvecklas: Program för • Spårväg Botkyrka: Flemingsberg–Riksten–Tumba–Alby–Hallunda–Fittja–Masmo Hågelby, Eriksberg • Förbifart Tullinge och Lindhov”, 2011 • Kopplingen i centrala Tumba: Huddingevägen–Dalvägen–Hågelbyleden–KP Arnoldssons väg • Hågelbyleden upprustning, ny delsträckning med ny anslutning till E4/E20 • Regionala cykelvägar • Bytespunkter i Botkyrkas tyngdpunkter

PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN 67 Riktlinjer för regionala behov Till viktiga målpunkter i regionen prioriterar vi framkomlighet. Botkyrka ska vara en del av storstaden – en sammanhållen del av huvudstadsregionen. Det ska vara lätt att kunna nå innerstaden, de regionala stadskärnorna i både södra och norra delarna tillgänglighet av regionen samt flygplatserna. Detta ger tillgång till den regionala arbetsmarknaden framkomlighet och skapar konkurrenskraft för näringslivet. Botkyrkaborna får också tillgång till utbildning och regionalt utbud av olika slag. Tillgängligheten ökar till regionala PRIORITERING mötesplatser, evenemang och besöksmål samtidigt som det skapar underlag för besöksmål i Botkyrka.

Ett exempel där framkomlighet går före tillgänglighet är det breda spårområdet i centrala Tumba. Möjligheten att vända pendeltåg i Tumba ger förutsättningar för både tätare och bättre tågtrafik (Arlanda–Uppsala utan byten). Men det sker till priset av sämre tillgänglighet inom Tumba med svårare passager över spårområdet.

Snabb spårtrafik är prioriterad. I övrigt är det viktigt att stombusslinjer har hög framkomlighet i vägsystemen. Regionala cykelstråk ska få ökad betydelse för arbetspendling. Bytespunkterna är viktiga även här.

Nya trafikintensiva eller transportberoende verksamheter ska i första hand lokaliseras på platser med god tillgänglighet till antingen E4/E20 eller tvärförbindelse Södertörn.

Hallunda C, Alby C, Eriksberg och stråken däremellan – vision om en helhet

Hallunda, Alby och Eriksberg är tre Genom att binda samman Hallunda, att röra sig mellan Alby och Hallunda bostads- och verksamhetsområden Alby och Eriksberg ger man plats för på ett helt annat sätt. Fågelvägen är som i dagsläget är skilda åt. E4/E20 nya bostäder och verksamheter längs det bara en dryg kilometer mellan de skiljer Hallunda från Alby och Eriksberg nuvarande Hågelbyleden, som görs båda centrumen. Kollektivtrafiken ska och Hågelbyleden skiljer Eriksbergs om till lokalgata. Vi reserverar mark utvecklas och förbättras, framtidssiktet verksamhetsområde från Alby. Trafik- för en ny dragning av Hågelbyleden är spårtrafik.. systemet i och mellan områdena tar väster om Eriksberg. Motorvägen överhanden och är helt anpassat för vid Hallunda trafikplats kan på sikt bilar. däckas över och det blir då möjligt FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

68 PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN För regionala behov är det viktigt att denna infrastruktur utvecklas: • Citybanans uppbyggnad i Stockholm – förbättrar pendeltågstrafiken • Upprustning av röda tunnelbanelinjen • Spårväg Syd – kopplar samman två regionala stadskärnor, Flemingsberg och Om det fanns bussar Kungens Kurva–Skärholmen som gick direkt hela • Spårväg eller annan kapacitetsstark kollektivtrafik som kopplar ihop: dagen hade det vara Flemingsberg–Riksten–Tumba–Alby–Hallunda–Fittja–Masmo lättare att lämna bilen hemma och använda • Förbifart Stockholm mer kollektivtrafik.

Botkyrkabor – oavsett kön, socioekonomisk bakgrund och eventuell funktionsnedsättning – behöver ha tillgång (socialt och fysiskt) till storstadens och samhällets alla arenor – arbetsplatser, utbildning, institutioner. Det stärker den sociala sammanhållningen i regionen.

Övergripande trafikstruktur. Botkyrka behöver starka kopplingar mellan storstadens olika delar för att öka den sociala sammanhållningen och vidga arbetsmarknaden. De namngivna punkterna står för tyngdpunkter som behöver kopplas samman av ett system av kapacitetsstarka väg- och spårkopplingar.

PLANERINGSSTRATEGI: HEMMA I STORSTADEN 69 nära till storstadsnatur

Planeringsstrategi i korthet – Nära till storstadsnatur

--Inom Botkyrka kommun finns stora områden med natur, sjöar och kulturmiljöer. Vi vill utveckla de här områdenas sociala och ekologiska värden.

--Vi vill erbjuda bättre tillgänglighet till såväl uteaktiviteter och motionsanläggningar som till motsatsen – tystnad, avskildhet och lugn. Botkyrkas storstadsnatur har olika sociala funktioner. Här finns: ”Vardagsrum”, parker och grönom- råden nära bostaden, ”Aktivitetsrum” utanför stadsbygden för promenader och motion samt ”Utflyktsrum” på landsbygden för friluftsliv och utflykter.

--Vi har en syn på kulturmiljön inom stadsbygden som föränderlig där var tid tillför sin ”årsring” till stadsmiljön. På landsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi vill bevara landskapets övergripande karaktär och endast bygga nytt i traditionella bebyggelselägen.

--Genom Botkyrka går Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Vår linje är att de gröna områdenas värden behöver utvecklas och att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. Vi vill också upprätthålla gröna samband för att skapa en kontinuerlig och sammanhäng- ande grönstruktur.

70 70 Inom Botkyrka kommun finns riktigt stora områden med natur, vatten och kulturmiljöer. De här områdena har betydande värden – ekologiska och sociala, för friluftsliv och upplevelser. De är en potential för Botkyrkaborna och för hela regionen som vi vill utveckla och använda smartare.

Vi vill därför arbeta för att naturen och kulturmiljöerna ska kunna användas mer och av fler och ytterligare stärka Botkyrka som en bra plats att bo på. Inom våra stadsdelar behöver vi också bra parker och gröna promenadstråk. Vi vill också arbeta med att säkerställa och i vissa avseenden utveckla de ekologiska kvaliteterna inom Hos mig odlar vi i våra natur- och vattenmiljöerna. Obebyggda områden och särskilt jordbruksmark ska grönområden. Det sparas för framtiden. måste man behålla när man bygger hus. När I följande avsnitt beskriver vi vad vi som kommun vill uppnå, varför och hur. min fru och jag promenerar, det är Vi har delat in texten i tre avsnitt – Nära till storstadsnatur (sid. 71), Botkyrkas jättevackert på kulturmiljöer (sid. 78) och Botkyrkas naturvärden (sid. 80). morgonen, det är så tyst, inga avgaser, fåglarna och livet börjar vakna, skönt att andas Nära till storstadsnatur djupt.

Vi ser att Botkyrkas blå (vatten) och gröna värden stärker Botkyrkas attraktivitet och vi vill att de ska bli en tydligare del av Botkyrkas identitet. För storstadsbor blir det allt viktigare med nära tillgång till uteaktiviteter och motionsanläggningar precis som till motsatsen – avskildhet, tystnad och lugn.

Vi vill dela in storstadsnaturen i tre ”nyanser av grönt” beroende av hur naturen används, det vill säga beroende av vilken social funktion naturen har i olika delar av kommunen. Vi riktar in vår utveckling och förvaltning av storstadsnaturen efter de olika funktionerna.

à Läs också om “Närhet till upplevelser – klimatsmart” på sidan 34.

Öka tillgängligheten

I Botkyrka finns god tillgång och närhet - Skyltar som visar vägen till naturen tryggheten och därmed tillgängligheten till storstadsnatur. Men vi behöver för- och bra informationsskyltar på plats - Tillgänglighet handlar också om bättra tillgängligheten. Tillgängligheten om naturen, kulturmiljön och platsens kunskap om natur och kulturmiljöer. ska vi stärka både genom fysiska och historia Den kan vi förmedla exempelvis sociala åtgärder: - Belysning på vissa platser för att öka genom skolan och guidade turer. - Möjligheten att ta sig ut i naturen med kollektivtrafik behöver förbättras - Tydliga entréer till naturen eller kulturmiljön med parkeringsplatser, bänkar och skyltar - Märkta leder och promenadslingor - Ökad tillgänglighet för personer

som har någon funktionsnedsättning BOTKYRKA KOMMUNFOTO: - Bra information om utbudet och kartor på kommunens webbsida

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 71 Olika nyanser av grönt

Mörkgrönt vardagsrum Den bostadsnära storstadsnaturen har en uppgift att fylla som ”vardagsrum”. Vardagsrummet används dagligen av dem som bor och arbetar i stadsdelen. Här Parker, lekplatser, sker lek, odling, sport, brännboll, festivaler, promenader och picknick. Här finns den badplatser och egna eller gemensamma trädgården, odlingslotten, bostadsgården, lekplatsen och odlingslotter är viktiga sociala stadsdelens park. Dessa mer anlagda ytor kompletteras med dungar av skog. mötesplatser. • ”Vardagsrummet” behöver vara snyggt och tryggt. • Vi vill säkra sammanhängande stråk och hoppstenar av storstadsnatur inom stadsbygden som leder igenom och ut till omgivande natur. • Vi vill tydliggöra vad av park och grönstrukturen inom stadsbygden som är privat, halvprivat och offentlig. Det behövs fler • Med en övergripande strategi att förtäta och komplettera bebyggelsen inom utspridda lekparker i stadsbygden kommer delar av det som idag ses som mörkgröna vardagsrummet kommunen. Idag det tar ca 20–25 min att bebyggas. att gå till en lekplats från där jag bor.

Lek och umgänge i Körsbärsparken

Körsbärsparken i Tullinge planerades fanns på plats och förädlade dem. och fick en jättestor hammock som i samband med Tullinge trädgårdsstad Kommunen bjöd in Tullingeborna lockar både till lek och till umgänge. och den ligger i anslutning till förskolan för att få in synpunkter och idéer för Skogsbacken planerades kring en Bäverhyddan. Innan förskolan och parkens utformning. Resultatet blev att naturlig skogskulle med stora träd parken byggdes fanns här olika träd, marken delades in tre delar: lekplats, och stenblock. Och lekplatsen fick en buskar och en stenmur. Arkitekten trädgård och skogsbacke. Trädgården stor utmanande klätterställning som utgick ifrån de förutsättningar som planterades med många körsbärsträd inbjuder till lek och strapatser. FOTO: CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK

72 PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR Grönområdens sociala funktion. Vi delar in storstadsnaturen i tre ”nyanser av grönt” beroende av hur naturen används. Kartan visar också kommunens så kallade tysta områden klass B, områden med begränsad förekomst av samhällsbuller. I kartläggningen av de tysta områdena 2006 ingick inte buller från flygtrafik, sjötrafik och källor utanför kommungränsen. Kartan visar också var vi vill upprätthålla bra eller skapa bättre entréer till naturen.

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 73 Grönt aktivitetsrum Storstadsnaturen i direkt anslutning till stadsbygden har en uppgift att fylla som ”aktivitetsrum”. Här finns plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Aktiviteter som inte sker dagligen, men ändå ofta. • ”Aktivitetsrummet” behöver vara lätt att hitta och ta sig till. • Vi vill upprätthålla och skapa flera tydligare entréer till aktivitetsrummen i FÖRSLAG TILL INRIKTNINGSPROGRAM FÖR FRILUFTSOMRÅDET LIDA - RIKSTEN storstadsnaturen. • Vi ser framför allt att följande områden kan utvecklas till bättre aktivitetsrum i storstadsnaturen: området från Norsborg ut mot Sturehov slott, området mellan

”Inriktningsprogram Hågelbyleden och Tullingesjön, området från Hågelbyparken till Norsborg för friluftsområdet samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida. Dessa områden kan Lida–Riksten”, 2006 utvecklas och göras mer tillgängliga utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. • Vi vill stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna – främst till de storstadsnära stränderna längs Mälaren, Albysjön, Tullingesjön och Aspen. FOTO: ANNA AVILOV FOTO: FOTO: MARIANNEFOTO: WLADIS

Stigen runt Aspen och Lida friluftsområde.

74 PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR Ljusgrönt utflyktsrum Storstadsnaturen på lite längre avstånd från stadsbygden fyller många funktioner. Den är förstås ett hem för flera Botkyrkabor, här finns fritidshus och här pågår en del näringsverksamheter. Men i det här sammanhanget vill vi peka på områdets funktion som ”utflyktsrum” för storstaden. Här kan man plocka svamp och bär, Det är kul att plocka svamp runt Olberga vandra och göra utflykter – det vill säga naturupplevelser och friluftsliv som man gör och Iselsta! mera sällan. Det är även här det går att hitta så kallade tysta områden, områden med begränsad förekomst av samhällsbuller. • Natur- och kulturvärdena i ”utflyktsrummet” har ett stort socialt värde för storstadsbornas rekreation – större än vad motsvarande områden har långt från en storstad. • ”Utflyktsrummet” har en allt större betydelse för att Botkyrkas stadsdelar ska vara en bra plats att bo på i storstaden. • När verksamheter och bebyggelse utvecklas och förändras här ska det gå att förena med behovet av storstadsnära ”utflyktsrum”. Med andra ord är värnandet av det ljusgröna utflyktsrummet viktigt. FORO: MARIANNE WLADIS

Is på Getaren.

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 75 Botkyrkas sjöar och kust I Botkyrka finns drygt 30 sjöar och en lång kust mot havet. Vattenmiljöerna och stränderna är i första hand artrika ekosystem. Dagens strandskyddskyddslagsiftning syftar till att skydda djur och växter som lever på och i närheten av stränderna samt i vattnet. Strandskyddet kan också gälla bäckar och små vattendrag. Men strandskyddet ska också hålla ständerna öppna för friluftsliv.

Tack vare strandskyddet har vi möjlighet att promenera längs stränderna, bada, fiska, åka skridskor med mera. Det generella strandskyddet är 100 meter och det utökade är 300 meter. Områden som idag är detaljplanelagda och ligger inom 100 meter från strandlinjen, kan få ett återinträtt strandskydd om detaljplanen behöver ändras. Vi ser att Botkyrkas vatten har en potential att få en större betydelse för kommunens identitet och attraktivitet. Vi vill därför stärka Botkyrkabornas tillgång till stränderna – främst de storstadsnära stränderna. Ny bebyggelse vid vatten ska hålla avstånd till stranden, dels för att säkra allmänhetens tillgång till stränder och dels för att ta hänsyn till översvämningsrisken (kartor över översvämningsrisk finns på sidan 35). Länsstyrelsen har gjort en översyn av det utvidgade strandskyddet. I maj 2014 vet vi fortfarande inte hur detta kommer att påverka det strandskydd som finns i Botkyrka idag. FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Slagstabadet.

76 PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR Strandskydd. Zoner runt stränder som är skyddade från till exempel ny bebyggelse. Det generella strandskyddet är 100 meter och det utökade är 300 meter. Kartan visar de områden som skyddas enligt lagstiftningen år 2013.

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 77 Botkyrkas kulturmiljöer

Botkyrka har en rik och mångskiftande kulturhistoria – här finns allt från hällristningar till moskéer och kyrkor. På många platser i kommunen finns spår av förhistoriska boplatser sida vid sida med moderna byggnader. De perioder som ger Botkyrka sin

En rik och mång- kulturhistoriska prägel i form av bebyggelse och landskapsmiljöer kan grovt delas in i facetterad kulturmiljö jordbrukarsamhället, industrisamhällets järnvägsbyggarfas samt byggandet av tunnel- skapar identitet, baneförorter. De här faserna kan vi se på många håll i Botkyrka och på vissa platser är stolthet och samhö- righet. Det förstärker de kulturhistoriska särdragen särskilt välbevarade. Vissa av dessa ”spår” är skyddade upplevelsen av av kulturminneslagen, exempelvis fornlämningar och kyrkor byggda före 1940. Andra hemkänsla. kulturmiljöer i kommunen har bedöms ha ett stort allmänintresse för Sverige och har lyfts fram som riksintressen för kulturmiljövården.

I maj 2014 antog kommunfullmäktige ett kulturmiljöprogram. Kulturmiljöprogram- met lyfter fram miljöer som speglar kommunens utveckling från forntid fram till idag. Programmet tydliggör miljöernas kulturhistoriska karaktärsdrag och anger riktlinjer för framtida plan- och bygglovshantering. Områdena är tydliga informa- tionsbärare för viktiga perioder i kommunens historiska utveckling.

Kulturmiljöprogrammet betonar dessa synsätt inom:

Kulturmiljöprogrammet • Inom stadsbygden har Botkyrka en syn på kulturmiljön som föränderlig och vi är ett webbdokument, har en ambition att varje tid tillför sin ”årsring” till stadsmiljön. Nya byggnader den hittas på: och miljöer representerar sin tid. De kan ligga sida vid sida med det gamla, utan www.botkyrka.se/ kulturmiljoprogram att för den skull förlora respekten för den äldre bebyggelsen i termer av mått och skala. Vi ska sträva efter en god helhetsverkan. • Utanför stadsbygden gäller en landskapssyn, som innebär att vi i första hand ska se till landskapets övergripande karaktär och sträva efter traditionella bebyggelselägen. Det är viktigare än att till exempel bygga traditionsenliga hus. • Kulturmiljöerna i Botkyrka ska bli en bättre tillgång för Botkyrkaborna och andra storstadsbor. De utgör en resurs som kan nyttjas mer.

Vi vill också peka ut ett antal miljöer och objekt som är särskilt betydelsefulla på en övergripande nivå: • Riksintressenas kärnområden. Inom kommunen finns riksintressen för kulturmiljö, se sidan 128ff. Kommunen betraktar kärnorna för dessa områden som viktigast. • Gröna kulturmiljöer, det vill säga kulturmiljöer med naturvärden som finns identifierade i Botkyrkas naturvårdsprogram, Botkyrkas gröna värden. • Fornlämningar, byggnadsminnen (Tumba bruk) och olika religiösa byggnader.

Varsamhet och hänsynstagande till befintliga kulturmiljöer kan innebära en målkon- flikt med kreativt stadsbyggande, se sidan 88. Men en modern syn på kulturmiljöer inbegriper en acceptans för kulturmiljöer såsom föränderliga.

Bevara jordbruksmark – bygg i traditionella lägen Områden som i dag är obebyggda och särskilt jordbruksmark ska i första hand bevaras oexploaterad. Det finns flera skäl till detta. Ur ett globalt perspektiv på klimatproblemen behöver vi slå vakt om befintlig jordbruksmark, det vill säga plats för matproduktion. Ur ett klimatperspektiv finns det också skäl att i första hand samla ny bebyggelse till kollektivtrafiknära lägen. Ur ett kulturmiljöperspektiv kan man också konstatera att bevarad jordbruksmark och betesmark innebär att vi samtidigt slår vakt om de öppna landskapsrummen. I mötet mellan det öppna och det trädbevuxna landskapet är miljön ofta starkt kulturpåverkad av vegetation, byggnadsrester och gamla vägar. Här finns de

78 PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR Värdefulla kulturmiljöområden. I Botkyrka finns flera riksintresseområden för kulturmiljövård, vissa delar av dem ser vi som särskilt värdefulla. De kulturmiljöområden som finns numrerade ovan anser vi ha höga kulturvärden, läs mer om dem i vårt webbaserade kulturmiljöprogram.

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 79 traditionella bebyggelselägena. Ny bebyggelse ska ligga här, men med respekt till befintliga kulturlämningar.

àà Läs mer om kommunens jordbruksmark kopplat till klimatfrågan i avsnittet “Klimatsmart bebyggelse” på sidan 34.

Botkyrkas naturvärden

Den övergripande synen på Botkyrkas naturvärden uttrycks i kommunens naturvårds- program. I programmet beskrivs de värden och naturtyper som finns och här anges Botkyrkas gröna värden mål och strategier för kommunens arbete med naturvård. Följande mål ingår i Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun programmet: • Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur – nu och i framtiden • Värna och utveckla naturvärdena • Värna och utveckla de gröna kulturmiljöerna • Öka kunskapen om och förståelsen för naturen ANTAGET AV KOMMUNALFULLMÄKTIGE 2010-11-25

I det här avsnittet i översiktsplanen vill vi främst redovisa den generella grön- ”Botkyrkas gröna strukturen och peka ut vilka områden som är skyddade och var vi ser behov av värden”, 2010 stärkta gröna samband. Kartan här intill visar naturområden som på olika sätt är skyddade.

Eld som naturvård

Skogsbrand finns med i skötselplanen solälskande tallen, som föryngras bra slangar byggas och eftersläcknings- för Lida naturreservat. I maj 2012 på brända ytor, till den vackra sotsvarta arbetet kan ta veckor om det är varmt utfördes den första naturvårdsbrän- praktbaggen som bara kan föröka sig i och blåsigt. En helikopter måste finnas ningen. En naturvårdsbränning görs för bränd ved. Vissa växter behöver riktigt i närheten som kan vattenbomba om att efterlikna en riktig skogsbrand. hög marktemperatur för att gro, som till branden sprider sig mer än avsiktligt. Brand är en väsentlig del av skogens exempel brandnäva och svedjenäva. Naturvårdsbränningen på Lida var den egen dynamik och skapar livsmiljöer för Det är arbetsamt att bränna skog. första i sitt slag inom Stockholms län många av skogens arter. Alltifrån den Brandgator ska röjas, system för vatten- och den första i kommunal regi i landet. FOTO: CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK

80 PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR Skyddad natur. Naturområden som på olika sätt är skyddade 2013.

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 81 Regionala gröna kilar, barriärer och gröna samband Genom Botkyrka går två så kallade regionala gröna kilar – Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Gröna kilar är stora sammanhängande naturområden som likt just kilar når långt in mellan storstadens olika bebyggda delar. De gröna kilarna har stor betydelse för oss storstadsbor som rekreationsplats och för växt- och djurlivet. Grönområden som hänger samman ökar chansen för överlevnaden hos växt- och djurarter och skapar en mer robust natur.

Som kommun är vår linje att ingrepp i de gröna kilarnas kanter måste kompenseras, till exempel med passager eller med åtgärder som stärker naturvärdena. Utvecklingen av Hågelby kommer att påverka Bornsjökilen, därför kommer två ekodukter att behöva byggas dels över Hågelbyleden dels över E4/E20 för att samtidigt stärka grönkilen.

I områden med förändringstryck, nära stadsbygden och vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala grönområden eller stråk, som behöver upprätthållas för att skapa en kontinuerlig och sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden har estetiska och sociala värden. De har också betydelse för dagvattenhantering, biologisk mångfald och som spridningsvägar för växter och djur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Kartan här intill visar gröna samband och var dessa behöver förstärkas samt Bornsjökilen och Hanvedenkilen.

Inom Botkyrkas gränser är det framförallt fyra platser där vi har behov av att överbrygga fysiska barriärer för att stärka gröna samband: 1. Över E4/E20 2. Över Hågelbyleden 3. Över Huddingevägen mellan Tullinge och Tumba 4. Över väg 226 mellan Tumba och Vårsta

Ekosystemtjänster

Bidrag från naturen till oss människor av biologiska processer. Ett exempel och vår livsvärld kan kallas för ekosys- på detta är växternas produktion av temtjänster. De är många gånger så luftens syre. självklara för oss att vi inte ens tänker Bra ekosystem ger bra ekosystem- på dem. Det kan handla om estetiska, tjänster. Om vi lyckas med hög bio- materiella och etiska värden, men också

logisk variation med många arter blir CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK rent livsuppehållande värden. Konkreta ekosystemen mer tåliga och mindre exempel är ett vackert landskap, binas känsliga för störningar. Det är därför pollinering, skogens tillväxt och ett viktigt att vi värdesätter och förvaltar sedumtaks fördröjning och rening av den biologiska mångfalden och eko- regnvatten. Livsuppehållande värden systemtjänsterna för kommande är atmosfärens sammansättning och generationer. jordmånsbildning som till en del styrs

82 PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR Gröna kilar och gröna samband. Kartan visar befintliga gröna samband men även de samband som behöver förstärkas. De stora sammanhängade naturområdena Bornsjökilen och Hanvedenkilen visas också i kartan.

PLANERINGSSTRATEGI: NÄRA TILL STORSTADSNATUR 83 utrymme för kreativitet

Planeringsstrategi i korthet – Utrymme för kreativitet

--Vi vill öka både det fysiska utrymmet samt den mentala och organisatoriska mottagligheten för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptansen för olikheter.

--Vi vill att mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna tar plats och syns i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dem synas.

--Vi ska vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för deras kreativitet.

--Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för deras kreativitet.

--Kreativt stadsbyggande ska skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt – det vill säga platser för väntade och oväntade möten.

--Utrymme för kreativitet ska förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut.

--Följande platser i Botkyrka ska stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksam- hetsområde samt stråken däremellan, även Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum samt Tumba centrum.

84 Vi vill ge utrymme för kreativitet. Begreppet kreativitet är mångsidigt och används i flera sammanhang, i Botkyrka kommun laddar vi begreppet med betydelser som nytänkande, Vi vill träffa politiker mångfald, idérikedom, tolerans och skaparkraft. oftare och att de ska komma dit vi är. Nu kommer de bara I Botkyrka ska det finnas utrymme för kreativitet – utrymme för Botkyrkabornas när det är val. kreativitet och skapande, för entreprenörskap och företagande, för kreativt stadsbyggande och för upplevelser. I Botkyrka ska det vara möjligt för människor att förverkliga sina idéer.

Vi har delat in texten i fem avsnitt – först ett om vår syn på kreativitet (sid. 85), därefter ett om utrymme för Botkyrkabornas kreativitet (sid. 86), ett om utymme för evenemang, idrott och kultur (sid. 87), ett om utrymme för kreativt stadsbyggande Använd Botkyrkas (sid. 88) och slutligen ett avsnitt om utrymme för kreativiteten hos företagare och kultur och språk- andra aktörer (sid. 91). kompetenser. Det är en unik tillgång internationellt. Vad vill vi uppnå med kreativitet? För oss är kreativitet till att börja med ett verktyg och ett förhållningssätt som vi vill använda i kommunens verksamhet. Genom att vara kreativa erbjuder vi bra utbildning och omsorg, arbetstillfällen, delaktighet och i förlängningen en hållbar framtid. Utbildning och annan verksamhet ska ge kunskap, stimulera och ta tillvara Botkyrkabornas kreativitet. Genom att vara en kreativ kommun hoppas vi kunna förstärka en positiv bild av Botkyrka och bli mer konkurrenskraftiga.

Hur vi som kommun arbetar spelar roll. Som kommun vill vi göra vad vi kan för att Botkyrka ska vara en plats där människor kan lyckas och kan förverkliga sina idéer. Kreativiteten behöver både fysiskt utrymme samt mental och organisatorisk mottaglighet för nytänkande, djärva oväntade idéer och acceptans för olikheter. Vår egen förmåga till förnyelse och vidsynthet är central. FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO:

Dialog om översiktsplanen.

PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET 85 Utrymme för Botkyrkabornas kreativitet

Som kommun vill vi ge människor möjlighet att förverkliga sina idéer – det vill säga ge utrymme för kreativitet. Det vill vi göra genom att ge Botkyrkabor möjlighet att: • lämna avtryck som syns i den fysiska omgivningen

Att få påverka • vara delaktiga i planering som rör dem och och vara delaktig i • få stöd för sin personliga utveckling utformningen av sin omgivning förbättrar De två första punkterna utvecklar vi nedan. Den sista av de här punkterna är inte upplevelsen av direkt relaterad till översiktlig fysisk planering, utan berör andra verksamheter i samhörighet och hemkänsla. kommunen. Till exempel bra förskola, utbildning, stöd till nätverk och föreningsliv, barn och ungas möjlighet till eget skapande, hjälp med att starta företag och så vidare.

Förverkliga idéer och sätta avtryck i omgivningen Mångfalden och idérikedomen hos Botkyrkaborna ska ta plats och synas i Botkyrka. Som kommun ska vi säga ja till fler individuella initiativ och låta dessa få avtryck i den fysiska miljön, alltså synas i omgivningen. Det kan vara allt från konst, utsmyckning och urban odling till utbyggnader på radhus, annorlunda arkitektur och verksamheter. Det här är en strategi som måste förenas med vårt myndighetsansvar och vårt ansvar att fatta långsiktigt hållbara beslut.

”Handbok i Inflytande frigör kreativitet dialog”, 2013 Vi ska ta vara på Botkyrkabornas kunskap och ge utrymme för medborgarnas kreativitet vid planering och förändringsarbete i vår verksamhet. Som individ – privat, på arbetsplatsen eller som medborgare – tappar man kreativitet om man inte blir lyssnad på eller inte blir tagen på allvar – det vill säga när man inte ges möjlighet till inflytande och delaktighet. I Botkyrka kommun har vi höga ambitioner beträffande delaktighet och inflytande och vi har ett väl utvecklat dialogarbete. De Botkyrkabor som vill ska ges möjlighet att påverka planering, utformning av parker, utsmyckning av offentliga miljöer och inredningen av fritidsgårdar och så vidare. Det ger oss bättre beslutsunderlag, det skapar tillit och förtroende.

För många dialoger tar död på kreativitet

Det finns risker med alla förtroende- skapande processer, inte minst dialogarbetet. Vi kan skada förtroendet och tilliten om vi använder dialogverk- tyget för mycket, vid fel tillfälle eller utan att göra klart förutsättningarna vid FOTO: JOHANNES LILJESON JOHANNES FOTO: just det tillfället. Man talar ibland om dialogtrötthet när vana dialogdeltagare upplever att de uttrycker sina synpunkter utan att något händer.

86 PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET Utrymme för evenemang, idrott och kultur

Vi ger utrymme för stora och små festivaler och andra evenemang. Det kan vara filminspelningar, musikfestivaler eller idrottstävlingar. Dessa arrangemang utgör många gånger neutrala arenor för upplevelser och möten på tvärs gängse sociala sammanhang. I alla stadsdelar ska vi ha lokaler, anläggningar och ytor för I en stad med ett evenemang – ett utbud av arenor som kompletterar varandra. brett utbud av sociala aktiviteter möts människor med olika bakgrund, vilket bidrar till större förståelse

FOTO: MARIA LANG FOTO: för olikheter och bättre social sammanhållning.

Inspelningen av ”The Girl With the Dragon Tattoo” i Subtopia Botkyrka.

Botkyrkas satsningar på kultur och kreativitet

Botkyrka har sedan början av 2000- idéer och sitt skapande. Projekt i linje fonden, Botkyrkas banbrytare och talet arbetat intensivt med en med strategin pågår redan: Kreativa Expedition Botkyrka är några av dem. upplevelsesatsning. Den har handlat om att locka hit kreativa företag och verksamheter inom kultur, utbildning och näringsliv. Cirkus Cirkör är kanske det mest kända företaget som numera förknippas med Botkyrka.

Nu vidareutvecklas och breddas kommunens arbete inom kultur och kreativitet. Kommunfullmäktige beslöt i april 2014 att anta strategin Kreativa Botkyrka. Den går ut på att Botkyrka ANJA CALLIUS /ONE FOTOGRAF EYED INKFOTO: AB ska vara en plats där människor kan förverkliga och få uppmärksamhet för sina idéer och att Botkyrkabor i sin vardag ska ha närhet till fysiska och sociala miljöer för att utveckla sina

PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET 87 Utrymme för kreativt stadsbyggande

För oss handlar kreativt stadsbyggande om att skapa kontrastrika platser med en mix av bekant, utmanande, gammalt och nytt – det vill säga platser för väntade och oväntade möten eller platser med vanliga och ovanliga hus, gator och torg. Vi vill ge oss på trista miljöer och överbrygga sociala och fysiska barriärer, bryta mönster, Marktillgången är en central fråga för stimulera sinnena och väcka idéer. För att lyckas med det behöver vi planera för företagare. Det är frihetsgrader. Vi behöver skapa och tillåta: ett problem idag. • mångfald i staden • friare spelrum • flexibilitet i planer • spännande arkitektur • konst i det offentliga rummet

På följande sidor utvecklar vi punkterna med riktlinjer för efterföljande planering och bygglovgivning.

Mångfald i staden Ett varierat bostadsutbud ger När vi förtätar och bygger nytt ska vi sträva efter en mångfald i staden med utrymme för en kontrastrika platser och utrymme för det oväntade. Byggnader ska ha olika blandad befolk- funktioner, blandade upplåtelseformer och växlande gestaltning i skala och uttryck. ning med olika socioekonomiska Vi ska undvika att riva för att bygga nytt, och istället låta det nya ta plats sida vid förutsättningar. sida med det gamla.

Vi vill se mångfald inom varje stadsdel, men också en mångfald mellan stadens olika delar. Stadsdelarna ska odla sin särart, och komplettera varandra till uttryck och innehåll.

Utrymme för det oväntade innebär att vi vill underlätta mötet med något nytt. I den lilla skalan kan det vara att förlägga en bankomat i bibliotek, konst i idrottshuset eller spännande bänkar utmed trottoaren.

à Läs mer om blandade upplåtelseformer i avsnittet ”Plats att växa” på sidan 56. à Läs mer om mötesplatser i avsnittet ”Hemma i storstaden” på sidan 62.

Om Botkyrka var en person

När vi tog fram översiktsplanen lät vi ”Personen heter Botvid Botkyrka kebab. Den är 150 Botkyrkaungdomar beskriva Botkyrka eller 1000 år, den jobbar som bibliotekarie, den lyss- som en person. Ungdomarna beskrev Botkyrka som en stor, mångsidig, fin nar på hip hop och landsmusik, den har gammeldags person med en god vilja, men som ofta och ryschpysch kläder. Den talar jättemånga språk blir missförstådd av andra. Det är en och kroppsspråk. Den är snäll och rolig men städar person som har stora drömmar men inte så mycket. Den är intresserad av miljö och sport. som ibland har svårt att uppnå dem. Det är en person av dubbelnatur, som Den är hälften kvinna, hälften man, inget eller båda. både är vacker och stökig och som har Den står i mitten av världen och vet allt men säger både en fin och en ful sida. Hen är tjej, inte så mycket”. kille, båda och eller utan kön.

88 PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET Friare spelrum Den här strategin inbegriper en ödmjuk syn på planering, nämligen att vi med planering varken kan eller helt ska förutbestämma hur en plats ska bli använd eller utformad. Därför vill vi medvetet lämna ytor som definieras som friare spelrum Det behövs när vi förtätar och bygger nytt. Vi ska undvika alltför hårt programmerade och bättre utbud tillrättalagda platser och istället bejaka det glömda och platser att upptäcka. En och information om aktiviteter kreativ plats är en plats som inte är helt fylld på innehåll, utan som man själv som och händelser i boende, verksam eller besökare kan fylla. Botkyrka.

I Botkyrka finns redan stora och små friare spelrum, till exempel platser för spontanidrott, sparad natur i bostadsområden och lite glömda baksidor här och där. Här finns också platser som slumpmässigt och delvis konfliktfyllt blivit friare spelrum, till exempel kvarteren vid Dalvägen i Tumba. Vi ska vid förtätning eller omvandling ändå slå vakt om den kreativitet som finns här.

På platser med både verksamheter och bostäder rör sig mer folk. Det ökar tryggheten. FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Dalvägen i Tumba, ett bra exempel på ett lite friare spelrum.

Förskolan Ugglan

Förskolan Ugglan i Alby fick Stockholm läns hembygdsförbunds byggnadspris 2010 för nybyggda hus. Eva Kamph var planarkitekt för byggnaden: ”Det är verkligen ett kul och annorlunda projekt där Botkyrkas slogan Långt ifrån lagom lyser igenom både form CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK. och fasad”, säger Eva. Hon tillägger att tomten var den stora utmaningen. ”Den var liten för en förskola, men med ett lösningsfokuserat tänk lyckades vi använda tomten där nu förskolan ligger på ett utmärkt sätt.”

PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET 89 Planer ska styra till flexibel användning En målkonflikt Vi vill öka flexibiliteten i våra nya detaljplaner och när vi gör om gamla. Vi ska för kreativt stadsbyggande undvika att styra funktion och gestaltning alltför hårt. Det ger utrymme för kan vara hänsyn funktionsblandning. Det ökar möjligheten att förverkliga idéer och initiativ från och varsamhet enskilda Botkyrkabor. Framförallt ger det utrymme för föränderlighet över tid. Vår till befintliga kulturmiljöer. Men syn på en plats förändras på samma sätt som våra behov av barnomsorg, bostäder en modern syn och handel skiftar. på kulturmiljöer inbegriper en acceptans för Spännande arkitektur och konst i det offentliga rummet kulturmiljöer som Botkyrka har länge varit en plats för spännande och samtida arkitektur – och det föränderliga och en tanke kring ska vi fortsätta med. Vi vill våga sticka ut, bejaka variation och mer internationella att var tid tillför inslag. sin ”årsring” till stadsmiljön. Kreativt I Botkyrka kommun tillämpar vi enprocentsregeln som innebär att en procent av våra stadsbyggande tar steg utanför normen kostnader för allmänna anläggningar och fastigheter går till investeringar i offentlig och uppskattas konst och utsmyckning. Vi vill ge utrymme för konsten, både den vi finansierar kanske därför inte gemensamt genom enprocentsregeln och den som Botkyrkaborna själva skapar i alltid av alla. Det kan finnas saker i allt från legala graffitiväggar, plats för utsmyckning och scener för spontana till Botkyrka som är litet planerade uppträdanden. utanför ramen. à Läs mer om vårt stadsbyggande i avsnittet ”Plats att växa” på sidan 44ff. à Läs mer om kulturmiljö i avsnittet ”Nära till storstadsnatur” på sidan 78.

Residence Botkyrka

Residence Botkyrka är ett ateljé- program för internationellt verksamma konstnärer och arkitekter. Där kan olika kunskaper och erfarenheter mötas och utvecklas i gränslandet mellan konstnärligt och pedagogiskt arbete, samhällsbyggnad och forskning. Residence Botkyrka undersöker

konstens möjligheter att påverka en ISABEL LÖFGREN/SATELLITSTADEN FOTO: plats och platsens identitet. Residence Botkyrka intresserar sig också för frågor om medskapande och hur samverkan mellan människor kan bidra till förändringar, hur samhälle och människor kan växa tillsammans. Bilden visar ”pimpade” paraboler i Fittja i Isabel Löfgrens konstprojekt Satellitstaden.

90 PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET Utrymme för kreativitet hos företag och andra aktörer

Som kommun vill vi ge nya och befintliga företag och andra aktörer möjlighet att

1[14]

Kommunledningsförvaltningen förverkliga sina idéer, det vill säga vi vill ge utrymme för kreativitet. Vi vill att 2014-03-28 Dnr KS/2013:72:

Referens Mottagare Ahmad Azizi Kommunfullmäktige Botkyrka ska vara platsen för en betydande andel av regionens företagande och

Strategi för demokrati och delaktighet

Demokrati och delaktighet i Botkyrka Demokratin i Botkyrka är inte bara för medborgarna. Demokratin i Botkyrka ska platsen för olika verksamheters spännande idéer. byggas av och utvecklas med medborgarna. Alla vi som arbetar i Botkyrka har en viktig uppgift i att lyssna till och möta behoven hos olika samhällsgrupper.

Denna strategi anger den övergripande inriktningen för Botkyrka kommuns arbete för demokrati och delaktighet. Den är en del av kommunens ordinarie verksamhet och syftar till att • vägleda kommunens arbete för demokrati, delaktighet och inflytande • vara ett stöd i den politiska styrningen och för förvaltningen Kommunens demokratiarbete ska underlätta för alla medborgare och samhälls- grupper att vara delaktiga i demokratiska processer genom att undanröja struktu- rella hinder kopplade till kön, ålder, social, ekonomisk, kulturell eller etnisk bakgrund, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller funktionsnedsättning.

I det här sammanhanget är både platsen Botkyrka och Botkyrkaborna en potential Huvudansvaret för att försvara och utveckla demokratin ligger på Botkyrkaborna själva och deras sammanslutningar så som politiska partier och andra organisationer. Men politiska organ och förvaltningar ska stödja demokratiutvecklingen och underlätta för Botkyrkaborna att delta och engagera sig.

Botkyrkas kommunfullmäktige beslutar om strategin. Den omfattar den politiska organen, förvaltningarna och den helägda kommunala bolag. Strategin är grunden för kommunens prioriteringar för demokratiutvecklingen i kommunens flerårspla- för regionen att ta tillvara. Här visar vi vår översiktliga inriktning för olika ner, och för nämndernas beslut om konkreta demokratifrämjande insatser i sina respektive ettårsplaner. Den riktar sig så väl till förtroendevalda som till chefer och medarbetare i kommunen, strategin ska lämna avtryck i Botkyrkabornas vardag.

Strategins innehåll Strategin inleds med ett avsnitt om demokrati för en hållbar samhällsutveckling och med en kort tillbakablick av kommunens tidigare arbete med demokratiut- veckling. Den mest omfattande delen av strategin innehåller utvecklingsområden verksamheters profilering och lokalisering, sammantaget ger vi utrymme för 15 000 för demokrati och delaktighet. Vi har identifierat sju utvecklingsområden:

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 61436 Sms·0733-807872· E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se fler arbetstillfällen i Botkyrka.

”Strategi för demokrati Profilering: och delaktighet”, 2014 • Vi välkomnar särskilt företag och aktörer med inriktningar inom miljö, hälsa och kreativa näringar. • Vi ger utrymme för nya företag som vill etablera sig i kommunen och för befintliga Botkyrkaföretag som vill växa. • Vi ger utrymme för företag och näringsliv, socialt företagande och andra initiativrika aktörer – från små lokala förmågor till stora multinationella bolag.

Lokalisering: • På kartan på sidan 93 ringar vi in var i Botkyrka vi ger utrymme för nya Fler arbetstillfällen verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för Botkyrka 2040 behövs för att sänka arbetslösheten, vilket och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen förbättrar mångas under en lång tidsperiod. levnadsvillkor och ökar • Utöver de områden som ringas in på kartan välkomnar vi etableringar av folkhälsan. ickestörande verksamheter och service inom övriga delar av de bebyggda områdena, gärna integrerat med bostäder. Vi ser att följande platser i Botkyrka bör stärkas som noder och tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik och service: Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråket däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Tumba centrum samt Vårsta centrum. • I samverkan med den privata fastighetsmarknaden förmedlar vi tomter, företagshotell, lokaler, ateljéer och studios. • Som kommun inser vi att kreativa och innehållsrika miljöer är en viktig lokaliseringsfaktor för många företag och aktörer. Vi vill i högre grad blanda företag och bostäder, vilket i sin tur ger bättre underlag för handel, service och rörelse dygnet runt. I tabellen på sidan 92 har vi markerat var vi tror att bostäder med fördel kan förenas med verksamheter. • Vi stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens Kurva – Skärholmen och Södertälje. Här finns viktiga arbetsplatser och utbildningsplatser för Botkyrkabor.

PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET 91 INRIKTNING VERKSAMHETSOMRÅDEN, BOSTÄDER HANDEL TJÄNSTER KONTOR PRODUKTION LOGISTIK MÅLBILD 2040

1. SLAGSTA STRAND & BOTKYRKA HANDELS- Ja Ja Ja Ja Ja Ja PLATS “Handel, marina och logistik nära E4/E20“

2. FITTJA CENTRUM ”Stadsdelscentrum” Ja Ja Ja Ja Nej Nej

3. SUBTOPIA, HANGAREN M.M. Ja Nej Ja Ja Ja Nej ”Förortsparadis för kreatörer”

4. HALLUNDA C, ALBY C & ERIKSBERG Ja Ja Ja Ja Nej Nej ”Stadsdelcentrum och idé till stråk emellan”

5. ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Ja Ja Ja Ja Ja Nej ”Bra läge vid E4/E20”

6. LOVISEBERG ”Blandindustri” Nej Ja Nej Nej Ja Nej

7. TUMBA CENTRUM ”Större stadsdelscentrum” Ja Ja Ja Ja Nej Nej

8. HAMRADALEN Ja Ja Ja Ja Ja Nej ”Alfa Laval, ABC-tomten och Tumba köpcenter”

9. DALVÄGEN ”Kreativ blandning” Ja Ja Ja Nej Ja Nej

10. HAMRINGE ”Spännande industrimiljö” Ja Ja Ja Nej Ja Nej

11. SKYTTBRINK ”Hantverksby” Nej Nej Ja Ja Ja Nej

12. TULLINGE CENTRUM ”Stadsdelscentrum” Ja Ja Ja Ja Nej Nej

13. ALFRED NOBELS ALLÉ Ja Nej Ja Ja Ja Nej ”Företag med hälsoinriktning”

14. BOTKYRKA HANTVERKSBY ”Småindustri” Nej Nej Ja Ja Ja Nej

15. RIKSTENS FRILUFTSSTAD Ja Ja Ja Ja Ja Nej ”Företagspark med hälsoinriktning”

16. PÅLAMALM Ja Nej Nej Nej Ja Nej ”Plats för masshantering”

17. BOVALLEN ”Blandindustri” Nej Nej Ja Nej Ja Nej

18. VÅRSTA CENTRUM ”Mindre stadsdelscentrum” Ja Ja Ja Ja Nej Nej

19. KASSMYRA ”Idé för verksamheter och bostäder” Ja Nej Nej Ja Ja Nej

20. BRANTBRINK ”Längs Förbifart Tullinge” Ja Ja Nej Ja Ja Nej

21. LÄNGS E4/E20 ”Verksamheter finns utmed E4/E20” Nej Nej Ja Ja Ja Nej

22. ROSENHILL ”Längs väg 225 i Grödinge” Ja Ja Ja Ja Ja Nej

23. TYTTINGE ”Bra läge mot Södertälje” Ja Nej Nej Nej Ja Ja

24. HIMMERFJÄRDSVERKET Nej Nej Ja Nej Ja Nej ”Plats i anslutning till avloppsreningsverket”

25. HANVEDENMOSSEN ”Masshantering och upplag, uppställning av tunga Nej Nej Ja Nej Nej Ja fordon”

26. HÅGELBYPARKEN Nej Ja Ja Nej Nej Nej ”Upplevelse och populärt besöksmål”

Bostäder: Anger om verksamhetsområdet ska kunna kombineras med bostäder eller inte Handel: Dagligvaruhandel, sällanköpshandel Tjänster: Privat och offentlig service, t.ex. förskolor, frisörer, verkstäder och upplevelser Kontor: Kontor, administration, forskning och utveckling, indoor försäljning etc. Produktion: Tillverkningsindustri och masshantering Logistik: Storskalig transport och terminalverksamhet.

92 PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET Verksamhetsområden. I dessa områden ger Botkyrka kommun utrymme för verksamheter med olika profilering. Kartan anger en målbild för 2040 och profileringen ska ses som en inriktning och möjlighet för utvecklingen under en lång tidsperiod. Utanför dessa områden prövar vi etableringar från fall till fall. Ickestörande verksamheter och viss service vill vi gärna integrera med bostäder.

PLANERINGSSTRATEGI: UTRYMME FÖR KREATIVITET 93 markanvändnings- LILJESON JOHANNES FOTO: strategi

94 I denna del av översiktsplanen presenterar vi vår markanvändningsstrategi. Den visar vår övergripande 4 avvägning mellan olika allmänna intressens mark- anspråk.

Vi presenterar en markanvändningskarta för hela kommunen med målbild 2040 och tittar sedan närmare på fyra olika delar av kommunen: - Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg - Tullinge - Tumba och Vårsta - Grödinge och övrig landsbygd

Vår övergripande strategi är att bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollek- tivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för 20 000 nya bostäder och 15 000 nya arbetstillfällen. Vi vill göra storstads- nära natur mer tillgänglig och skapa fysiska strukturer som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad.

Vi inleder med en förklaring av markanvändningskartornas färger och tecken.

95 Förklaring av markanvändningskartorna

Målbild 2040, inte nuläge Markanvändningskartorna visar en önskad målbild för Botkyrka 2040.

Inga exakta linjer Avgränsningar och sträckningar på kartan är grovt dragna. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden.

Efterföljande planering måste beakta risker och restriktioner I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner som utvecklingen av en viss plats behöver beakta. Här i översiktsplanen redovisar vi markstabilitet, buller, över- svämningsrisk, riksintressen, strandskydd med mera. För plan- och bygglovhandläggare i kommunen finns mer detaljerade kartor och fler kartläggningar tillgängliga som underlag. Landsbygd àà Läs mer om risker och restriktioner i avsnittet “Vi ska bygga på bra platser – med tanke på risk och säkerhet” på sidan 50.

Stadsbygd – landsbygd Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats, landsbygd. Inom stadsbygden finns bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På kartan markeras stadsbygden som röd, orange och gul. Utanför stadsbygden finns landsbygden. På vissa ställen i Botkyrka är gränsen mellan stad och land skarp, men på många håll är den mer diffus. Till exempel Tät stadsbygd har området mellan Tumba och Alby starka funktionella samband med staden och kan i egentlig mening inte betraktas som landsbygd, men heller inte som stadsbygd. Det finns fler otsvarandem områden i regionen som Järvafältet, Årstafältet eller till och med Djurgården. Vi har valt att behandla all mark utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan 112ff. Medeltät stadsbygd Tät, medeltät och gles stadsbygd De olika färgerna för stadsbygd anger önskad täthet. Den önskade tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första Gles stadsbygd hand från närhet till kollektivtrafik, men också från en värdering av olika platsers förutsättningar och behov. Täthet är ett begrepp som inom planering kan definieras på flera sätt och avse olika aspekter – befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus, hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi medvetet begreppet utan att göra någon specifik definition. Tät och medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt hur avgörs i nästa steg i planeringen när fler behov och intressen ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli glesare än den medeltäta eller den täta. Men det är fortfarande stadsbygd och inte landsbygd.

Nya bostäder på landsbygden Inom den orange markeringen på landsbygden vill kommunen ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen kommer från fall till fall pröva lämpligheten i Nya bostäder på landsbygden relation till de restriktioner som finns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden vill vi underlätta omvandling till åretruntboende genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner.

96 MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI Storstadsnära natur – grönt aktivitetsrum Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre och mer tillgängliga ”aktivitetsrum” med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter. Även de storstadsnära sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga. Utvecklingen ska inte försämra det befintliga jordbrukets villkor och den ska ta hänsyn Storstadsnära natur till natur- och kulturmiljöerna. Kommunen är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom – grönt aktivitetsrum dessa områden. Vi tror dock att fritidshusområden nära storstaden är klimatsmart.

àà Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 74 och ännu mer om ”det gröna” och ”det blåa” på sidorna 72-83.

Regional stadskärna Kommunen stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens Kurva–Skärholmen och Södertälje.

Regional stadskärna Specifika förändringsområden – nummer på kartan Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. Men som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut platser som vi betraktar som specifika förändrings- 5 områden med nummer på kartan. I den tillhörande texten till kartorna anger vi kommunens ambitioner för platsen. Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Specifika àà Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. förändringsområden

Ny väg Kommunens planering utgår från två nya större vägförändringar, dels förbifart Tullinge och dels en ny dragning av Hågelbyleden förbi Eriksberg. För båda dessa vägdragningar finns fördjupande utredningar både från kommunen och Trafikverket. Ny väg

Korridor för kollektivtrafik, på sikt Spårväg Botkyrka Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning – en korridor för kapacitetsstark kollektivtrafik – från Flemingsberg över Riksten, Tumba, Alby, Hallunda, Korridor för kollektivtrafik Fittja till Masmo. I översiktsplanen redovisar vi var vi ser att framtida planering behöver säkra ytor för denna korridor för kollektivtrafik som på längre sikt kan bli Spårväg Botkyrka. Dessa sträckningar grundar sig på utredningar om markbehov för en spårväg.

Spårväg Syd Spårväg Syd ska bli en regional tvärförbindelse som knyter ihop Flemingsberg, Masmo, Kungens Kurva, Skärholmen, Fruängen och Älvsjö. Huddinge kommun är öppen för en förlängning av spårvägen från Flemingsberg vidare till Botkyrka. Spårväg Syd

Gröna samband I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar och järnvägar, markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av Gröna samband nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer.

àà Läs mer om gröna samband på sidan 82.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI 97 Markanvändning i hela Botkyrka

Kommunens avsikter för markanvändningen som helhet: • Bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för 20 000 nya bostäder och 15 000 fler arbetstillfällen på 30 år. • Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum samt Tumba centrum. • Göra den storstadsnära naturen tillgänglig. • Skapa fysiska strukturer – trafiksystem, mötesplatser, bebyggelse – som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad.

Kartan till höger: Specifika förändringsområden

1. Bostäder, service och 15. Förnyelse och förtätning i marina vid Slagsta strand Storvreten 2. Bostäder vid Hallunda gård 16. Företag, bostäder och 3. Passager över och verk- affärer längs Dalvägen samheter i anslutning till 17. Bostäder och verksam- E4/E20 heter i Kassmyra 4. Förnyelse i Fittja 18. Bostäder och service i 5. Bostäder vid Hallunda- Vårsta centrum vägen och entré ut mot 19. Naturnära bostäder i östra naturen Vårsta 6. Bostäder och centrum- 20. Bostäder och verksam- utveckling i Hallunda heter vid Alfred Nobels allé 7. Stråk och bebyggelse 21. Bostäder och centrumut- som knyter ihop centru- veckling i Tullinge men i Hallunda, Alby och 22. Sjönära bostäder i Ham- Eriksberg ringes gamla industrimiljö 8. Förnyelse och förtätning 23. Entré ut mot naturen i i Alby Brantbrink 9. Nya etableringar i Eriks- 24. Rikstens friluftsstad växer berg–Södra porten vidare 10. Utveckling av Hågelby till 25. Ny bebyggelse i Grödinge ett större besöksmål ska samlas i små grupper 11. Plats för mer verksamheter och inom stråk vid Tunarondellen 26. Förnyelse och förtätning 12. Bostäder i Lilltumba i Sibble, Kagghamra, 13. Sandstugan – nytt Eldtomta, Byrsta och bostadsområde i Uttran Tegelvreten 14. Bostäder och centrum- 27. Grönområden och aktivite- utveckling i centrala Tumba ter nära stadsbygden

2014 – 2040

98 MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI Markanvändning i Botkyrka kommun

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI 99 norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg

Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja är alla tunnelbanestadsdelar som byggdes snabbt under några få år i början av 1970-talet och som därefter bara kompletterats med några enstaka bostadsprojekt.

Eriksbergs verksamhetsområde har byggts ut och förändrats mer kontinuerligt under de gångna fyrtio åren. Stadsdelarna är planerade med förutsättningen att E4/E20 i framtiden skulle flyttas till ett nytt läge söder om Alby, men den södra infarten till Stockholm ligger kvar och skär genom Botkyrkas mest tätbebyggda områden. Motorvägen innebär störningar för bostäder men ger samtidigt ett attraktivit läge för företag och verksamhet.

Miljonprogrammets bostäder och stadsdelar närmar sig femtioårsåldern och behöver därmed en större upprustning. Förnyelsen här kommer att vara en av de allra viktigaste uppgifterna att lösa de kommande åren. Upprustning och utveckling öppnar också möjligheter för nya bostäder och ett mer varierat bostadsutbud. Regionens snabba befolkningsutveckling i kombination med bättre tunnelbana, Förbifart Stockholm och utvecklingen i Kungens Kurva – Skärholmen kommer att förbättra stadsdelarnas läge i regionen och göra området allt mer attraktivt att bygga och investera i.

Kommunens avsikter för de norra stadsdelarna i Botkyrka som helhet • Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras på kartan till höger. Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. • Skapa ett större utbud av attraktiva bostäder med varierande boendeformer för att möjliggöra en boendekarriär inom stadsdelarna. • Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen mot Sturehov, Älvesta och Hågelby. • Knyta samman stadsdelarna bättre med exempelvis passager över E4/E20.

I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner vi måste beakta vid utvecklingen av en viss plats. Dessa frågor rör exempelvis markstabilitet, buller, översvämningsrisker, riksintressen, strandskydd, förorenade områden med mera. För mer information om hur stadsdelarna berörs av allt detta, se kartor på sidorna 35, 49, 51, 77, 123 och 127.

àà Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan 112ff.

100 Markanvändning i Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg. Övergripande mark- och vattenanvändning, målbild 2040. Siffrorna i kartan anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. Mer detaljerad teckenförklaring för kartans innehåll finns på sidan 96-97.

Ny väg

Korridor för kollektivtrafik, på sikt Spårväg Botkyrka

Korridor för kollektivtrafik, på sikt Spårväg Botkyrka. Alternativa dragningar av Spårväg Botkyrka genom Eriksberg och Alby.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: NORSBORG, HALLUNDA, FITTJA, ALBY OCH ERIKSBERG 101 1. Blandad stadsmiljö längs Slagsta strand • Kommunen vill utveckla området Slagsta Marina till en sjönära stadsdel med bostäder, service och marina verksamheter. Vi vill också vidareutveckla verksamhetsområdena på sydsidan av motorvägen. • Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av fjärrvärme minskar till följd av dels teknikutveckling och dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande nyinvesteringar för fjärrvärmeproduktion göras här. • Kommunen vill utveckla Mälarstranden inklusive marinan och badet till ett attraktivt stråk.

2. Bostäder vid Hallunda gård • Kommunen vill utveckla området för bostäder i en småskalig attraktiv miljö. Hänsyn måste tas till de kulturhistoriska värdena.

3. Verksamheter minskar motorvägens barriäreffekt • Kommunen vill utveckla området i anslutning till E4/E20 till en plats för till exempel service, mindre handel, kontor och produktion och bygga ihop stadsdelarna på ömse sidor om motorvägen. • Motorvägen ger ett bra skyltläge så vi vill att stor omsorg ska läggas på gestaltningen av nya verksamheter vid E4/E20 och själva trafikområdet. Verksamheterna ska också utformas så att de verkar bullerdämpande på bakomliggande områden. • Vi vill komplettera gångbron över E4/E20 med minst en passage mellan Fittja och Hallunda, en så kallad sociodukt eller en social koppling. • Kommunen vill diskutera med statliga myndigheter och privata aktörer att på lång sikt däcka över motorvägen på flera ställen.

4. Förstärka värden i Fittja Framtid Fittja Detaljplaneprogram för stadsutveckling • Kommunen vill utveckla Fittja genom en måttlig förtätning och komplettering av stadsdelen. • Vägar och rekreationsområden ska ses över. På sikt vill kommunen göra kopplingen

Detaljplaneprogram för Fittja 8 maj 2012 över motorvägen attraktivare och tillgängligare. ”Detaljplaneprogram • För Fittja finns ett detaljplaneprogram från 2012. Fittja”, 2012 FOTO: EMAM JIHAMMARFOTO: FOTO: CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK

Hallunda och Botkyrkahallen i Brunna.

102 MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: NORSBORG, HALLUNDA, FITTJA, ALBY OCH ERIKSBERG 5. Entré till naturen och nya bostäder vid Hallundavägen • Kommunen vill pröva en utveckling av området närmast Hammerstavägen och Hallundavägen för eventuell ny bebyggelse. • Vi vill se över möjligheten om Hallundavägen kan kopplas ihop med Norsborgs- vägen och Vällingevägen mot Sturehov.

6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda • Vi vill att Hallundavägen ska omformas från en bred väg till en gata med lägre hastighet. Här vill vi se trottoarer kantade av verksamheter och nya bostäder. • Vi vill att Hallunda centrum ska kunna stärkas som lokalt centrum, mötesplats och knutpunkt mellan T-bana och buss, kompletterad med ett utbyggt centrum för handel och service samt nya bostäder.

7. Knyta ihop Hallunda C, Alby C och Eriksberg • Kommunen vill knyta ihop de båda stadsdelscentrumen i Alby och Hallunda via Eriksberg genom att skapa samlande stråk med fler bostäder och verksamheter för besök och möten. Stråken får sin förlängning till ”kulturnoderna” – Riksteatern i Hallunda och Subtopia i Alby. Vid Hallunda trafikplats kan motorvägen på sikt däckas över och det blir möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda i ett helt nytt stråk. • Med Hågelbyleden i nytt läge och en ny trafikplats vid E4/E20 vill kommunen ge möjligheter att bygga både bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelby- led och med blandad bebyggelse knyta ihop Alby och Eriksberg. • Kommunen vill skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik och bättre Framtid Alby - kollektivtrafik med inriktning på spårtrafik. stadsmiljö i • Kommunens planering lämnar utrymme för en kollektivtrafikkorridor så att utveckling, 2014. möjlighet skapas för en framtida spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. Två sträckningsstu- PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV - JANUARI 2011 dier finns gjorda för spårvägen. På på sidan 101 visas olika alternativa dragningar genom Eriksberg och Alby.

1 101221 8. Satsning på Alby ”Program för • Kommunen vill skapa en ny och tätare stadsmiljö med gröna tillgångar, service, Hågelby, Eriksberg och Lindhov”, 2011 infrastruktur och kollektivtrafik. • Vi vill att Albyvägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. • För Alby finns en stadsbyggnadsidé från 2014.

9. Södra porten stärker verksamhetsområdet Eriksberg • Runt E4/E20 ska en ny entré till Botkyrka och storstaden utvecklas – Södra porten. • Nya etableringar i Eriksberg ska stärka verksamhetsområdet, som plats för ”Miljökonsekvens- beskrivning för besöks- och upplevelsenäring. Hågelby, Eriksberg • För Hågelby, Eriksberg och Lindhov finns ett program från 2011 och en miljö- och Lindhov”, 2010 konsekvensbeskrivning från 2010.

10. Populärt besöksmål i Hågelby • Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. • Arbetet med Hågelby ska utgå från ”Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov” från 2011. En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: NORSBORG, HALLUNDA, FITTJA, ALBY OCH ERIKSBERG 103 tumba och vårsta

Tumba och Vårsta är båda två gamla kommuncentra från tiden innan kommunsammanläggningarna för snart femtio år sedan. Från att ha varit två mer självständiga orter mellan Stockholm och Södertälje är båda platserna idag en tydlig del av Stockholms storstadsområde.

Tumba har en av regionens mest trafikerade pendeltågsstationer och är en av få stationer där tågen kan vända. Det är också en av de orter i landet där medborgarna har bäst närhet till grönområden. Tumba har en av Stockholmsregionens mest blandade befolkningar – åldersmässigt, etniskt, inkomstmässigt, utbildningsmässigt och så vidare. Men Tumba är också både stort och splittrat till sin karaktär och attraktiviteten som bostadsort är lite svagare än vad tillgångarna egentligen talar för. Stockholms snabba befolkningsökning, bättre pendeltågstrafik och en bättre Hågelbyled med stärkt kollektivtrafik talar för att Tumba blir en allt mer intressant plats i regionen. Men vi behöver bygga ihop Tumba. Kvaliteter som redan finns, som stora arbetsplatser, centrumfunktioner och grönområden, behöver också göras mer lättillgängliga.

Kommunens avsikter för Tumba och Vårsta som helhet • Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras på kartan intill. Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. • Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen. • För östra Vårsta finns en fördjupad översiktsplan som till stora delar inte längre är aktuell. Den upphör att gälla från det att denna översiktsplan antas.

àà Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan 112ff.

104 Markanvändning i Tumba och Vårsta. Övergripande mark- och vattenanvändning, målbild 2040. Siffrorna i kartan anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. Mer detaljerad tecken- förklaring för kartans innehåll finns på sidan 96-97.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: TUMBA OCH VÅRSTA 105 10. Populärt besöksmål i Hågelby

PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV - JANUARI 2011 • Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige.

1 101221 • Arbetet med Hågelby ska utgå från ”Program för områdena Hågelby, Eriksberg ”Program för och Lindhov” från 2011. En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med Hågelby, Eriksberg programmet. och Lindhov”, 2011

11. Plats för mer verksamheter kring Tunarondellen • Kommunen är öppen för en successiv förtätning av verksamheter med en intensivare markanvändning inom Lovisebergs verksamhetsområde och Tuna industriområde. Vi vill använda närheten till Hågelbyleden bättre och skapa underlag för bättre kollektivtrafik för dessa områden.

12. Kollektivtrafiknära boende i Lilltumba • Vi vill på sikt nyttja delar av jordbruksmarken för bostäder i detta centrala läge väster om Tumbavägen. Vi bedömer att det kollektivtrafiknära läget härväger tyngre än vår ambition att inte bygga på jordbruksmark. Se även sidan 129.

13. Sandstugan – nytt bostadsområde i Uttran • Kommunen planerar ett nytt bostadsområde runt Uttrans sjukhus. Vi vill också se en bostadsutbyggnad i grustäktsområdet efter det att täkten avslutats.

14. Tätare stadsbygd i centrala Tumba • Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Vi vill utnyttja det centrala läget nära pendeltågsstationen och busstationen för fler bostäder, verksamheter och handel. • Vi vill skapa en tydligare och mer välkomnande entréplats till Tumba. Tumba centrum, Tumba köpcenter och stråket däremellan behöver bli mer attraktivt och lättare att ta sig fram i till fots och med cykel. • Tumba är en plats där stad möter land. Det här mötet är en viktig del av Tumbas identitet och särart. Vid utvecklingen av centrala Tumba är det viktigt att ta vara på denna kontrast – att både bygga tätt centralt och samtidigt låta det öppna landskapet komma nära inpå stadsbygden. • Vi vill att jordbrukslandskapet norr om arbetsplatsområdet i Hamradalen bevaras och hålls öppet. Vi vill förnya det befintliga arbetsplatsområdet och ge möjlighet att blanda detta med bostäder. FOTO: KJSA KAX WÅGHALS FOTO: FOTO: CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK

Vårsta centrum och Tumba.

106 MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: TUMBA OCH VÅRSTA • På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tyngre. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. • Kommunen vill att KP Arnoldssons väg och sammanhängande gång- och cykelvägar förstärker stråket mellan Tumba och Salem. De som bor i Salem ska lättare kunna ta sig till centrala Tumba för handel, kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och möten. Vi vill också minska vägens barriäreffekt.

15. Nya möjligheter i Storvreten • Kommunen vill utveckla området genom att förtäta och komplettera bebyggelsen. • Kommunen vill knyta ihop Storvreten med centrala Tumba och Dalvägen, bland annat genom att bygga i stråket utefter Storvretsvägen ned mot centrum och skapa fler gångförbindelser ner mot Dalvägen.

16. Kreativ blandad miljö längs Dalvägen • Kommunen vill ge möjlighet att vidareutveckla den kreativa företagsmiljön och eventuellt komplettera med bostäder och mer handel. • Vi vill förändra Dalvägens karaktär till att bli mer som en stadsgata med lägre hastigheter och fler övergångsställen. Vi anser att Dalvägen inte längre bör vara en primärled för transport av farligt gods.

17. Bostäder och verksamheter i Kassmyra • Kommunen vill planlägga den gamla grustäkten för bostäder och verksamheter. Den norra delen av området ligger tidigare i planeringen än den södra delen närmast Vårsta.

18. Komplettering av Vårsta centrum • Vi vill att Vårsta Centrum utvecklas till en attraktiv mötesplats för både Vårstaborna och boende i Grödinge. Centrum kan kompletteras med bostäder och ytterligare service.

19. Natur och sjönära boende i östra Vårsta • Kommunen vill att det gamla grustäktsområdet öster om Vårsta ska bebyggas och bli ett attraktivt bostadsområde med radhus, villor och låga flerbostadshus. FOTO: ANNA AVILOV FOTO: FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Fiske vid Uttran och flygbild över Vårsta.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: TUMBA OCH VÅRSTA 107 tullinge

Tullinge är en attraktiv plats i Stockholmsregionen att bo och bygga på. Tullinge är också den del av Botkyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste utvecklingen med mer bebyggelse och befolkningsökning.

Att det byggts mycket har samtidigt fått många medborgare att känna tveksamhet till omvandling och utvecklingstakt. Regionens snabba befolkningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar som tvärförbindelse Södertörn, bättre pendeltåg, Förbifart Tullinge och Förbifart Stockholm – kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg med forskning, universitet och kvalificerat näringsliv – att göra Tullinge ännu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tullinges förutsättningar genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att slå vakt om stadsdelens identitet och kvaliteter.

Kommunens avsikter för Tullinge som helhet • Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras i kartan intill. Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. • Förstärka kopplingen till den regionala stadskärnan Flemingsberg. • Upprätthålla gröna samband genom stadsdelen och skapa tydligare entréer till naturen i Lida, Flottsbro och Flemingsbergsskogen. • Avsluta Hamra grustäkt och bergtäkt och låta området återgå till naturmark.

àà Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan 112ff.

108 Markanvändning i Tullinge. Övergripande mark- och vattenanvändning, målbild 2040.Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. Mer detaljerad teckenförklaring för kartans innehåll finns på sidan 96-97.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: TULLINGE 109 20. Alfred Nobels allé – en del av stadskärnan Flemingsberg SAMRÅDSHANDLING SEPTEMBER 2009 • Kommunen vill nyttja närheten till den regionala stadskärnan Flemingsberg för mer bostäder och verksamheter i området kring Alfred Nobels allé.

FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANER • Delområdet Blickaberget ska byggas ”i skog” där partier av gammal skog bevaras. FLEMINGSBERG BOTKYRKA KOMMUN HUDDINGE KOMMUN • Området ingår i samrådsförslaget till den fördjupade översiktsplanen för ”Fördjupning av Flemingsberg. översiktsplaner Flemingsberg”, 2009 21. Tätare stadsbygd i centrala Tullinge • Kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut – Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken genom centrala Tullinge att minska kraftigt. Det

DETALJPLANEPROGRAM CENTRALA TULLINGE möjliggör att Huddingevägen kan ges en karaktär av stadsgata med intilliggande SAMRÅDSHANDLING byggnader i nära anslutning till pendeltåg och centrum. • Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga ”Detaljplaneprogram platser och bebyggelse. Det centrala läget nära pendeltågsstationen bör användas centrala Tullinge”, för en tätare bebyggelse med en blandning av bostäder, handel och service. 2005 • På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. • För centrala Tullinge finns ett detaljplaneprogram från 2005. I denna översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till programmet.

22. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö • Kommunen vill utveckla den gamla industrimiljön i Hamringe och komplettera området med bostäder. Uppfarten från området och anslutningen till Huddingevägen är svår idag, men kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut – Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken på Huddingevägen att minska kraftigt. FOTO: BERTILFOTO: STRANDELL FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Stendalsbadet i Tullinge och flygbild över centrala Tullinge.

110 MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: TULLINGE 23. Entré till naturen i Brantbrink • Kommunen vill utveckla området mellan Brantbrink och Riksten när den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) är klar. • Vi vill säkra att Brantbrinks idrottsplats kan fortsätta vara en viktig entré till naturen. program för Riksten mars 2003 • Vi vill bygga ihop och förstärka kopplingen mellan Riksten och övriga ”Program för Riksten", 2003 Tullinge med bostäder, verksamheter och till exempel idrottsanläggningar.

24. Rikstens friluftsstad växer • På platsen för den nedlagda flygflottiljen i södra Tullinge pågår planeringen och byggandet av bostäder och verksamheter i Riksten friluftsstad. • En förutsättning för full utbyggnad av området är att den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) blir helt fullföljd. • Kommunen vill att Friluftsstaden på sikt kollektivtrafikförsörjs med Spårväg Botkyrka. Redan idag finns utrymme så att Spårväg Botkyrka kan gå sträckan Flemingsberg–Riksten–Tumba–Alby–Hallunda–Fittja. • För Riksten Friluftsstad finns ett detaljplaneprogram med miljökonsekvens- beskrivning från 2003 och ett reviderat gestaltningsprogram från 2012. • Planering pågår om Rikstens företagspark. Den kommer bland annat att innehålla verksamheter som understödjer utvecklingen i den regionala stadskärnan Flemingsberg, men även ge utrymme för andra inriktningar. Företagsparken kommer att ligga i området Rullstensvägen–Pålamalmsvägen–Kronoparksvägen. • Öster om Riksten, på andra sidan av Pålamalmsvägen, finns en motorsport- verksamhet och en skjutbana. Vår planering utgår från att dessa verksamheter kan samexistera med de nya bostäderna i Rikstens friluftsstad. Motorsport- verksamheten och skjutbanan kan behöva fler bullerdämpande åtgärder. Om nya verksamheter tillkommer väster om vägen kan dessa utformas för att ge bullerskydd åt bakomliggande bostäder. FOTO: MARIANNEFOTO: WLADIS FOTOGRAF: DAN COLEMAN DAN FOTOGRAF:

Rikstens friluftsstad och Tullinge trädgårdsstad.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: TULLINGE 111 GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD

En stor del av Botkyrka kommuns yta utgörs av landsbygd med skog, stränder och öppna jordbrukslandskap. Relativt få personer bor här. Av Botkyrkas befolkning bor bara drygt två procent på Grödingelandet, men befolkningen ökar stadigt främst på grund av att allt fler bosätter sig permanent i fritidshus. I nordvästra delen av kommunen, kring Sturehov, bor ännu färre personer.

Eftersom det här är landsbygdsområden som ingår i Stockholmsregionen finns ett tryck och en efterfrågan på fler bostäder, mark och ytor för mer verksamhet men kanske framförallt en efterfrågan på natur- och kulturupplevelser. Det är en utmaning att förena olika behov som landsbygden behöver fylla och det är en svår balansgång att nyttja landsbygdens potential, utan att förbruka den.

Under lång tid har förändringstrycket i Grödinge hållits tillbaka av planer på flygplatslokaliseringar och av Stockholms stads omfattande markägande. Nu är situationen en annan. Planerna på en ny stor flygplats är skrotade och Stockholm stad har sålt sin mark. Det innebär att förändringstrycket ökar och därmed behöver kommunen vara tydlig och förutsägbar med sina långsiktiga ambitioner. Området ut mot Sturehov är ett vattenskyddsområde ägt av Stockholm Vatten.

Kommunens avsikter för landsbygden som helhet • Ta till vara landsbygdskaraktären, slå vakt om värdefulla natur- och kultur- miljövärden och fortsätta att utveckla värden för besök, aktiviteter och naturupplevelser. • Säga nej till fortsatt spridning av bebyggelsen men låta landsbygden leva genom att ge utrymme för nya bostäder och fler verksamheter i angivna delar av Grödingelandet. • Erbjuda service som skolskjuts, hemtjänst och mindre enheter av barnomsorg och äldreomsorg. Kommunal service finns i första hand inom stadsbygden – för Grödinges del i Vårsta. Vi bejakar privata initiativ att driva förskolor och skolor på landsbygden. • Förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för oskyddade trafikanter på vägarna. De boendes behov går före genomfart och framkomlighet för tunga transporter. • Förbättra allmänhetens tillgång till storstadsnatur, se till att landsbygden i Botkyrka känns välkomnande. Landsbygden är som stadsbygden till för alla.

112 Markanvändning i Grödinge och övrig landsbygd. Övergripande mark- och vattenanvändning, målbild 2040. Istället för fortsatt spridd landsbygdsbebyggelse vill vi se att ny bebyggelse koncentreras i stråk. Det betyder inte att alla lägen inom föreslagna stråk är lämpliga. Siffrorna i kartan anger inte en prioriteringsordning, läs mer om prioriterad ordning på sidan 54. Mer information om kartans innehåll finns på sidan 96-97.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD 113 Ja till om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse Målkonflikt inom • Kommunen prövar bygglovsförfrågningar för om- och tillbyggnader från fall till kulturmiljöperspektivet: Genom att bygga i fall. Vår generella utgångspunkt är att säga ja till tillbyggnader och kompletteringar traditionella bebyg- av befintliga åretruntbostäder, ekonomibyggnader och fritidshus som finns utanför gelselägen bevaras detaljplanelagt område eller utanför områden med så kallade områdesbestämmelser. karaktärsdragen och läsbarheten i kultur- • Vi ställer krav på godkända vatten- och avloppslösningar vid bygglovsförfrågningar landskapet. Samtidigt om tillbyggnader. är just dessa lägen • Vi ställer krav på att om- och tillbyggnad harmonierar med kulturmiljön och fornlämningsrika. Som kommun vill vi i första landskapet. hand värna kulturland- skapet och förena ny bebyggelse sida Nej till ny spridd bebyggelse vid sida med forn- • Kommunen prövar bygglovsförfrågningar om nya bostäder från fall till fall. Vår lämningar. generella utgångspunkt är att säga nej till nya bostäder utanför tidigare nämnda lägen (nr 25 och 26).

Klimatsmart med fritidshusområden nära storstaden • Kommunen har olika syn på enstaka nya fritidshus och nya fritidshusområden. Enstaka nya fritidshus prövas som åretruntbostäder och då gäller principerna ovan. • Vi ser fritidshusområden nära storstaden som ett klimatsmart alternativ. • Vi är beredda att pröva nya fritidshusområden där planerna ska reglera att husen har en tydlig karaktär och standard som fritidshus.

Kommunen säger Plats för verksamheter nej till fortsatt • Kommunen vill ge möjligheter för det lokala näringslivet på landsbygden att spridning av bebyggelsen på utvecklas. Kommunen vill också se nya verksamheter och arbetsplatser. landsbygden men vill • Vi ser att olika privata och offentliga serviceverksamheter med fördel kan låta den leva genom utvecklas på landsbygden, allt från vårdboenden till hotell och konferens- att ge utrymme för nya bostäder och anläggningar. Vi vill framförallt se verksamheter som inte genererar tung trafik. fler verksamheter • En karta över större verksamhetsområden i hela kommunen finns på sidan 93. i angivna delar av Grödingelandet. Utanför dessa större verksamhetsområden finns utrymme för mindre enstaka verksamheter. Kommunen prövar förfrågningar om mindre enstaka verksamhets- etableringar från fall till fall, där vi bland annat väger in lämpligheten i relation till de restriktioner som finns och tittar på frågan om vatten och avlopp.

25. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk • Kommunen vill ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder i närheten av huvudvägarna i Grödinge, längs väg 225 mellan Vårsta och Tegelvreten, längs 225 från Vårsta mot Södertälje och längs väg 569 ner till Eldtomta. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan.

NYA BOSTÄDER OCH NYA FRITIDS- BOTKYRKA KOMMUNS PRINCIPER OM- OCH TILLBYGGNAD ENSTAKA FRITIDSHUS HUSOMRÅDEN Inom markerade stråk längs vägarna (25) Ja Ja Nej Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten – efter utbyggnad av VA och Ja Ja Nej med nya detaljplaner (26) I områden med detaljplaner och/eller I enlighet med gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser områdesbestämmelser Riksintresseområdet kusten och skärgården Nej Ja Nej Utanför ovan nämnda områden Nej Ja Ja

Tabellen sammanfattar kommunens principer för nya bostäder, nya enstaka fritidshus, om- och tillbyggnad av befintliga hus samt nya fritidshusområden.

114 MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD • Inom dessa stråk är inte alla lägen lämpliga för nya bostäder. Vi ska från fall till fall Nya bostäder i pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns – allt från fornlämningar och dessa perifera strandskydd till kraftledningar, järnvägsbuller och värdefull natur. lägen handlar om undantagsfall i stil • Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och med uppbyggnad landskapet. Vi ska vid bygglovsprövning se till att nya bostäder hamnar i traditionella av nedbrunna hus. bebyggelselägen i bryn, intill vägar eller i kanten till det öppna landskapet. Befintliga Det rör sig om storleksordningen bybildningar och grupper med bebyggelse kan fyllas på med nya bostäder. Nya bostäder 10 nya bostäder på kan också med tiden bilda nya små byar i lägen där det är möjligt. trettio år. • På en del platser inom dessa stråk finns möjlighet att ansluta enstaka fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. I övriga lägen krävs godkända enskilda vatten- och avloppslös-

PROGRAM FÖR OMRÅDENA HÅGELBY, ERIKSBERG OCH LINDHOV ningar. Projekt med flera nya fastigheter behöver gå hand i hand med detaljplaneläggning - JANUARI 2011 och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Genom att samla ny bebyggelse till dessa stråk skapar vi underlag till investeringar i kommunala vatten- och avloppslösningar.

1 101221 26. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, ”Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov”, Byrsta och Tegelvreten 2011 • Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. • Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. • Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och ”Miljökonsekvens- avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. beskrivning för • Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. Hågelby, Eriksberg och Lindhov”, 2010

27. Utveckla Botkyrkaparken och andra ”aktivitetsrum” nära stadsbygden • I grönområdet mellan Hågelby, E4/E20 och Eriksberg vill vi utveckla ”Botkyrka- parken” med ett levande natur- och kulturlandskap. Det handlar om att tillgängliggöra

FÖRSLAG TILL INRIKTNINGSPROGRAM FÖR området så att det kan nyttjas bättre för friluftsliv och uteaktiviteter. FRILUFTSOMRÅDET LIDA - RIKSTEN • Arbetet med Botkyrkaparken ska utgå från ”Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov” från 2011. En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i ”Inriktningsprogram samband med programmet. för friluftsområdet • Vi vill också utveckla andra grönområden nära stadsbygden till att bli bättre och Lida–Riksten”, 2006 mer tillgängliga ”aktivitetsrum” med plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Området från Norsborg mot Sturehovs slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida kan utvecklas utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 74. • För områdena runt Lida finns ett inriktningsprogram som kommunfullmäktige antog 2006. FOTO: CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK FOTO: CALLIUS/ONE EYEDFOTO: INK

Vinterbild från Grödinge och brevlådor i Kagghamra.

MARKANVÄNDNINGSSTRATEGI: GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD 115 FOTO: STRANDELL FOTO: mellankommunala intressen och riksintressen

116 116 I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen och riksintressen. Det här är frågor som 5 kommunen inte ensam får besluta om. Här beskriver vi även hur vi ser att översiktsplanen uppfyller de så kallade miljökvalitetsnormerna för luft och vatten.

Flera frågor behöver samplanering Samhällsutvecklingen innebär att fler och fler frågor behöver upp- märksammas som mellankommunala. Många behov av samplanering är behandlade i den regionala utvecklingsplanen – RUFS 2010. Andra har inte storregional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. I den här sammanställningen tar vi upp sådana frågor. Det kan röra frågor om påverkan på vattenområden som delas av flera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Även om vi som enskild kommun inte ensamma kan skapa en hållbar miljöutveckling så är vi ansvariga för att se till att våra utvecklingsplaner påverkar miljön negativt i minsta möjliga mån. Därför redovisar vi här hur översikts- planen kan bidra till att nå miljökvalitetsnormerna. Anläggningar av regionalt intresse, som finns utpekade i RUFS, redovisar vi också här. Hur översiktsplanen påverkar de nationella miljömålen redovisas i den separata miljökonsekvensbeskrivningen.

Riksintressen är viktiga för hela landet Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara områden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla för någon näring, exempelvis fisket. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur vi avser att riksintressen ska tillgodoses.

117 Mellankommunala intressen

Den regionala stadskärnan Flemingsberg Botkyrka kommun stödjer utvecklingen av Flemingsberg som en sammanhängande regional stadskärna över kommungränsen, vilket innebär fler bostäder och arbetsplatser, mer handel och utvecklad infrastruktur. Utvecklingsinriktningen finns i ett gemensamt utvecklingsprogram, framtaget av Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. I samarbete med Huddinge kommun arbetar vi fram en fördjupad översiktsplan för den nya stadskärnan.

Den regionala stadskärnan Kungens Kurva – Skärholmen Botkyrka kommun stöder utvecklingen av Kungens Kurva – Skärholmen som en regional stadskärna i Botkyrkas absoluta närhet. Planeringen med fler bostäder och ökad befolkning längs tunnelbanestationerna i Botkyrka stärker underlaget för utveckling av stadskärnan. Omvänt medför ett större utbud av olika slag i stadskärnan och en ännu starkare lokal arbetsmarknad att bostäderna i Botkyrka blir attraktivare.

Tvärförbindelse Södertörn Botkyrka kommun stöder utvecklingen av tvärförbindelser mellan de två regionala stadskärnorna Kungens Kurva – Skärholmen och Flemingsberg. Tvärförbindelsen avser både vägförbindelse (tidigare Södertörnsleden ) och spårförbindelse (Spårväg Syd).

Uttran – vid gränsen till Salems kommun Området mellan de gamla sjukhusen Söderby i Salem och Uttran i Botkyrka innehåller både bostäder och ett täkt- och masshanteringsområde. På vår sida av gränsen planerar vi för cirka 250–300 bostäder. Väg-, gång- och cykelförbindelserna mellan Salem och Tumba behöver förbättras.

Skjutbana och motorsport Skjutbanan och motorsportverksamheten i Tullinge/Riksten, är befintliga verksamhetersom genom buller gör ”intrång” i friluftsliv/naturreservat över kommungränsen in i Huddinge kommun. Vi utgår från att verksamheterna blir kvar och att olika bullerdämpande åtgärder minskar störningarna också framöver.

Avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket (anläggning av regionalt intresse) Himmerfjärdsverket i södra Botkyrka drivs av Sydvästra Storstockholms va-verksaktiebolag (SYVAB). Botkyrka kommun är delägare i bolaget tillsammans med Huddinge, Salem, Stockholm, Södertälje och Nykvarn. Botkyrka kommun förändrar inte situationen för reningsverket.

Norsborgs vattenverk (anläggning av regionalt intresse) Vattenverket i Norsborg förser hela södra Stockholmsregionen med dricksvatten. Östra Mäla- rens vattenskyddsområde för ytvattentäkter ska bevara en god kvalitet på vattnet. Det omfattar delar av kommunerna Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Salem, Stockholm och Upplands- Bro. Norsborgs vattenverk ligger inom skyddsområdet. Botkyrka kommun respekterar vatten- skyddsområdet och vattenverkets skyddsavstånd och ser det som förenligt med vår ambition att förbättra kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Verket kan komma att klassas som riksintresse för vattenförsörjning. Se mer om detta under riksintressen.

118 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Mellankommunala intressen. Kartan visar de mellankommunala intressen som Botkyrka vill peka på och regionala angelägenheter som finns inom kommunen. Elledningarna som är redovisade har minst 70 kV spänning.

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 119 Fittja värmeverk (anläggning av regionalt intresse) Stora delar av Botkyrkas bebyggelse är försörjt med fjärrvärme i ett sammanbyggt system för sydvästra regiondelen. Den värme som levereras kommer till största delen från Igelstaverket i Södertälje där biobränslen är helt dominerande som energikälla. Högdalenverket levererar in en mindre del. Fittja värmeverk används vid toppar i förbrukningen och som reserv för både Botkyrka och grannkommunerna. Botkyrka kommun vill utveckla fjärrvärmeförsörjningen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av fjärrvärme minskar till följd av dels teknikutveckling och dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde bör inga betydande nyinvesteringar för fjärrvärmeproduktion göras här. I sitt yttrande över översiktsplanen anger Länsstyrelsen att de ser Fittja värmeverk som viktig för fjärrvärmeförsörjningen i den sydvästra regiondelen. Länsstyrelsen påpekar att om bostäder byggs i närområdet så måste hänsyn tas till nödvändiga skyddsavstånd.

Kraftledningsnätet (70 kV) Genom Botkyrka finns kraftledningar som också försörjer grannkommunerna. Kommunens planering går att förena med behovet av kraftförsörjning genom 70 kV-nätet.

Grundvattentillgångar I Botkyrka finns det två grundvattenverk, Tullinge vattenverk och Segersjö reservvattenverk, med tillhörande vattenskyddsområden. Tullinge vattenverk är utpekat som Stockholmsregionens viktigaste grundvattenverk och vid kris ska det kunna försörja Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med vatten. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Botkyrka kommun respekterar därför befintliga vattenskyddsområden och vill säkerställa ytterligare två grundvattentillgångar – i nordvästra delen av kommunen och vid Pålamalm. Se karta över vattenskyddsområden, både i Botkyrka och de som delas med grannkommunerna, samt Botkyrkas förslag på grundvattenskydd på sidan 39.

Grustäkter och masshantering Grustillgång är ett regionalt intresse som Botkyrka kommun tillgodosett. När en grustäkt tillåts i en grusås med betydande grundvattenförekomst, minskar eller förstörs möjligheterna att använda grundvattnet som dricksvattenresurs. Botkyrka kommun vill av flera skäl minimera grustäkter och annan masshantering i kommunen. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för storskalig masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera den typen av verksamhet till Pålamalm och Riksten söder om Tullinge och Hanvedenmossen.

Den regionala grönstrukturen I Stockholms regionala planering kallar man de större väl sammanhängande naturområdena som ligger kvar mellan tätortsområdena för Stockholmsregionens gröna kilar. Botkyrka berörs av två av dessa: Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen i sydost. Botkyrka kommun vill förvalta och utveckla de gröna kilarnas funktioner. Hågelby gård ligger inom Bornsjökilen. Där vill kommunen skapa förutsättningar att utveckla ett populärt besöksmål för Botkyrka lokalt och för Stockholmsregionen och Sverige. I den gröna kilen runt omkring Hågelby gård är avsikten att satsningen ska värna och utveckla kultur- och naturvärden samt förbättra möjligheten till rekreation och friluftsliv. Kommunen vill också stärka de gröna sambanden mellan olika sammanhängande naturområden. Se karta över gröna kilar

10 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN och gröna samband på sidan 83. Helt eller delvis inom kommunen finns naturreservaten Bornsjön, Brinkbäcken, Ekholmen, Ensta ö, Hörningsnäs, Lida, Norrga, Pålamalm, Stora Träsket, Vinterskogen, Åvinge och Östra Bröta. Kommunen respekterar reservaten och vill främja att dessa nyttjas både av Botkyrkabor och av andra.

Flottsbro Inriktningen för området är att upprätthålla de starka gröna värdena i den här delen av Bornsjökilen. Samtidigt har både Botkyrka och Huddinge intressen av att stärka kontakterna mellan Alby i väster och Tullinge och Glömsta i öster. Vi vill samplanera området med Huddinge, på ett sätt som är förenligt med det regionala grönintresset.

Farligt gods Huvuddelen av transporter av farligt gods i Botkyrka sker på E4/E20. Övriga primära och sekundära transportleder för farligt gods är enligt länsstyrelsens rekommendationer: • vägar: väg 225, väg 259, Dalvägen (226), Hågelbyleden (258) och Sankt Botvids väg • järnväg: Grödingebanan och Västra stambanan • fartyg/båttransport: farled i Mälaren och i Östersjön in mot Södertälje

Botkyrka avser att respektera skyddsavstånden till transportleder för farligt gods. Kommunen anser dock att Dalvägen/Hågelbyleden på sikt ska övergå till sekundär transportled för farligt gods. Istället bör väg 225 mot Södertälje respektive tvärförbindelse Södertörn, när den är byggd, vara primära transportleder.

Väg 225 Väg 225 mellan Södertälje och Nynäshamn. Kommunen vill inte stimulera ökade genomfartstransporter på väg 225, utan ser bara behov av förbättringar anpassade till utvecklingen av landsbygden i Botkyrka och Nynäshamn.

Väg 226 Väg 226 är på hela sin sträcka av stor betydelse för Botkyrka, Salem, Huddinge och Stockholm. Vägen har kapacitetsbrister och låg standard och riskerar därmed att bli en avgörande begränsning för kommunernas utveckling. FOTO: MARIANNEFOTO: WLADIS

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 121 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer (MKN) finns för utomhusluft, vatten samt omgivningsbuller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Miljökvalitetsnormerna är föreskrifter i miljöbalken och handlar om en viss miljökvalitet som ska uppnås eller behållas. För Botkyrka är det obligatoriskt att behandla miljökvalitetsnormer för utomhusluft och vatten i översiktsplanen.

Utomhusluft I Botkyrka kommun, liksom i länet, är det främst miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid som är svåra att klara. I Botkyrka överskrids miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet i utomhusluft för PM10 och kvävedioxid utmed E4/E20. Under vissa år överskrids också miljökvalitetnormerna för kvävedioxid längs med Hågelbyleden i Alby. Det är trafiken som leder till överskridandet. Kommunens möjlighet att minska trafiken för att klara miljökvalitetsnormerna längs dessa vägar är starkt begränsad, eftersom de tillhör det statliga vägnätet. I översiktsplanen föreslår vi att Hågelbyledens sträckning ändras till att gå väster om Eriksbergs industriområde. Detta skulle minska de olägenheter som idag finns i Alby.

Vi vill förtäta befintlig stadsbygd kring kollektivtrafiknära lägen samt att bygga så pass tätt att ett kollektivtrafikunderlag skapas även i nya lägen. Det skapar möjlighet till ett boende som inte förutsätter bilinnehav, vilket är gynnsamt ur luftföroreningssynpunkt. Samtidigt kan en förtätning av bebyggelsen leda till att gaturum sluts och i och med det, försämra luftkvalitén. Rekommendationer och strategier för hur miljökvalitetsnormerna för luft ska klaras behöver tas fram i efterföljande planering, särskilt för den stadsbygd som vi avser utveckla nära E4/E20. Spridningsberäkningar för luftföroreningarna kvävedioxid och partiklar (PM10), hittar du på kartorna på sidorna 124-125.

Vatten Kommunen har ett uttalat ansvar för att aktivt arbeta för att uppnå normerna för vattenkvalitet, men saknar ibland möjlighet att ensam förbättra statusen i ett vatten. Alla så kallade vattenförekomster ska till 2015 uppnå god kemisk och kvantitativ status (grundvatten) eller god ekologisk status (ytvatten). I de fall där det, av olika skäl, inte är möjligt kan tiden förskjutas.

Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer för 25 vattenförekomster i Botkyrka kommun. En statusklassning av kommunens femton ytvattenförekomster (2009), visade att hälften av dessa inte uppnådde god ekologisk status. Detta ska vara uppnått 2021. Samtliga grundvattenförekomster hade däremot god kemisk och kvantitativ status vid klassningen 2009. Se karta över ekologisk och kvantitativ status på grund- och ytvattenförekomster på nästa sida.

Notera att en ny klassning inte har gjorts sedan upptäckten av förhöjda halter av PFOS i vattnet från Tullinge vattenverk 2011. Utsläppet kom från Tullinge flygfält. Ämnet hade spridit sig via en ”smal korridor” från Riksten via Norrgaån ända ner till Kagghamraåns utlopp i Kaggfjärden. Åtgärder har vidtagits, bland annat ska Tullinge vattenverk få en reningsanläggning.

Vi vill att byggandet på landsbygden framöver ska koncentreras i stråk där det är möjligt att bygga ut det kommunala vatten- och avloppsnätet. Avsikten är att detta ska ske till områdena Kagghamra, Sibble, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten som redan har stor andel

122 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Status på vattenförekomster. Statusklassningen av vattenförekomster, som Vattenmyndigheten gör, utgår från biologiska (bara ekologisk status), kemiska och fysiska parametrar. Klassningen gjordes 2009 och i den ingår sjöar, vattendrag, kust- och övergångsvatten samt grundvattenförekomster över en viss storlek.

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 123 Spridningsberäkning av luftföroreningar – kvävedioxid. Spridningsberäkningen av kvävedioxid gjordes av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund 2010. Miljökvalitetsnormen överskrids om kvävedioxidshalten är över 60 ug/m3 i mer än 7 dygn/år.

124 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Spridningsberäkning av luftföroreningar – partiklar PM10. Spridningsberäkningen av partiklar gjordes av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund 2010. Miljökvalitetsnormen överskrids om partikelhalten är över 50 ug/m3 i mer än 35 dygn/år.

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 125 permanentboende. Ju fler som ansluter sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet, desto bättre kommer förhållandena att bli i närliggande vattendrag och i kustvattnet.

Tätbebyggda områden bidrar till förorenat dagvattnet. Översiktsplanens intention är ändå att bygga tätt då det bidrar till ett hållbart samhälle på andra sätt. För att minska föroreningar från dagvatten i sjöar och vattendrag har kommunen tagit fram en dagvattenstrategi. En av utgångspunkterna är att genom tekniska åtgärder minska dagvattenbelastningen på sjöar och vattendrag. Ett led i strategins förverkligande är det pågående projektet Dagvatten Norra Botkyrka, som innebär att dammar och våtmarker ska anläggas i Fittja äng och vid Alby strand, se sidan 42.

Riksintressen enligt miljöbalken (MB)

Riksintresse för järnväg MB 3 kap. 8 § Grödingebanan Sträckan Flemingsberg–Järna är dubbelspårig. Sträckan trafikeras av godståg och fjärrtåg. För sträckan Stockholm–Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder. Kommunen vill se en utbyggnad av höghastighetståg genom Sverige. Vid en utbyggnad ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning.

Västra stambanan Sträckan Flemingsberg–Södertälje är dubbelspårig och trafikeras främst av pendeltåg, men även vissa godståg. För sträckan Stockholm–Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder, där ökad godstrafik genom Tumba och Tullinge är en av flera möjligheter. Kommunen vill se mer transporter av gods på järnväg, men förutsätter att Grödingebanan används för detta.

Riksintresse för väg MB 3 kap. 8 § E4/E20 är som en del av Europavägnätet ett riksintresse. På sträckan väster om Botkyrka kyrka håller kommunens planering öppet för breddning eller andra förändringar av motorvägen, men vi vill minska barriäreffekten för de gröna sambanden i Bornsjökilen. Öster om Botkyrka kyrka, inom stadsbygden, vill vi kunna minska luftföroreningar och barriäreffekter genom att bygga fler passager såsom sociodukter och ekodukter. Ytor intill motorvägsstråket vill vi nyttja för verksamheter som kan fungera bullerdämpande på bakomliggande bostadsområden.

Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden (väg 259) sedan 1980-talet. Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att den är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering.

Riksintresse för rörligt friluftsliv MB 4 kap. 2 § I Botkyrka, Haninge och Huddinge kommuner ligger området Ågesta–Lida– Riksten. Länsstyrelsens värdeomdöme är: ”Området är tack vare sitt lokalklimat, sin varierade natur och sina anordningar för friluftslivet ett utomordentligt värdefullt friluftsområde. Områdets geografiska belägenhet och de goda möjligheterna att nå området med allmänna kommunikationer gör att det är mycket välbesökt. Området måste bedömas ha stora potentiella möjligheter vad gäller att ytterligare utveckla friluftslivet.” Naturvårdsverket ser över riksintresset för rörligt friluftsliv under 2012-2014. Förslaget innebär att dagens riksintresse ändras något men även att Botkyrka kan få ett helt nytt riksintresseområde för det rörliga friluftslivet. Se Länsstyrelsens förslag till Naturvårdsverket på kartan intill. Kommunen vill aktivt arbeta för att utveckla de gröna och rekreativa värdena i riksintresseområdena för rörligt friluftsliv.

126 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Riksintressen. Nationella riksintressen inom kommunen. I riksintresset för kulturmiljö visar vi också vad vi betraktar som riksintressets värdekärnor.

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 127 Riksintresse för kulturmiljövård MB 3 kap. 6 § Botkyrka berörs av fem områden: Mörkö (delvis, södra spetsen på Näslandet), Brandalssund (delvis, området kring Näs by), Grödinge centralbygd (tre delområden), Tumba pappersbruk och Bornsjön (delvis).

Värdebeskrivningar Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) Motivering: ”Herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsterrasser, skärvstenshögar och gravar. Fornborgar och stora gravfält från järnåldern, bland annat ett gravfält med stora högar vid Norsborg, vilket kan kopplas till de övergivna enheterna Borg och Herrhamra. Botkyrka kyrka med äldsta delar från 1100-talet, samt tillhörande boställen och andra byggnader. Gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet. Det av storgodsdriften ända sedan förhistorisk tid präglade landskapet med en rad herrgårdsanläggningar, parker, alléer etc, bland annat Norsborgs herrgård och Sturehov med tidiga industriella verksamheter. Äldre lantlig bebyggelse. (Miljön berör även Salem och Södertälje kommuner). I området ingår även: Industrimiljön vid Norsborgs vattenverk från sekelskiftet 1900.” Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering.

Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) Motivering: ”Farledsmiljö där det försvarsstrategiska läget vid inloppet till nuvarande Södertälje och mellanrum mellan Mälaren speglas av fornborgar, en medeltida borganläggning och Brandalsunds säteri med vidsträckta ägor. (Forntida farledsmiljö). Uttryck för riksintresset: En fornborg på farledens östra sida (ytterligare två finns på västra sidan). (Miljön berör även Södertälje kommun). I området ingår även: Näs by med tät bebyggelse av 1700-talskaraktär med bevarad bygata och omgivande odlingslandskap. Sportstugeområdet Getryggen från mellankrigstiden med ett hundratal små självbyggda stugor.” Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering.

Grödinge [AB14] (Grödinge sn) Motivering: ”Centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, smala uppodlade sprickdalar, präglade av mindre herrgårdar, och med stor fornlämningsrikedom i de dominerande landskapspartierna. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Vägmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser från främst yngre stenåldern. Lämningar från bronsåldern. Omfattande järnålderslämningar i form av talrika varierade gravfält och flera fornborgar. Grödinge 1100-talskyrka. Flera avhysta bytomter. En rad mindre herrgårdsanläggningar, vilka huvudsakligen representerar 1700- och 1800-talen. Iselsta ålderdomligt sammanhållna klungby, handelssamhället Rosenhill och Norrga kvarnmiljö. Äldre vägsträckningar och öppna odlingsmarker.” I Grödinge ser kommunen värdekärnorna i kulturmiljöerna som de mest intressanta att bevara. Vid förändrad markanvändning utanför värdekärnorna kan riksintressets värden påverkas och måste därför beaktas i varje enskilt fall.

128 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn) Motivering: ”Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget. Dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett småbrutet odlingslandskap. (Fästnings- och skansmiljö). Uttryck för riksintresset: Skansanläggning från 1600-talets början på Näslandet vid Skanssundet. (Miljön berör huvudsakligen Södertälje kommun).” Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering.

Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) Motivering: ”Industrimiljö och bruksmiljö som speglar tillverkningen av kvalitetspapper för i första hand landets sedeltillverkning alltsedan 1700-talet. Uttryck för riksintresset: Homogen miljö av brukskaraktär. Förvaltningsbyggnad från 1700-talet och under årens lopp tillkomna verkstäder, administrationsbyggnader och arbetarbostäder. Allé planterad på 1840-talet och områdets delvis parkartade utformning.” I området vid Lilltumba vill kommunen att nya bostäder ska kunna tillkomma, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Tumba pappersbruk är också byggnadsminne med ett skyddsområde som sträcker sig upp mot Lilltumba

Riksintresse för naturvård MB 3 kap. 6 Kagghamraån Värdeomdöme: ”Kagghamraområdet i allmänhet och Tegelvreten i synnerhet utgör ett av de viktigaste geologiska objekten i länet. Tegelvreten är det bästa exemplet på aktiv bäckravinbildning inom regionen. Genom att skära sig ned i de tjocka sediment- avlagringarna har Kagghamraån skapat ett meandersystem som saknar motsvarighet i Stockholms län. Landskapet längs ån med biflöden är i hög grad varierande och vackert. Området som helhet har en ovanligt rik flora och fauna med förekomst av en mängd rödlistade arter. Längs ån finns flera strömpartier med lämpliga lekbottnar som utgör en ytterst värdefull miljö som reproduktionsområde för en ursprunglig stam av havsöring. Genom att ån dessutom har relativt stor vattenföring anses den som den viktigaste ån för havsöringsreproduktion mellan Dalälven och Emån. I ån finns också nissöga och flodkräfta. Kagghamraån har även i övrigt en mycket rik och representativ bottenfauna med inslag av sällsynta arter. Bland annat förekommer den rödlistade snäckan Valvata macrostoma.”

Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt. Vid Rosenhill vill kommunen att verksamheterna ska kunna finnas kvar och i viss utsträckning utvecklas, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Flygbild över Näs by.

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 129 Bornsjön Värdeomdöme: ”Bornsjön är med sin höga vattenkvalitet ytterst viktig för Stockholms vattenförsörjning (reservvattentäkt). Samtidigt är sjön en värdefull fågelsjö med bland annat fiskgjuse och storlom. De närmaste omgivningarna är geologiskt, botaniskt och kulturhistoriskt mycket intressanta. Hela tillrinningsområdet är ett enastående exempel på typisk Sörmlandsnatur. Då det relativt stora tillrinningsområdet skyddats från exploatering är området närmast unikt genom sin närhet till storstaden.” Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt.

Riksintressen Natura 2000 MB 4 kap. 8 § Nätverket med Natura 2000-områden har kommit till för att värna om vissa naturtyper och arter samt deras livsmiljöer. Man har kommit överens om att dessa är av gemensamt intresse för EU:s medlemsländer. Natura 2000 områden i Botkyrka ligger inom naturreservat och har därmed dubbelt skydd. I Botkyrka finns sex områden: Sturehov (två stycken), Bornsjön, Ekholmen, Brosjön, och Brinkbäcken. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att miljöerna inte påverkas på ett betydande sätt.

Riksintresse för totalförsvaret MB 3 kap. 9 § Runt Grindsjön på gränsen mellan Nynäshamn och Botkyrka har försvaret pekat ut ett riksintresseområde enligt 3 kap 9 § MB. Alla plan- och bygglovsärenden inom influensområdet för Grindsjöns skjutfält ska remitteras till Försvarsmakten. Länsstyrelsen har (2014) ännu inte beslutat om något förordnande enligt 11 kap. 12 § PBL. Vissa tekniska anläggningar är utpekade som riksintresse för totalförsvaret, till exempel radar- och radiolänksystem. Dessa kan inte redovisas på kartor i översiktsplanen. Inom Botkyrka kommun kan höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk och även höga byggnader riskera att störa riksintresset. Allmänt gäller att hela landet är samrådsområde för objekt högre än 20 meter utanför tätort och högre än 45 meter inom tätort. Försvarsmakten redovisar också i sitt underlag ett påverkansområde för buller, säkerhet eller annan aspekt, där alla plan- och lovärenden ska remitteras till dem. Detta underlag finns tillgängligt för kommunens handläggare. Kommunen kontaktar försvarsmakten i tidiga skeden.

Riksintresse för yrkesfiske inlandsvatten MB 3 kap. 5 § Mälaren berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt.

Riksintresse för yrkesfiske havsområdet MB 3 kap. 5 § Delar av Östersjön inom Botkyrka berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt.

Riksintresse för farleder MB 3 kap. 8 § Riksintresse för farleder på vatten in till Södertälje och mellan Södertälje och Stockholm. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt.

Riksintresse för turism och friluftsliv MB 4 kap. 2 § Mälaren med öar och strandområden och kommunens Östersjökust berörs av detta riksintresse. Kommunens planering tar hänsyn till dessa värden så att de inte påverkas på ett betydande sätt. Vi har dessutom ambitionen att stärka tillgängligheten och kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd.

130 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN Riksintresse för kusten och skärgårdsområdet MB 4 kap. 4 § Södra Grödinge ingår i ett riksintresseområde för kusten och skärgårdsområdet. Vi föreslår inga förändringar för bebyggelse utan vill behålla Näslandet som fritidshusområde. Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten som redan har permanent bebyggelse kommer att få vatten- och avlopp.

Riksintresse för energiförsörjning MB 3 kap. 8 § Stamnätet för kraftförsörjning, det vill säga 220 kV och högre, och även de som är planerade att anläggas, är av riksintresse för energiförsörjning. Kommunen vill att kraftledningar som går genom stadsbygden i Botkyrka blir borttagna, flyttade eller grävs ner. Det gäller särskilt ledningarna över Tullinge villastad, norr om Alby samt väster om Alby längs Hågelbyleden.

Riksintresse vattenförsörjning Ett nytt förslag till riksintresse som utreds 2013-2014 avser vattenförsörjning. Det finns två utredningsområden för riksintresset vattenförsörjning i Botkyrka, Norsborgsverket och Bornsjön (finns med på kartan över riksintressen på sidan 127, delar av utredningsområdet finns även med i flygfotot nedan). Enligt det förslag som varit på remiss berör riksintresse- områdena stadsdelar som vi avser att förtäta och utveckla. I dessa områden är vår avsikt att arbeta aktivt med rening av dagvattnen enligt vår dagvattenstrategi. FOTO: BOTKYRKA KOMMUNFOTO:

Vy över Sturehov, Norsborg, Hallunda och Fittja som ingår i utredningsområdet för riksintresse vattenförsörjning. Även grannkommunen Huddinge skymtar.

MELLANKOMMUNALA INTRESSEN OCH RIKSINTRESSEN 131 underlag i urval

BOTKYRKA KOMMUN (2003). BOTKYRKA KOMMUN (2010). AHLQVIST OCH ALMQVIST ARKITEKTER. Folkhälsopolicy. Program för Riksten.

BOTKYRKA KOMMUN (2014). BOTKYRKA KOMMUN (2010). Framtid Alby - stadsmiljö i utveckling. Botkyrkas gröna värden: Naturvårdsprogram för Botkyrka kommun. BOTKYRKA KOMMUN (2012). Framtid Fittja, Detaljplaneprogram för BOTKYRKA KOMMUN (2007). stadsutveckling. Botkyrka kommuns handbok i dialog.

BOTKYRKA KOMMUN (2009). BOTKYRKA KOMMUN (2014). Framtid för Alby – ett långsiktigt program Botkyrka kommuns kulturmiljöprogram för hållbar utveckling.

BOTKYRKA KOMMUN (2009). BOTKYRKA KOMMUN (2010). Botkyrkas riktlinjer för boendeplanering. Framtid för Tullinge - ett långsiktigt program för hållbar utveckling. BOTKYRKA KOMMUN (2014). Botkyrkas strategi för demokrati och delaktighet. BOTKYRKA KOMMUN (2012). Gestaltningsprogram för Rikstens BOTKYRKA KOMMUN (2014). Friluftsstad: Riktlinjer för utformning av Botkyrkas strategi Kreativa Botkyrka mark och bebyggelse i Rikstens friluftsstad.

BOTKYRKA KOMMUN (2010). BOTKYRKA KOMMUN (2007). Cykelplan för Botkyrka kommun. Handelspolicy för Botkyrka kommun.

BOTKYRKA KOMMUN (2012). BOTKYRKA KOMMUN (2005). Dagvattenstrategi för Botkyrka kommun. Inriktningsprogram för Friluftsområdet Lida – Riksten. BOTKYRKA KOMMUN (2005). Detaljplaneprogram centrala Tullinge. BOTKYRKA KOMMUN (2009). Klimatstrategi för Botkyrka. BOTKYRKA KOMMUN (2007). Energiplan för Botkyrka kommun. BOTKYRKA KOMMUN (2011). Program för områdena Hågelby, BOTKYRKA KOMMUN (2009). Eriksberg och Lindhov. Ett jämställt Botkyrka.

132 REGISTER MED MERA BOTKYRKA KOMMUN (2010). REGIONPLANEKONTORET (2010). Strategi för ett interkulturellt Botkyrka. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. BOTKYRKA KOMMUN (2011). Tänk nytt, rätt och lätt. Handbok i SCANDIACONSULT (2002). FN-konventionen om rättigheter för Sträckningsstudie Spårväg Botkyrka, personer med funktionsnedsättning. Riksten – Tumba – Norra Botkyrka.

BOTKYRKA KOMMUN (2012). SCANDIACONSULT (2002). Utveckling Fittja. Ett långsiktigt program Sträckningsstudie Spårväg SYD, för hållbar utveckling. Flemingsberg station – Tullinge – Riksten.

BOTKYRKA KOMMUN (2010). SWECO ENERGUIDE AB SUSTAINERGY (2012). WSP Rapport / Kartläggning av förnyelsebara Översiktlig miljökonsekvensbeskrivning energiresurser i Botkyrka kommun. för program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov, Botkyrka kommun.

BOTKYRKA KOMMUN (2002). Översiktsplan 2002.

BOTKYRKA KOMMUN, HUDDINGE KOMMUN (2009). Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg: Samrådshandling.

FOTO: JOHANNES LILJESON IVL SVENSKA MILJÖINSTITUTET (2010). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka för Botkyrka kommun.

LANDSKAPSLAGET, LANDSKAPSARKITEKTER LAR (2003). Miljökonsekvensbeskrivning: Program för Riksten.

MEDBORGARANALYSEN (2011). Samtal om framtiden.

Alby...... 17, 42, 44ff, 47, 53, 55, Flemingsbergsskogen...... 108 KP Arnoldssons väg...... 67, 107

67ff, 91ff, 98, 100ff, 122, 131 Flottsbro...... 63, 108, 121 Kungens Kurva...... 18, 20ff, 32, 52, 62,

Alby centrum. . . . 21, 34, 44, 47, 84, 91, 98 Förbifart Stockholm . . 18, 22, 69, 100, 108 67, 69, 91, 97, 100, 118

Albysjön ...... 74 Förbifart Tullinge. . 22, 55, 67, 92, 97, 108ff Kärsdala...... 57

Albyvägen...... 46, 103 Getryggen...... 128 Körsbärsparken...... 72

Alfred Nobels allé. . . . .12, 55, 92, 98, 110 Grindsjön...... 130 Lida...... 74, 80, 108, 115, 121, 126

Arlanda ...... 22, 68 Grödinge...... 32, 53, 92, 96, 98, Lilltumba...... 36, 98, 106, 129

Aspen...... 74, 128 112ff, 128f, 131 Loviseberg...... 63, 92, 106

Blickaberget ...... 110 Grödingebanan...... 48, 121, 126 Masmo...... 22, 63, 67, 69, 97, 103

Borg ...... 128 Grödingelandet...... 40, 112, 114 Mälaren...... 16, 36, 42, 74, 102,

Bornsjökilen...... 70, 82f, 120f, 126 Hallunda. . 22, 53, 55, 67ff, 97f, 100ff, 128 118, 120f, 128ff

Bornsjön...... 121, 128, 130f Hallunda centrum . . . . . 21, 34, 44, 47, 68, Mörkö...... 128f

Botkyrka kyrka...... 16, 36, 126, 128 84, 91f, 98, 103 Norrga...... 121, 128

Botkyrkaparken...... 115 Hallunda gård...... 55, 98, 102 Norrgaån...... 122

Botkyrka handelsplats...... 47, 92 Hallunda trafikplats...... 68, 103 Norrköping...... 56f

Brandalssund...... 128 Hallundavägen ...... 46, 57, 98, 103 Norsborg...... 47, 53, 74, 100ff, 115, 118

Brantbrink...... 92, 98, 111 Hammerstavägen...... 103 Norsborgs vattenverk...... 118f, 131

Brinkbäcken...... 121, 130 Hamradalen...... 92, 106 Norsborgsvägen...... 103

Byrsta...... 98, 114f, 126, 131 Hamringe...... 55, 92, 98, 110 Nykvarn...... 118

Citybanan...... 64, 69 Haninge...... 126 Nynäshamn...... 121, 130

Dalvägen...... 12, Hanveden, Hanvedenmossen...... 38, 41, Näslandet...... 128f

47f, 55, 67, 89, 92, 98, 107, 121 92, 120 Pålamalm...... 26, 30, 38, 41, 92, 120f

E4/E20...... 12, 48, 55, 67f, 82, 92, Hanvedenkilen...... 70, 82f, 120 Pålamalmsvägen...... 111

98, 100, 102f, 121f, 126 Herrhamra ...... 128 Riksten (Tullinge)...... 22,

Ekerö ...... 118 Huddinge ...... 118, 121, 126 55, 67, 69, 92, 97f, 103, 111

Ekholmen...... 121, 130 Huddinge kommun...... 97, 118, 126 Riksten (landsbygd)...... 41, 120, 126

Eldtomta...... 40, 98, 114f, 131 Huddingevägen...... 48, 67, 82, 110 Rosenhill...... 92, 128f

Ensta ö...... 121 Hågelby...... 36, 67, 100, 103, 106 Salem...... 107, 118, 121, 128

Eriksberg...... 21f, 44, 46f, 52, 55, 62, Hågelby gård...... 103, 106, 120 Sandstugan...... 55, 98, 106

67f, 91f, 98, 100ff, 115 Hågelbyleden. . . . . 22, 25, 46, 48, 55, 67f, Sibble...... 40, 98, 114f, 126, 131

Eriksbergs verksamhetsområde. . . . 21, 34, 82, 97f, 103, 106, 121f Skanssund...... 129

46f, 84, 91f, 98, 100 Hågelbyparken...... 74, 92 Skärholmen...... 18, 20ff, 32, 52,

Fittja. . . . 17, 22, 42, 53, 55, 68f, 98, 100ff Hörningsnäs ...... 121 69, 91, 97, 100, 118

Fittja centrum. . . 21, 34, 44, 47, 84, 91f, 98 Järfälla...... 118 Slagsta/Slagsta strand. 47, 55, 92, 98, 102

Fittjaterassen...... 45 Järna...... 126 Sollentuna ...... 46

Fittja äng ...... 42, 126 Kagghamra...... 40, 98, 114f, 126, 131 Spårväg Syd...... 22, 69, 97, 118

Flemingsberg. . . . 18, 20ff, 32, 55f, 63, 69, Kagghamraån...... 122, 129 Stockholm...... 16, 18, 64, 69, 100,

91, 97, 108ff, 118, 126 Kassmyra...... 55, 92, 98, 107 104, 118, 121, 126, 130

134 REGISTER MED MERA Stockholms innerstad...... 22, 32 Vårsta...... 25, 53, 82, 104ff, 112, 114

Stockholms län...... 17, 89, 129 Vårsta centrum...... 21, 34, 44, 47,

Stockholmsregionen. . 18ff, 31, 34, 38, 48, 84, 91f, 98, 107

52, 58, 64, 103f, 106, 108, 112, 118, 120 Väg 225 ...... 114, 121

Stora Träsket...... 121 Väg 226 ...... 25, 67, 82, 110f, 121 Förklaringar Storstockholm...... 29, 52, 56, 58f, 60f Väg 259 ...... 121, 126 65 = Hänvisning till aktuell sida. Storvreten...... 55, 74, 98, 107, 115 Vällingevägen...... 103 65f = hänvisning till aktuell sida Sturehov...... 74, 100, 103, Västra stambanan...... 121, 126 och efterföljande sida. 112, 115, 128, 130f Ågesta ...... 126 65ff = hänvisning till aktuell sida Subtopia...... 47, 87, 92, 103 Åvinge...... 121 och flera efterföljande sidor. Söderby ...... 118 Älvesta...... 100 Sidnummer med fet stil är den Södertälje...... 18, 20f, 32, 43, 52, 91, Östra Bröta...... 121 huvudsakliga hänvisningen.

97, 114, 118, 120f, 126, 128ff Östra Vårsta...... 98, 104, 107

Tegelvreten...... 98, 114f, 126, 129, 131

Tullinge...... 16f, 22, 38, 44, 53, 67, 72, 74, 82, 98, 108ff, 111, 115, 118, 120ff, 131

Tullinge centrum...... 21, 34, 47, 55, 84, 91f, 98

Tullinge trädgårdsstad...... 72, 111

Tullingesjön...... 74, 115

Tumba...... 16, 22, 53, 55, 57, 66ff, 82, 89, 96ff, 104ff, 107, 111, 118, 126, 128

...... Tumba bruk 78, 129 FOTO: JOHANNES LILJESON

Tumba centrum...... 21, 34, 44, 47, 62, 84, 91f

Tumba köpcenter...... 47, 92, 106

Tumba trafikplats ...... 55

Tumbavägen...... 106

Tuna...... 47, 106

Tunarondellen...... 98, 106

Tvärförbindelse Södertörn ...... 68, 108, 118, 121

Upplands-Bro...... 118

Uppsala...... 22, 68

Uppsalastråket...... 38

Uttran...... 55, 98, 106, 118

Vinterskogen...... 121

REGISTER MED MERA 135 Förklaringar 65 = Hänvisning till aktuell sida. 65f = hänvisning till aktuell sida sakregister och efterföljande sida. 65ff = hänvisning till aktuell sida och flera efterföljande sidor. Sidnummer med fet stil är den huvudsakliga hänvisningen.

Arbetsmarknad...... 18, 22, 58f, 68f, 118 Hemkänsla...... 56, 58f, 60f, 78, 86 PBL, plan- och bygglagen...... 19, 40

Arbetsplatser...... 22, 25, 34, 44ff, 52, 54f, 61, Historik...... 16 Passager...... 25, 70, 82, 98, 100, 102, 126

63, 91, 98, 118 Hållbar utveckling...... 17f, 60 Regionala angelägenheter...... 116f f

Arbetstillfällen...... 44, 52, 85, 91, 98 Identitet...... 25f, 60f, 71, 76, 78, 90, 106, 108 Regionala stadskärnor. . 18, 20ff, 25, 32, 52, 67ff,

Arkitektur ...... 45, 47, 55, 61, 86, 88ff, 90 Idrott...... 42, 57, 61ff, 85, 87ff, 111 91, 97, 108, 110f, 118

Barnperspektiv...... 18 Infartsparkering ...... 32, 66, 107, 110 Residence Botkyrka...... 45, 90

Barriär. . . . 25, 58, 64ff, 82, 88, 97, 102, 107, 126 Interkulturell...... 18, 62, 67 Riksintressen...... 17, 78, 96, 116ff

Befolkningsprognos...... 53 Jordbruksmark...... 23f, 30, 34, 36, 43, Risker...... 35ff, 50f, 96

Biologisk mångfald...... 25, 82 46, 48, 71, 78, 106 RUFS, Regional utvecklingsplan

Bostadsbyggande...... 44f, 52f Jämställdhet...... 18, 32, 63 för Stockholmsregionen...... 19ff

Buller...... 48ff, 64, 73, 75, 96, 102, Klimat ...... 15, 17, 19f, 23, 26, 30ff, 34ff, 38ff, Skred...... 30, 34, 36f, 50

111, 118, 122, 126 43, 45, 47, 58, 64ff, 78, 97, 114, 120 Social sammanhållning ...... 62, 64, 87

Bygglov...... 40, 78, 88, 96, 114f, 130 Kollektivtrafik...... 19, 21ff, 31ff, 48, 61, 66ff, Sociala konsekvenser...... 18

Byggnadsminne...... 78, 129 96ff, 101, 103, 106f, 110f, 122 Sociodukt...... 102, 126

Cykel...... 30, 32, 65ff, 68, 103, 106f, 110, 118 Kolonilott...... 62f Spårväg...... 33, 67ff, 97, 99, 101, 103, 111

Dagvatten...... 15, 42, 46, 82, 126, 131 Konst...... 42, 45, 86, 88, 90 Stadsbygd...... 96

Delaktighet...... 18, 85f, 91 Kreativitet...... 15, 19, 34, 61, 78, 84ff, 107 Stadsbyggnadsidé...... 47, 103

Demokrati...... 17f, 91 Kultur...... 34, 60ff, 85, 87, 103 Stadsbyggnadsstrategi...... 24

Detaljplan. . . . .40, 54, 76, 90, 96, 102, 110f, 114f Kulturmiljö...... 45, 48, 61, 70f, 78ff, Strandskydd...... 76f, 96

Ekodukt ...... 82, 126 90, 96f, 112, 114f, 127f Subtopia...... 47, 87, 92, 103

Ekosystemtjänster...... 25, 82 Landsbygd...... 16, 34, 70, 78, 96, 99, Säkerhet...... 18, 50, 34f

Energi...... 25, 30, 34, 36, 43, 66, 120, 131 112ff, 118, 122, 130 Tillgänglighet...... 18f, 61, 64ff, 70f

Farligt gods...... 51, 107, 121 Landskap...... 70, 78, 96, 106, 112, 114f, 128f Trafik...... 31ff, 48, 66ff, 98, 122

Fjärrvärme...... 23, 26, 34, 43, 55, 102, 120 Lekplats...... 18, 63, 72 Trafiksäkerhet...... 65, 112

Folkhälsa...... 18, 30f Markstabilitet...... 36f, 51, 96 Trygghet...... 18, 20, 47, 58ff, 89

Fornlämning...... 16, 78, 114f, 128 Masshantering...... 30, 38, 41, 48, 118, 120 Tyngdpunkt. . 21ff, 34, 44, 47, 58, 61, 66ff, 84, 98

Friluftsliv. . . 70f, 75f, 115, 118, 120, 126, 128, 130 Medborgardialog, dialog...... 17, 61, 86 Upplåtelseform...... 44, 56, 61, 88

Fritidshus...... 40, 52, 75, 96f, 112, 114f, 131 Mellankommunala intressen...... 117f f Utbildning...... 59, 67ff, 85ff, 91

Funktionsnedsättning. . .17f, 19, 57, 59, 64, 66, 71 Miljonprogram...... 43ff, 54, 100, 102, 120 Utbyggnadsordning...... 54f

Företag...... 45ff, 52, 84ff, 91, 98, 107 Miljökvalitetsnormer...... 117, 122ff Utflykt...... 75

Förskola...... 57, 63, 86, 89, 112 Målkonflikt...... 48, 67, 90, 114 Utvecklingsprogram...... 17, 118

Försvaret...... 130 Mångfald...... 84ff, 88 VA, vatten och avlopp...... 40, 45, 96, 114f,

Förtätning . . 16, 24, 42f, 44, 46f, 54f, 56f, 62, 72, Mötesplats...... 16, 24, 57, 58f, 61ff, 118, 122, 126

88f, 96ff, 100, 102, 104ff, 108, 115, 122, 131 67f, 72, 98, 103, 107 Vattenskyddsområden...... 26, 38f, 102,

Grustäkter...... 38, 41, 45, 106ff, 120 Naturvård...... 15, 78, 80, 129 112, 118, 120

Gröna kilar...... 70, 82f, 120 Naturvärden...... 46, 70, 78, 80, 82, 120 Vattentäkt...... 38ff, 118, 130

Gröna samband...... 24f, 70, 80, 82f, 97, Näringsliv...... 18f, 19, 52, 68, 87, 91, 108, 114 Verksamhetsområden...... 92f

100, 104, 108, 120f, 126 Odling, odlingslott...... 24, 34, 43, 62, 72, 86 Vindkraft...... 43, 130

Grönstruktur...... 19, 25, 70, 72, 97, 120 Offentlig service...... 21, 34, 52, 57, 61, 72, 114 Vision...... 15, 19, 68

Handel...... 21, 24, 44ff, 52, 61, 66, 91f, Offentliga rum...... 60f, 63, 86, 88, 90, 110 Översvämning...... 26, 30, 34ff, 40, 50, 76, 96

98, 102f, 106f, 110, 118 Park...... 19, 24, 42, 46, 61, 63, 70ff, 128

136 REGISTER MED MERA kart- och illustrationsregister Översiksplanen och kartor finns också digitalt på webben: www.botkyrka.se/oversiktsplan

Befolkningsutveckling per kommundel med prognos fram till 2040...... 53 Bullerutbredning ...... 49 Cykelstråk och cykelvägar...... 65 Förorenade områden, transportleder för farligt gods, risk- och aktsamhetsområden...... 51 Förorenade områden, täkter och masshantering ...... 41 Gröna kilar och gröna samband...... 83 Grönområdens sociala funktion...... 73 Kollektivtrafik ...... 33 Korridor för kollektivtrafik...... 101 Kulturmiljöområden...... 79 Luftföroreningar – spridningsberäkning kvävedioxid ...... 124 Luftföroreningar – spridningsberäkning partiklar PM 10...... 125 Markanvändning – Botkyrka 2014 ...... 98 Markanvändning – Botkyrka 2040...... 13, 99 Markanvändning – förklaring till kartorna...... 96-97 Markanvändning i Grödinge och övrig landsbygd ...... 113 Markanvändning i Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg...... 101 Markanvändning i Tullinge...... 109 Markanvändning i Tumba och Vårsta...... 105 Markstabilitet...... 37 Mellankommunala intressen...... 119 Planering på olika nivåer ...... 7 Prioriteringsordning för stora projekt...... 55 Riksintressen...... 127 RUFS i Botkyrka version, resurseffektiv bebyggelsestruktur med kollektivtrafik...... 24 RUFS i Botkyrka version, robust vattenmiljö...... 27 RUFS i Botkyrka version, sammanhållen och vidgad region/övergripande trafikstruktur...... 23, 68 RUFS i Botkyrka version, sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet...... 26 RUFS i Botkyrka version, tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden ...... 25 RUFS i Botkyrka version, övergripande struktur...... 22 Skyddad natur...... 81 Strandskydd...... 77 Vattenförekomsters statusklassning...... 123 Vattenskyddsområden...... 39 Verksamhetsområden...... 93 Översvämningsriskområden...... 35

138 REGISTER MED MERA REGISTER MED MERA 139 140 REGISTER MED MERA Protokollsutdrag kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG 1[3]

Kommunfullmäktige 2014-05-22 DnrKS/2014:279

§ 95 Antagande av ny översiktsplan (KS/2014:279)

Beslut Kommunfullmäktige antar förslag till ny översiktsplan.

Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ytterligare riktlinjer för Grödingebygden för att säkra att översiktsplanens intentioner kan följas.

Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en kollektivtrafikpolicy för Botkyrka kommun.

Kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att vidta åt- gärder för att ändra primärled för farligt gods – från nuvarande Dalvä- gen/Hågelbyleden till Södertäljevägen västerut från Vårsta.

Reservation Robert Stenkvist (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yr- kande.

Sammanfattning Kommunstyrelsen har 2014-05-05 § 119 lämnat ett förslag till beslut.

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan. Kommunstyrelsen tog 2009 beslut om inriktningen för Botkyrkas nya över- siktsplan. Därefter har en omfattande arbetsprocess skett och dialog har förts med medborgare och andra berörda i tre omgångar.

Botkyrkas översiktsplan visar hur kommunen långsiktigt vill utveckla marken och vattnet i kommunen. Planen ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Förslaget till ny översiktsplan har målbilden år 2040. Översiktsplanen skapar möjlighet för 20 000 bostäder och 15 000 arbetstill- fällen och detta ska uppnås genom fem planeringsstrategier. Planeringsstra- tegierna är: Leva klimatsmart, Plats att växa, Hemma i storstaden, Nära till storstadsnatur och Utrymme för kreativitet.

Utställning av översiktsplanen pågick under perioden 10 januari - 10 mars 2014. 19 yttranden inkom. Kommunen måste göra en särskild redovisning av Länsstyrelsens synpunkter. Länsstyrelsen har kvar fyra kategorier av

synpunkter på kommunens förslag efter de förändringar kommunen gjorde efter samrådet. Synpunkterna gäller: 1. Fittja värmeverk 2. Avstegsfall från trafikbuller 3. Bebyggelse på landsbygden 4. Miljö- och riskfrågor, hälsa och säkerhet kopplat till bebyggelse, plan- processen samt vissa förändringar i markanvändningen.

Tre av dessa anser vi att det slutliga förslaget på översiktsplan tillgodoser. För Fittja värmeverk har kommunen en delvis avvikande uppfattning. Läns- styrelsen ser värmeverket som en viktig del av den regionala fjärrvärmeför- sörjningen. Kommunens inriktning i gällande översiktsplan, liksom i förslag till ny översiktsplan, är att området på lång sikt kan utvecklas med bostäder och verksamheter. På kortare sikt kommer vi studera förutsättningarna att kombinera fjärrvärmeproduktion med bostadsbyggande på det sätt som Länsstyrelsen anger.

Den sammantagna slutsatsen av utställningen är att kommunens principiella inriktning i översiktsplanen är fortsatt relevant. Inga principiella ställnings- taganden har ändrats till det som nu är ett förslag på antagandehandling. De revideringar som har skett i översiktsplanen är främst förtydliganden, layout och språk. De allra sista korrekturändringarna av översiktsplanen sker efter kommunfullmäktige (avser layout- och språk, uppdatering av index, info- gande av förord samt justerat protokollsutdrag från kommunfullmäktige). Ändringar i sak har heller inte gjorts i den miljökonsekvensbeskrivning som är en del av översiktsplanen.

Klimat- och planeringsberedningen har behandlat ärendet 2014-04-16 § 18.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2014-04-17.

Yrkanden Gabriel Melki (S), Yngve RK Jönsson (M), Lars Johansson (FP), Ulla-B. Ludvigsson (BP), Dan Gahnström (MP), Anders Thorén (TUP), Anna Herdy (V) och Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Robert Stenkvist (SD) avger ett ändringsyrkande, bilaga, vari yrkas att ut- byggnadstakten av bostäder bör vara lägre.

142 REGISTER MED MERA BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunfullmäktige 2014-05-22 Dnr KS/2014:279

Propositionsordning Kommunfullmäktiges ordförande ställer kommunstyrelsens förslag till beslut mot ändringsyrkandet och finner att kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag.

Särskilda yttranden Yngve RK Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Lars Johansson (FP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Robert Stenkvist (SD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga, samt ställer sig bakom (FP):s yttrande i den del som avser energihus. Ulla-B. Ludvigsson (BP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Anders Thorén (TUP) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga. Stefan Dayne (KD) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga.

Bilagorna hittas på www.botkyrka.se/oversiktsplan

Medverkande inom den kommunala organisationen

ANSVARIG NÄMND PROJEKTGRUPP KONTAKT Kommunstyrelsen Heidi Pintamo, projektledare Kontakta oss gärna om du har utställning/antagande frågor eller vill beställa fler POLITISK BEREDNING Sara Wrethed, projektledare exemplar av den här skriften. Klimat- och planeringsberedningen “Samtal om framtiden”/Samråd Kontaktcenter: Lars Olson, planeringschef telefon 08 - 530 610 00 eller POLITISK AVSTÄMNINGSGRUPP Ulla Ryk, arkitekt e-post [email protected] Katarina Berggren (S) Hannes Flemming, projektassistent Peter Nyberg (S) Anna Ahlstrand, planarkitekt FOTO OMSLAG Gabriel Melki (S) Per-Anders Framgård, arkitekt Framsida, Tobias Fischer Dan Gahnström (MP) Baksida, Johannes Liljeson Anna Herdy (V) KARTPRODUKTION Ann-Marie Thorgren, GIS-ingenjör © 2014 Botkyrka kommun Karin Willis, GIS-ingenjör Produktion: EO AB Med reservation för tryckfel.