DOCSLIB.ORG

LARSMO KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Organ Sammanträdesdatum Sida Kommunala Samarbetsnämnden I Pedersörenejden20.01.2020 1

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
LARSMO KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Organ Sammanträdesdatum Sida Kommunala Samarbetsnämnden I Pedersörenejden20.01.2020 1 LARSMO KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Organ Sammanträdesdatum Sida Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden20.01.2020 1 Sammanträdestid: Måndagen den 21 januari 2020 kl. 13.00-14.25 Sammanträdesplats: Kommungården i Larsmo, styrelserummet Beslutande: Gun Kapténs kommundirektör, Larsmo Karita Nynäs kst-ordf., Larsmo Mats Brandt stadsdirektör, Nykarleby Maria Palm sst-ordförande, Nykarleby Mikael Lindvall sfm-ordförande, Nykarleby Kristina Stenman stadsdirektör, Jakobstad Owe Sjölund sst-ordförande, Jakobstad Kari Koskela sst-medlem/repr., Jakobstad Stefan Svenfors kommundirektör, Pedersöre Johanna Holmäng kfm-ordförande, Pedersöre Ulf Stenman tf. kommundirektör, Kronoby från 13.30- Liane Byggmästar kst-ordförande, Kronoby, från 13.30- Övriga: Jarl Sundqvist VD, Concordia Carola Löf förvaltningschef Larsmo, protokollförare Mikko Ollikainen, riksdagsledamot, från 13.30- Frånvarande: Peter Östman Peter Boström Greger Forsblom Bengt-Johan Skullbacka Behandlade ärenden: 1-6 Underskrifter: Ordförande Sekreterare Gun Kapténs Carola Löf Justering: Elektronisk justering Maria palm Mikael Lindvall Protokolljusterare Protokolljusterare Justerat elektroniskt Justerat elektroniskt Det justerade protokollet med anvisning om omprövning och besvär publiceras på www.larsmo.f samt www.concordia.jakobstad.f LARSMO KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Organ Sammanträdesdatum Sida Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden20.01.2020 2 § 4 Riksomfattande trafiksystemplanering Utlåtande Kommunikationsministeriet begär som bäst utlåtanden om hur konsekvenserna av den riksomfattande trafiksystemplanen ska bedömas. Remisstiden pågår till och med den 24 januari 2020. Riktlinjerna för målen styr i stor utsträckning slutresultatet, eftersom åtgärds- programmet för den riksomfattande trafiksystemplanen kommer att byggas upp utifrån de uppställda målen. Under planeringen kartläggs Finlands hela transportinfrastruktur från trafiknäten till tjänsterna. Samtidigt skapas en enhetlig syn på hur systemet ska utvecklas och finansieras under de följande 12 åren. Den riksomfattande trafiksystemplanen ger långsiktighet i transportpolitiken. Kommunikationsministeriet samlar in olika aktörers synpunkter på de föreslagna målen för den riksomfattande trafiksystemplanen. Svaren överlämnas till den parlamentariska styrgruppen som fastställer planens mål i februari. Som grund för diskussionen har den parlamentariska styrgruppen dragit upp följande huvudlinjer för målen i den riksomfattande trafiksystemplanen: 1. Servicen och funktionerna i arbetsmarknadsområdena utvecklas genom att tillgängligheten mellan stadsregionerna förbättras. 2. Den internationella tillgängligheten till de olika regionerna i Finland förbättras. 3. Transporternas effektivitet och funktionssäkerhet förbättras. 4. Tillgängligheten till arbetsplatser och tjänster genom hållbara färdsätt förbättras och ökningen av personbilstrafiken i stadsregionerna bryts. 5. Vägtrafiksäkerheten förbättras mot samma säkerhetsnivå som inom andra transportsätt och mot den i EU antagna nollvisionen. 6. Trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras. 7. Andelen hållbara färdsätt ökar och växthusgasutsläppen från trafiken minskar i linje med det nationella målet för minskning av utsläppen från trafiken. 8. Trafiksystemet gör det möjligt att utnyttja viktig information och att utnyttja ny teknik fullt ut. Trafiksystemet består av trafiknätet, tjänster, stödåtgärder för trafiksystemet (t.ex. information och trafikledning) samt alla färdsätt, det vill säga vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och flygtrafik. Den riksomfattande trafiksystemplanen innehåller ett åtgärdsprogram om hur trafiknätet planeras, byggs och underhålls samt hurdana trafik-, transport- och mobilitetstjänster som upphandlas. I planen inkluderas ett 12-årigt statligt finansieringsprogram. Finlands första riksomfattande trafiksystemplan görs upp för 2021–2032 och planen avses bli färdig våren 2021. LARSMO KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Organ Sammanträdesdatum Sida Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden20.01.2020 3 I utlåtandet önskar man åsikter om den riksomfattande trafiksystemplanens program för konsekvensbedömning genom följande frågor: 1. Omfattar konsekvensbedömningen alla aspekter av utvecklingen av den riksomfattande trafiksystemplanen? 2. Har du kommentarer eller utvecklingsidéer om konsekvensbedömningens ansatser 3. Hurdan växelverkan och kommunikation önskar du under beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen 4. Andra önskemål eller synpunkter? Bilagor: Sammanställning av behov av åtgärder på statliga vägar i Jakobstadsregionen 2020- Förslag: Samarbetsnämnden omfattar följande förslag till utlåtande: 1. Samarbetsnämnden betonar trafikens betydelse för den ekonomiska utvecklingen i landet och regionerna. Särskilt betonas att man i konsekvensbedömningen måste se djupare på hur exportproduktionen finns utspridd på olika håll i landet: trots urbaniseringens betydelse är de ekonomiska nätverken utspridda över hela landet, särskilt på grund av underleverantörsnätverkena. Samarbetsnämnden stöder Centralhandelskammarens utlåtande där man poängterar att en heltäckande lägesbild av exportregionernas betydelse i hela landet bör utvärderas i planen. 2. Samma som ovan. 3. Det är viktigt att landskapen och kommunerna, t ex grupperat i de ekonomiska regionerna, kan delta i en tät växelverkan med beredningen. 4. Samarbetsnämnden för Pedersörenejden har gjort en kartläggning av behoven på infrastruktursatsningar i Jakobstadsregionen, som är en viktig exportregion i Finland. De sammanlagda behoven är i storleksordningen cirka 52 miljoner euro. Sammarbetsnämnden poängterar ytterligare att för fungerande transporter och persontrafik är Bennäs station och Kronoby flygfält samt hamnen i Jakobstad synnerligen viktiga. Samabetsnämnden anser att befintliga trafikleder bör prioriteras vid fördelning av resurserna och att andelen tung trafik bör beaktas tillräckligt i konsekvensbedömningen. Tillräckliga resurser bör anvisas för projektplanering så att projekten kan förverkligas enligt trafiksystemplanen. Beslut: Samarbetsnämnden godkände förslaget till utlåtande. Samarbetsnämnden delger utlåtandet förutom till medlemskommunerna även till Österbottens förbund och till NTM-centralen/vägdirektör Anders Östergård. Samarbetsnämnden gav Concordia i uppdrag att digitalt åskådliggöra vägprojektet på karta. _________ Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden, 20.01.2020 § 4 Reviderad 13.1.2020 Behov av åtgärder på statliga vägar i Jakobstadsregionen 2020 - Väg nr: Projektets namn Åtgärd Plats Kostnad Planeringsläge Kommun Anmärkning Riksväg (1000 €) Utredningsplan, Vasa Planskild korsning i Planskild korsning inkl. förbättringar av rv.8, vägdistrikt 1996. Ytterjeppo vid rv.19 och lv.749. GC-leder längs rv.19 och Ytterjeppo 6000 Nykarleby 8 Nykarleby rv.8/rv.19/lv.749 lv.749 samt längs rv.8 från lv.749 till lv.7323. trafiksäkerhetsplan 2014. Korsningen rv.8/lv.7323 i Uppdelning av fyrvägskorsning. Ytterjeppo 400 Nykarleby 8 Ytterjeppo Korsningen rv.8/lv.7393 i Uppdelning av fyrvägskorsning inkl. 1200 m Nykarleby Kovjoki 500 Nykarleby 8 Kovjoki mitträcke. trafiksäkerhetsplan 2014. Viltstängsel längs rv.8 på sträckorna Nykarleby Viltstängsel Svinbacken-Sorvist, Jussila Ytterjeppo, Gunilack-Kovjoki 400 Nykarleby 8 trafiksäkerhetsplan 2014. Gunilack-Jussila, Kovjoki-kommungränsen. Förbättring av rv.8 Vasa- Standardhöjning av rv.8 med omkörningsfiler Karleby. Standardhöjning av rv.8. med mitträcken och förbättring av Gunilack-Kovjoki 3800 Nykarleby 8 Trafikledsverket/NTM- anslutningar. centralen. Omkörningsfil Edsevö- Edsevö-Lepplax 3800 Ingen plan Pedersöre Ingen finansiering 8 Lepplax Edsevö (Rifsvägen)-Lepplax Lättrafikled Lättrafikled 2,4 km 432 Pedersöre Inlösen av mark krävs 8 (Finnevägen) 8 Underfart vid Hopsala (3,2m h) Hopsala (RV8) 500 Ingen plan Kronoby Underfart för lätt trafik vid Murick (2,5m h) Nederveil centrum 400 Ingen plan Kronoby 13 samt kanalisering av RV13 Lätt trafikled 1,8 km från Pelostrandvägen till Nedervetilvägen (RV13) 300 Ingen plan Kronoby 13 Sandbackavägen Uppskattad kostnad 16532 Kommunala samarbetsnämnden i Pedersörenejden, 20.01.2020 § 4 Reviderad 13.1.2020 Väg nr: Projektets namn Åtgärd Plats Kostnad Planeringsläge Kommun Anmärkning Stamväg (1000 €) Förbättring av riksväg 19 Förbättring av riksväg 19 och landsväg 7320 i och landsväg 7320, Underfart vid Vägplanering 2011. Jeppo. Underfart under lv.19 och GC-led längs Jeppo 2000 Jeppo. Vägplan 2011 / Nykarleby 19 rv.19/lv.7320 i Jeppo. Vägplanen ej fastställd. lv.7320 mellan Jeppo centrum och Mirka. NTM-centralen. Nykarleby trafiksäkerhetsplan 2014. Ingen finansiering Järnvägsbron Kållby Kållby 5000 Planen ännu ej godkänd Pedersöre 68 godkänd ca 1,5 milj kommunens 68 Fjärde rampen i Edsevö Edsevö 5500 Planen ännu ej godkänd Pedersöre andel, ingen finansiering godkänd 68 Lättrafikled Lättrafikled 5,2 km Kållby-Ytteresse 950 Pedersöre inlösen av mark krävs 68 Fiskars bro Sanering av bron över 749 Jakobstad 1000 Under planering? Jakobstad Finnmap Infra Oy? 68 Esseåbro Sanering av bron över Esse å 1800 Konditionsgranskning Pedersöre 68 Purmoåbro Sanering av bron över Purmo å 850 Konditionsgranskning Jakobstad 68 Bockholmskanalbro Sanering av bron över Bockholms kanal 750 Konditionsgranskning Jakobstad I samma vägplan korsningarna 68 Östensövägens korsning Kanalisering Jakobstad 360 Jakobstad Spituholmsvägen, Bockholmssvängen och Formansvägen !! 68 Spituholmsvägen Lätt trafikled(underfart) till Spituholmen Jakobstad 450 Ingen plan Jakobstad Ny väglinje samt förbättring av väggeometrin, Lotas - Kortjärv
Load more

Recommended publications
  • Heikki Har Blick För Österbotten
    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Årsberättelse För Nykarleby Samskola 1968-1969
    NYKARLEBY SAMSKOLA LASARET 1968-1969 NVKARLEBV SAMSKOLA REDOGORELSE för läsåret 1968-1969 Avgiven av ERIK ÅH MAN 3 Då Nykarleby samskola den 30 maj avslutar läsåret, har skolan verkat i jämnt femtio år. Vi skall inte här redogöra för dess öden under det gångna halvseklet, men vi kan konstatera, att det i huvudsak varit en gynnsam tid för skolan. Som bevis för detta behöver vi bara nämna den utvidgning av läroverket, som just denna vår kulminerar i den första studentdimiss.io­ ;nen. Att skolan haft elva klasser under det nu gångna läsåret, visar att elevunderlaget varit stort. Dock må vi som redan i fjol påpeka, att den stora skolreformen, som är på kommande, skapar många problem för vår skola, vilket redan skönjes i det betydligt minskade elevantalet i lågklas• serna. Glädjande nog har dock totalantalet elever varit så stort som 281, vilket är nästan detsamma som föregående år. Beaktas bör dock, att anta­ let klasser i år varit elva mot tio i fjol. Eftersom skolhuset inrymmer bara sju klasser, har vi måst inlogera de övriga klasserna ute i staden, vilket också lyckats på ett efter omständig• heterna bra sätt. Då de högsta klasserna inhysts i de hyrda lägenheterna, har inte heller några större ordningssvårigheter behövt befaras. För gym­ nastikundervisningen har skolan ibland använt idrottsgården. De elva klasserna har gjort, att antalet lärare varit 19, också det ett rekord i skolans historia. Här må det med tillfredsställelse annoteras, att skolan haft flere kompetenta ordinarie lärare än på tjugu år. Detta kan kanske delvis bern på det nu fullständiga gymnasiet, som gjort det möjligt för oss att inrätta äldrelektorstjänster.
    [Show full text]
  • Maakuntien Nimet Neljällä Kielellä (Fi-Sv-En-Ru) Ja Kuntien Nimet Suomen-, Ruotsin- Ja Englanninkielisiä Tekstejä Varten
    16.1.2019 Suomen hallintorakenteeseen ja maakuntauudistukseen liittyviä termejä sekä maakuntien ja kuntien nimet fi-sv-en-(ru) Tiedosto sisältää ensin Suomen hallintorakenteeseen ja hallinnon tasoihin liittyviä termejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Myöhemmin tiedostossa on termejä (fi-sv-en), jotka koskevat suunniteltua maakuntauudistusta. Lopuksi luetellaan maakuntien nimet neljällä kielellä (fi-sv-en-ru) ja kuntien nimet suomen-, ruotsin- ja englanninkielisiä tekstejä varten. Vastineet on pohdittu valtioneuvoston kanslian käännös- ja kielitoimialan ruotsin ja englannin kielityöryhmissä ja niitä suositetaan käytettäväksi kaikissa valtionhallinnon teksteissä. Termisuosituksiin voidaan tarvittaessa tehdä muutoksia tai täydennyksiä. Termivalintoja koskeva palaute on tervetullutta osoitteeseen termineuvonta(a)vnk.fi. Termer med anknytning till förvaltningsstrukturen i Finland och till landskapsreformen samt landskaps- och kommunnamn fi-sv-en-(ru) Först i filen finns finska, svenska och engelska termer med anknytning till förvaltningsstrukturen och förvaltningsnivåerna i Finland. Sedan följer finska, svenska och engelska termer som gäller den planerade landskapsreformen. I slutet av filen finns en fyrspråkig förteckning över landskapsnamnen (fi-sv-en-ru) och en förteckning över kommunnamnen för finska, svenska och engelska texter. Motsvarigheterna har tagits fram i svenska och engelska arbetsgrupper i översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli och det rekommenderas att motsvarigheterna används i statsförvaltningens texter.
    [Show full text]
  • Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
    ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
    [Show full text]
  • Dimitterade Vid Optima 1.1-31.5.2019
    DIMITTERADE VID OPTIMA 1.1-31.5.2019 GRUNDEXAMEN-STUDENTEXAMEN (kombiexamen) Emet Matilda, Pemar; Hellsten Jean, Nykarleby; Hjulfors Ida, Larsmo; Koski Alex, Korsholm; Mörk Alexander, Jakobstad; Pekkala Juulia, Pedersöre; Slotte Torbjörn, Kronoby; Sund Carl, Korsholm GRUNDEXAMEN Artesan-interiör Bodbacka Sanna, Pedersöre; Forsblom Vilma, Kronoby; Granholm Irene, Larsmo; Grankulla Jennie, Pedersöre; Hagström Signe, Larsmo; Holmstedt Jenny, Kronoby; Jansson Maria, Nykarleby; Nygård Frida, Närpes; Ruissaari Minna, Nykarleby; Sjöberg Hanna, Nykarleby Artesan-finsnickare Björkström Joakim, Larsmo; Björkström Viktor, Jakobstad; Hjulfors Elvira, Pedersöre; Holmborg Jan, Larsmo; Johansson Wilma, Nykarleby; Kongari Jasmine, Jakobstad; Nordling Sandra, Nykarleby; Nyman Britt, Nykarleby; Nynäs Jonas, Larsmo; Roos Annika, Pedersöre; Saberi Mohammad, Jakobstad; Storskrubb Joakim, Nykarleby; Sundelin André, Larsmo; Tarviainen Linus, Jakobstad Bagare-konditor Haglund Kristoffer, Nykarleby; Khshfa Mohammad, Jakobstad; Lillqvist Ida, Pedersöre; Lindholm Emelie, Pedersöre; Nordling Christoffer, Jakobstad; Nyberg Ronja, Jakobstad; Sandström Madelein, Pedersöre; Weiner Magdalena, Korsholm; Åsvik Maria, Kronoby Barnledare Ög Sanna, Jakobstad Datanom Blomqvist William, Karleby; Ennenga Vincent, Jakobstad; Forsman Christopher Nykarleby; Holm Jennie, Vörå; Järnström Otto, Nykarleby; Larsson Sebastian, Jakobstad; Sandin Matts-Erik, Nykarleby; Sjö Hannes, Nykarleby; Sjölind Kevin, Kronoby; Sojakka Toni, Jakobstad; Stara William, Pedersöre; Storbacka Sam, Jakobstad;
    [Show full text]
  • Coastal Communities on the Move
    Archaeology and Environment 26 Coastal Communities on the Move House and Polity Interaction in Southern Ostrobothnia 1500 BC – AD 1 Peter Holmblad Department of Historical, Philisophical and Religious Studies. Umeå 2010 1 © Peter Holmblad Illustrations by Peter Holmblad unless otherwise stated Base maps © National Land Survey of Finland. licence No. 051/MML/10 E-thesis: http://umu.diva-portal.org/ Cover: Coastal view in Kvevlax, Ostrobothnia Printed by: VMC KBC house, Umeå university Umeå, Sweden 2010 ISBN: 978-91-7459-068-5 ISSN: 0281-5877 2 Preface Several persons and organisations have contributed to my thesis project. First of all I want to thank my supervisor Karin Viklund and my second supervisor Mika Lavento (at Helsinki university). I also want to thank my collegues at my department. Philip Buckland made the paperback of this thesis; Johan Linderholm guided me through my soil chemical analyses, Jan-Erik Wallin performed the pollen anlayses; just to mention a few examples. I have had many interesting discussions with Radoslaw Grabowski. Thomas Larsson has contributed with valuable comments. Hazel Moesly has reviewed my English texts. I send my gratitude to all the amateur archaeologists in Österbottniska fornforskningssällskapet and in Laihian kotiseutuyhdistys that have supported my project by assisting me in the field. Pentti Risla and Kaisa Lehtonen have been two valuable collegues in Ostrobothnia. Ronny Smeds and Johan Björtin helped me with my mapping projects. Furthermore; this thesis had not been written without the important fieldwork that had been conducted over many years in Laihia by Esko Luoma and Mirja Miettinen. I have been financially supported by Svensk-Österbottniska Samfundet, Siri och Olof Granlunds stiftelse, Svenska kulturfonden i Finland, Etelä-Pohjanmaan maakuntarahasto and Kempes minnes stipendiefond.
    [Show full text]
  • CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN Innehållsförteckning
    ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN 2040 CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN Innehållsförteckning Inledning ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3 1. Bakgrund och målsättningar ���������������������������������������������������������������������������������������������� 4 Markanvändnings- och bygglagen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen �������������4 ALLI – utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet 2050 �������������������������������������������������� 5 Landskapets målsättningar ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5 Centrum- och bynätverket i Österbottens landskapsplan 2030 �������������������������������������������������������� 7 Finlands miljöcentrals YKR-indelningar i Österbotten ��������������������������������������������������������������������� 8 Regionala och kommunala planer �������������������������������������������������������������������������������������������� 13 2. Nulägesanalys ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 17 Tätorternas utveckling 1990-2015 �������������������������������������������������������������������������������������������� 17 Servicenivå i tätorterna ����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 18 Närservicekoncentreringarnas influensområden ��������������������������������������������������������������������������
    [Show full text]
  • Contents Jorvas Village, Kyrkslätt
    The Quarterly Vol. 23, No. 4 Spring 2016 The Swedish Finn Historical Society — http://finlander.genealogia.fi/sfhswiki/index.php Jorvas Village, Kyrkslätt The Location of 13th C. Swedísh Settlement By Gunnar Damström According to C.F. Meinander, the first Swedish emigrants landed in southwestern Finland in the latter half of the 13th century. The Finnish-speak- ing inhabitants who had lived in the area since the beginning of the Middle Ages were primarily farmers1. Soon after, Swedish-speaking settlers arrived in Kyrkslätt, west of what is now Hels- ingfors. Based on archaeological finds (or lack of finds) the Kyrkslätt area had been unpopulated during the Iron Age 500 BC – c.1150 AD 2. The Swedish immigrants built simple log cab- ins, cultivated the soil, and kept cattle. Oxen and horses were used. The most common grains were rye, barley, kale, rutabaga and peas in addition to flax and hemp. A sparse population spread over the Kyrkslätt Parish in the 14th and 15th centuries. The village of Jorvas comprised the homesteads of Jorvas, Gillobacka, Kvis, Nägels, and Ingvalsby. A bay extends from the Gulf of Finland deeply into the Parish of Esbo (Espoo). The bay, Esbo- viken branches out into a narrow waterway popu- larly called “Sundet” or the “Sound”, all the way Stor-Kvis Main Building. continued on page 100 Contents Regular Content Feature Content Calendar—Spring 2016 91 Jorvas Village, Kyrkslätt 89 From the President 92 The Flagabräde 94 From the Editor 93 2016 SFHS Annual Luncheon 96 Recipes—Spring 2016 110 The First Ambassador of Reading 98 Donations to the Archive 112 Maria’s Back in Town! 99 Member News 114 Associated Organizations & Contacts 115 The Quarterly Vol.
    [Show full text]
  • Finland Land of Islands and Waters the Sulkava Rowing Race Is the Larg- Est Rowing Event in the World
    The Island Committee Finland Land of Islands and Waters doubles racestoo. ways plentyofentriesforthesinglesand al are butthere is particularlypopular, boatraceforteams 60 km.Thechurch PartalansaariIslandextendsover around eventintheworld.Theroute est rowing The SulkavaRowingRace isthelarg - - Antero AAltonen • Front cover photo: Anne SAArinen / VastAvAlo Finland – land oF islands and wATERS 3 Dear Reader This brochure describes life, sources of livelihood and nature on islands with no permanent road connections, on islands with permanent road connections and in island-like areas in Finland. Finland is the country richest in waters and more of the richest in islands in Europe. We boast 76,000 islands with an area of 0.5 hectares or more, 56,000 lakes with an area of one hectare or more, 36,800 kilome- tres of river bed wider than fi ve metres and 336,000 kilometres of shore- eemeli / peltonen vAStAvAlo line. Every Finnish municipality has waters, and most contain islands. The number of islands with either permanent or part-time inhabitants amounts to around 20,000. Every island, lake and river has its place in the hearts of Finns. This brochure describes these unique riches. Its multitude of islands and waters makes the Finnish landscape frag- mented, creating extra costs for the economy, the State and local author- ities, but it is also an incomparable resource. Our islands, seas, lakes, riv- ers and shores are excellent regional assets in a world that thrives increas- ingly on producing unique experiences. Island municipalities and part- island municipalities boast a large range of sources of livelihood, although structural changes have decreased the number of jobs over the years.
    [Show full text]
  • History of the KWH Group Birth and History of the KWH Group
    History of the KWH Group Birth and history of the KWH Group As a business, the KWH Group goes right back to the 1920s and 30s. The Group proper was formed in 1984, when Oy Keppo Ab bought up the half of Oy Wiik & Höglund Ab’s shares held by the Wiik family. This was a logi- cal step, as Oy Keppo Ab had already bought 50% of the company from the Höglund family in 1981. Emil Hög- lund had been involved in the foundation of both companies, so their managements felt a strong sense of soli- darity despite their different operating areas. To get a clear picture of the KWH Group’s past, one must examine the histories of Keppo and Wiik & Hög- lund separately. Wiik & Höglund is the older company of the two, so let us start there. WIIK & HÖGLUND 1929–1953 They started up with modest capital. Emil Höglund managed to secure a private loan, while Edvin Wiik invested One August night in 1929 Emil Höglund and Edvin Wiik his and his father’s savings as start capital. Right from the start were sitting at the Finnström inn in Maxmo discussing their the division of labour was clear: The company was to engage future. They were both in the timber business, Emil Höglund in trade in round timber, pit props and pulpwood. Wiik was as a clerk at Hellnäs Sawmill and Edvin Wiik as an indepen- to see to the buying, while Höglund, who had studied at a dent buyer and major supplier for sawmills. Hellnäs Sawmill commercial college and spent some time in England in 1928, had fallen on hard times and defaulted on its payments.
    [Show full text]
  • Svensk- Och Tvåspråkiga Kommuner
    Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008–2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 • 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. • Det finns 16 enspråkigt svenska kommuner varav alla finns på Åland. • Av de 33 tvåspråkiga kommunerna har 15 svenska och 18 finska som majoritetsspråk. • Statsrådet har fastställt kommunernas nuvarande språkförhållanden för perioden 2013–2022. När är en kommun tvåspråkig? • En kommun är tvåspråkig då minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål* • Om andelen invånare som talar minoritetsspråket sjunker till mindre än 6 procent av kommunens befolkning och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig. • En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Lojo stad har varit frivilligt tvåspråkig sedan fusionen med Lojo kommun 1997. Korsnäs och Larsmo är frivilligt tvåspråkiga sedan 1.1.2015 och Närpes sedan 1.1.2016. * I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som anges då barnets namn meddelas till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan. Man kan inte registrera sig som tvåspråkig. Språklagen har förnyats Nya bestämmelser under 2014: • Då en tvåspråkig och enspråkig kommun går samman, ska den nya kommunen förklaras tvåspråkig även om gränsvärdena underskrids. Det handlar om ett bestående beslut. • Den 15.12.2014 trädde en ändring i kraft som gör det möjligt för enspråkiga kommuner att bli tvåspråkiga mitt under tioårsperioden. Detta är en följd av statsandelsreformen, där villkoren för språkbaserade statsbidrag ändras så att endast tvåspråkiga kommuner fr.o.m.
    [Show full text]