DOCSLIB.ORG

CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN Innehållsförteckning

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN Innehållsförteckning ÖSTERBOTTENS LANDSKAPSPLAN 2040 CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN Innehållsförteckning Inledning ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 3 1. Bakgrund och målsättningar ���������������������������������������������������������������������������������������������� 4 Markanvändnings- och bygglagen och de riksomfattande målen för områdesanvändningen �������������4 ALLI – utvecklingsbild för regionstrukturen och trafiksystemet 2050 �������������������������������������������������� 5 Landskapets målsättningar ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� 5 Centrum- och bynätverket i Österbottens landskapsplan 2030 �������������������������������������������������������� 7 Finlands miljöcentrals YKR-indelningar i Österbotten ��������������������������������������������������������������������� 8 Regionala och kommunala planer �������������������������������������������������������������������������������������������� 13 2. Nulägesanalys ����������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 17 Tätorternas utveckling 1990-2015 �������������������������������������������������������������������������������������������� 17 Servicenivå i tätorterna ����������������������������������������������������������������������������������������������������������� 18 Närservicekoncentreringarnas influensområden �������������������������������������������������������������������������� 19 Pendling mellan tätorterna ������������������������������������������������������������������������������������������������������� 21 3. Mot 2040 ������������������������������������������������������������������������������������������������������������������������ 24 Befolknings- och bostadsproduktionsprognoser ��������������������������������������������������������������������������� 24 Kommunernas planerade utvecklingsriktningar ��������������������������������������������������������������������������� 25 4. Slutsatser i anknytning till Österbottens landskapsplan 2040 ������������������������������������������� 26 Källförteckning �������������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 28 Inledning År 2014 beslutade landskapsstyrelsen om upp- för det bakgrundsmaterial för samhällsstrukturu- görandet av en ny helhetslandskapsplan för Öst- tvecklingen som Finlands miljöcentral tillhanda- erbotten� Landskapsplanen har målåret 2040 håller� Bakgrundsfakta och målsättningar be- och behandlar alla de delområden i samhället handlas i första kapitlet� som har en betydande inverkan på samhälls- strukturen� Denna utredning behandlar centrum- Nuläget analyseras i det andra kapitlet� I nuläge- och servicenätverket med syfte att ligga till grund sanalysen behandlas befolknings- och samhälls- för de områdesreserveringar samt beteckningar strukturförändringar i tätorter� Även servicen har och bestämmelser som Österbottens landskaps- kartlagts för att identifiera närservicekoncentratio- plan 2040 ska innehålla angående centrum och ner� För dessa koncentrationer har sedan skapats tätorter� Enligt planprocessens tidtabell ska ett ett influensområde för att få en uppfattning om planutkast vara framlagt hösten 2017� Avsikten hur många invånare, arbetsplatser och fritidshus är att ett planförslag ska läggas fram senhösten som finns inom området. Resultatet har använts 2018 så att landskapsfullmäktige kan godkänna vid urvalet av de centrum och närservicecentrum Österbottens landskapsplan 2040 i början av år som föreslås ingå i Österbottens landskapsplan 2019� 2040� Pendlingen analyserades också men visa- de sig inte ha så stor inverkan och har därför inte I utredningen undersöks områden för centrum- påverkat resultatet� funktioner och tätorter� Utredningen grundar sig främst på geografisk statistik över samhällsstruk- I det tredje kapitlet blickas det framåt mot må- turutvecklingen (YKR) och information från kom- låret 2040 genom att redogöra för befolknings- munerna� och bostadsproduktionsprognoser� Slutsatserna av utredningen och en karta över föreslagna Utredningen behandlar målsättningar på natio- centrum i landskapsplan 2040 redogörs för i det nell-, landskaps- och regionalnivå och redogör sista kapitlet� CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN 3 1 Bakgrund och målsättningar MARKANVÄNDNINGS- OCH BYGGLA- " Tillräckliga etableringsmöjligheter för nä- GEN OCH DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN ringslivet� Sådana funktioner i näringslivet FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN som medför rikligt med persontrafik ligger inom befintlig samhällsstruktur eller i områ- Landskapsplanläggningen styrs av Markanvänd- den nära goda kollektivtrafikförbindelser. nings- och bygglagen (MBL) och ska beakta de " Förbättrade betingelser för kollektivtrafik. riksomfattande målen för områdesanvändning- " Anpassning till klimatförändringen� en så att möjligheterna att uppnå dem främjas (MBL 24 §)� I MBL 28 § står det att man i plane- Vid planering på landskapsnivå ringen ska fästa särskild vikt vid att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig� " är utgångspunkten en välgrundad bedöm- ning av befolkningsutvecklingen Nedan finns antecknade de mål i de riksomfat- " främjas en enhetligare samhällsstruktur tande målen för områdesanvändningen som be- " skapas ett trafiksystem som minskar behovet rör centrum- och servicenätverket: av personbilstrafik och främjar kollektivtrafi- ken i synnerhet i stadsregionerna Fungerande regionstruktur " säkerställs ett centrumsystem och ett service- nät som främjar tillgången på service Allmänna mål " undersöks var stora detaljhandelsenheter ska placeras " En balanserad utveckling av regionstruktu- " placeras inga nya märkbara områden för ren som stärker näringslivets konkurrenskraft bostäder, arbetsplatser och serviceverksam- och landets internationella ställning� het utanför den befintliga samhällsstrukturen " En regionstruktur som i första hand bygger " beaktas översvämningsrisken på områdets egna starka sidor och på fakto- " inriktas bebyggelsen på landsbygden samt rer förknippade med områdets lokalisering� turismen och den övriga fritidsverksamheten " En polycentrisk och nätverkande regionstruk- så att de stöder landsbygdstätorterna och tur som bygger på goda trafikförbindelser. bynätet samt infrastrukturen " Växelverkan mellan stad och landsbygd " placeras inga bostadsområden och andra samt ett utvecklat bynät� verksamheter som är bullerkänsliga i bul- lerområden, om man inte kan garantera att Vid planeringen på landskapsnivå bullerbekämpningen är tillräcklig " främjas användningen av förnybara energi- " presenteras utvecklingszoner av betydelse källor på riksnivå samt stads- och tätortsnät och principerna för utveckling av dem För tillfället pågår en revidering av de riksom- " redogörs för landsbygdens region- och sam- fattande målen för områdesanvändningen som hällsstruktur samt för åtgärder som anknyter förväntas leda till beslut våren 2017� till utvecklingen av bynätet " eftersträvas en ändamålsenlig region- och En lagändring angående detaljhandeln kommer samhällsstruktur samt en samordning av nä- att påverka planeringen av centrumområden� ringslivets behov och miljövärden Förändringen i markanvändnings- och byggla- gens 71 paragraf förväntas att godkännas i fe- Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på bruari 2017� Förändringarna är följande: livsmiljö " Våningsytan för en stor detaljhandelsenhet Allmänna mål höjs från 2000 v-m2 till 4000 v-m2 (MBL 71a §)� " Ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt " Skyldigheten att fastställa en maximidimensi- hållbara samhällen och livsmiljöer� onering av stora detaljhandelsenheter inom " Enhetliga och balanserade stadsregioner landskapsplanens områden för centrumfunk- och tätorter utgående från befintlig samhälls- tioner hävs (MBL 71b §)� struktur� " Skyldigheten att beakta affärens art i place- " Ändamålsenligt placerade bostadsområden randet av en stor detaljhandelsenhet utanför i stadsregionernas pendlingsområden� centrumområden ges upp inom landskaps- " För olika befolkningsgrupper lättillgängliga och generalplaneringen� Detaljhandeln ska tjänster och arbetsplatser nära bostadsområ- fortfarande placeras i första hand i centru- dena� mområden� En stor detaljhandelsenhet kan 4 CENTRUMNÄTVERKET I ÖSTERBOTTEN fortfarande placeras utanför centrum om till- Lagändringen innebär att de dimensioneringar gängligheten beaktas� (MBL 71c §) för handeln som finns i bestämmelserna för cen- " Detaljplanbestämmelser som gäller de- trumfunktioner i etapplandskapsplan 1 inte kom- taljhandeln, MBL 71e §, hävs� mer med i Österbottens landskapsplan 2040� Figur 1. Utvecklingsbilden för regionstruk- turen och trafiksystemet 2050. Bilden är felaktig vad gäller förbindelsen Vasa-Umeå och kan till denna del inte utgöra en ut- gångspunkt för Österbottens landskapsplan 2040. Källa: Miljöministeriet 2015. Den röda pilen visar den befintliga internationel- la förbindelsen Vasa-Umeå. ALLI – UTVECKLINGSBILD FÖR REGIONS- LANDSKAPETS MÅLSÄTTNINGAR TRUKTUREN OCH TRAFIKSYSTEMET 2050 Landskapsstrategi Åren 2014–2015 gjordes under ledning av mil- jöministeriet en utvecklingsbild för regionstruktu- De tre huvudmålsättningarna i landskapsstrate- ren och trafiksystemet i Finland år 2050. Arbetet gin är en konkurrenskraftig region, välmående utmynnade i en gemensam vision om ett dyna- befolkning och en god livsmiljö� Visionen för Öst- miskt och möjliggörande Finland� erbotten lyder ” Ny energi i Österbotten”�
Load more

Recommended publications
  • Heikki Har Blick För Österbotten
    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
    [Show full text]
  • Welcome to Ostrobothnia
    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
    [Show full text]
  • Årsberättelse För Nykarleby Samskola 1968-1969
    NYKARLEBY SAMSKOLA LASARET 1968-1969 NVKARLEBV SAMSKOLA REDOGORELSE för läsåret 1968-1969 Avgiven av ERIK ÅH MAN 3 Då Nykarleby samskola den 30 maj avslutar läsåret, har skolan verkat i jämnt femtio år. Vi skall inte här redogöra för dess öden under det gångna halvseklet, men vi kan konstatera, att det i huvudsak varit en gynnsam tid för skolan. Som bevis för detta behöver vi bara nämna den utvidgning av läroverket, som just denna vår kulminerar i den första studentdimiss.io­ ;nen. Att skolan haft elva klasser under det nu gångna läsåret, visar att elevunderlaget varit stort. Dock må vi som redan i fjol påpeka, att den stora skolreformen, som är på kommande, skapar många problem för vår skola, vilket redan skönjes i det betydligt minskade elevantalet i lågklas• serna. Glädjande nog har dock totalantalet elever varit så stort som 281, vilket är nästan detsamma som föregående år. Beaktas bör dock, att anta­ let klasser i år varit elva mot tio i fjol. Eftersom skolhuset inrymmer bara sju klasser, har vi måst inlogera de övriga klasserna ute i staden, vilket också lyckats på ett efter omständig• heterna bra sätt. Då de högsta klasserna inhysts i de hyrda lägenheterna, har inte heller några större ordningssvårigheter behövt befaras. För gym­ nastikundervisningen har skolan ibland använt idrottsgården. De elva klasserna har gjort, att antalet lärare varit 19, också det ett rekord i skolans historia. Här må det med tillfredsställelse annoteras, att skolan haft flere kompetenta ordinarie lärare än på tjugu år. Detta kan kanske delvis bern på det nu fullständiga gymnasiet, som gjort det möjligt för oss att inrätta äldrelektorstjänster.
    [Show full text]
  • Maakuntien Nimet Neljällä Kielellä (Fi-Sv-En-Ru) Ja Kuntien Nimet Suomen-, Ruotsin- Ja Englanninkielisiä Tekstejä Varten
    16.1.2019 Suomen hallintorakenteeseen ja maakuntauudistukseen liittyviä termejä sekä maakuntien ja kuntien nimet fi-sv-en-(ru) Tiedosto sisältää ensin Suomen hallintorakenteeseen ja hallinnon tasoihin liittyviä termejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi. Myöhemmin tiedostossa on termejä (fi-sv-en), jotka koskevat suunniteltua maakuntauudistusta. Lopuksi luetellaan maakuntien nimet neljällä kielellä (fi-sv-en-ru) ja kuntien nimet suomen-, ruotsin- ja englanninkielisiä tekstejä varten. Vastineet on pohdittu valtioneuvoston kanslian käännös- ja kielitoimialan ruotsin ja englannin kielityöryhmissä ja niitä suositetaan käytettäväksi kaikissa valtionhallinnon teksteissä. Termisuosituksiin voidaan tarvittaessa tehdä muutoksia tai täydennyksiä. Termivalintoja koskeva palaute on tervetullutta osoitteeseen termineuvonta(a)vnk.fi. Termer med anknytning till förvaltningsstrukturen i Finland och till landskapsreformen samt landskaps- och kommunnamn fi-sv-en-(ru) Först i filen finns finska, svenska och engelska termer med anknytning till förvaltningsstrukturen och förvaltningsnivåerna i Finland. Sedan följer finska, svenska och engelska termer som gäller den planerade landskapsreformen. I slutet av filen finns en fyrspråkig förteckning över landskapsnamnen (fi-sv-en-ru) och en förteckning över kommunnamnen för finska, svenska och engelska texter. Motsvarigheterna har tagits fram i svenska och engelska arbetsgrupper i översättnings- och språksektorn vid statsrådets kansli och det rekommenderas att motsvarigheterna används i statsförvaltningens texter.
    [Show full text]
  • Österbotten I Siffror Pohjanmaa Lukuina 2016 Ostrobothnia in Numbers
    ÖSTERBOTTEN I SIFFROR POHJANMAA LUKUINA 2016 OSTROBOTHNIA IN NUMBERS Kaskinen - Kaskö Korsnäs Isokyrö - Storkyro Larsmo - Luoto Malax - Maalahti Kronoby - Kruunupyy Vörå - Vöyri Kristinestad - Kristiinankaupunki Nykarleby - Uusikaarlepyy Laihia - Laihela Närpes - Närpiö Pedersöre Korsholm - Mustasaari Jakobstad - Pietarsaari Vaasa - Vasa Folkmängd – Väkiluku – Population 2000-2015 Förändring 2000- Muutos 2000 2014 2015 2015 Change % Isokyrö - Storkyrö 5 151 4 842 4 785 -366 -7,1 Kaskinen - Kaskö 1 564 1 324 1 285 -279 -17,8 Korsnäs 2 246 2 219 2 201 -45 -2,0 Kristinestad - Kristiinankaupunki 8 084 6 845 6 793 -1 291 -16,0 Kronoby - Kruunupyy 6 846 6 662 6 682 -164 -2,4 Laihia - Laihela 7 414 8 068 8 090 676 9,1 Larsmo - Luoto 4 111 5 107 5 147 1 036 25,2 Malax - Maalahti 5 638 5 573 5 545 -93 -1,6 Korsholm - Mustasaari 16 614 19 287 19 302 2 688 16,2 Närpes - Närpiö 9 769 9 389 9 387 -382 -3,9 Pedersöre 10 258 11 060 11 129 871 8,5 Jakobstad - Pietarsaari 19 636 19 577 19 436 -200 -1,0 Nykarleby - Uusikaarlepyy 7 492 7 533 7 564 72 1,0 Vaasa - Vasa 61 470 66 965 67 619 6 149 10,0 Vörå - Vöyri 6 935 6 705 6 714 -221 -3,2 Österbotten – Pohjanmaa – Ostrobothnia 173 228 181 156 181 679 8 451 4,9 HELA LANDET – KOKO MAA –WHOLE COUNTRY 5 181 115 5 471 753 5 487 308 306 193 5,9 Tilastokeskus-Statistikcentralen-Statistics Finland Statistikcentralens befolkningsprognos (2015) Tilastokeskuksen väestöennuste (2015) Statistics Finland´s population projection (2015) Förändring Muutos Change % 2015 2030 2040 2015-2040 2015-2040 Uusimaa - Nyland 1 620
    [Show full text]
  • Dimitterade Vid Optima 1.1-31.5.2019
    DIMITTERADE VID OPTIMA 1.1-31.5.2019 GRUNDEXAMEN-STUDENTEXAMEN (kombiexamen) Emet Matilda, Pemar; Hellsten Jean, Nykarleby; Hjulfors Ida, Larsmo; Koski Alex, Korsholm; Mörk Alexander, Jakobstad; Pekkala Juulia, Pedersöre; Slotte Torbjörn, Kronoby; Sund Carl, Korsholm GRUNDEXAMEN Artesan-interiör Bodbacka Sanna, Pedersöre; Forsblom Vilma, Kronoby; Granholm Irene, Larsmo; Grankulla Jennie, Pedersöre; Hagström Signe, Larsmo; Holmstedt Jenny, Kronoby; Jansson Maria, Nykarleby; Nygård Frida, Närpes; Ruissaari Minna, Nykarleby; Sjöberg Hanna, Nykarleby Artesan-finsnickare Björkström Joakim, Larsmo; Björkström Viktor, Jakobstad; Hjulfors Elvira, Pedersöre; Holmborg Jan, Larsmo; Johansson Wilma, Nykarleby; Kongari Jasmine, Jakobstad; Nordling Sandra, Nykarleby; Nyman Britt, Nykarleby; Nynäs Jonas, Larsmo; Roos Annika, Pedersöre; Saberi Mohammad, Jakobstad; Storskrubb Joakim, Nykarleby; Sundelin André, Larsmo; Tarviainen Linus, Jakobstad Bagare-konditor Haglund Kristoffer, Nykarleby; Khshfa Mohammad, Jakobstad; Lillqvist Ida, Pedersöre; Lindholm Emelie, Pedersöre; Nordling Christoffer, Jakobstad; Nyberg Ronja, Jakobstad; Sandström Madelein, Pedersöre; Weiner Magdalena, Korsholm; Åsvik Maria, Kronoby Barnledare Ög Sanna, Jakobstad Datanom Blomqvist William, Karleby; Ennenga Vincent, Jakobstad; Forsman Christopher Nykarleby; Holm Jennie, Vörå; Järnström Otto, Nykarleby; Larsson Sebastian, Jakobstad; Sandin Matts-Erik, Nykarleby; Sjö Hannes, Nykarleby; Sjölind Kevin, Kronoby; Sojakka Toni, Jakobstad; Stara William, Pedersöre; Storbacka Sam, Jakobstad;
    [Show full text]
  • Coastal Communities on the Move
    Archaeology and Environment 26 Coastal Communities on the Move House and Polity Interaction in Southern Ostrobothnia 1500 BC – AD 1 Peter Holmblad Department of Historical, Philisophical and Religious Studies. Umeå 2010 1 © Peter Holmblad Illustrations by Peter Holmblad unless otherwise stated Base maps © National Land Survey of Finland. licence No. 051/MML/10 E-thesis: http://umu.diva-portal.org/ Cover: Coastal view in Kvevlax, Ostrobothnia Printed by: VMC KBC house, Umeå university Umeå, Sweden 2010 ISBN: 978-91-7459-068-5 ISSN: 0281-5877 2 Preface Several persons and organisations have contributed to my thesis project. First of all I want to thank my supervisor Karin Viklund and my second supervisor Mika Lavento (at Helsinki university). I also want to thank my collegues at my department. Philip Buckland made the paperback of this thesis; Johan Linderholm guided me through my soil chemical analyses, Jan-Erik Wallin performed the pollen anlayses; just to mention a few examples. I have had many interesting discussions with Radoslaw Grabowski. Thomas Larsson has contributed with valuable comments. Hazel Moesly has reviewed my English texts. I send my gratitude to all the amateur archaeologists in Österbottniska fornforskningssällskapet and in Laihian kotiseutuyhdistys that have supported my project by assisting me in the field. Pentti Risla and Kaisa Lehtonen have been two valuable collegues in Ostrobothnia. Ronny Smeds and Johan Björtin helped me with my mapping projects. Furthermore; this thesis had not been written without the important fieldwork that had been conducted over many years in Laihia by Esko Luoma and Mirja Miettinen. I have been financially supported by Svensk-Österbottniska Samfundet, Siri och Olof Granlunds stiftelse, Svenska kulturfonden i Finland, Etelä-Pohjanmaan maakuntarahasto and Kempes minnes stipendiefond.
    [Show full text]
  • Contents Jorvas Village, Kyrkslätt
    The Quarterly Vol. 23, No. 4 Spring 2016 The Swedish Finn Historical Society — http://finlander.genealogia.fi/sfhswiki/index.php Jorvas Village, Kyrkslätt The Location of 13th C. Swedísh Settlement By Gunnar Damström According to C.F. Meinander, the first Swedish emigrants landed in southwestern Finland in the latter half of the 13th century. The Finnish-speak- ing inhabitants who had lived in the area since the beginning of the Middle Ages were primarily farmers1. Soon after, Swedish-speaking settlers arrived in Kyrkslätt, west of what is now Hels- ingfors. Based on archaeological finds (or lack of finds) the Kyrkslätt area had been unpopulated during the Iron Age 500 BC – c.1150 AD 2. The Swedish immigrants built simple log cab- ins, cultivated the soil, and kept cattle. Oxen and horses were used. The most common grains were rye, barley, kale, rutabaga and peas in addition to flax and hemp. A sparse population spread over the Kyrkslätt Parish in the 14th and 15th centuries. The village of Jorvas comprised the homesteads of Jorvas, Gillobacka, Kvis, Nägels, and Ingvalsby. A bay extends from the Gulf of Finland deeply into the Parish of Esbo (Espoo). The bay, Esbo- viken branches out into a narrow waterway popu- larly called “Sundet” or the “Sound”, all the way Stor-Kvis Main Building. continued on page 100 Contents Regular Content Feature Content Calendar—Spring 2016 91 Jorvas Village, Kyrkslätt 89 From the President 92 The Flagabräde 94 From the Editor 93 2016 SFHS Annual Luncheon 96 Recipes—Spring 2016 110 The First Ambassador of Reading 98 Donations to the Archive 112 Maria’s Back in Town! 99 Member News 114 Associated Organizations & Contacts 115 The Quarterly Vol.
    [Show full text]
  • Finland Land of Islands and Waters the Sulkava Rowing Race Is the Larg- Est Rowing Event in the World
    The Island Committee Finland Land of Islands and Waters doubles racestoo. ways plentyofentriesforthesinglesand al are butthere is particularlypopular, boatraceforteams 60 km.Thechurch PartalansaariIslandextendsover around eventintheworld.Theroute est rowing The SulkavaRowingRace isthelarg - - Antero AAltonen • Front cover photo: Anne SAArinen / VastAvAlo Finland – land oF islands and wATERS 3 Dear Reader This brochure describes life, sources of livelihood and nature on islands with no permanent road connections, on islands with permanent road connections and in island-like areas in Finland. Finland is the country richest in waters and more of the richest in islands in Europe. We boast 76,000 islands with an area of 0.5 hectares or more, 56,000 lakes with an area of one hectare or more, 36,800 kilome- tres of river bed wider than fi ve metres and 336,000 kilometres of shore- eemeli / peltonen vAStAvAlo line. Every Finnish municipality has waters, and most contain islands. The number of islands with either permanent or part-time inhabitants amounts to around 20,000. Every island, lake and river has its place in the hearts of Finns. This brochure describes these unique riches. Its multitude of islands and waters makes the Finnish landscape frag- mented, creating extra costs for the economy, the State and local author- ities, but it is also an incomparable resource. Our islands, seas, lakes, riv- ers and shores are excellent regional assets in a world that thrives increas- ingly on producing unique experiences. Island municipalities and part- island municipalities boast a large range of sources of livelihood, although structural changes have decreased the number of jobs over the years.
    [Show full text]
  • History of the KWH Group Birth and History of the KWH Group
    History of the KWH Group Birth and history of the KWH Group As a business, the KWH Group goes right back to the 1920s and 30s. The Group proper was formed in 1984, when Oy Keppo Ab bought up the half of Oy Wiik & Höglund Ab’s shares held by the Wiik family. This was a logi- cal step, as Oy Keppo Ab had already bought 50% of the company from the Höglund family in 1981. Emil Hög- lund had been involved in the foundation of both companies, so their managements felt a strong sense of soli- darity despite their different operating areas. To get a clear picture of the KWH Group’s past, one must examine the histories of Keppo and Wiik & Hög- lund separately. Wiik & Höglund is the older company of the two, so let us start there. WIIK & HÖGLUND 1929–1953 They started up with modest capital. Emil Höglund managed to secure a private loan, while Edvin Wiik invested One August night in 1929 Emil Höglund and Edvin Wiik his and his father’s savings as start capital. Right from the start were sitting at the Finnström inn in Maxmo discussing their the division of labour was clear: The company was to engage future. They were both in the timber business, Emil Höglund in trade in round timber, pit props and pulpwood. Wiik was as a clerk at Hellnäs Sawmill and Edvin Wiik as an indepen- to see to the buying, while Höglund, who had studied at a dent buyer and major supplier for sawmills. Hellnäs Sawmill commercial college and spent some time in England in 1928, had fallen on hard times and defaulted on its payments.
    [Show full text]
  • Svensk- Och Tvåspråkiga Kommuner
    Svensk- och tvåspråkiga kommuner Bakgrundsinformation 2008–2017 Kommunerna i Svenskfinland 2017 • 49 av de finländska kommunerna är två- eller svenskspråkiga. Det finns sammanlagt 311 kommuner. • Det finns 16 enspråkigt svenska kommuner varav alla finns på Åland. • Av de 33 tvåspråkiga kommunerna har 15 svenska och 18 finska som majoritetsspråk. • Statsrådet har fastställt kommunernas nuvarande språkförhållanden för perioden 2013–2022. När är en kommun tvåspråkig? • En kommun är tvåspråkig då minst 8 procent av invånarna eller sammanlagt 3 000 invånare har minoritetsspråket som sitt modersmål* • Om andelen invånare som talar minoritetsspråket sjunker till mindre än 6 procent av kommunens befolkning och består av färre än 3000 invånare blir kommunen enspråkig. • En kommun som inte fyller minimikraven för att vara tvåspråkig kan söka status som tvåspråkig på förslag av kommunfullmäktige. Lojo stad har varit frivilligt tvåspråkig sedan fusionen med Lojo kommun 1997. Korsnäs och Larsmo är frivilligt tvåspråkiga sedan 1.1.2015 och Närpes sedan 1.1.2016. * I befolkningsstatistiken räknas som modersmål det språk som anges då barnets namn meddelas till befolkningsregistret. Det är möjligt att ändra sitt modersmål genom skriftlig anmälan. Man kan inte registrera sig som tvåspråkig. Språklagen har förnyats Nya bestämmelser under 2014: • Då en tvåspråkig och enspråkig kommun går samman, ska den nya kommunen förklaras tvåspråkig även om gränsvärdena underskrids. Det handlar om ett bestående beslut. • Den 15.12.2014 trädde en ändring i kraft som gör det möjligt för enspråkiga kommuner att bli tvåspråkiga mitt under tioårsperioden. Detta är en följd av statsandelsreformen, där villkoren för språkbaserade statsbidrag ändras så att endast tvåspråkiga kommuner fr.o.m.
    [Show full text]
  • Grundavtal Kårkulla Samkommun
    Grundavtal Kårkulla samkommun Godkänd av fullmäktige Datum: 1.1.2011 Förvaltningssekreteraren 2(8) 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 § Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2 § Samkommunens uppgifter Kårkulla samkommun har till uppgift att bereda specialomsorger för den svenskspråkiga befolkningen enligt gällande lagstiftning. Utöver specialomsorgstjänster kan samkommunen tillhandahålla annan verksamhet för medlemskommunernas invånare om kommunen eller andra intressenter beslutat köpa dessa tjänster: 1. Vård för rusmedelsmissbrukare enligt gällande lagstiftning. 2. Arbetsverksamhet och arbetsklinikverksamhet enligt gällande lagstiftning. 3. Verksamhet enligt socialvårdslagen och barnskyddslagen. 4. Övrig social verksamhet på basen av gällande lagstiftning. Samkommunen kan fungera som huvudman även för annan svenskspråkig service om någon medlemskommun köper denna service. Samkommunen kan sälja ovan nämnda tjänster till kommuner som inte är medlemmar i samkommunen. 3 § Samkommunens medlemmar Samkommunens medlemskommuner är Finlands samtliga svenskspråkiga och tvåspråkiga kommuner förutom kommunerna inom landskapet Åland. Medlemskommuner i samkommunen är: Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Ingå, Jakobstad, Karleby, Kaskö, Kimitoön, Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Kronoby, Kyrkslätt, Lappträsk, Larsmo, Lojo, Lovisa, Malax, Mörskom, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Pyttis, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Vanda, Vasa, Väståboland, Vörå och Åbo. Partiella
    [Show full text]