DOCSLIB.ORG

Active Ageing Index at a Municipality-Level in Western Finland: Results from GERDA

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Active ageing index at a municipality-level in western Finland: results from GERDA Fredrica Nyqvist1, Mikael Nygård1, Fredrik Snellman2 1. Åbo Akademi University, Social Policy Unit, Finland 2. Umeå University, Department of Social Work, Sweden Work in progress. Please do not cite GERDA GErontological Research Database Health and living conditions of older adults in the Bothnia region Structured interviews and assessments (85+) Postal questionnaire (65, 70, 75, 80, 85) Postal questionnaire, themes of interest . Background data . Social contacts, social support . Activities, interests, voluntary work . Views of ageing (attitudes, discrimination) . Political engagement, participation in associations . Health and diseases . Economy, autonomy and dependency . Well-being, crisis, loneliness GERDA GErontological Regional DAtabase 2005 (65 and 75) 2005 (65 and 75) n=2560/1825 (71%) n=2323/1547 (67%) 2010 (65, 70, 75 and 80) 2010 (65, 70, 75 and 80) n=5425/3779 (70%) n=5271/3059 (58%) Repeated cross-sectional Repeated cross-sectional 2016 (65, 70, 75, 80, 85) 2016 (65, 70, 75, 80, 85) n=4375/6222 (71%) n=5011/8583 (58%) Cross-sectional, Cross-sectional, longitudinal longitudinal Also Seinäjoki region included Österbotten/Pohjanmaa: bilingual region . 52% Swedish-speakers, 48% Finnish-speakers . 16 municipalities: 3 unilingual Finnish, 2 bilingual with Finnish as the majority language, 11 bilingual with Swedish as the majority language . E.g. Larsmo municipality (92%, n=2765, Swedish-speakers, Seinäjoki (0.2%, n=125, Swedish-speakers) Aim . To assess the AAI-EU methodology on older people in Finland by using survey data collected in western Finland in 2016 RQ1. What measurements of active ageing can be applied at municipality level in western Finland based on survey data? RQ2. Are there differences in active ageing between unilingual (solely Finnish-speakers) and bilingual municipalities (both Finnish- and Swedish-speakers) in western Finland?’ RQ3. Are there differences in active ageing on an individual- level between Swedish- and Finnish-speakers? RQ4. Are there gender differences in active ageing? Methods . Corresponding to the AAI-EU instruments as closely as possible . Covered four domains: employment; participation in society; independent healthy and secure living; capacity and enabling environment for active ageing . Reduced the weights for the employment domain (35 10%) Results RQ1. What measurements of active ageing can be applied at municipality level in western Finland based on survey data? Table 1. Indicator selection for the AAI-Western Finland. Domain indicator AAI-EU Domain indicator AAI-Western Identical (++), Close Finland (+), alternative (data source: GERDA, 2016) indicator (0) or excluded (-) due to missing indicator 1. Employment 1. Employment 1.1 Employment rate 55-59 1.1 Employment rate 65 + 1.2 Employment rate 60-64 1.2 Employment rate 70 + 1.3 Employment rate 65-69 1.3 Employment rate 75 + 1.4 Employment rate 70-74 1.4 Employment rate 80, 85 + 2.Participation in society 2.Participation in society 2.1 Voluntary work 2.1 Voluntary work + 2.2Providing care to children, 2.2 Providing informal care to + grandchildren children, grandchildren 2.3 Providing care to older 2.3 Providing informal care to + adults older adults 2.4 Political participation 2.4 Political participation + 3.Independent and healthy 3.Independent and healthy living living Identical indicator (++), although the data 3.1Physical exercise 3.1 Physical exercise + source is different, the measure is 3.2 Access to health care 3.2 Confidence in health care 0 identical; 3.3 Living independently 3.3 Living independently + Close indicator (+), close content although 3.4 Financial security: relative - the measures are different; median income Alternative indicator (0), due to missing 3.5 Financial security: no 3.5 Financial security: high 0 indicator, proxy measures from GERDA poverty risk for older persons income (>1000 €) has been used; 3.6 Financial security: no 3.6 Financial security: getting 0 Excluded indicator (-), due to missing severe material deprivation for by economically indicator in GERDA. older person 3.7 Physical safety 3.7 Physical safety + 3.8 Lifelong learning 3.8 Lifelong learning 0 4.Capacity and enabling 4.Capacity and enabling environment for active and environment for active and healthy ageing healthy ageing 4.1 Remaining life expectancy - at age 55 4.2 Share of healthy life 4.2. Self-reported good health 0 expectancy at age 55 4.3 Mental well-being 4.3. Absence of depressive 0 symptoms 4.4 Use of ICT 4.4 Use of ICT + 4.5 Social connectedness 4.5 Social connectedness + 4.6 Educational attainment 4.6 Educational attainment + Note: identical indicator (++), although the data source is different, the measure is identical; Close indicator (+), close content although the measures are different; Alternative indicator (0), due to missing indicator, proxy measures from GERDA has been used; Excluded indicator (-), due to missing indicator in GERDA. RQ2. Are there differences in active ageing between unilingual (solely Finnish-speakers) and bilingual municipalities (both Finnish- and Swedish-speakers) in western Finland? RQ4. Are there gender differences in active ageing? Independent Capacity and Participation Overall Overall Overall Overall Municipality Employment and healthy enabling in society AAI AAI AAI AAI living environment Gender ALL ALL ALL ALL ALL Men Women gap Malaxa 7.3 26.5 75.0 74.5 44.6 45.8 36.8 -9.0 Korsholma 4.8 25.0 76.2 72.6 43.2 44.7 35.1 -9.6 Pedersörea 3.6 25.7 73.6 71.3 42.8 41.8 37.3 -4.5 Kronobya 4.6 25.8 72.7 71.1 42.8 44.7 34.7 -9.9 Nykarlebya 7.4 24.0 74.7 71.2 42.5 44.3 34.4 -9.8 Vöråa 6.5 23.6 73.9 70.8 42.0 42.5 34.7 -7.8 Korsnäsa 6.5 22.3 75.2 71.4 41.7 39.8 36.0 -3.9 Larsmoa 6.6 22.1 74.7 70.1 41.2 42.9 32.4 -10.5 Vaasab 4.9 21.6 72.1 72.8 41.1 41.6 34.1 -7.5 Närpesa 6.5 21.7 75.6 69.4 40.9 41.9 32.3 -9.7 Isokyröc 3.7 21.4 75.8 70.4 40.8 40.6 33.5 -7.1 Laihiac 4.8 20.0 73.6 71.8 40.3 41.0 32.3 -8.7 Kaskinenb 3.6 18.7 76.3 72.5 40.1 35.6 34.8 -0.9 Jakobstada 3.9 20.8 71.8 70.6 40.0 40.5 32.8 -7.7 Kristinestada 5.2 18.5 74.1 69.7 39.1 41.4 29.2 -12.2 Seinäjokic 4.0 17.2 74.7 70.4 38.6 38.8 30.7 -8.1 Note: a. Malax, Korsholm, Pedersöre, Kronoby, Nykarleby, Vörå, Korsnäs, Larsmo, Närpes and Jakobstad - bilingual municipalities with Swedish as the first language; b. Vaasa and Kaskinen - bilingual municipalities with Finnish as the first language; c. Isokyrö, Laihia and Seinäjoki - unilingual Finnish municipalities RQ3. Are there differences in active ageing on an individual- level between Swedish- and Finnish-speakers? Domain score and overall AAI score for Swedish- and Finnish-speakers in Western Finland. Independent Capacity and Language Participation Gender Employment and healthy enabling ALL Men Women groups in society gap living environment Swedish 5.4 25.7 74.1 72.5 43.4 44.2 42.6 -1.7 Finnish 4.3 17.8 73.5 70.8 38.8 39.1 38.7 -0.4 Indicator score for the participation in society domain according to language groups. Language Voluntary Care to children, Care to older Political groups activities grandchildren adults participation Swedish 33.3 4.7 13.4 61.1 Finnish 24.5 2.4 9.8 40.5 Discussion . Regional AAI could be calculated, although comparability is limited . Bilingual municipalities with Swedish as the first language ranked in general higher . Swedish-speakers ranked higher . Women ranked lower on the AAI, different pattern when looking at the indicators separately Discussion . AAI do not capture preferred activities, e.g informal caregiving . Higher values do not always indicate better ageing outcome . Knowledge on active ageing in minority/majority contexts . To be used in policy making? For more information [email protected] [email protected] [email protected] .
Recommended publications
  • Toponymic Guidelines (Pdf)

    Toponymic Guidelines (Pdf)

    UNITED NATIONS GROUP OF EXPERTS ON GEOGRAPHICAL NAMES 22nd session, New York, 20-29 April 2004 Item 17 of the provisional agenda TOPONYMIC GUIDELINES FOR MAP EDITORS AND OTHER EDITORS FINLAND Fourth, revised edition 2004* (v. 4.11, April 2021**) * Prepared by Sirkka Paikkala (Research Institute for the Languages of Finland) in collaboration with the Na- tional Land Survey of Finland (Teemu Leskinen) and the Geographical Society of Finland (Kerkko Hakulinen). The 22nd session of UNGEGN in 2004, WP 49. The first edition of this paper, Toponymic Guidelines for International Cartography - Finland, submitted by Mr. A. Rostvik, Norden Division, was presented to the Ninth session of UNGEGN 1981 (WP 37). The second version, Toponymic guidelines for cartography: Finland, prepared by the Onomastic Division of the Finnish Research Centre for Domestic Languages in collabo- ration with the Swedish Language Division and the National Board of Survey, was presented to the 4th UN Conference on the Standardization of Geographical Names in 1982 (E/CONF.74/L.41). The second edition, Toponymic Guidelines for Map an Other Editors, pre- paired by the Finnish Research Centre for Domestic Languages together with National Land Survey, was presented to the 17th session of UNGEGNUnited in 1994 (WP 63). The third edi- tion (revised version), prepared by Sirkka Paikkala in collaboration with the National Land Sur- vey of Finland and the Geographical Society of Finland, was presented to the 7th UN Conference on the Standardization of Geographical Names (New York, 13-22 January 1998, E/CONF.91/L. 17) ** Editions 4.1 - 4.6 updated by Sirkka Paikkala (Institute for the Languages of Finland) and Teemu Leskinen (National Land Survey of Finland).
  • Lions Clubs International Club Membership Register

    Lions Clubs International Club Membership Register

    LIONS CLUBS INTERNATIONAL CLUB MEMBERSHIP REGISTER CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4017 020348 KVARNBO 107 A 1 09-2003 10-16-2003 -3 -3 45 0 0 0 -3 -3 42 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 05-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 06-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 07-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 08-2003 08-11-2003 4017 020363 MARIEHAMN 107 A 1 09-2003 10-21-2003 -1 -1 55 0 0 0 -1 -1 54 4017 041195 ALAND SODRA 107 A 1 08-2003 09-23-2003 24 0 0 0 0 0 24 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 07-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 08-2003 06-23-2003 4017 050840 BRANDO-KUMLINGE 107 A 1 09-2003 10-16-2003 20 0 0 0 0 0 20 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 07-2003 09-18-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 09-11-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 08-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 1 09-2003 10-08-2003 4017 059671 ALAND FREJA 107 A 7 09-2003 10-13-2003 2 2 25 2 0 0 0 2 27 GRAND TOTALS Total Clubs: 5 169 2 0 0 -4 -2 167 Report Types: 1 - MMR 2 - Roster 4 - Charter Report 6 - MMR w/ Roster 7 - Correspondence 8 - Correction to Original MMR 9 - Amended Page 1 of 126 CLUB MMR MMR FCL YR MEMBERSHI P CHANGES TOTAL IDENT CLUB NAME DIST TYPE NBR RPT DATE RCV DATE OB NEW RENST TRANS DROPS NETCG MEMBERS 4019 020334 AURA 107 A 1 07-2003 07-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 08-2003 06-04-2003 4019 020334 AURA 107 A 1 09-2003 10-06-2003 44 0 0 0 0 0 44 4019 020335 TURKU AURA 107 A 25 0 0 0
  • Österbottens Välfärdsområdets Strategi Pohjanmaan Hyvinvointialueen Strategia

    Österbottens Välfärdsområdets Strategi Pohjanmaan Hyvinvointialueen Strategia

    BILAGA § 34 Hej, hur kan jag hjälpa? Österbottens välfärdsområdets strategi Pohjanmaan hyvinvointialueen Hei, kuinka strategia voin auttaa? Värderingar - Arvot Från Jämlik Framåt- människa till behandling blickande människa Tasa- Eteenpäin Ihmiseltä arvoinen katsova ihmiselle kohtelu Vision – visio Vi är närvarande i din vardag. Vi samarbetar för din välfärd, i alla livssituationer, på två språk . Österbotten har innovationskraft samt en samlad social- och hälsovård som ger utmärkta resultat. Olemme läsnä arjessasi. Teemme yhdessä töitä hyvinvointisi puolesta kaikissa elämäntilanteissa, kahdella kielellä. Pohjanmaalla on innovaatiokykyä sekä yhdistetty sosiaali- ja terveydenhuolto, jonka vaikuttavuus on erinomainen. Långsiktiga mål – pitkän aikavälin tavoitteet 1. 2. 3. 4. Närvaro i människors Samlad social- och Hög kunskapsnivå som Klient- och vardag, tvåspråkighet hälsovård och ett utvecklas kontinuerligt, patientsäkerhet är i samt smidig service och sporrande välbefinnande på jobbet toppklass i Norden samarbetsförmåga ger de utvecklingsklimat ökar och gott ledarskap gör nöjdaste kunderna. I effektiviteten ger oss till en attraktiv Asiakas- ja Österbotten bor den grunden för en arbetsplats som potilasturvallisuus ovat mest välmående ekonomisk, ekologisk och personalen är stolt över. Pohjoismaiden huippua befolkningen i Finland. socialt hållbar utveckling. Korkea ja jatkuvasti Läsnäolo ihmisten Yhdistetty sosiaali- ja kehittyvä ammattitaito, arjessa, kaksikielisyys terveydenhuolto ja työhyvinvointi ja hyvä sekä palveluiden kehittämiseen
  • Release the Kvarken a Study About Land Uplift Jacob Lundgren

    Release the Kvarken a Study About Land Uplift Jacob Lundgren

    Release the Kvarken A study about land uplift Jacob Lundgren Magister Thesis, 15 hp Master's Programme in Human Geography with specialisation in Geographical Information Systems (GIS) 60 hp Spring 2019 Acknowledgement First and foremost I would like to thank Viljami Perheentupa from the Department of Geoinformatics and Cartography, Finnish Geospatial Research Institute FGI, National Land Survey of Finland. Without his help and the data that he provided this study would not have been possible. Secondly I would like to thank my supervisor Cenk Demiroglu for the help he provided to the thesis. I would also like to thank Anne and Madicken for their emotional support throughout my thesis. Lastly I would like to thank my classmates and the teachers at the Master’s programme. Contents Acknowledgement ................................................................................................................................... 2 Abstract ................................................................................................................................................... 4 1. Introduction ..................................................................................................................................... 1 2. Aim and research questions ............................................................................................................ 3 3. Previous studies ............................................................................................................................... 4 Land uplift .......................................................................................................................................
  • Heikki Har Blick För Österbotten

    Heikki Har Blick För Österbotten

    katternö1 • 2021 EttEtt österbottnisktösterbottniskt magasinmagasin Sjuttonde årgången När Norge erövrade Finland EU-bråk om ”grön” energi Heikki har blick för Österbotten Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk Viltkameran – så här gör du och Vetelin Energia. katternö – 1 debatt Taxonomiförslag Vilken är den vackraste Tre frågor... Innehåll i fantasivärld platsen i Österbotten? Linus Lindholm NINA LIDFORS, ETT SÄTT ATT ta sig an problemlösning är att klassifi cera problemet Osmo Nissinen, Emelie Wärn, tidigare rektor för i någon av grupperna a) enkla system, b) komplicerade system och c) Ylivieska Larsmo Vasa övningsskola, kaotiska system. Vasa! Det är en levande I Wärnum, Esse, där jag är tillträdde 2009 I enkla system hittas kända och verifi erade orsak/verkan-samband och vacker sommarstad, uppvuxen. Det ligger längs som rektor i Sve- för alla delproblem som ingår i helheten. mycket tack vare närheten Esse å och det är mycket rige för den då nya I kaotiska system fi nns ingen känd kunskap som kan användas, och till havet. Jag besöker Vasa vackert och lugnt där. En Gripsholmsskolan. metodiken är vanligen massvis med tester. I takt med att samband fl era gånger per år och annan bra sak med Wär- Grundarna trodde kan verifi eras, kan nya tester utföras allt mer strukturerat, och på så känner staden mycket väl num är att jag vet vem alla på den fi nländska sätt kan en lösningsmodell för helheten byggas upp. efter att tidigare ha stude- är. Mina föräldrar bor kvar pedagogiken. 30 av Komplicerade system är en blandning av a och c. rat och arbetat där i fyra där och jag återvänder skolans i dag om- Uppvärmningen av vår planet kan kategoriseras som ett komplice- år.
  • Welcome to Ostrobothnia

    Welcome to Ostrobothnia

    Welcome to Ostrobothnia A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area Malin Winberg Master’s Thesis in Culture and Arts The Degree Programme of Leadership and Service Design Turku 2017 DEGREE THESIS Author: Malin Winberg Degree Master’s degree in Leadership and Service Design Supervisor: Elina Vartama Title: Welcome to Ostrobothnia – A study of the development of integration services for newcomers in the Jakobstad area ________________________________________________________________________ Date 13.11.2017 Number of pages: 79 Appendices: 7 ________________________________________________________________________ Abstract The Integration Port is a newcomer information and support helpdesk based in Jakobstad. It was opened 18.10.2016 as a result of an EU-funded development project running at the Integration Unit in the Jakobstad Region. The aim of the service that is offered by the Integration Port is to support the integration process of all newcomers in the Jakobstad region (Jakobstad, Nykarleby, Kronoby, Pedersöre and Larsmo), regardless of background, by providing them with the help and information that they need. The research for this thesis, in the form of a Service Design study of the Integration Port, includes the following methodologies: observation, workshops, benchmarking, interviews with both customers and stakeholders, brainstorming sessions a survey questionnaire. Tools such as personas, customer journeys and service blueprints have been developed to aid in the design process. The study
  • Automationsmontör – Elmontör

    Automationsmontör – Elmontör

    AUTOMATIONSMONTÖR – ELMONTÖR Grundexamen inom EAB12 – grupphandledare Sandberg Fredrik elbranschen: Ahlvik Victor Pedersöre Automationsmontör/ Blomström Sebastian Jakobstad Bodbacka Kristoffer Nykarleby Elmontör Bolocon John Kristinestad EAA11 – grupphandledare Dahlin Christian Bäck Emil Karleby Björkskog Joni Larsmo Granbacka Niklas Kronoby Enlund Heidi Larsmo Haglund Sebastian Larsmo Gripenberg Benjamin Kronoby Jakas Jakob Vörå Hägg Ronny Pedersöre Kulla Mico Karleby Jansson Martin Närpes Punsar Fredrik Pedersöre Marklund Linus Jakobstad Snellman Jerker Nykarleby Nord Sebastian Jakobstad Stenvall Christoffer Nykarleby Norrgård Alexander Vörå Sundkvist David Larsmo Nygård Daniel Nykarleby Särkijärvi Viktor Larsmo Nygård Rasmus Vörå Ågholm Anton Nykarleby Nynäs Fredrik Jakobstad Pott Alexander Nykarleby EAA13 – grupphandledare Renlund Folke Remesaho Niko Jakobstad Edfelt Michael Larsmo Sund Johnny Jakobstad Enkvist Richard Pedersöre Vertanen Jonas Kronoby Granholm Joel Jakobstad Widjeskog Simon Kronoby Haavisto William Jakobstad Häggblom Jacob Pedersöre EAB11 – grupphandledare Lind Anders Jansson Isak Närpes Björklund Tobias Jakobstad Myhrman Dan Larsmo Broända Emil Nykarleby Nordling Daniel Nykarleby Gädda Robin Jakobstad Norrgård Elina Nykarleby Juselius Filip Nykarleby Nyman Jesper Jakobstad Korkea-Aho Ville Jakobstad Sharma Chintan Jakobstad Kronqvist Joakim Larsmo Smedlund Lukas Jakobstad Libäck Romeo Kronoby Snellman Vegar Jakobstad Lillvik Andreas Nykarleby Stoor Jimmy Nykarleby Luokkala Marcus Karleby Sund Mikael Närpes Niemelä
  • Årsberättelse För Nykarleby Samskola 1968-1969

    Årsberättelse För Nykarleby Samskola 1968-1969

    NYKARLEBY SAMSKOLA LASARET 1968-1969 NVKARLEBV SAMSKOLA REDOGORELSE för läsåret 1968-1969 Avgiven av ERIK ÅH MAN 3 Då Nykarleby samskola den 30 maj avslutar läsåret, har skolan verkat i jämnt femtio år. Vi skall inte här redogöra för dess öden under det gångna halvseklet, men vi kan konstatera, att det i huvudsak varit en gynnsam tid för skolan. Som bevis för detta behöver vi bara nämna den utvidgning av läroverket, som just denna vår kulminerar i den första studentdimiss.io­ ;nen. Att skolan haft elva klasser under det nu gångna läsåret, visar att elevunderlaget varit stort. Dock må vi som redan i fjol påpeka, att den stora skolreformen, som är på kommande, skapar många problem för vår skola, vilket redan skönjes i det betydligt minskade elevantalet i lågklas• serna. Glädjande nog har dock totalantalet elever varit så stort som 281, vilket är nästan detsamma som föregående år. Beaktas bör dock, att anta­ let klasser i år varit elva mot tio i fjol. Eftersom skolhuset inrymmer bara sju klasser, har vi måst inlogera de övriga klasserna ute i staden, vilket också lyckats på ett efter omständig• heterna bra sätt. Då de högsta klasserna inhysts i de hyrda lägenheterna, har inte heller några större ordningssvårigheter behövt befaras. För gym­ nastikundervisningen har skolan ibland använt idrottsgården. De elva klasserna har gjort, att antalet lärare varit 19, också det ett rekord i skolans historia. Här må det med tillfredsställelse annoteras, att skolan haft flere kompetenta ordinarie lärare än på tjugu år. Detta kan kanske delvis bern på det nu fullständiga gymnasiet, som gjort det möjligt för oss att inrätta äldrelektorstjänster.
  • The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction

    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction

    The Finnish Archipelago Coast from AD 500 to 1550 – a Zone of Interaction Tapani Tuovinen [email protected], [email protected] Abstract New archaeological, historical, paleoecological and onomastic evidence indicates Iron Age settle- ment on the archipelago coast of Uusimaa, a region which traditionally has been perceived as deso- lated during the Iron Age. This view, which has pertained to large parts of the archipelago coast, can be traced back to the early period of field archaeology, when an initial conception of the archipelago as an unsettled and insignificant territory took form. Over time, the idea has been rendered possible by the unbalance between the archaeological evidence and the written sources, the predominant trend of archaeology towards the mainland (the terrestrical paradigm), and the history culture of wilderness. Wilderness was an important platform for the nationalistic constructions of early Finnishness. The thesis about the Iron Age archipelago as an untouched no-man’s land was a history politically convenient tacit agreement between the Finnish- and the Swedish-minded scholars. It can be seen as a part of the post-war demand for a common view of history. A geographical model of the present-day archaeological, historical and palaeoecological evi- dence of the archipelago coast is suggested. Keywords: Finland, Iron Age, Middle Ages, archipelago, settlement studies, nationalism, history, culture, wilderness, borderlands. 1. The coastal Uusimaa revisited er the country had inhabitants at all during the Bronze Age (Aspelin 1875: 58). This drastic The early Finnish settlement archaeologists of- interpretation developed into a long-term re- ten treated the question of whether the country search tradition that contains the idea of easily was settled at all during the prehistory: were perishable human communities and abandoned people in some sense active there, or was the regions.
  • Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck

    Kommunistskräck, Konservativ Reaktion Eller Medveten Bondepolitik? | 2012 Konservativ Johanna Bonäs | Kommunistskräck

    Johanna Bonäs | Kommunistskräck, konservativ bondepolitik? | 2012 eller medveten reaktion Johanna Bonäs Johanna Bonäs Kommunistskräck, konservativ reaktion Kommunistskräck, eller medveten bondepolitik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 konservativ reaktion eller medveten bonde- politik? Svenskösterbottniska bönder inför Lapporörelsen sommaren 1930 Lapporörelsen var den enskilt största av alla de anti- kommunistiska högerrörelser som verkade i Finland under mellankrigstiden. Också på den svenskös- terbottniska landsbygden uppstod en lappovänlig front sommaren 1930. I denna lokal- och till vissa delar mikrohistoriska studie presenteras nya förkla- ringar utöver viljan att stoppa kommunismen till att bönderna på den svenskösterbottniska lands- bygden tog ställning för Lapporörelsen genom att delta i bondetåget till Helsingfors i juli och genom att förespråka så kallade fosterländska valförbund inför riksdagsvalet i oktober. 9 789517 656566 Åbo Akademis förlag | ISBN 978-951-765-656-6 Foto:Bildström Johanna Bonäs (f. 1976) Filosofi e magister 2002, inom utbildningsprogrammet för nordisk historia inom fakultetsområdet för humaniora, pedagogik och teologi (Åbo Akademi). Sedan år 2003 arbetar Johanna som lärare och lärarutbildare i historia och samhällslära vid Vasa övningsskola. Hon har under den tiden varit involverad i agrarhistoriska forskningsprojekt och bland annat skrivit en historik över Österbottens svenska lantbrukssällskap. Hon har även varit medförfattare till läroböcker i historia för grundskolan. Åbo
  • P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO

    P> LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO

    LARSMOLARSMO LUOTOLUOTO Larsmo !c Luoto !kmt3 JAKOBSTADJAKOBSTAD c Kronoby PIETARSAARIPIETARSAARI ! Kruunupyy Nedervetil !ca Alaveteli JAKOBSTAD PIETARSAARI C Kållby !ca Kolppi KRONOBYKRONOBY Bennäs !c Pännäinen KRUUNUPYYKRUUNUPYY Esse !ca Ähtävä NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY C PEDERSÖRE ca Terjärv NYKARLEBYNYKARLEBY PEDERSÖRE ! Teerijärvi UUSIKAARLEPYYUUSIKAARLEPYY !ca Purmo-Lillby !ca Munsala Jeppo !ca Jepua KORSHOLMKORSHOLM MUSTASAARIMUSTASAARI Oravais !c Oravainen VÖRÅVÖRÅ VÖYRIVÖYRI Replot !ca Raippaluoto Maxmo !ca Maksamaa !ca Karperö ca Kvevlax ! Koivulahti !ca Gerby ! ! ! ! ! ! ! km2 ! ! ! ! Smedsby Vörå ! ! ! ! ! ! ! c ! c ! m Sepänkylä ! Vöyri VAASA ! k !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! VASA ! ! ! ! ! Huutoniemi ! ! ! VAASAVAASA ! C Roparnäs ! ! VASAVASA ! ! !ca ! ! ! ! Ristinummi ! ! ! ca ! ! Korsnäståget km! t1 ! ! ! ! ! ! ! ! Merikaarto km3 Vanha-Vaasa ! !ca Merikart !ca Gamla Vasa VAASAVAASA !!LM VASA at 1 VASA !- !km4 !!L1M !ca Sundom ! Vähäkyrö !c Lillkyro !p kmt3 Solf ! !ca Sulva MALAXMALAX MAALAHTIMAALAHTI !ca Tervajoki !kmt2 !p Isokyrö !c Storkyro Laihia !c Laihela Malax !c Maalahti ISOKYRÖISOKYRÖ STORKYROSTORKYRO LAIHIALAIHIA LAIHELALAIHELA Petalax !ca Petolahti Beteckningar för utvecklingsprinciper, KORSNÄSKORSNÄS områdesreserveringar och objektsbeteckningar !c Korsnäs Kehittämisperiaatemerkinnät, aluevaraus- ja kohdemerkinnät !! !! !! !! !! !! !! Vasa-Korsholm centrumutvecklingszon - !! !! !! !! !! !! !! !! Vaasan-Mustasaaren keskustakehitysvyöhyke Utvecklingsriktning - Kehityssunta Pörtom C Område för centrumfunktioner - Keskustatoimintojen
  • Berättelse Över Verksamheten 2019

    Berättelse Över Verksamheten 2019

    Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Detta är Närpes 3 Stadsdirektörens översikt 10 Den allmänna ekonomiska utvecklingen 11 Närpes stads kommunkoncern 16 Resultaträkningen och dess nyckeltal 17 Finansieringsanalysen och dess nyckeltal 18 Balansräkningen och dess nyckeltal 20 Budgetens förverkligande Resultaträkning 24 Driftsinkomster och utgifter per organ 25 C100 Val 35 C150 Revision 37 Stadsstyrelsen C2001 Allmän förvaltning 38 Personalrapport 41 C2002 Utvecklande av näringslivet 47 C2003 Landsbygdsförvaltning 50 Vård och -omsorgsnämnden C3001 Utveckling och förvaltning 52 C3002 Hälso- och sjukvård 54 C3003 Specialsjukvård 59 C3004 Barn- och familjeservice 61 C3005 Äldreomsorg 65 3006 Miljöhälsovård 69 Bildningsnämnden C4001 Förvaltning och gemensamma uppgifter 71 C4002 Grundläggande utbildning 73 C4003 Gymnasieutbildning 75 C4004 Yrkesutbildning 77 C4005 Förskoleundervisning 78 C4006 Morgon- och eftermiddagsvård 80 C4007 Barnomsorg 82 Nämnden för fri bildning C4502 Biblioteksverksamhet 84 C4503 Närpes vuxeninstitut 87 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 Fritidsnämnden C5001 Kulturverksamhet 90 C5002 Idrott och friluftsverksamhet 92 C5003 Ungdomsverksamhet 93 5004 Nykterhetsverksamhet 96 C5500 Musikinstitutet Legato 97 Tekniska nämnden C7000 Mätning och planläggning 99 C7001 Allmän teknisk verksamhet 101 C7002 Byggnader 103 C7003 Trafikleder 105 C7004 Idrotts- och friluftsanläggningar 106 C7005 Parker och övriga områden 108 C7006 Jord- och skogsbrukslägenheter 109 C7007 Avfallshantering 110 C7008 Byggnadstillsyn 111 C7009 Miljövård 113 C7010 Räddningsverksamhet 114 C7011 Närpes matservice 115 C7012 Städservice 117 Investeringarnas utfall 119 Bokslutsscheman 125 Resultaträkning 126 Finansieringsanalys 127 Balansräkning 128 Kommunkoncernen 130 Noter angående bokslutet 136 Berättelse över verksamheten i Närpes stad 2019 DETTA ÄR NÄRPES Historiskt Närpes stad som förvaltningsenhet går tillbaka ända till 1331 då de första anteckningarna om Närpes socken gjordes.