AUN 45 UPPSALA 2012 DÄRFÖR UPPSALA UTDRAG, IAKTTAGELSER OCH RESULTAT FRÅN STUDIEN MED UPPSALA I CENTRUM Uppsalaområdet under bronsålder och äldre järnålder in i vendeltid. En arkeologisk förhistoria baserad på områdets miljöförutsättningar och en GIS-utvecklad kartvärld med Mälardalen, Östersjöbäckenet och Europa som bakgrund Lars Landström Department of Archaeology and Ancient History Uppsala 2012 Dissertation presented at Uppsala University to be publicly examined in Universitetshuset, sal X, Uppsala. Friday, May 4, 2012 at 13:00 for the degree of Doctor of Philosophy. The examination will be conducted in Swedish. Abstract Landström, L. E. 2012. DÄRFÖR UPPSALA: Utdrag, iakttagelser och resultat från studien MED UPPSALA I CENTRUM. Uppsalaområdet under bronsålder och äldre järnålder in i vendeltid. En arkeologisk förhistoria baserad på områdets miljöförutsättningar och en GIS-utvecklad kartvärld med Mälardalen, Östersjöbäckenet och Europa som bakgrund. Uppsala universitet. Aun. 248 pp. Uppsala. ISBN 978-91-506-2274-4. The study describes and explains the geographical, economic and political development in the Uppsala area from the Bronze age to the Vendel Period. The landscape development was central. In the 1990s 14C datings made it possibly to create maps of this using GIS. The area contains forty thousand known constructions. When plotted they provide a picture of the area use. Together with information regarding the climate, pollen analyses and the external economic and political development, conditions was discerned. The key to the development was the position at the edge of the expanding mainland. The vicinity to earlier cultures, the River Dalälven and Åland together with possible contacts with southern cultures were significant. In Periods III-IV led unrest to collaboration and the markings of territories. Cairns, hill forts, large stone settings and the great cult house in Håga were constructed. The Håga mound was probably an attempt to retain the old order. Towards the end of the Bronze Age, the collaboration withered and there are indications of border zones. The boat-development around AD 0 expanded the contacts, mainly through long-distance travel for catching herring or seal. Although agriculture provided a basis for subsistence in the area and increased, it was not dominating. Fishing, hunting and gathering together played an equal role. The organized long- distance trade was limited. Helgö was a collaborative project to tie into international trading networks. After the Roman Period, Fjädrundaland’s predecessor was no longer an autonomous power. In the 6th century fighting occurred between the precursors to Attundaland and Tiundaland/Fjädrundaland. It ceased AD 600, and it seems likely that a federation was formed. Gamla Uppsala and the royal election site at Mora became the insignia. The federation formed a political impasse which with the economic situation may be the cause of the slow changes during the Vendel Period. Lars E. Landström, Uppsala University, Department of Archaeology and Ancient History, Archaeology, Box 626, SE-751 26 Uppsala, Sweden. © Lars E. Landström 2012 ISSN 0284-1347 ISBN 978-91-506-2274-4 urn:nbn:se:uu:diva-170895 (http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-170895) Printed in Sweden by Edita Västra Aros, Västerås 2012 Innehåll Introduktion – kopplingen till MED UPPSALA I CENTRUM 7 DEL I INLEDNING 9 Kap. 1 Uppsalaområdet 9 2 Vetenskapshistorik 18 DEL II FÖRUTSÄTTNINGAR 19 Kap. 3 Strandförskjutning 19 4 Landskap, klimat och vegetation 29 5 Båtutveckling och försörjning 37 DEL III OMRÅDETS ANVÄNDNING 65 Kap. 6 Fornlämningsstruktur 65 7 Delområdesanalys 99 DEL IV SAMHÄLLSUTVECKLING OCH MAKTPOLITISKA STRUKTURER 117 Kap. 8 Bronsålder och äldsta järnålder 117 9 Yngre förromersk och romersk järnålder 137 10 Folkvandringstid och tidig vendeltid 159 11 Uppsalaområdet från bronsålder till vendeltid 193 DEL V SUMMARY OCH REFERENSER 223 Summery 223 Referenser 235 INTRODUKTION - kopplingen till studien MED UPPSALA I CENTRUM Föreliggande arbete bygger i sin helhet på studien MED UPPSALA I CENTRUM . Uppläggning, många vida problemställningar och antalet sidor har gjort att det bedömts lämpligt att forma en när det gäller bakgrundsgenomgångar begränsad redovisning av huvud- studiens analyser och slutsatser. * Arbetet har till syfte att i stor utsträckning, om än inte till alla delar och inte vad gäller bakgrunden, ge samma information som huvudstudien. För ett mer fullständigt informationsinhämtande krävs att man tar del av refererade hänvisningar i MED UPP- SALA I CENTRUM (MUIC). * DÄRFÖR UPPSALA har samma kapitelupplägg som huvud- studien, även om kapitlen är kortare och när det gäller kapitel två ”Vetenskapshistorik” enbart hänvisar till huvudstudien. * För att inte missförstånd skall uppkomma sammanfaller bild- numren med huvudstudiens. Detta ger hopp i den löpande bild- numreringen. * DÄRFÖR UPPSALA saknar bilagor. Bilagehänvisningarna är kopplade till motsvarande bilagenummer i huvudstudien. * Hänvisningar till huvudstudien benämns genomgående MUIC + kapitel, bildnummer eller bilaga, Därför Uppsala 7 DEL I INLEDNING 1 UPPSALAOMRÅDET Landskapet Uppland som frilagts de senaste Bild I:1 Centra från bronsåldern inom Uppsalaområdet sex tusen åren är Sveriges yngsta landskap. Geografisk miljö: 600 BC Uppsalaområdet i dess centrala del är en relativt sent socialt organiserad miljö. Trots neolitiska fynd och signaler som Dragbykis- tan och gravläggningsmiljön vid Sommar- änge skog, är det först långt in i bronsålder vi ser tecken på samverkan mellan bygder. Fornborgen vid Lurbo, det större kulthuset vid Håga och Hågahögen har setts som teck- en på att det förekommit en samhällsstruktur från mellersta bronsåldern Området utvecklades från att under bronsålder ha varit en region med spridda kult- och bosättningsmiljöer, via att under yngre järnålder få en ledande funktion i Mä- lardalen och längs Östersjökusten, till att så småningom härbärgera huvudorten i en na- tion. Kultiska anläggningar i centrum Under den här processen fungerade Uppsala och dess närområde som metropoler för tre à fyra religioner. Betydelsefulla kultlokaler från tre tusen år – Håga, Broby, Gamla Upp- sala och Uppsala domkyrka, ligger alla inom ett område på 5 x 6 km. Anläggningarna är belägna kring en förhistorisk vik av Mälaren [Bild I:1]. Miljöer av stor lokal, sedan regio- nal och så småningom nationell betydelse från bronsålder till medeltid. Lokalisering och utformning av lokaler och anläggningar var en följd av medvetna och strategiska beslut – såväl under förhisto- risk tid som under medeltid. Samtiden och framtiden skulle påverkas genom delvis ko- lossala projekt som syftade till att bygga upp, stötta och långsiktigt säkra egen ideologi och ställning. skapen om den övergripande förhistoriska samhällsutvecklingen begränsad – delvis när- Kunskapen om Uppsalaområdet mast obefintlig. riklig men fragmentarisk Specialöversikter av hög kvalitet publice- Uppsalaområdet är i konkurrens med Gotland rades tidigt – som Bernhard Salins ”Den för- och Skåne Sveriges arkeologiskt kanske mest historiska tiden” (1905), Arvid Högboms behandlade region. I likhet med vad som gäl- ”Studier öfver Upplands äldre bebyggelsehi- ler för andra delar av Sverige, är ändå kun- storia” (1912) och Joel Erikssons ”Studier Därför Uppsala 9 över Upplands förhistoriska geografi” (1913) SYFTE OCH GRUNDSYN liksom Gunnar Ekholms arbeten om sten- och Detta arbete liksom huvudstudien MED UPP- bronsålder 1910-1921. Äldre översiktsbeskriv- SALA I CENTRUM (MUIC) syftar till att ningar utgick emellertid länge från den norrö- översiktligt ge en bakgrund till, beskriva och na sagolitteraturen och tidens storsvenska förklara Uppsalaområdets ekonomiska och ideal. Håga och Gamla Uppsala uppfattades maktpolitiska utveckling och ställning under som centra i omfattande välden – exempelvis i bronsålder och äldre järnålder in i vendeltid. Birger Nermans ”Sveriges rikes uppkomst” Strävan är att koppla natur- och om- (1941) och föregångaren Nerman (1925). världsförutsättningar med områdets fynd- och Uppsalas tidiga maktpolitiska utveckling anläggningsbild och utifrån detta spåra och försvann i det närmaste som problemområde tolka en övergripande händelseutveckling. när de nationalistiska övertonerna falnade Det är alltså frågan om ett försök till ”förhi- kring och efter andra världskriget. Av någon storisk historieskrivning” där källäget i anledning försvann också mycket av analy- mycket är avgörande för VAD som kan be- serna avseende Mälardalens och Uppsalaom- skrivas, VAR det skett och NÄR det uppfat- rådets långsiktiga utveckling i andra avseen- tas ha skett. VARFÖR det skett går ibland att den. Ämnen och frågeställningar begränsades förstå, men HUR det skett är i linje med Wei- även om de också fördjupades bland annat bulls (1921:325) inställning sällan åtkomligt. som en följd av den uppsjö av samhällsut- byggnadsstyrda utgrävningsprojekt som ge- nomfördes. Dessa ökade påtagligt kunskapen FRÅGESTÄLLNINGAR om tidiga livsförhållanden. Förenklat uppkom Fem problem har varit centrala: ett allt bättre men fortfarande fragmentariskt 1. Hur var levnadsförutsättningarna inom kunskapsläge med geografiska och ämnes- Uppsalaområdet? mässiga skillnader. De få moderna sammanhangsbeskriv- 2. Hur såg försörjningsbasen ut? Hur föränd- ningar som publicerades före de sista åren av rades näringsinriktning och ekonomi i stora drag? 1990-talet, avsåg främst den byggtekniska ut- vecklingen och Uppsalas roll vid den svenska 3. Hur utvecklades befolkningens lokali- statsbildningen under vikingatid