Litteraturens Makt Sjöberg, Birthe
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Litteraturens makt Sjöberg, Birthe 2000 Document Version: Förlagets slutgiltiga version Link to publication Citation for published version (APA): Sjöberg, B. (Red.) (2000). Litteraturens makt. (Absalon; Vol. 18). Absalon. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Litteraturens makt Red. Birthe Sjöberg ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Litteraturens makt Redaktör Birthe Sjöberg Tryckt med bidrag från Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen ABSALON Skrifter utgivna vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund Helgonabacken 12 223 62 LUND Författarna och Litteraturvetenskapliga institutionen i Lund 2000 Redaktion för skriftserien: Birthe Sjöberg (red), Lars Gustaf Andersson, Anders Palm, Johan Stenström, Jenny Westerström Omslagsbild och illustrationer: Thord Kristiansson Layout: Birthe Sjöberg ISSN 1102-5522 ISBN 91-88396-17-7 Tryck: Universitetstryckeriet LUND 2000 Till Vanja och Sture Innehåll Birthe Sjöberg: Litteraturens makt – inledning 9 Ulla-Britta Lagerroth: Det litterariserade budskapets makt. Reflexioner kring Rolf Edbergs ekosofiska författarskap 25 Per Rydén: Men jag har läst boken 45 Bertil Romberg: Gick det an? Kring Det-går-an-debatten och dess följder 59 Christina Sjöblad: Boken som bröt piskan? Onkel Toms Stuga och debatten om slaveriet 81 Birthe Sjöberg: ”En gestalt insvept i svart kaftan”. Viktor Rydbergs kyrkokritik 95 Per Erik Ljung: Sverige i romanen: svenska storsäljare 113 Erland Lagerroth: Litteraturen som motpol till vetenskapen 131 Birger Hedén: Humorn som vapen. Tage Danielssons monolog om kärnkraft 157 Jenny Westerström: Mitt i den himmelska friden 165 Paul Tenngart: Ungdomskravaller och romantisk poesi. Två försök till revolt i det tidiga 1950-talets Sverige 181 Claes-Göran Holmberg: ”Ord ha taggar”. Maktkamp mellan författare och journalister 199 Erik Hedling: Ingrid Bergman, Stig Ahlgren och Jeanne d’Arc-debaclet 215 Lisbeth Larsson: Att ta texten på allvar. Feministisk litteraturkritik och litteraturvetenskaplig förändring 235 Bibliografi 243 Presentation av de medverkande 257 Personregister 261 Absalonserien 269 Litteraturens makt – inledning Litteraturens makt – inledning Birthe Sjöberg Har litteraturen någon makt? Kan den rentav fungera som ett vapen i kam- pen för förändringar? Många svarar tveklöst ”Ja”. Andra är betänksamma men skulle önska att litteraturen åtminstone inte är helt maktlös. Slutligen hävdar en inte oansenlig grupp människor att litteraturen absolut inte kan revolutionera – eller ens reformera – vare sig individ eller samhälle. Att det skulle finnas en kausalitet mellan det skrivna ordet och föränd- ringar i samhället eller den enskilde läsaren har alltså både ifrågasatts och hållits för sant. Bakom de olika åsikterna ligger allt från övertygelsen om litteraturens förmåga att påverka läsarna till avancerade teorier om författa- re, verk och läsare. Ett av de bäst kända exemplen på skönlitteratur som lyfts fram som ”be- vis” både för och emot kausalitetsargumentet är Harriet Beecher Stowes Uncle Tom’s Cabin (Onkel Toms stuga, 1852). Abraham Lincoln liksom andra politiker – och historiker – ansåg att denna roman hade spelat en stor roll för det amerikanska inbördeskriget och slaveriets upphörande. Presi- denten lär ha sagt till Stowe: ”Jaså, det här är den lilla damen som har orsa- kat det stora kriget”.1 Man får väl antaga att Lincolns kommentar inte var bokstavligen menad även om den inte var helt igenom skämtsam. Minst lika många politiker och historiker har dock tagit upp exemplet Uncle Tom’s Cabin i syfte att argumentera mot en s.k. idealistisk historie- uppfattning. En roman kan inte ändra på samhällsförhållandena utan endast ”spegla” dem, som några av 1800-talets mest extrema historiematerialister uttryckte det. Diskussionen om Uncle Tom’s Cabin och andra liknande berättelsers eventuella makt att påverka samhällsutvecklingen har fortsatt inte minst ef- ter 1988 när Salman Rushdies The Satanic Verses (Satansverserna) kom ut och Rushdie i sin frånvaro blev dömd till döden av Irans ayatollor. Att ge den här antologin titeln ”Litteraturens makt” är medvetet provo- kativt. Eventuell kausalitet mellan en ”farlig” bok och händelser som in- träffar efter utgivandet är omöjlig att fastställa. Även om verket åberopas 9 Birthe Sjöberg så är det inte tal om någon enkel orsak-verkan relation. Uncle Tom’s Cabin utgjorde exempelvis endast ett argument bland flera mot slaveriet. Den vik- tigaste drivkraften bakom dess avskaffande var enligt många den industri- ella utvecklingen i nordstaterna. Bristen på billig arbetskraft i norr skulle vara en större ”kraft” än Beecher Stowes roman. Uncle Tom’s Cabin har dessutom inte varit betydelsefull för enbart sla- veriets motståndare. Det har visat sig att även sydstatspolitiker som argu- menterade för ett bevarande av den gamla livsstilen åberopade romanen.2 Under flera år efter slaveriets upphörande spelades historien om Onkel Tom upp av kringresande teatersällskap i USA. Samtliga uppsättningar bi- drog, nästan utan undantag, till att förstärka de mest reaktionära, rasistiska åsikterna om afro-amerikanerna.3 Det är inte den enda gången i historien som ett litterärt verk har använts som vapen av båda sidorna i en dispyt. Sä- kert förhöll det sig till och med så att många som använde sig av Uncle Tom’s Cabin i sin argumentation aldrig ens hade läst romanen utan bara fått delar av den återberättad – och kanske inte det en gång. Enligt litteraturforskaren Jane Tompkins från Duke University var inte ens huvudsyftet med Uncle Tom’s Cabin att attackera slaveriet. Tompkins, som diskuterar romanen utifrån en nyhistorisk och feministisk synvinkel, påstår provocerande att den är ett politiskt misslyckande eftersom Beecher Stowes främsta målsättning var att förespråka matriarkatstanken. Världen skulle styras med kristen kärlek och inte med förtryck, inte av män utan av kvinnor. ”The new matriarchy [...] pictured here in the Indiana kitchen [i Rachel Hallidays kök]”, skriver Tompkins, ”constitutes the most politically subversive dimension of Stowe’s novel, more disruptive and far-reaching in its potential consequences than even the starting of a war or freeing of slaves”.4 Men bortsett från Beecher Stowes avsikter kan man konstatera att Uncle Tom’s Cabin har levererat argument i den nordamerikanska debatten om slaveriets vara eller icke-vara. Det är bland annat till denna debatt som Christina Sjöblad återvänder när hon i sitt bidrag behandlar Beecher Sto- wes roman. Det finns andra exempel på romaner som bidragit med argument som författaren förmodligen inte tänkt på. Det mest radikala och talande är kan- ske Honoré de Balzacs romaner som enligt Friedrich Engels – och Karl Marx – blottlägger det kapitalistiska samhällets brister och gynnar socialis- tiska idéer trots att det strider mot Balzacs egna åsikter. Andra verk som 10 Litteraturens makt – inledning omnämns på liknande sätt är Charles Dickens’ berättelser. Dessa, som skildrar fattigdomen i 1800-talets engelska industrisamhälle, lär ha bidragit till en omfattande ny arbetslagstiftning i Storbritannien. Enligt den brittiske litteraturteoretikern Raymond Williams är styrkan i Dickens’ berättelser den att de bland annat framställer storstaden som både ett socialt faktum och ett förmänskligat landskap.5 I Hard Times (Hårda tider, 1854) dramati- seras tidens samhällsomvandling i ett brett spektrum av känslor: hopp, för- tvivlan, chock, oro. Romanen uttrycker enligt Williams inte någon bestämd ideologi utan i stället ”a structure of feeling”.6 Läsaren blir tilltalad i egen- skap av individ – en anledning till att hon/han upprörs av de orättvisor som skildras. I ett brev till Thomas Carlyle skriver Dickens att Hard Times är avsedd att skaka om vissa personer angående vår tids fruktansvärda miss- tag.7 Det Dickens syftade på då han talade om misstag var den samtida uti- litaristiska filosofin och den politiska ekonomin, som enligt Dickens inte gav något utrymme för ”nobla” mänskliga kvaliteter eftersom enbart eko- nomiska krafter och statistiska siffror ansågs vara betydelsefulla.8 Ivan Turgenjevs En jägares dagbok (1852) brukar lyftas fram som ett ryskt exempel på ett utvecklingspådrivande verk. Den realistiska skildring- en av den enkle bondens hårda vardag framstod som ett angrepp på den ryska livegenskapen och ansågs vara en bidragande orsak till att den upp- hävdes under Alexander II:s regim.11 I Sverige hade Ivar Lo-Johanssons berättelser liknande effekt på sam- hällsreformerna. Novellerna Statarna I–II och Jordproletärerna (1936–41) lär tillsammans med Moa Martinsons och Jan Fridegårds