Masarykova univerzita
Filozofická fakulta
Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky
Bakalářská diplomová práce
Brno 2016 Alžbeta Jurkovičová
Masarykova univerzita
Filozofická fakulta
Ústav germanistiky, nordistiky a nederlandistiky
Skandinávská studia
Alžbeta Jurkovičová
“Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!” - en studie av Tage Danielssons lekfulla humanism
Bakalářská diplomová práce
Vedoucí práce: Mgr. Alarka Kempe
2016
Härmed intygas att allt material i denna kandidatuppsats, vilket inte är mitt eget, har blivit tydligt identifierat och att alla källor som jag använder mig av finns i källförteckningen och i bilagorna.
Brno, 29 april 2016 ...... Alžbeta Jurkovičová
Jag skulle vilja tacka min handledare Alarka Kempe för hennes hjälp, stöd, tid och tålamod, för alla värdefulla synpunkter och skrattfyllda moment. Jag tackar också min familj och mina vänner för deras stöd och uppmuntran under skrivandet. Innehållsförteckning
1. Inledning ...... 6 1.1 Uppsatsens syfte ...... 7 1.2 Teori och metod ...... 8 1.3 Material ...... 9 1.4 Struktur ...... 10 2. Teoridiskussion ...... 12 2.1. En rolig författare ...... 12 2.2. Att bryta mot normer ...... 13 2.3. Humor som vapen ...... 14 2.4. Intertextualitet i humoristiska texter ...... 17 2.4.1. Bachtins dialog om “bebodda ord“ ...... 17 2.4.2. Kristevas intertexter ...... 18 3. En tråkig humorist, tråkig i alla möjliga sammanhang ...... 20 4. Älskling, du är som en datamaskin ...... 23 4.1. En diktare med klassicistens beroende av förebilder och tradition ...... 24 5. På farfars tid ...... 29 5.1. Ljuva drömmar ...... 31 5.2. En anonym frihetsarbetare ...... 33 6. Utan tvivel är man inte klok ...... 35 6.1. Tänk som din granne gör: Det är inte mig de vill åt, det är min granne...... 37 6.2. Den svikna kärlek ...... 38 6.3. Om en gräsrot kunde tala ...... 40 7. Kärnsunda kärnsvenska kärnkraftkamrater! ...... 42 7.1. Det ena du vill, det andra du skall. Då blir det kärnkraft i alla fall...... 44 8. You, man – be human! ...... 47 9. Diskussion ...... 51 10. Avslutning ...... 52 11. Resumé ...... 54 12. Källförteckning ...... 56 1. Inledning
“Man säger inte tack till ett geni för charm, begåvning, tjuskraft, grace, espri. Så tacka inte mej för den här stunden. Allt som jag rör vid blir till poesi. Jag kan helt enkelt inte låta bli. Det är som när ett bakben lyfts av hunden.1” Tage Danielsson
Varje land har sina stora. Stora författare, sångare, regissörer, humorister, debattörer eller humanister. Men hur ska man karakterisera någon som passar alla nämnda kategorier? Tage Danielsson var inte en person som kunde beskrivas med några få ord eller ett kort stycke ur ett uppslagsverk. Han var en man med många talanger och tillhörde Sveriges viktigaste humorister på landets komediscen under 1960-, 1970- och 1980-talet. Förutom att vara skådespelare och komiker, manusförfattare, filmregissör och den ena halvan av duon Hasse och Tage, var Tage Danielsson en uppmärksam och kvick samhällsdebattör. Han blev känd bland annat för sin ironiska kritik, som dock aldrig var illa menad. Trots att det kan verka som en ovanlig kombination, andades Danielssons satirer en humanistisk livssyn. Under åren skrev Tage Danielsson över 20 böcker och många av hans texter kan vi hitta i olika samlingar och antalogier. Han debuterade 1963 och skrev sina klipska och kloka texter tills han gick bort 1985. Tage tillhörde det svenska språkets stora, han tillhörde den svenska komedins stora. Med sitt goda hjärta fick han folk att skratta och tänka samtidigt. Den 29 maj promoverade Linköpings universitet Tage Danielsson till hedersdoktor. Promotor var professor Ewe Malmquist, som motiverade utnämningen:
Danielsson har berikat det svenska språkets uttrycksmedel. Ett konstnärskap på hög nivå. Med hjälp humor, parodiska och lekfulla medel uttrycker han ett starkt engagemang i många grundläggande samhällsproblem. Han har på ett originellt och intresseskapande sätt diskuterat och analyserat för oss alla viktiga frågor om demokratins dilemma, den lilla människans roll i samhället, de mänskliga rättigheterna och vår miljö.2
1 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons paket. Borås: Wahlström & Widstrand, 1992. s.521. 2 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.225. 6
Jag har valt att skriva om Tage Danielsson, inte bara på grund av mitt eget intresse för den svenska humorcenen, utan också de tidlösa drag som Danielssons humor fortfarande har. Jag tycker att humor i allmänhet erbjuder ett uppfinningsrikt sätt att lära sig språk. Dessutom handlar Tage Danielssons humor om ordlek och ett kreativt ordbruk. Jag anser att denna typ av humor kan utveckla läsarens känsla för språket och samtidigt underhålla. Det blir också intressant att undersöka komikrollens allvar hos Tage Danielsson. Jag är intresserad av att granska hur samhällsproblem (något negativt) påverkade och speglades i komedi och lustspel (något positivt och underhållande). 1.1 Uppsatsens syfte Mitt syfte med uppsatsen är att skildra en bild av Tage Danielsson som författare, samhällsdebattör och humanist. Samtidigt vill jag beskriva hur hans verk passade in i samtiden och hur samtiden, det vill säga samhällsföreteelser, ändringar i den politiska makten och ekologiska frågor reflekterades i Danielssons verk. Hans kamp för mänskligheten är ett viktigt motiv i uppsatsen, och arbetet syftar till att peka på Tage Danielssons humanistiska strävanden i hans verk. Uppsatsens mål är också att introducera honom som författare med en stark känsla för tradition och förebilder. Genom att förklara vissa viktiga samhällproblem, den samhällshistoriska kontexten och politiska företeelser från 1960- och 1970-talet redovisar uppsatsen förbindelser mellan Tage Danielssons verk och samtiden. Ett delsyfte är att peka på den förändring som skedde i Tage Danielssons personliga ideal och politiska övertygelse på grund av den politiska situationen, och var i hans verk vi kan upptäcka denna förändring. Samtidigt presenterar uppsatsen Danielssons personliga uttalanden och kommentarer till sitt arbete, vilket stärker uppsatsens hänvisningar till hans verk och hjälper läsaren att förstå bakgrunden till texter, revyer och föreställningar. Som utgångspunkt ska jag använda mig av professor Ewe Malmquists utnämningstal vid Tage Danolssons promovering till hedersdoktor vid Linköpings universitet. Mitt mål är att belysa Tage Danielssons lekfulla teknik och visa vilken stor roll humanismen hade i hans humoristiska texter och framträdanden. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågor: ”Vilken betydelse hade tradition och förebilder i Tage Danielssons författarskap? På vilket sätt speglas samtiden i hans texter och monologer? Vilken effekt hade samhällshistoriska företeelser från 1960- och 1970-talet på Svenska Ords revyverksamhet? Vilket samband fanns det mellan Danielssons verk och hans humanistiska livssyn?”
7
1.2 Teori och metod Målet med min uppsats är att peka på förbindelser mellan Tage Danielssons separata verk, Svenska Ords verksamhet och betydande samhällshistoriska företeelser från 1960- och 1970-talet Min forskning innehåller flera steg. Den första delen av mitt arbete är att hämta och samla sakuppgifter om Tage Danielsson från böcker, tidningsartiklar, radioprogram, videoinspelningar och liknande. En betydande del av informationen kommer från en krönika om Hasse Alfredsons3 och Tage Danieelsson gemensamma verk, det vill säga historien kring Svenska Ords4 verksamhet. Det andra steget är att välja de betydande samhälleliga och politiska händelser som oftast speglas i Tage Danielssons verk och som är klart identifierbara när det gäller den faktiska historiska kontexten. Jag fokuserar på händelser som starkt påverkade inte bara Tage Danielsson utan hela Sverige och framför allt den “vanliga medborgaren“ under 1960- och 1970-talet. För att skapa en allmän bild av situationen i Sverige under denna tid beskriver jag den historiska, samhälleliga och politiska bakgrunden som stödjer tidens reflektion i Danielssons verk. Genom att analysera Danielssons egna verk och Svenska Ords revyverksamhet skapar uppsatsen en sammankoppling mellan de utvalda sångtexterna, dikterna, monologerna och de beskrivna tidsperioderna och företeelserna. Men utgångspunkt från Tage Danielssons egna uttalanden samt hans medarbetares kommentarer framlägger uppsatsen en mer detaljerad syn på hur Danielsson behandlade samtiden och vad som fick honom att skriva och framföra de utvalda texterna. Valet av innehåll för den teoretiska delen är ett viktigt steg. Jag väljer att erbjuda en litteraturteoretisk bakgrund och stödja uppsatsen med information om humorn som begrepp, det litterära normbrottet, humorn som vapen och begreppet intertextualitet. De utvalda dikterna och monologerna ställer jag i en historisk och politisk kontext och påvisar kontinuiteten i och utvecklingen av Tage Danielssons humanism och hans kreativa men samtidigt engagerande sätt att sprida humanistiska tankar.
3 Hans ”Hasse” Alfredson (vidare bara Hasse Alfredson) är en svensk humorist, författare, skådespelare och regissör, den andra halvan av komikduon Hasse & Tage. Hasse & Tage blev ett begrepp inom svensk underhållning och svenskt kulturliv. 4 Aktiebolaget Svenska Ord bildades 1961 av Hasse Alfredson och Tage Danielsson. De skrev, producerade och regisserade revyer, sketcher, filmer, radio- och tv-program under detta produktionsbolag. 8
1.3 Material Huvudlitteraturen i den praktiska delen består av Tage Danielssons egna texter. Eftersom jag vill framhålla hur humanismen utvecklades i hans verk och jag har valt att använda mig av den historiska kontexten, kommer de utvalda texterna från olika tidsperioder. Grunden för mitt arbete är Tage Danielssons debutbok Bok, samlingen Samlade dikter 1967-1967, som även utkom i utgåvan Tage Danielssons paket, och även boken Samlade tankar från roten, Kåserier. Ett annat viktigt grundläggande material är sångtexter och transkriptioner av sketcher ur Svenska Ords revyer. Bolaget Svenska Ord och samarbetet med Hasse Alfredson var en oskiljaktig del av Tage Danielssons professionella och personliga liv. Eftersom det var just revyerna som gav Danielsson möjlighet att framföra några av sina viktigaste monologer, sysslar uppsatsen inte bara med hans egna böcker utan också med revytexterna. Vissa av dem skrev Alfredson och Danielsson tillsammans, andra var Tage Danielssons personliga ord och tankar. Krönikan Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning är en viktig källa för det här arbetet, och den beskriver både duons gemensamma och självständiga verk. Biografin Tage Danielssons tid: En biografi skriven av Klas Gustafsson är också ett viktigt underlag för uppsatsen. Av förståeliga skäl använder jag mig av många citat. Jag citerar inte bara de utvalda skrivna texterna och sångerna, utan jag gör också transkriptioner av olika program från Sveriges Radio. Det mest betydande är P4 Östergötlands minnesprogram Vi minns Tage Danielsson. Jag använder mig också av SVT:s dokumentärfilm ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson och videoinspelningar med revyn Gula Hund och andra videor med inspelade revynummer. Arbetets stödlitteratur innefattar böcker och elektroniska artiklar som sysslar med Sveriges historia och svensk politik, journalistiska reportage, till exempel om IB-affären, uppgifter om Amnesty International och uppsatser som handlar om både Tage Danielssons verk och om humor. Från dessa uppsatser och arbeten har Elisabeth Olfssons litteraturvetenskapliga uppsats ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967 och Carina Burmans studie Tage Danielsson, Tegnér och traditionen varit till stor hjälp. I den teoretiska delen använder jag mig av publikationer som handlar om humorns historia och skrattkulturens tradition samt böcker om det litterära normbrottet. Det är framför allt Michail Bachtins böcker Rabelais och skrattets historia och Dostojevskijs poetik och liknande arbeten. Viktiga källor består också av uppsatser som handlar om
9 humorn som en form av social protest och böcker om humorns politiska effekter: Skratt som fastnar och Humour and Social Protest. Informationen i delen om intertextualitet tar jag från Julia Kristevas bok Desire in language: a semiotic approach to literature and art och Graham Allens publikation Intertextuality. 1.4 Struktur Uppsatsen består av nio delar enligt följande: Den teoretiska delen omfattar fyra mindre underkapitel som presenterar stödinformation och litteraturteori. Här diskuteras humorn som begrepp och humorns analys enligt olika kriterier. Denna diskussion följs av ett avsnitt om det litterära normbrottet, som följs av en del om humorn som vapen i sociala, psykologiska och politiska sammanhang. Den teoretiska delen avslutas med en undersökning av begreppet intertextualitet både från Julia Kristevas perspektiv och Michail Bachtins ursprungliga dialoger och teorier om ”bebodda ord”. I det följande kapitlet presenterar uppsatsen information om Tage Danielssons liv och verksamhet. I stället för litteraturvetenskapliga uppgifter sammanfattar Danielsson själv sitt liv, vilket också ger läsaren en närmare inblick i hans författarstil. Danielssons författarskap analyseras i uppsatsens tredje del ”Älskling, du är som en datamaskin”. Jag fokuserar främst på hans känsla för tradition och förebilder och visar på tecken i Tage Danielssons alster från Esaias Tegnérs och Johan Henric Kellgrens välkända verk. Den fjärde delen ”På farfars tid” handlar om Tage Danielssons samhörighet med hans tid. Det är samtidigt det kapitel som erbjuder en inledning till Danielssons samhällsengagemang som speglas i hans separata verk samt i Svenska Ords revynummer. Kapitlet beskriver ändringar i det svenska samhället i början på 1960-talet. Med konkreta exempel på sångtexter presenterar kapitlet Danielsson reaktion på samtiden. I den följande delen fortsätter jag med en diskussion om kopplingar mellan samtiden och Danielssons verk. Kapitlet handlar om 1970-talet och erbjuder också en historisk bakgrund. Den sjätte delen handlar om Tage Danielssons engagemang i kärnkraftsfrågan som var väldigt känslig under 1970-talet. I den här delen fortsätter uppsatsen med en undersökning av hans tvivel och kamp för den vanliga medborgaren. Det sista kapitlet i den metodiska delen beskriver de sista åren av Tage Danielssons verksamhet, år som kännetecknades av hans humanistiska engagemang och starka vilja att sprida humanistiska tankar.
10
Anvisningar till vidare forskning presenteras i diskussionsdelen. Jag diskuterar vilka andra aspekter inom ämnet man skulle kunna fokusera på och på vilket sätt uppsatsens innehåll kan tolkas och användas till ytterligare analys och forskning. I avslutningen sammanfattar jag uppsatsens viktigaste punkter. I denna del skildras sammanhang mellan de enskilda kapitlen, frågeställningarna besvaras och forskningen anknyts till den teoretiska delen.
11
2. Teoridiskussion 2.1. En rolig författare En uppsats som undersöker vad som egentligen är så roligt med Tage Danielssons texter bör rimligen ha en teori om vad som gör att en författare anses rolig. Denna fråga – hur man blir rolig – fick Tage själv rätt ofta under åren. Dock svävade humoristen Danielsson på målet:
Ja, ingen vet ju egentligen hur man bär sig åt för att vara rolig. Man kan inte sätta sej ner och säga att nu ska jag skriva nåt jävligt roligt, utan det är ju så att … Ja, jag vet inte, egentligen! Man kan aldrig tala om hur det där fungerar. Ofta är det nån sorts kortslutningseffekt i hjärnan. När man kombinerar två rätt vanliga tankar på ett barockt sätt så blir det ofta komiskt.5
Humor är inte ett begrepp som går att förklara på ett enkelt eller enhetligt sätt. Genom århundradena har många forskare och tänkare analyserat humorn som begrepp från olika perspektiv. Dessa sociologiska, psykologiska, litteraturvetenskapliga, filosofiska och lingvistiska studier har kommit med mer eller mindre olika slutsatser. Den svenska professorn och författaren Svante Beckman har exempelvis presenterat fyra analytiska kriterier för att identifiera humor i sin bok Vitsen med humor.6 Dessa kriterier har Elisabeth Olofsson, i samband med just Tage Danielssons texter, bearbetat i sin litteraturvetenskapliga uppsats ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967-1967. Som Olofsson skriver kan vi, för att undvika alla avgränsningar det historiskt belastade ordet humor skulle kräva före användandet, överföra dessa kännetecken som kriterier på ”vad som är roligt”. Svante Beckmans analyserar nämligen humor enligt strukturella, intentionella, konventionella och reaktiva kriterier.7 Till skillnad från Elisabet Olsson vill jag dock fokusera på både intentionella och strukturella kriterier. Med intentionella kriterier menas att något presenteras, brukas eller uppfattas som något roligt och skojigt. Under begreppet strukturella kriterier kan vi föreställa oss inre egenskaper som paradoxala motsättningar eller regelbrott.8
5 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.267. 6 BECKMAN, Svante. “Om humorns väsen“ i Vitsen med humor: "humor är inget att skämta med": [sex forskare och en kåsör om humorns anatomi]: en vetenskaplig analys om humorns väsen, biologi, geografi, historia, teori och matematik med litterära praktikfall och insyn i humorns verkstäder. 1988. s.49. 7 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.5. 8 Ibid. 12
Enligt Svante Beckman hör känslan av att någon text är rolig ihop med känslan att bli överraskad. Ha-ha-upplevelsen går alltså arm i arm med en aha-upplevelse eller åtminstone med en åhå-upplevelse, d.v.s. det överrumplande igenkännandet.9 Och för att uppnå denna aha-upplevelse, behövs det, som Svante Beckman konstaterar, någon typ av normbrott. Han talar om ett brott mot såväl språkliga och litterära normer som tabun, traditioner eller regler.10 2.2. Att bryta mot normer En förekommande form av normbrott är ett viktigt drag i humorteori och det har beskrivits av flera språkteoretiker. Rolf Hansson bekräftar detta behov av normbrott och överraskningseffekt i humoristiska texter. Hanssons enkla definition av normbrott är att ”det sägs eller görs något som i någon mening avviker från gängse normer, vilket uppfattas som absurt eller tokigt, och får oss att skratta”.11 Mitt syfte med att introducera normbrottsteorin är alltså att peka på ett fenomen som ofta återkommer i Tage Danielssons texter. Oväntade, lekfulla kombinationer som bryter mot etiska och estetiska normer och traditioner är något vi finner i Danielssons verk gång på gång. En av de litteraturforskare som sysslade med undersökning av normbrott i litteraturen var den sovjetiske språk- och litteraturforskaren Michail Bachtin. I sin bok Rabelais och skrattets historia analyserar han den folkliga skrattkulturen. Han använder ordet karnevalen för att beskriva denna folkkultur, som, enligt honom, alltid har funnits som kontrast till den officiella kulturen.12 Den gav uttryck åt ”en aspekt av världen, människan och de mänskliga relationerna”13 som utgjorde en diametral motsats till kyrkans och statsmaktens officiella världsbild. På grund av Bachtins analys kan vi säga att karnevalen har samtiden som utgångspunkt för sin värdering, utformning och förståelse av verkligheten. Och den karnevalska världsuppfattningen handlade om växling och förändring14, karnevalen var en tidens verkliga fest, en förändringens och förnyelsens fest, fientlig mot allt stadigvarande,
9 CEDERSTRAND, Mimmi – ÖRTBRANT, Stina. HUMORISTISK REKLAMFILM ur kreatörens & mottagarens synvinkel. [kandidatuppsats]. 1997. s.13. 10 Ibid. 11 HANSSON, Rolf. De gåtfullas samhörighetslängtan. [online]. [cit.2016-03-14]. Tillgänglig: https://rolfhansson.wordpress.com/tag/folklustspel/ 12 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.6. 13 HÖRNQVIST, Mikael. 2. Rabelais och Renässansens skrattkultur. [online]. [cit.2016-03-16]. Tillgänglig: http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/karneval02.htm 14 Ibid. 13 allt fullbordat och avslutat.15 Det karnevalska skrattet och lekfullheten är ett annat viktigt karaktärsdrag som beskrivs av Bachtin. Han betecknar karnevalskulturens skratt som universellt, det är ett skratt som riktar sig mot allt och alla,16 han beskriver skrattet och humorn som ”glatt och muntert, triumferande men på samma gång ironiskt, spotskt och hånfullt: det förnekar och bekräftar, begraver och pånyttföder på samma gång.”17 2.3. Humor som vapen Humor har länge setts som mer än bara lek och nöje. Den har använts som ett verktyg för att övervinna besvärliga omständigheter genom historien, ett medel som inte bara har ”botat” samhället utan också utpekat det som enligt dåtida humorister var värt kritik. Som den amerikanska författaren och psykologen Nichole Force påpekar i en inledningsartikel till sin bok Humor As Weapon, Shield and Psychological Salve har humorn alltid presenterat ett alternativt sätt att uttrycka kritik i fråga om orättvisa, arrogans, pretentiöst beteende eller hyckleri som inte går att (socialt eller lagligt) manifestera på ett annat sätt.18 Genom tiderna har humor och komedi varit ett viktigt offentligt diplomativerktyg. Tecken på sådan typ av humor finner vi i Bachtins studie Rabelais och skrattets historia där han diskuterar den kraftfulla effekten av humor i den senmedeltida perioden. Under karnevaler och liknande fester försvann rangordningar och hierarkier. Vid sådana evenemang ansågs alla deltagare i karnevalen jämlika, och även politiska protester var möjliga, så länge det skedde genom att skämta.19 Som Lars-Eric Jönsson och Fredrik Nilsson skriver i boken Skratt som fastnar fanns det i karnevaltraditionen en ”tillfällig befrielse från förhärskande sanning och rådande ordning, ett upphävande av hierarkier, privilegier, normer och förbud […] ett utrymme att driva med eller rent av förlöjliga makten.”20 Rent instinktivt vill vi skratta och använder humor som en verbal ersättning för
15 HÖRNQVIST, Mikael. Michail Bachtin om karnevalen och medeltidens officella fester. [online]. [cit.2016-03-17]. Tillgänglig: http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/bachtin-karn-vs-off.htm 16 ARIAS, Cecilia. Skål för en pinne i brasan! Det karnevaleska i tv-programmet ”Färjan”[kandidatuppsats]. 2013. s.26. 17“Karnevalový smích je za prvé všelidový ( všelidovost, jak jsme už uvedli, patří k samé podstatě karnevalu), smějí se všichni, je to ,,smích světa“; za druhé je univerzální, míří na všechno a na všechny (včetně samých účastníkú karnevalu ), celý svět se jeví jako směšný, pojímá a postihuje se v svém smíchovém aspektu, ve své veselé relativnosti; a konečně je ten smích ambivalentní: veselý a zároveň výsměšný, odmítá a potvrzuje, pohřbívá a obnovuje“ BACHTIN, Michail Michajlovič. Francois Rabelais a lidová kultura středověku a renesance. Praha : Odeon, 1975. s.14. 18 FORCE, Nichole. Humor As Weapon, Shield and Psychological Salve [online]. 2015. [cit.2016-04-20]. Tillgänglig: http://psychcentral.com/lib/humor-as-weapon-shield-and-psychological-salve/ 19 HART, Marjolein 't. – BOS, Dennis. Stefan. Humour and Social Protest [e-bok]. Cambridge University Press, 2008. s.4. 20 JÖNSSON, Lars-Eric. - Skrattet som fastnar Kulturella perspektiv på skratt och humor [online]. I Fredrik Nilsson (Red.). Lund: Media-Tryck, Lund University, 2014. s.11. 14 en attack. Som vi kan läsa Skratt som fastnar: ”I skrattet hade den medeltida människan en förnimmelse av seger över fruktan.”21 Studien Skrattet som fastnar visar också en intressant förbindelse mellan Michal Bachtin och Sigmund Freud som, enligt Lars-Eric Jönsson och Fredrik Nilsson, är lika viktig inom humorforskningen. Freud ägnade sig åt humor i sin bok The Joke and Its Relation to the Unconscious. Han såg humor som ett upprorsmedel, ett medel att uttrycka det som annars inte var tillåtet. Hos Freud var kritik mot auktoriteter särskilt viktig i så kallat tendentiösa skämt22:
The prevention of an insult or an abusive reply by external circumstances happens so often that the tendentious joke is a particular favourite for use in enabling criticism or aggression towards persons in high places who claim authority. The joke then represents a rebellion against such authority, a liberation from the oppression it imposes.23
Freuds humorteori var inte utformad endast för att visa betydelsen av omedvetna faktorer i själslivet, utan den var också baserad på en allmän vision av relationer mellan individen och samhället.24 Freud menade därmed att humor och skämt – precis som det bachtinska skrattet – kan fungera som ett slags ventiler.25 Samtidigt handlar en stor del av hans humorteori naturligtvis om den psykologiska grunden och effekten. Som Tim Berndtsson konstaterar i sin studie ”Skratta!” En ansats till analytik av humor som retoriskt verkningsmedel, belyser Freud själv hur humorns psykologiska effekter fungerar i retoriken26:
Wo das Argument die Kritik des Hörers auf seine seite zu ziehen sucht, ist der Witz bestrebt, diese Kritik zur Seite zu drängen. Es ist kein Zweifel, daß der Witz den psychologisch wirksameren Weg gewählt hat.27
21 JÖNSSON, Lars-Eric. - Skrattet som fastnar Kulturella perspektiv på skratt och humor [online]. I Fredrik Nilsson (Red.). Lund: Media-Tryck, Lund University, 2014. s.190. 22 JÖNSSON, Lars-Eric. - Skrattet som fastnar Kulturella perspektiv på skratt och humor [online]. I Fredrik Nilsson (Red.). Lund: Media-Tryck, Lund University, 2014. s.12. 23 FREUD, Sigmund. Jokes and Their Relation to the Unconscious [e-bok]. s.77. Tillgänglig: http://www.sigmundfreud.net/jokes-and-their-relation-to-the-unconscious.pdf 24 BILLIG, Michael. Laughter and Ridicule Towards a Social Critique of Humour. SAGE Publications Ltd, 2005. s.144. 25 JÖNSSON, Lars-Eric. - Skrattet som fastnar Kulturella perspektiv på skratt och humor [online]. I Fredrik Nilsson (Red.). Lund: Media-Tryck, Lund University, 2014. s.12. 26 BERNDTSSON, Tim. ”Skratta!” En ansats till analytik av humor som retoriskt verkningsmedel [uppsats]. Uppsala universitet. 2010. s.15. 27 ”Där argumentet försöker dra över åhörarens kritik på sin sida, strävar vitsen efter att tränga denna kritik åt sidan. Det råder inget tvivel om att vitsen valt den psykologiskt effektivaste vägen.” (Tim Berndtsson, Övers.) FREUD, Sigmund. Der Witz und seine Beziehung zum Unbewussten, Volym 3 [e-bok]. Wien: Franz Deuticke, 1973. s.113. 15
”Every joke is a tiny revolution,” sa George Orwell. ”Whatever destroys dignity, and brings down the mighty from their seats, preferably with a bump, is funny.”28 Enkelt sagt ger humor makt till de maktlösa. Men det gäller inte bara repressiva eller autokratiska regimer. Humor har använts i helt olika politiska strukturer, från öppna demokratiska samhällen till hårda, repressiva regimer. Ofta har humor främjat utvecklingen av den kollektiva identiteten hos en social rörelse, medan den i flera fall har fungerat som ett kraftfullt kommunikationsverktyg, ett riktigt ”vapen av den svaga”.29 Uppfattningen och medvetandet om rätt och fel är en oskiljaktig aspekt av det humoristiska vapnets användning. I Tage Danielssons texter är detta medvetande uppenbart och effektivt.
Tage hade komikrollen som en sköld och ett vapen. Han gav sig i slang med de här personerna, spelade enfaldig, lockade ut dem på isen, och sedan kunde han klippa till och såga av dem fruktansvärt effektivt. --- Studiekamrat om Tage30
Samhällskomedin kräver en speciell typ av kunnighet. Att ta itu med samhällsfrågor, politik och politisk korrekthet, att få andra att skratta över det absurda i verkligheten kräver en smart ordlek, berättarfärdigheter eller ett nytt sätt att presentera en redan existerande idé. Som Elisabeth Olofsson konstaterar, kan inte satir per definition vara tvetydig. ”Framgår det inte tydligt vad som är rätt och fel, uppfattar man inte heller satiren.”31 Samtidigt påpekar hon att just i Tage Danielssons dikter återfinns en viss ambivalens. I sina texter både förnekar och bekräftar Danielsson det som behandlas.32 Detta ger läsaren en möjlighet att vidare undersöka motiv och teknik i bruket av hans humoristiska vapen.
28 ORWELL, George. Funny, but not Vulgar [online]. 2015. [cit.2016-04-20]. Tillgänglig: http://orwell.ru/library/articles/funny/english/e_funny 29 HART, Marjolein 't. – BOS, Dennis. Stefan. Humour and Social Protest [e-bok]. Cambridge University Press, 2008. s.1. 30 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm : Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.15. 31 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.8. 32 Ibid. 16
2.4. Intertextualitet i humoristiska texter 2.4.1. Bachtins dialog om “bebodda ord“ Begreppet intertextualitet myntade den bulgariska lingvisten och filosofen Julia Kristeva på grund av en diskussion om Michail Bachtins teori om ”bebodda ord”.33 Bachtin menade att alla ord innebär sin motsats eller någonting främmande, och med detta ville han uttrycka att vårt tal består av ord som tidigare varit knutna till andra kontexter.34 De har ”färgats och repats av denna användning”35 som han säger, och dessa olika betydelser bär orden med sig i fortsättningen.36 Yttranden och uttalanden kan vi, enligt Bachtin, inte heller förnimma som helt nya och originella. I Lars Klebergs artikel i tidskriften Dialoger kan vi läsa att enligt Bachtin upprepar dessa yttranden ”(medvetet, instämmande, halvt omedvetet, ironiskt osv.)”37 bara vad som redan sagts. Alla yttranden är en respons på tidigare yttranden och de är adresserade till en specifik adressat. Teorin om denna tilltänkta mottagare och förväntade svar, som påverkar vårt sätt att uttrycka oss, kallar Bachtin adressivitet.38 Han påstår att i språkstudier måste fokus läggas på just adressivitet:
Orientation of the word toward the addressee has an extremely high significance. In point of fact the word is a two-sided act. It is determined equally by whose word it is and for whom it is meant. As word, it is precisely the product of the reciprocal relationship between speaker and listener, addresser and addressee. Each and every word expresses the ‘one’ in relation to the ‘other’. I give myself verbal shape from another’s point of view, ultimately, from the point of view of the community to which I belong. A word is a bridge thrown between myself and another... A word is territory shared by both addresser and addressee, by the speaker and his interlocutor39
För Bachtin existerar varje ord inom ett specifikt socialt register eller vid specifika tillfällen för uttalande och mottagning. Kristevas revision och omredigering av Bachtins intersubjektiva dialogbegrepp (tillsammans med teorier av den schweiziska lingvisten
33OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.8. 34 BACHTIN, Michail Michajlovič. Problémy poetiky románu (Marta Baránková, Övers.). 1. vyd. Bratislava: Slovenský spisovateľ, 1973. Knižnica Slovenského spisovateľa. s.54-59. 35 KLEBERG, Lars. Ordet som inte är lika med sig självt. Dialoger, 41/97 Bachtin. Dialoger förlag och metod. 1997. Tillgänglig: http://dialoger.se/index.php/41-97bachtin#41 36 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.7. 37 KLEBERG, Lars. Ordet som inte är lika med sig självt. Dialoger, 41/97 Bachtin. Dialoger förlag och metod. 1997. Tillgänglig: http://dialoger.se/index.php/41-97bachtin#41 38 ALLEN, Graham. Intertextuality. 2nd ed. New York: Routledge, 2011. New critical idiom. ISBN 020382945X. s.20. 39 ALLEN, Graham. Intertextuality. 2nd ed. New York: Routledge, 2011. New critical idiom. ISBN 020382945X. s.10. 17
Ferdinand de Saussure) var det som gjorde att Kristevas uppfattning om intertextualitet40 skulle formas.41 2.4.2. Kristevas intertexter Julia Kristeva ville undersöka och förklara vad en text egentligen är och hur den läses. Hennes mening var att läsandet är en ”åteskapelse av textens tillkomst”.42 I en av sina viktigaste essäer, The Bounded Text, återkommer hon till Bachtins intersubjektiva dialogism och övertar den, det vill säga att ”texten är önskan om möte, dialog och svar.”43 En annan språkvetare Julia Kristeva inspirerades av var de Saussure, vars språkliga teori gav grund till strukturalismen och den moderna lingvistiken.44 I The Bounded Text sysslar Julia Kristeva bland annat med med studier av det sätt på vilket en text är konstruerad av redan existerande diskurser.45 Hon hävdar att författare inte skapar sina texter från sitt eget sinne, utan samanställer dem från befintliga texter.46 På det sättet blir texten en permutation av olika texter ”an intertextuality: in the space of a given text, several utterances, taken from other texts, intersect and neutralize one another”.47 Med ”intertexter” menas enligt Julia Kristeva alltså de bakomliggande texterna som vi kan begripa som just ”nedskrivna texter”. Elisabeth Olofsson föredrar dock i sin uppsats en annan betydelse, nämligen att exempel på hemliga intertexter kan vara bruk av olika genrer, markörer i form av citat eller allusioner. Hon påpekar också att till exempel titlarnas, undertitlarnas eller förordens
40 Eftersom varken Saussure eller Bachtin faktiskt myntat termen, anser de flesta språk- och litteraturvetarna Julia Kristeva vara den som uppfunnit begreppet intertextualitet. Sedan hon införde detta begrepp under 1960-talet har intertextualitet varit en viktig idé inom litterära och kulturella studier. Dock fortsätter intertextualitet att vara ett ämne för många olika tolkningar och begreppet självt definieras på flera olika sätt. ”Since neither Saussure nor Bakhtin actually employs the term, most people would wish to credit Julia Kristeva with being the inventor of the term ʻintertextualityʼ.” ALLEN, Graham. Intertextuality. 2nd ed. New York: Routledge, 2011. New critical idiom. ISBN 020382945X. s.11. 41 SIMANDAN, Voicu Mihnea. Julia Kristeva’s concepts of intertextuality [online]. 2010. Tillgänglig: http://www.simandan.com/kristeva%E2%80%99s-concepts-of-intertextuality/ 42 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.7. 43 Ibid. 44 SIMANDAN, Voicu Mihnea. Julia Kristeva’s concepts of intertextuality [online]. 2010. Tillgänglig: http://www.simandan.com/kristeva%E2%80%99s-concepts-of-intertextuality/ 45 ”In ‘The Bounded Text’ Kristeva is concerned with establishing the manner in which a text is constructed out of already existent discourse.” ALLEN, Graham. Intertextuality. 2nd ed. New York: Routledge, 2011. New critical idiom. ISBN 020382945X. s.35. 46 SIMANDAN, Voicu Mihnea. Julia Kristeva’s concepts of intertextuality [online]. 2010. Tillgänglig: http://www.simandan.com/kristeva%E2%80%99s-concepts-of-intertextuality/ 47 KRISTEVA, Julia, ROUDIEZ, Leon S. (ed.). Desire in language: a semiotic approach to literature and art (Thomas Gora & Alice Jardine, Övers.). New York: Columbia University Press, c1980. ISBN 0-231- 04806-8. s.36. 18 relationer till den konkreta texten blir intressanta i sammanhanget,48 vilket erbjuder en anvisning om vidare forskning kring medvetna och omedvetna relationer mellan texter.
48 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.7. 19
3. En tråkig humorist, tråkig i alla möjliga sammanhang
Naturen gjorde ett misstag med honom. Dess avsikt var att han skulle blivit en alldeles tråkig, lång rödhårig svensk mansperson i kommunalgrått. Men i sista stund kom någonting emellan. Han blev en fruktansvärt lustig tråkig man. Som fenomen är det obegripligt, men så är det. 49
Med dessa ord beskrev den svenska journalisten Marianne Höök Tage Danielsson, en av Sveriges största humorister och mest inflytelserika satiriker. Men denna oxymoron – en tråkig humorist - använder Marianne Höök inte alls slumpvis. När Tage intervjuades om sina festliga studentspextider i Uppsala, sa han om sig själv:
Jag är väldigt beroende av åtta timmars sömn. En tråkig typ. Jag är mycket, mycket tråkig i alla möjliga sådana där sammanhang.50
Skämt åsido, var Tage Danielsson förstås medveten om sin humoristiska roll och förmåga att få folk att skratta. Som han själv en gång sa, var han och Hasse ”humoristiska naturbarn som glatt och otvunget lekte ihop sina skämt”.51 Med alla tidigare nämnda definitioner av humor som begrepp är det väldigt intressant att se hur Danielsson såg på humor och vad den betydde för honom. Enligt ett av hans uttalanden byggde humor på ”långa serier av kortslutningar med många överhoppade led och drastiska genvägar.”52 Om sitt glada allvar och allvarliga komedi skrev Alfredson och Danielsson till och med en kort sångtext:
För är man pajas ska man gråta när ridån gått, men den regeln har jag frångått. Jag skrattar jämt och menar allvar när jag skrattar på skämt.53
49 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.5 50 Ibid. samma sida. 51 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.136. 52 Ibid. samma sida. 53 Ibid. samma sida. 20
Som jag redan påpekat är det ganska svårt att erbjuda något slags presentation av Tage Danielsson och hans liv. Dessutom tyckte Tage själv inte så mycket om litteraturhistoriska beskrivningar. Överhuvudtaget gillade han inte att tala om sig själv, dock gjorde han ett undantag. Redan i slutet av sin författardebut Bok från 1963 tillägger Tage sin självbiografi. Under ingressen ”Till eftervärlden” återberättar han det viktigaste ur sitt liv. Som Tage förklarar vill han för säkerhets skull ”själv författa de rader som oavkortade torde stå om honom i framtidens litteraturhistoria”54. Och det gör han med sin berömda klipskhet:
Född 1928 av hederliga föräldrar kom D. tidigt i kontakt med litteraturens underbara värld. D:s käraste läsning som barn var ”91:an Karlsson”. Under D:s läroverksår rasade andra världskriget, som i D:s unga sinne avsatte varaktiga spår genom de toppenbra radioprogrammen från American Forces Network in Germany (Glen Miller etc). Från Schopenhauer, Nietsche och Pascal mottog D. under gymnasietiden inga intryck. Universitetsstudierna i Uppsala blev revolutionerande för D:s karaktärsdaning: långa nätters fullständigt meningslösa samtal med studiekamraterna gjorde D. till en intellektuell nolla. I den konservativa studentföreningen Heimdal gick D. in när det var dans där. 1953 uppnådde D. genom sin Teori om litteratur (”gammal litteratur är inget bra, utan ny och fin ska den vara”) stor ryktbarhet av herostratisk karaktär. Härtill bidrog också hans djupa brist på intresse för banbrytande tankegångar av olika slag. Det han satte högst i livet var hemmet, familjen, TV, Ella Fitzgerald och en liten snaps på lördagar och söndagar. Genom denna sin alldagliga läggning framstår D. som ett helt intresselöst unikum i världslitteraturens historia. Till och med i sexuellt avseende var D. fullt normal.55
Med dessa ord försökte Danielsson sammanfatta det som hade föregått hans karriär. En arbetargrabb från Folkets park i Linköping och en smart och kvick studentspexare på Östgöta nation i Uppsala; det var Tage Danielsson innan han blev anställd på Sveriges Radio 1955. Redan under sin studietid hade han utvidgat erfarenheter och förmågor som var honom till stor hjälp senare i det professionella livet. Som Tages goda vän och studiekamrat Hatte Furuhagen berättar var den akademiska miljön i Uppsala ganska borgerlig och traditionsbunden, och det var inte helt lätt att hantera för de studenter som kom från enklare förhållanden. Enligt Furuhagen bemästrade Danielsson dock dessa svårigheter med de akademiska snobbarna med hjälp av sin humor och begåvning. Han kunde ibland uppfattas som en bondkomiker och gjorde sig till ytterligare, väl medveten om om sin briljans i fråga
54 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons Bok. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1965 (första utg. 1963). s.120. 55 Ibid. samma sida. 21 om intelligens och engagemang.56 Tillsammans med Furuhagen tackade Danielsson ja till ett erbjudande att skriva ett studentspex. Resultatet var spexet Gustav Hasa eller Glid i natt eller I fara i Mora som blev en stor succé. Under mellantiden bedrev en av de viktigaste personerna i Tage Danielssons liv, Hasse Alfredson, sina studier i Lund. Det var först flera år senare som de träffades på Sveriges Radio och började arbeta tillsammans. Danielsson älskade radio, han var uppfödd med den, så det var inte alls en slump att han fick jobbet när han svarade på en platsannons i studenttidningen Ergo 1954:
Radiotjänst söker man till underhållningsavdelningen som: • är musikaliskt och litterärt orienterad • kan omsätta sina idéer i bra, trevliga, roande – någon gång kanske också oroande program.57
Och det var alltså på radion de träffades. Danielsson blev underhållningschef och Alfredson var provanställd. Som Alfredson senare uttryckte det var det enligt honom inte en slump att Tage blev chef på radions underhållningsavdelning, ”för han kunde handla med auktoritet utan att vara för auktoritativ. Han hade liksom demokratin i kroppen.”58 Programmet Skillingspenen var deras första samarbete, och som det sägs i krönikan Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning, började de prata med varandra på lunchen och vid kaffet. Då kunde de förmodligen inte ens ana att de skulle bilda Svenska Ord AB, ett bolag där duon skulle härja med sina ordkonster av blandat slag. Alfredson och Danielsson blev ”Hasse och Tage” för hela svenska folket under större delen av 60-, 70- och 80-talet och behandlade och granskade det svenska ordet i otaliga produktioner, som innefattade revyer, filmer, poesi, sånger, spex och böcker.59 Men de arbetade också isär. Det var bara bra det där att göra annat också, var för sig – brukade de säga. Att skriva roliga böcker och tankar till exempel. Och det var precis det de gjorde.
56 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.16. 57 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm : Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.22. 58 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm : Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.39. 59 LARSSON, Johanna. Sagan om Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år-en formalistisk studie av ordkonster. [kandidatuppsats]. Lunds Universitet, 2011-01-13. s.1. 22
4. Älskling, du är som en datamaskin
Hasse var den första av duon som fick ge ut sitt verk i bokform. Året var 1961, och hans debut hette En liten bok om att bränna löv, ris, kvistar och annat avfall i ett hörn av trädgården. Bakom boken stod Albert Bonniers förlag, det förlag vars chef för Bokklubben Svalan, Per Gedin, senare skulle spela en stor roll i Tages författarkarriär. 1961 tog Gedin över förlaget Wahlström & Widstrand, och då kunde han inte ens ana vilket samarbete som var på gång. Vad som var så intressant med just det här förlaget var att Tages fru, Märta-Stina Danielsson, arbetade där under samma tid, och det var just hon som gav tips till Per Gedin om att hennes man skulle kunna bli en lysande författare. Som hon fiffigt påstod: ”om inte Wahlström & Widstrand erbjöd Tage att skriva en bok, skulle säkert något annat förlag hinna före.”60 Efter detta blev Wahlström & Widstrand ett hem för Danielssons skrivande. Han kom ut med sin första bok år 1963. Debuten hette rätt och slätt Bok och blev en stor succé. Förväntningarna från Tages lyssnare, tittare och beundrare var säkert stora. Bok, som enligt Danielssons egna ord skulle handla om ”allt möjligt sånt där som står i böcker”61, var samtidigt en utmaning för det svenska folket. Danielsson ville uppmana folk att läsa böcker. Människor läste inte mycket längre utan behövde en introduktion – just Bok. Där tilltalar Danielsson sina läsare hela tiden. I förordet klargör han sina avsikter med Bok:
P.S. För att inte skrämma folk som är ovana vid att läsa har jag gjort varje avsnitt i boken så kort att det utan svårighet kan hinnas med under någon av de pauser på ett par tre minuter som ofta uppstår mellan två TV-program. Till yttermera visso inleder jag alldeles strax med en litteraturart som även den illitterataste någon gång måste ha kommit i kontakt med genom någon av de veckotidningar med vilkas nettovinst man lär subventionera alster av högre litterär halt. Subventionen torde insättas på mitt postgirokonto 68 81 55.
Bok innehåller olika slags texter: följetonger, memoarer, sagor, filmmanus, tankar, schlagertexter, reseskildringar, tal, brev, en översättning osv. Tage Danielsson var verkligen välutrustad med uttrycksmedel och lekfulla sätt att få fram sina tankar. På grund av denna mångfald är det ganska svårt att kategorisera eller otvetydigt beskriva Danielssons författarstil. Därför har jag bestämt mig för att hellre fokusera på de viktiga fenomen som
60 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.118. 61 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.120. 23
återkommer i Tage Danielssons texter. Dessa fenomen är hans känsla för tradition, ständig samhörighet med tiden och hans berömda humanistiska syn på världen. Den lekfulla och originella omarbetning av välkända texter som jag vill tala om är något som på ett perfekt sätt demonstrerar Tage Danielssons kreativitet och behärskning av språket. I SVT:s dokumentärfilm ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson använde den svenska litteraturvetaren och författaren Ulla Lundqvist uttrycket ”språklig virtuos” för att beskriva Tage Danielsson som författare:
Han hade en oerhörd språklig virtuositet. Han behandlar svenska språket i halsbrytande rim och överklivningar – på ett sätt som får en att tänka på den stora klassiska poesin. Lord Byron och andra. Han var ju också oerhört beläst. Han hade självklart förebilder. JAG tycker att han tillhör det svenska språkets stora! Och han förnyar också. Han gör med språket vad ingen annan gjort. […] Han kombinerar humor och allvar med denna enorma behärskning av språket. Inte bara orden, utan även språkets melodi och klang. En stor poet!62
Danielsson hade inga problem att erkänna sina förebilder. Det var precis tvärtom. I hans verk ser vi att han tilltalar sina idoler och tackar dem. Tecken på inspiration från Sveriges största finner vi förmodligen i alla Danielssons böcker och i många filmmanus. 4.1. En diktare med klassicistens beroende av förebilder och tradition Som Elisabeth Olofsson skriver i sin uppsats är Tage Danielssons inspiraration från de svenska klassikerna mest uppenbar i hans dikter. Han förde ett ständigt samtal med sina föregångare. Han omarbetade deras verk, han lånade, citerade och lekte. De hade ett viktigt inflytande på Danielsson, och det som var viktigt för honom var också värt att skämta med. Danielssons parodi och lek med klassiska texter betydde inte att de var löjliga eller ointressanta för honom. Hos Danielsson var detta skämtande snarare ett bevis på texternas värde.63 Rätten att ”leka med ord” hävdade Danielsson, han älskade att rimma och kallade lyrik för ”musik gjord med ord”64. Sin kärlek till poesi uttryckte han i dikten ”Sonett”: För mej är poesi en sinnesfröjd. Ett rymdskepp några galningar bemannat. Och, för att göra natten till en grann natt sänt upp som stjärnebloss i himlens höjd.
En foxtrot som gör foxtrotören nöjd. En nalle till ett barn som är förbannat. En snickarglädje, en lövsågningsslöjd. En lek med ord och tankar, inget annat.65
62 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 63 BURMAN, Carina. Tage Danielsson, Tegnér och traditionen. Lund : Tegnérsamfundet, 2003. 64 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.131. 65 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons paket. Borås : Wahlström & Widstrand, 1992. s. 467. 24
Men det var inte bara roligheter och skoj i Danielssons diktning. I hans texter spelade allvaret också en stor roll. Han hade mycket att säga, han tog dikter på allvar och såg diktning som ett sätt att närma sig verkligheten, men gömde sig bakom parodiska effekter när det blev för allvarligt.66 I sin uppsats fokuserar Elisabeth Olofsson på just Tage Danielssons lån från andra välkända texter. Enligt henne är Danielsson absolut medveten om dessa lån, och hon påpekar att i sin diktsamling inspirerades han bl.a. av Gustaf Fröding, William Shakespeare, August Strindberg, Birger Sjöberg och inte minst Esaias Tegnér. Det sistnämnda namnet nämner Olofsson inte av en slump. Tegnérs inflytande på Danielsson är uppenbart och har undersökts i flera artiklar och studier. En av de mest detaljerade är Carina Burmans studie Tage Danielsson, Tegnér och traditionen i Tegnérsamfundets skriftserie, där författaren analyserar denna ”uppdatering” av Tegnérs klassiska, etablerade och skolstuderade texter. Efter en djupare undersökning av Tegnérs och Danielssons bakgrund finner vi att det också finns likheter där. Som Carina Burman konstaterar, var båda två väldigt engagerade i sin tids frågor och dessutom levde de i brytningstider. Å ena sidan en Frithiofs skald född under Gustaf III:s regering, uppvuxen i politiska, kulturella och samhälleliga förändringar, å andra sidan en arbetargrabb från den första efterkrigsgenerationen som levde i det snabbt framväxande välfärdssamhället. Danielssons inspiration från romantiken speglades inte bara i hans separata verk, utan också i AB Svenska Ords produktion. År 1969 hade Hasses och Tages revy och tv-film Spader, madame! premiär med en uppernbart romantisk ton till ackompanjemang av Franz Schuberts musik. Ett beslut att uppföra ett överklassnöje i romantikens tecken uppstod från deras gemensamma intresse för romantiken. Som Hasse Alfredson kommenterade:
Vi tyckte vår tid påminde så starkt om romantiken […]. Inte bara till det yttre – polisonger, höga kragar, kläder – utan också i sånt som revolutionssvärmeriet, genidyrkan, dragningen till det österländska, intresset för droger och mysticism... […].67
Tradition är verkligen nyckelordet i Danielssons författarskap: den är också väsentlig för studenten, akademikern och, inte minst, spexaren. Som Carina Burman skriver bygger ju hela spextraditionen på överraskande skämt med det välkända.
66 OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993. s.36. 67 BURMAN, Carina. Tage Danielsson, Tegnér och traditionen. Lund : Tegnérsamfundet, 2003. s. 4. 25
Den är en arvtagare till parodin i dess bellmanska bemärkelse, där författaren kombinerar en välkänd melodi med en ny, gärna burlesk text och vinner poänger på frontalkollisionen mellan högt och lågt.68
Men var konkret i Danielssons verk kan vi hitta influenser av hans likaledes polisongprydda föregångare? Vi kan se att tecken på Tegnérs texter sträcker sig över hela Danielssons författarverk. En uppmärksam läsare kan märka att Tegnér dyker upp redan i debuten Bok i delen ”Plagiat”. Dikten börjar med orden “Väl formar den starke med svärdet sin värld väl flyga som örnar hans rykten;“ – med ord som är exakt kopierade från Esaias Tegnérs kända dikt Det eviga. Vid närmare undersökning får läsaren reda på att hela Danielssons ”Plagiat” inte är någonting annat än den första strofen i Tegnérs berömda verk. Och i samspel med diktens plagiatoriska syfte är den uppskattade dikten signerad ”Tage Danielsson”.69 När sedan boken Samlade dikter 1967-1967 utkom år 1967, inleddes diktsamligen med Danielssons egen analys av diktning, där han delade in sitt verk i olika perioder. Han beskriver bland annat ”Den reaktionära hänförelsens tid” då dikten ”Stormaktstidens historia i sammandrag” hade skrivits. I Tegnérsamfundets årskrift skriver Carina Burman att i denna dikt ”massakrerar Danielsson de första raderna i Tegnérs ”Karl XII””.70 Danielsson diktar:
Kung Karl, den unge hjälte, han stod i rök och damm, han drog sitt svärd ur bälte. Men han kom aldrig fram.71
I ”Stormaktstidens historia i sammandrag” upprepar Danielsson samma sak som han gjorde tidigare i ”Plagiat”. Han tar inledningsraderna från Tegnérs uppskattade hjältedikt och utnyttjar dem för sin lek. Att dessa diktpassager är välkända betyder ganska mycket i det här sammanhanget. För att kunna förstå parodin måste läsaren känna igen originaltexten:
68 BURMAN, Carina. Tage Danielsson, Tegnér och traditionen. Lund : Tegnérsamfundet, 2003. s. 12. 69 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons Bok. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1965 (första utg. 1963). s.80. 70 BURMAN, Carina. Tage Danielsson, Tegnér och traditionen. Lund : Tegnérsamfundet, 2003. 71 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons paket. Borås : Wahlström & Widstrand, 1992. s. 463. 26
Kung Karl, den unge hjälte, Han stod i rök och damm. Han drog sitt svärd från bälte Och bröt i striden fram. "Hur svenska stålet biter, Kom, låt oss pröva på! Ur vägen, moskoviter! Friskt mod, I gossar blå!72
Men Danielsson gick ännu vidare i sin lek med Tegnérs texter. Resultatet blev en av de sista dikterna i Samlade dikter, nämligen ”Ursäkt till Esaias Tegnér på grund av nästa dikt”.
Du hade din epoks kulturuppfattning. Var tids sångfåglar har sin sång för sej. Jag står på höjden av självöverskattning: nu vill jag efterlikna dej! Min sång kan kanske låta som en kajas för dej, som skönt besjöng kung Gustafs dar, men i en tid då det med röster bajas då duger inte du. Förlåt, Esaias! Jag snor en del av dej. Bli inte arg! Ligg kvar!73
Tegnérs dikter var uppenbarligen tillräckligt välkända att leka med. En annan diktare vars texter Danielsson lekte med, 1700-talsskalden Johan Henric Kellgren, borde rimligen ha varit lika känd som Tegnér. Men som Carina Burman konstaterar, blev Kellgren aldrig ett danielssonskt offer. Skalden dyker dock upp både här och där i Tage Danielssons verk, och ett bra exempel på detta är Kellgrens mest kända verk ”Den nya Skapelsen”. Danielsson utnyttjar denna dikt som i sin originalform inleds:
Du, som af skönhet och behagen En ren och himmelsk urbild ger! Jag såg dig - och från denna dagen Jag endast dig i verlden ser.74
Och hur ser Tages lek ut och var kan vi hitta den? ”Fagert struntprat” heter en påhittig text proppad med diktcitat som vi kan hitta i boken . Med en lekfull vändning som Danielsson utför påminner textens avslutning väldigt mycket om Kellgrens välkända verk: ”You walk in beauty, like the night. Jag såg dig, och från
72 TEGNÈR, Esaias. Karl XII. I Mindre dikter [e-bok]. Tillgänglig: http://runeberg.org/tegner/067.html 73 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons paket. Borås: Wahlström & Widstrand, 1992. s. 516. 74 KELLGREN, Johan Henrik. Samlade Skrifter, Volym 2 [e-bok], Stockholm. 1811. s.199. 27 denna dagen jag endast dig i världen ser. Men du, måste vi stå här i porten? Vi kan väl gå opp på rummet?”75 Dessutom såg Tage vissa likheter mellan Kellgrens och sina egna verk och hans respekt för skalden var iögonenfallande. I Författarnas litteraturhistoria 1977, en bok där svenska författare skildrar företrädare och pionjärer inom sin egen genre, skrev Tage ett hyllningsbrev till Kellgren. I denna skämtsamma och konversatoriska text, som publicerades under namnet ”Till Johan Henrik Kellgren. Brev till stor död skald från liten Grift-Poet”, hyllar Danielsson både Kellgrens betydelse som förromantiker och hans verk. Han kallar honom ett geni som ”slog de stora slagen, de blixtrande, för sanning, rätt och vett, i skämt och allvar, hur det flög på dagen kring land och rike, och en var betagen sprang upp och undrade, att han förr ej det sett”76. Som Klas Gustafson påpekar i Tage Danielssons biografi kunde denna skildring betyda att det också var sitt eget författarskap Tage beskrev i brevet.77 Visst kan vi hitta analogier mellan Tage Danielsson och hans skaldiska föregångare. På samma sätt som Kellgren kunde Danielsson tänka ut en satir som uppnådde hans högsta mål: ”Att lura på folk obehagliga sanningar om sig själva”78. Både Kellgren och Danielsson fann ett nöje och en uppgift i att kartlägga och katalogisera samtidens enfald på ett effektivt och skojigt sätt. Och blev de inte ibland lika missförstådda?
75 DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons paket. Borås : Wahlström & Widstrand, 1992. s. 368. 76 BURMAN, Carina. Tage Danielsson, Tegnér och traditionen. Lund : Tegnérsamfundet, 2003. s.28. 77 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.134. 78 Ibid. 28
5. På farfars tid
I det föregående kapitlet påvisade jag att Tage Danielsson var bunden till tradition och förebilder i sitt författarskap. Därför kan det andra fenomenet typiskt för hans verk förefalla lite paradoxalt. Detta fenomen är aktualitet eller samhörighet med tiden. Danielssons starka band till samtiden visades bäst i Svenska Ords produktioner. För Alfredson och Danielsson var det viktigt att vara tidsaktuella i sin verksamhet. Deras första revy blev Gröna Hund, som i Tage Danielssons regi hade sin premiär den 27 april 1962 på Gröna Lundsteatern i Stockholm. Början på 1960-talet kännetecknades av många förändringar i Sverige, det var ett nyskapande årtionde. För revymakarna fanns det verkligen en hel del i tidsandan att spinna på.79 I Sverige genomfördes viktiga sociala reformer och det svenska välfärdssamhället byggdes upp. Under 1960-talet gick svensk ekonomi på högvarv; den snabba ekonomiska tillväxten var kontinuerligt stark, den förstärkte ytterligare Socialdemokraternas maktställning och det borgerliga blocket försvagades.80 Vid ingången av 1960-talet blomstrade således den svenska modellen. Industrisamhället var fullt utvecklat och dess kollektivistiska klasstänkande genomsyrade det politiska livet.81 Socialdemokraterna (då Sveriges socialdemokratiska arbetareparti) dominerade den svenska politiken och erhöll mer än hälften av rösterna vid 1962 års kommunalval och vid 1968 års val till andra kammaren. Men 1960-talet kännetecknades också av uppkomsten av det första politiska partiet med kristen grund. Kristen demokratisk samling (KDS) bildades 1964 och var den svenska motsvarigheten till europeiska kristna partier.82 Denna till synes lugna situation i början av årtiondet dolde dock vissa händelser, fenomen och förändringar som Hasse och Tage – skojiga och lekfulla humorister – började förfasa sig över. Grovt men samtidigt hjärtligt och omsorgsfullt blottade Alfredson och Danielsson tidens tecken, och de blev mer och mer engagerade i samhällsfrågor. Som Hasse Alfredson konstaterade var deras engagemang ofrånkomligt. Deras yrke krävde ju också att de följde med i samhällslivet och debatter. Som han påpekade, när man bedrev revyverksamhet var man tvungen att ”söka ämnen att skriva om, och därför läste
79 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. 80 LINDAHL, Ylva. Modern historia [online]. 2015. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/lander/europa/sverige/modern-historia 81 MÖLLER, Tommy. SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.173. 82 HEDENBORG, Susanna. – KVARNSTRÖM, Lars. Det svenska samhället: Böndernas och arbetarnastid. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.306. 29 man ledarsidorna lite noggrannare och fick uppslag genom dem.”83 Naturligtvis kunde deras kritik mot samtiden verka för grov för vissa människor. Nyheter om krig, politiska problem och världshändelser serverades ständigt på tv, och det var inte alla svenskar som ville vara med och bli påminda om allt fruktansvärt som pågick i världen. Vid ett tillfälle frågade även Birgitta Andersson, en av Alfredsons och Danielssons närmaste medarbetare och vänner ”varför de alltid måste vara så samhällsvända. Kunde de inte bara vara roliga?“ Men det fungerade inte på det sättet. Både Alfredson och Danielsson var barn av sin tid. Och med sin milda och lite indirekta satir drev de sin revyverksamhet.84 Ett bra exempel på en revy där vi tydligt kan läsa in en samhällskommentar var Svenska Ords första scenrevy Gröna Hund, och då i synnerhet Danielssons solonummer ”MRA är bra”. Vid denna tid diskuterades kyrkan och dess framtid väldigt mycket i Sverige. Den amerikanska kristna rörelsen Moral Re- Armament (MRA) hade vunnit anhängare i Sverige, och det fanns några svenska förgreningar. Tage Danielssons naiva, entusiastiska framförande och glada uppsyn i kombination med Thore Skogmans klämmiga melodi ”Storfiskarvalsen” och den djärva texten gjorde att den naivistiska ironiska sången föddes. Finklädd och absolut präktig sjöng Tage ivrigt sången om den puritanska rörelsen som förespråkade ”de fyra absoluterna” (absolut ärlighet, renhet, osjälviskhet och kärlek), den revolutionära rörelsen som förordade moralisk i stället för militär upprustning och som kämpade mot den hotande världskommunismen efter andra världskriget.85 Tanken med MRA var att den skulle förändra världen socialt, politiskt och ekonomiskt och att bara en moralisk och andlig förändring kunde bevara freden.86 Med en stor rosett med texten ”Bra grabb” på bröstet och förtjusning i ögon framförde Tage den absurda texten i gladlynta ton: Att världen ska gå åt pipan det hör man varenda dag men vi i moralisk upprustning vi genom MRA vi kör med en klämmig slogan vi frälsar den genom skryt en själarnas Thore Skogman som fiskar så pigg och nyt
För när storfiskarn talar om hur stora fiskar han får ja då så skarvar han som han vill, då räcker armarna inte till säkert baxnar ni när ni hör hur stora under vi gör för hipp hurra lever MRA oj vad vi är bra
83 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.77. 84 Ibid. 85 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.138. 86 MARTINNEN, Ann-Christine. Tillbaka i Caux. Kyrkpressen. 2013-01-31. [cit.2016-04-14]. Tillgänglig: http://www.kyrkpressen.fi/inkast/216-Tillbaka-i-Caux.html 30
När världsfreden är i fara och Chrusjtjov har varit dum då gäller det att förklara för Chrusjtjov att han va dum då ändrar vi på hans sinne och pratar ett tag en kväll det går, för se innerst inne är Chrusjtjov så väldigt snäll87
Att det var just Tage Danielsson som skämtade om denna moralistiska rörelse kunde verka lite paradoxalt. Det var klart att ”MRA är bra” var en ironisk sång. Men sanningen var också att rörelsens största värden och prioriteter var ärlighet, renhet, osjälviskhet och kärlek. Och dessa värden låg ju inte så långt från Tages egna ideal. Tages problem med rörelsen var dock större än detta, och hans kritik var baserad på hans starka övertygelse. Tage tyckte inte alls att MRA:s fanatiska religiositet och högerpolitiska inriktning var bra, inte heller dess sexualfientlighet.88 Från början skulle Tage vara “bara“ regissör i revyerna. Men efter ”MRA är bra”, sitt första scenuppträdande, blev han uppmuntrad av framgången med sången, och i de kommande revyerna skulle han spela en viktig roll även på scenen. 5.1. Ljuva drömmar
På teaterarenan var Alfredson och Danielsson träffsäkra revyartister, kvicka iakttagare och äkta humanister.89 I krönikan Hasse & Tage: Svenska ord & co: saga & sanning kan vi läsa en intervju mellan Hasse Alfredson och Stig Olin i vilken de diskuterade Svenska Ords revyer och deras effekt. Som Stig Olin konstaterade var Hasse och Tage definitivt obekväma för samhället, fast på ett väldigt roligt sätt. Enligt honom var Hasse och Tage nästan samhällstillvända. Men trots att Svenska Ords revyer var gjorda med väldig humor och utan grov satir fanns det mitt i den svenska vardagen mörkare företeelser som ledde fram till ett av de tyngsta numren i revyn Gula Hund 1964. ”Folkspillran” hette en sketch om en romsk familj som strävar efter att göra allt för att anpassa sig till det svenska samhället. Familjefadern (Hasse Alfredson) drillar familjen i svenskspecifika kunskaper, han håller förhör för att medlemarna ska lära sig att bli goda medborgare och känna till svenska förhållanden och svenska ord. ”Hur tror ni att ni ska kunna bli inlemmade i det svenska samhället om ni inte
87 BROMAN ÅKESSON, Johanna. ESTRADÖREN GÖR ENTRÉ: POLITISK SATIR, SAMHÄLLSKRITIK OCH DAGSAKTUALITETER [online presentation]. Sköna konster. s.25. Tillgänglig: http://www.folkuniversitetet.se/SysSiteAssets/dokumentbanken/lokala- dokument/dokument_region_ost/stockholm/skolor/sus/2015-vt/151260_2--estradoren-gor-entre.pdf/ 88 Ibid. 89 GUSTAVSSON, Marcus. Ljuva dröm att bli en riktig svensk [online]. 2010-08-09. [cit.2016-03-15]. Tillgänglig: http://marcusvision.blogspot.sk/2010/08/ljuva-drom-att-bli-en-riktig-svensk.html 31 kan stava till dalkjusa?” I sin lektion slår husfadern ned varje försök till osvensk glädjeyttring.90 Med den här sketchen reagerade revyn på en händelse som utspelade sig i Borås 1964 då två romer avvisades från en restaurang. Denna incident orsakade naturligtvis en stor chock och förargelse inom Zigenarsamfundet91. Men det som var ännu mer chockerande var justitieombudsmannens reaktion till Zigenarsamfundet, som samtidigt ledde till aktualisering av den svenska lagen om rashets. JO-svaret och redogörelsen var att en restaurangägare ”har rätt att vägra zigenare servering, om han inte gör sig skyldig till hets mot folkgrupp”.92 Lite ironiskt sagt ställde zigenarna till med problem. De gick på ett kafé och satt där och hade det trevligt ”för länge”. Ett väldigt populärt ställe i Stockholm, Kafé OGO, införde i samband med händelsen förbud mot långsittning.93 Utlänningar var inte välkomna på detta kända konditori. Det blev förstås protester mot detta diskriminerande synsätt94, och Tage Danielsson med sin ironi var inte ett undantag. Senare fick han dikta om denna händelse i sin bok Samlade dikter 1967- 1967: ”Tänk om alla svenskar dogo, vad tomt det skulle bli på Ogo!”95 Sketchen ”Folkspillran” blev ett kontroversiellt revynummer. Under scenens gång blir bilden mer kaotisk, familjefadern försöker hålla reda på sina släktingar. Men när de får veta att alla svenska familjer i de omgivande lägenheterna har åkt på semester, utbryter fest, glädje och sång. Den lugna inledningen av ”Zigenarsången”96, sjungen av Monica Zetterlund, sänder varma kårar uppför ryggen. Hon sjunger längtansfullt texten, som för många människor känns lika aktuell idag som när revyn spelades för mer än 50 år sedan.
Ljuva dröm att bli en riktig svensk. Stor och stark, och tyst, och fosterländsk. Värdigt stel, pedantisk och formell. Att få bo på Falu Stadshotell.
Ljuva dröm att som en svensk se ut. Att få lära sig att veta hut. Det är en nåd att stilla bedja om: att få bli så djävla bra som dom.97
90 HABEL, Ylva. Den omhuldade invandraren [online]. Arena, 2. 2011. s.33. 91 Den ideella organisationen Zigenarsamfundet bildades av Evert Kumm, John Takman och Katarina Taikon 1964 och och bestod av representanter för romer och icke-romer. 92 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.78. 93 Ibid. 94 HULTGREN, Kurt. Sagan om Ogo Konditori [bloggpost]. 2001-13-03. [cit.2016-04-16]. Tillgänglig: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/54729.html?1082102990 95 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.78. 96 Namnet ”Zigenarsången” används vanligt i samband med numret ”Folkspillran”. 97 Gula Hund. Avsnitt 1 av 2: Akt 1. Folkspillran [AB Svenska Ord-revy]. 1966. Sveriges television, SVT 6 januari. Tillgänglig: http://www.oppetarkiv.se/video/1448641/gula-hund-avsnitt-1-av-2. Texten hämtad från: http://web.comhem.se/~u70615040/text01.html 32
”Zigenarsången” avslutades med att ensemblen började nynna på ”Du gamla, du fria” vilket gjorde att publiken blev konfunderad. Skulle de resa sig upp som man borde göra när nationalsången spelades? Efter det att den förvirrade publiken rest sig upp insåg de att de kanske gjort fel och satte sig ner igen. Gula Hunds version av ”Du gamla, du fria” väckte viss anstöt. Får man göra så med den svenska nationalsången? Revyns mål med sången var klart: Alfredson och Danielsson ville på sitt eget uppfinningsrika sätt peka på den aningslösa svenska smygrasismen, och detta mål lyckades de uppfylla. 5.2. En anonym frihetsarbetare
I kapitlet ovan har jag diskuterat Alfredsons och Danielssons starka, raka reaktion på hur det svenska samhället handskades med den romska frågan. Det var dock inte bara ironiska reaktioner, skojiga sånger, samhällskritiska dikter och sketcher som reflekterade Hasses och Tages samhällsengagemang. Tillsammans med sina fruar och sex goda vänner, bland dem Svenska Ords medlemmar Fatima och Gösta Ekman, visade Hasse Alfredson och Tage Danielsson praktiskt sitt intresse för det mänskliga genom att de våren 1966 bildade en arbetsgrupp inom den svenska sektionen av Amnesty International. Grupp 50, som arbetsgruppen hette, arbetade parallellt med Amnesty och hjälpte bland annat tortyroffer. En av gruppens första aktiviteter var frigivning av tre politiska fångar; en arbetare i Bahrain, en munk i Brasilien och en katolsk biskop i Tjeckoslovakien. Gruppens medlemmar träffades regelbundet, de skrev brev och agerade till stöd för fångarna. 98 Som förläggaren Per Gedin, en av Amnestygruppens medlemmar, uttryckte sig:
Vi var bra på det där, det var ett bra gäng. Vi hade kontakter, var administrativt dugliga och fixade människor av alla sorter ur fängelse. Bland ”våra” fångar fanns Kim Dae Jung, som senare blev president i Sydkorea,99
Tage själv använde vid vissa tillfällen sitt kändisskap till att driva Amnestys krav i media. Efter ett tag blev samspelet mellan engagemanget i Amnesty och arbetet inom Svenska Ord helt naturligt. Gösta Ekman, säkert en av Hasseåtages närmaste medarbetare, beskrev detta samspel på följande sätt: Vi bollade hela tiden frågor som: Hur utnyttjar man det här i jobbet? Vad kan man säga från en scen? Denna diskussion pågick hela tiden […].100
98 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.163. 99 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.163. 100 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.164. 33
Det viktigaste för humoristerna var att skapa både meningsfull och lustfylld humor som, i den mån den var drabbande, träffade rätt mål. De var medvetna om att med deras förmåga att få folk att skratta följde ett stort ansvar. Det handlade inte om att vara rolig till varje pris.101 Men det var inte bara Svenska Ords verksamhet och Alfredsons och Danielssons gemensamma verk som deklarerade frihetsidéer. Tage Danielssons egen dikt ”Om folkstormarnas beklagliga korthet - Ode till en anonym frihetsarbetare” används fortfarande som referenspunkt för många frihetskämpar.102
101 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.164. 102 DANIELSSON, Tage. Samlade tankar från roten [e-bok]. Wahlström & Widstrand. 2015. s.147. 34
6. Utan tvivel är man inte klok
När det gällde politisk övertygelse var Tage Danielsson i princip en klassisk socialdemokrat, det var ingen hemlighet. Han var fostrad i arbetarrörelsen och hade en politisk grund att stå på. Hans närmaste kallade honom en älskare av folkhemmet, visionen om ett jämlikt samhälle som Socialdemokraterna lanserade 1928, bara någon vecka innan Tage Danielsson föddes. Om sina socialdemokratiska rötter berättade han ofta, han var uppvuxen i en socialdemokratisk miljö och hans ideal och värden var i själva verket socialdemokratiska. Till och med skulle han en gång beskriva socialdemokratin i diktens form. Han jämförde den med en trygg snigel krypande framåt med folkhemmet på ryggen:
Sådan snigel, klok och vaken, vill jag gärna ha mitt hem på. En som tänker över saken i naturligt snigeltempo.103
Både Hasse Alfredson och Tage Danielsson hade officiellt medverkat i socialdemokratiska sammanhang på valturnéer, affischer och som skribenter. I dokumentärfilmen ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson beskrev Hasse Alfredson Tage Danielsson som ”en ganska typisk gråsosse från början”. Men han konstaterar samtidigt att Danielsson vid en viss punkt blev alltmer kritisk till den faktiska socialdemokratin och såg den som maktfullkomlig och svikande sina ideal från 1930- och 1940-talen104. Detta tvivel visade sig fullt ut under 1970-talet. Detta årtionde kännetecknades av flera samhällshändelser som väckte kritik inte bara hos revymakarna utan också hos vanliga medborgare. Välfärdssamhällets optimism bröts på allvar under 1970-talet,105 Sverige drabbades hårt av den ekonomiska inbromsningen i världsekonomin och den internationella oljekrisen efter det så kallade Oktoberkriget. Den svenska industrin, som hade höga kostnader, fick ökad konkurrens från utlandet, och trots att lönerna mellan 1974 och 1984 fördubblades, ökade priserna i takt med lönerna. Inflationen i Sverige var hög (1980 uppgick den till 14%),
103 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.157. 104 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 105 LINDAHL, Ylva. Modern historia [online]. 2015. [cit.2016-04-17]. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/lander/europa/sverige/modern-historia 35 och samtidigt fortsatte skatterna att höjas, vilket den socialdemokratiska regeringen kritiserades för.106 När det gällde Svenska Ords revyverksamhet, framför allt revyn Glaset i örat, som hade premiär i Stockholm 1973, anspelade flera nummer på händelser i tiden. Början på 1970-talet var orolig med händelser som LKAB-strejken, Norrmalmstorgsdramat, IB- affären, Vietnamkriget, världens första miljökonferens i Stockholm, almstriden i Kungsträdgården, terrorattentatet mot OS-byn i München och giftskandalen vid BT Kemi.107 Vänstern väsnades, det kom att bli konfrontationens decennium. Som Tommy Möller beskriver i sin bok SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år, kretsade konflikterna huvudsakligen kring två sakfrågor: löntagarfonderna och kärnkraften.108 I det andra fallet var det ett helt nytt konfliktområde som skulle fånga Tage Danielssons intresse under de kommande åren och i hög grad också reflekteras i hans separata verk. Jag ska fokusera på denna problematik i nästa kapitel, men som sagt uppstod det under 1970-talet en massa politiska händelser som starkt påverkade Tages tro på det socialdemokratiska partiet. Jag ska fokusera på denna problematik i nästa del av uppsatsen, men som sagt uppstod det under 1970-talet en mängd politiska händelser som starkt påverkade Tages tro på det socialdemokratiska partiet.
106 LARSSON, Olle. – MARKLUND Andreas. Svensk historia. Lund: Historiska Media, 2015-03-16. s.342. 107 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.164-167. 108 MÖLLER, Tommy. SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.191. 36
6.1. Tänk som din granne gör: Det är inte mig de vill åt, det är min granne... I maj 1973 hände något som i princip skyndade på Tages tvivel och som, enligt Hasse Alfredsons ord, drabbade Tage väldigt hårt. I Dagens Eko lät nyheten:
Sverige har en hemlig spionorganisation, en motsvarighet till USA:s CIA. Det påstår idag vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront. Organisationen går under benämningen Informationsbyrån. […]109
Det handlade om att Kulturfronts journalister Peter Bratt och Jan Guillou avslöjade att socialdemokraterna – organisationen IB – bedrev åsiktsregistrering av kommunister. Åsiktsregistreringen betydde att registrerade personer inte skulle kunna få arbeten inom säkerhetsklassad statlig verksamhet eller inom försvarsindustrin.110 Journalisterna demaskerade organisationen och skrev om dess verksamhet, som innebar att IB skickade sina agenter till utlandet (till Östeuropa såväl som till "västfientliga" u-länder), hjälpte de västliga spionorganisationerna i deras kamp mot ”världskommunismen” och hemma övervakade svenska vänstergrupper. Regeringsmedlemmar reagerade och förnekade att Sverige skulle bedriva spionage mot främmande makt. Samtidigt förklarade regeringen att den svenska vänstern inte infiltrerades av agenter.111 Skandalen, som vi alla känner till under namnet IB-affären, väckte våldsam uppståndelse, förvirring och paranoia. Journalisterna som avslöjade affären dömdes till fängelse för spioneri. Det var många som uttalade sig under den långdragna IB-affären, där flera höga politiker och många andra som ”inte visste” var inblandade. Som vi får höra från Hasse Alfredson i dokumentärfilmen kände Danielsson att hela affären var något slags förräderi mot socialdemokratins tankar.112 I revyn Glaset i örat på Berns lyfte Tage Danielsson med sin ironiska charm fram ämnet i sin monolog ”Se på SÄPO”. Men en text som ännu mer uttryckte Tages besvikelse över affären var hans dikt
109 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.192. 110 HEDENBORG, Susanna. – KVARNSTRÖM, Lars. Det svenska samhället: Böndernas och arbetarnastid. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.324. 111 BRATT, Peter. – GUILLOU, Jan. Reportage. Folket i Bild/Kulturfront, 9/73. 1973-05-03. [cit.2016-04- 18]. Tillgänglig: http://fib.se/fib_1/IB/svespi73.html 112 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). "Utan tvivel är man inte klok" - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 37
”Ur Taktiksäkerhetsverkets Lag om lagom” som först blev publicerad i veckotidningen Arbetaren 26 september 1975, och tanken blev en verklig klassiker:
§ 1. Tre år är lagom för IB-utredning. Skallet mot hemligförsvarets ledning bör då ha hunnit bli lagom ljumt. Då kan man yttra sig lagom dumt.
§ 2. Två år är lagom för JO att grunna. Då blir rubrikerna lagom tunna. Över det hemliga sänker sig friden. Tjänstefel rättas i smyg under tiden.
§ 3. Ett år är lagom att sitta på kåken för journalister som orsakar bråken. Ordet spion fastnar lagom i minnet. Då håller andra sig lagom i skinnet.
§ 4. Noll år är lagom som straff för berörda ämbetspersoner som artigt blir hörda. Ansvar krävs ut, efter lagom kontroll, nedåt, men aldrig åt motsatt håll.
§ 5. Överstepräster i maktens tempel stämplar varandra med hemligstämpel, släpper sen, bakvägen, fram i ljuset lagoma korvar från hemlighuset. 26 sept. 75113
6.2. Den svikna kärlek Den ovan citerade dikten uttrycker Tage Danielssons desillusion och stora missnöje med politiken i praktiken. Inledningssketchen i revyn Svea Hund på Göta Lejon, som hade sin premiär 1976, hette ”Den vita sporten”, och den var också en del av Alfredsons och Danielssons uppgörelse med socialdemokraterna. I detta nummer hade Monica Zetterlund varit på valturné med Socialdemokraternas tidigare partiledare Tage Erlander. Sketchen hade en djupare och en helt realistik betydelse: Monica Zetterlund hade nämligen varit på en turné med Tage Erlander i verkligheten. Därför blev det mycket starkt när hon rakt upp och ner sjöng Tage Danielssons text
113 DANIELSSON, Tage. Samlade tankar från roten: Kåserier [e-bok]. Wahlström & Widstrand. 2015. s.143. Video tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=bTrCnxb3sbc 38
”Var blev ni av?”, som uttryckte känslor han hade haft de senaste åren. Som Monica konstaterade, var originalmelodin ”Where did they go?” med Peggy Lee en av hennes favoritmelodier, och därför var det en underlig upplevelse att sjunga en helt annorlunda politisk text till den. Vid ett tillfälle brättade hon om Tages nervositet i kulisserna när hon själv stod på scenen och sjöng ”Var blev ni av?”. Monica hade en känsla av att sången var Tages skötebarn, och därför var han precis lika nervös som hon.114 Han ville att allt skulle gå bra med sången, och texten blev verkligen ett av Tages mest omhuldade verk. Han brydde sig väldigt mycket om denna sång, som andades hans svikna kärlek till socialdemokratin:
Svara, du med röda stjärnan på din vårkavaj: alla tåg som går mot lyckans land på första maj – svara på en fråga från en vän som tappat tron: när är dom framme vid sin slutstation?
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord? Var är dom nu, dom som påstod att dom hade alla svar men svek alla oss och valde makten? Dom är kvar.
Frihetens gudinna står på vakt i New Yorks hamn. Om du har en dollar får du rum i hennes famn. Hon som hade fred och frihet som sitt stolta mål – så synd att hennes huvud var ett hål!
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare värld? Hon hjälper förtrycket med att låna det sitt svärd. Var är dom nu, alla löss från barbariets dunkla natt, fascismens korpraler? Jo, dom sitter där dom satt.
Vi som satts att leva i besvikelsens epok – ja, vad gör vi nu? Vad ska vi tala på för språk? Ett sätt är att, även om det blåser lite kallt, tro på det vi trodde på – trots allt!
Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord, ett nytt sätt att leva? Var det bara tomma ord? Var är han nu, våra frihetsdrömmars junker Morgonröd? Han rör ju på sej, så han är nog inte riktigt död…
23 dec. 76115116
114 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.185-194. 115 DANIELSSON, Tage. Samlade tankar från roten: Kåserier [e-bok]. Wahlström & Widstrand. 2015. s.243. 116 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 39
6.3. Om en gräsrot kunde tala
Tage Danielsson publicerade även sina sångtexter i egna böcker. Den ovan citerade texten till ”Var blev ni av?” kan vi hitta i boken Samlade tankar från roten: Kåserier i delen ”Tankar från roten ur Arbetaren 1975-1980”. Där tillägnar Danielsson Monica Zetterlund texten under namnet ”Var blev ni av, ljuva drömmar Till Monica Zetterlund som sjöng den i Svea Hund”.
Tankar från roten är fortfarande en av Tage Danielssons viktigaste böcker, i vilken läsarna får smaka på Tages rimmerier, små rottankar och lekfulla aforismer. Boken kom ut 1974 under den tvetydiga devisen ”Utan tvivel är man inte klok”. Efter 1970-talets besvikelser blev ”tvivlet” ett nyckelord i Tages tänkande. Sina dagstankar och dagsverser skrev Tage i tidningen Arbetaren. Där kunde man läsa en oftast versifierad tanke från roten varje vecka mellan mars 1975 och mars 1977. Även dessa tankar gavs ut i bokform. Det blev två böcker: Tanke från roten, dikter ur Arbetaren 1975 kom ut 1976 och året efter publicerades Tage Danielssons Rotbok, dikter ur Arbetaren mars 1976-1977.
Med sina tankar ville Tage vara så aktuell som möjligt, och tidningen Arbetaren erbjöd honom en plats där han fritt kunde uttrycka sitt tänkande. Hans dagsverser bildar en krönika över det han kallade ”en föga ärofull epok i Sveriges politiska historia”117. Samlade tankar om kärnkraft 1974-1980 kom ut år 1980. Och när var och en av Tages verser publicerades i volymen Samlade tankar från roten 1985 kallade Tage samlingen ”ett läggspel av ilska, uppgivenhet, tillgivenhet trots allt och optimism mot bättre vetande”118. Vad som är väldigt viktigt att säga är att Tage inte alls hyste någon någon sorts politikerförakt. Som han sjäv uttryckte det i en intervju med den liberala tidskriften Nu, hyste han ”en resignation över att politiker så väldigt lätt tog taktiska hänsyn i stället för verkliga”119. Tages kritik kom varken från höger eller vänster, den kom nerifrån, från en vanlig människa. När Tankar från roten kom ut och Tage intervjuades fick han berätta mer om beskaffenheten av sina så kallade ”gräsrotskommentarer”. Som Tages hembokförlag Wahlström & Widstrand konstaterar i bokens beskrivning ”kände Tage Danielsson det som en väsentlig uppgift att ta den vanliga människans parti, att tala för roten till dem
117 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.228. 118 Ibid. 119 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.290. 40 däruppe”120. Här kommer ett utdrag från den intervju Tage gjorde vid utvgivningen av boken Tankar från roten.
Intervjuaren: Är du själv en gräsrot? Är du en sådan som sitter där nere och tittar upp på makthavarna?“
T.Danielsson: “Man kan säga att jag är en gräsrot, om man med en gräsrot menar en vanlig medborgare utan makt som går och grunnar lite på saker och ting.“
Intervjuaren: Skulle du vilja beteckna din kritik som vänsterkritik?
T.Danielsson: Nämen ... alltså ... den här kritiken kommer varken från höger eller från vänster utan den kommer ju nerifrån – det är det som är vitsen med boken ... nämligen att man skulle försöka åstadkomma den nyttiga effekten att de i toppen kanske lyssnar lite på tankarna från roten i större utsträckning än de gör nu ... Sedan är det ju inte bara sådana här politiska tankar, utan det är ju tankar om livet och överhuvudtaget tillvaron av det mest lyriska slag.
Intervjuaren: Flera av dem är väldigt elaka och då gäller elakheten nästan alltid politiker, ofta då socialdemokratiska politiker. Och det är väl egentligen så att du har blivit vassare i din satir. Har du tappat bort din älskvärdhet?
T.Danielsson: Nej, det hoppas jag inte alls att jag har. Fast ibland är man väl lite mer förbannad än annars. Kanske är man det just för närvarande.
Intervjuaren: Vad är det som har gjort dig mest förbannad?
T.Danielsson: Ja, mest förbannad, jag tycker att man blir väldigt irriterad allt oftare nu på det maktspråk som har avbytt den mycket trevligare tonen i det politiska livet i Sverige, tycker jag i många sammanhang.
Intervjuaren: Vad beror det på att den har blivit otrevlig?
T.Danielsson: Ja, det vet jag inte riktigt. Det är ... Men många saker, många debatter, många företeelser, IB-affären och kärnkraftsdebattens början och ... ja, just det här om supertankar så alla möjliga sådana frågor kommenteras oppifrån, med en sorts maktspråk istället för förklaringar.121
120 Wahlström & Widstrand. Tage Danielsson tog den vanliga människans parti [online recention]. 2015-10- 23. Tillgänglig: http://www.wwd.se/bocker/svensk-skonlitteratur/s/samlade-tankar-fran-roten/ 121 SCHÖIER, Eva. (Producent). (2015, 3 oktober). SR minns Tage Danielsson: Tage tänkaren del 1 [Poddsändning]. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/610592?programid=4860 41
7. Kärnsunda kärnsvenska kärnkraftkamrater!
Som jag tidigare nämnt var kärnkraftsfrågan en av anledningarna till 1970-talets disharmoniska stämning. Debatten engagerade båda halvor av Hasse och Tage duon såväl som flera av Svenska Ords medarbetare och artister. Svenska Ord var egentligen ganska tidigt ute i miljödebatten, så tidigt som 1964. Under 1960-talet hade miljöproblematiken uppmärksammats internationellt. När den amerikanska vetenskapsjournalisten Rachel Carson kom med sin banbrytande bok Tyst vår i början av 60-talet, satte svenska debattörer upp miljöfrågor på den politiska ordningen. I boken noterade Carson att fågelsången runtom i världen hade tystnat, att människors livsmiljö hotades av den ökande användningen av bekämpningsmedel i jordbruket och luften var bemängd med skadliga ämnen.122 Hon påpekade att kvicksilverutsläpp skadade såväl djur, växter som människor, och allt detta reflekterades i Svenska Ords revy Gula Hund 1964.123 Tage Danielsson och Lissi Alandh satt klädda i fina rokokokläder på en artificiell äng och sjöng gladlynt den träffande texten ”I friska naturn”:
Skola vi slå läger här där den gröna gläntan är? Säg, viljen I? Skola, skola vi sätta oss här, ma chere?
Titta där, vad sjön är blank, båten tömt sin oljetank. Och änderna där vi stränderna sprider en ljuvlig stank ...
Ser ni hur bepudringsplan på fur och gran strör puder, och DDT oss bjuder. Naturens svanesång nu där ljuder.“124
122 HEDENBORG, Susanna. – KVARNSTRÖM, Lars. Det svenska samhället: Böndernas och arbetarnastid. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.316. 123 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.76-77. 124 Gula Hund. Avsnitt 1 av 2: Akt 1. Folkspillran [AB Svenska Ord-revy]. 1966. Sveriges television, SVT 6 januari. Tillgänglig: http://www.oppetarkiv.se/video/1448641/gula-hund-avsnitt-1-av-2. Texten hämtad från: http://web.comhem.se/~u70615040/text01.html 42
I sången sjöng paret om ”röken från atomkraftsverk”, men det var ännu långt kvar till den stora debatten om kärnkraftens vara eller icke vara.125 Under 1970-talet blev kärnkraften en första rangens stridsfråga. Diskussioner kring energikällor var viktiga i samband med oljekrisen, och frågan om huruvida Sverige skulle satsa på att bygga ut kärnkraften aktualiserades. Den första kärnreaktorn i Oskarshamn invigdes 1971, och många såg denna energikälla som en framtida lösning. Regeringen fick stöd från Moderaterna och framla sitt förslag att fortsätta med utbyggnad av sammanlagt 13 reaktorer. Med stöd av miljörörelsen var de två kärnkraftskritiska partierna Centerpartiet och Vänsterpartiet (då Vänsterpartiet Kommunisterna) emot utvidgningen, och de begärde att kärnkraften skulle avvecklas.126 Partierna var splittrade. Dåvarande statsministern, Olof Palme, kallade regeringens kärnkraftsprogram för en ”försiktig utbyggnad”, men vid riksdagsbeslutet 1975 var det klart att vissa partier som tidigare varit positiva till kärnkraftverksutbyggnaden började tveka. Inför valet 1976 blev kärnkraften den viktigaste valfrågan, och som vi kan läsa i SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år, orsakade situationen att det skedde en överströmning av Socialdemoraternas väljare till Centerpartiet.127 Trots att den socialdemokratiska regeringen genomförde viktiga sociala reformer tappade de väljare, och efter valet 1976 tog en borgerlig regering över i Sverige.128 Olof Palme menade att det var just kärnkraftsfrågan som gjorde att Socialdemokraterna förlorade i valet. Då hade den första kärnreaktorn varit i bruk i fyra år, och på grund av regeringens beslut från 1975 fortsatte det starka motståndet mot kärnkraften. Tage Danielssons penna glödde:
Så bliva de då beståndande, dessa tre: tron, hoppet och kärnkraften. Men störst bland dem är kärnkraften. Evangelium enligt Bohman & Palme
Bröder i tron! Socialmodekrater! Kärnsunda kärnsvenska kärnkraftkamrater! Äntligen har vi då funnit varandra, äntligen kan vi mot Stadion vandra sida vid sida, på ärones bana!
125 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.77. 126 LARSSON, Olle. – MARKLUND Andreas. Svensk historia. Lund: Historiska Media, 2015-03-16. s.343. 127 MÖLLER, Tommy. SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.200. 128 LARSSON, Olle. – MARKLUND Andreas. Svensk historia. Lund: Historiska Media, 2015-03-16. s.344. 43
Tänk om Carl Gustaf oss skänker en fana såsom ett tack från den svenska nationen för att vi struntar i opinionen, vi som på utvecklingstanken förtrösta, vi som vet bättre än dom som ska rösta.129
Utdraget kommer från Tage Danielssons tanke ”Socialdemokraternas paradmarsch på Svenska flaggans dag” och publicerades i tidningen Arbetaren 6 juni 1975. Han demonstrerade tillsammans med Hasse Alfredson, Birgitta Andersson och andra och hade flera gånger uttryckt sin rädsla för kärnkraften och dess hotande fara för mänskligheten och freden. Han insåg att risken för spridning av kärnvapen ökade i takt med utbyggnaden av kärnkraftsverk. ”Den fredliga kärnkraften är en lillebror till den krigiska”, sa han.130 Det var då, mitt under den brinnande diskussionen för eller emot kärnkraft och för eller emot folkomröstning, som det som inte kunde hända ändå hände: en svår reaktorolycka i Three Mile Island utanför Harrisburg i Pennsylvania den 28 mars 1979. Både han och Hasse diskuterade kärnkraften i alla medier 1979, hans Tankar från roten fortsatte publiceras och han började också skriva lördagsbrev i Dagens Nyheter. Men det var i Svenska Ords lunchrevy Under dubbelgöken på Berns i oktober 1979 som Danielsson framförde sin mest kända monolog från den här tiden. 7.1. Det ena du vill, det andra du skall. Då blir det kärnkraft i alla fall. Tage Danielsson var en skarpsynt iakttagare. Under dubbelgökens monolog ”Om sannolikhet”, ofta kallat ”Sannolikhetsmonologen”, skrev han ensam, och genom den reagerade han på Harrisburgsolyckan och Socialdemokraternas passiva inställning efter haveriet. Det blev en offentlig satir och trots att Danielsson inte gick efter en specifik person, kände sig många i partiet träffade med hans satir.131 Efter två utredningar kom Socialdemokraterna ut med en bedömning av framtida risker och slutsatsen att ”svenska kärnkraftverk måste göras säkrare och att antalet reaktorer skulle fördubblas.”132 Detta förvirrande tvåfaldiga budskap gjorde Danielsson förvirrad och förbryllad, handfallen och arg. Han ställde sig på scenen och med sin barnsliga men kloka logik framförde han de ord
129 DANIELSSON, Tage. Samlade tankar från roten: Kåserier [e-bok]. Wahlström & Widstrand. 2015. s.110. 130 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.232. 131 THORÉN, Elina. Sparka uppåt En undersökning om satir i litteraturen [uppsats]. Uppsala universitet, 2013. s.27. 132 GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.235. 44 som många skulle citera under de följande åren. För fullständighetens skull har jag valt att citera hela monologen i originalform:
Sannolikt va, det betyder väl nåt som är likt sanning. Men riktigt lika sant som sanning är det inte om det är sannolikt. Nu har vi tydligen inte råd med äkta sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler. Det är synd det, för dom håller lägre kvalitet än sanningar. Dom är inte lika pålitliga. Dom blir till exempel väldigt olika före och efter. Jag menar före Harrisburg så var det ju ytterst osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle hända, men så fort det hade hänt rakade ju sannolikheten upp till inte mindre än 100 procent, så det var nästan sant att det hade hänt. Men bara nästan sant. Det är det som är så konstigt. Det är som om man menar att det som hände i Harrisburg var så otroligt osannolikt så egentligen har det nog inte hänt. I själva verket gick ju hela det socialdemokratiska partiet och väntade i över ett halvår på att få veta om det som hände i Harrisburg har hänt eller inte, innan de kunde bestämma sig för om dom ska tycka att kärnkraften är så farlig som den skulle vara om det som har hänt i Harrisburg hade hänt. Nu har dom bestämt sig till sist, och tydligen kommit fram till att det som hände i Harrisburg inte har hänt, men att vi å andra sidan måste ha mycket bättre säkerhetsanordningar så det inte händer här också. Och man förstår ju att dom har tvekat, för en sån olycka inträffar ju enligt alla sannolikhetsberäkningar bara en gång på flera tusen år, och då är det ju i varje fall inte troligt att den har hänt redan nu, utan det är väl i så fall mera sannolikt att den har inträffat längre fram. Och då kommer ju saken i ett annat läge. För det kan ju inte vi bedöma nu. Då. Eller ... Sen är det också det att om det som hände i Harrisburg verkligen hände, mot förmodan, så är ju sannolikheten för att det ska hända en gång till, den är ju så oerhört löjligt jätteliten så att på sätt och vis kan man säga att det var nästan bra att det som hände i Harrisburg hände, om det nu gjorde det. För jag menar då kan man ju nästan säkert säja att det inte kommer hända igen. I varje fall inte i Harrisburg. Och säkert inte samtidigt som förra gången. Risken för en upprepning är så liten att den är försumbar. Med det menas att den finns inte, fast bara lite. Nu är ju det här rätt krångligt för gemene man, så egentligen är det väl ingen idé att ha folkomröstning om sånt här. Folk i allmänhet dom tänker förstås på sitt grovhuggna vis att det som hände i Harrisburg verkligen har hänt. Dom tar det som en sanning. Tala alltid sanning, barn, sa våra föräldrar till oss. Det får vi inte säga till våra barn, utan vi måste lära dom att alltid tala sannolikt. Att säga sannolikheten, hela sannolikheten och ingenting annat än sannolikheten. Så att dom inser att det som hände i Harrisburg inte kan hända här, eftersom det inte ens hände där, vilket hade varit mycket mer sannolikt, med tanke på att det var där det hände.133
Olyckan i Harrisburg fick omedelbara konsekvenser för svensk politik, och riksdagen beslutade att genomföra den begärda folkomröstningen, som skulle hållas våren 1980. Före själva kärnkraftsomröstningen fanns det från början två alternativ: JA eller NEJ till kärnkraft. Problemet för Socialdemokraterna var att de inte ville ha samma inställning som Moderaterna, de ville undvika en sådan högerstämpel.134135 Därför bestämde de sig för att inrätta ett eget JA-alternativ, som man snart döpte till “NEJ med förnuft“136. Till slut
133 DANIELSSON, Tage. Om sannolikhet [online]. [cit.2016-04-14]. Tillgänglig: http://www.folkkampanjen.se/danielsson1979.html. 134 LARSSON, Olle. – MARKLUND Andreas. Svensk historia. Lund: Historiska Media, 2015-03-16. s.344. 135 MÖLLER, Tommy. SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.213. 136 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 45 blev det då tre linjer: Centerpartiet och Vänsterpartiet (då Vänsterpartiet Kommunisterna) stod för NEJ (Linje 1), Moderaterna och Folkpartiet förespråkade JA-alternativet (Linje 3), och med Socialdemokraternas Linje 2 menades att kärnkraften skulle byggas ut för att avvecklas senare när alternativa energikällor hade forskats fram.137 Tage Danielsson hade offentligt sagt vad han tyckte om Linje 2. För honom var det en obegriplig konstruktion, och han kunde inte förstå hur man skulle avveckla kärnkraften samtidigt som man skulle bygga ut den.138 Det fick han diskutera direkt med Olof Palme när de hamnade tillsammans i TV:s Aktuellt före folkomröstningen. Palmes kommentar till Tages kritik var klar: “Vi begär att du inte ska föreskriva vad vi ska fråga folket. Utan att det arbete som vi gör leder fram till en klar och entydlig fråga i folkomröstningen.”139 Men Tage tyckte att sådant tal bara förvirrade folket och att Socialdemokraterna gjorde det besvärligt för dem. En ”klar och entydlig fråga i folkomröstingen” betydde att det skulle vara bara två och inte tre förslag, tyckte Tage. Han påpekade att ”alla nyanser, hela spektrat av nyanser måste finnas i kampanjen, men det måste leda till att folket väljer mellan två alternativ - nämligen om de vill ha en fortsatt utbyggnad eller avveckling.”140 Trots alla strävanden utropade sig både kärnkraftens anhängare och motståndare till segrare. Linje 2 erhöll 39,3 procent av rösterna, och utifrån denna parlamentariska ställning kunde de även i fortsättningen utforma framtiden för den svenska energipolitiken. Avvecklingen skulle ske, men enligt slogan ”först lite och sedan får vi se” fick energifrågan en långsiktigare lösning och ambitionen var att samtliga kärnkratsverk skulle vara avvecklade 2010.141142
137 Ibid. 138 GUSTAFSON, Klas.Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.237. 139 SCHÖIER, Eva. (Producent). (2015, 26 september). SR minns Tage Danielsson: Tage tänkaren del 2 [Poddsändning]. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/608267?programid=4860 140 Ibid. 141 LARSSON, Olle. – MARKLUND Andreas. Svensk historia. Lund: Historiska Media, 2015-03-16. s.344. 142 HEDENBORG, Susanna. – KVARNSTRÖM, Lars. Det svenska samhället: Böndernas och arbetarnastid. Lund: Studentlitteratur AB, 2015. s.311-312. 46
8. You, man – be human!
Från föregående kapitel kan det tyckas att Tage Danielsson var väldigt vass i sin satir och att hans samhällskritik var enträgen. Men vad som är väldigt viktigt att säga i det här sammanhanget är att Danielssons huvudtanke från början varit att ”kämpa för människan”143. Här vill jag bara snabbt relatera till intervjun jag transkriberade i uppsatsens underkapitel ”Om en gräsrot kunde tala”. Enligt Danielssons eget uttalade ville han representera en vanlig medborgare som kunde känna sig låst i makthavarnas supertankar. När han blev ifrågasatt av intervjuaren om han hade tappat sin älskvärdhet, blev Danielsson lite generad eftersom det inte alls var det han ville uppnå med sitt verk. Som vi kan läsa i essän ”Mordet på solidariteten”, som publicerades i tidningen Expressen den 3 november 1984, var Tage Danielsson besviken över att humanismen i hans tid betraktades som någonting onödigt. Ända till sin bortgång kämpade Tage för att folk skulle förstå att humanismen var ”oundgänglig som fundament i det nödvändiga nytänkandet – den fria aktiva humanismen som inte är kopplad till någon politisk ideologi utan förfäktar allmänmänskliga livsvärden och försvarar varje enskild människa mot fysiskt och andligt övervåld och översitteri.”144 I sin betraktelse påstår han att han i fortsättningen inte skulle vilja kalla sig ”någonting som slutar på -ist, utom humanist och cyklist.”145 Tage Danielssons humanistiska syn på världen och tillvaron präglade allt han gjorde, men den blev tydligare formulerad under de sista åren av hans liv.146 Under arbetet med Svenska Ords lustspel Fröken Flegmans Mustach i början av 1980-talet visade det sig att Tage Danielsson hade angripits av svår hudcancer. Men trots att han var sjuk fortsatte han spela direkt efter operationen och, vilket var ännu viktigare, fortsatte även framträda som opinionsbildare. Danielssons nedannämnda tal om olika -ismer kommer från dikten Råd till ett nyfött barn angående i vilken ordning det bör skaffa sej sina övertygelse, som han läste vid en fredsdemonstration den 24 oktober 1982. Med huvudtanken ”freden måste komma först” stod Tage på ett podium och inför den stora publiken läste han sin agiterande dikt.
143 SCHÖIER, Eva. (Producent). (2015, 26 september). SR minns Tage Danielsson: Tage tänkaren del 2 [Poddsändning]. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/608267?programid=4860 144 DANIELSSON, Tage. Samlade tankar från roten: Kåserier [e-bok]. Wahlström & Widstrand. 2015. s.322. 145 Ibid. samma sida. 146 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.249. 47
Innan du blir kapitalist kommunist, monetarist anarkist, marxist, fascist terrorist, imperialist socialist, syndikalist eller rentav folkpartist måste lilla du förstå att så snart som du kan gå bör du stultande gå med i det världsparti för fred som går före allting annat. Alla -ismer där vi stannat är sekunda, inte störst. Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den.147
Tage Danielsson trodde verkligen på människan, han trodde att det skulle gå att skapa en rimligare värld. En annan -ism han stod för var optimism. I samband med hans sjukdom mindes Hasse Alfredson att han och Tage Danielsson ofta hade talat om optimismens nödvändighet. ”För Tage var det väldigt viktigt att vara positiv. Även mot slutet av sitt liv, även om han kanske insåg att han skulle dö, snackade han så mycket som möjligt om att han skulle leva. Det var viktigt att prata om glada och varma saker och förmedla det till andra människor.”148 Vid ett annat tillfälle beskrev Alfredsson Tage Danielsson som en man med ett skarpt intellekt i kombination med ett ljusare och naivare sätt att tackla verkligheten,149 en man ”full av humor, ett starkt rättspatos, en agnostiskt humanistiskt livsåskådning”.150 Ordet socialist ersattes helt av ordet humanist i Danielssons beskrivning av sig själv, och han använde ordet humanism i vidare betydelse. När han 1980 blev profet i sin hemstad och promoverades till hedersdoktor vid Linköpings univeristet, fick han framföra sitt humanistiska manifest, passande kallat Humanifestet. I manifestet hyllar han den blide
147 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). "Utan tvivel är man inte klok" - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. Texten hämtad från: http://metrobloggen.se/metrobloggen/media/40345/rd_till_ett_nyftt_barn.jpg 148 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 149 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.173. 150 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.249. 48 humanisten, han beskriver honom som en nattvarelse som går sin rond i folkhemmet, en hustomte som går omkring med sin lykta och skyddar människornas mänsklighet.151
Om natten tänder han sin enkla lykta och går sin folkhemsrond på husesyn. Han återlämnar böcker som är knyckta. Han gör en rynkad panna slät i hyn. Han drar en sång till tröst för de betryckta. Han kommer som John Blund med paraplyn. Han vinkar åt den sista nattcyklisten – humant, som det ju anstår humanisten. […] Lätt blir han överkörd, som igelkotten – ett alltför sårbart litet taggpaket som inte trodde illa om bilisten. Så humanistisk är han, humanisten.
”Vi kan inte segla förutan vind och inte ro utan humaniåra”, 152 utlyste Tage Danielsson i Linköping och sammanfattade sitt tacktal på engelska: ”You, man – be human!”153 Nyckelbregreppen för Tage Danielsson var människan och människans villkor, lika värde och värnandet om varje människas liv. Att skydda människornas mänsklighet var det tema som han ägnade sig åt till sin sista dag. Hösten 1985 sinade Tage Danielssons krafter men han orkade med ett framträdande till. Vid Linköpings univeristets Humanistdagar i september, bara en månad före sin död, funderade han över varför samvete och moral kommit på efterkälken i hans tid. I Sveriges Radios program Utvalda ögonblick berättar Danielssons studiekamrat och medspexare Hatte Furuhagen att han uppfattar just det här uppträdandet som Tages testamente.154 I föredraget Den akterseglade humanisten talade Tage Danielsson om tiden och om ansvaret. Han höll tal om människans eftersläpning i förhållande till makten och framför allt vetenskapen. Danielsson forsatte tala om otakten mellan tekniken och humanismen, fast de borde slå följe. På rimmad vers berättade han en historia om en humanist som skulle ut på havet, men båtens besättning lämnade honom i hamnen. De skulle prova en atombomb, och en sådan humanist skulle bara vara till besvär.
151 SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03. s.249. 152 GUSTAFSON, Klas.Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.248. 153 Ibid. 154 Sveriges Radio, P4 Östergötland. (2015, 21 maj). Utvalda ögonblick: Hatte Furuhagen minns Tage Danielsson [Poddsändning]. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6171074 49
Vid vetenskapliga försök som ett atombombstest, då är en humanist som Kvist en veritabel pest155156.
Senare exploderar bomben och leder till en stor katastrof. Skepparen räddas och där står han, humanisten Herman Kvist, som kunde ha förhindrat haveriet om han inte hade blivit medvetet kvarlämnad. Det står klart att Tage Danielsson ville spela en roll i svenskt samhällsliv. Han ville roa. Han ville odla språket. Och även under sina sista dagar ville han påverka. Detta avslutande budskap vill föra vidare till världen att det inte spelar någon roll i vilken tid vi lever, de humanistiska värdena är väsentliga i varje tid, och vi får inte förbise dem.
Därför vore det bra om humanisten togs med ombord från början. För det är ju han som är samvetet. Som Albert Einstein så vist säger: Omsorg om människan själv och hennes öde måste alltid utgöra huvudintresset vid alla tekniska strävanden ... Glöm aldrig det, mitt ibland era diagram och ekvationer.157
Ur Den akterseglade humanisten, framförd av Tage Danielsson, Humanistdagarna i Linköping, 3 september 1985
155 Sveriges Radio, P4 Östergötland. (2015, 4 febrari). Morgon i P4 Östergötland: Vi minns Tage Danielsson, Den Akterseglade Humanisten från Humanistdagarna i Linköping 3/9-1985 [Poddsändning]. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=442&artikel=1872025 156 GUSTAFSON, Klas.Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008. s.296. 157 CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1. 50
9. Diskussion
För uppsatsens analytiska del och diskussion valde jag litteratur och källor med vars hjälp jag skildrade kontextuella samband mellan de betydande händelserna och företeelserna från 1960- och 1970-talet i Sverige och Tage Danielssons alster. Under analysens gång har dock uppkommit en mångfald impulser som erbjuder antydningar om vidare forskning. Ytterligare forskningsmöjligheter erbjuder den litterära del som handlar om intertextualitet. Som jag nämner i underkapitlet “En diktare med klassicistens beroende av förebilder och tradition“ inspirerades Tage Danielsson i sitt författarskap av bl.a. Gustaf Fröding, William Shakespeare, August Strindberg och Birger Sjöberg. Eftersom jag har valt att fokusera på Esaias Tegnér och Johan Henric Kellgren som Danielssons tydliga förebilder, skulle en vidare analys av alluderingar på Shakespeares, Strindbergs eller Sjöbergs texter kunna utveckla uppsatsens koncept av Tage Danielsson som intertextuell författare. De kapitel i uppsatsen som diskuterar förbindelser mellan särskilda historiska, politiska och samhälleliga händelser och de utvalda verken för också med sig möjligheten att utvidga forskningen. I min uppsats sysslar jag bl.a. med Tage Danielssons tvivel och den process som ledde till att hans misstro mot socialdemokratin växte. Om sitt tvivel talade han offentligt och diskuterade öppet om och med makthavarna. Därför anser jag att ytterligare forskning beträffande ”den andra sidans” reaktion skulle kunna vara ett passande tillägg till temat. Med detta avser jag en forskning kring hur makthavarna själva eller andra politiker såg på Danielssons samhällsengagemang. Vidare forskning kring Hasses och Tages verksamhet i samband med miljöfrågan skulle enligt min åsikt också kunna leda till en intressant analys. Under Svenska Ords verksamhetsår togs teman som miljöföroreningar och miljögifter flera gånger upp i form av en sång eller en revysketch. En djupare forskning i detta ämne skulle kunna genomföras med hjälp av andra exempel ur Hasses och Tages produktion som sysslar med miljötematiken, som till exempel filmerna Äppelkriget och Ägget är löst eller revyerna Glaset i örat och 88-öresrevyn. I nära samband med miljöfrågan kommer kärnkraftsfrågan, som i stor utsträckning diskuterats i uppsatsen. Ämnet innehåller dock vissa aspekter som kan utvecklas i framtida forskning. En vidare vidgning av temat kärnvapenhotet skulle kunna kopplas samman med temat rörande det kalla krigets kapprustning, vilket också var ett ämne Tage Danielsson engagerade sig i. Utgångspunkten för denna analys skulle kunna vara till exempel Tage Danielssons bok som senare blev en musikal: Animalen.
51
10. Avslutning
Det här kapitlet sammanfattar de viktigaste punkterna i uppsatsen och konstaterar att de ursprungliga frågeställningarna har besvarats under arbetets gång i enskilda kapitel och tillhörande diskussioner. Här presenterar jag förbindelser mellan det analyserade materialet och den samhälleliga bakgrunden i samband med humanisttankar. Arbetets syfte var att analysera Tage Danielssons humoristiska verk och komma fram till på vilket sätt viktiga samhällsproblem, historiska händelser, förändringar i den politiska makten och ekologiska frågor speglas i hans verk. Meningen var att genom konkreta exempel ur Danielssons verk framhäva hans humanistiska livssyn och koppla den till händelser som kännetecknade hans samtid. Målet var också att skildra Danielsson som författare och scenuppträdare. I den analytiska delen, i kapitlet ”Älskling, du är som en datamaskin”, presenterade jag Tage Danielsson som en författare beroende av förebilder och tradition. På grund av jämförelsen mellan Tage Danielssons text ”Plagiat” och Esaias Tegnérs dikt ”Karl XII” drog jag slutsatsen att Tegnér var en viktig förebild för Danielsson. Samtidigt påstår jag att Danielsson valde att använda just Tegnérs texter, inte bara på grund av sin känsla för tradition, utan också populariteten hos Tegnérs dikter. Att originaltexten är välkänd är ett villkor för att åstadkomma den lekfulla parodieffekten. Inledningsraderna ur Johan Henric Kellgrens ”Den nya Skapelsen” blir också utnyttjade för lekens skull, och i den danielssonska formen dyker Kellgrens välkända verk upp i texten ”Fagert struntprat”. Sättet Danielsson använde sig av Kellgrens text var dock mycket mjukare än hans lek med Tegnérs texter. I båda fallen bevisar diskussionen att traditionen och förebilden hade stor betydelse i Tage Danielssons författarskap. Samtidigt pekar analysen på de intertextextuella tecknen i Tage Danielssons verk i form av alluderingar och anspelningar på just Kellgrens och Tegnérs texter. Danielsson uttnyttjade medvetet välkända texter och lekte med dem för att uttrycka sig själv och uppnå sina humoristiska effekter. Diskussionen i delen ”På farfars tid” presenterar samspelet mellan Svenska Ords humoristiska verksamhet och det svenska samhället under 1960-talet. Analysen fokuserar på hur Tage Danielsson och Hasse Alfredson reagerade på den svenska grenen av den amerikanska fanatiska kristna rörelsen Moral Re-Armament. Resultatet blev sången ”MRA är bra”, som Danielsson själv framförde. Kapitlet fortsätter med vidare analys av Danielssons och Alfredsons fredskamp i revyverksamheten. Jag påstår att här är förbindelsen mellan samtiden och Danielssons verk tydlig. Genom att framföra numret ”Folkspillran” i revyn Gula Hund
52 visade både Alfredson och Danielsson sitt samhällsengagemang och motstånd mot den svenska smygrasismen och aktualiseringen av den svenska lagen om rashets, vilket besvarar frågan om sambandet mellan Svenska Ords produktion och samhällshistoriska företeelser från 1960-talet. I delen ”Utan tvivel är man inte klok” analyseras utvecklingen av Tage Danielssons tvivel på socialdemokratin i samband med 1970-talets politiska händelser i Sverige. Analysen sätter i fokus Danielssons reaktion på IB-affären i form av hans dikt ”Ur Taktiksäkerhetsverkets Lag om lagom”, som i fem delar beskriver olika aspekter av affären och Danielssons syn på dem. Kapitlet fortsätter med en utvärdering av Danielssons förlorade politiska ideal och tro genom sången ”Var blev ni av?”, som stöds av Danielssons egna uttalande i en intervju som finns transkriberad i slutet av kapitlet. Analysen av Tage Danielssons engagemang under sjuttiotalets disharmoniska stämning fortsätter i den följande delen. Den har som fokus Danielssons inblandning i kärnkraftsfrågan och hans reaktioner på kärnkraftsomröstningen. Dessa ståndpunkter analyseras med hjälp av Tages tanke ”Socialdemokraternas paradmarsch på Svenska flaggans dag”. Huvuddelen av diskussionen handlar om Danielssons reaktion på reaktorolyckan i Harrisburg, som resulterade i hans mest kända kritiska monolog ”Om sannolikhet”. I monologen dömde Danielsson ut kärnkraften som en hotande fara för mänskligheten och freden. Min studie av Tage Danielssons lekfulla humanism avslutas med en analys av de sista åren av hans liv och verksamhet. Ur de analyserade verken uppstår vissa viktiga tankar som på ett utomordentligt sätt karakteriserar Danielssons humanistiska och opinionsbildande strävanden. Dikten Råd till ett nyfött barn angående i vilken ordning det bör skaffa sej sina övertygelser framförde Danielsson vid en fredsdemonstration, och detta tillfälle var ytterst passande. En tanke som enligt min analys sticker ut lyder ”freden måste komma först”, och på grund av den tidigare analysen kan uppsatsen påstå att Tage Danielsson utkämpade sin kamp för freden och människan under hela sin verksamhet. Framförandet av Den akterseglade humanisten vid Linköpings Humanistdagar 1985, en månad före Danielssons bortgång, förstärkte ytterligare hans livslånga strävan att förmedla att människovärdet och humanismens betydelse är väsentliga i varje tid och inte kan förbises. Sambandet mellan Danielssons verk och hans humanistiska livssyn fanns där från början till slut. Det bevisade uppsatsen genom diskussion om de ovan nämnda monologerna samt Tage Danielssons andra böcker, samlingar, sångtexter och hela hans verksamhet inom Svenska Ord.
53
11. Resumé
Predložená bakalárska práca sa zamerala na popredného predstaviteľa švédskej humoristickej scény Tageho Danielssona a jeho tvorbu v historicko-spoločenskom kontexte šesťdesiatych, sedemdesiatych a začiatku osemdesiatych rokov. Keďže sa Danielssonova tvorba i spoločenská angažovanosť vyznačovala výrazným šírením humanistických myšlienok, sústredila sa táto bakalárska práca práve na znaky humanizmu v jeho tvorbe. Ako spisovateľ a komik bol Tage Danielsson známy svojou aktuálnosťou a schopnosťou vystihnúť znaky doby vo svojich humoristických, často krát ironických, básňach, prózach, monológoch a textoch piesní. Práca sa preto zamerala i na to, akým spôsobom sa spoločenské problémy či zmeny politickej situácie odzrkadlili v Danielssonových textoch. Teroretická časť priblížila humor ako pojem v súvislosti s porušovaním noriem v literatúre a v spojení s humorným efektom prekvapenia. Predmetom teoretickej časti bolo tiež skúmanie humoru ako spoločenskej a diplomatickej ,,zbrane”. Dôležitou súčasťou teórie bolo i predstavenie pojmu intertextualita z pohľadu Michaila Bachtina a na jeho dielo nadväzujúcich esejí Julie Kristevovej. Kapitola ”En tråkig humorist, tråkig i alla möjliga sammanhang” priblížila Danielssonove humoristické začiatky a zárodok budúcej spolupráce s druhou polovicou humoristickej dvojice Hasse a Tage, Hassem Alfredsonom. Nasledujúca kapitola predstavila Tageho Danielssona ako spisovateľa a básnika so silným zmyslom pre tradíciu. Kapitola poukázala na hravosť, s ktorou Danielsson preberal známe texty švédskych klasikov a využíval ich pre vyjadrenie svojich vlastných zámerov. Časti ”På farfars tid” a ”Utan tvivel är man inte klok” mali za cieľ poukázať na spojenie medzi Danielssonovou humoristickou tvorbou a dobou, v ktorej žil. Výsledkom boli nespočetné básne, texty piesní a monológy reagujúce na spoločenské či politické problémy. Súčasťou skúmania súhry Danielssonovej doby a tvorby bolo aj predstavenie jeho angažovanosti v humanistických a mierových hnutiach. Danielssonov humanizmus paradoxne spojený s politickou satirou je predmetom posledných kapitol tejto bakalárskej práce. Humor Tageho Danielssona bol najmä v sedemdesiatych rokoch výrazne ovplyvnený jeho pochybnosťami o politickom vedení krajiny. Dôležitou témou, na ktorú reagoval Danielsson na prelome sedemdesiatych a osemdesiatych rokov, bola otázka jadrovej energie vo Švédsku. Kapitola ”Kärnsunda kärnsvenska kärnkraftkamrater!” rozoberá práve túto problematiku v
54 spojení s Danielssonovou ostrou, no vždy ešte ľudskou a hravou formou spoločenskej satiry. V časti ”You, man – be human!” sa práca zameriava na posledné roky života a tvorby Tageho Danielssona, teda na dobu, v ktorej jeho humanistické myšlienky zarezonovali naplno a dali tak v plnej miere vyniknúť paradoxu ,,satirik a hravý humanista”.
55
12. Källförteckning
Primär litteratur DANIELSSON, Tage. Samlade tankar från roten: Kåserier [e-bok]. Wahlström & Widstrand. 2015.
DANIELSSON, Tage. Tage Danielssons paket. Borås: Wahlström & Widstrand, 1992.
Sekundär litteratur ALLEN, Graham. Intertextuality. 2nd ed. New York: Routledge, 2011. New critical idiom. ISBN 020382945X.
BACHTIN, Michail Michajlovič. Francois Rabelais a lidová kultura středověku a renesance. Praha : Odeon, 1975.
BACHTIN, Michail Michajlovič. Problémy poetiky románu (Marta Baránková, Övers.). 1. vyd. Bratislava: Slovenský spisovateľ, 1973. Knižnica Slovenského spisovateľa.
BECKMAN, Svante. “Om humorns väsen“ i Vitsen med humor: "humor är inget att skämta med": [sex forskare och en kåsör om humorns anatomi]: en vetenskaplig analys om humorns väsen, biologi, geografi, historia, teori och matematik med litterära praktikfall och insyn i humorns verkstäder. Linköpings universitet, 1988.
BURMAN, Carina. Tage Danielsson, Tegnér och traditionen. Lund : Tegnérsamfundet, 2003
FREUD, Sigmund. Jokes and Their Relation to the Unconscious [e-bok]. s.77. Tillgänglig: http://www.sigmundfreud.net/jokes-and-their-relation-to-the-unconscious.pdf
FREUD, Sigmund. Der Witz und seine Beziehung zum Unbewussten, Volym 3 [e-bok]. Wien: Franz Deuticke, 1973.
GUSTAFSON, Klas. Tage Danielssons tid: En biografi [e-bok]. 2008.
HART, Marjolein 't. – BOS, Dennis. Stefan. Humour and Social Protest [e-bok]. Cambridge University Press, 2008.
HEDENBORG, Susanna. – KVARNSTRÖM, Lars. Det svenska samhället: Böndernas och arbetarnastid. Lund: Studentlitteratur AB, 2015.
56
ILLIG, Michael. Laughter and Ridicule Towards a Social Critique of Humour. SAGE Publications Ltd, 2005.
KELLGREN, Johan Henrik. Samlade Skrifter, Volym 2 [e-bok], Stockholm. 1811.
KRISTEVA, Julia, ROUDIEZ, Leon S. (ed.). Desire in language: a semiotic approach to literature and art (Thomas Gora & Alice Jardine, Övers.). New York: Columbia University Press, c1980. ISBN 0-231-04806-8.
MÖLLER, Tommy. SVENSK POLITISK HISTORIA Strid och samverkan under tvåhundra år. Lund: Studentlitteratur AB, 2015.
LARSSON, Olle. – MARKLUND Andreas. Svensk historia. Lund: Historiska Media, 2015- 03-16.
SCHÖIER, Staffan. - WERMELIN, Stefan. Hasse & Tage : Svenska ord & co : saga & sanning. Stockholm: Bonnier Fakta, 2011-05-03.
Examensarbeten
ARIAS, Cecilia. Skål för en pinne i brasan! Det karnevaleska i tv-programmet ”Färjan”[kandidatuppsats]. 2013.
BERNDTSSON, Tim. ”Skratta!” En ansats till analytik av humor som retoriskt verkningsmedel [uppsats]. Uppsala universitet. 2010.
CEDERSTRAND, Mimmi – ÖRTBRANT, Stina. HUMORISTISK REKLAMFILM ur kreatörens & mottagarens synvinkel. [kandidatuppsats]. 1997.
LARSSON, Johanna. Sagan om Tage Danielssons Sagor för barn över 18 år-en formalistisk studie av ordkonster. [kandidatuppsats]. Lunds Universitet, 2011-01-13.
LOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993
OLOFSSON, Elisabeth. ”För mig är poesi en sinnesfröjd ...” – en uppsats om Tage Danielsson och hans Samlade dikter 1967–1967. [kandidatuppsats]. 1993.
THORÉN, Elina. Sparka uppåt En undersökning om satir i litteraturen [uppsats]. Uppsala universitet, 2013.
57
Mediala källor CARLSTRÖM, Ville (Producent). (1995-10-13). ”Utan tvivel är man inte klok” - Tage Danielsson [Film]. Sverige: SVT TV1.
DANIELSSON, Tage. Om sannolikhet [online]. [cit.2016-04-14]. Tillgänglig: http://www.folkkampanjen.se/danielsson1979.html.
Gula Hund. Avsnitt 1 av 2: Akt 1. Folkspillran [AB Svenska Ord-revy]. 1966. Sveriges television, SVT 6 januari. Tillgänglig: http://www.oppetarkiv.se/video/1448641/gula-hund- avsnitt-1-av-2. Texten hämtad från: http://web.comhem.se/~u70615040/text01.html
SCHÖIER, Eva. (Producent). (2015, 3 oktober). SR minns Tage Danielsson: Tage tänkaren del 1 [Poddsändning]. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/610592?programid=4860
SCHÖIER, Eva. (Producent). (2015, 26 september). SR minns Tage Danielsson: Tage tänkaren del 2 [Poddsändning]. Hämtad från: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/608267?programid=4860
Sveriges Radio, P4 Östergötland. (2015, 21 maj). Utvalda ögonblick: Hatte Furuhagen minns Tage Danielsson [Poddsändning]. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=6171074
Online källor BRATT, Peter. – GUILLOU, Jan. Reportage. Folket i Bild/Kulturfront, 9/73. 1973-05-03. [cit.2016-04-18]. Tillgänglig: http://fib.se/fib_1/IB/svespi73.html
BROMAN ÅKESSON, Johanna. ESTRADÖREN GÖR ENTRÉ: POLITISK SATIR, SAMHÄLLSKRITIK OCH DAGSAKTUALITETER [online presentation]. Sköna konster. s.25. Tillgänglig: http://www.folkuniversitetet.se/SysSiteAssets/dokumentbanken/lokala- dokument/dokument_region_ost/stockholm/skolor/sus/2015-vt/151260_2--estradoren-gor- entre.pdf/
FORCE, Nichole. Humor As Weapon, Shield and Psychological Salve [online]. 2015. [cit.2016-04-20]. Tillgänglig: http://psychcentral.com/lib/humor-as-weapon-shield-and- psychological-salve/
GUSTAVSSON, Marcus. Ljuva dröm att bli en riktig svensk [online]. 2010-08-09. [cit.2016- 03-15]. Tillgänglig: http://marcusvision.blogspot.sk/2010/08/ljuva-drom-att-bli-en-riktig- svensk.html
HABEL, Ylva. Den omhuldade invandraren [online]. Arena, 2. 2011.
58
HANSSON, Rolf. De gåtfullas samhörighetslängtan. [online]. [cit.2016-03-14]. Tillgänglig: https://rolfhansson.wordpress.com/tag/folklustspel
HULTGREN, Kurt. Sagan om Ogo Konditori [bloggpost]. 2001-13-03. [cit.2016-04-16]. Tillgänglig: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/54729.html?1082102990
HÖRNQVIST, Mikael. 2. Rabelais och Renässansens skrattkultur. [online]. [cit.2016-03-16]. Tillgänglig: http://www2.idehist.uu.se/distans/ilmh/Ren/karneval02.htm
JÖNSSON, Lars-Eric. - Skrattet som fastnar Kulturella perspektiv på skratt och humor [online]. I Fredrik Nilsson (Red.). Lund: Media-Tryck, Lund University, 2014.
KLEBERG, Lars. Ordet som inte är lika med sig självt. Dialoger, 41/97 Bachtin. Dialoger förlag och metod. 1997. Tillgänglig: http://dialoger.se/index.php/41-97bachtin#41
LINDAHL, Ylva. Modern historia [online]. 2015. Tillgänglig: http://www.landguiden.se/lander/europa/sverige/modern-historia
MARTINNEN, Ann-Christine. Tillbaka i Caux. Kyrkpressen. 2013-01-31. [cit.2016-04-14]. Tillgänglig: http://www.kyrkpressen.fi/inkast/216-Tillbaka-i-Caux.html
ORWELL, George. Funny, but not Vulgar [online]. 2015. [cit.2016-04-20]. Tillgänglig: http://orwell.ru/library/articles/funny/english/e_funny
SIMANDAN, Voicu Mihnea. Julia Kristeva’s concepts of intertextuality [online]. 2010. Tillgänglig: http://www.simandan.com/kristeva%E2%80%99s-concepts-of-intertextuality/
TEGNÈR, Esaias. Karl XII. I Mindre dikter [e-bok]. Tillgänglig: http://runeberg.org/tegner/067.html
WAHLSTRÖM & WIDSTRAND. Tage Danielsson tog den vanliga människans parti [online recention]. 2015-10-23. Tillgänglig: http://www.wwd.se/bocker/svensk- skonlitteratur/s/samlade-tankar-fran-roten/
59
60