Centrum för idrottsforskning
Forskningsrapport nr 30
En sammanställning av projekt stödda av CIF utgiven i juni 2008
Redaktör: Artur Forsberg
Centrum för idrottsforskning Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel: 08- 402 22 00 E-post: [email protected] Hemsida: www.centrumforidrottsforskning.se
ISSN 02280-1221
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ______
FÖRORD
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG IDROTTSFORSKNING
Annerstedt, Claes Lärande och medierande verktyg i lärarutbildning i Idrott och hälsa. 1 Kjerland, Glenn
Apitzsch, Erwin Kollektiv kollaps – ett gissel i lagidrotter. 2
Appelblad, Håkan Vindelälvsloppets uppgång och fall, om endogena och exogena förutsättningar 3 för stora breddidrottsevenemang i glesbygd.
Carlsson, Bo Barnidrott, BRIS och FN:s barnkonvention: En studie av barns rättigheter och 4 deras idrottande.
Engström, Lars-Magnus Motionsvanor i förändring – En uppföljning av ca 2000 kvinnor och män från 5 15 till 53 års ålder.
Ericsson, Ingegerd Självförtroende och fysisk aktivitet. 6
Fahlström, PG Svenska idrottsledare. En deskriptiv och kvalitativ undersökning av ledarskap 7 i svensk idrott.
Fundberg, Jesper Idrott, mångfald och etnisk representation. 8
Greiff, Mats Från ingenjörsarbete till omvårdnad. Genusrelationer och konstruktion av manligt 9 och kvinnligt inom svensk travsport 1900-2005.
Hassmén, Peter Positiva och negativa prestationsemotioner hos tävlingsidrottare. 10
Hedén, Birger Idrottsskildringen i svensk roman intill 1960. 11
Hedenborg, Susanna En fråga om kostnad. Idrottsutövningens hushållsekonomiska förutsättningar 12 1965-2005.
Johansson, Lennart Ett forskningsprojekt kring ”Idrott och alkohol”. 13
Kenttä, Göran Utmattad eller fullt engagerad som coach – en jämförelse mellan situationer i 14 olika länder.
Laaksonen, Marko Effekter av avspänningsträning och specifik skjutträning på återhämtnings- och 15 Lisspers, Jan skjutförmåga hos skidskyttar. Ainegren, Mats
Larsson, Håkan Friluftsliv i skolan. 16 Backman, Erik
Marell, Agneta Konsumtionsbeteende och sociala identiteter; om samspelet mellan konsument, 17 Lindahl, Helena subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål i friåknings- och downhillcykling.
Lindwall, Magnus Stöd till nydisputerade forskare 2006-2007 18
Olsson, Tobias De okända åskådarna: idrottens mediepublik. 19 Viscovi, Dino
Ottosson, Anders Kinesiologins historiska rötter och förgreningar. 20
Patriksson, Göran Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrottsproblem. 21
Sandahl, Björn Offer för en rutten idrottsvärld? – Dopningsfrågan i Sverige 1960-2005. 22
Sellerberg, Ann-Mari Att testa sitt engagemang. 23 Apelmo, Elisabeth
Stambulova, Natalia Upplevd hälsa ur ett idrotts- och motionsperspektiv: Vidare undersökning av 24 involverade faktorer.
Sund, Bill Svensk idrottsmodell i upplösning: från folkrörelselogik till marknadsanpassning. 25
Sundqvist, Fredrik Ideologier och människosyn i ungdomsfotbollen – en analys av värdegrunden i 26 svensk ungdomsfotboll. INNEHÅLLSFÖRTECKNING ______
FÖRORD
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG IDROTTSFORSKNING
Annerstedt, Claes Lärande och medierande verktyg i lärarutbildning i Idrott och hälsa. 1 Kjerland, Glenn
Apitzsch, Erwin Kollektiv kollaps – ett gissel i lagidrotter. 2
Appelblad, Håkan Vindelälvsloppets uppgång och fall, om endogena och exogena förutsättningar 3 för stora breddidrottsevenemang i glesbygd.
Carlsson, Bo Barnidrott, BRIS och FN:s barnkonvention: En studie av barns rättigheter och 4 deras idrottande.
Engström, Lars-Magnus Motionsvanor i förändring – En uppföljning av ca 2000 kvinnor och män från 5 15 till 53 års ålder.
Ericsson, Ingegerd Självförtroende och fysisk aktivitet. 6
Fahlström, PG Svenska idrottsledare. En deskriptiv och kvalitativ undersökning av ledarskap 7 i svensk idrott.
Fundberg, Jesper Idrott, mångfald och etnisk representation. 8
Greiff, Mats Från ingenjörsarbete till omvårdnad. Genusrelationer och konstruktion av manligt 9 och kvinnligt inom svensk travsport 1900-2005.
Hassmén, Peter Positiva och negativa prestationsemotioner hos tävlingsidrottare. 10
Hedén, Birger Idrottsskildringen i svensk roman intill 1960. 11
Hedenborg, Susanna En fråga om kostnad. Idrottsutövningens hushållsekonomiska förutsättningar 12 1965-2005.
Johansson, Lennart Ett forskningsprojekt kring ”Idrott och alkohol”. 13
Kenttä, Göran Utmattad eller fullt engagerad som coach – en jämförelse mellan situationer i 14 olika länder.
Laaksonen, Marko Effekter av avspänningsträning och specifik skjutträning på återhämtnings- och 15 Lisspers, Jan skjutförmåga hos skidskyttar. Ainegren, Mats
Larsson, Håkan Friluftsliv i skolan. 16 Backman, Erik
Marell, Agneta Konsumtionsbeteende och sociala identiteter; om samspelet mellan konsument, 17 Lindahl, Helena subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål i friåknings- och downhillcykling.
Lindwall, Magnus Stöd till nydisputerade forskare 2006-2007 18
Olsson, Tobias De okända åskådarna: idrottens mediepublik. 19 Viscovi, Dino
Ottosson, Anders Kinesiologins historiska rötter och förgreningar. 20
Patriksson, Göran Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrottsproblem. 21
Sandahl, Björn Offer för en rutten idrottsvärld? – Dopningsfrågan i Sverige 1960-2005. 22
Sellerberg, Ann-Mari Att testa sitt engagemang. 23 Apelmo, Elisabeth
Stambulova, Natalia Upplevd hälsa ur ett idrotts- och motionsperspektiv: Vidare undersökning av 24 involverade faktorer.
Sund, Bill Svensk idrottsmodell i upplösning: från folkrörelselogik till marknadsanpassning. 25
Sundqvist, Fredrik Ideologier och människosyn i ungdomsfotbollen – en analys av värdegrunden i 26 svensk ungdomsfotboll. Wahlgren, Lina Bedömning av fysisk aktivitet och hälsa (2006-2007) 27
Wijk, Johnny Idrottsframgångar, massmedia och nationell självbild. 28
FYSIOLOGISK, MEDICINSK OCH BIOMEKANISK IDROTTSFORSKNING
Blomstrand, Eva Hur påverkar styrketräning aktiveringen av enzym som reglerar proteinsyntes i 29 Apró, William den humana skelettmuskelns olika fibertyper? Tannerstedt, Jörgen
Broman, Gi Kardiovaskulära effekter av golf. 30
Bruton, Joseph Mitrokondriellt kalcium och fria syreradikaler under fysiskt arbete; betydelse 31 för uttröttning och återhämtning.
Daggfeldt, Karl Hur yttre störningar påverkar hjärnans reaktionsförmåga. 32
Ekblom, Björn Physiology of Adventure Racing. 33
Ekblom, Björn Accelerometri tillsammans med hjärtfrekvens för bestämning av total energi- 34 omsättning.
Ekblom, Maria Central uttröttning vid löpning. 35
Esbjörnsson, Mona Fysiologiska faktorer/mekanismer av betydelse för optimal sprintförmåga speciellt 36 med avseende på kön.
Fischer, Helene Effekten av träning på faktorer som styr fettförbränningsförmågan i skelettmuskulatur. 37
Gustafsson, Thomas Cells and processes of importance for neo-vascularisation in human skeletal muscle 38 with exercise.
Hellénius, Mai-Lis Hälsoeffekter av fysisk aktivitet på recept – en randomiserad kontrollerad studie. 39 Kallings, Lena
Henriksson, Jan Betydelsen av stöd för kraftutveckling och balanskontroll under en dansrörelse. 40 Torres-Zavala, Carlos Henriksson, Marketta
Henriksson-Larsén, Karin Ice hockey from a physiological point of view and a gender perspective. 41 Gillenstam, Kajsa
Jansson, Eva Molekylära mekanismer för träningsinducerad mitrokondriell nybildning i human 42 Norrbom, Jessica skelettmuskel.
Kadi, Fawzi Does regular practice of strength & endurance trining cause abnormally short muscle 43 DNA telomeres?
Katz, Abram Betydelsen av fria syreradikaler för glukostransport och glykogensyntes i 44 skelettmuskel efter fysiskt arbete.
Larsson, Lars Reglering av muskelkontraktion på muskel och muskelcell nivå. Effekter av åldrande, 45 kön, och fysisk träning.
Lexell, Jan Styrketräning efter stroke: effekter på muskelfunktion, gångförmåga och delaktighet. 46 Flansbjer, Ulla-Britt
Malm, Christer Skelettmuskelns proteom – Effekter av uthållighetsarbete och styrketräning. 47
Malm, Christer Forskningsassistenttjänst. 48
Nolan, Lee Joint torque and ground reaction forces during take-off in the long jump for lower 49 limb amputees.
Norman, Barbara Betydelse av genpolymorfism för prestationsförmåga och blodflödesreglering i 50 skelettmuskulaturen.
Piehl Aulin, Karin Effekt av uthållighets- och styrketräning samt glykogenkoncentration på intra- 51 Oskarsson, Eva muskulärt blodflöde. Wahlgren, Lina Bedömning av fysisk aktivitet och hälsa (2006-2007) 27
Wijk, Johnny Idrottsframgångar, massmedia och nationell självbild. 28
FYSIOLOGISK, MEDICINSK OCH BIOMEKANISK IDROTTSFORSKNING
Blomstrand, Eva Hur påverkar styrketräning aktiveringen av enzym som reglerar proteinsyntes i 29 Apró, William den humana skelettmuskelns olika fibertyper? Tannerstedt, Jörgen
Broman, Gi Kardiovaskulära effekter av golf. 30
Bruton, Joseph Mitrokondriellt kalcium och fria syreradikaler under fysiskt arbete; betydelse 31 för uttröttning och återhämtning.
Daggfeldt, Karl Hur yttre störningar påverkar hjärnans reaktionsförmåga. 32
Ekblom, Björn Physiology of Adventure Racing. 33
Ekblom, Björn Accelerometri tillsammans med hjärtfrekvens för bestämning av total energi- 34 omsättning.
Ekblom, Maria Central uttröttning vid löpning. 35
Esbjörnsson, Mona Fysiologiska faktorer/mekanismer av betydelse för optimal sprintförmåga speciellt 36 med avseende på kön.
Fischer, Helene Effekten av träning på faktorer som styr fettförbränningsförmågan i skelettmuskulatur. 37
Gustafsson, Thomas Cells and processes of importance for neo-vascularisation in human skeletal muscle 38 with exercise.
Hellénius, Mai-Lis Hälsoeffekter av fysisk aktivitet på recept – en randomiserad kontrollerad studie. 39 Kallings, Lena
Henriksson, Jan Betydelsen av stöd för kraftutveckling och balanskontroll under en dansrörelse. 40 Torres-Zavala, Carlos Henriksson, Marketta
Henriksson-Larsén, Karin Ice hockey from a physiological point of view and a gender perspective. 41 Gillenstam, Kajsa
Jansson, Eva Molekylära mekanismer för träningsinducerad mitrokondriell nybildning i human 42 Norrbom, Jessica skelettmuskel.
Kadi, Fawzi Does regular practice of strength & endurance trining cause abnormally short muscle 43 DNA telomeres?
Katz, Abram Betydelsen av fria syreradikaler för glukostransport och glykogensyntes i 44 skelettmuskel efter fysiskt arbete.
Larsson, Lars Reglering av muskelkontraktion på muskel och muskelcell nivå. Effekter av åldrande, 45 kön, och fysisk träning.
Lexell, Jan Styrketräning efter stroke: effekter på muskelfunktion, gångförmåga och delaktighet. 46 Flansbjer, Ulla-Britt
Malm, Christer Skelettmuskelns proteom – Effekter av uthållighetsarbete och styrketräning. 47
Malm, Christer Forskningsassistenttjänst. 48
Nolan, Lee Joint torque and ground reaction forces during take-off in the long jump for lower 49 limb amputees.
Norman, Barbara Betydelse av genpolymorfism för prestationsförmåga och blodflödesreglering i 50 skelettmuskulaturen.
Piehl Aulin, Karin Effekt av uthållighets- och styrketräning samt glykogenkoncentration på intra- 51 Oskarsson, Eva muskulärt blodflöde.
Piehl Aulin, Karin Fysiologiska och biokemiska förändringar i samband med intensivt spelschema och 52 Andersson, Helena återhämtning för damfotboll. Kadi, Fawzi Raastad, Truls
Sahlin, Kent Hur påverkas muskelns kapacitet till fettförbränning av arbete, träning och fibertyp- 53 sammansättning?
Sahlin, Kent Reglering av muskelns substratval vid arbete: inverkan av karnitin. 54
Schagatay, Erika Kardiovaskulär reglering vid extrema förhållanden. 55
Schagatay, Erika Casrdiovascular and hematological responses to voluntary apnea in humans. 56 de Bruijn, Robert
Sundberg, Carl Johan Reglering och betydelse av hypoxikänsliga faktorer för skelettmuskulaturens 57 Rundqvist, Helene anpassning till uthållighetsträning. Gustafsson, Thomas
Svantesson, Ulla Maximal kraftutveckling, hoppförmåga och nutritionsstatus hos elitidrottsutövare. 58
Tannerstedt, Jörgen Effekt av olika typer av träning på aktivering av specifika enzym/signalvägar som har 59 betydelse för initieringen av proteinsyntes i human muskulatur samt effekt av nutrition på denna aktivering.
Tesch, Per Effekter av 5 veckors styrketräning på skelettmuskelns massa, proteinsyntes och 60 Norrbrand, Lena funktion.
Tesch, Per Effekter av 72 timmars avlastning på human skelettmuskel med avseende på protein- 61 nedbrytning och genuttryck.
Thornell, Lars-Eric Cellulära mekanismer till nedbrytning av sarkomerer orsakat av excentriskt arbete. 62
Thornell, Lars-Eric Fortsatta studier av stamceller/satellitceller i human muskulatur – identifikation, 63 effekter av olika typ av träning, muskelskada, överbelastning och inaktivitet.
Thorsson, Ola Hjärt- och lungfunktion, fysisk arbetsförmåga och riskfaktorer för hjärt- och kärl- 64 Dencker, Magnus sjukdom samt metabola syndromet hos ungdomar vid ökad daglig fysisk aktivitet.
Thorstensson, Alf Mekanismer och träning för bålstabilitet i idrott. 65
Thorstensson, Alf Träning av styrka och balans – en studie med paraplegiker på kajakergometer. 66 Bjerkefors, Anna
Timmons, James Genetisk aktivering i skelettmuskulatur vid styrke- och uthållighetsträning – 67 detekterat med Affymetrix microarray
Westerblad, Håkan Cellulära mekanismer för ändrad muskelfunktion under uttröttning i samband med 68 träning.
Widegren, Ulrika Role of Signaling Cascades in Skeletal Muscle Adaptions to Physical Activity 69 and inactivity.
Zierath, Juleen Molecular mechanism for contraction-induced signal transduction. 70 Krook, Anna
IDROTTSSKADEFORSKNING
Augustsson, Jesper Studier av styrketräning, styrkemätning och funktionella test vid motion, idrott och 71 rehabilitering
Ackermann, Paul Kronisk sensmärta – Neuro-vaskulära mekanismer och effekter vid fysikalisk och 72 Bring, Daniel farmakologisk behandling. Dahl, Johan Renström, Per
Ageberg, Eva Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada. 73
Alfredson, Håkan Kroniska smärttillstånd i senor. 74
Arndt, Anton Sonometric measurement of in vivo Achilles tendon length changes during isometric, 75 passive and active ankle function. PiehlPiehl Aulin, Aulin, Karin Karin FysiologiskaFysiologiska och och biokemiska biokemiska förändringar förändringar i isamband samband med med intensivt intensivt spelschema spelschema och och 5252 Andersson,Andersson, Helena Helena återhämtningåterhämtning för för damfotboll. damfotboll. Kadi,Kadi, Fawzi Fawzi Raastad,Raastad, Truls Truls
Sahlin,Sahlin, Kent Kent HurHur påverkas påverkas muskelns muskelns kapacitet kapacitet till till fettförbränning fettförbränning av av arbete, arbete, träning träning och och fibertyp- fibertyp- 5353 sammansättning?sammansättning?
Sahlin,Sahlin, Kent Kent RegleringReglering av av muskelns muskelns substratval substratval vid vid arbete: arbete: inverkan inverkan av av karnitin. karnitin. 5454
Schagatay,Schagatay, Erika Erika KardiovaskulärKardiovaskulär reglering reglering vid vid extrema extrema förhållanden. förhållanden. 5555
Schagatay,Schagatay, Erika Erika CasrdiovascularCasrdiovascular and and hematological hematological responses responses to to voluntary voluntary apnea apnea in in humans. humans. 5656 dede Bruijn, Bruijn, Robert Robert
Sundberg,Sundberg, Carl Carl Johan Johan RegleringReglering och och betydelse betydelse av av hypoxikänsliga hypoxikänsliga faktorer faktorer för för skelettmuskulaturens skelettmuskulaturens 5757 Rundqvist,Rundqvist, Helene Helene anpassninganpassning till till uthållighetsträning. uthållighetsträning. Gustafsson,Gustafsson, Thomas Thomas
Svantesson,Svantesson, Ulla Ulla MaximalMaximal kraftutveckling, kraftutveckling, hoppförmåga hoppförmåga och och nutritionsstatus nutritionsstatus hos hos elitidrottsutövare. elitidrottsutövare. 5858
Tannerstedt,Tannerstedt, Jörgen Jörgen EffektEffekt av av olika olika typer typer av av träning träning på på aktivering aktivering av av specifika specifika enzym/signalvägar enzym/signalvägar som som har har 5959 betydelsebetydelse för för initieringen initieringen av av proteinsyntes proteinsyntes i ihuman human muskulatur muskulatur samt samt effekt effekt av av nutrition nutrition påpå denna denna aktivering. aktivering.
Tesch,Tesch, Per Per EffekterEffekter av av 5 5 veckors veckors styrketräning styrketräning på på skelettmuskelns skelettmuskelns massa, massa, proteinsyntes proteinsyntes och och 6060 Norrbrand,Norrbrand, Lena Lena funktion.funktion.
Tesch,Tesch, Per Per EffekterEffekter av av 72 72 timmars timmars avlastning avlastning på på human human skelettmuskel skelettmuskel med med avseende avseende på på protein- protein- 6161 nedbrytningnedbrytning och och genuttryck. genuttryck.
Thornell,Thornell, Lars-Eric Lars-Eric CelluläraCellulära mekanismer mekanismer till till nedbrytning nedbrytning av av sarkomerer sarkomerer orsakat orsakat av av excentriskt excentriskt arbete. arbete. 6262
Thornell,Thornell, Lars-Eric Lars-Eric FortsattaFortsatta studier studier av av stamceller/satellitceller stamceller/satellitceller i ihuman human muskulatur muskulatur – – identifikation, identifikation, 6363 effektereffekter av av olika olika typ typ av av träning, träning, muskelskada, muskelskada, överbelastning överbelastning och och inaktivitet. inaktivitet.
Thorsson,Thorsson, Ola Ola Hjärt-Hjärt- och och lungfunktion, lungfunktion, fysisk fysisk arbetsförmåga arbetsförmåga och och riskfaktorer riskfaktorer för för hjärt- hjärt- och och kärl- kärl- 6464 Dencker,Dencker, Magnus Magnus sjukdomsjukdom samt samt metabola metabola syndromet syndromet hos hos ungdomar ungdomar vid vid ökad ökad daglig daglig fysisk fysisk aktivitet. aktivitet.
Thorstensson,Thorstensson, Alf Alf MekanismerMekanismer och och träning träning för för bålstabilitet bålstabilitet i iidrott. idrott. 6565
Thorstensson,Thorstensson, Alf Alf TräningTräning av av styrka styrka och och balans balans – – en en studie studie med med paraplegiker paraplegiker på på kajakergometer. kajakergometer. 6666 Bjerkefors,Bjerkefors, Anna Anna
Timmons,Timmons, James James GenetiskGenetisk aktivering aktivering i iskelettmuskulatur skelettmuskulatur vid vid styrke- styrke- och och uthållighetsträning uthållighetsträning – – 6767 detekteratdetekterat med med Affymetrix Affymetrix microarray microarray
Westerblad,Westerblad, Håkan Håkan CelluläraCellulära mekanismer mekanismer för för ändrad ändrad muskelfunktion muskelfunktion under under uttröttning uttröttning i isamband samband med med 6868 träning.träning.
Widegren,Widegren, Ulrika Ulrika RoleRole of of Signaling Signaling Cascades Cascades in in Skeletal Skeletal Muscle Muscle Adaptions Adaptions to to Physical Physical Activity Activity 6969 andand inactivity. inactivity.
Zierath,Zierath, Juleen Juleen MolecularMolecular mechanism mechanism for for contraction-induced contraction-induced signal signal transduction. transduction. 7070 Krook,Krook, Anna Anna
IDROTTSSKADEFORSKNINGIDROTTSSKADEFORSKNING
Augustsson,Augustsson, Jesper Jesper Studier Studier av av styrketräning, styrketräning, styrkemätning styrkemätning och och funktionella funktionella test test vid vid motion, motion, idrott idrott och och 71 71 rehabilitering rehabilitering
Ackermann,Ackermann, Paul Paul KroniskKronisk sensmärta sensmärta – – Neuro-vaskulära Neuro-vaskulära mekanismer mekanismer och och effekter effekter vid vid fysikalisk fysikalisk och och 7272 Bring,Bring, Daniel Daniel farmakologiskfarmakologisk behandling. behandling. Dahl,Dahl, Johan Johan Renström,Renström, Per Per
Ageberg,Ageberg, Eva Eva NeuromuskulärNeuromuskulär funktion funktion och och träning träning efter efter knäskada. knäskada. 7373
Alfredson,Alfredson, Håkan Håkan KroniskaKroniska smärttillstånd smärttillstånd i isenor. senor. 7474
Arndt,Arndt, Anton Anton SonometricSonometric measurement measurement of of in in vivo vivo Achilles Achilles tendon tendon length length changes changes during during isometric, isometric, 7575 passivepassive and and active active ankle ankle function. function. Aspenberg, Per Senläkning, experimentella och kliniska studier. 76
Dahlberg, Leif Korsbandsskada idag, idrottsinvalid i morgon. Nya diagnostiska metoder att studera 77 Neuman, Paul mekanismer bakom ledproblem.
Ekstrand, Jan Skaderisk vid elitfotbollsspel på konstgräs jämfört med naturgräs. 78 Hägglund, Martin
Forsgren, Sture Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid och TNFalfa vid idrotts- och 79 motionsrelaterade skador i Achilles och patellarsena.
Frohm, Anna Biomekanisk analys av excentrisk knäböj som rehabiliterings- resp. förebyggande 80 träningsövning vid patellartendinopati.
Karlsson, Jon Prospektiv randomiserad studie jämförande kirurgisk och icke-kirurgisk behandling 81 Nilsson Helander, Katarina av akut hälseneruptur.
Karlsson, Magnus Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek, skelettets arkitektur och 82 kardiovaskulära riskfaktorer under tillväxten.
Kartus, Jüri En klinisk, radiologisk och histologisk långtidsstudie av patienter korsbands- 83 Lidén, Mattias rekonstruerade eller revisionsopererade med två typer av autograft. Svensson, Michael
Kvist, Joanna Rehabilitering och funktion efter främre korsbandsskada och rekonstruktion. 84
Lohmander, Stefan Kirurgisk rekonstruktion och rehabilitering jämfört med enbart rehabilitering av 85 Frobell, Richard patienter med främre korsbandsskada i knäleden – en randomiserad studie. Roos, Harald Roos, Ewa
Linden, Christian Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek och skelettets arkitektur. 86
Lorentzon, Mattias The role of normal genetic variations in modulating the relationship between 87 physical activity and bone mass.
Nordström, Peter Betydelsen av Fysisk Aktivitet för Utvecklande av Maximala Benmassan hos män 88 med Specifikt Avseende på Aktiverade Signalsystem.
Pettersson, Ulrika Fysisk aktivitet hos äldre – minskar detta risken för fall och benskörhetsorsakade 89 frakturer? En populations-baserad, prospektiv fall-kontroll studie.
Renström, Per En jämförelse mellan utfall av kirurgisk behandling och icke kirurgisk behandling 90 Swirtun, Linda efter främre korsbandsskada – en prospektiv studie med sex års uppföljning.
Renström, Per Främre korsbandsskador hos fysiskt aktiva kvinnor – biomekaniska skillnader mellan 91 män och kvinnor speciellt vad gäller landning och hopp.
Roos, Ewa Träning och fysisk aktivitet som prevention och behandling vid knäartros. 92
Thomeé, Roland Muskelstyrka och hoppförmåga som prediktorer och kriteria för återgång till fysisk 93 aktivitet efter knäskada.
Werner, Suzanne Prevention mot främre korsbandsskador inom alpin skidåkning. En prospektiv 94 Alricsson, Marie randomiserad och kontrollerad interventionsstudie. Westin, Maria
ORGANISATIONSSTÖD
Svensk idrottsmedicinsk förening (SIMF) 95
Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) 96
Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF) 97
Svenska idrottshistoriska föreningen (SVIF) 98
Svensk förening för Sport Management (SFSM) 99 Aspenberg, Per Senläkning, experimentella och kliniska studier. 76
Dahlberg, Leif Korsbandsskada idag, idrottsinvalid i morgon. Nya diagnostiska metoder att studera 77 Neuman, Paul mekanismer bakom ledproblem.
Ekstrand, Jan Skaderisk vid elitfotbollsspel på konstgräs jämfört med naturgräs. 78 Hägglund, Martin
Forsgren, Sture Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid och TNFalfa vid idrotts- och 79 motionsrelaterade skador i Achilles och patellarsena.
Frohm, Anna Biomekanisk analys av excentrisk knäböj som rehabiliterings- resp. förebyggande 80 träningsövning vid patellartendinopati.
Karlsson, Jon Prospektiv randomiserad studie jämförande kirurgisk och icke-kirurgisk behandling 81 Nilsson Helander, Katarina av akut hälseneruptur.
Karlsson, Magnus Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek, skelettets arkitektur och 82 kardiovaskulära riskfaktorer under tillväxten.
Kartus, Jüri En klinisk, radiologisk och histologisk långtidsstudie av patienter korsbands- 83 Lidén, Mattias rekonstruerade eller revisionsopererade med två typer av autograft. Svensson, Michael
Kvist, Joanna Rehabilitering och funktion efter främre korsbandsskada och rekonstruktion. 84
Lohmander, Stefan Kirurgisk rekonstruktion och rehabilitering jämfört med enbart rehabilitering av 85 Frobell, Richard patienter med främre korsbandsskada i knäleden – en randomiserad studie. Roos, Harald Roos, Ewa
Linden, Christian Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek och skelettets arkitektur. 86
Lorentzon, Mattias The role of normal genetic variations in modulating the relationship between 87 physical activity and bone mass.
Nordström, Peter Betydelsen av Fysisk Aktivitet för Utvecklande av Maximala Benmassan hos män 88 med Specifikt Avseende på Aktiverade Signalsystem.
Pettersson, Ulrika Fysisk aktivitet hos äldre – minskar detta risken för fall och benskörhetsorsakade 89 frakturer? En populations-baserad, prospektiv fall-kontroll studie.
Renström, Per En jämförelse mellan utfall av kirurgisk behandling och icke kirurgisk behandling 90 Swirtun, Linda efter främre korsbandsskada – en prospektiv studie med sex års uppföljning.
Renström, Per Främre korsbandsskador hos fysiskt aktiva kvinnor – biomekaniska skillnader mellan 91 män och kvinnor speciellt vad gäller landning och hopp.
Roos, Ewa Träning och fysisk aktivitet som prevention och behandling vid knäartros. 92
Thomeé, Roland Muskelstyrka och hoppförmåga som prediktorer och kriteria för återgång till fysisk 93 aktivitet efter knäskada.
Werner, Suzanne Prevention mot främre korsbandsskador inom alpin skidåkning. En prospektiv 94 Alricsson, Marie randomiserad och kontrollerad interventionsstudie. Westin, Maria
ORGANISATIONSSTÖD
Svensk idrottsmedicinsk förening (SIMF) 95
Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning (SVEBI) 96
Svensk idrottspsykologisk förening (SIPF) 97
Svenska idrottshistoriska föreningen (SVIF) 98
Svensk förening för Sport Management (SFSM) 99
Förord
Centrum för idrottsforskning (CIF) inrättades 1988. Dess föregångare var Idrottens forskningsråd (IFR) som var en ren RF angelägenhet. För verksamheten svarar en styrelse, som är utsedd av landets universitet och högskolor. En av huvuduppgifterna för CIF är att ekonomiskt stödja forskning som har betydelse för idrott i vid mening. Forskningsansökningar lämnas vid ett tillfälle per år och drygt 200 brukar inkomma. Stöd brukar kunna ges till ungefär hälften av alla projekt. Dessutom stöds ett 15-tal doktorander och f.n. även 12 forskningsassistenter på halvtid. En självklar följd av detta stöd blir att informera om de forskningsresultat som denna satsning ger. Ett av många sätt att föra ut resultaten är denna rapport. Andra sätt är via CIFs egen tidning, hemsida eller de årliga konferenser som genomförs.
Varje år sedan mitten av 70-talet har en sammanställning gjorts över de forskningsprojekt som finansierats med medel från Riksidrottsförbundet (RF) och även sedan början av 90-talet med stöd från utbildningsdepartementet via CIF, vars årliga budget är nu på 20 mkr. Totalt har flera tusen projekt kunnat stödjas genom åren. Detta är årsrapport nr 30.
Under dessa drygt 30 år har intresset för idrottsforskning ökat markant. Ett flertal nya universitet och högskolor har tillkommit, som även visat intresse för idrott som akademiskt ämne. Dessa orter har också tagit ansvar för att bedriva idrottsrelaterad forskning. En breddning av ämnesområdena har också skett. De första åren var inriktningen tydlig mot fysiologi och medicin ur ett prestationsperspektiv. Men numera studeras idrott från en rad utgångspunkter och flertal ämnesområden. En positiv utveckling mot idrottsforskning har skett inom ämnen som historia, psykologi, sociologi, juridik, ekonomi (Sports Management).
Vid bedömning av ansökningarna har CIF hjälp av sitt vetenskapliga råd. Förutom den vetenskapliga kvaliteten bedöms särskilt projektets idrottsliga relevans. Projekt som ej har en klar idrottslig frågeställning kan icke komma ifråga. Varje forskare som beviljats medel för år 2006-07 presenterar här sitt/sina projekt på en sida. Man har även försökt beskriva vilken betydelse projektet har för idrotten. Dessutom har man också angivit var studien finns publicerad. Med dagens utmärkta sökmöjligheter ges därmed möjligheter till ytterligare information.
Syftet är även att rapporten skall kunna fungera som en kontaktkatalog. Därför finns utförliga adresser. Dialogen mellan forskare och idrottens olika aktörer är mycket väsentlig, dels för att fokusera forskningen på väsentliga problem, dels stimulera till att forskningsresultat sprids inom idrottens organisationer och till en bred allmänhet.
Ett varmt tack riktas till de forskare som medverkat och som genom sitt idoga arbete hjälper till att utveckla svensk idrott.
Stockholm i juni 2008
Artur Forsberg Föreståndare CIF KJ 1
Projektets titel: Lärande och medierande verktyg i lärarutbildning i Idrott och hälsa Förf/projektledare: Glenn Kjerland, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet Claes Annerstedt, lektor i pedagogik vid Idrottshögskolan, Göteborgs universitet Institution: Idrottshögskolan, Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet Tel. 031-7862055 [email protected] Projektets nr: 2/06 Nyckelord: Lärande, medierande verktyg, lärarutbildning Idrott och hälsa, aktivitetsteori, intervention.
Syfte och metod Syftet med projektet är att undersöka studenters lärande genom intervention där det skapas interaktion mellan teori och praktik med hjälp av medierande verktyg. Frågeställningar är:
- Hur påverkar interventionspraktiken med nya medierande verktyg studenternas lärande? - Vad lär studenterna i interventionspraktiken med nya medierande verktyg? - Varför lär studenterna i interventionspraktiken med nya medierande verktyg?
Projektet bygger på ett aktivitetsteoretiskt ramverk som grund för både teori och design. Modellen för expansivt lärande genom en s k expansiv cykel utgör grund för intervention och de nya medierande verktyg som implementeras i lärarutbildningen, dvs designen. Analys genomförs med hjälp av en aktivitetsteoretisk matris som grund för analysen av aktiviteten vid utbildningsinstitutionen.
Resultat Resultaten visar att nya medierande verktyg som skapar interaktion mellan teori och praktik, får implikationer för vad, hur och varför studenterna lär i utbildningspraktiken i Idrott och hälsa. Motsättningar uppstår som en konsekvens av de nya verktygen och främjar lärande där studenterna integrerar abstrakta teoretiska begrepp med handlingsorienterad undervisningspraktik.
Projektets betydelse för idrotten Projektet skapar en praktik där lärarestudenter lär genom interaktion mellan teori och praktik. Detta medför att studenternas undervisning i ämnet Idrott och hälsa i skolan i större grad genomförs i relation med pedagogisk och didaktisk teori. Detta kan medföra mer medveten och teoribaserad undervisning, där fokus är på elevers lärande i ämnet. Lärandeformen, interventionen och verktygen skulle också kunna implementeras i utbildning av idrottsledare etc.
Publicering Blir utgiven som lic.avhandling ht 2008. 2
Projektets titel: Kollektiv kollaps – ett gissel i lagidrotter Författare: Erwin Apitzsch Institution, adress, telefon, E-mail: Institutionen för psykologi, Lunds universitet, Box 213, 221 00 Lund. 046-222 9115, [email protected] Projektets nummer: 4/06 Nyckelord: Kollektiv kollaps, emotionell smitta, roller
Syfte, metod: Syftet var att kartlägga förekomsten av kollektiv kollaps i lagidrotter, att identifiera indikatorer på kollektiv kollaps och att komma fram till åtgärder som kan förebygga att en sådan inträffar och som kan användas om den inträffar. Projektet startade med semistrukturerade intervjuer med elittränare i olika idrotter för att få ett underlag för en enkätstudie om förekomsten av och upplevelsen av kollektiv kollaps bland de manliga elitserielagen i handboll, innebandy och ishockey.
Resultat: Studier av tidningsartiklar ledde fram till den preliminära definitionen: Kollektiv kollaps inträffar när en majoritet av spelarna i ett idrottslag plötsligt presterar under förväntad standard i en match av stor, ofta avgörande, betydelse trots en normal eller bra start på matchen eller när laget underpresterar redan från matchstart. Intervjuerna med elittränarna visade att kollektiva kollapser huvudsakligen är ett psykologiskt fenomen, vid vilket känslor spelar en avgörande roll. I enkätstudien deltog endast 39% av elitserielagen. Svar erhölls från 146 spelare och 15 tränare. Av de kollektiva kollapserna inträffar 58% på bortaplan och 42% på hemmaplan. Domarna anses endast av 10% vara orsak till kollektiva kollapser. Det som inträffar vid kollektiv kollaps är att kommunikationen inom laget avtar och blir negativ. Man skäller på varandra och visar med kroppsspråk vad man tycker. Spelarnas beteende (59%) upplevs som den primära orsaken till att kollektiv kollaps inträffar. De tre faktorerna spelarnas beteende, tränarens beteende och uppvärmningen svarar för hela 83% av de uppgivna orsakerna till kollektiv kollaps. Den vanligaste känslan vid kollektiv kollaps är rädslan att förlora (17%).
Projektets betydelse för idrotten: Kollektiv kollaps i viktiga eller avgörande matcher kan ha en förödande effekt på lag som råkar ut för en sådan. Även underprestation i en eller flera matcher har en negativ effekt på spelarnas humör och prestation. Därför är det viktigt att tränare och spelare är medvetna om vilka gruppmekanismer som är verksamma och vilka medel som kan användas för att försöka förhindra kollektiv kollaps och den frustration som den medför.
Projektets publikationer: Apitzsch, E. (2006). Collective collapse in team sports: A theoretical approach (pp 35-46). In F. Boen, B. De Cuyper, & J. Opdenacker (Eds). Current research topics in exercise and sport psychology in Europe. Leuven: LannooCampus Publishers Apitzsch, E. (Submitted for publication). Coaches’ and elite players’ perception and experience of collective collapses. Apitzsch, E. (Submitted for publication). Collective collapse in elite team sports. Baliouk, E., & Sivenius Rattigan, A. (2006). Kollektiv kollaps i fotboll. Bakomliggande faktorer och möjliga åtgärder. Psykologexamensuppsats. Institutionen för psykologi, Lunds universitet. Palmqvist, H., & Svensson, S. (2007). Kollektiv kollaps i ett handbollslag på elitnivå. En studie med fokus på emotionell smitta. Psykologexamensuppsats. Institutionen för psykologi, Lunds universitet. 3
Projektets titel: Vindelälvsloppets uppgång och fall, om endogena och exogena förutsättningar för stora breddidrottsevenemang i glesbygd Författare/Projektledare: Håkan Appelblad Institution: Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Adress: 901 87 Umeå
Telefon, fax, e-post: 090-786 7155, 090-786 6359, [email protected] Projektets nr: 5/06 Nyckelord: Joggning, löparvågen, stafett, individualisering
Syfte: Det övergripande syftet med projektet är att studera Vindelälvsloppets utvecklingsförlopp, och att belysa de faktorer och drivkrafter som ligger till grund för ett stort breddidrottsarrangemang i glesbygd.
Metod: Projektet har delats in i ett par olika delstudier. I denna del av studien har intervjuer genomförts med de centrala funktionärerna i Vindelälvsloppet.
Resultat: Vindelälvsloppet – den 350 km och fyra dagar långa löparstafetten mellan Ammarnäs och Vännäsby - är ett unikt arrangemang. Vindelälvsloppet genomfördes för första gången 1984 och kulminerade i början på 1990-talet med 330 stafettlag vilket betyder ca 6 000 deltagande löpare. I mitten av 1990-talet började nedgången för tävlingen som ställts in från år 2004. Vindelälvsloppet tidiga utveckling kan förklaras av den joggnings- och löparvåg som drog fram i Sverige under 1980-talet. Loppet upplevdes som någonting nytt och spännande, som väl föll in i en allmän hälsotrend. Vidare kan man konstatera det fanns ett stort lokalt engagemang för loppet längs hela Vindelådalen. Nedgångsfasen som inleddes i mitten på 1990-talet kan i första hand förklaras av att löparvågen hade planat ut och intresset för löpning (framför allt långa löpsträckor) minskade. Därtill kan nämnas lagledarnas stora arbetsbelastning i att mobilisera ett lag samt en tilltagande prestationsfokusering som många gånger slog sönder den anda av spex och social sammanhållning som fanns i motionslagen.
Betydelse för idrotten: Vindelälvsloppet har lockat de flesta kategorier av löpare, från världselit till motionslöpare. Lagen utgjordes av olika sammanslutningar såsom byalag, kompisgäng, arbetskamrater och löparklubbar. Huvudsakligen har loppet lockat motionslag. Som mest har 25 tävlingslag och 14 damlag deltagit i stafetten. Bortsett från arrangemanget i sig har säkerligen loppet haft en stor betydelse regionalt för att locka många människor att hålla igång med löpning.
Projektets publikationer: Appelblad, H. (Work in progress) The rise and fall of the road running relay race Vindelälvsloppet in northern Sweden
Appelblad, H. (work in progress) Vindelälvsloppets uppgång och fall, förutsättningar för ett stort breddidrottsevenemang i glesbygd 4
Projektets titel: Barnidrott, BRIS och FN:s barnkonvention: En studie av barns rättigheter och deras idrottande Författare/Projl: Bo Carlsson Institution: Enheten Idrottsvetenskap, Malmö högskola, 205 06 Malmö, 073-0725010 Projektets nr: 7/06 Nyckelord: Mänskliga rättigheter, barnets bästa, idrottspolicy, selektionsmekanismer och beroendeförhållanden. Syfte och metod Vad har barns olika förutsättningar för betydelse för idrottens utveckling? Hur kan idrotten befrämja eller begränsa barns fysiska, psykiska och sociala utveckling? Finns det skillnader mellan pojk- och flickidrotten i det här avseendet? Vad gör att vissa barn utvecklas harmoniskt inom idrottsmiljön, oavsett idrottsliga framgångar, och vad gör i sin tur att andra barn far illa i sin kontakt med barn- eller ungdomsidrotten. Projektet tar sin utgångspunkt i en pågående kartläggning av relationen mellan barn- och ungdomsidrott och vuxenidrotten inom RF:s olika specialförbund. Nämnda projekt belyser vad som är likheter och skillnader i regler och tävlingsformer i olika åldersgrupper i olika idrotter. Ett urval av idrotter analyseras vidare med hänsyn till dess tävlings- och regelsystem. Föreliggande projekt utgörs av strategiskt urval av idrotter där även träningsmetoder, sociala relationer och dagliga rutiner studeras och analyseras. Resultat Inga konkreta empiriska resultat i nuläget (april 2008). Men genom att fokusera studien på rättigheter i stället för olika typer av selektionsmekanismer tillförs studien av barn- och ungdomsidrotten en helt ny dimension. Vad görs för att barn ska idrotta utifrån sina egna förutsättningar och vilka problem brottas idrotten med när det gäller att anpassa idrotten efter ”barnens bästa”, när det gäller tävling såväl som lek och träning. Projektets betydelse Förstudien har utmynnat i ett större projekt, ett doktorandprojekt (Kristin Fransson), finansierat av Sparbanksstiftelsen Skåne. Projektet har även utmynnat i etablerade kontakter (styrelseuppdrag) i BRIS. Den statliga utredningen (Idrottsstödsutredningen) har även fått ett barnperspektiv, i vilket barns rättigheter och trygghet betonas. Publikationer Carlsson, Bo & Fransson, Kristin (2005) ”Barn och idrott i ljuset av FN:s barnkonvention” [Youth Sport in the Light of UN Declaration of Childrens Rights]; Svensk idrottsforskning, 3:72-4. Carlsson, Bo & Fransson, Kristin (2005) “Youth Sport in Light of the Swedish Sports Confederation and the Children’s Right in Society, e.g.” idrottsforum.org (12 sidor). Carlsson, Bo & Fransson, Kristin (2005) “Youth Sport in the Light of the Swedish Sports Confederation and the Children’s Right in Society, e.g.” Paper presented at The Eleventh Congress of the International Association of Sports Law (IASL), 28 November 2005, Univ. of Johannesburg (“Fighting Abuse in Sport”). Carlsson, Bo & Fransson, Kristin (2006) “Global Missioners, but Domestic Blindfolded! Marketing Sport, Social Responsibility, and the Paradoxes of Youth Sports and Ethics”; Paper presented at Children and Sport: Philosophical Dimensions, May 31–June 2, 2007, London, Ontario, Canada Carlsson, Bo & Fransson, Kristin (2006) Regler och tävlingssystem i barn- och tidig ungdomsidrott. [Rules and Competion in Youth Sports]. Riksidrottsförbundet: FoU 2006:2. Carlsson, Bo, Backman Jyri & Fransson Kristin (2006) ”Kan rätten förbättra idrotten och dess miljöer? En reflektion kring två rättsfall från barn- och ungdomsidrotten” [Will the Law Contribute the Improvemet of the Sport Quality?] ; Svensk idrottsforskning, 1:30-4. 5
Projektets titel: Motionsvanor i förändring – En uppföljning av ca 2000 kvinnor och män från 15 till 53 års ålder. Författare: Lars-Magnus Engström Institution: Utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner. Stockholms universitet. Adress: 106 91 Stockholm Telefon, e-post: 070 7685005, [email protected] Projektets nr: 9/06 Projektledare Lars-Magnus Engström Nyckelord: Motionsvanor, idrottsvanor, uppföljning, ungdom, vuxna.
Syfte: Huvudsyftet med studien är att belysa hur olikheter i idrottsliga erfarenheter under barn och ungdomsåren, liksom också skillnader i social bakgrund, avspeglas i motionsvanor som medelålders. En övergripande fråga är om människor har jämlika chanser att bli motionsutövare. Som teoretisk plattform för analysen av förändringar i ungas och medelålders kvinnors och mäns livsstilar har utgångspunkt tagits i Bourdieus teoretiska referensram och begreppsapparat.
Metod: Personerna som ingår i denna uppföljningsstudie kontaktades första gången 1968, då de var i 15 årsåldern. Förnyad kontakt och informationsinsamling har sedan, företrädesvis via postenkät, tagits med samma undersökningsgrupp vid ytterligare sex tillfällen 1973, 1978, 1983, 1994, 2001 då de som bodde i Skåne län (tidigare Malmöhus) kontaktades, och nu senast 2007, då alla kontaktades på nytt. 77 procent av den totala gruppen, och som var möjlig att nå, besvarade formuläret.
Resultat: Det mest frapperande, och kanske mest oväntade, resultatet var att det med hjälp av uppgifter om kulturellt kapital och idrottshabitus från 15 års ålder gick att göra en förhållandevis säker prognos om motionsvanor 38 år senare, medan omfattning av idrottsutövning och medlemskap i idrottsförening hade mindre betydelse sammanhanget. Det råder ingen tvekan om att huruvida man i medelåldern är aktiv motionsutövare eller ej är mycket tydligt kopplat till social position och då särskilt till utbildningskapital. Det utbud av aktiviteter, som erbjuds denna medelålders generation, är företrädesvis anpassat till medelklassens livsstil och till vad som i denna sociala kategori igenkänns som värdefullt och statusgivande. Man kan därmed påstå att motionsutövning utgör en social markör och att idrott, motion och friluftsliv i högsta grad är socialt och kulturellt impregnerade.
Betydelse för idrotten: Det starka samband som erhölls mellan å ena sida bredden i den idrottsliga erfarenheten från ungdomsåren och betyget i idrottsämnet och å den andra sidan motionsvanor långt senare i livet leder till slutsatsen att skolan utgör en central arena för påverkan. För idrottsrörelsens del måste dörrarna öppnas för fler och barnen måste ges möjlighet att prova på flera idrotter. Den idrottsliga inlärningen bör således breddas och fördjupas.
Projektets publikationer: Engström, L.-M. Who is physically active? Cultural capital and sports participation from adolescence to middle age - A 38-year follow-up study. Submitted, March 2008. Engström,L.-M och Lindgärde, F. Motion och upplevd hälsa bland medelålders män och kvinnor. Svensk Läkartidning, 2003. Engström,L.-M. Idrott som socialmarkör. HLS Förlag, 1999.
6
Projektets titel Självförtroende och fysisk aktivitet Författare/projektledare Ingegerd Ericsson Institution Idrottsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola Adress Nordenskiöldsgatan 10, 205 06 Malmö Telefon, e-post 040 665 83 10 Projektets nr 11/06 Nyckelord Idrott och hälsa, motorik, motorikobservationer, skolbetyg
Syfte Att studera relationer mellan motorisk förmåga, självförtroende och skolprestationer i Bunkefloprojektet -en hälsofrämjande livsstil. Studien utgår från frågeställningarna: Får utökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan positiva effekter för elevers a) motorik (balans- och koordinationsförmåga), b) självförtroende och/eller b) skolprestationer?
Metod Studien är hypotetiskt-deduktiv och prövar följande hypoteser: 1. Det finns ett samband mellan motorisk förmåga och självförtroende. 2. Det finns ett samband mellan självförtroende och skolprestationer i svenska och matematik. 3. Utökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan får positiva effekter för elevers självförtroende och skolprestationer. Elever i en interventionsgrupp som haft schemalagd idrott & hälsa-undervisning en lektion per skoldag + extra motorikträning vid behov jämförs med elever som haft endast skolans ordinarie idrott & hälsa två lektioner per vecka. Totalt ingår ca 500 elever i studien. För att studera förändringar i självförtroende över tid följs eleverna genom skolåren och samma enkät som eleverns besvarade skolår 3 ges under vårterminen skolår 9. Motorikobservationer med ett modifierat MUGI observationsschema genomförs för att studera förändringar i motorisk förmåga.
Resultat En preliminär databearbetning visar att de hittills undersökta eleverna i interventionsgruppen har signifikant bättre motorisk förmåga än eleverna i jämförelsegruppen. De har också bättre slutbetyg i idrott och hälsa skolår 9 än jämförelsegruppens elever. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan interventions- och jämförelsegrupp när det gäller självförtroende skolår 3. Det skulle kunna bero på att eventuella effekter på självförtroende av ökad fysisk aktivitet och förbättrad motorisk förmåga inte visar sig så tidigt som efter ett eller två års intervention. Det blir därför intressant att se om resultaten blir annorlunda när eleverna i skolår 9 besvarar samma enkätfrågor. En faktoranalys indikerar en högra grad av validitet i skolår 9 än i skolår 3.
Betydelse för idrotten Om de positiva effekter som märktes på elevernas skolprestationer skolår 2 visar sig vara bestående och om dessutom ökad fysisk aktivitet och motorisk träning får positiva effekter på elevers självförtroende kan det få betydelse för synen på skolämnet idrott och hälsa i Sverige, både vad gäller omfattning och innehåll. Tänkbart är att resultaten även kan få betydelse för innehåll och arbetssätt i föreningsledd idrott.
Publikationer inom projektets ram (en utförlig förteckning finns på www.mugi.se) 1. Ericsson, I. (2006). Motor skills, attention and academic achievements - an intervention study in school year 1-3. Accepted for publication in the British Educational Research Journal, 2006-05-30. 2. Ericsson, I. (2007). Motorikobservationer och skolprestationer. Nordisk pedagogik, (2), 111-118. Tillgänglig 2007-08-19 på MUEP Malmö University Electronic Publishing; 07-11-21 på http:// www.idrottsforum.org/articles. 3. Ericsson, I. (2007). MUGI observation checklist. An alternative to measuring motor skills. Accepted for publication in The Asian Journal of Exercise & Sports Science, 2007-09-17. 4. Ericsson, I. (2008). To measure and improve motor skills in practice. International Journal of Pediatric Obesity, 3(1), 21-27. 7
Projektets titel Svenska idrottsledare. En deskriptiv och kvalitativ undersökning av ledarskap i svensk idrott. Projektledare PG Fahlström Institution Institutionen för pedagogik, Växjö universitet 351 95 Växjö Telefon, fax, e-post 0470/70 80 55, 0470/70 89 74, [email protected] Projektets nr: 13/06
Syfte och metod: Projektet ingår i forskningsprogrammet Idrottens ledarskap vars syfte är att på olika teoretiska och empiriska vägar vidga kunskaperna om och förståelsen för idrottens ledarskap i vid bemärkelse. Med ledarskapet i vid bemärkelse menas att fokus kan var så väl ledaren, följare/följarna som den miljö i vilket ledarskapet utövas. Projektet Svenska idrottsledare består av fyra delstudier varav av den första – en deskriptiv studie för att kartlägga svenska idrottsledare med hjälp av LSS Ledarship Scale of Sports - genomfördes under 2006. Undersökningen vände sig till coacher inom lagidrotterna fotboll, handboll, innebandy och ishockey. I studien användes det välkända LSS-formuläret som inkluderar 40 items. Dessutom hade frågeformuläret utökats med 25 demografiska bakgrundsfrågor t ex ålder, kön, utbildning, specifik idrottsutbildning, idrottserfarenhet, tränarkarriär, för att möjliggöra vidare analyser av LSS-resultaten.
Betydelse för idrotten: Idrottsledare och coacher får ofta stor uppmärksamhet. De anses ha stor betydelse för framgång för de aktiva – såväl inom individuella idrotter som inom lagidrotter. Deras ledarstil och sätt att arbeta blir ofta fokuserat på olika sätt i media. I dessa sammanhang anses ofta de svenska ledarna representera en ledarstil som skiljer sig från ledare från andra länder. De anses vara moderna, humana, delegerande etc. Ibland talas till och med ett Swedish Management Men vi vet egentligen mycket lite om hur tränarna är, hur de aktiva uppfattar dem etc. Medan ledarskapsforskningen är mycket omfattande internationellt har de svenska idrottsledarna i mycket liten utsträckning studerats vetenskapligt. Mot den bakgrunden är det intressant att studera området närmare. Kunskapen om det svenska idrottsledarskapet kan också sättas in i ett internationellt sammanhang genom användandet av en etablerad metod som gör jämförelser möjliga. Detta projekt syftar till att belysa det svenska ledarskapet och det kan förhoppningsvis bidra till en mer teoretisk och långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området. Samtidigt kan resultaten komma till användning i olika utbildningssammanhang såväl på högskolenivå som inom svensk tränar-(coach-) utbildning. Arbetet kan också förhoppningsvis bidra till en mer insiktsfull och kritiskt nyanserad diskussion om ledarnas verksamhet och ledarstil och betydelse.
Resultat: Resultaten visade på stora likheter coacherna i fotboll, handboll och innebandy. De visade på högre värden på social support och positive feedback/reward och visade mer democratic än autocratic behaviour. Ishockeycoacherna, däremot, visade på andra svarsmönster. De hade högre värden på autocratic behaviour och training/instruction än de övriga coacherna.1 Resultaten indikerade också att coacherna i alla fyra idrotterna med egen aktiv bakgrund på högre nivå visade mera visade mera autocratic och training/instruction behaviour. Resultaten kan förstås utifrån coachernas liknande erfarenheter och den nationella idrottskultur som leder till konformitet och enhetlig syn på coaching.
1 Fahlström, PG, In search of the Scandinavian coach. A descriptive study of coaches I four Swedish sports using a devel- oped LSS-questionnaire. Paper till EASMs konferens i Nicosia, september, 2006. 8
Projekt: Idrott, mångfald och etnisk representation Projektledare. Jesper Fundberg Institution: Enheten för Idrottsvetenskap, Malmö högskola Adress: Nordenskjöldsgatan 8-10, 040- 665 81 54, [email protected] Projekt nr: 14/06 Nyckelord: Idrott, mångfald, etnisk representation, makt
Syfte, resultat, betydelse för idrotten: Idrottsrörelsen beskrivs ofta som en god mötesplats för människor med olika bakgrunder. Här kan människor oavsett social klasstillhörighet, etnisk bakgrund och kön vara med, möta andra och utvecklas står det i policydokument. Det som gör dessa möten möjliga är tillgängligheten; idrottens språk är internationellt, den är relativt billigt som fritidssysselsättning och den anses vara värderingsmässigt vidsynt. Ändå vet vi att alla inte känner sig välkomna i och till idrottsrörelsen. Ibland uppstår konflikter på och vid sidan av idrottens arenor, utslagningsmekanismer omtalas då och då och statistik visar att aktiviteterna attraherar olika grupper olika mycket (Riksidrottsförbundet 2002).
Det paradoxala är idrottens självbild; den ses som en rörelse med öppna dörrar och få formella hinder och med attraktivt innehåll och ändå tycks det finnas människor som inte känner sig välkomna, som upplever hinder att vara med och som inte ser sig själva som en självklar del av denna rörelse. Denna studie problematiserar och analyserar idrottens relation till etnisk mångfald med främst fokus på representations- och attitydfrågor.
Metod Den metod som kommer att användas är både kvalitativ och kvantitativ. Genom att intervjua företrädare inom berörda specialförbund närmar jag mig ovan nämnda frågor om attityder och värderingar. Kartläggningen av representation har både kvalitativa och kvantitativa delar. Jag kommer att arbeta med en enkät som fylls i av ett antal nyckelpersoner.
Publicering Resultat från projektet är publicerat i rapportserien Idrottens ledarskap, utgiven av Riksidrottsförbundet: Är den ideella ledaren den ideala? Om representation och etnisk mångfald i svensk idrott. 9
Projektets titel: Från ingenjörsarbete till omvårdnad. Genusrelationer och konstruktion av manligt och kvinnligt inom svensk travsport 1900-2005 Författare/ projektledare: Professor Mats Greiff Institution: Historiska studier/IS, Området för lärarutbildning, malmö högskola Adress: Malmö högskola, 20506 Malmö Telefon/e-post: 040-6658026, [email protected] Projektnummer: 16/06 Nyckelord: Travsport, genusrelationer, genuskonstruktion, historia
Syfte: Syftet med projektet är att problematisera självbilden att travet är en ”sport för alla” och bl a studera den feminisering som skett inom svensk travsport under andra hälften av 1900-talet och som fortfarande pågår. Vidare är syftet att analysera vilka mekanismer som skapat och bidragit till att upprätthålla mäns över- och kvinnors underordning inom travsporten.
Resultat: Projektets har visat på hur den kvantitativa feminiseringen av travsporten gått hand i hand med hur yrkeskvalifikationer som ansetts nödvändiga för att arbeta med hästar konstruerats om från en manlig till en kvinnlig genuskodning. Ett annat resultat är att kvinnornas inträde i sporten inneburit att en tydlig genushierarki skapats. En genushierarki som bara kan förklaras när klass och generation tillförs som analysinstrument. Unga arbetarklasskvinnor hamnar i botten och möjligheterna för avancemang uppåt ter sig som små. Det beror bl a på hur manliga nätverk bidrar till att upprätthålla en manlig dominans i sporten.
Projektets betydelse för idrotten: Hästsport, i synnerhet travsporten är i hög grad ett outforskat fält inom humaniora och samhällsvetenskap i Sverige. Inte ens inom den idrottsvetenskapliga eller fritidsvetenskapliga forskningen har den fått någon större uppmärksamhet. Således finns en idrottsrelevans bara i att fokusera travsporten. Det bidrar till att öka den generella kunskapen om idrotten i Sverige. Genom fokuseringen på genusrelationer och på hur manligt och kvinnligt konstruerats kan projektet bidra till en ökad jämställdhet inom travsporten. Kunskap som produceras kan på olika sätt ligga som grund för åtgärder för att underlätta för kvinnor inom sporten. Men projektet kan också i hög grad öka kunskaperna om vilka mekanismer som bidrar till att skapa och upprätthålla manlig över- och kvinnlig underordning inom idrotten som helhet. På så sätt kan det bidra till en ökad jämlikhet inom hela idrottsrörelsen.
Publicering inom projektet: Greiff, Mats, ”Stallbacken då och nu”, i Travet i våra hjärtan, Stockholm 2006. Greiff, Mats & Hedenborg, Susanna, ”Bakom kulisserna: Kvinnorna kämpar på stallbacken”, i Jägersro 100 år, Malmö 2007. Greiff, Mats & Hedenborg, Susanna, ”’Jag är nog lite som en mamma till mina passhästar och skämmer bort dem’. Om manligt och kvinnligt inom trav- och galoppsporterna”, i I sulky och sadel. Trav- och galoppsportens 1900-talshistoria, Stockholm 2007. Greiff, Mats, ”’Presumably I am like a mother to the horses I tend’. Gender Relations within Harness- Racing in Sweden 1930-2005”, i ASSH Studies #23, Sydney 2007. Greiff, Mats & Hedenborg, Susanna, “Genus och arbetsdelning”, i Vår kallblodstravare. Från lanthäst till folkets häst, red: Hans-Erik Uhlin, Ljusdal 2007. 10
Projektets titel: Positiva och negativa prestationsemotioner hos tävlingsidrottare Författare: Peter Hassmén, Carolina Lundqvist, m fl. Institution: Psykologiska institutionen, Stockholms univ., 106 91 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-16 36 84, 08-15 93 42, [email protected] Projektets nr: 17/06 Projektledare: Peter Hassmén Nyckelord: Emotioner, idrottsprestation, tävlingsidrottare
Syfte: Syftet är att undersöka positiva och negativa prestationsrelaterade emotioner av relevans för elitidrottare såväl innan, under som efter tävlingar. Vilka ”renodlade” emotioner – förutom tävlingsängslan/ oro – som är de mest centrala för tävlingsidrottare är en fråga som få försökt besvara empiriskt. Kunskap saknas även kring vad som kännetecknar de specifika emotioner som idrottare upplever, vilka kognitiva processer som emotionerna grundar sig i, emotioners positiva och negativa konsekvenser för idrotts prestationen, samt interaktionen mellan positiva och negativa emotioner. Målet med projektet är att bättre förstå (1) på vilket sätt emotioner påverkar idrottspresta tioner, (2) förhållandet mellan positiva och negativa emotioner i relation till prestation, (3) hur individuella personlighetsdrag påverkar emotionella mönster med fokus på beteenden och reaktioner i och efter tävlingssituationen, samt (4) på vilket sätt denna kunskap kan omsättas i den praktiska verkligheten, främst i form av mental träning. Såväl individuella som lagidrottare ingår i undersökningspopula tionen.
Metod: Kvalitativa intervjuer används för att identifiera de prestationsemotioner som idrottare upplever relevanta före, under och efter en prestation. En jämförelse sker sedan med existerande mätinstrument, i syfte att vidareutveckla dessa för att därigenom skapa en bättre möjlighet att mäta intensiteten hos de identifierade emotionerna. Ansatsen är därmed både kvalitativ och kvantitativ med såväl nomotetiska som ideografiska metoder.
Resultat: Intervjuer med idrottare har börjat samlas in och sammanställas för att därigenom lägga grunden till ett nykonstruerat mätinstrument.
Betydelse för idrotten: Emotioner, dvs. kortvariga men intensiva känslomässiga reaktioner på händelser eller situationer, ingår som en naturlig del både i livet i stort och inom idrotten. Effekterna av känslomässiga fluktuationer blir dock ofta mycket markanta inom elitidrotten, där positiva emotioner kan hjälpa prestationen och återhämtningen medan negativa emotioner kan stjälpa desamma. Med större kunskap om prestationsrelevanta emotioner samt deras interaktion med individuella personlighetsdrag kan den mentala träningen anpassas och styras i större utsträckning än vad som ofta nu är fallet. Den potentiella nyttan för svensk elitidrott är därmed betydande.
Publikationer: Lundqvist, C. (2006). Competing under pressure: State anxiety, sports performance and assessment. Akademisk avhandling. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Lundqvist, C., & Hassmén, P. (2006). Är positiva prestationsemotioner viktigare än vi tidigare trott? Svensk Idrottsforskning, 15 (3), 61-63. Lundqvist, C., & Kenttä, G. (2008). Emotioner inom idrott och dess betydelse för återhämt ning. Svensk Idrottsforskning, 17 (1), 40-45. 11
Titel: Idrottsskildringen i svensk roman intill 1960 Författare: Birger Hedén Adress: Språk. och litteraturcentrum, Litteraturvetenskap, Lunds universitet, Box 201, 221 00 ,Lund Tel: 046-222 84 74, fax 046-222 42 31, e-post birger.heden @litt.lu.se Projekt: 18/06 Nyckelord: roman, komparation, idrott, ideologi, berättarteknik.
Syfte: Att genomföra en komparativ studie av idrottsskildringen i svensk roman intill 1960 med koncentration på romaner där boxning, friidrott och fotboll skildras. Det komparativa perspektivet avser den svenska romanen ställd mot en internationell bakgrund, i huvudsak amerikanska, tyska och franska romaner, därutöver i mindre omfattning engelska, italienska och nordiska. Rent allmänt måste framhävas vikten av att teckna en ingående bild av idrottsskildringen i det internationella perspektivet, eftersom i princip ingenting har skrivits på svenska om detta. För övrigt knappast något om svensk idrottsskildring heller. Några grundläggande frågor/områden som ligger inom ramen för syftet är följande: Vilka idrotter har varit aktuella att skilda? När uppträder idrott i romaner? Sportjournalistikens betydelse. Vilka är de specifika berättarformerna? Vilka är de narrativa funktionerna? Symbolik, ideologi, genusaspekter och samhällskritik i idrottsskildringen. Professionalismen och amatöridrotten.
Resultat: Vad som hittills framkommit är insikten om det stora behovet att ställa den svenska idrottsskildringen mot den internationella, bland annat för att det svenska materialet, trots allt, är begränsat. Dessutom finns det, särskilt i Tyskland, Frankrike och USA, en forskning kring den litterära idrottsskildringen som utmärks av både bredd, djup och goda analyser (främst av boxning, som är den stora sporten i romaner och noveller) samt av uppslagsrika diskussioner (som kan inhämtas bland annat i konferensrapporter). Projektet beräknas slutfört under 2009 och avses att redovisas i en bok.
Projektets betydelse för idrotten: Nästan ingenting är gjort på litteraturvetenskapens område när det gäller idrott. En undersökning av idrottsskildringen i tidig svensk roman kan bidra till ökad kunskap om idrott och samhälle, men också ge en föreställning om idrottens ideologiska och symboliska funktioner. Vidare är av intresse att se vilka motiv som är frekventa (till exempel vinnare–förlorare) och hur de kan tolkas. Undersökningen kommer också att lägga en god grund för forskning kring idrottsskildringen i prosan efter 1960.
Publicerat i anslutning till projektet: se http://www.sol.lu.se/person/BirgerHeden 12
Projektets titel En fråga om kostnad. Idrottsutövningens hushållsekonomiska förutsättningar 1965-2005. Projektledare Susanna Hedenborg Institution Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala Universitet Adress Box 513, 751 20 Uppsala 040-6658385 [email protected] E-post Projektets nr 19/06 Nyckelord Barnidrott, hushållsekonomi, direkta- och indirekta kostnader
Syfte och metod Målet med vår forskning är främst att studera hur idrottsföreningar definierar hushållens kostnader för barn- och ungdoms idrott samt hur hushållen upplever dessa kostnader. Vi skiljer mellan direkta och indirekta kostnader där det ideella/obetalda arbetet definieras som en indirekt kostnad. Centrala frågor studien är: Hur upplever föreningarna respektive hushållen kostnaderna? Har man sett kostnaderna som ett problem? Hur har föreningarnas resonemang gått om kostandsfrågan och avvägningen mellan direkta och indirekta avgifter samt hur har man agerat i frågan? Förstudien avser såväl en jämförelse mellan olika idrotter och en undersökning av utvecklingen över tid som centrala. För undersökningens genomförande är olika typer av föreningsdokument en viktig grund, men framför allt har intervjuer med föreningsrepresentanter och hushållsmedlemmar en avgörande betydelse.
Resultat 1) att framställa en enkät som ska användas för att undersöka hur blivande idrottslärare och idrottsvetare ser på kostnaderna för barns och ungdomars idrottande. Enkäten ska delas ut och svaren ska analyseras under 2008. 2) att framställa två forskningsansökningar till FAS respektive Vetenskapsrådet. Den förstnämnda ansökan resulterade i en post-doc tjänst på heltid i två år för att arbeta med en studie med titeln Det ideella arbetet – en förutsättning för barns organiserade idrottsutövande? Den andra ansökan resulterade i anslag från VR för projektet Folkhemshästen, där bland annat barns- och ungdomars ekonomiska och sociala möjligheter att utöva ridsport ska undersökas.
2. Inför ansökningarna har uppsatser med utgångspunkt i forskningsidén presenterats vid två seminarier på Malmö högskola (vid enheterna Idrottsvetenskap och Historiska studier) samt vid ett seminarium med det nationella idrottshistoriska nätverk som administreras av historiska institutionen, Stockholms universitet och idrottshögskolan i Stockholm. Forskningsidén har även presenterats internationellt vid en ESSCH-konferens i Amsterdam samt en CESH-konferens i Wien.
3. Vidare har ett internationellt forskningssamarbete påbörjats med Sport Studies vid Stirling University. Detta ska leda till att projektets resultat ska kunna jämföras med resultat från Skottland och Storbritannien, med målet att belysa den svenska idrottsmodellens konsekvenser för barn- och ungdomsidrotten. Under året ska en enkät som är utarbetad av projektet tillsammans med Joyce Kay (Sport Studies, Stirling University), delas ut och analyseras.
Betydelse för idrotten De ekonomiska och sociala villkoren för barns idrottande är en aktuell fråga på såväl förbunds- och föreningsnivå som i samhället i stort. Undersökningar av skillnaderna vad beträffar kostnader för olika idrotter har uppmärksammats i media. Vidare har tidigare studier bland annat visat att barn till ensamstående föräldrar idrottar i mindre utsträckning än barn som bor tillsammans med båda sina föräldrar. Fortsatta studier förväntas kunna visa på vilka ekonomiska hinder som gör att inte alla barn har möjlighet att idrotta på samma villkor samt i förlängningen påverka samhället i en riktning så att visionen om en idrott för alla möjliggörs. 13
Projektets titel: Ett forskningsprojekt kring ”Idrott och alkohol” Författare: Lennart Johansson Institution: Kronobergsarkivet; Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet Adress: Västra Esplanaden 9 A, 352 31 Växjö; Växjö universitet, 351 95 Växjö Telefon, e-post: 070-6558806; [email protected] Projektets nr: 22/06 Projektledare: Lennart Johansson Nyckelord: Idrott, alkohol, skötsamhet, sponsring, reklam, alkoholservering, idrottsarenor
Syfte: Föreliggande forskningsprojekt avser att ur ett kulturhistoriskt perspektiv analysera och öka förståelsen kring kopplingen mellan idrott och alkohol och hur detta speciella förhållande utvecklats inom ramen för den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Den formativa perioden under mellankrigstiden ger den bakre gränsen för undersökningen, som därefter systematiskt kommer att leda fram till sekelskiftet 2000. Idrott och alkohol är till synes två storheter som inte går att förena; en kombination som inte bara i ett prestationssammanhang utan också moraliskt framstår som förkastlig. RF, klubbar och förbund tar avstånd från kombinationen alkohol och idrottsutövning och understryker att alkohol inte är förenligt med deras policy och idrottsutövande på elitnivå och att fixstjärnorna har ett speciellt ansvar som föredömen för det uppväxande släktet. Ändå förekommer bryggerireklam och sponsring allt oftare på arenor och på klubbdräkter och flera klubbar har i samarbete med hugade bryggerier lanserat speciella öl för respektive lag. I de nya ishockeypalatsen blir viplogerna med god mat och alkohol ett allt mer framträdande och viktigare inslag för att locka sponsorer. Det finns en rad intressanta frågeställningar kring idrottsrörelsen och den sedan 1990-talet allt mer liberala alkoholpolitiken. Hur korresponderar idrottsrörelsen syn på alkohol i relation till den allmänna liberaliseringen av alkoholpolitiken och hur har den förändrade dryckeskulturen påverkat idrottsrörelsen agerande? En intressant aspekt att undersöka är hur kommunerna har agerat på kraven från föreningarna att få servera alkohol i speciella viploger på arenorna i samband med idrottsevenemang.
Resultat: Forskningen har inledningsvis koncentrerats till perioden 1930-1960 och idrottsrörelsens nära koppling till skötsamhetsprojektet; hur idrottsrörelsen och delar av nykterhetsrörelsen kom att samarbete och hur synen på idrott och alkohol förändrades. Projektet fokuseras nu på det sista decenniet och den allt mer liberala synen på alkohol både på idrottsarenor och i samhället i stort.
Betydelse för idrotten: Idrottsrörelsens relation till alkoholen har varit och är en intressant problemställning som belyser spänningsfältet mellan idrott som fysisk fostran, professionalitet och prestation å ena sidan och idrottsevenemangen som upplevelseindustri å andra sidan.
Publikationer: Lennart Johansson, ”Några tankar kring idrott och alkohol”, i Svensk Idrottsforskning. Organ för Centrum för Idrottsforskning Nr. 4/2006. Lennart Johansson, ”Vem vill spola kröken? Några tankar kring idrott och alkohol”, i Inkast. Idrottsforskning vid Växjö universitet (Redaktörer: PG Fahlström, Magnus Forslund & Tobias Stark), 2006. 14
Projektets titel: Utmattad eller fullt engagerad som coach, en jämförelse mellan situationen i olika länder. Författare: Göran Kenttä Institution: Gymnastik- och Idrottshögskolan, Box 5626, 114 86 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-402 2271, 08-224403, [email protected] Projektets nr: 23/06 Nyckelord: coach, utmattning, engagemang, mästerskapssituation, återhämtning
Syfte, Metod: Det övergripande syftet är att studera coachens situation med avseende på graden av utmattning, alternativt graden av engagemang, samt hur coachen upplevs av sina idrottare. Delstudie 1:s huvudsyfte är att undersöka förekomsten och graden av utmattning respektive engagemang hos huvudcoachen. Delstudie 2:s huvudsyfte är att jämföra svenska coachförhållanden med ett antal andra länder via en tvärkulturell studie, samt att studera förmågan att balansera egen arbetsbelastning och återhämtning. Delstudie 3:s huvudsyfte är att studera hur olika grader av utmattning respektive engagemang hos huvudcoachen upplevs av berörda idrottare. Samtliga studier omfattar en datainsamling med demografiska frågor, standardiserade självskattningsinstrument, samt ett antal öppna frågor. De standardiserade instrumenten avser bland annat att mäta graden av utmattning respektive engagemang, samt ett antal personlighetsdispositioner som kan ställas i relation till nivå av utmattning.
Resultat: Samtliga 53 fotbollscoacher från herrallsvenskan, superettan, och damallsvenskan undersöktes med avseende på graden av utmattning. Resultaten visade att 35% av coacherna i damallsvenskan uppvisade höga nivåer av emotionell utmattning mätt med Maslach Burnout Inventory, i jämförelse med 0% av coacherna i herrallsvenskan. En sannolik förklaring är att endast 14% av coacherna i damallsvenskan var heltidsanställda i jämförelse med 100% i herr-allsvenskan. Det fanns med andra ord en stor andel dubbelarbetande coacher i damallsvenskan i jämförelse med de andra ligorna. Konklusionen är att coacherna i damallsvenskan upplever sin situation som mer betungande sannolikt på grund av att resurserna är mer begränsande i damfotboll än herrfotboll. Tre år senare intervjuades åtta av de coacher som uppvisat de högsta utbrändhetsnivåerna. Det visade sig att sju av åtta hade sänkt sina utbrändhetsnivåer som en konsekvens av att de förändrat sin coachsituation med eller utan ett längre uppehåll från idrotten. Den enda coachen som fortsatt utan förändring uppvisade fortfarande höga nivåer av utbrändhet. Den internationella studien är under bearbetning och omfattar 132 landslagscoacher från fyra nationer (Kanada, Sverige, Storbritannien, samt USA).
Betydelse för idrotten: Belastningsrelaterade avhopp är att betrakta som ett misslyckande för den enskilda individen och i ett större sammanhang är detta även negativt för idrottsrörelsen och samhället. Det är önskvärt att förbättra coachens arbetssituation. En ökad förståelse och kunskap om sambandet mellan stress och återhämtning är central. Det är även viktigt att känna till hur ett utmattningstillstånd påverkar den egna arbetsförmågan och därmed även idrottaren. Genom att uppmärksamma coachens situation skapas förutsättningar för en mer välbalanserad tillvaro, vilket främjar positiva effekter på flera håll i idrottsrörelsen.
Publikationer: *Werthner, P., Kenttä, G., & Durand-Bush, N. (2006). A Comparative Analysis of Olympic Coaches and Their Work-Life Balance – Are Coaches Stressed and Burned-out? Proceedings from The CAC’s annual Petro-Canada Sport Leadership sportif conference. Vancouver, Canada: Canadian Coaching Association. *Hjälm, S., Kenttä, G., Hassmén, P., & Gustafsson, H. (2007). Burnout among elite soccer coaches. Journal of Sport Behavior, 4, 415-427. *Hassmén, P, Kenttä, G, & Hjälm, S. (2007). Football coaches recovery from burnout. In: K. Moore (Ed.), Proceedings of the 42nd Annual conference – psychology making an impact. Melbourne, Australia: The Australian Psychological Society Ldt. 15
Projektets titel: Effekter av avspänningsträning och specifik skjutträning på återhämtnings- och skjutförmåga hos skidskyttar Författare: Marko Laaksonen, Jan Lisspers, Mats Ainegren Institution: Institution för hälsovetenskap och Institutionen för Samhällsvetenskap, Mittuniversitetet Adress: Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 83125 Östersund Telefon, fax, e-post: 063-16 55 74, 063-16 56 26, [email protected] Projektets nr: 24/06 Projektledare: Marko Laaksonen Nyckelord: skidskytte, skjutförmåga, prestation,
Syfte: Syftet med denna studie är att, i en kontrollerad, experimentell design, utvärdera effekterna av en kombinerad avslappningsträning (”Tillämpad Avspänning, TASP”) och specifik ”torrträning” av skjutning (dvs. statisk simulering av skjutpositionen utan patroner och utan respektive med avfyrning) på skjutförmåga hos skidskyttar.
Metod: Innan och efter 10 veckors kombinerad avslappnings- och torrträning eller 10 veckors kontrollperiod genomfördes 1) ett test för att mäta maximal aerobeffekt (VO2max) och maximal belastning på rullskidor samt 2) ett simulerat skidskyttetest på submaximal arbetsintensitet. Det submaxila testet inleddes med 20 skott i vila i stående position. Därefter simulerades en skidskyttetävling där tre fyra minuters intervaller, först på 75% av
VO2max och efter 5 minuters vila på 90% av VO2max, genomfördes. Efter intervaller 2 och 3 skjuts 5 skott (totalt 10 skott per intensitet) i stående position (fig.1). Försökspersonerna använde sina egna skidskyttegevär som var utrustade med laserutrustning. Både träffbildens storlek för alla skott, samt pipans rörelse en sekund innan varje skott registrerades.
Kombinerad avslappnings- och torrträning bestod först av separat avslappnings- och torrträning för 3 veckor. Därefter integrerades avslappningsträning på torrträning och vidare till vanlig skjutträning under de resterande 7 veckorna. Kontrollgrupp fortsatte sin vanliga skjutträning och rekommenderades att inte ändra sin skjutträning under denna 10 veckors period.
tt tt o o k k tt s s o t t 5 5 k t t ) o o s a k k 0 l s s 2 (vi 5 5
VO2max
75% VO2max 90% VO2max
> -3 0 10 20 30 40 50 dagar Tid (min) Fig 1. Studiedesing.
Resultat: De preliminära resultaten visar att alla fysiologiska parametrar var oförändrade efter 10 veckors försöksperiod i båda grupperna, och att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna. Träffbilden var mindre i vila hos tränade skidskyttar efter 10 veckors träning. Både träffbildens storlek och pipans rörelse var lägre i träningsgruppen (p<0.05) på 75% VO2max intensitet jämfört med kontrollgruppen efter 10 veckors träning. Ingen skillnad observerades i dessa parametrar på 90% VO2max intensitet. Därmed visar studien att denna typ kombinerad avslappnings- och torrträning kan förbättra skidskyttarnas skjutförmåga på en relativt hög arbetsintensitet.
Betydelsen för idrotten: Studien och dess preliminära resultat har en direkt och omedelbar relevans och kan ha stor betydelse för skidskyttesporten. Studien visar att den studerade träningsmetoden kan ha en positiv effekt på prestationsnivån i skjutningen och kan därför rekommenderas till de aktiva.
Publikationer: Laaksonen MS, Lisspers J, Ainegren M. (manuscript) Effects of combined relaxation and specific shooting training on shooting performance in biathlon. 16
Projektets titel: Friluftsliv i skolan Författare: Erik Backman Institution: Institutionen för UTEP, Stockholms universitet Adress: 106 91 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-12076505 (tel), [email protected] Projektets nr: 25/06 Projektledare: Håkan Larsson Nyckelord: Friluftsliv, idrott och hälsa, idrottslärarutbildning, socialt fält, symboliskt kapital, habitus, smak
Syfte: Syftet med studien har varit att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, analysera vad som tillerkänns värde i debatten om den legitima friluftsundervisningen och vad dessa värden kan säga om maktrelationen mellan friluftsliv och idrott inom svensk idrottslärarutbildning. Vidare har syftet varit att analysera idrottslärarutbildarnas uttryck för deras studenters relation till friluftsliv och hur de ser på möjligheterna att förändra denna relation.
Metod: I studien har kvalitativa djupintervjuer med 17 idrottslärarutbildare fördelade på 8 olika universitet och högskolor i Sverige genomförts. Intervjuerna har transkriberats och därefter analyserats samt diskuterats utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teori.
Resultat: Analysen av friluftsundervisningen inom svensk idrottslärarutbildning synliggör positioner, varav vissa synes vara ett resultat av den dominerande idrottslogiken och den begränsade påverkan av det akademiska fältet. De postioner som tillerkänns värde speglar kampen om den legitima och priviligerade kunskapen inom svensk idrottslärarutbildning. Vissa av dessa positioner visar på en betydande diskrepans mellan den friluftsundervisning som praktiseras inom idrottslärarutbildningen och den som är möjlig att förverkliga i en skolkontext. Ambitionen att utveckla idrottslärarstudenternas smak för friluftsliv, snarare än deras förmåga att kritiskt reflektera kring samhälleliga och pedagogiska perspektiv på denna praktik, diskuteras som en av förklaringarna till reproduktionen av praktiker som starkt präglas av idrottens logik inom ämnet idrott och hälsa. Bourdieus uppdelning av producenter och konsumenter inom ett fält kan bidra med förståelse för varför friluftsundervisningen på idrottslärarutbildningen tycks vara svårt för studenterna att transformera till en skolkontext.
Betydelse för idrotten: Mot bakgrund att friluftslivets framskrivna position i nationella styrdokument för ämnet idrott och hälsa samt det värde friluftsliv tillskrivs i idrottslärarutbildningen i Sverige, är det angeläget att studera orsaker till frånvaron av undervisning i friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Trots medvetenheten om begränsande ramfaktorer, framstår det som betydelsefullt att belysa hur sociokulturellt skapade pedagogiska villkor och redskap inom idrottslärarutbildningen som kan påverka friluftslivets förverkligande i svenska skolan.
Projektets publikationer: Backman, E. (Submitted). To acquire a taste for friluftsliv – a part of becoming a PE teacher? Swedish Physical Education Teacher Educators’ thoughts about their Students’ Preferences for Friluftsliv, Moving Bodies.
Backman, E. (2008). What is Valued in Friluftsliv within PE Teacher Education? Swedish PE Teacher Educators` thoughts about Friluftsliv analysed through the Perspective of Pierre Bourdieu, Sport, Education and Society, 13(1), pp. 61-76.
Backman, E. (2007). Teaching and learning friluftsliv in Physical Education Teacher Education. Licentiat uppsats. Stockholm, Lärarhögskolan.
Backman, E. (2006). What is friluftsliv to a PE teacher educator? - thoughts about friluftsliv in the perspective Pierre Bourdieu. Presentation av paper vid NPFP/NERA Congress 2006 i Örebro.
Backman, E. (2007). Making an impact: Swedish teacher educators in Physical Education about their students’ requirement of the preferences for friluftsliv. Presentation av paper vid NFPF/NERA Congress 2007 i Åbo, Finland 17
Projektets titel: Konsumtionsbeteende och sociala identiteter; om samspelet mellan konsument, subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål i friåknings- och downhillcykling Författare: Helena Lindahl Institution: Handelshögskolan (USBE), Umeå universitet Adress: 901 87 Umeå Telefon, fax, e-post: 090-786 76 49, 070-554 29 72, [email protected] Projektets nummer: 168/06 Projektledare: Agneta Marell Nyckelord: Sociala identiteter, subkultur, upplevelserum, konsumtionsföremål, friåknings- och downhillcykling, konsumtionsbeteende
Syfte: Liftburen cykling har länge erbjudits på många turistdestinationer, men inte förrän för ett par år sedan började utvecklingssiffrorna peka i höjden. Flera destinationer i USA och Kanada har haft stora ökningar när det gäller cykelrelaterad konsumtion och i Sverige kan man tydligt se en liknande utveckling. Hur kommer sig detta? Ett möjligt svar är att konsumenterna har hittat ett sammanhang där de kan skapa och uttrycka sociala identiteter, vilka har stor betydelse för deras konsumtionsbeteende och vilja att delta i fysiska aktiviteter. Syftet med denna studie är att utveckla en fördjupad kunskap om hur konsumenter (i detta fall friåknings- och downhillcyklister) skapar och uttrycker sociala identiteter i samspel med subkulturen, upplevelserummen (t.ex. cykelparkerna) och konsumtionsföremålen (t.ex. cykeln, kläderna och skyddsutrustningen).
Metod: Det empiriska materialet i denna etnografiskt inspirerade studie är intervjuer med medlemmar ur, samt eget deltagande i subkulturen friåknings- och downhillcykling i Åre (Sverige) och Whistler (Kanada). Intervjuerna och observationerna har analyserats utifrån en tolkande ansats inspirerad av grounded theory.
Resultat: Analysen visar att för att skapa och uttrycka sociala identiteter använder konsumenterna en ”identitetsrelaterad infrastruktur” som består av ett antal olika dimensioner. I intervjuer och observationer framträder två grundläggande dimensioner som utgör stommen i infrastrukturen; konsumenternas erfarenhetsgrad samt ett antal aktiviteter som individerna genomför som har en bevarande och stabiliserande eller utvecklande och förändrande inverkan på de sociala identiteterna. När de två grundläggande dimensionerna sammanfogas till en fyrfältsmatris utkristalliseras fyra olika typer av sociala identiteter; ”oerfaren identitetsbrytare”, ”oerfaren identitetsbekräftare”, ”erfaren identitetsbevarare” samt ”erfaren identitetsutmanare”. I fyrfältsmatrisen visas också en identitetsresa som konsumenter kan göra när och om de väljer att utveckla sina sociala identiteter och därför rör sig mellan (eller väljer att stanna kvar i) olika typidentiteter.
Betydelse för idrotten: I många sporter ser vi minskat deltagarantal och hela västvärlden har problem med ökad fetma och livsstilsrelaterade sjukdomar långt ner i åldrarna. Nyckeln för att vända denna trend ligger i att förstå vad det är som gör att människor med liv och lust engagerar sig i fysiska aktiviteter. Genom att skapa en ökad förståelse för hur människor skapar och uttrycker sociala identiteter med bland sportaktiviteter som grund kan samhället skapa förutsättningar för att locka fler människor till fysisk aktivitet.
Projektets publikationer: Lindahl, H. (2006) ”Konsumtionsbeteende och sociala identiteter; om samspelet mellan konsument, subkultur, upplevelserum och konsumtionsföremål i friåknings- och downhillcykling” (lic-uppsats) Umeå universitet. Umeå: USBE (FE-publikationer 2006:188) samt Lindahl, H. (2006) ”Consumer Behavior and Social Identities: the Interplay between Consumer, Subculture, Experience Rooms and Consumer Goods in Downhill and Freeride Mountain Biking”, papper presenterat vid IAREP, 2007-09-12, Ljubljana, Slovenien 18
Projektets titel: Stöd till nydisputerade forskare 2006-2007 Författare: Magnus Lindwall Institution: Centrum för Idrott och Hälsoforskning (CIHF), Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad Telefon, fax,epost: 035-167652, 035-167264, [email protected] Projektets nr: 203/06 Nyckelord: fysisk aktivitet, träning, depression, kognition, äldre, självpresentation, träningsstereotyper, kofirmatorisk faktoranalys
Syfte: Inom ramen för fo ass tjänsten har forskning bedrivits inom tre specifika områden med olika frågeställningar: (a) sambandet mellan fysisk aktivitet/motion och mental ohälsa (depression och kognition) för äldre; (b) självpresentation och träningsstereotyper; samt (c) översättning av idrottspsykologiska tester till svenska och validering av dessa.
Resultat: Studierna från första området visade att fysisk aktivitet hänger ihop med lägre depression och bättre kognitiv status (t ex minne, uppmärksamhet) hos stora representativa urval av äldre individer i den svenska nationella åldrandestudien (SNAC). Enen negativ förändring från regelbunden aktivitet till inaktivitet de senaste 12 månaderna var förknippat med högre depression och sämre kogntiv status. Det fanns tydliga skillnader i relationen mellan aktivitet och mental ohälsa hos män och kvinnor. Studier från område två visade att en träningsstereotyp existerar hos svenska studenter. Träningsstereotypen syftar på individens tendens att bedöma en person som beskrivs som regelbundet tränande eller vardagsaktiv positivare jämfört med individer som inte beskrivs som regelbundet tränande. I område tre har stöd getts för att två översatta tester som mäter social kroppsanspänning och fysisk självuppfattning har god validitet och reliabilitet, dvs mäter det de ska göra och på att tillförlitiligt sätt.
Betydelse för idrotten: Alla tre områdena speglar fysiska aktivitetens och träningens positiva roll utifrån ett större samhällsperspektiv, vilket är betydelsefullt även för idrotten.
Publikationer: Lindwall, M., & Martin Ginis, K. (2006). Moving towards a favorable image: The self-presentational benefits of exercise and physical activity. Scandinavian Journal of Psychology. 47, 209-217. Lindwall, M., Hagger, M., & Asci, H. (2007). Introducing the Physical Self-Perception Profile – Revised: Psychometric examination in three samples from, Great Britain, Sweden and Turkey. Proceedings of the 12th European Congress of Sport Psychology. Halkidiki, Greece. Lindwall, M., & Rennemark, M. (2007). The effect of change in exercise behaviour on cognitive functioning in older people. Journal of Sport Sciences, 25 (Supplement), S314-315. Lindwall, M., Rennemark, M., Halling, A., Berglund, J., & Hassmén, P. (2007). The relationship between depression and exercise for elderly men and women: results from the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Journal of Aging and Physical Activity, 15, 41-55. Martin Ginis, K. A., Lindwall, M., & Prapavessis, H. (2007). Who cares what other people think? Self-presentation in sport and exercise.In G. Tenenbaum & R. Eklund (Eds.) Handbook of Sport Psychology, 3rd (pp. 136-157). New York:Wiley. Hagger, M. S., Asçi, F. H., Lindwall, M., Hein, V., Mülazimoglu-Balli, Ö., Tarrant, M., Pastor Ruiz, Y., & Sell, V. (in press). Cross-Cultural Validity and Measurement Invariance of the Social Physique Anxiety Scale in Five European Nations. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. Lindwall, M., Rennemark, M., & Berggren, T. (in press). Movement in mind: The relationship of exercise with cognitive status for older adults in the Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). Aging and Mental Health. Lindwall, M., & Martin Ginis, K. (2007). Exercising impressive impressions: The exercise stereotype in male targets. Manuscript revised and resubmitted for publication. 19
Projektets titel: De okända åskådarna: idrottens mediepublik. Författare/Proj.ledare Fil. Dr., Tobias Olsson, Fil. Dr., Dino Viscovi. Adress Inst. för samhällsvetenskap, Växjö universitet. 351 95 Växjö. 0470-708026/ 708557, E-post [email protected], [email protected] Projektets nummer: 37/05. Nyckelord: publik, mediesport, medieanvändning, enkätundersökning.
Syfte och metod: Projektet syftar till att göra en kvantitativ beskrivning och analys av den svenska mediesportpubliken.
Resultat. Projektet håller i skrivande stund på att slutrapporteras. Slutrapporten kommer dels att ge (1) en forskningsöversikt över den internationella och i huvudsakligen beteendevetenskapliga litteratur som finns på området samt (2) ge en bred demografisk beskrivning av den svenska mediesportpubliken utifrån variablerna: kön, ålder, idrottslig aktivitetsgrad, geografi (land/stad) etnicitet och klass. Men ovanpå detta ges också en beskrivning av publiken som helhet. Analyserna visar i ett första steg hur ofta och hur mycket människor tar del av mediesport via dagspress, radio, tv, internet, i ett andra visar den hur preferenserna ser ut. Några exempel ur rapporten: Många av resultaten är väntade. Män visar sig t.ex. vara betydligt flitigare mediesportkonsumenter än kvinnor (drygt dubbelt så flitiga). Preferenserna varierar likaså. Kvinnor värdesätter t.ex. konståkning, gymnastik och ridsporter mer än männen, som i sin tur värdesätter sporter med inslag av fysisk konfrontation eller motorer mer än kvinnor. Ålder ger inga större variationer när det gäller preferenser, däremot konsumtionens kvantitet
Projektets betydelse för idrotten: Det blir möjligt att visa på vilket sätt idrottsintresse och engagemang sträcker sig utanför föreningarna och deras medlemmar. Studien kommer också att kunna bidra till att identifiera potentiella aktiva, t.ex. finna grupper som uppvisar ett stort idrottsintresse, men ändå inte utövar någon. Det blir också möjligt att urskilja idrotter som befinner sig i medieskugga, dvs. idrotter som det finns ett stort intresse för, men som inte har sin motsvarighet i medieutbudet. Allra sist möjliggör en kartläggning av idrottens och specifika idrotters publikdemografi en mera effektiv kommunikation med idrottens finansiärer: offentliga anslagsgivare, reklamköpare och sponsorer.
Publicering. Hittills har två arbeten publicerats. Olsson & Viscovi (2006a) ’Who Watches What and Why – the media sport audience’. Merz Wissenschaft. Vol. 50, No 6. Olsson & Viscovi (2006b) ’Alltid för honom, för henne ibland: Män, kvinnor och tv-sport’. PG Fahlström et al red. Inkast. Växjö: Växjö University Press. Dessutom presenteras några resultat i populärvetenskaplig form i svensk Idrottsforskning, 2006, nr 4, Olsson & Viscovi, Elitidrottens medialisering. 20
Projektets titel: Kinesiologins historiska rötter och förgreningar. Projektledare: Anders Ottosson Institution: Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Adress: Box 200, 405 30 Göteborg Telefon, fax, e-post: 031-786 5509, 031-786 4406, [email protected] Projektnummer: 33/06 Nyckelord: Kinesiologi, sjukgymnastik, idrottsvetenskap, historia
Syfte: Projektets syfte är att studera kinesiologibegreppets ursprung, innehåll och användning över tid och rum. Begreppet signalerar vetenskaplighet men har trots det en omfångsrik innebörd, likaså skiftar dess användningsområden. Det återfinns inom allt från ”sport/exercize science” till alternativmedicin och sjukgymnastik. Oavsett vad som läggs i begreppet används det alltid för att skänka en air av vetenskaplighet till verksamheten ifråga. Inte minst internationellt vill man inom det som kallas ”sport/exercize science” använda kinesiology som vetenskapligt paraplybegrepp. Detta till trots är det ingen som vet var begreppet kommer ifrån eller varför det myntades. Följaktligen är det obekant att begreppet ”uppfanns” av Carl August Georgii (1808-1881), en svensk löjtnant, sjukgymnast och lärare på Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet (idag GIH). Detta gjordes när han kring 1850 försökte introducera den vetenskapliga Linggymnastiken utomlands. Tanken är att följa begreppets vandring från Stockholm och vidare ut i världen. Vilka använde det och varför? Vad har egentligen hänt med kinesiologin under de 150 år som det funnits? Och hur kunde det växa sig så starkt?
Teoretiska utgångspunkter/Material: Teoretiskt knyter projektet an till professionaliseringsteorier och kunskapssociologi. Avsikten är att skriva en begreppshistorik där konfliktperspektivet dominerar framställningen. Anledningen till detta är att framgång och vetenskapligt erkännande aldrig kommer av sig självt. Det förtjänas genom hård marknadsföring, inte sällan genom att stämpla konkurrenter och vad de står för som ovetenskapliga. Arbetet består mestadels av omfattade arkivforskning där litteratur och inte minst korrespondens av och mellan tongivande aktörer analyseras.
Resultat: Kinesiologibegreppet uppstod som ett resultat av den professionella atmosfär som ömslöt GIH. Som GHI-alumni hade man ett ansvar att sprida den vetenskapliga Lingymnastiken, också utanför Sveriges gränser. Begreppet fick sina första konturer i Paris mot bakgrund av den konkurrenssituation som där rådde mellan olika aktörer. När Georgii försökte starta upp en GHI-filial, behövde han därför ett vetenskapligt begrepp som imponerade på ”den lerda verldens lejon”. Först konstruerades begreppet Kinésithérapie, vilket var samma sak som sjukgymnastik. Sjukgymnastikens nya vetenskapliga språkdräkt motiverades också av att Georgii försörjde sig som sjukgymnast. Det gällde att attrahera rika patienter. Utan inkomster i form av patientavgifter kunde inte något ”missionsarbete” bedrivas. När Georgii sedan flyttade till London introducerade han av samma skäl en anlgosaxisk variant – Kinesipathy, vilket senare inrangerades under det mer vittomfamnande ”kinesiology”.
Idrottsrelevans: Kinesiologins nuvarande starka inflytelser på det idrottsvetenskapliga området är motiverande i sig. En begreppshistorik kan visa på viktiga omvälvningsprocesser som påverkat och format det idrottsvetenskapliga forskningsfältet.
Publikationer: Ottosson, Anders, ”Kinesiologins historiska rörelselagar. Början till en begreppsgenealogi”, Idrott, Historia & Samhälle, 2007 21
Projektets titel: Barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrottsproblem Författare/projektledare: Professor Göran Patriksson Institution: Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Adress: Box 300, 405 30 Göteborg Telefon, Fax, E-mail: Tel: 031/786 24 81 Fax: 031/773 24 62 [email protected] Projektets nr: 34/06 Nyckelord: Socialisation, idrott, avbrott, barn- och ungdomar
Syfte (frågeställningar) och metod (teoribildning). Undersökningens uppläggning gör det möjligt att studera två centrala frågeställningar: 1) Att över tid följa och studera barn- och ungdomsidrottens socialisationseffekter d v s hur, vad och i vilken grad unga föreningsidrottare (i jämförelse med ”icke idrottare”) påverkas vad gäller själv- och kroppsuppfatt- ning, värderingar och normer. Kan organiserad idrott i föreningsregi bidra till att utveckla person-liga och sociala resurser hos barn och ungdomar som underlättar att handskas med de problem som många unga har för att känna sig delaktiga i dagens samhälle? 2a) Att över tid systematiskt studera omfattningen av olika typer av byten/avbrott inom den föreningsknutna barn- och ungdomsidrotten och 2b) studera vilka skäl som ligger bakom olika typer av byten/avbrott. Den teoretiska basen utgörs av en modell som kombinerar socialisations- och motivationsteorier på ett integrerat sätt. Genom en kombination av longitudinell, retrospektiv och- tvärsnittsdesign kan man optimera dessa tre ansatsers fördelar. I den aktuella undersökningen följs tre årskullar (tio-, tretton- och sexton-åringar).
Resultat: Beträffande de två första mätningarna föreligger signifikanta skillnader mellan elever som är aktiva inom föreningsidrotten och ”icke-aktiva” på tvärsnittsnivå. De skillnader som framträder är kopplade till självkänsla, upplevd social, fysisk och kognitiv kompetens, skolbetyg, alkoholkonsumtion, rökning och prosociala normer och värderingar. Preliminära longitudinella resultat visar inga tydliga socialisationseffekter som kan härledas till organiserat idrottsdeltagande. Resultaten tycks snarare vara relaterade till olika selek-tionsmekanismer. Andra resultat indikerar ett positivt samband mellan en mer uppgiftsinriktad motivation och bättre betyg, prosociala normer och värderingar. När det gäller avbrottsdelen visar analyserna bland annat att de som gör avbrott i lag-idrotter gör det i högre grad för att de inte anser sig vara tillräckligt bra och för att de inte får spela tillräckligt mycket. Att göra avbrott för att det inte är roligt är viktigare om man varit med i idrotten en kortare tid och förlorar sedan i betydelse ju längre man varit med. De som varit med i mindre än två år i organiserad idrott gör avbrott i högre grad för att de inte anser sig vara tillräckligt bra.
Betydelsen för idrotten: Det planerade forskningsprojektet är i högsta grad idrottsrelevant, då den dels bidrar med ny kunskap om avbrotts- och bytesproblematiken inom ungdomsidrotten. Inga omfattande studier om detta tema har gjorts i Sverige under den senaste 20-årsperioden. Kunskaper inom dessa områden är även av stor betydelse för att idrottsrörelsen bättre skall kunna fullfölja sitt uppdrag som en god socialisationsarena för unga människor och för att veta huruvida man arbetar på rätt sätt för att uppfylla de mål för barn- och ungdomsidrotten som de bl a uttrycks i ”Idrotten vill”.
Publikationer: Olsson, P. (2007). Farväl till idrotten? En studie av avbrottsproblematiken inom barn- och ungdomsidrotten. Göteborg: Idrottshögskolan, Göteborgs universitet.Patriksson, G. & Wagnsson, S. (2007). Specialisering i barn- och ungdomsidrotten, Svensk Idrottsforskning, 16, (1), s. 6-9. Patriksson, G. & Wagnsson, S. (2007). Socialisation through sports. Paper presented at the coference Children, Sport and Physical Activity in London Ontario June 1-3, 2007. 22
Projekt ”Offer för en rutten idrottsvärld? – Dopningsfrågan i Sverige 1960-2005” Projektledare: Björn Sandahl, Fil Dr. Institution: Utbildnings- och forskningskansliet, Södertörns högskola Adress, tel, e-post Södertörns högskola, Alfred Nobels allé 7, 141 89 Huddinge Telefon: 08-608 41 50, Mobil: 070-608 41 50, Fax: 08-608 40 10 E-post: [email protected] Projekt nr: 37/06 Nyckelord: Idrottshistoria, dopning, Olympiska spel, Sverige, efterkrigstid
Syfte Projektet utgörs av en fallstudie som syftar till att undersöka huruvida attityderna till dopning har förändrats från införandet av dopningsregelverket till dags dato. Undersökningen genomförs i form av en presstudie där tidningarnas rapportering kring svenskar som åkt fast i dopningstest analyseras. Ett antal kända dopningsfall kommer att väljas ut och analyseras under perioden 1968-2005. Källmaterialet består av tidningsartiklar från de större svenska dagstidningarna.
Metod Studien avser studera ett antal dopningfall och rapporteringen kring dessa i svensk press under perioden 1968-2005. Studiens startpunkt motiveras med att dopningsregelverket i de olympiska spelen infördes till sommarspelen i Mexico City detta år. Den förste som fälldes för brott mot dopningsreglerna var en svensk, Lars-Gunnar Liljewall, tävlandes i modern femkamp. Avslutningen är något mer osäker, men dopningsavslöjandena kring Ludmila Engqvist förefaller vara en lämplig slutpunkt. En förstudie har genomförts under hösten 2004. Källmaterialet består av artiklar i de större svenska dagstidningarna (Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet) och deras rapportering kring de utvalda dopningsfallen.
Resultat Undersökningen är i dagsläget ej avslutad varför endast preliminära resultat föreligger. Man kan dock identifiera en process där dopningsfrågan, efter att ha hamnat på dagordningen tilldelats allt större uppmärksamhet. Orsaken till detta är att bruket av dopningspreparat ökat och nått en nivå där problemet började bli ohanterligt. En viktig bakgrundsfaktor i denna utveckling är den bakomliggande kommersialiseringen och professionaliseringen av idrotten som bland annat medfört intensifierad prestationsfokusering och resultatoptimering – bland annat genom dopning.
Betydelse för idrotten Svensk idrott befinner sig för närvarande i ett omvälvande skede där den tidigare folkrörelsebaserade ideella idrotten alltmer utmanas av kommersialism och professionaliseringstendenser. Ett led i denna omvälvning rör bruket av prestationshöjande preparat och inställningen till denna. Avgörande för möjligheterna att bemöta utvecklingen är gedigen forskning om aktuella trender i utvecklingen. Existerande forskning har knappt alls berört denna utveckling, varken internationellt eller på den svenska arenan. Tidigare studier har antingen inriktats mot det medicinska fältet eller uppehållit sig vid etiska frågor eller anti-dopningarbete. Detta gör föreliggande fallstudie till ett första steg i en forskningsprocess som på sikt kan täcka ett synnerligen angeläget och outforskat fält inom idrottsvetenskapen.
Publicering Resultaten kommer att rapporteras antingen i form av en vetenskaplig rapport eller i nationell tidskrift (lämpligen Idrott, historia och samhälle eller www.idrottsforum.org). 23
Projektets titel: Att testa sitt engagemang Författare: Elisabet Apelmo Institution: Sociologiska institutionen, Lunds universitet Adress: Box 114, 221 00 Lund Tel, fax, e-post: 046-222 31 33, 046-222 41 00, [email protected] Projektets nr: 38/06 Projektledare: Ann-Mari Sellerberg Nyckelord: Handikappidrott, funktionshinder, idrott, genus
Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur funktionshinder och genus samverkar när fysiskt funktionshindrade unga väljer att mer långsiktigt ta del i idrott.
Metod: Under ett sommarsportläger för funktionshindrade ungdomar utfördes deltagande observation, videoupptagningar samt semistrukturerade intervjuer med såväl unga som tränare med rörelsehinder.
Resultat: Undersökningen fungerade som ett redskap för att urskilja relevanta frågeställningar inför en fortsatt studie. De positiva effekter av idrotten som framkommit i tidigare forskning bekräftades i studien. Skolidrottens normaliserande funktion tycktes dock vara avhängig lärarens engagemang och kunskap om funktionshinder. Graden av autonomi bland unga funktionshindrade togs upp, och frågan ställdes om autonomi är ett önskvärt ideal. De kvinnliga respektive manliga idrottarnas olikartade villkor i föreningsidrottens sociala gemenskap diskuterades. Slutligen behandlades de internaliserade negativa förväntningarna på funktionshindrades fysiska förmåga, och idrottens förmåga att förändra dessa. I undersökningen blev vikten av fortsatta kvalitativa studier av hur funktionshinder och genus samverkar inom idrotten tydlig. De preciserade frågeställningar som framkom var: Hur förhåller sig de unga till idrottens idealbild: den friska, starka och maskulina kroppen? Kan idrotten ha en funktion som normalisering och hantering av stigmatisering för unga med funktionshinder? Vilken roll spelar överbeskydd kontra autonomi i de unga funktionshindrades engagemang inom idrott? Vilken funktion har integrering respektive separering i ungdomarnas idrottsengagemang?
Betydelse för idrotten: Tidigare forskning visar att idrott för funktionshindrade ger vinster på såväl individplan som samhälleligt plan. Samtidigt är det en lägre andel bland de unga med funktionshinder som idrottar i en förening, jämfört med vad som gäller bland unga utan funktionshinder. Rekryteringsbehovet är således stort. Det är även så att avhoppen är mer frekventa bland funktionshindrade. En ökad kunskap om de faktorer som ligger bakom funktionshindrade ungdomars lust (eller olust) till en viss idrott är därför nödvändig.
Projektets publikationer: Apelmo, Elisabet 2007 ”Fotbollstjejer och TV-sporten”. Recension av Britt-Marie Ringfjord ”Fotboll är livet: en medieetnografisk studie om fotbollstjejer och TV-sport” Idrottsforum.org, Uppdatering 78, 2007-06-06
Apelmo, Elisabet 2007 ”’Shit, jag kan också lyckas’. Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar”. Idrottsforum.org, Uppdatering 72, 2007-02-28
Apelmo, Elisabet och Sellerberg, Ann-Mari 2006 ”’Shit, jag kan också lyckas’. Om genus, funktionshinder och idrottande kroppar”. I Research Report in Sociology 2006: 3. Lund: Department of sociology, Lund University 24
Projektets titel: Upplevd hälsa ur ett idrotts- och motionsperspektiv: Vidare undersökning av involverade faktorer. Författare: Natalia Stambulova Institution: Centrum för Idrott & Hälsoforskning, Högskolan i Halmstad Adress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon, fax, e-post: 035-16 72 37; 035-16 72 64; [email protected] Projektets nr: 39/06 Projektledare: Natalia Stambulova Nyckelord: Motionärer, tävlingsidrottare, upplevd hälsa Syfte och Metod: Det tredje steget i projektet fortsätter att undersöka modellen ”Upplevd hälsa och idrotts-/ motions deltagande” (PH & S/EP, Stambulova, Johnson, Lindwall, & Hinic, 2006) genom en kvantitativ forskningsdesign. Mer specifikt är syftet att: (1) klargöra vilka psykosociala faktorer som är inbegripna i förståelsen av hälsosam vs. ohälsosam idrotts-/motionsutövande och hur dessa är relaterade till upplevd hälsa och tillfredsställelsen av idrotts-/motionsdeltagande; (2) jämföra tävlingsidrottare med motionärer på ”profil av hälsorelaterade tendens” till att idrotta/motionera. Studiens två delar bestod av en förkortad version av formulären ”Perceived Health and Sport Participation Profile” (PHSPP) samt ”Perceived Health and Exercise Participation Profile (PHEPP) som har utvecklats och testats. Deltagarna bestod av 136 tävlingsidrottare som representerar olika idrotter och nivåer samt 148 regelbundet motionerande individer. I studiens båda delar korrelerades deras ”idrottsprofil”, hälsosam/ohälsosam, med ”task-ego orientering till idrott”, fysisk självuppfattning samt självkänsla. PHSPP korrelerades dessutom med ”idrottslig identitet”.
Resultat: Studien har klargjort två sorter psykosociala faktorer som ingår i “hälsosam vs. ohälsosam tendens av idrotts-/motionsutövande. Hälsa som mål för sitt idrottsdeltagande, användandet av hälsosamma strategier och uppfattning av idrotten som hälsofrämjande var positivt relaterat till upplevd hälsa och tillfredsställelse av idrottande/motionerande. Denna ”hälsotendens” dominerade klart hos både motionärer och tävlingsidrottare. Ohälsotendens, vilket inkluderar hälsa som ett medel till att idrotta/motionera, brist på hälsosamma strategier i idrotts/motionsdeltagande, uppfattning att idrotten har negativa konsekvenser på hälsan kan endast i begränsad omfattning påvisas i denna studie och då framför allt hos tävlingsidrottare. Vidare kan studien bekräfta vikten av sociala aspekter på idrotts-/motionsdeltagande och då framför allt de hälsorelaterade faktorerna: dessa visade sig vara positivt relaterade hos motionärer men både positivt och negativt relaterade hos tävlingsidrottare. Dessutom påvisades att ”uppgiftsorientering” och hög självkänsla bidrog till hälsosam idrotts-/motionsdeltagande, medan låg självkänsla till ”ohälsosam tendens av idrotts-/ motionsdeltagande”
Betydelse för idrotten: Detta projekt betonar två viktiga sorter av psykosociala faktorer som kan bidra till hälsosamt vs. ohälsosamt idrotts-/motions deltagande. PH&S/EP modellen och de två enkäterna som har utvecklats inom ramen för projektet kan användas i framtida forskning samt tjäna som en guide för interventioner med idrottare och motionärer. Vidare kan den vara till hjälp med att utveckla sunda/fortsätta med hälsosamma tendenser i deltagande i idrott och motion eller att förändra ohälsosamma tendenser av idrottande/motionerande till hälsosamma.
Projektets publikationer: Gestranius, J. (2007). Factors influencing athletes’ tendencies towards healthy vs. unhealthy sport participation. In P. Hassmén and N. Hassmén (Eds.). SIPF: Svensk Idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2007 (pp. 60-81). Laholm: Trydells Tryckeri AB. Gestranius, J. (submitted). Factors influencing exercisers’ tendencies towards healthy vs. unhealthy exercise participation. Nordic Conference. Halmstad, October 2-4, 2008. 25
Projekttitel: Svensk idrottsmodell i upplösning: från folkrörelselogik till marknadsanpassning.
Författare/projektledare: Bill Sund, professor. Projektmedlemmar: Björn Sandahl, fil dr, Södertörns högskola, och Paul Sjöblom, fil dr, Stockholms universitet. Institution: Institutet för social forskning/SOFI, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, tel. 08 16 26 05, [email protected]. Projektnummer: 46/06. Nyckelord: idrottsmodell, bolagisering, arbetsmarknadsrelationer, doping, värderingar/etik.
Syfte, upplägg: Att ta fram ny kunskap om hur den svenska idrottsrörelsens värderingar och politik har förändrats sedan kommersialisering och professionalisering blivit en del av idrottens vardag. Projektet bedrivs genom fem sammanhängande delstudier: (1) Sverige och det globala sportindustriella komplexet, (2) bolagiseringsprocessen, (3) idrottens arbetsmarknadsrelationer utifrån Bosmandomen, (4) arena- och anläggningspolitik och (5) föreningarnas verksamhetsprioriteringar.
Frågeställningar: Var befinner sig den svenska idrottsrörelsen idag och vart är den på väg? Hur har idrotten påverkats av de politiska och marknadsbaserade krafterna? Hur har Bosmandomen och bolagiseringsprocessen, hanterats? Har idrottens relativa autonomi urholkats? Har kraftspelet (politik, marknad, regelverk), som idrottsrörelsen är en del av, förändrat idrottsrörelsens förhållningssätt och grundläggande värdegrund?
Ansats och resultat: Data har samlats in och bearbetats genom källkritiska metoder. Såväl skriftliga som muntliga källor ligger till grund för datainsamlingen. För att kunna göra de erforderliga analyserna av problematiken har projektet genomfört ett antal seminarier, med inbjudna externa inledare, om den teoretiska ansats som med ett samlingsnamn kan betecknas som institutionalism. Projektet har dessutom kunnat befruktas genom de CIF-stödda projekt, som bedrivs av främst projektledaren. De föreliggande resultaten från projektet handlar om marknadsanpassningen, aktörsrelationerna och de nya regelsystemen, som växt fram sedan Bosmandomen (1995) och bolagiseringsprocessens fördjupning under senare år. Särskilt tydligt har detta varit inom elitfotbollen, fotbollsindustrin kallad. Till de redan färdiga resultaten hör även en empirisk analys av värderingar, normer och attityder till idrotten i kommuner och föreningar.
Betydelse: Det är av stor betydelse för samhället i sin helhet att få ny kunskap om vart idrottsrörelsen är på väg. Särskilt i de viktiga frågorna om idrottens inre relationer, inklusive etik och moralfrågorna, och i förhållande till politik och marknad samt i hur idrottsrörelsen hanterar regelverken kring Bosmandomen och bolagiseringen av elitverksamheten.
Publikationer: Sandahl, B: Dopingfrågan i historisk belysning. www.idrottsforum.org Sandahl, B: A History of Drug Use in Sport 1876-1976 (recension), www.idrottsforum.org, 2008 Sjöblom: P: En svensk idrottsmodell i marknadstappning: Värderingar, normer och strategier i kommuner och föreningar 1970-1999. www.idrottsforum.org Sund, B. Cykling och dopning (recension), www.idrottsforum.org, 2006 Sund, B: Fotbollsindustrin. Visby: Nomens förlag, 2007 och 2008 (andra upplagan) 26
Projektets titel: Ideologier och människosyn ungdomsfotbollen – en analys av värdegrunden i svensk ungdomsfotboll Författare: Fredrik Sundqvist Institution: Filosofiska Institutionen, Göteborgs universitet. Adress: Box100, 40530 Göteborg Telefon/e-post: 031-422594, [email protected] Projektnummer: 41/06 Nyckelord: Ungdomsfotboll, Värdekonflikter, policyprocesser, ideologier
Syfte: Detta projekt är inriktat på att utveckla begreppsliga verktyg till hjälp att analysera, diskutera och förhålla sig till oundvikliga värdekonflikter i ungdomsfotboll och andra lagidrotter. Projektets syfte är att stärka förutsättningarna för konstruktiva policyprocesser. Projektet är kopplat till ett mångårigt och omfattande policyarbete i Azalea BK, en renodlad ungdomsklubb med ungefär 600 aktiva barn och ungdomar och ett 70-tal ledare.
Resultat: Genom att lyfta fram två centrala värdekonflikter i ungdomsfotbollen och visa på fyra vanliga och tydliga förhållningssätt till dessa konflikter har projektet kunnat konstruera en ideologisk kartbild i form av ett fyrfältsschema. Den första värdekonflikten i schemat är den som uppstår mellan hållningar som prioriterar gruppgemenskapen kontra hållningar som prioriterar lagets spelstyrka. Skall alla få vara med oberoende av spelstyrka eller är det viktigare att laget vinner? Den andra konflikten berör lagidrottens kollektivistiska utgångspunkt i relation till individuella ambitioner – skall de starkaste/ mest ambitiösa spelarna hålla ihop med laget eller skall de lämna gruppen för spel på högre nivå? De fyra huvudtyperna av ideologier uppstår ur hur vi förhåller oss till dessa konflikter. Schemat hjälper till att synliggöra var konflikterna ligger och varför det är så lätt att säga en sak i ett sammanhang och göra tvärt om i ett annat sammanhang. Projektet visar också att det går att formulera tydliga och framgångsrika alternativ till den ideologi, präglad av tidig selektering och utslagning, som vuxit sig stark i ungdomsfotbollen.
Betydelse för idrotten: Det ideologiska schemat som utarbetats i projektet tar inte bort värdekonflikterna, men det belyser ungdomsidrottens ideologiska natur. Genom denna ideologiska analys kan föreningarnas ledare och föräldrar enklare se och sortera enskilda argument när värdekonflikter diskuteras. Därmed blir det lättare formulera en gemensam linje för hur gruppgemenskap, lagens spelstyrka och individualism skall balanseras i en förening. Observera den bärande tanken: Idrotten måste ta ställning till sina värderingar, göra hållningen tydlig och få kraft att stå för sina val. En tydlig och rättvis värdegrund krävs för att berättiga idrotten som en bred offentligt finansierad folkrörelse.
Projektets publikationer: ”Appendix för filosofer” i Riktlinjer i Azalea BK 2008 (pdf-fil www,azaleabk.se) Så funkar ungdomsfotbollen - En filosofibok för fotbollsfolk (kommande). 27
Studiestöd till forskarstuderande: Bedömning av fysisk aktivitet och hälsa (2006-2007) Författare: Lina Wahlgren Ämne: Idrott Institution: GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet Adress: Lidingövägen 1, Box 5626 114 68 Stockholm E-post: [email protected] Telefon: 08-422 22 74 Handledare: Professor Ingemar Wedman Projektets nr: 173/06 (Wedman) Nyckelord: Fysisk aktivitet, självskattningsformulär, kvalitet, tillförlitlighet, relevans, beteendeförändring
Syfte: Mina doktorandstudier i idrott handlar i huvudsak om självskattningsformulär av hälsa med särskild tonvikt på fysisk aktivitet. Sammanfattningsvis är huvudsyftet att undersöka kvalitet med avseende på tillförlitlighet och relevans. Ett ytterligare delsyfte är att undersöka beteendeförändring kopplat till fysisk aktivitet och självskattningsformulär.
Metod: För att uppnå syftet används ett flertal självskattningsformulär som underlag för olika statistiska kvalitetsanalyser. Bland andra formulär kan GIH:s hälsotest nämnas. Vid GIH sker ett fortlöpande forsknings- och utvecklingsprojekt med syftet att utveckla ett hälsotest, GIH:s hälsotest, med god kvalitet. I dagsläget är GIH:s hälsotest ett test för vuxna. Testet består av en enkätdel och en del med olika fysiologiska tester. Mitt arbete centras till enkätdelen och särskilt den del som avser att mäta fysisk aktivitet. Idag finns omkring 400 tester i en databas. För arbetet med beteendeförändring används den tansteoretiska modellen med förändringsstadierna – Stages of Change – och med begreppet self-efficacy – situations- eller aktivitetsspecifikt självförtroende eller självtillit – vilka utgör en god grund för att beskriva och förändra beteende.
Resultat: Resultaten kommer att utgöra en del av min doktorsavhandlig. Preliminärt kan dock sägas att det verkar som om självsakttingsformulär som mäter fysisk aktivitet behöver innehålla ett antal frågor som täcker flera aspekter av fysisk aktivitet. Vidare bör kanske frågorna inordnas under olika rubriker för att uppnå god mätkvalitet.
Betydelse för idrotten: Den industrialiserade världen kännetecknas idag av en oroväckande fysiskt inaktiv livsstil och ur fler perspektiv vore det önskvärt att höja den fysiska aktivitetsnivån. För att öka den fysiska aktivitetsnivån behöver både praktiker och forskare förstå omständigheterna kring människors fysiska aktivitetsmönster. Självskattingsformulär används frekvent för mätning av fysisk aktivitet och därför är det centralt att dessa formulär är av god kvalitet.
Publikationer Johnsson, L., Lorentzon, M., Wahlgren, L. & Wedman, I., “ Skönsång eller skivstång – En jämförelse mellan musikstudenters och idrottsstudenters upplevda hälsa och fysiska aktivitetsvanor”, SVEBI:S Årsbok 2007, (under tryckning). Olin, H., Wahlgren, L., Andersson, A. & Wedman, I., “Hälsa i relation till fysisk aktivitet, vikt och ålder: Upplevelser av hälsa hos olika målgrupper“, SVEBI:S Årsbok 2006, red. Patriksson, G. (Sociologen, Lunds universitet: 2006), s 213-235. Strand, L., Wahlgren, L. & Wedman, I., “En källa till hälsa: Bedömning av hälsa och välbefinnande via självskattning“, SVEBI:S Årsbok 2005, red. Patriksson, G. (Sociologen, Lunds universitet: 2005), s 157-172. Wahlgren, L. & Wedman, I., “Va´ då en fyra på vardagsmotion?”, Svensk idrottsforskning, 2007:2, 16, s 41-44. 28
Projektets titel: Idrottsframgångar, massmedia och nationell självbild Författare: Johnny Wijk Institution: Historiska institutionen, Stockholms universitet Adress: 106 91 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08- 16 33 83, 08-16 75 48, [email protected] Projektets nummer: 45/06 Projektledare: Johnny Wijk Nyckelord: tävlingsframgångar, elit, framgångfaktorer, självbild, massmedia
Syfte: Att undersöka vilka faktorer som förs fram för att förklara svenska idrottsframgångar på internationell nivå, särskilt i idrottsgrenar som har framgångar under längre tid. Syftet är att studera den svenska ”självbilden” - så som den framkommer i massmedia och i idrottstidskrifter - när det gäller den svenska ”idrottsmodellen” och vilka faktorer som anses avgörande för elitframgångar. Målsättningen är att kunna uppställa en modell över relevanta framgångsfaktorer och orsakssammanhang, för att jämföra/ applicera på ett antal utvalda idrottsgrenars elitutveckling på internationell nivå.
Metod: Som analysinstrument har en preliminär modell över olika typer av framgångsfaktorer uppställts, strukturerad i fyra nivåer (1.Samhällsförutsättningar, 2.Idrottens generella förutsättningar, 3.Specifika idrottsgrenars förutsättningar samt 4. Utförandet av en specifik idrottsgren) och skiktad i strukturperspektiv respektive aktörsperspektiv (modellen finns presenterad i nedanstående publicerad uppsats). Ett antal utvalda idrotters arkiv, interna tidskrifter samt dagstidningar undersöks från 1950-talet fram till idag.
Resultat: Hittills har två idrottsgrenar studerats som bägge uppvisat markanta svenska framgångar under flera årtionden; tennis och golf. Bägge sporterna hade för svensk del länge endast sporadiska och blygsamma internationella framgångar för att förhållandevis snabbt - med start under 1960- respektive 1970-talet - genomgå stora förändringar med efterföljande kraftfulla internationella framgångar. Ett intressant faktum är att bägge sporterna uppvisar närmast identiska utvecklingssteg med samma typ av förklaringsfaktorer - med c:a 10 års förskjutning - vilket möjliggör uppställandet av ett hypotetiskt förklaringsmönster (se närmare publicerad uppsats). I sammanhanget kan nämnas att projektet ursprungligen avsåg att i första hand studera framgångsrika idrottares betydelse för nationell identitet och som drivkraft för ytterligare idrottsframgångar. Infallsvinkeln har således justerats och nu laboreras med avsevärt fler aspekter, samtidigt som en doktorand, John Hellström som undertecknad är handledare till, i sitt avhandlingsarbete mer på djupet just studerar massmedias bild av svenska idrottshjältar under 1900-talet.
Betydelse för idrotten: Studien av vilka förklaringsfaktorer som förs fram vid svenska internationella framgångar i olika idrottsgrenar kan sammantaget ge ett generellt mönster av den svenska idrottens självbild, och samtidigt ge svar på vilka orsakssammanhang som är de mest relevanta för enskilda idrotters uppgång, tillbakagång eller stillastående.
Projektets publiceringar: Johnny Wijk, ”Det svenska ´golf- och tennisundret´. En parallell framgångshistoria - om tennisens och golfens elitutveckling samt en ansats till förklaringsmodell gällande orsaksfaktorer till idrottsframgångar”, i Idrott, historia, samhälle 2007. (Svenska idrottshistoriska föreningens årsskrift). 29
Projektets titel: Hur påverkar styrketräning aktiveringen av enzym som reglerar proteinsyntes i den humana skelettmuskelns olika fibertyper? Författare: Eva Blomstrand, William Apró, Jörgen Tannerstedt Institution: Gymnastik- och idrottshögskolan och Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm Adress: Box 5626, 114 86 Stockholm Telefon, fax, e-mail: 08/161456, 08/6607511, [email protected] Projektets nr: 50/06 Projektledare: Eva Blomstrand Nyckelord: Fibertyper, proteinsyntes, träning,
Syfte och metod: Regelbunden styrketräning ger redan efter några månaders träning en ökning i muskelmassa. Störst effekt ses hos de snabba typ II fibrerna som ökar i tvärsnittsyta betydligt mer än de långsamma typ I fibrerna. Träningseffekten påverkas av hur ofta man tränar, belastning, träningspassets längd men även typ av kontraktion. I en tidigare undersökning fann vi att maximala excentriska kontraktioner aktiverar enzym som kontrollerar nybildningen av protein i muskeln medan maximala koncentriska kontraktioner inte hade någon effekt. Det enzym som framför allt förknippas med ökad nybildning av muskelprotein är p70S6 kinas vars aktivitet visat sig korrelera till muskeltillväxt. P70S6 kinas kan i vissa fall aktiveras av enzymerna Akt och mTOR. I nuvarande studie genomför försökspersonerna 4 set med 6 maximala isokinetiska excentriska kontraktioner med 5 min vila mellan varje set. Muskelbiopsier tas från vastus lateralis före och vid upprepade tillfällen efter träning. Biopsierna frystorkas och enskilda fibrer separeras och identifieras som typ I eller typ II efter färgning för myosin ATPas. Pooler av typ I och typ II fibrer homogeniseras och fosforylering/aktivering av enzym som är involverade i nybildningen av muskelprotein, inklusive p70S6 kinas, analyseras med Western blot teknik. Avsikten med projektet är att undersöka hur excentrisk träning påverkar aktivering av enzym som styr proteinsyntes i den humana skelettmuskelns långsamma och snabba muskelfibrer. Vår hypotes är att de snabba typ II fibrerna påverkas i högre grad än de långsamma typ I fibrerna.
Resultat: Det maximala excentriska arbetet ger en aktivering av enzymet p70S6 kinas i typ II fibrerna medan ingen effekt kunde upptäckas i typ I fibrerna. Två timmar efter träningen var nivån av enzymet fortfarande förhöjd. Varken i typ I eller typ II fibrer förändrades Akt och mTOR vilket tyder på att p70S6 kinas aktiveras via en signalväg som är oberoende av dessa enzym. Aktiveringen av p70S6 kinas i de snabba typ II fibrerna kan vara en möjlig förklaring till att man ser en större hypertrofi hos typ II än hos typ I fibrer i samband med styrketräning.
Betydelse för idrotten: Styrketräning blir en alltmer populär träningsform. Denna form av träning belastar muskulaturen i hög grad och leder till ökad styrka och ökad muskelmassa. Framför allt ser man denna ökning i de snabba muskelfibrerna. En fördjupad kunskap om hur nybildningen av protein påverkas i olika fibertyper i samband med styrketräning ger en bättre förståelse för den muskulära anpassningen till träning.
Publikationer: 1) Eliasson, J., Elfegoun T., Nilsson, J, Köhnke, R., Ekblom B. & Blomstrand, E. Maximal lengthening contractions increase p70S6 kinase phosphorylation in human skeletal muscle in the absence of nutritional supply. Am J Physiol Endocrinol Metab 291: E1197-E1205, 2006. 2) Tannerstedt J, Apró W and Blomstrand E. Maximal eccentric resistance exercise causes a different signalling response in type I and type II fibres in human skeletal muscle.Abstract vid 12th Annual Congress of the European College of Sports Science, 11-14 juli 2007 i Jyväskylä, Finland. 30
Projektets titel: Kardiovaskulära effekter av golf Författare: Gi Broman Institution: Institutionen för Idrotts och Hälsovetenskap, GIH Adress: Box 5626 114 86 Stockholm Telefon, e-post: 08-402 22 45, [email protected] Projektets nr: 52/06 Projektledare: Gi Broman Nyckelord: Äldre, golf, fysisk aktivitet, hjärt-kärl hälsa
Syfte: Detta projekt avser att kartlägga hur specifika riskfaktorer för utveckling av hjärt-kärlsjukdom påverkas av regelbunden intermittent långvarig fysisk aktivitet. Modellen för denna form av aktivitet är golfspel. Eftersom golf är säsongsbunden i Sverige kommer riskfaktorerna att mätas upprepade gånger under 10 månaders tid. Den centrala frågeställningen är: I vilken grad påverkas äldres blodlipid profil, inflammatoriska faktorer i blodet, kroppsvikt och blodtryck om de är mycket fysiskt aktiva i form av regelbundet golfspel under ett år? Den sekundära frågeställningen är: Hur bedömer äldre mycket aktiva sin livskvalitet i relation till normalt aktiva?
Metod: Aktiva friska manliga och kvinnliga golfare över 65 år och ålders matchade normalaktiva kontroll personer undersöktes. Försökspersonerna är slumpmässigt urvalda från fyra geografiskt stratifierade upptagningsområden i Stockholms län. Fyra gånger under ett år togs blodprover (total kolesterol, HDL, LDL, triglycerider, oxiderat LDL, apo B 100, glukos, hög sensitivt C- reaktivt protein). Kroppsvikt, BMI, midjemått och handgreppstyrka bestämdes var gång. Försökspersonerna svarade på livskvalitetsfrågeformuläret SF-36 och Gymnastik och - idrottshögskolans hälsotest. Sammansättningen av båda gruppernas kost ska bestämdes under två perioder genom kostdagbok med vägning av maten. Dessutom förde båda grupperna aktivitetsdagbok under hela perioden.
Resultat Hela experimentella delen av försöket är genomfört. Resultaten från provtagnings omgång ett, två, tre och fyra har bearbetats statistiskt. Livskvalitet SF-36 har bearbetats statistiskt. Sammanställning av rapporten har påbörjats.
Betydelse för idrotten Eftersom fysisk aktivitet förebygger utveckling av hjärt-kärlsjukdomar är det väsentligt att få det ökande antalet äldre och inaktiva att röra sig mer. En idrott som många vuxna och äldre utövar är golf. Många kan genomföra denna idrott eftersom den utförs intermittent och ger möjlighet till vila. Genom att kvantifiera på vilka sätt långvarig intermittent promenad, i form av golfspel, har på utvalda riskfaktorer för utveckling av hjärt-kärlsjukdom är det möjligt att denna form (promenad i intervaller) av fysisk aktivering är väl lämpad att rekommendera och föreskrivas på recept. 31
Projektets titel Mitokondriellt kalcium och fria syreradikaler under fysiskt arbete; betydelse för uttröttning och återhämtning Författare/projektledare Joseph Bruton Institution Institutionen för fysiologi och farmakologi Adress Karolinska Institutet, von Eulers väg 8, 171 77 Stockholm Telefon, fax, e-post 08-524 87254, 08-327 026, [email protected] Projektets nr: 53/06 Nyckelord mitokondrier, muskeltrötthet, kalcium, fria syreradikaler
Syfte: Muskler tröttas när deras krav på energi är större än tillgången. Huvuddelen av den energi som behövs under fysiskt arbete kommer från mitokondrierna. Kunskap om hur mitokondriernas funktion förändras under fysiskt arbete är begränsad. Ökad produktion av fria syreradikaler (reactive oxygen species; ROS) och ansamling av kalciumjoner (Ca2+) i mitokondrierna kan påverka mitokondrierna under uttröttning. En ökning av Ca2+ i mitokondrierna aktiverar ett flertal enzym som bidrar till mitokondriernas energiproduktion. Mitokondriellt Ca2+ kan också ha negativa effekter, t.ex. öka ROS- produktionen till skadliga nivåer samt aktivera system som bryter ner cellen.
Metod: Vi använder isolerade, men helt intakta, muskelceller från mus. Cellerna tas från den långsamma och uthålliga soleusmuskeln. Vi mäter kraft samt mitokondriellt Ca2+ eller ROS-produktion (med den fluorescerande indikatorn rhod-2 resp. MitoSox Red) under en serie av upp till 1.000 upprepade kontraktioner (500 ms 70 Hz stimulering med 2 s intervall). Fluorescensen mäts med konfokalmikroskopi under stimuleringen och den påföljande återhämtningen.
Resultat: Vi har visat att mitokondriellt Ca2+ ökar tidigt under stimuleringsperioden för att sedan ligga närmast konstant och sjunka tillbaks till ursprungsnivån på någon minut efter stimuleringens slut. Under normala förhållanden såg vi ingen korrelation mellan muskelcellens funktion och hur mycket mitokondriellt Ca2+ ökade under stimuleringsperioden. När mitokondriernas förmåga att kontrollera Ca2+ hämmades farmakologiskt med CGP37157, vilket ledde till en större ökning av mitokondriellt Ca2+, så tröttades cellerna snabbare och återhämtningen var inte komplett. ROS-produktionen var inte ökad i närvaro av CGP37157, dvs. den försämrade funktionen berodde inte på ROS. Dessa resultat tyder på att en tillfällig ökning av Ca2+ optimerar mitokondriernas funktion under uttröttning, medan en kraftig och utdragen ökning av mitokondriellt Ca2+ leder till försämrad muskelfunktion.
Betydelse för idrotten: Mitokondriefunktionen är av central betydelse för prestationsförmågan i alla uthållighetsidrotter. Våra resultat visar att mitokondriernas Ca2+-upptag påverkar deras funktion och ökad kunskap om denna process kan vara av betydelse i uthållighetsidrotter, både vad beträffar tävling och träning.
Publikationer: 1. Fauconnier, J., Andersson, D.C., Zhang, S.-J., Lanner, J.T., Wibom, R., Katz, A., Bruton, J.D. and Westerblad, H. (2007) Effects of palmitate on Ca2+ handling in adult control and ob/ob cardiomyocytes: impact of mitochondrial reactive oxygen species. Diabetes 56, 1136-1142. 2. Aydin, J., Korhonen, T., Tavi, P., Allen, D.G., Westerblad, H. and Bruton, J.D. (2007) Activation of Ca2+-dependent protein kinase II during repeated contractions in single muscle fibres from mouse is dependent on the frequency of sarcoplasmic reticulum Ca2+ release. Acta Physiologica 191, 131-137. 3. Bruton, J.D., Place, N., Yamada, T., Silva, J.P., Andrade, F.H., Dahlstedt, A.J., Zhang, S.J., Katz, A., Larsson, N.G. and Westerblad H. (2008) Reactive oxygen species and fatigue-induced prolonged low-frequency force depression in skeletal muscle fibres of rats, mice and SOD2 overexpressing mice. Journal of Physiology 586, 175-184. 32
Projekt: Hur yttre störningar påverkar hjärnans reaktionsförmåga Projektledare: Karl Daggfeldt, GIH, Lidingövägen 1, 114 86 Stockholm Tel: 08-4022238, E-post: [email protected] Projektnr: 54/06 Nyckelord: Fint, Elektroencefalografi, Reaktionstid, Psykologisk refraktärperiod
Syfte och metod Studier har visat att reaktionstiden blir längre om det strax före reaktionsstimulit presenteras ett förstimuli vilket nervsystemet måste bearbeta. Tidsperioden efter förstimulit, då reaktionstiden är förlängd, kallas för ”psykologisk refraktärperiod” och den kan vara upp till en halv sekund. Inom idrotten använder man sig av den psykologiska refraktärperioden exempelvis då man försöker finta sin motståndare. Detta projekt syftar till att studera hur reaktionstiden påverkas av fintliknande yttre stimuli samt att kartlägga hur den elektriska aktiviteten i hjärnan (mätt med EEG) påverkas. Målsättningen är att skapa en bättre förståelse för hjärnans reaktionsförmåga och dess störbarhet. Ett multifunktionellt datakort från National Instruments används för att generera ljud- och ljusstimuli och för att samla EEG data. Som en del av studien har ett 32-kanaligt analogt förstärkarsystem konstruerats för att förstärka EEG signalerna. Accelerometrar används för att registrera rörelse. Programvara för datainsamling och analysen utvecklas som en del av projektet.
Resultat Försöksserien har påbörjats och visar redan på några intressanta resultat. Förberedande EEG aktivitet över nackloben, hjässloben och motorområden visar på två olika strategier för vänster respektive höger hjärnhalva under en enkel reaktionstest där den sensoriska informationen måste korsa mellan hjärnhalvorna (reaktion med motsatt hand). Strategin då den sensoriska signalen registrerades av höger hjärnhalva korrelerade med en signifikant snabbare (p<0.01) reaktionstiden än för vänster hjärnhalva. Det återstår att undersöka hur dessa strategier påverkas av fintliknande störningar. Ett viktigt resultat för den framtida analysen har varit att det har visat sig möjligt att med den använda metodologin särskilja den elektriska aktiviteten över motorområdena mellan finten och det efterföljande reaktionsstimulit även då de ligger nära varandra i tiden.
Betydelse för idrotten Genom att bättre förstå hur hjärnan arbetar under en reaktion samt hur den störs till följd av yttre störningar skulle faktorer kunna identifieras som kan förbättra reaktionstiden. Detta bör vara av stor relevans för idrottsgrenar där en snabb och korrekt reaktion kan vara helt avgörande för resultatet, som exempelvis sprint, fotboll eller kampsport. En ökad kunskap om de mekanismer i hjärnan som stör reaktionsförmågan är också relevant för att skapa säkra tävlingsmiljöer, exempelvis inom motorsport. Hjärnans funktion är ofta helt avgörande för idrottsprestationen på många andra sätt än bara genom reaktionssnabbheten. Exempel på detta är motorisk styrning, balans, koncentration, perception och övertändning. Hjärnfunktioner som har studerats väldigt lite i idrottssammanhang. Utvecklingen av metodologi för att med hög tidsupplösning direkt kunna studera elektriska förlopp i hjärnan är, i kombination med andra fysiologiska mätningar, relevant för en mängd intressanta framtida idrottsliga frågeställningar. 33
Projektets titel: Physiology of Adventure Racing Författare: Björn Ekblom Institution: Åstrandlaboratoriet, Gymnastik och Idrottshögskolan, Stockholm. Adress: Box 5626, S-11486 Stockholm. Telefon: 08- 16 14 54. Fax: 08 – 660 75 11. e-post: [email protected] Proje nummer: 58/06 Projektledare: Björn Ekblom Nyckelord: total energiomsättning, hjärtfrekvens, interleukiner, hormoner, hjärtpåverkan
Syfte: Forskningsgruppen genomför ett projekt som syftar till att beskriva den fysiologiska profilen på deltagare i Adventure Racing (Multisport) och studera de olika medicinska och fysiologiska konsekvenserna av deltagande i sporten. Metod: Projektet är uppdelat i två delar. Dels har vi genomfört två laboratoriebaserade undersökningar, där 9 resp 5 erfarna multisportade har genomfört 24 resp 12 timmar kontinuerligt cykel-, kajak- och löparbete med korta pauser mellan varje disciplin. Dels har vi på motsvarande sätt studerat deltagarna i VM i multisport över 800 km (vinnartid drygt 5 dygn) i Tärnaby. Vid de olika studierna har vi tagit regelbundna blodprover, tagit muskelbiopsier, mätt hjärtminutvolym under arbete (Q) samt gjort icke- invasiva undersökningar med vävnadsdoppler och ekokardiografi på hjärtat, förutom de klassiska mätningarna av hjärtfrekvens (HF) och syreupptagning (VO2) för bestämning av energiomsättning.
Resultat: Vid 24 timmar laboratoriebaserade försöket var energiomsättning i genomsnitt 18046±2388 (14815-21143) kcal motsvarande 752±100 (617-881) kcal per timme. Energiintaget var 8450±1159 (7033 - 10886) kcal. Vid VM-tävlingen var energiomsättningen mellan 80 000 och 110 000 kcal. Vid standardarbete ökande VO2 med c:a 15% på 24 timmar. Under samma tid ökade HF under de första 12 timmarna i motsvarande grad, men sjönk sedan mot utgångsvärdet efter 24 timmar. Preliminära data visar att Q ändras motsvarande HR-förändringen varför slagvolymen förblivit oförändrat. Undersökningarna på hjärtat visar dels vissa förändringar i rörelsemönstret och dels höga värden på specifika markörer( Troponin I, NT-proBNP). Analyser av östrogen och testosteron visade kraftiga sänkningar vid såväl 24- timmars som VM-tävlingen. Muskelbiopsier visar på nedsatt mitokondriell effektivitet efter 24 timmar. Data på muskelns specifika strukturer är ännu inte färdiga.
Betydelse för idrotten: Många idrottare belastas t.ex. vid träningsläger, under försäsongsperioden eller vid flerdagarstävlingar väldigt hårt. Det finns oklarheter över vilka förändringar i olika medicinska och fysiologiska parametrar som skall betraktas som ”normala” förändringar vid långvarigt hårt arbete och vilka som är tidiga tecken på medicinska och fysiologiska negativa konsekvenser. Studier av multisportare som uppenbarligen stressar sina kroppar mot yttersta gränsen för vad som kan utföras vid ganska många tävlingar under året kan ge viktiga bidrag till förståelsen av vad som är normalt och vad som kan vara tecken på begynnande patologiska förändringar.
Publikationer: Berg U, Enqvist J, Mattsson M, Carlsson-Skwirut C, Sundberg CJ, Ekblom B, Bang P. Lack of sex differences in the IGF-IGFBP response to ultra endurance exercise. Med Sci Sports exerc. In print 2007. Fernström M, Bakkman L, Tonkonogi M, Shabalina IG, Rozhdestvetskaya Z, Mattsson CM, Enqvist J, Ekblom B, Sahlin K.Reduced efficiency, but increased fat oxidation in mitochondria from human skeletal muscle after 24 hours ultra-endurance exercise. J Appl Physiol In print 2007. 34
Projektets titel: Accelerometri tillsammans med hjärtfrekvens för bestämning av total energiomsättning. Författare: Björn Ekblom Institution: Åstrandlaboratoriet, Gymnastik och Idrottshögskolan, Stockholm. Adress: Box 5626, S-11486 Stockholm. Telefon: 08- 16 14 54. Fax: 08 – 660 75 11. e-post: [email protected] Proj nummer: 57/06 Projektledare: Björn Ekblom Nyckelord: total energiomsättning, dubbelmärkt vatten, hjärtfrekvens, accelerometri.
Syfte: Att mäta totala energiomsättningen (TEE) över längre tid är behäftat med många svårigheter. Den vanligaste metoder har i alla tider varit att mäta hjärtfrekvensen (HF) och kalibrerat uppkomna värden mot mätningar i laboratoriet, där en viss HF motsvarar en viss syreförbrukning (VO2). Emellertid, HF på främst låga belastningar påverkas av många andra faktorer är VO2. Accelerometri (Acc) är en metod där man registrerar rörelser i vertikalled och likaledes kalibrerar uppkomna värden mot VO2. Metoden lämpar sig inte på höga hastigheter eller t.ex. cykling och simning, men är mycket användbar på låga belastningar, där hjärtfrekvens inte är tillförlitlig. Syftet med denna undersökning var att beräkna TEE via HF och Acc under längre tid och jämföra uppkomna värden med dubbelmärkt vatten (DLW), vilket är ”golden standard” för TEE under längre tid.
Metod: HF (Polar Elector OY) och Acc (MTI Actigraph) mättes på 13 kvinnor och 14 män under 14 dagar. På varje försöksperson (fp) genomförde mätningar av HF, Acc och VO2 i vila och under graderat gång och löpning på rullband. Åtta fp intog DWL före försöket och lämnade regelbundet urinprover för bestämning av TEE.
Resultat: Antal registreringar (”counts”) med Acc var rätlinjigt mot V02 på belastningar från vila till c:a 50-60% av VO2max. Därefter ökade Acc-counts inte alls eller tom minskade. På låga belastningar var HR inte linjär mot VO2 men väl ovanför belastningar motsvarande 30% av VO2max och högre. Den punkten benämndes cut-off HR- VO2 (COHR). I intervallet 30-60% av VO2max var båda mätningarna linjära mot VO2. TEE beräknades enligt formler dels under och dels över COHR och utgick från följande data: 1) HR vid HR>COHR, 2) Vilo-VO2 vid Acc counts = 0, 3) Acc 1 -200 counts/min samt 4) Acc 200 counts/min – HRCO. De fyra formlerna summerades till TEE. För 7 av de 8 fp var överensstämmelsen med TEE från DLW mycket god. För den 8:e fp var uppmätta vilo-VO2 klart avvikande av okänd anledning.
Betydelse för idrotten: Data från denna undersökning visar att man med mätning av HR and Acc, vilka kalibreras mot VO2 vid graderat arbete i laboratorium, samt med mätning (eller beräkning) av viloVO2 kan få en mycket god beräkning av TEE under långa tidsrymder. Metoden använder Acc vid låga belastningar, där HR inte är tillförlitlig, och HR på högre belastning, där Acc inte kan användas. För energibalansberäkningar är denna kombination den bästa såvida man inte har tillgång till DLW, vilken dock är dyr och inte heller utan invändningar.
Publikationer: Johansson P, Rossander-Hulthen L, Slinde F, Ekblom B. Accelerometry combined with heart rate telemetry in the assessment of total energy expenditure. Br J Nutri 95: 631 - 639, 2006. 35
Projektets titel: Central uttröttning vid löpning Författare: Maria Ekblom Institution: GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan Adress: Box 5626, 114 86 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-4022240, 08-4022287, [email protected] Projektets nr: 59/06 Projektledare: Maria Ekblom Nyckelord: Styrka, emg, central uttröttning, löpning
Syfte: Syftet med denna studie var att utröna om uttröttning i nervsystemet, så kallad central uttröttning, begränsar viljemässig styrka i vadmusklerna efter långvarig löpning.
Metod: Styrka i vadmusklerna mättes före och 5 min efter 2h löpning på löpband. För att undersöka om löpningen orsakat förändringar i vadmusklernas kontraktila egenskaper mättes det kraftmoment som utvecklades kring ankelleden när supramaximal elektrisk stimulering applicerades över tibialisnerven med vadmusklerna i vila. För att undersöka om förmågan att viljemässigt aktivera muskulaturen påverkats av löpningen så applicerades supramaximal elektrisk stimulering över tibialisnerven med vadmusklerna maximalt viljemässigt aktiverade. En minskning i förmågan att viljemässigt aktivera muskulaturen benämns central uttröttning och en nedsatt kraftmomentsutveckling vid elstimulering tibialisnerven när musklerna är passiva benämns perifer uttröttning.
Resultat: Våra resultat visar att vadmuskelstyrkan och förmågan att viljemässigt aktivera vadmusklerna minskade efter 2 h löpning men att musklernas kontraktila egenskaper var oförändrade. Minskningen i förmåga att aktivera muskulaturen var starkt korrelerad till minskningen i vadmuskelstyrka, vilket innebär att central uttröttning sannolikt begränsar vadmuskelstyrkan efter långvarig löpning.
Betydelse för idrotten: Denna studie är en av de första att visa att central uttröttning, dvs en minskning i nervsystemets förmåga att aktivera muskulaturen, begränsar prestationsförmågan inte bara efter statiskt arbete med en enskild muskelgrupp utan även efter dynamiskt ”helkroppsarbete”, såsom löpning. Resultatet från denna studie erbjuder inga förklaringar till mekanismerna bakom central uttröttning. Studien metodik och uppläggning kan dock förhoppningsvis användas till att i framtida studier söka finna förklaringsmekanismer och eventuellt testa interventioner riktade mot att minska central uttröttning.
Projektets publikationer: A. Saldanha, M.M. Nordlund Ekblom, A. Thorstensson, Central fatigue affects plantar flexor strength after prolonged running, Scand J Med Sci Sports, published online 2007, DOI: 10.1111/j.1600- 0838.2007.00721.x. 36
Projekttitel: Fysiologiska faktorer/mekanismer av betydelse för optimal sprintförmåga speciellt med avseende på kön. Författare/Projektledare: Mona Esbjörnsson. Projektnr: 61/06 Adress: Institutionen för laboratoriemedicin, avd för klinisk fysiologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, 141 86 Sthlm. [email protected], Tel: 08-585 87190 Nyckelord: sprintarbete, central trötthet, fritt tryptofan, mTOR, hormoner.
Syfte: Projekt 1. -Att studera förekomsten av central trötthet efter sprintarbete. Projekt 2. -Att studera effekt av akut sprintarbete på faktorer av betydelse för muskelproteinsyntes såsom hormoner med anabola effekter och aminosyrakoncentration i plasma och att studera effekt på mTOR-signalering i muskulatur.
Metod: Delprojekt 1
Delprojekt 2. Tio upprepade blodprover togs under tre upprepade 30-s Wingate-test (sprint) med 20 min vila mellan sprinten. Muskelbiopsier togs från Vastus Lateralis i vila före sprinten och ytterligare en i motsatta låret 2 timmar efter sista sprinten.
Resultat: I delprojekt 1 sågs efter upprepade 30-s Wingate-test en 25 % högre koncentration av fritt tryptofan (p<0.001), medan koncentrationen av fettsyror sjönk (p<0.001). Förändringen av mean power under cykel över tid uttryckt i procent (sprint 2 och 3 relaterat till sprint 1) sågs vara oförändrad för kvinnorna medan den sjönk för männen (kön x tid; p<0.001). I delprojekt 2 sågs koncentrationen av plasma insulin öka både för män och kvinnor med sprintarbete men peakvärdet för kvinnor var ca 50 % högre jämfört med män (kön x tid, p<0.02). Koncentrationen av plasma-GH ökade både för män och kvinnor men peakvärdet uppvisade ingen könsskillnad. Dock uppnådde kvinnorna sitt peak GH-plasmavärde redan efter sprint I medan männen uppnådde peaken först efter sprint III (kön x tid, p<0.02). I muskulaturen på proteinnivå, sågs en dubblering av fosforylerat mTOR för kvinnorna (p<0.03) samt en generell ökning med 25 % av fosforylerat AKT oavsett kön, (p<0.01) med upprepat sprintarbete. Vid analysen av myostatin på mRNA-nivå sågs en nedgång med 40 % för kvinnor (p<0.04) medan männens nivå var oförändrad. Vi fann även en nedgång av aminosyrakoncentration i muskel och plasma, speciellt det grenade aminosyrorna i samband med vårt sprintträningsprotokoll (fp fastande) med något större nedgång för män (ca 25 %) jämfört med kvinnor (ca 15 %).
Idrottsrelevans och betydelse: Projektet kommer att ge väsentlig kunskap för den kvinnliga och manliga idrottaren inom ett flertal områden såsom1 ) återhämtning efter ansträngande muskelarbete och hur återhämtning kan underlättas, 2) muskeltillväxt/proteinsyntes, 3) effekt av sprintarbete på skelettmuskulaturens genuttryck samt 4) underlag för eventuellt skilda rekommendationer till kvinnor och män vad gäller träning och återhämtning. Ökad kunskap om faktorer som påverkar återhämtning efter ett träningspass, muskelproteinsyntes samt mekanismer kring central trötthet är högst väsentligt för utformning av träningsprogram för såväl elitidrottare som motionsidrottare.
Manuskript: M Esbjörnsson, S. Suschdev, A. Lindgren, M. Viru & E. Jansson. Different hormonal response in women and men by repeated bouts of sprint exercise. 37
Projekttitel: Effekten av träning på faktorer som styr fettförbränningsförmågan i skelettmuskulatur Projekttitel: Effekten av träning på faktorer som styr Författare/projektledare: Helene Fischer fettförbränningsförmågan i skelettmuskulaturKarolinska Institutet, Inst. Laboratoriemedicin. Huddinge Författare/projektledare: Helene Fischer Universitetssjukhus, 141 86 Stockholm. Tel: 08-58581582 Karolinska Institutet, Inst. [email protected] Huddinge Universitetssjukhus,Projektnummer: 141 86 Stockholm. Tel: 08-5858158267/05 [email protected]: Fysisk aktivitet, fettmetabolism i skelettmuskel, Fatty acid binding protein Projektnummer: 67/05 (FABP) Nyckelord: Fysisk aktivitet, fettmetabolism i skelettmuskel, Fatty acid binding protein (FABP)Syfte: I detta projekt studeras, möjliga begränsande faktorer för skelettmuskulaturens fettförbränning hos människa. Projektet har två specifika målsättningar: 1) att jämföra elitidrottare med normaltränade Syfte: I detta projekt studeras, möjliga begränsandeindivider faktorer och för2) studeraskelettmuskulaturens effekten av akut arbete med avseende på faktorer av betydelse för fettsyrornas fettförbränning hos människa. Projektet har två specifikaupptag, transport målsättningar: och metabolism 1) att jämföra i human skelettmuskulatur. elitidrottare med normaltränade individer och 2) studera effekten av akut arbete med avseende på faktorer av betydelse för fettsyrornas upptag, transportResultat: och metabolism i human skelettmuskulatur. Vi har i en tidigare studie omfattande 6 veckors uthållighetsträning med microarray teknik identifierat ökat FABP4 genuttryck efter träning. Många av de kända molekylerna för fettförbrännig var inte uppreglerade i vår studie såsom FAT/CD36, FABP3 och CPT1. Däremot fann vi att FABP4 som Resultat: anses vara fettcell- och makrofagspecifik var uppreglerad 3,7 gånger. Vi har verifierat FABP4 mRNA Vi har i en tidigare studie omfattande 6 veckors uthållighetsträninguttryck med Realtids med RT-PCR microarray på 16 av teknik försökspersonerna från träningsstudien vilket visade en 5,5 identifierat ökat FABP4 genuttryck efter träning. gångersMånga uppregleringav de kända (p=0,005) molekylerna av mRNA för för FABP4 (Fischer et al, abstract). FABP4 har tidigare inte fettförbrännig var inte uppreglerade i vår studie såsomidentifierats FAT/CD36, i human FABP3 skelettmuskel. och CPT1. Däremot fann vi att FABP4 som anses vara fettcell-Vi har och även makrofagspecifik analyserat enskilda var frystorkade uppreglerad skelettmuskelfibrer 3,7 med realtids RT-PCR och visat att gånger. Vi har verifierat FABP4 mRNA uttryck medFABP4 Realtids uttrycks RT-PCR i både typ på I 16och av typ II fibrer. För att belysa lokaliseringen av FABP4 har vi analyserat försökspersonerna från träningsstudien vilket visadetvärsnittade en 5,5 gångersmuskelbiopsier uppreglering med immunohistokemi (p=0,005) av och in situ hybridisering i en tvärsnittstudie med mRNA för FABP4 (Fischer et al, abstract). FABP4elitcyklister har tidigare och intetriatleter identifierats och normaltränade i human försökspersoner. Dessa analyser stödjer slutsatsen att skelettmuskel. FABP4 i skelettmuskel är lokaliserat till muskelfibrerna, vilket även gäller för ökningen av FABP4 Vi har även analyserat enskilda frystorkade skelettmuskelfibrersom observerades med med realtids träning. RT-PCR Våra resultat och visarvisat att mRNA och även proteinuttrycket av FABP4 att FABP4 uttrycks i både typ I och typ II fibrer. ärFör högre att belysa uttryckt lokaliseringen hos uthållighetstränade av FABP4 individer har vi (elitcyklister och triatleter). Alla data tyder på analyserat tvärsnittade muskelbiopsier med immunohistokemiatt skelettmuskelcellen och in situ uttrycker hybridisering FABP4 vilket i en kan ha betydelse för en ökad kapacitet och snabbare tvärsnittstudie med elitcyklister och triatleter ochigångsatt normaltränade förbränning försökspersoner. av intramuskulära Dessa triglycerider. analyser stödjer slutsatsen att FABP4 i skelettmuskel är lokaliserat till muskelfibrerna, vilket även gäller för ökningen av FABP4 som observeradesBetydelse: med Vidträning. utövande Våra av resultat långvarigt visar aerobt att arbete spelar skelettmuskulaturens val av energisubstrat mRNA och även proteinuttrycket av FABP4 är högrestor roll uttryckt för dess hos uthållighet uthållighetstränade och den idrottsliga individer prestationsförmågan. En förbättrad förståelse för hur (elitcyklister och triatleter). Alla data tyder på attfaktorer skelettmuskelcellen viktiga för fettmetabolism uttrycker FABP4 påverkas vilket av uthållighetsträning är av stor betydelse för möjligheten att anpassa och optimera träningens metodik och uppläggning. kan ha betydelse för en ökad kapacitet och snabbare igångsatt förbränning av intramuskulära triglycerider. Fig. Uttryck av FABP4 units/18S FABP4 mRNA i skelettmuskel från 0,4 Betydelse: Vid utövande av långvarigt aerobt arbeteTvärsnittstudien. spelar Elit = 0,3 skelettmuskulaturens val av energisubstrat stor rollelitcyklister för dess och uthållighet triatleter, 0,3 Control = normalt tränade 0,2 och den idrottsliga prestationsförmågan. En förbättradfriska individ. förståelse för 0,2 hur faktorer viktiga för fettmetabolism påverkas av uthållighetsträning 0,1 är av stor betydelse för möjligheten att anpassa och optimera 0,1 0,0 träningens metodik och uppläggning. Elite Control
Fig. Uttryck av FABP4 mRNA i skelettmuskel från Tvärsnittstudien.Publikationer: Elit = elitcyklister Fischer, H. och Gustafsson, triatleter, Control T. Sundberg, = C. J. Norrbom, J. Ekman, M. Johansson, O. and normalt tränade friska individ. Jansson, E. Fatty acid binding protein 4 in human skeletal muscle, BBRC 346 (2006) 125-130. Publikationer: Fischer, H. Gustafsson, T. Sundberg, C. J. Norrbom, J. Ekman, M. Johansson, O. and Jansson, E. Fatty acid binding protein 4 in human skeletal muscle, BBRC 346 (2006) 125-130. 38
Projektets titel: Cells and processes of importance for neo-vascularisation in human skel etal muscle with exercise Författare: Thomas Gustafsson Institution: Inst Lab Med Adress: Karolinska Institutet, C1-88, 141 86 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-585 86777, [email protected] Projektets nr: 89/07 Projektledare: Thomas Gustafsson Nyckelord: Muskel, träning,kärlnybildning, MMP
Det är av stor idrottslig relevans att förstå de mekanismer som styr den muskulära anpassning som sker vid uthållighetsträning. Detta kan ge nya infallsvinklar om hur man på bästa sätt kan optimera träningsprotokollet för att uppnå den högsta kapaciteten för aerob metabolism i arbetande muskel. En bättre kunskap om dessa mekanismer kan också öka förståelsen för varför vissa individer förbättrar sin arbetsförmåga mer vid uthållighetsträning än andra samt hur en individs genuppsättning påverkar dess prestationsförmåga och träningsbarhet. Detta kan även öka förståelsen för bakomliggande problematik när träning inte ger avsedd effekt såsom vid överträning. Betydelsen av VEGF-A för kärltillväxt i skelettmuskulaturen vid fysisk träning stöds av observationer från skelettmuskel hos djur där det visats att VEGF-A ökar parallellt med kapillärtillväxt, samt att blockering av VEGF-systemet leder till utebliven kärlnybildning. VEGF-A samverkar med ett flertal andra, kända och troligtvis även okända, tillväxtfaktorer för att på ett korrekt och optimalt sätt stimulera kärlnybildning. Angiopoietin 1 & 2 (Ang 1 & 2) är två faktorer som modifierar den biologiska effekten av VEGF-A. Höga nivåer av Ang 1 stabiliserar endotelcellerna och gör dem mindre känsliga för VEGF-A, i motsats till höga nivåer av Ang 2 som destabiliserar endotelcellerna och därmed ökar effekten av VEGF-A. Vi har under aktuellt år stött av CIF rapporterat att Ang 2 ökar successivt vid upprepade träningspass med succesivt ökad belastning och därmed att kvoten mellan Ang 2 och Ang 1 blir större samtidigt som VEGF-A nivåerna är förhöjda (1). Detta indikerar att VEGF-A driver angiogenesprocessen, medan Ang 1 & 2 modifierar effekterna av VEGF-A i skelettmuskulaturen vid träning. Vid längre tids arbete på konstant belastning har vi visat att att Ang 1 ökar i relation till Ang 2, och vid dessa betingelser är även VEGF-A nivåerna normaliserade (2). Vår tolkning är att detta är en mognad / etableringsprocess av kapillärsystemet ”i slutet” av skelettmuskulaturens anpassning till en högre träningsnivå. Kärlnybildning kan ske antingen genom ”sprouting” (avknoppning) eller ”non-sprouting” (klyvning) angiogenes. I djurmodeller har man visat att matrix metalloproteaser (MMP) har avgörande betydelse för ”sprouting” angiogenes (28). Detta beror sannolikt på deras förmåga att bryta ned cellulära barriärer, vilket är helt nödvändigt för att kärl ska kunna växa in i vävnaden. Vi har nyligen visat att MMP aktiveras i human skelettmuskulatur vid muskulärt uthållighetsarbete (3), vilket stödjer att ”sprouting” angiogenesis är involverad vid träning. Vidare MMPs har föreslagit vara centralt i betydelse för att frigöra tillväxtfaktorer bundna till proteiner i extra cellulär matrix samt frigöra satellit celler från deras lokalisering under lamina basale. Då ett vissal av MMPs är kopplade till cytokiner och andra till mekanisk sträckning av muskel är detta en möjlig länk till att förstå skillnader i respons till olika typer av träning samt bör studeras i relation till överträning
1. Gustafsson, T, Rundqvist, H Norrbom, J Rullman, Jansson, E, C J Sundberg. The influence of physical training on the angiopoietin and VEGF-A systems in human skeletal muscle J Appl Physiol. 2007 103(3):1012-20 2. Timmons JA, Jansson E, Fischer H, Gustafsson T, Greenhaff PL, Ridden J, Rachman J, Sundberg CJ. Modulation of extracellular matrix genes reflects the magnitude of physiological adaptation to aerobic exercise training in humans. BMC Biol. 2005 2;3:19 3. Rullman E, Rundqvist H, Wagsater D, Fischer H, Eriksson P, Sundberg CJ, Jansson E, Gustafsson T. A single bout of exercise activates matrix metalloproteinase in human skeletal muscle. J Appl Physiol. 2007 102(6):2346-5 39
Titel: Hälsoeffekter av fysisk aktiviet på recept – en randomiserad kontrollerad studie Författare: Lena Kallings Projektledare: Mai-Lis Hellénius Institution: Institutionen för Medidin & Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle/ Centrum för allmänmedicin, Karolinska Institutet. Adress: Alfred Nobels allé 12, 141 83 Huddinge Tel, fax, e-post: 08-524 887 89, 08-524 887 06, [email protected] Proj nummer: 67/06 Nyckelord: Fysisk aktivitet på recept, vardagsaktivitet, övervikt, bukfetma, äldre
Syfte: Den övergripande målsättningen är att utvärdera om fysisk aktivitet på recept (FaR) stimulerar patienter inom hälso- och sjukvården till ökad hälsofrämjande fysisk aktivitet. Den specifika målsättningen är att i en randomiserad kontrollerad studie på överviktiga 65-åriga kvinnor och män, utvärdera effekter av förskriven fysisk aktivitet på bland annat förändring av fysisk aktivitet, viktsutveckling, bukfetma, metabola riskfaktorer och livskvalitet.
Metod: Kontrollgruppen får allmän information om fysisk aktivitet. Interventionsgruppen får dessutom individuellt utformad motionsrådgivning, recept på fysisk aktivitet (både vid baslinje och efter 6 månader) och stöd för beteendeförändring i form av en föreläsning med uppmuntran och stöd. Efter sex månader genomgår båda grupperna samma undersökning igen och uppföljning sker igen efter 18 och 32 månader. Fysisk aktivitet mäts med ett flertal olika metoder (stegräknare, dagbok och frågeformulär mm).
Resultat:. I studien ingår 101 personer, varav 58 kvinnor och 43 män, 10% bortfall vid 6- månadersundersökningen och 3% vid 18-månaders undersökningen, vilket ger ett totalt bortfall på 13%. Efter 6 månader hade interventionsgruppen signifikant ökat sin fysisk aktivitet 20-35% mer mer än kontrollgruppen och uppvisade mer positiva effekter på kroppssammansättning. Dessutom hade minst 50% av de som fått FaR ökat sin aktivitesnivån oberoende av mätmetod, samt nått upp till rekomenderade 30 min/dag.
Projektets betydelse för idrotten: Mot bakgrund av den utveckling vi ser idag i samhället med en stor andel av befolkningen som inte är tillräckligt fysiskt aktiva ur hälsosynpunkt och alltfler med olika riskfaktorer för ohälsa (övervikt, bukfetma mm), är det angeläget att utveckla och utvärdera interventioner för ökad fysisk aktivitet. För att öka befolkningens fysiska aktivitet krävs multifaktorella åtgärder och en av dessa är att förskriva fysisk aktivitet på recept inom hälso- och sjukvården. Användning av FaR som metod har ökat snabbt och i dag arbetar de flesta landsting på ett eller annat sätt med utveckling och / eller implementering. För att säkert veta metodens möjligheter för att öka fysisk aktivitet är denna första randomiserat kontrollerad studie om FaR under svenska förhållanden viktig.
Projektets publikationer: Studien, som är en del av Lena Kallings avhandlingsarbete presenterades och vetenskapligt granskades offentligt vid Lena Kallings halvtidsseminarium vid Karolinska Institutet (2006), och kommer ingå i avhandlingen som försvaras vid disputation hösten 2008. Studien har uppmärksammats i massmedia, bland annat sändes ett inslag om studien i Aktuellts nyhetssändning den 20 maj 2006 och ett reportage av TT-Spektra resulterade i ett 15-tal aritklar i olika dagstidningar under januari-februari 2007. De första resultaten från 6-månaders uppföljnigen har presenterats vid The International XIX Puijo Symposium i Finland 2007, läkarnas Riksstämma 2007 och vid 2nd International Congress on Physical Activity and Public Health i Amsterdam i mars 2008. De första artiklarna från studien har nyligen submittats till internationella vetenskapliga tidskrifter. 40
Projektets titel: Betydelsen av stöd för kraftutveckling och balanskontroll under en dansrörelse Författare: Jan Henriksson, Carlos Torres-Zavala och Marketta Henriksson Institutionen för fysiologi & farmakologi och Institutionen NVS, Sektionen för sjukgymnastik, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm Tel, fax, e-post: 08-524 875 60, 08-30 42 73, [email protected] Projektets nummer: 69/06 Nyckelord: dans, golvreaktionskrafter, développé
Syfte: Att undersöka huruvida balansförhållandena förändras om en rörelse utförs med eller utan stöd, med höger eller vänster ben, och med styrd eller fri hastighet. Undersökning av rörelsen développé à la seconde hos dansare.
Metod: Försöksgruppen bestod av 12 professionella dansare och dansare under utbildning, 10 kvinnor och 2 män, rekryterade från Balettakademien, Stockholm. I undersökningen utvärderades golvreaktionskrafter och rörelsemönster under utförande av dansrörelsen développé à la seconde, utförd antingen fristående eller vid stång. Rörelsen utfördes till maximal höjd. Dansarna startade med sitt vänstra eller högra ben i randomiserad ordning. Fem experiment utfördes med vardera ben och alla försök utfördes både fristående och med stöd av stång. En försöksserie utfördes med självvald hastighet och en med metronom (i randomiserad ordning). Rörelsemönstret registrerades med ett 3-dimensionellt (3D) rörelseanalyssystem (BTS Elite). Golvreaktionskrafter i vertikal, anterio-posterior och medio- lateral riktning mättes med två Kistler kraftplattor (Kistler Instruments, Inc, Amherst, NY). Resultaten anges nedan som medelvärde±SEM.
Resultat: Maximal benhöjd under devéloppén påverkades inte av om rörelsen utfördes vid stången (62.1±4.0% av kroppslängden) eller inte (61.2±4.1% av kroppslängden). Däremot var den bakåtriktade golvreaktionskraften (vid maximal höjd) signifikant större när rörelsen utfördes med stång (-0.91±0.16 jmf med -0.02±0.03 % av kroppsvikten, P<0.001). Kroppens Center of Pressure (CoP), dvs krafternas gemensamma projektionspunkt mot underlaget, försköts under rörelsen vid stången bakåt istället för framåt, vilket är det normala för den fristående rörelsen (-5.1±2.8 jmf med 6.3±2.3 mm, P<0.001). Samtidigt förflyttades CoP mindre i sidled (mot stödbenet) vid stången jämfört med den fristående rörelsen (74.8±6.0 jmf med 97.2±6.5 mm, P<0.001). Av andra intressanta fynd i undersökningen kan nämnas att golvreaktionskraften vid maximal höjd var klart mera bakåtriktad när rörelsen utfördes med vänster än med höger ben (-1.03±0.12 jmf med 0.11±0.08 % av kroppsvikten, P<0.001), samt att metronomstyrning av rörelsetakten ledde till en ökad sidoriktad golvreaktionskraft (vid maximal höjd), jämfört med den fristående rörelsen.
Betydelse för idrotten: Undersökningen syftar till att ge ökad förståelse för hur träning där man använder stöd i rörelsen, samt träning med vänster eller höger ben, och träning med eller utan takthållning kan påverka utförandet av en rörelse. Föreliggande studie visar att dansträning vid stång leder till avvikelser gentemot den fria rörelsen genom att det centrala nervsystemet erhåller förändrad information rörande kroppens balansförhållanden.
Publikationer: Undersökningen föreligger i manuskriptform. Målsättningen är att manuskriptet publiceras under 2008 (sökes i litteraturbasen PubMed under författarnas namn). 41
Projektets titel: Ice hockey from a physiological point of view and a gender perspective Författare: Kajsa Gilenstam Institution & adress: Idrottsmedicinska enheten, Umeå Universitet, 901 87 Umeå Telefon, e-post: 090-785 48 19 [email protected] Projektets nr: 70/06 Projektledare: Karin Henriksson-Larsén Nyckelord: Ishockey Biologi/Kultur Förutsättningar Fysiologi
Syfte och metod: Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att studera fysiologiska variabler hos kvinnliga och manliga ishockeyspelare och att tolka resultaten ur ett genusperspektiv där även villkoren för ishockeyutövande tas med i analysen. Utifrån det vida syftet har projektet delats in i olika delstudier.
Semistrukturerade intervjuer och enkäter har använts för att insamla data till genusanalysen. Den del som delvis finansierats av CIF rör fysiologiska tester. Konditionstest (tröskeltest), styrketest (Biodex) och kroppssammansättning (Lunar DPX-iq) mättes i lab.miljö och tester av skridskoteknik, snabbhet och acceleration mättes på is.
Resultat: Allt material är insamlat. Resultatet från intervjuerna av damhockeyspelare visar att även kvinnor i en manlig idrott delar de traditionella bilderna av kvinnligt och manligt. Informanterna beskriver strukturella skillnader mellan dam- och herrhockey vad gäller ekonomi, träningsförhållanden och hockeyhistoria, där kvinnor börjat spela vid högre ålder och med sämre träningsförhållanden. Informanterna tar dock inte hänsyn till dessa skillnader vid bedömningen av prestation i dam- och herrishockey. Den högre prestationsnivån hos män rättfärdigar istället de strukturella skillnaderna och bilden av ishockey som en manlig idrott förstärks. Resultaten från enkätstudien är under bearbetning och preliminära resultat visar på skillnader i förväntningar mellan damer och herrar, där kvinnor förväntar sig mindre och därför lättare blir nöjda. När genusanalyserna är klara påbörjas bearbetningen av de fysiologiska resultaten eftersom även dessa ska analyseras ur ett genusperspektiv.
Projektets betydelse för idrotten: Tillämpning av genus vid tolkning av fysiologiska resultat är viktigt, eftersom det annars finns risk att tolka kulturellt orsakade skillnader som något ”biologiskt”.Trots detta är genus någonting nytt inom fysiologisk forskning. Genom att studera fysiologi och genus samtidigt i samma population kan ny kunskap bildas och nya frågeställningar kan växa fram.
Projektets vetenskapliga presentationer: Gilenstam K. Genus i ishockey: Kvinnor på manligt område. SVEBI, Stockholm 22-23 november 2006.
Projektets vetenskapliga publikationer: Gilenstam K, Karp S, Henriksson-Larsén K. Gender in ice hockey: Women in a male territory. Scand J Med Sci Sport 2008: 18(2): 235-249
Gilenstam K, Henriksson-Larsén K, Hammarström A. Less is more. Expectations of support and hindrance in female and male ice hockey (In progress)
Gilenstam K, Henriksson-Larsén, Thorsen K. Influence of stick stiffness and puck weight on puck velocity during slap shots in women’s ice hockey (In progress) 42
Projektets titel: Molekylära mekanismer för träningsinducerad mitokondriell nybildning i human skelettmuskel Författare: Jessica Norrbom Institution: Inst Fysiologi & Farmakologi, Inst Laboratoriemedicin Adress: Karolinska Institutet, Berzelius väg 13, 171 77 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-524 86874 / 08-585 86777, [email protected] Projektets nr: 72/06 Projektledare: Eva Jansson, Carl-Johan Sundberg, Thomas Gustafsson Nyckelord: Muskel, träning, mitokondriell nybildning
Syfte Syftet med projektet är att studera skillnader mellan uthållighetstränade och normalt fysiskt aktiva individer, samt effekten av uthållighetsträning och akut arbete med avseende på genexpression av mitokondriella transkriptionsfaktorer och enzymer i skelettmuskulaturen.
Metod Uttryck av mitokondriella transkriptionsfaktorer och deras reglerfaktorer har studerats på mRNA- och proteinnivå i muskelhomogenat från biospier tagna från vastus lateralis muskeln från friska försökspersoner. En träningsmodell med enbensarbete där arbete sker med reducerat blodflöde till den arbetande muskulaturen för det ena benet har använts.
Resultat Proteinnivåerna för TFAM var högre hos de uthållighetstränade. TFB1M och TFB2M uppvisade inte någon skillnad i proteinuttryck, varken i tvärsnittstudien eller efter träning. mRNA-nivåerna för TFB1M och TFB2M var förhöjda hos de uthållighetstränade, samt i vila efter 10 dagars träning. TFAM mRNA skilde inte mellan elitidrottare och normalt fysiskt aktiva, inte heller i träningsstudien, vilket tyder på en skillnad i reglering mellan dessa faktorer. I samband med akut arbete har fynden från en tidigare publicerad studie konfirmerats (Norrbomet al 2004). För PGC-1α, en central komponent i mitokondrieregleringen, ökade mRNA-nivåerna 2 tim efter avslutat arbete, med större ökning i det ben som arbetat med reducerat blodflöde. Föreslagna signaleringsvägar uppströms om PGC-1α studerades, för att utröna om någon skulle kunna förklara skillnaden i PGC-1α uttryck. MCIP1 mRNA, markör för calciumsignalering, ökade 2 tim efter avslutat arbete i båda benen. p38 MAPK aktivering ökade direkt efter avslutat arbete i båda benen. AMPK aktivering var endast signifikant förhöjd 2 h efter arbete i det ben som arbetat med reducerat blodflöde, vilket indikerar att AMPK kanske är den viktigaste faktorn för arbetsinducerad ökning av PGC-1α mRNA.
Betydelse för idrotten En ökad förståelse om de mekanismer som optimerar effekterna av träning är av mycket stor relevans för många idrotter. Exempel på kända faktorer som påverkar utfallet av träning är intensitet, duration och frekvens. Vidare är, ur ett mer generellt perspektiv, en ökad kunskap om olika faktorers betydelse för anpassning värdefullt för att öka förståelsen för interindividuella variationer i träningssvaret och kan möjliggöra en mer skräddarsydd träning för den enskilde idrottsutövaren.
Publikationer: Norrbom J, Gustafsson T, Rundqvist H, Wallman S, Jansson E & Sundberg C.J. Expression of mitochondrial transcription factors TFAM, TFB1M and TFB2M in response to training in human skeletal muscle. Submitted 2008 Norrbom J, Rundqvist H, Österlund T, Sundberg C.J & Gustafsson T. PGC-1α and upstream regulators in human skeletal muscle in response to exercise. Submitted 2008 Krämer D, Ahlsen M, Norrbom J, Hjeltnes N, Widegren U, Jansson E, Zierath J, Gustafsson T, Krook A. mRNA expression of PPARδ, PPARα and Calcineurin A β is altered following pathological, but not physiological changes in muscle fibre type in human skeletal muscle. .Acta Physiol (Oxf). Nov-Dec;188(3-4):207-16 (2006) Norrbom J, Sundberg, C.J., Ameln, H., Kraus, W.E., Jansson, E. and Gustafsson, T. PGC-1 mRNA expression is influenced by metabolic perturbation in exercising human skeletal muscle.J. Appl. Physiol. 96: 189-194 (2004) 43
Projektets titel: Does regular practice of strength & endurance trining cause abnormally short muscle DNA telomeres? Författare/Projled Fawzi Kadi Institution: Hälsoakademin, Örebro Universitet, 70182 Örebro. Telefon, fax, e-post: 019-301160, 019-303486, [email protected] Projektets nummer: 74/06 Nyckelord: telomere / muscle / training
Syfte. Telomerer är mycket viktiga DNA sekvenser vars uppgift är att skydda vår arvsmassa under celldelningar. Under varje celldelning blir telomererna något kortare. När telomeren är för kort slutar cellen att dela sig i en process som kallas ”replicative cell senescence”. Det har på senare år framförts teorier om att telomerens längd kan ha betydelse för vävnadernas celldelningspotential och därmed regenerations- och läkningsförmåga. En alarmerande studie har visat abnormallt korta telomerer hos idrottare med kronisk trötthet och utebliven prestationsförmåga till träning. Författarna anser att den hastiga telomerförkortningen kan vara en anledning till utebliven anpassningsförmåga till träning. Det övergripande syftet med projektet är att få fram nya rön om den regenerativa kapaciteten hos muskler genom att belysa hur regelbunden fysisk träning påverkar telomerernas längd.
Metod. Projektet startade 2006 med utveckling av metoden för analys av telomerer i muskler. Hittills har telomerlängden analyserats hos en population idrottsmän (n = 7 ; 28.5 ± 6.6 år ; 100.2 ± 15.5 kg ; 178 ± 5 cm) som regelbundet utövat styrketräning (8 ± 3 års träning och tävling på nationell nivå, träningsfrekvens : 3-4 pass per vecka - ca 7 timmars träning per vecka). Denna population har jämförts med en grupp friska aktiva individer (n = 7; 24.1 ± 2.1 år ; 77.9 ± 15.8 kg ; 180 ± 6 cm). Telomerlängden i muskler studeras med hjälp av ”southern-blot” analys av DNA.
Resultat. Inom gruppen med styrkelyftare föreligger det ett negativt samband mellan telomerlängden och personbästa i knäböj. Ju bättre personbästa inom knäböj desto kortare är telomerlängden i muskler. Samtidigt är telomerlängden hos styrkelyftare inte kortare än hos friska aktiva individer (Figur 2). Tvärtom finns en tendens till något längre telomerlängd hos styrkelyftare. Vi konkluderar att en hög dos av styrketräning inte har en negativ påverkan på telomerer i muskler.
Projektets betydelse för idrotten. Den dramatiska förkortningen av telomerer i muskler hos idrottsmän med kronisk trötthet och utebliven anpassningsförmåga till träning är mycket alarmerande. En hastig förkortning av telomerer innebär en försämring av celldelningskapacitet vilket leder till funktionsnedgång i vävnaden. Därför är det mycket viktigt att förstå hur olika träningsformer påverkar telomerer i muskler.
Publikationer Ponsot, E. and F. Kadi. Signal modelisation for improved precision of assessment of minimum and mean telomere lengths. Electrophoresis. 2008, 29(2):542-4 Kadi F, Ponsot E, Piehl-Aulin K, Mackey A, Kjaer M, Oskarsson E, Holm L. The effects of regular strength training on telomere length in human skeletal muscle. Med Sci Sports Exerc. 40(1):82-7, 2008. 44
Projektets titel: Betydelsen av fria syreradikaler för glukostransport och glykogensyntes i skelettmuskel efter fysiskt arbete Författare: Abram Katz Institution: Institutionen för fysiology och farmakologi, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm Telefon, fax, e-mail: 08-5248 7274, 08-327 026, [email protected] Projektnummer: 75/06 Nyckelord: glukostransport, fria syreradikaler, muskel
Syfte: Glukostransport är en viktig fysiologisk process som accelereras under fysiskt arbete. Mekanismerna bakom den snabbare transporten är ofullständigt kända. Fria syreradikaler (”reactive oxygen species”, ROS) produceras under arbete och vi visade nyligen att dessa är involverade i den arbetsrelaterade ökningen av glukostransporthastigheten. Det övergripande målet med vårt projekt är att förstå hur ROS ökar glukostransporthastigheten och vilken typ av ROS som medierar denna effect.
Metod: Experimenten utförs på snabba extensor digitorum longus (EDL) muskler som isoleras från mus. De isolerade musklerna tröttas med upprepade kontraktioner i närvaro av antioxidanter eller andra farmaka. Kraften registreras under uttröttningen. Efter uttröttningen mäts glukosupptaget. Alternativt fryses musklerna för analys av metaboliter, enzymaktivitet eller proteinnivåer.
Resultat: Efter uttröttning med upprepade kontraktioner så var glukostransporthastigheten c:a 3 gånger högre än i kontrollmuskler. 2-metoxyestradiol (hämmar superoxiddismutas, centralt enzym i ROS- metabolismen) minskade det arbetsrelaterade glukosupptaget med c:a 60%. Farmakologisk hämning av muskelcellernas förmåga att producera kraft påverkade inte den arbetsrelaterade glukostransporten, aktiveringen av AMP-kinas (enzym med central roll i celllernas förmåga att detektera ändrad energimetabolism) eller förändringen i ROS-status (mätt som förändring i oxiderat glutation). Dessa resultat visar att ROS har en central roll i den arbetsrelaterade ökningen av glukostransporthastigheten. Resultaten tyder också på att väteperoxid är den aktiva ROS-komponenten och att kraftproduktionen i sig inte stimulerar glukostransporten.
Betydelse för idrotten: Idrottsutövare intar ofta extra antioxidanter för att öka prestationsförmågan. Våra data visar att antioxidanter kan hämma glukostransporten under fysiskt arbete och de kan på så sätt försämra prestationsförmågan.
Publikationer: Sandström, M.E., S.-J. Zhang, H. Westerblad, and A. Katz: Mechanical load plays little role in contraction-mediated glucose transport in mouse skeletal muscle. J. Physiol. 579:527-534, 2007.
Sandström, M.E., S.-J. Zhang, J. Bruton, J.P. Silva, M.B. Reid, H. Westerblad, and A. Katz: Reactive oxygen species and glucose transport during exercise. Physiology News 66:16-17, 2007. Katz, A.:Modulation of glucose transport in skeletal muscle by reactive oxygen species. J. Appl. Physiol. 102:1671-1676, 2007. 45
Projekt: Reglering av muskelkontraktion på muskel och muskelcell nivå. Effekter av åldrande, kön och fysisk träning Projektledare Lars Larsson Institution Neurovetenskap, Uppsala universitet, Adress Avd för klinisk neurofysiologi, Akademiska sjukhuset, SE-751 85 Uppsala, 018 611 34 45, [email protected] Projekt nr 76/06 Nyckelord Åldrande, kön, skelettmuskel, kraft, snabbhet
Syfte: Syftet med detta projekt är att klargöra bakomliggande mekanismer till åldersrelaterade förändringar i muskelfunktion, där specifikt intresse riktas mot könsrelaterade skillnader och effekterna av intensiv fysisk träning.
Metod: Reglering av muskelkontraktion (maximal kraft, max kraft per muskelfiber tvärsnittsyta och maximal kontraktionshastighet) har studerats i enskilda muskelfibrer vilka erhållits med perkutan biopsiteknik från lårmuskulaturen. Muskelcelltyp har därefter karakteriserats biokemiskt med avseende på uttryck av specifik myosinisoform. Dessa kontraktila och biokemiska mätningar utförs parallelt med muskelfunktionsmätningar hos unga (20-43 år) och gamla (65-85 år) män och kvinnor. Muskelstruktur och funktion hos dessa fysiskt inaktiva män och kvinnor har jämförts med en grupp mycket vältränade unga (18-33 år) och äldre (40-81 år) sprinttränade män. Gruppen äldre vältränade män har även deltagit i en 6 månaders intensiv sprint/styrke träningsperiod.
Resultat: Ålders- och könsrelaterade skillnader i muskelfunktion kan till stor del förklaras av skillnader i muskelmassa. Den försämrade muskelfunktionen i hög ålder är även orsakad av en försämrad kraft per muskelfibertvärsnittsyta (specifik tension) Muskelfibrer vilka uttrycker långsamt myosin uppvisar även en sänkt maximal kontraktionshastighet i hög ålder oavsett kön. De äldre vältränade individerna var generellt starkare än de otränade individerna, men liknande kvalitativa förändringar i skelettmuskulaturen noterades även inom denna grupp, dvs nedsatt specifik tension och maximal förkortningshastighet. Genom att under 6 månader addera intensiv styrketräning till de äldre vältränade äldre individernas träningsprogram registrerades en signifikant ökning av explosiv styrka parallellt med en tydlig storlekstillväxt av enskilda muskelceller. Specifik tension och maximal förkortningshastighet påverkades dock inte av träningen.
Betydelse för idrotten: Åldrandets inflytande på skelettmuskulaturens struktur och funktion samt skelettmuskulaturens adaptation till fysisk träning i olika åldrar har stor idrottsrelevans. Detta är av specifikt intresse då idrottsrörelsen har en mycket viktig uppgift att fylla för folkhälsan inom den stigande andelen äldre individer i samhället och där fysisk aktivitet har stora möjligheter att starkt bidra till en förbättrad livskvalitet hos äldre kvinnor och män.
Publicerade orginalarbeten Korhonen, M.T., Cristea, A., Alén, M., Häkkinen, K., Sipila, S., Mero, A., Viitasalo, J.T., Larsson, L., Suominen, H. 2006. Ageing, muscle fibre type and contractile function in elite sprint-trained athletes.Journal of Applied Physiology 101(3):906-17 Yu, F., Cristea, A., Hedström, M., Dalén, N., Larsson, L. 2007. Effects of aging and gender on shortening velocity and myosin isoform composition in single muscle fibres from man. Acta Physiologica 190(3):229-41 Cristea, A., Korhonen, M.T., Häkkinen, K., Mero, A., Alén, M., Sipilä, S., Viitasalo, J.T., Kolionen, M.T., Suominen, H., Larsson, L 2008. Effects of combined strength and sprint training on regulation of muscle contraction at the whole-muscle and single fiber levels in older athletes.Acta Physiologica Mar 13doi: 10.1111/j.1748-1716.2008.01843.x
Kongressrapporter Cristea, A., Korhonen, M., Souominen, H., Larsson, L. 2006. Aging, muscle fiber type and contractile function in sprint- trained, The Second New Directions in Skeletal Muscle Biology Meeting, Dallas, Texas Cristea, A., Larsson, L. 2006. Aging, skeletal muscle and sprint-force training. The 6th SACR meeting, Gimo Cristea, A., Larsson, L. 2007. Ageing, skeletal muscle plasticity and sprint-force training. Biophysical Society Meeting, Baltimore. March 3-7 Cristea, A., Korhonen, M., Häkkinen, K., Mero, A., Alén, M., Sipilä, S, Viitasalo, J.T., Koljonen, M.J., Souominen, H., Larsson, L. 2007. Effects of combined strength and sprint training on regulation of muscle contraction at the whole-muscle and single muscle fiber level in elite master runners.XXXVIth European Muscle Conference, Stockholm 46
Projektets titel: Styrketräning efter stroke: effekter på muskelfunktion, gångförmåga och delaktighet Författare: Jan Lexell, Ulla-Britt Flansbjer Institution: VO Rehabiliteringsmedicin, Universitetssjukhuset i Lund; Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund (IKVL), Avd för rehabiliteringsmedicin, Lunds Universitet Tel; fax; epost: 0413 – 55 67 27; 0413 – 55 67 09; [email protected] Projektets nr: 78/06 Projektledare: Jan Lexell Nyckelord: Stroke; Muskelfunktion; Styrketräning; Gångförmåga; Delaktighet
Syfte, Metod: Syftet med detta projekt var att utvärdera effekterna av progressiv styrketräning på muskelfunktion, gångförmåga och upplevelse av delaktighet efter stroke. Tjugofyra personer i åldern 50 till 70 år, minst 6 månader efter stroke deltog i studien. Alla hade nedsatt muskelstyrka i det strokedrabbade benet (halvsidig förlamning) men kunde gå självständigt minst 200 m och hade en god förståelse för information. Bedömning gjordes av muskelfunktion, gångförmåga samt upplevelse av delaktighet före och efter styrketräningsperioden samt vid uppföljning efter 5 månader. Femton deltagare lottades till en träningsgrupp och nio till en kontrollgrupp. För träningsgruppen mättes genomsnittlig area av lårets sträck- och böjmuskler (magnetkamera) samt muskelfiberarea och fibertypsfördelningen (muskelbiopsier från vastus lateralis i paretiskt ben) före och efter avslutad träning. Träningen av lårens sträck- och böjmuskler pågick i 10 veckor, 2 gånger i veckan. Motståndet i träningsapparaten sattes till ungefär 80 % av personens maximala styrka, varje övning upprepades 6-8 gånger i två omgångar och belastningen ökades successivt under hela träningsperioden. Deltagarna i kontrollgruppen uppmuntrades att fortsätta med sin vanliga träning och sina normala dagliga aktiviteter under studieperioden. Resultat: Resultatet visade att styrketräning var en effektiv träningsform efter stroke. Styrkeökningen låg mellan 40 % och 70 % i dynamisk styrka för träningsgruppen, medan ökningen för kontrollgruppen var under 10 %, med en signifikant skillnad mellan grupperna (p<0.001). Muskelspänningen (spasticiteten) i det svagare benet var normal eller endast lätt ökad före träningen och var ännu lägre för båda grupperna efter träningsperioden. Efter avslutad styrketräning var den genomsnittliga muskelarean signifikant ökad för både sträckare och böjare och i båda benen (3.8% – 6.6%; p<0.001). Även muskelfiberarean ökade signifikant för Typ IIA fibrerna (p<0.05), medan den procentuella fibertypsfördelningen förändrades inte. Gångförmågan förbättrades i båda grupperna, men i styrketräningsgruppen var förbättringen större för de personer som gick långsamt före träningen. För dessa påverkades också upplevelsen av delaktighet positivt, medan den var oförändrad för övriga personer. Vid uppföljningen efter 5 månader fanns förbättringen i muskelstyrka kvar för träningsgruppen, trots att alla avstått från styrketräning och fortsatt med andra typer av fysisk aktivitet (tex promenader, bassängträning, motionscykel). Förbättringen i gångförmåga fanns också kvar hos gruppen som styrketränat. Kontrollgruppen hade en oförändrad lårmuskelstyrka och hade även försämrats i gångförmåga och i upplevelse av delaktighet. Betydelse för idrotten: Styrketräning som träningsform efter stroke kan bedrivas i organiserad idrott eller som egen motionsform av personen själv och ger därmed vinster för samhället i form av lägre kostnader för vård och sociala insatser. Våra resultat ger underlag för rekommendationer kring hur styrketräning kan utövas vid halvsidig förlamning efter stroke och visar även på värdet av fysisk aktivitet och idrott för att öka aktivitetsförmåga och upplevelsen av delaktighet. För de personer som återfått en god muskelstyrka och gångförmåga efter stroke kan styrketräning även vara lämplig som friskvård, för att motverka den svaghet som kan följa av åldrande och inaktivitet. Dessa resultat har därför betydelse för en mycket stor grupp av funktionshindrade personer i samhället. Projektets publikationer: Flansbjer UB, Miller M, Downham D, Lexell J. Progressive resistance training after stroke: Effects on muscle strength, muscle tone, gait performance and perceived participation. Journal of Rehabililitation Medicine 40: 42-48, 2008. 47
Projektets titel: Skelettmuskelns proteom – Effekter av uthållighetsarbete och styrketräning Författare: Christer Malm, Docent Projektets nr: 84/06 Institution: 50%. Umeå Universitet, Institutionen för integrativ medicinsk biologi Avdelningen för anatomi, 907 81 Umeå, 090-786 57 34 [email protected] 50%. Winternet ek. för., Intendenturvägen 11, 961 36 Boden Nyckelord: muskel, träning, proteiner
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga skillnader i muskelns anpassning till två olika träningsmodeller. Metod: Två grupper av försökspersoner tränade antingen 5x3 repetitioner eller 3x30 repetitioner biceps-curls i 2 ggr/vecka i 6 veckor. Biopsier togs före och efter träningsperioden och analyserades med proteomiska metoder (2D DIGE), immunohistokemi och elektronmikroskopi. Blodprover togs för hormonanalyser. Resultat: Figur 1 visar en 2-dimensionell karta över c:a 2300 proteiner i biceps brachii. Av dessa var 30 förändrade, men endast kontraktions-proteinet aktin förändrades likartat. Övriga förändringar var unika för träningsmodellen. Vid 5x3 reps ökar: t.ex. Elongation factor 1-alpha 2, Beta-enolase och Actin, alpha skeletal muscle. Vid 3x30 reps: Glyceraldehyde-3-phosphate dehydrogenase och LIM domain-binding protein 3. Vissa korrelationer mellan funktion vid styrketest och proteinutryck hittades. Några av dessa var: Max kraft – Desmin, ”Utmattning” – Kreatinkinas, Totalt utfört arbete -Heat shock protein 27. Den specifika betydelsen av just dessa proteiner återstår att utreda.Användningen av dessa resultat för testutveckling är patentsökt (US Patent Office).
Idrottslig betydelse: 1) Träning är troligtvis mer specifik är man tidigare trott. Specifik optimering av antalet repetitioner och vila vid grenspecifik styrketräning är i så fall föremål för vidare studier. 2) Samband mellan prestation och proteinuttryck finns, vilket gör att blodtester för att studera träningseffekter och optimera träning kan utvecklas.
Publikationer/Manuskript 2008 Malm, Frängsmyr, Alfredson och Svensson “The human skeletal muscle proteomE after strength and endurance training”. Figur 1. Proteinkarta över bicheps brachii. Manuskript. FigurMarkerade 1. Proteinkarta proteiner plockade över och bicheps identifierade. brachii. Phosphoglycerate mutase 2 Markerade proteiner plockade och NADH-ubiquinone oxidoreductase 30 kDa subunit, identifierade. mito pre Heat shock protein beta 1 ATP synthase O subunit, mitochondrial precursor Myosin light polypeptide 3 Unknown Myosin regulatory light chain 2, ventricular/cardiac muscle isoform Myosin light chain 2 Malm, C. and L. Frängsmyr. Manus. 48
Projektets titel: Forskningsassistent tjänst Författare: Christer Malm, Docent Projektets nr: 84/06 Institution: 50%. Umeå Universitet, Institutionen för integrativ medicinsk biologi Avdelningen för anatomi, 907 81 Umeå, 090-786 57 34 [email protected] 50%. Winternet ek. för., Intendenturvägen 11, 961 36 Boden Nyckelord: muskel, träning, proteiner
Syfte: Syftet med pågående forskningen är att undersöka de mekanismer som styr muskulaturens anpassning till förändrade fysiska krav. Hypotesen är att det finns en komplex interaktion mellan muskel och andra organ, avgörande för anpassningsförmågan till fysisk träning.
Metod: Traditionella mätmetoder är i sammanhanget inte optimala, då bara ett fåtal variabler mäts vid varje analys. Med proteomiska mätmetoder kan 1000-tals proteiner detekteras, kvantifieras och identifieras i ett och samma prov. Av stor praktisk betydelse är att relatera förändringar i en vävnads proteom till dess funktion. Man kan då bättre förstå träningsanpassning i både frisk och sjuk vävnad.
Resultat: Metod för proteomiskt analys för röda blodkroppar, skelettmuskel och hjärtmuskel har utvecklats 2006-2008. Tekniken har tillämpats i studier av excentriskt och dynamiskt muskelarbete. Figur 1 visar samband mellan ett muskelprotein och ålder. Liknande ”screening” av 0.4 R 2=adj -0.91 = 0.81 P = 0.0005 proteiner kan de mest relevanta gallras fram ur de över 10 000 0.2 P = 0.0005 olika proteiner som finns i muskeln. Utveckling av ett blod/ muskeltest vilket kan användas för att optimera träningsmodeller 0 och upptäcka sedan länge avslutad doping har patentsökts -0.2 (US Patent Office). Metoden har även använts för att upptäcka
förändringar i röda blodkroppars proteom vid lagring. En -0.4 20 30 40 50 60 påbörjad studie undersöker om autolog bloddopning kan Age (Years) upptäckas med hjälp av dessa proteiner. Blodets kvalitet vid förvaring kan bestämmas med relevanta biomarkörer. Även Figure number 8 denna tillämpning är patentsökt. 1. Figur 1. Samband mellan Ett antal studier om arbete i kyla 2004-2007 har resulterat i en Figur 1. Sambandkontraktions-protein mellan och ålder avhandling vid Luleå tekniska universitet 2008. kontraktions-protein och ålder Idrottslig betydelse: 1) Optimering av träning genom förståelse av kroppens komplexa anpassningsförmåga. 2) Rättvisare idrott genom testmetoder för doping som idag inte kan upptäckas
Publikationer/Manuskript 2006-2008 1. Piedrahita H., Oksa J., Malm C. & Rintamäki H. (2007). International Journal of Circumpolar Health, Accepted 2. Piedrahita H, Oksa J, Rintamäki H & Malm C. (2008). Euro J Appl Physiol, pending 3. Malm, C. and L. Frängsmyr. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, pending 4. Malm, C. Bergström, S-A and Svensson, M. The Scandinavian Journal of Clinical & Laboratory Investigation, pending 5. Piedrahita H., Oksa J., Malm C., Sormunen E & Rintamaki H. (2007). Eur J Appl Physiol, DOI 10.1007/s00421-007-0657-7 6. Piedrahita, H, Thesis: “Working in cold conditions indoors: Effects on musculosketal symptoms and upper limb movements”. 49
Project title: Joint torque and ground reaction forces during take-off in the long jump for lower limb amputees. Project leader: Lee Nolan Institution: Laboratory for Biomechanics and Motor Control, Department of Neuroscience Karolinska Institute and GIH, Box 5626, 114 86 Stockholm Telephone, fax, email: tel: +46 8 402 22 57 fax: +46 8 402 22 87 [email protected] Project number: 85/06 Key words: amputee, long jump, gait, asymmetry
Purpose: An optimal touch-down/ take-off technique for lower limb amputees in terms of kinematics is now beginning to be understood from previous investigations. However, knowledge of the force direction and time of force application on the take-off board is also an important part of the technique of which little is known. The purpose of this study is to investigate the joint torque and ground reaction forces at take-off in the long jump.
Methods: Three transtibial amputee (TT) athletes (mean ± SD age 25±6 years, height 1.83±0.1 m and mass 70.0±9.4 kg) and six able-bodied (AB) athletes (20±3 years, height 1.84±0.1 m and mass 74.2±7.1 kg), all of whom trained specifically for and competed in the long jump event, each performed 6 jumps on a specially constructed runway, containing a force plate, placed over the long jump approach in an indoor athletics stadium. All athletes started their run up from 20m and used the force plate as the take-off board, landing in the long jump sand pit. Several parameters were calculated from the ground reaction forces at take-off, including peak forces, time to peak force and impulse.
Results: On comparing the shapes and the timing of the ground reaction force curves, the amputees and able-bodied athletes showed similar patterns, but the horizontal ground reaction force became positive sooner (shorter braking duration, longer propulsion duration) for the amputees. TT athletes have previously been reported to lose less horizontal velocity than AB athletes during the take-off phase (Nolan and Lees, 2000), but no one has yet reported why. It may be that as TT athletes have a slower horizontal velocity at touch-down than AB athletes (Nolan and Lees, 2000; 2007), they attempt to conserve as much horizontal speed as possible by braking as little as possible. But this may be achieved at the expense of a high peak vertical loading force. All TT athletes had a smaller peak loading force compared to the AB athletes. It has previously been shown that the larger this force, the longer the flight distance in AB athletes (Bruggeman et al., 1982). Thus, while the amputees try to save as much horizontal speed as possible, the result of this is they cannot convert so much horizontal to vertical speed, minimising the effectiveness of their technique and therefore distance jumped.
Relevance for sport: This is a new finding in amputee long jump and goes some way to explaining the technique used. This has implications for coaching and training in elite disabled sport, not least suggesting that an amputees’ technique might be improved by trying for a more effective conversion of horizontal to vertical speed by braking more during the first half of take-off rather than trying to conserve as much horizontal speed as possible.
Published results: Nolan L. and Halvorsen K. (2007). Ground reaction forces during take-off for transtibial amputees. In Proceedings of The XXV International Symposium on Biomechanics in Sports. August 23-27, Ouro Preto, Brazil. pp310-313. 50
Projektets titel: Betydelse av genpolymorfism för prestationsförmåga och blodflödesreglering Projektets titel : Betydelsei skelettmuskulaturen. av genpolymorfism för prestationsförmåga och blodflödesreglering Projektledare : i skelettmuskulaturen.Barbara Norman Institution:Projektledare : BarbaraInst. förNorman laboratoriemedicin Adress:Institution: Inst.Avd. för förlaboratoriemedicin klinisk fysiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Adress: Avd.141 för 86 klinisk Stockholm fysiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge 141tel: 86 08/585 Stockholm 86 509, fax: 08/774 80 82, e-mail: [email protected] Projektnr: tel:86/06 08/585 86 509, fax: 08/774 80 82, e-mail: [email protected] Nyckelord:Projektnr: 86/06polymorfism, fysisk prestationsförmåga, sprint Nyckelord: polymorfism, fysisk prestationsförmåga, sprint Bakgrund: Genetiska faktorer spelar en viktig roll för den fysiska prestationsförmågan. Syftet med våra studierBakgrund: är att undersöka Genetiska effekter faktorer av spelar vanligt en förekommande viktig roll för den mutationer fysiska prestationsförmågan. som antas påverka Syftet muskelfunktion med våra studier är att undersöka effekter av vanligt förekommande mutationer som antas påverka muskelfunktion som t.ex. mutationen i genen för alfa-aktinin-3 ACTN3 (ACTN3).ACTN3 ACTN3 kodar för ett strukturellt protein som uttryckssom t.ex. imutationen snabba muskelfibrer. i genen för alfa-aktinin-3 Alfa-aktinin-3 ( anses). vara viktig kodar för för stabilisering ett strukturellt av proteinde kontraktila som uttrycks i snabba muskelfibrer. Alfa-aktinin-3 anses vara viktig för stabilisering av de kontraktila proteinerna och för koordinationen av muskelkontraktionsprocessen. På grund av mutationen saknar c:a proteinerna och för koordinationen av muskelkontraktionsprocessen. På grund av mutationen saknar c:a 18% av den vita befolkningen helt alfa-aktinin-3. Förekomsten av mutationen har visats vara signifikant 18% av den vita befolkningen helt alfa-aktinin-3. Förekomsten av mutationen har visats vara signifikant lägre lägrehos sprinttränade hos sprinttränade elitidrottare elitidrottare och och man man har har därför därför kallat kallat ACTN3 ACTN3 förför sprintgenen.sprintgenen. SyftetSyftet med med denna denna studiestudie är att är undersöka att undersöka hur huravsaknaden avsaknaden av avalfa-aktinin-3 alfa-aktinin-3 påverkar påverkar prestationsförmåga prestationsförmåga hoshos normalt normalt tränade tränade individerindivider under under kort, kort, intensivt intensivt muskelarbete. muskelarbete.
Metod:Metod: Prestationsförmåga Prestationsförmåga hos hos fysiskt fysiskt aktiva aktiva individer individer med med olika olika genotypgenotyp för ACTN3 studeradesstuderades med med hjälp hjälpav ett av 30-sek ett 30-sek arbete arbete på ergometercykel på ergometercykel (Wingate-test) (Wingate-test) samt samt med med hjälphjälp avav knäextensionsarbete på på en en isokinetiskisokinetisk dynamometer dynamometer (Cybex (Cybex II). II).
Resultat:Resultat: Effektutveckling Effektutveckling under under Wingatecyklingen Wingatecyklingen var var inte inte skild skild mellanmellan individer medmed olika olika ACTN3- ACTN3- genotyp;genotyp; varken varken peak-värdet peak-värdet eller eller medeleffektenmedeleffekten var var signifikant signifikant skilda. skilda. Försökspersonerna Försökspersonerna utförde även utförde även koncentriskt, koncentriskt, isokinetiskt isokinetiskt arbete arbete med med olika olika vinkelhastigheter. vinkelhastigheter. Styrkan Styrkan i iknästräckarmuskulaturen knästräckarmuskulaturen (maximalt(maximalt kraftmoment) kraftmoment) var varinte inte signifikant signifikant skilda skilda mellanmellan de olikaolika ACTN3-genotypernaACTN3-genotyperna vid vid någon någon av av vinkelhastigheterna.vinkelhastigheterna. 9 8 CC 7 IsokinetisktIsokinetiskt arbete arbete utfördes utfördes vid vid två två tillfällen tillfällen TT med enmed vecka en vecka emellan. emellan. Individer Individer utan utan mutation mutation 6 (CC) (CC)hade hadesignifikant signifikant större större ökning ökning i istyrka styrka 5 mellanmellan undersökningstillfälle undersökningstillfälle I och I och II. II. 4 Vid detVid andra det andra undersökningstillfället undersökningstillfället hade hade CC CC 3 5-10%5-10% högre högre maximalt maximalt kraftmoment kraftmoment medan medan 2 individer med mutation (TT) hade nästan individer med mutation (TT) hade nästan 1 oförändrad (1-2% högre) prestation. oförändrad (1-2% högre) prestation. 0 30 m/s 60 m/s 90 m/s 120 m/s 180 m/s 300 m/s
FigurFigur 1. Förändring 1. Förändring i maximalt i maximalt kraftmoment kraftmoment (Nm) vid (Nm)olika vinkelhastighetervid olika vinkelhastigheter mellan undersökningstillfälle mellan ACTN3 I ochundersökningstillfälle II hos individer med olika I och ACTN3 II hos-genotyp. individer med olika -genotyp.
BetydelseBetydelse för idrotten:för idrotten: Studier Studier av av en en funktionellfunktionell polymorfism polymorfism som somt. ex. t. avsaknad ex. avsaknadav alfa-aktinin-3 av alfa-aktinin-3 kan kan ökaöka vår kunskapkunskap om om vilka vilka faktorer faktorer som som är av är betydelse av betydelse för prestationsförmåga för prestationsförmåga och svar påoch fysisk svar träning. på fysisk träning. Publikationer: H. Fischer, M. Esbjörnsson, R.L. Sabina, A. Strömberg, M. Peyrard-Janvid & B. Norman. AMP deaminase deficiency is associated with lower sprint performance in healthy subjects. J Appl Publikationer:Physiol, 103:315-322, H. Fischer, 2007. M. Esbjörnsson, R.L. Sabina, A. Strömberg, M. Peyrard-Janvid & B. Norman.B. Norman, A.T. Nygren, J. Nowak & R.L.Sabina. The effect of AMPD1 genotype on blood flow AMPresponse deaminase to sprint deficiency exercise. is Eurassociated J Appl Physiol,with lower Ahead sprint of print,performance 2008. in healthy subjects. J Appl Physiol, 103:315-322, 2007. B. Norman, A.T. Nygren, J. Nowak & R.L.Sabina. The effect of AMPD1 genotype on blood flow response to sprint exercise. Eur J Appl Physiol, Ahead of print, 2008. 51
Projektets titel: Effekt av uthållighets- och styrketräning samt glykogenkoncentration på intramuskulärt blodflöde Författare: Karin Piehl Aulin, Eva Oskarsson Institution: Hälsoakademin, Örebro universitet Adress: 701 82 Örebro Telefon, email: 019-301226, [email protected] Projektets nr: 88/06 Nyckelord: blodflöde, glykogen, träning
Syfte: Intag av kolhydratlösning med låg osmolalitet har visats återinlagra muskelglykogen efter tömning ca 50% snabbare är vid intag av sportdryck med hög osmolalitet. Förklaringen till detta fynd är delvis att magtömningshastigheten under de första 10 min är snabbare för den högosmolära lösningen. Detta räcker dock inte för att förklara ovan givna resultat. Syftet var därför att studera muskelkapillärtäthetens och muskelblodflödets betydelse.
Metod: 15 uthållighetstränade tömde glykogendepåerna i ett ben genom arbete på ergometercykel. Det vilande benet var kontroll. Därefter tillfördes hög eller lågmolekylär lösning under 1 tim vila. Intramuskulärt blodflöde i vastus lat mättes i båda benen före, efter arbete och under återhämtningperioden med Laser Dopplerteknik. Muskelglykogen mättes i muskelbiopsier från vilande och arbetande ben före arbete och efter återhämtning
Resultat: Muskelglykogenet reducerades med i medeltal 78% med arbete. Under återhämtningsperioden och vid tillförsel av kolhydrater under 1 tim restituerades depåerna med i medeltal 59% med den lågosmolära lösningen medan ökningen var ca 41% med den högosmolära lösningen. Ingen skillnad i intramuskulärt flöde kunde noteras i någotdera ben eller mellan de båda dryckerna
Betydelse för idrotten: Kolhydratlagrens betydelse för fysisk prestation är väl dokumenterat. Att snabbt återinlagra glykogen efter tömning är därför viktigt för att åter kunna genomföra en optimal prestation. Detta är av betydelse såväl under träning som tävling speciellt vid turneringar med upprepade prestationer med korta mellanrum. Att bättre förstå denna åter-inlagringprocess i muskulaturen samt betydelsen av typ av kolhydrat leder till bättre kostråd.
Publikationer: studien är genomförd men fortfarande kvarstår visst analysarbete. Artikeln kommer att publiceras i internationell vetenskaplig tidskrift. 52
Projektets titel: Fysiologiska och biokemiska förändringar i samband med intensivt spelschema och återhämtning för damfotboll. Författare/projektledare: Helena Andersson/ Fawzi Kadi/Truls Raastad/Karin Piehl-Aulin Institution: Hälsoakademin Adress: Örebro Universitet, 701 82 Örebro Telefon, e-post: 019-301245, [email protected] Projektnummer: 89/06 Nyckelord: damfotboll, oxidativ stress, antioxidanter, cytokiner Syfte/Metod: Syftet var att studera markörer för oxidativ stress och antioxidantnivåer under två, i tid, närliggande matcher i damfotboll. Vidare att undersöka cytokinresponsen för samma tidsperiod. Slutligen undersöktes om lågintensiv återhämtningsträning mellan matcherna påverkar återhämtningsmönstret för ovanstående parametrar. För att undersöka detta spelade 22 elitdamspelare -1 -1 (22±3 år, 64±2 kg, VO2max 54±3ml.kg .min ) två 90-min matcher på fyra dagar. Blodprov togs från 16 spelare innan, direkt efter samt 21, 45, 69 tim efter första matchen och direkt efter andra matchen. På dagarna mellan matcherna utförde en grupp lågintensiv träning (n=8) och en grupp vilade (n=8) och båda grupperna hade samma kosthåll. Som markör för oxidativ stress mättes oxiderad glutathione (GSSG) och lipidoxidation (D-Roms test). De endogena antioxidanter som mättes var urinsyra (UA), total glutathione (TGSH) samt dietära antioxidanter bl.a. α-tocopherol, carotenoids, och polyphenoler. Ett stort antal (15 st) pro- och anti-inflammatoriska cytokiner mättes bl.a. Interleukin (IL)-4, IL-6, IL-10, samt chemokiner (9 st) bl.a. IL-8. Resultat: Vi fann ingen skillnad mellan återhämtningsgrupperna för någon parameter. Direkt efter den första matchen ökade GSSG signifikant, vilket påvisar en ökad oxidativ stress. Samtidigt fann vi en ökad aktivitet av antioxidanternas försvarsmekanismer eftersom UA, TGSH, α-topcopherol ökade och polyphenolerna minskade. D-Roms var oförändrad vid alla tidpunkter, som tyder på att ingen eller liten lipidoxidation skedde. Responsen var robust men kortvarig eftersom GSSG, UA, TGSH, återgick till ursprungsnivå 21 tim efter matchen. Vi fann dock fortsatt förhöjda värden för α-topcopherol samt en fördröjd ökning av carotenoider, som ökade efter 21 tim. Samtidigt var polyphenolerna reducerade till 69 tim efter matchen. Efter andra matchen fann vi samma mönster av förändringar för alla parametrar utom för α-topcopherol och carotenodier som hade fortsatt förhöjda värden, och polyphenoler som var oförändrade. Ett stort antal cytokiner ökade efter första matchen (12 st), bl.a. IL-6, IL-4 och IL-10 samt chemokiner (3 st) bl.a. IL-8. Detta innebär en ökad respons från både pro-och antiinflammatoriska cytokiner. Denna respons var också robust och kortvarig eftersom alla värden var återhämtade 21 timmar efter matchen. Ett färre antal cytokiner och chemokiner ökade efter den andra matchen. Betydelse för idrotten: Resultaten ger kunskap om återhämtningsprocessen efter fotbollsmatch på elitnivå för damer. Efter en match där spelarna har en medelhjärtfrekvens på 82% av HRpeak ökar markörer för oxidativ stress och samtidigt sker en ökning av flera antioxidanter. Detta tyder på att spelarna har ett effektivt och väl fungerande antioxidant försvar under en match. En fotbollsmatch framkallar även en tydlig respons i ett stort antal pro- och antiinflammatoriska cytokiner. Detta kan ha betydelse för att förstå återhämtningsmekanismer efter match och optimera prestationen under långa turneringar men även för träningsupplägg. Studien visar också att en aktiv lågintensiv träning inte har någon effekt på återhämtningstiden för de parametrar vi mätte. Fortsatta studier om mekanismerna för återhämtning efter fotbollsmatch för elitdamspelare behövs. Publikationer: Interaction between biomarkers of oxidative stress and antioxidant levels following intermittent exercise. Andersson H, Karlsen A, Blomhoff R, Raastad T and Kadi F. Pro – and anti-inflammatory plasma cytokine response following an elite female soccer game. Andersson H, Kjølsrud Bøhn S, Raastad T, Paulsen G, Blomhoff R, and Kadi F. Båda artiklar kommer att skickas in 2008. 53
Projektets titel: Hur påverkas muskelns kapacitet till fettförbränning av arbete, träning och fibertypsammansättning? Författare: Kent Sahlin Institution: GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan Adress: Box 5626, 114 86 Stockholm Projektledare: Kent Sahlin Projekt nr: 92/06 Nyckelord: Fettförbränning, arbete, träning, fibertyper, mitokondrier
Syfte: Uthållighetsträning ökar kroppens förmåga till fettförbränningen. Syftet med det här projektet är att undersöka om fettförbränningen är beroende av förbränningsmotorns (=mitokondriernas) kvalitativa egenskaper och muskelns fibertypsammansättning. Ett annat syfte var att undersöka om det sker en akut förbättrad kapacitet till fettförbränning vid långvarigt arbete.
Metod: Mitokondrier har isolerats från muskelbiopsier tagna från tränade och otränade försökspersoner vid vila och efter långvarigt (24 timmar) arbete. Muskelns kapacitet till fettförbränning har bestämts genom analys av mitokondriernas syreförbrukningen. Fettförbränningen vid arbete har beräknats från den respiratoriska kvoten (RQ) och har sedan jämförts med muskelns kapacitet till fettförbränning..
Resultat: Våra resultat visar att muskelns kapacitet till fettförbränning, vid en given mängd mitokondrier, är likartad mellan tränade och otränade personer. Den ökade fettförbränningen hos tränade fp beror därför inte på kvalitativa skillnader utan på ett större antal mitokondrier. Fettförbränningen (per mitokondrievolym) var relaterad till muskelns relativa andel av långsamma (typ I) muskelfibrer och var relaterad till den relativa fettförbränningen vid cykling vid låg belastning (35% av VO2max ). Ett intressant fynd, var att det sker en ökning av mitokondriernas kapacitet till fettförbränning efter akut arbete (+40%). Förändringen är reversibel och kan inte påvisas i muskelbiopsier tagna 24 timmar efter arbetet. Ytterligare studier pågår för att klargöra mekanismen till dessa förändringar.
Betydelse för idrotten: Utnyttjande av fett som energikälla är av avgörande betydelse för energiförsörjningen och därmed prestationen vid långtidsarbete (>60 min) och är därför betydelsefull vid en mängd idrottsgrenar (t.ex. löpning, cykling och skidåkning och fotboll). Det här projektet har tillfört ny kunskap om hur fettförbränningen regleras på muskelnivå.
Projektets publikationer: Sahlin, K, Mogensen, M, Bagger, M, Fernstrom, M & Pedersen, PK. Mitochondrial quality influences whole body fat oxidation during low-intensity exercise in humans. Abstract, presented at the Biochemistry of Exercise meeting in Seoul, 2006.
Sahlin K, Mogensen M, Bagger M, Fernstrom M, and Pedersen PK. The potential for mitochondrial fat oxidation in human skeletal muscle influences whole body fat oxidation during low-intensity exercise. Am J Physiol Endocrinol Metab, 292:E223-E230, 2007.
Fernstrom M, Bakkman L, Tonkonogi M, Shabalina I, Rozhdestvenskaya Z, Mattsson CM, Enqvist J, Ekblom BT, and Sahlin K. Reduced efficiency, but increased fat oxidation in mitochondria from human skeletal muscle after 24 hours ultra-endurance exercise. J Appl Physiol, 102: 1844-1849, 2007 54
Projektets titel: Reglering av muskelns substratval vid arbete: inverkan av karnitin. Författare: Kent Sahlin Institution: GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan Adress: Box 5626, 114 86 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-4022241, 08-6607511, [email protected] Projektets nr: 93/06 Projektledare: Kent Sahlin Nyckelord: Fettförbränning, karnitin, arbete, mitokondrier
Syfte: Vid intensivt arbete går kroppens förbränningsmotor (mitokondrier) över från att använda fett som bränsle till kolhydrater. Denna förändring är ändamålsenlig eftersom effektiviteten mätt som mängd bildad ATP per konsumerad syre, är ca 10% högre för kolhydrater. Mekanismen bakom strypningen av fettförbränningen är inte helt klarlagd. Karnitin ingår som en viktig del i fettförbränningen och behövs för att transportera fettsyror in i mitokondrierna. Muskelns halt av karnitin minskar från 6 mM vid vila till ca 1 mM efter hårt arbete. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om fettförbränningen begränsas av muskelns halt av karnitin.
Metod: Mitokondrier har isolerats från skelettmuskulatur. Mitokondriernas förmåga att förbränna fettsyror har undersökts genom analys av syreförbrukningen in vitro vid olika halter av karnitin.
Resultat: Våra resultat visar att hälften av maximal fettförbränning uppnås vid en koncentration av 0.15 mM karnitin. Den lägsta halten av karnitin i muskelvävnad uppnås efter maximalt hårt arbete och är ca 1 mM. Under förutsättning att övriga steg i fettförbränningen har en försumbar effekt så motsvarar en minskning av muskelns karnitinhalt till 1 mM en minskning av fettförbränningen med mindre än 10%. Om man inkluderar även tidigare steg i processen kommer effekten av minskade karnitin-nivåer att vara än mindre. Projektet är inte avslutat.
Betydelse för idrotten: Fettförbränningen ökar i absoluta tal med ökande arbetsbelastning och når
ett maxvärde vid 50-60% av VO2max. Vid hårt arbete minskar fettförbränningen både i absoluta och i relativa tal och vid riktigt höga belastningar är fettförbränningen obefintlig och förbränningen sker då helt med kolhydrater. Orsaken till att fettförbränningen minskar vid hårt arbete är oklar. Fenomenet har en stor idrottsfysiologisk betydelse eftersom kolhydratdepåerna är begränsade. Utnyttjande av fett som energikälla är av avgörande betydelse för energiförsörjningen och därmed prestationen vid långtidsarbete (t.ex. löpning, cykling och skidåkning, fotboll, ishockey). En ökad kunskap om vad som begränsar fettförbränningen kan ligga till grund för bättre prestation vid tävling.
Projektets publikationer: Sahlin K. Role of mitochondria in the control of fatty acid oxidation. Acta Physiologica 2007; Volume 190, Supplement 656:0604
Sahlin, K & Harris, RC. Control of lipid oxidation during exercise: role of energy state and mitochondrial factors. (manuscript submitted). 55
Projektets titel: Kardiovaskulär reglering vid extrema förhållanden Projektledare: prof Erika Schagatay, Adress: Inst för Teknik, Fysik och Matematik, Akademig 1, Mittuniversitetet, 83125 Östersund. e-post: [email protected] Projnummer: 94/06
Syfte Syftet med forskningen är dels att studera regleringen av cirkulation, respiration och metabolism i olika stressituationer (andhållning, fysiskt arbete, temperaturstress) och hur denna kan förbättras genom träning, dels att studeras vilka kort- och långsiktiga hematologiska förändringar som igångsätts vid apné och i andra fysiologiskt ansträngande situationer. Frånvaro av ventilation (apné) är en av de mest akuta stressituationerna för det kardiovaskulära systemet, och ett tillstånd som snabbt kan hota organismens överlevnad. Det ställer stora krav på en effektiv reglering av de begränsade syretillgångarna i lungor, blod och övriga vävnader. Därför baseras en av våra huvudmodeller på att personer håller andan maximal tid, vilket utlöser en serie reflexer som skyddar hjärnan och hjärtat från syrebrist.
Metod Vanliga friska personer, tränade dykare, elitidrottsmän, motionärer och helt otränade personer deltar i försöken. De utför apné vilande eller under arbete, med eller utan ansiktskylning (simulerad dykning), eller via dykning i tank, vilket startar skyddsresponserna som studeras. Apnéer utförs ofta med korta intervall för att t ex studera hur kroppens responssvar utvecklas. I andra studier används höghöjdssimulering i höjdkammare. Puls, blodtryck, kapillärt blodflöde, syremättnad i blodet, andningsfrekvens och volym, syrgas och koldioxid i utandningsluften mäts kontinuerligt. Seriella blodprover tas för mätning av t ex hematokrit, laktat och blodgaser.
Resultat Våra studier har visat att sammandragning av mjälten bidrar till att öka apnétiden när apnéer upprepas med korta mellanrum och att initieringen av responsen sker över 2-3 apneer, och att återhämtningen tar 8-9 minuter. Initieringen sker dock inte via samma mekanismer som för den kardiovaskulära dykresponsen (1). Vi har funnit att mjältesresponsen är verksam även vid hypoxi orsakad av hög höjd (2). Blodvärdet hos tränade dykare är högre än hos t ex skidåkare och efter seriella apnéer har vi även uppmätt ökad EPO produktion (3). Flera av våra arbeten har visat att dykresponsen spar syre hos människan – en funktion som tidigare bara påvisats för marina däggdjur. Senast visade vi att pulmonära gasutbytet minskar även i vila (4). I en ny studie fann vi att dykresponsen spar syre även vid immersion av hela kroppen i kallt vatten (5). Detta är viktigt i samband med träning och säkerhet vid dykaktiviteter i våra nordliga vatten. En studie om uthållighetsarbete med varierande intensitet har gett oss nya insikter i vilka faktorer som är avgörande för prestation (6). Förutom orginalartiklar har en rad konferensbidrag och rapporter publicerats.
Betydelse för idrotten Kunskapen om kardiovaskulära reglermekanismer vid fysiologisk stress har relevans för de flesta idrotter. Våra nya fynd om mjältens funktion vid fysiologisk stress, och uppkomsten av ”naturlig bloddoping” kan tänkas vara av stor vikt i olika idrottssammanhang, t ex inom de uthållighetsidrotter där medicinsk bloddoping förekommer. En person kan t ex i vila höja sitt blodvärde med 10% på 5 minuter, och då passera gränsen för deltagande i vissa sporter, och mer kunskap om gränserna för det individuella blodvärdet är därför viktig. Fyndet att apnéer ger förhöjd EPO produktion skulle kunna leda till alternativa eller kompletterande träningsmetoder till höghöjdsträning. Det fortsatta arbetet kommer att belysa graden av höjning av EPO och ev blodvärde som kan åstadkommas via apné, och vilka träningsformer som kan vara lämpliga. Kunskap från denna grundforskning har även tillämpningar inom exempelvis dyk- och simsporter samt inom allmän idrottsmedicin. Resultaten sprids via internationella publikationer och publikationer i t ex Svensk Idrottsforskning mm. Arbete med dyksäkerhet sker via t ex Svenska Sportdykarförbundet, föredrag samt arbete direkt mot dykarklubbar med apnédykningsverksamhet, t ex via utbildning av dykare och instruktörer.
Orginalpublikationer 1) Schagatay E, Andersson J, Nielsen Johannsen B. 2007. Hematological response and diving response during apnea and apnea with face immersion. Eur J Appl Physiol 101: 125-132. 2) Matt X Richardson, Angelica Lodin, Jenny Reimers, Erika Schagatay 2007. Short-term effects of normobaric hypoxia on the human spleen. Eur J Appl Physiol DOI 10.1007/s00421-007-0623-4 3) De Bruijn R, Richardson M, Schagatay E. Increased erythropoietin concentration after repeated apneas in humans. Eur J Appl Physiol. 2008;102:609-613. 4) Andersson J, Biasoletto-Tjellström G, Schagatay E 2008. Pulmonary gas exchange is reduced by the cardiovascular diving response in resting humans. Resp Physiol & Neurobiol 160: 320-324. 5) DeBruijn R, Richardson M, Schagatay E (in manuscript) The oxygen conserving function of the human diving response in the immersed diver. 6) Björklund G, Pettersson S, Schagatay E. 2007. Performance predicting factors in prolonged exhausting exercise of varying intensity. Eur J Appl Physiol 99: 423-429. 56
Titel: Cardiovascular and hematological responses to voluntary apnea in humans. Projektledare: prof Erika Schagatay, forskarstuderande Robert deBruijn. Adress: Inst för Naturvetenskap, Mittuniversitetet, Holmgatan 10 Sundsvall. E-post: [email protected] Projekt nr: 181/06
Robert deBruijn presenterade 2007 en filosofie licenciatavhandling med fokus på kardiovaskulära och hematologiska responser på frivilliga andningsuppehåll (apné) hos människan. Titel på avhandlingen är ”Cardiovascular and hematological responses to voluntary apnea in humans”.
Syfte och metod Människan liksom dykande däggdjur reagerar på apné med en samling kardiovaskulära reflexer som tillsammans kallas dykresponsen. Hos människan kännetecknas dykresponsen av en minskning av hjärtats slagfrekvens (även kallat bradykardi), en minskad hjärtminutvolym, en sammandragning av perifera blodkärl och ett öka arteriellt blodtryck. Dessutom har en ökning av blodets hemoglobinhalt observerats över en serie av apnéer med en samtidig tömning av mjältens blodförråd. Ett annat intressant fenomen är att en högre hemoglobinkoncentration observerats hos fridykare, vilket antyder en möjlig erytropoetisk effekt av apnéträningen. Syftet var att vidare studera dessa mekanismer med speciellt fokus på syreförbrukning och syreförråd. På frivilliga försökspersoner undersöktes därför effekten av nedsänkning i vatten på den syresparande effekten av dykresponsen, hematologiska responser på upprepade apnéer och effekter av seriella frivilliga apnéer på erytropoietinkoncentrationen i blodet.
Resultat Resultaten visar att dykresponsen sparar på syre även när hela kroppen är nedsänkt i vatten, vilket bara har visats för apné utan immersion tidigare (1). Elitfridykare, elitskidåkare och i otränade försökspersoner uppvisade alla ökningar i hemoglobinkoncentration efter en serie av 3 apnéer, men ökningen var kraftigast hos fridykarna, vilket kan tyda på en apnéspecifik träningseffekt av mjälteskontraktion (2). Efter 15 apnéer observerades en ökning av blodets erytropoietinkoncentration på 24 % (3). Detta kopplar samman den ökade hemoglobinkoncentrationen observerad hos fridykare med deras apnéspecifika träning, och visar att apnéträning kan ha liknande effekter som höghöjdsträning.
Betydelse för idrotten Reglermekanismer vid fysiologisk stress har relevans för de flesta idrotter. Dessa nya fynd om mjältens funktion vid fysiologisk stress kan vara stor t ex inom uthållighetsidrotter där höjd Hb har en prestationshöjande effekt. Fyndet att apnéer ger förhöjd EPO produktion skulle kunna leda till alternativa eller kompletterande träningsmetoder till höghöjdsträning. Arbetena har presenteras på konferenser internationellt och publicerats eller avses publiceras i internationella tidskrifter.
Publikationer 1) deBruijn, R; Richardson, M; Schagatay, E. Oxygen-conserving effect of the diving response in the immersed human (in manuscript). 2) Richardson, M; deBruijn, R; Holmberg, HC; Björklund, G; Haughey, H; Schagatay, E. (2005) Increase of hemoglobin concentration after maximal apneas in divers, skiers and untrained humans. CJAP 30(3): 276-281. 3) deBruijn, R; Richardson, M; Schagatay, E. Increased erythropoietin concentration after repeated apneas in humans. Eur J Appl Physiol. 2008;102:609-613. 57
Projektets titel: Reglering och betydelse av hypoxikänsliga faktorer för skelettmuskulaturens anpassning till uthållighetsträning Författare: Carl Johan Sundberg1, Helene Rundqvist1, Thomas Gustafsson2 Institution:Projektets titel: 1 InstReglering för Fysiol &och Farmakol, betydelse 2 , Inst av för hypoxikänsliga Laboratoriemedicin, faktorer KI för Adress: Berzeliusskelettmuskulaturens väg 13, 171 77 Stockholm anpassning till uthållighetsträning Författare: Carl Johan Sundberg1, Helene Rundqvist1, Thomas Gustafsson2 Telefon & Fax, E-mail: 08-52481 6886, [email protected] e ProjektetsInstitution: nummer: 100/06Inst för Fysiol & Farmakol, , Inst för Laboratoriemedicin, KI Nyckelord:Adress: Elitidrottare,Berzelius skelettmuskel, väg 13, 171 77 träning, Stockholm oxidativ kapacitet, hypoxi, Telefon & Fax, E-mail: 08-5248 6886, [email protected] Projektets nummer: 100/06 Bakgrund: Anpassning till uthållighetsträning i human skelettmuskulatur innefattar ökad kapillär- och Nyckelord: Elitidrottare, skelettmuskel, träning, oxidativ kapacitet, hypoxi, mitokondriedensitet vilket bidrar till förbättrad prestation och hälsoeffekter. Bakgrund: Anpassning till uthållighetsträning i human skelettmuskulatur innefattar ökad Syfte: attkapillär- studera och transkriptionsfaktorn mitokondriedensitet HIF-1 vilket och bidrar dess till målgener. förbättrad Vi prestation har tidigare och visat hälsoeffekter. att denna faktor aktiverasSyfte: att vid studera akut transkriptionsfaktornarbete i human skelettmuskulatur HIF-1 och dess (1). målgener. Nyligen har Vi studierhar tidigare visat visatatt HIF-1 att aktivitetdenna kan hämmafaktor aktiveras den oxidativa vid akut kapaciteten arbete i human och att skelettmuskulaturvissa av HIF-1 målgener (1). Nyligen hämmas har efterstudier en visat tids uthållighetsträning.att HIF-1 aktivitet Tre kan olika hämma modeller den oxidativa användes: kapaciteten uthållighetsträning och att vissa (samarbete av HIF-1 Tonkonogi, målgener Sahlin),hämmas elitidrottare efter (cyklisteren tids uthållighetsträning. och triatleter) och Tre träning olika av modeller möss som användes: saknade uthållighetsträning funktionell HIF-1 i skelettmuskulaturen(samarbete Tonkonogi, (samarbete Sahlin), R. Johnson, elitidrottare UCSD). (cyklister och triatleter) och träning av möss som saknade funktionell HIF-1 i skelettmuskulaturen (samarbete R. Johnson, UCSD). ResultatResultat. De möss. De som möss saknade som saknade funktionell funktionell HIF-1 iHIF-1 skelettmuskulaturen i skelettmuskulaturen uppvisade uppvisade redan innan redan träninginnan en träningsanpassning, träning en träningsanpassning, främst med avseende främst med på mitokondriellaavseende på mitokondriella faktorer (2). Enfaktorer del av (2). dessa En förändringardel av tillskrevsdessa förändringar en minskad tillskrevs aktivitet en av minskad HIF-1s målgenaktivitet pyruvatdehydro-genas av HIF-1s målgen pyruvatdehydro- kinas 1 (PDK1), som normaltgenas hämmarkinas 1 (PDK1), aktiviteten som hos normalt enzymet hämmar pyruvatdehydrogenas. aktiviteten hos enzymet Humana pyruvatdehydrogenas. studier visade att PDK1 var avsevärtHumana lägre studier i elitidrottare visade att jämfört PDK1 medvar avsevärt måttligt lägreaktiva. i elitidrottareDet är sedan jämfört tidigare med känt måttligt att förekomsten aktiva. av HIF-1Det regleras är sedan av tidigare tre specifika känt att prolylhydroxy-laser förekomsten av HIF-1 (PHD1-3). regleras PHD2av tre varspecifika vanligast prolylhydroxy- förekommande av de trelaser i human (PHD1-3). skelettmuskulatur PHD2 var vanligast och uttycket förekommande av denna faktor av de ökadetre i human efter enskelettmuskulatur träningsperiod och och var högre iuttycket elitidrottare av denna (3). Kopplingen faktor ökade mellan efter enPHD träningsperiod aktivitet och och PDK1 var nivåerhögre ii elitidrottareverifierades (3). genom att inaktiveraKopplingen PHD i en mellan human PHD primärcellskultur aktivitet och PDK1vilket resulteradenivåer i verifierades i förhöjda genom PDK1 att nivåer. inaktivera PHD i en human primärcellskultur vilket resulterade i förhöjda PDK1 nivåer.
0,1 PDK-1 /18S 5 PHD1-3 /18S 6 0,1 0 0,14 4 Sedentary Sedentary Elite 0,12 0 Elite 3 0,00 * 0 0,08 2 PHD2 0,06 0 * 0,04 1 0 0,02 0 0 Sedentary Elite PHD2 PHD1 PHD3
BetydelseBetydelse för idrotten för idrotten. Resultaten. Resultaten indikerar indikerar att en initial att en aktiveringinitial aktivering av HIF-1 av vidHIF-1 träning vid träning är av är betydelseav betydelseför det tidiga för detträningssvaret tidiga träningssvaret (ex. kapillärisering), (ex. kapillärisering), men att en men minskad att en aktivering minskad aktivering i ett mer i tränat tillståndett mer tränatkan bidra tillstånd till en kan ökad bidra anpassning till en ökad av anpassningdet oxidativa av systemet. det oxidativa Vidare systemet. skulle en Vidare ökad HIF-1 aktivitetskulle en kunna ökad HIF-1ligga bakom aktivitet den kunna begränsning ligga bakom av oxidativ den begränsning anpassning av som oxidativ ses under anpassning hypoxiska situationersom såsomses under vid hypoxiskahöghöjdsträning. situationer (Mason såsom et al.vid, 2007)höghöjdsträning. (Mason et al., 2007) Vetenskaplig produktion inom projektets ram Vetenskaplig1. Ameln produktion H, Gustafsson inom projektets T, Sundberg ram CJ, Okamoto K, Jansson E, Poellinger L, and Makino Y. 1. AmelnPhysiological H, Gustafsson activation T, Sundberg of hypoxia CJ, inducibleOkamoto factor-1 K, Jansson in human E, Poellinger skeletal muscle. L, and FasebMakino J 19: Y. 1009-1011,Physiological 2005. activation of hypoxia2. Mason inducible SD, factor-1 Rundqvist in human H, Papandreou skeletal muscle. I, Duh Faseb R, McNulty J 19: 1009-1011, WJ, Howlett 2005. RA, Olfert IM, Sundberg CJ, 2. MasonDenko SD, Rundqvist NC, Poellinger H, Papandreou L, Johnson I, RS. Duh HIF-1alpha R, McNulty in endurance WJ, Howlett training: RA, suppressionOlfert IM, Sundbergof oxidative CJ, metabolism. Denko NC, PoellingerAm L, J PhysiolJohnson Regul RS. IntegrHIF-1alpha Comp in Physiol endurance. 2007 training: Nov;293(5):R2059-69. suppression of oxidative metabolism. Am J Physiol Regul Integr Comp3. Rundqvist Physiol. 2007H, Klintberg Nov;293(5):R2059-69. M, Norrbom J, Bakkman L, Fischer H, Poellinger L, Gustafsson T, Tonkonogi 3. RundqvistM, and H, Sundberg Klintberg CJ. M, ModerationNorrbom J, of Bakkman human skeletal L, Fischer muscle H, HIF-1 Poellinger activity L, in Gustafsson highly fit individuals T, Tonkonogi and inM, and Sundbergresponse CJ. Moderation to endurance of humantraining skeletal - consequences muscle HIF-1 for oxidative activity metabolism. in highly fit Submitted individuals and in response to endurance training 4.- consequences Rundqvist H foret al.oxidative HIF-1 activationmetabolism. after Submitted electrically induced contractions in mouse skeletal muscle, Submitted 4. Rundqvist5. Rundqvist H et al. H.HIF-1 Skeletal activation muscle after HIF-1 electrically and exercise induced (avhandling contractions april in 2008, mouse KI). skeletal muscle, Submitted 5. Rundqvist H. Skeletal muscle HIF-1 and exercise (avhandling april 2008, KI). 58
Projektets titel: Maximal kraftutveckling, hoppförmåga och nutritionsstatus hos elitidrottsutövare Projektledare: Ulla Svantesson Institution: Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet Tel, fax, e-post: 031-7865742, 031-7865721, [email protected] Projektets nr: 97/06 Nyckelord: Kroppssammansättning, benstyrka, handstyrka, kost, utvärderingsinstrument
Syfte, metod: Syftet med studien var att utvärdera elitidrottares näringsintag och energibehov samt att studera sambandet mellan kroppssammansättning och maximal kraftutveckling, hoppkvalitet och hopphöjd. Följande mätmetoder användes i studien: Vertikala tvåbenshopp mättes på en kraftplatta (AMTI) och på en hoppmatta (Time-It), och handstyrka med Grippit® och muskelstyrka med Biodex® eller Kin-Com®. Energibehov mättes med Sense Wear® aktivitetsregistrerare. Kroppssammansättning och bentäthet studerades med DXA och bioelektrisk impedansmätare. Utövarens kostintag: enkät angående intag av mat och dryck kompletterades med intervju av specialtränad dietist.
Preliminära resultat: Den högre hopphöjden hos kvinnliga fotbollspelare (n=13) i jämförelse med en grupp kvinnor med normal träningsnivå (n=56), kan delvis förklaras av en högre kraftutveckling under den koncentriska fasen i hoppet, den fas då själva upphoppet sker. Detta tyder på att fotbollsspelarna utnyttjar stretch-shortening cykeln (excentriskt-koncentriskt muskelarbete) mer effektivt än kvinnor med allsidig träningsbakgrund, vilket indikerar att specificiteten i träning är av stor betydelse. I en analys av sex friidrottare, 15 fotbollsspelare och 12 ishockeyspelare (alla på elitnivå) visade det sig att bioelektrisk impedans inte är ett tillförlitligt verktyg för att mäta fettfri massa, jämfört med referensmetoden DXA. Den individuella variationen var stor och risken för felskattning av utövarens kroppssammansättning var mycket stor (Svantesson et al 2008). I en reliabilitets studie av olika hopptest visade det sig att Countermovement jump (CMJ), ett vertikalhopp med/utan armsving på två ben hade den högsta reliabiliteten mätt med ICC=0.93. Abalakow jump (hopp med måttband) visade en något sämre reliabilitet på ICC=0.87. Sambandet mellan kroppssammansättning och hoppförmåga varierade mycket (r= -0.57-0.76) bland deltagarna (Slinde et al 2008). Hopp på kraftplatta visade också mycket god reliabilitet (Edwén EC2007).
Idrottsrelevans och betydelse: Det är av stort värde för den enskilde idrottsutövaren att studera relationen mellan muskelmassa och hur väl man utnyttjar de muskler som man har arbetat sig till. Ny kunskap om relationen muskelmassa, muskelstyrka och nutrition är därför unik. För att kunna studera sambanden mellan dessa olika parametrar krävs tillgång till bra utvärderingsinstrument. Som del i detta stora forskningsprojekt har vi även utvärderat ett flertal mätinstrument vilket är viktigt för alla som testar den fysiska prestationsförmågan hos idrottare men även inom den kliniska verksamheten under rehabilitering.
Publikationer: Svantesson U, Zander M, Klingberg S, Slinde F. Body composition in male elite athletes, comparison of bioelectrical impedance spectroscopy with dual energy X-ray absorptiometry. J Negat Results Biomed. 7:1, 2007. Slinde F, Suber C, Suber L, Elam Edwén C, Svantesson U. Test-retest reliability of three different countermovement jumping tests. JSCR 22(2):1-5. 2008. Frode Slinde, Sara Karlsson, Sofia Klingberg, Lena Hulthén, Ulla Svantesson. Large variation in energy expenditure in Swedish elite athletes. Posterpresentation ACSM, Indianapolis, USA 2008 Ulla Svantesson, Cecilia Elam Edwén, Frode Slinde. Kvinnliga fotbollsspelare utnyttjar stretch-shortening cykeln mer effektivt än kvinnor med allsidig träningsbakgrund Presentation Riksstämman 2007 Elam Edwén Cecilia. Reliabilitetsstudie av hoppförmågan på en kraftplatta. Examensarbete på D-nivå 2007. 59
Projektets titel: Effekt av olika typer av träning på aktivering av specifika enzym/signalvägar som har betydelse för initieringen av proteinsyntes i human muskulatur samt effekt av nutrition på denna aktivering. Författare: Jörgen Tannerstedt Institution: Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och Idrottshögskolan och Institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet Adress: Åstrandlaboratoriet, Box 5626, 11486 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-161471, 08-6667511, [email protected] Nyckelord: Proteinsignalering, skelettmuskel, styrketräning
Bakgrund: Projektet består av flera delprojekt som tillsammans skall ge en ökad förståelse för hur kroppens muskulatur påverkas och anpassas till styrketräning och nutrition. Att kontinuerlig styrketräning leder till en ökad muskelmassa och styrka är sen tidigare känt, men vilka de bakomliggande mekanismerna är och hur de regleras är fortfarande till stor del outforskat. För att undersöka detta har vi använt oss av friska försökspersoner som utfört olika former av standardiserad styrketräning varvid muskelbiopsier tagits från yttre lårmuskeln för vidare analys av specifika markörer för muskeluppbyggnad och nedbrytning.
Resultat: Olika kontraktionsformer stimulerar muskeluppbyggnaden i olika utsträckning efter styrketräning. En relativt liten mängd maximala excentriska kontraktioner är tillräckligt för att stimulera markörer för muskeltillväxt medan ingen stimulering sker efter maximala koncentriska eller submaximala excentriska kontraktioner. Störst effekt av maximala excentriska kontraktioner får man i de snabba typ II fibrerna, där flera markörer är kraftfullt stimulerade jämfört med de långsamma typ I fibrerna. Upprepad styrketräning stimulerar troligtvis muskeltillväxt via en minskad nedbrytning. Efter två styrketräningspass erhölls liknande stimulering av markörer för muskeltillväxt. Däremot var markörer för muskelnedbrytning lägre vid det andra passet. Även myostatin, en hämmare av muskeltillväxt, nedreglerades efter det första passet och var fortsatt låg efter det andra passet. Dessa data tillsammans, tyder på en mer gynnsam miljö för muskeltillväxt efter ett upprepat styrketräningspass. Våra data visar även att aktiveringen och regleringen av muskeltillväxt i human muskulatur skiljer sig från vad man tidigare har sett i studier på experimentdjur.
Betydelse för idrotten: Forskningsprojektet syftar till att ge en ökad förståelse för de bakomliggande mekanismerna för skelettmuskelns anpassning till träning och påverkan av nutrition. Med kunskap om hur uppbyggnad och nedbrytning regleras, ges en möjlighet att utveckla träningsprogram och koststrategier för optimal återhämtning och tillväxt vilket är av stor betydelse för såväl motionär som elit, samt i samband med rehabilitering efter skada.
Projektets publikationer: • Mascher H, Tannerstedt J, Brink-Elfegoun T, Ekblom B, Blomstrand E. Repeated resistance exercise training induces different changes in mRNA expression of MAFbx and MuRF-1 in human skeletal muscle. Am J Physiol Endocrinol Metab, 2007. Under revidering. • Eliasson J, Elfegoun T, Nilsson J, Kohnke R, Ekblom B, Blomstrand E. Maximal lengthening contractions increase p70 S6 kinase phosphorylation in human skeletal muscle in the absence of nutritional supply. Am J Physiol Endocrinol Metab. 291:E1197-205, 2006. • Blomstrand E, Eliasson J, Karlsson HK, Kohnke R. Branched-chain amino acids activate key enzymes in protein synthesis after physical exercise. J Nutr. 136:269S-73S, 2006. • Masher H, Tannerstedt J, Blomstrand E. Nya aspekter på aminosyrornas roll i den muskulära anpassningen till träning. Svensk idrottsforskning. 15:56-60, 2006. 60
Projektets titel: Effekter av 5 veckors styrketräning på skelettmuskelns massa, proteinsyntes och funktion Författare: Per Tesch & Lena Norrbrand Institution: Institutionen för Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 831 25 Östersund; Inst f Fysiologi & Farmakologi, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm Telefon, fax, e-post: 063-63165473; 63165626; [email protected] Projektledare: Per Tesch Projekt: 105/06 Nyckelord: eccentric overload, muskelhypertrofi, svänghjulsergometer
Syfte och metod: Målet med studien var att jämföra kroniska träningseffekter mellan två olika belastningsstrategier, där konstant belastning under koncentriska och excentriska aktioner skedde mha viktträning och där sk ”eccentric overload” (ökad belastning i den excentriska aktionen) utfördes med svänghjulsergometer. Friska otränade män genomförde 5 veckors unilateral träning för vänster knäextensorer (2-3 ggr/vecka; 4 set om 7 repetitioner) med en svänghjulsergometer (Grp 1, n=7), vilken möjliggör ”eccentric overload”, eller en traditionell knäsparkmaskin med vikter (Grp 2, n=8). Quadriceps muskelvolym, maximal isometrisk styrka (MVC) mättes före och efter 12 träningstillfällen. Resultat: Resultaten visar att quadriceps muskelvolym i det tränade vänsterbenet ökade med 6.2% medan höger ben visade oförändrad volym i Grp 1. Likaså ökade MVC för vänster ben med 11.6% medan höger ben visade oförändrad MVC. Grp 2 visade en 3.0% ökning i vänster quadriceps muskelvolym. Ingen förändring förändring förelåg för höger ben. Grp 2 visade ingen ökning i MVC. Träningsvikten ökade dock under träningsperioden med 48%. Projektets betydelse för idrotten: Styrketräning används för att förbättra eller bibehålla muskelfunktion hos tex. motionärer och elitidrottare och patienter vid rehabilitering efter skada. Resultaten av studien kan appliceras direkt vid utformandet av styrketräningsprogram för motions- och elitidrottare likväl som vid rehabilitering. Fortsatta studier undersöker bl.a. molekylär signalering för proteinsyntes i skelettmuskel vid träning med olika stimuli. Publicering av resultaten: Norrbrand L, Fluckey JD, Pozzo M, Tesch PA. Resistance exercise using eccentric overload induces early adaptations in skeletal muscle size. Eur J Appl Physiol 102(3):271-81, 2008. 61
Projektets titel: Effekter av 72 timmars avlastning på human skelettmuskel med avseende på proteinnedbrytning och genuttryck Författare: Per Tesch Institution: Inst f Hälsovetenskap, Mittuniversitetet, 831 25 Östersund Telefon, fax, e-post: 063-63165473; 63165626; [email protected] Projektets nr: 104/06 Projektledare: Per Tesch Nyckelord: Atrofi, 3-methylhistidine, mikrodialys, proteolys
Syfte: Mängden myosin och aktin och interaktionen mellan dessa proteiner är avgörande för hur mycket kraft skelettmuskeln kan producera. Muskelns proteinmängd och därmed volym minskar vid inaktivitet och skada som resultat av ökad proteinnedbrytning och/eller minskad proteinsyntes. I en serie av experiment av försöker vi utreda mekanismer, tidsförlopp och motmedel mot denna effekt. Föreliggande arbete undersökte specifikt effekter av extremt kortvarig quadriceps avlastning på muskelnedbrytning. Metod: Nedbrytning av skelettmuskelns proteininnehåll undersöktes hos 8 friska män som under tre dygn (72 tim) avlastade det ena benet. Med hjälp av mikrodialysteknik analyserades i prover tagna före och efter avlastning den naturligt förekommande proteolytiska markören 3- methylhistidine (3MH) . Resultat: Efter 72 tim avlastning förelåg en ökning (p<0.05) i 3MH motsvarande 44%, reflekterande en ökad nedbrytning av kontraktila proteiner. Betydelse för idrotten: Resultaten av studien har betydelse för att förstå vilka mekanismer som reglerar hur skelettmuskulaturen anpassar sig till avsaknad av mekanisk belastning; pga tex några dagars skada, sängliggande eller påtvingat träningsuppehåll. Mest betydelsefullt ur ett idrottsligt perspektiv är fyndet att nedbrytning av muskelnproteiner sker redan efter 72 tim inaktivitet. Publikationer: Tesch PA., F von Walden, T Gustafsson, RM Linnehan, TA Trappe. Skeletal muscle proteolysis in response to short-term unloading in humans. J Appl Physiol. 2008 (in review). 62
Projektets titel: Cellulära mekanismer till nybildning av sarkomerer orsakat av excentriskt arbete. Författare: Lars-Eric Thornell Institution: Inst för integrativ medicinsk biologi Avd. för anatomi Umeå universitet Adress: 901 87 Umeå Telefon: 090-786 51 42 Email: [email protected] Projektets nummer: 109/06 Projektledare: Lars-Eric Thornell Nyckelord: Träningsvärk, DOMS, myofibrillogenes, sarkomernybildning
Syfte, metoder och problemställningar: Genom min doktorand Yu´s disputation 2003 med avhandling Re-evaluation of exercise-induced muscle soreness: an immuno- histochemical and ultrastructural study blev det klarlagt att de förändringar som uppstår i muskelfibrer i muskler som utsatts för excentriskt arbete inte är liktydiga med muskelskada utan de facto återspeglar en tillväxt, förlängning av myofibrillerna genom addering av sarkomerer i befintliga myofibriller. För första gången har en mekanistisk förklaring varför man inte får ytterligare DOMS vid förnyad belastning. Vi har nyligen visat att myotilin som ingår i Z bandet är det protein som hittills ger störst och tidigast utslag på en myofibrillär remodellering. Vi har nu slutfört studiet av obscurin. Fortsatta studier avser att utröna hur ytterligare proteiner som ingår i Z bandet filamin FATZ, ZASP och telethonin påverkas i samband med DOMS.
Resultat: Obscurin är en ny komponent av cellskelettet med sammanbindning av de myofibrillära M banden kompletterade det tidigare välkända cellskelttet bestående av desmin intermediära filamenten vilka binder samman de myofibrillära Z banden. Obscurin synes vara mer resistent mot förändring än desmin vid mindre myofibrillära förändringar och kan därför verka som en mall vid nyuppbyggnad av myofibriller. Preliminära resultat visar att filamin också förekommer i ökad mängd vid myofibrillär remodellering medan proteiner som FATZ, ZASP, telethonin sakanas i områden av Z streaming.
Betydelse för idrotten: Muskelvärk är något som drabbar de flesta personer vid åtskilliga tillfällen när de utfört ett ovant muskelarbete av viss omfattning. För många är den ett hinder i att uppta en motionsaktivitet. Våra resultat visar att DOMS inte innebär att muskelfibrerna går sönder utan leder till en gynnsam adaptationsprocess. Vi utnyttjar nu excentriskt arbete som leder till DOMS som en vetenskaplig human modell för att erhålla ökad kunskap om hur olika proteiner samverkar i remodelleringen av myofibriller. Denna kunskap har också betydelse för hur stretching kan förlänga myofibriller.
Publikationer: Carlsson L, Ji-Guo Yu and Lars-Eric Thornell. New aspects of obscurin in human striated muscles. Histochem Cell Biol, in press 2008. L-E Thornell, L Carlsson. New aspects on myofibrillar remodeling in human muscle after eccentric exercise. Oral presentation in 2008 International Convention on Science, Education and Medicine in Sport Guangzhou, China. 63
Projektets titel: Fortsatta studier av stamceller/satellitceller i human muskulatur - identifikation, effekter av olika typ av träning, muskelskada, överbelastning och inaktivitet Författare: Lars-Eric Thornell Institution: Inst för integrativ medicinsk biologi Avd. för anatomi Umeå universitet Adress: 901 87 Umeå Telefon: 090-786 51 42 Email: [email protected] Projektets nummer: 108/06 Projektledare: Lars-Eric Thornell Nyckelord: Styrketräning, dopning, anabola steroider, split fibres muskelhypertrofi, satellit celler
Syfte, metoder och problemställningar: Genom vår idrotts relaterade forskning och mer än 30 års erfarenhet av studier av muskelsjukdomar har vi fått speciell insikt i satellitcellers biologi hos människa. I min grupp har vi utvecklat speciella immunologiska metoder för att detektera och kvantifiera satellitceller hos människa. I det föreliggande projektet har vi analyserat effekterna av styrketräning med och utan dopning för att förstå hur effekterna av träning och intagandet av anabola steroider påverkar två olika muskler dels att klargöra om kvarvarande långtidseffekter finns på musklerna efter att dopningen upphört.
Resultat: Vi visar att effekterna på vastus lateralis och trapezius är likartade efter träning och träning med dopning dock erhålles större fibrer och fler kärnor vid dopning. Hos tidigare dopade var kärnantalet proportions mässigt högre per ytenhet än hos de enbart tränade. En klar korrelation föreligger mellan fiberstorlek och kärnförekomst. Ju större area ju fler kärnor. Detta tolkas innebära att antalet kärnor, som är basen för protein syntes informationen, är en viktig faktor för fibrers storlekstillväxt. Hos tidigare dopade bedömmes dessa fortfarande ha en fördel av sin dopning i och med att de har fibrer med fler kärnor vilket om de skulle börja träna igen innebär att de har en större potential att få stora och starka muskelfibrer. Analys pågår av frekvens aktiverade satellitceller.
Betydelse för idrotten: Styrketräning och dopning har tyvärr kommit att förknippas med varandra. Vi visar vilka mekanismer som leder till ökad styrka av muskler och hur dopning med anabola steroider potentierar denna effekt. Vidare visar vi hur sk split fibrer uppkommer och att de inte utgörs av delade fibrer utan av defekt läkta återbildade fibrer. Vi visar också att personer som dopat sig även lång tid efter dopningens upphörande har förändrade muskler med ökat kärnantal vilket talar för att de fortfarande skulle ha en fördel av sin dopning om de skulle återta sin träning och tävling. Detta har mycket stor betydelse för hur länge dopade bör vara avstängda från tävlingsverksamhet.
Publikationer: Anders Eriksson: Strength Training and Anabolic Steroids. A comparative study of the vastus lateralis, a thigh muscle and the trapezius, a shoulder muscle, of strength-trained athletes. Umeå University Medical Dissertations new series 1032, 2006 A Eriksson, F Kadi, P Tabatabaie, P Bonnerud, L-E Thornell Anabolic sterois withdrawal in strength trained athletes: how does it affect skeletal muscles? Manuscript 64
Projektets titel: Hjärt- och lungfunktion, fysisk arbetsförmåga och riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom samt metabola syndromet hos ungdomar vid ökad daglig fysisk aktivitet. Författare: Ola Thorsson och Magnus Dencker Institution: Inst. Kliniska vetenskaper, Malmö. Kliniskt Fysiologiska Avd U-MAS, Malmö. Adress: Kliniskt Fysiologiska Avd U-MAS, DC, Ingång 44. 205 02 Malmö. Telefon, fax, e-post: 040-338725, 040-338768, [email protected] Projektets nr: 110/05 Projektledare: Ola Thorsson Nyckelord: Fysisk aktivitet, barn, riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom
Syfte: Aktuella populationsstudier hos vuxna visar att ökad fysisk aktivitet kanske är den viktigaste åtgärden för att positivt påverka riskfaktorer för tidig död i hjärt- och kärlsjukdom. Målsättningen med vårt projekt är att studera om olika riskfaktorer för ohälsa är relaterade till låg nivå av daglig fysisk aktivitet hos barn och om detta går att påverka genom att öka mängden fysisk aktivitet via skolgymnastik.
Metod: Totalt inkluderades 248 friska barn från 4 skolor i Malmö vid 8-11 års ålder, där 139 barn har daglig skolgymnastik och 109 barn vanlig skolgymnastik 2 ggr/vecka. Daglig fysisk aktivitet mäts med accelerometer under 4 dagar. Blodtrycket mäts med automatisk blodtrycksapparat. Blodprover analyseras med avseende på t.ex. triglycerider, HDL och LDL samt total kolesterol, glukos, insulin och leptin. Maximal syreupptagningsförmåga bestämmes genom arbetsprov på ergometercykel. Statiska och dynamiska lungvolymer mäts med kroppspletysmo grafi. Med ekokardiografi mäts hjärtrummens storlek och funktion. Benmassa och fettmassa mäts med DXA. Balansförmågan och muskelstyrka mäts.
Resultat: Vi har i ett flertal tvärsnittsstudier rapporterat fynden från baslinjemätningarna som visar en entydig bild där mindre fysiskt aktiva barn bland annat har högre andel kroppsfett och lägre maximal syreupptagningsförmåga. Dessutom finns nu data från två- och fyraårs-uppföljningar som vi planerar att använda i flera artiklar framöver för att belysa orsakssamband.
Betydelse för idrotten: Det pågår en livlig diskussion i samhället om hur vår kunskap om riskerna med minskad fysisk aktivitet skall påverka samhällets åtgärder, t.ex. i form av en omprioritering av idrottsämnet i skolan. I vårt projekt studeras för första gången effekten av ökad daglig aktivitet hos barn med objektiva metoder, vilket bör ge tydligare resultat än tidigare studier Vi tror därför att vår studie kan ge ett avgörande bidrag till denna diskussion.
Urval av projektets publikationer: Dencker M, Thorsson O, Karlsson M.K, Lindén C, Eiberg S, Wollmer P, Andersen L.B. Daily physical activity related to fitness and fatness in an urban sample of children. Scand J Med Sci Sports, in press.
Dencker M, Thorsson O, Karlsson M.K, Lindén C, Wollmer P, Andersen L.B, Ahren B. Daily Physical Activity versus Body Fat Mass and Insulin Concentrations in Non-Diabetic Children. Clin Physiol Funct Imaging, in press.
Dencker M, Thorsson O, Karlsson M.K, Lindén C, Eiberg S, Wollmer P, Andersen L.B. Gender differences and determinants of aerobic fitness in children aged 8-11 years. Eur J Appl Physiol 2007: 99: 19-26.
Dencker M, Thorsson O, Karlsson M.K, Lindén C, Svensson J, Wollmer P, Andersen L.B. Daily physical activity and its relation aerobic fitness in children aged 8-11 years. Eur J Appl Physiol 2006: 96: 5: 587-592.
Dencker M, Thorsson O, Karlsson M.K, Lindén C, Eiberg S, Wollmer P, Andersen L.B. Daily physical activity related to body fat in children aged 8-11 years. J Pediatr 2006: 149: 38-42.
Dencker M, Thorsson O, Karlsson M.K, Lindén C, Svensson J, Wollmer P, Andersen L.B. Daily physical activity in Swedish children aged 8-11 years. Scand J Med Sci Sports 2006: 16: 252-257. 65
Projektets titel: Mekanismer och träning för bålstabilitet i idrott Projektledare: Alf Thorstensson Institution: Laboratoriet för Biomekanik och Motorisk Kontroll, Institutionen för Idrotts- och Hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Lidingövägen 1, Box 5626, 114 86 Stockholm; 08-402 22 46, 08-402 22 87; [email protected] Projektets nr: 111/06 Nyckelord: Core stability, träning, intramuskulär elektromyografi, sit-ups
Syfte: Föreliggande rapport gäller första året av ett flerårsprojekt som avser att klargöra de olika bukmusklernas, speciellt den djupa tvära bukmuskelns (transversus abdominis), roller för bålens stabilisering. Särskilt skall dessa mekanismer för bålstabilisering analyseras under vanligt förekommande träningsövningar. Vidare skall träningsövningar som specifikt syftar till att träna de djupa bukmusklerna valideras och optimeras samt möjligheten att viljemässigt selektivt aktivera den tvära bukmuskeln dokumenteras och tränas.
Metod: Den centrala metodiken i projektet är registrering av individuella bålmusklers aktiveringsmönster genom avledning av deras elektriska aktivitet via intramuskulär elekromyografi (EMG), dvs medelst tunna trådelektroder inlagda i respektive muskel via nålar under guidning av ultraljud. Dessutom mäts rörelsemönster, tryck i bröst- och bukhåla, samt andningsflöde. Hittills har en delstudie genomförts där 10 kvinnor utförde olika vanliga träningsövningar med varierande grad av krav på bålstabilitet, med och utan specifik instruktion vad gäller aktivering av transversus abdominis, s.k. abdominal hollowing. Datainsamling pågår för ytterligare två delstudier där effekterna av olika modifieringar av sit-ups studeras, bl.a. med avseende på belastnings-, riktnings- och andningsflödesförändringar.
Resultat: Preliminära resultat visar att förmågan att aktivera de olika bukmusklerna varierar med kroppsposition. Dessutom framgår att muskelaktiviteten kan ökas selektivt i transversus abdominis genom specifik muntlig instruktion och genom direkt feedback av den elektromyografiska signalen. Hittills gjorda sit-upsförsök antyder att andningsmönstret påverkar bukmuskelengagemanget, samt att denna påverkan är beroende av i vilken fas av rörelsen man befinner sig.
Slutsatser: Eftersom resultaten hittills är preliminära är det för tidigt att dra några slutsatser. Generellt kan dock sägas att de pågående studierna kommer att ge en behövlig objektiv värdering av ett antal av de uppfattningar som florerar kring hur man ska träna bålstabilitet och varför. Med detta som grund bör den nödvändiga träningen av bålstabilitet i olika idrottssammanhang kunna göras mer ändamålsenlig och effektiv.
Publikationer: Bjerkefors A, M Ekblom, K. Josefsson, A Thorstensson. Abdominal muscle activation during common exercises for core stability – effects of instruction (in preparation); Welin L, A. Bjerkefors, F Tinmark, A Thorstensson. Sit-ups revisited with intramuscular electromyography (in preparation). 66
Projektets titel: Träning av styrka och balans – en studie med paraplegiker på kajakergometer (studiestöd) Projektledare: Alf Thorstensson och Anna Bjerkefors Institution: Laboratoriet för Biomekanik och Motorisk Kontroll, Institutionen för Idrotts- och Hälsovetenskap, Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, Lidingövägen 1, Box 5626, 114 86 Stockholm; 08-402 22 46, 08-402 22 87; [email protected] Projektets nr: 185/06 Nyckelord: Balans, biomekanik, rörelseanalys, kajakpaddling, ryggmärgsskada
Syfte: Målet var att studera effekterna av träning med kajakpaddling på balanskontroll i sittande, styrka i skuldermuskulaturen och funktion i vardagliga situationer hos en grupp ryggmärgsskadade personer. I projektet har även ingått att modifiera och utvärdera kajakergometern som träningsredskap med sikte på att åstadkomma individuellt anpassade träningsstimuli för såväl personer med olika grad av rörelsehinder som icke-rörelsehindrade.
Metod: Tio personer, tre kvinnor och sju män, med thorakala ryggmärgsskador på olika nivåer (T2-12) rekryterades. Alla hade genomgått rehabilitering (tid från skadetillfället varierade från 3 till 26 år). Samtliga genomförde under en 10-veckorsperiod 30 st entimmas intervallträningspass på kajakergometer med stegrad intensitet. Genom en specialutvecklad balansmodul kunde balanskravet i sidled under paddlingen successivt ökas under träningsperioden. De funktionella testerna utgjordes av olika standardiserade aktiviteter i rullstol, såsom att ta sig upp på en platå, rulla olika sträckor på tid samt förflytta sig från rullstol till brits. Mätning av dynamisk skuldermuskelstyrka kring samtliga tre rörelseaxlar gjordes med isokinetisk metodik (Biodex) och jämfördes med en matchad grupp av icke-skadade. Balanstesterna omfattade kartläggning av balanstrategier (3D-rörelse; intramuskulär muskelaktivitet i en mindre grupp) vid oförberedda förflyttningar av underlaget.
Resultat: Projektet är avslutat och har resulterat i en doktorsavhandling och fyra vetenskapliga artiklar. Träningen på kajakergometern ledde till positiva överföringseffekter på prestationen i funktionella rullstolstester, styrkan i skuldermuskulaturen och stabiliteten i överkroppen vid balansstörningar. Fallstudien visade att en person med en hög ryggmärgsskada, kliniskt klassificerad som komplett, ändå kunde aktivera sina bålmuskler, såväl vid maximal viljemässig kontraktion som reaktivt vid balansstörningar, dock med ett koordinationsmönster som skiljde sig från en icke-skadad persons.
Slutsatser: Studierna visar att träning på kajakergometer är en lämplig aktivitet för post-rehabiliterade personer med thorakal ryggmärgsskada. Den specialkonstruerade balansmodulen fungerade bra. Förbättrad prestationsförmågan efter träning bör leda till en ökad självständighet i det dagliga livet. Notervärt är att den relativt intensiva träningen inte ledde till några skulderproblem. Fler studier är planerade för att förstå aktiveringsmekanismer av bålmuskulaturen och deras konsekvenser för skadeklassificering, funktion och träningsbarhet hos personer med ryggmärgsskada.
Publikationer: Bjerkefors A. Performance and trainability in paraplegics. Avhandling vid Karolinska Institutet 2006; Bjerkefors A, A Thorstensson. Effects of kayak ergometer training on motor performance in paraplegics. Int J Sports Med 27: 824-829, 2006; Bjerkefors A, A Jansson, A Thorstensson. Shoulder muscle strength in paraplegics before and after kayak ergometer training. Eur J Appl Physiol 97: 613-618, 2006; Bjerkefors A, MG Carpenter, A Thorstensson. Dynamic trunk stability is improved in paraplegics following kayak ergometer training. Scand J Med Sci Sports 2007 (on line); Bjerkefors A, MG Carpenter, AG Cresswell, A Thorstensson. Trunk muscle activation and postural control in a person with clinically complete spinal cord injury. Physical Therapy (subm.) 67
Projekt: “Genetisk aktivering i skelettmuskulatur vid styrke- och uthållighetsträning – detekterat med Affymetrix microarray” Projektledare: James Timmons Adress: Inst f fysiologi & farmakologi , KI, 171 77 Stockholm Tel, e-post 08- 5248 79 15 e-post: [email protected] Projektnr: 112/05
Mål Vid fysisk träning sker förändringar i skelettmuskulaturen som gör att vi blir starkare och uthålligare. Dessa förändringar kan härledas ner till DNA nivå, där aktiveringen av gener avgör vilka proteiner som bildas och därmed sammansättningen och funktionen av muskeln. I denna studie ämnade vi undersöka vilka gener som regleras vid styrke- respektive uthållighetsträning.
Metoder För att få en helhetsbild av alla gener som regleras vid träning använde vi oss av Affymetrix microarray. Detta är ett system som gör att man mäter mängden av genprodukter från i princip alla gener i det humana DNA:t. Med denna metod jämförde vi genuttrycket i muskelbiopsier från 24 individer före och efter uthållighetsträning, samt i muskelbiopsier från 10 individer före och efter styrketräning.
Resultat Vi upptäckte att individerna som deltog i träningsstudien kunde delas upp i individer med ”hög” och ”låg” träningsrespons, där den fysiska förbättringen kunde härledas till individernas genetiska profil. Vidare analys avslöjade ett komplicerat nätverk av genetiska regleringsfaktorer som ändrades vid träning. Med hjälp av avancerad dataanalys lyckades vi konstruera en prediktionsmodell för träningsrespons. Med denna modell anser vi oss kunna förutsäga hur en individ kommer att reagera på träning, baserat på individens genuttryck före träningen.
Betydelse för sporten Våra resultat betyder att det nu i prinicip skulle vara möjligt att karaktärisera en individs potential att förbättra sin fysiska förmåga. Fortsatta frågeställningar kommer att beakta om det går att förfina denna analys till avgöra vilka individer som kan nå elitnivå. I ett senare skede kan vår forskning leda till att de individer som inte lyckas förbättra sin fysik genom träning, kan få specifik behandling för detta.
Publikationer Keller P, Vollaard N, Koch L, Scheele C, Jansson E, MacDougald O, Britton SL, Sundberg CJ, Wahlestedt C, Knudsen S and Timmons JA. Complementary activation of coding and non-coding transcriptional networks regulate aerobic adaptation. Manuscript submitted to Nature 2008
Keller P, Vollaard N, Babraj J, Ball D, Sewell DA, Timmons JA. (2007). Using systems biology to define the essential biological networks responsible for adaptation to endurance exercise training. Biochem Soc Trans. 35, 1306-9.
Timmons JA, Good, L. (2006). Does everything now make (anti)sense? Biochemical Society Transactions 34, 1148-1151.
Timmons JA, Norrbom J, Schéele C, Thonberg H, Wahlestedt C, Tesch P. (2006). Expression profiling following local muscle inactivity in humans provides new perspective on diabetes-related genes. Genomics. 87, 165-72.
Timmons JA, Sundberg CJ. (2006). Oligonucleotide microarray expression profiling: human skeletal muscle phenotype and aerobic exercise training. IUBMB Life. 58, 15-24.
Timmons JA, Jansson, E., Fischer, H., Gustafsson, T., Greenhaff, P.L., Ridden, J., Rachman, J., Sundberg, C.J. (2005). Modulation of extracellular matrix genes reflects the magnitude of physiological adaptation to aerobic exercise training in humans. BMC Biology, 2005, 3 68
Projektets titel Cellulära mekanismer för ändrad muskelfunktion under uttröttning och i samband med träning Författare/projektledare Håkan Westerblad Institution Institutionen för fysiologi & farmakologi Adress Karolinska Institutet, von Eulers väg 8, 171 77 Stockholm Telefon, fax, e-mail 08-524 872 53, 08-32 70 26, [email protected] Projektets nr 114/06 Nyckelord muskeluttröttning, återhämtning, kalcium, muskelmetabolism
Syfte: Uttröttning är en begränsande faktor i ett flertal idrotter och beror till stor del på en försämrad funktion hos skelettmuskelcellerna. Vi driver ett flerårigt projekt vars övergripande målsättning är att identifiera cellulära mekanismer som påverkar skelettmuskelfunktionen i samband med uttröttning, återhämtning och träning.
Metod: Försöken utförs på isolerade, enstaka muskelceller eller hela muskler från mus eller råtta. Det isolerade preparatet monteras i ett muskelbad och stimuleras med elektriska pulser och kraften registreras. Fluorescerande indikatorer används för mäta den cellulära koncentrationen av viktiga joner (t.ex. Ca2+) och fria syreradikaler (”reactive oxygen species”, ROS).
Resultat: Kraftåterhämtningen efter uttröttning kan vara mycket långsam och det kan ta dagar innan den är helt återställd. Problemet ses framför allt vid låga stimuleringsfrekvenser och har därför kallats ”low frequency fatigue” (LFF). LFF är sannolikt en del i den ”kraftlöshet” som man ser vid överträning. Under året har vi bl a studerat mekanismer bakom LFF med fokus på ROS. Resultaten visar en tydlig LFF både i muskleceller från mus och råtta. Orsaken till kraftminskningen är dock olika: minskad Ca2+-frisättning i musceller och minskad Ca2+-känslighet i råttceller. Råttceller visade sig ha en högre aktivitet av superoxiddismutas (SOD), som är ett centralt enzym i ROS-metabolismen. Försök gjordes också på celler från genetiskt ändrade möss med ökad SOD-aktivitet och de uppvisade LFF orsakad av minskad Ca2+-känslighet, dvs samma mekanism som i råttceller. Dessa resultat visar alltså att ROS påverkar återhämtningen efter uttröttning och detta kan ske via olika mekanismer beroende på ROS- metabolismen.
Betydelse för idrotten: Vår forskning syftar till att definera idrottsfysiologiskt relevanta problem (t ex uttröttning, bristande återhämtning och ändrad muskelfunktion vid träning) och utreda bakomliggande mekanismer på cellnivå. Dessa mekanismer kan sedan studeras i humanförsök och den nya kunskapen kan användas bl a för att förbättra träningsmetoder och undvika överträning.
Publikationer: 1. AYDIN, J., KORHONEN, T., TAVI, P., ALLEN, D.G., WESTERBLAD, H. & BRUTON, J.D. (2007) Activation of Ca2+-dependent protein kinase II during repeated contractions in single muscle fibres from mouse is dependent on the frequency of sarcoplasmic reticulum Ca2+ release. Acta Physiol 191, 131-137. 2. ZHANG, S.-J., SANDSTRÖM, M.E., LANNER, J.T., THORELL, A., WESTERBLAD, H. & KATZ, A. (2007) Activation of aconitase in mouse fast-twitch skeletal muscle during contraction-mediated oxidative stress. Am J Physiol Cell Physiol 293, C1154-C1159. 3. ZHANG, S.-J., SANDSTRÖM, M.E., AYDIN, J., WESTERBLAD, H., WIERINGA, B. & KATZ, A. (2008) Activation of glucose transport and AMP-activated protein kinase during muscle contraction in adenylate kinase-1 knockout mice. Acta Physiol 192, 413-420. 4. BRUTON, J.D., PLACE, N., YAMADA,T., SILVA, J.P. ANDRADE, F.H., DAHLSTEDT, A.J., ZHANG, S.-J., KATZ, A., LARSSON, N.-G. & WESTERBLAD, H. (2008) Reactive oxygen species and fatigue-induced prolonged low-frequency force depression in skeletal muscle fibres of rats, mice and SOD2 overexpressing mice. J Physiol 586, 175-184. 69
Titel: Role of Signaling Cascades in Skeletal Muscle Adaptations to Physical Activity and Inactivity Projektledare Ulrika Widegren Adress: Karolinska Institutet, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Sektionen för integrativ fysiologi, von Eulers väg 4, 171 77 Stockholm Tel: 08-524 867 47 Fax: 08-33 54 36 E-mail: [email protected] Projnummer: 116/06 Nyckelord: skelettmuskel, intracellulär signalering, fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet och träning har en rad effekter på skelettmuskulaturens metabolism, vilket inkluderar förändringar i användandet av fett och kolhydrater, upptag av glukos samt proteinnybildning. För närvarande är de molekylära mekanismer, som styr genuttryck och metabolism i samband med muskelkontraktion till stor del okända. Målsättningen är att studera potentiella intracellulära signaleringskaskader som kan länka fysisk aktivitet/inaktivitet till biokemiska och transkriptionella svar, vilket leder till tillväxt (hypertrofi) och förändrad metabolism i skelettmuskulaturen. MAPK (mitogen-activated protein kinase) signaleringskaskaden aktiveras i skelettmuskulaturen vid akut fysiskt arbete (review Widegren et al. Acta Physiol Scand 172:227-38, 2001) och är potentiellt involverad i adaptation till fysisk aktivitet och träning. Andra signaleringsvägar som föreslagits är AMP-aktiverat protein kinas (AMPK), en metabol sensor som även tros vara involverad i genreglering. Vi har undersökt mRNA nivåer av olika AMPK isoformer i skelettmuskulatur från ryggmärgsskadade och kontrollpersoner. Dessutom har vi studerat uttrycket av AMPK isoformer efter åtta veckors träning (elektriskt stimulerad cykling) hos de ryggmärgsskadade personerna. Resultaten visar att det föreligger olika uttycksmönster av AMPK isoformer i skelettmuskulaturen hos ryggmärgsskadade individer jämfört med kontrollpersoner. Detta mönster ändras dock till viss del efter åtta veckors träning, elektriskt stimulerad cykling, och liknar mer uttrycket hos kontrollpersonerna. För närvarande undersöks andra potentiella kandidater, på både gen- och proteinnivå, som föreslagits vara involverade i tillväxt och förändrad metabolism. Fördjupad kunskap om vilken roll intracellulär signalering har vid olika typer av träning leder till en förbättrad förståelse om muskelcellens anpassning till regelbunden fysisk aktivitet. Detta öppnar möjligheten för mer individanpassad träning. Förståelsen av de molekylära mekanismer som sker vid muskelkontraktion och på olika sätt aktiverar en rad signaleringsvägar kommer att ge förutsättningar till förbättrad metabolism och genuttryck, vilket förhoppningsvis kan leda till en ökad prestation.
Publikationer 2004-2007: Perrini S, Henriksson J, Zierath JR, and Widegren U. Exercise-induced protein kinase C isoform- specific activation in human skeletal muscle.Diabetes 2004 53: 21-24. Siddiqui AJ, Gustafsson T, Fischer H, Widegren U, Hao X, Mansson-Broberg A, Grinnemo KH, Dellgren G, and Sylvén C. Simvastatin enhances myocardial angiogenesis induced by vascular endothelial growth factor gene transfer. Journal of Molecular and Cellular Cardiology 2004; 37:1235-44. Konhilas JP, Widegren U, Allen DL, Paul AC, Cleary A, and Leinwand LA. Loaded wheel running and muscle adaptation in the mouse. American Journal of Physiology 2005; 289:H455-65. Gonon AT, Widegren U, Bulhak A, Salehzadeh F, Persson J, Sjöquist PO, and Pernow J. Adiponectin protects against myocardial ischemia/reperfusion injury via AMP-activated protein kinase and nitric oxide. Cardiovascular Research 2008;doi: 10.1093/cvr/cvn017 70
Projektets titel: Molecular mechanism for contraction-induced signal transduction Projektledare: Juleen Zierath och Anna Krook Institution: Karolinska Institutet Telefon, fax, epost: 08-5248 7580, 08-33 54 36, [email protected] Projektnummer 119/60 Nyckeord: Skelettmuskel, träning, fibertyp, diabetes
Syfte och metod: Skelettmuskelns metabola profil och fysiska prestationskapacitet kan förändras som svar på yttre stimuli. Skelettmuskulaturen kan stimuleras att öka glukosupptag genom exponering för hormonet insulin och genom fysisk kontraktion. Muskelarbete leder till att muskeln som helhet blir mer insulinkänslig, men det molekylära mekanismerna som reglerar denna känslighet är inte kartlagda. Skelettmuskeln kan delas in i olika fibertyper, där typ 1 muskelfibrer är mer insulinkänsliga och har en oxidativ metabol profil i jämförelse med typ 2 fibrer. Flera av de molekylära stegen involverade i insulinets effekter på muskeln är kända, medan det kontraktionsaktiverade svaret är mindre väl definierat. Det primära syftet med projektet är att undersöka och identifiera intracellulära signaleringsvägar som kopplar de biokemiska och mekaniska händelserna inuti muskeln som leder till ökad insulinkänslighet och förbättrad metabolism. Målet är att kunna beskriva nya molekylära signaleringsvägar som kan öka glukosupptag och mitogenes vilket skulle vara av betydelse för personer med typ 2 diabetes mellitus.
Resultat: Calcineurin är en proteinfosfatas som har visats ha en nyckelroll för reglering av fibertyp i muskel genom att öka omvandling till långsam (oxidativ) muskelfibertyp. Fibertypsförändring i muskeln kan påverka helkroppsinsulinkänsligheten. I transgena möss som överuttrycker calcineurin i skelettmuskeln har vi kunnat visa ökat insulinstimulerat glykoegeninlagring, laktatproduktion och fettförbränning i muskel. Den ökade fettförbränningen var kopplad till ökat uttryck av gener som kontrollerar fettmetabolismen. Viktiga gener för fettmetabolism är diacylglycerolkinaser (DGK). Vi har vistat att DGKdelta är reducerat i skelettmuskeln hos presoner med Typ2 diabetes, och att detta förvärras vid höga sockernivåer i blodet. Diabetiker som motionerar kunde förbättra sin insulinkänslighet och ökade uttrycket av DGKdelta i muskeln.
Betydelse för sporten: Vi strävar efter att förstå molekylära händelser inne i muskeln som initieras som svar på fysisk aktivitet. Detta har betydelse inte endast för att förstå hur muskeln byggs upp och svarar på fysisk träning i idrottssammanhang, utan också viktiga medicinska implikationer. Till exempel är motion är kanske den viktigaste enskilda faktorn för att förebygga typ 2-diabetes.
Utvalda publikationer 2006-2008 • Chibalin AV, Leng Y, Vieira E, Krook A, Björnholm M, Long YC, Kotova O, Zhong Z, Sakane F, Steiler T, Nylén C, Wang J, Laakso M, Topham MK, Gilbert M, Wallberg-Henriksson H, Zierath JR. Downregulation of diacylglycerol kinase delta contributes to hyperglycemia-induced insulin resistance. Cell. 2008 132:375-86 • Osler ME, Zierath JR. Fighting the battle of the bulge: exercise training in early-onset type 2 diabetes. Diabetologia. 2007 50:1362-4. • Hawley JA, Hargreaves M, Zierath JR. Signalling mechanisms in skeletal muscle: role in substrate selection and muscle adaptation. Essays Biochem. 2006;42:1-12. Review. • Long YC, Glund S, Garcia-Roves PM, Zierath JR. Calcineurin regulates skeletal muscle metabolism via coordinated changes in gene expression. J Biol Chem. 2007 282:1607-14 • A Deshmukh, VG Coffey, Z Zhong, AV Chibalin, JA Hawley, JR Zierath JR (2006) Exercise-Induced Phosphorylation of the Novel Akt Substrates AS160 and Filamin A in Human Skeletal Muscle. Diabetes. 55:1776-82. • T Fritz*, D K Krämer*, HKR Karlsson*, D Galuska, P Engfeldt, JR Zierath A Krook (2006). Low- intensity exercise increases skeletal muscle protein expression of PPARδ and UCP3 in Type 2 diabetic patients Diabet Metab Res Rev 2006 2:492-498. • A Krook, D Kitz Krämer, T Fritz, JR Zierath (2006)“PPARδ− en gen för maratonlopp och typ 2 diabetes Svensk Idrottsforskning 3:20-22 71
Projektets titel: Studier av styrketräning, styrkemätning och funktionella test vid motion, idrott och rehabilitering Författare: Jesper Augustsson Institution: Avd för ortopedi, Göteborgs universitet Adress: Gröna stråket 12, 41345 Göteborg Telefon, fax, e-post: 31-426891, 31-416816, [email protected]
Syfte: Syftet med studierna var att har varit att åstadkomma idrottsmedicinsk forskning och utveckling som kan bidra till bättre rehabiliteringsmetoder, som även kommer ”vanliga” patienter, övrig sjukvård, idrottare och motionärer till godo. Vi har studerat effekten av så kallad ischemisk styrketräning (extern ocklusion via tryckmanschett av den arbetande muskeln) på muskelfunktion. Vidare har vi studerat den skadeförebyggande effekten av styrketräning vid volleybollspel på elitnivå. Vi har även undersökt om träning och testning vid rehabilitering under mer realistiska och idrottsspecifika förhållanden (till exempel under uttröttning) minskar risken för återfallsskada eller överansträngning. Vi har också undersökt effekten av olika metoder som används bland erfarna styrketränare, i syfte att åstadkomma styrkeökningar, muskeltillväxt och idrottsspecifika förbättringar. Slutligen har vi studerat sambandet mellan mätning av maximal respektive explosiv styrka (power) och idrottslig prestationsförmåga samt hur väl dessa test kan mäta förändringar som en följd av träning.
Metod: Kvanitativa studier har genomförts dels på friska personer men också på patienter med främre korsbandsskada alternativt främre korsbandsrekonstruktion i knäleden.
Betydelse: Sammantaget har förhoppningsvis dessa studier och projekt lett till ett bättre underlag vid styrketräning, styrkemätning och funktionella test vid idrott, motion och rehabilitering.
Projektets publikationer: Wernbom M, Augustsson J, Thomeé R. The influence of frequency, intensity, volume and mode of strength training on whole muscle cross-sectional area in humans. Sports Med. 2007;37(3):225-64. Augustsson SR, Augustsson J, Thomeé R, Svantesson U. Injuries and preventive actions in elite Swedish volleyball. Scand J Med Sci Sports. 2006 Dec;16(6):433-40. Gustavsson A, Thomeé R, Neeter C, Thomeé Pia, Augustsson J, Silbernagel KG, Karlsson J. A test battery for evaluation of hop performance in patients with ACL injury and patients after ACL reconstruction. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2006 Aug;14(8):778-88. Neeter C, Gustavsson A, Thomeé P, Augustsson J, Thomeé R, Karlsson J. Development of a strength test battery for evaluating leg muscle power after anterior cruciate ligament injury and reconstruction. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2006 Jun;14(6):571-80. Wernbom M, Augustsson J, Thomeé R. Effect of vascular occlusion on muscular endurance in dynamic knee extension exercise at different submaximal loads. J Strength Cond Res. 2006 May;20(2):372-7. Augustsson J, Thomeé R, Lindén C, Folkesson M, Tranberg R, Karlsson J. Single-leg hop testing following fatiguing exercise: reliability and biomechanical analysis. Scand J Med Sci Sports. 2006 Apr;16(2):111-20. 72
1. Projektets titel: ”Kronisk sensmärta - Neuro-vaskulära mekanismer och effekter vid fysikalisk och farmakologisk behandling” 2. Författare: Paul Ackermann, Daniel Bring, Johan Dahl, Per Renström 3. Institution: Inst för för Molekylär Medicin och Kirurgi, Sekt för Ortopedi och Idrottsmedicin, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm 08-51776669, 08-333184, [email protected] 4. Projektets nummer: 120-06 5. Nyckelord: kronisk smärta, sena, fysisk aktivitet, pneumatisk kompression, neuropeptider, läkning
6. Syfte: Projektet avser att studera och utveckla nya fysikaliska och farmakologiska behandlingsmetoder vid kroniska smärtande belastningsrelaterade skador i rörelseapparaten. Vår hypotes är att tidsbestämd, lokal tillgång till specifika neuronala signalsubstanser (sk. neuropeptider) stimulerar vävnadsläkningens olika faser, och att det vid kronisk senskada föreligger en rubbning i förekomsten av dessa substanser. Vårt mål är att undersöka hur neuronala mekanismer kan aktiveras genom riktade farmakologiska och fysikaliska terapier för att stimulera vävnadsläkning och påskynda återgång i fysisk aktivitet och i arbete.
7. Resultat: Hos patienter med hopparsena: har vi påvisat nervinväxt i själva senan som inte förekommer i normala senor. Dessa nervtrådar kan signalera smärta vid mekanisk belastning eller vid kemisk retning. Vi har därtill påvisat en ökad halt av smärtande- och minskad halt smärthämmande signalsubstanser. Studien visar att vi börjar förstå orsakerna till smärtan hos patienter med kroniska senbesvär [4]. Fysisk aktivitet stimulerar nervinväxt och läkning: Mobilisering efter experimentell hälseneskada ger snabbare läkning än fixering med helbensgips. Fyra veckor efter senruptur ser man en morfologiskt mer mogen vävnad; mer organiserade kollagenbuntar, bättre kärlförsörjning och lägre förekomst av inflammatoriska celler. Det visar sig att nervregenerationen accelereras genom mobilisering och sannolikt är avgörande för den tidigare läkningen som observerats [1]. Excentrisk träning ökar vävnadshalten av neuropeptider: Hos idrottsaktiva som tränar excentriskt har vi påvisat en ökad halt av den viktiga neuropeptiden CGRP. Detta visar att man hos idrottare ser samma reaktioner som observerats experimentellt. Intermittent pneumatisk kompression stimulerar senläkning: Behandling med pneumatisk kompression leder till ökad nerv-kärlregeneration och 50-100% ökad signalsubstansfrisättning samt kraftigt ökad läkningsgrad redan efter 2 och 4 veckors behandling [2-3].
8. Projektets betydelse för idrotten: Av idrotts- och motionsrelaterade skador kan 30-50 % hänföras till överbelastning av senvävnad. Idrottsaktivas återgång i sport är beroende av en effektiv och målinriktad rehabilitering. Trots omfattande forskning kan man idag inte förklara vilka faktorer som ofta omöjliggör en optimal rehabilitering. Genom att klargöra den roll neuro-vaskulära signalsubstanser spelar vid senskador, stimulera dessa substanser genom reglerad fysisk belastning, fysikalisk terapi samt undersöka behandlingseffekterna vid lokal administrering av neuropeptider kan man optimera rehabiliteringen av skadade vävnader samt påskynda återgången i idrott.
9. Publikationer: 1) Bring D K-I, Renström P, Ackermann P.W Physical activity modulates nerve plasticity and stimulates repair after achilles tendon rupture. J Orthop Res. 2007 Feb;25(2):164-72. 2) Dahl J, Li J, Bring D K-I, Renström P, Ackermann PW Intermittent Pneumatic Compression enhances neuro-vascular ingrowth during connective tissue healing. A Study in the Rat. J Orthop Res. 2007 Sep;25(9):1185-92. 3) Dahl J, Li J, Bring D, Renström P, Ackermann PW Intermittent pneumatic compression induces increased neurovascular ingrowth during rat achilles tendon healing. Transactions of the International Symposium on Ligaments and Tendons VII, 2007, San Diego, USA 4) Dahl J, Lian Ø, Frihagen F, Engebretsen L, Bahr R, Ackermann P.W Nociceptive neuromediators in patellar tendinopathy. Transactions of the Swedish Orthopedic Society, August, 2007, Umeå, Sweden. 73
Projektets titel: Neuromuskulär funktion och träning efter knäskada Författare: Eva Ageberg Institution: Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Kontakt: [email protected] Projektnummer: 121/06 Nyckelord: Knäskada, neuromuskulär funktion, neuromuskulär kontroll, rehabilitering
Bakgrund och syfte: Neuromuskulär funktion efter främre korsbandsskada (ACL-skada) är av betydelse för den totala funktionen och för att förhindra artros, vilket påverkar återgång till och fortsatt idrottsaktivitet. För att mäta neuromuskulär funktion används kvantitativa och kvalitativa tester. Det saknas enkla test som mäter kvaliteten på utförandet av rörelser. Syftet med projektet är att 1) studera långtidsresultat avseende neuromuskulär funktion och 2) studera avvikande belastningsmönster efter ACL-skada.
Material och metoder: 1) 100 patienter genomgick ett behandlingsprogram med rehabiliterande träning och rekommenderad aktivitetsmodifiering utan operation och följdes över 15 år. Vid 15-årsuppföljningen hade över 70% av patienterna klarat sig utan operation och de upplevde god funktion. 22 patienter hade opererats i knäet och 6 hade skadat sitt andra knä. Få (16%) hade utvecklat artros (ledsvikt) i knäet. Neuromuskulär funktion mättes med lårmuskelstyrka, enbens längdhopp och proprioception och jämfördes över tid. 2) 50 icke-skadade personer och 25 patienter med ACL- skada undersöktes blindat av två oberoende testare, vid två tillfällen med avseende på avvikande belastningsmönster via ett observationstest, ”Performance-test”.
Resultat: 1) Funktionen mätt med lårmuskelstyrka och hoppförmåga var fortsatt god 15 år efter skadan. Patienterna hoppade lika långt och var lika starka eller starkare i lårmusklerna som de icke-skadade kontrollerna. Patienterna hade sämre proprioception än de icke-skadade kontrollerna. 2) Preliminära resultat visar att avvikande belastningsmönster förkom i större utsträckning på skadat ben än friskt ben och hos icke skadade kontroller. Performance-testet var reproducerbart mellan testare och tillfällen.
Betydelse för idrotten: Knäskada är vanligt förekommande bland unga idrottsaktiva och resulterar i försämrad funktion och för tidig artrosutveckling med ytterligare funktionsnedsättning som följd. Studien visar att god muskelfunktion kan bibehållas på lång sikt med rehabiliterande träning och aktivitetsmodifiering, vilket innebär möjlighet till fortsatt idrottsaktivitet. Utan operation kan återgång till idrott ske tidigare. Performance-testet har potential som observationsinstrument såväl kliniskt som inom knäskadeforskning.
Publikationer Ageberg E, Pettersson A, Friden T. 15-year follow-up of neuromuscular function in patients with unilateral nonreconstructed anterior cruciate ligament injury initially treated with rehabilitation and activity modification: a longitudinal prospective study. Am J Sports Med. 2007;35:2109-17
Ageberg E, Flenhagen J, Ljung J. Test-retest reliability of knee kinesthesia in healthy adults. BMC Musculoskelet Disord. 2007;8:57
Ageberg E, Friden T. Normalized motor function but impaired sensory function after unilateral non- reconstructed ACL injury: patients compared with uninjured controls. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2008 Feb 28; [Epub ahead of print] PMID: 18305924 74
Titel: Kroniska smärttillstånd i senor. Projektledare: Håkan Alfredson, Idrottsmedicinska Enheten, Umeå Universitet, 901 87 Umeå. Telefon: 090-7854816 [email protected] Projekt 122/06 Nyckelord: senor, kronisk smärta, behandling
Senaste årets forskning har utmynnat i publicering av 4 vetenskapliga arbeten.
Alfredson H, Öhberg L, Zeisig E, Lorentzon R. Treatment of midportion Achilles tendinosis: similar clinical results with US and CD-guided surgery outside the tendon and sclerosing polidocanol injections. Knee Surg, Sport Traumatol, Arthrosc 15: 1504-1509, 2007. Tjugo patienter med långvariga besvär av Akillestendinos i mellanportionen randomiserades till behandling med ultraljud och Dopplervägledd skleroserande polidokanolinjektion (max 2) eller minikirurgi-skrapning (utanför senans ventralsida). Uppföljning visade goda kliniska resultat i båda grupperna, men en snabbare återkomst till tidigare (före skada) aktivitetsnivå i den kirurgiskt behandlade gruppen.
Zeisig E, Fahlström M, Öhberg L, Alfredson H. Pain relief after intratendinous injections in patients with tennis elbow: results of a randomised study. BJSM Accepted 2007. Trettiosex patienter med långvariga besvär av diagnosen Tennisarmbåge randomiserades till behandling med ultraljud och Dopplervägledd intratendinös injektion av endera polidokanol eller lidocain+Adrenalin. Kliniska resultaten var likvärdiga i båda grupperna, med en stor andel nöjda, smärtlindrade, och starkare patienter.
Willberg L, Sunding K, Forsblad M, Alfredson H. Ultrasound- and doppler-guided arthroscopic shaving to treat Jumper´s knee. Knee Surg, Sport Traumatol, Arthrosc 2007, 15: 1400-1403. Denna studie är en metodutveckling, där behandlingsmetoden artroskopisk shaving vid diagnosen Hopparknä kombineras med ultraljud och Dopplerundersökning. I lokalbedövning utföres artroskopisk shaving av området med kärl/nervinväxt på patellarsenans dorsalsida, under samtidig ultraljud och Dopplervägledning. Metoden medger stor säkerhet vid lokalisation av skadeområdet, samt minimerar ingreppet i mjukdelarna.
Jonsson P, Alfredson H, Sunding K, Fahlström M, Cook J. New regimen for eccentric calf muscle training in patients with chronic insertional Achilles tendinopathy: Results of a pilot study. BJSM Accepted 2007. Trettiofyra kroniskt smärtande Akillesfästen behandlades med en ny modell för smärtsam excentrisk vadmuskelträning. Den nya modellen innebär att man utgår från tåstående, men inte belastar excentriskt nedom 0-planet, dvs. ej belastning med dorsalflexion i fotleden.Teoretiska bakgrunden till varför man ej skall belasta i dorsalflexion grundar sig på att vid distala besvär föreligger ofta mekaniskt impingement mellan sena, bursa och ben, och vid dorsalflexion i fotleden provoceras detta ytterligare. Patienterna utförde övningarna 3x15 reps, 2 ggr/ dag, 7 dagar/v, i 12 veckor. Resultaten i pilotstudien visade att i 23/34 (67%) senor hade smärtan vid belastning minskat signifikant (VAS från 70 till 21), och patienterna var nöjda med resultatet. Graden av förändringar (sena, ben, bursor) verkade ej ha betydelse för resultatet. Ytterligare studier behövs, men det förefaller således som det kan vara värt att prova denna enkla metod vid detta ofta svårbehandlade tillstånd.
På uppdrag av vetenskaplig tidskrift har under det gångna året 1 reviewartikel skrivits. Alfredson H, Lorentzon R. Sclerosing polidocanol injections of small vessels to treat the chronic painful tendon. Cardiovascular and Hematological Agents in Medicinal Chemistry 2007, 5: 97-100. 75
Projektets titel: Sonometric measurement of in vivo Achilles tendon length changes during isometric, passive and active ankle function Författare: Anton Arndt Institution: Karolinska Institutet, Institution CLINTEC Adress: Karolinska Universitetssjukhus, 14186 Huddinge Telefon, e-post: 08-58587154, [email protected] Projektets nummer: 123/06 Projektledare: Anton Arndt Nyckelord: Achilles tendon, strain, tendon rupture
Syfte: Tidigare använda metoder för att bestämma töjning i hälsenan har problem med mät- noggrannheten. Detta projekt skulle utforska möjligheten att använda ultraljudbaserade sonometri sensorer i senan för att mäta den in vivo töjningen.
Metod: Två, 1mm sonometri sensorer (Sonometrics Corp. London, Ont., Canada) sattes i hälsenan av en försöksperson. Dessa sensorer skickar och mottar ultraljud signaler och genom enkla beräkningar kan avståndet (och töjningen) mellan sensorerna därmed registreras. Insättningen genomfördes av en erfaren ortoped med speciell konstruerade verktyg. Försökspersonen låg på buk med foten fastspänd i en plantarflexions dynamometer. Olika aktiva och passiva fotledsrörelse genomfördes medan kraftmomentet kring fotleden och töjning i hälsenan registrerades. En registrering av töjningen med senan i neutralläge (fotled = 90°) genomfördes mellan varje försök. Projektet hade etisk godkännande från Stockholms lokala etiprövningsnämnd.
Resultat:
10 10 10 10 10
) % 5 5 5 5 5 ( in a 0 0 0 0 0 r t S -5 -5 -5 -5 -5
-10 -10 -10 -10 -10 0 5 10 0 5 10 0 2 4 6 8 0 2 4 6 0 2 4 6 8
45 45 45 45 45
) 40 40 40 40 40 N ( 35 35 35 35 35 e 30 30 30 30 30 c r 25 25 25 25 25 o F 20 20 20 20 20 15 15 15 15 15
10 10 10 10 10 0 5 10 0 5 10 0 2 4 6 8 0 2 4 6 0 2 4 6 8
20 20 20 20 20 ) g e 10 10 10 10 10 d ( le 0 0 0 0 0 g n -10 -10 -10 -10 -10 A
-20 -20 -20 -20 -20 e 0 5 10 0 5 10 0 2 4 6 8 0 2 4 6 0 2 4 6 8 c r Time (s) o F 1 1 1 1 1 d n a 0.8 0.8 0.8 0.8 0.8 in a 0.6 0.6 0.6 0.6 0.6 r t 0.4 0.4 0.4 0.4 0.4 S l. 0.2 0.2 0.2 0.2 0.2 e R 0 0 0 0 0 0 5 10 0 5 10 0 2 4 6 8 0 2 4 6 0 2 4 6 8
Trots pilotförsök med insättningen i grisfötter visades insättningsmetoden vara smärtsam. Detta i kombination med att data från sensorerna var i flera försök instabil, resulterade i att forskning av töjning i humana hälsenor med denna metod inte kommer fortsätta i första hand. Arbetsgruppen arbetar vidare med att utveckla ultraljudbaserade icke invasiva metoder som, t.ex. speckle tracking inom denna område.
Betydelse för idrotten: Hälsenans mekanik är av klar betydelse för prestationen inom ett stort antal idrott och hur den töjs under olika förhållande är viktig kunskap för att förstå mekaniken. Dessutom förekommer många hälsenskador inom både elit och motionsidrott och läkningens relation till längdkontroll och belastningen under rehabilitering är mycket osäkert. Arbetet med att förstå dessa fysiologiska och biomekaniska senfunktioner fortsätter. 76
Projektets titel: Senläkning, experimentella och kliniska studier Projektledare: Per Aspenberg Institution: Ortopedi och idrottsmedicin, IKE, Hälsouniversitetet i Linköping Tel, e-post: 013 224166, [email protected] Projektnr 124/06 Nyckelord: Sena, ruptur, läkning, Akilles, trombocyter, NSAID, heparin
Syfte. Vi försöker påskynda läkning av senskador genom anpassad mekanisk belastning, läkemedel och insprutade blodkomponenter.
Metod och resultat. 1) Djur som får träna efter senskada läker bättre, men de får inte börja för tidigt. I motsats till frakturläkning, fordrar senläkning lång tids belastning varje dag. 2) Vi sprutar in blodplättar i skadan. Dessa har utvunnits ur försöksdjurets eget blod, och har en dramatisk läkningstimulerande verkan i djurmodellerna. Under hösten 2008 kommer en pågående randomiserad klinisk studie att besvara om detta fungerar även i patienter med Akillessenskada. Vi mäter senans mekaniska egenskaper i patienterna medan läkningen pågår. Metoden bygger på röntgenundersökningar med olika belastning. Mätningarna tidigt under läkningen kan förutsäga patienternas upplevelse av senans funktion när den är läkt. 3) Aktiveringen av tillväxtreglerande gener påverkas drastiskt av belastning, särskilt en intressant gen, som ligger bakom abnorm muskeltillväxt (myostatin). 4) De flesta senskador opereras genom att sys ihop. Sytrådarna kan dock ”skära” igenom senvävnaden: Särskilda enzym löser upp senvävnaden, så att tråden”smälter” sig fram genom vävnaden. Genom att sätta enzymhämmare på trådens yta kan vi visa att hållfastheten i den sydda vävnaden ökar. 5) Flera läkemedel, särskilt blodproppsförebyggande medel, hämmar senläkning.
Betydelse för idrotten. Skador på senor och ligament är vanliga inom idrotten. Vi har redan visat att vi kan förkorta läkningstiden efter senskador med enkla och praktiska metoder, som kan tillämpas kliniskt inom en snar framtid. Vi har också funnit att vanliga läkemedel, som ofta ges till idrottare, kan fördröja läkningen. Rehabilitering av toppidrottare skulle kunna optimeras genom tidig belastning varvid belastningen doseras efter senans mekaniska egenskaper mätta med vår metod.
Publikationer (urval). 1. Virchenko O, Aspenberg P and Lindahl TL. Low molecular weight heparin impairs tendon repair. J Bone Joint Surg Br 90: 388-392, 2008. 2. Eliasson P, Fahlgren A, Pasternak B and Aspenberg P. Unloaded rat Achilles tendons continue to grow, but lose viscoelasticity. J Appl Physiol 103: 459-463, 2007. 3. Aspenberg P. Stimulation of tendon repair: mechanical loading, GDFs and platelets. A mini-review. Int Orthop 31: 783-789, 2007. 4. Pasternak B, Missios A, Askendal A, Tengvall P and Aspenberg P. Doxycycline-coated sutures improve the suture-holding capacity of the rat Achilles tendon. Acta Orthop 78: 680-686, 2007. 5. Schepull T, Kvist J, Andersson C and Aspenberg P. Mechanical properties during healing of Achilles tendon ruptures to predict final outcome: a pilot Roentgen stereophotogrammetric analysis in 10 patients. BMC Musculoskelet Disord 8: 116, 2007. 6. Virchenko O and Aspenberg P. How can one platelet injection after tendon injury lead to a stronger tendon after 4 weeks? Interplay between early regeneration and mechanical stimulation. Acta Orthop 77: 806-812, 2006. 77
Titel Korsbandsskada idag, idrottsinvalid i morgon. Nya diagnostiska metoder att studera mekanismer bakom ledproblem. Författare/projektledare Leif Dahlberg, Paul Neuman Institution Enheten för led- och mjukvävnadsforskning, Institutionen för kliniska vetenskaper, Malmö, Ortopediska kliniken, UMAS Adress 205 02 Malmö, e-mail: [email protected] Projektnummer 125/06, 126/06 Nyckelord brosk, artros, MRI, biomarkörer, metabolism
Bakgrund, Syfte: Till skillnad från skelettet där de flesta frakturer kräver ett fall, skadas ledens vävnader av miss-bruk (överbelastning). Inom idrotten skapas då idrottsinvalider. Vi har genom våra systematiska studier visat att ledens glidyta, brosket som täcker ben-ändarna i leden, behöver för bra funktion stimuleras med rörelse och belastning. Brosket är en komposit vars vanligaste beståndsdelar är kollagentrådar som bildar ett finmaskigt nätverk som fylls ut av en koncentrerad gel av långa negativt laddade sockerkedjor (GAG). Dessa suger in vatten och spänner upp brosket. Broskcellerna tillverkar kontinuerligt alla byggstenarna i utifrån de krav som ställs på leden. Vid artros, vår vanligaste ledsjukdom, har GAG förlorats vilket resulterar i försämrad biomekanisk funktion. Detta skapar överbelastning och stress på kollagenet. Pågår detta under längre tid blir de molekylära skadorna irreversibel med smärtor och sänkt livskvalitet som följd. För att möjliggöra utvecklingen av nya behandlingsstrategier som kan förhindra sådana broskskador har vi utvecklat metoder som kan upptäcka och följa broskförstörelsen i de tidigaste faserna av artros.
Metoder: Kontrastmedlet Magnevist ger ökad signalintensitet vid T1-viktad MR-undersökning. GAG liksom Magnevist är negativt laddade och repellerar varandra. Magnevist givet intravenöst tas därför upp i brosket i omvänd relation till GAG. Detta betyder att broskets GAG-innehåll och därmed den biomekaniska kvalitet kan uppskattas. Genom insamling av vävnad från väldefinierade patientgrupper med risk att utveckla artros kan nedbrytningen av broskets olika byggstenar studeras med hjälp av assays som kan bestämma mängden skadade broskmatrixmolekyler.
Resultat: Patienter med en 15 år gammal främre korsbandsskada som rehabiliterats och tränats under strikta förhållanden har mindre och långsammare artrosutveckling än tidigare beskrivna korsbandsskadade material. Om en meniskskada tillkommer ökar artrosrisken kraftigt. En stabiliserande operation påverkade inte förloppet. Patienter med en 2 år gammal främre korsbandsskada och en meniskskada har minskat GAG-innehåll i brosket. Endast menisskadade patienter har också lågt GAG-innehåll 4 år efter sin skada. Patienter med låg GAG-halt förefaller ha ökad risk för artrosprogression. Friska försökspersoner med högre träningsnivå har högre GAG-innehåll i brosket. 4 månaders träning ökade GAG-halten i brosket. Detta talar för att brosket adaptaterar sig genom att öka GAG-halten för att på så vis bättre kunna ta upp ökad belastning. Överviktiga och benmuskelsvaga personer har lägre innehåll av GAG i brosket.
Idrottsbetydelse: Akuta knäskador är mycket vanliga inom idrotten. Dessa leder till hög risk för artrosutveckling med ledsmärtor och funktionsinskränkning. Våra studier har förbättrat diagnostiken av progressiva ledbroskförändringar innan dessa blivit irreversibla. Idrottsmän i riskzon för framtida artrosutveckling kan tidigare identifieras och, behandlingar som förbättra prognosen kan påbörjas i tid. Antalet ”idrottsinvalider” kan minskas.
Relevanta publikationer: 1 Dahlberg et al. Arthritis Rheum 2000;43:673-82. 2 Tiderius et al. MRM 2001;46:1067-71. 3 Tiderius et al. MRM 2003;49:488-92. 4 Tiderius et al. MRM 2004;51:286-90. 5 Heathfield et al. JBC 2004;279:6286-95. 6 Tiderius et al. Arthritis Rheum 2005:52:120-7. 7 Roos & Dahlberg. Arthritis Rheum 2005;52:3507-14. 8 Ericsson y et al. Arthritis Rheum 2006;55:946-52. 9 Kostogiannis et al. Am J Sports Med 2007;35:1135-43. 10 Neuman et al. Am J Sports Med in press. 11 Owman et al. Arthritis Rheum in press. 78
Projektets titel: Skaderisk vid elitfotbollsspel på konstgräs jämfört med naturgräs Författare: Martin Hägglund, Jan Ekstrand Institution: Institutionen för Medicin och Hälsa, Hälsouniversitetet Linköping Adress: Linköpings Universitet, Hälsans Hus, 581 83 Linköping Telefon, fax, e-post: Tel 013-161648, fax 013-161892, [email protected] Projektets nr: 128/06 Projektledare: Jan Ekstrand Nyckelord: Skadeincidens, elitfotboll, skadepanorama, konstgräs
Syfte: Det övergripande syftet med projektet är att studera skaderisken vid elitfotbollsspel på 3:e generationens konstgräs jämfört med naturgräs. Delsyften med studien är bland annat att studera individuella riskfaktorer för skada vid spel på konstgräs; att studera sambandet mellan konstgräsunderlagets biomekaniska egenskaper och skador; att studera betydelsen av nedslitning av spelunderlag på skaderisk; samt studera vikten av adaptation till olika spelunderlag och relation till skador.
Metod: Samtliga Europeiska elitfotbollsklubbar (för herrar 2 högsta divisionerna; damer högsta divisionen) som spelar på hemmaarenor med 3:e generationens konstgräs inbjuds av Europeiska Fotbollförbundet (UEFA) att delta i studien. Tjugotvå elitfotbollsklubbar (17 herr, 5 dam) har engagerats i forskningsprojektet hittills, varav 16 för närvarande är aktiva. Individuell speltid och skador som uppstår vid fotbollsspel registreras i relation till spelunderlag.
Resultat: I dagsläget har ca 1700 skador registrerats (1400 herrfotboll, 300 damfotboll). En övergripande analys visar att det för herrar inte är någon skillnad i skaderisk vid spel på konstgräs jämfört med gräs (5.8 v 5.4 skador/1000 träningstimmar och 27.0 v 27.9 skador/1000 matchtimmar). Lagskillnader förekommer, bland annat ses en ökad risk för överbelastningsskada för lag som spelar på konstgräsplaner utan stötdämpande matta jämfört med lag som har en sådan matta. Vidare analyser planeras. Analys av specifika skadetyper visar en ökad risk för fotledsstukningar, medan risken för muskelskador är något lägre, vid spel på konstgräs. För damer ses en tendens till lätt förhöjd skaderisk vid träning på konstgräs (4.2 v 3.2 skador/1000 timmar) medan det inte föreligger någon skillnad vid matchspel (16.9 v 14.4 skador/1000 timmar). Materialet är fortfarande för litet för delanalyser.
Betydelse för idrotten: Det är viktigt för idrotten att söka möjligheter som gör idrottsanläggningar mindre kostsamma. Gräsplaner för fotbollsspel är kostsamma avseende skötsel och underhåll, och med det klimat vi har i Sverige är också utnyttjandegraden begränsad. Konstgräs är ett alternativ till naturgräs med beräknat lägre underhållskostnader och högre utnyttjandegrad förutsatt att skaderisken inte är högre än vid spel på naturgräs. Detta är den enda studien av skaderisk vid fotbollsspel på konstgräs på elitnivå. Eftersom konstgräsanläggningar kan ge bättre spelförhållanden, framför allt vintertid, och öka tillgängligheten är resultatet av studien även värdefullt för breddaktivitet.
Publikationer * Ekstrand J, Timpka T, Hägglund M. Risk of injury in elite football played on artificial turf versus natural grass: a prospective two-cohort study. Br J Sports Med 2006; 40: 975-80 * Hägglund M, Ekstrand J, Waldén M. (Work in progress). Individual risk factors associated with football played on artificial turf and natural grass. * Ekstrand J, Hägglund M, Waldén M. (Work in progress). Injury risk in women’s football played on artificial turf. 79
Projektets titel: Studier av nervsubstanser, deras receptorer, kväveoxid och TNFalfa vid idrotts- och motionsrelaterade skador i Achilles och patellarsena Projektledare: Sture Forsgren Institution: Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, Anatomi avd. Adress: Umeå Universitet 901 87 Umeå Telefon, fax 090/7865147, 090/7865480 e-post: [email protected] Projektets nr: 130/06 Nyckelord: senskador, idrott, smärta, nervsubstanser, signalsubstansreceptorer
Syfte: Att förstå underlaget för de smärtillstånd som kan uppstå i Achilles och patellarsena. Dessa smärttillstånd är ofta relaterade till skador till följd av idrotts-och motionsutövning. I samarbete med forskare vid Idrottsmedicinska enheten, Umeå Universitet, studeras således kroniskt smärtande Achilles och patellarsenor, och jämförelse görs med friska senor.
Metod: Biopsier från Achilles och patellarsena från personer som fått besvär från dessa till följd av idrotts- och motionsrelaterad verksamhet studeras. Dessutom studeras normala senor. Främst immunohistokemisk och histokemisk metodik och in situ hybridisering begagnas.
Resultat: Innervationen i anslutning till både Achilles och patellarsena finns företrädesvis i den lösa paratendinösa vävnaden. Det gäller både den sympatiska och den sensoriska innerveringen. I kroniskt smärtande (tendinotiska) senor ser vi däremot att sencellerna (tenocyterna) själva kan syntetisera signalsubstanser av nervtransmittorkaraktär. Detta är mycket oväntade fynd som visar att senceller är multi-potenta. Fynden visar nämligen att sencellerna har nervcellsliknande drag i tendinos-sena. Dessutom ser vi förekomst av receptorer (mottagarställen) för substanserna ifråga i sencellerna i de sjuka senorna.
Betydelse för idrotten: Idrottsinducerade skador/smärttillstånd i senor/seninfästningar är mycket vanligt förekommande. Den nyvunna kunskapen om innervationsmönstret och framför allt den om förekomsten av en lokal produktion av signalsubstanser av nervtransmittorkaraktär inne i senorna leder till bättre förståelse för de kroniska smärttillstånden. Uppslag till nya behandlingsstrategier erhålles. Det faktum att sencellerna uppvisar rikligt med receptorer för signalsubstanserna visar nämligen att de är påverkbara av tillförda substanser.
Projektets publikationer (under 2007): 1) Danielson P, Alfredson H, Forsgren S. Studies on the importance of sympathetic innervation, adrenergic receptors and a possible local catecholamine production in the development of patellar tendinopathy (tendinosis) in man. Microscopy Research and Technique, 70; 310-324 (2007) 2) Danielson P, Andersson G, Alfredson H, Forsgren S. Extensive expression of markers for acetylcholine synthesis and of M2 receptors in tenocytes in therapy-resistant chronic painful patellar tendon tendinosis – a pilot study. Life Sciences, 80; 2235-2238 (2007) 3) Andersson G, Danielson P, Alfredson H, Forsgren S. Nerve-related characteristics of ventral paratendinous tissue in chronic Achilles tendinosis. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc,15; 1272-1279 (2007) 4) Danielson P, Alfredson H, Forsgren S. In situ hybridization studies confirming recent findings of ther existence of a local non-neuronal catecholamine production in human patellar tendinosis. Microscopy Research and Technique, 70; 908-911 (2007) 80
Namn på Projekt: Biomekanisk analys av excentrisk knäböj som rehabiliterings- resp. förebyggande träningsövning vid patellartendinopati Namn på projektledare: Anna Frohm, leg. sjukgymn, med.dr. Institution: Inst för molekylär medicin och kirurgi, Sektionen för ortopedi och idrottsmedicin Adress: se ovan, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm. Tel: 0708-30 14 37 E-post: [email protected] Projekt nr: 154/06 Nyckelord ( max 5): Knäbelastning, excentrisk träning, patellarsena, skråbräda
Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga vilka krafter som verkar på fot-, knä- och höftled, samt vilken typ av arbete (excentrisk, isometrisk eller koncentrisk) som benens muskulatur utför vid fyra olika träningsvarianter på excentrisk knäböj. Speciellt ville vi studera den resulterande belastningen på patellarsenan med Bromsman® (se nedan), med och utan 25° skråbräda, jämfört med yttre kroppsbelastning, på plan mark eller 25° skråbräda. Metod: Bromsman® (vid RFs Elitidrottscentrum, Bosön) har använts i tidigare studier och är en excentrisk träningsmaskin bestående av en skivstång upphängd i stålvajrar och som rör sig upp och ner driven/kontrollerad av en motor. Maskinen kan på ett säkert sätt erbjuda utövaren excentrisk överbelastning (över 1-RM) under kontrollerade förhållanden. Maskinens validitet och reliabilitet är evaluerade (Frohm et al. 2005). Jämförelser gjordes med den i dag vanligaste rehabiliteringsformen vid patellartendinopati (= modifieringar av Curwin & Stanish originalbeskrivning), nämligen excentrisk knäträning på en skråbräda, med 25° lutning, och den egna kroppsvikten, ev. förstärkt med hantlar, skivstång eller viktskiva som yttre belastning. För att kunna härleda belastning på leder och muskler krävs det att försökspersonens rörelse, samt de yttre krafterna och musklernas aktivering mäts. Rörelsen fångades med ett rörelsemätningssystem (ProReflex®, Qualisys MedicalAB, Göteborg). Systemet bygger på att lätta, reflekterande kulor klistras fast på försökspersonen, och att kulorna sedan följs med ett flertal kameror som placeras runt personen. Synkront med denna rörelsesmätning registrerades golvreaktionskraften (kraftvektor och angreppspunkt, eller tryckcentrum) under fotsulorna med kraftplattor (Kistler AG, Winterthur, Schweiz). Muskelaktiviteten från tre muskelgrupper i vardera ben mättes med yt-EMG (Powerlab®). Rörelsedata och kraftdata samlades in på en dator och EMG-data på en annan. Insamlingen synkroniserades genom gemensam extern triggersignal som startade insamlingen på båda systemen, samt genom att en komponent av kraftsignalerna samlades in på EMG-datorn. Ledkrafter och -moment beräknades via s.k. inverse dynamics (krafterna och momenten som driver rörelsen och ger upphov till de yttre krafterna härleds genom att rörelsen och de yttre krafterna mäts). EMG-data gav information om aktiveringen av musklerna. Resultat: Belastningen på patellarsenan vid de fyra olika excentriska knäböjningsövningarna (se ovan) beräknades biomekaniskt. Det excentriska arbetet, medel- och maximal kraften i patellarsenan, samt vinkeln vid maximala kraftutvecklingen, var större vid knäböj på en 25° skråbräda jämfört med horisontellt underlag. En ännu högre belastning på senan vid samma mätningar observerades dock i Bromsman®. Resultatet visade klara skillnader i biomekanisk belastning på knäleden i de olika knäböj övningarna. Kvantifieringen av sådana skillnader kan bidra till att optimera rehabiliteringsövningarna vid patellartendinopati. Betydelse för idrotten: Idrottare, både på tävlings- och motionsnivå, som drabbas av smärtor runt patellarsenan, får ofta mycket långdragna och svårbehandlade besvär som försvårar, och ofta omöjliggör, idrottande. Den excentriska träningen har visat lovande resultat för behandlingen av detta, men detaljerna hur den effektivast skall genomföras, samt vilken belastning som uppstår på olika muskler, senor och leder, bör kartläggas ytterligare. Publicering: Frohm A, Halvorsen K, Thorstensson A: Patellar tendon load in different types of eccentric squats. Clin Biomech (Bristol, Avon) 2007;22(6):704-11 81
Projekt titel: Prospektiv randomiserad studie jämförande kirurgisk och icke-kirurgisk behandling av akut hälseneruptur Författare: Katarina Nilsson Helander Institution: Institutionen för Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Ortopedkliniken, Kungsbacka sjukhus Telefon, e-post: 0300-565416, 070-3218420 [email protected] Projektets nummer: 136/06 Projektledare: Professor Jon Karlsson Nyckelord: Hälseneruptur, kirurgi, icke kirurgi, reruptur, utvärdering, trombos
Syfte: Att utvärdera om tidig rörelseträning utan föregående operation vid akut hälseneruptur kan ge likvärdigt slutresultat avseende senans och muskelns funktion, livskvalitet och återgång till idrott, antalet rerupturer, trombos frekvens. Beskriva utvecklingen av ett nytt frågeformulär, där patienten själv får uppge besvärsnivå efter sin skada på hälsenan. Utvärdera en ny kirurgisk metod för behandling av rerupturer och kroniska hälsenerupturer
Metod: I en prospektiv randomiserad studie, med 100 patienter, jämförs två behandlingsalternativ vid akut hälseneruptur d.v.s. kirurgi med direkt sutur av hälsenan, jämfört med icke-kirurgisk behandling följt av tidig rörelseträning. Båda grupperna får likvärdig sjukgymnastik. Det primära resultatet utgör antalet rerupturer i respektive grupp. För att utvärdera patientens subjektiva besvär avseende symtom och fysisk aktivitets nivå har ett nytt frågeformulär utvecklats, Achilles Tendon Total Rupture Score (ATRS). Vi har använt oss av ett tidigare utvärderat testbatteri för att objektivt mäta muskel/sen funktion, bedöma betydelsen av eventuell hälseneförlängning. En ny operationsmetod har utvärderats för att på ett bra sätt ta hand om de patienter där hälsenan går av igen, alternativt fördröjd diagnos, som då medför annan handläggning jämfört akut skada.
Resultat: Vi har validerat och reliabilitetstestat ett nytt frågeformulär, ATRS. Vi har också publicerat en ej tidigare beskriven operationsmetod för behandling av ”kroniska” hälsenerupturer. All data för behandlingsstudien är insamlad och bearbetning pågår. Artikel, avseende betydelsen av hälsenans förlängning efter hälseneruptur, är påbörjad.
Betydelse för idrotten: Med denna studie avser vi kunna visa vilken behandlingsmetod som medför bäst resultat avseende muskel-, sen funktion och därmed återgång till idrott. Med nya utvärderings metoder vill vi ge möjlighet att urskilja de patienter som inte uppnår förväntat resultat, och därmed kunna rikta rehabiliteringen för snabb återgång till tidigare fysisk aktivitetsnivå. Med ny operationsmetod, för behandling av kroniska hälsenerupturer, rerupturer, skapa förutsättningar för att återuppta tidigare idrottsaktivitet.
Projektets publikationer: Nilsson-Helander K, Thomeé R, Grävare Silbernagel K, Thomeé P, Faxén E, Eriksson BI, Karlsson J; The Achilles tendon Total Rupture Score (ATRS): Development and validation. Publicerad: Am J Sports Med 2007; 35: 421-6. Nilsson-Helander K, Swärd L, Grävare Silbernagel K, Thomeé R, Eriksson BI, Karlsson J; A new surgical method to treat chronic ruptures and reruptures of the Achilles tendon Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy (KSSTA) 0942-2056 (Print) 1433-7347 (Online) DOI : 10.1007/s00167-008-0492-3. 82
Projektets titel: Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek, skelettets arkitektur och kardiovaskulära riskfaktorer under tillväxten. Projektledare: Professor Magnus Karlsson Institution: Ortopediska kliniken, Malmö Universitetssjukhus, 205 02 Malmö Telefon, Fax, E-mail: 040-331000; 040-336200; [email protected] Projektnummer: 137/06 Nyckelord: Benmassa, Kardiovaskulär, Fysisk aktivitet, Fraktur, Muskulatur, Tillväxt
Syfte: Syftet med projekten är att utvärdera hur och om en ökning av ämnet idrott och hälsa i skolan påverkar benmassan, skelettets storlek, skelettets tredimensionella arkitektur, neuromuskulär funktion, frakturförekomsten, fettökning samt kardiovaskulära riskfaktorer.
Resultat: Fysisk aktivitet verkar kunna fungera som ett vaccin mot ett antal sjukdomar. Den prospektiva kontrollerade interventionsstudie vi driver (Bunkeflostudien) visar att vi med en ökning av den fysiska aktiviteten in en grupp barn kan förändra hälsoläget i en befolkning. Daglig skolgymnastik ökar såväl inlagringen av mineral som skelettets vidd, två variabler som oberoende av varandra ökar skelettets styrka. Bevaras detta till avslutad tillväxt minskar med stor sannolikhet framtida frakturrisk. Däremot fann vi att hur man transporterar sig till skolan under det första skolåret inte hade någon betydelse för den muskuloskeletala utvecklingen. Vi fann också en relation mellan låg aktivitetsgrad och risken att utveckla övervikt. Även riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes påverkades i positiv riktning av den fysiska aktiviteten. Det är nu av yttersta vikt att vi fortsätter att följa dessa barn till de har vuxit färdigt, för att med longitudinella data kunna visa om ökad skolgymnastik ger långtidseffekter så att man med ökad träning når vuxenlivet med en bättre hälsa än om man varit mer eller mindre fysisk inaktiv under uppväxten.
Betydelse för idrotten: Studien är den studie som hittills följt resultaten av en ökad fysisk träning hos barn med längst uppföljning. Med ledning av de data som presenterats i denna följd av studier kan och bör vi i dag rekommendera en ökning av ämnet idrott och hälsa i skolan samt att barn och ungdomar bör stimuleras till ökad fysiskt aktivitet. Fysisk aktivitet verkar kunna fungera som ett vaccin mot framtida fraktur. Inlärning av en fysisk aktiv livsstil som vidmakthålls genom livet leder troligen till minskat sjukdom i vuxenlivet.
Publikationer Karlsson et al. 2007-2008 inom projektet - *BMI and objectively measured body fat and body fat distribution in prepubertal children. Clinical Physiology and Functional Imaging 2007 Jan;27(1):12-6. *Gender differences and determinants of aerobic fitness in children aged 8-11 years. Europ Journal of Appl Phys 2007 Jan;99(1):19-26. *Bone Mineral Accrual in Pre-pubertal Children is Independant of the Mode of Transportation to School. BMC Musculoskeletal Disorders 2007; 8: 66. *Exercise, bone mass and bone size in prepubertal boys: one-year data from the pediatric osteoporosis prevention study. Scand J of Med & Sci in Sports 2007 Aug;17(4): 340-7. *Prediction of fat-free body mass from bioelectrical impedance among 9-11 year-old Swedish children. Diabetes, Obesity & Metabolism 2007 Jul; 9(4): 521-39. *Peripheral bone mineral density and different intensities of physical activity in children 6-8 years old: the Copenhagen School Child Intervention study. Calcif Tissue Int. 2007 Jan;80(1):31-8. *A one -year exercise intervention program in pre-pubertal girls does not influence hip structure. BMC Musculoskeletal Disorders 2008 Jan 24; 9(1): 9. *Daily physical activity related to aerobic fitness and body fat in an urban sample of children.J of Med & Sci in Sports 2008; Feb 2; [Epub ahead of print]. * ADHD symptoms and maturity – a study in a group of primary school children. Acta Paediatrica 2008 Jan 3; [Epub ahead of print]. *Body fat related to daily physical activity and insulin concentrations in non-diabetic children. Clin Physiol Func Imaging 2007 Dec 27; [Epub ahead of print]. *Muscle Determinants of Bone Mass, Geometry and Strength in Prepubertal Girls. In press Med Sci Sports Exer. *A 3-year physical activity intervention program increase the gain in bone mineral and bone width in prepubertale girls but not in boys - the prospective Copenhagen School Child Interventions Study – CoSCIS. In press Calcif Tissue Int. *A school-curriculum-based exercise intervention program for two years in pre-pubertal girls does not influence hip structure.In press BMC Dynamic Medicine. *A School-Curriculum-Based Exercise Program in Pre-pubertal Boys for Two Years Induces Skeletal Benefits in Lumbar Spine.In press Acta Paediatrica. *Maximum oxygen uptake versus maximum power output in children. In press Journal of Sports Science. *Objectively measured daily physical activity is related to left ventricular seize in young boys but not young girls. In press Scand J in Med and Sci in Sports. *The Physical activity early in life is associated with bone mineral density in elderly men . In press Osteoporosis Int. 83
Titel: En klinisk, radiologisk och histologisk långtidsstudie av patienter korsbandsrekonstruerade eller revisionsopererade med två typer av autograft Projektledare: Jüri Kartus Författare: Mattias Lidén, Michael Svensson, Jüri Kartus Institution: Ortopedkliniken NU-sjukvården/Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sjukhuset NÄL 461 85 Trollhättan Tel: 0520 91000 Fax: 0520 91701 e-mail: [email protected] Proj nummer: 138/06 Nyckelord: Främre korsbandsskada, magnetkamera, biopsi, histologi, ultrastruktur
Syfte: Den centrala tredjedelen av knäskålsenan alternativt senor från knäts böjarmuskler är de vanligaste kroppsegna materialen som används för att ersätta ett skadat främre korsband. Syftet med projektet är att undersöka vad som händer kliniskt, radiologiskt, histologiskt och ultrastrukturellt med knäskålsenan på lång sikt, d.v.s. 6-10 år efter att den centrala tredjedelen avlägsnats en eller upprepade gånger för att användas som graft för att ersätta ett skadat korsband. Samt att prospektivt och randomiserat jämföra två operationsmetoder under 6-8 år, framförallt med avseende på främre knäledsbesvär.
Patienter: Materialet omfattar 71 patienter som randomiserats och opererats med korsbandsrekonstruktion med knäskålsenegraft alternativt graft från knäts böjsenor. Utöver detta 14 patienter hos vilka knäskålssenan tagits två gånger som graft. Detta har skett dels för att rekonstruera knät en första gång och sedan för att efter en ny skada utföra samma ingrepp ytterligare en gång.
Klinisk undersökning med oberoende observatör sker med etablerade och validerade knä- scorer. (Alla patienter) Magnetkameraundersökning sker för att bedöma knäskålsenans längd, tjocklek och bredd liksom tagställesdefektens storlek. (28 patienter) Ultraljudsundersökning sker med avseende på knäskålsenans tjocklek och bredd liksom tagställesdefektens storlek. I samband med ultraljudsundersökningen tas nålbiopsier från knäskålsenan i lokalbedövning (28 patienter) Histologisk undersökning utförs med avseende på cell- och kärltäthet samt fiberutseende (28 patienter) Elektronmikroskopi med avseende på kollagen fibrernas längd och tjocklek liksom matrix utseende utförs. (24 patienter)
Resultat: Kliniska resultat efter främre korsbandsoperation med knäskålseneautograft alternativt graft från knäts böjsenor är jämförbara och goda på lång sikt. I motsats till korttidsstudier upp till två år efter ingreppet är resultaten jämförbara även med avseende på förmågan att krypa på knä. Magnetkameraundersökning, ultraljudsundersökning, ljus- och elektronmikroskopi visar att vävnaden i knäskålssenan inte normaliseras både på kort och på lång sikt efter att den centrala tredjedelen använts som graft en eller upprepade gånger för att ersätta ett skadat korsband.
Betydelse för idrotten: Valet av knäskålssena som graft kan ifrågasättas då misstanke indirekt finns att knäskålssenan försvagas efter ingreppet. Det kliniska långtidsresultatet efter en främre korsbandsrekonstruktion verkar dock inte beroende av om knäskålssenegraft eller böjsenegraft använts i samband med ingreppet.
Publikationer: Leg läk Michael Svensson och leg läk Mattias Lidén disputerar båda i ämnet under år 2008. Hittills är 7 arbeten publicerade med doktoranderna som försteförfattare i American Journal of Sport Medicine och Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy. 84
Namn på projektet: Rehabilitering och funktion efter främre korsbandsskada och rekonstruktion Namn på projektledare: Joanna Kvist Institution: Institution för Medicin och Hälsa, Sjukgymnastik Projektnr: 139/06 Adress: Hälsans Hus, Linköpings universitet, 581 83 Linköping Telefon, e-post: 013-224121, [email protected]
Syfte: Det övergripande syftet med studien är att analysera muskulaturens förmåga att stabilisera knäleden efter en främre korsbands skada (ACL-skada) eller ACL-rekonstruktion. En delstudie har slutförts under året och flera delstudier pågår. Det specifika syftet med den avslutade studien var att identifiera de rehabiliteringsövningar som ger en optimal belastning på korsbandet, samt en effektiv aktivering av muskulaturen, 5 veckor efter främre korsbandsrekonstruktion.
Metod: 19 patienter undersöktes på friskt och främre korsbandsskadat ben innan främre korsbandsrekonstruktion, samt på opererat ben 5 veckor efter en främre korsbands-rekonstruktion. Knäledens stabilitet (sagittal translation) registrerades med CA-4000 elektrogoniometer vid Lachmans test (statisk translation) och under 7 rehabiliteringsövningar (dynamisk translation). Muskelaktivering mättes med elektromyografi.
Resultat: Sittande knäextension producerade signifikant mer anterior translation av tibia jämfört med rakt benlyft och stående på ett ben vid undersökning 5 veckor efter främre korsbandsrekonstruktion. Samtliga undersökta övningar producerade lika eller mindre translation av tibia jämfört med 90N Lachman test. Statisk och dynamisk translation av tibia skilde sig inte i de främre korsbandsrekonstruerade knälederna jämfört med de icke skadade knälederna. Fem veckor efter operationen rörde patienterna knäleden stelare och aktiverade hamstrings i större utsträckning. För att skydda korsbandstransplantatet från för stora anteriora krafter är rakt benlyft möjligen att föredra för quadricepsträning i den tidiga rehabiliteringsfasen efter främre korsbandsrekonstruktion.
Betydelse för idrotten: Kunskap om hur träning påverkar muskelfunktionen och stabiliteten i knäleden efter en ACL-skada eller rekonstruktion kan leda till förbättrade rehabiliterings-program så att flera patienter kan återfå god funktion i knäleden och återgå till säker idrott.
Vetenskaplig produktion *Avhandling. Dynamic knee stability after anterior cruciate ligament injury - Emphasis on rehabilitation S Tagesson 2007 , Linköpings http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10498 * J Kvist, S Tagesson Static and dynamic tibial translation in patients with an anterior cruciate ligament deficiency or reconstruction.Poster presentation på ISAKOS, Italy May 2007 *SofiTagesson, Birgitta Öberg, Lars Good, Joanna Kvist. A comprehensive rehabilitation program with quadriceps strengthening in closed versus open kinetic chain in patients with anterior cruciate ligament deficiency: a randomized clinical trial evaluating dynamic tibial translation and muscle function. American Journal of Sports Medicine 2008; 36 (2) 298-307. *Tibial translation and muscle activation during rehabilitation exercises 5 weeks after anterior cruciate ligament reconstruction. S Tagesson, B Öberg, J Kvist. Submitted. 85
Projekt: Kirurgisk rekonstruktion och rehabilitering jämfört med enbart rehabilitering av patienter med främre korsbandsskada i knäleden – en randomiserad studie. Författare: Med. Dr. Richard Frobell, Docent Harald Roos, Professor Ewa Roos, Professor Stefan Lohmander Adress: Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Avd. för ortopedi, Lunds universitet, Universitetssjukhuset Lund, 221 85 Lund Tel: +46-46-171572 [email protected], [email protected] Projnr: 142/06, Nyckelord: magnetkamera, behandling, aktivitetsnivå, artros
Syfte Att jämföra utfallet av kirurgisk rekonstruktion av främre korsbandet med åtföljande rehabilitering eller enbart rehabilitering av knäfunktionen hos patienter med akut främre korsbandsruptur vid 2 och 5 år efter skada.
Metod Rekryteringen av patienter är slutförd och sista 2 års uppföljningen är planerad till juni månad 2008. 121 patienter har inkluderats från två centra i Region Skåne: Helsingborgs lasarett; Universitetssjukhuset Lund. Samtliga patienter behandlas med strukturerad rehabilitering och randomiserades till främre korsbandsrekonstruktion eller icke-kirurgisk behandling vid det inledande besöket. Primärt utvärderingsinstrument är Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) som har utvecklats för utvärdering av patienter med knäskada och post-traumatisk artros. Andra utvärderingsmetoder är det generella hälsoinstrumentet SF-36, aktivitetsnivå enligt Tegnerskalan och Activity Rating Scale, magnetkameraundersökning, röntgen, blod-, urin och ledvätskeprov.
Resultat Incidens, rekrytering av patienter och kontrollgrupp samt tidig utvärdering med magnetkamera har publicerats och presenterats i en avhandling [1-6]. Utfallet av den randomiserade studien efter två år kommer att analyseras och presenteras under 2008.
Betydelse för idrotten Uppskattningsvis 5500 idrottsaktiva individer i åldern 15-39 år drabbas årligen av en främre korsbandsskada. På kort sikt drabbas dessa av en nedsatt förmåga att idrotta och på lång sikt drabbas 50% av knäledsartros. Det finns ingen randomiserad kontrollerad studie som kan ge riktlinjer för vilken typ av behandling som bör väljas på individnivå och beslut om behandling baseras på behandlande läkares empiriska uppfattning, snarare än på vetenskapliga bevis. Detta medför att patienter som kan ha nytta av operation ej blir opererade, och därmed går miste om en behandlingsvinst. Det medför även en risk att patienter som ej skulle behöva bli opererade ändå blir opererade och därmed utsätts för en onödig operationsrisk.
1. Frobell, R.B., Treatment and outcome of anterior cruciate ligament injury: Truth or Consequences. Faculty of Medicine 2007, Lund University doctoral dissertation series, ISBN 978-91-85897-41-4. 2. Frobell, R.B., et al., The acutely ACL injured knee assessed by MRI: Changes in joint fluid, bone marrow lesions, and cartilage during the first year. Osteoarthritis and Cartilage, 2008. Submitted. 3. Frobell, R.B., L.S. Lohmander, and E.M. Roos, The challenge of recruiting patients with anterior cruciate ligament injury of the knee into a randomized clinical trial comparing surgical and non-surgical treatment. Contemp Clin Trials, 2007. 28(3): p. 295-302. 4. Frobell, R.B., L.S. Lohmander, and H.P. Roos, Acute rotational trauma to the knee: poor agreement between clinical assessment and magnetic resonance imaging findings. Scand J Med Sci Sports, 2007. 17(2): p. 109-14. 5. Frobell, R.B., et al., The acutely ACL injured knee assessed by MRI: are large volume traumatic bone marrow lesions a sign of severe compression injury? Osteoarthritis Cartilage, 2008. 6. Frobell, R.B., et al., Self-reported activity level and knee function in amateur football players: the influence of age, gender, history of knee injury and level of competition. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 2008. 86
Projektets titel: Effekten av fysisk aktivitet på benmassa, skelettstorlek och skelettets arkitektur Studiestöd: Christian Linden Institution: Ortopediska kliniken, Malmö Universitetssjukhus, 205 02 Malmö Telefon, Fax, E-mail: 040-331000; 040-336200; [email protected] Projektnummer: 190/06 Nyckelord: Benmassa, Fysisk aktivitet, Fraktur, Muskulatur, Tillväxt
Syfte: Syftet med projekten är att utvärdera hur och om en ökning av ämnet idrott och hälsa i skolan påverkar benmassan, skelettets storlek och skelettets tredimensionella arkitektur.
Resultat: Fysisk aktivitet verkar kunna fungera som ett medel att öka skelettets benmassa. Den prospektiva kontrollerade interventionsstudie som jag doktorerat på (Bunkeflostudien) visar att vi med en ökning av den fysiska aktiviteten in en grupp barn kan öka skelettets benmassa och påverka strukturen i positiv riktning. Daglig skolgymnastik ökar sålunda skelettets styrka. Bevaras detta till avslutad tillväxt minskar med stor sannolikhet framtida frakturrisk. Däremot fann vi att hur man transporterar sig till skolan under det första skolåret inte hade någon betydelse för skelettets utveckling. Det är nu av yttersta vikt att vi fortsätter att följa dessa barn till de har vuxit färdigt, för att med longitudinella data kunna visa om ökad skolgymnastik ger långtidseffekter så att man med ökad träning når vuxenlivet med ett starkare skelett än om man varit mer eller mindre fysisk inaktiv under uppväxten.
Betydelse för idrotten: Studien är den studie som hittills följt resultaten av en ökad fysisk träning hos barn med längst uppföljning. Med ledning av de data som presenterats i denna följd av studier kan och bör vi i dag rekommendera en ökning av ämnet idrott och hälsa i skolan samt att barn och ungdomar bör stimuleras till ökad fysiskt aktivitet. Fysisk aktivitet verkar kunna fungera som ett vaccin mot framtida fraktur. Inlärning av en fysisk aktiv livsstil som vidmakthålls genom livet leder troligen till minskat sjukdom i vuxenlivet.
Publikationer Linden et al. 2006-: * Daily physical education in the school curriculum in prepubertal girls during 1 year is followed by an increase in bone mineral accrual and bone width Calcif Tissue Int 2006; Feb;78(2):65-67. *Daily physical activity and its relation to aerobic fitness in children aged 8-11 years Europeen Journal of Applied Physiology 2006; Mar;96(5):587-592. *A school curriculum-based exercise program increases bone mineral accrual and bone size in prepubertal girls: two-year data from the pediatric osteoporosis prevention (POP) study J of Bone and Mineral Research 2006; 21 (6): 829-835. *Leptin is closely related to body fat in prepubertal 8- to 11-year old boys and girls Acta Pediatrica 2006 Aug;95(8):975-9. *Daily physical activity in Swedish children aged 8-11 years Scand J Med Sci Sports 2006 Aug;16(4):252-7. * Daily physical activity and its relation to body fat in 8 to 11 year old children Journal of Pediatrics 2006 Jul;149(1):38-42. *BMI and objectively measured body fat and body fat distribution in prepubertal children Clin Phys and Funcl Imaging 2007 Jan; 27(1): 12-6. * Gender differences and determinants of aerobic fitness in children aged 8-11 years European Journal of Applied Physiology 2007 Jan; 99(1): 19-26. *Bone Mineral Accrual in Pre-pubertal Children is Independant of the Mode of Transportation to School BMC Musculoskeletal Disorders 2007; 8: 66. * Exercise, bone mass and bone size in prepubertal boys: one-year data from the pediatric osteoporosis prevention study Scand J of Med & Sci in Sports 2007 Aug;17(4): 340-7. *Prediction of fat-free body mass from bioelectrical impedance among 9-11 year-old Swedish children Diabetes, Obesity & Metabolism 2007 Jul; 9(4): 521-39. *A one -year exercise intervention program in pre-pubertal girls does not influence hip structureBMC Musculoskeletal Disorders 2008 Jan 24; 9(1): 9. *Daily physical activity related to aerobic fitness and body fat in an urban sample of childrenScand J of Med & Sci in Sports 2008; Feb 2; [Epub ahead of print]. *Body fat related to daily physical activity and insulin concentrations in non-diabetic children. Clin Physiol Func Imaging 2007 Dec 27; [Epub ahead of print]. *Muscle Determinants of Bone Mass, Geometry and Strength in Prepubertal Girls In press Med Sci Sports Exer. *A school-curriculum-based exercise intervention program for two years in pre-pubertal girls does not influence hip structure (Alwis G, Linden C, Stenevi-Lundgren S,Ahlborg H, Besjakov J, Gardsell P, Karlsson M). In press BMC Dynamic Medicine. *A School-Curriculum-Based Exercise Program in Pre-pubertal Boys for Two Years Induces Skeletal Benefits in Lumbar SpineIn press Acta Paediatrica. *Maximum oxygen uptake versus maximum power output in children (Dencker M, Thorsson O, Karlsson M, Lindén C, Wollmer P, Andersen LB). In press Journal of Sports Science. *Objectively measured daily physical activity is related to left ventricular seize in young boys but not young girls (Dencker M, Thorsson O, Karlsson M, Lindén C, Wollmer P, Andersen LB). In press Scand J in Med and Sci in Sports 87
Projektets titel: The role of normal genetic variations in modulating the relationship between physical activity and bone mass Författare: Mattias Lorentzon Institution: Sektionen för endokrinologi, institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Adress: Gröna Stråket 8, 41345 Göteborg Telefon: 031-3424929 E-post [email protected] Projektledare: Mattias Lorentzon Nyckelord: Fysisk aktivitet, bentäthet, genetisk normalvariation
Syfte Osteoporos är idag en av de största folksjukdomarna i Sverige och leder till låg bentäthet och resulterande frakturer, innebärande stort mänskligt lidande och enorma kostnader för samhället. Bentäthet är en stark prediktor för vilka som kommer att drabbas av frakturer. Fysisk aktivitet är den viktigaste miljöfaktorn för bentäthet. Upp till 80% av normalvariationen i bentäthet tros bero på genetiska faktorer. Syftet med den aktuella studien var att undersöka om sambandet mellan intensitet av fysisk aktivitet och bentäthet påverkades av en genetisk normalvariation (som påverkar graden av östrogennedbrytning) i det östrogennedbrytande enzymet COMT.
Metod Vi har studerat betydelsen av mängd av fysisk aktivitet på kortikal och trabekulär volumetrisk bentähtet, samt på hormonnivåer hos unga män, 18-20 år gamla, i Göteborg. Alla deltagarna i studien fick svara på frågor om nuvarande och tidigare fysisk aktivitet, kalciumintag, och rökvanor. Areell bentäthet mättes med dubbelfotonröntgen (DXA) och volumetrisk bentäthet och benstorlek mättes med perifer datortomografi (pQCT). Hormonnivåer av östrogen och testosteron mättes i serum. Genetisk normalvariation i det östrogennedbrytande enzymet COMT analyserades.
Resultat Antal timmar av fysisk aktivitet var starkt kopplad till bentäthet mätt med DXA, där de som tränade mest hade högst bentäthet i helkropp, kotpelare och höft. Även efter statistisk korrektion för ålder, längd, vikt, rökning, och kalciumintag kvarstod ett starkt samband mellan bentäthet och intensitet av fysisk aktivitet. När vi använde data från pQCT-mätningarna, kunde vi se att intensitet av fysisk aktivitet var starkt kopplad till det volumetrisk trabekulär bentäthet. Den genetiska normalvariationen i COMT- genen modulerade sambandet mellan fysisk aktivitet och bentäthet. De som hade lågaktivitetsvariant av COMT (mindre östrogennedbrytning) uppvisade större skillnader mellan tränande och icke tränande vad gäller bentäthet på flera mätställen, jämfört med de individer som hade högaktivitetsvariant (mycket östrogennedbrytning) av COMT-genen.
Betydelse för idrotten Resultaten i denna studie kan ge vägledning om genom vilken molekylär signalväg träning kan ge högre bentäthet, vilket bidrar till ökad förståelse för de mekanismer som reglerar träningens positiva effekter på skelettet. Dessutom kan individer identifieras som har speciellt mycket att vinna genom viktbärande fysisk aktivitet för att öka sin benmassa.
Publikationer: The association between physical activity, areal BMD and trabecular volumetric BMD is modulated by Catechol-O-Methyltransferase (COMT) genotype - The GOOD study. Lorentzon M, Eriksson A , Mellström D, and Ohlsson C. J Bone Miner Res. 2007 Aug;22(8):1165-72. 88
Projektets titel: Betydelsen av Fysisk Aktivitet för Utvecklande av Maximala Benmassan hos män med Specifikt Avseende på Aktiverade Signalsystem Författare: Peter Nordström Institution: Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Geriatrik Adress: Umeå Universitet, 90185 Umeå Email: [email protected] Projektledare: Peter Nordström Nyckelord: bentäthet, fysisk aktivitet, benskörhet
Syfte: Det övergripande syftet med projektet är att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar utvecklingen av den maximala bentätheten hos män, samt vilka proteiner som utrycks lokalt i benet vid fysisk aktivitet.
Metod: Materialet vi studerat består ursprungligen av 87 idrottsaktiva män och 30 kontroller som följts med fyra mätningar av bentätheten sedan 17 års ålder. Av den ursprungliga kohorten kunde 90 män följas upp vid alla fyra uppföljningarna och inkluderas i denna studie. Av dessa tränade 23 under hela uppföljningstiden, 40 slutade träna under uppföljningstiden och 27 var kontrollpersoner som inte bedrev någon regelbunden träning. Den totala uppföljningstiden var i detta projekt 8 år. Även pojkarnas föräldrar undersöktes för att utesluta en påverkan av selektion på resultaten. Av föräldrarna inkluderas totalt 136 personer i denna studie. Proteinuttryck lokalt i benet vid fysiskt aktivitet undersöktes genom att i lokalbedövning föra in en mikrodialyskateter strax medialt om tuberositas tibiae.
Resultat: Det fanns ingen skillnad i bentäthet mellan föräldrar till idrottsaktiva och föräldrar till kontroller vilket talar mot selektion. De 23 män som var fysiskt aktiva under hela uppföljningsperioden ökade mer i bentäthet i hela kroppen, ryggen och höften jämfört med kontrollpersoner. De 40 män som slutade sitt aktiva idrottande under uppföljningstiden minskade i bentäthet i höften jämfört med de aktiva idrottsmännen, men hade fortfarande högre bentäthet i höft och överarm jämfört med kontrollgruppen vid sista uppföljningen. Preliminära resultat har även visat att proteinerna BMP-4 och osteoprotegerin ökar lokalt i benet vid belastning.
Betydelse för idrotten: Det finns idag ingen effektiv bot vid manifest osteoporos och många förespråkar därför istället preventiva åtgärder. Vi har i denna studie visat kvarstående hög bentäthet 5 år efter det att den aktiva karriären avslutats. Detta skulle kunna minska risken för osteoporosrelaterade frakturer även hos äldre. I en tidigare studie har vi även kunnat visa lägre prevalens av osteoporosrelaterade frakturer efter 50 år ålder hos före detta elitidrottare jämfört med en kontrollpopulation.
Projektets publikationer: 1. Nordstrom A, Karlsson C, Nyquist F, Olsson T, Nordstrom P, Karlsson M. Bone loss and fracture risk after reduced physical activity. J Bone Miner Res 2005;20(2):202-7.
2. Nordstrom A, Olsson T, Nordstrom P. Sustained benefits from previous physical activity on bone mineral density in males. The Journal of clinical endocrinology and metabolism 2006;91(7):2600-4. 89
Projektets titel: Fysisk aktivitet hos äldre – minskar detta risken för fall och benskörhetsorsakade frakturer? En populations-baserad, prospektiv fall- kontroll studie. Projektledare: Ulrika Pettersson Institution: Idrottsmedicin, Inst för kirurgi & perioperativ vetenskap Adress: Umeå Universitet, 901 87 Umeå Tel; fax, e-post: 090-7853887, 090-135692 (fax), [email protected] Projektets nr 87/06 Nyckelord benskörhet, fall, fraktur, fysisk aktivitet, äldre
Syfte/Metod: Projektet syftar till att undersöka betydelsen av fysisk aktivitet/inaktivitet i medelåldern för uppkomst av benskörhetsrelaterade frakturer senare i livet. Studien är en nästlad fall-kontroll studie där kohorten hämtas från Västerbottens medicinska biobank, som innehåller blodprov och data om fysisk aktivitet och hälsotillstånd från mer än 100 000 individer. Genom att samköra en databas innehållande samtliga frakturfall som registrerats vid NUS de senaste 11 åren med registren i den medicinska biobanken har vi identifierat 107 individer (78% kvinnor) med höftledsfraktur som lämnat prov till biobanken innan de drabbats av sin fraktur. Dessa jämförs med 214 slumpmässigt utvalda kontroller matchade för ålder, vikt och tidpunkt för provtagning, vilket ger en total kohort på 321 individer (medelålder 59 år). Från enkäter som insamlats vid hälsoscreeningen (i genomsnitt 5 år före fraktur) analyseras samtliga individers dåvarande fysiska aktivitets nivå, hälsotillstånd samt uppgifter om träningsmängd innan 20-års ålder. Ur individernas blodprover analyseras 25-hydroxyvitamin D.
Resultat: Fysisk aktivitet som dans samt regelbundet utövande (>3-4 ggr/månad) av utomhusaktiviteter, såsom snöskottning, jakt/fiske och bärplockning var associerade med en klart minskad risk att drabbas av höftfraktur. Dessutom sågs ett starkt samband mellan mängden utomhusaktiviteter och serumnivåer av vitamin D, vilket skulle kunna förklara den minskade frakturrisken. Detta stöds av det faktum att vi också hittade ett starkt samband mellan låga serumnivåer av D-vitamin och frakturrisk, då individer med serumnivåer <50nmol/l hade en klart ökad risk för höftfraktur. Det fanns ingen relation mellan fysisk aktivitetsnivå före 20 års ålder och risken för höftfraktur. Dock fanns en stark relation mellan nuvarande regelbunden motion och deltagande i organiserad träning/tävling före 20 års ålder, talande för att individer som var aktiva i sin ungdom fortsätter att vara det även senare i livet.
Betydelse för idrotten: Att fysisk aktivitet är bra för skelettet i unga år är klart, men huruvida det skyddar mot den framtida risken för frakturer är oklart. Den aktuella studien är populationsbaserad och prospektiv, vilket gör att resultaten kan generaliseras till en större befolkningsmängd. Den kan således ge en god uppfattning om nyttan med en fysiskt aktiv livsstil ända upp i höga åldrar för att förebygga fall och osteoporosfrakturer men också hur fysisk aktivitet påverkar individernas generella hälsa. Vi tror att studien kan ge ett bra underlag för framtida rekommendationer av fysisk aktivitet till äldre för att bästa befrämja benhälsan och undvika frakturer.
Publikationer: Pettersson U, Nordstrom P, Neovius M, Svensson O, Hallmans G. Low levels of vitamin D is a strong risk factor for hip fractures in periomenopausal women in Northern Sweden. The UFO study. Calcified Tissue Int 2007; 80 (suppl 1):S167
Två manus är under bearbetning. 90
Projektets titel: En jämförelse mellan utfall av kirurgisk behandling och icke kirurgisk behandling efter främre korsbandsskada – En prospektiv studie med sex års uppföljning Författare: Linda Swirtun, Per Renström Institution: Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Adress: Karolinska Institutet, Stockholm 17176 Telefon, e-post 070-4841257, [email protected] Projektets nr: 149/06 Projektledare: Linda Swirtun Nyckelord: Outcome, KOOS, Tegner aktivitetscore,
Syfte: Att undersöka huruvida främre korsbandsskadade patienter, som väljer icke-operativ behandling, skiljer sig från dem som väljer främre korsbandsrekonstruktion, med avseende på ålder, kön, personlighet, aktivitetsnivå före skadan, kliniskt ”outcome”.
Metod: Försökspersonerna som inkluderades i studien var mellan 18 och 50 år och hade inom de närmaste fem veckorna ådragit sig en unilateral, främre korsbandsskada. Den kliniska diagnosen verifierades senare med artroskopi eller magnetkamera Patienterna undersöktes akut och följdes därefter upp efter sex månader och två år. Ungefär sex år efter skadetillfället utvärderades försökspersonerna återigen med KOOS och Tegners aktivitetsscore. De fick även svara på om de hade ådragit sig ytterligare någon knäskada sedan den främre korsbandsskadan. Knäjounaler samlades in för samtliga försökspersoner.
Resultat: De försökspersoner som valde icke-operativ behandling hade en lägre aktivitetsnivå enligt Tegner före skadan än dem som valde att genomgå främre korsbandsrekonstruktion (p=0.002). De var också signifikant äldre, men enligt den logistiska regressionsanalysen var aktivitetsnivån före skadan en viktigare prognostisk variabel för val av behandling. De försökspersoner som valde icke- operativ behandling skiljde sig även från de övriga med avseende på personlighet. De skattade lägre på skalorna verbal (p=0.037) och fysisk aggressivitet. Det som framför allt påverkade ”outcome” vid sexårsuppföljningen (i medelvärde 5,6 år) efter en främre korsbandsskada var ytterligare skador i samma knäled. De försökspersoner som ådragit sig en eller flera ytterligare skador i sin redan korsbandsskadade knäled upplevde att de hade signifikant sämre ”outcome” utvärderad med KOOS än dem som inte ådragit sig några ytterligare skador (p=0.003). Vidare skattade de konservativt behandlade försökspersonerna en högre knärelaterad livskvalitet i KOOS, än de försökspersoner som genomgått en främre korsbandsrekonstruktion (p=0.033). I övriga ”delscorer” eller i KOOS ”totalscore” förelåg inga skillnader mellan de opererade och icke-opererade försökspersonerna. Vidare hade varken ålder, kön, aktivitetsnivå före skadan, personlighet utvärderad med SSP eller huruvida försökspersonerna hade menisk eller broskskador i den främre korsbandsskadade knäleden någon betydelse för kliniskt ”outcome” vid uppföljningen.
Betydelse för idrotten: I många fall klarar sig korsbandsskadade personer som genomgått icke- operativ behandling ganska bra på lång sikt. Nya skador påverkar resultatet mest.
Projektets publikationer: Swirtun LR, Renström P. Factors affecting outcome after anterior cruciate ligament injury: a prospective study with a six-year follow-up. Scand J Med Sci Sports. Dec 7; Epub ahead of print.. 2007
91
Projektets titel: Främre korsbandsskador hos fysiskt aktiva kvinnor — biomekaniska skillnader mellan män och kvinnor speciellt vad gäller landning och hopp Författare: Per Renström Institution: Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Adress: Karolinska Institutet, 171 76 Stockholm Telefon, e-post 070-4841257, [email protected] Projektets nr: 150/06 Projektledare: Per Renström, Björn Engström Nyckelord: Trådtöjningsgivare, uttöjning-strain, landning –hopp, korsbandsskador
Syfte: Det finns omfattande forskning för att försöka förstå knäledens biomekanik och då kanske speciellt hur det främre korsbandet stabiliserar knäleden och om behandlingen av denna vanliga skada. Efter flera årtionden av forskning har man emellertid ännu ej helt kunnat klarlägga mekanismerna hur en främre korsbandsskada sker i en icke kontakt situation. Det faktum att yngre kvinnor i sporter som basketboll, handboll och fotboll har en klart högre incidens av dessa skador gör ytterligare forskning än viktigare. En avvikande neuromuskulär kontroll av nedre extremitetens biomekanik speciellt då knäleden är i en landningssituation ökar risken för korsbandsskador hos kvinnor. Kvinnor landar efter hopp på ett annat sätt jämfört med männen tex. så har de ofta rakare ben och använder baksidans muskler de s.k. hamstrings mindre. Det specifika syftet med denna studie var att studera biomekaniken i knäleden då idrottare av olika kön hoppar och landar från en kontrollerad höjd. Hypotesen är att knäledens rörelser (moment) tex. varus-valgus, inåt- och utåtrotation samt böjning-sträckning är direkt relaterade till storleken av uttöjningen av det främre korsbandet
Metod: Tjugo, tio män och tio kvinnor med normala främre korsband, som är inplanerade för artroskopisk meniskektomi under lokalbedövning, skall delta i studien. En trådtöjningsgivare (DVRT) placeras på den främre mediala tredjedelen av det främre korsbandet. En serie av reflekterande markeringar sätts fast på anatomiska lokalistaioner med hjälp av tejp. Försökspersonerna flyttas från operationsbordet till stående. Ett rörelseanalyssystem som innefattar tre digitala höghastighetskameror används för att analysera benens läge. Detta system anknytes till en kraftplatta som synkroniseras med rörelseanalyssytemet. Försökspersonerna instrueras till att stå på toppen av en lådas om är 31 cm hög med fötterna 35 cm åtskilda. De landar på kraftplattan och gör omedelbart ett maximalt vertikalt hopp med båda armarna lyfta. Tre godkända hopp genomförs utan väst, därefter tre hopp med en väst om 10% av kroppsvikten. Studien har försenats pga flyttning av laboratorielokaler och utrustning, men har förberetts väl då nya trådtöjningsgivare tagits fram, rörelseanalyssystemet testats mm. Studien beräknas slutföras under vintern 2008-2009.
Betydelse för idrotten: Kvinnor har en markant ökad risk för allvarliga knäskador i idrotter som basketboll, handboll och fotboll. Skadorna är ofta relaterade till landningssituationer och neuromuskulära faktorer. Projektet syftar till öka vår förståelse vad som biomekanisk och neuromuskulärt skiljer kvinnorna från män i en landnings- och hoppsituation. Detta ger oss möjligheter att reducera riskerna för dessa svåra skador genom att skapa effektiva och evidensbaserade förebyggande åtgärder.
Projektets publikationer: Ännu inga
. 92
Projektets titel: Träning och fysisk aktivitet som prevention och behandling vid knäartros Medförfattare: Ewa Roos, Richard Frobell, Eva Ageberg, Karin Grävare-Silbernagel, Camille Neeter, Roland Thomeé Institution: Avd. för Ortopedi, Lunds Universitet Telefon, e-post: 046-17 35 85 (sekr), [email protected] Projektets nr: 151/06 Projektledare: Ewa Roos Nyckelord: Knä, Artros, ACL, Funktion, Muskelstyrka
Bakgrund: Träning har hög evidens som smärtlindrande och funktionsförbättrande behandling vid knäartros. God muskelfunktion har i epidemiologiska studier visat sig minska risken för artros. Det är inte tillräckligt studerat om ålder, kön och andra beskrivande faktorer påverkar själv-rapportering av aktivitetsnivå och knäsymptom.
Syfte, metod: Projektet ”Träning och fysisk aktivitet som prevention och behandling vid knäartros” innehåller flera studier. De delprojekt som rapporteras här har till syfte att studera 1) muskelfunktion som faktor i artrosutveckling; 2) applicering av patient-administrerade utvärderingsinstrument. Data kommer dels från en subgrupp (n=56) ur den så kallade KANON-studien, en randomiserad studie som jämför korsbandskirurgi och träning mot träning enbart efter akut främre korsbandsskada och dels från ett kontrollmaterial till KANON-studien om 188 aktiva forbollsspelare.
Resultat: Två år efter skadan fann vi att en tredjedel av patienterna som behandlats för akut främre korsbandssskada inte hade återfått normal muskelfunktion oavsett om de var opererade eller ej. Vi fann vidare en imbalans mellan quadriceps- och hamstringsstyrka som var signifikant större i den grupp som opererats med hamstringsgraft än i den grupp som opererats med patellarsenegraft. Denna imbalans kan påverka knäets dynamiska kontroll negativt. Till sist fann vi att högre ålder, kvinnligt kön och fotbollsspel på lägre nivå var associerat med lägre självskattad aktivitetsnivå. Från denna studie drog vi slutsatsen att man i framtida studier klart ska ange om aktivitetsnivån har angetts av patienten eller av en undersökare och att själv-skattad aktivitetsnivå bör justeras för ålder, kön och fotbollsdivision. Betydelse för idrotten: Artros är vanligt efter knäskada och det är viktigt att finna påverkbara faktorer som kan förhindra eller fördröja artrosuppkomst. Våra studier tyder på att det är viktigt att utvärdera rehabilitering efter knäskada för att fastställa att patienterna är fullgott rehabiliterade för att inte nedsättning i muskelfunktion ska vara en bidragande orsak till artrosuppkomst efter knäskada.
Publikationer: 1. Ageberg E, Thomeé R, Neeter C, Grävare Silbernagel K, Roos EM. Muscle strength and functional performance in patients with ACL injury treated with training and surgical reconstruction or training only: A 2 to 5-year follow-up. Submitted. (Abstract Svensk Idrottsmedicinsk Förening 2008). 2. Ageberg E, Roos HP, Thomeé R, Grävare Silbernagel K, Roos EM. Knee extension and flexion muscle power after anterior cruciate ligament reconstruction with patellar tendon graft or hamstring tendons graft: A cross-sectional comparison 3 years post surgery. Submitted. (Abstract Svensk Idrottsmedicinsk Förening 2008). 3. Frobell RB, Svensson E, Gottrick M, Roos EM. Self-reported activity level and knee function in amateur soccer players: the influence of age, gender, history of knee injury and level of competition. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2008 Mar 19; [Epub ahead of print] 93
Titel: Muskelstyrka och hoppförmåga som prediktorer och kriteria för återgång till fysisk aktivitet efter knäskada. Projektledare: Roland Thomeé, leg sjukgymnast, docent Institution: Inst för de kirurgiska vetenskaperna, Avdelningen för Ortopedi Adress: Lundberglab för ortopedisk forskning, Sahlgrenska Universitets- sjukhuset, Gröna Stråket 12, 41325 Göteborg Tel: 031-636343 Mobil: 0705-987023 Fax: 031-151538 e-post: [email protected] Projektets nummer: 158/06 & 197/06, Studiestöd, Camille Neeter, Avhandling försvarades 20070516 Nyckelord: muskelpower, hoppförmåga
Bakgrund: Hög frekvens, lång rehabiliteringstid och hög risk för tidigt utvecklad artros efter en främre korsbandsskada är bekymmersam för idrottaren, klinikern och forskaren. Frågan om när en säker återgång till hög fysisk aktivitetsnivå ska ske efter främre korsbandsskada eller rekonstruktion en utmaning. Syfte: Det övergripande målet var att utveckla tester som speglar olika kvalitéer av knäfunktion. Testerna skulle ha en hög reliabilitet och hög förmåga att påvisa skillnader mellan skadad och icke-skadad sida hos patienter med en främre korsbandsskada och hos patienter med en främre korsbandsrekonstruktion, som hjälp för att utvärdera och leda patienten genom rehabiliteringen och till en säker återgång till idrott. Material, metod och resultat: Studie I - Tjugotre patienter 6 mån efter en främre korsbandsskada och 44 patienter 6 mån efter en främre korsbandsrekonstuktion studerades med ett batteri av styrketester: power (effektutveckling) i ett knäextensionstest och ett knäflexionstest (open kinetic chain) och power i nedre extremiteten i ett benpresstest (closed kinetic chain). Studie II - Trettio patienter 11 mån efter främre korsbandsskada och 35 patienter 6 mån efter främre korsbandsrekonstruktion utvärderades med ett maximalt vertikalhopp, ett enbens längdhopp och ett sidohopp. Resultaten från studie I och II visade en hög test-retest reliabilitet med ICC värden mellan 0,85 och 0,98. I studierna användes LSI (limb symmetry index) där en förmåga i den skadade sidan skulle vara ≥90% jämfört med den icke-skadade sidan för att vara klassificerad som normal. 60% av patienterna efter en främre korsbandsskada och 95% av patienterna efter en främre korsbandsrekonstruktion hade en icke-godkänd muskel-power LSI. Motsvarande för hopptestbatteriet var 87% respektive 91%. Studie III - båda testbatterierna användes prospektivt på 123 patienter (75 män, 48 kvinnor) med en främre korsbandsskada eller främre korsbandsrekonstruktion. Patienterna testades vid 4, 6, 12 och 24 mån efter främre korsbandsskada samt pre-operativt, 6, 12 och 24 mån efter främre korsbandsrekonstruktion. Muskelfunktionen förbättrades över tid, men endast en minoritet hade godkänd muskelstyrka och hoppförmåga vid 24 mån uppföljningen. Studie IV - Det kinematiska mönstret studerades vid högintensiv löpning på löpband under pågående uttröttning hos 12 patienter, 10 mån efter främre korsbandsrekonstruktion, och hos fem friska försökspersoner. Inga signifikanta skillnader uppmättes i det kinematiska mönstret, som ett resultat av ökande uttröttning vid högintensiv löpning. Redan från starten vid löptestet visade patienterna en signifikant mindre inåtrotation av fotleden, ökad inåtrotation av höftleden och ökad extension i knäleden i det involverade benet jämfört med den icke-skadade benet och jämfört med kontroll gruppen. Betydelse för idrotten: Båda testbatterierna visade en hög förmåga att upptäcka sidoskillnader dels i power i benmuskulaturen och dels i hoppförmåga efter främre korsbandsskada och rekonstruktion. Endast en minoritet av patienterna hade godkänt förmåga på samtliga muskel-power och hopptester vid ett- och tvåårsuppföljningen. Högintensiv löpning på löpband, under pågående uttröttning, förändrade inte nedre extremitetens kinematiska mönster 10 månader efter främre korsbandsrekonstruktion. Referenser: I. Development of a strength test battery for evaluating leg muscle power after anterior cruciate ligament injury and reconstruction. Neeter C, Gustavsson A, Thomeé P, Augustsson J, Thomeé R, Karlsson J Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2006;14(6):571-80 II. A test battery for evaluating hop performance in patients with an ACL injury and patients who have undergone ACL reconstruction. Gustavsson A, Neeter C, Thomeé P, Grävare-Silbernagel K, Augustsson J, Thomeé R, Karlsson J Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 2006;14(8):778-88 III. Variability in two-year outcomes for leg muscle power and hop performance after anterior cruciate ligament injury and reconstruction: a prospective study. Thomeé R, Neeter C, Gustavsson G, Augustsson J, Eriksson BI, Karlsson J. Manus IV. High-intensity treadmill running after Anterior Cruciate Ligament reconstruction. A study of lower extremity kinematics. Neeter C, Tranberg R, Wennerbeck M, Zügner R, Augustsson J, Thomeé R, Börjesson M, Eriksson BI, Karlsson J. Manus 94
Projektets titel Prevention mot främre korsbandsskador inom alpin skidåkning. En prospektiv randomiserad och kontrollerad interventionsstudie. Författare: Suzanne Werner, Marie Alricsson, Maria Westin Institution: Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning, Karolinska Institutet Telefon, fax, e-post: 08-406 2672, 08-406 2691, [email protected] Projektets nr: 162/06 Projektledare: Suzanne Werner Nyckelord: Alpine skiing, knee injuries, risk factors, prevention
Syfte: Det övergripande syftet med detta projekt är att försöka förebygga främre korsbandsskador hos alpina skidåkare. I en första delstudie var syftet att fastställa vilka moment och kliniska tester som skulle användas för identifiering av ev individrelaterade riskfaktorer för främre korsbandsskada. Avsikten med den andra nu pågående delstudien är att identifiera dessa ev riskfaktorer och registrera exponeringstid för utförsåkning. I en tredje delstudie, som planeras att starta säsongen HT09-VT10, är avsikten att implementera preventiva åtgärder mot främre korsbandsskador hos hälften av skidgymnasisterna (den andra hälften blir kontrollgrupp). Individrelaterade riskfaktorer i kombination med en försvenskad version av den sk Vermontmodellens videomaterial ”ACL-Awareness Program” kommer då att användas. Projektet syftar också till att försöka ta reda på skidåkarnas tillfredställelse med t ex innebörden av att bo på annan ort än sin familj och att bedriva daglig intensiv fysisk träning samt att få en bild av varje skidåkares personlighet, vilket torde kunna underlätta kommunikationen i samband med t ex implementering av skadeförebyggande åtgärder. I en fjärde delstudie kommer vi i ett större material bestående av utförsåkare på bussresa till fjällen låta resenärerna i varannan buss se detta videomaterial upprepade gånger på resan upp till fjällen. Syftet är att kartlägga om det inträffar färre främre korsbandsskador hos de bussresenärer som tagit del av videon jämfört med de som ej gjort det. Detta planeras att ske under två eller tre säsonger (januari-april). Metod: Samtliga alpina skidgymnasister (n=243) vid Sveriges 11 olika skidgymnasier deltar i studien. För närvarande följs de prospektivt under andra säsongen (av tre) avseende identifiering av individrelaterade riskfaktorer för främre korsbandsskada. Exponeringstid för utförsåkning samt antalet främre korsbandsskador registreras fortlöpande. Före varje skidsäsong (augusti) genomgår samtliga utförsåkare klinisk undersökning med kontroll av generell ledlaxitet (Beighton score), benlängdsskillnad, knäställning (varus-normal-valgus), fotställning (pes planus-normal-pes cavus) samt mätning av anterior knälaxitet (KT-1000) och muskelflexibilitet/stramhet samt utför tre olika funktionella hopptest. Dessutom besvarar de en enkät om fysisk aktivitet och ev befintliga skador samt Swedish universities Scales of Personality och SF36 (livskvalitet). Resultat: Delstudie två, identifiering av riskfaktorer, har resulterat i följande: Vid studiestarten, augusti/september HT-06 rapporterade 10 skidåkare (av dåvarande 144) att de tidigare hade haft främre korsbandsskador och ytterligare 6 skidåkare var under rehabilitering för främre korsbandsskador. Under denna säsong (HT06-VT07) ådrog sig 4 skidåkare främre korsbandsskador. Vid säsongsstarten HT07 utvidgades antalet alpina skidåkare med 99 och av dessa uppgav 8 att de tidigare hade haft en främre korsbandsskada. Hittills under säsongen HT07-VT08 har 6 skidåkare drabbats av främre korsbandsskador. Sammanfattningsvis så har dags data 35 skidåkare (av 243) drabbats av främre korsbandsskador under alpin skidåkning. Analysen av riskfaktorer för främre korsbandsskada kommer att göras efter tre säsongers registrering av skador resp exponeringstid för utförsåkning. Betydelse för idrotten: Främre korsbandsskador utgör ett stort problem och slutresultatet kan innebära broskskador. Vid skidgymnasierna är främre korsbandsskador en med rätta fruktad skada. Prevention mot denna knäskada är därför utomordentligt viktig – inte bara för elitskidåkaren utan även för den stora allmänheten och för svensk sjukvårdsekonomi. 5-6000 främre korsbandsskador kostar samhället 250-300 miljoner kr varje år (Skidsäkerhetsrådet). 95
Förening: Svensk Idrottsmedicinsk Förening Adress: Tuna Industriväg 4, 153 30 Järna Tel och fax 08-550 102 00, 08 55010409 E-post: kansli@svenskidrottsmedicin Hemsida www.svenskidrottsmedicin.se Kontaktperson: Ann-Kristin Andersson
Styrelsen har under verksamhetsperioden 2007 / 2008, under ordförande Harald Roos ledning och hans medarbetare arbetat för att främja forskning och utbildning inom idrottsmedicin i syfte att förbättra fysisk funktionsförmåga, hälsa och livskvalitet.
Möten: Styrelsen har haft sex protokollförda styrelsemöten och 2 arbetsmöten.
Verksamheter Vårmötet i Uppsala 2007 Årets idrottsmedicinska vårmöte hölls i Uppsala med Einar Hellquist, Ellen Lundström i spetsen för ett mycket fint och väl genomfört årsmötet Det vetenskapliga programmet var av mycket hög klass. Bud Craig, Carl Stanitski och May-Arna Risberg, var inbjudna utländska föreläsare, lyfte verkligen programmet.. Dock skall vi inte glömma de svenska aktörernas insatser, inte minst var det ju mycket trevligt att föreningens tidigare ordförande Sven Anders Sölveborn och Christer Rolf var på plats och bidrog både i det vetenskapliga programmet och socialt. Det var också utomordentligt hög klass på de så kallade prisföredragen och där Richard Frobell, doktorand och sjukgymnast, det längsta strået med sitt föredrag om benmärgsödem efter korsbandskada.
Läkarstämman i Stockholm SIMF heldag under onsdagen på riksstämman blev mycket välbesökt med ett späckat och starkt program omfattande en gästföreläsning, tre symposier och 10 väl framförda fria föredrag. Vår världsauktoritet professor Bengt Saltin från Köpenhamn inledde dagen med årets gästföreläsning genom att berätta om ”Införandet av fysisk aktivitet på recept i Danmark. Evidens och praktiskt genomförande.” De breda nationella ansatserna i Danmark med vetenskaplig uppföljning är beundransvärda och ger betydande resultat för folkhälsan. Det pågående KRAM-projektet (Kost, Rökning, Alkohol och Motion) lär låta tala om sig ytterligare framöver. Professor Jan Ekstrand ledde symposiet ”Risken för skada i fotboll är 1000 gånger större än vid industriarbete - vad göra? Upprepade randomiserade studier har visat att skaderisken i fotboll kan nedbringas. Praktiska skadeförebyggande åtgärder avhandlades med utgångspunkt från spelarnivå, klubbnivå, förbundsnivå och samhällsnivå. ”Skallskador inom idrotten” var dagens andra symposium och genomfördes under ledning av professor Hans von Holst. Det finns en stor potential att förebygga skallskador i samband med idrott. Skadepreventiva åtgärder, diagnostik, nya hjälmkonstruktioner framtagna med hjälp av bildanalys och matematisk modellering samt råd och riktlinjer för handläggning av skallskador belystes. Dagen avslutades med ett mycket välbesökt och högintressant symposium under ledning av Mats Börjesson med rubriken ”Livsstilsrelaterad ohälsa - är den ett oundvikligt faktum? – Framtidsperspektiv och förslag på lösningar.” Överlevnaden har stadigt successivt ökat under det senaste dryga seklet. Spanska sjukan och bristen på coronarkärlsintervention hämmade denna gynnsamma utveckling temporärt under 1900-talet. Våra livsstilsrelaterade sjukdomar reducerar vår levnadstid och vår inaktiva livsstil med tveksamt kostintag, samt rökning och alkohol behöver angripas för att vi ska kunna bli pigga och aktiva 80- och 90-åringar. Läkaresällskapets diplom och pris till bästa fria föredrag tilldelades Quixia Zhang för ”Near infrared spectroscopy in diagnosing chronic compartment syndrome (CCS) of the leg” och Lillemor Nyberg för Klivhöjdstest - test av benfunktion och benstyrka - användbart i primärvården.
Ekonomi Föreningens ekonomi har stabiliserats med ett överskott något större än det budgeterade. En utveckling som styrelsen sett som nödvändig för att trygga en framtida offensiv satsning och långsiktig ekonomisk trygghet 96
Projektets titel: Svensk förening för beteende- och samhällsvetenskaplig idrottsforskning SVEBI Författare/projektledare: Professor Göran Patriksson (Red.) Adress: Idrotttshögskolan, Göteborgs universitet Box 300, 405 30 Göteborg Telefon, Fax, E-mail: Tel.: 031/786 24 81, Fax: 031/786 24 62 E-mail: Goran [email protected] Projektets nr: 22/06
SVEBI:s årsbok 2006 innehöll följande artiklar: Ingegerd Ericsson Koncentrationsförmåga ur olika perspektiv Sten Eriksson Vägen till mästerskapscoaching? Sten Eriksson Idrottsrörelsens ideella kraft? Karin Grahn Genuskonstruktioner i idrottens läromedel Pernilla Gustafsson Christian Augustsson Göran Patriksson Forsknings-och friskvårdsprojektet Hälsovågen En inblick i uppstarten av verksamheten Kutte Jönsson Myten om fair play-en etisk analys Konstantin Kougioumtzis Idrottslärarnas arbetsmiljö i Sverige och Grekland Håkan Larsson Birgitta Fagrell Jane Meckbach Kooperativa lärprocesser kring genus i idrott och hälsa Jane Mechbach Lina Wahlgren Ingemar Wedman Attityder, kunskaper och färdigheter hos den framtida läraren i idrott och hälsa Hedvig Olin Lina Wahlgren Eva Andersson Ingemar Wedman Upplevelser och hälsa hos olika målgrupper Mikael Quennerstedt Idrott och hälsa - ett undervisningsinnehåll Anders Östnäs Norm och normalisering reflektioner kring några centrala begrepp relaterat till sociologi, handikappvetenskap och handikappidrott
2005 års konferens gick av stapeln på GIH i Stockholm den 22-23 november. Konferensen samlade ungefär 125 deltagare. Dessa kunde lyssna till drygt 20 föredrag med bl a flera mycket välkända internationella gästföreläsare. Plenarföreläsningar hölls av docent Peter Schantz GIH, dr Marcus Gerber University of Basel, professor Lars-Magnus Engström och handbollslandslagets förbundskapten Ingemar Linell. De övriga föreläsningarna var inom ramen för fyra olika teman: Idrott och prestation, Idrott och livsstil, Idrott och skola. För tredje gången i SVEBI:s konferenshistoria fanns möjlighet att presentera forskningsresultat i form av posters. För första gången utlystes denna också som tävling och som vanns av Ann-Christin Sollerhed Högskolan Kristianstad. Dessutom presenterades segraren i tävlingen 2006 års bästa D-uppsats. Vinnare blev Ninitha Maivorsdotter, Lärarhögskolan i Stockholm som höll en uppskattad föreläsning utifrån sin uppsats Den levda kroppen och det objektiva tänkandet. Konsekvenser för idrottsforskningen inför en talrik publik. Konferensdeltagarna hade också möjlighet att vara med på en festbuffé med musik och dans till GIH-orkestern. 97
Projektets titel: Organisationsstöd Svensk Idrottspsykologisk Förening Författare: Göran Kenttä Institution: Gymnastik- och Idrottshögskolan, Box 5626, 114 86 Stockholm Telefon, fax, e-post: 08-402 2271, 08-224403, [email protected] Projektets nr: 229/06 Nyckelord: SIPF, konferenser, årsbok, FLOW, www.svenskidrottspsykologi.nu
Övergripande syfte: Svensk IdrottsPsykologisk Förening (SIPF) bildades i november år 2000 och är en ideell förening som syftar till att främja och utveckla intresset för det idrottspsykologiska området i Sverige. Föreningen fungerar som en nätverksskapande kraft framför allt mellan forskare, tillämpare samt undervisare inom det idrottspsykologiska fältet. Föreningens huvuduppgifter är därför att arbeta för ökade möjligheter till genomförandet av vetenskapliga studier, utbildning, informationsspridning, erfarenhetsutbyte och etablerande av personliga kontakter både internationellt och nationellt inom verksamhetsområdet. Internationellt har SIPF som organisation representerat Sverige i den europeiska idrottspsykologiorganisationen (FEPSAC) sedan år 2003. Detta genom två representanter i FEPSAC:s general assembly (Göran Kenttä och Urban Johnson) samt Urban Johnson som ordinarie ledamot i FEPSAC:s managing council. SIPF har under år 2007 bedrivit ett flertal aktiviteter inom ramen för föreningens kärnverksamhet. Kärnverksamheten består i informations- och kunskapsspridning via den egna medlemstidningen, årsboken, hemsidan samt konferensverksamhet. Konferens- och seminarieverksamheten fyller dessutom en viktig funktion i det nätverkskapande arbetet.
Föreningens aktiviteter verksamhetsåret 2007: I samarbete med SISU idrottsutbildarna arrangerade SIPF en heldagskonferens på Bosön 25 februari med temat Positiv psykologi i teori och praktik. Föreläsarna bestod bland annat av professor Kennon Sheldon (University of Missouri-Columbia), David Eberhard (S:t Görans sjukhus), Sara Damber (Friends – antimobbing organisation), Lars-Eric Uneståhl (Örebro Universitet), samt Karin Mattsson (Riksidrottsförbundet). Den 17 oktober arrangerar SIPF en heldagskonferens vid Halmstad Högskola med temat Karriärövergångar – ur ett brett idrottsligt perspektiv. Professor Natalia Stambulova inledde konferensen med en internationell forskningsöversikt. I slutet av år 2007 gavs föreningens femte årsbok ut, innehållandes artiklar som belyser det idrottspsykologiska området ur ett brett perspektiv med fokus främst på forskning och tillämpning. Enstaka internationella bidrag förekommer i årsböckerna, men majoriteten av bidragen är skrivna på svenska. Under året publicerades även tre nummer av föreningens nya medlemstidning Flow innehållandes kortare artiklar och notiser som syftar till att spegla föreningens alla verksamhetsområden. Information kring aktiviteter och övriga nyheter har även fortlöpande förmedlats på föreningens hemsida.
Betydelse för idrotten: Idrottspsykologisk kunskap äger relevans inom idrottens alla områden, allt ifrån lågintensiv fysisk aktivitet till högintensiv tävlingsverksamhet. Genom den nätverksskapande kraft som SIPF utgör ökar möjligheterna till ett förbättrat kunskapsutbyte mellan aktörer såsom forskare, tillämpare, utbildare och idrottsutövare. Utöver detta utgör föreningen en resurs för specialförbund, föreningar och andra intressenter som är i behov av idrottspsykologisk information och kunskap. Viss verksamhet inom det idrottspsykologiska området har dessvärre präglats av bristfällig vetenskaplig stringens. Föreningens ambition har därför varit att visa på goda exempel och föredömlig verksamhet som vilar på vetenskaplig grund.
Egna publikationer: Hassmén, P., & Hassmén N., (Red.). SIPF årsbok 2007 (2007). Laholm, Trydells Tryckeri AB. Medlemstidningen FLOW som utkommit med tre nummer. 98
Organisation Svenska idrottshistoriska föreningen (SVIF) Projekt 230/06 Kontaktperson Jan Lindroth Adress Framnäsbacken 26, 171 66 Solna tel 08-6531509 Nyckelord historia, idrottshistoria, idrottshistorisk forskning
Föreningens verksamhet präglas av kontinuitet. Den kan definieras som en strävan efter att främja det historievetenskapliga studiet av idrotten och samtidigt sprida resultaten till bredare kretsar. Viktigast är publiceringen av årsskriften, som under namn av Idrott, historia och samhälle började publiceras 1981. Den domineras av vetenskapliga originaluppsatser, därnäst av recensioner av avhandlingar och andra centrala skrifter med svensk eller nordisk utgivare. I årsskrift 2006 ingår följande uppsatser:
* Torbjörn Andersson, Östers IF – från ett ”djävla änga-gäng” i öster till svenska mästare i väster * Susanna Hedenborg, I gränslandet mellan arbetsmarknad och sport. Den svenska galoppsportens kommersialisering och professionalisering under 1900-talet * Tom Petersson, Fotboll som företagar- och varumärkesstrategi. Åtvidabergs FF, Åtvidabergs Industrier/Facit och familjen Ericsson * Karin Wikberg, ”Endast fullt tränade och dugliga amatörer...” Den olympiske amatören i svensk idrottsrörelse 1894-1925 * Hans Bolling, Blott hälsan tiger still – Träna med TV * Therese Nordlund, Jakt och broderskap: J. Sigfrid Edström och Kung Orres Jaktklubb
Vidare har två nummer publicerats av SVIF-nytt, ett informationsorgan med nyheter, smärre bokanmälningar och populärvetenskapliga meddelanden/artiklar.
Mötesverksamheten har bestått av två sammankomster. På vår- och årsmötet, utlokaliserat till Helsingborg för att bredda den geografiska räckvidden, redovisade Leif Yttergren ”affären Nurmi” och dessa kontext. Höstmötet hölls på Stockholms universitet inkluderande en exposé av föreningens 30-åriga verksamhet. Vidare föreläste Johnny Wijk, studierektor vid Historiska institutionen, om idrotten under andra världskriget. Årets idrottshistoriska pris tilldelades Ture Widlund för dennes mångdecennielånga idrottshistoriska gärning. SVIF har även deltagit i ”bokdagen” i Stockholm och har konsulterats av en motsvarande dansk förening beträffande organisatorisk struktur.
Föreningen har svarat för kontaktverksamhet i skilda frågor på nationell och internationell nivå i skilda frågor. Exempel på inhemska partners är Riksidrottsmuseet och Riksförbundet för idrottshistoriska föreningar/museer.
Styrelsens sammansättning: Jan Lindroth (ordförande), Karl Örsan (vice ordförande), Kerry Kempe (skattmästare´), Leif Yttergren (sekreterare), Ulla Jansson (klubbmästarinna), Johan R. Norberg, Björn Sandahl och Hanserik Tönnheim. 99
Organisationsstöd Svensk Förening för Sport Management (SFSM) Kontaktperson PG Fahlström Institution Institutionen för pedagogik, Växjö universitet 351 95 Växjö Telefon, fax, e-post 0470/70 80 55, 0470/70 89 74, [email protected] Projektets nr: 227/06
Föreningens syfte: Svensk förening för Sport Management (SFSM) bildades 2005 och vill fungera som nätverksskapande kraft för de grupper och individer som är intresserade av Sport Managementrelaterade frågor i Sverige. För att uppnå detta vill SFSM:
• förbättra möjligheterna att bedriva forskning inom området Sport Management samt att informera om denna nationellt och internationellt, • verka för utveckling av utbildningen inom området Sport Management, • tillvarata och förmedla kunskap inom området Sport Management, • skapa möjligheter för ett förbättrat kunskapsutbyte mellan de som forskar, studerar och arbetar med Sport Management, såväl nationellt som internationellt, • uppmuntra och verka för ett ökat samarbete över ämnes- och områdesgränserna
Föreningens betydelse: Sport Managementområdet kan definieras på olika sätt men brukar ofta sammantaget sägas handla om att organisera, planera, leda och utvärdera idrottslig verksamhet. Det handlar om såväl själva ”handhavandet” av idrotten som om den idrottsliga verksamheten. På så sätt skär Sport Management på tvären in över många traditionella områden som ekonomi, juridik, organisationsteori, ledarskap, olika samhällsvetenskapliga områden etc. Som forskningsområde är därför Sport Management brett och kanske lite ”spretigt”. Vid en av de senaste forskningskonferenserna anordnade av European Association for Sport Management kunde de över 200 presentationerna inordnas under bland annat följande temaområden: organisation och organisationsutveckling, idrottens arbetsmarknad, ledarskap, idrottens teknologi, idrottsekonomi, marknadsföring, sponsoring, idrott och volontärism etc. Uppräkningen visar på områdets tvärvetenskaplighet och bredd. Sport Management är också en växande arbetsmarknad. I en nyligen genomförd arbetsmarknadsstudie anges beräknades att idrottssektorn 2002 sysselsatte 100.000 helårsarbetande personer Sport Management är internationellt ett snabbt växande forsknings- och utbildningsområde. Enbart i USA/Canada finns över 300 orter med akademisk Sport Managementutbildningar, 17 av dem med forskarutbildning. forskningstidskrift med spridning över hela världen. I Sverige utexaminerades våren 2004 den första kullen Sport Managementstudenter på Filosofie Kandidatnivå. Norden skiljer sig en del från Sydeuropa och USA/ Canada vad gäller idrottens utveckling och organisering. I ”vår del av världen” pågår naturligtvis också en ökad professionalisering av idrotten men denna pågår samtidigt som den dominerande delen av idrottsrörelsen fortfarande i stor utsträckning organiseras som en ideell rörelse. På så sätt skiljer sig den Svenska och Nordiska idrottsverksamheten från övriga världen. En svensk föreningen är därför viktig för att utveckla och stimulera forskning och kunskapsuppbyggnad inom områdets svenska/ nordeuropeiska dimensioner.
Verksamhet: I föreningens styrelse finns representanter från fem olika universitet/högskolor samt två representanter från idrottens organisationer. Föreningens verksamhet är i ”sin linda”. Med hjälp av stora insatser av några eldsjälar håller verksamheten sakta på att ta sin början. Bidraget från CIF har därför gett SFSM möjlighet ta de första stegen för att utveckla verksamheten. 100 101 102