Tekniken Människan Och Samhället
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ÅRSBÖCKER l SVI NSio. UNI>I KVISNINGSHISTORIA :=:::: 160 TEKNIKEN MÄNNISKAN OCH SA MHÄLLET H umanistiska inslog i 1940- och 1950-Lalens tekniska ut bildning GUNNAR RICHARDSO I'ORa.INOEN FOR SVLNSK UM)LMYI~II'oG5HlSTORIA n 1\Nikl N MA,.NI~I>AN l J ()( Il '"'"'"' ll f ÅRSBÖCKER I SVENSK UNDERVISNINGSHISTORIA ÅRGÅNG LXVII 1987 VOLYM 160 UNDER REDAKTION AV STIG G. NORDSTRÖM. TEKNIKEN MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET Humanistiska inslag i 1940- och 1950-talens tekniska utbildning GUNNAR RI CHARDSON Tryckt med bidrag från /Iumanistisk-samhtlllsvetenskapliga forskningstådel Västergötlands Tryckeri AB, Skara, 1987 Skara 1987 Richardson, Gunnar: TEKNIKEN, MÄNNISKAN OCH SAMHÄLLET. Humanistiska inslag i 1940- och 1950-talens tekniska utbildning. TECHNO Innehåll LOGY, MAN AND SOCIETY. Humanistic features in the technical educa tion during the ninefeen forties and fifties. Swedish. Summary in English. TEMA Technology and Social Change, Linköping University, S-581 83 Lin köping, 1987. 176 pp. Monograph. Arsböcker i svensk undervisningshistoria 160. Förord 9 ISBN 918513032X Bakgrund och utgångspunkter 11 Distributed by Föreningen för svensk undervisningshistoria, Box 2056, l. Kommitten för humanistisk orientering vid teknisk utbildning 11 S-750 02 Uppsala. 2. De tekniska läroverken och ingenjörsutbildningen 13 3. Den centrala ledningen 17 4. Problemställning. Källmaterial 19 II Ett initiativ i tiden 21 l. "Den svenska linjen är den kristna linjen" 21 Abstract 2. Planering och förankring - och en flygande start 30 3. Från "kristen insats" till "humanistisk orientering" 35 In 1943 a group ofuniversity graduates formed "The Committee for the Hu manities in Technical Schools". The purpose was to arrange leetures in hu III Föreläsningsverksamheten 40 manistic, psychological and social subjects at the technical grammar schools 1. Idealister och entreprenörer - kommittens ledningsgrupp 40 in order to counteract the prevalent strongly specialized and one-sided voca 2. Att distribuera humanism 43 tional education. The activities continued until 1964, when the technical 3. statliga anslag och privata sponsorer 47 grammar schools were integrated into the general school system and the posi 4. Tekniken, människan och samhället - ämnesprofilen tion of the humanistic subjects were considera bly reinforced. The first chap under 20 år 49 ters deal with the pedagogical, political and ideologkal background, the ori 5. Humanismens apostlar- de 300 föreläsarna 56 gin of the Committee and the beginning of the work. The structure, scope 6. Kurser och konferenser 60 and financing of the activities arethen described. Theoutlines of the types of IV För en reformerad ingenjörsutbildning 64 subjects are analysed and about 300 leeturers identified and characterized. l. De tekniska gymnasierna - en genomgripande reformering 64 The attempts, which were made, at reforming the training of the engineers 2. Russin i kakan och allmän välvilja - humaniora vid both at the technical grammar schools and at the technical colleges - are de tekniska högskolorna 76 dealt with in a particular chapter as weil as the debate on technology, man 3. Ingenjören i samhället- kugge i maskineriet eller and society, w hich the members of the Committee and the leeturers w er e in aktiv medborgare 89 volved in. The study is summed up in an analysis where especially the V I den samtida debatten question of the educational and social views of the Committee members is l. I världskrigets skugga - en tid av besinning 97 discussed and als o the importance and influence of the Committee. Att återupprätta människovärdet 99 Keywords: Technical education, the grammar school engineers, humanis Teknikutveckling och samhällsansvar 106 tic subjects, Christian and nationalistic aim, Free Church Movement, psy Specialiseringens faror 111 chology, "The two cultures", Second World War, Postwarperiod. 2. Expansion och förändring- de nya hoten 117 Arbetslivets rationalisering 120 Vägen in i atomåldern 123 Miljöförstöring och u-landsproblem 128 VI Kommitten för humanistisk orientering. En sammanfattande analys 131 l. En samstämd kamratgrupp 131 2. Bildningssyn och medborgarideal 133 3. Kommitten och dess betydelse i samtidens utbildningspolitik och samhällsdebatt 137 4. Ett samhälle i förändring 142 Summary 149 Noter 153 Referenser 161 Förkortningar 166 Bilaga l. Tekniska läroverk och gymnasier 1943/44-1963/64 167 Bilaga 2. Föreläsare vid den av Kommitten för humanistisk orientering vid teknisk utbildning anordnade föreläsningsverksamheten 168 Personregister 172 "Jag tycker själv att historien (om Kommitten för humanistisk orientering vid teknisk utbild ning) är upplyftande så tillvida som den visar att vårt samhälle trots allt inte är värre byråkratiserat eller centraldirigerat än att det finns plats för personliga initiativ". (Georg Wästlund) * "Teknik, humanistisk kultur och livsåskådning är inte boskilda och det är angeläget att inpränta hos den unge teknikern att han har ett ansvar också för samhällsutvecklingen". (Erik Inge/stam) * "Det vetenskapliga sanningssökandet skall måhända igen värderas för den orientering det ger vår strävan efter en förnuftig livsstil och inte enbart för den makt det skänker att dirigera och manipulera våra naturen givna livsvillkor". (Georg Henrik von Wright) Förord Denna bok handlar om en märklig insats inom vårt offentliga utbildnings system - märklig därför att den idag framstår som ovanligt framsynt och därför att den startades på enskilt initiativ och genomfördes av frivilliga krafter. Den skildrar hur en grupp relativt unga akademiker - de flesta na turvetare och tekniker -i början av 1940-talet bildade Kommitten för hu manistisk orientering vid teknisk utbildning med avsikt att anordna föreläs• ningar vid de tekniska gymnasierna. De ansåg att utbildningen var allt för specialiserad och ensidig och att den inte gav den kännedom om människan, samhället och livet som en blivande ingenjör borde ha. Verksamheten kom att pågå i över 20 år. Den upphörde då de tekniska gymnasierna i mitten av 1960-talet integrerades i en gemensam gymnasieorganisation och de allmän• bildande ämnena samtidigt fick en starkare ställning. Avsikten med denna skrift är att skildra och förklara denna bildningsin sats och att undersöka hur man sökte föra in humanistiska, psykologiska och sociala ämnen i den reguljära utbildningen vid de tekniska läroverken. Intresset för humaniora kom att spridas även till de tekniska högskolorna. Det tog sig uttryck både i föreläsningar i humanistiska ämnen- i studentkå• rernas regi- och en livlig debatt om civilingenjörsutbildningen. Även den verksamheten behandlas om än inte helt systematiskt och uttömmande. Det finns emellertid ännu ett syfte med denna studie: att teckna konturer na av den debatt som under de första efterkrigsdecennierna fördes om den tekniska utvecklingens konsekvenser för såväl de enskilda människorna som för samhället i stort. Den debatten gällde inte minst klyftan mellan "de två kulturerna" -en debatt långt innan problemet blev allmänt uppmärksam• mat i början av 1960-talet. Frågan om ingenjörens roll i samhället - som "kugge i maskineriet eller aktiv medborgare" -tillhörde också de aktuella problemen. Studien har genomförts vid Tema Teknik och socialförändringvid univer sitetet i Linköping. Den ingår som en del i ett forskningsprojekt som initie rats av skolöverstyrelsen och som leds av docent Ulla Riis: Teknik och natur vetenskap i skola och samhälle: Bildning, utbildning och fortbildning. Arbe tet har sålunda utförts i en tvärvetenskaplig forskningsmiljö med impulser från skilda discipliner. J ag tackar särskilt de kolleger som läst manuskriptet i dess helhet: docent Svante Beckman, professor Lars Inge/stam och forsk ningsingenjör Lars Norberg. Jag vill också tacka professor emeritus Erik Inge/stam som både lämnat upplysningar under arbetets gång och läst ma nus, sekreteraren vid Tema T Barbro Axelsson som skrivit ut texten, adjunkt I. Bakgrund och Curt D. Johansson som översatt sammanfattningen till engelska samt perso nalen vid Tema-biblioteket i Linköping och Stifts- och landsbiblioteket i Skara. utgångspunkter Linköping i februari 1987 Gunnar Richardson l. Kommitten för humanistisk orientering vid teknisk utbildning Teknikens växande betydelse för samhällsutvecklingen har på senare tid bli vit allt mera uppenbar och även allt mera uppmärksammad. Den framstår som naturlig och självklar och detta oavsett om man tar fasta på de positiva eller de negativa konsekvenserna. Att påstå att framväxten av det moderna välfärdssamhället har haft som sin kanske främsta förutsättning en snabb teknisk utveckling på bred front ter sig närmast som en truism. Men de nega tiva sidorna i människans historia- liksom hoten om framtida katastrofer -har också i hög grad sin grund i tekniska innovationer- om detta råder heller inga delade meningar. Detta samhällsutvecklingens starka teknikberoende innebär i sin tur, att de yrkesverksamma teknikerna- ingenjörer, forskare och många andra spelar något av en nyckelroll i dagens och morgondagens samhälle. Det är därför av största vikt vilka personer som besitter dessa nyckelpositioner, vil ken utbildning de har och vilken syn på den egna rollen och på samhällsut• vecklingen de har. Den fortskridande specialiseringen inom vetenskap och utbildning har lett till en uppenbar utbildnings- och bildningsklyfta mellan företrädare för oli ka vetenskaper. Problemet blev i vårt land föremål för en livlig debatt sedan engelsmannen C P Snow år 1959 publicerat den skrift om de två kulturerna - den teknisk-naturvetenskapliga