Med Lust Och Bävan

Med lust och bävan Med lust och bävan Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet Ulrika Lagerlöf Nilsson Avhandling från Institutionen för historiska studier Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia, Göteborgs universitet 28 maj 2010 Ett stort tack riktas till följande fonder och stiftelser som har finansierat doktorandtjänst, arkiv- och konferensresor samt tryckning av avhandlingen: Adlerbertska stipendiestiftelsen Filosofiska fakulteternas gemensamma donationsnämnd vid Göteborgs universitet Helge Ax:son Johnsons Stiftelse Kungl. och Hvitfeldtska Stiftelsen Per Lindecrantz’ fond Riksbankens Jubileumsfond Stiftelsen Clara Lachmanns fond Stiftelsen Wallenbergsstiftelsens fond vid Kungl. Vitterhetsakademien Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens Vetenskapsfond Distribution: Ulrika Lagerlöf Nilsson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg [email protected] © Ulrika Lagerlöf Nilsson 2010 Omslagsbild: UUB, Arvid Runestams brevsamling, Brev från Yngve Brilioth till Arvid Runestam 17.12.1937. Foto utanför Uppsala domkyrka i samband med biskopsvigningen av Yngve Brilioth, Bengt Jonzon och Arvid Runestam 26.5.1938, Svensk kyrkotidning 34:22. Uppsala 1938. Fotograf okänd. Omslag: Johan Söderström Sättning: Gerhard Svedberg Tryck: Geson Hylte Tryck ISBN: 978-91-628-8098-9 Göteborg 2010 AbstrAct Lagerlöf Nilsson, U. Med lust och bävan. Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet. [Thy Will Be Done. The Path to the Office of Bishop in the Church of Sweden during the 20th Century] 328 pages. Avhandling från Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Written in Swedish with an English summary. ISBN 978-91-628-8098-9 This study focuses on the appointment of bishops within the Church of Sweden and analyses the patterns of this group during a period of social change which affected the station and function of the Church of Sweden in society. The concepts field, capital, elite, habitus and strategy are employed as a means of tying empirical findings to the question of how an elite is formed and how it maintains its position in a clearly defined sphere. This particular perspective has not been explored in previous studies of the Church of Sweden elite, and new light has thus been shed on patterns and structures. The Church of Sweden constitutes a field where, as in all fields, competition for the leading positions exists. The objective is to gain power over the interpretation of the system of beliefs, the doxa, within the field. In this struggle various strategies evolve that build on the capital required for success. Throughout the 20th century, the scope of this field was affected by the relationship to the Swedish state. Several defence strategies evolved to protect the field’s autonomy. These strategies are evident in the bishop appointment process. However, a duality in the logic of the Church of Sweden field stands out in connection with the recruitment of bishops: The office of bishop is a calling and the individual is unable to affect the outcome of the appointment process. An important characteristic of the attitudes of bishops to- ward their position has been to assume an attitude of humility with regard to their station and duties. During most of the 20th century, power within the Church of Sweden was associated with males in positions of authority demonstrating that homosociality was an important asset to future bishops. Even though the men were competitors prior to their appointment, they were supportive in their interactions and provided each other with validation, thus confirm- ing the hierarchic order and the gender identification of the role of bishop. Keywords: Bishops, Church of Sweden, 20th century, elite, power, gender, career, recruitment, field, capital, doxa, strategies, bishops’ wives, marriage pat- tern, episcopal elections, appointment process, homosociality, humility Till min familj Tack! Avhandlingen är äntligen färdig och det är med både glädje och tacksam- het som jag sätter punkt för detta arbete. Jag har fått möta stort intresse för min forskning, och det har uppmuntrat och glatt mig i den emel- lanåt ganska tuffa forskartillvaron. Att skriva en avhandling i ensam- het är omöjligt. Många människor har under årens lopp, på olika sätt, hjälpt mig fram till slutmålet. Mitt första tack går till mina handledare Anita Göransson och Thomas Lindkvist, som stöttat, uppmuntrat och granskat min forskning såväl kritiskt som konstruktivt. Med era olika intresse områden och breda kunskapsbas har ni kompletterat varandra. Anita Göransson har varit min huvudhandledare och har lett projektet som avhandlingen ingår i. Din skärpta teoretiska kunskap har bidragit och lyft avhandlingen väsentligt. Insikten att det går att kombinera empiri och teori på ett fruktbart och meningsfullt sätt har jag dig att tacka för. Du har också bidragit med energi och entusiasm när min egen har varit på sparlåga – särskilt har jag uppskattat kommentaren som du ofta fällt ”det är så roligt och intressant”! Thomas Lindkvist har varit min examinator vid Institutionen för historiska studier och biträdande handledare. Dig har jag mött till vardags och du har gett viktig praktisk vägledning i arbetet att bedriva forskning och alltid funnits tillhands för små och stora frågor. Tack för att du har visat intresse och stöttat när jag själv har tvivlat på min förmåga. Det är också din förtjänst att det blev disputation våren 2010. Tack för ditt idoga arbete med att administrera en disputation! Lennart K Persson slutläste texten i sin helhet och gav viktiga och värdefulla synpunkter. Tack för din noggranna läsning. Lennart Palm har gjort kartan i kapitel 3 och Ingrid Eng har översatt den engelska sam- manfattningen. Med ett lugn och stort tålamod har Gerhard Svedberg sett till att avhandlingsmanuset blev en bok. Pia Lundqvist gav värde- fulla synpunkter för att skärpa till avslutningskapitlet. Henric Bagerius, Helen Castenbrandt, Martin Dackling, Erika Harlitz, Tomas Nilson, Kenneth Nyberg, Anders Ottosson, Brita Planck och Adam von Schéele har korrekturläst avhandlingen. Till var och en – ett varmt tack för all hjälp! Min kollega och vän Petra Pauli har under alla år varit en ständig diskussionspartner och kritisk läsare. Tillsammans har vi vridit och vänt på våra forskningsuppgifter. Till slut fann vi båda lösningen! Tack för alla roliga, inspirerande och viktiga samtal som vi har haft! Forskningsuppgiften har krävt många resor, framför allt till olika arkiv och för att utföra intervjuer. Tack till berörd arkivpersonal och till de personer som har låtit sig intervjuas. Jag har också haft förmånen att knyta flera kontakter med företrädare för såväl svenska som nordiska universitet. Särskilt tack riktas till Oloph Bexell i Uppsala, som ställt sig till förfogande för kapitelläsning, diskussioner och att besvara frågor av allehanda slag. I Uppsala finns också forskningsgruppen ”Vid hans sida” beståendes av Oloph Bexell, Birgitta Meurling, Märit Karlström Gunneriusson och Cecilia Wejryd, som plötsligt ”dök upp” och blev en mycket viktig energiinjektion för mig. Vårt arbete har tagit tid i anspråk, men har gett mig nytt mod och en bredare blick för sammanhanget som min studie ingår i. Ni har också lärt mig att akademiska möten och veten- skapliga diskussioner kan präglas av en trevnad som gör att man till och med kan göra dagsturer till Uppsala för att få bevista dem! Nu skall vi åter ta tag i vårt projekt! Jag vill också rikta ett stort tack till det nordiska nätverket för väckelseforskning, NORDVECK, som också utgör en unik miljö, och som på ett utmärkt sätt visar att forskning och vetenskap- liga samtal kan förenas med sant mänsklig värme. Speciellt tack riktas till Daniel Lindmark som inbjöd mig till detta sammanhang, till Ingvar Dahlbacka och Carola Nordbäck vars hälsningar och stöd varit en lisa för min själ. Kollegan och vännen Annika Sandén har under de senaste åren varit min ventil i den tidvis mycket pressade tillvaron. För att du har tagit dig tid att ge råd och stöd vill jag ge ett innerligt tack! Till vardags har jag hört hemma på Institutionen för historiska studier i Göteborg. Jag riktar ett kollektiv tack till er alla för många roliga hän- delser, för viktiga samtal, för ”läshjälp” och konstruktiva kommentarer! Henric Bagerius, Pia Lundqvist och Tomas Nilson har inte bara varit viktiga och berikande kollegor, ni har också blivit nära vänner som har hjälpt mig att vidga mitt livsperspektiv. Med er har jag delat glädje och bekymmer – och ni har alltid tagit er tid att lyssna. Tack för allt! Många goda vänner har under de gångna åren på olika sätt visat stor förståelse och omtänksamhet. Till er alla vill jag rikta ett tack för att ni har stått ut, trots att jag periodvis har hållit mig onåbar i min avhand- lingsbubbla. Utan mina vänner i Ljungskile – Helena, Karin, Kristina och Lotta med familjer – hade jag under olika skeden i arbetet inte lyckats få ihop den praktiska tillvaron. Tack för att ni på olika sätt har gett oss hjälp, för att ni har intresserat er för mitt arbete men mest för att ni alla visat prov på vad verklig vänskap är! Min mamma, Ulla Lagerlöf, har ständigt haft en utsträckt, praktiskt hjälpande hand, som underlättat tillvaron! Du är och har varit min stän- diga förebild. Med ditt liv har du visat mig att en god vilja kan lösa även det som synes vara omöjligt. Jag ger dig ett djupt och varmt tack för allt du ger och har gett mig! Mitt innerligaste, varmaste och största tack går dock till min familj. Min allra närmaste vän och älskade man, Anders – när jag själv var som mest tveksam att anta erbjudandet att bli doktorand gav du den upp- muntran som behövdes för att jag skulle våga ta steget. Trots att du period vis har befunnit dig många hundra mil hemifrån har du alltid gett stöd och trott på min kapacitet att ro projektet i hamn. Med en synner- ligen god förmåga att förstå livets komplexitet har du bidragit med viktiga och inspirerande synpunkter på mitt arbete.

Load more