Lekman-I-Kyrkan-2021-01

LEKMAN 1 i KYRKAN 2021 Svenska Kyrkans Lekmannaförbund

Tredje söndagen i påsktiden Den Gode Herden

”Jag är grinden. Den som går in genom mig skall bli räddad”. Johannes 10:9 ”Herren är min herde, ingenting skall fattas mig...... ” Psaltaren - Psalm nr 23 LEKMAN I KYRKAN

Ansvarig utgivare Anders Nordberg Nygårdsvägen 32 554 74 Jönköping [email protected]

Redaktionskommitté Beryll Grandell Den Gode Rosenhällsgatan 4, 636 58 Eskilstuna 016-51 60 73 [email protected]

Medlemskap Herden Lennart Sjöstedt Parkgatan 5, 598 71 Södra Vi Herren är min herde, 0492-20001, 073-082 00 01 ingenting skall fattas mig. [email protected] Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten. Förbundsbutik Gert Råvik, Planteringsvägen 102c, 252 31 Helsingborg. Han ger mig ny kraft 0730-355689 och leder mig på rätta vägar, [email protected] sitt namn till ära.

Berit Olsson, Rausvägen 57, 253 74 Helsingborg Inte ens i den mörkaste dal 042-293933 fruktar jag något ont, ty du är med mig, Förbundets bankgiro din käpp och din stav gör mig trygg. Medlemsavgifter o gåvor Bg 5591-3321 Du dukar ett bord för mig Medlems- och lokalavdelnings- i mina fienders åsyn, registrering – Prenumeration du smörjer mitt huvud med olja Allan Forsberg och fyller min bägare till brädden. Kimröksgatan 5 296 35 Åhus Din godhet och nåd skall följa mig 044-240527 [email protected] varje dag i mitt liv, och Herrens hus skall vara mitt hem Tryck: LH Tryck, Box 224, så länge jag lever. 523 25 Ulricehamn (Psaltaren 23) Hemsidan www.lekmanikyrkan.se

Presstopp Nr 2-21 senast den 4 juni 2021

UPPHOVSRÄTTSSKYDD Allt material, texter och bilder, som publiceras i ”Lekman i Kyrkan” och på www.lekmanikyrkan.se är upphovsrättsskyddat. Användning får ske endast med Svenska Kyrkans Lekmannaförbunds tillåtelse. Redaktionen

2 LEKMAN I KYRKAN

”Gud, i dina händer vilar jag i tro...”

Rubriken är inledningen på psalm Röda Havet med Faraos härar bakom sig. Dina händer är fulla av blommor, 769, en av mina favoritpsalmer. En Där vid befrielsen, på stranden av Röda vem var det du tänkte att ge dem till? psalm vars text förmedlar tro, hopp havet, stiger Bibelns första sång under Mina blommor var tänkta för Kristi grav. och kärlek. Alla fyra verserna börjar ledning av Mirjam (2 Mos. 15:1-21). Men han fanns ej där och hans grav är tom. med orden ”Gud, i dina händer….” I Domarbokens femte kapitel sjunger Halleluja, halleluja. Halleluja, halleluja. och följs av längtansfulla ord om att få domaren Debora och hennes hänförare vila i tro och i bön, men även om att få Barak lovsång till Herren och prisar hans Dina läppar är fyllda av sånger. gråta ut i Guds händer. rättfärdiga gärningar. Säg, var kommer glädjens sång ifrån? Ifrån graven den tomma, där Jesus låg. Texten påminner om Guds närvaro i oro Flera berättelser i Nya testamentet där Han som lever nu ger oss glädjens ton. och smärta. Refrängens återkommande Herren lovprisas har blivit till starka och Halleluja, halleluja. Halleluja, halleluja. ord om att få leva nära Gud, att själen gripande lovsånger sjungna av många finner sin ro i Guds omsorg och att min kristna i alla länder. Jag tänker på Ma- Dina ögon är fyllda av glädje. kärlek kan gro i Guds kärlek skänker en rias lovsång, Magnificat (Luk.1:46-55) Säg, vad har de sett för att få sånt ljus? känsla av frid. och Symeons lovprisning (Luk 2:29-32). De har sett hur vårt liv fick en mening. Den sistnämnda kunde vi glädjas åt att Jesus fyller mörkret med liv och ljus. Psalmsången och musiken är ett viktigt få höra i evangelietexten på Kyndelsmäs- Halleluja, halleluja. Halleluja, halleluja. språk när vi söker kommunicera med sodagen. Där berättas om när Jesus bärs Gud. Psalmboken innehåller många fram i templet inför sin Fader, för att hel- Jesus, uppstånden är du ibland oss. sångskatter, psalmer för kyrkoårets olika gas i samband med moder Marias rening. Du som lever, lider på jorden nu. högtider, lovsånger, psalmer skrivna i Med Jesusbarnet i famnen brister den Våra ögon är till för att se dig. bönens form, psalmer för nådemedlen, gamle Symeon ut i lovprisning: ”Herre, Forma våra händer till tjänst och bön. trosbeskrivande psalmer och psalmer för nu låter du din tjänare gå hem, i frid, som Halleluja, halleluja. Halleluja, halleluja. stillhet och meditation. du har lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, För mig är det en stor glädje att sjunga ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och att sjunga psalmer är stärkande både och härlighet åt ditt folk Israel.” för själen och för församlingsgemenska- pen. Att sjunga psalmer i tro och tvivel, Ja, glädjen är stor att Kristus är världens glädje och sorg har sina rötter ända till ljus. Nu kan vi också glädjas åt att det de första kristnas sångliga uttryck. Ja, har vänt och att vi går mot ljusare tider, mycket längre än så sträcker sig psalm- dagsljuset blir längre för varje dag. Vi sångens historiska rötter, till Psaltaren, kan till och med ana att det kommer en Bibelns egen sång- och bönebok. Psal- vår också i år. Med våren kommer pås- tarens psalmer har i olika tider haft för- ken och psalmerna vänder från Långfre- mågan att ge ord åt människors glädje, dagens mörker och smärta till ljus, jubel lovsång, längtan och smärta. Många av och tacksamhet på Påskdagen. Det är psaltarpsalmerna stiger ur människans lovsånger om godhetens seger över det utsatthet och smärta men också ur män- onda. Kristus seger över döden! niskans glädje och tacksamhet till Gud. Marie Nederman Jag avslutar min text med en psalm som Förbundssekreterare I Bibeln berättas på flera ställen om sång- jag hoppas jag får sjunga i kyrkan i påsk ens och musikens viktiga plats i männis- nämligen, psalm nr 154, Dina händer är kors liv. Sång nämns i Bibeln redan när fulla av blommor: israeliterna hade gått torrskodda genom

3 LEKMAN I KYRKAN

FÖRBUNDSBUTIKEN! Förbundets hundraårsjubileum!

Mugg med logga och årtal (tål att diskas i diskmaskin) 50 kr/st

Kassar med långa och korta handtag, Blockljus 70 kr Gult paraply med logga logga och årtal Glasblock 195 kr 165 kr/st 50 kr/st Standar 125 kr. Stång till standar 125 kr

Magneter med logga och årtal samt magneter med Uppsala domkyrka och logga 20 kr/st

Förbundsmärke med klack 25 kr/st BÖCKER

Den här boken är just vad dess underrubrik säger: en läsning av Johannesevangeliet . Boken guidar dig i din läsning – avsnitt för avsnitt. Hela Johannesevangeliet finns tryckt i boken. Du ”parallelläser” bibeltexten och GUD bokens kommentar. Kommentaren går djup ner i texten; den väjer Alla Tiders Bok inte för svårigheter. Men den har en mjuk, BLEV resonerande ton, som gör den lättläst.

Då och då bryts den fortlöpande kommentaren MÄNNISKA av ”inskott”, som behandlar mer principiella ämnen av betydelse för textförståelsen. Även för den som tidigare känner sig bekant med stora delar av Johannesevangeliet har ”Gud blev människa” mycket att ge. Evangeliet är ju en sammanhållen skrift, med ett helhetsbudskap. Det är den helheten som boken inriktas mot.

För den som kanske vill beteckna sig som rätt dåligt beläst i Bibeln kan ”Gud blev människa” rekommenderas som en nyckel till kunskap om vad det kristna evangeliet är.

Välkommen till angenäm och lärorik läsning !

Carl-Axel Axelsson VOCATUS ISBN 978-91-86728-16-8

”Alla Tiders Bok” - tre samtals- och studieböcker med nytryck av ”Vägen väntar” samt av Carl-Axel Axelsson nyutgiven bok ”Gud blev människa - en läsning av Johannesevangeliet” finns att köpa för 85:-/bok.

Dessa saker finns i Förbundsbutiken för beställning. Berit Olsson, Rausvägen 57, 253 74 HELSINGBORG, tel. 042-293933 Gert Råvik, tel. 0730-355689, [email protected] OBS! Använd BG 5591-3321 för betalning, det gamla PG-numret gäller inte längre.

4 LEKMAN I KYRKAN

Stockholms biskop Andreas Holmberg

September 2016 gjorde Västermalms mitt hjärta blev jag mycket glad. Senare församling i Stockholm en resa till förklarade han att man i stället kan säga Tanzania. Tre år senare blev hela grup- ”Kristus i centrum”, och det är ju helt pen inbjuden till stiftskansliet i Stock- rätt, för utan Jesus är vår kristna tro ing- holm för att vara med när ett förnyat enting. Biskopens tre ord gjorde att jag vänstiftsavtal mellan Stockholms stift ville höra mer av honom. Kort därefter och Norra stiftet i Tanzania skulle un- lyssnade jag till hans predikan i Storkyr- dertecknas av två nytillträdda bisko- kan, som han avslutade med orden ”Jag par, Fredrick Shoo från Tanzania och lever i bönen och dricker av Ordet”. Allt Stockholms Andreas Holmberg. detta hände på den ”goda tiden”, strax innan corona-pandemin satte stopp för Det lyste av glädje och ungdomlig entu- gudstjänstsamlingar, så kyrkorna fylldes siasm om dem båda två och de gjorde ett av folk som ville lyssna till vår nye bi- djupt och fint intryck när de höll var sitt skop – en massa nya ansikten för honom, kort introduktionstal. ”Ingen människa så jag blev glatt överraskad när han i eller församling är så rik att den inte har människomyllret sa till mig: ”Dig har jag behov av att ta emot och ingen är så fattig sett förut”. Men även om varken jag eller att den inte har något att ge”, sa biskop andra nu längre kan samlas i kyrkorna, så Fredrick. ”Åren i Tanzania har präglat finns mycket att tillgå digitalt via nätet. mig mycket och jag vet hur mycket vi

har att lära av varandra”, sa biskop An- Låt mig presentera Andreas Holmberg Foto: Magnus Aronson dreas. Men jag hoppade verkligen till lite närmare – hur man nu gör det i några zania, där hans föräldrar arbetade under när han också sa: ”Jesus är grejen”. Vad, korta ordalag. Andreas är född 1966 i en del år, och sedan i Göteborg. Han har kan en biskop uttrycka sig så??? Men i Lund. Han växte upp både där och i Tan- studerat i Uppsala och prästvigdes 1993. Hans fru heter Cecilia och hon är också präst. Efter att Andreas först arbetat som präst tjänstgjorde han under fem år som teologisk lärare vid Evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania. När han var tillbaka i Sverige blev han så småningom stifts- adjunkt i Stockholm och 2019 teologie doktor med avhandlingen ”Kyrka i nytt landskap”, som handlar om församlingar i mångkulturella och mångreligiösa mil- jöer. Den skrev han vid Åbo Akademi och i september 2020 tilldelades han pris för den av Stiftelsen Sverige och Kristen Tro (SSKT).

I mars 2019 valdes den 52-årige Andreas

Foto: Foto: Magnus Aronson att efterträda stockholmsbiskopen Eva Anders Holmberg och Fredrick Shoo. Brunne som skulle gå i pension. Eva

5 LEKMAN I KYRKAN hade i sin tur efterträtt Caroline Krook. En biskop behöver välja ett valspråk och Andreas berättar att när han samtalade med Eva, så sa Eva så fint att hon hade valt sitt valspråk, ”Gör inte skillnad på människor”, för att hon ville ha ord som talade till henne själv. Andreas, som ville ha ett ord från Bibeln, bestämde sig för att göra Jesu ord, ”Bli kvar i min kärlek” (Joh. 15:9), till sitt valspråk. Jag använ- der orden nästan som en predikan för egen del, förklarar biskop Andreas. Vi är Guds barn, vi är älskade av Gud, men orden betyder också att vi ska älska varandra och den skapelse vi är satta att ta hand om och värna. I de orden skymtar även biskopens varma miljöengagemang fram. Foto: Foto: Magnus Aronson Till en biskops attribut hör förutom kräk- Nyinvigde Andreas Holmberg flankerad av ärkebiskop Antje Jackelén och la, korsstav och mitra även en biskops- biskoparna Johan Dalman, Strängnäs och Karin Johannesson, Uppsala. sköld. Biskop Andreas pekar på sin sköld och förklarar att på två ställen ser man diakoni och mission. Högsta beslutande svårt beslut, nämligen att ställa in all överdelen av ett rött hjärta. Kärlekens organ är stiftsfullmäktige som består fysisk gudstjänstverksamhet i Svenska hjärta är samtidigt en uppslagen Bibel. av folkvalda. Storkyrkan i Gamla stan kyrkans församlingar i Stockholm. Det Biskopen uppmanar oss att ha våra Bi- är Stockholms stifts domkyrka. Stiftets hade jag väl aldrig trott att jag skulle blar uppslagna så vi kan läsa och ta till kansli ligger på Klara Södra Kyrkogata behöva göra och det var med stor vånda oss Guds Ord och hans kärlek. intill S:ta Klara kyrka. jag tog beslutet, men det var ett riktigt beslut, menar han. – Nu satsar kyrkorna Vid en Allhelgonagudstjänst lyfte biskop mer än någonsin att nå ut med budskapet Andreas fram Bo Setterlinds psalm (med via digitala medel, men visst längtar vi nr 581 i psalmboken): efter gudstjänstgemenskapen.

Det finns en väg till himmelen, I januari i år förrättade biskop Andreas en väg till Guds Jerusalem, en prästvigning som man kunde ta del av den börjar här, den börjar nu, digitalt. Han talade då till de fyra präst- var än den går, den går till Gud. kandidaterna om glädjen och påminde om att Jesus är med på festen här och nu Predikan fortsatte om ljuset som över- och delar glädjen precis som han gjorde vinner mörkret. Tänk er, sa han, ett hel- vid bröllopet i Kana. Blunda och se Jesus mörkt rum utan fönster och ett intillig- framför dig när han skrattar och ögonen Den 22 september 2019 vigdes Andreas gande rum med ljus som flödar in från glittrar av glädje. Vid bröllopet i Kana Holmberg till biskop för Stockholms stift flera fönster. Öppnar man dörren mellan uppstod plötsligt ett problem som kunde i Uppsala domkyrka. I sin predikan lyfte dessa båda rum så tränger en del av ljuset ha förstört festen. Maria kommer då med ärkebiskop Antje Jackelén fram Jesu be- in i det mörka rummet, men inget av dess en bön till Jesus, en kort enkel bön utan toning på att ledarskap innebär att vara mörker kommer in i det ljusa rummet. krusiduller, bara pang på: ”De har inget andras tjänare. – I ett pressmeddelande Foto Magnus Aronson – Uttrycket ”gå vin”. Vinet kan ju vara lite problematiskt efter biskopsvigningen säger Andreas hem till Herren” hör man inte lika ofta för oss, men här är vinet en symbol för Holmberg att han vill ägna första tiden numera, men det talar om att vi är gäster glädje och lycka. Gud vill ge oss glädje, åt bön och finnas till för församlingarna, och främlingar här på jorden och att vi glädje i överflöd. Jesus säger till husets för det är där det händer, där finns så har vårt hem någon annanstans. Är man tjänstefolk att de ska fylla sex stora kru- många sätt att koppla upp sig mot Gud. gäst eller har man gäster så gäller det att kor med vatten. Och när tjänarna, trots ta vara på tiden. Låt oss ta vara på vår tid att de inte förstod varför, följer hans Stockholms stift 1 bildades 1942 och är som gäster, uppmanar biskop Andreas. uppmaning blir det ett överflöd av vin. det yngsta av Svenska kyrkans tretton Smaka på orden i Joh. 15:11 ”Detta har stift. Stiftets uppgift är att stärka de 71 När påsken 2020 närmade sig och Stock- jag sagt er för att min glädje skall vara församlingarnas förmåga att fullgöra holm drabbats extra hårt av corona, fick i er och er glädje bli fullkomlig”. Jesus den grundläggande uppgiften: fira guds- biskop Andreas som endast innehaft Kristus vill att hans glädje ska vara i dig. tjänst, bedriva undervisning samt utöva tjänsten i ungefär ett halvår, fatta ett Ibland är det en jublande glädje, ibland

1 Stockholms stifts 13 kontrakt: Domkyrkokontraktet, Södermalms, Brännkyrka, Birka, Roslags, Värmdö, Södertörns, Östermalms, Enskede, Spånga, Sollentuna, Solna och Huddinge-Botkyrka kontrakt

6 LEKMAN I KYRKAN en stilla glädje, ibland en glädje trots Gör min blick klar Blir Du intresserad och vill höra/läsa mer allt, en glädje som bottnar i att Gud är så att jag kan se Din härlighet i världen, av biskop Andreas, så är ett tips att gå in här och nu i varje människas liv. Ibland så att allt jag säger och gör, på www.svenskakyrkan/stockholmsstift när vi ber, händer det – åtminstone mig, bär Din kärleks vattenstämpel. och tryck på Biskop Andreas och där- säger biskop Andreas – att vi ger Gud Amen. efter på Sagt och skrivet… Du kommer tips och förslag på hur Gud ska besvara att se att en del av ovanstående är saxat vår bön. ”Du kan göra så här Gud, eller På biskop Andreas Holmbergs face- därifrån men där finns fler rika skatter att så här”. Låt oss i stället göra som Maria booksida berättas om ett onlineprojekt, hämta, bl.a.: som överlät allt sådant åt Jesus. Gå rakt ”Kyrka i digitala rum – om församlings- Biskopens julhälsning – En annorlunda jul på sak. Gud hör. Vatten är något mycket liv i Svenska Kyrkan”, som inletts den Biskop Andreas andakt i Storkyrkan på vanligt och alldagligt. Det vi kanske inte 26 januari i år. Det är spännande och nyårsdagen 2021 – om namnet Jesus tycker är något speciellt kan Gud använ- angeläget för hela Svenska kyrkan, me- da till något viktigt. Som präster ska ni nar han. Ett tips han också vill ge oss är Som lekman kan man bara ana vilken bära ut glädjebudet. Ni ska sprida goda att se serien ”The CHOSEN” som går arbetsbörda som vilar på våra präster, nyheter. Ni ska sprida glädje, en glädje på Youtube. Den handlar om Jesus, hans biskopar och vår ärkebiskop och vilka som bottnar i att Gud är här och nu i var- lärjungar och Maria Magdalena på ett utmaningar som möter dem. Låt oss med je människas liv. Låt er ledas av Kristus, annorlunda men fint och tänkvärt sätt. tacksamhet stötta dem med uppmuntran rådde biskopen de nyblivna prästerna. Jesus skildras som mycket mänsklig. En och i bön. del fiktiva händelser och möjliga samtal Biskop Andreas berättar också att han har lagts in. varje morgon när han går till sin arbets- plats i stiftskansliet ber den här bönen: Och senast till påsk kommer ett digitalt seminarium att sändas med biskop Fre- Gud, gör mitt inre stilla drick Shoo i Tanzania och biskop Andre- så att det kan spegla Dina tankar. as Holmberg i Stockholm – något som Låt orons vind lägga sig jag själv ser fram emot. Välkommen att så att jag kan höra Din röst. ta del av det Du också! Lena Åkerlund Svenska Kyrkans Lekmannaförbund, Stockholms stift Stiftelsen Brödet, ordf.

FASTEAKTIONEN 2021 Foto: Deborah Rossouw / Ikon

UNDER SAMMA HIMMEL Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

SWISHA TILL Tillsammans kan vi göra skillnad. 900 1223 Din gåva gör det möjligt.

svenskakyrkan.se/act

7 LEKMAN I KYRKAN

Temat för Evangeliebokens bibliska läsningar under Tredje söndagen i påsktiden är DEN GODE HERDEN (Guds barmhärtige eller Barmhärtig- het från Gud) med bibeltexter häm- tade dels från Gamla testamentet, Psaltaren 23 och Hesekiel 34:11-16, dels från Nya testamentet, Första Pet- rusbrevet 2:22-25 (Epistel) och Johan- nesevangeliet 10:1-10 (Evangelium).

Psaltarpsalm 23 Psaltaren, är en samling av ”lovsånger” egentligen avsedda att sjungas under ackompanjemang av ett stränginstru- ment. Samlingen bär på hebreiska nam- och din stav gör mig trygg. Du dukar ett Hesekiel en ansedd profet bland de sina. net Tehillím som betyder just ”Lov- bord för mig i mina fienders åsyn, du Hesekiel tillhör Bibelns fyra stora profe- sånger”. Den grekiska översättningen smörjer mitt huvud med olja och fyller ter, Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel. Septuaginta av Gamla testamentet (från min bägare till brädden. Din godhet och Hesekiel dog i Babylonien år 569 f.Kr. ca 200 f Kr) liksom Nya testamentet an- nåd skall följs mig varje dag i mitt liv, Till de fyra stors profeternas böcker hör vänder beteckningen ”Psalmer”, Jfr Jesu och Herrens hus skall vara mitt hem så också Klagovisorna, med enligt traditio- ord: ”Allt måste uppfyllas som är skrivet länge jag lever.” nen profeten Jeremia som upphovsman om mig i Mose lag och Profeterna och i (författare). I profeten Hesekiels bok Psalmerna” (Luk 24:44). Ordet ”psalm” Kollektbön förkunnar Gud nu en dom över Israels kommer från den grekiska översättning- O Gud, du, som genom din Sons förned- herdar, alltså kungarna och ledarna i ens ord psalmós för det hebreiska ordet ring har upprättat den fallna världen, låt Israel. De har inte med ansvar axlat sin mizmór som betyder ”en sång ackom- honom vara vår herde. Så att vi räddade herderoll, inte hjälpt de svaga, inte botat panjerad av ett stränginstrument”. Det från den eviga döden får leva i den stän- de sjuka, inte förbundit de skadade. Inte grekiska ordet psaltérion, som ligger diga glädjen i ditt rike. Genom din Son heller har de hämtat hem de bortsprung- bakom vår benämning Psaltaren, är en Jesus Kristus, vår Herre. Amen na eller letat efter de vilsegångna. Därför översättning av det hebreiska ordet kin- ska Gud ta tillbaka sina får från dessa nór som betyder ”lyra, liten harpa”. Gammaltestamentlig läsning ledare, och Gud själv ska vara fårens Söndagens Psaltarpsalm nr 23 – återgi- herde. Texten handlar om Guds löften att Psalm 23 – En psalm (lovsång) av David ven ovan. Söndagens textläsning ur pro- ta hand om sin hjord: som levde ca 1000 f. Kr. är översatt en- feten Hesekiels bok 34:11-16. ligt följande: ”Herren är min herde, ing- ”Så säger Herren Gud: Jag skall själv ta enting skall fattas mig. Han för mig i vall Till söndagens andra Gammaltestament- hand om mina får och vårda dem. Som på gröna ängar, han låter mig vila vid liga läsning ur profeten Hesekiels bok herden vårdar sig om sin hjord när han lugna vatten. Han ger mig ny kraft och presenteras här först profeten själv. He- har sina får omkring sig, de skingrade, leder mig på rätta vägar, sitt namn till sekiel tillhörde de israeliter, som år 597 så skall jag vårda mina får och rädda ära. Inte ens i den mörkaste dal fruktar f.Kr. deporterades till Babylonien (Ba- dem från de platser dit de skingrades den jag något ont, ty du är med mig, din käpp bylon). Under tiden I fångenskapen blev dag då moln och töcken rådde. Jag skall

8 LEKMAN I KYRKAN hämta dem från främmande länder och eftersom densamma är dubbeltydig. Det föra dem till deras eget land. På Israels heter att han är våra själars herde och berg, i dess dalar och bebodda trakter ”episkopos,” ett ord som på svenska bli- skall jag valla dem. På ett gott bete skall vit biskop. I äldre översättningar lär det jag driva dem i vall. Deras ängar skall stå att Kristus är våra själars herde och vara på Israels höga berg. Där skall de biskop. Nu betyder ordet från början få komma till ro på härliga ängar. Saftigt ”uppsyningsman” eller ”föreståndare”. bete skall de finna på Israels berg. Jag I urkyrkan användes det ordet om dem skall själv valla mina får och låta dem som ledde en församling. Petrus tänker komma till ro, säger Herren Gud. Jag troligen här i första hand på Kristus som skall leta efter de vilsegångna och hämta den gode herden, som är en vårdare och hem de bortsprungna, jag skall förbinda väktare för fåren. Samtidigt får orden de skadade, hjälpa de sjuka och se till de sin färg av det urkristna språkbruket. I starka och välmåend. Jag skall valla dem urkyrkan fanns både ”herdar” och ”fö- på det rätta sättet.” Hesekiel 34:11-16 reståndare” och här får vi då en bild av Kristus som kyrkans överste herde och Här skildras direkt och indirekt en her- episkopos. des ansvar och uppgift! Herren är den gode herden. Herdens uppgift är inte en- EVANGELIUM dast predikan, upplysningar, information På Bibelns tid var det vanligt att arbeta och varningar utan och inte minst att visa som herde vilket i dag är ett mer ovanligt omsorg, hämta de bortsprungna, hjälpa hur vi ska följa honom. Inte någon har yrke, i vart fall i stora delar av världen. de svaga, bota de sjuka och behandla de lidit så oförskyllt som Jesus. Han hade Ändå är det inte svårt att förstå bildsprå- starka hänsynsfullt. När herden resigne- inte syndat – till skillnad från oss andra. ket när Jesus jämför sig själv med en her- rar, drar sig tillbaka, visar likgiltighet el- Han smädades men teg. Han torterades de. Vi läser vad Jesus själv säger enligt ler passiviseras skingras hjorden och den men hotade aldrig sina bödlar. Och detta Johannes evangelium. onde blir nöjd. Då säger Herren den gode hans lidande blev till en obegränsad väl- herden: Jag skall själv ta hand om mina signelse. Det var våra synder han bar ”Jesus sade: ’Sannerligen, jag säger er: får och vårda dem! När Herrens tjänare – verkligen bar dem i sin kropp – ända den som inte går in i fårfållan genom sviker då träder Gud själv fram och sä- upp på korset, så att var och en nu kan grinden utan klättrar in på ett annat ger: Jag skall ge dem en enda herde, min se på bilden av den korsfäste och tänka: ställe, han är en tjuv och en rövare. Men tjänare David, och han skall valla dem. Där i hans plågade kropp finns alla den som går in genom grinden är fårens Detta är Guds plan – en herde, en hjord. mina synder vilket betyder två saker: herde. För honom öppnar grindvakten, Låt oss tänka på denna plan i bön. Gud Genom hans sår är vi helade. Allt är och fåren hör hans röst, och han ropar vill att vi skall bli ett i honom. försonat. Men just därför ska vi nu leva på sina får med deras namn och för ut för rättfärdigheten, med honom, och låta dem. När han har släppt ut sina får går Nytestamentlig läsning dödsdomen gå över vår gamla människa han före dem, och fåren följer honom I ett av de katolska breven – Första Pet- med all hennes själviskhet. Det är inne- därför att de känner igen hans röst. Men rusbrevet - beskrivs hur Jesus led för oss börden i dopet och det är vad en kristen en främling följer de inte, utan springer och hur han genom sitt lidande är ett fö- dagligen får förverkliga. Det betyder ifrån honom, därför att de inte känner redöme. också villighet utan att ge igen. I den igen främmande röster’ Denna bild an- djupa utläggningen om Jesu lidande som vände Jesus när han talade till dem, men EPISTEL Petrus ger i sitt brev, har han genomgå- de förstod inte vad han menade. Sedan ”Kristus begick inte någon synd, och ende använt citat och vändningar ur Je- sade Jesus: ’Sannerligen, jag säger er: svek fanns inte i hans mun. Han svarade sajas 53 kapitel med dess teckning av jag är grinden (grindvakt) in till fåren. inte med skymford när han skymfades. Herrens lidande tjänare. Man kan undra Alla som har kommit före mig är tjuvar Han svarade inte med hotelser när han över att Petrus inte i stället använder bil- och rövare, men fåren har inte lyssnat fick lida. Han överlät sin sak åt honom der och uttryck som är direkt hämtade till dem. Jag är grinden. Den som går in som dömer rättvist. Våra synder bar han ur passionshistorien eller ur hans egen genom mig skall bli räddad. Han skall i sin egen kropp upp på träpålen, för att erfarenhet. Men detta är signifikativt för gå in och han skall gå ut, och han skall vi skulle dö bort från synden och leva för urkristendomen. Skriften var Guds eget finna bete. Tjuven kommer bara för att rättfärdigheten. Genom hans sår har vi ord. Den vittnade om Kristus. Man kun- stjäla, slakta och döda. Jag har kommit blivit botade. Ni var som vilsegångna de inte skildra Frälsarens väsen och verk för att de skall ha liv, och liv i överflöd’.” får, men nu har ni vänt tillbaka till era bättre än med Skriftens ord. Johannesevangeliet 10:1-10 själars herde och vårdare.” Första Pet- rusbrevet 2:22-25 Det är också med ett citat från Jesaja som Vi befinner oss nu i tiden under de fyr- bibeltexten slutar. Ni (Vi) gick alla vilse tio dagar som existerar mellan påsk och Episteltexten handlar om Kristus som som får. Ni gjorde det säger Petrus. Han himmelsfärd. Under denna korta tid vi- föredöme i lidandet, och om att vi som talade ju till omvända hedningar. Men sade sig Jesus gång på gång för lärjung- kristna är kallade till lidande. När Jesus så kunde han lägga till: ”Nu har ni vänt arna och han undervisade dem om Guds tog på sig sitt lidande hellre än att slå ner om”. Sedan kommer en karaktäristik om rike. Hur fortsatte den uppståndene sitt sina motståndare fick vi ett exempel på Kristus som anses vara svår att översätta verk under dessa fyrtio dagar? De flesta

9 LEKMAN I KYRKAN svaren på dessa frågor finns att hämta i delse, alldeles som dörrvakten eller detta Johannesevangeliet utformat av Johan- att herden för sina får ut ur fållan. Fållan, nes som är den lärjunge som bland övri- dit man går in, är dels kyrkan och arbetet ga fick leva allra längst på jorden. Därför där, dit en rätt herde ska gå in i tro på kan Johannes bättre än någon annan lära Jesus, dels själva tron och gemenskapen oss vad det betyder för oss att Kristus är med Gud. Det är inte någon motsättning uppstånden. Att Kristus är uppstånden utan en god bild av lärjungaskapet. Ge- betyder först och främst att han fortsätter nom tron blir man lärjunge och då upptas sitt verk. Petrus säger att Kristi uppstån- man i Guds familj och i Guds rike, som delse betyder att Gud har sänt ut Kristus här på jorden tar gestalt i kyrkan. för att han ska välsigna oss. Han är den gode herden som alltjämt söker upp det Carl-Axel Axelsson, Lekmannaför- förlorade. bundets hedersordförande, har under många år med stort intresse genom stu- Bilden av den gode herden har kanske dier, undervisning, föredrag och förfat- blivit mer älskad och utnyttjad än nå- tarskap entusiasmerat och delgett ett gon annan bild av Jesu liknelser. Ibland som heter Jesus Han skall vara kallad av stort antal intresserade upplysning och sker detta på ett mycket obibliskt sätt. Kristus, han ska tro på honom och hålla kunskap om Bibeln och inte minst om Man föreställer sig herdelivet som en sig till hans ord. Den som inte tror på Johannes evangelium. Senaste bok knu- idyll med fagra, bleka, rena och kanske Kristus och inte håller sig till hans ord ten just till Johannesevangeliet utkom i parfymerade herdar tillsammans med men ändå gör anspråk på att tillhöra de tryck 2020 och bär rubriken GUD BLEV mjukulliga, rena och välmående får goda herdarna jämställs av Kristus med MÄNNISKA – en läsning av Johanne- alla skyddade från solhetta, damm och sabotörer, tjuvar och rövare, som skaffar sevangeliet, är just vad dess underrubrik skrovliga ökenstenar. I själva verket var sig egna fördelar med religionens hjälp säger - en läsning av Johannesevangeliet och är herdelivet ju det motsatta, ett hårt och bara skadar människorna. Den som med alla dess 21 kapitel. Boken med hela liv med sedan lång tid tillbaka sparsam går in på ett annat ställe än genom dörren Johannesevangeliet i tryck guidar läsa- växtlighet, med stora områden under (grinden) som är Kristus, han är en tjuv ren avsnitt för avsnitt och läsaren bjuds ökenliknande terräng i närheten av Je- och en rövare. Kanske kan tanken ha gått därmed in till att parallellt läsa bibel- rusalem och Betlehem. Naturen består till fariseer, överstepräster och andra för texten och kommentaren. Kommentaren till stora delar av ett eroderat, sprucket vilka Kristus inte uppfattades som Mes- går djupt ner i texten och väjer inte för och magert bergland som stupar ner mot sias. Bilden av Jesus som dörren (grin- svårigheter. Kommentaren har en mjuk, Jordandalen och bäckraviner blir så små- den) har ännu en innebörd. Den som går resonerande ton som gör boken lättläst. ningom formade till djupa klippdalar där in till fållan genom dörren Jesus som är Då och då bryts den fortlöpande kom- bergen reser sig i branta stup på båda si- dörren ska bli frälst (räddad). mentaren av ”inskott” som behandlar dor. Om vintern kan vattnet forsa fram principiella ämnen av betydelse för text- mellan klippblocken i dalgången och En rätt herde ska vara sänd av honom. förståelsen. Även för den läsare som är under långa tider i torka sinar bäckarna. Hans uppdrag ska komma från Kristus bekant med Johannesevangeliet har bo- Här, visserligen med tillgång till några själv och han ska likt Kristus komma för ken mycket att ge eftersom boken är in- mindre frodiga buskar och lite torftigt att uppsöka och rädda det som var förlo- riktad på det helhetsbudskap som evang- gräs, betar fåren efter det att de har ta- rat. Han ska känna sitt ansvar för fåren, eliet står för. För den som vill beteckna git sig fram till någon klipphylla. Her- älska dem, känna till dem, nämna dem sig som illa beläst i Bibeln kan boken den sitter långa tider i skuggan under en vid namn, vara beredd att arbeta dag och rekommenderas som en nyckel till det klippavsats eller står på sitt utsprång och natt för deras skull och, om så måste vara, kristna evangeliet. Boken kan beställas följer fåren med ögonen. Låter han höra ge sitt liv i sin tjänst. Och fåren ska följa och anskaffas genom kontakt med För- sitt lockrop så lystrar alla hans får. Varje honom. En sådan församling blir inte bundsbutiken, Gert Råvik eller Berit herde har sitt speciella rop och fåren kän- svältfödd, utan den ”går ut och in och Olsson – se särskild annons i denna ner sin herdes lockrop. I dessa trakter har finner bete”. Alla som lyssnar förstsår tidskrift! ständigt funnits tjuvar och rövarband. På inte liknelsen. Jesus förklarar den. Han Jesu tid fanns härutöver vilda djur. Je- talar först om dörren, sedan om herden I boken GUD BLEV MÄNNISKA sus talar om vargen som kommer. David och till slut om fåren. Utläggningen blir kommenterar Carl-Axel vår evangelie- kunde berätta att han kämpat både med inte riktigt densamma i första och andra text i Johannesevangeliet 10:1-10 och lejon och björn. En god herde ger sitt liv fallet. Bland judarna var det ingenting delvis 10:11-21 enligt följande: Att Je- för fåren. Motsatsen till de goda herdarna förvånande. De kunde utlägga en text på sus väljer bilden av herden och hans är själviska legoherdar och de som bara flera olika sätt, som alla ansågs legitima. får är naturligt. Varhelst han vandrade tänker på sitt eget, inte på fårens bästa, uti Judéens och Galiléens bygder såg utan på att få stjäla, härska och slakta. Det finns en enda väg till förlåtelse och han herdar som vallade sina fårhjordar I liv, och den vägen går genom Jesus. Den texten möter vi några ord som förtjänar Dåliga och falska herdar kan det fin- som går in den vägen, kommer att finna lite övervägande. Jesus talar om ”fåren”. nas också i kyrkan. Därför får vi här i näring. Han ska aldrig behöva hungra el- ”herden”, ”fårfållan”, ”grinden”. Och evangelietexten lyssna till det känneteck- ler törsta. Att han går ”ut och in” är nog dessa ord relateras till varan på ett sätt en som gäller för en rätt herde. En rätt bara ett av de smådrag som hör med till som kan ställa frågor. Jag ser framför herde ska gå in genom den dörr (grind) bilden utan att ha någon särskild bety- mig följande: På dagarna för herden sin

10 LEKMAN I KYRKAN

det finns en öppning, När fåren är inne kärleken: Inte att vi har älskat Gud utan i fållan tar herden ansvar för att ingen att han har älskat oss och sänt sin Son obehörig kommer in genom öppningen. som försoningsoffer för våra synder.” (1 Han till och med sover där och fyller upp Joh 4:10) ”Ingen har större kärlek än öppningen. Han ”är” öppningen. På en den som ger sitt liv för sina vänner” (Joh punkt lyckas jag inte få klarhet i min 15:13) GUD bilduppfattning, Vem ”grindvakten” är BLEV undrar jag. Men den frågan lämnar jag, Jesus säger också: ”Jag har också andra MÄNNISKA får, som inte hör till den här fållan.” Att Innan vi går vidare och överväger Jesu Johannes finner det angeläget att notera tal, kan vi notera att både där vi läser detta är lätt att förstå. Hans förkunnelse ”jag är grinden” och ”jag är den gode riktade sig i huvudsak till människor som herden” använder Johannes formule- inte tillhörde Israels folk. Hans försam- ringen ego eimi (jag är, jag existerar). lingsbor var efesier. De fanns i en annan ”fålla” än fållan för Israels folk. Målet är Något som Jesus framhåller i den inle- att alla människor – tillhörande ”alla fål- dande delen av kapitlet och i den föl- lor” ska lyssna till Jesus, den gode her-

Carl-Axel Axelsson jande dispyten med motståndarna är att dens röst och ta emot hans omsorg. det finns ett nära samband mellan herden och hans får. Herden känner fåren, och Jesu åhörare hade inte svårt att förståan- får till goda betesplatser. Han har upp- fåren känner herden. Herden har namn knytningen till Mikas Messiasprofetia. sikt över dem, ser till att de håller sam- på vartenda får i hjorden. Och fåren kän- De insåg att Jesus såg sig som den vän- man och följer honom samt att inga vilda ner igen herdens röst och lyssnar till den. tade Messias. Och de hörde honom tala djur river dem. När mörkret kommer för om Gud som sin Fader, om sig själv som han dem hem igen till fårfållan för nat- En annan iakttagelse kan vara att herden Sonen. Som så många gånger förr var det ten. Fårfållorna kunde nog se lite olika är oavbrutet aktiv i sin vård. Han ser till dessa anspråk som fick det ledande sam- ut. Marken var på många ställen stenig, att fåren förs till gott bete under dagen, hällsetablissemanget att uppfatta honom och av sten byggdes många fållor. De ut- och han är deras trygghet i fållan om nat- som ”besatt och från sina sinnen” och gjordes av en stenmur, hög och brant nog ten. som ledde till att man ville stena honom. för att hålla vilda djur utanför fållan. Det Och vi har hört Jesu svar i lite olika ut- antyds i vår text att tjuvar kunde klättra Jesus är ”den gode herden”. Det ska formningar, här: ”Om jag inte gör min över muren. Vad de i så fall var ute för att förstås som ”idealherden”. Israels le- Faders gärningar skall ni inte tro på mig. stjäla har jag funderat på. Lamm? Jag ror dare bl.a. kungarna under ”kungatiden” Men om jag gör de gärningarna, så tro inte att frågan är särskilt viktig. (mellan mitten av 1 000-talet och mitten åtminstone på dem om ni nu inte kan tro av 500-talet) omtalas i Gamla testamen- på mig. Då skall ni fatta och förstå att Jesus säger att fållan har en grind. ”Den tet som herdar för folket. Och de kriti- Fadern är i mig och jag i Fadern.” som går in genom grinden är fårens seras av en del profeter för att ha varit herde”, Strax därefter säger han att han dåliga herdar. Det finns profetior om en De försökte gripa Jesus – återigen, läser är herden, men han säger också ”Jag är god herde som slutligen ska rädda folket. vi – men han kom undan. Hans tid var grinden”, Han är således både grinden Från en av de tolv s.k. mindre profeterna, inte inne. och den som – legalt går in genom grin- profeten Mika hör vi Messiasprofetian. den. ”Men från dig, Betlehem i Efrata, så Här tackar vi vår Herre och Carl-Axel obetydlig bland Juda släkter, skall jag för Carl-Axels kommentar till Johanne- Kanske du, när du läser ordet grind, ser låta en härskare över Israel komma, en sevangeliets 10 kap och inte minst för framför dig en på gångjärn upphängd sak som leder sin härkomst från forntiden, hela hans verk GUD BLEV MÄNNIS- gjord av trä eller järn och inte kompakt från det länge sedan förflutna... Han KA – en läsning av Johannesevangeliet utan möjlig att se genom. Varför man i skall träda fram som herde med Herrens som vi alla bör anskaffa och ta del av! den svenska översättningen valt ordet kraft i Herrens, sin Guds, Höga namn ”grind” är lite gåtfullt. Om vi går till Jo- och folket skall bo i trygghet.” Det är Må fridens Gud, som i kraft av ett evigt hannes grekiska text finner vi ett ord som denna gode herdes bild som Jesus fram- förbunds blod har fört fårens store herde, i första hand motsvarar vårt ”dörr” eller manar med sin liknelse. vår Herre Jesus, upp från de döda, styrka mer allmänt ”öppning”. Om man hade er i allt gott, så att ni kan göra hans vil- valt översättningen den som inte går in i Kommentaren till 10 kap är knuten ja. Må han låta det som behagar honom fårfållan genom öppningen utan klättrar också till 10:11-21 förverkligas i oss genom Jesus Kristus. in på annat sätt. Han är en tjuv och en Gränslösheten i herdens omsorg uttrycks Hans är härligheten i evigheters evighet, rövare och jag är öppningen in till fåren, i att han inte överger fåren och flyr. Han Amen. Hebreerbrevet 13:20-21 hade man möjligtvis frammanat en lätt- ger sitt liv för fåren. Gång på gång erin- fattligare, sannare bild av verkligheten. rar Johannes i sin förkunnelse om detta; Anders Nordberg

Jag ser framför mig en bit mark inhäg- ”Så älskade Gud världen att han gav nad av en ganska hög stenmur, i vilken den sin ende Son” (Joh 3:16) ”Detta är

11 LEKMAN I KYRKAN

Kyrkans födelse del IV

Kyrkans födelse enligt evangelisten Lukas genom Apostlagärningarna, med Petrus och Paulus samt kyrkans identitet och tillväxt därefter – Petrus, Paulus, Gnosticism, Marcion, Irenaeus och Tertullianus, Clemens och Origenes samt nu i detta avsnitt: Kyrkans sammanfattning av sina trosuppfattningar -Trosbekännelser vid dop – Undervisning före dop – Vem ledde församlingarna – Apostlarnas arvtagare – Kyrkan i Rom tilldelar sig en specialroll

Kyrkan sammanfattar sina trosuppfattningar Den första tidens kristna sammanfattade ofta vad de trodde. Dessa sammandrag varierade efter de sammanhang, där de skulle användas, efter de skribenter eller kyrkor som sammanställde dem och de fel eller angrepp de ansåg sig behöva bemöta. Förutom förklaringar i samband med dop, jfr. Apostlagärningarna (Apg) 8:37 (När de färdades vägen fram, kom de till ett ställe med vatten och hovman- nen sade: ’Här finns vatten. Är det nå- got som hindrar att jag blir döpt?’) och högtidliga uppmaningar jfr. Apg 3:6 och 2 Tim 4:1 (Men Petrus sade: Silver och guld, har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn stig upp – Jag besvär dig vid Gud och Kris- tus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike.) har forskare funnit visssa sammanfattningar av Apostlarnas undervisning t.ex. 1 Kor 15:3-4) (Bland det första jag förde vidare till er var detta som jag själv hade tagit emot; att Kris- tus dog för våra synder i enlighet med skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen i enlighet med skrifterna) och även trosbekännelser i psalmformer som denna: ”Han (Kristus) som trädde fram i människogestalt, blev rättfärdigad genom Anden, sedd av äng- lar, förkunnad bland hedningar, trodd i världen upptagen i härligheten” (1 Tim 3:16). Vissa formler nämner enbart Kris- tus t.ex. ”Jesus är Kristus” (för en judisk Del av en väggmålning i Calixtus-katakomben och är ifrån 200-talets Rom. En miljö) eller i vidare sammanhang, ”Je- person som skulle döpas kallades ”infants” (lat. barn) och avbildas därför som barn.

12 LEKMAN I KYRKAN sus är Herren” (1 Kor12:3). Förföljare Kristus Guds son som genom profeterna och döda?” Och när denne säger: ”Jag krävde ofta att de kristna skulle förbanna kungjorde Guds frälsningsplan, hans tror”, döps han igen. Sedan ska han säga: Kristus och säga; ”Caesar är Herre”. ankomst och födelse genom en jungfru, ”Tror du på den helige Ande, den heliga hans lidande och uppståndelse från de kyrkan och kroppens uppståndelse?” Andra formler innefattar också Gud, Fa- döda, den älskade Jesus Kristus, vår Och när den som blev döpt svarat ”Jag dern (1 Kor 8:6 och 1 Tim 2:6 ) medan Herres kroppsliga himmelsfärd och hans tror” blir han döpt för tredje gången. formler som nämner Fader, Sonen och framtida uppenbarelse från himmelen i Anden används vid dop (Matt 28:19), Faderns härlighet för att sammanfatta Vid det här laget har andra trossatser gudstjänst (2 Kor 13:14) och samman- allting och att på nytt kroppsligen resa lagts till den tredje frågan, och ibland drag av läran (Efes. 4:4-6). upp hela människosläktet...” nämns ”syndernas förlåtelse”. Dessutom har frågan om Kristus utökats väsentligt, Senare författare avgav mer utförliga Detta är klart antignostiskt. Det betonar kanske under inflytande av trosregeln trosförklaringar. Fientliga eller nyfikna den kroppsliga himmelsfärden och al- för att avslöja och utesluta agnostiker utomstående krävde inte sällan av de luderar till Ireneaus speciella tanke, att och kättare. Fast den är i frågor- och kristna svar på frågan vad de trodde i Kristus sammanfattas allt Guds hand- svarform, utgör Hippolytos ”gammal- på. Aristides (en kristen författare på lande med mänskligheten. romerska” trosbekännelse den tidigaste 100-talet) en av de första som i skrift motsvarigheten till den apostoliska tros- försvarade kristendomen uttryckte sig Andra utläggningar mot trosregeln åter- bekännelsen – som inte har någon direkt enligt följande: ”Vad de kristna beträf- speglar inte bara striden mot gnostiker förbindelse med apostlarna och vars ex- far, så hänför de sitt ursprung till Her- och villolärare utan också det som res- akta text daterar sig från ca år 400. ren Jesus Kristus. Han bekänns vara den pektive författare ansåg viktigt. Mon- Högste Gudens Son, som genom den He- tanisten Tertullianus beskrev utförligt Trosbekännelser i formen ”Jag tror...” lige Ande kom från himlen, och föddes av ”den helige Ande, Hjälparen som helgar utvecklades i mitten på 200-talet ur dopen jungfru och blev människa. I en män- dem som tror på Fadern, Sonen och den frågorna. De användes ursprungligen vid niskas dotter bodde alltså Guds Son... helige Ande.” Den spekulative Origenes slutet av undervisningen av de nyomvän- Denne Jesus... blev gisslad av judarna, gör inte bara tillägg om själen, den fia da före deras dop. Det tidigaste exemplet dog och blev begraven. De säger att han viljan, demoner och änglar, utan hävdar är den trosbekännelse som Caesarea- efter tre dagars stod upp ur graven och också att, apostlarna lämnade mycket församlingen i Palestina hade. sedan uppsteg till himlen... De tror att ”att undersökas av dem som lämpade sig Gud är skaparen av allting; i Honom har för Andens högre gåvor”. Den nicenska trosbekännelsen invigde allt sin tillvaro, och från honom har allt en ny epok. De gamla bekännelserna kommit.” Trosbekännelser vid dop var avsedda för de omvända. Och den Trosregeln var inte någon bekännelse nya bekännelsen var till för biskopar. De En liknande sammanfattning gjordes av med fasta formuleringar. Fasta bekän- gamla bekännelserna hade lokal använd- Justinus Martyren (född omkring år nelser utvecklades huvudsakligen i sam- ning. Den nya skulle vara universellt bin- 100 i Samarien). band med dop och bestod ursprungligen dande. Den övertog från trosregeln rol- av frågor och svar. Fastän man först ofta len som ett kriterium på rättrohet. En viktig sammanfattning av grundläg- döpte folk bara i Jesu namn, blev det gande kristna trosuppfattningar under snart allmän praxis att man döpte i tre- Undervisning före dop senare delen av 100-talet och i början enighetens namn. På Justinianus I:s tid Vid den kristna församlingens födelse av 200-talet var trosregeln. Origenes be- (482-565) brukade de i Rom som döptes döptes de omvända med föga eller inget skriver trosregeln som ”kyrkans under- svara på frågor om deras tro på ”Gud, dröjsmål. Snart blev det emellertid van- visning bevarad, oförändrad och över- Fadern och universums Herre”, ”Jesus ligt med en viss undervisning före dopet, lämnad från apostlarna i obruten följd” Kristus som var korsfäst under Pontius särskilt om de omvända inte var judar. I själva verket klargjorde den vad vissa Pilatus” och ”den helige Ande, som ge- Justinianus skrev: ”Alla som blivit över- kyrkofäder eller kyrkor undervisade – nom profeterna förutsade allting om Je- tygade och tror att det som vi undervisat särskilt mot kättarna men också till de sus”. Hippolytos (170-235) instruktion är sant och som lovar att leva i enlighet nyomvända – som Bibelns centrala bud- för ett dop i Rom i början av 200-talet med detta, undervisas att bedja och att skap. Trosgegeln var känd under flera är en viktig redogörelse: ”När den som åkalla Gud genom fasta.” namn: ”tron”, ”traditionen”, ”förkun- skall döpas går ner i vattnet, skall den nelsen” och ”sanningsregeln”. Den döpande lägga sin hand på honom och Genom Hippolytos i Rom får vi åter en gjorde gällande att den representerade säga: ”Tror du på Gud Fader Allsmäk- värdefull upplysning. Han berättar att apostolisk tradition och lära, och man tig?” Den som ska döpas ska då säga: man noggrant granskade en omvänds åberopade den i diskussionerna om den ”Jag tror” Då ska han lägga sin hand på yrke och personliga förhållanden, och kristna påsken. dennes huvud och döpa honom en gång. sedan vidtog en treårig undervisning Och sedan skall han säga: ”Tror du på (t.o.m. längre tid i Syrien) innan dopet Irenaeus är den förste kyrkofader som Jesus Kristus, Guds Son, som föddes ge- ägde rum. En omvänd som fick lida mar- tecknat ned en klart identifierbar tros- nom den helige Ande av Jungfru Maria tyrdöden ansågs erfara ett bättre ”dop i regel. Dess huvudinnehåll var följande: och var korsfäst under Pontius Pilatus, blod”. Mera intensiva förberedelser ”denna tro på en Gud, Fader Allsmäk- dog och blev begraven och uppsteg till innefattade fasta, djävulsutdrivning och tig, som skapat himmel och jord och hav himmelen, sitter på Faderns högra sida välsignelse vidtogs strax före dopet. De och allt som finns i dem, och på en Jesus och skall komma för att döma levande omvända undervisades ofta av lekmän,

13 LEKMAN I KYRKAN som t.ex. Justinus i Rom eller Origenes i Asien av ett trefaldigt prästerskap. Detta Alexandria i självständiga kristna skolor, bestod av en biskop (Ignatius förbinder som även var öppna för hedniska sökare. sin auktoritet med den ende Gudens), en samling presbyterer (efter apostlarnas På 300-talet hade präster övertagit under- förebild) och fler diakoner (som ”tjäna- visningen av dopkandidater (katekume- de” såsom Kristus gjorde). Detta möns- ner), och biskopen hade blivit personligt ter blev allmänt före 200-talet fast de ro- ansvarig för den koncentrerade under- merska och grekiska församlingarna inte visningen och fostran omedelbart före hade en enda biskop på Ingnatius tid, inte dopet. Denna förberedelsetid var vanlig heller Alexandria förrän omkring år 180. under fastan och från och med det andra århundradet ägde dopen i allmänhet rum Antalet biskopsdömen varierade avsevärt under påsken. Vid det här laget innefat- inom områdena. Små kristna samhäl- tade dopförberedelsen det ceremoniella len inom inom Mindre Asien och Afrika ”överlämnandet” av trosbekännelsen, skaffade sig egna biskopar. På andra håll som kandidaterna skulle bekräfta i sina t.ex. i Gallien, kunde biskopen i en större svar på de givna dopfrågorna. Sedan stad ha tillsynen över de angränsande biskopen förklarat trosbekännelsen för församlingarna, Kyrkan i Rom hade år dem och de hade lärt den utantill, skulle 250 endast en biskop, 46 presbyterer el- de ”återlämna” den vid en senare cere- ler äldste. sju diakoner och sju biträdan- moni. På samma sätt gjorde man ofta de diakoner liksom 42 kyrkotjänare och med bönen Fader vår (Vår Fader). Dessa 52 exorcister (andebesvärjare), föreläsa- ceremonier följde inte skrivna formulär. re och dörrvaktare. Så småningom kom Det som skedde då betraktades som dyr- biskoparna att framträda som det kristna bara hemligheter som skulle vara dolda samfundets obestridda ledare. Flera fak- för den oinvigde i likhet med det som torer bidrog till detta. För församling- försigick vid nattvarden. arna var det ofta nödvändigt, att någon ur gruppen av presbyterer och biskopar Det finns bevarade från denna tid flera åt en ambulerande förkunnarverksamhet, skulle ta initiativet eller representera de märkliga serier med anföranden som som var allmänt erkänd. andra – t.ex. vid utdelning av nattvard el- hölls före och omedelbart efter dophög- ler för kontakter med andra församlingar, tiden. Det var viktigt med omsorgsfulla Det blev mer ont om andligt rustade le- undervisning, ansvaret för kyrkans egen- förberedelser till dop, därför dopet ansågs dare inom kyrkan vid det andra århund- dom eller insamlingar. Enmansledarska- rena en människa från all hennes uselhet radets början. Didache (de tolv apostlar- pet kunde falla tillbaka på den roll som i det förgångna men hade inte något med nas lära), visar att inom ett område hade den församlingsgrundande aposteln el- hennes framtid och brister att göra. Detta några profetiska lärare slagit sig ned, ler missionären spelade, särskilt om han förklarar varför man dröjde med dop medan andra var mer själviskt inriktade, slog sig ned på någon plats en längre tid. och att man utvecklade ett system för och biskopar och diakoner hade fått ökad Exempel på detta gav ju Jesu broder (?) botgöring för att kunna sona sina synder betydelse. De profetiska traditionerna Jakob som var en kombination av apos- efter dopet. En systematisk undervisning upprätthölls emellertid inom kyrkan av tel, biskop, överstepräst för församlingen av de nyomvända efter dessa linjer om- män som Ignatius, Hermas, Melito och i Jerusalem. Samma förhöll det sig med huldades särskilt under kristendomens montanisterna. Det fanns ännu ”frilans”- Timoteus och Titus, som satts in i sina stora expansionstid, på 200-300-talen. lärare, självständiga filosofer som t.ex. ämbeten av aposteln Paulus. Allteftersom barndop blev mer vanligt, Justinus, Clemens av Alexandria, Ori- minskade denna sedvänja. Vi vet mycket genes och t.o.m. en Tertullianus. Vid Apostlarnas arvtagare? litet om undervisning av barn inom den ett tidigt stadium trädde lokala ledare Clemens av Rom, biskop eller presby- kristna gemenskapen under de första år- fram. Församlingslivet kom att ledas av ter, död ca år 100 yrkade att de kristna i hundradena. ett team eller av en grupp presbyterer Korint skulle få behålla de arrangemang (d.v.s. äldste eller fäder i tron (möjligen som apostlarna gjort för skötseln av för- Vem ledde församlingarna? efter judiska eller gammaltestamentliga samlingens affärer. Men vad de hade Apostlarna var kyrkans första ledare, i mönster fast det fanns intressanta mot- gjort var ju åtgärder som vilken pionjär- Jerusalem assisterade av ”de äldste” och svarigheter i Qumran)). missionär som helst vidtar för en ny för- med den hjälp de sju gav (Apg 6 kap – samlings ledning. Till stöd för sina idéer Stefanos, Filippos, Prochoros, Nika- Andra titlar började användas; pastor började gnostikerna hänvisa till en rad nor, Timon, Parmenas och Nikolaos, eller herde, lärare, diakon eller tjänare, lärare som ledde tillbka till apostlarna den senaste en proselyt från Antiochia). ledare och föreståndare. Det fanns inom (främst nämndes Filippus, Tomas och Andra av Anden utrustade män trädde fornkyrkan inte någon motsvarighet till Mattias) som de menade att Jesus hade fram under de första decennierna: mis- dagens präst eller pastor. De kristna möt- anförtrott hemlighetsfull visdom före sin sionärer, evangelister (inkl. några av de tes i små husförsamlingar fram till åt- himmelsfärd. För att möta dessa tankar sju), lärare och profeter. I regel var de minstone 200-talet. På Ingnatius (35/50 – betonade kyrkans ledare den öppna un- inte officiellt utsedda men de ägnade sig 107) tid leddes församlingarna i Mindre dervisningens kontinuitet (såsom den

14 LEKMAN I KYRKAN t.ex. preciseras i trosregeln), genom lära- Kyrkan i Rom tilldelar påsken samtidigt med judarna (quarto- re (biskopar och äldste), alltifrån den tid sig en specialroll decimanska dispyten). Under tiden hade då apostlarna grundade församlingarna. När Irenaeus presenterade sin succes- hans självförtroende kraftigt stöttats upp sionslängd för kyrkan i Rom, beskrev genom de nya biskopslängderna och ge- Hegesippos (judekristen författare om- han den som ”den mycket stora, mycket nom minneshelgedomarna över Petrus kring 180) var den förste som angav dra- gamla och allmänt kända kyrkan, grun- och Paulus. Hans avståndstagande från gen i denna tankegång. Han reste från dad och organiserad i Rom av de lysan- montanisterna blev allmänt känt. Palestina till Rom vid mitten av det andra de och ärofyllda apostlarna Petrus och århundradet, träffade ett flertal biskopar Paulus”. Därför att kristna fanns där från Den förste biskop som gjorde anspråk på och hörde samma undervisning från dem alla håll utgjorde den en miniatyr eller särskild auktoritet som Petrus arvtagare alla. ”I flera led och i alla städer har man mikrokosm av hela den kristna världen. och med stöd av Matteus 16:18, 19 var troget följt vad lagen och profeterna och Stefanus i en tvist med Cyprianus ”och Herren predikade” skrev han. Han gjor- Irenaeus antydan yttrande antyder en del jag säger dig att du är Petrus, ”Klip- de upp biskopslängder – åtminstone för av orsakerna till att Rom tillvann sig en pan”, och på den klippan skall jag bygga Korint och Rom. Kanske hade han fäst ledande ställning bland församlingarna. min kyrka och dödsrikets portar skall sig vid att kyrkan i Jerusalem försökte – Alla vägar leder till Rom, kejsardö- aldrig få makt över den, Jag skall ge dig upprätthålla ett ärftligt ledarskap bland mets huvudstad, det gäller i hög grad de nycklarna till himmelriket. Allt du binder dem som tillhörde ”Jesu släktingar”, lik- vägar utefter vilka de kristna färdades. på jorden skall vara bundet i himlen, och nande den succession (arvsföljd) som fö- Ett anmärkningsvärt antal framstående allt du löser på jorden, skall vara löst i rekom bland judiska överstepräster. kristna begav sig till Rom: Ignatius, himlen.” Polykarpus, Marcion, Valentinus, Ta- Irenaeus, Tertullianus och andra i väst tianus, Justinus, Hegesippos, Ireneaus, Man började nu förlora ur sikte den ställ- följde i de antignostiska spår som Hege- Tertullianus, Praxeas och andra mo- ning som Paulus hade jämsides med sippos lagt ut. De ansåg att en obruten narkianer och Origenes - liksom Petrus Petrus i den första romerska kyrkan. Cy- succession av biskopar tillbaka till apost- och Paulus hade gjort det på 60-talet. prianos betraktade varje biskops ämbete larna var en garanti för att den apostolis- Rom var den enda församlingen i väst som ”Petrus stol”, fastän han erkände ka läran fördes vidare. Ren och ofördär- som fick ta emot ett brev från en apostel att församlingen i Rom hade en speciell vad. Irenaeus kände sig stå den levande (och vilket brev detta var!). Lukas långa betydelse eftersom den grundades så ti- traditionen nära – bara Polykarpos och skildring av Paulus resa till Rom då flera digt. Kyrkan i Rom hade redan avsevärda Johannes generationer skilde honom från underverk inträffade , återspeglar den rikedomar inklusive de underjordiska Jesus. Men apostlarna hade faktiskt inte vikt som lades vid hans ankomst till hu- begravningskamrarna (katakomberna) förordnat biskopar i alla församlingar vudstaden. Ingenting höjde det kristna utanför staden och flera stora hus, vars och biskopslängderna var verkligen otill- Roms status så mycket som det faktum övervåningar man ändrade om till kyrko- förlitliga. att två av de förstnämnda apostlarna led rum (tituli) . Konstantins familj berikade martyrdöden där under Nero. Rester från den genom att skänka Lateranpalatset Längre fram gav hotet från gnostikerna den senare Vid mitten av andra århundra- och bygga basilikor (Under antiken an- vika, och med tidens gång miste traditio- det hade minneskyrkor rests över Paulus vändes större byggnader, kallade basili- nen sitt grepp. Men Cyprianus kom att och Petrus i Rom, på Via Appia och på kor, som domstols- eller butikslokaler). blåsa nytt liv i den apostoliska successio- Vatikankullen. Rester från minneskyrkan Den första kristna basilikan byggdes på nen. Nu blev biskopen det kyrkliga livets på Vatikankullen har man hittat vid mo- 300-talet i Rom, bl.a. de båda som res- grundval och rättesnöre. Medlemskap i derna utgrävningar. Jerusalems fall år 70 tes till minne av Petrus och Paulus. På kyrkan blev beroende av ens samhörig- förstärkte på lång sikt den romerska för- 270-talet då kejsar Aurelianus ombads het med biskopen. Apostlarna betrak- samlingens ställning. Nu blev det nästan att avgöra en tvist om kyrklig egendom tades nu som de första biskoparna, och omöjligt att evangelisera de judiska bo- i Antiokia , gav han egendomen åt ”dem biskopar kallades apostlar. Successionen sättningarna i provinsen Parthien öster- som biskoparna, som tillhör den italien- antog nu mer mekaniska drag. ut. Tyngdpunkten för den kristna kyrkan ska och romerska läran kommer att ta flyttade västerut, och där lämpade det skriftlig kontakt med.” Cyprianus teorier var förhärskande i väst sig välför Rom att spela en central roll. under medeltiden, medan man i öst inte Brevet till kyrkan i Korint känt som 1 Under 300-talet utökade kyrkan i Rom riktigt nappade på dem. För Cyprianus Clemens brev ger emellertid inte belägg och dess biskop sina anspråk på främsta var det ”det enda och odelade episkopa- för att Rom gjorde anspråk på högre auk- platsen dels i fråga om ärebevisning - be- tet” förkroppsligat i de provinsiella eller toritet. Kristendomen i Rom under det vis (tolkningsföreträde) knutet till, inte- allafrikanska synoder, han flitigt sam- första århundradet tycks ha varit mång- gritet, förtal, ärekränkning, förolämp- mankallade och ledde. I Afrika och på skiftande. Den innefattade självständiga ning, hädelse - dels i fråga om domsrätt. annat håll utgjorde provinserna i romar- skolor so Justinus´ skola och immigrant- Anspråken gynnades av reaktionen mot riket grunden för uppdelning av kyrkani grupper som de asiater som följde sitt kejsarens kraftiga inblandning i den öst- olika områden. Provinshuvudstaden blev traditionella påskfirande. Inte förrän liga kyrkans angelägenheter och därför i regel också kyrkligt centrum med bi- fram på 190-talet framträdde en stark bi- att Rom skulle och ville hålla en konse- skopen som portalfigur. skop – Victor, en afrikan, den förste som kvent och rätt kurs genom alla stridighe- talade på latin. Han hotade att bannlysa terna kring lärofrågorna i öster. de asiatiska kyrkorna för att de firade Anders Nordberg

15 LEKMAN I KYRKAN

FÖRBUNDSSTYRELSE OCH ÖVRIGA FUNKTIONÄRER den 1 mars 2021

FÖRBUNDSLEDNING Namn Adress Tel nr Förbundsordf Anders Nordberg Nygårdsvägen 32 036-71 13 63 554 74 JÖNKÖPING 0708-95 28 28 1:e vice Jan Henriksson Norra Storgatan 9 070-545 81 38 förbundsordf 598 71 SÖDRA VI 2:e vice Gerd Holmström Nygatan 12 A 0221-320 77 förbundsordf 731 30 KÖPING 0705-93 20 77 Förbundskassör Lennart Sjöstedt Parkgatan 5 073-082 00 01 598 71 SÖDRA VI Förbunds- Marie Nederman Kopparmöllegatan 8 B 0702-69 73 97 sekreterare 254 36 HELSINGBORG Hedersordf Carl-Axel Axelsson Strömkarlsvägen 87 08-26 17 02 167 62 BROMMA 0766-33 90 90 Förbundsredaktör Anders Nordberg Nygårdsvägen 32 036-71 13 63 554 74 JÖNKÖPING 0708-95 28 28 Medlemsregister Allan Forsberg Kimröksgatan 5 044-24 05 27 296 35 ÅHUS Webbmaster Johan Liw Birkagatan 28 B 113 39 STOCKHOLM

STIFTSFÖRBUNDSREPRESENTANTER Uppsala stift Bernt Lagelius Sunnansjö 203 070-367 24 20 01 (Ordinarie) 824 70 DELSBO Margareta Johansson Storgatan 43 0703-24 96 29 (Ersättare) 824 52 HUDIKSVALL Linköpings stift Jan Henriksson Norra Storgatan 9 070-545 81 38 02 (Ordinarie) 598 71 SÖDRA VI Britt Andersson Radhusvägen 17 0492-307 50 (Ersättare) 598 70 STOREBRO 0702-60 97 48 Skara stift Bo-Göte Palmqvist Ödenäs Monäs 292 073-817 35 82 03 (Ordinarie) 441 95 ALINGSÅS Anders Åström Ödenäs Östergården 327 0322-530 32 (Ersättare) 441 95 ALINGSÅS 070-595 28 08 Strängnäs stift Beryll Grandell Rosenhällsgatan 4 016-51 60 73 04 (Ordinarie) 633 58 ESKILSTUNA Lars Gunnar Karlsson Skyttegatan 5 076-24 10 928 (Ersättare) 643 33 VINGÅKER Västerås stift Bertil Hansson Björkled 37 070-680 00 49 05 (Ordinarie) 783 50 GUSTAFS Majvor Öster Hökvägen 41 0221-420 93 (Ersättare) 731 42 KÖPING 070-232 13 34 Växjö stift Kerstin Göransson Aker Mellangård 301 0345-130 25 06 (Ordinarie) 314 92 LÅNGARYD 0709-69 39 63 Göran Gynnerstedt Ängsdalsgatan 8 036-12 68 77 (Ersättare) 554 39 JÖNKÖPING

16 LEKMAN I KYRKAN

Lunds stift Magnus Wittgren Hyllie Kyrkväg 49 B 072-535 10 80 07 (Ordinarie) 216 12 LIMHAMN Birgitta Dérand Sankt Jörgens väg 20 044-24 33 28 (Ersättare) 296 35 ÅHUS 073-222 13 14 Göteborgs stift Meikel Ganebratt Långåsvägen 31 031-99 24 37 08 (Ordinarie) 437 93 LINDOME 0760-17 79 46 Peter Wågsjö Törnrosvägen 2 0708-96 06 98 (Ersättare) 435 31 MÖLNLYCKE Karlstad stift Björn Larsson Kväggen Nordändan 1 072-563 30 33 09 (Ordinarie) 681 91 KRISTINEHAMN Barbro Falken Gjutaregatan 4 M 070-602 86 49 (Ersättare) 681 50 KRISTINEHAMN Härnösands stift Maria Antonic Kniphammargatan 13 070-378 00 55 10 (Ordinarie) 853 56 SUNDSVALL Priscilda Helenius Axvägen 3 A 060-12 12 48 (Ersättare) 853 50 SUNDSVALL 0730-40 83 98 Luleå Stift Vakant 11 Visby stift Vakant 12 Stockholms stift Gunnel Berggren Larsson Skärgårdsvägen 262 D 0702-28 31 16 13 (Ordinarie) 139 31 VÄRMDÖ Jimmy Ullgren Nyhagsvägen 10 0705-55 47 39 (Ersättare) 186 42 Vallentuna

ÖVRIGA FUNKTIONÄRER REVISORER Lena Karin Lundgren Frösövägen 29 B 0706-75 18 04 Ordinarie 832 44 FRÖSÖN Vakant REVISORER Vakant Ersättare Lennart Eskilsson Vankivavägen 13 B 0433-711 87 281 49 HÄSSLEHOLM 0451-62 238 HELA MÄNNISKAN Anita Mörkenstam Merseniusgatan 1 0702-54 00 47 Representant (Ordinarie) 112 57 STOCKHOLM SENSUS Priscilda Helenius Axvägen 3 A 060-12 12 48 Representant (Ordinarie) 853 50 SUNDSVALL 0730-40 83 98 Hans Magnér Södra Åsavägen 15 0457-350 79 (Ersättare) 370 24 NÄTTRABY 0768-98 59 81 IDEELLT FORUM Magnus Wittgren Hyllie Kyrkoväg 49 B 072-535 10 80 Representant (Ordinarie) 216 12 LIMHAMN Gudrun Eklund Kungsgatan 9 070-289 51 08 (Ersättare) 461 31 TROLLHÄTTAN VALBEREDNINGEN Kjell-Arne Green Strömbergsgatan 1 042-33 15 05 Ordförande 363 57 HÖGANÄS 073-960 39 03 FÖRBUNDSBUTIKEN Gert Råvik Planteringsvägen 102 C 042-29 80 87 252 31 HELSINGBORG 0730-35 56 89 Berit Olsson Rausvägen 57 042-29 39 33 253 74 HELSINGBORG

17 LEKMAN I KYRKAN

2021 - ETT2021 BÖNENS - ETT ÅR BÖNENS ÅR

Ett initiativ av arrangörrrrEtt initiativav ern nationnrlllla av arrangörrrr börnrtamlllingrn av ern nationnrlllla i S�뒀a lllara börnrtamlllingrn Syr Sa nnerr i S�뒀a Fkörrt뒀a lllara törneagrn iaevrn뒀 Syr Sa nnerr Fkörrt뒀a törneagrn iaevrn뒀 2020 2020

LÅT OSS FkORTSÄTTALÅT OSS FkORTSÄTTA BE FkÖR SVERIGE BE FkÖR SVERIGE

”Dr t Sallll 뒀ac Sa Hrrrrn”Dr förr t Sallllhant 뒀acgonehr뒀, Sa Hrrrrn hant förr nnerrbara hant gärningargonehr뒀, hant mlon뒀 nnerrbara mlännit gärningarSonr. Han grrmlon뒀 er mlännit뒀örrt뒀aner att Sonr. Han grr er 뒀örrt뒀aner att eric Sa onch mlättar ereric hnngriga Sa onch mlre mlättar allll뒀 gontter hnngriga (t 107�8-9) mlre allll뒀 gontt (t 107�8-9)

Orern i mliefat뒀ontörneagrntOrern ptall뒀ar뒀rx뒀i mliefat뒀ontörneagrnt grr ontt nppmlnn뒀ran ptall뒀ar뒀rx뒀 när grr vi ontt ronpar nppmlnn뒀rantillll Gne. när Vi vinppmlanar ronpar tillllalllla attgörra Gne. Vi nppmlanar alllla attgörra törneagrn ern 14 mlart törneagrntillll rn börnrntern 14 mlarttörneag tillll i antlln뒀ning rn börnrnt tillll törneag gnet뒀jänt뒀rrna i antlln뒀ning i alllla tillll Svrrigrt gnet뒀jänt뒀rrna Syr Sonr, varrtiger i alllla Svrrigrt Syr Sonr, varrtiger hållllt i fytit Sa Syr Sonrnmlhållllt rllllrr i fytit Sa på wrbbrn. Syr Sonrnml rllllrr på wrbbrn.

Vi brr i Jrtn namln Vi brr i Jrtn namln

Fkörr vår뒀 llane onch våraFkörr mla vår뒀 S뒀havarr llane i t뒀a뒀,onch vårarrgionnrr mla S뒀havarronch i t뒀a뒀,Sonmlmlnnrr rrgionnrr onch förronch tärt SilleallonSalla Sonmlmlnnrr onch förr tärt SilleallonSalla förrhållllanern. förrhållllanern.

Fkörr brfrirlltr från conronnapanermlin.Fkörr brfrirlltr från conronnapanermlin.

Fkörr alllla tonml har erabba뒀tFkörr alllla onch tonmlerrat haranhörriga, erabba뒀t förr onch erml errat tonml anhörriga, llierr av förr ångrt뒀 erml onchonronförr tonml llierr av ångrt뒀 onchonronförr tjn Seonmlrn, förr mlrearbr뒀arrtjn Seonmlrn, onch fonrtförr Sarrmlrearbr뒀arr inonml tjnonch Svårern, fonrt Sarr förr inonml erml tonml tjn Svårern, mlit뒀 tinajonbbonch förr erml tonml mlit뒀 tinajonbbonch fått tin r Sonnonmli ratrraefått tin nnerr r Sonnonmli panermlin. ratrrae nnerr panermlin.

Fkörr brfrirlltr från vålle,Fkörr Srimlinalli뒀r뒀 brfrirlltr från onch vålle, annan Srimlinalli뒀r뒀 onnetSa. onch annan onnetSa.

Fkörr fonll Sr뒀t onmlvänerlltrFkörr fonll tillll Sr뒀t Gne, onmlvänerlltrförr Sraf onch tillll fan뒀ati Gne, tillll förr SyrSraf Santonch fan뒀atifonll S atttpriearvangrllinml tillll Syr Sant fonll S atttpriearvangrllinml onch gr honpp onml rn framltie.onch gr honpp onml rn framltie.

Och ertta är bara börrjanOch på ertta att llå뒀a är bara 2021 börrjanblli rtt på börnrntatt llå뒀a år. Vi2021 fonr뒀tättrrblli rtt börnrnt att brår. n뒀an Vi fonr뒀tättrratt förr뒀rörttat att iallllavåra br n뒀an att förr뒀rörttat iallllavåra tamlmlanhang, t뒀onra onchtamlmlanhang, tmlå, från nonrr t뒀onra tillll onch törerr, tmlå, från vät뒀rr nonrr tillll ört뒀rr. törerr, från vät뒀rr tillll ört뒀rr.

Fkörr mlrr t뒀öre i börnrnFkörr onch mlrr grmlrnt t뒀öre iSaprn, börnrn vällonch Sonmlna grmlrnt attSonn뒀aS뒀a Saprn, väll Sonmlna attSonn뒀aS뒀a Nätverket Vägen SvenskaNätverket Kyrkans Vägen Lekmannaförbund Svenska Kyrkans S:ta Lekmannaförbund Clara kyrka S:ta Clara kyrka

vägrn.nn llrvägrn.nn Smlani Syr San.tr llr Smlani Syr San.tr cllara Syr Sa.tr cllara Syr Sa.tr

18 LEKMAN I KYRKAN

Nils Bolander predikant, diktare och biskop

Som gymnasist började jag läsa Nils nalistiskt, några fnysa och säga ytligt, Bolanders dikter och fascinerades. men budskapet var klart kristet. Då in- Min ”favorit” då var den här: spirerad främst av ungkyrkorörelsen och Kristendomen var ett örnevangelium Nathan Söderblom i ambitionen att nå de sprunget ur den högsta klippspetsens näste nya moderna generationerna fyllde han På blanka störtflyktsvingar. Hedemora kyrka med industriarbetare, Men vi tuktade dess djärva fjädrar, idrottsmän och författare. rätade fackmässigt ut dess rovdjursnäbb, och se – det blev en svart fågel, Ryktet om den annorlunda folkpredikan- en pratsam och tam korp. ten förde honom till Engelbrekts försam- ling i Stockholm, där han fick sitt verk- När jag sen själv blev präst så citerade liga genombrott, förstärkt av hans många jag rätt ofta hans dikter och när jag kom böcker och diktsamlingar och hans ofta till Stockholm och S:ta Clara så blev han förekommande andakter i radion. Han en inspirationsmodell för mig – i Engel- blev ”stockholmarnas präst” och den brektskyrkan fick han stockholmarnas stora Engelbrektskyrkan fylldes till sista öron och fick se den fyllas. Det kanske plats. Hans tid där, först som komminis- också skulle kunna gå för lilla mig. Un- ter och sedan som kyrkoherde, framstår der tiden i S:ta Clara skrev jag boken i efterhand som hans mest slagkraftiga ”Nils Bolander, diktare och predikant” och förmodligen personligen lyckligaste. (KM-förlaget 1994) och ur den vill jag rerås domkyrka av biskop Einar Billing Med den plattformen kallades han som nu ge några glimtar med tyngdpunkt på och fick sin första tjänst i Sala lands- fjärde provpredikant till den ledigförkla- biskopsåret i Lunds stift 1958-1959, av församling. Sen blev det licentiatstudier rade tjänsten som domprost i Lund 1950 någon präst i stiftet kallat ”det ljusa året”. i Uppsala, kärlek och tyvärr skilsmässa och hans röstetal var imponerande – han Först några biografiska data. Han var innan han flyttde tillbaka till Västerås fick nära 2.500 röster medan de tre upp- född i Västerås 1902, son till domkyrko- stift och tjänster i Borlänge (Stora Tuna) satta på förslag tillsammans fick något organisten Carl Johan Bolander, enligt och Hedemora. över 800. I biskopsvalet i Lunds stift på rykte ett av kung Karl XV:s oäkta barn. försommaren 1958 fick han med sina Valborgsmässoafton 1923, när han stude- Det var i Hedemora som han började 262 röster en andraplats efter dåvarande rar i Uppsala, dör mamman och ger ho- finna sin egen stil som förkunnare och domprosten Ragnar Askmark i Göte- nom ett sista råd: ”Nils, glöm aldrig kor- diktare. Här fann han nu sin egen person- borg (273 röster) men före rektor Mar- set”. En mötesserie i Uppsala domkyrka liga stil – de djärva formuleringarna och tin Lindström, Lundsberg, som kom på med norske professorn Ole Hallesby för de chockerande uttrycken. Språket blev tredje plats. (175 röster) I regeringskon- honom till djup avgörelse för Kristus. modernt med kända bilder och händelser seljen den 30 juni utnämndes Bolander. Han prästvigdes luciadagen 1925 i Väs- ur vardagslivet. Några skulle säga jour- Ecklesiastikministern Ragnar Edenman,

19 LEKMAN I KYRKAN den i den socialdemokratiska regeringen mötte dock mycken kritik, närmast hån, Första söndagen i advent, den 30 novem- ansvarige för biskopsutnämningen, mo- från kända namn som författaren Gunnar ber, invigde han S:t Andreas nya kyrka tiverade valet av Bolander med att rös- Ekelöf, Dagens Nyheters chefredaktör i Slottsstadens församling i Malmö. tetalen var så lika och att Bolander upp- Olof Lagercrantz och Magnus von Pla- Församlingens kyrkoherde, sedermera levdes som en ”modern” präst som drog ten, som i samma tidning föreslog att biskopen Olle Nivenius, mindes ”hur stora åhörarskaror. Edenman betonade Bolander gjorde ”klokt i att försätta sig novemberdagen var kulen. Men på fest- också, att inget intrigspel eller några par- på stilistisk svältkur”. stämningen var det inte att ta miste”. I tipolitiska hänsyn styrde utnämningen. det som skulle visa sig bli hans livs sista Bolander kände sig ödmjuk inför uppgif- Bolander, till naturen ömhudad och predikan sa han bl.a.: ”Kristus, livets ten: ”Aldrig har jag upplevt min begräns- känslig, tog kritiken hårt, kanske främst bröd i centrum. Genom att Mästaren får ning så starkt som under dessa veckor, för att kritiken kom från dem som han lägga sina händer på alltsamman och då min utnämning har varit aktuell”, sa satsat en stor del av sin diktar- och för- välsigna det, ska fem kornbröd och två han till Svenska Dagbladet. Den 1 okto- kunnargärning på att mest nå – författar- fiskar... räcka till över fem tusen män, ber tillträdde han biskopstjänsten och det na, mediafolket, moderna sekulariserade och det skall bli korgar över”. blev startpunkten för det som en präst i ungdomar. Kritiken hindrade dock ho- stiftet kallade ”det ljusa året”. nom inte från att fylla vår- och sommar- På onsdagen i följande vecka, den 2 de- månaderna 1959 med febril verksamhet, cember, tog han i biskopsgården emot de För Bolander spred fest och glädje kring bl.a. hans första – och skulle det visa fyra som snart skulle prästvigas – Börje sig i de första olika uppgifterna han gick sig enda – prästvigning och hans första Ekstrand, Sven-Åke Selander, Paul Stei- in i – invigning av församlingshem i Vej- biskopsvisitation (i Öveds och Björka ner och Jarl Åkerberg. Åkerberg minns bystrand och Landskrona, högmässa i ra- pastorat). Och folket samlades och glad- att ”biskopen var på ett strålande hu- dio från Vinslöv, återinvigning av orgeln des – vid stiftsungdomens sommarmöte mör. En spontant glittrande glädje spred i Österslöv eller kyrkor i Lövestad och i Ängelholm, återinvigningen av Bräkne- sig omkring honom, och vi tog emot Hörby. Dåvarande domkyrkokommi- Hoby kyrka och predikan inför ca. 2000 en varm, humorfylld vänlighet”. Under nistern och sedermera biskopen i Växjö scouter från Halland och Skåne på ett samtalet fick han dock plötsligt svår hu- stift, Sven Lindegård mindes: ”Han läger i Ivö. vudvärk och bad prästkandidaterna förse öppnade sin mun och talade och det var honom med några värktabletter, som fest! Det var så man upplevde honom i En av de välbehövliga semesterdagarna i fanns på ett bord. Han hann dock inte ta de skånska församlingarna”. Därför är augusti var han och hustru Bengta bjudna dem förrän han blev medvetslös. Selan- det överraskande att från hustru Bengta till författaren Gabriel Jönsson på Ven. der skrev i brev: ”Främst minns jag den höra om den ångest han kände inför bi- Efter middagen blev Bolander emellertid förfärande snabba förändringen av en skopsvigningen i Uppsala domkyrka den illamående och medvetslös och fick i il- nästan ”uppspelt” biskop till en döende 18 januari 1959. Vid aftonbönen i Sama- fart föras till sjukhus. Han blev sjukskri- människa. Mest minns jag hur händerna riterhemmet i Uppsala kvällen innan ven och vistades då en tid på vilohemmet förändrades från aktiva till sammanknut- vigningen ska han ha valt Ps. 22: ”Min Skodsborg mellan Helsingör och Köpen- na, livlösa, bleka”. Gud, min Gud varför har du övergivit hamn. Under dessa konvalescensveckor mig?” En närvarande präst minns ”den skrev han bl.a. dikten: Läkarna på Lunds lasarett konstaterade egendomligt dämpade stämningen”. Un- När man ska till att dö en ”kärlbristning inom skallrummet” der natten sade han sig ha haft en dröm Blir allting annorlunda. och den 7 december bar ljus i biskops- med budskapet att tacka nej till att bli bi- En droppe ångest i leendet gårdens alla fönster bud om att han hade skop. Då ska Bengta resolut ha läst den Som en södergök insomnat. Jordfästningen ägde rum i All- efterföljande psalmen, Psalm 23, om den I ett sommarlandskap. helgonakyrkan i lubnd, varfrån Bolander gode herden som leder ”på rätta vägar för De lätta orden blir så tunga hållit många radiopredikningar. Förre sitt namns skull” och då kunde Bolander Och tystnaden så besjälad strängnäsbiskopen och professorn Gus- se det som en Guds fingervisning att han Så full av ekon taf Aulén förrättade jordfästningen, som ändå skulle biskopsvigas. Man kan ju Och outtalade önskningar. i griftetalet interfolierade citat ur Bolan- bara tänka på vilka tidningsrubriker det Huvudsak blir bisak, ders rikliga diktproduktion. skule ha blivit om Bolander vägrat kom- Och man får ett ögonmärke ma till sin egen biskopsvigning! Bortom alla nära och kära: Det jag idag i denna rikliga diktpro- Hemlandet. duktion främst uppskattar är hans kris- Så biskopsvigning blev det och fullsatt tuskoncentration. Nästan varje predikan kyrka blev det med bl.a. kungen och Den 1 november var han tillbaka i tjänst från honom landar i Kristus. Orden från drottningen närvarande liksom bisko- och det blev invigningar igen – denna den döende mamman följde honom livet par från Danmark, Norge och Finland. gång av orgel Helsingsborgs Maria och ut: ”Vad än som sker Nils, glöm aldrig Ärkebiskop Gunnar Hultgren förrät- församlingshemmet i Raus. Han med- korset” och Kristustron höll till slutet. tade vigningen. Väl åter i Lund utkom verkade i radio och rörande är det tröste- Diktsamlingen ”Kyrkstöt” från ”det ljusa som praxis är hans herdabrev till stiftet. brev han skrev till skådespelaren Georg året” 1958 andas denna kristuskärlek: Några hade kanske väntat sig en djupare Rydeberg, som just då förlorat sin son. Närmare, närmare korset analys av det kyrkliga läget och beho- I sina memoarer ”Ridån går alltid ner” För varje år som går. ven men Bolander ville ge herdabrevet kallade Rydeberg Bolanders brev ”ett Där har jag funnit en fristad, en uppbygglig ton och citerade i herda- handslag genom mörkret”. När livet larar och slår”. brevet några av sina dikter. Herdabrevet

20 LEKMAN I KYRKAN

I den postumt utgivna diktsamlingen ”En Lunds stift fick hans sista jordiska år – dag av nåd” finns den dikt, som jag idag det ljusa året”. Lunds stift och Svenska av alla hans dikter tycker allra bäst om: Kyrkans Lekannaförbund i det stiftet Du store skrothandlare Jesus Krist, uppmanas härmed att hålla Nils Bolan- Kasserade plogjärn köpte du sist. ders minne levande för kommande ge- För en rostig och utbränd människospis nerationer. Hans dikter kan fortfarande bjöd du genast ett skyhögt pris. tala – eller Kristus kan fortfarande tala genom dem. Du drar med din kärra jorden kring Carl-Erik Sahlberg Och letar upp det som är ingenting. Skrotsaker här och skrotsaker där – Strax blir det fråga om affär.

Det är som vore du döv och blind För många som slörar för förlig vind. Foto Magnus Aronson Du store skrothandlare Jesus Krist Har köpt mig dyrt i min svåra brist.

Sommarmöte 2021 på Hjo folkhögskola 2-4 juli Tema: Kallelsen till Guds rike - att släppa sina ursäkter

Medverkande: Att vara med på Sommarmöte på Hjo Anders Sjöberg m ﬂ folkhögskola är gott för både kropp och själ. Frågor om programmet, pris mm besvaras av Välkommen att dela gemenskapen! Anders Åström Tfn: 070-595 28 08 Mail: Vi ser fram emot att träffa Dig! [email protected]

i samarbete med

21 LEKMAN I KYRKAN

FAMILJENYTT

Till Minne ELS-MARIE CARLEGRIM 1923 - 2020

Det är med sorg och saknad vi har blivit informerade om att Els-Marie Carlegrim, maka till framlidne professorn och riksordföranden i Svens- ka Kyrkans Lekmannaförbund Erik Carlegrim den 12 december 2020 gått ur tiden 97 år gammal.

Els-Marie var under åren 1947-2005 gift med Erik Carlegrim, Lekmannaförbun- dets riksordförande 1976-1984 och var själv under många, många år och till sin död en aktiv medlem såväl på lokal- som på riksplanet inom Lekmannaförbundet. Els-Maries närmaste anhöriga är barnen Ulla, Kajsa, Maria och Magnus samt barnbarn och barnbarnsbarn.

Trots sorg och saknad är Els-Maries avsked en påminnelse om många ljusa stunder fyllda med engagemang, ansvar Så kan vi tro att Els-Marie mu får vila från gården Torp i Östra Skrukeby. Els- och positivism till uppmuntran för och på Guds gröna ängar, med tillgång till Marie och Erik kom att följas åt under glädje i allas verksamhet för Kristus. Vi renaste vatten, tillgång till livets källa... hela livet. tackar Gud för den glädje, vishet och till- växt som Han genom Els-Marie och Erik Frid över Els-Marie, bevarad i ljusaste Efter realskolan i Vaggeryd i Småland har förmedlat till oss alla! De fundament minne! utbildade sig Els-Marie till barnskötare inom Lekmannaförbundet som såväl Anders Nordberg och arbetade inom olika barnverksamhe- Els-Marie som Erik har utgjort och den Förbundsordförande ter i Linköping och Norrköping. År 1945 trofasthet, vila och glädje i Kristus som började hon studera på Socialpedago- tillhört dem båda minner oss träffsäkert giska seminariet i Stockholm - hon ville om den psaltarpsalm som vi alla känner Els-Marie föddes och växte upp i kyrk- bli förskollärare! I Stockholm fanns då och som inryms i Els-Maries dödsan- byn i Östra Skrukeby, två mil nordost om också Erik som studerade till lantmätare nons. Linköping vid Roxens södra strand. För- vid Tekniska Högskolan. äldrarna Tekla och Karl Andersson drev ”Herren är min herde. Mig skall intet jordbruk och var engagerade inom kyr- Els-Maries examensarbete handlade om fattas. Han låter mig vila på gröna äng- kan och även inom Missionsförbundet. barn och musik, just det intresset behöll ar , han för mig till vatten där jag finner Föräldragården ligger mittemot kyrkan hon genom åren. Els-Marie kom att ägna ro...” och den dåvarande skolan. I den skolan sig åt och arbeta med barn i hela sitt yr- Psalt 23:1-2 gick också Erik, den ljushårige pojken kesverksamma liv. Musik och sång var

22 LEKMAN I KYRKAN

alltid närvarande i hennes kontakter med barn. Hon tyckte om att ha barn omkring sig och barnen tydde sig till henne.

Els-Marie och Erik gifte sig i Skrukeby kyrka 1947 och bosatte sig i Nyköping. Efter några år började Erik arbeta på Lantmäteriverket i Stock- holm. Familjen, som då också bestod av två små döttrar, flyttade till Vallentuna norr om Stockholm. Els-Marie engagerade sig i barnomsorgen. Till en början som lekskolefröken och sedan, efter att ha anlitats som expert i samband med uppbyggnad av ortens första daghem, som daghemsföreståndare. Vi den tiden hade familjen utökats med tvillingar, en dotter och en son.

Utöver familjen och förvärvsarbetet var Els-Marie djupt engagerad i föreningsliv och inom Svenska kyrkan. Hon var en flitig alt-sångare i kyrkokören. Hon var kyrkvärd under många år samt, tillsammans med dess ordförande Erik, engagerad i Kyr- kobrödrakåren i Vallentuna. Els-Marie stöttade Erik i hans arbete i Svenska kyrkans lekmannaför- bund och deltog själv ofta i förbundets sammankomster.

Efter pensioneringen flyttade Els-Marie och Erik tillbaka till hembygden där de bodde i Els-Maries barndomshem under sommarmånaderna och engagerade sig i livet i Östra Skrukeby. Vinterbo- staden fanns i centrala Linköping, där de umgicks med tidigare och nyfunna vänner. Els-Marie var kyrkvärd och medlem i domkyrkans diakoni- krets, deltog i bibelgrupper och sjöng i kyrkokör. Els-Marie valdes till hedersmedlem i Linköpings Domkyrkokår (Lekmannakår).

Els-Maries och Eriks hem, oavsett var det var be- läget, präglades av gästfrihet, värme och gemenskap. Tillsammans var Els-Marie och Erik en sam- lande kraft, de hade samma värderingar och var ett utomordentligt team i många olika sammanhang.

Efter Eriks död 2005 fortsatte Els-Marie sitt so- ciala och kyrkliga engagemang. Omsorgen om familj och vänner var fortsatt mycket viktig för Els-Marie. Hon såg många av sina vänner åldras och engagerade sig i deras välbefinnande. Många var hennes besök på stadens äldreboenden dit hon kom för en pratstund och med en blomma. Om- sorgen om sina medmänniskor kom också till uttryck under den tid Els-Marie bodde på äldrebo- endet Kvarnbacken, ett vänligt, uppskattande ord till personalen och till sina grannar och ibland en blomma - ofta från trädgården i Skrukeby. Ord som vi syskon tycker kännetecknar Els-Marie: Omtänksam, outtröttlig, omsorgsfull, vänlig, be- stämd, pålitlig, plikttrogen, engagerad, förstående, stöttande, kunnig, trofast, barnkär.

Ulla Carlegrim Pousette

23 LEKMAN I KYRKAN

RIKSÅRSMÖTE (RIKSKONVENT) 2022

Svenska Kyrkans Lekmannaförbund fyller 104 år 2022 och har för avsikt att under sommaren 2022 fira sin trofasta gemenskap i Kristus på Åh stiftsgård i Göteborgs stift ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila” (Matt 11:28)

För att finansiera Lekmannaförbundets samling på Åh stiftsgård under sommaren 2022 med kostnader för lokaler, föredragshållare, musiker, transporter m.m. behöver för- bundet ekonomiskt stöd/hjälp. Lekmannaförbundet vädjar om en penninggåva, oaktat gåvans storlek liten eller stor - till glädje för förbundets sammankomst och verksamhet. FEB 2021 27000:- Gåvan tas tacksamt emot genom insättning på Lekmanna- NOV 2020 25000:- förbundets bankgiro 5591-3321. Anteckna ”Sommarmöte 2022” i det utrymme som finns för meddelande till mottagaren. Upplysning om kostnader och inkomster knutna till sommarmötet (Riksårsmötet) kommer att lämnas senare. Lekmannaförbundet gläds åt och upp- muntrar alla till engagemang och ansvarstagande för att på frivillig och ideell grund tjäna vår Svenska kyrka och där- med Kristus inom alla kyrkans fyra verksamhetsområden: gudstjänstliv, diakoni, undervisning och mission. Härutö- ver vill Lekmannaförbundet främja kristen gemenskap och fördjupning av kunskapen om kristen tro och kyrkans liv (tradition) samt uppmuntra till och faktiskt skapa opinion AUG 2020 7000:- för kristna värderingar i samhället. Gud, låt Lekmannaför- APR 2020 6000:- bundets Riksårsmöte 2022 och hela förbundets verksamhet JAN 2020 4000:- genom dessa gåvor bli till välsignelse och glädje för Ditt DEC 2019 3000:- rike! Gud med oss. I frid och tacksamhet över ditt bidrag! Anders Nordberg

24 LEKMAN I KYRKAN

RIKSMÖTE MITT Bönens År 2021

Boka in! Inspirationssamling i Sigtuna den 23-24 oktober 2021 för alla medlemmar och övriga intresserade.

TEMA: Tillsammans i världen Återkommer närmare med program, tider och deltagaravgift i nästkommande upplaga av Lekman I Kyrkan nr 2 - 2021

Välkomna!

Svenska Kyrkans Lekmannaförbund Stiftsförbundsordförande Bernt Lagelius, Sunnansjö 203, 824 70 DELSBO, tel. 070-367 24 20

25 LEKMAN I KYRKAN

Ge inte upp! Starta en bönegrupp!

I förra numret av Lekman i kyrkan och naturligtvis går det bra med en 3. Bönestund berättade jag om en bönegrupp i vår mobiltelefon också. Det behövs ingen Efter bibelläsningen övergår mötet i en lekmannakår som träffas varje vecka krånglig registrering och det är helt kost- liten bönestund. i ett telefonmöte. Erfarenheterna av nadsfritt. dessa bönemöten är väldigt positiva 3.1 Vi börjar med att be för var och en i och därför återkommer jag till denna Strukturen på dessa sammankomster i tystnad. Mötesledaren nämner ett namn möjlighet att hålla kontakt och be med form av telefonmöte är som följer: högt och sedan ber vi i tystnad för den varandra. personen omkring en halv minut. Sedan 1. Välkommen efter det att vi har bett för var och en som Nu har nya bönegrupper bildats på olika Vi börjar mötet med att hälsa varandra är närvarande i mötet fortsätter vi och håll och telefonmötena blir fler och fler. välkomna. Ansvarig för mötet noterar ber för dem som kallats men som inte är Efter ett sådant möte utbrast en deltagare vilka som är närvarande i telefonmötet. närvarande. ”Det är märkligt – jag känner inte er alla, men ändå känns det som om vi har suttit 2. Läsning ur Bibeln 3.2 Därefter följer, om man så önskar, fri och bett tillsammans som en liten böne- Vi ber under ledning av någon närva- bön där den som önskar får be högt. Man grupp”. rande Dagens bön för kommande söndag kan också dela en psalm eller en skriven (eget val bland två böner eller båda) - se bön. Här följer några ytterligare kommentarer evangelieboken/psalmboken för kom- från några olika deltagare i dessa böne- mande söndag. 3.3 Vi avslutar bönen med Fader Vår och möten: Herrens Välsignelse. Man kan med för- • Jag upplever att den Helige Ande blir Därefter läser vi söndagens bibeltexter: del låta någon frivillig leda den gemen- levande i mötet. • Den Gammaltestamentilga läsningen samma avslutande bönen för att undvika • Det är en fin gemenskap. (GT) att alla ber med varsin rytm i telefonen. • Bönemötet ger kraft. • Episteltexten • Man måste inte säga något – det går att • Evangelietexten Erfarenheten från dessa möten är mycket vara tyst och bara lyssna. god och konceptet är lätt att tillämpa. Vi • Vi blir uppbyggda på vår allra heligas- Det är en fördel att på förhand bestämma har upptäckt att det är enkel form av ge- te tro under bön i helig ande. Jud 1:20 vem som skall läsa respektive text samt menskap som bär oss genom denna svåra • Bönemötet ger hopp – församlingen be Dagens bön för kommande söndag. tid i väntan på att vi kan mötas fysiskt igen. kommer att överleva trots restriktioner i samhället. Därefter är ordet fritt att dela något som Jag hoppas att du har blivit inspirerad • Det är som att gå in i sin bönekammare känns angeläget att tala om med anknyt- av detta och vill göra på liknande sätt i och dela bönens gemenskap med tro- ning till en eller flera texter. Det kan vara din egen kår. Har du frågor får du gärna ende syskon. en tanke, reflektion eller någon fråga kontakta mig på epost: astrom.anders@ som väckts. Ibland läser vi en kort be- gmail.com eller telefon 070-595 28 08. Det krävs ingen speciell utrustning för traktelse. Hör av dig om du behöver hjälp med att dessa telefonmöten. En helt vanlig (gam- komma igång. maldags) knapptelefon fungerar utmärkt Anders Åström

26 LEKMAN I KYRKAN

Johan Olof Wallin 1779 – 1839

Skapare av 1819 års psalmbok, psalmförfattare, skald, diktare, domprost, pastor primarius, akademiledamot och ärkebiskop

Del I

Om Johan Olof Wallin har sagts att det var mannen med den välvande blicken, den djupa orgelstämman och mannen som ur armodets djup be- kläddes med Svenska kyrkans högsta värdighet nästan endast för att bära denna värdighet såsom dödsdräkt, ack så betydelsefull i vårt fosterlands kyrkliga hävder.

Johan Olof Wallin har skapat det för- nämsta andliga skaldeverk, som den pro- testantiska kristenheten äger och likväl har mot hans åsikter och hans verksamhet skarpa omdömen uppstått och varit gällande.

Barndom och studieår Johan Olof Wallin föddes den 15 oktober 1779 i Yttre Skomsarby i Stora Tuna socken i Dalarna och han avled knappt 60 år gammal den 30 juni 1839 vid ett tillfälligt besök i Uppsala dit han ännu inte hunnit flytta som ärkebiskop. Johan Olofs far var fältväbel (närmast biträde till en kompanichef vid Dalaregementet med uppgift att se till den inre ordningen och expeditioner), sedermera kapten Jo- han Abraham Wallin gift med modern Beata Charlotta Harkman. I det barnrika hemmet saknades överflöd och Johan Olof fick flera gånger avbryta sina före- nasium, i sin tur följt av studier vid Upp- ersattes av realskolor. Det var alltså en havanden, studier, uppdrag etc. på grund sala Universitet. skolform som bedrevs bland vissa ”läg- av hans egen och hemmets ansträngda re” lärdoms- och latinskolor och vilka ekonomi. Han studerade vid Falu trivial- Trivialskolor fanns i Sverige från erbjöd primärutbildning för ungdomar skola följt av studier vid Västerås gym- 1600-talet till 1905 då denna skolform i trivium d.v.s. i ämnena grammatik,

27 LEKMAN I KYRKAN retorik och dialektik (logik). Före trivi- ren” hyllar Johan Olof, 26 år gammal, ymnigare. Trots kännedom om viss klen- alskolorna fanns i svenska städer minst sin mor, som vill göra allt för sina små: het under de första åren i Falun kunde tre olika motsvarande skolformer, skolor ”Du sluter dem i famn, du rörda mor! Johan Olof utan svårighet fullfölja sina knutna till klostren, till domkyrkorna el- Och lär att sucka till den Gud, som haver studier vid trivialskolan där. ler privata skolor. Genom 1693 års och barnen kär.” 1724 års förordningar för skolväsendet Västerås gymnasium fick trivialskolor i stiftsstäderna namnet Livet ut talade Johan Olof med tillgiven- I början av år 1795 var tiden inne för Jo- katedralskolor även om många behöll het och ömhet om sitt föräldrahem. Hans han Olof att lämna trivialskolan. De re- namnet trivialskola. År 1649 inrättades första tryckta dikt utformad vid 15 års ål- sultat som Johan Olof hade nått pekade gymnasier och en skillnad gjordes mel- der, var införd i Fahlu Weckoblad den 11 helt klart på en fortsättning vid gymna- lan fullständiga trivialskolor och halva januari 1794 under rubriken – ”Till mina siet i Västerås. Av ekonomiska skäl mås- trivialskolor. Från de trivialskolor i stifts- hulda föräldrar”: Fast edra lovord ej i te Johan Olof dock under det närmaste städerna som getts namnet katedralskolor kalla marmorn ristas, de dock till sista året stanna hemma. Under denna tid kunde direkt övergång till universitets- stund uti mitt hjärta vistas. stärkte han sin ekonomi genom att som studier ske utan att man behövde studera tidigare nämnts undervisa yngre pojkar vid gymnasium. Även om skolformerna Johan Olofs barndom var präglad av en i hembygden. När han efter något år in- inte försvann så försvann officiellt 1807 varm och trygg religiositet. Tio Guds ställt sig i Västerås fick han omedelbart helt benämningarna trivialskola och ka- bud var självklara och på sätt och vis flytta upp i den andra klassen. Andan vid tedralskola med den nya skolordningen. förblev Johan Olof en moralist livet ut. gymnasiet i Västerås var dock inte den I samband därmed förlängdes utbild- I stället för ortodoxiens ständiga tal om bästa. Trots detta visade sig Johan Olof ningen vid katedralskolorna. skuld och straff möttes han tidigt av ett och en kamrat från Falun, Carl Jakob skuldfritt hopp till Gud, det skapades Dahl, vara mönsterelever och dessa båda Utbildningsanstalter under universitets- Fader. Han delade Carl von Linnés syn fick motta åtskilliga stipendier. nivå kom att kallas elementarläroverk på Skaparen och hans verk. ’Fåglar i och delades in i gymnasier, högre lär- högkor sjunga, liljor med ödmjuk tunga - Lektor Anders Henrik Stamberg domsskolor och lägre lärdomsskolor viska: Herren är god’. Pojkarna hade lyckan att som lärare i la- samt i lärdomsskolor och lägre apolo- tin få den både som pedagog och männis- gistskolor. De skolor som uppfyllde kra- Även om skolåren i Falun avbröts av ka utomordentlige lektor Anders Henrik ven för direkt övergång till universitet långa ferier som Johan Olof tillbringade Stamberg, känd för sina översättningar t.ex. katedral skolorna i stiftsstäderna i hemmet och i hembygden, ofta som av Horatius (egentligen Quintus Horatius kallades fortsättningsvis läroverk. De handledare för yngre pojkar, varade skol- Flacus, född 8 december 65 f.Kr. i Ve- kvarvarande trivialskolorna kom att kal�- åren i Falun från 1787 till 1795. Under nusia, död 27 november 8 f. Kr – en ro- las för lägre lärdomsskolor. Många sko- denna tid då bl.a. franska revolutionen mersk poet som myntade namnet Carpe lor fortsatte att använda benämningen med stormning av Bastiljen i Paris ägde Diem – fånga dagen). I Stambergs un- trivialskola, även om alltfler efterhand rum (5 maj 1789) påbörjade Johan Olof dervisning ingick att eleverna skulle öva omvandlades just till läroverk. sina latinstudier förevigade i en mycket sig i att översätta latinska skalder, något senare eller 1837 skriven dryckesvisa: som på det allra högsta intresserade Jo- Falun - Trivialskola ”Hic, Haec, Hoc – Jag i Falu skola gått.” han Olof. Stamberg mindes Johan Olof Johan Olof sändes redan som åttaåring livet ut som sin bäste elev. Det hade ock- år 1787 till trivialskolan i Falun. Där Latinet blev snart Johan Olofs älsklings- så stor betydelse att Stamberg dessutom öppnades porten till den stora eller lärda ämne. Han tilldrog sig från början upp- frivilligt undervisade Johan Olof i tyska världen för första gången på glänt. Feri- märksamhet som en av klassens bästa och engelska. Som ett exempel på Johan erna var dock långa och skolgången be- och mest ambitiösa elever. Genom en Olofs talang och förmåga kan nämnas att tydde inte att banden till hemorten bröts. klasskamrat, den senare brukspatronen han vid en högtid i slutet av gymnasieti- I tankarna vände han hela tiden tillbaka Henric Gahn, blev han hemmastadd i den deltog i gymnasiets firande av Gus- på den vackra och älskade hembygden. dennes farbrors gästfria hem och sonen tav IV Adolfs bröllop (1797) och fick då Hembygden var en nejd präglad av gam- Johan Henric Gahn i detta hem blev Jo- som ”yngling av utmärkt hopp” vid 18 maldags kyrksamhet. Enhetskyrkan, ledd han Olofs bästa vän. Farbrodern, vän- års ålder förtroende att hålla ett versifie- av fromma och nitiska lärare, var för Jo- nens far, bergmästare Johan Gottlieb rat tal på svenska. han Olof från tidiga barnaår en upplevd Gahn, var något av en allvetare och åtnjöt och självklar verklighet. Den starka bun- stort anseende. Han var upplysningsman Brukspatron Johan Hedblad – Stadra denhet av det inarbetade, av de bibliska och Johan Olof kunde då och då nu höra bruk i Norbergs församling texternas traditionella språkform som honom läsa högt ur skrifter av Kjellgren, Under år 1798 fick Johan Olof anställ- kom att utmärka Johan Olof hade sam- Franzén, fru Lenngren, Leopold, Voltaire ning som informator hos en brukspatron band med barndomens starka söndags- och Molière m.fl. Johan Olof lyssnade Johan Hedblad på Stadra bruk i Norbergs upplevelser i den väldiga och ljusa Dala- och tog intryck. Studier av de latinska församling. Där undervisade han de två katedralen, samband med gudstjänsterna skalderna och den växande bekantska- äldsta barnen, en dotter och en son. Under i Stora Tuna kyrka. Den första introduk- pen med de litterära storheter från samti- sitt sista år vid gymnasiet i Västerås 1799 tionen i trons värld fick Johan Olof med den som han nu blev mer och mer förtro- förmedlade Johan Olof sina för alla kända all sannolikhet av sin mor. I sitt år 1805 gen med, medförde att Johan Olofs tidigt och uppenbara poetiska gåvor genom ett prisbelönta skaldestycke ”Uppfostra- märkbara poetiska ådra sprudlade allt anförande om skaldekonsten på latin.

28 LEKMAN I KYRKAN

problem som han många gånger skulle få Daniel Boethius, professor i praktisk anledning att grubbla över. Redan nu vid filosofi den första banan i Johan Olofs liv skym- Efter avlagd kandidatexamen (filosofie tade hans otillfredsställelse med nuet och kandidat) i Uppsala – med 14 ämnen – den längtan efter vännen som i sin mest inriktade han sig helt på sin magisterdis- sublimerade form ska möta i psalmen putation, vilken (filosofie magister) gick ”Var är den vän som överallt jag söker” av stapeln den 27 april 1803. Preses var (SvPs 305). landsmannen och professorn i praktisk filosofi Daniel Boethius, den kantska Johan Olof visade tidigt också viss fal- (Immanuel Kant) filosofins vägröjare lenhet för ett burleskt skämtsinne vilket i vårt land vilken kom att påverka en man gissar var ett från fadern, den talfö- rad svenska elever, Benjamin Höijer, E re och skroderande underofficeren, ärvt G Geijer och J O Wallin. Våren 1802 drag. Detta drag odlade han livet ut om än återsåg Johan Olof sina föräldrar vid ett i mer trängre kretsar och bland förtrogna besök i Stora Tuna. Under besöket bjöds och likasinnade vänner. Naturligtvis för- han in till en bal på prostgården, som gav älskade han sig i husets unga dotter och anledning till en dikt med en hyllning till kallade henne för Silvie. När kamraten hembygden. Johan Henric Gahn hade gjort ett pit- Uppsala Universitet scher (sigill) åt honom bad Johan Olof ”O! Du min fosterbygd! Bland Dalarne Med ett till akademien i Uppsala ställt honom att också göra ett till ”en vacker den Dalen som såg min barndom lekan- enastående vackert och högsta avgångs- flicka” med initialerna J C E H (Johanna de., Och fast jag från dig flytt, din famn betyg lämnade Johan Olof gymnasiet i Christina Eleonora Hedblad) som skulle dock öppnade så kärleksfullt mot mig! Västerås 1799. få detsamma som julklapp. Efter an- Dig bör jag hjärtat ge!” komsten till Uppsala sände Johan Hen- I Uppsala kom Johan Olof i första hand ric Gahn honom ett stort ”akademiskt” Bland balens unga damer befann sig hä- att ägna sig åt studier i latin men också sigill som gav mottagaren anledning att radshövdingsdottern Eva Dufva. Johan studier ”på bredden” t,ex. etik, filosofi, avsända ett uppsluppet tackbrev, med en Olof hade känt henne sedan barndomen naturrätt, dans, fäktning etc. Till Uppsala maning till de sömndruckna muserna och råkade henne också följande år. medföljde Hedbergs son till en början då att uppstämma en lovsång till den store och då. Med tillfälliga avbrott i Uppsala stickarens ära, detta med en Bellmansk Eva Dufva kom Johan Olof att stanna hos familjen ton som gärna användes kring de akade- Bland balens unga damer befann sig hä- Hedberg i Norberg till 1802. Genom miska bålarna. Det omtalade sigillet var radshövdingsdottern Eva Dufva. Johan vistelsen på Stadra i Norbergs försam- tillverkat av silver och Johan Olof skrev Olof hade känt Eva sedan barndomen ling fick Johan Olof utan tvekan en viss genast och frågade vad han var skyldig. och råkade henne också följande år 1803 polityr och världsvana. Hans självkänsla då han besökte hemmet och fick det he- växte och vid sidan om sina informa- Västmanlands-Dala Nation dersamma uppdraget att predika i lång- torsplikter fick han åtskillig tid över för När Johan Olof i oktober månad 1799 fredagens högmässa. Mycket tyder på studier och läsning. Han skrev många för första gången kom till Uppsala från att Johan Olof blev djupt förälskad i den uppskattade, ofta skämtsamma tillfäl- Västerås skrevs han tillsammans med sin glada och harmoniska Eva och att hans lighetsverser vid olika bemärkelsedagar. unge elev vars studier Johan Olof skulle utveckling och diktning under de när- Det första brevet till Johan Henric Gahn, leda, in vid Västmanlands-Dala nation. maste åren präglades av dessa känslor. hans bästa vän under skoltiden i Falun, Det första året i Uppsala var spännande Eva gifte sig emellertid med en annan, innehöll en romantisk skildring av hans nog. Det var ’juntans’ och den s.k. mu- en kapten mechanicus Olof Forsgren tillvaro i naturens sköte, tätt intill en por- sikprocessens år, då radikala studenter som i sina memoarer berättade om ett lande källa – ”sträckt på dess blomster- demonstrerade för Bonaparte (Napo- besök hos Johan Olof som förklarade rika strand, med lugn i själen – Horace i leon) och mot kungahuset, Ingenting var ”att jag hade tagit bort Eva Dufva” från hand jag mig i paradiset tänker–där ing- Johan Olof mer främmande än att aktivt honom. Detta hade Johan Olof yttrat till en orms och kvinnas ränker min sällhet delta i uppträdena mot kungahuset. (ät- Olof Forsgren många gånger även efter vågat störa än.” ten Holstein-Gottorp, Gustav IV Adolf, det att han hade blivit biskop. Att Johan kung 1796-1809). Sommaren 1801 fick Olofs besvikelse en gång var mycket stor I brevet finns en bekännelse till det tids- Johan Olof några dikter, av vilka ett par framgår av ett poem med rubriken ”Den typiska ideal, som karaktäriserade den var skrivna för Charlotta Hedblad, inför- olycklige” första gången tryckt 1805, unge Johan Olof och vid vilka han i prin- da i Carlstads Tidningar. Stadra, hemvist Poemet skildrar hur seglaren över livets cip höll fast livet igenom, stoicismens för Charlotta, låg alldeles intill gränsen hav landade på sällhetens ö men bedrogs oberördhet (stoikerna såg dygden som mot Värmland. Esaias Tegnér i Lund fick på allt: sin ledstjärna - Zenon från Kition - med en rapport om dikterna från sin bror Elof ”Mig hälsade tärnor med trollande sång, efterföljare som Diogenes, Cicero, Mar- vilken berättade ”det sista skräpet som mig fläktade blommornas anda och sval- cus Aurelius etc ) inför livets svårigheter varit i blackan, skall en student Wallin, let var saktat, och himmelen ren, jag kom och den tacksamma glädjen över tillva- Vestmanlänning, och vistande uppe i så förtroligt... O, ve dig Sirén. Du flydde rons lyckomöjligheter. Hur lyckomo- Karlskoga ha skrivit”. min famn och jag lämnas allen min gråt ralen och plikten skulle förenas var ett att med böljorna blanda.”

29 LEKMAN I KYRKAN

lade ämnen som döden, förgängelsen, livets korthet och – förnöjsamheten. Lik- som Stamberg förbigick han Horatius mer lättfärdiga dikter. Någon talade om det nästan ”prästeliga allvar” som präg- lat hans Horatiustolkningar. Den inläm- nade tävlingsskriften väckte i hög grad akademiens gillande och Johan Olof tilldelades ett hedersaccessit dvs. andra priset. Johan Olof fick meddelandet om priset från akademin då han vistades i Onsala genom den häpne och överför- tjuste Isander som i sin glädje omfam- nade Johan Olof. Johan Olof har senare betygat att inte någon av hans många följande utmärkelser skänkt honom en sådan glädje som denna. På akademins högtidsdag den 20 december 1803 mottog Johan Olof personligen priset och fick då lyssna till hur ingen mindre än riksmarskalken och skalden Johan Gab- riel Oxenstierna läste upp hans prisskrift. Direktören för dagen hälsade Johan Olof som ”ett uppgående snille” och gjorde jämförelser med Johan Henric Kjellgren. Informatorn från Onsala kände sig troligen något omtumlad då han följande dagar gjorde sin uppvaktning hos ’Hans Poetiska Majestät’ den store smakdoma- ren Carl Gustaf Leopold, och akademins ständige sekreterare Nils von Rosenstein. Leopold ville se mer av Johan Olofs för- fattarskap. Under sitt Stockholmsbesök råkade Johan Olof en av sina vänner från Västeråstiden, Michael Choraeus och fick höra att denne skulle lämna sin tjänst som adjunkt vid Karlbergs krigsakademi. Johan Olof efterhörde då genom ett brev till Rosenstein möjligheten att få efterträda vännen i denna befattning.

Friherre Carl Didric Hamilton på Boo i Närke Johan Olof Wallin 1779 - 1839. Staty utanför kyrkoherdebostaden i Solna. Det var troligen genom Rosensteins för- medling som Johan Olof nu erbjöds en ytterst hedrande anställning hos överste- Prosten Pehr Jakob Isander i Onsala strö tillfällighetsdikter omkring sig, och kammarjunkaren friherre Carl Didric Det är troligt att det var Eva Dufvas has- juldagen 1802 predikade han i Odensala Hamilton på Boo i Närke. I glädje och tigt ingångna förlovning, som gav anled- kyrka. Den 23-årige studenten började tacksamhet skrev Johan Olof att tjänsten ning till detta bittra utbrott. Redan före vid denna tid att bli mer och mer känd gav honom rätt att resa till vilken akade- sin disputation 1803 hade Johan Olof också utanför de trängre kretsar där han mi han ville efter någon tids hemmavaro. bytt ut sin anställning på Stadra mot en hittills strängat sin lyra. En sorgedikt in- I september 1804 mottog Johan Olof det motsvarande anställning hos prosten förd i Upsala tidning kort efter en väns första livstecknet från Boo. Johan Olof Pehr Jakob Isander i Odensala utanför jordfästning fäste mångas blickar på uttalade om sin blivande principal att han Uppsala. Här låg undervisningen på ett honom. Under hösten 1803, sedan dis- var en alltför hygglig och tänkande herre högre stadium. Det gällde för Johan Olof putationen var avklarad lämnade Johan och att Boo var ett agreabelt (behagligt, att bibringa en av sönerna, som redan Olof till Svenska akademien in fyra njutbart) ställe. På Boo fanns ett skönt var student i Uppsala, bättre kunskaper översättningar (snarare parafraser), efter bibliotek som Johan Olof ålades att sköta i latin. I prostgården rådde en vänlig och Horatius oden. Det var en genre som han och som Johan Olof kunde använda vid patriakalisk stämning, i vilken Johan odlat sedan skolåren från Stamberg och förberedelserna för en disputation om Olof fann sig mycket väl. Även i denna som han skulle fortsätta med även under Horatius. nya omgivning fortsatte Johan Olof att följande år. De översatta odena behand-

30 LEKMAN I KYRKAN

Från hösten 1804 tillbragte Johan Olof en Far. Senare hade despoter och fanati- svenska akademins stora pris. Samtidigt vintrarna i Stockholm tillsammans med ker skiljt de två från varandra. Men nu är erhöll Johan Olof två andrapris för över- familjen Hamilton. Undervisning av de de i färd med att åter förenas, och vishe- sättningar av latinska klassiker, bl.a. fyra tre barnen födda 1797, 1799 och 1802 ten är inte längre på sin höjd ”en ringa nya sånger av Horatius. Genom att Johan bör ha legat på en mycket elementär tärna” till religionen. ”Gudomliga! Jag Olof underströk moderskärleken, religi- nivå vilket bidrog till att Johan Olof fick blev din vän.” Här har Lindblom, ”vishe- onen och patriotismen talade särskilt det en hel del tid över både för sin dikt och tens och religionens Upplyste kärleksful- förstnämnda verket på ett särskilt sätt till för umgänge med en krets Stockholms- le Vän”, redan gjort en insats, och dikta- människorna i en tid när först franska re- poeter. ren uppmanar honom att fortsätta på den volutionen och sedan Napoleon medfört, inslagna vägen. att många kände en inre osäkerhet som Stockholmsvännerna – Wallmark. kom högre värden än nyttosynpunkter Lehnberg m.fl. ”Träd upp i strålande tiaren och tyd de och känslosvall att lysa i förklarat skim- I detta sällskap fanns bl.a. biblioteksman- höga gudasvaren. Den läran är ej kall mer. Inte minst Johan Olofs betonande nen Peder Adam Wallmark som både nu och dyster, ej vacklande som fågelns av religionsundervisningen, given i kär- och längre fram kom att stå Johan Olof flarn, ty visheten är hennes syster och lek och visande hän mot honom, som är nära. Det var nu han lärde känna den brödrakärleken dess barn.” vännen och som också möter i naturen dåvarande kyrkoherden i Jakobs och Jo- och en moders kärlek, blev för många hannes församlingar, Magnus Lehnberg Den andra dikten benämns ”Nöjets för- något av en uppenbarelse. och hans fascinerande predikokonst. Jo- svar”, en fri översättning av Voltaires han Olof besjöng Lehnberg i en minnes- kända ”Sur la Nature du Plaisir”. Man Gustaf IV Adolfs trontillträde 1800 dikt 1809: kan utgå ifrån att Lindblom som inga- Med Gustav IV Adolfs trontillträde år lunda var okänslig för uppmärksamheter, 1800 anslogs en ny ton. Både den unge ”Du himmelens profet! Mitt hjärtas offer med tillfredsställelse tog emot hyllning- kungen som valt valspråket ”Gud och tag för varje gång du väckt min ande till en. I princip frångick Johan Olof aldrig folket”, och några av hans närmsta rådgi- besinning, där plikten tydd av dig, blev denna i sin dikt uttryckta uppfattning. vare företrädde en gammeldags konser- levernets behag, försakelsen triumf och Johan Olof vände sig mot falsk asketism vativ kristendom. Nya signaler hissades vanskligheten vinning.” och en fanatism, som målar mig en Gud och redan 1799 ålades rikets biskopar att med straffets höjda lans. Gud är i ställer predika Guds rena ord och undvika ”ny- Linköpingsbladet ”den evigt Milde”, och ’det är med nöj- heter” och ”världslig moral”. Just 1805 Johan Olof lyssnade, såg och lärde. Jo- ets makt han rör människohjärtat’. Till utfärdades ett kungligt brev varigenom han Olof strödde dikter omkring sig och Guds gåvor hör både ’födans njutning’ biskoparna till tecken på sin värdighet år 1805 utgjorde i viss mening en kulmen och ’gudars fröjd i famnen av en maka’. och plikten att förkunna Frälsarens för- i hans produktivitet. Han fick avsättning Men Johan Olof reserverade sig dock: soningslära tilldelade de kors, de sedan för ett flertal dikter i Linköpings Bla- burit. Den liturgiska nyheten är bakgrun- det en tidning som tidigare inte beaktat ’Men aldrig yrkar jag att lämna fria töm- den till Johan Olofs slutord i psalmen förbudet att publicera utländska nyheter men åt vilda, yrande och djurliga begär’. ”vid en biskops inställande i ämbetet” och som nu med sådant beaktande hade Johan Olof tycks emellertid längre fram (från 1937 ’biskopsvigning’). utrymme för nya skribenter. John Olof ha velat stå för denna dikt och han tog Give han, vars kors du bar, dig en krona ryckte in som fournissör (leverantör) av inte med densamma i sina ”Vitterhets- evigt klar, när din kamp du kämpat har. litterära bidrag. Livet ut var Johan Olof försök” 1821. Redan 1823 skrev han generös när människor i olika situatio- ”Höst ur graven”: ’Skön förföriskt skön En av dem som först anslog de nya to- ner vädjade om hans poetiska medver- på stranden vinkar nöjets ros – men han- nerna var konungens religionslärare, kan vid det ena eller det andra tillfället. den såras av dess tagg.’ Johan Gustaf Flodin, biskop i Västerås Detta medförde självfallet att kvaliteten från 1800. Johan Olofs minnesdikt vid på dessa alster blev ganska växlande. I väckelse- och helgelsepsalmen Vaka, Flodins död 1808 är väl allmängods men Av Johan Olofs alla dikter publicerade själ, och bed (Sv Ps 566 och 1819 års ett par rader antyder att han förstått den i Linköpings Bladet bör i vart fall två psalmbok nr 210) heter det med samma avlidenes innersta intentioner: nämnas. Den första dikten benämns ”Till bild: ’Nöjet är en ros. Som med fagert ”Ho skall en tvingad hjord till friska käl- Jacob Axel Lindblom, Sveriges ärkebis- sken dig dårar.’ lor leda, och Herrens nådegåva med var- kop”. Odet till biskopen i Linköping som samt nit bereda?” nu stod i begrepp att flytta till Uppsala Mellan Voltaires och Wallins länder fyllde ett helt nummer av tidningen. Som fanns en skild konfessionell problematik Vägen till de friska källorna – präst- motto hade Johan Olof satt latinskt ord som präglade Johan Olofs framställning. ämbetet av Francis Bacon: Medan Voltaire vände sig mot Calvin och Även om Johan Olof rörde sig i en tan- ’Ytligt smakad, leder filosofien bort från hans förkunnelse av den vredgade guden, kevärd som var delvis avlägsen från de Gud, djupare tillägnad, leder den till- slog Johan Olof fast: ”Av stoftets svaga traditionella trosföreställningarna ställde baka till Gud.” barn begärens död att yrka är stoiskt han sig ständig frågan: Vilken är vägen övermod, är påviskt oförstånd”. Höjd- till de friska källorna? I behov av fasthet Helt i överensstämmelse med Lindbloms punkten i Johan Olofs produktion detta och något att bygga sitt liv på sökte sig egen neologiska hävdade Johan Olof att märkliga år 1805 är utan tvekan hans hans tankar som redan framhållits i sam- filosofien och religionen, ”visheten och här onämnda och delvis citerade lärodikt band med Uppfostraren, ofta till hembyg- himlaläran”, från början var syskon av ’Uppfostraren’ med vilken han vann den och familjen i Stora Tuna vilket alltid

31 Posttidning från Svenska Kyrkans Lekmannaförbund ISSN 0283-4219 Returadress: Allan Forsberg Kimröksgatan 5, 296 35 ÅHUS B

var en fast punkt i hans tillvaro. Under Det är självklart att Johan Olofs tankar sta betyg avlagt prästexamen på tisdagen 1806, tre år efter hans promovering till redan tidigt gått mot den prästeliga ba- prästvigdes han på onsdagen den 18 juni filosofie magister i Uppsala, prästvig- nan, som denna tid var den närmast till av biskop Flodin i Västerås domkyrka. des han. Han kallades att tjänstgöra som hands liggande möjligheten för en fattig Därmed hade han tagit det för hela hans huspredikant av överstekammarjunkaren yngling att vinna ett levebröd. I sitt långt följande liv avgörande steget. För många friherre C. Hamilton på Boo i vars hus senare skrivna Herdabrev skriver han att samtida akademiker var prästvigningen i han redan var lärare. Han erhöll samma han ”från späda år av barnaböjelse och sak föga mer än en passagetill en anstän- år 1806 den efter Michael Choraeus le- föräldrahopp”, bestämts för prästämbe- dig utkomst t.ex. ett prebendepastorat. diga teologie adjunkturen vid Karlbergs tet. Det fanns nu i upplysningens tid ris- För Johan Olof gällde: krigsakademi och befordrades 1809 till ker med att slå in på prästbanan, utsatthet slottspastor vid Karlberg, teologie lektor för gäck sedan Kellgrens dagar. ”Med järnvilja har han tagit på järno- vid krigsakademin samt till kyrkoherde i ket – och vuxit i inre kraft, vunnit i inre Solna. Han blev teologie doktor samma Voltaires Tartuffe var väl bekant både samling därunder. Någon nessusdräkt år och utnämndes 1812 till kyrkoherde i som pjäs och karakteristik. En karaktär blev inte prästskruden för denne till mo- Adolf Fredriks församling i Stockholm. av prästerskapet var en inskränkt man ralist och staffängsel (sedväktare) födde med lättja och fetma, men det fanns ock- dalkarl. Svart klädde honom.” Under 1806 upphörde Johan Olofs med- så mycket som verkade i positiv riktning arbetarskap i Linköpings Bladet lika kanske inte minst bilden av olika kyrkans Detta hade Liedgren expressivt uttryckt. oförmedlat som det börjat. Under vå- män som Johan Olof hade mött och lärt Från Västerås gick färden hem till det ef- ren detta år kom ett 118-sidigt häfte ut sig beundra. Johan Olof kände det talan- terlängtade Stora Tuna. Där fick föräld- (Översättningar från latinska skalder). de ordets makt, lika väl som det skrivnas, rar och syskon lyssna till den ny vigde Det var tydligen framgångarna i svenska och det fascinerade honom. prästen vid högmässan den 6 juli – san- akademin, som entusiasmerat honom till nolikt ett stort ögonblick inte minst för detta steg. Det har med rätta påpekats att Våren 1806 skriver han till bäste vännen Johan Olofs mor. Familjen var dock inte det fanns en psalmton i en del av sam- från åren i Falun: fulltalig. En bror, fänrik Carl Widich, lingen. Även andra dikter som Johan ”Jag mår ej riktigt bra ty jag går och var med sitt regemente kommenderad Olof skrev vid denna tid visar vokabulärt gruvar mig för min prästeliga bestäm- till Pommern. För Johan Olof gällde det mot en blivande psalmsångare. Jfr t.ex. melse. Vore jag beroende av mig själv, nu att dra till huvudstaden för att bevaka med den av Leopold kritiserade skriften bleve jag säkert något annat, varmed sina intressen. Hans personlige och lit- och psalmen ”Till en vän vid dess fäst- min hälsa och humör mera instämde. teräre vän, Michael Chraeus, hade avlidit mös död” (1806) Efter påsk lär offerkåpan komma, då jag den 3 juni, och Johan Olof lämnade kort skall svepas i kåpan.” efter sin prästvigning in en ansökan om ”O, var man! Och rusta dig till striden att få bli hans efterträdare, vilket redan mot förtvivlans furie i ditt bröst.” med Johan Olofs tal om sin hälsa var inte nå- tidigare föresvävat honom. Efter yttran- verser som ”Vaka själ och bed och till got svepskäl. Han kände svaghetstecken de av flera förespråkare och efter känne- strids dig red” (1816) (SvPs 566) eller och under hans tid som informator tala- dom om högt värderade litterära meriter ”Förtvivlan vike fjärran. Till avgrund des det då och då om sjukdomsperioder. utnämndes Johan Olof den 19 augusti bär dess stig”. I Johan Olofs nu anförda Något senare skrev han att han var myck- till teologie adjunkt vid krigsakademin. dikt skymtar två motiv som senare skulle et sjuklig och att han hade gått hängfär- Efter de för hans kommande livsgär- återkomma i Johan Olofs poesi – döds- dig hela tiden till vilket prästfunderingen ning viktiga och avgörande studieåren längtan och trevande begynnelse till so- bidragit mest. Efter många om och men hade han nu definitivt trätt i kyrkans och cial medkänsla. med allehanda turer t.ex. tankar på att bli samhällets tjänst. Där skulle han förbli hovpräst diskuterades med överhovpre- livet ut. Under den följande hösten 1806 ”Dagakarl! Du skall ej flämta i en evig dikant Lehnberg som detta år 1806 som fyllde den nyutnämnde adjunkten 27 år. middagsvrand: Snart skall vilans klocka dock nu avgick från sin tjänst och flyt- klämta vid en svalkad aftonrand – Sätt tade till Linköpings biskopsstol. Johan Anders Nordberg dig tålig då på gravstenshällen, tills hon Olof reste nu till den man som i många öppnas. Mot den sköna kvällen.” avseenden var Lehnbergs antipod. Efter Källor: att ha hållit högmässopredikan på Tredje Wikipedia: Johan Olof Wallin böndagenden 15 juni 1806 och med hög- Var är den vän?: Robrt Murray VERBUM