.A r:oo;a E e -Go)ri kh ': ~"I < o(a =r.re'l r!; WVVW.aef. se o·

Foto: Saabldigitalt

FlygvapenNyN 58 år Nordens törsta flygtidskrih: 36.000 ex. Trycks på miljövänligt papper. o Ansvarig utgivare: Ulf Sveding Chefredaktör: Jahn CharleviIIe URINNEHAL~ I redaktionen : Anders Eisen Ny flottiljchef för F 16/ Upp­ Lars Christofferson sala är sedan den 1 april 1997 Prenumeration: Lise-Lotte Mogen överste Mats Nilsson. Sid 4: De/serie 3 Ljungbergs Tryckeri AB, Klippan 1997-08-28 (970905) Ny chef för F 20/ Uppsala blir 'BIDRAG från läsekretsen välkomnas. Redaktio­ 6: Saab 60 år frå n och med den 1 oktober nen förbehåller sig rätten att redigera allt materi­ al. - Endast "Ledaren" ger uttryck för CFV 1997 överste Owe Wager­ 1B: Bevakningstjänst åsikter. För signerade artiklar svarar resp förfat­ mark (tidigare C HKV/ INFO). tare, för redigering och layout redaktionen. - För 20: Tema FMC insänt EJ beställt material ansvaras inte. * ÅTERGIVANDE av textinnehållet medges. 37: F 5, F 15, F 16M Källan önskas tydligt angiven. Överste 1 Bo Reinholdsson Adress: 1r' har från och med den 1 juni FlygvapenNytt Artiklar m m: 08-788 75 69 fått placering vid Försvars­ HKV/INFO Prenumeration: 08-7889019 högskolan (FHS). 10785 Stockholm vx: 08-788 75 00 Prenumerationspris 100 kr 1997 Vad händer; försvaret idag? Postgironummer 31 6997-6 Nr 4/97 utges i oktober Ring FÖrsva.r Direkt Kassa 103:6 Flygvapenledningen Manusstopp för nr 5/97 = 3 oktober 077-1 22 7777. (~m(;t1sko /mld max 80 örel minJ Fax-nr: 08-788 88 66

2 AygvapenNytI nr 3/91 ( , 'T•o ' Flygvapenchefen, generallöjtnant Kent Harrskog:

1997 års regleringsbrev uppdrog regeringen åt För slag i vissa avseenden. Det är min uppfattning att det på svarsmakten att överse Högkvarterets (HKV) organi­ den tid som stått till fö rfogande inte va rit möjligt att ta sation. Regeringens direktiv till uppdraget har av Ö B fram tillräckligt underlag för beslut av denna dignitet. En tolkats så, att krav ställs på en mer effektiv central led­ så omfattande organisationsförändring som Ö B föreslår, ning som bland annat speglar den integrerade Försvars­ med radikala. förändringar i styrprinciperna, är inte lämp­ makten. Utöver detta ställs krav på besparingar i stor­ lig att genomföra utan att fö rst ha genomlyst den opera­ leksordningen 100 Mkr. tiva ledningsstrukturen. En eventuell fö rändring av denna ÖB Lämnade in sin rapport till regeringen den 15 au­ skulle påverka HKV:s organisation och sätt att leda gusti. Försvarsmakten_ I korthet innebär den nya organisationen att HKV fö ­ I avvaktan på en sådan översyn fö reslår jag att en för­ reslås utformas som en stab. Staben Sk<1 II ledas av en stabs­ bättring av samordningen och ~Imverka n inom Högkvar­ chef som är chef för HKV och tillika ställfö reträdade ÖB. teret genomförs genom en mindre processförändri ng i ledningarna omfa ttas av PlANl vilken bereder Ö B av Högkvarterets arbetssätt i enlighet med ett förslag jag ti­ vägningsbeslut och inriktningar, O Pl vilken leder den digare inlämnat. operativa verksamheten, FÖ RBl vilken leder verksamhe­ ten vid fö rband och skolor, PE RS l vilken leder personai­ ••Två andra stora förändringsförslag har samtidigt in­ tjänsten samt MTRll vilken leder den årliga anskaffn ing­ lämnats till Regeringen. Dessa är skolutredningen och ny en av materiel. helikopterorganisation. Nuvarande f1yg-, arme- och marinledningar omorgani­ seras i generalins pektioner, GI, vilka sammanhå ll er ut­ Sko/utredningen föreslår mycket stora förändringar i vecklings-, vidmakthållande- och awecklingsprocesser­ Försvarsmaktens utbildningssystem. För fl ygvapnets del in­ na samt leder utvecklingen av nya system och krigsför­ nebär det att våra OHS- och KHS-skolor läggs ner. I stäl­ band. De inspekterar också uppnådda resultat. let skall denna utbildning bedrivas på tre ställen i landet HKV i övrigt organiseras som idag med MUST samt flera - Halmstad, Stockholm och ÖStersund. Väderskolan och avdelningar för stöd av olika slag. flygledarskolan flyttar till Halmstad, när l jungbyhed läggs ner. Även annan utbildningsverksamhet i Försvarsmakten •• Det. nya högkvarteret föreslås således bilda en matris­ etableras i Halmstad. organisation där kärnkompetenserna för f1yg-, arme­ Helikopterutredningen föreslår att verksamheten or­ och marinstridskrafte rna fi nns samlade i respektive in­ ganiseras i fy ra större försvarsintegrerade förbandsenhe­ spektion och som sedan i stor utsträckning avropas av de ter under ledning av en flottiljchef med stab. Huv udba­ oli~~ ledningarna i deras arbete. ser fö r förbanden bl ir Boden, Berga, Malmen och Kallinge. OB fö reslår också att ett Flygtaktiskt Kommando (HK) Flygräddningsberedskap skall alltjämt upprätthåJlas på re­ inrättas för att utöva central taktisk ledning av flygstrids­ spektive flygflottilj under flygövningstid med HKP 10 & krafterna. Detta helt i enlighet med det förslag jag tidi­ 4. Detta innebär tillfä llig basering av räddningshelikop­ gare inlämnat ti ll ÖB. HK kaderorganiseras i fred som en ter på vissa fl ottiljer, vilket kommer att kräva en del trans­ fristående enhet. Flygvapnets taktiska centrum, H C, porttlygningar. Berörda fl ottiljer är F 7 som understöds döps om till HAC och integreras i HK fö r lösande av i med helikoptrar frå n Säve, F 10 som understöds från Kal­ stort samma uppgift.er som idag. Nuvarande flygkom­ linge och F 16 som understöds från Berga. För att denna mandon (FK) bibehålls men inriktas i huvudsak mot att lösning inte skall bli alltför tungrodd förutsätter jag att f1 yg­ vidmakthålla den infrastruktur som erfordras för insatser räddningsheli koptrar baseras veckovis på respektive flot­ med flygförband. De är även fortsatt ansvariga för luft lä­ tilj och inte tvingas till kostsamma ombaseringar varje gesinformation till alla stridskrafter och som underlag för dag. alarmering. C FK är underställda MB men lyder under C HK avse­ • • Regeringen har i midsommarveckan fattat beslut om ende stöd för insatser med flygstridskrafter. FK utgör även fo rtsatt utveckling av JAS 39 Gripen samt anskaffning av reservledningsnivå för H K. - Prelimi när inriktning för lo­ ytterl igare 64 flygp lan i en tredje delserie. En vecka se­ ka lisering av HK är till F 16/Uppsala. nare tecknades kontrakt med industri n. Därmed uppfylls riksdagsbeslutet om tolv Gripen-divisioner på sikt. - (Se •• Jag har anmält min skiljaktiga mening mot Ö B:s fö r­ sid 4-5). •

F/ygvapenNyll nr 3/97 3 "iut: Ötle..~tlöjtK~t ~e..-Otcl !~t.., • Förberedelse för nästa generations IR-jakt­ robot. 4K4t'ltike.. L~ /{...i~teK~~OK • Integrering av hjälmsikte. • Utveckling av nytt navigations- och land­ ningssystem. försvarsbeslutet i december 1996 innebar att riks­ • Ny datastav. dagen beslutade att en tredje delserie JAS 39 Gri­ • Förbättringar av motor RM 12. pen skulle utvecklas och anskaffas. I juni i år verk­ Störra flerfärgsindikatorer i kabi nen ställde regeringen detta genom att besluta om an­ gör att komplex information kan pre­ senteras tydligare för piloten. Om­ skaffning av 64 flygplan - varav 14 tvåsitsiga - med väldsuppfattningen förbättras därmed. beväpning och kringutrustning. Anskaffningen görs Varnings- och motverkanssystemethjäl­ inom en kostnadsram av 27,9 miljarder kronor per piloten att upptäcka och analysera hot och hjälper honom att eliminiera (ingående i gällande JAS-ram om cirka 76 miljar­ angriparens vapenverkan genom till der). exempel fällning av facklor. För att yt­ terligare försvåra angriparens upptäckt och bekämpning, kommer radarsigna­ ripen-flygplanen i delserie 3 ras bland annat utbildning och under­ turen att minskas ytterligare. Gripen är kommer att benämnas JAS 39C håll. redan nu svår att upptäcka med radar, c!J respektive JAS 39D (tvåsitsig). Omfattande studier har föregått be­ men gjorda analyser visar att förbätt­ Leverans sker under perioden 2003­ slutet. Flera arbetsgrupper med repre­ ri ngar är värda att genomföra. 2006. Med sammanlagt tre delserier sentanter från flygvapnet, FMV, FOA och kommer därmed tolv divisioner JAS 39 industrin har tillsammans analyserat Gripen att organiseras. Totalt kommer behov och möjligheter. De cirka 50 ut­ Viktiga nyheter 204 Gripen (varav 28 tvåsitsiga) att le­ veckl i ngsförslag som arbetats fram har vereras. Delserie 1 omfattade 30 ensit­ värderats under ledning av flygvapnet siga Gripen UAS 39A) och är slutleve­ bland annat med stöd av datorsimule­ JAS 39 Gripen kommer att utrustas med rerad. Delserie 2 omfattar 110 flygplan ringar. Åtgärdspunkter berör främst föl­ en nyelektrooptisk sensorsom kan upp­ - 96 ensitsiga (39 A) och 14 tvåsitsiga jande områden: täcka och följa flygplan på stora avstånd (39B). genom att detektera den infraröda vär­ ~ Förbättrad förmåga till informationskrig­ mestrålningen som utstrålas. Till skillnad föring. från radarn är denna sensor helt passiv. ~ Förbättrad luftstridsförmåga. Det flygplan som följs märker således Versionsnyheter ~ Ökad stridsuthållighet. ~ Internationella anpassningar. ingenting, dvs blir inte förvarnade. (Se FlygvapenNytt 2/97, "IR-OTIS".) De 64 nya flygplanen i del serie 3 om­ Vissa modifieringar av radar Ps-os fattas av ett antal utvecklingsnyheter. Vi­ Informationskriget kommer att genomföras. Bland annat dare initieras ett anpassningsprogram upphör ti IIverkningen aven del kom­ som omfattar studier av nästa genera­ ponenter på grund av den snabba te k­ tions radar, utveckling av flygprestanda Med förbättrad förmåga ti II informa­ nikutvecklingen. Dessa ersätts ..nu istäl­ och framtida vapen. Beslutet innebär tionskrigföring menas att så långt som let med modernare enheter. Aven sy­ också att samtliga JAS 39 Gripen (inte möjligt säkerställa tillgång till egen re­ stemdator och databussar, de datanät i bara delserie 3) vidareutvecklas - bland levant information samtidigt som mot­ flygplanet som förmedlar information, annat genom att datorkapaciteten för­ ståndarens information minimeras eller kommer att moderniseras och ges en bättras och att presentationsutrustning i förnekas helt och hållet. Det senare kan högra kapacitet. förarkabinen utvecklas. Därmed utnytt­ uppnås genom ti II exempel störn i ng, Närstridsförmågan kommer succes­ jas flygplanens inbyggda utvecklings­ tyst eller smygande uppträdande och sivt att förbättras genom införa nde av ett potential och flexibilitet för att kunna vilseledn i ng. Förbättrad luftstridsförmå­ integrerat hjälmsikte (se FlygvapenNytt följa med i den snabba teknikutveck­ ga avser såväl verkan som överlevnad i 1/96). Förberedelser görs för att säker­ lingen. fjärrstrid och närstrid. ställa att Gripen kan beväpnas med En viktig målsättning för flygvapnet Här serveras några av de viktigaste nästa generations närstridsrobotar. Na­ med utvecklingen av delserie 3 var att åtgärderna som genomförs på samtliga vigationssystemet utvecklas genom att de tekniska förslag som togs fram skul­ flygplan: noggrannheten förbättras och samtidigt le vara kostnadseffektiva. Det skall också görs mindre beroende av yttre referens­ vara möj I igt att kontinuerl igt förbättra • Större flerfärgsindikatorer. källor. Likaså måste ett nytt landnings­ flygplanet dels genom modifieringar av • Vidareutveckling av varnings- och mot­ system utvecklas, eftersom det gamla hårdvara och datorprogram, dels genom verkanssystemet. • Minskad radarsignatur. systemet TI LS utgår. nyinstallationer. Flygplanen i de olika • Integrering aven nyeiektrooptisk sensor. Den s k datastaven, som är en bärbar del serierna skall trots detta vara så lika • Vidareutveckling av radar Ps-os. minnesenhet som piloten tar med sig varandra som möjligt. Om allt för stora • Utveckling av systemdator och databus­ ti II och från markdatorn och flygplanet, skillnader uppstår, försvåras och fördy­ sar. ges också en högre datakapacitet. Slut­

4 F1ygvapenNytl nr 3/97 I igen kommer åtgärder på motorn RM laddas i n i flygplanets dator. I Sverige då med två till tre yttre bränsletankar. Ut­ 12 att genomföras, främst för att sänka anges flyghöjd och fart i meter och ki­ över förbrukning av bränsle, konsume­ drifts- och underhållskostnader. lometer per timme, men i nästan hela ras även syrgas för andning och för fyll­ västvärlden används däremot fot och ning av G-dräkt. Före start fyller mark­ knop. Möjlighet att ändra presentation personalen på en begränsad mängd syr­ Slagst yrkan vässas av höjd och fart till fot och knop under­ gas. Men tillverkning av syrgas ombord lättar samverkan och minskar riskerna för gör att tiden i luften i detta avseende blir missförstånd, vilket ökarflygsäkerheten. obegränsad. Utöver dessa gemensamma åtgärder ut­ Det bedöms som sannolikt att inter­ Sammantaget innebär dessa utveck­ förs även sådana som är unika för Gri­ nationella insatser kan komma att om­ I i ngsåtgärder, att flygvapnet nu succes­ pen-versionerna i delserie 3: fatta patru Ileri ngar över ett om råde sivt bygger upp tolv mycket moderna di­ e Ytterligare signaturanpassning under mycket lång tid, längre tid än vad visioner, redo att lösa dagens och mor­ eTvå nya vapenbalkar för RB 99 (AMRAAM) vi är vana vid hemma. Flygplanet förses gondagens uppgifter. • under flygplanskroppen (medger ökad mängd yttre bränslelast med bibehållet antal jaktrobotar). e Utvecklad kabinutformning för den tvåsitsiga Gripens gö Gri baksits. e Ökad tillåten maximal start­ vikt bland annat genom mo­ r r ilj·· ån ig e difieringar på landningsstäl­ och len. e Ökad hållfasthetsvikt för att medge högre G-belastningar med tyngre lastade flygplan. programmet ti II att få den drift­ e Därutöver kommer Saab AB Försvarsmakten har inköpt nytt hjälpkraftsagg­ säkrare //328//. av exportskäl finansiera för­ regat ­ benämnt APU (Auxiliary Power Unit) ­ Båda versionerna av har dock beredelser för införande av till flygsystemet JAS 39 Gripen. Efter omfat­ oacceptabelt hög ljudnivå. Mil­ lufttankning. tande studier gick ordern till det amerikanska jön för klargöringspersonalen Ett framtida deltagande företaget Sundstrand. Ordersumman belöper måste förbättras. Radikal åtgärd med JAS 39 Gripen i inter­sig på 1,1 miljarder, medel som tas ur den be- blev nödvändig. Den mest kraftfulla åtgärden underlät- nationella insatser fintliga JAS-ramen. för att eliminiera den höga Ijlld- tas om vissa anpassningsåt­ gärder görs. De omfattar &I nledningen till nyinkö­ bland annat följande: pet är att den ursprung­ liga från Frankrike in­ ~ Anpassning till markanslut­ köpta APU:n inte visade sig upp­ ningar på utländska baser. fylla önskade specifikationer ­ ~ Införande av internationellt driftsäkerhet och ljudnivå. Sty­ instrumentiandningssystem rande för upphandlingen har så­ (I LS) och identifieringssys­ ledes varit kraven på hög flygsä­ tern (lFF). kerhetoch förbättrad bullermiljö. ~ Internationella kart- och ter­ rängdatabaser. ~ Presentation av fart och höjd Vad ärAPU? i knop och fot. ~ Ombordgenerering av syrgas. I Gripens hjälpkrafts- och start­ system ingår ett hjälpkraftsagg­ Foto: Torbjörn Caspersson Interna liDnaliseras regat (APU). Det är en liten jet­ motordriven luftkompressor. planen ökas tillgängligheten vä­ nivån blev beslutet att anskaffa Hjälpkraftsaggregatets uppgift är sentligt; bl a. en ny och //tyst// APU. IFMV har Om Gripen ska kunna base­ att förse flygplanet med tryckluft just tecknat avtal med företaget ras på en utländsk bas utan att för att: Sundstrand i USA om köp av ny Hölf inte måttet APU som uppfyller miljö- och svensk basutrustn ing med­ ~ Generera kraft för motorstart driftsäkerhetskrav. förs, bör markanslutningar ti" på marken och återstart av bränsle m m så långt som motorn i luften. Den APU som inledningsvis val­ möjligt anpassas till interna­ ~ Förse planets luftsystem med des till JAS 39 Gripen tillverkas "APU NY" kommer 1999 tionell standard. Av samma tryckluft när lufttillförseln från i Frankrike. Den finns i två ver­ motorn är avbruten. sioner - en kallas //090// och sit­ anledning måste flygplanet Modifieringen med den driftsäk­ ~ Vid behov producera tryckluft ter i flygplanen 1 - 40. En sena­ också kunna utnyttja inter­ rare modell//328// i syfte att öka för drivning av el- och hy­ re version som kallas //328// sit­ nationella landningshjälp­ drauikraftenheter. ter i flygplan 41 och i resten av driftsäkerheten är påbörjad. Den medel. Flygplanet måste un­ delserien. APU //090// uppfyllde //tysta// versionen av APU från der flyguppdrag utomlands e e Krigshotbilden har medfört inte specifikationen vad gällde Sundstrand kommer att ersätta kunna identifieras av med­ att våra Gripen-plan måste kun­ drifttid och driftsäkerhet, därför //328:an// med början kring 1999. verkande länders lednings­ na spridas ut på flera ställen vid utvecklades //328//. Även övriga serieflygplan av system. Därför måste en an­ våra krigsbaser. De tidigare an­ JAS 39 Gripen ska successivt för­ passad igenkänningstrans­ vända markbundna kraftaggre­ För att säkra flygtidsproduk­ ses med Sundstrands APU. Den ponder medföras. Kart- och gaten h i ndrar rörelseförmågan tionen modifieras flygplan 31 - retromodifieringen påbörjas kring 40 samt några prioriterade flyg­ 1999 och bedöms vara klar cirka terrängdatabaser för aktuella (snabbspridningen) på marken. Med inbyggda kraftaggregat i plan ingående i flygutprovnings- år2004. • flygområden måste kunna

FlygvapenNytt nr 3/91 5 Lut: ~e/ot ~eteHo" .,4M,t(J~ vw ~4t.~ 1949-1996

Det var mot en bakgrund av allt mörkare oros­ moln över Europa som Svenska Aeroplan Aktiebolaget bildades 1937. Adolf Hitlers ut­ manande och aggressiva politik påskyndade en förstärkning av det svenska försvaret. 1936 års förs varsb eslu t angav med all tydlighet en kraftig upprustning av landets försvar och här fick aen yngsta försvarsgrenen, flygvapnet, en klar prioritering. 9 en anskaffningen av flygande de faktor för uppbyggnad aven stark i n­ stod den erfarne vapentilIverkaren Bofors materiel blev ett problem. Att hemsk flygindustri. Inom den svenska och Järnvägsverkstäderna med sin aero­ köpa från utländska ti lIverkare storindustrin fanns flera företag med am­ planavdelning, som tillverkat flygplan­ ~blev allt svårare. Och den inhemska bitioner att ta upp flygplanstillverkning. huvudsakligen på licens - sedan 1930. flygindustrin varvid denna tidpunkt allt­ Bofors, Svenska Järnvägsverkstäderna, för blygsam för att klara omfattande och Götaverken, Johnssongruppen och •• På uppmaning av regeringen bil­ snabba leveranser till det expanderan­ Kockums var företag som förekom i dis­ dade Bofors i apri I 1937 ett särski It fö­ de flygvapnet. kussionerna. De tre förstnämnda visade retag för flygplanstillverkning, Svenska Statsminister Per Albin Hanssons ka­ sig i långa loppet vara de hetaste in­ Aeroplan Aktiebolaget med hemort i tegoriska uttalande "Vårt land bör så tressenterna . Trollhättan. Stiftelseurkunden är inläm­ långt som möjligt självt tillverka sina När Götaverken på grund av bristan­ nad till Kungl Maj:ts befallningshavan­ vapen" var givetvis en starkt pådrivan­ de produktionsresurser hoppade av åter­ de i Älvsborgs län den 20 april. T v: Hängning av bomb på S 17 med ski­ dor som huvudställ. F 2/ Hågernäs 1944.

Nedan: Rote 8 178 på uppdrag under beredskapstiden.

Aktiekapitalet på fyra mi Ijoner kronor kom från Bofors och dess dotterbolag flygmotortillverkaren Nohab (1,5 milj) och från AB Ars i Elektroluxkoncernen (2,5 milj). Till styrelseordförande valdes den välkände finansmannen och tillika Elektroluxchefen Axel Wenner-Gren. Till verkställande direktör utsågs inge­ njören Gunnar Dellner. Regeringens krav på flygindustrin var samarbete - i första hand på utveck­ lingssidan. Detta resulterade i att ASjA och 5MB bi Idade ett gemensamt bolag, AB Förenade Flygverkstäder (AFF) med kontor i Stockholm. AFF skulle vara län­ och hans tekniker lyckats med, insåg Claes Smith fick sedan under en tid ken mellan de två samverkande indu­ AF F-styrelsens ordförande, Torsten Not­ sköta provflygandet både i Linköping strierna, sköta utvecklingen av nya pro­ hin, att det var dags för radikala åtgär­ och Trollhättan. Den 18 maj 1940 stod dukter och fördela uppdragen mellan de der. Lösningen blev - efter hå rda för­ Saab:s första egna konstruktion - det två företagen . Som neutral styrelseord­ handlingar - att Saab i mars 1939 över­ lätta bomb- och spaningsplanet Saab förande i AFF utsågs överståthållare Tors­ tog ASjA och AFF avvecklades. Styrel­ 17 - uppställt utanför hangaren i Lin­ ten Nothin. seordförande i nya Saab blev Torsten köping klar att provflygas. Nothin och i styrelsen ingick Marcus Det blev en äventyrlig premiär. Stra x •• Sommaren 1938 stod nya verkstä ­ Wallenberg från Stockholms Enskilda efter start flög förarkabinens huv upp derfärdigbyggda i Troll hättan. Den förs­ Bank. Till verkställande direktör utsågs och började flaxa våldsamt. Smith fick ta flygplanstypen som sattes i produk­ ASj :s VD Ragnar Wahrgren. Dessutom tag i den med vänsterhanden och ge­ tion var ett licensbygge - det tyska beslutades att ledning och utvecklings­ nomförde flygningen med en hand. Vid bombplanet junkes ju86K, som i fl yg­ verksamhet skulle placeras i Linköping. landningen ville han dock ha bägge vapnet fick beteckningen B 3. Samti­ händerna tillgängliga, varför han be­ digt pågick vid ASjA i Linköping li­ stämde sig för att släppa huven på en censtillverkning av två amerikanska Upp i luften åker i närheten av Vreta Kloster. Men flygplanstyper Northrop 8A-1 (B 5) och han hukade sig inte tillräckligt utan fick North American NA-16 (SK 14). en rejäl smäll i ansiktet. Med ett sön­ Samarbetet mellan ASjA och Saab När den unge piloten Claes Smith den derskuret ögonlock, som gjorde att han kom redan från början att gnissla. Och 23 augusti 1939 steg av tåget i Troll­ u nd er en stor del av provpasset var det blev i nte bättre av att ASjA vägrade hättan var det som nyanställd provfly­ enögd, genomförde han programmet överföra utvecklingspersonal till AFF. gare på Saab. Hans första uppgift var att och landade därefter på Malmen. Saab, som anställt österrikaren Alfred provflyga förstlingsexemplaret av den I i­ Mätt med dagens mått var det primi­ Gassner som chefskonstruktör, place­ censbyggda junkers ju86K, B 3. Och tiva förhållanden som rådde vid B 17:s rade honom och hans konstruktörer på det skulle ske samma dag. Det var alla luftdop. Ingen radiokommunikation på AF F-kontoret i Stockholm. inblandade inställda på . B 3:an kom grund av byråkratiska regler från Kungl När så ASjA kunde presentera en efter mycket om och men upp i luften Telegrafstyreisen. Istället fick en j 11 mycket elegantare lösning på ett nytt framåt kvällen och då med produk­ från flygvapnet följa med och flyga pa­ spaningsplan - projekt L-lO, det som se­ tionschefen Clas Sparre som passage­ rallellt och i efterhand rapportera even­ nare blev Saab 17 - än vad Gassner rare. tuei la ti Ilbud. •• Någon mät- och provutrustning nästan komplett och i tämligen bra ski ck Totalt tillverkades 245 exemplar av existerade inte vid denna tidpunkt. Pi­ trots alla år utan tillsyn. flygplan 18 i tre versioner: BIS 18A, lotens anteckningsblock var det som f samband med Saab-dagarna i Lin­ B 18B och T 18B. B-versionen skilde sig gällde för registreri ng av observationer. köping - 6-7 september - kommer Saab från föregångaren genom betydligt star­ Det var således inga objektiva mätre­ 17 åter att vara luftvärdig. Ett av Flyg­ kare motorer. A-versionen hade Pratt & sultat som låg till grund för kommande vapenmuseums flygplan har renoverats Whitney Twin Wasp-motorer på 1065 modifieringar. Det var provflygarens och kommer då att stå för en intressant hk. B-versionens motorer var av typ subjektiva uppfattning som ingenjörer nypremiär i luften. (Se även Flygva­ Daimler-Benz DB605B på 1475 hk, vil­ och mekaniker omsatte till praktiska åt­ penNytt nr 2/97 .) ket innebar betydl igt högre fartresurser. gärder. T 18B ansågs på sin tid vara ett av de Av 322 tillverkade B 17-flygplan var snabbaste propellerdrivna tvåmotoriga det endast 55 som tillverkades i Linkö­ bombflygplanen i världen. ping. Återstående 167 exemplar svara­ Ännu ett ASjA-projekt B 18A blev efter en ganska kort tids de Trollhätte-fabriken för. Flygplan 17 tjänstgöring i flygvapnet ombyggd ti II avfördes som krigsflygplan i svenska spaningsversion med beteckning S 18A. flygvapnet 1948, men användes som Även nästa flygplanstyp från Saab, flyg­ Denna version av flygplan 18 var det målbogserare under ytterligare en 20­ plan 18, var från början ett projekt som första svenska flygplanet som utrustades årsperiod. inleddes på ASJA med Bror Bjurström­ med radar. Under senare delen av 40-talet och mer som projektledare. början av 50-talet köpte etiopiska flyg­ Efter ett flertal modifieringar av det ur­ vapnet 46 B 1 7 -flygplan som flögs ope­ sprungliga konceptet - önskemål från rativt ända till 1960. För ett par år sedan flygvapnet - premärflög B 18A-versio­ Okonventionell skapelse hittades två Saab 17 - ti Ilsammans med nen den 19 juni 1942. Och åter var det några Safir-flygplan - på en etiopisk Claes Smith som satt i förarstolen. Jung­ J 21 avslutade propellerepoken för mi­ flygbas aven förmögen flygentusiast fruflygningen blev helt problemfri och litära flygplan vid Saab. Med motor och från Sydafrika. Efter förhandlingar med Smith betecknade 18-prototypen som i propeller placerade bakom föraren och etiopiska regeringen fick han tillstånd att det närmaste fullgången. stjärtpartiet uppburet av två bommar köpa dessa flygplan och föra dem till - Allting fungerade - och fungerade var detta ett synneri igen okonventio­ Sydafrika. Ett av B 17-flygplanen var bra, framhöll han efter premiären. nellt flygplan . Det var dessutom ett av de första flygplanen i världen som var utrustat med katapultstol. Projektledaren, frid Wänström - se­ T v: Vintrig B 18A; 1 februari 1945.

Nedan: Vid F 4:s flygdagar 1946 på Frös­ ön såg publiken dåtidens neutralitets­ vakter, bl a J21 och B 17.

Folo: Carl-Ake Bergman

nare forskn ingschef på Saab - fick re­ Wänström lyckades så småningom problemfri, var förhållandet med flyg­ gistrera en rad frågetecken från bestäl­ övertyga Flygförvaltningen om 21 :ans plan 21 det motsatta. Kylning av motorn 'Iaren, Flygförvaltningen. Det gick till fördelar. I slutet av samma år gavs klar­ vid markkörning var till att börja med och med så långt att Flygförvaltningen tecken ti II projektet. ett problem. Medan teknikerna arbeta­ avbröt projektarbetet 1941. Men Frid Om jungfruflygningen med B 18 var de med att klara ut detta ordnades en provisorisk lösning med en höfläkt an­ skaffad från en närbelägen lantbrukare. J21 (i folkmun ibland kallad Tvestjärten) ur F 9/Säve. • • Claes Smith satt vid spaken även vid denna premiärflygning. Han fick uppleva dramatik vid både start och landning. 21 :an accelererade bra vid starten. Men när han nådde den beräk­ nade lättningspunkten var flygplanet fortfarande kvar på marken. Han drog

Nedan: Den 10 mars 1947 provflögs J21 R (Sveriges första rea-/jetflygplan) vid Saab/Linköpfng. Provflygare var den dynamiske Åke Sunden. Den l september 1948 provflögs J 29 Tunnan första gången. Här startbild tagen från Saabs kontrolltorn vid en senare provflygning. Britten Robert A. R. Moore satt vid spaken. .

hårt i spaken. Men inget hände. Farten version. På så vis kommer publiken på jaktflygplan. Under 29:ans glansperiod ökade och flygplanet närmade sig ba­ Saab-dagarna den 6-7 september att få växte svenska flygvapnet ti II det fjärde nans slut. Ett trästaket revs ner. På andra se en 21 R på den statiska utställ n ingen. i världen storleksmässigt. sidan detta studsade flygplanet lätt mot Under 29-epoken investerades stort en dikesren. Det var vad som behövdes. i utbyggnad och modernisering av 21 :an kom upp i luften och steg snabbt Västeuropas Saab:s produktionsresurser. Inför serie­ med den stora överskottsfarten . modernaste jaktflygplan tillverkningen byggdes det under Bengt Landningen på Malmen blev inled­ Wassgrens ledning upp en rationell och ningsvis en riktigt fin "smygare" . Men effektiv produktionsapparat. 29:an är när Claes Smith började bromsa hände När den brittiske provflygaren RobertA den flygplanstyp som tillverkats i störst ingenting. Flygplanet närmade sig med RMoore den 1 september 1948 för förs­ antal vid Saab - 661 exemplar i fem hög hastighet att skogsparti vid banans ta gången lyfte med prototypen till J 29 versioner. När produktionen gick på slut. Då började huvudstället att vika sig från Saab-fältet i Linköpi ng var detta en högvarv - september 1954 - tillverka­ och propellerbladen blev en effektiv av de stora milstolparna i företagets his­ des en " Flygande Tunna" per dag. Le­ broms. toria. 29:an med sin avancerade ving­ veranserna ti II flygvapnet avslutades i J 21, som sen are också blev A 21 , se­ form och "readrift" var ett stort kl iv fram­ maj 1956. rieti Ilverkades vid verkstäderna i Troll­ åt i den tekniska utvecklingen. Aven J29 är en av de "godbitar" som hättan. Totalt levererades 301 fl ygplan "Flygande Tunnan " - ett smeknamn publiken kommer att få se i luften under till flygvapnet. som projektledaren själv, Lars Brising, Saab-dagarna i september. gav flygplanet - var under ett antal år •• Konverteringen av flygplan 21 till på 50-talet Västeuropas modernaste •• 1950 - året innan serie leveranser­ "readrift", Saab 21 R, gav Saab värdefull erfarenhet inför det definitiva inträdet i jetåldern med flygplan 29. Men det var dyrköpta erfarenheter. Tre provflygplan ~ . - förlorades. Och något bra jaktplan blev l:--' - ­ aldrig 21 R. Men däremot blev det ett ut­ märkt attackflygplan. "Troi igen ett av det slagkraftigaste i Europa på sin tid", skrev generalmajoren och souschefen för Flygförvaltningen, Nils Söderberg i sina memoarer. Någon 21 R sparades aldrig till efter­ världen och de flygmuseala samlingar­ na . En grupp flygentusiaster i Linköping har emellertid nu under flera års tid ägnat sig åt alt bygga om en 21 A ti II jet-

J29 Tunnan blev det flygplan Saab tillverka­ de flest exemplar av. Här en provkarta. Saab 91 Safir (i flygvapnet:; SK 50) placerade Saab tidigt på världskartan; exporterades ti/l 21 länder.

5 50001

Sk 50

9r A orororypo

na av "Flygande Tunnan" påbörjades­ lOS-programmen genomfördes under var det VD-skifte på Saab. Ragnar Wahr­ hans VD-tid . Och innan han avgick Civilt flygprogram gren efterträddes av Tryggve Holm. 1967 fick han också vara med om Vig­ Under hans dynamiska och kraftfulla gens premiärflygning. Under Tryggve ledni ng utvecklades företaget till en stor­ Holms chefstid byggdes det stora kon­ När slutet av andra världskriget börja­ industri inom både flyg- och biIområ­ torshuset, H-huset, vid Saab i Linkö­ de skönjas stod det klart för Saab-led­ det. ping och i Trollhättan byggdes en ny ningen att de militära beställningarna in­ 29-, 32- samt huvuddelen av 3S- och och modern bilfabrik. te skulle räcka till för att sysselsätta per­

f,fIirli_:,Hiiflen än Idag. finns ; tjänst iII&.: ,1!r..,,~'lillt.men Johan B/J, dvs andra dMIIonen vid F 10, Ange/ho/m. Framgångsrika 50-, 60- och 70-ta/s produkter. - Fr v: Saabs flygplan 105, 35 Draken, 32 Lansen & 37 Viggen. Här i pi/formation vid F 10:s flygdag den l september 1985.

Foto: Björn f/gstrand

sonaten på utveck[ingssidan. Under namnet Saab 90 Scandia. Projekt[eda­ merika blev försä[jningsresu[tatet klent 1944 fattades best ut om ett civi [t pro­ re blev Tord Lidmalm. Den 16 novem­ - endast 18 flygplan. ABA tecknade ett duktprogram - ett trafikf[ygp[an, ett rese­ ber 1946 utfördes den första provf[yg­ kontrakt på tio flygplan. Men så små­ och skolflygplan och en småbil. ningen med C[aes Smith och Olle Ha­ ningom hamnade alla 18 flygplanen i Efter inledande kontakter med AB Ae­ germark i cockpit. Brasi [ien hos f[ygbolaget VASP. rotransport (ABA) bestämde man sig för Då flygvapnet i skuggan av det kalla att inrikta passagerarf[ygp[anet mot k[as­ Trots omfattande demonstrationsre­ kriget krävde att kapaciteten vid Saabs sen 25-30 passagerare. F[ygp[anet gavs sor i Europa, Afrika, USA och Latina­ verkstäder skulle helt utnyttjas för pro­ Svensk högteknologi i världsklass: Trafikflygplanet Saab 2000 & flerrollsflygplanet JAS 39 Gripen. duktionen av J 29 flyttades färdigstäl­ 1944-45. Projektledare var den legen­ Safiren kom huvudsakligen att använ­ landet av de sista sex Scandia-flygpla­ dariske flygplanskonstruktören A J An­ das som skolflygplan vid både militära nen till Fokkers verkstäder i Holland. dersson, som återvänt ti II Sverige efter och civila flygskolor. Totalt levererades en flerårig sejour som chefskonstruktör 323 Saab Safir, som sålts till kunder i 21 hos den tyska flygplanstillverkaren länder. Safiren bidrog till att tidigt pla­ Framgångsrik Safir Slicker. cera Saab-namnet på flygets världskar­ Safiren fick ett långt liv på Saab. Pre­ ta. miärflygningen ägde rum den 20 no­ Även Saab Safi r ti Ilverkades i bety­ Prototyparbetet på rese- och skolflyg­ vember 1945. Och de sista Safir-flyg­ dande omfattning i Holland. Och orsa­ planet Saab 91 Safir påbörjades vintern planen levererades till Etiopien 1966. ken var även denna gång kapacitets­ brist vid linköpingsanläggningarna.lnte Sedan tre provbi lar ti lIverkats i Linkö­ detta år. Roboten tillverkades sedan i en mindre än 120 Safir-flygplan tillverka­ ping flyttades bilprojektet till Trollhättan. mindre seire för att användas som mål­ des hos De Schelde-verken i Dordrecht Där byggdes efter några år - 1959 - en robot. Efter ett längre uppehåll återkom under åren 1951-55. Häri ingick flyg­ helt ny och modern bilfabrik, som sedan Saab i mitten av 60-talet som en ut­ vapnets 74 Saab 91 B (SK 50). Den näst vid åtskilliga tillfällen byggts ut. vecklande robottillverkare och har där­ största Safir-kunden blevetiopiska flyg­ Bilverksamheten drivs idag inom fö­ efter varit leverantör av flera olika ro­ vapnet, 47 exemplar. Bland övriga flyg­ retaget Saab Automobile, vars ägare är botprogram ti II både flygvapnet och ma­ vapenkunder som köpte Safir kan näm­ General Motors och investmentbolaget rinen. nas Norge, Finland och Österrike. Investor - 50 procent vardera. • • Efter 29-epoken har Saab levere­ rat en rad välkända militära flygplans­ Flygtekniker Första robotskottet typer ti II flygvapnet: Lansen, Draken, konstruerade bilen SK 60 (Saab 105) och Viggen - samtli­ ga fortfarande i aktiv tjänst och välkän­ 1947 blev ett händelserikt år på Saab. da för FlygvapenNytts läsekrets. Och Den tredje civila efterkrigsprodukten, Tidigare har nämnts att Saab-bilen in­ sedan drygt ett år tillbaka pågår leve­ bilen, premiärvisades vid en pressvis­ troducerades detta år, som även inne­ ranser av JAS 39 Gripen, som kommer ning i Linköping lOjuni 1947. Och att höll en premiärflygning. Saab 21 R flög att bli 2000-talets flygplan i Försvars­ det var en bi I som utvecklats av flyg­ för första gången med Ake Sunden som makten. tekniker gick inte att ta miste på. Hu­ förare. Självklart skall här även nämnas att vudansvariga för bilprojektet under in­ En mindre känd händelse är att förs­ flygvapnet inköpt sex Saab 340B, som ledningsåren var flygteknikern Gunnar ta lyckade robotskottet - med en av ombyggs för radarspaning och benämns Ljungström och designern Sixten Sason. Saab utvecklad robot, RB 310 - sköts S 1OOB Argus. •

Från trafikflygplanet Saab 340 har Saab utvecklat plattformen till att bli ett radar­ spaningsflygplan 340 AEW med Ericssons Erieye-radar på ryggåsen. - Försvarsmakten har köpt sex sådana - benämas S 1008 Argus. Fyra levereras nu i höst. Foto: Åke Anderson Bengt R Olow stiger ner; J 35A Draken; 25/10 -55.

Lätta bomb- och spaningsflyg­ Förare: Claes Smith. Jakt-, spanings-, attack- och Passagerarflygplanet Saab 340. planet Saab 17. Antal tillverkade: 301 i två ver­ skolflygplanet Saab 35 Dra­ Premiärflygning 25 januari Premiärflygning 18 maj 1940. sioner. ken. 1983. Förare: Per Pellebergs Förare: Claes Smith. och Erik Sjöberg. Jakt- och attackflygplanet Premiärflygning 25 oktober Antal tillverkade: 322 i fyra Saab 21 R. 1955. Förare: Bengt R Olow. Antal tillverkade: När detta versioner. Premiärflygning 10 mars Antal tillverkade: 612 i sju ver­ skrivs har mer än 400 flygplan Bomb- och spaningsflygpla­ 1947. Förare: Åke Sunden. sioner för flygvapnet och fem levererats i två versioner. net Saab 18. Antal tillverkade: 64. exportversioner för Danmark, Finland och Österrike. Enhetsflygplanet JAS 39 Gri­ Premiärflygning 19 juni 1942. Skol- och reseflygplanet Saab pen (jakt, attack och spaning). Förare: Claes Smith. 91 Safir. Skol-, lätta attack- och spa­ Premiärflygning, provflygplan Antal ti Ilverkade: 245 i tre ver­ Premiärflygning 20 november ningsflygplanet Saab 105. 39-1, 9 december 1988. Fö­ sioner. 1945. Förare: Olle Hager­ Premiärflygning 1 juli 1963. rare: Stig Holmström. Prov­ Jakt- och attackflygplanet mark. Förare: Karl-Erik Fernberg. flygplan 39-2, 4 maj 1990. Fö­ Saab 21. Antal tillverkade: 323 i fyra Antal tillverkade: 190 i tre ver­ rare: Arne Lindholm. Premiärflygning 30 juli 1943. sioner för flygvapnet och en Totalt har 204 JAS 39 Gripen exportversion för Österrike. beställts för Försvarsmaktens Passagerarflygplanet räkning. Saab 90 Scandia. Attack-, jakt-, spanings- och Delseriel om 30 flygplan slut­ Prem iärflygni ng 16 skolflygplanet Saab 37 Viggen. levererades 1996. november 1 946. Föra­ Premi ärflygning 8 februari re: Claes Smith och 1967. Förare: Erik Dahlström. Passagerarflygplanet Saab Olle Hagermark. Antal tillverkade: 329 i fyra 2000. Antal tillverkade: 18. versioner. Premiärflygning 26 mars1992. Förare: Erik Sjöberg och Len­ Jakt-, attack- och Skolflygplanet Saab MFI­ nart Nordh. span ingsflygplanet 15/17 Safari/Supporter. Antal tillverkade: N.är detta Saab 29 "Flygande Premiärflygning 11 juni 1969. skrivs har mer än 40 exemplar Tunnan". Förare : Ove Dahlen. levererats. Premiärflygning 1 sep­ Antal tillverkade: Cirka 300 i tember 1948. Förare: Robert A R Moore. Antal tillverkade: 661 i sex versioner. Den största flygplansserien i Saab:s historia. Attack-, spanings- och jaktflygplanet Saab 32 Lansen. Premiärflygning 3 no­ vember 1952. Förare: Bengt R Olow. Antal tillverkade: 456 i tre versioner.

Stig Holmström vid JAS 39 Gripen; 9/12 -88. Erik Sjöberg & Lennart Nordh ; Saab 2000i 26/3 -92. 60-årsjubilerande Saab är idag en 340 levererats till kunder i fem industrigrupp med bred verksamhet världsdelar och flygplanstypen är inom en rad högteknologiska områ­ marknadsledare i sitt segment. SAS den: militärt och civilt flyg, robot­ beställde under förra året fyra ex­ vapen och försvarselektronik, mili­ emplar av det större passagerar­ tär utbildningsmateriel samt pro­ flygplanet Saab 2000. I början av dukter från ett flertal nischer på tek­ året överlämnade Saabs VD, Bengt nikens framkant, t ex rymd, radar­ Halse, det första SAS-flygplanet till baserade nivåmätningssystem och flygbolagets VD, Jan Stenberg. Från automatiska vägtulIar. den japanska kustbevakningen fick Delserie 1 i Gripen-programmet Saab i början av året en uppmärk­ - 30 flygplan - slutlevererades till sammad beställning på två Saab Försvarsmakten före årsskiftet 96/97 2000 i specialutförande. och leveranserna (110) i delserie 2 Inom Combitech-gruppen befäs­ har kommit en bit på väg. Antalet ter Saab Ericsson Space sin ställning flygplan ingående i del serie 3 har som en ledande leverantör av rymd­ fixerats till 64. Dessutom har det för­ datorer till det europeiska Arianne­ sta tvåsitsiga Gripen-flygplanet, 39B, programmet. Saab Marine Electro­ levererats till flygvapnet och kommer IR-OTlS, optroniskt målinmätnings­ nics är sedan lång tid tillbaka världs­ att tas i tjänst våren 1998. Samar­ system, för kommande Gripen-ver­ ledande leverantör av radarbasera­ betet med British Areospace (BAe) sion. de nivåmätsystem för tankfartyg och om gemensamma exportansträng­ På den civila flygplanssidan har för tankar hos olje- och processin­ ningar för Gripen har utvecklats på vid det här laget mer än 400 Saab dustrin. Och Combitech Traffic Sy­ ett mycket positivt sätt. stems har nyligen tagit hem en pre­ Inom försvarsområdet är vidare stigefylld order på vägtullsystem till Saab Dynamics inne i ett par om­ Melbourne i Australien. fattande internationella samar­ Saab Training Systems har beten: 1) I ett europeiskt kon­ sedan flera år tillbaka etablerat sortium med BAe för utveck­ en marknadsledande ställning ling av radarjaktroboten Me­ som leverantör av avancera­ teor och 2) i ytterligare ett de system för militär utbild­ europeiskt samarbete kring ning. Företaget är världsle­ utveckling av IR-jaktrobo­ dande inom området laser­ ten IRIS-T. Dessutom har baserade simuleringssys­ Försvarets Materielverk be­ tem. • ställt utvecklingsprov med Gert Peterson Vid varje flygflottilj finns någon form av bevakning och insatstjänst, som består ill säkerhetsavdelning­ aven chef, yrkesofficerare och ett vari­ Kl 18:15 går larmet på ett en vid F 7 kommer ammu nitionsförråd. Poli sen lar­ \tden 11 december en erande antal värnpliktiga. Dessa styrkor mas och lovar att komma till rapport från SÄPO. I denna står tjänstgör dygnet runt årets alla dagar. brytpunkten inom 30 minuter. att ett flertal mobiliseringsförråd Det är beckmörkt och det snöar i södra och västra Sverige har Uppdraget som chef för en sådan styr­ ymnigt. Därför gå r det mycket va rit utsatta för professionella an­ ka kräver kunskaper, som i vissa fall inte långsamt när gruppen gör sin grepp. De har brutits upp och är traditionellt militära. fram ryckning. På vissa ställen seda n lämnats utan att något till­ har dessutom lysväven försvun­ gripits. Säkerhetsansvariga i nit, vilket gör att företaget blir kommando syd beord ra r skärpt än svå rare. Chefen har problem kontroll inom varje försvarsom­ -!11J: LöjtkAAt 'lo",A~ =Fili"~~Ok, =F 7­ att hålla huvudet kallt hos sina råde (Fo ). Speciell tillsyn av mo­ ~oti~u.~"ektö.. 1UAt~ jllJit, ~öte&o"4 värnpliktiga. Cirka 100 meter biliseringsförråd utfärdas. Kon­ från förrådet ge r hunden Ijud­ troller skall göras minst två gång­ =Foto: -!1""e 1okAAke~~ok markering, detta samtidigt som er per dygn. Chefen fö r F 7:s sä­ en av de värnp liktiga observe­ kerhetsavdelning ger order till rar ljus vid förrådet. När in­ beredskapsplutonen att vi dta åt­ chefen få r order att åka ut ti II och att han dessutom har satschefen och en av de värn­ gärder med tanke på hotbilden. banända 29 för att kontrollera diplomatisk immunitet. Man­ pliktiga kommer inom synhåll För insatssty rkan blir det ge­ mannen och fordonet. När han nens och fordonets identitet för förrådet, ser de att två per­ nast ökad aktivitet. Chefen om­ tillsammans med sin grupp fastställs och kontrolleras och soner håller på att bryta upp en besörjer så att han tillsammans kom mer fram ser de mannen därefter avvisas han . dörr med hjälp avelaggrega t med de värnpliktiga kontrolle­ stå och fotografera ut emot och vinkelslip. När slipen tyst­ rar insatsplaner och framryck­ flygfältet - trots fotograferings­ •• Tisdagen den 12 decem­ nar anropar i nsatsc hefen män­ n i ngsväga r ti II respektive objekt. förbudet. Chefen tar med sig ber kl 15:00 inkommer ett tel e­ nen som genast avbryter verk­ Gruppen övar dessa under såväl två värnpliktiga ur bilen efter fonsamtal frå n en man som sam heten och flyr i en bil. Styr­ mörker som ljus. det att de värnpl iktiga lämnat passerat förbi ett mobiliserings­ kan har nu avvärjt det pågående kvar sina automatkarbiner hos förråd och där iakttagit två angreppet och säk rat brotts­ •• Måndagen den 11 decem­ föraren. Han går sak ta fram män med vapen . In satsstyrkan platsen. Man måste nu invänta ber klockan 20:03 får bevak­ emot mannen och söker tal­ tar på sig skyddsvästar och tar pol isen för avrapporteri ng och ningschefen ett telefonsamtal samband. Mannen ser ut som sig ut till förrådet via förutbe­ överlämning. från fru Andersson i Tun. Hon om han inte förstår tilltalet och stämda framryckningsvägar. När Kl 22:45 kommer en upp­ berättar att hon har observerat chefen gå r över till att tilltala männen kontrolleras visar det rörd värn pliktig från kasern 8 en bil och en " mystisk" man honom på engelska. Det fram­ sig, att de engagerats av poli­ springande till vak ten . Han på gam la Lidköpingsväge n i kommer att mannen kommer sen för att söka efter en trafi k­ berättar att det är ett " hel vetes anslutning till flygfältet. Insats - ifrån en utländsk beskickning skadad älg. liv" i kasernkorridoren på and-

Hl FlygvapenNyll nr 3/97 ra våning. Folk slåss och är fulla . resursförstärkning från Göte­ Insatschefen fattar beslutet att borg. Lidköpingspolisen och in­ lämna vapen i vakten. Han ger satsstyrkan samverkar på "bryt­ gruppen order om att inte agera punkten", där yttre befälet från annat än på order eller vid per­ Lidköping utsetts som Polisin­ sonangrepp från någon. Lugnet satschef (PiC). På grund av att på västgötaslätten har sedan polisen bara har tre man på lagt sig kl 23:15. plats, måste man samverka med F 7:s insatsstyrka. PiC skickar •• På morgonen den 13 de­ iväg tre dubbelpatruller. Var och cember, när dagens insatschef en består aven pol is och en börjar sitt arbetspass, kommer värnpl i ktig. De värnpl i ktiga en ny und/säk-rapport från che­ känner till framryckningsvägar­ fen för beredskapsplutonen. na. Patrullernas uppgift blir att När han läst den vet han att en dolt bevaka förrådet och rap­ känd organisation som varit in­ portera om rörelser och even­ blandad i brottslig verksamhet tuell verksamhet. Under bevak­ Samverkan i stridspar ur polispiketen och militär insatsstyrka_ varit på besök i Lidköping och ningen ser de att det är minst två där lämnat efter sig fotografier gärningsmän. Dessa befinner på mobiliseringsförråd. Efter det sig invid och inne i förrådet. Det obligatoriska luciafirandet i verkar också som att de har klart hangar 86 får han sedan order för sig att de är bevakade. Men om att genomföra en vapenes­ de gör inte några ansatser till kort från F 7 till Karlsborg. Han att fly. ägnar sedan delar av dagen för Kl 10:20 anländer en piket­ att planera den viktiga eskor­ styrka och tre förhandlare från ten . Göteborg till brytpunkten. Strax Kl 20:00 anmäler den värn­ innan har två hundförare från pliktiga vaktsoldaten att ett 30­ Skövde anlänt. Kl 10:45 hörs tal personer har börjat sätta skottlossning från förrådet och upp plakat, banderoller och på basradion hörs en okänd röst tända marschaller utanför vak­ som kommenderar samtliga mi­ ten. Insatschefen åker tillsam­ litärer att försvinna och att man mans med sin styrka till vakten vill tala med polisen. Härfår po­ för att kontrollera verksamhe­ I isen en ingång ti II att börja för­ Framrykning mot vapenförråd. Förberedelse för inbrytning. ten. När de kommer dit märker handla med gärningsmännen han snabbt att det är fråga om via basradio. Förhandlingen en helt fredlig demonstration. pågår under större delen av Demonstranterna har emeller­ dagen och vid 17-tiden börjar tid satt sig på marken och ked­ gärningsmännen bli desperata jat fast sig i varandra, så in­ och vill komma från platsen. De och utpasseri ng ti II flotti Ijen är säger att de kommer att ta med omöjlig. Han börjar med att en ur gisslan och försvinna i sin kalla på polis och fortsätter egen bil och lämna av gisslan sedan med att försöka tala de­ när de märker att de i nte är för­ monstranterna till rätta och om följda. Piketstyrkan har under möjligt få dem att frivilligt flyt­ dagen förberett sig för att göra ta på sig, vilket de inte gör. en inbrytning genom att bl a När pol isen kommer tar po­ träna i ett liknande förråd. I isinsatschefen över ansvaret Kl 17:35 får PiC klartecken och tar den militära styrkan till för inbrytning och meddelar hjälp. Han beslutar att demon­ detta till piketbefälhavaren. stranterna skall avvisas. Detta Denne tar med sig sin grupp Polischefens ordergivning till de militära och polisära insatsstyrkorna_ kan ske genom att man rekvi­ fram ti II förrådet och gör i n­ rerar en buss från flottiljens kör­ brytning kil 7:50. Inbrytningen central. lyckas. Inga personskador upp­ bilder och terrorverksamhet ge­ och riktigt sätt. Alla vet att det •• Kl 08:00, torsdagen den står. En av gärningsmännen flyr nomförs av dels Rikskriminal­ inte går att skruva i en skruv med 14 december anmäler chefen till skogs men kan gripas aven pol isen, dels Säkerhetspol isen. hjälp aven hammare. Det är pre­ för ammunitionstroppen att han kombinerad hund/piketpatrull. Lärare från polishögskolan hål­ cis samma sak med de juridiska tillsammans med några värn­ ler i juridikföreläsningar. Juridi­ verktygen. Man måste ha klart pliktiga åker ut till ett ammuni­ Det som här återgivits är ken tillämpas sedan under hela för sig att rätten att bruka våld tionsförråd för tillsyn. exempel på en tillämpnings­ utbildningen. Under de tilläm­ och vapen vid de tillfällen som Kl 08:45 kommer ett telefon­ övning i samband med ut­ pade övningarna har artikelför­ återges i texten ovan, inte sker samtal från troppens ställföre­ bildning av chefer för in­ fattarna funnits med och bistått enligt gängse militära regler utan trädande. Han berättar att am­ satsstyrkor vid flottiljer el­ med råd och dåd inom den enligt IKFN, skyddslagen, brotts­ munitionstroppen har överfal­ ler motsvarande inom förs­ praktiska tilllämpningen av de balken och rättegångsbalkens lits vid förrådet. Skottlossning varsmakten (Kurs 2340, nyförvärvade juridiska kunska­ bestämmelser. En förutsättn i ng har ägt rum. De som gjort över­ BBS/RÄ F 14 Halmstad) perna. Hundtjänst ingår. Delta­ för att flottiljerna ska kunna hålla fallet har tagit chefen och två garna får här klart för sig hur stor en hög standard på dess områ­ värnpliktiga som gisslan. Förö­ •• Efter genomgången kurs nytta man kan ha av hunden den är att det krävs utbildning av varna har trol igen förskansat sig 2340 har kursdeltagaren tillgo­ genom dess högst speciella personalen och samverkan med inne i förrådet. Chefen för in­ dogjort sig kunskaper och ska egenskaper. bl a lokala polismyndigheter. satsstyrkan samlar sin styrka för kunna leda och utbilda värn­ En stor del av utbildningen går Det är först när man har nått den information om läget. Pol isen i pliktiga i de situationer som åter­ ut på att lära sig att använda lag­ nivån på verksamheten som man Lidköping har larmats och har i givits. Kursen består av föreläs­ stiftning, vapen, hundar och har möjlighet att möta dagens sin tur informerat Länspolis­ ningar, aplex och praktiska öv­ andra hjälpmedel som sina verk­ brottslighet. - Kraven har ökat. I mästaren i Skövde, som begärt ningar. Föreläsningar om hot- tyg på ett juridiskt försvarbart takt med brottsligheten. •

FlygvapenNyll nr 3/97 19 ~. r ~ ~ . rsvarets {]OV~[@@ctJ0C50W8~

o FMe lIall~ pao "yga foto: Gösta Bolander Pia Ericson j'eter Lorentz Johnsson Feter Liander Ric;kard Nilsson lir koll Sid 22-5& de personalens statuS

21 MIFS:Ö • • n I

Man - maskin och Ilygsäkel'heten. - Den tek­ niska utvecklingen av moderna flrgplan har gjort relationen mellan människa och Iygsäkerheten på­ maskin alltmer komplicerad och kraven respektive område. Del 2 B verkas av många fak­ omfattar Instruktörsutbild­ torer. Den ställer stora såväl fysiskt som psykiskt är mycket stora. ning för olika områden in­ krav~ på samtliga inblanda­ För att klara påfrestningarna och mini­ gående i MIFS:O. de. I det förebyggande flyg­ mera riskerna krävs kunskap och erfa­ Utbildningsplanerna i del säkerhetsarbetet krävs kun­ 2A är uppbyggda för re­ skap om faktorer som kan renhet. Flygsäkerhetsarbetet kan delas spektive ämnesområden och hota flygsäkerheten. I det upp i två huvuddelar: förebyggande och täcker sam tlig flygande per­ skadelindrande flygsäker­ sonal från GFU:s eller hetsarbetet krävs kunskap ska delin drande. GHU :s början till flygtjäns­ och erfarenhet för att kunna tens slut. Inom några områ­ bemästra situationer som Tut: den är utbildningsplanerna kan uppstå i samband med ~ptell CJ..,.i~te,. ~pAAt1k"4, fhfC/L", uppbyggda över en tid av en nödsituation. För att ta fem år, då samtl iga övn i ng­ vara på alla de ansatser som ar för flygplanstypen bör ha fanns utspridda i ett stort antal publika­ mot flygvapnets krav för respektive ut­ genomförts. I övninsprofilerna finns an­ tioner, skrivelser, handbrev m m och inte bildningskategori. Detta innebär t ex att givet syfte, målgrupp, målsättning, om­ minst hos ett antal personer i försvaret den vidmakthållande utbildningens mål fattning, råd och anvisningar, säker­ uppstod ett behov av att samla alla dessa styrs av de krav som kriget ställer på fly­ hetsföreskrifter m m. I vissa fall anges lösa ändar till en publikation avsedd att gande personal. Publikationen består av också vem som är behörig att leda en reglera den flygsäkerhetsutbildning som två delar - en Allmän del och en Öv­ viss övning. krävs för flygande personal. ningsdel. Dessa består i si n tur av två Det krävdes en ordentl ig i nventeri ng delar; del 1 (1 A + 1 B) och del 2 (2 A + I del 28 återfinns utbildningsplaner av det material som fanns inom försva­ 2B). med övningsprofiler till instruktörskur­ ret. Resultatet av inventeringen forma­ DellA tar upp innehållet i MIFS:Ö ser för säkerhetsmaterieltjänst, överlev­ des till ett beslut att Flygvapnets Befäls­ samt målsättning och riktlinjer för re­ nad, parasailing, divisionsidrottsledare, skola (FBS) skulle ta fram en publikation spektive område. De områden som om­ skidinstruktör, instruktör vid human­ för en rad områden inom flygsäkerhets­ fattas av MIFS:Ö är följande: centrifug och undertryckskammare. arbetet. Publikationen döptes till Män­ niskan i flygsystemet: Överlevnad ~ Publikationen MIFS:Ö (MIFS:Ö). Arbetet med MIFS:Ö har nu ~ Säkerhetsmaterieltjänst Hur används MIFS:Ö? kommit så långt att publikationen kan ~ Fysisk träning förväntas vara klar under 1997. ~ Flygmedicin ~ Flygpsykologi Publikationen innehåller allmän na råd ~ Flygodontologi vid utbildning av samtlig flygande per­ Innehållet i MIFS:Ö ~ Utbildningsomfång beroende på utbild­ sonal. Det är chef för flygförband som ningskategori ansvarar för att utbildni ngen anpassas ti II Skedesbunden MIFS:Ö-utbildning. ~ kraven i förbandets huvuduppgift. Vid Avsikten med MIFS:Ö är att ange ut­ genomförande av utbildning enligt I del 18 behandlas utbildning som bildningens omfattning inom respekti­ MIFS:Ö skall hänsyn tas till geografisk bedrivs som specialutbildning enligt ve område och att ge underlag för pla­ placering, sannolika operationsområde flygvapnets kurskatalog. Sådana utbild­ nering av denna utbildning. MIFS:Ö in­ samt övriga för förbandet specifika för­ ningar är: nebär allmänna råd vid utbildningen av hållanden. För flygande personal ej samtlig flygande personal. MIFS:O delar krigsplacerad i flygtjänst ska MIFS:Ö:s ~ Överlevnadsutbildning upp utbildningen i tre steg: 1) Grund­ utbildning bedrivas i den omfattning ~ Parasailing läggande utbildning som genomförs ~ G-träning i humancentrifug som aktuell flygtjänst kräver. Det är varje under GFU alternativt GHU fram till ~ Undertryckskammarträning. flygdivisions ansvar att följa upp den ut­ GTU:s slut; - 2) Påbyggnadsutbildning bildning som genomförs. för TIS behov och vidmakthållande ut­ Övningsdelen, del2, består även den Publikationen MIFS:Ö byggs upp i bildning för den fortsatta flygtjänsten. av två delar. Del 2A är uppbyggd av ut­ A-4-pärmar och flygdivisionerna ti lidelas Respektive utbildningssteg skall svara bildningsplaner och övningsprofiler för en uppsättning liksom flygcheferna. •

22 FlygvapenNytt nr 3/97 Folo: Ulf Nylöf

MIFS:Ö - organisation

FBS* *FBS =Flygvapnets befälsskola FMC/FFO

FFO/ linköping

I r------~------r------I------1------,------, I Ukam G-trän ing Överlevnads­ Säkmat- instruk­ Parasail- Div idrottsledar­ Träning! Centrifug kurs törskurs träning kurs Vågbassäng

----- = FFO-funktion

Blivande Gripen­ piloter med den nya flygstridsdräkten - som ska hjälpa krop­ pen att motstå 9G_ ~

FlygvapenNyll nr 3/97 23 ( arens "öde": r y

Vid denna institution kan ett levnadsöde avgöras. Antingen som sökande till pilotutbildning eller vid ett senare tillfälle under den aktiva flygtjänståldern. Här ransakas flygarnas "njurar och levrar" och mycket, mycket därtill. Håller krop­ pen måttet? Hur är det med hälsan, konditionen, spänsten, styrkan? En Gripen-pilot måste vara i topptrim. Personalen vid Flygmedicincentrum i Stockholm har ett mycket an­ svarsfullt arbete. iut: Öfle..~telCit"Mt 1M ~iefiaONt, 1111Cj~t/..t~ lt"fiMht...e /le ...."Lo..i.., 1111 Cj~t/..t~

=Foto: ~ete~Lo~tl10"1\~~OI\ Iygmedicinska undersöknings­ att genomföra medicinska urvalsunder­ centralen, FMU, som tidigare in­ sökningar av aspiranter till flygtjänst och gått i den dåtida flygstaben, blev periodiskt återkommande specialun­ vid~ Försvarsmaktens omorganisation dersökningar av personal i flygtjänst 1994 egen produktionsledare och di­ inom Försvarsmakten. FMC betjänar i flygfysiologiofficer, en psyko-fysiolog, rekt underställd Chefen för flygvapen­ dessa avseenden alltså även armen och fem biomedicinska analytiker, en sek­ ledningen (CFV). I samband härmed än­ marinen. reterare samt konsulter inom flygmedi­ drades namnettill Flygmedicincentrum Vid FMC granskas, bedöms och arki­ cin, cirkulationsorganens sjukdomar, (FMC) och tillfördes ett antal nya upp­ veras också de journaler överflygmedi­ neurofysiologi, ögonsjukdomar, öron­ gifter. Sålunda kom att ingå i Flygmedi­ cinska undersökningar som genomförts näsa-halssjukdomar och munhålans cincentrum vissa delar av tidigare Flyg­ ute i landet. Därutöver utförs vissa me­ sjukdomar (tandläkare). För mer utför­ medicinska institutionen i Malmslätt dicinska specialutredningar och kon­ liga blod- och urinanalyser sänds pro­ samt viss verksamhet vid humancentri­ troller vid FMC i de fall fysisk nedsätt­ ver till Centrala Automationslaboratori­ fugen vid Karolinska Institutet i Stock­ ning, sjukdom eller skada kan ha ogynn­ et, Calab. Röntgenundersökningar ut­ holm. samma effekter på vederbörandes tjänst­ förs vid sjukhuset Sophiahemmet. barhet i flygmiljön. Även flygare inom civil luftfart har FMC/Stockholm mÖjlighet att undersökas vid FMC mot Klinisk inriktning ersättning enligt fastställd taxa. Denna intäktsfinansiering skapar bättre förut­ April 1995 flyttade den del av FMC som sättningar att bibehålla FMCs höga Verksamheten är fokuserad på den en­ tidigare varit FMU till nya och ända­ kompetens och apparaturkvalitet. skilde individens fysiska och psykiska målsenliga lokaler utanför men nära Hög­ Personalen vid FMClS thlm utgörs av förutsättn i ngar att fungera opti ma I t i flyg­ kvarteret. Huvuduppgiften blev alltjämt en chef (fl yg läkare), en teknisk cheF, en miljön. Denna kliniska inriktning syftar inte enbart till att upptäcka sjukdomar och skador. Den utgör gru nd för be­ dömning av vederbörandes fysiska pre­ stationsförmåga (t ex kondition, uthå 1­ lighet, muskelstyrka och smidighet) samt synförmåga under olika förhållanden. Vid FMClSthlm finns därför en hel del apparatur utöver vanl ig medic i nsk ut­ rustning vid läkarmottagningar. Några exempel ges här:

• Minitryck-kammaren möj I iggör registre­ ring av örontrumpeternas förm åga att ut­ jämna tryckskillnader mellan ytterluften och mellanörat. En samtidig nystagmus-

Mätning av rygg- och bukmuskulaturens styrka vid olika vinkelhastigheter.

24 F/ygvapenNyll nr 3/91 registrering visar om balanspåverkan där­ lationsorganen undersöks med ekokar­ vid uppstår. Med denna utrustning får man diografi. En ekokardiograf avbildar med siffervärden på hur "god tryckutjämna re " ultraljud hjärtats arbete och dess förmak, försökspersonen är. kamrar och klaffar. Med hjälp av dopp­ lerteknik åskådliggörs också blodets ~ Elektroencefalografen (EEG) registrerar strömning i hjärta och aorta. hjärnans elektriska aktivitet och avslöjar störningar i denna. Av särskild vikt är att ~ På ett annat laboratorium finns en löp­ utesluta att epilepsi-aktivitet förekommer. matta med maxfart upp till 30 km/tim sa mt Försökspersonen stimuleras därför också mÖjlighet att få uppförslutning. Här kan med blinkande starkt ljus och hyperventi­ konditionsmätning utföras och förmågan lation, vilket kan skärpa epilepsidiagnosen. att gå och springa studeras vid skador och andra förändringar i ben och fötter.

~ På samma laboratorium finns spirometer för att studera andningsfunktionen. Här­ vid utförs också metakolintest. Genom att inandas olika spädningar av metakolin avs löjas vilka som har ökad reaktivitet från luftvägarna med risk att få astmatis­ ka besvär.

~ Även Wingatecyklar finns på detta labo­ ratorium. I ett 20 sekunder långt ma xprov I minitryckkammaren mäts öronens mäter man försökspersonens förmåga att tryckutjämningsförmåga. arbeta under anaeroba förhållanden (dvs T v: Försöksper­ kortvarigt arbete av mycket hög intensitet ~ Med tonometer mäts trycket i ögonen. Vid sonen i förgrun­ med otillräcklig blodtillförsel i de arbe­ den andas i en förhöjt tryck, s k grön starr, som länge kan gasanalysator för tande musklerna). Detta test kan närmast gå symtom löst, skadas ögats synrecepto­ bestämning av jämföras med en situation med en Gripen­ rer obotligt med synförlust som följd. Vid maximal syre­ pilot i en kurvstrid, där han under ett antal tidig upptäckt kan skador förebyggas. upptagningsför­ sekunder ska hålla gG. Friskt syresatt blod måga. tillförs inte benens muskler utan en ana­ ~ Förutom synskärpa är synfunktionen också erob förbränning sker i benens muskler. beroende av att man har ett gott kontrast­ seen de, dvs att man kan urskilja små kon­ ~ LBNP är en förkortning av "Lower Body ~ I ett " muskel-Iab" mäts den isokinetiska tra ster. Exe mpel härpå är att urskilja ett Negative Pressure" . Underkroppen sitter styrkan i armar, ben, rygg och bukmus­ flygplan mot en kontrastsvag bakgrund. i en tät låd a i vilken råder ett undertryck kulatur. Härvid beaktas även musklernas NVG (=NightVision Goggles/nattglasögonl i förhållande till omgivningens lufttryck. förmåga att arbeta snabbt, dvs fördel­ ger bilder som är ljusa men ofta kontrasts­ Utrustningen används för att mäta reakti­ ningen av snabba och långsamma mus­ vaga. Kontrastkänsligheten hos aspiranter­ vitet och mental prestationsförmåga i sam­ kel fibrer. Eftersom nackproblem är vanl igt na och vid ti IIfällen då misstanke finns om band med fysisk och emotionell stress. En förekommande mäts med isometrisk tek­ nedsatt kontrastseende prövas med olika omfördelning sker av försökspersonens nik också styrkan i halsens muskulatur vid kontrasttavlorvid FMC. Ibland kombineras blod till de nedre kroppsdelarna ungefär framåtböjning och bakåtpressning. provet med samtidig bländning t ex vid ut­ som vid G-belastning. (Effekterna är dock värdering av linsgrumlingar. inte helt jämförbara. Vid G-belastning för­ ~ Ögonens funktionsförmåga och hälsotill­ ändras ju också gasutbytet i lungorna, stånd studeras med en avancerad utrust­ ~ Utrustning finns också för utredning av tyngden på det blod som ska pumpas upp n i ng. Förutom den obi igatoriska mät­ färgsinnesdefekter. Också s k lantern-prov från hjärtat till huvudet ökar, muskelan­ ningen av synskärpan och förekomsten kan utföras. Med ögonbottenkamera foto­ spänningen tröttar etc.) Under samtidig av brytningsfel, vid vilken även en s k graferas ögonbotten, dvs näthinnan med puls-, blodtrycks- och EKG-registrering refraktometer utnyttjas, registreras också synnerv och gula fläcken samt blodkärl . genomför försökspersonen med hjälp av det perifera seendet (indirekta seendet, Förutom blodkärlsförändringar i ögonbot­ en joy-stick och dataskärm ett 18 minu­ synfälten) med hjälp aven autoperime­ ten vid högt blodtryck och diabetes stu­ ter långt provprogram. ter. Härvid avslöjas inte bara förändring­ deras synnervens tillstånd (nervsjukdomar, ar i ögonbottnar och ögats medier utan hjärntumörer, grön starr) samt förekomst av ~ På "cykellabbet", där man registrerar hjär­ även i synnerv och synbanor i hjärnan. skador av laser eller tumörer. • ~ tats elektriska aktivitet under arbete med databaserad EKG-utrustning, beräknas inte bara den fysiska konditionen med pulsräkning. En del " högpulsare" får vid beräkn i ng av syreupptag ett för lågt värde, medan personer med långsam puls i stäl­ let får för bra konditionsvärden I En gas­ analysator har nu anskaffats som ger ett korrekt värde på försökspersonens maxi­ mala syreupptagningsförmåga. Genom att jämföra med pulsberäknat värde kan man se hur mycket fel det senare är.

~ Samtliga aspiranter till flygtjänst i flyg­ vapnet samt personal i flygtjänst med vissa förändringar vid undersökning av cirku-

Mental prestation i LBNP-box + samtidig registrering av EKG, blodtryck, pulsfrekvens.

FlygvapenNytt nr 3/97 25 De nödvän iga

tb- dningen

Högprestandaflygplan av typ JAS 39 Gripen ställer högre fysiska och psykiska krav på pilo­ terna än vad tidi8are generationer av jetflyg­ plan gjort. Detta Innebär att piloterna behöver utökade kunskaper i hur den omgivande mil­ jön på olika sätt påverkar kroppen och psyket. Faktorer som sömn, vätskebflst, värmes tress, mental stress, mat, droger, infektioner, sinnes­ villor, accelerationer m m kan vara av avgö­ rande betydelse för att klara den arbetskrav­ profil som Gripen ställer. Risken för uppkomst av momentanmedvetslöshet, s k G-LDe, är mycket stor och måste till varje pris förhindras genom ökade insatser inom flygsäkerhetsar­ betet. Ett led i den satsningen är den kvalificerade flygfysiologiutbildningen av ett antal piloter som nu genomförs för andra gången.

"lut: Ilr."tell 1AA L""~m, =F1UC/~tIt.EJK 'foto: ~eu~-Lo_tl 10""~~0"

nder sommaren 1997 kommer någon vecka på de andra utbildningar­ fyra piloter att påbörja sin utbild- na; efter önskemål från den enski Ide Uning till flygfysiologiinstruktörer, och efter samordning med moderför- FFl. Föregående sommar genomförde bandet. tre piloter samma utbildning. Därmed Enligt riktlinjerna i publikationen finns det en FFI vid varje förband. Ut- MIFS:O kommer det att krävas cirka 30 bildningen sker vid Brooks AFB i San utbildningsveckor!år för att genomföra Antonio, USA under fem veckor och ovanstående kurser. Genom att det kom­ omfattar bl a fysiologi, anatomi, fysik, mer att finnas en FFI per förband får psykologi, sinnesvillor, näringslära, trä- dessa ungefär samma arbetsbelastning, ningslära, termisk stress, självinducerad dvs 4-5 veckor vardera. stress, trötthet/utmattning, "NightVision FFI ska vara aktiv på tungt flygsystem Goggles", laser, grunder vid haveriut- och ha FFSU-status. Han bör emeller­ redning samt teori och praktik vid hu- tid få viss avlastning i divisionens övri­ mancentrifug och undertryckskammare. ga rutinärenden, dock full tilldelning av Efter denna grundutbildning vidtaryt- flygtid. FFI skall verka på samtliga divi­ terligare utbildning. Den bedrivs internt sioner på förbandet för att där kunna inom specialiteterna centrifug, tryck- både utbilda och stötta flygsäkerhetsar­ kammare, säkmatutildning, parasail (= betet samt människan i flygsystemet. speciell fallskärmsträning) samt över- Det kommer dessutom att finnas en levnad. Två veckors tjänst vid centrifug FFO (flygfysiologiofficer nivå 4) vid FMC och två veckor vid undertryckskamma- i Stockholm och en vid FMC i Linköping ren är obligatoriskt. Utöver dessa vec- som samordnar all den träning och ut- kor har några dessutom ytterligare bildning som skall genomföras. •

26 F/ygvapenNyll nr 3/97 In• måste or•• agens -lot

Efter en omfattande reno­ FOA och Kl att bedriva forskning vid vering av humancentrifugen humancentrifugerna i Stockholm och Linköping. vid Karolinska Institutet (Kl) För driften av anläggningarna svarar i Stockholm startar under Försvarets Materielverk (FMV) och ut­ hösten 1997 G-träningsut­ bildar för det ändamålet operatörer. Flygvapnet ansvarar för utbildningen av bildning samt medicinsk provledarna (FFI/ FFO), biomedicinska uppföljning av våra piloter. analytikerna (BMA) och läkarna som Flygmedicincentrum (FMC) ska sköta G-träningen. har uppdraget att sköta •• Dagens högprestandaflygplan stäl­ verksamheten. ler betydligt högre fysiska och psykiska krav än tidigare generationer av strids­ Lut: flygplan. Av den ors aken är det nöd­ vändigt med ytterligare utbildning i ac­ Ilt.pte,,1~ L,",~m, :fhfC/~tlJH. Ovan: Precis som vid vanlig celerationsfysiologi samt praktisk G-trä­ flygning finns en checklista ning i humancentrifug. Teori och prak­ som måste följas. Här idigare har våra Gripen-piloter ge­ tik kommer att varvas under två utbi Id­ kontrolleras EKG-anslut­ nomgått denna typ av utbildning ningsdagar. ningarna av biomedicinsk analytiker. t i USA vid Brooks AFB i Texas, Dag 1 omfattar anatomi/fysiologi, ac­ Holloman AFB i New Mexico eller vid celerationsfysiologi samt muskelspän­ Soesterberg i Holland. G-träningsut­ ning och andningsteknik. På detta föl­ bildningen vid Kl kommer att pågå fram jer G-trän i ng i centrifugen med endast T v: Operatören + provleda­ ti II omkri ng sekelskiftet. Därefter kom­ G-dräkt och bel as tningar upp till 9 G ren gör en sista koll av mer den i huvudsak att överföras ti II den samt acceleration med 5-6 G/sekund. kabin och förare. nybyggda, högmoderna centrifugan­ Dag 2 består av teori om övertrycks­ läggningen som är under uppförande andning, tryckväst, kosUvätskebalans vid FMC i Linköping. samt betydelsen av fysisk träning. Där­ Nedan: G-träningen startar. Utöver G-träningsutbildningen och efter följer samma profiler som dag 1 Centrifuggondolen snurrar den medicinska uppföljningen kommer men då med full fl ygstridsdräkt. • ~ allt fortare. Vid 9 G är gon­ dolens fart 90,92 km/h.

Th: Centrifugproven följs noggrant från utsi­ dan. Övre raden: Provle­ dare (pi), biträdande pi + läkare. Nedre raden: Två operatörer.

FlygvapenNytt nr 3/97 27 ))[-t (' J {/tu{/en J )) ••

Flygmedicincentrum i Linköping - FMCILin ­ "'11/ '1C flin har två huvudupp­ .t / gifter. Den första är att är en utlokaliserad del av FMC i Stockholm erbjuda högklassig ut­ och är resterna av den gamla Flygmedicinska bildning~ av flygande personal i under­ tryckskammare, träningsbassäng och institutionen, som funnits i Linköping sedan humancentrifugen vid Karolinska Insti­ mitten på 50-talet. I dag består FMCIL,n av to­ tutet. Utöver utbildningen i de fasta an­ talt fyra personer - varav en är läkare, två in­ läggningarna deltar FMC/lin i plane­ ring och genomförande av Kurs 208S: struktörer (flygande personal) och en assistent Säkerhetsma terieli nstru ktörsku rs. på deltid. FMC/lin:s andra huvuduppgift är att

, , " \ d n • s

Framtiden är redan här! För­ svarade Gripens med avseende på G-be­ forskning och en som i princip är en svarets nya flerrollsflygplan lastning. Avsikten med att renovera den komplett Gripen-cockpit med instru­ befintliga humancentrifugen på Kl är att ment, systemhandkontroll och styrspak. JAS 39 Gripen ställer myck­ den med sina begränsade prestanda ska I denna konfiguration på gondolen visas et stora krav på piloten. fungera som träningsanläggning fram med hjälp av tre bildskärmar en om- Detta kräver goda kunska­ till dess att DFS står klar för användning under hösten 1999 och att driftsperso­ per och träning för att pilo­ nai och instruktörer ska få tillfälle att ten inte ska bli den som i samla kunskaper och erfarenhet av G­ Principskåss av den dynamiska flyg­ för tidigt skede sätter pre­ träning. Efter att flygvapnets behov av simulatorn. Hela anläggningen står standagränsen för flygpla­ KI :s humancentrifug upphört, kommer på ett kraftigt betongfundament (1). centrifugen att användas för forskning På detta vi/ar den 80 ton tunga mo­ net. enbart i Kl:s och FOA:s regi . torn (2). På motorn sitter armen (3) lagrad och i änden på den gon­ För tillverkning av DFS har beställ­ dolen (4) som inrymmer ning lagts hos Wyle laboratories, El Se­ en simulerad Gri­ et som skiljer Gripen från tidigare gundo, CA, USA. Den anläggning som pen-kabin. , flygplan är inte enbart att planet beställts består i princip aven gigantisk kan flyga med hög G-belastning, elektrisk motor, vikt cirka 80 to n, ti II vi 1­ a ken det är fäst en tio meter lång ving­ 9G under lång tid, utan att Gripen kan uppnå den höga belastningen extremt liknande arm i vars ända en sfär, gon­ snabbt. Med en accelerationstillväxt på dolen, är upphängd i ett system av kar­ 6 G/sekund måste piloten vidta motåt­ danringar. Genom denna konstruktion gärder innan svängen eller upptagning­ kan gon dolen vridas för att piloten ska en börjar för att hinna med att bygga upp uppleva accelerationens riktning som ett G-skydd i den egna kroppen, vi Iket korrekt, vilket minskar risken för sin­ sedan ska samverka med det skydd som nesvi Ilor hos den som åker i gondolen. flygstridsdräkt och övertrycksandning Sinnesvillor orsakar lätt åksjuka. Det är som funktion av G-belastningen ger. För vi ktigt att få bort så mycket som möj I igt att lyckas med detta konststycke krävs av dessa symtom, då träningsgraden för­ det goda kunskaper i fysiologi och en re­ modligen är omvänt proportionell mot alistisk träning. graden av åksjuka. Efter ett omfattande förberedelsear­ bete beslutade flygvapnet att ge För­ svarets Materielverk i uppdrag att rusta Gripen-kopia upp humancentrifugen vid Karolinska Institutet (Kl) i Stockholm. Samtidigt be­ slöts att köpa in en Dynamisk Flygsi­ Gondolen kommer att ha två inred­ mulator (DFS) med prestanda som mot­ ningsmoduler - en som är avsedd för

28 FlygvapenNyll nr 3/91 ket ljus ut efter några tunga år då flyg­ medicinen ansågs vara döende. Ny tek­ nik har väckt den döende flygmedici­ nen till liv med nya krav på kunskap och träning. Ett sådant nytt krav uppstår med JAS 39 Gripen där avancerad träning bygga upp kunskaper dels för att bibe­ flesta extrema. Med FMC/Lin:s nuva­ krävs för hanteringen av snabb G-tillväxt hålla en hög utbildningsstandard, dels rande besättning finns mycket god kom­ ti II höga G-laster. för att utveckla utbildningarna vidare petens inom många områden, t ex all­ Ti II komsten av den dynamiska flyg­ och för att ha en hög beredskap för att män flygmedicin, höghöjdsfysiologi, ac­ simulatorn (DFS) i Linköping kommer ta fram nya utbildningar när kraven celerationsfysiologi, dykerimedicin, att bli den största utmaningen hittills ställs. I huvuduppgiften ingår också att överlevnad i extrema miljöer, säker­ för svensk flygmedicin. I den kommer kunna vara sakkunnig inom ämnesom­ hetsmaterieitjänst, fa Ilskärmshoppn i ng träning att bedrivas som är avgörande rådet flygmedicin. mm. FMC/Lin deltar också i FMV:Prov för om Gripen ska bli ett verkligt hög­ Den flygmedicinska disciplinen är FCs provningar, där den breda kom­ prestandaflygplan - det vill säga pilo­ stor och omfattar hela människan och petensen ofta utnyttj as . ten bl ir gränssättande för flygplanets op­ hennes arbete i många olika miljöer, de Framtiden för FMC/Lin ser idag myc­ timala prestanda. •

\ \ . \ r .. \ or•• ripen­ • ten världsbild för den som tränar. I denna Under träning kan DFS styras med innan de godkänns för träning med fly­ finns, förutom terrängen, all informa­ hjälp av i förväg inprogrammerade trä­ gande personal. tion från siktlinjesindikatorn inlagd. An­ ningsprofiler, där den som tränar åker läggningens datorsystem medger att mål med i DFS. Eller också styr den som trä­ Trän i ngen leds aven flygfysiologiof­ visas i omvärldsbilden. nar i DFS hela förloppet med hjälp av ficer (HO) som till sin hjälp har en flyg­ systemhandkontrollen (=gasspaken) och fysiologiinstruktör (HI). Det medicins­ styrspaken, vilket ger en mycket flyg­ ka ansvaret tas under träningen av läkare liknande simulering med prestanda som som genomgått speciell utbildning för att i avgörande delar är identiska med Gri­ kunna tjänstgöra vid den dynamiska pens. flygsimulatorn, DFS. FMV:ProvFC kom­ Byggarbete på DFS har börjat hos mer att svara för driften av anläggning­ Wyle i USA. I Sverige har arbetet med en. Utbildning av flygande personal för att färdigställa byggnaderna för anlägg­ Gripen kommer att prioriteras i inled­ ningen också startat. Den runda bygg­ ningsskedet. Senare kommer flygande nad som ska härbärgera DFS tillsam­ personal på övriga aktuella flygplansty­ mans med utbildningslokaler och övri­ per att utbi Idas. ga lokaler för FMC och FMV får en to­ talyta på cirka 3000 m2 . För dem som •• Ett stort arbete har lagts ned på att övar byggs det i princip upp en divi­ utveckla G-träningsprofiler väl anpas­ sionslokal med ordersal, omklädnings­ sade till Gripen-piloternas behov. En rad rum osv. Allt för att träningssituationen besök har gjorts vid institutioner i USA ska vara så lik verkligheten som möjligt och Nederländerna, där G-träning ge­ och därmed förmedla den rätta "divi­ nomförs med ett stort antal pi loter varje sionsatmosfären" . år. Erfarenheterna från dessa resor har varit ovärderliga och gjort att det varit enklare att konstruera ett G-tränings­ Upplärda av USAF program med lagom mängd teori och träning.

Träning i DFS kommer att genomföras i När DFS står färdig hösten 1999 har FMCs regi med specialutbildade in­ Sverige fått en nationalresurs som kom­ struktörer ur flygvapnet tillsammans med mer att ha många intressenter inom och medicinsk personal ur FMC. Instruktö­ utom landet. DFS kommer att ha helt rerna, som samtl iga är flygande perso­ unika prestanda och ger möj I ighet ti II en nal med erfarenhet från tunga flygsy­ mycket god simulering av flygning vid stem, har genomgått sex veckors flygfy­ höga G-laster samtidigt som den är en siologiutbi Idning vid School of Aviation unik plattform för forskning och prov­ Medicine, Brooks AFB i Texas, USA, ning. • ~

FlygvapenNytt nr 3/91 29 • c I Flygmedicincentrums (FMC) utpost i Linkö­ medvetslöshet och slutligen död, Under rutinprovet övervakas delta­ ping är placerad hos Försvarets Materielverk garna med hjälp av fingeroximetri, vil­ ProvFCFL, där FL står för FIY[Jfysiologiska La­ ket är ett oblodigt sätt att mäta syrgas­ I mättnaden i blodet. Med hjälp av denna boratoriet. Linköping bedriver FMC utbild­ mätutrustning, som sätts på ringfingret, ning i undertryckskammare och i träningsbas­ kan syrebristen drivas långt men under säng, som båda tillhandahålls av FM V:ProvFCFL. helt kontrollerade former. Deltagarnas resultat från fingeroximetrin visas sedan Flygvapnets Befälsskola (FBS) ansvarar för att vid genomgången, De redovisas i form det finns instruktörer för träningen. av utskrivna kurvor för jämförelse med prestationerna på räkneuppgiften och !eJtt: Il~pte" C4"i~te" ~pMtft.e"tf, fhiC/Lu. med instruktörens och de egna obser­ vationerna under träningen. =Foto: pit. f.~ie**OM

arför "åker" man i undertrycks­ i en väl simulerad miljö, Övertrycksandning kammare? kan man undra, - Bak­ Rutinprovet omfattar flera moment Vgrunden ti II att vi i Sverige ge­ med syrebristdemonstrationen som den nomför regelbundna rutinprov är att viktigaste, Träningen innehåller följan­ Flygplan är utrustade med tryckkabin man tidigt i flygningens historia upp­ de moment: för att eliminiera en rad problem som täckte människans bristande förmåga kan uppstå vid flygning på hög höjd. att vistas på hög höjd, Den första varel­ • Genomgång av höghöjdsflygfysiologi. Syrgassystemet ger ett med höjden ökan­ se som omkommit av syrebrist (hypoxi) • Insittning i kammaren och anslutning till de tillskott av oxygen i andningsgasen tycks vara en tupp som sändes upp i en syrgassystem, telefoni och mätutrustning. från cirka 40 procent vid marken till varmluftballong. När flygplanen med • Stigning till B 000 m följt av syrebristde­100 procent på 6000-7000 m, som är monstration med räkneuppgih (1000-7). allt starkare motorer nådde högre höj­ fullt tillräckligt med fungerande tryck­ • Åtgärder vid befarad syrebrist. der, insåg man att syrebrist var ett all­ kabin, Skulle kabintrycket falla på högs­ • Efter återhämtning stigning till 9 000 m varligt problem för besättningarna, för demonstration av övertrycksandning ta höjd, t ex på grund aven huvspräng­ För att förhindra syrebrist infördes syr­ vid 30 mmHg (4 kPa). ning, kommer 100 procent oxygen inte gassystem som skulle ge en tillräcklig • Återgång till marknivån. att vara tillräckligt för att undvika en mängd syre för att flyga på hög höjd • Avgenomgång. snabbt insättande syrebrist. under längre tid. Syrgassystemens till­ I syrgassystemet finns en tryckavkän­ förlitlighet var inte överdrivet hög och nande funktion som ger ett högre tryck haverier inträffade, vilka hade sin grund Syrebrist hos andningsgasen samtidigt som g­ i att flygplanets besättning inte i tid upp­ dräkten övergår från att vara ett skydd täckt syrebristen, För att råda bot på mot hög belastning till att vara tryck­ detta i nfördes trä n i ng i undertrycks­ Syrebrist påverkar tidigt hjärnans funk­ dräkt. Att andas mot ett högt övertryck kammare, där man under kontrollerade tioner och då framförallt de högre funk­ 50 mmHg (6.6 kPa) i en stressad situa­ former visade symtomen på syrebrist. ­ tionerna - beslutsfattande, sammansat­ tion kräver träning för att undvika hy­ Kontrollerad kunskap " the hard way" . ta bedömningar och liknande funktio­ perventilation, Under rutinprovet görs ner - vilket leder till att den som drab­ övertrycksandningen på höjd 9000 bas av syrebrist har svårt att i nse vad som meter och vid 30 mmHg (4 kPa) och Rutinprov händer. De fortsatta symtomen omfattar under några minuters tid, en rad sym­ tom som för­ Enligt gällande bestämmelser skall pi­ sämrat seen­ loter som flyger flygplan 60, 32 , 35 , 37 de, försäm­ och 39 genomföra rutinprov dels före rat närmin­ första flygning över 8000 m och därpå ne, koordi­ vart femte år vid varje fem- respektive nationssvå­ tioåriga födelsedag, Avsi kten med ru­ righeter, tinprovet är att flygande personal ska få darrningar, uppleva symtomen på syrebrist. I en verklig situation ska man kunna jämfö­ ra si na upplevelser från ruti nprovet med I ett stormigt verkl igheten och förhoppn i ngsvis upp­ hav är det täcka syrebristen i så god tid att åtgär­ rasande der kan vidtas innan läget blir akut. Sym­ svårt att ta sig upp i en tomen på syrebrist måste upplevas per­ livbåt. Måste sonligt. Ingen beskrivning, hur målan­ tränas. Då de den än är, kan ersätta en bra träning och då.

30 FlygvapenNytl nr 3/97 Överleva i havet

Vid FMV:ProvFCFL disponerar FMClLin en träningsbassäng cirka 4 m bred och 5 m lång med ett vattendjup på 3,6 m. I bass ängen finns vågmaskin, vindfläkt med vatteninsprutning för simulering av regn och reglerbar belysning. Bas­ sängen har en anläggning för tempere­ ring av vattnet mellan någon plusgrad upp till +31 °(. Vågmaskinen ger cirka 0,7 meter höga vågor, vindfläkten upp till 14 m/s. Vid fullt pådrag i bassängen bl ir mi Ijön minst sagt jobbig och myck­ Ovan: FFO (flygfysiologiofficeren) har både visuell och radiokontakt med de inne i tryck­ et verklighetstrogen bortsett från att vatt­ kammaren. Operatören (t v) reglerar "vistelsehöjderna". ~ net håller +30°(. Flygande personal, som genomför undertryckskammarprov typ II, erbjuds övning i träningsbassängen. Övningen byggs upp av ett antal del moment där övningsdeltagarna får prova flygvästens egenskaper i vågor, vind, regn och mör­ ker innan de får öva äntring av livbåt under samma förhållanden . Livbåtsöv­ ningen avslutas med att övningsdelta­ garna med stängt kapell får slå runt med livbåten, för att de ska förstå att allt är möjligt och att det alltid finns en väg ut till räddningen. I övningen ingår också ett moment som rör uppträdandet i he­ likopter som nödlandat på vattnet. Övningen varar 30-40 minuter och antalet deltagare är normalt 4-5. Öv­ ningen ger ett mycket gott utbyte genom att momenten kan upprepas många flera gånger än vad som är möjligt utomhus, då havet och våra sjöar sällan blir var­ mare än +20°. Den som fryser övar inte Övningen i träningsbassängen är jobbig, ja krävande. Vågorna blir nästan meterhöga och det - hon eller han bara överlever. • blåser 14 m/s.

FlygvapenNyll nr 3/91 31 Den som är fö e d oe ova••

'lut: ~pteK ~e,.-.,4"Ke IaiKfJ~t";;~, =F UJ Före och under andra världskriget reagerade Både Storbritannien, Frankrike och USA hade startat sådan utbildning under många länders militäransvariga på att deras pi­ andra världsk riget. Samtidigt började loter som blev nedskjutna men överlevde över­ man att utforma piloternas dräktutrust­ raskande fort omkom på marken. Trots att män­ ning så att den skulle fungera skyddan­ de även på marken och i havet. niskan rent fysiologiskt klarar sig tre dagar utan Id ag har alla försvarsmakter större vätska och tre veckor utan mat, omkom de be­ kunskap om hur människan reagerar i en nödsituation. Man bedömer att un­ tydligt fortare. En del tillsynes helt oförklarligt. gefär 70 procent av de pi loter som ham­ nar i en nödsituation inte vet hur de ska et som tycktes hända var, att pi­ område. Militärledningen förstod inte agera . De handlar antingen helt irratio­ loterna satte sig ner och i stort sett varför de betedde sig på detta sätt. Men nellt eller blir rädda och vill fly från si­ ba ra dog. Andra sköt sig själva man i nsåg att man måste börja utbi Ida tuationen genom att planlöst rusa där­ anär de landat i ett av lägset och isolerat sina piloter för sådan a stressituationer. ifrån. Det är handlingar som oftast för­ värrar situationen. Det finns också de som bl i r helt apatiska och bara sätter sig ner och ger upp. Ungefär 15 procent gör så. Återstående 15 procent har förmå­ gan att handla rationellt och därmed stora förutsättningar att klara en nödsi­ tuation.

Övning räddar liv

Efter utbildning blir dock förutsättning­ arna helt annorlunda. Med självupp­ levd träning i en realistisk nödsituation lär man sig att känna igen situationen och hur man ska handla. Vetskapen om vad man kan och vad man klarat av under övning, gör att rädslan inte be­ höver ta överhanden. Man kan därför agera rationellt. I Sverige började försvaret med över­ levnadsutb ildning i slutet på 70-ta let och då i huvudsak bland jägarförban­ den. Sommaren 1993 genomfördes den första överlevnadskursen för flygvap­ nets piloter. Fram till dess bestod ut­ bildningen av "SäkerhetsmaterieIutbild­ ning" med inriktning på att lära sig ny tt-

Att ordna dricksvattentillgång är ett brådskande måste. Mat kan man vara utan i veckor.

32 FlygvapenNyfl nr 3/91 .....~ 12 ~L-______~"~-J~______~ Är man oskadd och har tid gäller det att snabbt få i ordning Allt vatten i naturen är inte drickbartj måste renas. en nedgrävd bivack. Överlevnadsövningar ger färdighet.

ja säkerhetsmaterielen och överleva upp cis som sommardelen - med en teori­ •• Kursen har varit väldigt uppskattad till tre dygn. del, formell praktisk utbildning och ett av de få som hittills fått möjighet att ge­ Målet med överlevnadskursen är att tillämpningsdygn. Teoridelen består i nomföra den. Tyvä rr genomfördes kur­ kunna överleva mer än tre dygn. Detta huvudsak av hur man undviker och be­ sen endast under ett och ett halvt år. ska ske med delar av el ler helt utan sä­ handlar köldskador; hur man klär sig Den har sedan dess varit inställd på kerhetsmaterielutrustning. Kursen kan och arbetar i vintermiljö. grund av besparingar. (Måste vara fel alltså ses som en fortsättning på säker­ U nder den formella praktiska utbi Id­ sätt att spara?/Red.) hetsmaterieiutbildningen. Men den är ningen tar man upp skillnader mellan mer inriktad mot uppträdande i krigs­ uppträdandet sommar/vinter, man går Genomförandet av denna kurs borde miljö. igenom och genomför: Vi nterfiske, ti 11­ vara en självklarhet, med tanke på att det Overlevnadskursen, som leds av tre lagning av skägglav; hur man bygger idag inte finns något fastställt förfaran­ piloter (vilka är utbildade överlevnads­ snöskor och vinterbivacker. de eller resurser (om man är realist) att instruktörer) ti Ilsam mans med Armens Tillämpningsdygnet är "mandoms­ hämta hem piloter som skjutit ut sig över Överlevnadsenhet (AÖE), består aven provet" för hela kursen, ofta med tem­ av fienden kontrollerat område. - Ut­ sommardel och en vinterdel (en vecka peraturer under -30' C. Utrustningen är om lands är det ett måste att ha genom­ vardera). Den riktar sig till dem som är norma I fl ygutrustn i ng utan säkerhets­ fört sådan kurs ... ! • ~ krigsplacerade på flygplan 60, 35, 37 materieIutrust- och 39. Vid F 7 på Såtenäs bedriver man ning. De enda egen utbildning för transportflygbesätt­ hjälpmedel man ningarna. har är kn iv, ju k­ ka-sticka (att gö­ ra eld med) och Kursens innehåll egenhändigtgjor­ da snöskor. Un­ der detta dygn Kursens sommardel bedrivs vid AÖE:s krävs det att man anläggningar norr om Karlsborg. Där gör som man lärt finns ett antal färdiga stationer utsprid­ sig, annars är ris­ da i terrängen, vilka underlättar och ef­ ken för köldska­ fektiviserar utbildningen. dor överhängan­ Veckan inleds med en teoridel som in­ de. nehåller överlevnadens grunder, psy­ kologiska reaktioner, hotbilder på mar­ ken m m. Man fortsätter sedan med for­ mell praktisk utbildning, momentvis. T ex: Olika sätt att rena vatten; förflytt­ ning - orientering med flyktkompass och enbart med hjälp av naturen; anti­ hundtjänst; kunna göra upp eld utan tändstickor; känna igen, hitta och till­ laga ätliga växter; bygga olika sorters bivacker; jakt (i form av fällor), fiske och ti Ilagn i ng. Varje del tagare får lära sig att slakta och tillaga höna, kanin och fisk. Efter två dagar är det dags för ett ti 11­ lämpningsdygn, där kursdeltagarna får I flyktövningarna möjlighet att tillämpa de kunskaper de tränas den flygan­ lärt sig under veckan . Sommardelen av­ de personalen i att slutas med en halvdags utbildning i fält­ genom fiendens mässig sjukvård. linjer ta sig hem till de egna styr­ Vinterdelen, som hitintills har ge­ korna. - Här ett nomförts i Jukkasjärvi, är upplagd pre- tillfångatagande.

FlygvapenNytt nr 3/97 33 En kurs som kräver

På kalfjället är snöstormen en livsfara. Det gäller all snabbt nå en dal. I skydd av växtlighet går det all slå nödläger med hjälp av fallskärmen. Hinner man inte gräva ned sig får platta marken duga.

Kurs 2085 -Instruktörskurs på säkerhetsmaterielen och dess hand­ två till fem kilo under de tre dygnen. för SäkerhetsmaterieItjäns­ havande. Skede 3 omfattar fallskärmsutbildning Kursen består av fyra delar, där skede vid Armens Fallskärmsjägarskola, där ten - tillhör FBS (Flygvap­ 1 är ett teoriskede som genomförs vid FMC/Lin:s FFI fungerar som instruktörer nets Befälsskolas) ansvars­ FMC/Lin. under Fallskärmsjägarskolans (FJS) chefs­ område. Av tradition har instruktör. Kursen gör idag tre fall­ Skede 2 handlar om överlevnad på skärmshopp med automatisk utlösning emellertid de flygfysiolo­ land med säkerhetsmateriel och ge­ och med landning på gräs. Samarbetet giinstruktörer (FFI) som ar­ nomförs i Hemavan under mars månad. med FJS, som ansvararför all m i I itärfall­ betar vid FMC/Lin planerat I denna del av kursen ingår en tillämp­ skärmshoppning inom försvaret, är och genomfört kursen un­ ningsövning om tre dygn med flygva­ mycket bra och kursdeltagarna brukar penledningens krav för säkerhetsmate­ växa en och annan tum sedan de gjort der många år. Kursen är av­ rieiutbildning som mål. Ovningsdelta­ sina hopp. sedd för att täcka försvarets garna har till uppgift att klara sig med Skede 4 slutligen handlar om över­ behov av säkerhetsmaterieI­ enbart den utrustning de skulle haft till­ levnad till sjöss med säkerhetsmateriel. instruktörer vid förbanden. gänglig efter ett nödutsprång. Under detta skede, som genomförs på Tillämpningsövningen startar högt F 17/Säljö, görs övningar till sjöss med uppe på kalfjället där ett dygn tillbring­ olika livbåtstyper avslutade med hel i­ as. Efter detta första dygn görs en för­ koptervinschning plus en rad andra öv­ ormalt finns på varje division en flyttning till fots ner i fjällbjörkskogen där ningar. Kursen omfattar i sin nuvarande säkerhetsmaterielinstruktör som de två resterande dygnen genomförs. skepnad tota It fem veckor, efter vi I ka nhar till uppgift att under divi­ Ovningen är mycket krävande och det deltagarna kan fara hem som instruktö­ sionschefen leda divisionens utbildning är normalt att övningsdeltagarna tappar rer på sina respektive förband. •

34 FlygvapenNyll nr 3/97 ån luf en ed • avet

Foto: Gösta Bolander , Övning PARASAlL (med kalott och hoppare på starterns F 17 som kursansvarig) kommando. Draglinan sträcks och hopparen far iväg upp i luf­ bedrivs som grundut­ ten till ungefär 100 m höjd, där bildning för elever på draglinan kopplas loss. Därefter GFU/GTU (= grund­ börjar själva drillen (enligt re­ spektive SFI för flygplan 60, 35, läggande flygutbild­ 37, 39) för att den övande skall ning/grundläggande lära sig rätt agerande vid såväl taktisk utbildning) samt nedfärden som vid landning i vatt­ genomförs vid en åter­ net samt att äntra livbåten och ordna till det så drägligt som möj­ kommande uppfrisk­ ligt under livbåtskapellet. ning för "äldre" piloter Momentet avslutas varierande inklusive övrig flygande med helikoptervinschning för att personal. Målet med fullborda räddningsförloppet eller utbildningen är att till­ genom upphämtning av hoppa­ ren med hjälp av gummibåt. Efter sammans med övrig minst två genomförda hopp ägnas överlevnadsutbildning resten av tiden åt att lära sig av reducera skaderiskerna sina kamraters ännu bättre hopp. vid ett nödutsprång. Start från bryggan. Piloten dras upp i luften. Utöver själva hoppningen be­ drivs en teoretisk utbildning där ör att genomföra PARASAll behövs flygningsskedel, därefter återkomma vart allt som kan tänkas beröra nödsi­ förutom motiverade och pålästa ele­ femte år. tuationen diskuteras. Det är även ett bra ver även duktiga instruktörer. In­ Bra väderförutsättningar underlättar tillfälle att under tiden på Säljö passa på ~ att komma med önskemål angående ut­ struktörernas uppgift är att genom sin genomförandet av PARASAll. En öv­ egen säkerhetsmaterielutbildning - där ningsdag innebär att en fullt flygutrus­ rustn i ngen,då dessa kan föras vidare vid fallskärmsutbildning inklusive hopp vid tad pilot instrueras aven instruktör ute avrapportering efter PARASAIL-perio­ Fallskärmsjägarskolan (FJS ) är ett krav­ på flytbryggan. När inga tveksamheter den s si ut. under övning PARASAll förmedla kun­ råder, ansluts hopparen till en 200 m Övning PARASAll kan genomföras skaper till de övande. För piloter kom­ lång draglina som bogseras aven drag­ vid F 17/Säljö tack vare en utomor­ menderade till flygtjänst är kraven att PA­ båt. Bakom hopparen I igger en PARA­ dentligt väl fungerande båttropp, som RASAIL-utbildningen ska vara genom­ SAIL/fa llskärmskalott på bryggan. Två dessutom ställer hela lägret till förfo­ förd under GFu/GTU, ev TIS (= typin­ medhjälpare är beredda att skicka iväg gande under hopperioden. • ~

Piloten dalar ned ; böljan Fallskärmen fångas in. Piloten väntar flytandes på rädd· ningshelikoptern.

FlygvapenNyl1 nr 3/97 35 Det krävs ( a hå 50 ör en elitidrott5ma

Tre gånger i veckan bör Gripen-pi/oten köra ett hårt pass i styrketränings/oka/en.

Publikationen MIFS:Ö är re­ förband med bl a uppgiften att utveck­ fysiska proven har två mycket viktiga la den fysiska träningen. Koncentrerad uppgifter: Att i tid förebygga arbetsska­ gelverket som redan från fysisk trän i ng skall genomföras med en dor och att dessutom ge en indikation början på Officershögsko­ vinter- och en sommarvecka. om piloten klara r av den arbetskravs­ lan reglerar och kontrollerar När det gäller styrketräningen kom­ profil som flygp lanet och flygtjänsten den fysiska träningen. I kurs­ mer samtl iga piloter att genomföra kurs stä ller på honom. (Trän ing som en 2716, vilken omvandlats till en ren styr­ proffsidrottsman krävs! ) planen regleras exakt vilka keträn i ngskurs. Kursen tar tre dagar och Dessutom tillkommer G-träning i ce n­ prov och krav som ska kla­ genomförs vid GTU (grundläggande tak­ trifug, prov i undertryckskammare, prov ras. Det handlar om det mi­ tisk utbildning) vid F 16/Uppsala . i vågbasäng, överlevnadsutbi Idn i ng vi n­ litära kravet som ska säker­ Samtl iga divisoner har ti Il gång ti II styr­ ter och sommar, parasail samt säker­ keträningslokal med utrustning som nu hetsmaterieiutbildning. Dessa utbild­ ställa krigsdugligheten. kompletteras med moderna och från er­ ningar sker på olika nivåer samt med gonomisk synpunkt lämplig för just den o li ka årsinterva ll beroende på vil ket ål­ trän i ng som pi loterna ska bedriva. dersstreck som pi loten passerar. ör att den fysiska träningen av bl i­ Samtliga kurser regleras i MIFS:Ö och vande piloter ska fungera bra finns •• För att följa upp pil otens värden och ska leda till att alla ga ranteras likvärdig en GlH-/ högskoleutbildad idrotts­ se om han lyckats hålla god fys isk för­ utbildning. Allt detta för att på ett säkert 6lärare med vid den gru nd läggande flyg­ måga, måste årl igen o lika fysiska prov sätt och med god marginal genomföra utbildningen (GFU ), som ger kadetter­ genomföras. "Wi ngate" är ett styrkeprov flygutbildning så att varje pilot kan krigs­ na grundern a för fortsa tt styrke- och som mäter muskelns exp losivitet och placeras och dessutom bibehålla en god konditionsträning samt övrig idrott. uthå II ighet. "Cooper-provet" är ett löp­ fysik samt ett högt stridsvärde under en Divisionerna ska II utbi Ida ski d i n­ prov som mäter konditionen. Utöver period om cirka 20 år. struktörer sam t divisionsidrottsledare, dessa prov ingår även nack-, buk-, rygg­ Att flyga Gripen är inte svårt. Att be­ vi lka sedan ska ll ansvara för den fortsatta prov. Pi loter under 40 å r gör proven vart hä rska JAS-systemet optimalt är en stor fysiska träningen. Utöver dessa tillkom­ femte år, över 40 år vart tredje, över 50 utman i ng. Hårdträn i ng ger pi loterna rätt mer en f1ygfysiologi-instruktör (FF I) per varje år. Den fysiska träningen och de grund att stå på ... nä r de flyger. •

36 FlygvapenNyll nr 3/91 För sista gången på F S, upp­ ställning på gården framför kanslihuset. Utdelning av "vingarna" till GFU 961-kullen. Sista flyg­

exame F ,'j-foto: vid F 5 Riclcard Nilsson

För tolv flygkadetter ur GFU-kul/en 691 be­ tydde torsdagen den 16 juni 1997 höjd­ punkten i deras unga liv - de fick sina "ving­ ar", dvs de utexaminerades som flygkunni­ ga officerare (men inte färdiga piloter) i flygvapnet. En glädjens stund. Denna indi­ videns milstolpe ägde rum på Krigsflygsko­ lan, F 5lLjungbyhed.

en sista vingen från F 5 tiden. Det nu existerande uttag­ bär nummer 10714 och ningssystemet och den starkt får anses vara mer än modern iserade i n lä rn i ngspeda­ 2Jguld värd - ett historiskt doku­ gogiken har radikalt förändrat ment. slutresultatet. Mycket kostnads­ Samtidigt på denna plats var effektivt. - Totalt har 5345 ka­ denna tilldragelse en kollektivt detter fått tjänstetecknet "ving­ vemodig dag. Det var ju den sista arna" - va ra v en kvinna. flygexamen vid Flygskolan, ett öde bestämt av försvarsbeslutet •• Årets examen gynnades av 1996. Utbildningen ska nu flyt­ perfekt väder till alla examinan­ ta till F 10 i Ängelholm. Därmed ders och deras anhörigskarors har en 71-årig epok gått i graven. stora uppskattning. Som oftast Uppställning - examensdags. Fr v Kadett Peter Ylisuvanto, Fl ygets vagga tynar bort. (I au­ brukligt dagen till ära övervara­ kadett Kristian Pecci & kadett Carl Nordberg. gusti kom Skolutredningen och de fl ygvapenchefen, genera l­ sopade bort resten , dvs den öv­ löjtnan t Kent Harrskog, högtid­ GFU 961 tackar alla vid F 5 för tar med till F 10 för att där fort­ riga skolverksamheten. TFHS, I igheten. Utöver examensta let denna framtidsavgörande skol­ sätta sin utbildningsverksamhet. Trafikfl ygarhögskolan, finns dock passade general Harrskog på att tid och önskar samtidigt F 10 stort Så en viss kontinuitet blir kva r­ kvar men inte med militär hu­ få sig ett SK 60-pass med kurs­ lycka till med en ny epok. De liksom flygplanen, SK 60. Men vudman.) ettan, kadett Peter Jacobsson. tolv går nu vidare i utbildnings­ de blir nu " upphottade" med nya 100 procent av årets flygele­ Men det blev inget ava ncerande kedjan till GTU, som ska ge den motorer, RM 15. Typbeteck­ ver godkändes. Det är en re­ i lufthavet, för på Peters flygpro­ grundläggande taktiska färdig­ ningen ändras dock inte - ska markabel redovisning ... vid jäm­ gram denna dag stod start- och heten. således va ra SK 60A, B, C. • förelse med resultaten bakåt i landning. Många av F S-personalen fly t- GFU961 & Red

F 5:s siste chef, överste Sven Sjöling tackar kadett Anders Björk för Flygvapenchefen (t h) Kent Harrskog: Kan vi ta ett pass avancerat? - Kurs­ fin examensflygning. ettan Peter Jacobsson: SOrtY chefen, idag ska vi traggla start- o landning ...

FlygvapenNytt nr 3/97 37 tut: 1f

•• "O ers e, mållygdi ·50 en arlanda •••

... blev de officiella slutorden den 26 juni 1997 av målflygdivisionens sist chef, major Bengt Carlsson. De riktades till den nye flottiljchefen vid F 16, över­ ste Mats Nilsson.

nledningen till den kort Av 32:orna går nu åtta över till :,.-..I!---':;f--7'y t... huggna meningen var utprovningstjänst vid FMV:PROV (också på Malmen ett s k sten­ Ovan: Chefen för F 16, överste Mats Nilsson, överräcker till L..

38 F/ygvapenNyll nr 3/91 " är e fö a ar jag Iygver • sa ~.An vid 15 pphö d"

!ut: ~~ C4~ilk =Foto: Ilat" $. ,4IH.i

Nästan i dimma dåld. Siste F 15:chefen, 1945·97 överste Christer Hjort.

ubrikens ord tillhör överste Olle Röd och Blå. I och med land­ Christer Hjort (F 15:s siste ningen har en epok gått i graven e9(chef) och de yttrades ti II - 1996 års försvarsbeslut blev militärbefälhavaren för Milo dödsstöten. Mitt, viceamiral Dick Börjesson, Hemma på F 15:s platta stod och blev den lakoniska slut­ personalen, ett hundratal, tål­ klämmen på F 15:s 52-åriga hi­ modigt uppställd och väntade storia i svenskt försvar. på slutet. Det var tyst, det var Hela avskedsceremonien blev samlat, det var förstämning. pga det dåliga vädret kraftigt för­ Även himlen grät denna dag, senad och förkortad. Det var den 30 juni 1997. först på sena eftermiddagen som Lokalpressen slöt mangrant 19 Viggen-flygplan kunde ge­ upp på F 15:s sida och gav sitt nomföra avskedsflygningen - ty­ stora TACK till hälsingebygdens värr bara över en liten del av luftförsvarare genom många hälsingelänet. För formeringen starkt försvarsvänliga och enga­ svarade Viggen-divisionerna gerade reportage. •

Här ses delar av F 15:s personal uppställd för sista gången.

FlygvapenNytt nr 3/97 39 11/ FÖRSVARSMAKTEN 11/ FLYG VAPENNYTI

$10785 STOCKHOLM RES. --­ STOPP

edningskraven i krig utgör grunden för Försvarsmaktens ledningssy­ Lstem. Det måste jämväl utvecklas så att det är anpassat till de lednings­ behov som behöver tillgodoses i fred, både kortsiktigt och långsiktigt. Den sä­ kerhetspolitiska utvecklingen och de uppgifter som gavs i det senaste för­ Omorganisation svarsbeslutet innebär förä ndrade krav på led ning i fr d. Kraven på ledning av beredskaps i nsatser och operativa/tak­ tiska Förberedelser för krig har min kat. Kravet på förmåga till anpassning har emellertid inneburit ökade planerings­ av behov såväl på operativ som taktisk niv . De ledningsbehov SOm är beting­ •• ade av försvarets ökade deltagande i in­ ternationella operationer har också ökat. Försvarsmaktens huvudprocesser ur HOGKVARTERET ett ledningsperspektiv är: • Ledningsstöd till statsmakterna, inklu­ derande Ö B:s avvägningsprocess. • Operativ ledning, dvs att nyttja fö rsva­ rets förband och förmågor i lösandet av de uppgifter som har tilldelats. • Utveckla nya krigsförband, system eller Försvarsmakten fick i det s k regleringsbrevet för 1997 förmågor. • Vidmakthålla befintliga kr igsförband. i uppdrag att överse det militära högkvarteret (HKV) • Avveckla krigsförband. för att uppnå en mer effektiv central ledning av den integrerade försvarsmakten. Av direktiven framgår att Utifrån denna syn ha r utredningen formulerat en målsättning med omor­ regeringen förväntar sig att översynen skall leda till: ganisationen . Betoningen ligger på : • En sammanhållen avvägning. • Begreppet en försvarsmakt. • Ett ändrat arbetssätt i försvarets led­ • Ett tydligare ansvar för olika ledningsroller. ningsstruktur. • En ändamålsenlig beställarkompetens. • En samordnad och kostnadseffektiv led­ ning av hela förbandsverksamheten. • Besparingar. • En samordnad och kostnadseffektiv led­ ning av materielprocessen. För att få underlag för att kunna lösa uppdraget till­• Ett effektivt nyttjande av förbanden. satte ÖB en arbetsgrupp, Ag HKY, som under våren, • Ett kostnadssnålare HK\/. bl a utifrån intervjuer och en begränsad verksam­ hetsanalys, på ett processorienterat sätt kartlagt För­ svarsmaktens huvuduppgifter och behov av ledning för Regional ledning att nå uppställda mål. Arbetsgruppen redovisar sitt ar­ bete och sina förslag till ny organisation i ett doku­Utredningen föreslår att begreppet "pro­ ment, Högkvartersutredningen. Detta utgör stommen duktionsledning" ersätts med "för­ bandsledning" och att vissa justeringar i ÖB:s svar till regeringen, som överlämnades den 15 görs i principerna för denna lednings ge­ augusti 1997. nomförande. ör takti sk ledning av fl)'g- ..

FlygvaptJnNyIt nr 3/91 A stridskrafterna i nrättas en central led­ ler för dagens avdeln ingar och sektioner ningsenhet, benämnd flygtaktiskt kom­ Högkvarteret i HKV mando, H K.l ) Nuvarande taktiska led­ ningsnivå (FK) bibehåll s. Den få r dock • • Matrisens andra si da skall säker­ reducerad numerär och uppgifter (främst Av de fem nämnda hu vudprocesserna ställa en hög produktivitet i Försvars­ vidmakthållande av infrastrukturen för representerar utv klings-, vidmakthål­ makten. D t åstadkoms genom att stridslednings-, bas- och samband ssy­ lande- och avveckl i ngs processern a order/uppdrag ut från HKV entydigt stemen). kärn kompeten sen för de olika strids­ sammanhå lls avseende ledning av för­ I krigsorganisationen ingår FTK i HKV kr fterna. Utredningen förordar att kärn ­ band, materiel och operativt genomfö­ FTK understödjer mi litärbefälhavarna kompetensen, och ansvarel för dessa tre rande (inkl internati.smella frågor) aven (MB) avseend~ insatser med fl ygstrids­ huvudproc sser, sam rna nhålls inom förbandsledn ing (FORBL), en materiel­ krafter nligt ÖB:s fördelning, varige­ områdena arme-, marin- och flygstrids­ ledning (MTRLL) och en operationsled­ nom MB har det fulla ansvar t för det krafter. ning (OPL) . Dessutom inrättas en per­ operativa utnyttjand t. Flygförbanden p g a komplexiteten i ledni ngssyste­ sonalledning (PERSl). är direkt underställda FTK. e FK är men och lednings krigföringen och den En särskilt enhet, pla neringsledning­ understäl lda MB men lyder under e frK snabbt vä ande betydelsen av dessa, fö­ en (PLAN L), skapas för att åstadkomma avseende stöd för insatser med flyg­ res lås att HKV också inrättar en mot­ en samlad avvägning och leda avväg­ stridskrafter. Den nya principen inne­ svara nde enhet som fokuserar på led­ ningsprocessen . - rganisationsöver­ bär alt MB tilldelas insatskapacitet med n i ngssystem/led n i ngskrigföri ng. synen har inte omfattat det m ilitära flygstridskrafter i stället för att ti lidelas Utredningen menar vidare, att det underrättelse- och säkerhetskontoret flygförband. lämpligaste sättet att i en minskad stabs­ (MUST), som bibehåller dagens uppgif­ Ledningsstrukturen inom Försvar­ organisation erhåll effektivitet och sam­ ter. smak n i fred och rig beskri s enl igt ordning avseen d utnyttjande av för­ bilden : sva r t5 fö rband och skolor, rn aterielbe­ HKV:s organ isation fö res lås utformas ställ n in gar, som en sta b, en ligt bilden . sy st emut­ vecklngmm, är att skapa en matrisor­ ganisation i HKV Matri­ sens ena sida represente­ rar n krigs­ C CENTRAl förba nds/ef­ C HK fe ktivi te in­ C Hkp-f1j r ik t n in g, Skolchefer medan den andra sidan rep re sente­ Inom ramen för denna ledningsstruk­ rar en verksam hets/produktivitetsinrikt­ tur genomförs förbandsledningen en­ ning. ligt: •• Det är viktigt att en befattningsha­ • Förbandens uppdragsförslag sänds, lik­va re är sammanhållande för hel hu­ som idag, till HKV via taktiska och ope­vudprocessen. När det gäller utveck­ rativa chefer, som amordnar samt kom­ling, vi dmakthållande och avveckling pletterar med förslag och tillägg. av förbnad och system bör det vara den • Uppdragen fastställs förbandsvis i HKV De främste fö reträdaren för kärnkompeten­ ges därefter direkt till förbanden samt till sen . Befattni ngen benäm ns generalin­ MB och taktiska chefer som orientering. spektör, GI, och representerar en an­ • Inom ramen för givna uppdrag samord­nan roll än dagens försvarsgr .nschef. Arbetsuppgifter i stort nar MB genomförandet av förbandsverk­ samheten inom respektive militärområ­GI får ansvar för slutproduktens (krigs­ de. Härvid utnyttjas de taktiska cheferna . förbandens) kvalitet och effektivitet (för­ • Chefer för taktiska centraJFTK kan ges måga). Inspektionern a avses innehålla • taben leds av n stabs hef ( e), som uppdrag att leda centraliserad utbildning system- och krigsförbandskompetensen, är chef för HKV och tillika ställföre­ och vissa övningar. ilket kan jämföras med dagens pro­ trädare för Ö B. gram kompetens. Denna kompetens • P ANL bereder ÖB:s avvägningsbe­ Alla förbands uppdragsförslag passe­ utgör en resurs för ett anta l projektle­ sl ut och inriktningar. ra r så ledes M S i samma form och vid dare, vil ka ges ansvar för viktigare pro­ • OPL förbereder och leder den opera­ samma tidpunkt. MB ges därigenom en jekt (som exem pel på projekt anges ut­ tiva verksa mheten, såväl nationellt reel l möjlighet ti ll samordning och kan veckling av förband med Gripen, ny som interna tionell t. säkerställa att operativa faktorer i till­ ubåt etc). Personalens kompetens kan • FÖ RBL leder verksa mheten vid för­ räcklig grad påverkar förband sverksam­ seda n avropas av projektledare (mot­ band och sko lor. heten. MB leder däremot inte den di­ svarande) i övrig ledningar och in­ • PERS L leder personaltjänsten och pla­ rekta förbandsverksamheten . spektioner i HKV Personalen i en in­ cerar officerare, nivå 1-3. Frivilligav­ sp ktion organiseras i sektioner. ek­ deln ingen ingår i PERS L. tionschefen har som huvudsa klig upp­ • MTR LL leder anskaffningen av mate­ riel samt fö ljer upp lagda bestä ll ­ 1) FTK:s uppgifter och organisation har utretts gift att säkerstä lla att fterfrågad kom­ fristAende {rAn Högk'vartersutredningen och petens finns tillgänglig. Det innebär n ningar. grundar sig på direktiv i försvarsbeslutet. hel t ann n arb tsform än den som gäl­ • GI sammanhåller utvecklings-, vid-

B FlygvapenNytt nr 3/97 makthållande- och avveckl ingspro­ ras i Upps la. Resultatet av skol utred­ hu vudkraven som regeringen lagt på cesserna samt föreslår och I der ut­ ningen kan komma att påverka slutligt översynen uppfylls. Den innebär sam­ vecklingen av nya system och krigs­ va l av grupperi ngsplats för FT K. tidigt tt radikalt nytt arbetssätt för per­ fö rband. De inspekterar resu ltatet. Uppgifterna för respektive taktiska sonalen i H KV ya ansvarsförhållan­ • MUST bibehål ler dagens uppgifter. centrum blir att på uppdrag av HKV: d n och nya arbetsm toder krävs. Initi­ • Den administrativa avdel ningen (ADM) al t kan detta medföra att ledningskapa­ lämnar administrativt stöd till HKV • L da ta ktik-, stridsteknik- och teknik­ citeten nedgår. • Inform ationsavdeln ingen (I FO) bi­ utveckl ing för krigsförband. Översynen innebär att irka 85 per­ behåller sa mm uppgifter som idag. • L da genomförande av förbands­ soner (i HKV och M ilitära Servicekon­ • Juridiska avdelningen UU R) få r en viss verksamhet som erfordrar central toret) bör lämna FM, varav cirka 50 ci­ utökning av uppgifterna i förhållande samordning. vi la. Dessutom får irka 70 personer till idag. • L da funktions-och systemstudier. flytta ut från HKV • Protokollavdelningen (PROT) ansva­ • L da försöksverksamhet. I en sepa rat utredning har stödfunk­ rar för protokollära frågor och tradi­ • I vissa fall leda verksamhet vid sko­ tionerna för H KV setts över. Den utred­ tionsfrågor. .. lor. ningen fan n att en samordning mellan • Direkt under OB finns en internrevi­ • tarbeta underlag fö r reglementen, försvarsmyndighetern a i Stockholm vad sion (R EV). publikationer och läromedel. avser stödorganisatonen kan ge bespa­ • amordna an läggningar för ledn ings­ ri ngar på cirka 100 M Kr per år. Perso­ Den totala personalstyrkan blir irka och stridsträning samtsimulatorverk­ nalreducering i HKV och minskat 10­ 575/ exklusive MUST. Det innebär en sam het. ka lbehov i Stockholm innebär n årlig minskning med cirka 155 personer jäm­ • Stödja HKV i uta rbetande av målsätt­ be pari ng på drygt 50 MKr. Det j för­ fört med dagens HKV Av dessa ingår ningar för förbanden. svarsbeslutet ansatta besparingsmålet i cirka 70 i funktioner som förutsätts flyt­ • Stödja HKV med underlag för funk­ ledningsorganisationen ka n därigenom ta ut från HKV och underställas annan tions- och förbandsutvec ling (sy­ uppnås från och med 7999. organ isationsenhet inom Försvarsmak­ stemplanering m m). ten. Detaljerna för detta avses utformas • Stödja H KV avseende fö rbandsled­ efter det att regeringen meddelat si n syn ning. på ÖB:s förslag. • Stödja på uppdrag förbands- och skol­ Tidsplan chefer i utbildningsärenden. • Utgöra kader för viss krigsorganisa­ Taktiska centra tion. Utredningen föreslår att HKV omorga­ niseras för att verka med ny ansvarsför­ I de taktiska centra återfi nns en d I av delning från den 1 juli 1998. Taktiska Som en stödr surs ti ll respektive fö r­ den personal/kompetens som resp ge­ centra samt FTK etableras för att va ra i svarsgrensanknuten inspektion inrättas neral i nspektör behöver för att ku nna sä­ full ver an från samma datum. tre taktiska entra. För armen fi nns redan kerställa materielsystemens utveckl i ng i årets regleringsbrev beslut om Armens och effektivitet. Den personalram som M öjligheten att genomföra föränd­ taktiska entrum (ATAC) som grupperas i utredningen ansätts för FTK inkl FTAC ringarna så sn art förutsätter att rege­ i Enköping och i den nya orga nisationen är ca 75 personer. I och med table­ ringen i försvarspropositionen den 19 f r vissa tillkommande uppgifter. För rande av H K inkl FTAC så avveck­ september 1997 deklarerar si n mening marinen etabl ras på motsvarande sätt las/omorganiseras nuvarande FTC. avseende ansvarsförhållanden inom FM ett MTAC med gruppering i Berga . samt strukturen för H KV/ inrättandet av För flygstridskraft rna etableras ett takti ka entra/FKT och följdverkningar FTAC. Genom inrättande av FTK (se Konsekvenser för förband o h skolor. Regeringen bör ovan) finns så naturliga kopplingar ti ll också så snart om möjligt uppdra till verksamheten vid FTAC att uredningen Försvarsmakten att samordna stödverk­ förordar att FTAC ska ll ingå i FTK. FTK Utredningen framhåller att den före­ samheten för försvarsmyndigheter i inkl FTAC föreslås preliminärtlokalise­ sl agna organisationen innebär att de fyra stockholmsområdet. •

~.------­ Helikopterutredningen

Fredagen den 15 augusti 1997 överlämnade ningstjänst inom respektive mi­ Iikopterutbildningen lokaliseras. litärområde. I norra militärom­ Förslaget om lokalisering och ÖB, general Owe Wiktorin, ett förslag till re­ rådet föreslås ordinarie basering gruppering av försvarets tunga geringen om ny organisation av Försvarsmak­ i Boden, Lul eå och Östersund. I helikoptrar innebär att bered­ tens samtliga helikopterförband. - Här en kort mellersta militärområdet på skapen för civil sjöräddning kan resume. Berga och Malmen. I södra mi­ ske i oförändrad omfattning på litärområdet på Säve och i Ron­ väst-, syd-, och ostkusten inklu­ neby. sive Gotland. Längs Norrlands­ örslaget innebär en ökad organiseras i fyra större försvars­ Iygräddningsresurser kom­ kusten kommer beredskapen att samordning och ett effekti­ gemensamma enheter under mer att under militär flygöv­ kunna förbättras. Förhandlingar Fvare utnyttjande av försva­ ledning aven flottiljchef med ningstid finnas baserade på förs med Sjöfartsverket om den rets helikoptrar över hel landet. stab på Malmen utanför linkö­ samtlig flygflottiljer. slutgiltiga omfattningen av för­ Kostnaderna fö r administration ping. Den fjä rde divi ionen kom­ svarets beredskap för civil sjö­ och ledning kan reduceras till Tre divisioner organiseras med mer att bestå av lätta och me­ räddning. • förmån för flygverksamheten. tunga helikoptrar. Dessa kan deltung- helikoptrar på Malmen, HKVIJNFO Försvarets helikoptrar öreslås även användas för civil rädd- dit även den grundläggande he-

FlygvapenNylI nr 3/97 c Skolutredningen

Utredningen om Försvarsmaktens skolverksamhet vilket då även bör inkludera den tak­ tiska ledningssystemutbildningen. överlämnade den 11 augusti sitt delbetänkande "En samordnad militär skolorganisation" till försvarsmi­ ~ Inrätta Försvarsmaktens underhålls­ nister Björn von Sydow. Delbetänkandet behandlar hu­ och basskola i Halmstad. Flygvapnets vudsakligen förslag till förändringar i den organisato­ basbefälskola, Armens underhålls­ skola, Marinens intendenturskola, riska strukturen för skol- och utbildningsverksamhe­ Marinens bassäkerhetsskola samt ten inom Försvarsmakten. Flygvpnets väderskola upphör och in­ ordnas i den föreslagna skolan. För­ slaget innebär även att arm ens mi li­ tt av utredningens mest genomgri ­ Utbildningsverksamheten vid Mili­ tärpolisutbildning för officerare samt pande förslag är att försvarsmakts­ tärhögskolorna kommer i li khet med viss utbildningsverksamhet vid För­ Egemensamma skolor inrättas för nuvara nde system med försvars­ sva rshögskol a ns ma nagementinsti tu­ delar av den officersu tbildning som be­ grensgemensamma skolor att kom­ tion överförs till U nderhålls- och bas­ drivs inom Försvarsmakten och i dag pletteras med utbildning vid specifi­ skolan. inom respekti ve försva rsgren . Föränd­ ka fack-, funktion - och/eller trupp­ Grunden för ovanstående förslag ringa rna föres lås i prin ip vara full t ge­ slagsskolor. Gru nden för den före­ har i första hand varit att utbildnings .. nomförda före den 7 januari år 2000. slagna Militärhögskolan är i princip områden som bed rivs av respektive fastställd. Den mer exakt utform­ Utredningens direktiv och samman­ försva rsgren och som är förhållande­ ningen av utbildningsverksam heten vis likartade ch begrä nsade i si n om­ sättning. - Regeringen beslutade i de­ samt den utbildningsmässiga fördel­ cember 1996 att tillkalla en särskild ut­ fattning bör samordnas i en försvar­ ningen mellan dess skolor och spe­ smaktsgemensam skola, bl a för att redare, som fick till uppgift all genom­ cifika fack-, funklion - och trupp­ föra en översyn av Försvarsmaktens skol ­ underlätta den långsiktiga kompe­ slagsskolor som berör av nuvarande tensutvecki ingen . och utbildningsverksamhet. I ett första utbildningsprogram vid officers- och delbetänkande lämnas förslag om för­ krigshögskolorna kommer att hante­ ~ Mot bakgrund av den för slagna och ändringar i den orga nisatoriska struktu­ ras inom ramen för utredningens lut­ nya verksa mhetsi nriktni ngen vid F 14 ren för sko l- och utbildningsverksam­ betänkande. heten . Till särskiId utredare utsågs lands­ i Halmstad föreslås att nuvarande be­ hövding Gunnar Björk och till utred­ Den föreslagn omläggningen till nämning ersätts med Försvarsmak­ ningssekreterar förordnades Jan-Olof försvarsmaktsgemensamma skolor tens utbildningscentrum i Halmstad. Lind . Utredningens experter har varit kommer även att generera en bety­ departementsrådet Gösta Sandgren, För­ dande besparing. Enligt preliminärt ~ Omlokalisera Flygvapnets flygledar­ svarsdepartementet, och generallöjtnant gjorda beräkningar totalt närmare 500 skola till utbildningsc ntrumet i Curt Sjöö, Försvarsmakten . miljoner kronor under den kom man­ Halmstad. Förslaget är n direkt följd de tioårsperioden. av att verksamheten vid F 5 i Ljung­ •• De förs lag ti ll förändringar som ut­ byhed enligt 1996 år försvarsbeslut redningen läm nar och som har bäring ~ Inrätta Försva rsmaktens ledningscen­ skall avvecklas. Förslaget bedöms in­ på fl ygvapnet är följande: trum i Enköping. Armens lednings­ nebära flera posi ti va konsekvenser, bl och sambandscenlrum i Enköping a de ynergieffekter som kan erhållas ~ Inrätta försvarsmaktsgemensa mma upphör och inordnas i det föreslagna genom att luftvärnskåren (Lv 6) samt skolor fö r i första hand teoretiska ut­ centrumet. Fö rs laget innebär att ut­ den föreslagna Underhålls- och bas­ bildningsmoment inom ramen för de bildning på försvarsmaktsgemensa m­ skolan finns i Halmstad. utbildningsprogram som för närva­ ma system och för de operativa led­ rande ges vid de olika officers- och ningssystemen samlas till Enkt?ping. ~ Vad gäller Försvarsmaktens tek niska krigshögskolorna. Utr dningen före­ Vid Armens tekniska skola i Oster­ utbildningar delar utred ningen För­ slår att tre sådana skolor organiseras sund samlas den mer teknikinriktade svar ma ktens uppfattning att expert­ m d lokalisering i Halmstad, Stock­ utbi ldningen. Vid flygvapnets IT-skola c ntra för olika grundläggande tekn i­ holm och Östersund samt att de be­ i Halmstad kvarstår tills vidare ut­ korn råden bör inrättas. Det är emel­ nämns Militärhögskolor. Utredni ngen bildning på de befi ntliga fasta syste­ lertid utred ningens uppfattning att på föreslår samtidigt att flygvapnets re­ men och flygvap nets taktiska system, sikt bör nuvarande struktur med för­ sp e ~'tive marinens Officershögskola svarsgrensvisa tekniska skolor ersäl­ och Krigshögskola samt armens Krigs­ På si kt anser utredningen i likhet tas m d en försvarsmaktsgemensam sko la upphör och inordnas i den fö­ med Försvarsmakten att utbi Idn ingen teknisk skola, även om detta inte in­ reslagna skolstrukturen. bör samlas till n plats ([nköping), nebär en samlokalisering av skolorna . ~------ÖB:s kommentarer förändringar av hela Försvar­ viss del av Försvarsmakten per­ annat lokaliseringsfrågor och smaktens utbildningsstruktur sonal. Vi ska nu sätta oss in i vad större organisationsförändring­ som bygger på n ökad samord­ förslaget innebär i sin helhet. ar) presenteras i regeringen pre­ ning. Försvarsmakten kommer att yttra position, som kommer den 19 - Äntligen föreligger ett förslag - En omstrukturering av skol­ sig över förslaget den 28 augus­ september. Riksdagsbeslut tas i avseende ny skolorganisation verksamheten är nödvändig mot ti (= efter denna utgåvas press­ december. Utredarens sl utbe­ inom Försvarsmakten, s· att för­ ba kgrund av de förändringar läggning). tänkande presenteras senast 2 svarsbeslut -96 kan fullföljas. som pågår i övrigt inom För­ januari 1998. • Förslaget innebär långtgående svarsmakten, trots de olägenhe­ •• De frågor som kräver riks­ ter som följer aven sådan för dagens ställningstagande (bland

D FlygvapenNytl nr 3/97