Svenska Flygvapnets Förband Och Skolor Under 1900-Talet (Pdf)
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
SVENSKA FLYGVAPNETS FÖRBAND OCH SKOLOR UNDER 1900-TALET Christian Braunstein SVENSKA FLYGVAPNETS FÖRBAND OCH SKOLOR UNDER 1900-TALET Christian Braunstein FÖRORD I samband med den minskning av det tidigare invasions- konst-ruerade och svensktillverkade. Saab har utvecklats till försvaret som skett under de senaste åren är det viktigt att ett av de främsta företagen i världen vad avser tillverkning 1900-talets försvarsmakt dokumenteras. Därför utgav Sta- av moderna strids-flygplan. tens försvarshis-toriska museer (SFHM) år 2003 ”Sveriges arméförband under 1900-talet” av Christian Braunstein. Att vårt lilla land under 1950-talet kunde bygga ut sitt flyg- Som namnet anger behandlar denna publikation enbart ar- vapen till det fjärde största i världen, säger en del om den mén och nu har turen kommit till det svenska flygvapnet. sam-stämmighet avseende försvarsviljan som efter andra världs-kriget rådde hos det svenska folket. SFHM som har ansvaret för bevarandet av de svenska mark- och luftstridskrafternas historia och verksamhet genom -Ar Ett stort antal böcker har under det senaste decenniet utgi- mémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linkö- vits om olika flygflottiljer och olika stridsflygplan. Här har ping är glada över att nu även kunna presentera ”Svenska intentionerna varit att framställa ett lättillgängligt mindre flyg-vapnets förband under 1900-talet” av samme författare. uppslagsverk om flygvapnet och dess förband och skolor. Flygvapnet är ju den yngsta försvarsgrenen men också kan- Vi är tacksamma för den hjälp som givits projektet av Svensk ske den som upplevt störst förändringar under det gångna Flyghistorisk Förening både vad avser bildmaterial och fak- seklet. Utvecklingen från ”Tummelisan” på 1920-talet till tauppgifter. Statens Försvarshistoriska Museer JAS 39 ”Gri-pen” kan mycket väl jämföras med den mång- Skrift nr 8 hundraåriga förändringen från mynningsladdade bronska- Hur angeläget arbetet än varit hade det inte varit möjligt noner till moderna artilleripjäser. att publicera denna bok utan insatser av generösa bidrags- givare. Statens försvarshistoriska museer framför därför ett En sak som ej heller bör glömmas bort är, att efter en kraftig djupt känt och varmt tack till inledande import av stridsflygplan, har under större delen av seklets andra hälft alla våra stridsflygplan varit svensk- Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur Delegationen för militärhistorisk forskning Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser Magnus Bergvalls stiftelse Kungl Patriotiska Sällskapet Omslag: B 18A Svensk Flyghistorisk Förening © Statens Försvarshistoriska museer och författaren ISBN 91-971584-8-8 Ansvarig utgivare: Christina von Arbin Bilder: Fotografier Svensk Flyghistorisk förening, Christer Lokind, Peter Liander, Lennart Berns och Armémuseum och teckningar Torstein Landström Christina von Arbin Tryckeri: Elanders Tofters AB, Östervåla 2003 Överintendent 3 INTRODUKTION INNEHÅLL Den 1 december 1911 tillfördes det svenska försvaret sitt Fallskärmen utvecklades som flygarens livräddare under 1920-ta- förs-ta flygplan vilket skänktes till marinen. Något senare tillkom let. 1926 grundades ”Caterpillarklubben” där kravet för med- Sida Sida de första arméflygplanen. Det militära flyget är alltså bara drygt lemsskap var att man räddat sig med fallskärm av fabrikatet ”Ir- 90 år gammalt och flygvapnet som egen försvarsgren fyllde 75 år v i n”. Introduktion 5 Eskadrar och kommandon 119 år 2001. Flygvapnet är alltså i historiskt perspektiv en ung för- Flygets militära uppgift var inledningsvis spaning. Under första Allmänna grunder 7 Flygeskadrar 120 svarsgren om man jämför med armén och marinen. Den har ock- världskriget hade de krigförande snart utvecklat detta an-vänd- Flygvapnets organisation och ledning 10 Första flygeskadern, E1 122 så från begynnelsen i många avseenden varit väsensskild från de ninsområde till att även omfatta bomb-, torped- och jaktflyg. Flygvapnets förband under 1900-talet 20 Andra flygeskadern, E2 123 äldre försvarsgrenarna. Att gå på fasta marken eller vara på sjön Under andra världskriget började närspaning över hav bli omo- Flygvapnets flygplan och helikoptrar 24 Tredje flygeskadern, E3 124 har människan gjort under flera tusen år men att flyga var nå- dern tack vare uppfinningen av radarn. Även torpedflyget ansågs Flygvapnets uniformer och tjänstetecken 28 Fjärde flygeskadern, E4 125 got nytt. Visserligen hade bemannade luftballonger funnits sedan mindre lämpligt på grund av stora egna förluster vid den relativt Södra flygkommandot, FKS 126 1783 men människans inflytande på denna flygning var inte stor. I princip kom man oftast upp och alltid ner men vad som hände långsamma anflygningen mot målen. Efter kriget ersattes kolv- Mellersta flygkommandot, FKM 127 däremellan bestämde vinden. Från början av 1900-talet kunde motorn med jetmotorn och bombflygplanen ersattes i Sverige Flygflottiljer 41 Norra flygkommandot, FKN 128 dock människan häva denna nackdel genom det nyuppfunna med attackflygplan. Under ett par decennier bestod sedan flyg- Västmanlands flygflottilj, F1 43 aeroplanet med en bensindriven explosionsmotor. Det fordra- vapnet av jakt, attack och spaning. Efterhand som flygplanen blev Roslagens flygflottilj, F2 47 Tillfälliga krigsflottiljer 129 des dock både äventyrslust och mod att ge sig upp i de bräckliga mer avancerade och därmed dyrare inriktades utvecklingsarbetet Östgöta flygflottilj, F3 51 Svenska frivilligkåren i Finland, F19 130 maskinerna av trä och tyg. De första piloterna blev därför folk- mot flygplan med kapacitet att göra flera saker. För ”Tunnan” och Jämtlands flygflottilj, F4 55 Förenta Nationernas flygstyrka i Kongo, F22 132 hjältar i stil med 1960-talets astronauter och kosmonauter. Namn ”Draken” som i första hand var jaktplan utvecklades även spa- Västgöta flygflottilj, F6 59 som ”flygbaronen” Carl Cederström, Olof Dahlbeck och Gösta ningsversioner och attackplanet ”Lansen” vidareutvecklades med Skaraborgs flygflottilj, F7 63 Skolor och centrum 134 von Porat var välkända för allmänheten som gick man ur huse för en allvädersjakt- och en spaningsversion. ”Viggen” togs först fram Svea flygflottilj, F8 69 Roslagens flygkår, F2 135 att få se dem flyga. Så sent som 1928 blev löjtnanten vid Tredje som attack/jakt och senare som jakt/attack. ”Gripen” är det första Stabens Flygavdelning 73 Krigsflygskolan, F5 139 flygkåren Einar Lundborg världberömd när han räddade den stridsflygplanet som innefattar alla tre komponenterna jakt, at- Göta flygflottilj, F9 75 Flygvapnets Halmstadsskolor, F14 143 italienske generalen och upptäckts-resanden Umberto Nobile då tack och spaning och därav kortbeteckningen JAS. Skånska flygflottiljen, F10 79 Flygvapnets Södertörnsskolor, F18 147 dennes luftskepp ”Italia” störtade under en nordpolsexpedition. Södermanlands flygflottilj, F11 83 Flygvapnets Uppsalaskolor, F20 149 Det svenska flygvapnets första decennium präglades av en kärv Kalmar flygflottilj, F12 87 Övriga skolor och centrum 151 Svenska Aeronautiska Sällskapet bildades redan år 1900 med ekonomi men i skuggan av andra världskriget blev utvecklingen Bråvalla flygflottilj, F13 91 dåvarande löjtnanten Karl Amundson som sekreterare. Det är mycket omfattande. Från fem flygkårer så sent som 1936 till tio Hallands flygflottilj, F14 95 Flottilj- och skolregister 157 knappast troligt att han då anade att han skulle bli Flygvapnets flygflottiljer 1940 och slutligen till arton efter andra världskriget. Hälsinge flygflottilj, F15 99 förste chef då detta sattes upp 1926. Omkring år 1960 hade Sverige världens fjärde största flygvapen. Upplands flygflottilj, F16 103 Personregister 159 Sedan steg kostnaderna och reduceringen av flottiljerna inleddes. Blekinge flygflottilj, F17 107 Albert Engström och Döderhultaren, Axel Pettersson, var kultur- År 2000 återstod, av det en gång så stolta flygvapnet, sex flygflot- Södertörns flygflottilj, F18 111 Litteratur 163 personligheter som fascinerades av flyg. Fem av den sistnämndes tiljer och beslut förelåg redan om reducering med ytterligare två. Norrbottens flygflottilj, F21 115 berömda snidade trägrupper finns alltjämt kvar på Malmen där Därmed är cirkeln sluten och vi är åter tillbaka till 1926 års fyra de kan beundras på Flygvapenmuseum. flygande förband. 4 5 Flygvapnets förband och skolor har numrerats i den ordning de tillfälliga förband för aktiv krigstjänst och sist skolförbanden, kå- ALLMÄNNA GRUNDER beslutats. Eftersom svenska förband hade en viss ”rangordning”, rerna, och övriga skolor. Detta gör att ett förband som F2 först vilken har sitt ursprung i 1634 års regeringsform, sattes flygets redovisas som flottilj och längre fram i boken som kår. De för- förband in i denna sist och i nummerordning. Denna rangord- svarsmaktsgemensamma förband från 1994 där även flygvapnets Historia ning avskaffades 1942, men fortfarande i 1945 års rulla var för- personal tjänstgör, redovisas ej. Förbandsfana banden upptagna i denna ordning. Från 1998 har dock en speciell nom flygvapnet utgör flygflottiljerna stommen och motsvarar s k ceremoniordning, som i mycket bygger på den gamla rang- Slutligen vill jag framföra ett tack till Sven Scheiderbauer från I Alla svenska förband skall ha ett f arméns regementen. Ursprungligen var flottilj benämningen på ordningen, införts i Ceremonireglemente för Försvarsmakten Flygvapenmuseum, Lennart Berns, Lennart Andersson, Gösta älttecken. Dessa är av olika utförande ett flygförband i luften, bestående av flottiljchef med stabsgrupp 2003 (del 1. Riksomfattande ceremonier, kap C 4). Kersmark och Jan Waernberg från Svensk Flyghistorisk