DOCSLIB.ORG

Namn Och Namnforskning

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Namn Och Namnforskning 1 Namn och namnforskning Ett levande läromedel om ortnamn, personnamn och andra namn Red. av Staffan Nyström (huvudredaktör), Eva Brylla, Märit Frändén, Mats Wahlberg och Per Vikstrand Version 1 2013-02-19 2 Detta läromedel kan laddas ner och användas kostnadsfritt. Det kan åberopas och citeras med korrekt hänvisning till källan: författarens/redaktörernas namn, arbetets fullständiga titel samt Version 1 (2013-02-19). Uppsala 2013 3 Innehåll Avsnitt som här rubriceras i grått saknas i denna version. Förkortningar …………………………………………………………………. 8 ALLMÄNT 1. Läromedlets innehåll, syfte och struktur …………………………………. 10 2. Några generella begrepp och termer ………………………………………. 11 2.1. Namn – appellativ …………………………………………………… 11 2.2. Betydelse – referens …………………………………………………. 12 2.3. Primära – sekundära namn ………………………………………….. 15 2.4. Namnstruktur ………………………………………………………… 16 3. Internationella organisationer och samarbeten ……………………………. 17 3.1. NORNA ……………………………………………………………… 17 3.2. ICOS …………………………………………………………………. 17 3.3. UNGEGN ……………………………………………………………. 18 ORTNAMN 4. Ortnamn – funktioner, termer, tolkning …………………………………… 22 4.1. Ortnamnforskningens framväxt 4.2. Ortnamnens funktioner ……………………………………………… 22 4.2.1. Namn och plats ……………………………………………… 22 4.2.2. Namnens kognitiva funktion ………………………………… 23 4.2.3. Namnens emotiva funktion …………………………………. 23 4.2.4. Namnens ideologiska funktion ……………………………… 24 4.2.5. Namn och social samhörighet ………………………………. 25 4.3 Namnhierarkier, namnbrukarkretsar, namntradering, namndöd 4.4. Begrepp och termer 4.5. Tolkningsmetodik ……………………………………………………. 26 4.6. Samlingar, arkiv och materialpublikationer …………………………. 28 5. Ortnamn som historiskt källmaterial ………………………………………. 30 5.1. Ortnamn som landskapshistoriskt källmaterial ……………………… 30 5.1.1. Ortnamn och vegetationshistoria ……………………………. 30 5.1.2. Den ekonomiska aspekten …………………………………… 30 5.1.2.1. Jakt ………………………………………………….. 30 5.1.2.2. Fiske ………………………………………………… 30 5.1.2.3. Tidig industri ……………………………………….. 31 5.1.3. Samfärdsel …………………………………………………… 31 5.2. Ortnamn som rättshistoriskt källmaterial ……………………………. 33 4 5.2.1. Rätten som historiskt tema …………………………………… 33 5.2.2. Ortnamn och rättsutövning …………………………………… 34 5.3. Ortnamn som religionshistoriskt källmaterial 6. Bebyggelsenamn ……………………………………………………………. 36 6.1. Namn på administrativa enheter ……………………………………… 36 6.1.1. Namnen Sverige, Svealand, Götaland, Norrland ……………. 36 6.1.2. Namn på län och landskap …………………………………… 39 6.1.3. Namn på kommuner …………………………………………. 41 6.1.4. Namn på socknar och härad ………………………………….. 42 6.1.4.1. Sockennamn ………………………………………… 42 6.1.4.2. Häradsnamn ………………………………………… 46 6.2. Urbana namn 6.2.1. Namn på städer och samhällen 6.2.2. Namn på hus, kvarter, gator, torg, parker m.m. 6.3. Rurala bebyggelsenamnstyper ………………………………………. 51 6.3.1. Namn på -anger, -ånger ……………………………………... 51 6.3.2. Namn på -boda ………………………………………………. 52 6.3.3. Namn på -by ………………………………………………… 52 6.3.4. Namn på -bol, -böle …………………………………………. 54 6.3.5. Namn på -hem ……………………………………………….. 55 6.3.6. Namn på -hult ……………………………………………….. 57 6.3.7. Namn på -inge, -unge ……………………………………….. 58 6.3.8. Namn på -lösa ……………………………………………….. 59 6.3.9. Namn på -löv 6.3.10. Namn på -mark ………………………………………………. 61 6.3.11. Namn på -måla 6.3.12. Namn på -rum 6.3.13. Namn på -ryd, -rud, -red, -röd 6.3.14. Namn på -sta(d) ……………………………………………… 62 6.3.15. Namn på -säter ………………………………………………. 64 6.3.16. Namn på -tomta, -tofta 6.3.17. Namn på -torp 6.3.18. Namn på -tuna 6.3.19. Namn på -vi 6.3.20. Namn på -vin(i) 6.3.21. Plurala namn av typen Berga 6.4. Datering av bebyggelsenamn 6.5. Namn på slott och herrgårdar 6.6. Namn på gårdar i by ………………………………………………….. 65 6.7. Namn på torp och småbebyggelser …………………………………… 66 6.8. Bygdenamn …………………………………………………………… 67 7. Anläggningsnamn (artefaktnamn) …………………………………………. 72 8. Naturnamn ………………………………………………………………….. 75 8.1. Namn på sjöar, vikar, fjärdar m.m. ………………………………….. 75 8.2. Namn på vattendrag …………………………………………………. 76 8.3. Namn på öar, holmar, skär, bådar och grund ……………………….. 78 8.4. Namn på berg och höjder 5 8.5. Namn på skogar ……………………………………………………… 80 8.6. Namn på mossar, myrar och andra sankmarker …………………….. 82 9. Ägonamn …………………………………………………………………… 84 9.1. Vad är ett ägonamn? ………………………………………………… 84 9.2. Ägonamnens betydelse ……………………………………………… 84 9.3. Ägonamnens ålder …………………………………………………… 86 10. Ortnamnsvård och ortnamnsplanering ……………………………………. 87 10.1. Historik …………………………………………………………….. 87 10.2. Lagstiftning ………………………………………………………… 88 10.3. Aktörer ……………………………………………………………… 89 11. Samiska, finska och meänkieliska ortnamn i Sverige …………………… 91 11.1. Inledning ……………………………………………………………. 91 11.1.1. Språkmöten och ortnamnslån ……………………………… 91 11.2. Samiska ortnamn …………………………………………………… 92 11.3. Finska ortnamn …………………………………………………….. 94 11.4. Meänkieliska ortnamn ……………………………………………… 95 PERSONNAMN 12. Inledning …………………………………………………………………. 98 12.1. Personnamnsforskningens historia och framväxt …………………. 98 12.2. Personnamnstyper och personnamnsterminologi ………………….. 99 12.3. Personnamnens bildning och böjning ……………………………… 100 12.3.1. Monotematiska namn ……………………………………… 100 12.3.2. Ditematiska namn ………………………………………….. 100 12.3.3. Avledda namn ……………………………………………… 101 12.4. Personnamns olika funktioner ……………………………………… 102 13. Förnamn ………………………………………………………………….. 106 13.1. Inhemskt nordiska namn/arvnamn ………………………………… 106 13.1.1. Namngivningsprinciper ……………………………………….. 106 13.1.2. Språkhistorisk utveckling …………………………………. 107 13.2. Inlånade namn ……………………………………………………… 108 13.3. Flernamnssystemet ………………………………………………… 109 13.4. Namnval ……………………………………………………………. 110 13.4.1. Inspirationskällor vid namngivning ……………………….. 110 13.4.2. Namngivning under olika perioder ……………………….. 112 14. Binamn ……………………………………………………………………. 114 14.1. Avgränsning mot appellativ och andra namnkategorier …………… 114 14.2. Binamnens semantik ……………………………………………….. 115 14.3. Binamnens bildning ………………………………………………… 117 15. Släktnamn/Efternamn …………………………………………………….. 119 15.1. Framväxten av ett släktnamnssystem till 1901 ……………………… 119 15.1.1. Inledning …………………………………………………… 119 6 15.1.2. Adelsnamn ………………………………………………… 120 15.1.3. Lärda namn ……………………………………………….. 121 15.1.4. Övriga ofrälse namn ………………………………………. 121 15.1.5. Vad hände sedan? …………………………………………. 122 15.2. Soldatnamn ………………………………………………………… 123 15.3. Gårdsnamn …………………………………………………………. 125 15.4. Släktnamnsutvecklingen efter 1901 ……………………………….. 129 15.5. Svenska släktnamn i internationell jämförelse …………………….. 131 16. Mellannamn ………………………………………………………………. 133 17. Personnamnsvård och lagstiftning ……………………………………….. 136 17.1. 1901 års släktnamnsförordning ……………………………………. 136 17.2. 1963 års namnlag …………………………………………………… 137 17.2.1. Släktnamn …………………………………………………. 137 17.2.2. Förnamn …………………………………………………… 137 17.3. 1982 års namnlag …………………………………………………… 138 17.3.1. Släktnamn …………………………………………………. 138 17.3.2. Mellannamn ……………………………………………….. 139 17.3.3. Förnamn …………………………………………………… 139 17.4. En ny namnlag 2013? ……………………………………………… 140 18. Regionala skillnader i namnsskicket ……………………………………… 141 19. Personnamn och invandring ………………………………………………. 143 19.1. Äldre tiders invandring ……………………………………………... 143 19.2. Efterkrigstidens invandring ………………………………………… 145 19.3. Överföring av namn mellan olika skriftsystem ……………………. 146 19.4. Icke-svenska namn i det svenska samhället ………………………… 146 20. Personnamn och identitet …………………………………………………. 148 20.1. Namn som social markör …………………………………………… 148 20.2. Namn och etnisk tillhörighet ……………………………………….. 149 20.3. Namn och religiös tillhörighet ……………………………………… 151 21. Personnamn och genus ……………………………………………………. 153 21.1. Förnamn ur ett genusperspektiv ……………………………………. 153 21.1.1. Moverade förnamn …………………………………………. 153 21.1.2. Könsbundna/könsneutrala förnamn ………………………… 153 21.2 Tillnamn ur ett kvinnoperspektiv …………………………………… 155 ÖVRIGA NAMN 22. Övriga namn ………………………………………………………………. 158 22.1. Inledning ……………………………………………………………. 158 22.2. Namn på djur ………………………………………………………… 159 22.2.1. Produktions- och lantbruksdjur …………………………….. 159 22.2.1.1. Nötkreatur ………………………………………. 159 22.2.1.2. Hästar ……………………………………………. 160 22.2.1.3. Getter och får ……………………………………… 161 7 22.2.2. Sällskapsdjur ………………………………………………. 161 22.2.2.1. Historik …………………………………………… 162 22.2.2.2. Namn i dag ………………………………………. 162 22.2.3. Tävlingsdjur ………………………………………………… 163 22.2.4. Djur i djurparker, zoologiska trädgårdar och på cirkus …….. 163 22.3. Namn på fordon, farkoster och färdmedel ………………………….. 164 22.3.1. Fartyg ………………………………………………………. 164 22.3.2. Lokomotiv och flygplan ……………………………………. 165 22.3.3. Individuella bilar ……………………………………………. 166 22.4. Namn på föremål ……………………………………………………. 166 22.5. Namn på immateriella företeelser 22.6. Namn på företag och varumärken 22.6.1 Företag 22.6.2. Varumärken/varumärkesnamn NAMN I DEN DIGITALA VÄRLDEN 23. Namnbruk på nätet ……………………………………………………….. 168 23.1. Inledning ……………………………………………………………. 168 23.2. Matklubben …………………………………………………………. 169 23.3. Svenska Fans ……………………………………………………….. 170 23.4. Match ……………………………………………………………….. 170 23.5. Några slutsatser ……………………………………………………… 171 NAMN I FIKTION 24. Fiktiva namn 25 Namn i litteraturen 8 Förkortningar Förkortningslistan innehåller endast mer ämnesspecifika förkortningar, såsom förkortningar av källor, litteratur, språkvetenskapliga begrepp och termer. Förkortningar som tillhör allmänspråket, som t.ex., m.fl. och jfr, finns inte med. ack. = ackusativ dat. = dativ eng. = engelska f. = femininum fda. = forndansk fgutn. = forngutnisk fi. = finska fsv. = fornsvensk fvn. = fornvästnordisk
Load more

Recommended publications
  • Göteborgsregionens Infarter
    Designprogram Göteborgsregionens infarter GÖTEBORGSREGIONENS INFARTER Ett samarbetsprojekt mellan Vägverket och de fem kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Mölndal och Partille. FÖRORD Denna bok ersätter den tidigare upplagan av Göteborgsregionens infarter ”Designprogram”. Boken presenterar resultatet av ett gränsöverskridande sam- arbete där ett stort antal aktörer satt sig tillsammans och tagit ansvaret för att förbättra trafikantens möjligheter till positiva upplevelser i den vägmiljö som går under namnet Göteborgsregionens infarter. Bakgrunden ligger bl a i ett princip- beslut att s.k. fula och störande miljöer ska åtgärdas. Dessa miljöer har inte alltid varit prioriterade i den allmänna vägplaneringen, trots att de har en väldigt stor betydelse för totalupplevelsen för bilföraren och dennes passagerare. Kunskaper om detta har under senare år medfört att man inom vägplaneringen mer och mer månar om att visa upp vackra och för orienterbarheten viktiga och betydelsefulla delar av stadslandskapet. Det har också inneburit att man i många projekt väljer att förbättra utformningen av den vägnära miljön. Ett antal personer har varit delaktiga i detta arbete med att diskutera och planera för mer attraktiva infarter. Denna bok är tänkt att tjäna som en vägledning och inspirationskälla, tillsammans med dess fem detaljstudier: Belysning, Rondeller, Bullerskydd, Portaler och Vägutrustning. De tar fasta på en helhet och ett försök till en arkitektonisk samordning mellan Göteborgsregionens infarter. Håkan Wennerström Vägdirektör Vägverket Region Väst
    [Show full text]
  • B928 Bachelor of Science Thesis Göteborg 2016
    UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Har NO2 koncentrationerna i centrala Göteborg förändrats sedan trängselskatten infördes 2013? NO2 koncentrationer under liknande meteorologiska förhållanden Rebecca Härd ISSN 1400-3821 B928 Bachelor of Science thesis Göteborg 2016 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN Sammanfattning Luftföroreningar är ett stort problem i många städer och även i Göteborg. I Göteborg är en av de stora utmaningarna att klara av miljökvalitetsnormer (MKN) för kvävedioxid (NO2). Uppmätt halt av NO2 i centrala Göteborg har analyserats för att se trängselskattens påverkan på luftkvaliteten. Genom användandet av Lamb Weather Types (LWT), tillsammans med lokala meteorologiska väderförhållanden kan halterna NO2 analyseras utifrån likartade förutsättningar. En analys av trafikflödena gjordes också för att se om förändringar i trafikflöde återspeglas i förändring i NO2 halter. Resultatet i denna studie visar det är en statistiskt signifikant minskning i NO2 halter för både Femman och Gårda sedan trängselskatten infördes 2013. För både Femman och Gårda var minskningen i NO2 större under anticykloniska väderförhållanden, jämfört med cykloniska väderförhållanden. Risken att överskrida MKN visar tendens till att minska för Femman och Gårda då den 98-percentilen är lägre under båda LWT. Samtidigt är det ingen förändring i de högsta halterna under anticykloniska väderförhållanden och de flesta överskridanden sker trots allt under de väderförhållandena. Lokala meteorologiska förhållanden har påverkat NO2 halterna trots LWT klassificeringen. Det är ett minskat trafikflödet på samtliga betalstationer innan trängselskatten jämfört med efter trängselskatten, men trafikflödet 2014 och 2015 följer den nationella ökningen.
    [Show full text]
  • The Metamorphosis of Ringön
    the metAMORPHosis of ringön. A gentle development towards the future. Master‘s thesis in Architecture and Urban Design RALPH ENDEMANN Department of Architecture and Urban Design CHALMERS UNIVERSITY OF TECHNOLOGY Gothenburg, Sweden 2015 ABSTRACT the metAMORPHosis of ringön. Ringön is an industrial area close to the city centre of Gothenburg located on the northern riverbank of the A gentle development towards the future. Göta Älv on Hisingen. Most of the area is owned by the RALPH ENDEMANN municipality and the vast majority of the lease hold Department of Architecture and Urban Design, Chalmers University of Technology contracts for the single properties will end by 2025. the metAMORPHosis of ringön. The main purpose of this thesis is to show possibili- A gentle development towards the future. ties for a gentle development and vitalisation as well as the opening of this industrial area for the public RALPH ENDEMANN based on the synergy of four main aspects: inventory, © der ende [Ralph Endemann], Gothenburg 2015 preservation, development and supplement. www.endeARCHITEKTUR.com The inventory (current state) consists of a building structure with exciting but fenced spaces in between, Department of Architecture and Urban Design large and widely traversed halls and a functioning Chalmers University of Technology social network between building owners, entrepre- SE-412 96 Göteborg neurs and employees. The strategy involves the pres- Sweden ervation of certain parts like e.g. the original build- 46 (0)31-772 1000 ings of the 1950s but also businesses with customer traffic, development refers to changes of functions, spaces or structures of existing elements and sup- plement describes additionally required elements that the area is missing.
    [Show full text]
  • Workshop Urban Node Gothenburg
    Workshop urban node Gothenburg Summary report on outcomes and conclusions Thursday 12 April 2018 Scandic Crown Hotel Polhemsplatsen 3, 411 11 Gothenburg, Sweden Version: 1.0 Date: 23.05.2018 Authors: Steven Meijlof and Kevin van der Linden The sole responsibility for the content of this document lies with the authors. It does not necessarily reflect the opinion of the European Union. Neither the EASME nor the European Commission are responsible for any use that may be made of the information contained therein. This project has received funding from the European Union’s Horizon 2020 research and innovation programme under grant agreement No 769458 Table of contents 1 Introduction Vital Nodes project and approach ....................... 3 2 Typology and identified challenges of Gothenburg ................ 4 2.1 Context .......................................................................................................... 4 2.2 Challenges ..................................................................................................... 5 2.2.1 What is a vital urban node? ...............................................................................5 2.2.2 Competing transport flows .................................................................................6 2.2.3 Barriers in the urban area ..................................................................................7 2.2.4 Conflicting interest between growth and coexistence .........................................8 2.2.5 Accessibility of Gothenburg Landvetter Airport ..................................................9
    [Show full text]
  • VIKING Overview of ITS Evaluation Results in MIP1
    EasyWay VIKING 2007-2012 Overview of ITS evaluations 2007-2012 Version: 0.9 Date: 15 June 2013 EasyWay is a project co-financed by the European Commission (DG MOVE) www.easyway-its.eu EasyWay VIKING Overview of evaluations Ver 0.9 15/06/2013 2 EasyWay VIKING Overview of evaluations Ver 0.9 15/06/2013 Document Information Document: EasyWay VIKING Overview of ITS evaluations 2007-2012 Date of issue: 15/6/2013 Author: Lone Dörge (DK) Genua Consult, Denmark Contributors: Risto Kulmala (FI) Merja Penttinen (FI) Håkon Wold (NO) Anders Lindkvist (SE) Peter von Heidenstam (SE) Pernilla Wistrand (SE) Dieter Sage (DE) Status: 0.9 Document history: Version Date Distribution Ver 0.7 2013-05-21 Internal EasyWay VIKING Evaluation Group Ver 0.9 2013-06-15 Public (EasyWay Final Report) 3 EasyWay VIKING Overview of evaluations Ver 0.9 15/06/2013 Executive summary The objective of this report is to provide an overview of ITS evaluations in the VIKING area (Finland, Sweden, Norway, Denmark, Lithuania, Estonia and Northern Germany) reported during EasyWay I 2007-2009 and EasyWay II 2010-2012. The report also contains results obtained outside the EasyWay programme during that period. The overview may be used as a supporting tool for ITS decision makers and professionals to find ITS evaluation results achieved by others and to inform about what have actually been conducted in the field of ITS evaluation in the EasyWay VIKING area. 4 EasyWay VIKING Overview of evaluations Ver 0.9 15/06/2013 Table of contents 1. Introduction ............................................................................................... 7 1.1 Purpose and scope of the report .........................................................
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Göteborg, Fördjupad För DEL 1
    Samrådshandling 2008-03-11 Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för DEL 1 - Planförutsättningar Medverkande Planeringsprocessen och fördjupad Anders Svensson ansvarig planarkitekt SBK Kajsa Räntfors SBK distrikt norr översiktsplan Johan Larsson SBK distrikt norr Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Backaplansområdet styrs av Ami Theleskog SBK distrikt norr Plan- och bygglagen, PBL. En fördjupad översiktsplan är en fördjupning Cecilia Steen SBK distrikt norr av översiktplanen för ett specifikt område. Den fördjupade översiktplanen Kenneth Fondén SBK distrikt norr som inte är juridiskt bindande kommer att ligga till grund för fortsatt Lena Jacobsson SBK distrikt norr detaljplanearbete för området. Allmänheten har tillfälle att lämna synpunkter vid två tillfällen, dels under samrådet samt vid utställning. Den fördjupade Magnus Ståhl Trafikkontoret översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige, och beslutet kan Charlotta Cedergren Fastighetskontoret överklagas. En preliminär ungefärlig tidplan framgår av nedanstående figur: Anna-Karin Sintorn Park- och Naturförvaltningen Johan Ekman Älvstranden Utveckling AB Olle Lindquist Älvstranden Utveckling AB Cecilia Strömer Älvstranden Utveckling AB Staffan Bolminger Älvstranden Utveckling AB Cecilia Henriksson KF Fastigheter AB Jonas Skingley KF Fastigheter AB Bodil Löfmark KF Fastigheter AB Jonas Dahlstrand KF Fastigheter AB Konsulter: John. R Johansson Thorbjörnsson + Edgren Arkitekter Carl-Johan Wiklund Thorbjörnsson + Edgren Arkitekter Malvina Rangefelt WSP Management AB Erik Florberger
    [Show full text]
  • Landslide Risks in the Göta River Valley in a Changing Climate
    Landslide risks in the Göta River valley in a changing climate Final report Part 2 - Mapping GÄU The Göta River investigation 2009 - 2011 Linköping 2012 The Göta River investigation Swedish Geotechnical Institute (SGI) Final report, Part 2 SE-581 93 Linköping, Sweden Order Information service, SGI Tel: +46 13 201804 Fax: +46 13 201914 E-mail: [email protected] Download the report on our website: www.swedgeo.se Photos on the cover © SGI Landslide risks in the Göta River valley in a changing climate Final report Part 2 - Mapping Linköping 2012 4 Landslide risks in the Göta älv valley in a changing climate 5 Preface In 2008, the Swedish Government commissioned the Swedish Geotechnical Institute (SGI) to con- duct a mapping of the risks for landslides along the entire river Göta älv (hereinafter called the Gö- ta River) - risks resulting from the increased flow in the river that would be brought about by cli- mate change (M2008/4694/A). The investigation has been conducted during the period 2009-2011. The date of the final report has, following a government decision (17/11/2011), been postponed until 30 March 2012. The assignment has involved a comprehensive risk analysis incorporating calculations of the prob- ability of landslides and evaluation of the consequences that could arise from such incidents. By identifying the various areas at risk, an assessment has been made of locations where geotechnical stabilising measures may be necessary. An overall cost assessment of the geotechnical aspects of the stabilising measures has been conducted in the areas with a high landslide risk.
    [Show full text]
  • Kopplingar Över Göta Älv – Sammanställning Av Behov Och Förutsättningar 2016
    Trafikkontoret Kopplingar över Göta älv – Sammanställning av behov och förutsättningar 2016 www.goteborg.se KOPPLINGAR ÖVER GÖTA ÄLV – SAMMANSTÄLLNI NG AV BEHOV OCH FÖRUTS ÄTTNINGAR 2016 TRAFIKKONTORET, GÖTEBORG STAD Postadress: Trafikkontoret, Box 2403, 403 16 Göteborg E-post: [email protected] Telefon: 031-365 00 00 Dokumenttitel: Kopplingar över Göta älv – Sammanställning av behov och förutsättningar 2016 Författare: Ramböll Sverige AB Dokumentdatum: 2017-02-01 Projektledare: Emma Josefson, Trafikkontoret Uppdragsansvarig: Linda Andersson Utredare: Linda Andersson, Olof Franzén 2 (39) KOPPLINGAR ÖVER GÖTA ÄLV – SAMMANSTÄLLNI NG AV BEHOV OCH FÖRUTS ÄTTNINGAR 2016 SAMMANFATTNING Mer än 300 000 resenärer korsar Göta älv varje dygn inom Göteborgs stad. Drygt 90 % av dessa resor sker via Älvsborgsbron, Göta älvbron och Tingstadstunneln varav hälften av resorna sker via Göta älvbron. I takt med att staden har växt har trycket på dessa förbindelser stadigt ökat de senaste 15-20 åren. Det finns därför ett stort behov av att avlasta befintliga förbindelser, inte minst mot bakgrund av att staden växer, genom att etablera fler kopplingar över älven. Nya älvförbindelser bidrar även till att ”hela” staden vilket var en av målsättningarna som fastslogs i arbetet med vision Älvstaden. Under ett drygt halvsekel styrde hamnverksamheten hur området öster om Älvsborgsbron skulle formas. Hamnen bildade en barriär genom vilken det var mycket svårt att dra fler broar. Detta har lett till att Göteborg, i jämförelse med många andra städer i världen som genomkorsas av en flod, har få kopplingar mellan des två sidor vilket staden länge anpassade sig till. Idag bidrar både nya bostäder på Norra Älvstranden och en koncentration av skolor och arbetsplatser på Lindholmen till att området är betydligt mer befolkat jämfört med under varvsepokens sista tid.
    [Show full text]
  • JUBILEUMSPLAN 2019 År 2021 Fyller Göteborg 400 År
    JUBILEUMSPLAN 2019 År 2021 fyller Göteborg 400 år. Det firar vi genom att tillsammans göra vår stad till en ännu bättre plats. Hela vägen fram till jubileumsåret. Och långt därefter. Sid 16 2019: KUNSKAP OCH UPPLYSNING Utbildning, forskning och kompetensförsörjning i fokus Jubileums- året 2021 Sid 18 Läs mer på JUBILEUMS­ sid 14 SATSNINGARNA Bidrar till en ännu bättre stad FOKUS S 2 T 0 E 1 R 9 Å • • K U G N N I S K N A S P LY OCH UPP INNEHÅLL LEDARE Vi befinner oss på vägen till Göteborgs 400-årsjubileum. Mycket har redan gjorts och mycket är på gång. Här kan du läsa mer om arbetet och hur vi till- sammans utvecklar staden varje år fram till 2021 med avtryck långt därefter. I Göteborg 2019 års jubileumsplan är den sjunde i ordningen, och en milstolpe i vårt gemensamma arbete för att utveckla Göteborg till en ännu bättre stad. firar vi Håll dig uppdaterad på goteborg2021.com och i sociala kanaler. goteborg2021 goteborg2021 facebook.com/goteborg2021 framtiden Innehåll Nedräkningen har börjat, nu är det bara två år kvar på resan till vårt jubileum som självklart ska firas och ses som ett avstamp 04 LEDARE för nästa hundra år. 03 Ett avstamp för nästa hundra år och ett ännu bättre Göteborg. Det unika med Göteborgs 400-årsfirande är att vägen fram till 2021 EN STAD UNDER UTVECKLING är lika viktig som själva året. Det är en utvecklingsresa där riktningen 04 En tillväxtregion i världsklass. bygger på göteborgarnas delaktighet, och där drömmar tas på allvar om en innovativ och öppen stad med framtidstro.
    [Show full text]
  • Göteborg Östra, Ett Koncept För Avlastning Av Göteborgs Centralstation
    Göteborg Östra, ett koncept för avlastning av Göteborgs Centralstation: M Bigert Prel version 140802: Göteborg Ö:a, ett koncept v2 2014 M Bigert 1 Sammanfattning: Sammanfattning Göteborg Östra Koncept Nord-Syd Pendeltåg och enstaka Regiontåg går genomgående över Olskroken, övriga in till Centralstation Funktion Pendeltåg i 10-minuterstrafik istället för 15-minuterstrafik Restider i snitt per målområde Kortare restid(pendel): Ö och NÖ Gbg och genomgående relativt Nollalternativ Längre(pendel): Centralenområdet och V:a Centrum Oförändrat: Fjärrtåg, Alingsåspendel, S:a Centrum och Hisingen Kostnad 7.5-8 miljarder, nivå 2009 ( inkl planskildhet Olskroken ) Byggnation, påverkan 3-5 års byggtid Bergtunnel 2 km, Viadukter c:a 3 km Innehåll: Introduktion 3 Beskrivning 4 Bakgrund 6 Utformning 8 Trafikering och kapacitet 15 Kombination med nya spårvagnsförbindelser 19 Byggnation och kostnad 21 Potentiella problem 23 Jämförelse med Västlänken 25 Intäkter och samhällsekonomi 27 Framtid 28 Slutsatser 30 Referenser 31 Appendix 1: Restider, detaljerat 33 Appendix 2: Uppskattning, antal resande 35 Appendix 3: Förenklad Samhällsekonomisk bedömning 2013 39 Appendix 4: Normer, järnväg 43 Appendix 5: Varianter och alternativ 44 Appendix 6: Jämförelse med andra koncept 46 Göteborg Ö:a, ett koncept v2 2014 M Bigert 2 Introduktion: Detta dokument är en beskrivning av Göteborg Östra, ett koncept för avlastning av Göteborgs Centralstation. Det är att betrakta som ett backup-alternativ till Västlänken då det delvis löser samma problem som pendeltågstunneln./1/-/6/. Konceptet går enkelt uttryckt ut på att leda den mesta pendeltågstrafiken över en viadukt i Olskroken och på det sättet skapa en genomgående station som avlastar Centralen. Stationen kallas Göteborg Östra (Gbg Ö).
    [Show full text]
  • Hantering Av Bergmassor För Västlänkens Norra Delentreprenader
    Hantering av bergmassor för Västlänkens norra delentreprenader Kandidatarbete inom civilingenjörsprogrammet Väg- och Vattenbyggnad AHMAD AL-NAJJAR TIM GUSTAFSSON DESIRÈE PERSSON Institutionen för Bygg- och Miljöteknik Avdelningen Geologi och Geoteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2016 BMTX01-16-30 Hantering av bergmassor för Västlänkens norra delentreprenader AHMAD AL-NAJJAR TIM GUSTAFSSON DESIRÈE PERSSON Institutionen för Bygg- och Miljöteknik Avdelningen Geologi och Geoteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Kandidatarbete/rapport nr 2016;030 Göteborg, Sverige 2016 Hantering av bergmassor för Västlänkens norra delentreprenader AHMAD AL-NAJJAR TIM GUSTAFSSON DESIRÈE PERSSON © Ahmad Al-Najjar, Tim Gustafsson, Desirée Persson Kandidatarbete/rapport nr 2016;030 Institutionen för Bygg- och Miljöteknik Avdelningen Geologi och Geoteknik CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA SE-41296 Göteborg Sverige +46(0)31-7221000 Förord Kandidatarbetet har genomförts under våren 2016 vid Chalmers tekniska högskola för institutionen för Bygg- och miljöteknik. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng och syftar till att analysera masshanteringen för Västlänkens bergmassor. Vi vill passa på och rikta ett varmt tack till Gunnar Lanner och Anders Markstedt som hjälpt oss med sin kunskap, stöd och eviga engagemang under arbetets gång. Vidare vill vi tacka Johan Bengtsson och Olle Olofsson på Trafikverket, Maria Johansson på Ecoloop och Bengt Sandinge på Sandinge Bogsering och Sjötransport för att ni tagit er tid och bidragit med värdefull information till rapporten. Göteborg juni 2016 Ahmad Al-Najjar Tim Gustafsson Desiree Persson Sammanfattning I Göteborg pågår nu projekteringen inför Västlänken som kommer att bli en åtta kilometer lång dubbelspårig järnväg under de centrala delarna av staden. Vid länsstyrelsens granskning av järnvägsplanen för Västlänken från februari 2015 efterfrågades ett förtydligande gällande hantering av schaktmassor.
    [Show full text]
  • SOUTHWEST SWEDEN •• Orientation & Information 199
    © Lonely Planet Publications 198 www.lonelyplanet.com SOUTHWEST SWEDEN •• Orientation & Information 199 0 100 km SOUTHWEST SWEDEN 0 60 miles Southwest Sweden S V E A L A N D NORWAY Vänern 64 E20 ὈTresticklan National Stora Le Göta Stone Ship Park Åmål Ekenäs Settings Baldersnås The southwest is Sweden in a nutshell. For big-city living, gorgeous green Göteborg (or D A L S L A N D Herrgärd C North Strömstad a Dals-Ed n Koster a Gothenburg in English) offers all the restaurants, culture and theme-park screams you could Mariestad Skee Kyrka Håverud l need. Take advantage of the excellent summer pass and explore every facet of the city for Motala South E6 172 Mellerud Läckö Slott Viken Koster E20 Karlsborg next to nothing. Tanumshede Vadstena Ὀ 45 B O H U S L Ä N Lidköping Skänninge The rest of the Västergötland region contains a funny old mixture of surprising sights: Fjällbacka Väversunda Skara Munkedal 49 Omberg Mjölby Nordens Skövde (204m) don’t miss Trollhättan, Sweden’s film-production capital; Läckö Slott, fairytale castle supreme; Ark Uddevalla Rökstenar Smögen Vänersborg Ekorna- and the quiet delights of the Göta Canal, which threads its way across the region. Herrestad Grästorp vallen Vättern Lysekil Trollhättan Fiskebäckskil 47 S Facing westwards onto the ocean, the beautiful Bohuslän coastline is a favourite Swedish Ljungskile E20 Falköping Visingsö Orust holiday destination. With its myriad islands, tiny fishing villages and mysterious Bronze Age V Ä S T E R G Ö T L A N D Lilla Edet 47 Åsarp 48 rock carvings, it manages to retain an enigmatic air in spite of all its adoring visitors.
    [Show full text]