Svensk Rymdverksamhet – En Strategisk Tillgång?

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Svensk Rymdverksamhet – En Strategisk Tillgång? riksrevisionen granskar: staten på marknaden Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? rir 2013:1 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att genom oberoende revision skapa demokratisk insyn, medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Riksrevisionen bedriver både årlig revision och effektivitetsrevision. Denna rapport har tagits fram inom effektivitetsrevisionen, vars uppgift är att granska hur effektiv den statliga verksamheten är. Effektivitetsgranskningar rapporteras sedan 1 januari 2011 direkt till riksdagen. riksrevisionen isbn 978 91 7086 307 3 rir 2013:1 foto: tomas utsi form: åkesson & curry tryck: riksdagens interntryckeri, stockholm 2013 riksrevisionen granskar: staten på marknaden RiR 2013:1 Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? riksrevisionen granskar: staten på marknaden till riksdagen datum: 2013-01-31 dnr: 31-2011-1418 rir 2013:1 Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. följande granskningsrapport över effektivitetsrevision: Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? Riksrevisionen har granskat genomförandet av svensk rymdverksamhet. Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Företrädare för Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet, Rymdstyrelsen, Svenska rymdaktiebolaget och Institutet för rymdfysik har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till slutrapport. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen, Regeringskansliet, Rymdstyrelsen och Svenska rymdaktiebolaget. Riksrevisor Claes Norgren har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Christina Sand har varit föredragande. Revisionsdirektör Annelie Jansson Westin, revisionsledare Maria Bohm och revisionsdirektör Dimitrios Ioannidis har medverkat vid den slutliga handläggningen. Claes Norgren Christina Sand För kännedom: Regeringen, Utbildningsdepartementet, Finansdepartementet Rymdstyrelsen Svenska rymdaktiebolaget Institutet för rymdfysik svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? riksrevisionen granskar: staten på marknaden Innehåll Ordlista 9 Sammanfattning 11 Granskningens bakgrund 11 Granskningens resultat 12 Riksrevisionens rekommendationer 15 1 Inledning 17 1.1 Bakgrund och motiv till granskning 17 1.2 Syfte 18 1.3 Utgångspunkter för granskningen 19 1.4 Relevant lagstiftning med mera 21 1.5 Granskningens inriktning och genomförande 21 1.6 Användare av rymdinfrastrukturen 23 1.7 Disposition av rapporten 29 2 Svensk rymdverksamhet 31 2.1 Rymdverksamheten – både forskning och företagande 31 2.2 Styrning och genomförande av svensk rymdverksamhet 32 2.3 Sveriges internationella medverkan i rymdverksamhet 37 2.4 Statlig finansiering av rymdverksamheten 44 2.5 Sammanfattande iakttagelser 49 3 Den svenska rymdmarknadens utveckling 51 3.1 Definition av den svenska rymdmarknaden 51 3.2 Rymdmarknaden – en institutionell marknad 52 3.3 Svenska rymdföretag 53 3.4 Sammanfattande iakttagelser 57 4 Den internationella rymdmarknaden 59 4.1 Gränsdragningsproblematik för rymdverksamhet finns i alla länder 59 4.2 Den globala rymdmarknaden 60 4.3 Rymdpolitikens mål i olika länder 64 4.4 Sammanfattande iakttagelser 67 5 Fem exempel på styrning av svensk rymdverksamhet 69 5.1 Svenska rymdaktiebolagets (SSC) tillgångsvärdering och avkastningsmål 71 5.2 EU:s uppförandekod för rymden 76 5.3 ESA:s bärraketprogram 80 5.4 Galileo – flaggskeppsprojekt i EU 84 5.5 GMES/Copernicus – flaggskeppsprojekt i EU 88 5.6 Sammanfattande iakttagelser 95 forts. svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? 6 Slutsatser och rekommendationer 99 6.1 Bristen på helhetssyn riskerar ineffektiva prioriteringar 99 6.2 Avsaknad av systematisk uppföljning försvårar omprövningar 101 6.3 SSC styrs inte som en del av svensk rymdverksamhet 104 6.4 Organisationen av statlig rymdverksamhet leder till inlåsning 105 6.5 Låg medvetenhet om behovet av att skydda rymdinfrastrukturen 108 6.6 Konsekvensanalyser av beslut om oberoende tillträde till rymden saknas 109 6.7 Rekommendationer 110 Bilagor Bilaga 1 Svenska rymdföretags verksamhet, antal anställda och omsättning 113 Till rapporten finns även två elektroniska bilagor som går att ladda ned från Riksrevisionens webbplats (www.riksrevisionen.se): Internationell översikt om rymdpolitik Referenser riksrevisionen granskar: staten på marknaden Ordlista För att underlätta läsningen av denna rapport förklaras ett antal centrala ord och begrepp nedan. ESA European Space Agency, ett mellanstatligt samarbetsorgan som grundas på en konvention från 1972. ESA arbetar med civil rymdverksamhet främst inriktad på forskning samt industrisamverkan och teknikutveckling. Hävstångseffekt Effekten av att satsa statliga medel på en verksamhet. Den statliga finansieringen har en hävstångseffekt om den bidrar till en högre omsättning i företaget som stöds än det ursprungliga statliga bidraget. Principen om ”juste retour” Principen om industri- eller georeturer innebär att företag benämns på svenska antingen i ESA:s medlemsländer ska få industrikontrakt till ungefär industriretur eller georetur. samma värde som medlemslandet bidragit med till ESA (minskat med administrativa kostnader). Returen mäts inom ramen för varje ESA-program. Jordobservation Är en del av begreppet fjärranalys, och innebär att jordens yta, innandöme eller atmosfär studeras på avstånd med hjälp av bilder tagna från till exempel satelliter. Data från satelliter kan kombineras med data från fasta mätstationer och från observationer på plats för en komplett analys. Observationer kan avse atmosfären, vegetation, glaciärer, hav med mera. Konkurrenskraftsrådet En av EU:s rådskonstellationer inom ramen för europeiska unionens råd (ministerrådet). Europeisk rymdpolitik diskuteras i detta forum. Rymdinfrastruktur Infrastruktur som omfattar såväl satelliterna i rymden som de markstationer som tar hand om och kanaliserar kommunikationen till och från satelliter till användare på jorden. Ägandet av rymdinfrastruktur är komplext och omfattar såväl själva satelliterna som bild och datarättigheter. Rymdindustri Avser i denna granskning för det första företag som utvecklar, tillverkar och/eller levererar system och komponenter som sänds upp i rymden och/eller den markbaserade utrustning som kommunicerar med de rymdburna farkosterna. För det andra företag som förädlar och bearbetar den information om jordobservationer som sänds från rymden. RIKSREVISIONEN 9 svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång? Rymdrådet Begreppet används för två olika möteskonstellationer: 1. EU:s och ESA:s gemensamma möten på ministerrådsnivå inom ramen för ramavtalet från 2004. Ofta organiseras mötena i anslutning till Konkurrenskraftsrådet. 2. Rymddelen av Konkurrenskraftsrådet. Eftersom medlemsstaterna i EU och ESA skiljer sig något åt deltar olika länder i respektive möteskonstellation. Rymdverksamhet All verksamhet som bedrivs i rymden och det mesta av den verksamhet som sker på jorden i anslutning till verksamheten i rymden. Rymdverksamhet inkluderar både rymdforskning och rymdindustri dock omfattas inte telekommunikationsområdet. Uppströms- och nedströms- I rymdsammanhang används begreppen i anglosaxiska innovationsverksamhet länder så att man med uppströms avser tillträdet till rymden, exempelvis raketer och satelliter, medan nedströmsverksamhet innefattar det som behövs för att rymddata ska kunna användas på jorden. 10 RIKSREVISIONEN riksrevisionen granskar: staten på marknaden Sammanfattning Riksrevisionen har granskat den statliga styrningen av den samlade svenska rymdverksamheten för att kunna bedöma om de statliga investeringarna i rymdverksamhet är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång. Granskningens bakgrund Motiv: Sverige har investerat i rymdverksamhet under drygt 50 år. Varje år investeras omkring en miljard kronor i statliga anslag till rymdverksamhet. Rymdverksamheten berör flera samhällsfunktioner och den ökande samhällsnyttan innebär att rymdinfrastrukturen blivit alltmer samhällskritisk. Merparten av den statliga investeringen kanaliseras via European Space Agency (ESA) och via EU-avgiften tillbaka till svensk rymdindustri i form av industrikontrakt. Ungefär två tredjedelar av denna investering går till ESA:s olika rymdprogram och ungefär 15–20 procent till EU och andra internationella organisationer. Beslut om rymdverksamhet fattas på såväl internationell nivå som av en rad departement inom Regeringskansliet och av ett antal myndigheter. Tillsammans med den omfattande internationella anknytningen skapar detta en komplex beslutsstruktur. Rymdverksamhet är högteknologisk och utvecklingsmässigt komplex och rymdindustrin finansieras nästan uteslutande av stater. Ibland sker detta via nationella offentliga upphandlingar men oftast genom internationella organisationer som ESA och EU. Den tekniska utvecklingen har under det senaste decenniet möjliggjort en kraftig ökning av rymdbaserade tjänster. Detta har inneburit att länders inriktning av rymdverksamhet alltmer går från utforskning av yttre rymden till utveckling av användning av rymdtjänster på jorden. Den svenska rymdverksamheten som en helhet har inte utvärderats sedan mitten av 1990-talet. Svensk rymdforskning och rymdverksamhet ska, enligt riksdagens intentioner från 2009, vara en strategisk tillgång för kunskapssamhället, industrins konkurrenskraft och för att möta samhällets behov. I 2012 års forsknings-
Recommended publications
  • Norway: Defence 2008
    Norwegian Defence 2008 Norwegian Defence 2008 2 CONTENT NORWEGIAN SECURITY And DEFEncE POLICY 4 1. Security Policy Objectives 5 Defence Policy Objectives 5 2. Defence Tasks 6 3. Areas of Government Focus 7 4. International Cooperation 8 UN 8 NATO 9 EU 10 Nordic cooperation 11 5. National Cooperation 12 DEFEncE STRUCTURE And AcTIVITIES 14 1. Constitutional Division of Responsibility in Norway 15 2. The Strategic Leadership of the Armed Forces 15 The Ministry Of Defence 16 3. The Defence Agencies 17 The Norwegian Armed Forces 17 4. The Norwegian Armed Forces 18 5. The Service Branches 19 The Norwegian Army 19 The Royal Norwegian Navy 20 Royal Norwegian Air Force 21 Home Guard 22 6. Personnel Policy 23 7. National Service 23 8. Materiel and Investments 24 Overview of Forces Engaged in International Operations 25 SUppLEMENt – THE FACTS 26 1. The Defence Budget 27 2. International Operations 27 3. Ranks and Insignia 28 4. Non-Governmental Organisations 29 5. Addresses 32 Norwegian Security and Defence Policy 4 1. SECURITY POLICY OBJECTIVES The principal objective of Norwegian security policy is to safeguard and promote national security policy interests. This is best achieved by contributing to peace, security and stability both in areas adjacent to Norway and in the wider world. Nationally Norway must be in a position to uphold its sovereignty and sove- reign rights and to exercise authority in order to safeguard our interests. At the same time, the progress of globalisation means that geo- graphical distance is no longer a determining factor for potential threats to our security.
    [Show full text]
  • Finnish Defence Forces International Centre the Many Faces of Military
    Finnish Defence Forces International Finnish Defence Forces Centre 2 The Many Faces of Military Crisis Management Lessons from the Field Edited by Mikaeli Langinvainio Finnish Defence Forces FINCENT Publication Series International Centre 1:2011 1 FINNISH DEFENCE FORCES INTERNATIONAL CENTRE FINCENT PUBLICATION SERIES 1:2011 The Many Faces of Military Crisis Management Lessons from the Field EDITED BY MIKAELI LANGINVAINIO FINNISH DEFENCE FORCES INTERNATIONAL CENTRE TUUSULA 2011 2 Mikaeli Langinvainio (ed.): The Many Faces of Military Crisis Management Lessons from the Field Finnish Defence Forces International Centre FINCENT Publication Series 1:2011 Cover design: Harri Larinen Layout: Heidi Paananen/TKKK Copyright: Puolustusvoimat, Puolustusvoimien Kansainvälinen Keskus ISBN 978–951–25–2257–6 ISBN 978–951–25–2258–3 (PDF) ISSN 1797–8629 Printed in Finland Juvenens Print Oy Tampere 2011 3 Contents Jukka Tuononen Preface .............................................................................................5 Mikaeli Langinvainio Introduction .....................................................................................8 Mikko Laakkonen Military Crisis Management in the Next Decade (2020–2030) ..............................................................12 Antti Häikiö New Military and Civilian Training - What can they learn from each other? What should they learn together? And what must both learn? .....................................................................................20 Petteri Kurkinen Concept for the PfP Training
    [Show full text]
  • Re Energising Europe S Security and Defence Policy
    ���������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������ ������������������������ ������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������ ��������������������������� ���������������������������� ����������� ����������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� ������������ ����������������������������������������������������������������������������������� ���������������������� ������������������������������������������������������������������������������������ ���������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������� ���������������������������� ��������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������
    [Show full text]
  • Den Nordiska Stridsgruppen – Nordic Battlegroup 2011 Den Nordiska Stridsgruppen - Nordic Battlegroup 2011 Riksrevisionen Granskar: Försvarets Förmåga
    riksrevisionen granskar: försvarets förmåga RiR 2012:11 Den nordiska stridsgruppen – Nordic Battlegroup 2011 den nordiska stridsgruppen - nordic battlegroup 2011 riksrevisionen granskar: försvarets förmåga till riksdagen datum: 2012-04-25 dnr: 31-2010-1467 rir 2012:11 Härmed överlämnas enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m följande granskningsrapport över effektivitetsrevision: Den nordiska stridsgruppen – Nordic Battlegroup 2011 Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens uppsättande av den nordiska stridsgruppen 2011 (NBG11). Resultatet av granskningen redovisas i denna granskningsrapport. Företrädare för Försvarsdepartementet och Försvarsmakten har fått tillfälle att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på utkast till slutrapport. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser Försvarsdepartementet och Försvarsmakten. Riksrevisor Jan Landahl har beslutat i detta ärende. Revisionsdirektör Charlotta Edholm har varit föredragande. Revisionsdirektör Johan Brandström och revisionsdirektör Alexander von Gussich har medverkat vid den slutliga handläggningen (revisionsledare Katarina Johansson var projektledare t.o.m. 2011-12-18). Jan Landahl Charlotta Edholm För kännedom: Regeringen, Försvarsdepartementet Försvarsmakten Försvarets materielverk den nordiska stridsgruppen - nordic battlegroup 2011 riksrevisionen granskar: försvarets förmåga Innehåll Sammanfattning 9 1 Inledning 13 1.1 Motiv till granskningen 13 1.2 Granskningens syfte och avgränsningar 14 1.3 Bedömningsgrunder 15 1.4 Granskningen
    [Show full text]
  • NATO Summit Guide Brussels, 11-12 July 2018
    NATO Summit Guide Brussels, 11-12 July 2018 A stronger and more agile Alliance The Brussels Summit comes at a crucial moment for the security of the North Atlantic Alliance. It will be an important opportunity to chart NATO’s path for the years ahead. In a changing world, NATO is adapting to be a more agile, responsive and innovative Alliance, while defending all of its members against any threat. NATO remains committed to fulfilling its three core tasks: collective defence, crisis management and cooperative security. At the Brussels Summit, the Alliance will make important decisions to further boost security in and around Europe, including through strengthened deterrence and defence, projecting stability and fighting terrorism, enhancing its partnership with the European Union, modernising the Alliance and achieving fairer burden-sharing. This Summit will be held in the new NATO Headquarters, a modern and sustainable home for a forward-looking Alliance. It will be the third meeting of Allied Heads of State and Government chaired by NATO Secretary General Jens Stoltenberg. + Summit meetings + Member countries + Partners + NATO Secretary General Archived material – Information valid up to 10 July 2018 1 NATO Summit Guide, Brussels 2018 I. Strengthening deterrence and defence NATO’s primary purpose is to protect its almost one billion citizens and to preserve peace and freedom. NATO must also be vigilant against a wide range of new threats, be they in the form of computer code, disinformation or foreign fighters. The Alliance has taken important steps to strengthen its collective defence and deterrence, so that it can respond to threats from any direction.
    [Show full text]
  • Nederlands-Belgische Militaire Samenwerking in De European Battlegroup Noodzakelijke Investering Voor De Toekomst?
    NEDERLANDS-BELGISCHE MILITAIRE SAMENWERKING Nederlands-Belgische militaire samenwerking in de European Battlegroup Noodzakelijke investering voor de toekomst? Nederland en België voelen de spanning tussen de behoefte aan operationele capaciteiten en de daling van defensiebegrotingen. In de huidige tijd van bezuinigingen op het defensieapparaat moeten zij optimaal gebruik maken van hun militaire middelen. Een verdere intensivering van bestaande en het aangaan van nieuwe samenwerking ligt dan ook voor de hand. Zo zullen Nederland en België in de tweede helft van 2014 samen deelnemen aan de European Battlegroup (EUBG). De EUBG biedt een specifieke rapid response- eenheid die de Europese Unie militair in staat kan stellen om met militaire middelen snel te reageren op ontluikende crises. Wat zijn de precieze beweegredenen van Nederland en België geweest om deel te nemen aan de EUBG en wat zijn de te verwachten voor- en nadelen? Eerste luitenant (R) drs. T.J.A. Collas* e website van het ministerie van Defensie Nederlandse en Belgische F-16’s voor luchtruim - Dmeldde enige tijd geleden: ‘België en bewaking. Toenmalige minister van Defensie Nederland verdiepen militaire samenwerking’ .1 Hillen gaf in het artikel aan dat internationale Het bewuste bericht ging in op de langdurige militaire samenwerking een speerpunt vormde samenwerking van beide landen op marine- van zijn defensiebeleid en dat hij deze vorm gebied en verkennende mogelijkheden voor van samenwerking graag wilde uitbreiden. 2 het opzetten van een Quick Reaction Force van In april 2012 tekenden de ministers van Defensie van Nederland, België en Luxemburg * De auteur, reservist bij 10 NATRES-bataljon, is onlangs afgestudeerd aan de Radboud Universiteit Nijmegen en is tijdelijk werkzaam bij ude Afdeling Reservisten Aangelegen - een visiedocument waarin zij zeiden te streven heden binnen staf CLAS.
    [Show full text]
  • Enter the EU Battlegroups
    Chaillot Paper February 2007 n°97 Enter the EU Battlegroups Gustav Lindstrom cp97-cover.qxp 29/03/2007 16:09 Page 2 Chaillot Paper Paper Chaillot n° 97 In January 2002 the Institute for Security Studies (EUISS) became an autonomous Paris-based agency of the Enter the EU Battlegroups European Union. Following an EU Council Joint Action of 20 July 2001, it is now an integral part of the new structures that will support the further develop- ment of the CFSP/ESDP. The Institute’s core mission is to provide analyses and recommendations that can be of use and relevance to the formulation of the European security and defence policy. In carrying out that mission, it also acts as an interface between European experts and decision-makers at all levels. Chaillot Papers are monographs on topical questions written either by a member of the EUISS research team or by outside authors chosen and commissioned by the Institute. Early drafts are normally discussed at a semi- nar or study group of experts convened by the Institute and publication indicates that the paper is considered by the EUISS as a useful and authoritative contribution to the debate on CFSP/ESDP. Responsibility for the views expressed in them lies exclusively with authors. Gustav Lindstrom Chaillot Papers are also accessible via the Institute’s Website: www.iss.europa.eu cp97.qxp 29/03/2007 16:05 Page 1 Chaillot Paper February 2007 n°97 Enter the EU Battlegroups Gustav Lindstrom Institute for Security Studies European Union Paris cp97.qxp 29/03/2007 16:05 Page 2 Institute for Security Studies European Union 43 avenue du Président Wilson 75775 Paris cedex 16 tel.: +33 (0)1 56 89 19 30 fax: +33 (0)1 56 89 19 31 e-mail: [email protected] www.iss.europa.eu Director: Nicole Gnesotto © EU Institute for Security Studies 2007.
    [Show full text]
  • Annual Report 2010 the State Enterprise LFV Is Responsible for Air Navigation Services in Sweden
    Annual report 2010 The state enterprise LFV is responsible for air navigation services in Sweden. LFV is active at 38 locations all over the country. LFV had sales of about SEK 3.4 billion during 2010 and reports a result of SEK -12 million. During the fourth quarter the number of full-time employees was 1,179. LFV’s mission is to provide safe, efficient and environmentally- adapted air navigation services for civil and military aviation. LFV shall also work to achieve political transportation goals. TABLE OF CONTENTS . Page Important events ................................................1 The Director General on aviation, LFV and the future . .2 Organization and employees.....................................4 More aviation operations during 2010............................6 LFV’s operations.................................................8 Income statement with comments ..............................13 Balance sheets and financing analyses with comments ...........16 Notes . .20 Accounting documents . .26 Reporting according to the Appropriations Directive for LFV.....30 Proposal for allocation ..........................................32 Auditors’ report ................................................33 Board of Directors ..............................................34 Group Management ............................................35 This is LFV......................................................37 Important events The division remote-controlled air navigation services opens new career paths in the industry On 1 April 2010 LFV was
    [Show full text]
  • The Leave Alliance
    THE LEAVE ALLIANCE Flexcit The Market Solution to leaving the EU Dr Richard A E North with Robert Oulds of the Bruges Group and the assistance of readers of EUReferendum.com Dedicated to Peter Troy 9 February 2016 final v. 04 Our vision Our vision is for a United Kingdom as a self-governing, self-confident, free trading nation state, releasing the potential of its citizens through direct democratic control of both national and local government and providing maximum freedom and responsibility for its people. The history of Britain for a thousand years has been as a merchant and maritime power playing its full role in European and world affairs while living under its own laws. It is our view that the UK can flourish again as an independent state trading both with our friends in the EU and the rest of Europe, while developing other relationships throughout the world as trading patterns evolve. For an age, the United Kingdom has freely engaged as an independent country in alliances and treaties with other countries. It has a long history of entering into commercial agreements and conventions at an inter-governmental level. We wish to uphold that tradition. The ability of the people of the United Kingdom to determine their own independent future and use their wealth of executive, legislative and judicial experience to help, inspire and shape political developments through international bodies, and to improve world trade and the wellbeing of all peoples will only be possible when they are free of the undemocratic and moribund European Union. The prosperity of the people depends on being able to exercise the fundamental right and necessity of self-determination, thus taking control of their opportunities and destiny in an inter-governmental global future with the ability to swiftly correct and improve when errors occur.
    [Show full text]
  • NATO: Response to the Crisis in Ukraine and Security Concerns in Central and Eastern Europe
    NATO: Response to the Crisis in Ukraine and Security Concerns in Central and Eastern Europe Paul Belkin, Coordinator Analyst in European Affairs Derek E. Mix Analyst in European Affairs Steven Woehrel Specialist in European Affairs July 31, 2014 Congressional Research Service 7-5700 www.crs.gov R43478 NATO: Response to the Crisis in Ukraine Summary Russia’s actions in Ukraine and its alleged role in the downing of Malaysia Airlines Flight 17 have caused observers and policy makers on both sides of the Atlantic, including Members of Congress, to reassess the role of the United States and the North Atlantic Treaty Organization (NATO) in upholding European security. The security concerns of NATO’s Central and Eastern European member states and non-NATO member states such as Moldova and Ukraine are of particular concern. NATO has strongly condemned Russian actions in Ukraine and has taken steps aimed both at reassuring allies and partners in Central and Eastern Europe and at deterring further Russian aggression. These include demonstrations of support for Ukraine and its territorial integrity; actions to demonstrate NATO’s commitment to defending Central and Eastern European allies; and measures aimed at rebuking Russia. NATO members have said they will continue to conduct previously planned military exercises in Ukraine and elsewhere in the region. The United States has been a key driver of the NATO response and has taken additional military measures intended to reassure its allies and partners in Central and Eastern Europe. These include the deployment of U.S. fighter jets and 600 paratroopers to Poland and the Baltic states, and U.S.
    [Show full text]
  • Globsec Nato Adaptation Initiative
    GLOBSEC NATO ADAPTATION INITIATIVE ONE ALLIANCE The Future Tasks of the Adapted Alliance www.globsec.org 2 GLOBSEC NATO ADAPTATION INITIATIVE GLOBSEC NATO ADAPTATION INITIATIVE ONE ALLIANCE The Future Tasks of the Adapted Alliance PRESENTATION FOLDER: COLLECTION OF PAPERS ONE ALLIANCE THE FUTURE TASKS OF THE ADAPTED ALLIANCE The GLOBSEC NATO Adaptation Initiative, led by General (Retd.) John R. Allen, is GLOBSEC’s foremost contribution to debates about the future of the Alliance. Given the substantial changes within the global security environment, GLOBSEC has undertaken a year-long project, following its annual Spring conference and the July NATO Summit in Warsaw, to explore challenges faced by the Alliance in adapting to a very different strategic environment than that of any time since the end of the Cold War. The Initiative integrates policy expertise, institutional knowledge, intellectual rigour and industrial perspectives. It ultimately seeks to provide innovative and thoughtful solutions for the leaders of the Alliance to make NATO more a resilient, responsive and efficient anchor of transatlantic stability. The policy papers published within the GLOBSEC NATO Adaptation Initiative are authored by the Initiative’s Steering Committee members: General (Retd.) John R. Allen, Admiral (Retd.) Giampaolo di Paola, General (Retd.) Wolf Langheld, Professor Julian Lindley-French, Ambassador (Retd.) Tomáš Valášek, Ambassador (Retd.) Alexander Vershbow and other acclaimed authorities from the field of global security and strategy. 4 GLOBSEC NATO ADAPTATION INITIATIVE CREDITS CREDITS GLOBSEC NATO Adaptation Initiative Steering Committee General (Retd.) John R. Allen1, Professor Dr Julian Lindley-French, Admiral (Retd.) Giampaolo Di Paola, General (Retd.) Wolf Langheld, Ambassador (Retd.) Tomáš Valášek, Ambassador (Retd.) Alexander Vershbow Observers and Advisors General (Retd.) Knud Bartels, James Townsend, Dr Michael E.
    [Show full text]
  • Secure Voice Communications for the EU Nordic Battlegroup Sectra Case Study Increased Security for EU Battlegroups
    Secure voice communications for the EU Nordic Battlegroup Sectra case study Increased security for EU battlegroups Sweden has assumed the coordinating crypto products were successfully used to on the user being able to choose from role of a Framework Nation for the protect telephony and tactical radio multiple communications options. Nordic Battlegroup, which includes communications from eavesdropping. For Tiger users within the Nordic Battle- about 2,000 soldiers from Sweden, the next mission in 2011, the Swedish group can opt to make secure calls over Finland, Norway, Estonia and Ireland. Defense Forces have also turned to Sectra satellite or over national landline and for secure voice communications. GSM networks. Telecommunications is As of January 1, 2011, the Nordic secured at stationary and mobile Battlegroup will be on standby for Tigers protect IP-based communications command centers and at mobile users deployment on crisis management over satellite links and the military command. missions within a radius of 6,000 With regard to the Nordic Battlegroup, kilometers from Brussels. Sectra has developed a communications Secure tactical radio Nordic Battlegroup equipped with solution in which the Tiger XS personal The Nordic Battlegroup uses Sectra’s Sectra’s crypto products voice encryptor can be used for IP-based tactical encryptor to secure radio During Nordic Battlegroup’s first communications over satellite links. communications. The crypto can be peacekeeping mission in 2008, Sectra’s Tiger XS is a flexible concept that builds mounted in vehicles and carried by Operation HQ IP network Communication node Command center Communication node Communication node Secure tactical radio Force HQ Sectra’s crypto for secure tactical radio is designed to meet demands of durability, simplicity and security.
    [Show full text]