Förslag Till Målbild
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Förslag till målbild Diskussionsunderlag, juni 2005 k Framtidens2020 kollektivtrafik i Göteborgsområdet INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 MÅLBILDENS PÅVERKAN PÅ RESANDE OCH KAPACITET 26 Fler länkar avlastar citykärnan 26 INLEDNING 5 Restiden minskar 27 K2020 bygger på långsiktiga trafikpolitiska mål 6 Andelen bytesresor består 28 Västlänken en förutsättning 6 Tillgängligheten förbättras 28 Avgränsningar 6 Längre fordon och tätare turer ökar kapaciteten 29 Kritiska punkter i kollektivtrafiknätet 30 FRAMTIDA MÅL OCH STRATEGIER 7 Förslaget minskar miljöpåverkan från trafiken 31 Regionen växer 7 Kollektivtrafiken utnyttjas mer effektivt 32 Biltrafiken ökar kraftigt om trenden fortsätter 8 Kollektivtrafikandelen måste bli större 8 MÅLBILDENS EKONOMISKA EFFEKTER 33 Trafikstyrande åtgärder krävs också 9 Kostnaden per resa blir lägre 33 Sammanfattning av dagens situation 9 Nödvändiga investeringar i infrastruktur 33 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA STRUKTUR 10 UTVECKLING EFTER 2020 34 Grundläggande princip för utveckling av Många möjligheter till utbyggnad 34 framtidens kollektivtrafik 10 Hisingen och Södra Bohuslän 34 En attraktiv kollektivtrafik 10 Götaälvdalen och Angered 34 Den regionala tågtrafiken byggs ut Säveåns dalgång 34 i samverkan med den lokala trafiken 11 Mölndal och norra Halland 34 Askim och Särö 34 FÖRSLAG TILL MÅLBILD 13 Centrumområdet 35 Målbilden för Göteborgsområdets framtida kollektivtrafik 13 Strukturen kan anpassas till alternativ utvecklingstakt 35 Så här kan kollektivtrafiken utformas i Göteborgsområdet 13 Mölndal 14 SLUTDISKUSSION 36 Mölnlycke 15 Politisk vilja och förankring hos invånarna 36 Partille, Sävedalen och Örgryte 16 Samverkan med bebyggelseutvecklingen 37 Askim och Frölunda 17 Utbyggd tågtrafik för en regional utveckling 37 Nordöstra stadsdelarna 18 Prioritet för kollektivtrafik – egna utrymmen nödvändiga 37 Östra Hisingen 20 Utveckling av cityområdet 37 Långedrag 21 Lokalisering till knutpunkter 37 Västra och centrala Hisingen 22 Fler älvförbindelser nödvändiga 37 Centrumområdet 24 En fortsatt utveckling ställer ytterligare krav 37 Finansiering av den framtida kollektivtrafiken 38 K2020 Styrgrupp K2020 Projektgrupp Jan Gustafsson, ordförande Vägverket Region Väst Jörn Engström Trafikkontoret Göteborgs Stad Bernt Nielsen, projektansvarig Trafikkontoret Göteborgs Stad Anna Svensson Trafikkontoret Göteborgs Stad Jonas Johansson Trafikkontoret Göteborgs Stad Ylva Löf Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Lena Jacobsson Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad Ann-Marie Ramnerö Miljöförvaltningen Göteborgs Stad Håkan Bergqvist Västtrafik Magnus Lorentzon Västtrafik Lennart Löfberg Västtrafik Jan Efraimsson Västtrafik Lotta Brändström Banverket Västra banregionen Jonas Borglund Banverket Västra banregionen Bo Aronsson Göteborgsregionens kommunalförbund Jan-Erik Fallgren Banverket Västra banregionen Rolf Thor Västra Götalandsregionen Gunilla Anander Vägverket Region Väst Anna Wreiber Vägverket Region Väst Anita Rynvall-Mårtensson Göteborgsregionens kommunalförbund Hans Linderstad Projekt Västlänken Projektledning Stenerik Ringqvist RTM-Konsult AB Frida Karlge SWECO VBB 2 K2020 | Förslag till målbild. Diskussionsunderlag, juni 2005 | SAMMANFATTNING K2020 – Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsområdet är byggnad av bostäder, handel och arbetsplatser sker i goda benämningen på en översyn av kollektivtrafiken, som kollektivtrafiklägen. Intresset för etablering i sådana lägen genomförs i samverkan mellan Trafikkontoret, Stadsbygg- ökar också i takt med att kollektivtrafiken byggs ut. nadskontoret och Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, De viktigaste delarna i målbilden är Västtrafik, Banverket, Vägverket, Göteborgsregionens kom- – ’Stor-Kringen’ bestående av Kringen och en ny spårvagns- munalförbund samt Västra Götalandsregionen. Syftet med förbindelse mellan Linnéplatsen och Norra Älvstranden. K2020 är att skapa en gemensam framtidsbild som under- – ’Bussringen’ med busstrafikering utmed Södra Älv- lag för planering och beslut i respektive organisation. stranden och en ny sträckning utmed Alléstråket. Det finns en gemensam grundsyn att regionen ska fortsätta – Egna utrymmen för kollektivtrafiken utmed alla infarter utvecklas och en avgörande förutsättning för detta är att in mot Göteborg. öka kollektivtrafikens andel av resandet. – Utvecklade knutpunkter som knyts samman med snabb K2020 utgår från att kollektivtrafikens andel om 20 år ökar och tät kollektivtrafik. från dagens 24 procent till 35 procent, vilket är ungefär Om målbilden i K2020 ska uppnås måste också områdena samma andel som Stockholm, Helsingfors och Oslo har utanför Göteborgsområdet vara med och stödja utveck- idag. En kraftigt ökad andel är nödvändig om inte träng- lingen, bland annat genom att bebyggelse koncentreras seln på vägar och gator ska förvärras, liksom utsläppen av längs kollektivtrafikstråken och i stationsnära lägen utmed växthusgaser och andra föroreningar. pendel- och regiontågstrafiken. Förslaget till målbild baseras på att dagens resande med Målbilden för den framtida kollektivtrafiken har utformats kollektivtrafiken mer än fördubblas, samtidigt som biltrafik- med tanke på att utbyggnaden ska kunna ske etappvis och ens tillväxt blir lägre än dagens trend. En sådan utveckling därmed anpassas till såväl bebyggelsens som resandets ut- ställer dock stora krav på nya länkar och förbindelser för veckling. kollektivtrafiken samt att tillgängligheten förbättras till framför allt områden utanför centrala Göteborg. I arbetet med målbilden har några strategiska frågor identi- fierats. De är avgörande för att förslaget ska kunna förverk- I förslaget till målbild betonas vikten av en utvecklad pendel- ligas och ge en attraktiv samt konkurrenskraftig kollektiv- och regiontågstrafik. Västlänken är avgörande för att tåg- trafik. De strategiska frågorna är: trafiken ska bli mer attraktiv, dels genom ökad kapacitet, dels genom att tågsystemet får genomgående linjer och når ■ Politisk vilja och förankring hos invånarna. ett större område av staden. En utveckling av knutpunkter Avgörande för en framgångsrik utveckling av framtidens där tågtrafiken ansluter till den lokala kollektivtrafiken kollektivtrafik är en väl förankrad långsiktig målbild. En måste tydligt prioriteras. gemensam framtidsbild måste baseras på politisk vilja och förankring hos invånarna i Göteborgsområdet. Varje ut- Dagens låga reshastighet med kollektivtrafiken gör det byggnad ska vara ett steg mot förverkligande av målbilden svårt att konkurrera med bilen. I målbilden finns därför och alla parter har ansvar för och möjlighet att medverka förslag på nya förbindelser och knutpunkter, som tillsam- till utvecklingen. mans med egna utrymmen för buss och spårvagn, ger kortare restider och ökad framkomlighet i hela Göteborgs- ■ Samverkan med bebyggelseutvecklingen. Genom att området. För att kollektivtrafiken ska bli attraktiv krävs koncentrera bebyggelsen i kollektivtrafikstråken och i dessutom att den samverkar med bebyggelse, till exempel anslutning till knutpunkter stärks förutsättningarna för en att bytespunkter förläggs till centrumbildningar och att ut- ökad användning av kollektivtrafiken. En sådan bebyggelse- K2020 | Förslag till målbild. Diskussionsunderlag, juni 2005 | 3 utveckling kan underlättas om vi har en målbild för den Stigberget och vidare till Lindholmen och Hjalmar Brantings- framtida kollektivtrafiken som accepteras av alla. gatan förutsätter en ny älvförbindelse. ■ Utbyggd tågtrafik för en regional utveckling. För en håll- ■ En fortsatt utveckling ställer ytterligare krav. Målbilden, bar utveckling av Göteborgsområdets trafiksystem och för som är framtagen ur ett tjugoårsperspektiv, kan utvecklas en regional utveckling med vidgad arbetsmarknad och på längre sikt och redovisar möjliga framtida spårlös- ökad attraktivitet är en utbyggnad av pendel- och region- ningar. En fortsatt utveckling efter 2025 kommer att ställa tågstrafiken viktig. Detta kräver att järnvägsnätet kraftigt krav på ytterligare kapacitet i centrala staden vilket kan ske byggs ut och där är Västlänken en viktig del. med en spårvägstunnel under city, spårväg i Allén och en fortsatt utveckling av pendel- och regiontågstrafiken. ■ Prioritet för kollektivtrafik, egna utrymmen nödvändiga. Därför bör pågående planering redan nu ta sikte på en mer Kollektivtrafiken måste bli snabbare än idag. Målbilden långsiktigt utveckling och säkra reservat för en utökad innebär ett helhetstänkande där kollektivtrafiken får egna kollektivtrafik. banor i alla tyngre stråk. Förslaget innehåller också ett antal redan planerade åtgärder som kan genomföras på ■ Finansiering av den framtida kollektivtrafiken. En utökad kort sikt. trafik kommer att kräva mer resurser till kollektivtrafiken. Behovet av driftbidrag ökar även om andelen som betalas ■ Utveckling av cityområdet. En grundläggande tanke med biljettintäkter blir högre. En utbyggd kollektivtrafik bakom målbilden är att fördela resandet på fler länkar kräver också stora investeringar i både infrastruktur och förbi det idag hårt trafikerade cityområdet. Med nya spår- fordon vilket är ett gemensamt ansvar som stat, region, vagns- och busstråk som tangerar området erbjuds snabba kommun, exploatörer och brukare måste ta. Finansiering resor förbi city. Det ger området förutsättningar att kan ske genom skatt och avgifter. utvecklas med mer utrymme för gående. ■ Utveckling av knutpunkter. En utveckling av knutpunkt- Utredningsarbetet i K2020 har genomförts av en erna i framtidens kollektivtrafiksystem kräver en tydlig pri- tjänstemannagrupp och inleddes 2003 med en analys oritering