Sakkapet SanMicheles Viinner

Svensksingfigel gdr succdpi figlamas 6, sidan 1. Foto:Lars Gerhardsson

Medlemsblad15 Augusti2005 I

Ledaren

I fcira numret av Medlemsbladet presen- sinnande vemod. Den unga mezzosopranen terade intendenten sin medarbetarstaboch JohannaBAckstrom hade civertalatsatt ge gav exempel pi olika aktiviteter. I detta en egen konserl. Vid flygeln iterfanns nummer fciljer Bladet upp ett antal av dem. Matti Hirvonen. Programmet var generdst: fi'An Rangstrdm, Sibelius, PettersonBerger Till de klassiska hrir fyra bidrag frin till Saint-Saens,Bizet, Strauss.Hon sjong forskarvtirlden. Psykiatrikem Tord mot en praktfullt rrid solnedging som ingen Bergmark kan tiinka sig Axel Munthes dramaturg kunde civertriiffa. Frarnforandet empatistrimingarsom en lindrig, hog- var kongenialt och kviillen blev ofrirgl6m- fungeraude autism. Han frirklarar pi ett fcir lig. JohannaBiickstroms rcist tir av det stora lekmanuen gripbart siitt de rnedicinska formatet och nu visade hon att hon iir ftirdig begreppen.Niista Ar blir det 50-irs jubileum ftir de intemationellaoperascenema. Arets for figelforskningen pi Barbarossaberget. rivriga begivenheter och resursfciriindringar Zoologen Carl Edelstam,berdttar livfullt i villan redovisas i ett antal kortare om- om det f

Frir ett par 6r sedan liiste jag Boken om San (medel for extra personal Zirsom ni vet Michele och slogs som otaliga andra av begriinsade).Jag skickade sedan in min Munthes mingfacetterade person. De tviira formella ansdkan tiil Uppsalas internatio- kasten mellan livet i den yppersta nella kansli och viintade. Dagen di beske- societeten och bland djur och fattiga var det skulle komma infann sig men jag hcitde fascinerandeatt ta del av. Senarekom jag ingenting, och jag viintade. Viintan kiindes att gdra flera resortill Italien men jag snart l6ng varpi jag hcirde av mig till lyckades aldrig ta mig till . Jag sig kansliet.Till min storagliidje fick jag di Rom. Jag sig Florens.Jag sig Sienaoch veta att jag just blivit deras fcirste Leonardo Yicenza, Sicilien och Sardinien.Och jag da Vinci-stipendiat. fastnade till och med en minad i Venedig. Nu iir jag hdr pi Capri sedan en minad och Men Villa SanMichele 169som ett assisterarmed marknadsf

FredrikHulting har en Masterof Art- examenfrin UppsalaUniversitet och tir doktorandi ekonomiskhistoria vid Handelshdeskolani Stockholm. Tvi minnesviirdaCapri-resor av Wivi-Anne Nilsson

Jag har undrat 6ver vad det iir pi Capri, Det lir allmiint giillande hotellregler som g0r att de flesta som en gtng varit som tiven giiller Villa San Micheles dar,blir si fdriilskadei platsenoch giister. alltid liingtar tillbaka. Den uppfatt- ningen harjag ffitt av de rapporter och OVANLIGT MOTTAGANDE samtalmed personer,som tillbringat en Fdr mig blev det ett ovantatmot- periodpi SanMichele. Sombudbiirare tagande,inget "vtilkommen". Vakt- fdr stiftelsensgiistverksarnhet har jag miistarenvid ingingen till museet fitt ta emot otaliga "tack" under snart kriivde mitt passinnan jag fick tilltriide tio 6rstid i stiftelsenstjiinst. Jag fir till rummet som var reserveratfOr mig gliidja mig 6t mer Capri-upplevelserpi nigra niitter. Min fcirklaring att jag var min arbetsplatsi Stockholm, iin de nyanstiilldpi stiftelsen,attjag inte erfarenheterjag sjtilv skaffar mig pi hade information om passkontrollenpi Capri. Capri och attjag var viintad av inten- dentenhjalpte foga. Han gjorde sitt Forstagflngenjag besdkte Capri, under jobb och fdljde gtillandereglema. tre junidagar 1996, e'nresa tur/retur Intendentenfanns inte pi plats och han fi'6n Rom, blev nigra spiinnande visste inte niir hon skulle vara tillbaka. hektiska heta dagar med hjiifiat i hals- Jag lyckadesiindi till slut komma in gropen redan innan ftirjan nitt kajen. och fick nyckelntill ett rum i Di jag sig den skyh6gaklippan och Foresterian.Ett kyligt mottagandeoch fcirstodatt ftirden till toppen, dtir Villa kontrasttill den intensivavdrmen som SanMichele lig, gick liingsen utsides rfldde under mitt fcirstaItalienbesrik. serpentinviig,viinde det sig i magen pi Den tiita turiststrommenpfl gigatan till rnig. Jaghar hdjdskrtick. museetgjorde det niistanom6jligt attta sig dbrifrin pi dagen,men syftet med Jaghade precis tilltriitt min tjtinstpi de fi dagarnajag var diir var iindi att Medelhavsinstitutenoch skulle under bekantamig med Villan och dess en vecka informera mig om stiftelser- personal. nas verksamhetpi plats i Italien. Efter- somjag alltid tiinkerpi att vara extra N6gra dopp i det hiirliga Medelhavet fdrsiktig med mina viirdesaker,pengar hannjag med och hade oturen att fE en och passpi utlandsresa,frirvaradejag otiick undervattensmanetnigra varv dem i hotellets siikerhetsboxunder runt vristen. Ett minne frin Capri i dagarra i Rom och tenkte inte pl att ta form av en briinnskadasom tog ling tid med passettill Capri.Dumt av mig, att liika. men jag glorde ju bara en tur inom Italien. Vad jag inte visste, var att Min andraresa till Capri var ett halvir polismyndighetenpi Capri har pass- senare,i brirjan av februari. I Neapels kontroll pi alla som inte iir dagsturister. hamn viintade en begravningsbilatt fi A kciraombord pi bilftirjan till Capri. ode och tom. Jagtillbringade mesta Nigra svartkliiddasdrjande vtintade vid tiden pi kontoret med genomging av bilen medancivriga, hdgst tio personer, redovisningen.PA lunchrastema bar det beordradesatt gi fcirst ombord via av till badeti Marina Piccolamed Ann- bildtick pi Caremar.En konstig kiinsla Marie. Hela badplatsenfick vi ha for att ika till Capri ndstanensam med ett oss sjiilva, den var gratis (under bad- begravningsfrilje. Innan b6ten nidde sdsongenprisbelagd). Vi fdsteundan hamnenskyndade jag mig till bildtick brlinnmaneternamed en lingskaftad fdr att snabbtkomma diirifrin. En hiv, njdt av solensstrilar och svalkade overklig situation att sti vid likbilen oss i det l7-gradiga Medelhavetmedan med den blomsterpryddavita kistan piilskliidda miinniskor strosadepi som belystesav ett illrdtt sken frin en terrassenovanfcir oss. Det var vinter pi lampa i bilen. Niir landgingen gick ner Capri. sigjag hela den linga bredakajen fylid av en kompakt massam6rkkliidda Aterresanfrin Capri, blev med samma mrinniskor,nlistan som om hela 6ns ftirja som f6ft mig dit. De andravar befolkning hade samlatsdrir. instiillda p g a kraftig bl6st. Jag har mingirig erfarenhetav bitresor pi TOTALT FELKLADD stormigt hav, och gav inte viidret en Jag kiinde mig si totalt felkltidd i rnin tanke,jag ldngtadebara hern. I ftirjans grannrddasportjacka, niir vi pi samma sittsalongsatt alla italienarekoncen- sattsom vid ombordgiendetblev treradepi TV-monitorerna, dar piven ilandsjasadefdrst. Jag var visserligen hrjll sitt sclndagstalfrin Petersplatsen. pi riitt tindhillplats men vid fel tillf?ille Ftirjanvar slitenoch sjaskigocir jag och det gick inte att backa. Jag fcirscikte ktinde att stolen lutade.Jag fick rycka titta efter en "ickescirjande"medreseniir upp mig oavbrutetfdr att inte glida ur som kunde bana mig viig genom den. Jag tittade ut fdr att se om Neapel folkmassandijag sig en person,San slntes men sig bara vatten till hoger Micheles intendent,Ann-Marie och himmel till vlinster. Hela ftirjan Kjellander, huvudet hcigreiin alla lutadekraftigt, visserligen i samma andra,i en klarblijacka, ivrigt vinkel helatiden. Det verkadeinte stdra vinkande till mig: "Hiir iir jag". Vi nigon mitt i pivens predikan ej heller snirklade oss snabbtdiirifrin i vdLra oroan6gon annan iin mig, menjag var ftirggrannajackor och det var siikerl siikert den enda som upplevt Estonia- ingen som enslade miirke till oss.Vem katastrofenpdL niira hill och minnet frin personenvar, som alla viintade pi och den gav mig rysningar. somnu gjort sin allra sistaresa till Capri, fcirblev okiint. Resanslutade viil, jag kom hem med sinnet fullt av udda reseminnenoch Viidret dennavecka var som en vanlig svidandebriinnmiirken, dennaging svensksommarvecka, 6msom sol och runt halsen. cimsomkraftiga regnskurar.Fi turister, gatan till museetvar stor del av dagen Svenskanationaldagen pi italienska av Runa Gerhardsson

Villa SanMichele firade den svenska Nere i skulpturloggianviintade en stor nationaldagenmed en kviillsfest diir italiensk buff6 och ytterligare sing och triidgirdens alla stiimningsskapande striingaspel.Den flammande solned- resursersamverkade i storformat. Bland gingen river Ischiaavldstes av det spe- dryga hundrataletinbjudna giister iter- lande ljusdunklet 6ver valvbigar och fanns celebriteterfrin Anacapris kultur- kolonner frin marschalleroch facklor. liv och administration.Bland inresta hade dignitiirer miirktes Katriona Munthe- Det inramandemusikprogrammet gitarristen Lindgren, Axel Munthes sondotter. pianisten SamuelSchcinberg, Morten Bjorgard, sopranenCecilie Det minglades livligt bide f6re och Schilling och tenorenStephen Hansen efter det sammanhillandeprogrammet i som hiixmiistare.Hiir saknadesvarken kapellet. Evert Taubes"Si skimrandevar aldrig I kapellet svaradetre verbalt begivade havet" eller cirhiingenfrin musikalen talare itir tankeinnehillet: villans inten- Chessav Benny Andersson. dent Peter Cottino, svenskeministem i Medusa-mask Rom, Fredrik Jcirgensenoch Anacapris Axel Munthes mytiska ging tiden kunde ingen borgmiistareMario Staiano.Den sist- fick liv. En i gorgonenMedusas blick niimnde rev ned de storstaappiidema. d0dlig mOta Men den hiir kviillen Han associeradespirituelit till de pro- utan att fdrstenas. blem sorn kan uppsti niir tvi kulturer domineradeskOnhetsupplevelsen. scikerformer fior en gemensamvlrde- grund.

Runa Gerhardssoniir fil kand med konstveten- skaplig inriktning och iimnesliirare. sonerna.Han sklinkte 20 000 kronor till civerkiinslighetfor egen del iir inte siilian de "fattiga ilderstigna i Anacapri", men forenadmed en okiinslighet fcir andra. 100000 kronor till "SverigesDjur- skydds foreningarsriksforbund i Aspergers syndrom och associerade Sverige"(4). tillstflnd En vanlig komplikation till Aspergers Aspergers syndrom som bakgrund till syndrom iir depression(6) eller dysfymi lindrig hiigfungerandeautism (klonisk liggradig depression),inte Aspergerssyndrom kiinnetecknasav siillankonisk och iblandterapiresistent. brister i den dmsesidigainteraktionen Aspergerssyndrom har tidigare i vissa med andra,med varierandesvirigheter fall beddmtssom schizofreniasimplex. att uppfatta vad andra miinniskor kiinner De vanligastestdrningama i personlig- och t2inker,d.v.s. brister i inlevelsefcir- heten som fdrknippas med syndrometiir miga, s.k. socialapraxi. Rigida beteen- schizoid,fobist(inkl. socialfobi) och den och tvingsmiissig rutinbundenhet tvhngsmcis si g personlighetsstorning(6, med ogillande av fdriindringar och 7), men ocksbnarcisslsllsk (8,9, 10, I 1). spontanitetiir vanligt. Ogonkontakt med andra kan vara pifrestande. I bam- Den mildaste delen av autism- domen iir det vanligt med nigon form spektrum av uddatal eller sprikproblem.Kom- I Oversiktslitteraturgdrs inte n6gon munikation och timing brister och Atskillnadmellan Aspergerssyndrom minga iir de som tyviir blivit mobbade och hdgfungerandeautism (t.ex. I 1). under skoliren utan ftirmiga till sjiilv- Samtidigt talar bide annanlitteratur och forsvar. Dubbeltydigheter som hutnor, klinisk erfarenhetfor att det finns skiimt, gitor eller metaforer kan vara betydligt mildare varianter griinsande svira att fdrstfr; det sagdakan hos bam till nonnalitet. tashelt bokstavligt.Ofta foreiiggerett eller flera helt uppslukandeintressen. Lorna Wing talar om autismsPektrum (12), och i en nyare liirobok om mental- Miin med Aspergerssyndrom kan ha sjukdomarsgenetik framh6l1satt till siirskiida svirigheter i moten med autismensspektrum riiknas Sngestsjuk- kvinnor och det omviinda fcirefallerlika domar samt brister i social, kommunika- vanligt. Den sexuellaidentiteten iir tiv och kognitiv fdrmiga (13). Joseph ibland osiikereller flytande(5). Ling- Piven beskriver hur man bland sliik- dragna somnsvirigheter och kiinsiighet tingar till personermed autism i tvilling- for ljud och ljus h6r ofta hit, ibland och familjestudier funnit en mildare ocksi civerkiinslighetfcir lukt, smak och form som beniimnes "the Broad Autism viss matskonsistens, samt berdring. Phenotype".Bland dessaanh6riga var Ofta sesen intensiv striivan efter att vara det mycket vanligare (iimfdfi med som andra.Vanligt tir ett ogillande av anhcirigatill personermed Down's sm6- eller kallprat, och svirigheter att syndrom) att finna personersom be- bedOmaandra miinniskors pilitlighet ddmdesvara reserveradeoch otill- och inre kvalitder, viiket fcirsvirar g2ingliga,rigida, iingsliga, och civerklins- skapandetav hillbara relationer. En liga fdr kitik (7). Sammafdrfattare fann 8 ockse att dessasliiktingar hadefcime behandlingfOr sina svirigheter i till- ndra vcinneriin kontrollgruppen (7). I varon, utgdrs av personermed lindrig, sin f6rliingning mot det ordiniira griinsar hOgfungerandeautism. Bland dessaiir autismspektrummot vad som Wing det inte ovanligt med fiiriildrar som kan kallar " excentrisknormalitet " ( l2\. vara pitagligt lika varandrai sin utpriig- lade okiinslighet ftir sina barnsbehov, Christopher Gillberg beskriver en mil- med awikelser frin det fdrviintade hos dare, subklinisk variant av Aspergers dem som fciriildrar.(Begreppet elakhet , syndrom, "ofta prciglad av egocentri- vanligt i dessasammanhang, torde citet, stelbenthet,rigiditet i tdnkande hiimta ndring frin bristandeinlevelse- och beteende,sndlhet. dverdriven fcirmiga i kombination med tvings- noggrannhet,sanningsscigeri,'kdpp- miissighetoch bristandeflexibilitet). hdsteri', ibland starkt socialt intresse utan social fdrmdga. Stora livsfrdgor, Lindrig autism och kreativitet till exempelrcittvisa, mdnskliga rdttig- Lorna Wing franrhiller att "ett visstrndtt heter och kvinnofrdgor, kan bedrivas av autism [dr] enfdrdelfc)r dem som medfrenesi samtidigt som motsvarande sysslar med konst eller vetenskap" (12). frdgor i vardagslivet hanteraspd ett Michael Fitzgerald menar att minga klumpigt och insiktskjst scitt.Inte sdfd drag vid hdgfungerandeautism fcirstiir- cirfdrmedlare av roliga historier och ker kreativitet, t.ex. formigan att foku- smd anekdotersom berdttas om och om seraintensivt pi ett iimne och utsti igenpd sammasdtt." (14,s.94). svirigheter utan att ge upp, med h6ga nivier av energi, motivation, nyfikenhet Gillberg beriiknar fcirekomstenav och observationslormiga samt en fdr- Aspergersslmdrom till ca 3-4 per tusen miga att bibehilla starkacivertygelser (14), under det att den lindrigare vari- och kiinslor(15). Oliver Sacksniimner anten av hdgfungerande autism troligen att Asperger sjiilv anviindetermen iir betydligt vanligare. " autis t is k int el l igen s " som kiinneteck- nas Lindrig autism och nutida krav av att den 6r okonventionell, oorto- Gillberg ger ett aktuellt nutidsperspektiv dox och originell (16). Dennakreativitet "lingvistisk, pi den mildare formen av Aspergers dr ofta spatial, musikalisk " syndrom, och pipekar att sidana perso- och logisk till sin karaktcir ( I 5), och friljaktligen ner forr beskevs som excentriker eller iterfinns den ofta hos forfattare, arkitekter, original. I dagenssamhiille tycks det bli $rsiker, musiker och allt svirare fOr dessapersoner att hands- filosofer. kas med stressoch med de tilltagande Ater till kraven pi social interaktion och f6riind- Munthesoriginella personlig- het. Munthes ring (14, s. 95), (kanskebidragande till skildring av fadern talar for den dkande forekomstenav s.k. "utmatt- att dennevar hird och okdnslig flor ningsdepressioner"). sonensviisen. Modern skildras likaledes som okiinslig och favoriserande,och Lindrig autism och psykoterapi kanskekarakteriserades de biigge av en En betydandeandel av de personersom empatistdrning.Hiir kan det konstitu- genomg6ttflera psykoterapiermen tionella dragetha fcirstiirktsi den diirav likafullt fortsatter att sdka verksam ridandehemmiljdn. Axel visadetidigr 9 ett sarskilt intresseftr smidjur och idag, vittnar om en siirdelesforfattar- samlade iigg som skulle kliickas i siingen frirmiga. med itfdljande avbasningarav fdriild- Inom dagensmedicin funderarvi civer rarna, vilket inte iindradehans vanor - nya tillstind och symtom som fhtt namn "Du lydde ingen". Episodenmed kraniet som fibromyalgi, amalgamftirgiftning, frin gravkapelletter sig som ett starkt eldverkdnslighet,kroniskt trotthetssyn- uttryck fdr egensinnighet. drom och utmattningsdepression.Redan Som vuxen framstir Munthe som virds- i Boken om San Michele visar Munthe lcistill sitt yttre, stundtalsokcinslig, en efterloljansviird fdrstielse och klar- barsk och niistan osocialt uppriktig, med synthet i synenpi nigra av den tidens en egocentriskoch narcissistiskfram- vanliga diagnoser,t.ex. appendicitisoch toning. Han tycks ha haft bristande colitis,vars medicinska och socialabak- (1, behov av ncira relationer,framfor allt till grunderinrar om dagenssituation s. kvinnor. Han hade kroniska sdmnbesviir' 47 och48). Han var ljuskiinslig och fick efter nigra Oaktat sina sv6righeterhar Munthe visat 6r liimna sin drdmvilla'. "Han hade viirlden en berydandekreativitet i sitt byggt San Michele som ett temPeldt skrivande,som skarp klinisk observatdr solen, tnen hansfrdnfddseln klena 6gon och som skapareav SanMichele. tdlde inte ldngre det storka ljuset." (1, s. 393). Att Munthe kunde kiinna sig mer beJr med djur dn med miinniskor Referenser: "tndad l. MuntheA. Bokenom SanMichele, 1930 6rs tycks viildokumenterat. svenskaupplaga. Forum 2001 med efterord av BengtJangfeldt. Han drabbadesocksi av depressioner 2. MobergL. DoktorMunthes deprimerade nedsatt och led mdjligen av en delvis dilemma.Liikartidningen 2002; 98: 5214-17. sjiilvkiinsla, ddt narcissisme,? som 3. CullbergJ. Axel Munthe liv ochliikekonst. Cullberg beskriver den, kanske kan ses Liikartidningen200 4; 99: 40'7-8. som ett autistiskt fclrsvarftir en kreativ 4. JangfeldtB. En osaligande. Berattelsen om & Widstrand2003' men samtidigt skciroch vilsen sjiil. Att Axel Munthe.Wahlstrtim 5. GerlandG. Autism:relationer och sexualitet' Munthe led av nigon form av emPati- BokfdrlagetCura AB 2004. stdrning inom det lindriga autistiska 6. OttossonJ.0. Psykiatri, 5:e upplagan, Liber spektretter sig sannolikt. 2000. 7.Piven J. Genetics ofPersonality. The Att Munthe var rikt begivad i att anviin- Exampleof theBroad Autism Phenotype. I da spriket och ge personliga skildringar Benjamin,Ebstein, Belmaker: Molecular av dramatiskahandelser framgir redan Geneticsand the Human Personality. American 2002. av hansbrev frin Neapel som trycktes i PsychiatricPress Inc., 8.Stone MH. Normal narcissism. In StockholmsDagblad hcisten 1884 och RonningstamEF, ed. Disorders of Narcissism. (4). Att kom som bok ett ir senare AmericanPsychiatric Press 1998. skriva en bok om SanMichele somhar 9. RateyJ, Johnson C. Skuggsyndrom,kapitlet tryckts i iterkommande upplagor efter Lindrigautism. Bokftirlaget Cura AB 1998. 1930, diir skildringarna och de fantas- 10.Bergmark T. Omdiagnostik av personlig- Psykiatri;nt 4 2002. tiska beriittelsernaiir hdgst njutbara iiven hetssttimingar.Svensk 10

I l. Atwood T. Asperger'sSyndrome. A guide for Parentsand Professionals.Jessica Kingsley Publischers1998. 12.Wing L. Autismspektrum.Bokliirlaget CuraAB 1998. 13.Faraone S, TsuangM, TsuangD. Genetics of Mental Disorders.The Guilford Press1999. 14. Gillberg C. Aspergersyndrom. Normala, geniala,nrirdar? Bokftirlaget Cura AB 1997t98. 15. FitzgeraldM. Autism and Creativity. Brunner-Routledge2004. 16. SacksO. An Anthropologiston Mars. SevenParadoxiacal Tales. Vintaee Books r995/96.

Tord Bergmarkiir legitimeradltikare med mot koenitiv psvkiatri och essiiisl

SaraJangfeldt hojde irsmdtet av Agneta Nordgren

Arsm0tet 2005, en kall virkviill i april 2004,Sara Jangfeldt.Sara iir artist i pi Italienska Kulturinstitutet pi Giirdet i musikteatergenrenmed gedigenutbild- Stockholm, blev som vanligt trevligt. ning i sing, dansoch teater.Hon bjdd pi sing frin olika uppsiittningarhon Vir Viinfdrenings styrelsegdr varje 6r medverkati och beriittadeunderhillande ett fint och gediget arbete,dtirfdr vill jag om en "incident" vid hennesbesdk pi passapi att tacka er alla for den tid ni Capri under sin brdllopsresa. liigger ned fdr att vi ska ha det trevligt tillsammans. Ett speciellt tack till detta Saraavslutade med singer ur sin egen Medlemsbladsansvariga utgivare turn6produktion"Enough Rope"osom Barbro Ldfgren och dessredaktdr bestir av tonstittningarav den ameri- Gideon Gerhardsson. kanska forfattarinnan Dorothy Parkers satiriskadikter, med en inlevelse som Valberedningensftirslag i 6r innebar inte ldmnadenigon oberdrd. I hOstkan nigra smtirre fciriindringar.De flesta ni se Sarapi Gdteborgsoperani "Kiss omvaldessiledes och vi fick en ny med Kate" som Louis Lane. klubbmiistare:Yvonne Ribbentoft samt en nygammal suppleant;Hans Engman. Den avslutandebuffen var som vanligt italiensk och mycket god. Det 6r alltid ENOUGH ROPE lika givande och trevligt att triiffas i vir Efter irsmdtesfOrhandlingarnafi ck vi Viinfrirening. Samtalsdmnenr6der det som kviillens hcijdpunktnjuta av Siill- aldrig brist pe, vem man an samtalar skapetSan Micheles Viinners stipendiat med, det 6r tiden som inte riicker till. ll Flyttfigelforskningenpi Capri- hur denborjade av Carl Edelstam

Niista 6r, 2006,kommer figelstationen Ornitologiska Fdrening bakom ryggen p6 klippan ovanfbr Villa SanMichele att kundejag ingenting gdra. Dess styrelse fira femtio 6r av framgingsrik verksam- skulle snartha mdte. Ge mig tvi veckor! het. Men historienb6rjade fem 6r tidi- Si jag sattemig ner, gjorde en enkel gareoch hur det gick till skalljag beriitta kalkyl Overstartkostnader plus en bud- hiir. get for tvi personersresa och uppehiille i tre minader per 6r, l6steBoken om San Vintern 1949-50fick jag ett telefonsam- Michele en ging till (den hdr fortfarande tal frin Josef Oliv, vars namn jag df, sett till det mest underhillande jag vet) och bara under kyrkliga artiklar i Svenska gick till SOF:sstyrelsemdte. Dagbladet.Han fcjrklaradeatt han var engageradi verkstdllandetav Axel Fattig fOrsamling som var en fattig Munthes testamente,och nu gtillde det I ornitologfdreningen, med klok kassafdrvaltare, om svenskastaten skulle ta emot och forsamling var man mycket fOrsiktig. Till sist besldt fOrvaltaMunthes villa Pi CaPri med sttilla sig bakom ftirsla- omgivandemark som en lank i kulturut- man att officiellt en omedelbartviveckors bytet mellan Sverigeoch ltalien. Aren- get samt betala Capri lor att liira kiinna det hade fOrtstill riksdagen.Det iir ju resafbr mig till allt under fdrutsiitt- allmiint bekant, sadeJosef, att vira riks- platsenoch Josef, att aldrig begiira ett dagsmtininte alltid iir si djupt intres- ning attjag lovade fdr drift av en even- seradeav kultur. Ochjag tror att en ore av fcireningen Det fick duga, och naturvetenskapliganstrykning skulle tuell framtida station. jag min medverkan gdra fdrslaget lite mer pitagligt och har hillit ldftet. Om pi riksdagensbe- faktainriktat. Du har ju, fortsattehan, fick nigot inflyande ovisst- av Josefsmemo- deltagit i uppbyggnadenav en station ftir slut 6r mycket kronprinsen flytfhgelforskning pi Oland som haft arer framgir, att divarande tog upp donationeni ett positivt samtal framging och fitt positiv PressPi Skdld, och den som minga hill. Om man kunde gdra nigot med finansminister befvivla att liknande pi Munthes iigor skulle det ju sett Sk0ld kan knappast var avgjord. Frin SOF- inte bara stAmmamed Munthes varma sakendiirmed jag annarsmest att en ton- intressefdr flyttfiglarna (o, jag har liist mritet minns polemiskt lagd ledamot lu- den berdmdaboken) utan sAkertbli till givandemen brukade gdra fdr gladje for minga svenskaornitologer. tade sig bakit, som han lite von oben, och Det var brittom. Ville jag hjiilpa till? att betraktamotparten deklareradeatt pi den hdr holmen kunde FOren tjugofemirig zoolog,fflld av man kanskeringmiirka femhundrasmi- nyfikenhet, reslust och ljusbli ftirhopp- fEglar per sasong,vilket med den kbnda ningar, kunde svaretbara bli jakande. iterfyndsfrekvensenftir t ex ldvsingare Dessutomr6kade jag ha ett intresseav (drygt en promille) skulle bli ett fynd italiensk konst och arkitektur som starkt vartannat6r. Femton 6r senare,med runt talade fdr saken.Men utan Sveriges 200 iterffnd pi fickan, Piminde jag t2 honom om vad han sagt.Di skrattade innan den Overtogsav Ottenby f6gel- han och sadeatt vi haft turen pi vir sida, station (inte av omitologforeningen som ochjag fick tillfiille att svara:Jovisst, sidan) och gick en stabilareframtid till turen- och JosefOliv! mdtesi samarbetemed italienska forskare. Ty det var JosefOliv som skapade stationen,fcirst genom sitt initiativ, Kungliga rfld sedangenom att renoverafigelborgen Niir resanniirmade sig liit blivande och slutligen genom att i mer iin tio 6rs kungen meddelaatt han ville ha ett tid reda ut alla praktiska och legala samtal,si jag gick upp pe slottetoch problem som figelfolket stiilldes in{iir, fick nigra viinliga men bestiimdarid om {iirran frin hemlandetoch med en svirt ftiltarbetei Italien (diir var han ju expert) bruten italienska som endavapen. samt hiilsningar att framfciratill Josef. En vecka fOreavresan inhandladejag en Men det tog tid, sin ty Josef hade stOrre fltta timmars Linguapone-kursi itali- saker att tiinka p6. Hela Villa San enska,som senaretilldt mig att i samtal Michele och desstrddgird skulle ftirst med capresiskafiskare kommentera siittasi anviindbart skick, och det be- Churchills europapolitik. Sint kan jag hdvdesvatten, som just pi Capri kom- inte liingre. O ljuva ungdomstid, d6 man mer bara med vinterregnen och diirfrir Iiirde sig sprik i den fartenl kriivde stora cisternbyggen.Viren 1955 meddeladehan dock,att det var dags att Barbarossaborgenhade jag settredan scikapengar till vir verksamhet(tips: 1950,men vad Josefoch hansmedar- friga hos Kungafonden!), att vi var betarenu hade istadkommit med denna viilkomnaatt sattaiging till h6sten.S& ruin var nArmastotroligt. Boningshuset kom min hustru och jag att iigna sen- pi inre borggirden hade med fullstiin- sommarenet aft skaffa allt som kavdes digt bibehillandeav den medeltidaarki- fdr att stationenskulle fungera: fingst- tekturen fcirsettsmed armering i golv niit, ringar, facklitteratur, kciksattiraljer, och tak, putsat in- och utviindigt, fEtt ny slingkltider,instrument. Avgdrande var takbeltiggningoch nya fcinsterb6gar.Pi anslagetfrin Kungafonden, som ocksi en golvyta av 42kvadratmeter rymdes tiickte kostnadenatt kdra detta till tre rum, kcik, tviittrum med WC, hall Neapel och att under drygt tre oktober- med 6ppen spis som fungeradeutmiirkt veckor installerautrustningen, liira och en septiktanki backennedanfcir. kdnna trakten och vissa viktiga personer Allt var redanmdblerat. Den lilla tenas- samt kontrollera att allt fungerade. sen med utsikt 6ver Capris hamn hade Nigon tid for ringmiirkning blev det Josef sjlilv fcirstiirktmed murslev, inte, den fick vi viinta med till viren, hiingandeOver ett 200 meters stup efter- och di hadejag sjiilv fbtt andra enga- som han inte ville riskera sina arbetares gemang.Si sminingom visadedet sig liv. Di brunnar saknashade den medel- att jag bara siillan skulle komma till- tida vattencisternenunder stora altanen baka, men i nifia 20 ir fortsattejag att rensatsoch anslutitstill en pump i tigga respengarpi olika h51loch viirva kciket;den ftir runt vatten frin husetstak oavldnadpersonal till verksamheten, och rymmer omkring 20 000 liter, en 13

var dumt, tY natten volym som fornYasav regnenvarje n6stadag. Det Pi nytt iskviider. Med vinter. viicktes vi av ett hjiilp av stege,tdnger, spett och spade Men allt kan man inte ftirutse. Vi hade genomfcirdejag nu jordningen i hiil- inte sovit minga niitter i virt lilla krypin lande regn och si gott som oavbruten bredvid entr6n fdrriin vi viicktes av en blixtbelysning- en av de mer nervcisa magnifik knall. Jag tiinde en lampa och timmama i mitt liv. konstaterademed viss fclrvining att tra- flisor frin den stadigadtirren lig strddda Tjugofem kollin vira siingar.Vi gick dA ut med river Det vore niistan synd att sluta den hiir i stora salen,diir vi loreglende lamoan historien utan att n?imna,att redan ftir- pi en sting hade fortojt en ving- kvail den frin Stockholm till Capri hade sina jorduggla vi rtiddat undan skjuten poiinger.Fdr att fi rum med lasten' 25 jagaren. Salenvar fylld av ett dammoln' kollin, hade vi bYtt vir Folka mot en i d.ttu satt ugglan pi sin sting, tviirfdr- ildrig Mercedessom vi Sllde frin golv och kniippte med niibben' Det bannad, till tak med linade l6dor och skavda sig, att blixten giort entr6 genom visade kappsiickar.De timtiliga sakerna- diir den vridit det grova kdksfdnstret, kikare, precisionsvigar, viideiinstrument i ett ganskadekorativt smidesgallret - placeradescjverst i min mammas giort en nittio gradersvinkel, monster, gamla hattaskar.Hur klokt dettavar hfll i den niistan halvmetertjocka slagit insig vi inte fdrriin vi nidde italienska mot salenoch svetsatfast en stenvAggen sr6nsen.Diir meddelademan att allt det utslagnablocket i motsatta del av iraste packasupp, viirderasoch bel6g- - den mot vflrI sovrum- och viiggen gasmed inflorseltull,eftersom det puit"tut ugglanpi nigon metershell' Se uppenbarligengiillde en varutranspofi' blixten gitt in till oss,hyvlat lite hade Jag gjorde di en gestmed Gunilla - pA ddrren och passeratut genom galler- smiirt, blond och med ling hiistsvans- fonstret med en bit nytt konstsmide som och forklarade,att detta var vad hon resultat. ansig sig behcivafdr ett par veckors Tullaren betraktadehenne Det var inget annat att gdra iin att gi och badsemester. av beundranoch for- liigga sig igen.Pi morgonenviicktes vi med en blandning viftade oss omedelbartvidare' av astronomiprofessornYngve Ohman, ftiran och frin bil till bet i som vandrat hit anda frin sin solstation Vid omlastningen ovdntat samma eftersom han var rddd att vi rikat ut f6r Neapel uPPstod Pro- Capri hadeniimligen di iinnu ett nedslag.Med forskarenssanna in- blem, 0n vilken uttivadesvid kajen i tressestuderade han blixtens krokiga egentullriitt visstejag vadjag skulle viig genomhuset. Nflgra timmar senare Neapel.Nu dennaging blev reaktionen hade han med Josefshjiilp ordnat si att siiga.Men - personlig. Tullaren som var trdtt pa en stor miingd grov koppartrid bars upp mer blondiner gi ombord hiir, och monteradesltings hela takkanten, att se vackra direkt till mig, klappademig och vi fick anvisning om hur den skulle viinde sig amigo! jordas. Detta tyckte jag kunde viinta till pi axelnoch sa:Povero I4

:'{q:i li#,,,."-"r ffi:';f,,'i li "38; b -t1;

Carl Edelstamiir fil dr och mingsidig forskare, en out- trottlig folkbildare. Ett av hans mingiriga forsknings- Pi toppen av Monte Barbarossai den gamla sj0- projekt flyttfbglarnas rtir rdvarborgenligger den gamla ftgelstationen, hdgt Sin fcir- styrmekanismer. ovanfdr San Michele med en hanfdrandeutsikt att populariserahar miga 405 meter over Neapelgolfen.I bakgrunden han bl a visat i tiver 500 vulkanen Vesuvius. radio- och TV Tuschteckningav GunnqrBrusewitz, den 21 april 1986. Privat rigo.

STADSVANDRING Fdrre intendenten Levente AS Erdecis bok Miinniskor i azurblitt landskap finns att kdpa i villans bokhandel.Fdr den som vill skaffa sig en ftirdjupad bild av Capris historia, mdnniskor och miljder, genomfcir intendenten skrdddarsydda stadsvandringarefter hinviindelse till villans reception. t.- 15 I skenetav citroner- capresisktbibliotek' 2. Sfinxer av Magnus Bergh (fortsiittning frin Medlemsbladnr 14 och slut) som till- Filmproducentensvilla i Alberto Manns dotter Monika Mann, med en iildre Moravias roman "Fdraktet" 6r kalkerad bringade 30 6r pfl Capri fantasi- pi den berdmdaVilla Malaparte,vilket fiskare - m fl vidlyftiga och personligheter. bm inte annat framgir av Godardsfilm, eggandecapresiska som iir inspeladpi platsjust i Villa och Munthe hdr Malaparte, diir den ligger inspriingd i MecenaternaMalaparte historier och klippan pi Capris sydkust, otillgtinglig till dem, under vars hiign av ovanstiende vid vattnet, lika rdd i solen som en ny- capresiskafdrvecklingar (For att kokt hummer, och, som arkitektur- slag tillkommit och tillkommer. Adler-Karlsson historikern Levente Erdeds si traffande nu inte tala om Gunnar plats i pipekat i sin bok "Mtinniskor i azurlikt som placeratsig sjiilv pi oraklets med klassiska landskap", pn hnll alldeles lik en vilande Delfi i sin filosofipark pi majolikatavlor i sfinx - som om Godards film kommit filosohska sentenser utanf0r till i det huwd som detta hus iir med naturenvid Migliera-utsikten det funnes en sina perspektivfdnstertill dgon. Huset Anacapri. Det iir som om och kitschbacill likt mig sjiilv - casqcome me'som sdllsynt virulent hybris- fdrfattaren och byggmdstarenCurzio pi Capri!). Malaparte sade. SJALVPORTNATTONgN Till yttermera visso CaPri av Pryds Malaparte och Munthe, bida sjiilvport- ytterligare en berdmd sfinx' Axel riittdrer till husbyggareoch arkitekt, har Munthes. Den rdda sfinxen pi Villa San med sina respektiveftirfattarbostiider Micheles brdstviirn iir sjiilva inbegreppet och capresiskabibliotek garanterat av Munthes skaPelseoch av Munthe Caprilitteraturensfortsatta tillviixt. Ofta med den hdmningsl0ststor- omgiirdat jusi si desperatoch undergingspriiglad ljugande fiirfattarens mAngamyter (se som en ging hos Homeros,eller som "Boken om San Michele", kaPitlet nbr den gir igen i den inledandesiren- Sommar).Mycket riktigt skymtar man variationeni Moravias tongivande Munthes sfinx i skymningen i Moravias "1934"i just ndr beriittarenpi plats i -1934- " 'Ar det mOjligt att leva i desperation Anacapri drar iging en l6ng skrdna om och iindi inte vilja d6?'Medan ingbiten precis det slagsvidlyftiga iventyrlig- snabbtnermade sig Capri lekte jag med heter av politiskt och erotiskt slag man tanken attjag liiste den dlir frigan pi en helst vill se som lorklarande bakgrund fana 6ver havet upphiingd i klorna pi en till sidan inre eller exil som kriiver lttre enorm fladdermusmed utbreddavingar att livet avslutasi fdrniim avskildhet pi lik den som man kan se Pfl ett tryck av ett stalle som Capri, ir la kejsarenoch Diirers "Melankolien"' " (Overs' Si sadistenTiberius, pederastenJacques Felicetti) d'Adelswaerd-Ferseneller Thomas t6

Men viil inordnad i det slags"platsens framstir di inte hans och Asja Lacis epik", som jag i del ett av dennaartikel gemensammaartikel om Neapeloch den gav ett par aktuella, svenskaexempel lockande"porcisa", allt genomsliippliga p6, vet man aldrig riktigt hur Capri- erotiska livsstil, som de dar kunde iaktta litteraturen utvecklar sig. Traderingen (Artes nr4l2003 i dvers6ttningav tar lAtt formen av viskningslek. Liigg till MunthestipendiaternaArne och Enel detta en dos experimentell avantgar- Melberg). Med viilgdrande sjtilvironi dism, sAdanakapriser som alltsedan avslutarBenjamin och Lacis, som mdtte Marinettis dagar giirna iscenstittspi 6n varandrapi Capri, sin text med konsta- med de osannolikaproportionerna; terandetatt om neapolitanarendiskret JosephBeuys t ex, som fick en snille- gdr sig lustig 6ver den alltfdr upplivade blixt pi Capri och tiinde en lampa med upplevelseturistengenom att skicka hjiilp av en gigantisk citron. Med sidana honom vidare frin Neapel till den lilla liislampor blir all Caprilektyr som fdr- grannbynMori, si missuppfattarden vandlad. sentimentaltriverspiinde tysken det pi typiskt kitschigtsatt som "se Neapeloch Walter Benjamintillbringade en som- sedandri". mar pi Capri pA 2O-taletoch fiiste sig vid en ung revolutioniir lettiska. Typiskt Om iin tryggt ftistadevid den civilisa- nog lade han samtidigt sistahanden vid toriska mastenlyckas fdrfattarna bide se sin avhandling om "Det tyska sorge- Neapel och Overlevafrir att fcirmedla speletsursprung" som for att motsvara det, val medvetnaom drivan av inspire- kravet pfl capresiskdesperation och rande och tillgodogjord litteratur som akademisktsfinxeri. Hur befriande hopatsframfcir musernapA sirenkusten.

Villa Malapafte, sfinx i det hiir sammanhanget t7 medborgarnasekonomiska mdj ligheter att vtilja semesterform?Hur mycket piverkar den otrygga vdrldsbilden valet av resmf,l?

I skrivandestund har London tragiskt drabbatsmed sina oskyldiga offer, lik- som Madrid och Istanbul for inte alltfdr l2ingesedan. Fast det inte alltid k6nns bra iir det trots allt min uppgift och min skyldighet att informera om realiteter. Viirldskatastrofersom 9/1 I -attentatet, Irak-kriget, Tsunamin,osv, liksom inforandet av euron, obalansenmellan dollarn och euron, billigare vackra turistmil, osv, leder till stiindigapifrest- BdstaSan Micheles Vdnner, ningar pi vir ekonomi. som alltid iirjag lika tacksam0ver att fi I hdstpresenteras en propositionsom bidra med nigra spaltradertill denna ber0r de svenskakulturinstituten utom- lilla men betydandeskrift. Tack vare lands,varav vi iir ett (Iku 2003). Detta redaktrirenProf. Gideon Gerhardssons kanskeblir virt endatillftille under goda vilja f6r jag iinnu en ging vara med mAnga6r framdver att verkligen med- trots min inbitna ofcirmiga att folja vetandegdraregeringen om vad Villa inliimningsdatum. San Michele iir, betytt och betyder. Just Korlfattat, som avrundning och en slut- att Villan iigs av svenskastaten men giltig kommentarpi Villa SanMicheles aldrig medftirt nigon direkt kostnadoch verksamhetsir2004 vill jag tackaalla er diirfcir aldrig legat med i nigon stats- som pfr ett eller annat siitt ofcirlrutet fort- budgetkan ha varit missvisandeoch satt att bidra till att framhtiva denna bland annat skal dll en felaktig uppfatt- skapelsesrattmatiga betydelse. Aret blev ning om Villa SanMichele som ett till sist ett intensivtsmakprov pi vissa semesterparadisfor iildre prominenta av Villa SanMicheles utvecklings- kulturpersonligheter. mcijligheter,kulturellt men ocks& ekonomiskt. Att Villa SanMichele iir en inspirerande och idealisk plats att bedriva vetenskap- Medan 2r 2005 nu till hiilften ligger liga och konstniirliga studier pi rider det bakom oss kan jag konstateraatt iiven inga tvivel om liksom att det iir ett detta blev ett flr av spiinnandeoch faktum att vi iir stolta dver attvira intressantaerfarenheter. Trots de all- giister ofta faktiskt varit iildre promi- miinna,till viss del hoppingivande, nenta kulturpersonligheter. siffrorna foftsiitter virt 6de att vara alltfor tett fdrknippat med turist- Ord som fcirknippasmed hdg 6lder, niiringens kurvor. Hur mycket piverkar tiden som gir, frirgdnglighet,det fcir- i-liindernas allmiinna ligkonjunktur gingna... det "omoderna",skriimmer av 18 nigon anledning allt mer slag pn fok i vittna om er upplevelse! Summanav era dennahektiska era. Villa SanMichele 6r erfarenheter.vad Axel Munthes Villa just diirfcir unik i detta speciellaav- San Michele iir i egenskapav kultur- seendedi denjust erbjuder tillf?ille ftjr historiskt minne, samt hur vi verkar som djupare reflektioner kring v6r samtid i svenskkulturinstitution i utlandet torde en, pA ett slitt, tidkis miljd der de (t) kunna vara ett konstruktivt bidrag till en "unga" konfronterasmed de (-t) frank debattkring ett statligt ekono- "gamla", "omoderniteten" med miskt ansvarstagande,iiven som en "moderniteten", osv. konkret bekrdftelsepi Villa San Micheles faktiska viirde. ,'; Jag iir Overfygadom vikten av att era rdstergdr sig hdrda.Alla ni med- Iemmar, stipendiater,grister, aftister, Viinliga hdlsningar besdkare,entusiaster, alla ni som av Peter Cottino I egen erfarenhetkan beriitta vad denna Intendent I plats har betytt eller befyder fdr er,

Pinjetriidets ersdttare Av Runa Gerhardsson(text och foto). I Medlemsbladetnr 13 beriittadesom den niist sista av de benimda historiska pinjernas bortging. Pi sammaplats pi PiazzaYittorio iir numera ett citrustrddplanterat enligt bilden. F

l9 "Pi enkolares heder" Bertil Delin. Kolarna.Axel AbrahamsonsFdrlas. 120s.2004

Hur ser virt levande{brflutna egentligen Hiir saknasvarken Hannibal. Nero. ut och vilka krafter styr utvecklingen Napoleoneller BrddemaGrimm. F6r niir det gtiller gldmska eller fcirnyelse? kolarna var piven Alexander III frin Chefredaktdrenoch skogsmiistaren I 100-taletoch franskekungen Frans I Bertil Delin var 1986SM-stipendiat. frin 1500-taletviktiga stOdjare.I Frin sin upph

GG

Bertil Dehlin fcireliisermed Sankt Theobald i bakgrunden. - 2l Fundraisingfor Villa SanMichele av Agneta Nordgren

Som ni vet iir jag tillbaka i Stockholm sammaanda: jag kan tiinka mig att efter ett och ett halvt 6rs gdstspelpi tigga om jag kiinner att det kan ge Institutionen fcir ServiceManagement, resultat! Pengarfinns det gott om. Lunds Universitet, CampusHelsing- borg. Jag liimnade Rii med stor entusi- Jag har fitt P.eterCottinos, Marita asm infdr niista projekt i mitt liv: I h6st Jonssonsoch M6rten Lindstihls startarjag ett fciretagsom i hul'udsak vdlsignelse.Kontonummer meddelasi kommer att arbetamed att samlain niistaMedlemsblad. pengartill Villa SanMichele. Fdr att st6dja, friimja verksamhetenoch bevara detta kulturarv som inte fir och aldrig har f6tt nigot statligt st0d.

Peter Cottino tir inte bara intendentfor Villa SanMichele. Han har ocksi skapatkultursamarbetsprojektet Munthes Axel som bestir av flera nyskapandemingkulturella och tvar- discipliniira projekt som fungerar som ett operativt niitverk. Meningen iir att de ska vara brobyggandepi ett siitt som iir i Axel Munthes anda,med en lmgre internationell profil.

Jag har haft livlig kontakt med och dessintendenter under de senastetrettio iren. Under dessa6r har jag arbetati niiringslivet pi olika siitt, och ofta haft anledning att triiffa och piverka fciretagsledareoch eko- Agneta Nordgren var sommar- nomiansvariga.Nu kanns det som om viirdinna pi Villa SanMichele det iir dagsatt hjtilpa den verksamhet fdr 30 ir sedan.Hon har i olika som ligger mig varmast om hjiirtat, det sammanhangiterkommande st6tt iir tuffa tider inom kulturvArlden.Jag verksamheten,bide pi Capri och vill bidra genom att uppvakta niiringsliv i Sveri och andrapresumtiva givare, ge dem rAtt argumentsi att de vill bidra ekono- miskt. Niir jag tiinker pi hur Josef Oliv arbetadefcir att dra in pengar till det som behcivdesvill jag giirna forlsiitta i 22 Musikbiblioteketpi SanMichele av Anders Lindstrdm

Intressetlor Musikbiblioteket oA San pi data si att materialetblivit tillgiingligt Michele ftirde med sig an jag fick i upp- genom att scikai programmetFileMaker drag att stiilla i ordning detta, d v s 96 Pro men ocksi for att i framtiden bli igenom hela notmaterialet,liigga in allt i tillgiingligt genom Stiftelsen San mappar och piirmar och placera det st6- Micheleshemsida. Biblioteket bestir ende i hylloma i instrumentaloch vokal friimst av kammarmusik,pianoverk, besiittningsordningfor att diirmed ocks6 solosing samt kdrmusik fdrdelat p6 ca hindra materialet att piverkas av fukt 4250 titlar. Biblioteket iir ocksi upp- och kyla i det omv2ixlandeklimatet p6 byggt si att musikbcickeroch inspelad Capri. Sjiilvfallet har all musik fdrts in musik fortlcipandeska kunna ltiggasin. "MuntheanaAnders Lindstrom, av Anders Lindstrcim

Detta arbetesom planeratsi flera 6r Ur dennamin fordjupning och ur detta kundebdrja realiseras2003 n6rjag ur "Muntheana" har beriittarfOreliisninsar Helge Ax:son JohnssonsStiftelses fond med bildspel kring Axel Munthe ocf, fick mdjlighet att bygga upp vad som nu hans liv vuxit fram ochjag erbjuder ftire- gir under namnet "Muntheana Anders ningar och organisationermed intresse Lindstrom" Detta "Munth eana,,omfattar ftir Munthe detta. Min beriittaraftonhar ttAxel i fdrsta hand en ca 650 sidors faktabe- fbtt namnet Munthe. en sann skrivning av Axel Munthes liv i tidsord- Europ6'0. Fcireliisningarnakan i viss ning med diirtill relateradeviktiga hiin- min varierasatt handla om Munthes liv i delser,allmdnt. 40 A4-piirmar med kopi- allmiinhet, men ocksi om hans f6re- eradebrev, skrifter, plats- och historie- havandeni Dalarna. beskrivningar, faktauppgifter, tidnings- artiklar. 1000 foton frin Capri, Rom, LunghezzaPisa London, Hildasholm m fl Muntheanknyna platser. 500 svartvita fiirg fotokopior samt 0ver 4000 kiill- hiinvisningar, allt inlagt pi data.

Arbetethar ocksi medfdrtomfattande studier av Capris historia vilket mynnat ut i en historiebeskrivningom Capri. Detta har i sin tur mynnat ut i en "guidebok":"24 vandringsbeskriv- ningar pi Capri" med undertecknad som ciceron, som nu ligger fiirdig ftir Anders Lindstrcimiir Muntheforskare publikation. och musikkonsulenti Riittvik

1q---- 23

SALLSKAPET sAN MICHELES VANNERS Ansnnn,irrnr,sn VERKSAMHETSARET2OO4

Styrelsenssammansiittning: Ledamiiter: Suppleanter: Ordftirande BarbroLdfgren Wivi-AnneNilsqon Vice ordf. GideonGerhardsson Vakant Sekreterare GudrunDahlberg Skattmiistare: Gun Andrdasson GriranZackrison IngvarHolm PerThunarf

Revisorer: Revisorsuppleant: JohnBengtsson Ewa Gustafsson G

Valberedning: AgnetaNordgren StigGustafsson

Styrelsem0ten: Styrelsenhar underverksamhetsirethaft 6 protokollfiirdamoten samt ytterligare nigra informellamdten fcir aktuellafrigor ochutskick av Medlemsbladet.

Ekonomi: Den ekonomiskaomsiittningen under riikenskaps6ret och denekonomiska stiillningen per 2004 12 3l framghrav bilagdaresultat- och balansriikning.

Siillskapetskulturstipendium : Stipendietpi l0 000 kronortiicker resa och vistelseen minad pi villa san Michele. Bland 38 sdkandevalde styrelsen artisten och producenten Sara Jangfeldt, ftidd i Stockholm1976. Hennes grundliiggande utbildning ligger inom musik,dans och teater,med Balettakademiens musikalartistlinje som fiirenande liink. Stipendietvill stimulerahennes uppslagsrika scikande efter nya formerftir mcitenmellan scen och salong.Notiser om stipendiatenSara Jangfeldt har utsiints till TT och de stcirre morgon-och kviillstidningama.

Medlemmaroch Medlemsblad SiillskapetSan Micheles Viinner har f.n 200 medlemmarvilket innebiiren viss minskningsedan fiiregiende 6r.

25

19 april Italienska Kulturinstitutet, Giirdesgatan14 Arsmdte.Utdver de sedvanligairsmcltesfOrhandlingarna beriittade Ingvar Holm minnenfran SanMichele. Fdreliisningen inramades av PerThunarf med pianomusik. IngvarHolm visademed ordensoch bildens hjiilp att SanMicheles 0 Ar denrlitta miljrin fdr "ny odling och Atervinningav gammal".Ingen har somIngvar Holm medvetandegjortdet magiskasamspelet mellan bild ochtext, de berikande metaforemasmingfald och derasftirmiga att tydliggciradet somsker och det som synesske. Ingvar Holm illustreradesin framstiillningmed egna milningar somhan kalladePausbilder, eftersom de tillkommit underpauser i skrivandetpi Capri.De associerarb6de till det lokala och det globala.I kviillensutstiillning ingick Ingvar Holmsberdmda mAlning Prlsten pi Caprisom fdrestiiller honom sjiilv och som piminner om dengiirna lekfulla distanstill sig sjdlv och omviirldenman miste uppriitthilla ftir att leva vidare. IngvarHolms ftiredragitergavs i Medlemsbladnr l3 och 14.

PerThunarf hade valt styckenav Fr6d6ricChopin, romantikern med storkarlek till folkvisan,och EdvardGrieg, den nordiska nationalromantikens centralgestalt. De tue minikonsertemaframftirdes med kraft, elegansoch kiinsliginlevelse.

Arsmdtetsutfall i ciwigt framgir av dennaSrsberiittelse.

17 november S:t Clara Kyrka genom7 sekler Den heligaClara eller ChiaraSciffi var fddd I194 i bergstadenAssisi i Umbrien. Sverigesenda klarisskloster byggdes pi 1280+aletvid Klara sjcii Stockholm.Per Thunarfgjorde fascinerande nedslag i kyrkans700-6riga historia. Kyrkans unika instrumentellaresurser gav Thunarfhisnande exempel pA med viilvalda stycken speladepi kyrkanstomklockor, stora och lilla orgeln,flygeln. Fdredraget iterges i Medlemsbladnr 14.Per Thunarf har sen1976 bl.a. eettcirka 4500lunchkonserter i dennakyrka.

Stockholmi aoril 2005

Barbro L

Gun Andr6asson GciranZackrison IngvarHolm 26

Viilkommen till viinnernas sammankomst hdsten 2005

MANDAGEN DEN 26 SEPTEMBER

Kungliga Slottet- Bernadottebiblioteket BibliotekschefGdran Alm inlederm6tet med att informeraom Bemadottebiblioteketoch ddrefterkornmer Bengt Jangfeldt att beriittaom "Munthepl Slottet". M0tetkommer att ta ca 1,5timmar M0tetb0rjar klockan 18.00, men vi bOrtrdffas en kvart innan och gi in i samlad tropp. Samlingsker pi Lejonbackenoch vi 96rin via Antihnuseet.

Efter sammankomstenhar vi bestiilltbord i kiillarenp6 Restaurang Michelangelopi Vdsterlinggatan 62, enkort promenadfr6n Slottet. Det kommeratt finnasett par tre rdtter att viilja mellan och till det serverasett glasvin. Kostnad:150 kronor som betalas vid ankomstentill restauransen.

Bindandeanmiilan snarast mtijligt till GudrunDahlberg telefon 650 41 51.

Bengt Jangfeldts bok "Munthes capri" (wahlstrdm & llidstrand 2004), med bilder ur lcronprinsessan victorias fotoalbum, utkommer i septemberpdfura olika sprdk (engelska, italienska,franska och tyska). utg&vorna ar ideniiska med den svenska. Samtidigt utkommer "En osalig ande" i pocket. "En osalig" ande kommer at sd\as i bokhandelnmedan ';MunthesCapri"(150 lv + porto) kan bestdllas frdnfiirfattaren: }stermalmsgatan 77, I I 4 5 0 Stockholm. Telefon 08/7I 2 99 6 7. Email : i angfeldt@ bredband.net. ./' {, t I ! Foreninsspost \

sATTSTAPETS STYRELSEFRAM TU-T ARSVTOTNTZOOO

Barbro Ldfgren ordforande 08- 66145 82 Gdran Zackrison vice ordf. o. redaktOr 08-30 32 12 Gun Andrdasson skattmdstare 08-'779 32 90 Gudrun Dahlberg sekreterare 08- 65041 5l Yvonne Ribbentoft klubbmiistare 08-832811 (6venfax) Gideon Gerhardsson 08- 84 1885 Per Thunarf 08-219758

Hans Engman suppleant 08-7651234 WiviAnne Nilsson suppleant 08- 66231 33

Sillskapets address: c/o Gudrun Dahlberg Viistmannagatan103 A,2 tr I 13 43 Stockholm 08 - 65041 5l postgiro:25 96 90.- 6

som Har du nigot trevligt minne frin San Michele eller nagot annat att berdtta kan intresseravira medlemmar- h0r av dig'

Ansvarig utgivare: Barbro L0fgren RedaktOr: Gideon Gerhardsson Muntheeana:Publikationer, Medlemsbalad Sillskapet San MichetesVinner iAMNESORDNTNG(AL) 2005-08-23

Amne titel ryp l6rfattare dalum 30-arsiubileum 3o-arsminnetpA ltalienskaKulturinstitutet info Gideon Gerhardsson? 1999 02 Alf Norderyd:Lady Victoria Bokrecention recention Aoneta Nordqren 1998 01 Ami L6nnroth:Linda och Louise Peace beoins within vourself recention Gideon Gerhardsson 2003 09 Ann Nvstr6m-Grundell:utstallnino BlAavalv, i nattenstimma O, lat aninqenstacklor brinna recention GideonGerhardsson 200202 Ann-Marie Kiellandersavsked (utantitel) info Ann-MarieKiellanoer 2003 09 AnniksTriberq och AlbertHAkansson Hon synsei mer.men finns ande recention GideonGerhardsson 2005 02 Axel Munthe Axel Muntheunder luop artikel GideonGerhardsson 200001 Axel Munthe Axel MuntheAterbes6ker Hildasholm artikel pia Thunholm 2004 02 AxelMunthe Munthespersonliqhet framqAr av hans safi att Wra siq artikel Benqt Janqteldt 2004 09 Axel Munthe Nattliqtsamtal med Axel Munthe artikel MaariaTalore 2004 02 Axel Munthe S6mnensoud, och dbdens artikel GideonGerharosson 1999 03 Axel Munthe i Dalarna Axel Muntheoch Dalarna(1) artikel AndersLindstr6m 2003 09 Axel Munthei Dalama Axel Muntheoch Dalarna(2) artikel Anders Lindstrom 2004 02 Axel Munthei Dalarna Axel Muntheoch Dalarna(3) artikel Anders Lindsv6m 2004 09 Axel Munthesdod Diurensoch de fattioesvan doo liarran fran sitt Capri artikel Aone Hamrin 1999 02 Axel Munthesd6d Minnesordavviinneroch narstaende notiser Birqer Ekebero,Sven 1999 02 Axel Muntheskulptur Skulpturav Axel Munthe artikel Carl-GustafEkbero 1999 09 Benot Janoteldt:Munthes Capri. En En hirlio dao recention Gideon Gerhardsson 2005 02 Bilder fran Cetrella,Capri Da viskar stenarna tecention per Anders palmqvtst 2003 02 Brifta Birnbaum Britta Birnbaum.Mariamotiv i konst, kvrka och folktro recention Gideon Gerhardsson 2004 02 pA Bussfird Capri Bussfird till Anacapri artikel ElisabethDari 200109 Capri Arkitektoniskastr6vtao pa Capri info Gideon Gerhardsson? 1999 02 Capri Axel Munthesl6rsta daq pe Capri artikel Tore Hvlander 1999 02 Capri Bland svindelvaqar,kliooor och odlat vin star mitt b6sta skrivb artikel InovarHolm 2004 09 Capri Capri tar oss att qlomma allt artikel Bo A. Ericsson 200001 Capri Det var pA Capri artikel G6ran Zachrison 200109 Caori Det var pa Capri...Nu var det 1934 artikel G6ran Zachrison 200109 Capri Ett Wkort lran Capri berattar notis Boris Enostr6m 2004 02 Capri I skenet av citroner- capresisktbibliotek. artikel MaonusBerqh 2005 02 Capri Min karaste6nskan artikel Boris Enqstrdm 2000 09 Capri MinnenfrAn Capri artikel Tore Hvlander 1999 02 Capri MAngahandakan q6ra Capri till en nodvandiohet artikel InovarHolm 2005 02 Capri Om Caori dikt GabrielJ6nsson 2002 09 Capri.Villa San Michelemm Capri - fAolarnaso artikel Boris Enostrdm 2000 09 Capris bla blorn!'na Caoris blA blomma info Tore Hvlander 2003 09 Dikr Troian itradets klvka artikel Mia Berner 200101 En osaliqande Benqt Janofeldt.En osaliq ande recention Lars Lambert 2004 02 Fiarilar Fiirlin vinsad svns pe San Michele artikel Dan Kumlin 2002 02 Fiarilstradoarden, Villa San Michele Fiirilskrooen tAr celebertbesok artikel Dan Kumlin 2003 02 Fidrilstridqdrden. Villa San Michele Viril amiral och tr6tt blavinqeqAr pA kroO reportaqe Dan Kumlin 2004 02 FlvttfAqlarpA Caori DaOensllyttfAoelforskninq pa Capri artikel ChristianHiort 200101 FAolarnapA Capri Capri taoelstation artikel Boris Enostrom 2000 09 GunnarAdler-Karlsson GunnarAdler-Karlssonhos vinnerna recention Hans Enoman 200209 Henry Unoer:Utstallnino Diup ar historiensbrunn recention Gideon Gerhardsson 200209 Hildasholm MunthesHildasholm sommaren lggg artikel BirqittaDandanell 200001 Hildasholm Utflvktentill Hildasholmden 5 sept 1998 info Gideon Gerhardsson? 1999 02 Hostsymposium: Pro Venezia,Rom, San Gemenskaomed mersmak info Gideon Gerhardsson 2004 02 lnfo 16reninoen till Axel Muntheforverkligade laDpens dr6m info Stvrelsen 1999 03 Info foreninoen till Ledaren info Stvrelsen 2004 02 Info tillf6reninoen Ledaren info Stvrelsen 2003 09 Infotill f0reninoen Ledaren info Stvrelsen 2003 02 lnfo till foreningen Ledaren info Sryrelsen 2002 09 Info till foreninqen Ledaren info Stvrelsen 2002 02 InJotill f6reninoen Ledaren info Styrelsen 200109 lnfo till f6reninqen Ledaren info Stvrelsen 200101 Infotill f6reninoen Ledaren info Stvrelsen 2000 09 Info tillf6reninoen Ledaren inlo Stvrelsen 2005 02 Info till f6reninqen LedarenF6rsta intendentparet info Stvrelsen 200001 infotill fOreninoen Virderade lisare info Stvrelsen 1999 02 InqvarHolm. HarryMartinsson Giv doft i blomma recention Gideon Gerhardsson 2005 02 Intendentens verksamhet Basta San Michelesvanner info peter Cottino 2004 02 Intendentens verksamhet Basta San Michelesvinner info peter Cottino 2005 02 Intendenlens verksamhel En halsninofrAn Capri och San Michele info Ann-MarieKiellanoer 199801 Intendentens verksamhet En halsninofrAn Capri och San Michele info Ann-MarieKiellander 1999 09 Intendentens verksamhet Hei info peter Cottino 2003 09 Intendentens verksamhet Intendentenberattar info peter Cottino 2004 09 Intendentens verksamhet Kira San MicheleVinner into Ann-MarieKiellanoer 2003 02 Intendentensverksamhet (utan titel) inlo Ann-MarieKiellanoer 2003 02 Intendentens (utan verksamhet titel) info Ann-MarieKiellander 2002 02 Intendentens (utan verksamhet titel) info Ann-MarieKiellander 2003 09 Inlendentens (utan verksamhet titel) info Ann-MarieKiellander 1999 02 Intendentens verksamhet (utantitel) info Ann-MarieKiellanoer 2001 02 Intendentens verksamhet,Munthestav Fintpris till San Michele info Ann-MarieKiellander 2003 02 Jeanettevon Heidenstam:Dikter Farvil. Vi ses recention Gideon Gerhardsson 2003 09 2 Muntheeana:Publikationer, Medlemsbalad Sdllskapet San MichelesVinner iAMNESORDNING(AL) 2005-08-23

Amne titel typ t6rfattare datum Kennart lverus: Utstallninoar Bevaradin ldrundran recenlion GideonGerhardsson 2003 02 Lennart Levi: Stressen i mitt liv Det finns alltid tva moiliqheter recention GideonGerhardsson 2002 09 Lennart Mobero:essa om Axel Munthe Ar alltid lidandefdrutsattninoen f6r stort skapande recention GideonGerhardsson 2003 02 Levente A S Erde6s: Manniskori azurlclAtt Intranqandeoch nddvandio recention JohnSiostrom 2003 02 Levente Erde6s: bok om Caori Minniskor i ett azurblattlandskap recention JeanetteVon 2002 09 Mai Haoetoft Det bristeren stranq harne info Gideon Gerhardsson 2002 02 MaritaJonsson: Korsbarstradoarden Om naturenssinnliqa livsvarden artikel Gideon Gerhardsson 2004 09 Martha Hoostr6m:Tema Toscana Titta med eona 6qon och hipna recention GideonGerhardsson 200202 Musikkvalli Sta Clara kvrka Osvnlioaiinglakorer recention GideonGerhardsson 200101 NilsKdlare: utstallninq Rot och mvllafdr skaDandeensamhet recention GideonGerhardsson 2002 09 NW medlemsblad Vilkommen till Medlemsbladet into Stvrelsen 199801 Olivetum Att byqoa f6r teolar pa historiskmark artikel LeventeA. S. Erde6s 200001 Peter Cottino Peter Cottinovilkomnas av fOreninoen reportaqe GideonGerhardsson 2004 02 PiaThunholm Intendentenvid Hildasholm,Pia Thunholm,presenterar sio artikel Pia Thunholm 2004 09 Pinietrad Pinietradetsande artikel Tore Hvlander 1999 03 Pinietaradenvid Piaz-a Vittoria Anacaprisstolthet - PiazzaVittorias beromda siuett info Dan Kumlin 2004 09 Resandet Varf6r reser du? artikel Gideon Gerhardsson 2001 09 S:ta Clara kvrka i Stockholm Sla Clara artikel PerThunarl 2005 02 Salvia Utsikt lran Salvia artikel Anders Palm 200101 San Michele 1 december - ProfessorJan Wallinder info Gideon Gerhardsson? 199902 San Michele En solvaktareminns 1960-taletsSan Michele artikel Ludwik Liszka 2003 02 San Michele Jaq qAr genom San Michelestradqard dikt Bo Setterlind 199902 San Michele Litterir kvill med Katriona artikel Gideon Gerhardsson 200109 San Michele Promenadi MinnenasTridoArd artikel Teddv Gummerus 199801 San Michele Sdnqen om San Michele sano Carl Gustaf Ekbero 200202 San Michele Tiuqo Ar med San Michele artikel InovarHolm 199801 San Michelsesvinner Varfdr och hur bildadesSallskapet San MichelesVanner artikel Gunnar Strokirk 199801 Sara Janofeldt Sara Janofeldtblev Sallskapetsstioendiat into Gideon Gerhardsson 2004 09 SeDtemberm6te Att samla pA erdvrinoar recentaon GideonGerhardsson 200101 Solveiq Norrman, Fatima Nadia: Utstallninqar Tvd minnesvirda utstallninoar recention GideonGerhardsson 200109 Sommardikt Ndkterqalslunden dikt Folke lsaksson 2001 09 Stenrenoverinosproqram.Villa San Michele Stenarna berattar recention GideonGerhardsson 2003 09 Sillsk San M vanners arsmote Tank qlobalt och handla lokalt inlo GideonGerhardsson 2004 09 Villa Fersen Det kom ett brev artikel Per Anders Palmqvist 199903 Villa San Michele En f6rtrolladnatt pa Capri artikel lrene K:son Ullbero 2003 09 Villa San Michele Varldensvackraste utsikt artikel Jan Wallinder 200202 Villa San Michele.Caori Att bara vara artikel MarianneEnoe Swanz 2005 02 WivFAnne Nilsson Sandblir ouldkom artikel Wivi-Anne Nilsson 2005 02 Valbefinnandet Valbefinnandetater tema Da Villa San Michele artikel Lennart Levi 200109 Arsmdtet 2000 Lustfvlldresa info Gideon Gerhardsson 2000 09