Och Utbildningsnämnden Den 12 Maj 2020 Via Ljud- Och Bildöverföring

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1)

2020-04-30

BUN 2020/00625

Barn- och utbildningsnämnden

Beslut om att tillåta ledamöter att lyssna och yttra sig på sammanträde med barn- och utbildningsnämnden den 12 maj 2020 via ljud- och bildöverföring

Förslag till beslut 1 Nämnden beslutar att tillåta ledamöter att lyssna och yttra sig på nämndsmötet den 12 maj 2020 via ljud- och bildöverföring.

Bakgrund Folkhälsomyndigheten har till följd av smittspridning av Covid-19 uttalat att sammankomster med större antal deltagare bör begränsas och att förutsättningarna för evenemang ska ses över med hänsyn till storlek på lokal. I den rekommendation som kommunledningen skickade ut till samtliga förtroendevalda den 17 mars 2020 var rådet till ersättare att inte närvara vid sammanträden om man inte kommer att tjänstgöra som beslutande. För att trots detta ge ersättarna och möjlighet att ta del av överläggningar, föredragningar och diskussioner som sker på nämndens sammanträden föreslås därför ge ersättare och även ledamöter i nämnden möjlighet att kunna lyssna på sammanträdet via ljud- och bildöverföring i realtid. De ledamöter som deltar via ljud- och bildöverföring har endast möjlighet att kunna ta del av överläggningarna på sammanträdet. De kan inte tjänstgöra eller vara del av beslutsfattandet. Vid ärenden med sekretessbelagda uppgifter kommer dessa ledamöter att kopplas bort från sammanträdeslokalen. Nämnden ska fatta beslut om att tillåta ledamöter att lyssna på mötet via ljud- och bildöverföring. Detta och vilka ersättare som gör det ska antecknas i protokollet.

Sonja Neuman Hall Nämndsekreterare

Barn- och utbildningskontoret

Sonja Neuman Hall Nämndsekreterare 5351 [email protected] Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515-88 50 00 www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1)

2020-05-05 BUN 2019/01482 609

Barn- och utbildningsnämnden

Barnkonventionen - lag i Sverige från 1 januari 2020

Information Den 1 januari 2020 blev FN:s barnkonvention lag i Sverige. Vad detta kommer att innebära för verksamheten inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde kommer på olika sätt att belysas och diskuteras på nämndens sammanträden under 2020. Bland annat kommer Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) informationsfilmer att visas vid nämndens sammanträden och det kommer i samband med det att bli tillfälle till diskussion. Vid sammanträdet den 12 maj 2020 visas och diskuteras del 4 av SKR:s utbildningsfilmer. Del 1 - Introduktion Del 2 - Kunskap Del 3 - Historik Del 4 - Artiklarna Del 5 - Perspektiv Del 6 - Tillämpning Del 7 - Från ord till handling

Sonja Neuman Hall Nämndsekreterare

Barn- och utbildningskontoret

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 37 Dnr 2020/00595

Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) redovisning kvartal 2 2019/2020 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Nämnden skjuter upp redovisningen av det systematiska kvalitetsarbetet till nämndsmötet den 29 september 2020. Bakgrund Under kvartal 2 ska måluppfyllelsen för läroplansområdet ”Normer och Värden” samt det kommunala målet: ”Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga”, redovisas till nämnden. Redovisningen skulle skett på sammanträdet den 12 maj 2020 men eftersom inte kommunen i nuläget ska samla grupper av människor på grund av covid-19 skjuts redovisningen fram till septembernämnden och slås samman med kunskapsresultats- redovisningen. Arbetet följer de fastlagda riktlinjerna för systematiskt kvalitetsarbete som antogs 2016-04-05 och sedan reviderats årligen. Utmaningar och styrkor från förskola, grundskola, fritidshem samt gymnasieskola kommer att belysas i grupper där vi blandar nämndens ledamöter och rektorer/förvaltning. Under redovisningen kommer vi att använda oss av ett verktyg som heter ”Frågans Kraft” för att belysa och synliggöra erfarenheter och professionalisera idéer. Förvaltningen rekommenderar nämndspolitiker att läsa de analyser som respektive rektor skickat in som underlag till förvaltningens sammanställningar. Ett förslag är att nämndens ledamöter väljer att ta del av analyserna för sina kontaktförskolor och skolor/program. Analyserna skickas till nämndens ledamöter via e-post.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 22 april 2020, har utarbetats av utvecklingsstrateg Karin Aldén.

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1)

2020-04-22

BUN 2020/00595

Barn- och utbildningsnämnden

Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) redovisning kvartal 2 2019/2020

Information Under kvartal 2 ska måluppfyllelsen för läroplansområdet ”Normer och Värden” samt det kommunala målet: ”Alla barn/elever är trygga och tror på sin egen förmåga”, redovisas till nämnden. Redovisningen skulle skett på sammanträdet den 12 maj 2020 men eftersom inte kommunen i nuläget ska samla grupper av människor på grund av covid-19 skjuts redovisningen fram till septembernämnden och slås samman med kunskapsresultats- redovisningen. Arbetet följer de fastlagda riktlinjerna för systematiskt kvalitetsarbete som antogs 2016-04-05 och sedan reviderats årligen. Utmaningar och styrkor från förskola, grundskola, fritidshem samt gymnasieskola kommer att belysas i grupper där vi blandar nämndens ledamöter och rektorer/förvaltning. Under redovisningen kommer vi att använda oss av ett verktyg som heter ”Frågans Kraft” för att belysa och synliggöra erfarenheter och professionalisera idéer. Förvaltningen rekommenderar nämndspolitiker att läsa de analyser som respektive rektor skickat in som underlag till förvaltningens sammanställningar. Ett förslag är att nämndens ledamöter väljer att ta del av analyserna för sina kontaktförskolor och skolor/program. Analyserna skickas till nämndens ledamöter via e-post.

Karin Aldén Utvecklingsstrateg

Barn- och utbildningskontoret

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 38 Dnr 2020/00596

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete 2020/2021 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att godkänna riktlinjerna för det systematiska kvalitetsarbetet för barn- och utbildningsnämnden läsåret 2020/2021. 2. Nämnden ger förvaltningen i uppdrag att i revideringen 2021 utveckla och förtydliga vikten av den dialogbaserade uppföljningen inom det systematiska kvalitetsarbetet.

Bakgrund Riktlinjerna för nämndens systematiska kvalitetsarbete antogs i april 2016 och har sedan dess reviderats årligen. Inför nästa läsår föreslås inga stora förändringar. Dokumentet är reviderat och anpassat för kommande läsår, 2020/2021.

Tjänsteutlåtandet, daterat den 21 april 2020, har utarbetats av utvecklingsstrateg Karin Aldén.

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Systematiskt kvalitetsarbete Riktlinjer för Barn- och utbildningsnämnden

Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 20160405

Reviderad 20170516 , 20180507, 20190618, 20200512

2020/2021

Innehåll Inledning ...... 2 Rutin ...... 2 Vem är huvudmannen ...... 2 Kvalitetsarbete ...... 3 Syfte ...... 3 Systematiskt och kontinuerligt ...... 3 Styrkedjan ...... 4 Huvudmannens/Barn- och utbildningsnämndens årshjul ...... 5 Kvalitetsarbete på huvudmannanivå ...... 5 Fyra redovisningsområden/kvartal ...... 6 Att ta till vara på enheternas kvalitetsarbete, återkoppling och dialog ...... 6 Återkoppling från huvudman till verksamhetsnivå ...... 8 Sammanställning av kvartalsredovisningar till en verksamhetsredovisning ...... 8 Centrala mål för verksamheten ...... 9 Skapa förutsättningar ...... 10 Klagomålshantering ...... 12

Revideras årligen inför nämnden i maj månad av Barn- och utbildningsförvaltningens utvecklingsstrateg

Inledning

Rutin I detta dokument beskrivs huvudmannens, i detta fall Barn- och utbildningsnämndens, riktlinje och rutin för systematiskt kvalitetsarbetet enligt de statliga styrdokumenten för skolväsendet. Det systematiska kvalitetsarbetet för skolväsendet finns beskrivet i

Skollagen2010:800 kap 4 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet.

Ur 4 kap skollagen:

Huvudmannanivå 3§ Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utvärdera utbildningen. Enhetsnivå 4§ Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3§ ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet vid enheten genomförs enligt första och andra stycket. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5§ Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6§ Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 §§ ska dokumenteras.

Enligt Skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete7 ska huvudmannen skapa rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet1. Rutinen ska underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de nationella målen, att skapa förutsättningar för ett sådant arbete samt att utveckla utbildningen i enlighet med målen.

Vem är huvudmannen Kommunfullmäktige har huvudmannaansvar inför staten. Kommunfullmäktige utser en nämnd för att fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheten. Nämnden har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har uppsikt över hur nämnden sköter sin verksamhet. Nämnden förlägger det operativa uppdraget till tjänstemannanivån, där förvaltningschefen är ansvarig inför nämnden. Rektor leder och fördelar arbetet utifrån ett statligt myndighetsansvar reglerat i skollagen.

1 Skolväsendet. (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm. Fritzes, sid.15. 2

Kvalitetsarbete

Syfte Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas2 och att identifiera och prioritera utvecklingsområden3. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Utgångspunkten för det systematiska kvalitetsarbetet är de nationella mål som finns i skolans statliga styrdokument4. Det finns inget som hindrar att huvudmannen eller enheten även formulerar och följer upp egna mål. De egna målen får dock inte strida mot de nationella målen. I dokumentationen av kvalitetsarbetet är det viktigt att skilja på de nationella målen och andra uppsatta mål. Kvalitetsarbetet ska vara systematiskt och bedrivas kontinuerligt5. Med det menas att arbetet ska ske strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Det innebär att det ska finnas rutiner för regelbunden uppföljning, analys, planering och utveckling av utbildningen. Dessa delar ska vara skriftligt dokumenterade för att det ska kunna säkerställas att arbetet leder till en utveckling mot målen på ett sådant sätt att det gynnar varje enskilt barns/elevs utveckling och lärande. Skolverket beskriver denna process med bilder som kompletteras med kommunens nyframtagna bilder som visar kuggen som ett planeringshjul och på ”vikten av att dra åt samma håll”.

Systematiskt och kontinuerligt Att utveckla verksamhetens kvalitet är ett ständigt pågående arbete, där en analys och bedömning av resultaten och måluppfyllelsen ligger till grund för beslut om åtgärder för förbättring. Arbetet kan liknas vid en cyklisk process som innehåller fem faser: planera, genomföra, följa upp, analysera och åtgärda. Efter åtgärdsfasen fortsätter den cykliska processen med ny planering och ett nytt genomförande osv.

2 Skolväsendet. (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm. Fritzes, sid.12. 3 Skolverket. (2015). Kvalitesarbete i praktiken. Stockholm:Fritzes, sid 5. 4 Skollagen, läroplaner, ämnes- och kursplaner och andra författningar som styr verksamheten. 5 Skolverket. (2012). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm:Fritzes,sid 11. 3

Uppföljning innebär att kontinuerligt följa upp och samla bevis/information som skall vara saklig och värderingsfri.

Utvärderingen innebär en djupare granskning av uppföljningsmaterialet och innefattar en analys och värdering av resultatet.

Först när du ser orsakerna till resultaten kan du sätta in rätt åtgärder och fortsätta utvecklingsarbetet.

Uppföljnings- och utvärderingsarbetet i förskola och skola syftar till att stärka tilliten i styrkedjan och stödja, stimulera och förbättra utvecklingsprocessen i den pedagogiska verksamheten. Vi ska ge information om vad vi gör och vilka resultat som nås genom att beskriva, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat. För att kunna följa resultat och processer krävs olika verktyg. Dessa kan vara enkla och bygga på samtal och intervjuer men ibland krävs digitala verktyg för att säkra dokumentationen. Pluttra och Unikum som beskriver barn och elevs kunskapsutveckling och skriftliga individuella utvecklingsplaner är sådana verktyg, betygskataloger och IST-analys är andra exempel. Det systematiska arbetsmiljöarbetet och internkontrollen har också stöd i framtagna rutiner. På kommunnivå genomförs medborgarenkäter och medarbetarenkäter. En kommungemensam synpunktshantering finns också. Att synliggöra rutiner, verktyg och resultatuppföljningar bidrar till kontinuitet och systematik. Transparans ger acceptans. Det blir lättare att:

Fokusera på mål och resultat Skapa delaktighet Arbeta långsiktigt och uthålligt

Styrkedjan

Riksdag och regering fastställer nationella mål, krav och riktlinjer i skollagen, läroplanerna och i andra författningar. Huvudmannen har det yttersta ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns i de nationella styrdokumenten. Huvudmannens ansvar är reglerat i skollagen (SFS 2010:800) och innebär att fördela resurser och organisera verksamheten utifrån lokala förutsättningar samt följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Grundläggande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (skollagen SFS 2010:800 kap 1-2). Kommunfullmäktige i Falköpings kommun är huvudman för skolverksamheten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) 2 kap 2 § ska det för verksamheter med kommunal huvudman finnas en eller flera nämnder som fullgör kommunens uppdrag enligt skollagen. Skolverket beskriver styrkedjan med följande bild6:

6 Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska- kvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar/struktur-och-rutiner-1.209154 4

Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska- kvalitetsarbete/huvudmannensansvar/ struktur-och-rutiner-1.209154 Rektor är statlig myndighetsutövare och pekas i lagar och förordningar ut som direkt ansvarig inom ett antal områden. Rektor har möjlighet att delegera vissa ledningsuppgifter till en person som har tillräcklig kompetens och erfarenhet (2 kap 10 §). Även legitimerade lärare7 är statliga myndighetspersoner vars uppdrag finns reglerat i lagar och förordningar inom skolan. Den 1 juli 2019 byttes titeln förskolechef ut mot rektor som ansvarig för förskolans verksamhet. Förvaltningsledningen leder utbildningsverksamheten och från och med 2018 har skolchefen ett definierat ansvarsområde och uppdrag utifrån skollag, förordningar och författningar.

Huvudmannens/Barn- och utbildningsnämndens årshjul

Kvalitetsarbete på huvudmannanivå Huvudmannens arbete med att följa upp och skapa förutsättningar för verksamheten utgår från enheternas redovisningar av måluppfyllelsen. Kvalitetsarbetet integreras med omvärldsanalys, budgetarbetet och den interna styrningen och kontrollen. Hur processerna länkas samman beskrivs i ett årshjul.

7 Legitimationskravet gäller från 1 juli 2018 för lärare inom särskolan. 5

Barn- och utbildingsnämndens årshjul 2020/2021

Fyra redovisningsområden/kvartal Rapportering till huvudmannen sker enligt den plan som återfinns i årshjulet. Varje kvartal fokuserar på resultatuppföljning inom vissa utvalda nationella områden och kommunala mål. Dessa är:

 Kunskap, utveckling och lärande/ Alla elever når målen (rapportering i september/oktober)  Personal- och projektuppföljning / Medarbetarna är kompetenta, har handlingsutrymme och inspirerar till utveckling och ökad måluppfyllelse (rapportering i november/december)  Årsredovisning, bokslut , kommunala mål i sammanfattning (rapportering i februari/mars)  Normer och värden & Inflytande och ansvar / Alla barn är trygga och tror på sin egen förmåga (rapportering i april/maj). Vartannat år redovisas de nationella målen för ”Normer och värden” och vartannat år redovisas de för ”Ansvar och Inflytande / Barns inflytande”.

Ordningen på rapporteringen har ändrats och kompletterats efter hand. Under 2019/2020 kom även avgiftskontrollen för fakturering av barnomsorgsavgifter att ingå i årshjulets uppföljning.

Förutsättningar, processer och resultat redovisas och bedöms av respektive rektor i en framtagen mall efter att arbetsprocesserna analyserats enhetsvis.

Att ta till vara på enheternas kvalitetsarbete, återkoppling och dialog I september månad redovisar rektorer föregående läsårs måluppfyllelse utifrån

6 kunskapsutveckling/utveckling och lärande för huvudmannen. Såväl elevernas måluppfyllelse som verksamheternas utvecklingsbehov ska speglas. Under senvåren redovisas måluppfyllelsen avseende Normer och Värden eller Ansvar och Inflytande kopplat till det kommunala målet om att alla barn/ elever ska känna sig trygga och ha tilltro till sin egen förmåga. Redovisningarna sker enligt en särskild mall så att enheternas bedömningar inom varje område lätt kan samordnas och jämföras. Mallen har tagits fram för att på ett likvärdigt sätt som möjligt fokusera på analys och åtgärder ur ett ledningsperspektiv utifrån redovisade resultat. Nyckeltalen finns tillgängliga i förvaltningens digitala kunskaps- och personaluppföljning. Inför dessa redovisningstillfällen tar huvudmannen del av beskrivningarna från enheterna. Vid redovisningstillfället deltar berörda rektorer, verksamhetschefer och representanter från förvaltningen. Efter redovisningen dokumenterar huvudmannen sin samlade bild av verksamheten. Dokumentationen ska ge svar på:8

Var är vi? Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.

Vart ska vi? Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.

Hur gör vi? Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.

Hur blev det? Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktigt arbete eller som utgångspunkt för förnyade insatser. Huvudmannens samlade bild sammanställs i nämndens verksamhetsredovising vid årskiftet och läggs ut på hemsidan. Huvudmannens analys och slutsats är ett underlag för budgetprocessen och den samlade verksamhets- och ekonomi- styrningen.

8http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska- kvalitetsarbete/huvudmannens-ansvar/huvudmannens-dokumentation-av-kvalitetsarbetet-1.209953 7

Under höstens sista kvartal fokuserar rapporteringen på att följa upp personalens kompetens och behörighet, de förutsättningar som finns för verksamheterna samt olika projektarbetet och utvecklingsinsatser. För detta arbete finns inga framtagna redovisningsmallar.

Återkoppling från huvudman till verksamhetsnivå När respektive redovisningsområde har rapporterats upp till nämnd återstår sammanställning och analysarbete på huvudmannanivå. Återkoppling ska ske mellan alla nivåer, mellan huvudman och ledning, i respektive verksamhet från rektor till personal samt barn- och elevnivå. Det är viktigt att fortsätta utveckla återkopplingen så att delaktigheten och inflytandet ökar och stärker tilltron och förtroendet i styrkedjan.

Sammanställning av kvartalsredovisningar till en verksamhetsredovisning Verksamhetens analysarbete sammanställs per skolform av utvecklingsstrateg på förvaltningen och redovisas till ledningsgrupp och rektorer samt till arbetsutskott och nämnd efter varje kvartalsredovisning. Sammanfattningar och förslag till åtgärder sammanställs och dokumenteras i en ”Övergripande verksamhetsredovisning” vid årets slut. Respektive rektor ansvarar för att redovisa huvudmannens sammanfattning ut i organisationen så att alla får feedback på vad verksamhetens SKA-arbete resulterade i och vilka åtgärder som kommer att prioriteras. Barn- och elevers perspektiv behöver ytterligare stärkas och tas tillvara inom styrkedjan liksom deras möjlighet till återkoppling.

Handlingsplanen vävs in i den sammanfattande verksamhetsredovisningen och blir

8 ett underlag för budgetfördelning.

Skolchef och Verksamhetschefer prioriterar tillsammans med rektorer hur utvecklingsarbetet ska bedrivas och tex: vilka kompetensutvecklingsinsatser som måste genomföras.

Nämnden prioriterar utifrån givna förslag till åtgärder samt ur ett helhetsperspektiv och väljer vilka uppdrag/åtgärder som nämnden bör ta hänsyn till, satsa på och besluta om för att bidra till goda förutsättningar för utveckling. Arbetet ska ligga i linje med övrigt processarbete i nämnden och kan ses som en del i SKA-arbetet, budgetprocessen och årsredovisningsarbetet framöver.

Centrala mål för verksamheten

Skolverket har tagit fram ett antal frågeställningar som ska vara till stöd för huvudmannen i uppföljningen av arbetet9. Frågeställningarna syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten.

Huvudfrågor som huvudmannen bör ställa sig inom området Normer och värden

 Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen om att barn och elever ska förstå och omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar?  Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med normer och värden?  Bedriver varje verksamhet ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever?

Kunskap, utveckling och lärande

 Uppfyller våra förskolor målen om att stimulera och utmana varje barns utveckling och lärande där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet?  Uppfyller våra skolor och fritidshem samt vuxenutbildning målen för de kunskaper varje elev ska utveckla?  Arbetar våra förskolor, skolor och fritidshem samt vuxenutbildningen enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med kunskap, utveckling och lärande?

Skolverket har även tagit fram ett förslag till checklista vid huvudmannens uppföljning inom området ”Kunskap, utveckling och lärande”.10

• Har samtliga elever i grundskolans årskurs 3 nått de kunskapskrav som minst

9 http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska- kvalitetsarbete/utgangspunkter/centrala-mal-for-verksamheten-1.209352 10http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.234198!/Menu/article/attachment/M%C3%A5l%2C%20krav%20och %20riktlinjer.pdf 9 ska uppnås? • Har samtliga elever i grundskolans årskurs 6 och 9 nått betyget E, dvs. de kunskapskrav som minst ska uppnås? • Vilket är det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9? • Hur stor andel elever är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan? • Har samtliga elever i gymnasieskolan lägst betyg E i sina kurser och godkänt i gymnasiearbetet? – Har samtliga elever i gymnasiesärskolan lägst betyg E i sina kurser och godkänt i gymnasiesärskolearbetet? – Har samtliga elever som påbörjat gymnasieutbildning slutfört denna efter högst fyra år?

Ansvar och inflytande

 Uppfyller våra förskolor, skolor och fritidshem målen för barns och elevers inflytande samt elevers ansvar?  Har varje förskole-och skolenhet fungerande rutiner för hur barn och elever ska ges inflytande över utbildningen och ta ansvar för förskole- respektive skolmiljön?  Finns det vid varje förskole- och skolenhet ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna samt möjlighet att för elevföreträdare att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse?

Skapa förutsättningar

Förutom att huvudmannen ska följa upp verksamheten, ska även huvudmannen skapa förutsättningar för och utveckla verksamheten. Skolverket beskriver fyra områden inom vilka huvudmannen ska skapa förutsättningar och ger exempel på vad dessa innebär11:

God miljö för lärande  Är utbildningen utformad på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero? Se kraven: 5 kap. 3 § skollagen  Är elevhälsan främst förebyggande och hälsofrämjande och stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål? Se kraven: 2 kap. 25 § skollagen

Personal

11 http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/huvudmannens-systematiska- kvalitetsarbete/utgangspunkter/forutsattningar-for-verksamhetens-genomforande-1.209353 10

Nödvändiga insikter  Har rektorer, lärare och annan personal vid skolenheterna nödvändiga insikter iskollag, läroplaner och andra föreskrifter som gäller för skolväsendet? Se kraven: 2 kap. 34 § skollagen

Kompetent personal  Uppfyller rektor, lärare och studie-och yrkesvägledare gällande behörighetskrav? Se kraven: 2 kap. 13-24 samt 34 §§ skollagen och behörighetsförordningen  Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska, medicinska, psykologiska och psykosociala insatser kan tillgodoses? Se kraven: 2 kap. 25 § skollagen  Finns tillgång till personal med sådan kompetens så att elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses? Se kraven: 2 kap. 29 och 30 §§ skollagen

Kompetensutveckling  Ges personalen vid skolenheterna möjlighet till en sådan kompetensutveckling att verksamheten kan uppfylla de nationella målen? Se kraven: 2 kap. 34 § skollagen, Avsnitt 2.7 i LPFÖ rev.10 Avsnitt 2.8 i Lgr11 Avsnitt 2.6 i Lgy11 och Lgysä 11

Organisation  Har personalen de förutsättningar som krävs för att genomföra utbildningen enligt de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer. Se kraven: 2 kap. 8 § skollagen  Finns de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Se kraven: 2 kap. 35-36 §§ skollagen

Resurstilldelning  Har varje enhet tillräckliga resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas? Se kraven: 1 kap 4 § skollagen

Klagomålshantering

Enligt skollagen (SFS 2010:800) 4 kap 8 § ansvarar huvudmannen för hantering av klagomål: 8§ Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt.

På kommunens hemsida finns huvudmannens rutin beskriven. På dessa sidor kan synpunkter och klagomål lämnas via e-tjänst. Elever och vårdnadshavare informeras om rutinen. Klagomålen sammanställs och rapporteras till nämnd terminsvis. Då redovisas också hur klagomålen åtgärdats.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1)

2020-04-21

BUN 2020/00596

Barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete 2020/2021

Förslag till beslut 1 Nämnden beslutar att godkänna riktlinjerna för det systematiska kvalitetsarbetet för barn- och utbildningsnämnden läsåret 2020/2021.

Beslutsunderlag Förslag till riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet för barn- och utbildningsnämnden läsåret 2020/2021.

Karin Aldén Utvecklingsstrateg

Barn- och utbildningskontoret

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 39 Dnr 2020/00606

Preliminärt utkast till verksamhetsplan inför 2021 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Nämnden godkänner förslaget till preliminärt utkast till verksamhetsplan och lämnar den till kommunstyrelsens arbetsutskott. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har gett nämnderna i uppdrag att ta fram preliminära utkast till verksamhetsplaner baserat på budgetförutsättningarna för flerårsplanen för år 2021-2023. Nämnderna har fått fram till den 25 maj 2020 att behandla utkast till verksamhetsplan och lämna till kommunstyrelsens arbetsutskott. Ekonomiavdelningen kommer utifrån nämndernas utkast till preliminära verksamhetsplaner sammanställa ett kommunövergripande budgetmaterial som presenteras den 22 juni och sedan ligger till grund för fortsatt budgetprocess till flerårsplan för år 2021-2023.

Förvaltningens bedömning Barn- och utbildningsnämnden behöver spara 10 miljoner kronor utifrån den föreslagna ramen 2021, detta förutsatt att nämnden håller sin budget 2020. Om man inte gör det behöver man spara ännu mer. Det preliminära utkastet till verksamhetsplan visar på olika sparförslag för att uppnå budgetbalans samt konsekvensanalyser av dessa förslag. Beslutsunderlag Protokollsutdrag KSAU § 52-2020 Budgetförutsättningar inför flerårsplan för år 2021-2023

Paragrafen skickas till Kommunstyrelsens arbetsutskott

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

PRODUKTION: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...... 2 INLEDNING ...... 3 OMVÄRLDSANALYS ...... 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH AGENDA 2030 ...... 5 JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL ...... 6 PRELIMINÄR BUDGETRAM FÖR ÅR 2021...... 7 NÄMND PRELIMINÄR RESULTATBUDGET ...... 8 NÄMNDS PRELIMINÄR VERKSAMHETSBUDGET ...... 10 FÖRÄNDRING AV VERKSAMHET MED EVENTUELL PÅVERKAN PÅ ANDRA NÄMNDER ...... 11

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I 2 Inledning

SYFTE NÄMNDENS UPPDRAG

Syftet med utkast till verksamhetsplan är att ge Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens arbetsutskottet, som fungerar som budgetbere- uppdrag inom förskola, grundskola, grund- dande, en samlad bild av de ekonomiska och särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola verksamhetsmässiga förutsättningar i nämn- enligt skollagen (2010:800) samt ansvarar för derna som de budgetförutsättningar som Falkö- den kommunala musikskolan och skolskjuts med pings kommun antagit inför budgetarbetet till tillhörande riktlinjer. flerårsplan för år 2021-2023. Nämndernas utkast till verksamhetsplan ska ha sin utgångspunkt i årets budgetförutsättningar men även utifrån gäl- lande policy och riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning.

I nämndens utkast till verksamhetsplan ska även eventuella konsekvenser beskrivas utifrån de preliminära ramarna från budgetförutsättning- arna.

3 I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Omvärldsanalys

OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR NÄMNDENS OMVÄRLDSANALYS

Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv Föregående omvärldsanalys håller i stora drag och långsiktighet i hur trender och förändringar fortfarande, men den pågående pandemin och påver-kar våra möjligheter att skapa Det Goda Li- dess konsekvenser kommer att påverka nämn- vet i Falköping, och att förverkliga de mål som dens prioriteringar under lång tid framöver. Vissa formulerats för kommunens framtida utveckling. arbetsuppgifter och uppdrag kommer att priori- Om-världsanalysen ska ge förståelse och skapa teras och kräva mer tidsutrymme medan andra handlingsberedskap i den kommunala organisat- måste prioriteras ner eller helt upphöra för en ionen och fungera som underlag för strategiska tid. Exempelvis avgiftskontrollen kommer even- frågor i flerårsplanen. tuellt inte kunna genomföras 2022 utifrån den ex- Falköpings kommun står som alla kommuner in- traordinära situation som nu råder. för stora förändringar. Befolkningen åldras, tek- Det framgår redan nu att uppföljningsarbetet och nikutvecklingen går snabbare och snabbare, flytt- effektmätning måste stärkas, både avseende eko- ning sker från land till stad, klimatet förändras nomi och verksamhet samt pandemins påverkan och på-verkar oss, osv. Arbetet med omvärldsa- på dessa. Det är av yttersta vikt att det tas fram nalys inne-bär att Falköpings kommun tar ett hel- underlag som underlättar analysarbetet framö- hetsgrepp på de trender och förändringar som ver, inte minst för att fånga upp även de positiva effekter rådande situation medfört. Risken för minskade ramar framöver kräver, men kan också föda, ett ökat behov av samarbete och en ökad omtanke.

Kompetensförsörjningen har länge varit en utmaning och kanske delar av den förändras och un- derlättas genom den snabba utveckling i digitaliseringen som pandemin, delvis, tvingat fram.

Distansarbete kan nyttjas och både effektivisera bedöms ha störst betydelse för kommunen. och förbättra delar av verksamheten. Ökad arbetslöshet och känsla av otrygghet påver- kar även barn och ungdomar. Att ingjuta mod och framtidstro kommer bli än viktigare framöver.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I 4 Kommunfullmäktiges övergripande mål och agenda 2030

MÅLSAMMANSLAGNING PRESENTATION AV EVENTUELL MÅLNEDBRY- TANDE ELLER NÄMNDSMÅL Falköpings kommuns prioriterade mål hänger tätt ihop med Agenda 2030 och har i stora drag Mål 1 och 4 är nedbrutna till delmål, men nämn- samma målsättning. Agenda 2030 består av 17 den överväger att omarbeta detta inför 2021- globala mål för hållbar utveckling som berör oss 2023. alla. De globala målen syftar till att utrota fattigdomen, stoppa kli-matförändringarna och skapa trygga och fredliga samhällen. För att stärka styrkedjan gör kommunen en koppling mellan de globala målen och de lokala kommunala må- len vilket går att utläsa både genom ikonerna i början av varje mål men också i den löpande måltexten. Falköpings kommuns mål för år 2021-2023 är:

- Skapa förutsättningar för ett socialt håll- bart Falköping

- Skapa förutsättningar för ett attraktivt Falköping

- Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas

- Skapa förutsättningar för att kvalitén inom verksamheten ska öka

5 I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Jämförelser och nyckeltal

Budget Jämförelser och nycketal Utfall 2019 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 2020

Förskola Antal inskrivna barn 1 282,0 1 282,0 Kostnad per barn 132 800,0 131 206,0

Grundskola Antal elever 3 992,0 3 994,0 Kostnad elev 105 500,0 104 234,0 Elever/lärare

Gymnasieskola Antal elever 1 051,0 1 105,0 Kostnad per elev 79 400,0 76 094,0

VERKSAMHETEN I NYCKELTAL

Samtliga enheter har 2020 ett sparkrav på sig om 1,2%, vilket syns i den minskade per och då det även kommer påverka kommande år elev/barn-kostnaden. Nyckeltalen påverkas i går det inte i nuläget att fylla i dessa kolumner. hög grad av vilket eller vilka av sparförslagen som genomförs

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I 6 Preliminär budgetram för år 2021

DEMOGRAFIMODELL som till stor del finansieras av statliga bidrag eller andra intäkter riskerar därför att inte få någon upp- Falköpings kommuns demografimodell baseras på räkning av sina nettokostnader, eftersom modellen förändringar i budget mellan budgetåren i respek- baseras på att även intäkterna bör öka i samma nivå tive åldersgrupp. som kostnaderna.

- 1-5 år DRIFTSKONSEKVENSER AV INVESTERINGAR - 6-15 år - 16-18 år I flerårsplan för år 2020-2022 finns kommunens - +65 år fleråriga investeringsprojekt specificerade. I resurs- fördelningen ges respektive nämnd som är inblan- Förändringen i respektive åldersgrupp multipliceras dad i investeringen en kompensation utifrån det sedan med kommunens nettokostnad, enligt räken- projektdirektiv som finns framtaget, om inget annat skapssammandraget för år 2018, uppräknat med anges i projektdirektivet. Eventuella avvikelser förväntad prisutveckling till år 2020. I tabellerna mellan medlen som fördelas igenom resursfördel- nedan presenteras utfall av antal och resursföränd- ningen och verkligt utfall kan behöva justeras i ring under perioden år 2021-2023. kommande budgetar. I detta ingår inte kompensation för kapitalkostnader. Demografiförändrningar år 2020-2023 antal 2020 2021 2022 2023 1-5 år 2 070 -1 -9 -21 POLITISK JUSTERING AV RAMAR 6 - 15 år 4 165 60 74 52 16 - 18 år 1 222 9 -6 13 En politisk justering av ramarna är även gjord av +65 år 7 267 74 69 68 majoriteten för att nå kommunens finansiella resul-

Demografiförändring år 2020-2023 tat om 45 mnkr. mnkr 2020 2021 2022 2023 1-5 år -0,1 -1,0 -2,5 ÖVRIGA JUSTERINGAR 6 - 15 år 5,9 7,4 5,3 16 - 18 år 1,3 -0,9 1,9 Nämndernas ramar kommer även under budgetperi- +65 år 5,7 5,4 5,4 oden justeras med årets löneöversyn och kapital- NETTOKOSTNADER kostnader som ännu inte är klara. Vidare behöver även justering göras för förändringar av internränta För att kompensera nämnder utifrån prisökningar samt uppräkning av interna och externa intäkter. används SKRs modell för prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för övrig förbrukning, vilket för Ingen av ovanstående justeringar kommer dock ha år 2021 beräknas till 2,3 %. Förändringen avser någon påverkan på kommunens resultat då kostna- nämndens nettokostnad, alltså resultatet av nämn- den finns budgeterad under centrala poster eller dens kostnader minus intäkter räknas upp. Nämnder inom finansen.

Nollning av volym Generella FÖRÄNDRINGAR I NÄMNDERNAS RAMAR Volymförändri Budget 2020 Politisk justering Effektivsering 1% och investering till uppräkning Investeringar Budget 2021 (MNKR) ngar år 2021 2,3 % Barn- och utbildningsnämnden -719,8 2,0 -,0 6,4 -7,0 -1,0 -2,7 -722,1 Byggnadsnämnden -0,9 -,0 -,0 -0,0 -0,9 Kommunstyrelsen -108,3 7,0 -,0 -,0 4,0 -0,7 -97,8 Kompetens- och arbetslivsnämnden -61,3 1,5 -,0 -,0 -0,0 -59,8 Kultur- och fritidsnämnden -65,6 2,0 -,0 -,0 -0,1 -63,6 Samhällsskyddsnämnden -30,9 -,0 -,0 -,0 -0,0 -30,9 Socialnämnden -849,7 15,5 -,0 -,0 -5,7 -1,9 -,0 -841,7 Äldreomsorg och funktionsnedsättning -667,1 15,5 -,0 -,0 -5,7 0,0 -,0 -657,3 Individ- och familjeomsorg -182,5 -,0 -,0 -,0 -1,9 -184,4 Tekniska nämnden -179,0 7,0 -,0 -,0 -3,6 0,9 -174,7 Kommunrevisionen -1,3 -,0 -,0 -,0 -0,0 -1,3 Valnämnden -0,1 -,0 -,0 -,0 0,0 -0,1 Överförmyndare -,0 -,0 -,0 -,0 -4,0 -,0 -4,0

Summa nämndernas ramar -2 016,8 35,0 -,0 6,4 -12,7 -7,2 -1,8 -1 997,1

7 I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden, preliminär resultatbudget

Utfall Budget Plan Plan Prel. resultatbudget (mnkr) Plan 2023 2019 2020 2021 2022

Intäkter Avgifter mm 69 20,7 Statsbidrag mm 74 98,8 Interna intäkter 55 55,8

Summa intäkter 198,0 175,3 -,0 -,0 -,0 Kostnader Personalkostnader -589 -634,8 Verksamhetskostnader -187 -104,3 Kapitalkostnader -6 -6,2 Interna kostnader -60 -149,9 Summa kostnader -842,0 -895,2 -,0 -,0 -,0

Resultaträkning för nämnd -644,0 -719,9 -,0 -,0 -,0

NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE RESULTATBUDGET PRELIMINÄR RESULTATBUDGETS PÅVERKAN FÖR PERIOD ÅR 2021-2023 PÅ NUVARANDE VERKSAMHET

Vi ser en fortsatt minskning i nämndens externa Nämndens verksamhet kommer i hög grad på- intäkter, framförallt från migrationsverket, men verkas av den preliminära budgetramen. Dels även intäkterna från skolverket förväntas ser vi en fortsatt volymökning, framförallt i minska under perioden. Utfallet 2019 gör att grundskolan och dels förväntas vi få fortsatt nämndens budgeterade kostnader 2020 har be- minskade intäkter från staten. Vid analys av hövt minska för att kompensera intäktsbortfal- verksamhetens måluppfyllelse framkommer tyd- let. Detsamma gäller budget 2021. Det är redan ligt att den positiva trend som kunskapsutveckl- idag mycket ansträngt i nämndens verksam- ingen haft de senaste tre åren plötsligt vänder heter, både gällande trångboddhet och flera en- och visar ett betydligt sämre resultat. Anmärk- heter kämpar med att få sin budget att gå ihop. ningsvärt är att hälften av eleverna som inte når Budget 2020 balanserades framförallt med ett behörighet i åk9 har svensk bakgrund. generellt sparkrav på samtliga enheter, en sådan Vid prognosuppföljning under vårterminen 2020 lösning är inte möjlig fortsättningsvis utan situ- utifrån terminsbetygen för elever i åk9 fram- ationen kräver att nämnden ser över sina icke kommer att drygt 30% av eleverna i nuläget inte lagstadgade verksamheter och prioriterar dem är behöriga till nationellt program på gymnasiet. emellan för att uppnå en balanserad budget Detta innebär att andelen elever som hänvisas 2021. till introduktionsprogrammen kommer att öka. Omvärldsanalysen säger oss att vi under en pe- Den stora ökningen i interna kostnader samt den riod framöver måste räkna med att undervisa kraftiga höjningen av ramen mellan 2019 och både på plats och distans, eftersom frånvaron 2020 beror på att ”hyror och städ” from 2020 pga pandemiutbrottet förväntas vara fortsatt ligger ute på nämnderna till skillnad mot föregå- högre än ett normalläge. Detta tillsammans med ende år då dessa kostnader låg på tekniska de sparkrav som redan i budget 2020 ligger på nämnden. de lagstadgade verksamheterna gör att en generell effektivisering, en sk ”osthyvel” inte längre

är möjlig. Vi befinner nu i ett läge där delar av verksamheten helt eller delvis måste avvecklas för att uppnå budgetbalans.

Nedan presenteras 5 olika sparförslag med konsekvensanalys.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I 8 1. Sva-tilldelningen slås ihop med grund- Det fjärde förslaget innebär att flertalet av tilldelningen i svenska och minskas med de elever som idag får sin undervisning i en 7 mnkr. Kuratorsorganisationen mins- mindre grupp kommer integreras i ordinarie kas med 3mnkr. klasser. Möjligheten till särskilt stöd för be- 2. Sva-tilldelningen minskas med 3,5mnkr rörda elever minskar. och studiehandledningen samt moders- Möjligheten till resurs i form av elevassi- målsundervisning minskas med stent försvinner, vilket innebär färre perso- 3,5mnkr. Kuratorsorganisationen mins- nalresurser, men läraruppdraget blir betyd- kas med 3mnkr. ligt mer komplext och krävande. 3. Minska ledning/administration, av- En minskning av natt- och helgomsorg kom- skaffa mentorskap, minska antalet plat- mer inte påverka barn-och utbildnings- ser i natt-helgomsorgen med hälften nämndens område i lika hög grad som öv- samt avskaffa fria pedagogiska måltider. riga nämnders verksamheter. 4. Översyn av särskilda undervisnings- Fria pedagogiska måltider försvinner för grupper/elevassistenter genomförs med personal inom för- och särskola. avsikt att minska kostnaderna för dessa Det femte förslaget innebär att kommunal med 10mnkr. musikskola inte kommer erbjudas till barn- 5. Avveckla musikskolan samt minska an- och elever i Falköpings kommun. Dessutom talet platser i natt-helgomsorgen med minskas antalet platser i natt- och helg- hälften. omsorg med hälften. Dessa verksamheter är Konsekvensanalys sparförslag: inte lagstadgade och måste vid en besparing alltid ifrågasättas eftersom kommunen har Samtliga förslag ovan innebär vart och ett en svårt att upprätthålla kvalité och måluppfyl- besparing på 10mnkr. lelse i den lagstadgade verksamheten.

De första två förslagen innebär en minsk- En minskning av natt- och helgomsorg kom- ning av kostnader som kan kopplas till so- mer inte påverka barn-och utbildnings- cioekonomisk fördelning. Undervisningen i nämndens område i lika hög grad som öv- svenska och svenska som andra språk måste riga nämnders verksamheter. i betydligt högre grad slås samman vilket Vart och ett av förslagen förutsätter att kommer påverka gruppstorlekar och möjlig- barn- och utbildningsnämnden når ett noll- het till särskilt stöd för alla elever. Moders- resultat 2020. I annat fall behöver fler alter- målsundervisningen kommer inte kunna ges nativ genomföras. Nuvarande prognos för under lika många år och möjligheten till stu- barn-utbildningsnämnden är en förväntad diehandling på modersmålet minskar. Varje negativ avvikelse med 9mnkr och om detta kurator kommer få fler elever att vända sig blir utfallet 2020 skulle två förslag behöva mot än i dagsläget. genomföras för klara den preliminära bud- Det tredje förslaget innebär en minskning av getramen för 2021. ledning och administration som omfattar ca Oavsett vilket eller vilka förslag som genom- 3mnkr. Antalet underställd personal per le- förs kommer det vara kännbart i organisat- dare kommer öka alternativt att förvalt- ionen och andelen elever som inte blir behö- ningsövergripande stödresurser tas bort. All riga till nationellt program på gymnasiet ris- kompetensutveckling i form av mentorskap kerar att öka ytterligare. Det skulle innebära och handledning tas bort och ersätts inte att IM-programmens omfattning ökar. med något, vilket bla innebär försämrat stöd

till nyanställda samt minskat kollegialt lä- rande.

9 I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Barn- och utbildningsnämnden, preliminär verksamhetsbudget

Prel. budgetram per Utfall Budget Plan Plan Plan 2023 verksamhesområde (mnkr) 2019 2020 2021 2022 Förskola -128 -119,0 Grundskola -262 -222,0 Gymnasium -98 -88,0 Övrigt -155 -291,0

Nämndens prel. budgetram -643,0 -720,0 -,0 -,0 -,0

PLAN 2021 OCH FRAMÅT

Då samtliga föreslagna sparförslag kommer få konsekvenser på ett eller flera verksamhetsområden går det ej att fylla i kolumnen för 2021 eller framåt innan beslut är taget kring vilket eller vilka förslag som kommer genomföras.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I 10 Förändring av verksamhet med eventuell påverkan på andra nämnder

VERKSAMHETSFÖRÄNDRING tid påver-kas i mycket hög grad och i värsta fall inte längre kunna ha kvar sin nuvarande tjänst. Hopslagning av sva-tilldelning med grundtilldel- Några av dessa har också anställning i kommunal ning i svenska och den medföljande minskningen verksamhet och får en direkt påverkan på kom- av den totala tilldelning i Sv/Sva. munens personalförsörjning.

Förslaget innebär att de flesta lärare som under- I övrigt påverkar inte detta förslag övriga nämn- visar i svenska även får undervisa elever som valt ders verksamheter nämnvärt. Sva inom klassens ram. Det blir färre grupper och kommer kräva färre personalresurser, även om VERKSAMHETSFÖRÄNDRING läraruppdraget blir betydligt mer komplext och Översyn av särskilda undervisningsgrupper/ele- krävande. vassistenter genomförs med avsikt att minska Förslaget får ingen större påverkan på övriga kostnaderna för dessa. nämnders verksamheter. Detta förslag får ingen direkt effekt på övriga VERKSAMHETSFÖRÄNDRING nämnders verksamhet det som gäller samtliga förslag. Studiehandledning och modersmålsundervisning minskas och tilldelningen för Sva minskas med VERKSAMHETSFÖRÄNDRING nästan hälften. Avveckling av musikskolan samt halvering av an- Eftersom andelen nyanlända elever, enligt skol- tal platser i natt- och helgomsorg. verkets definition, minskat och förväntas fortsatt Om musikskolan avvecklas innebär det att flera minska förslås att reducera det riktade stöd som anställda ställs till arbetsmarknadens förfogande, satts in för att behovet av studiehandledning på även om ett antal kan erbjudas tjänst som mu- olika språk. Minskningen innebär att en stor del siklärare i grundskolan där vakanser finns. av studiehandlingen övergår till- och blir ordina- Det kan också komma att innebära ett högre rie lärarstöd på svenska. Det blir färre vuxna i tryck på kultur- och fritidsförvaltningen då mu- klassrummen men kommer kräva färre personal- sikskolan som fritidsaktivitet försvinner. Musiks- resurser, även om ordinarie läraruppdrag blir be- kolan har idag en stor samverkan med flera tydligt mer komplext och krävande. nämnder och om den avvecklas skulle en stor ak- Modersmålsundervisning och studiehandledning tör inom kulturlivet i Falköping försvinna. En kommer begränsas tidsmässigt. eventuell konsekvens kan också bli att intresset De som idag är anställda som studiehandledare för det estetiska programmet på gymnasiet mins- kommer ställas till arbetsmarknadens förfogande kar eller ökar. och kan komma att påverka både försörjnings- Vid en halvering av natt- och helgomsorgen kom- stöd samt behov arbetsmarknadsinsatser. mer vårdnadshavare med arbeten på obekväm VERKSAMHETSFÖRÄNDRING tid påverkas i mycket hög grad och i värsta fall inte längre kunna ha kvar sin nuvarande tjänst. Minska ledning/administration, avskaffa mentor- Några av dessa har också anställning i kommunal skap, minska antalet platser i natt-helgomsorgen verksamhet och får en direkt påverkan på kom- med hälften samt avskaffa fria pedagogiska mål- munens personalförsörjning. tider.

Vid en halvering av natt- och helgomsorgen kommer vårdnadshavare med arbeten på obekväm

11 I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SAMTLIGA FÖRSLAG

Alla fem förslagen riskerar att påverka social- nämndens ansvarsområden, både direkt och indi- rekt, utifrån barn och ungas psykosociala hälsa.

Flera av förslagen riskerar även att påverka kommunens utgifter för försörjningsstöd negativt.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I UTKAST TILL VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 I 12

Besöksadress: Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9, 521 81 Falköping Telefon, växel: 0515-88 50 00 Epost: [email protected] Webbplats: www.falkoping.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (2)

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2020-04-01

§ 52 Dnr 2020/00113

Budgetförutsättningar för flerårsplanen för år 2021- 2023 Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner budgetförutsättningarna för flerårsplan för år 2021-2023. 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott ger nämnderna i uppdrag att ta fram preliminära utkast till verksamhetsplaner baserat på budgetförutsättningarna för flerårsplan för år 2021-2023. Nämnds behandlade preliminära utkast till verksamhetsplan ska vara arbetsutskottet tillhanda senast den 25 maj 2020. Bakgrund Enligt Falköpings kommuns riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning ska kommunstyrelsen i februari månad besluta om budgetförutsättningar, förslag till ändringar av verksamhetsmål samt tidsplan som ska gälla inför nästkommande års budget. Mål- och omvärldsanalys, investeringsplan ska tillsammans med befolkningsutveckling, skattesats och driftskonsekvenser utgöra grunden för budgetförutsättningarna. Under hösten 2019, i samband med föregående års budgetprocess, framkom det från både politik och tjänstepersoner ett behov att förändra och tydliggöra Falköpings kommuns budgetprocess. Nytt för årets budgetprocess är att nämnderna ges en större möjlighet att inkomma med underlag och betänkanden på hur budgetprocessen påverkar dem. Budgetförutsättningarna bygger likt tidigare på föregående års flerårsplaner med mål och budgetramar. Dessa är sedan uppräknade utifrån nedanstående tabell med beräkningsförutsättningar.

Beräkningsunderlag Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023

Finansiellt mål Procent av skatter och generella statsbidrag 2,0% Resultat mål 45 mnkr 45 mnkr 45 mnkr Återbetalning av låneskuld 35 år Lånetak om 1 700 mnkr 1 700 mnkr 1 700 mnkr 1 700 mnkr Skattestats 21,95 21,95 21,95 21,95 Invånarantal 33 237 33 400 33 550 33 700 Generell justering nettkostander 2,5% 2,3% 2,5% 2,6% Justering av interna intäkter & kostnader (hyror och städ) 0,0% 2,3% 2,5% 2,6% Utveckling lönekostnader (SKR) 3,2% 3,1% 2,7% 2,8% Personalomkostnadspålägg 40,80% 40,15% 40,15% 40,15% Internränta 2,0% 1,25% 1,25% 1,25% Utifrån ovanstående beräkningsunderlag och politisk beredning av budgetförutsättningarna har preliminära ramar för drift och investering tagits fram för år 2021.

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (2)

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2020-04-01

Kommunstyrelsens arbetsutskott har enligt delegationsbestämmelserna för kommunstyrelsen, § 9.1, rätt att besluta om antagande av budgetförutsättningar. Budgetförutsättningar, med preliminära budgetramar, skickas sedan till respektive nämnd som senast den 25 maj ska inkomma, till kommunstyrelsens arbetsutskott, med utkast till preliminär verksamhetsplan för nämnden. Baserat på dessa. Ekonomiavdelningen kommer utifrån nämndernas utkast till preliminära verksamhetsplaner sammanställa ett kommunövergripande budgetmaterial som presenteras den 22 juni och sedan ligger till grund för fortsatt budgetprocess till flerårsplan för år 2021-2023. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningens bedömning av ärendet är att ovanstående budgetförutsättningar till stor del följer de riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning som finns i Falköpings kommun. Nytt för året är dock att även nämnderna har möjlighet att behandla budgetförutsättningarna, tidigare år var det främst respektive förvaltning som tog fram budgetunderlaget till kommande flerårsplan, vilket är ett avsteg från gällande riktlinjer. Denna förändring är något som diskuterats mellan politik och tjänstepersoner under föregående års budgetprocess, där det efterfrågades mer underlag från nämnderna innan kommunfullmäktige fastställer budgeten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande från kommunledningsförvaltningen, 2020-03-26 Budgetförutsättningar inför flerårsplan för år 2021-2023, 2020-03-26

Paragrafen skickas till Alla nämnder Samtliga förvaltningschefer Magnus Fleischer, ekonomichef Maria Skenberg Mannvik, ekonom Jens Sjöstrand, ekonom

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks Digital justering

Budgetförutsättningar

PRODUKTION: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning

INLEDNING ...... 3 OMVÄRLDSANALYS ...... 4 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH AGENDA 2030 ...... 5 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT SOCIALT HÅLLBAR FALKÖPING ...... 6 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING ...... 8 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS ...... 9 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA ...... 10 KOMMUNENS UPPFÖLJNINGSARBETE ...... 11 BEFOLKNINGSUTVECKLING ...... 12 UTREDNING RESURSFÖRDELNINGSMODELL UNDER ÅR 2019 ...... 13 PERSONALPLANERING ...... 14 SKATTEPROGNOS ...... 16 BERÄKNINGS UNDERLAG TILL FLERÅRSPLAN 2021-2022 ...... 17 DRIFTSBUDGET ...... 19 PRELIMINÄRA DRIFTSRAMAR ...... 20 INVESTERINGAR ...... 21 PRELIMINÄRA INVESTERINGSRAMAR...... 22 PRELIMINÄRA INVESTERINGSPROJEKT ...... 23 PRELIMINÄRA RE-LÖPANDE INVESTERINGAR ...... 24 PRELIMINÄRA MARK- OCH EXPLOATERINGS INVESTERINGAR ...... 25 TIDSPLAN FORTSATT BUDGETPROCESS ...... 27

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 2 Inledning

SYFTE KOMMUNENS UPPDRAG

Syftet med budgetförutsättningarna är att ge en sam- Falköpings kommun har ansvar för viktiga samlad bild av de ekonomiska och verksamhetsmässiga hällsfunktioner som en del av den service som sam- förutsättningar som Falköpings kommun har inför hället ger till sina medborgare. Kommunens verk- budgetarbetet till flerårsplan 2021-2023. Budgetför- samheter styrs till stor del av kommunallagens be- utsättningarna utgår från kommunens riktlinjer för stämmelser där det framkommer att kommunen an- verksam-hets- och ekonomistyrning. svarar för barnomsorg, utbildning, socialtjänst och äldrevård liksom ansvaret för planering av bostäder, I budgetförutsättningarna ingår även den tidsplan hälsoskydd, miljöskydd och räddningstjänst. som ligger till grund för årets budgetarbete samt de beräkningsuppgifter som ska användas vid fram-ta- Centralt i kommunallagen är att kommunen ge-nom gandet av budgetunderlaget. sitt självstyre får bestämma vad den ska ar-beta med och i vilken omfattning, men allt måste ta sin ut-

gångspunkt i att kommunen är till för medborgaren. Syftet är att omsätta och nå nationella krav, statliga och kommunala mål. Kommunen som huvudman fördelar olika ansvarområden tillsammans med budget ut till nämnderna.

3 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU Omvärldsanalys

OMVÄRLDSFÖRÄNDRNINGAR DAGENS KOMPLEXA SAMHÄLLES PÅVERKAN PÅ NÄMNDERNA Omvärldsanalysen ska ge ett helhetsperspektiv och långsiktighet i hur trender och förändringar påver- Globalisering är kanske den tydligaste trenden som kar våra möjligheter att skapa Det Goda Livet i Fal- påvisar den ökade komplexiteten i samhället som be- köping, och att förverkliga de mål som formulerats slutsfattare måste ta i beaktande. Människor, pengar, för kommunens framtida utveckling. Om-världsana- varor, tjänster och information flyttar sig numera lysen ska ge förståelse och skapa handlingsbered- blixtsnabbt över världen i en ständigt på-gående in- skap i den kommunala organisationen och fungera teraktion. Det som förr var en regional oroshärd som underlag för strategiska frågor i flerårsplanen. långt bort i världen får idag en direkt påverkan på lo- Falköpings kommun står som alla kommuner inför kalsamhället i form av exempelvis migrationsström- stora förändringar. Befolkningen åldras, teknikut- mar eller genom att handelshinder sätts upp som en vecklingen går snabbare och snabbare, flyttning sker politisk reaktion på en händelse. från land till stad, klimatet förändras och på-verkar En annan effekt av globaliseringen är individuali- oss, osv. Arbetet med omvärldsanalys inne-bär att seringen som i sin tur leder till gradvisa förändringar Falköpings kommun tar ett helhetsgrepp på de tren- i den sociala samhälleliga strukturen. Ett ökat väl- der och förändringar som bedöms ha störst betydelse stånd globalt är också det en trend, men i dess för kommunen. skugga finns ökade skillnader mellan de som har och Omvärldsanalys handlar dels om att förstå på djupet de som inte har och vår utarmning av naturens be- vad som pågår i omvärlden och vad det kan innebära gränsade resurser med klimatförändringar och insta- på lång sikt och dels handlar det om att omvandla bila ekosystem som följd. denna insikt i strategisk förändring. Om-världsana- Att möta de komplexa frågorna kring hållbar ut- lys bygger på att identifiera och tolka prioriterade veckling kräver helhetssyn. Det vill säga att inse att krafter i omvärlden som påverkar en organisations det är flera olika, och i förstone inte tydligt sam- eller frågeställnings arena och den egna organisat- mankopplade, kunskapsområden som berörs och att ionen eller frågeställningen. Om-världsanalysen det därför behövs samverkan och ibland även sam- anger därmed vad en organisation bör förbereda sig spel. Att det inte finns en sanning eller synsätt att på. När väl krafterna i omvärlden är identifierade luta sig emot utan att det finns flera möjliga lös- och analyserade kan man i organisationen bestämma ningar och vägar framåt. Komplexitet kan inte sig för vilka åtgärder som ska vidtas. fångas i några få begrepp, eller lösas med de meto- Utifrån de sex övergripande trenderna, som alla har der vi hittills använt utan bygger istället på ett för- en påverkan, på kort eller lång sikt, för Falköpings ändrat förhållningssätt och skapandet av nya samar- kommun: globalisering, demografiska förändringar, bets-konstellationer. ökad individualisering, urbanisering, klimatföränd- Det är ur mångfalden och dialogen som de gemen- ring och teknikutveckling, fokuseras nu omvärlds- samma visionerna om morgondagen och framtiden analysarbetet på social hållbarhet kan formas. Denna nödvändiga helhetssyn är avgö- rande för att kunna beskriva och analysera mönster lokalt i Falköping, regionalt i Skaraborg och Västsverige samt globalt för att uppnå en balans mellan människa, samhälle och natur.

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 4 Kommunfullmäktiges övergripande mål och agenda 2030

MÅLSAMMANSLAGNING PRESENTATION AV MÅLEN

Falköpings kommuns prioriterade mål hänger tätt I kommande beskrivning av respektive mål är direkt ihop med Agenda 2030 och har i stora drag samma hämtade från senaste Flerårsplanen för år 2020- målsättning. Agenda 2030 består av 17 globala mål 2022. för hållbar utveckling som berör oss alla. De globala Eventuella justeringar av mål och koppling till eko- målen syftar till att utrota fattigdomen, stoppa kli- nomi kommer att kunna göras i kommande budget- matförändringarna och skapa trygga och fredliga process efter det att nämnderna behandlat budgetför- samhällen. För att stärka styrkedjan gör kommunen utsättningarna. en koppling mellan de globala målen och de lokala kommunala målen vilket går att utläsa både genom ikonerna i början av varje mål men också i den lö- pande måltexten.

5 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT SOCIALT HÅLLBAR FAL- KÖPING

gör nya möten mellan medborgare med skilda bak- I Falköpings kommun skapas det goda livet tillsammans genom tron på att framtiden går grunder, erfarenheter och referensramar som är nöd- att utveckla och förbättra vändiga för den socialt hållbara samhällsutveckl- ingen. För att alla ska känna att de är en del av sam- Det goda livet är beroende av de förutsättningar och hället och kan utöva sitt medborgarskap förutsätts i möjligheter som skapas för medborgarna som lever i allt högre grad också en digital delaktighet. kommunen. Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Förebyggande insatser barn och unga Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare ska känna I arbetet med social hållbarhet ska förebyggande in- delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser satser för barn och unga prioriteras. Det handlar om att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, tidiga insatser och ett långsiktigt perspektiv för att kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nät- kommunen ska växa och utvecklas. Det görs genom verk. Social hållbarhet ska ge alla medborgare lika satsningar på verksamheter för barn och unga där so- möjligheter till en god livsmiljö. cioekonomiska faktorer beaktas. Alla barn och unga som lever och verkar i kommunen ska känna sig del- Det är människorna som skapar ett hållbart aktiga i och medansvariga för samhällsutvecklingen. samhälle Falköpings kommun ska skapa förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan både För att arbeta med målet ett socialt hållbart Falkö- internt och externt. Det innebär att kommunen ska ping och förverkliga visionen om ”Det Goda Livet” ha en fungerande och flexibel struktur för att samar- behöver kommuninvånarna vara delaktiga. Det bety- beta med nätverk, civilsamhället och föreningsliv. der att alla ska ha möjlighet att påverka kommunens Grunden i kommunens arbetssätt ska vara att stödja utveckling. Därför är medborgardialogen av central och samarbeta med ideella krafter. Ledorden är betydelse i kommunens arbete med de övergripande framåtanda, mångfald och öppenhet i nätverk och målen och mot visionen. En stark demokrati bygger föreningar. på social tillit och delaktighet där engagerade och samhällsaktiva medborgare själva bidrar till sam- Fullföljda studier och etablering på arbets- hällsbygget och medverkar till en långsiktigt hållbar marknaden utveckling. Genom den representativa demokratin kompletterat med ständiga arenor för dialog och Kommunmedborgares inträde på arbetsmarknaden samtal skapas förutsättningar för detta. Ett högt val- är avgörande för en hållbar arbetsmarknad och ett deltagande visar på demokratins förankring och är socialt hållbart samhälle. Kommunen ska vara en ett värde i sig. motor som bidrar till att skapa goda förutsättningar för en långsiktig och framgångsrik verksamhet för Genom att skapa arenor för dialog kan medborgare utbildning och etablering på arbetsmarknaden. Det medskapa framtidens hållbara kommun och vara en handlar om insatser för att stödja ett ökat arbetsdel- del av samhällsgemenskapen och utvecklingen. Ett tagande med betoning på fullföljda studier och livs- samhälle med öppna och toleranta invånare möjlig- långt lärande. En väl fungerande samverkan mellan

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 6 kommun och övriga aktörer är en av de viktigaste faktorerna liksom att utgå från och arbeta tillsammans med individen. Kommunen ska främja utveckling av nya samverkansformer mellan de olika aktörerna utifrån befintliga arbetsmarknadspolitiska insatser, systematiskt utvärdera effekter av insatser och arbeta för förbättringar genom att skapa nya initiativ.

Bra bostäder och goda boendemiljöer Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläg- gande kvaliteter som påverkar välfärden i Falkö- pings kommun. Det handlar om fokus på sociala perspektiv inom ramen för den fysiska samhällsplane- ringen och boenderelaterade åtgärder som verkar för inkludering. Samhällsplaneringen ska utformas så att socialt utanförskap motverkas och naturliga mötes- platser skapas. Människan ska vara utgångspunkt i samhällsbyggan- det och medborgarnas kvalitativa värden sätts i fokus i skapandet av stads- och landsbygd. Att ha en bostad i en väl fungerande boendemiljö ökar möjlig- heterna att klara andra delar såsom utbildning, arbete och fritid.

7 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 2

del och kommunikationsmöjligheter. Naturens vär- Falköpings kommun ska vara en bra plats att bo, verka och leva på - en plats där medbor- den, den biologiska mångfalden och resurser skapar garna känner stolthet en levande landsbygd om de tas tillvara och utvecklas. För att stärka attraktiviteten ska kommunen ar- För att stärka attraktiviteten är det avgörande att beta för att försköna stads- och landsbygdsmiljöerna kommunen är en bra plats att bo, verka och leva på. och därmed göra det offentliga rummet till en nära, En god boendemiljö med tillgång till fina naturvär- trygg och inspirerande miljö med mötesplatser. den och attraktiva miljöer ökar kommunens attrakt- ionskraft. Falköpings kommun har under tiotalet år Klimatsmart kommun med goda och hållbara ökat sin befolkning. Denna utveckling ska fortsätta. kommunikationer samt utbyggd infrastruktur Ett attraktivare Falköping handlar om kommunens Ett prioriterat område för att stärka attraktiviteten är möjligheter att stärka sin position och bli intressant goda kommunikationer och väl utbyggd infrastruk- för medborgare, näringsliv och civilsamhället. Kom- tur. Attraktiviteten för landsbygdsboende ska stärkas munen ska vara i framkant och i ständig rörelse och ytterligare genom fortsatta satsningar på utveckling samtidigt förstärka det som är unikt för Falköping. av infrastruktur. Tillgång till bredband utgör en nöd- Attraktivitet ska stärkas genom att de områden som vändig infrastruktur för att alla ska kunna ta del av är unika utvecklas och tar sin utgångspunkt i de be- digitaliseringens möjligheter. hov som finns hos dagens och framtida medborgare. Förutsättningar för hållbar kommunikation ska tas En kommun med egen växtkraft där medborgarna tillvara och kommunen ska aktivt arbeta för en fort- trivs, utvecklas och känner en stolthet. satt bra kollektivtrafik såväl lokalt, regionalt som Kommunen vinner på att samverka, skapa nätverk nationellt samt hållbara mobilitetslösningar. och mötesplatser, både internt och externt mellan Falköpings kommun ser ett tydligt samband mellan olika aktörer i samhället. Medborgarna rör sig mel- hållbara satsningar och den lokala utvecklingen, där- lan olika platser i sitt arbetsliv och på sin fritid vilket med ska kommunen arbeta mot regionala, nationella sällan begränsar sig till en enda kommun. En kom- och globala hållbarhetsmål. Kommunen ska bidra till mun som samverkar väl blir därför en attraktivare att minska klimatpåverkan och skapa ett hållbart kommun och genom ett rikt kulturliv kan kommu- energisystem som bygger på lokala och förnybara ninvånarnas livskvalitet stärkas. resurser och aktivt arbeta med hållbara livsstilar. Värdeskapande stads- och landsbygdsmiljöer Falköpings kommun ska vara en fossilfri kommun år 2030. Syftet är också att skapa förutsättningar för För att vara en attraktiv kommun att bo i ska kom- medborgarna att göra hållbara val eftersom viljein- munen ta vara på samspelet mellan stad och land. riktningen är att lämna över ett långsiktigt hållbart Landsbygdens värden i form av naturskönt boende, samhälle till kommande generationer. företag, rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster ska samspela med de olika tätorternas service, han-

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 8 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 3

attraktivitet. Detta skapar förutsättningar för lo- Utveckla kommunens bemötande och servicekvalitet gistik-utveckling, nyetableringar och stärker befintligt nä-ringsliv. Att näringslivet utvecklas i en kommun är avgörande för välfärden. Det kan bara utvecklas genom ett öm- En infrastruktur med hög ambitionsnivå påverkar ut- sesidigt förtroende mellan kommun och näringsliv. vecklingen av företagande. Arbetet med att attrahera För detta krävs en framtidstro och en gemensam vil- nya företag för etablering förutsätter en utvecklad in- jeriktning men även ett kraftfullt lokalt engagemang. frastruktur där expansion och etableringar möjlig- Kommunen ska finnas som en aktiv och naturlig part görs genom en god markreserv. i utvecklingsarbetet och såväl nya som etablerade fö- retag ska få ett gott bemötande och en hög kommu- Falköping – en aktiv aktör nal servicekvalitet. Falköpings kommun ska ha ett Falköpings kommun ska vara och upplevas som en gott företagsklimat med ett gott värdskap och vara kreativ och drivande kommun som skapar goda för- ett självklart alternativ för företag som vill etablera utsättningar för nya företag, nya etableringar och be- sig. fintliga företag. Falköpings kommun har ambition att utveckla nä- Utveckla företagandet och matcha kompetens ringar inom den gröna sektorn samt öka medveten- Ett levande näringsliv förutsätter nytänkande och heten kring hållbarhetsfrågor. Kommunen ser be- nytillskott. Falköpings kommun ska både aktivt söksnäringen utifrån natur- och kulturvärden som ett stödja och stimulera det befintliga näringslivet och starkt tillväxtområde där arbetet med affärsutveckl- verka för nyföretagande. ing är centralt med fokus på marknadskunskap och Kompetensförsörjning ses som en viktig förutsätt- produktutveckling. Falköpings kommun har goda ning för att utveckla näringslivet och skapa konkur- förutsättningar att ta tillvara och utveckla livsme- renskraft. En fungerande och ledande kompetensför- delsproduktionen. Kommunen ska också arbeta pro- sörjning kräver utbildningsmatchning till den kom- aktivt för utveckling av handeln och för en om-ställ- petens som näringslivet efterfrågar men det handlar ning mot cirkulära ekonomier. även om att ställa om för framtidens arbetsmarknad Kommunen ska vara en aktiv aktör i Skaraborg som och nya branscher. Ett aktivt samarbete mellan nä- verkar för ökad samverkan med grannkommuner ringslivet i kommunen och utbildningsväsendet är och bidrar till att tydliga strukturer utvecklas för särskilt viktigt för att skapa nya utbildningar som Skara-borgs tillväxtarbete möter framtidens behov.

Infrastruktur som möjliggör etableringar Falköping har ett strategiskt kommunikationsläge vid västra stambanan och en god infrastruktur som ska användas och utvecklas för att stärka Falköpings

9 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 4

Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgi- Utveckla relationer som kännetecknas av öp- pen-het, respekt och ett gott bemötande vare. God kvalitet säkerställs genom att kommunen kan attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den Kommunen ska vara en väl fungerande serviceorga- kompetens som krävs för att möta medborgarnas be- nisation med myndighetsansvar till våra medbor- hov och nå verksamheternas mål. Kommunen efter- gare. Uppdraget är att skapa goda förutsättningar för strävar ett förändringsledarskap och ett arbets-klimat att utveckla och tillhandahålla service och tjänster som kännetecknas av dialog och delaktighet där le- med hög kvalitet och bra bemötande, som utgår från dare och medarbetare gemensamt medverkar till att helheten och förenklar vardagen för medborgarna skapa en god arbetsmiljö och en effektiv verk-sam- och de vi är till för. het med god kvalitet. Kommunens alla verksamheter och varje medarbe- Digitaliseringen anses som den enskilt största för- tare bidrar till en god kvalitet genom att alla behand- ändringsfaktorn i vår tid och den påverkar alla delar las rättvist och att våra relationer kännetecknas av av vårt samhälle. Kommunen ska aktivt ta till vara öppenhet, respekt och ett gott bemötande. Kommu- de möjligheter utvecklingen ger till ökad effektivitet nen är till för medborgarna. och kvalitet inom alla verksamheter. Viktigaste re- sursen är medarbetarna, deras omställningsförmåga, Systematiskt kvalitetsarbete för ett hållbart kompetens och kunskap. Medarbetare med en ade- Falköping kvat digital kompetens kan också ta tillvara möjlig- En god kvalité i verksamheten förutsätter att verk- heter till ökade resultat och effektivisering. Falkö- samheterna samverkar och organiseras utifrån upp- pings kom-mun ska ses som möjliggörare och möta drag och att resurserna används på ändamålsenligt utmaning-ar med mod, nytänkande och samarbete. och effektivt sätt för att nå uppsatta mål. Ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställer måluppfyllelsen Internt miljöansvar och identifierar utvecklingsområden utifrån såväl Falköpings kommun ska vara en miljömässigt håll- medborgarnas behov och förväntningar som lag- bar kommun som tar miljö- och klimatansvar samt ställda krav. Falköpings kommun ska ha ett långsik- effektivt kan hushålla med naturens resurser. Kom- tigt perspektiv i syfte att skapa ett hållbart samhälle munen ska ha ett aktivt klimat- och energiarbete med ett så litet klimatavtryck som möjligt. Kontinu- samt sträva efter att minska mängden gifter och ke- erlig uppföljning av kommunens verksamheter och mikalier i syfte att skapa en god livskvalitet för en professionell omvärldsanalys skapar förutsätt- framtidens medborgare. Falköpings kommun ska ge- ningar för ett proaktivt agerande och utveckling av nom sina investeringar, inköp och upphandlingar på- relationer med omvärlden. verka kommunens klimatavtryck och miljöansvar. Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 10 Kommunens uppföljningsarbete

UPPFÖLJNINGSARBETE

Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget.

En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommunfullmäktiges vision till verksamheterna.

Detta kräver ett systematiskt arbete med mål– och resultatstyrning genom uppföljning utifrån helhet och analys av resultat. Kommunen har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i uppföljnings-processen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en hel- hetsbild och ökad delaktighet i arbetet. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål görs som en samlad bedömning av måluppfyllelse och baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyl- lelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syf- tet är att få en så övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar har.

11 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU Befolkningsutveckling

Demografi Verkligt utfall 31 december Befolkning 1 november

Ålder vid Budget 2019- Avviek- Budget Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 årets slut 2020 11-01 else 2021 2022 2023 0 år 386 402 393 395 397 380 371 -9 388 398 396 1 - 5 år 1 975 2 007 2 089 2 069 2 066 2 070 2 061 -9 2 069 2 060 2 039 6 - 15 år 3 897 3 971 4 044 4 105 4 151 4 165 4 147 -18 4 225 4 299 4 351 16 - 18 år 1 087 1 118 1 138 1 187 1 249 1 222 1 246 24 1 231 1 225 1 238 19 - 24 år 2 434 2 371 2 283 2 173 2 135 2 276 2 135 -141 2 213 2 248 2 300 25 - 64 år 15 642 15 803 15 943 15 987 15 984 15 920 15 987 67 15 932 15 910 15 898 65 - 74 år 3 666 3 672 3 656 3 698 3 666 3 633 3 670 37 3 637 3 639 3 616 75 - 84 år 2 376 2 370 2 431 2 446 2 521 2 500 2 530 30 2 584 2 646 2 718 85 - 94 år 969 1 004 1 016 1 008 988 1 035 1 002 -33 1 025 1 034 1 055 + 95 år 79 88 84 87 89 99 95 -4 95 91 88 Summa befolkning 32 511 32 806 33 077 33 155 33 246 33 300 33 244 -56 33 400 33 550 33 700 Förändrning mellan år 295 271 78 91 156 150 150

BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Detta innebär att 1 november beräknas Falköpings befolkning till 33 400 personer baserat på tidigare Falköpings befolkningsökning under år 2019 lan- års befolkningsunderlag. Detta innebär även en för- dade på totalt 91 personer, där födelseöverskott och ändring av bland annat volymer inom skola och invandring stod för ökning medan kommunen uppvi- äldreomsorg. Förändringen baseras dock få skillna- sade ett underskott på flyttningar inom Sveriges den i budget mellan år 2020 och 2021 och inte på kommuner. Falköping kommun har de tre senaste verkligt utfall 2019, detta för att även få med avvi- åren haft som mål i budgetförutsättningarna att öka kelsen mellan budgeten för2020 och verkligt utfall. med 200 personer per år. I strategin för bostadsför- sörjning 2017-2020 beräknas Falköpings kommuns NY BOSTADSFÖRSÖRJNINGSPLAN befolkning att öka med cirka 1 % per år, eller 360 Under år 2020 kommer kommunledningsförvalt- personer per år, fram till år 2025 och då totalt uppgå ningen att ta fram en ny bostadsförsörjningsplan ba- till 36 000 invånare. För perioden år 2017-2019 serat på befolkningsutvecklingen. Konsulter kommer ökade kommunens befolkning totalt med 440 perso- att hjälpa till med att kartlägga behovet av olika bo- ner. Beräkning av befolkningsökning i budgetförut- stadstyper och antalet, men även hur befolknings- sättningarna är viktiga för att ta fram prognoser för strömmarna inom kommunen rör sig. periodens skatteintäkter och statliga bidrag. Vidare påverkar även befolkningsförändringen verksamhet- BETYDELSE FÖR EKONOMIN erna på olika sätt som behöver justeras för att bibe- hålla samma kvalité och utbud av offentliga tjänster. Varje ny invånare innebär cirka 50-70 tusen kronor i ökade inkomster för kommunen, i form av skatter el- Falköpings kommuns beräkning av befolkningsut- ler inkomstutjämning, beroende på ålder och in- veckling bygger på Västra götalandsregionens be- komst. Varje ny invånare i åldersspannet 1-18 år och folkningsframskrivning för hela åldersstrukturen över 80 år ger även ett tillskott i kostnadsutjäm- men med utgångpunkt från Falköpings egna beräk- ningen samtidigt som personer mellan 19 och 79 år ningar av antalet medborgare vid årsskiftet. I dessa ger en minskad kostnadsutjämning. budgetförutsättningar beräknas befolkningsökningen per år till 150 personer vilket är mer än kommunen växt de tidigare två åren men mindre än tillväxthas- tigheten under år 2013-2017.

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 12 Utredning resursfördelningsmodell under år 2019

DEMOGRAFIMODELL - En modell stärker den ekonomiska styrningen men även verksamhetsstyrningen och skapar ut- I arbetet med riktlinjer för verksamhets- och ekono- rymme för långsiktigt strategiskt arbete. mistyrning framkom ett behov för kommunen att på ett enklare sätt tydliggöra de resursförändringar som Men även nackdelar med modellen lyftes. sker naturligt i kommunen på grund av exempelvis - Känsla av att allt redan är bestämt och kan bli befolkningsutveckling och åldersförändring. Grun- svårt att påverka. den till en demografimodell har tagits fram men be- höver kompletteras med mer nämndspecifik data - Kan snabbt bli stora förändringar och svårig- (exempelvis schablonkostnader inom hemtjänst för heter att se vilka tröskeleffekter som behövs. olika ålderskategorier eller kostnad per förskolebarn) innan den kan fungera som hjälpmedel för framtida - Det finns en risk på eftersläpningseffekter i den resursfördelning. statistik som demografi-/ resursfördelningsmodel- ler baseras på. Kommunstyrelsen gav i samband med budgetförut- sättningarna in för år 2020-2022, kommunlednings- Ekonomiavdelningen har även gjort en omvärlds- förvaltningen i uppdrag att se över demografimo- analys för hur andra kommuner arbetar med resurs- dellen om den kan utvecklas till en tydligare resurs- fördelningsmodeller inför budgetarbetet. I uppdraget fördelningsmodell. Modellen var tänkt att börja an- från kommunstyrelsen fanns även önskemål om un- vändas till kommande års budgetförutsättningar. derlag för hur Falköpings grundbud-get kan fördelas. 1 Falköpings kommun påbörjade redan inför budget år Kolada visar på att Falköpings kommun lägger mer 2020-2022 en resursfördelningsmodell baserat på resurser inom äldreomsorg och gymnasiet och volymförändringar och generella uppräkningar mindre resurser på förskola och grundskola baserat kopplat till omvärldsförändringar. på nettokostnadsavvikelse för verksamheterna. I arbetet med analysen av de stora skillnaderna av netto- PRESENTATION AV UTREDNINGEN kostnadsavvikelse mellan olika verksam-hetsgrenar beror till största del på historiska ambitioner, dels Inom kommunledningsförvaltningen har ekonomiav- mellan verksamheter men även stad och land. En ju- delningen tillsammans med representanter från kom- stering av grundbudgeten skulle innebära ambitions- munens analysgrupp under hösten år 2019 arbetat förändringar och då även större verksamhetsföränd- med översynen av en resursfördelningsmodell. ringar vilket behöver vara kopplat till politiska be- Gruppen presenterade framtaget material under upp- slut. startsdagarna inför budget 2021-2022 under februari månad. I presentationen framhävde gruppen flera JUSTERING AV DRIFTSBUDGET MELLAN ÅR fördelar med en resursfördelningsmodell och krav för att modellen ska kunna implementeras i kommu- Falköpings kommun kommer arbeta vidare med år- nens verksamhet. liga justeringar av driftsramar kopplat till demografi- förändringar, nettokostnader och effekter av investe- - En av de viktigast är ju att en modell blir öppen ringar, mer om detta under driftsbudgeten. och transparant i hela styrkedjan och tillgänglig

för alla.

- En annan del är att den blir en tydlighet, skap-ar

förståelse så att alla vet i förväg vad man kan för- vänta sig, den blir en del i det systematiska kvalitetsarbetet.

1 Kommuner och landstings databas

13 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU Personalplanering

KOMPETENSFÖRSÖRJNING det att kommunen som arbetsgivare vågar hitta nya arenor och kommunikationsvägar. Det förlängda ar- Arbetet med strategisk kompetensförsörjning är en betslivet innebär en möjlighet att ta till vara på den utmaning inom välfärdssektorn. Det är en lika stor kompetens som finns i organisationen genom olika utmaning att utveckla och behålla befintliga medar- former av mentorskap och handledning. Ambassa- betare som att attrahera och rekrytera nya. dörskap och yrkesstolthet hos befintliga medarbetare Antalet medborgare i kommunen ökar och det beror blir således en framgångsfaktor i hela kompetensför- bland annat på att fler blir äldre, vilket i sin tur inne- sörjningsarbetet. bär ett ökat behov av bemanning inom äldreomsor- ARBETSMILJÖ gen. Yrkesgruppen undersköterskor är svårrekryte- rad, vilket bland annat beror på att färre ungdomar Regeringen har satt som mål att till 2021 minska söker sig till vård- och omsorgsprogrammet på gym- sjukfrånvaron och de stora skillnaderna i sjukfrån- nasiet. Denna yrkesinriktning attraherar dock perso- varo mellan kvinnor och män. Falköpings Kommun ner som karriärväxlar senare i livet, men trots detta arbetar fortsatt med att implementera SKR:s avsikts- är behovet av undersköterskor större än tillgången. förklaring med åtgärder för friskare arbetsplatser inom kommunen. Avsiktsförklaringen har fokus på Samma mönster finns inom utbildningssektorn där styrning och ledning för hållbar hälsa och en låg och antalet barn, elever och studenter ökar och tillgången stabil sjukfrånvaro. I de rapporter som kommer från på utbildade lärare är mycket begränsat. Som arbets- SKR framgår tydligt att de verksamheter i kommu- givare finns ett ansvar att på olika sätt bidra till att nerna som har störst utmaning vad gäller sjukfrån- fler väljer att studera vidare till bristyrken. Ett sätt varo är vård och omsorg samt förskola och skol- att göra yrken mer attraktiva kan till exempel vara barnomsorg. Samverkan med de fackliga organisat- att renodla arbetsuppgifter och tillsätta stödfunkt- ionerna och ett nytt samverkansavtal är av betydelse ioner. Som organisation måste vi även utveckla ar- för att arbetet med avsiktsförklaringen realiseras och betet ytterligare med att synliggöra kommunens blir en tydlig vägledning i praktiken. Fokus i arbetet verksamheter och utvecklingsmöjligheter för indivi- kommer att inriktas på friskfaktorer i arbetslivet. den. Fortsatt samarbete med vårdcentralernas rehab-koor- Som arbetsgivare behöver kommunen ha en positiv dinatorer och Försäkringskassan fortsätter för att inställning till och möjliggöra kompetensutveckling jobba aktivt och med tidiga insatser vid sjukskriv- kopplat till verksamhetens behov, för att utveckla ningar och rehabiliteringsärenden. Försäkringskas- och behålla befintlig personal. För individen öppnar sans statistik visar på en ökning jämfört med 2018 detta möjligheter till karriärutveckling inom organi- avseende ärenden med sjukdomsorsak psykisk sationen vilket uppfattas som attraktivt. Detta kan ohälsa och detta följer den nationella utvecklingen. till exempel vara aktuellt inom yrkesområden där det Fortsatt arbete med den organisatoriska och sociala krävs både grundutbildning, erfarenhet och fortbild- arbetsmiljön samt tidiga signaler och främjande fak- ning. Det kan vara yrken som speciallärare/special- torer behöver utvecklas. pedagog och skolsköterskor vilka dessutom är grupper med hög andel beräknade pensionsavgångar de Den största delen av sjukfrånvaron i Falköpings närmaste tio åren. kommun är icke arbetsrelaterad. Därefter är det en blandning mellan privata förhållanden och arbetsför- En höjd pensionsålder och det faktum att yngre hållanden som är sjukfrånvaroorsaken. Sett till den kommer in senare i arbetslivet ställer krav på att det totala sjukfrånvaron har kvinnor högre sjukfrånvaro finns förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Ge- än män men kvinnors sjukfrånvaro minskar. Medar- nomsnittsåldern för att ta ut kandidatexamen är i betare oavsett kön i kontaktyrken löper större risk att Sverige 28 år vilket är sent i förhållande till andra drabbas av ohälsa men risken är större för kvinnor europeiska länder. Detta får konsekvenser för såväl än för män. Utsatta grupper vad gäller den psykiska individen som samhället i stort. För att nå denna ohälsan är offentlig sektor, vård och omsorg samt grupp och synliggöra arbetsgivarerbjudandet krävs

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 14 skola. För medarbetare i åldrarna 20-30 år ökar den jämställdhet och mångfald. Som arbetsgivare önskar psykiska ohälsan. vi att frågorna integreras mer i det dagliga arbetet. Medarbetare med fysiska besvär är den näst vanlig- aste anledningen till sjukskrivning. Det behövs ett arbete med att fortsatt verka för att skapa en arbets- miljö där ogynnsam belastning minimeras. Kommu- nen behöver också verka för att medarbetarna ser rö- relse och återhämtning som viktiga faktorer i livssti- len som bidrar till ett hållbart arbetsliv. Den registre- rade korttidssjukfrånvaron har ökat. Långtidssjuk- frånvaron har minskat jämfört med föregående år och kommer troligtvis att fortsätta minska då För- säkringskassans arbete kommer att fokusera på tidiga insatser.

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet görs årligen och ska utvecklas. Syftet är att det egna arbetsmiljöarbetet granskas och att det motsvarar de krav som finns i föreskrifterna om systematiskt ar- betsmiljöarbete. Medarbetar- och chefsundersökning genomförs vartannat år. Personalavdelningen stödjer cheferna i rehabiliteringsarbetet. Cheferna följer upp de sjukskrivna medarbetarna kontinuerligt och arbetar proaktivt med att fånga upp medarbetare med risk för ohälsa. Vid avslut av rehabilitering där annat arbete inte är möjligt kan medarbetare erbjudas stödinsatser från Omställningsfonden inom ramen för tidig lokal omställning för att få kompetens till nytt arbete.

Chefers arbetsmiljö behöver uppmärksammas i syfte att skapa förhållanden som bidrar till ett hållbart ledarskap. Personalavdelningen kan verka som en partner i det arbetet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) gjorde under 2017/2018 en tillsyn hos samtliga kommuner och landsting i landet. I likhet med de flesta övriga kommuner behövde Falköpings kommun komplettera sina styrdokument gällande arbete mot trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, bl.a. med att tydligt markera förbud mot repressalier mot den som gjort en anmälan. Under 2020 har DO följt upp till- synen och har meddelat att kommunens styrdokument på området uppfyller kraven som finns i diskri- mineringslagen. Under de kommande åren vill personalavdelningen synliggöra kunskapsområdet, som också tangerar

15 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU Skatteprognos

Falköpings kommuns prognos för skatteintäkter un- De extra statsbidragen kopplat till de gamla väl- der den kommande tre års period baseras på SKRs färdsmiljarderna, som baseras på flyktingvariabeln, skatteunderlagsprognos justerad utifrån Falköpings delas numera ut via generella statsbidrag. kommuns demografimodell. I den senaste progno- I nedanstående skatteprognos har ekonomiavdel- sen lyfter SKR att den starka svenska kon-junkturen ningen lagt till preliminärt utfall för de extra 5 väl- nu börjar mattas av, SKR tror även att den långa pe- färdsmiljarderna som Regeringen och samarbets- rioden av stigande sysselsättning kommer avta un- partierna berättade om under vintern. Eftersom op- der år 2020 vilket påverkar kommunernas skatteun- positionen även står bakom förslaget finns effek- derlag då denna utgår ifrån av arbetade timmar. terna av dessa med även om Riksdagen inte fatta STATSBIDRAG beslut om de extra medlen. För Falköpings del be- räknas detta extra bidrag till 11,3 mnkr och har ett Staten delar även ut statsbidrag till kommunerna utfall under perioden 2021-2022,. som syftar till att kommunerna ska ha samma förut- sättningar för kommunala tjänster i hela landet. OSÄKERHETER I SKATTEPROGNOSEN Detta syftar alltså för att göra det mer likvärdigt Under de senaste veckorna har samhället och landet mellan kommunerna, inte lika utan ungefär lika. påverkats kraftigt av Coronaviruset, Covid -19, med Dessa bidrag är oberoende av kommunens skatte- stor påverkan på sjukvården och varsel av arbetare. kraft och opåverkbara kostnader och k an m er lik- Detta kommer att få effekter på kommande skatte- nas med en behovsutjämning än en kostnadsutjäm- underlag men då det även kan komma olika former ning. Bidragen gäller endast lagstadgade verksam- av stödpaket från Regering och Riksdag finns inga heter och inte frivilliga delar i den kommunala konsekvenser av detta med i nedanstående prognos. verksamheten.

Skatter och generella statsbidrag Förändring mellan Förändring Förändring mellan Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 (mnkr) år mellan år år

Skatteintäkter 1 472,5 1 513,1 40,7 1 570,7 57,6 1 630,7 59,9 Summa skatteintäkter 1 472,5 1 513,1 40,7 1 570,7 57,6 1 630,7 59,9 Inkomstujämingsbidrag 427,4 427,8 0,3 437,6 9,9 448,6 11,0 Kostnadsutjämning 98,0 98,5 0,5 106,5 8,0 112,5 6,1 Regleringsbidrag 34,6 40,6 6,0 34,8 -5,8 26,0 -8,8 Strukturbidrag -,0 -,0 -,0 -,0 -,0 -,0 -,0 Införande bidrag -,0 -,0 -,0 -,0 -,0 -,0 -,0 LSS-utjämning 14,6 15,1 0,5 15,1 0,0 15,2 0,1 Fastighetsavgift 63,0 72,7 9,7 72,7 -,0 72,7 -,0

Summa generella statsbidrag 637,5 654,6 17,1 666,7 12,1 675,1 8,4 Extra statsbidrag 10,0 11,3 1,3 11,3 -,0 -,0 -11,3

Summa skatter och generella statsbidrag 2 115,3 2 179,0 63,8 2 248,7 69,7 2 305,8 57,1

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 16 Beräknings underlag till flerårsplan 2021-2022

Beräkningsunderlag Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023

FINANSIELLT MÅL mnkr. Resultatnivån och lånetaket är beräknad uti- från kommunens investeringsplan. Falköpings kommuns finansiella mål utgår ifrån kommunlagen, om god ekonomisk hushållning, SKATTESATS samt utifrån kommunens egna dokument ”Riktlinjer Falköpings kommuns skattesats för den kommande för god ekonomisk hushållning och hantering av re- tre års period beräknas i dessa budgetförutsättningar sultatutjämningsreserv". Det innebär att det finansi- till 21,95. ella resultatet ska uppgå till det högsta av följande resultatkrav. INVÅNARANTAL

• Resultatet ska över tid uppgå till minst Invånarantalet för Falköpings kommun, beräknas två procent av skatter och statsbidrag. till 33 400 personer den 1 november 2020, och se- Över tid avser en tioårsperiod. dan en ökning med 150 personer per år. Mer ingå- ende hur detta är framtaget återfinns under befolk- • Resultatet beräknat som låneskuld delat ningsutveckling. på trettiofem år. GENERELL JUSTERING AV INTÄKTER OCH Falköpings kommun nuvarande finansiella mål på- KOSTNADER (GÄLLER EJ LÖNEKOSTNADER) verkas i stor uträckning tidigare resultat och investeringar. För att få en bättre styrning om hur kom- För att nämndernas ramar inte ska urholkas av pri- munen kan fördela sina resurser skulle det vara bra sökningar får varje nämnd en justering av netto- med resultat mål för en kortare fastställd period kostnaden baserat på SKRs beräknade prisökning. samtidigt som kommunens investeringar kan be- Nämnder med högre intäkter än kostnader ges ingen höva stämmas av mot ett lånetak. kompensation då intäkterna beräknas öka i samma På grund av den rådande ekonomin i omvärlden och utsträckning som kostnaderna. låga räntor finns det i princip inga utomstående som Justeringen gäller inte personalkostnader eller in- kommer sätta tak på kommunens möjlighet att låna terna intäkter/kostnader till investeringar. Det som kreditgivare istället har som krav är att kommunen klarar av de driftskonse- INTERNA INTÄKTER/KOSTNADER kvenser som investeringar för med sig. Falköpings kommun har under fler år haft som ut- I dessa budgetförutsättningar lägger ekonomiavdel- gångspunkt att hålla nere interna antalet interna ningen istället fram att kommunens resultat under transaktioner av intäkter och kostnader mellan perioden 2021-2023 ska vara 45 mnkr per år och att nämnder och förvaltningar. Ingen generell justering tak fastställs för låneskulden år 2023 till 1 700 har därför gjorts på fler år. I och med att internhyror och internstäd fördelades ut till nämnderna i budget

17 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU 2020 finns ett behov att räkna upp interna intäkter INTERNRÄNTA och kostnader till år 2021-2023. Internräntan är tänkt att sänkas till SKRs rekom- Detta har dock inte gjorts i budgetförutsättningarna menderade nivå om 1,25 % till år 2021. I dessa utan kommer att justeras i kommande budgetpro- budgetförutsättningar har detta inte genomförts ef- cess. Den interna justeringen av intäkter och kost- tersom kapitalkostnaderna för år 2020 ännu inte för nader har ingen påverkan på kommunens resultat utfördelade till nämnderna. En korrigering av inter- utan fungerar för att visa verklig kostnad för verk- räntan kommer inte att påverka kommunens resultat samheten. men nämndernas ramar kommer att minska något eftersom kostnaden för kapital minskar. Detta kom- LÖNEKOSTNADER mer ge verksamheterna ett mer rättvisande kostna- I kommunens riktlinjer för verksamhet- och ekono- der jämfört med övriga kommuner. mistyrning framgår att lönekostnader kopplade till löneöversyn budgeteras central och fördelas ut till respektive nämnd efter genomförd löneöversyn. Tanken med detta är att nämnderna ska ges full kompensation för personalkostnader kopplade till anställd personal. I denna beräkning finns även för- delning av kostnader kopplade till privata utförare inom Barn- och utbildningsnämnden och social- nämnden. Kopplat till att de utför främst perso- nalintensiva verksamheter. Sverige kommuner och landsting beräknar löne- uppräkningen till 3,1 % för år 2021. SKL har även räknat med en kontinuerlig ökning av kvalitén på arbetsinsatsen bland annat kopplat till högre utbild- ningsnivåer och där-med även höjda löner. Detta bör dock snarare ses som en volymförändring än en prisförändring.

PERSONALOMKOSTNADSPÅLÄGG Personal omkostnadspålägget beräknas till 40,15 % vilket är i nivå med SKRs beräkningar av arbetsgi- varavgifter och pensionskostnader för kommande år. Eftersom Falköpings kommun haft ett högre perso- nalomkostnadspålägg kommer detta innebära justeringar av nämndernas ramar, de medel som på detta sätt frigörs kommer främst att användas till budgetering av tidigare pensionskostnader som tidigare har betalts av ett högre PO.

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 18 Driftsbudget

DEMOGRAFIMODELL andra intäkter riskerar därför att inte få någon upp- räkning av sina nettokostnader, eftersom modellen Falköpings kommuns demografimodell baseras på baseras på att även intäkterna bör öka i samma nivå förändringar i budget mellan budgetåren i respek- som kostnaderna. tive åldersgrupp. DRIFTSKONSEKVENSER AV INVESTERINGAR - 1-5 år - 6-15 år I flerårsplan för år 2020-2022 finns kommunens - 16-18 år fleråriga investeringsprojekt specificerade. I resurs- - +65 år fördelningen ges respektive nämnd som är inblan- dad i investeringen en kompensation utifrån det Förändringen i respektive åldersgrupp multipliceras projektdirektiv som finns framtaget, om inget annat sedan med kommunens nettokostnad, enligt räken- anges i projektdirektivet. Eventuella avvikelser skapssammandraget för år 2018, uppräknat med mellan medlen som fördelas igenom resursfördel- förväntad prisutveckling till år 2020. I tabellerna ningen och verkligt utfall kan behöva justeras i nedan presenteras utfall av antal och resursföränd- kommande budgetar. I detta ingår inte kompensat- ring under perioden år 2021-2023. ion för kapitalkostnader.

Demografiförändrningar år 2020-2023 POLITISK JUSTERING AV RAMAR antal 2020 2021 2022 2023 1-5 år 2 070 -1 -9 -21 6 - 15 år 4 165 60 74 52 En politisk justering av ramarna är även gjord av 16 - 18 år 1 222 9 -6 13 majoriteten för att nå kommunens finansiella resul- +65 år 7 267 74 69 68 tat om 45 mnkr.

Demografiförändring år 2020-2023 mnkr 2020 2021 2022 2023 ÖVRIGA JUSTERINGAR 1-5 år -0,1 -1,0 -2,5 6 - 15 år 5,9 7,4 5,3 Nämndernas ramar kommer även under budgetperi- 16 - 18 år 1,3 -0,9 1,9 oden justeras med årets löneöversyn och kapital- +65 år 5,7 5,4 5,4 kostnader som ännu inte är klara. Vidare behöver NETTOKOSTNADER även justering göras för förändringar av internränta samt uppräkning av interna och externa intäkter. För att kompensera nämnder utifrån prisökningar används SKRs modell för prisindex för kommunal Ingen av ovanstående justeringar kommer dock ha verksamhet (PKV) för övrig förbrukning, vilket för någon påverkan på kommunens resultat då kostna- år 2021 beräknas till 2,3 %. Förändringen avser den finns budgeterad under centrala poster eller nämndens nettokostnad, alltså resultatet av nämn- inom finansen. dens kostnader minus intäkter räknas upp. Nämnder som till stor del finansieras av statliga bidrag eller

Summa nämndernas ramar -2 016,8 35,0 -,0 6,4 -12,7 -7,2 -1,8 -1 997,1

19 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU PRELIMINÄRA DRIFTSRAMAR

Prel, budgetramar (mnkr) Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Barn- och utbildningsnämnden -719,8 -722,1 -739,4 -750,2 Byggnadsnämnden -0,9 -0,9 -1,0 -1,0 Kommunstyrelsen -108,3 -97,8 -98,5 -99,2 Kompetens- och arbetslivsnämnden -61,3 -59,8 -59,8 -59,9 Kultur- och fritidsnämnden -65,6 -63,6 -63,7 -63,8 Samhällsskydd mellersta Skaraborg (Fkp) -30,9 -30,9 -30,9 -31,0 Socialnämnden -849,7 -841,7 -849,0 -851,0 Äldreomsorg o funktionshinder -667,1 -657,3 -662,7 -662,7 IFO -182,5 -184,4 -186,3 -188,3 Tekniska nämnden -179,0 -174,7 -180,4 -186,3 Kommunrevisionen -1,3 -1,3 -1,3 -1,4 Valnämnden -0,1 -0,1 -0,1 0,0 Överförmyndare 0,0 -4,1 -4,1 -4,1 Summa nämnder -2 016,8 -1 997,1 -2 028,3 -2 047,8 Centralt Pensioner och lönebikostnader -33,0 -33,0 -33,0 -33,0 Löneutrymme -37,3 -91,9 -142,2 -193,6 Förändring av semesterlöneskuld 0,0 0,0 0,0 0,0 Moms omsorgsboende 5,0 5,0 5,0 5,0 Tillfällig bugdetpott, oförutsett -2,5 -1,0 -1,0 -1,0 Lokalhyra på lokaler som ska avyttras -4,0 -4,0 -4,0 -4,0 SIR 0,0 0,0 0,0 0,0 Vinst vid avyttring av tillgångar 5,0 5,0 5,0 5,0 Förlust vid avyttring av tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag till statlig infrastruktur (E20) -7,0 -7,0 -7,0 -7,0 Summa centralt -73,8 -126,9 -177,2 -228,6 Summa skattefinansierade verksamheter -2 090,6 -2 124,0 -2 205,5 -2 276,5 Taxefinansierad verksamhet Vatten och avlopp 0,0 0,0 0,0 0,0 Avfallshantering 0,0 0,0 0,0 0,0 Biogas 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa taxefinansierade verksamheter -,0 -,0 -,0 -,0

Totalt -2 090,6 -2 124,0 -2 205,5 -2 276,5

Övriga poster Avskrivningar -121,7 -136,7 -148,7 -160,7 Återföring av kapitalkostnader 139,8 139,8 139,8 139,8 Skatteintäkter 1 472,5 1 513,1 1 570,7 1 630,7 Generella statsbidrag 642,8 665,9 678,0 669,7 Finansiella intäkter 7,0 7,0 7,0 7,0 Finansiella kostnader -16,0 -20,0 -22,0 -24,0 Summa övriga poster 2 124,4 2 169,1 2 224,8 2 262,5

Årets resultat 33,8 45,1 19,3 -14,0

RE/LÖPANDE INVESTERING Nämnderna ska sedan besluta om detta utkast och skicka in till KSau för vidare budgetprocess. Utifrån ovanstående preliminära driftsramar ska respektive nämnd plocka fram ett utkast till verksamhetsplan för perioden. (I årets budgetförutsättningar ska nämnderna endast plocka fram detta för år 2021 eftersom år 2022 och år 2023 inte har något resultat i nivå med de finansiella målet.)

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 20 Investeringar

INVESTERINGARS PÅVERKAN PÅ DRIFT Men det är inte bara inom lokaler som Falköpings kommun har investerat de senaste åren, bland annat Falköpings kommun har under flera år haft en ex- har Plantisparken i centralorten rustats upp, logistik- pansiv investeringsplan kopplat till stora nybyggnat- området Marjarp fortsätter att exploateras samtidigt ioner inom både skolor och vård och omsorg. Bara som nya handelsområden färdigställts vid Ållebergs under år 2019 och början av år 2020 har investe- center. ringar till ett värde av 356,2 mnkr aktiverats. Pro- Alla investeringar är en del i att ge förutsättningar jekten presenteras i tabellen nedan. för att kommunen att nå en högre måluppfyllelse

Färdigställda investeringsprojekt 2019 - vår 2020 (mnkr) men även att befolkningen fortsätter att öka.

Förskolan Trollet 33,4 I och med den nya investeringsplanen om 1 500 Förskolan Urd 17,2 (30,2) mnkr tog ekonomiavdelningen fram en känslighetsa- Förskolan Kinnarp prel 43,2 nalys för att belysa eventuella konsekvensers påver- Åsarp skola/förskola 41,9 Mössebergsskolan 14,8 kan i driftsredovisningen. Känslighetsanalysen pre-

Tåstorps demensboende 219,8 senteras längst ner på sidan.

Brandstationen/Centralförrådet 29,1 NY POLICY FÖR LOKALFÖRSÖRJNING OCH Summa investering 356,2 BYGGNADSINVESTERING Falköpings kommun har under flera år dragits med Under vintern 19/20 arbetade samhällsbyggnads- gamla och slitna lokaler med eftersatt underhåll vil- och kommunledningsförvaltningen fram ett nytt för- ket haft en negativ påverkan på verksamheten och slag till policy för lokalförsörjning och byggnadsin- arbetsmiljön. Befolkningsökningen i kommunen un- vesteringar vilken beräknas antas av kommunfull- der 2010-talet har även påverkat skolor och försko- mäktige under året. lor i tätorten som ökat barngrupperna i befintliga lokaler. Nytt i policyn jämfört med tidigare är att nämnderna nu kommer ha ett större ansvar för beställande av I ett led att komma till rätta med detta antog Falkö- nya investeringsprojekt men även finansiering av pings kommun en stor investeringsplan som omfat- driftskonsekvenserna. Ett projektdirektiv för respek- tade bland annat lokaler kopplade till den nya skol- tive investering ska tas fram som tydliggör verksam- organisationen men även ett nytt demenscentrum. hetens behov, investeringens omfattning och dess Totalt beräknade kommunen att investera 1 500 driftskonsekvenser. Sen är det upp till nämnden att mnkr under en 5 års period. Denna period har dock besluta om investeringens kan finansieras inom be- förlängts något beroende bland annat på överklagade slutad driftsram. detaljplaner.

Känslighetsanalys • 1 procents sämre eller bättre skatteunderlagsutveckling i riket ger kommunen ca 20 • En investering på 100 miljoner medför årliga kostnader på i genomsnitt 5 mnkr/år (5%) mnkr i lägre eller högre skatteintäkter.

• 1 procents löneökning för alla anställda ger ca 17 mnkr i ökade personalkostnader. • 1 procents höjning av den rörliga årliga låneräntan ökar kommunens lånekostnad med 10 mnkr vid 2020 års nivå på låneskuld, 1 000 mnkr.

• 100 invånare mer eller mindre påverkar skatteintäkterna med ca 5 mnkr • 1 procents höjning av den rörliga årliga låneräntan ökar kommunens lånekostnad med 17 mnkr vid 2023 års förväntade på låneskuld, 1 700 mnkr.

• 10 öre i utdebitering, högre eller lägre, ger ca 6,6 mnkr i ökade eller minskade • Av en generell statlig satsning på kommunerna får Falköpings kommun ca 0,33 procent. skatteintäkter. Detta innebär att en statlig välfärdssatsning på 10 miljarder ger Falköpings kommun 33 mnkr i ökade intäkter.

21 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU PRELIMINÄRA INVESTERINGSRAMAR

Budget Plan Prel. investeringbudget (mnkr) 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Plan 2024 2025 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Nämnder Barn- och utbildningsnämnden -4,0 -9,1 -29,1 -4,1 -4,1 -4,1 Byggnadsnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunstyrelsen -126,5 -36,6 -43,6 -25,2 -54,0 -34,9 Kommunledningsförvaltningen -4,8 -4,9 -4,9 -4,9 -4,9 -4,9 Mark och exploatering -121,7 -31,7 -38,7 -20,3 -49,1 -30,0 Kompetens- och arbetslivsnämnden -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 Kultur- och fritidsnämndenn -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 Samhällsskydd mellersta Skaraborg -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 Socialnämnden -4,0 -4,1 -4,1 -4,1 -4,1 -4,1 Tekniska nämnden -308,2 -254,2 -150,2 -103,2 -109,2 -103,2 Kommunrevisionen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder -446,5 -307,9 -230,9 -140,5 -175,3 -150,2 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp -53,7 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 Biogas -29,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avfall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa taxefinansierade verksamheter -83,4 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6

Prel. total investeringsbudget -529,9 -338,5 -261,5 -171,1 -205,9 -180,8

INVESTERINGSPLAN ÅR 2021-2025 investeringsprojektet skrivs ut i belopp, mot tidigare där investeringarna ingick i respektive nämnds inve- Investeringsplanen för perioden år 2021-2025 är en steringsram. viktig del i budgetförutsättningarna då de dels ger en långsiktig planering av kommunens investeringar men ger även nämnder och förvaltningar tid att ställa NY FINANSELLT MÅL om verksamheten kopplat till investering-ar. I dessa budgetförutsättningar presenteras ett nytt fi- Likt föregående år budgetförutsättningar är investe- nansiellt mål där Falköpings kommun samlade lå- ringsplanen uppdelad i tre olika investeringstyper: neskuld inte få uppgå till mer är 1 700 mnkr vid •Re-/löpande investering 2023 års utgång. Detta betyder att kommunens inve- •MEX investering steringstakt behöver minskas till cirka 150 mnkr per •Nya investeringsprojekt år från och med år 2023 enligt den preliminära investeringsbudgeten. Uppdelningen har gjorts för att ge nämnderna och Falköpings kommuns årliga avskrivningar och resul- förvaltningarna en mer övergripande bild av kom- tat skulle medföra en ram på nyinvesteringar om munens olika investeringar, och möjlighet att tydli- cirka 50 mnkr per år, då re-löpande och MEX inve- gare styra eventuella förändringar som kan ske i in- steringar uppgår till cirka 100 mnkr per år. vesteringsprojektet. Vidare har förändringar i redovisningsprinciper och Eventuellt överskott mellan resultat och avskriv- uppföljningen av kommunens investeringar krävt att ningar minskat med årets investering kan användas för att amortera på kommunens låneskuld.

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 22 PRELIMINÄRA INVESTERINGSPROJEKT

Ny Projektkalkyl Plan Plan Plan Plan Plan Prel, investeringsprojekt (mnkr) Budget 2020 år 2021 2021 2022 2023 2024 2025 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Barn- och utbildning -537,4 -165,7 -166,0 -122,0 0,0 0,0 0,0 Platåskolan -386,0 -103,0 -139,0 -122,0 0,0 0,0 0,0 Fastighet -338,0 -80,0 -139,0 -97,0 Gata -23,0 -23,0 Inventarier -25,0 -25,0

Vindängen -105,0 -47,0 -27,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Fastighet -100,0 -47,0 -22,0 Inventarier -5,0 -5,0 Mössebergsskolan ventilation -4,7 -4,7 Kinnarp förskola -41,7 -11,0

Vård och omsorg -147,0 -66,0 -38,0 0,0 0,0 -20,0 0,0 Frökindsgården, ombyggnad -19,0 -12,0 -7,0 Nytt kortidsboende (ersätter Näregården och -23,0 -21,0 Prästgårdsgatan) Fridhem -4,0 -4,0 Ranliden, ombyggnad till kontor -81,0 -50,0 -10,0 Nytt gruppboende LSS -20,0 -20,0

Övrigt -23,9 -14,3 0,0 0,0 0,0 -6,0 0,0 Plantisparken -11,7 -11,7 El-ljusspår, (Vartofta kvar) -4,5 -1,5 Näridrottsplatser (sista året) -0,9 -0,3 Reservkraftverk floby -0,8 -0,8 Fotbollsplan Ållevi, konstgräs -6,0 -6,0

Projektering/utrymme 0,0 -10,0 -2,0 0,0 -50,0 -30,0 -50,0 Årlig investering 0,0 -50,0 -30,0 -50,0 Odensbergsskolan 0,0 -5,0 Lärcentrum utbyggnad lokaler. 0,0 -2,0 Utveckling stadskärna 0,0 -2,0 Ishallen 0,0 -1,0 Ventilation Stadshuset 0,0 -2,0

Summa skattefinansierad -708,3 -256,0 -206,0 -122,0 -50,0 -56,0 -50,0

TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp -49,0 -23,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ombyggnation avloppsnät Kättilstorp -32,0 -11,7 Spillvattenledning Broddetorp-Axvall -17,0 -12,0

Biogas -29,7 -29,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ny rötkmmare -29,7 -29,7 Avfall

Summa taxefinansierade verksamheter -78,7 -53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Prel, totalt fleråriga investeringsprojekt -787,0 -309,4 -206,0 -122,0 -50,0 -56,0 -50,0

NVESTERINGSPROJEKT för investeringens omfattning och kostnader ännu inte är framtagna. Detta gör även att eventuella Ovan visas den preliminära planen för nya projektin- driftskonsekvenser inte är beräknade i dessa budget- vesteringar, planen utgår ifrån den av Kommunfull- förutsättningar. Fram till år 2025 finns totalt 130 mäktige beslutade investeringsramen med justering mnkr som inte är öronmärkta till en specifik investe- på vissa beräknade investeringskostnader. ring som kan användas för att genomföra dessa inve- Projekt inom rubriken Projektering/utrymme är be- steringar. slutade att genomföras men inte tidsatt då underlag

23 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU PRELIMINÄRA RE-LÖPANDE INVESTERINGAR

Re-/löpande investering (mnkr) Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan 2023 Plan 2024 Plan 2025 Barn och utbildningsnämnden -4,0 -4,1 -4,1 -4,1 -4,1 -4,1 Kommunstyrelsen -4,8 -4,9 -4,9 -4,9 -4,9 -4,9 Kompetens- och arbetslivsnämnden -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 Kultur- och fritidsnämnden -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 -0,9 Samhällsskydd mellersta Skaraborg -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 -2,2 Socialnämnden -4,0 -4,1 -4,1 -4,1 -4,1 -4,1 Tekniska nämnden -52,2 -53,2 -53,2 -53,2 -53,2 -53,2

Maskiner och inventarier -7,2 -7,3 -7,3 -7,3 -7,3 -7,3 Park/gata maskiner -5,2 -5,3 -5,3 -5,3 -5,3 -5,3 Fastighet masikner -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 -1,0 Städavdelning -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Kostavd maskiner -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 IT-utrustning -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3

Gata Park -18,6 -19,0 -19,0 -19,0 -19,0 -19,0 Offentlig belysning -3,1 -3,2 -3,2 -3,2 -3,2 -3,2 Reinvesteringar broar -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Trafiksäkerhetsåtgärder -3,5 -3,6 -3,6 -3,6 -3,6 -3,6 Asfaltunderhåll -7,0 -7,1 -7,1 -7,1 -7,1 -7,1 Marjarp reinvesteringar -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Reinvestering parker -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 Reinvestering gatukropp -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0

Fastighet -26,4 -26,9 -26,9 -26,9 -26,9 -26,9 Passage, larm -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 Myndighetskrav -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 Styr och reglerutrustning -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Skolgårdar -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Belysning skolgårdar -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 -0,3 Reinvesteringar -18,0 -18,4 -18,4 -18,4 -18,4 -18,4 Lokalförändrningar utanför ram -5,0 -5,1 -5,1 -5,1 -5,1 -5,1

Summa nämnder -68,8 -70,2 -70,2 -70,2 -70,2 -70,2 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET Vatten och avlopp -30,0 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 Leddningsnät -25,0 -25,5 -25,5 -25,5 -25,5 -25,5 Övriga va-anläggnignar -5,0 -5,1 -5,1 -5,1 -5,1 -5,1 Biogas 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avfall 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa taxefinansierade verksamheter -30,0 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6 -30,6

Totalt re-/löpande investeringar -98,8 -100,8 -100,8 -100,8 -100,8 -100,8

RE-/LÖPANDE INVESTERINGAR ska ses som en investeringsnivå över tid, vilket inne- bär att ett underskott och ett överskott kan komma Re-/löpande investeringar grundar sig i Falköpings att behöva ombudgeteras till kommande år. Dock kommuns tidigare beslut om fastställda nivåer för re- bör inga investeringsmedel ombudgeteras mer än en investering i inventarier, fastigheter, gara, VA, men gång och en analys om varför differensen uppkom- även ny produktion av trafiksäkerhetsåtgärder som mit ska finnas med inför beslut om en eventuell om- säkra övergångar och nya gång-/cykelbanor. budgetering, det är även viktigt att kommunens Det viktiga i re-/löpande investering är dessa visar övergripande ekonomiska mål vägs in i analysen. på en investeringsnivå per år för kommunen. Nivån

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 24 PRELIMINÄRA MARK- OCH EXPLOATERINGS INVESTERINGAR

Prognos Budget Plan Plan Plan Plan Plan Mark och exploatering (mnkr) Projektkalkyl utfall tom 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2019 MARJARP LOGISTIKOMRÅDE Marjarp etapp 1-3 -46,1 -31,5 -14,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gata -33,3 -21,3 -12,0 VA -12,2 -10,2 -2,0 Övrigt -0,6 -0,6

Två nya terminalspår -16,3 0,0 -16,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gata -16,3 -16,3 VA Övrigt

Överlämningsbangård -80,0 0,0 -80,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gata -16,0 -16,0 Statliga bidrag -64,0 -64,0 Övrigt

FÅRABERGET Fåraberget etapp 2B bostadsområde -18,3 0,0 -3,3 -15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gata -13,0 -2,0 -11,0 VA -5,0 -1,0 -4,0 Övrigt -0,3 -0,3

Nordmannagatan rondell inkl gator -10,2 0,0 0,0 -3,2 -7,0 0,0 0,0 0,0 Gata -10,0 -3,0 -7,0 VA -0,2 -0,2 Övrigt

Nordmannagatan industrigata -23,7 0,0 0,0 -6,0 -17,7 0,0 0,0 0,0 -Gata -16,0 -4,0 -12,0 -VA -7,7 -2,0 -5,7 -Övrigt Östrerängsgatan gata, rondell, grönområdede -21,3 0,0 0,0 0,0 -9,0 -12,3 0,0 0,0 -Gata -10,0 -4,0 -6,0 -VA -11,3 -5,0 -6,3 -Övrigt

Fåraberget genomfartsgata, Fårabergsgatan -13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -3,0 -10,0 0,0 -Gata -12,5 -2,5 -10,0 -VA -0,2 -0,2 -Övrigt -0,3 -0,3

ÖVRIGT Alvared 4:164 Månsagårdsgatan -0,7 -0,4 -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Gata -0,4 -0,4 0,0 -VA -0,3 -0,3

Iordningställande av parkering del av Kv Byggmästaren -1,9 0,0 -1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -Gata -1,9 -1,9

Rivning av Nilserikssonsgatan 13 samt iordningställande av pendelparkering -2,8 0,0 -0,3 -2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -Gata -2,8 -0,3 -2,5

Iordningställande Vintervägen i Stenstorp -4,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -4,8 0,0 -Gata -3,0 -3,0 -VA -1,7 -1,7 -Övrigt -0,1 -0,1

Megaliten etapp 2 -29,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -29,3 0,0 -Gata -22,0 -22,0 -VA -6,0 -6,0 -Övrigt -1,3 -1,3

Övriga exploateringar -25,0 -5,0 -5,0 -5,0 -5,0 -5,0 -30,0

Summa mark och exploatering -293,3 -31,9 -121,7 -31,7 -38,7 -20,3 -49,1 -30,0

25 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU MARK OCH EXPOATERINGS INVESTERINGAR 2 000 kvm komplettering till befintlig pendelparkering väster om tågstationen Marjarp etapp 1-3 Iordningställande av parkering del av Kv Tomterna har sålts under 2016-2019 (Jula Logistics, Bygg-mästaren Carlsson och Persson skogstjänst samt Arla), bygg- nation av gata kommer att tillgängliggöra ytterligare 40 nya centralt belägna parkeringsplatser. Genom- 50-100 000 kvm industrimark när detaljplan Marjarp förs under 2020. SLC etapp 3 är klar. Verksamhetsområde: Större in- Iordningställande Vintervägen i Stenstorp dustritomter, utbyggnad 2019-2020 9 villatomter, utbyggnad under 2024-2025De inköp Två nya terminalspår kopplade till förbättrad arbetsmiljö som nämns i Uppställningsspår intill Julaterminalen, utbyggnad delår april har genomförts under sommaren. under 2020 Megaliten etapp 2 Överlämningsbangård Marjarp Mark för handelsområde om ca 100 000 kvadratme- Ökad kapacitet för godstransporter in och ut från ter kvartersmark. Byggnadstid april 2024 - okt Marjarp. I projektet ingår även statliga bidrag. Ut- 2025Här skriver ni er text. byggnad 2021-2022.

Fåraberget etapp 2B bostadsområde

28 villatomter, 28 620 kvm bruttoarea för radhus och lägenheter i flerbostadshus (ca 200-300 bostäder) dec 2020-sept 2021

Fåraberget genomfartsgata (Fårabergsgatan)

Utbyggnaden är en förutsättning för Fåraberget etapp 3 som innefattar ett större antal villatomter samt lägenheter i flerbostadshus. Nov 2023-mars 2024

Nordmannagatan rondell inkl. gator och Nordmannagatan industrigata Utbyggnaden är en del i Fåraberget bostadsområde och en förutsättning för verksamhetsområdet utmed väg 184 Lilla Sikagården som omfattar ca 50 000 kvadratmeter mark för verksamheter. Okt 2021 -dec 2022

Östrerängsgatangata, rondell, grönområde

70 000 kvm industrimark för större industrier tredje kvartalet 2022 till -okt 2023

Rivning av Nilserikssonsgatan 13 samt iord- ning-ställande av pendelparkering

KSAU I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I 26 Tidsplan fortsatt budgetprocess

KSAU BEREDER BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR - samhetsplaner för perioden år 2021-2023. Sista da- gen för nämndsbehandling är den 31 december 1 APRIL 2020, varefter även budgeten ska finnas inlagd i eko- Budgetförutsättningarna antas av kommunstyrelsens nomisystemet. arbetsutskott enligt gällande delegationsordning. Ar- betsutskottet ger nämnderna i uppdrag att utifrån budgetförutsättningarna och preliminära driftsramar för år 2021 ta fram utkast till verksamhetsplan och konsekvensanalyser

Nämnderna ska behandla utkast till verksamhetsplan och konsekvensanalys i nämnd senast maj månads utgång och skicka till arbetsutskottet.

BUDGETDAG - 22 JUNI

Ekonomiavdelningen sammanställer uppdaterade budgetförutsättningar tillsammans med nämndernas inkomna utkast till verksamhetsplan och konsekvenser för år 2021. Presentation av underlaget till politik och opposition.

BÖRJAN AV SEPTEMBER

SKR presenterar ny skatteprognos för perioden 2021-2023. Ekonomiavdelningen uppdaterar budget- förutsättningar och skickar ut till politik och opposition.

KSAU BEREDNING AV FLERÅRSPLAN FÖR ÅR 2021-2023 – 30 SEPTEMBER

Kommunstyrelsen arbetsutskott bereder flerårsplan för år 2021-2023.

KOMMUNSTYRELSENS BESLUT OM FLERÅRS- PLAN FÖR ÅR 2021-2023 – 14 OKTOBER

KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT OM FLERÅRS- PLAN FÖR ÅR 2021-2023 – 26 OKTOBER.

NÄMNDERNAS VERKSMAHETSPLANER – 31 DECEMBER

Utifrån kommunfullmäktiges beslutade mål och driftsramar ska nämnderna besluta om egna verk-

27 I BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR ÅR 2021-2023 I KSAU

Besöksadress: Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9, 521 81 Falköping Telefon, växel: 0515-88 50 00 Epost: [email protected] Webbplats: www.falkoping.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 40 Dnr 2020/00607

Tertialrapport Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut 1. Arbetsutskottet lämnar till barn- och utbildningsnämnden att fatta beslut om tertialrapport. Bakgrund Sammanställningen av tertialrapporten är inte klar vid tiden för arbetsutskottets sammanträde då stängningsdatum är den 4 maj. Till nämndens sammanträde den 12 maj kommer förvaltningen att lämna en fullständig tertialrapport.

Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Övergripande redovisning för Förskola, Grundskola, Fritidshem, Grundsärskola,

Gymnasieskola och Gymnasiesärskola

Nämndens ordförande: Eva Dahlgren

0515 – 88 50 72

[email protected]

Skolchef: Karina Bronell

0515 – 88 50 05

PRODUKTION: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN [email protected]

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 2 Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...... 3 INLEDNING ...... 4 KOMMUNENS UPPFÖLJNINGSARBETE ...... 9 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING ...... 10 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING ...... 11 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS ...... 12 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA ...... 12 RESULTATRÄKNING ...... 14 RESULTAT PER VERKSAMHETSOMRÅDE ...... 15 INVESTERINGSREDOVISNING ...... 16 KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG TILL NÄMND UNDER ÅR 2020 ...... 17 NÄMNDENS VERKSAMHETSUPPFÖLJNING ...... 18

PRODUKTION: BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Inledning

SYFTE som syftar till att driva och samordna utvecklingsarbetet. Det finns

en genomarbetad organisation för nätverkande. Syftet med delårsrapporten är att vara ett verktyg för uppföljning av planerad verksamhet och en indikation hur målarbetet i kommunen Budgetfördelning sker med hjälp av olika fördelningsmodeller som fortgår. Delårsrapporten syftar också tydliggöra att mål och är beslutade av nämnden. Varje rektor ansvarar fullt ut för personal, ambitioner samspelar med de resurser som kommunen avsatt i ekonomi, barn/elever och kvalitet. verksamhetsplanen. Delårsrapporten ska även fungera som ett underlag till eventuella verksamhetsförändringar som kan behövas Verksamhet förskola för att nå mål och ekonomiska resultat. Förskola bedrivs och erbjuds i hela kommunen. Den kommunala Delårsrapporten har som utgångspunkt i kommunen som helhet, verksamheten kompletteras med fristående förskolor samt där varje nämnd har ansvar att bidra till kommunfullmäktiges pedagogisk omsorg. Kommunen erbjuder även natt- och helgomsorg. övergripande mål och koppla till varje nämnds uppdrag och Efterfrågan av förskoleplatser ökar och nya avdelningar och förskolor utvecklingsbehov. Kommunen är inne i ett utvecklingsarbete som byggs och planeras i samband med ny skolorganisation. På en av syftar till att sammanföra verksamhets- och ekonomi-styrning. kommunens förskolor finns en avdelning anpassad för barn med Nämnden följer kontinuerligt upp sin verksamhetsplan och budget i funktionsvariationer. Riktade statsbidrag söks och nyttjas för att samband med kommunens gemensamma uppföljningar vid första minska barngruppernas storlek i linje med nationella riktlinjer. tertialen, delårsbokslutet i augusti och årsbokslutet. Tillsynsansvar över fristående förskolor utövas vart annat år och NÄMNDENS UPPDRAG genomfördes under hösten 2018. Barn- och utbildningsnämnden utför kommunens uppdrag inom förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och Verksamhet grundskola/ grundsärskola och fritidshem gymnasiesärskola enligt skolla-gen (2010:800) samt ansvarar för den kommunala musikskolan och skolskjuts med tillhörande riktlinjer. Nuvarande grundskoleorganisation har många skolor i skiftande storlek och indelning. Elevantalet varierar från ca 50 – 500 NÄMNDENS ORGANISATION elever/skola. I ny skolorganisation blir skolorna mer likvärdiga och Verksamhetscheferna leder arbetet inom respektive skolform eller ska omfatta F-6, F-9 eller 7-9. Verksamhetsområdet omfattar även inom elevhälsan. Uppdragen styrs av skolchef som samordnar grundsärskola och sär-skilda undervisningsgrupper inriktning verksamhetscheferna i förvaltningens ledningsgrupp. autism som är knutna till två grundskolor i centralorten. Även Organisationen styrs genom nämndens delegationsordning. kommunens musikskola hör till verksamhetsområdet. Fritidshem

Rektors ansvar styrs i skollag, förordning och läroplaner samt genom erbjuds på samtliga skolor med elever i tidigare år. I centralorten nämndens delegations-ordning. Verksamhetsspecifika finns en fristående grundskola med tillhörande fritidshem som ledningsmöten /APT samt styrgruppsmöten hålls regelbundet varje omfattar ca 100 elever. månad och kompletteras med övriga kollegiala nätverk och möten

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 4 Verksamhet gymnasieskola/gymnasiesärskola Verksamhet specialpedagogiskt centrum (SPC)

De nationella programmen på gymnasieskolan håller en jämn volym. Samordning av tvärprofessionella insatser för flerspråkighet samt

Elevökningen sker främst på IM-programmet och då särskilt på barn- och elevhälsa finns samlat under verksamhet SPC. Inom inriktning IM-språk. Kommunen erbjuder 12 nationella program verksamhetens uppdrag finns även två särskilda samt riksidrottsgymnasium (RIG), volleyboll och nationellt godkänd undervisningsgrupper. elitidrottsutbildning (NIU) för fotboll och badminton. Inom I kommande beskrivning redovisas resultat och analyser var för sig verksamhetsområdet finns även gymnasiesärskola med nationellt utifrån respektive skol-forms underlag och analysarbete. och individuellt program.

5 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 6 OMVÄRLDSFÖRÄNDRINGAR

Föregående omvärldsanalys håller i stora drag fortfarande, men den pågående pandemin och dess konsekvenser kommer att påverka nämndens prioriteringar under lång tid framöver. Vissa arbetsuppgifter och uppdrag kommer att prioriteras och kräva mer tidsutrymme medan andra måste prioriteras ner eller helt upphöra för en tid. Exempelvis avgiftskontrollen kommer eventuellt inte kunna genomföras 2022 utifrån den extraordinära situation som nu råder.

Det framgår redan nu att uppföljningsarbetet och effektmätning måste stärkas, både avseende eko-nomi och verksamhet samt pandemins påverkan på dessa. Det är av yttersta vikt att det tas fram underlag som underlättar analysarbetet framöver, inte minst för att fånga upp även de positiva effekter rådande situation medfört.

Risken för minskade ramar framöver kräver, men kan också föda, ett

ökat behov av samarbete och en ökad omtanke.

Kompetensförsörjningen har länge varit en utmaning och kanske delar av den förändras och underlättas genom den snabba utveckling i digitaliseringen som pandemin, delvis, tvingat fram.

Distansarbete kan nyttjas och både effektivisera och förbättra delar av verksamheten.

7 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Ökad arbetslöshet och känsla av otrygghet påverkar även barn och 17 globala mål för hållbar utveckling som berör oss alla. De globala ungdomar. Att ingjuta mod och framtidstro kommer bli än viktigare målen syftar till att utrota fattigdomen, stoppa

klimatförändringarna och skapa trygga och fredliga samhällen. För

att stärka styrkedjan gör kommunen en koppling mellan de globala

målen och de lokala kommunala målen vilket går att utläsa både

genom ikonerna i början av varje mål men också i den löpande

måltexten.

framöver.

KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH AGENDA 2030

Falköpings kommuns prioriterade mål hänger tätt ihop med Agenda 2030 och har i stora drag samma målsättning. Agenda 2030 består av

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 8 Kommunens uppföljningsarbete

övergripande och trovärdig bild som möjligt av hur kommunen

klarar sitt uppdrag och vilken effekt olika kommunala satsningar

har. Vid resultatredovisning presenteras bedömning av

måluppfyllelse följt av identifierade utvecklingsområden.

Kommunen redovisar också viktiga förutsättningar som krävs för att

bidra till utveckling.

UPPFÖLJNINGSARBETE

Kommunen ansvarar för att bedriva en effektiv verksamhet med god kvalitet utifrån lagar, nationella och lokala politiska mål, kommunala styrdokument och ekonomisk tilldelning genom budget. Genom att skapa tillit och förtroende i styrkedjan kvalitetssäkras En framgångsfaktor är att skapa en fungerande styrkedja som uppföljning och analys så att bästa möjliga underlag finns inför binder ihop de olika nivåerna i den kommunala organisationen från kommande beslutspro-cesser. kommunfullmäktiges vision till verksamheterna.

Detta kräver ett systematiskt arbete med mål– och resultatstyrning genom uppföljning utifrån helhet och analys av resultat. Kommunen har initierat och påbörjat ett utvecklingsarbete för att få en gemensam struktur i uppföljnings-processen. Arbetet är långsiktigt och ska bidra till en ökad samsyn och systematik samt skapa förutsättningar för en hel-hetsbild och ökad delaktighet i arbetet. Uppföljning av kommunens fyra övergripande mål görs som en samlad bedömning av måluppfyllelse och baseras bland annat på nämndernas analyser av måluppfyllelse, trender och utfall för indikatorer, uppföljning av styrdokument och effekter av olika insatser. Syftet är att få en så

9 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT SOCIALT HÅLLBART FALKÖPING MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 1

att ett ökat antal efterfrågningar om stöd istället lyfts från Förebyggande insatser barn och unga lärargruppen i förskoleklass och att analysarbete pågår för att se I arbetet med social hållbarhet ska förebyggande insatser för barn orsakerna till detta. Att kartläggningsarbetet lagstadgats av och unga prioriteras. Det handlar om tidiga insatser och ett Skolverket och att lärarna är ovana vid detta kan vara en långsiktigt perspektiv för att kommunen ska växa och utvecklas. bidragande anledning. En annan möjlig anledning är bristen på Det görs genom satsningar på verksamheter för barn och unga där specialpedagoger vid vissa av skolenheterna eftersom tillgången till socioekonomiska faktorer beaktas. Alla barn och unga som lever och dessa är ett krav i de nya förtydligandena. verkar i kommunen ska känna sig delaktiga i och medansvariga för samhällsutvecklingen. Falköpings kommun ska skapa Trångboddheten har påverkat klassrums- och skolsituationen på de förutsättningar för ett socialt hållbart Falköping genom samverkan flesta skolorna i tätorten och i prognoserna för våren 2020 både internt och externt. Det innebär att kommunen ska ha en framkommer att den tidigare positiva trenden avseende fungerande och flexibel struktur för att samarbeta med nätverk, måluppfyllelse har brutits och fler elever riskerar att inte nå civilsamhället och föreningsliv. Grunden i kommunens arbetssätt behörighet till gymnasiet från grundskolan. Anmärkningsvärt är ska vara att stödja och samarbeta med ideella krafter. Ledorden är att gruppen elever med svensk bakgrund ökar stort. framåtanda, mångfald och öppenhet i nätverk och föreningar.

Barn- och utbildningsnämnden har arbetat aktivt med att stärka barn- och elevhälsoarbetet. Barnhälsoarbetet har nått goda effekter och det har skett en markant förflyttning från stödjande till förebyggande och främjande arbete som vi redovisade i verksamhetsredovisningen. Vid prognosuppföljning framkommer

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 10 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT ATTRAKTIVARE FALKÖPING MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 2

utemiljöer. De blev bl.a. inbjudna till en workshop med Tengbom

Kommunens tydliga viljeinriktning genom beslut om förändrad arkitekter för att ge konkreta tips inför planeringen av Platåskolans skolorganisation bidrar i hög grad till ett attraktivare Falköping. utemiljö. Med hjälp av skisser och färgpennor markerade eleverna

Satsningen berör en bred målgrupp bestående av barn, elever, var de ville ha aktiva, trygga och lugna zoner, bra belysning, vårdnadshavare, medarbetare och näringsliv. Samsyn avseende gångstråk och parkeringar för cyklar, mopeder och EPA-traktorer. lokaler, lärmiljöer och för-hållningssätt påverkar rekrytering och De markerade var de ville mötas och hänga, ha en scen och var attraktivitet. Genom den stora satsningen bidrar nämnden till uteklassrum kunde placeras. Eleverna hade även önskemål om kommunens övergripande mål. Att jobba för en god kvalitet i dricksfontäner, utkok, växthus, möjlighet till olika typer av verksamheten, mål 4, gynnar medborgarnas upplevelse av bollsporter, löpslingor, musikstationer med högtalare med mera. attraktivitet. Utsmyckningar i form av belysning, konst och växter är också viktigt

för att skapa trivsel i utemiljön.

Framtiden nästa - ny skolorganisation

En ny skolorganisation håller på att ta form och kommunen gör stora satsningar på förskolor och skolor både på landsbygden och i tätorten. Organisationen utvecklas, det byggs om och byggs nytt. Allt för att barn och unga ska få förutsättningar till en så bra och likvärdig skola som möjligt och samtidigt skapa attraktiva arbetsplatser för våra pedagoger.

I arbetet med den nya skolorganisationen har skolelever varit delaktiga under processens gång. De har framfört tankar och idéer om lärmiljöer och lärande, både för skolbyggnader och dess

11 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NÄRINGSLIV SOM UTVECKLAS MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 3

Genom en hög måluppfyllelse i punkt 1 och 4 skapas förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas i Falköpings kommun. Ett tydligt samarbete med näringslivet genom bland annat VISA-arbete, prao, programråd, teknikcollege och arbetsplatsförlagd utbildning ökar förståelsen för varandras behov och skapar förutsättningar för en högre anställningsbarhet genom att korta avståndet mellan skolan och arbetslivet.

Ett växande IM-program på gymnasiet är ett problem även när det kommer till att serva näringslivet med ny arbetskraft vilket i värsta fall kan leda till att företag inte får den kompetens som krävs för att expandera eller bibehålla sin verksamhet.

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KVALITÉN INOM VERKSAMHETEN SKA ÖKA MÅLREDOVISNING UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV MÅL 4

kommunens verksam-heter och en professionell omvärldsanalys Systematiskt kvalitetsarbete för ett hållbart Falköping skapar förutsättningar för ett proaktivt agerande och ut-veckling av En god kvalité i verksamheten förutsätter att verk-samheterna relationer med omvärlden. samverkar och organiseras utifrån upp-drag och att resurserna används på ändamålsenligt och effektivt sätt för att nå uppsatta mål. Barn- och utbildningsnämnden har de senaste åren satsat stort på

Ett sys-tematiskt kvalitetsarbete säkerställer måluppfyllelsen-sen och att kompetensutveckla ledarna inom pedagogiskt ledarskap och identifierar utvecklingsområden utifrån såväl medborgarnas behov förändringsledarskap. Våren 2020 inleds ett omfattande och förväntningar som lagställda krav. Falköpings kommun ska ha utvecklingsarbete tillsammans med Karlstads universitet inom ett långsiktigt perspektiv i syfte att skapa ett hållbart samhälle med ramen för Samverkan Bästa Skola, för att fördjupa kunskaperna och ett så litet klimatavtryck som möjligt. Kontinuerlig uppföljning av kompetensen inom det systematiska kvalitetsarbetet. I dagsläget

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 12 finns en tydlig struktur för arbetet men det kan förankras på ett mer Pandemin Covid-19 har påverkat undervisningen och ökat likvärdigt sätt i organisationen och huvudmannens uppdrag måste distansundervisningen och digitaliseringen i hög grad, särskilt för stärkas för att komma tillrätta med den negativa trenden avseende äldre elever. Arbetet utvecklas ständigt och kommer förmodligen att måluppfyllelse som finns. påverka variationen av undervisningen i framtiden oavsett

hälsoläget. Även personalutbildning, informationskanaler och annan Under våren 2020 har pandemin påverkat undervisningen på många kommunikation har påverkats och många sätt i alla skolformer. Andelen elever som varit frånvarande har ökat fördelar kan fortsatt nyttjas för och distansundervisning har pågått sedan i mars för att effektivisera verksamheten. gymnasieskolan. Än är det för tidigt att uttala sig om konsekvenserna för detta men effekterna kommer att följas upp inom ordinarie SKA-arbete.

Vid prognosuppföljning 200417 framkommer att drygt 30% av eleverna i årskurs 9 inte för närvarande beräknas bli behöriga till nationellt program. Detta påverkar IM-programmens omfattning i framtiden och arbetsmarknaden framöver.

13 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Resultaträkning

Prognos Prognos- Resultaträkning (tkr) Utfall 2019 Utfall 2020 Budget 2020 2020 avvikelse Intäkter Avgifter, försäljning 9 031,1 9 229,0 23 890,0 23 890,0 0,0 Statsbidrag 27 306,0 26 974,4 72 354,6 80 923,2 8 568,6 Övriga intäkter 12 865,6 11 420,2 26 234,3 26 234,3 0,0 Interna intäkter 18 362,0 19 323,7 56 816,8 56 816,8 0,0 Summa intäkter 67 564,7 66 947,3 179 295,7 187 864,3 8 568,6 Kostnader Personalkostnader -191 905,2 -196 936,2 -572 673,0 -590 808,6 -18 135,6 Verksamhetskostnader -62 605,7 -62 610,1 -176 956,2 -181 389,2 -4 433,0 Kapitalkostnader -1 998,6 -2 289,5 -7 100,0 -7 100,0 0,0 Interna kostnader -19 476,5 -55 128,2 -151 666,4 -151 666,4 0,0 Summa kostnader -275 986,0 -316 964,0 -908 395,6 -930 964,2 -22 568,6

Resultaträkning för nämnd -208 421,3 -250 016,7 -729 099,9 -743 099,9 -14 000,0

NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE RESULTATRÄKNING ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ BALANS /OSÄKERHETER I PROGNOSEN Det prognostiserade resultatet för barn- och utbildningsnämnden är En översyn av flera delar av barn- och utbildningsnämndens efter 4 mån en negativ avvikelse mot budget på helår med 14mnkr. verksamhet pågår, med syfte att minska och effektivisera. Inga nya Det är framförallt en avvikelse på personalkostnader som förklarar tjänster eller återbesättande av tjänster sker utan Skolchefs underskottet. Det finns även en avvikelse på verksamhetskostnader godkännande. De enheter som inte ser ut att hålla budget har blivit samt på statsbidrag. Ser man på utfallet 2019 är det något lägre eller kommer bli inkallade för att diskutera deras ekonomiska intäkter efter 4mån 2020 än samma period 2019. Det är inga enorma situation samt inkomma med en handlingsplan för att nå balans. belopp, men då intäkterna 2019 var den största anledningen till det En översyn av kuratorsorganisationen genomförs med avsikt att årets negativa resultat är en negativ trend på intäktssidan minska antalet kuratorer i förvaltningen. oroväckande även om den är liten. Under årets tre första månader såg etableringsersättningen ut att ligga i nivå med föregående år, I nämndens preliminära verksamhetsplan för 2021-2023 ges flera men i april kom en markant minskning vilket ytterligare spär på förslag på besparingar och om prognosen efter 4 mån visar sig bli oron kring intäktssidan. nämndens resultat kommer flera av dessa förslag genomföras.

I utfallet och prognosen är ingen hänsyn tagen till att staten tar Det är en mycket stor osäkerhet i prognosen, av flera skäl. Antalet sjuklöneansvaret för maj och april, det har även i dagarna elever totalt på gymnasiet inför hösten samt vilka program de annonserats att staten ämnar ta sjuklöneansvaret i både juni och juli. kommer gå är mycket osäkert så här tidigt på året, effekter av

Den minskade vikarieanvändningen har en månads eftersläpning så åtgärder samt beteendeförändring pga covid-19 går inte ännu att den kan man först se i majs lönekörning. utläsa med någon större säkerhet och är därför undantagna.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 14 Resultat per verksamhetsområde

Prognos Prognos- Verksamhetsredovisning (mnkr) Utfall 2019 Utfall 2020 Budget 2020 2020 avvikelse Förskola 52,3 -42,7 -119,0 -114,8 4,2 Grundskola 90,1 -98,8 -222,0 -232,7 -10,7 Gymnasium 42,6 -33,0 -88,0 -92,6 -4,6 Övrigt 22,2 -75,5 -300,1 -303,0 -2,9 Nämndens budgetram 207 -250,0 -729,1 -743,1 -14,0

FÖRSKOLA således också lägre än det intäktsbortfall man drabbades av i slutet

av förra året. Det är dock ett större underskott än vid senaste Förskolan prognostiseras hålla sin budget med god marginal. Att så prognosen så trenden går just nu åt fel håll. här års redovisa positiva siffror i förskolan är det normala, det är en förutsättning för att klara hösten, men även med detta inräknat ser det bra ut för de kommunala förskolorna. ÖVRIGT

Övriga poster ser ut att hålla, sånär som på intäkterna som i nuläget

GRUNDSKOLA förväntas få en negativ avvikelse mot budget, framförallt de riktade

statsbidragen men även etablerings- och asylpengar. Grundskolorna prognostiseras att gå mot ett underskott, ett underskott som ökat sedan den förra prognosen. Så här tidigt på året ska man vara försiktig med att dra för stora växlar av det man ser i grundskolan då ev stora förändringar först sker vid ett läsårsskifte.

Trots detta ser det inte bra ut i grundskolan och det kommer krävas åtgärder för att nå balans vid bokslutet. Det prognostiserade underskottet gäller inte enbart ett litet antal enheter, utan det är en tydlig försämring i grundskolans ekonomi jämfört med bokslut 2019.

Väger man in prognosen i måluppfyllelse i åk9 och dess konsekvenser, blir detta ett problem som berör fler nämnder. Ett större introduktionsprogram är mycket kostsamt, kortsiktigt för nämnden och långsiktigt för hela kommunen.

GYMNASIESKOLA

Ållebergsgymnasiet ser ut att gå mot ett underskott enligt prognos.

Det är ett lägre underskott än det man hade i bokslutet 2019 och

15 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Investeringsredovisning

Utfall per Prognos Budget Avikelse Investeringsplan (mnkr) april 2020 2020 2020 prognos

Re-/löpande investeringar -1,2 -6,7 -6,7 0,0 Nämndens investerngsram -1,2 -6,7 -6,7 0,0

RE/LÖPANDE INVESTERING

Efter ombudgetering är nämndens investeringsbudget 6,7mnkr.

Utfallet per 200430 är 1,2mnkr och nämnden förväntas hålla sin investeringsbudget för 2020.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 16 Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnd under år 2020

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ske årligen för att säkerställa de utvecklingsbehov som ev finns. Rätt

kompetens måste finnas representerad i framtagandet av kom- Utreda och säkerställa en fungerande process för lokalförsörjning mande lokalförsörjningsplaner. och lokaler som verksamheterna ej längre behöver. Kommunstyrelsen bär samordningsansvaret.

Rutiner för samverkan runt framtagen lokalförsörj-ningsplan ska bibehållas och användas för kom-mande behov. Det arbetssätt som används vid ut-redning i samband med skolorganisationsöversynen har varit framgångsrikt. Uppföljning av processer och effekter bör

17 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämndens verksamhetsuppföljning

NÄMNDENS STYRKEDJA BUDGETUPPFÖLJNING TILL NÄMND

För att det systematiska utvecklingsarbetet ska få effekt i Budgetuppföljning till nämnd sker månadsvis för att bidra till tillit i organisationen krävs att varje led känner sig delaktig i processen styrkedjan och ge nämnden en löpande insyn i ekonomin. och att arbetet utgår från verk-samhetens behov. Resultaten Rapporterna i maj och september är tertialrapporter och analyseras och rapporteras från varje nivå upp till huvudman. Det septemberrappor-ten är ett delårsbokslut. Tertialrapporteringen

är av största vikt att skapa förtroende och tillit i styrkedjan och att sker kommunövergripande och barn- och utbildnings-nämndens

återkoppling sker från nämnd via ledare tillbaka till rapport går upp i kommunens övergripande tertialrapport och verksamheterna, personal och elever/vårdnadshavare. bidrar till helheten.

ÅTERKOPPLING TILL NÄMND

Enligt Skolverkets ”Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete” ska huvudmannen skapa rutiner för att underlätta det systematiska arbetet. Huvudmannens uppgift är att säkerställa att arbetet utgår från de nationella målen, att skapa förutsättningar för ett sådant arbete samt att utveckla utbildningen i enlig-het med målen. Barn- och utbildningsnämnden fattade beslut om riktlinjer i maj 2016.

Dessa revideras årligen och bidrar till att samordna nationella och kommunal mål och krav samt synliggöra det systematiska uppföljningsarbetet. I samband med beslutet togs ett årshjul fram som tydliggör och skapar framförhållning i rapporteringen av målupp-fyllelse för prioriterade mål kvartalsvis till nämnden. Även

årshjulet har reviderats och utvecklats och from 2018 finns en gemensam uppföljningsstruktur framtagen för Falköpings kommun. Denna har fått företräde i nämndens uppföljningsarbete och de gemensamma kugghjulen och uppföljningstermerna följs.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I 18

19 I DELÅRSRAPPORT 2020-04-30 I BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN

Besöksadress: Stadshuset, S:t Sigfridsgatan 9, 521 81 Falköping Telefon, växel: 0515-88 50 00 Epost: [email protected] Webbplats: www.falkoping.se Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 41 Dnr 2020/00577

Förskoleplats i hemkommun och annan kommun Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Barn folkbokförda i Falköpings kommun erbjuds förskoleplats i hemkommunen. 2. Barn folkbokförda i Falköpings kommun som har behov med hänsyn till personliga förhållanden kan beviljas att nyttja förskoleplats i annan kommun efter individuell prövning. 3. Barn med växelvis boende beviljas inte förskoleplats både i hemkommunen och i annan kommun. 4. Barn med växelvis boende beviljas inte förskoleplats på två olika förskolor. 5. Barn som flyttar och blir folkbokförda i annan kommun får som längst behålla förskoleplatsen i Falköpings kommun under en månad, räknat från nytt folkbokföringsdatum. Bakgrund I 8 kap. 12 och 13 §§ i skollagen regleras vilka skyldigheter hemkommunen har när det gällande mottagande i förskola Förskolan är enligt skollagen en egen skolform och det första steget i utbildningsväsendet. Det innebär att beslut om var ett barn ska gå i förskola bör betraktas på liknande sätt som motsvarande beslut gällande skolgång. Beslut ska alltid utgå från barnets bästa. Det förekommer förfrågningar från vårdnadshavare till barn som bor växelvis att man vill ha förskoleplatser i två olika förskolor och ibland även i två olika kommuner. Något lagstöd för att hemkommunen ska betala för mer än en förskoleplats finns inte. Barnets behov av trygghet och kontinuitet riskerar också att åsidosättas. Enligt skollagen finns en rätt till förskoleplats i annan kommun om barnet har särskilda behov på grund av sina personliga förhållanden. I dessa fall görs en individuell prövning. Beslutsunderlag 8 kap. 12 och 13 §§ skollagen (2010:800)

Paragrafen skickas till Verksamhetschef förskola Barnomsorgskontoret

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2020-04-15

BUN 2020/00577

Barn- och utbildningsnämnden

Förskoleplats i hemkommun och annan kommun

Förslag till beslut 1 Barn folkbokförda i Falköpings kommun erbjuds förskoleplats i hemkommunen. 2 Barn folkbokförda i Falköpings kommun som har behov med hänsyn till personliga förhållanden kan beviljas förskoleplats i annan kommun efter individuell prövning. 3 Barn med växelvis boende beviljas inte förskoleplats både i hemkommunen och i annan kommun. 4 Barn med växelvis boende beviljas inte förskoleplats på två olika förskolor. 5 Barn som flyttar och blir folkbokförda i annan kommun får som längst behålla förskoleplatsen i Falköpings kommun under en månad, räknat från nytt folkbokföringsdatum.

Bakgrund I 8 kap. 12 och 13 §§ i skollagen regleras vilka skyldigheter hemkommunen har när det gällande mottagande i förskola Förskolan är enligt skollagen en egen skolform och det första steget i utbildningsväsendet. Det innebär att beslut om var ett barn ska gå i förskola bör betraktas på liknande sätt som motsvarande beslut gällande skolgång. Beslut ska alltid utgå från barnets bästa. Det förekommer förfrågningar från vårdnadshavare till barn som bor växelvis att man vill ha förskoleplatser i två olika förskolor och ibland även i två olika kommuner. Något lagstöd för att hemkommunen ska betala för mer än en förskoleplats finns inte. Barnets behov av trygghet och kontinuitet riskerar också att åsidosättas. Enligt skollagen finns en rätt till förskoleplats i annan kommun om barnet har särskilda behov på grund av sina personliga förhållanden. I dessa fall görs en individuell prövning.

Barn- och utbildningskontoret

Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515-88 50 00 www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744 2(2)

Beslutsunderlag 8 kap. 12 och 13 §§ skollagen (2010:800)

Beslutet ska skickas till Verksamhetschef förskola Barnomsorgskontoret

Ann Johansson Verksamhetschef förskola

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 42 Dnr 2020/00321 623

Revidering av riktlinjer för skolskjuts Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att skjuta upp beslutet om nya riktlinjer för skolskjuts till nämndsmötet den 16 juni 2020. Bakgrund Nämnden fick till mötet den 7 april ett underlag för diskussion kring riktlinjer för skolskjuts. På grund av tidsbrist hann man inte diskutera frågan vid detta tillfälle. Avsikten var att beslut om eventuellt nya riktlinjer skulle tas på nämndsmötet den 12 maj 2020. För att ge möjlighet för alla nämndsledamöter att läsa igenom och diskutera underlaget, föreslås att beslut om eventuellt nya riktlinjer för skolskjuts tas på nämndsmötet den 16 juni 2020. Förvaltningens bedömning Det är viktigt att eventuellt nya riktlinjer för skolskjuts beslutas innan arbetet med den nya upphandlingen av skolskjuts påbörjas under hösten 2020. Finansiering Om beslut tas att göra riktlinjerna för skolskjuts mer generösa, bör beslutet även innehålla en redovisning av hur de ökade kostnaderna ska finansieras. Beslutsunderlag Underlag för diskussion om eventuellt nya riktlinjer för skolskjuts

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden 2020-04-07

§ 47 Dnr 2020/00321 623

Underlag för diskussion om revidering av riktlinjer för skolskjuts Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden avser att besluta om eventuella nya riktlinjer för skolskjuts vid sammanträdet den 12 maj 2020. Vid nämndsammanträdet den 7 april 2020 presenteras de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för eventuella ändringar i riktlinjerna. Utgångspunkten är det underlag som arbetats fram av förvaltningen.

Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under § 30/2020.

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 43 Dnr 2020/00032 710

Godkännande av fristående förskola - Åsle förskola Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Nämnden godkänner Åsle friskola ekonomisk förenings ansökan om att starta fristående förskola i Åsle. 2. Den fristående förskolan får tidigast starta 2021-01-01.

3. Den fristående förskolan ska starta verksamheten inom två år efter att detta beslut fattats av nämnden.

Sammanfattning Åsle friskola ekonomisk förening har inkommit med ansökan om att starta fristående förskola i Åsle. Förvaltningen har granskat ansöknings- handlingarna och gjort prövning av insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar. Ytterligare underlag har begärts in och kompletterande frågor har ställts till styrelse- och ledningskretsen. Förvaltningen har även granskat den del i ansökan som avser pedagogisk verksamhet, där rektor kommer att ha de organisatoriska förutsättningarna och vara en pedagogisk ledare. Beskrivningen av kommande verksamhet uppfyller de krav som ställs för att driva en pedagogisk verksamhet, utifrån förskolans styrdokument. De lokaler som förskolan planeras att finnas i används redan idag som verksamhet för en kommunal förskola. Bakgrund Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen liksom motsvarande lagar för andra välfärdssektorer. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. Reglerna började gälla den 1 januari 2019. De skärpta kraven påverkar kommunens godkännande av fristående förskolor. För kommunens del innebär de skärpta kraven att den ska bedöma ytterligare omständigheter i sin godkännandeprövning och tillsyn av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem. De skärpta kraven omfattar dock inte pedagogisk omsorg och påverkar därmed inte kommunens godkännande och tillsyn av sådan verksamhet i enskild regi.

Krav på erfarenhet eller insikt innebär att det inom den krets av personer som omfattas av ägar- och ledningsprövning ska finnas kompetens gällande de föreskrifter som krävs för att bedriva skolverksamhet, till exempel skollagstiftning, arbetsrätt, arbetsmiljö samt ekonomi. Det räcker med en samlad kompetens inom ägar- och ledningskretsen.

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen liksom motsvarande lagar för andra välfärdssektorer. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. Reglerna började gälla den 1 januari 2019. De skärpta kraven påverkar kommunens godkännande av fristående förskolor. För kommunens del innebär de skärpta kraven att den ska bedöma ytterligare omständigheter i sin godkännandeprövning och tillsyn av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem. De skärpta kraven omfattar dock inte pedagogisk omsorg och påverkar därmed inte kommunens godkännande och tillsyn av sådan verksamhet i enskild regi.

Personer som ingår i ägar- och ledningskretsen ska även i övrigt bedömas lämpliga. Vid lämplighetsprövningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas. Var och en i ägar- och ledningskretsen måste bedömas lämplig. Det räcker alltså med att en person bedöms olämplig för att kraven inte ska anses vara uppfyllda.

Barn- och utbildningsförvaltningen har efterfrågat registreringsbevis från Bolagsverket, person- och företagsupplysningar från Creditsafe, förfrågan om skulder från Kronofogden, uppgifter ur beskattningsregistret från Skatteverket och utdrag ur belastningsregistret från Polismyndigheten.

Underlag som har efterfrågats har kommit in till barn- och utbildningsförvaltningen och analyserats. Efter att materialet har analyserats har förvaltningen ställt kompletterande frågor till de som ingår i styrelse- och ledningskretsen. Svar har inkommit på de frågor som har ställts till ledningskretsen. Förvaltningens bedömning Efter genomgång av inkomna handlingar avseende ägar- och ledningsprövningen av Åsle friskola ekonomisk förening där beaktande har tagits till att de som ingår i ägar- och ledningsgruppen har insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar, blir bedömningen att prövningen visar att man uppfyller de krav som ställs enligt lag. Tillsammans med övriga

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

handlingar och underlag som förvaltningen tagit del av bedömer förvaltningen att ansökan ska godkännas. Beslutsunderlag Ansökan om godkännande för fristående förskola – Åsle förskola Bilagor till ansökan samt kompletterande inskickade handlingar

Paragrafen skickas till Åsle friskola ekonomisk förening

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2020-04-23

BUN 2020/00032 710

Barn- och utbildningsnämnden

Beslut om godkännande för fristående förskola - Åsle förskola

Förslag till beslut 1 Nämnden godkänner Åsle friskola ekonomisk förenings ansökan om att starta fristående förskola i Åsle. 2 Den fristående förskolan ska starta verksamheten inom två år efter att detta beslut fattats av nämnden.

Bakgrund Den 7 juni 2018 fattade riksdagen beslut om nya bestämmelser i skollagen liksom motsvarande lagar för andra välfärdssektorer. Beslutet innebär att det införs skärpta krav på insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar för enskilda att bedriva verksamhet. Reglerna började gälla den 1 januari 2019. De skärpta kraven påverkar kommunens godkännande av fristående förskolor. För kommunens del innebär de skärpta kraven att den ska bedöma ytterligare omständigheter i sin godkännandeprövning och tillsyn av fristående förskolor och vissa fristående fritidshem. De skärpta kraven omfattar dock inte pedagogisk omsorg och påverkar därmed inte kommunens godkännande och tillsyn av sådan verksamhet i enskild regi.

Barn- och utbildningskontoret

Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515-88 50 00 www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744 2(2)

Förvaltningens bedömning Efter genomgång av inkomna handlingar avseende ägar- och ledningsprövningen av Åsle friskola ekonomisk förening där beaktande har tagits till att de som ingår i ägar- och ledningsgruppen har insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar, blir bedömningen att prövningen visar att man uppfyller de krav som ställs enligt lag. Tillsammans med övriga handlingar och underlag som förvaltningen tagit del av bedömer förvaltningen att ansökan ska godkännas.

Beslutsunderlag Ansökan om godkännande för fristående förskola – Åsle förskola Bilagor till ansökan samt kompletterande inskickade handlingar

Beslutet ska skickas till Åsle friskola ekonomisk förening

Ann Johansson Caroline Lindgren Verksamhetschef förskola Controller

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 44 Dnr 2020/00608

Beslut om förstudie gällande Odensbergsskolan Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Nämnden beslutar att ge tekniska nämnden i uppdrag att göra förstudie gällande förhyrning av en modulskola för årskurs F-6 samt renovering och tillbyggnad av befintlig förskola och kök i Odensberg enligt projektdirektivets alternativ 2. Bakgrund Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 3 mars 2020 beslutades att ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram projektdirektiv gällande nybyggnation alternativt förhyrning av lokaler för Odensbergs skola och förskola. Ett projektdirektiv är en samlad bild med schablonberäknade kostnader för projektet och ska utgöra underlag för beslut om förstudie eller beslut att avsluta projektet. Tekniska nämnden har presenterat ett projektdirektiv som konstaterar att skol- och förskolebyggnaderna i Odensberg, på grund av eftersatt underhåll och förändrat pedagogiskt arbetssätt, inte är ändamålsenliga lokaler. Projektdirektivet innehåller tre olika alternativ för att tillgodose verksamhetens behov. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ska föreslå nämnden vilket av de tre alternativen som kommunen ska arbeta vidare med. I en förstudie utreds behov och kostnader vidare. Det kan framkomma nya idéer som leder till både bättre lösningar för verksamheten och lägre projektkostnad. Det kan också visa sig att vissa tänkta lösningar inte är genomförbara eller att det uppkommer förutsättningar som var okända vid tidpunkten för direktivets framtagande, vilket kan leda till förändring av projektkostnaden. Förstudien ska utgöra underlag för beslut om att starta projektering eller beslut att avsluta projektet. Finansiering Den totala kostnaden för en ny skola i Odensberg i förhållande till behovet av övriga investeringar i kommunens skolor bör tas med i diskussionen. Beslutsunderlag Projektdirektiv Odensbergs skola, förskola och kök

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 (1)

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

Paragrafen skickas till Tekniska nämnden

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Direktiv

Projektdirektiv Odensbergs skola, förskola och kök

Fastighet: Valaberg 4:4

Uppdragsgivare: Barn- och utbildningsförvaltningen

Björn Stenström Krister Lundberg Cecilia Nordh

Innehåll

Projektbakgrund ...... 2 Projektnamn ...... 2 Syfte och mål ...... 3 Omfattning ...... 4 Avgränsningar ...... 4 Förutsättningar – kommentarer från förvaltningar ...... 4 Risker och antaganden ...... 6 Organisation ...... 7 Tidplan ...... 7 Kapital- och driftkonsekvenser ...... 8 Ekonomi – nybyggnation grundskola ...... 9 Ekonomi – förhyrning grundskola ...... 10 Internhyra barn- och utbildningsförvaltningen ...... 11 Alternativ 1 - Nybyggnation grundskola & renovering förskola ...... 11 Alternativ 2 - Inhyrning av modulskola & renovering förskola...... 11 Internhyra samhällsbyggnadsförvaltningen ...... 11 Nytt kök ...... 11 Verksamhetens behovsbeskrivning ...... 12 Rapportering ...... 13 Sammanfattning ...... 13 Projektbeställning ...... 14 Processkarta projektinvesteringar ...... 14

Ett projektdirektiv är en samlad bild med schablonberäknade kostnader för projektet. Direktivet ska utgöra underlag för beslut om förstudie eller beslut att avsluta projektet.

Projektbakgrund Enligt beslut i KF den 26 mars 2017 gällande den nya skolorganisationen beslutades att Odensbergsskolan skulle finnas kvar men krävde en ombyggnation.

Odensbergsskolan är byggd 1962 bestående av en skolbyggnad samt en byggnad med gymnastikhall, skolrestaurang och liten biblioteksdel.

Skolbyggnaden har sedan byggts om- och till 1972 och 1994. Utöver att vara i mycket dåligt skick rent arbetsmiljömässigt motsvarar den inte dagens behov av lärmiljöer för våra elever och pedagoger. Ska undervisning bedrivas där krävs bättre arbetsmiljö och lärmiljöer för både elever och personal.

I den nya skolorganisationen finns Odensbergsskolan fortsatt med som en F-6. Därefter går eleverna från Odensbergsskolan åk 7-9 i Floby skola. Med de förutsättningen som dagens upptagningsområde ger för antal elever till skolan håller det sig mellan 125-135 elever fram till läsåret 2025/26.

Odensbergs Förskola har vuxit fram genom om- och tillbyggd (1972 och 1991) av den äldre byggnaden med gymnastikhall från 1962. Utöver tillbyggnaden med 2 hemvister har förskolan idag sin verksamhet i alla utrymmen som inte är för idrott och skolrestaurang/kök i den äldre byggnaden. Det handlar då främst om det som tidigare varit klassrum och bibliotek i den äldre byggnaden. Eftersom kvalitén på lokalerna varierar, där framförallt ytorna som ligger i den äldre byggnaden inte är byggda som förskolelokaler, motsvarar inte helheten dagens behov av lärmiljöer och funktioner för det pedagogiska arbetet. Detta påverkar även förskolans indelning, där det i dag finns fyra avdelningar/indelningar, men där det med en bättre disponering av ytor enligt dagens funktionsbehov i lärmiljöer skulle räcka med tre.

Projektnamn Odensbergs skola, förskola och kök

Syfte och mål Det övergripande syftet är att tillgodose verksamhetens behov av ändamålsenliga lokaler i Odensberg.

Projektets mål är att tillhandahålla lokaler avseende:

Grundskola  En 1-parallellig F-6 skola för 140 elever enligt behovsbeskrivning  Yta för slöjd, musik, gymnastik och matsal.  Pedagogisk utemiljö*  Förtydligande: Yta för hemkunskap och moderna språk ingår inte i projektet

Förskola  Förskola för 60 barn fördelat på 3 hemvister + torg enligt behovsbeskrivning  Pedagogisk utemiljö*  Matsal

Tillagningskök  Kök 120 kvm

* Avser inte bara lekutrustning - elevernas utemiljöer ska vara aktiva, trivsamma, hälsosamma, trygga, stimulerande och inbjuda till lek och rörelse och inbjuda till socialt umgänge. Det ska även finnas ytor för rekreation och vila. En välplanerad, åldersanpassad utemiljö där även den fria naturen får ta plats ökar elevernas möjligheter till social och fysisk utveckling. Multifunktionella ytor bör planeras för samutnyttjande och ge förutsättningar för pedagogisk verksamhet.

Omfattning Grundskolans behov kan tillgodoses genom en nybyggnation eller en förhyrning av modulskola med möjlighet att köpa loss skolmodulerna efter hyrestidens slut.

Förskolans behov kan tillgodoses genom renovering och ombyggnation av vissa delar av byggnad 2 samt en tillbyggnad av en hemvist till förskolan. Alternativet nybyggnation utreds vidare i en eventuell förstudie.

Avgränsningar  Befintlig bussangöring kvarstår och ingår inte i projektet.  Trafiksituationen påverkas inte och ingår inte i projektet.  Grönyta bakom nuvarande skola med ishockeyrink/asfalterade tennisbanor ingår inte i projektet.  Lokaler för undervisning i moderna språk och hemkunskap ingår inte i projektet, vilket förutsätter skolskjuts till Floby.  Endast ytskikt och akustik kommer åtgärdas i befintlig idrottshall. Om behov tillkommer för ökad yta stiger projektets investeringskostnad. Projektinvesteringens kalkylerade kostnader är under förutsättning att inga ändringar görs med lokaler för idrott.  Befintlig trädallé är biotopskyddad och ingår inte i projektet.

Förutsättningar – kommentarer från förvaltningar Barn- och utbildningsförvaltningen För att kunna bedriva en verksamhet som svarar mot en bra arbetsmiljö med tillgång till funktionella lärmiljöer för både elever och personal, samt mot bakgrunden om en undermålig skolbyggnad, krävs en ny skolbyggnad.

Kostnader för lokaler för moderna språk och hemkunskap är inte medräknade i en nybyggnation. Framtida upptagningsområde, eventuell bussning av elever till Floby skola för moderna språk och hemkunskap är faktorer som inte är fastslagna/utredda och påverkar kostnaden.

Lika viktig som byggnaden är elevernas lärmiljöer utomhus som behöver ses över i samband med en nybyggnation.

Den totala kostnaden för en ny skola i Odensberg i förhållande till behovet av övriga investeringar i våra skolor i kommunen bör tas med i diskussionen om att gå vidare med förstudie.

Odensbergs förskola är i dag delvis byggd som en förskola, men innefattar även ytor som inte byggts för detta ändamål. Om förskolan skall närma sig de kriterier vi använder i vårt funktionsprogram vid nybyggnationer krävs det viss ombyggnad och tillbyggnad, där även tillgång till skolköksrestaurang ingår.

Samhällsbyggnadsförvaltningen En statusbedömning av befintliga byggnaders skick har utförts av byggnadskonsult Christer Ask från Link Arkitektur.

Byggnad 1 (åk 1-6 och slöjd) bedöms vara i mycket dåligt skick och bör ersättas med en ny byggnad.

Byggnad 2 (förskola, matsal, kök och idrottshall) bedöms vara i så gott tekniskt skick att en investering i byggnaden är ekonomiskt fördelaktig. Byggnaden är dock i behov av omfattande renovering och ombyggnation för att tillgodose verksamhetens behov av ändamålsenliga lokaler. Alternativet nybyggnation kommer vägas in vid en eventuell förstudie.

Befintligt mottagningskök ska antingen totalrenoveras eller byggas om till ett nytt tillagningskök och den nuvarande matsalens yta ökas för att även kunna ta emot förskolans barn. Kökets utformning och placering (i vilken byggnad) utreds vidare i en eventuell förstudie. Kostnader för mattransporter från Floby utgår vid nybyggnation av tillagningskök i Odensberg.

Ersättningslokaler för F-6 krävs inte då befintlig byggnad (1) kan användas under projekttiden och rivs först efter färdigställandet av den nya skolbyggnaden.

Ersättningslokaler för byggnad 2 krävs för förskola (tre hemvister), kök, matsal och idrott under byggtiden, ca 1 år.

IT-avdelningen Fiber är idag indraget till befintliga byggnader. Om byggnader uppförs på annan plats tillkommer kostnader för dragning av ny fiber. Bedömningen är att då fiber idag finns indraget på tomten ingår kostnaden för ev. flytt av fiber i byggnadsinvesteringens schablonkostnad.

VA- avdelningen Fettavskiljare krävs vid beslut om att köket ska vara ett tillagningskök, kostnaden ingår i byggnadsinvesteringens schablonkostnad

Stadsbyggnadsavdelningen Det finns möjlighet att uppföra nya skolbyggnader inom befintligt skolområde i Odensberg med gällande detaljplan. Byggnaders placering och höjd får dock inte strida mot den gällande detaljplanen, särskilt då stora delar av skolområdet omfattas av mark som inte får bebyggas. Byggnadshöjd i gällande detaljplan är 6 meter. I projektet är det viktigt att de nya byggnaderna placeras inom byggrätten. Andra aspekter som bör beaktas är gällande parkeringsnorm och rekommendationer kring utemiljö.

Om alternativet om att lägga ner skolan i Odensberg väljs och barnen ska bussas till Floby så framgår att förskolan i Floby behöver byggas till med en avdelning. För att kunna göra detta krävs att en detaljplan upprättas. Stadsbyggnadsavdelningen har redan idag detta planuppdrag men det är ingen prioriterad detaljplan och den kräver arkeologiska utredningar för att kunna fortskrida. Ett sådant alternativ skulle alltså kräva en längre tidplan.

Park/Gatuavdelningen Har inga synpunkter på projektet

Kultur- och fritidsförvaltningen Har inga synpunkter på projektet

Avdelningen för hållbar utveckling Har inga synpunkter på projektet

Risker och antaganden Byggnad 1 och del av byggnad 2 har fått anmärkningar av Miljöförvaltningen Östra Skaraborg (MÖS). Köket i byggnad 2 har fått en begäran om åtgärder kring arbetsmiljön från fackförbundet kommunal. Dessutom föreligger en risk att de livsmedelshygieniska lagkraven inte kan upprätthållas då köket saknar de grundläggande fysiska förutsättningarna. Risk föreligger för att verksamheten på kort varsel måste hitta ersättningslokaler.

Framtida upptagningsområden är en riskfaktor. Odensbergsskolans elevantal är idag baserat på ett upptagningsområde som även gränsar till upptagningsområden till skolor i tätorten, där Påverås är ett exempel. Beroende på hur indelningen av framtida upptagningsområde görs kan detta påverka elevantalet till Odensbergsskolan negativt.

Miljöinventering krävs. Risk för att asbest förekommer i byggnaderna. Om man vid en inventering fastställer att det finns asbest i byggnaderna tillkommer det saneringskostnader och/eller ökade kostnader för rivning.

Risk för att förhöjda radonvärde förekommer i byggnaderna. Kostnaden är inräknad i projekteringen.

En renovering eller en om- och tillbyggnad av byggnad 2 innebär risk för att tekniska installationer i byggnaden måste bytas ut. Kostnaden är inräknad i projekteringen.

Projektet riskerar att fördyras p.g.a. tillkommande kostnader för ersättningslokaler och/eller skolskjuts under ombyggnationen av förskolan i byggnad 2. Kostnaden för inhyrning av moduler som ersättningslokaler för förskolan under projekttiden kalkyleras till cirka 3 500 000 kronor. Andra alternativ för ersättningslokaler utreds vidare vid en eventuell förstudie.

Installation av bergvärmepump bedöms påverka inkommande elservis från FEAB. Kostnad utreds vidare i en eventuell förstudie.

Risk för att kostnader tillkommer för att verksamheten ska fungera under byggtiden, tex avgränsningar, provisoriska vägar och lokallösningar, trafiksäkerhet och verksamhetsdrift.

Några kända risker därutöver finns inte, en riskanalys görs i en eventuell förstudie.

Organisation Vid beslut om en förstudie kommer projektorganisationen se ut enligt följande. Vid start av förstudien beslutas det om vilka personer som ska vara projektdeltagare för de projektroller som ej ännu är tillsatta.

Kronor/år Ntering Ansvarig Styrgrupp Namn Befattning Projektroll Ansvar i projektet

Karina Bronell Skolchef Styrgruppsmedlem projektbeställare Projektbeställare, BU Jan Aurén Fastighetschef Styrgruppsmedlem projektägare Projektägare, SBF Ej utsedd Styrgruppsmedlem Representant, BU Kronor/år Notering Ansvarig

Projektdeltagare Namn Befattning Projektroll Ansvar i projektet

Krister Lundberg Projektledare Huvudprojektledare Ansvar mot projektbeställare Björn Stenström Samordnare Samordnare Verksamhetens involvering i projektet och mottagande av projektets resultat Ej utsedd Verksamhetsrepresentant, BU Johan Olsson Förvaltare Underhåll Fastighet Ola Elmestrand El-ingenjör El-ansvarig Elfrågor Pertti Haaga VVS-ingenjör VVS-ansvarig VVS-frågor Per Kronberg IT-tekniker IT-ansvarig IT-frågor

Intressegrupper som förväntas påverkas Intressent Projektroll

Personal grundskola Projektet bidrar till en bättre arbetsmiljö Elever grundskola Projektet bidrar till en bättre lärmiljö Personal förskola Projektet bidrar till en bättre arbetsmiljö Barn förskola Projektet bidrar till en bättre lärmiljö Personal kosten Projektet bidrar till en bättre arbetsmiljö Personal drift och lokalvård Projektet bidrar till en bättre arbetsmiljö Skyddsombud och fackliga organisationer Projektet bidrar till en bättre arbetsmiljö Politiken Projektet bidrar till att uppfylla beslutad ny skolorganisation

Tidplan Barn- och utbildningsförvaltningens önskemål är att projektet är färdigställt under 2022. Nedan en första uppskattad tidplan som förutsätter att nödvändiga beslut fattas och att investeringsmedel avsätts i budget/plan 2021-2022.  Medel avsätts i budget 2021-2022  Förstudie/Projektering 2020/2021  Planerad byggstart 2021 och färdigställande 2022 Vid beslut om förhyrning av en modulskola för årskurserna F-6 kan grundskolans behov av nya lokaler tillgodoses tidigare än 2022. 7

Kapital- och driftkonsekvenser I flerårsplan för år 2020-2022 är 5 miljoner kronor avsatta för projektering av Odensbergs grundskola. Projektkalkyl har noterats till 47 miljoner kronor, investeringsmedel är inte avsatta i flerårsplanen. Projektet har därefter utökats till att omfatta även ny förskola och kök i Odensberg.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram två möjliga alternativ för att tillgodose verksamhetens behov i Odensberg:

1. Nybyggnation av en skola för årskurs F-6 samt renovering och tillbyggnad av befintlig förskola och kök. Projektet innebär en investering på cirka 78 000 000 kronor. Projektinvesteringen ger kommunen en kapitalkostnad på cirka 4 200 000 kronor per år och en ökad driftkostnad på cirka 220 000 kronor per år.

2. Förhyrning av en modulskola för årskurs F-6 samt renovering och tillbyggnad av befintlig förskola och kök. Projektet innebär en investering på cirka 35 miljoner kronor. Projektinvesteringen ger kommunen en kapitalkostnad på cirka 2 150 000 kronor per år och en ökad driftkostnad på cirka 3 100 000 kronor per år. Kostnaderna för att i framtiden eventuellt köpa loss modulskolan kommer utredas vid beslut om en förstudie/projektering.

Restvärde, flyttkostnader, kostnader för ersättningslokaler, markberedning mm tillkommer.

Ekonomi – nybyggnation grundskola Projektets totala investering bedöms, baserat på liknande projekt, till cirka 78 miljoner kronor.

Investering Kronor/år Notering Ansvarig Kronor Notering Ansvarig

Byggnad 1 – skola, Nybyggnation 42 000 000 SBF Byggnad 2 - förskola, matsal och idrott 19 200 000 SBF Renovering Byggnad 2 – förskola, Tillbyggnad 5 400 000 SBF Ny värmeanläggning, byggnad 1 & 2 2 500 000 SBF Konstnärlig utsmyckning 350 000 SBF Rivning byggnad 1, återställande mark 700 000 SBF Kök inkl. fast utrustning 6 000 000 SBF Kök, lösa inventarier 50 000 SBF Inventarier restaurangdel/matsal 200 000 BU Inventarier inkl IT-utrusning 1 800 000 BU Summa, ca: 78 200 000 Kronor/år Notering Ansvarig Kapitalkostnader Notering Ansvarig

Byggnad 1 – skola, Nybyggnation 2 000 000 SBF Byggnad 2 - förskola, matsal och idrott 930 000 SBF Renovering Byggnad 2 – förskola, Tillbyggnad 260 000 SBF Ny värmeanläggning, byggnad 1 & 2 100 000 SBF Konstnärlig utsmyckning 20 000 SBF Rivning byggnad 1, återställande mark 30 000 SBF Kök inkl. fast utrustning 400 000 SBF Kök, lösa inventarier 10 000 SBF Inventarier restaurangdel/matsal 50 000 BU Inventarier inkl IT-utrusning 400 000 BU Summa, ca: 4 200 000 Kronor/år Notering Ansvarig Driftkostnader

Byggnad 1 – skola, Nybyggnation 580 000 SBF Byggnad 2 - förskola, matsal och idrott 0 SBF Renovering Byggnad 2 - förskola 75 000 1 hemvist SBF Tillbyggnad Kök inkl. fast utrustning 30 000 SBF Transportkostnader mat -130 000 BU Städ 145 000 SBF Driftkostnader byggnad 1 - 482 000 Avgår vid rivning Summa, ca: 220 000 Restvärde byggnad 1 1 700 000 Ca kostnad år 1 Ersättningslokaler förskola 3 500 000 Kostnad/år under projekttiden SBF/BU Flyttkostnader Utreds i en eventuell förstudie BU

Ekonomi – förhyrning grundskola Projektets totala investering bedöms, baserat på liknande projekt, till cirka 35 miljoner kronor.

Investering Kronor/år Notering Ansvarig Kronor Notering Ansvarig

Byggnad 1 – skola, Nybyggnation 0 SBF Byggnad 2 - förskola, matsal och idrott 19 170 000 SBF Renovering Byggnad 2 – förskola, Tillbyggnad 5 400 000 SBF Ny värmeanläggning, byggnad 2 1 500 000 SBF Konstnärlig utsmyckning 135 000 SBF Rivning byggnad 1, återställande mark 700 000 SBF Kök inkl. fast utrustning 6 000 000 SBF Kök, lösa inventarier 50 000 SBF Inventarier restaurangdel/matsal 200 000 BU Inventarier inkl IT-utrusning 1 800 000 BU Summa, ca: 35 000 000 Kronor/år Notering Ansvarig Kapitalkostnader Kronor Notering Ansvarig

Byggnad 1 – skola, Nybyggnation 0 SBF Byggnad 2 - förskola, matsal och idrott 930 000 SBF Renovering Byggnad 2 – förskola, Tillbyggnad 260 000 SBF Ny värmeanläggning, byggnad 2 70 000 SBF Konstnärlig utsmyckning 6 000 SBF Rivning byggnad 1, återställande mark 34 000 SBF Kök inkl. fast utrustning 400 000 SBF Kök, lösa inventarier 10 000 SBF Inventarier restaurangdel/matsal 40 000 BU Inventarier inkl IT-utrusning 400 000 BU Summa, ca: 2 150 000 Kronor/år Notering Ansvarig Driftkostnader Kronor Notering Ansvarig

Inhyrd modulskola 3 500 000 SBF Byggnad 2 - förskola, matsal och idrott 0 SBF Renovering Byggnad 2 – förskola, Tillbyggnad 75 000 1 hemvist SBF Kök inkl. fast utrustning 30 000 SBF Transportkostnader mat -130 000 BU Städ 145 000 SBF Driftkostnader byggnad 1 - 482 000 Avgår vid rivning Summa, ca: 3 100 000 Restvärde byggnad 1 1 700 000 Ca kostnad år 1 Ersättningslokaler förskola 3 500 000 Kostnad/år under projekttiden SBF/BU Markberedning modulskola 1 400 000 Kostnad år 1 SBF Återställning av mark modulskola 1 000 000 Vid avetablering av modulskola SBF Flyttkostnader Utreds i en eventuell förstudie BU

Internhyra barn- och utbildningsförvaltningen

Alternativ 1 - Nybyggnation grundskola & renovering förskola

Årshyra kr/kvm

Internhyra 2019 966 000 482 Kalkylerad internhyra efter projektet 4 500 000 1 737

Alternativ 2 - Inhyrning av modulskola & renovering förskola Årshyra Kr/kvm

Internhyra 2019 966 000 482 Kalkylerad internhyra efter projektet år 1 6 800 000 2 624 Kalkylerad internhyra efter projektet år 2-6 5 400 000 2 084

Internhyra samhällsbyggnadsförvaltningen Nytt kök Årshyra Kr/kvm

Internhyra 2019 26 000 482 Kalkylerad internhyra efter projektet 450 000 3 750

Verksamhetens behovsbeskrivning

Förutsättningar yta & inventarier – skola och fritidsverksamhet Hemvist F-3  4 lärosalar, 4 grupprum, 1 torg, 1 arbetsrum/konferens för lärare, 1 samtalsrum/specialpedagog, 1 kapprum

Hemvist 4-6  3 lärosalar, 3 grupprum, 1 torg, 1 arbetsrum/konferens för lärare, 1 samtalsrum/specialpedagog, 1 kapprum

Administration/personal  1 kontor rektorer skola, 1 samtalsrum/mottagningsrum för skolsköterska/kurator, 1 personalrum

Övriga ytor  Hemkunskap, slöjd, moderna språk, musik  Gymnastik  Matsal

Förutsättningar yta & inventarier - förskola Hemvist 13  3 allrum, 3 grupprum/vilrum, 1 torg, 1 ateljé, 1-2 kapprum, 1-2 hygienutrymmen,

Administration/personal  1 kontor rektor förskola, 1 samtalsrum/mottagningsrum för skolsköterska/kurator, 1 personalrum

Rapportering Detta projektdirektiv ska utgöra underlag för beslut om en förstudie. Vid ett beslut om förstudie ska rapportering ske löpande av projektledaren till utsedd verksamhetsansvarig.

Sammanfattning Skol- och förskolebyggnaderna i Odensberg är, på grund av eftersatt underhåll och förändrat pedagogiskt arbetssätt, inte ändamålsenliga lokaler för barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter.

Fastighetsavdelningen har tillsammans med verksamheten därför utrett förutsättningarna för att tillgodose verksamhetens lokalbehov.

Förskolan bedöms vara i tillräckligt gott skick för att renoveras, dock krävs en tillbyggnad för att tillgodose verksamhetens behov av ytterligare en hemvist.

Inget av det som fackförbundet Kommunal kräver i sin begäran om arbetsmiljöåtgärd avseende köket, går att åtgärda utan omfattande insatser. Om det nya köket ska vara ett mottagnings- eller tillagningskök kommer utredas i en eventuell förstudie.

Skolbyggnaden är utdömd och behöver ersättas med en ny byggnad. Det finns tre möjliga alternativ för att ersätta skolbyggnaden:

1. Att bygga en helt ny F-6 skola i Odensberg 2. Att hyra en modulskola i Odensberg med möjlighet till köp efter hyresperiodens slut. 3. Att lägga ned skolan i Odensberg och bussa elever till Floby. Alternativet innebär krav på en tillbyggnad av en hemvist på förskolan i Floby. Kostnaden utreds vidare vid en eventuell förstudie.

Över tid är det mer kostnadseffektivt för kommunen att äga sina egna lokaler. Att hyra in en modulskola, och eventuellt köpa in skolan på sikt, kan dock vara fördelaktigt om verksamheten ser ett behov av att kunna omvärdera lokalbehovet efter den nya skolorganisationen är satt.

Bedömningen är att ett köp av en färdig modulskola (oavsett om man inledningsvis hyr skolan eller ej) innebär samma investeringskostnad som vid nybyggnation. Fördelen med detta alternativ är att byggtiden halveras, nackdelen är att det blir på bekostnad av en mindre flexibilitet i utformningen.

Alternativet nedläggning av årskurs F-6 i Odensberg och flytt av eleverna till Floby skola har utretts i tidigare projektdirektiv. Direktivet visar att klasserna F-6 i Odensberg får plats i befintliga klasser i Floby och de kostnader som tillkommer är för skolskjutsar och läromedel. Förutom lägre internhyra kan förvaltningen nyttja personalen på ett mer effektivt sätt och minska de kostnaderna betydligt, dock krävs en tillbyggnad av en hemvist på Floby förskola. Alternativet kräver en detaljplan i Floby vilket kan innebära att ersättningslokaler krävs under planarbetet. Kostnaderna utreds vidare vid en eventuell förstudie.

Den totala kostnaden för en ny skola i Odensberg i förhållande till behovet av övriga investeringar i våra skolor i kommunen bör tas med i diskussionen om att gå vidare med förstudie/projektering.

Projektbeställning I en eventuell förstudie/projektering utreds behov och kostnader vidare. I en förstudie kan det framkomma nya idéer som leder till både bättre lösningar för verksamheten och lägre projektkostnad. Det kan också visa sig att vissa tänkta lösningar ej är genomförbara eller att det uppkommer förutsättningar som var okända vid tidpunkten för direktivets framtagande, vilket kan leda till en förändring av projektkostnaden.

Direktivet ska utgöra underlag för beslut om förstudie eller beslut att avsluta projektet.

Vid beslut om att gå vidare med en förstudie ska förstudien utgöra underlag för beslut om att starta projektering eller beslut att avsluta projektet.

Detta direktiv utgör underlag för barn- och utbildningsförvaltningens behov avseende en skola och förskola i Odensberg.

Detta direktiv utgör också underlag för samhällsbyggnadsförvaltningens behov avseende kök för Odensbergs skola och förskola.

Processkarta projektinvesteringar

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2020-04-21

BUN 2020/00608

Barn- och utbildningsnämnden

Beslut om förstudie gällande Odensbergsskolan

Förvaltningens bedömning 1 Barn- och utbildningsförvaltningen lämnar till barn- och utbildningsnämnden att avgöra vilket av de i projektdirektivet presenterade alernativen som det ska arbetas vidare med.

Bakgrund Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 3 mars 2020 beslutades att ge tekniska nämnden i uppdrag att ta fram projektdirektiv gällande nybyggnation alternativt förhyrning av lokaler för Odensbergs skola och förskola. Ett projektdirektiv är en samlad bild med schablonberäknade kostnader för projektet och ska utgöra underlag för beslut om förstudie eller beslut att avsluta projektet. Tekniska nämnden har presenterat ett projektdirektiv som konstaterar att skol- och förskolebyggnaderna i Odensberg, på grund av eftersatt underhåll och förändrat pedagogiskt arbetssätt, inte är ändamåsenliga lokaler. Projektdirektivet innehåller tre olika alternativ för att tillgodose verksamhetens behov. Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott ska föreslå nämnden vilket av de tre alternativen som kommunen ska arbeta vidare med. I en förstudie utreds behov och kostnader vidare. Det kan framkomma nya idéer som leder till både bättre lösningar för verksamheten och lägre projektkostnad. Det kan också visa sig att vissa tänkta lösningar inte är genomförbara eller att det uppkommer förutsättningar som var okända vid tidpunkten för direktivets framtagande, vilket kan leda till förändring av projektkostnaden. Förstudien ska utgöra underlag för beslut om att starta projektering eller beslut att avsluta projektet.

Förvaltningens bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen instämmer i projektdirektivets beskrivning av behovet av nya ändamålsenliga lokaler för barnen och

Barn- och utbildningskontoret

Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515-88 50 00 www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744 2(2)

eleverna i Odensberg. Vilket av de tre alternativen som ska arbetas vidare med lämnas till barn- och utbildningsnämnden att besluta.

Finansiering Den totala kostnaden för en ny skola i Odensberg i förhållande till behovet av övriga investeringar i kommunens skolor bör tas med i diskussionen.

Beslutsunderlag Projektdirektiv Odensbergs skola, förskola och kök

Beslutet ska skickas till Tekniska nämnden

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1)

2020-05-05

BUN 2020/00631

Barn- och utbildningsnämnden

Beslut om delegation till skolchef att fatta beslut om inköp av inventarier till Vindängens skola genom upphandling, som överskrider tröskelvärdet för direktupphandling

Förslag till beslut 1 Nämnden beslutar att delegera till skolchef att fatta beslut om inköp av inventarier till Vindängens skola genom upphandling, som överskrider tröskelvärdet för upphandling, vilket innefattar samtliga beslut som krävs enligt Lag (2016:1145) om offentlig upphandling.

Bakgrund För att kunna göra de investeringar som krävs för att utrusta Vindängens skola, behöver skolchefen få utökad delegation över tröskelvärdet för upphandling (för närvarande 615 312 kronor). Investeringbudget för Vindängens skola är 5 miljoner kronor och sammanlagda summan för inköp får inte överskrida investeringsbudgeten.

Beslutet ska skickas till Skolchef

Sonja Neuman Hall Nämndsekreterare

Barn- och utbildningskontoret

Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott 2020-04-28

§ 45 Dnr 2020/00597

Revidering av timplan för Falköpings kommuns grundskolas årskurs 1- 9 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar anta den reviderade timplanen för grundskolans årskurs 1-9. 2. Den nya timplanen ska gälla från och med läsåret 2020/2021.

Bakgrund Ett reviderat förslag till timplan har tagits fram utifrån att de nya lagkraven om åldersstadieindelad timplan inte var helt korrekta i den timplan som beslutades våren 2019. Förslaget har nu justerats så att Skolans val i åk 7-9 tas bort och istället utökas SO och NO med vardera 10 minuter per vecka och årskurs i åk 7-9. Timplansförändringarna påverkar inte ramschemat i åk 7-9, däremot kan rektor besluta att lägga mentorstid utanför timplanen. I den tidigare beslutade timplanen ingick Skolans val med 20 min per vecka och årskurs i åk 7-9. Innehållet i Skolans val har varit mentorstid men enligt Skolverket är det inte förenligt med skolförordningen som säger att utrymmet för skolans val ska användas för undervisning i ett eller flera ämnen. Därför revideras timplanen genom att ta bort Skolans val och ersätta det med 10 minuter per vecka i SO och NO i åk 7-9. Beslutsunderlag Förslag till reviderad timplan 2020/2021

Paragrafen skickas till Grundskolans rektorer

Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

2020/2021 Min/v Min/v Min/v Min/v Ämne Åk 1 2 3 S:a 4 5 6 Åk 4-6 7 8 9 Åk 7-9 S:a Åk 1-9 Bd 0 45 40 85 45 45 45 135 60 50 60 170 390 Hkk 0 0 0 0 0 0 65 65 0 60 80 140 205 Idh 80 80 80 240 100 100 105 305 160 160 155 475 1020 Mu 40 40 40 120 45 45 45 135 45 45 45 135 390 Sl 0 0 85 85 80 80 80 240 80 80 80 240 565 Sv 400 380 370 1150 320 320 240 880 170 160 160 490 2520 En 20 20 65 105 125 125 125 375 120 110 110 340 820 Ma 230 240 240 710 230 230 235 695 230 230 215 675 2080 SO 90 120 130 340 200 195 170 565 200 195 200 595 1500 NO 80 80 85 245 110 110 110 330 145 145 155 445 1020 Tk 0 40 40 80 30 40 40 110 50 50 50 150 340 Språk v 0 0 0 0 0 0 85 85 160 150 150 460 545 Elev v 40 40 40 120 60 60 60 180 0 300 0 Summa 980 1085 1215 3280 1345 1350 1405 4100 1420 1435 1460 4315 11695 h/v 16,33 18,08 20,25 22,42 22,50 23,42 23,67 23,92 24,33

Timplanen gäller för åk 1-8 från och med ht 2020 och för åk 1-9 från ht 2021.

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1)

2020-04-21

BUN 2020/00597

Barn- och utbildningsnämnden

Revidering av timplan för Falköpings kommuns grundskolas årskurs 1- 9 från och med läsåret 2020/2021

Förslag till beslut 1 Barn- och utbildningsnämnden beslutar anta den reviderade timplanen för grundskolans årskurs 1-9. 2 Den nya timplanen ska gälla från och med läsåret 2020/2021.

Beslutsunderlag Förslag till reviderad timplan 2020/2021

Beslutet ska skickas till Grundskolans rektorer

Helén Claesson T.f. verksamhetschef grundskola

Barn- och utbildningskontoret

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2)

2020-04-30

BUN 2020/00624

Barn- och utbildningsnämnden

Remiss från Skolinspektionen angående ansökan om godkännande som huvudman för riksrekryterande utbildning vid den fristående gymnasieskolan Academy of music and business i Vara

Förslag till beslut 1 Nämnden beslutar att avge yttrande till Skolinspektionen enligt nedan.

Sammanfattning Utifrån huvudmannens beskrivning är det dels svårt att utläsa vari skillnaden mellan redan befintligt Estetiskt program och Estetiskt program spets består när det i ansökan står: ”Ansökt utbildningsprogram kommer att genomföras i enlighet med de ramar som gäller för det nationella programmet och därmed utan avvikelser.”

Estetiskt program med inriktning musik finns dessutom redan på flera orter inom samverkansområdet; Lidköping, Skövde, Skara, Vara och Falköping.

Att ytterligare ett Estetiskt program med inriktning musik, låt vara i form av alternativet ”spetsutbildning”, inte skulle medföra ännu större överetablering är svårt att se. Inte ens en riksrekrytering kan minska detta då frisök gäller för alla kommuner, förstås även de inom samverkansområdet.

Bakgrund Huvudmannen bedriver redan utbildning på Estetiskt program med inriktningen musik. Ansökan avser startande av ytterligare ett Estetiskt program musik i form av en s.k. ”spetsutbildning”. En spetsutbildning kan erbjudas i form av ”särskild variant” på en utbildning med ett nationellt program som grund. ”För att en skola ska få ge särskilda varianter krävs att det finns en lokal eller regional efterfrågan av utbildningen, antingen bland

Barn- och utbildningskontoret

Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515-88 50 00 www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744 2(2)

arbetsgivare eller bland utbildningssäten så som högskolor eller universitet.” Det är svårt att se denna efterfrågan vare sig lokalt, regionalt eller från arbetsgivarhåll i större omfattning eller med större bredd och djup än vad som redan levereras av befintliga Estetiska program. Inte heller kan det tydligt ses att vare sig högskolor eller universitet efterfrågar detta. Huvudmannen beskriver spetsutbildningen så här:

Utbildningens syfte och innehåll ”Utbildningens mål är att bedriva en riksrekryterande spetsutbildning i musik, estetiska programmet. Utbildningens syfte är att ge elever från hela Sverige möjlighet att få studera på en skola med hög kvalité med en stark koppling till musikbransch samt universitet/högskolor. Musikindustrin är i stark omvandling till följd av tekniska innovationer, nya beteendemönster där svenskproducerad musik under lång tid legat i framkant i den internationella musikindustrin. Huvudmannen för skolan har haft stora internationella framgångar inom musikbranschen och utifrån erfarenhet vet huvudman att på en skola som ska ligga i framkant krävs kompetenser som entreprenörskap, hållbar utveckling och en medvetenhet om den konkurrens och ökade internationalisering som sker. Utöver läroplanen arbetar skolan med ett eget framtaget koncept, MybetterMe som skolan valt att kalla AMB:s värdegrundsarbete.”

Mål för utbildningen ”Ansökt utbildningsprogram kommer att genomföras i enlighet med de ramar som gäller för det nationella programmet och därmed utan avvikelser.”

Beslutsunderlag Remiss från Skolinspektionen

Beslutet ska skickas till Skolinspektionen

Torbjörn Karlsson Verksamhetschef gymnasiet

Delegationsbeslut 2020-04-01 - 2020-05-05

Dok.ID DiarieNr Datum Initierat av Beskrivning Handläggare Riktning Dokumenttyp 34484 202000472 2020-05-05 Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden Ordförandebeslut - angående återöppning för viss utomhusverksamhet vid familjecentralen Eva Dahlgren Upprättat Delegationsbeslut 34476 202000602 2020-05-04 Rektor Ållebergsgymnasiet Beslut om flertal undantag distansundervisning ES och IM Peter Ström Upprättat Delegationsbeslut 34451 202000598 2020-04-29 Barn- och utbildningsnämnden Tilldelningsbesked simskoleskjutsar 2020 Karina Bronell Upprättat Delegationsbeslut 34437 202000602 2020-04-27 Rektor Ållebergsgymnasiet Beslut om undantag distansundervisning BA Peter Ström Upprättat Delegationsbeslut 34430 202000472 2020-04-24 Kommunstyrelsen Ordförandebeslut angående utfall samt helårsprognos för BUN per 31 mars 2020 Eva Dahlgren Upprättat Delegationsbeslut 34429 201800965 2020-04-24 Privatperson Ansökan/beslut inackorderingstillägg Helen Dahlstrand Upprättat Delegationsbeslut 34428 201700727 2020-04-24 Privatperson Ansökan/beslut inackorderingstillägg Helen Dahlstrand Upprättat Delegationsbeslut 34427 202000454 2020-04-24 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om placering i förskoleklass 2020/2021 EU Monica Carlgren Upprättat Delegationsbeslut 34422 202000602 2020-04-23 Rektor Ållebergsgymnasiet Beslut om flertal undantag distansundervisning. Bl a prövning 9/6. Peter Ström Upprättat Delegationsbeslut 34397 202000602 2020-04-20 Rektor Ållebergsgymnasiet Beslut om flertal undantag distansundervisning. Bl a prövning 7/5. Peter Ström Upprättat Delegationsbeslut 34389 202000472 2020-04-20 Barn- och utbildningsnämnden Ordförandebeslut angående utseende av dataskyddsombud för barn- och utbildningsnämnden Eva Dahlgren Upprättat Delegationsbeslut 34387 202000454 2020-04-17 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om placering i förskoleklass 2020/2021 NG Monica Carlgren Upprättat Delegationsbeslut 34386 202000454 2020-04-17 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om placering i förskoleklass 2020/2021 TJW Monica Carlgren Upprättat Delegationsbeslut 34385 202000454 2020-04-17 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om placering i förskoleklass 2020/2021 N-L KL Anna-Carin Setterberg Upprättat Delegationsbeslut 34384 202000454 2020-04-17 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om placering i förskoleklass 2020/2021 JW Anna-Carin Setterberg Upprättat Delegationsbeslut 34383 202000454 2020-04-17 Barn- och utbildningsnämnden Nytt beslut om placering i förskoleklass 2020/2021 ES Anna-Carin Setterberg Upprättat Delegationsbeslut 34364 202000317 2020-04-16 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts vid växelvis boende Sarah Cato Upprättat Delegationsbeslut 34358 202000501 2020-04-16 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om skolskjuts vid växelvis boende - avslag Sarah Cato Upprättat Delegationsbeslut 34342 202000472 2020-04-15 Barn- och utbildningsnämnden Ordförandebeslut angående undantag från beslut om övergång till distansundervisning för Ållebergsgymnasiets elever Eva Dahlgren Upprättat Delegationsbeslut

Anmälningsärenden 2020-04-01 - 2020-05-05

Dok.ID Diarienr Datum Initierat av Beskrivning Handläggare Riktning Dokumenttyp 34486 202000630 20200504 Thorén Framtid Rapport elevfrånvaro Thorén Framtid januari - april 2020 Sonja Neuman Hall Inkommande Rapport Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(23) FLAKÖPRI9 Sammanträdesdatum 2020-03-30 Kommunfullmäktige

§ 59 Dnr 2019/00409 761

Riktlinje för förebyggande arbete med ANDTS-frågor - alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjen för förebyggande arbete med ANDTS-frågor. Riktlinjen gäller från och med den 1 april 2020.

Kommunfullmäktiges beslut 2 Kommunfullmäktige beslutar att från och med den 14 april 2020 upphäva policy för drogförebyggande arbete, som antogs av kommunfullmäktige den 22 februari 2010, § 10.

Bakgrund En trygg uppväxt med goda levnadsvillkor har stor betydelse för barn och ungas hälsa under hela livet. Det förebyggande arbetet med ANDTS-frågor (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) är ett gemensamt ansvar för alla kommunala verksamheter tillsammans med andra samhällsaktörer och medborgare. En viktig förutsättning för att nå en god måluppfyllelse är därför ett fungerande samarbete med andra myndigheter, organisationer och ideella krafter i kommunen. Syftet med riktlinjen för förebyggande arbete med ANDTS-frågor är att visa färdriktning och viktiga utgångspunkter i kommunens arbete med ANDTS- frågor. Riktlinjen tar sin utgångspunkt i FN:s globala program för hållbar utveckling (Agenda 2030), FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s barnkonvention samt nationella riktlinjer och handlingsplaner inom det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiska området. Falköpings kommun har valt att följa det övergripande nationella målet i den förebyggande ANDT-strategin och följa regionens strategi där spel om pengar är med. Lokalt tar riktlinjen sin utgångspunkt i kommunens mål och i Folkhälsoplanen. För att få en helhetssyn där ANDT-arbetet sätts i rätt sammanhang behöver ANDT-arbetet samordnas med andra närliggande arbetsområden som till exempel psykisk ohälsa, brotts- och våldsprevention och föräldrastöd. Det förebyggande och främjande arbetet ska stärka och stödja individen så att hjälp från specialister och åtgärdande stöd inte behövs. Riktlinjen har varit på remiss hos samtliga nämnder och synpunkterna som tillstörsta del handlade om hur arbetet ska styras och organiseras, har arbetats in i riktlinjen.

Justerarnas aturer Protokollsutdraget bestyrks

Y y 7.7) Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(23) FA.KÖI Sammanträdesdatum KOMMUNEN 2020-03-30 Kommunfullmäktige

Förvaltningens bedömning Riktlinjen är en viktig del i att kommunen som helhet ska arbeta aktivt med det förebyggande och främjande arbetet inom ANDTS-området. Den ska fungera styrande och stödjande för hela kommunens arbete och i för kommunens alla verksamheter. Vid arbetet med riktlinjen finns några gemensamma utgångpunkter som ska gälla oberoende av verksamhet. Varje nämnd har ansvar för att utifrån riktlinjen ta fram styrning för nämndens förebyggande arbete med ANDTS, via nämndens verksamhetsplan eller i ett nämndspecifikt styrdokument för att sedan förvaltningen i sin tur arbetar med åtgärder, aktiviteter och handling. Riktlinjen följs upp i ordinarie struktur för verksamhetsuppföljning i årsredovisning.

Beslutsunderlag Kommunstyrelsen § 64/2020 Kommunstyrelsens utskott för social hållbarhet, § 4/2020 Tjänsteutlåtande från avdelningen hållbar utveckling, 2020-02-21 Förslag till riktlinje för förebyggande arbete ANDTS-frågor, 2019-09-17 Remissvar från nämnderna

Paragrafen skickas till Samtliga nämnder Ida Kyrkander, chef hållbar utveckling Per -Erik Källström, samordnare ANDTS-frågor

Justerarnas i naturer Protokollsutdraget bestyrks H7

RIKTLINJE

Riktlinje vid verksamheters önskemål om att själva utföra åtgärder i kommunens fastigheter

Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Tekniska nämnden Fastställd Diarienummer Giltighetstid Fr.o.m. 2020-06-01 och tills vidare Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar i kommunen Dokumentansvarig Samhällsbyggnadschef Tidpunkt för Vid behov aktualitetsprövning

Innehåll 1. Bakgrund ...... 3 2. Syfte ...... 3 3. Ärendegång och ansvar ...... 3 4. Exempel på vanliga önskemål ...... 4 Utvändig lekutrustning ...... 4 Egengjord lekutrustning ...... 4 Åtgärder på befintlig lekutrustning ...... 4 Planteringar ...... 4 Häckar och buskar med mera ...... 4 Träd ...... 4 Målning ...... 4 5. Externa aktörer ...... 5 6. Kostnader ...... 5

1. Bakgrund Kommunens fastighetsförvaltare är ansvariga för drift och underhåll på kommunens fastigheter och att säkerhetskrav är uppfyllda. Det förekommer att privata aktörer erbjuder sig att hjälpa kommunens verksamheter med lekutrustning, inredning eller liknande. Det förekommer också att kommunala verksamheter själva utför åtgärder på en fastighet. Denna riktlinje tydliggör vad som gäller vid önskemål från verksamheter och externa aktörer om att själva utföra åtgärder på kommunens fastigheter. Riktlinjen kompletterar kommunens policy för lokalförsörjning och projektinvesteringar samt fastighetsavdelningens gränsdragningslista.

2. Syfte Målet med riktlinjen är att:

 Klargöra kommunikationsvägar  Klargöra ansvarsfördelning  Säkerställa en säker miljö på kommunens fastigheter

3. Ärendegång och ansvar Samtliga önskemål ska tas upp hos respektive rektor/enhetschef som gör en första bedömning om åtgärden är aktuellt eller inte. I de fall rektor/enhetschef bedömer att åtgärder är aktuell att utföra ska det lyftas av rektor/enhetschef till respektive lokalgrupp för beslut. Lokalgruppen kommunicerar beslutet både till rektor/enhetschef samt ansvarig fastighetsförvaltare.

I alla beslut ska det tydligt framgå följande:

 Vilken åtgärd som ska utföras  Eventuella krav från fastighetsavdelningen  Ansvarsfördelning för installation, underhåll och avveckling  Kostnadsansvarig

Underhåll av fast inredning/utrustning ansvarar fastighetsavdelningen för oavsett vem som står för installationskostnaden såvida åtgärden inte är verksamhetsspecifik i enlighet med fastighetsavdelningens gränsdragningslista.

Lös inredning/utrustning ansvarar verksamheten för i enlighet med fastighetsavdelningens gränsdragningslista.

4. Exempel på vanliga önskemål

Utvändig lekutrustning Egengjord lekutrustning Fastighetsavdelningen har ansvar för att fast lekutrustning (utrustning som förankras i mark t.ex. gungställning) är säker och att säkerhetsavstånd uppfylls samt att underlaget är godkänt. På grund av detta får endast fastighetsavdelningen installera eller anlägga fast lekutrustning på kommunala fastigheter.

Åtgärder på befintlig lekutrustning På grund av de säkerhetskrav fastighetsavdelningen har, får inga ändrande åtgärder på lekutrustning göras (t.ex. utbyte av delar). Fel på utrustning ska alltid felanmälas till fastighetsavdelningen på Dedu för åtgärd.

Underhåll av utrustning, så som målning eller inoljning, ska utföras utav fastighetsavdelningen. Finns önskemål från verksamhet eller extern aktör att vara behjälpliga i detta så ska det hanteras enligt rubrik 3, ärendegång och ansvar, i denna riktlinje.

Planteringar Häckar och buskar med mera Planteringar utförda av fastighetsavdelningen ska även skötas av fastighetsavdelningen. Önskemål kring till exempel utbyte och/eller plantering av häckar/buskar, planteringskragar och övriga planteringar ska hanteras enligt rubrik 3, ärendegång och ansvar, i denna riktlinje.

Träd Träd får inte beskäras på eget initiativ, detta ska skötas utav fastighetsavdelningen. Önskemål om att plantera nya träd ska hanteras enligt rubrik 3, ärendegång och ansvar, idenna riktlinje.

Målning Utvändig målning på kommunens byggnader ska beställas utav fastighetsavdelningen och utföras av målningsentreprenör eller av personal på fastighetsavdelningen.

Invändig målning i kommunens byggnader ska beställas utav fastighetsavdelningen och utföras av målningsentreprenör eller av personal på fastighetsavdelningen. Vid önskemål från verksamheten om att utföra invändig målning ska detta hanteras enligt rubrik 3, ärendegång och ansvar, i denna riktlinje.

5. Externa aktörer Extern aktör som vill bidra med utrustning eller tjänst till verksamheten är inte bunden av kommunens inköpsavtal. Installation ska dock utföras av fastighetsavdelningen eller av fastighetsavdelningen godkänd utförare.

6. Kostnader Alla önskemål ska godkännas av lokalgruppen och finansieras utav verksamheten eller finansieras centralt från tekniska nämndens pott för lokalförändringar/investeringar utanför beslutade projektinvesteringar.

Kostnadsansvar för underhåll klargörs i fastighetsavdelningens gränsdragningslista om inte beslutet enligt denna riktlinje säger annat.