DOCSLIB.ORG

Anvisningar Om Sortering Och Paketering Av Hushållsavfall

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Anvisningar Om Sortering Och Paketering Av Hushållsavfall Anvisningar om sortering och paketering av hushållsavfall Gäller från den 10 juni 2008 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda Innehållsförteckning sidan Allmänt Farligt avfall 2 Läkemedel och cytostatika 2 Risk- och smittförande avfall 3 Batterier 3 Avfall under producentansvar 3 Avfall av elektriska och elektroniska produkter från hushållen 3 (inkl. kyl och frys) Grovavfall 4 Trädgårdsavfall 4 Latrin, slam och avfall från andra toalettlösningar 5 Döda sällskapsdjur 5 Avfall från underhåll av egen fastighet 5 Matavfall 5 Frityr- och matlagningsolja 5 Blandat hushållsavfall 6 Placering av återvinningscentraler m.m. Falköping 6 Hjo 6 Karlsborg 7 Skövde 7 Tibro 7 Töreboda 7 1 Sorteringsanvisningar till föreskrifter om avfallshantering Allmänt Av kommunalförbundets renhållningsföreskrifter och övriga tillämpliga föreskrifter följer att nedan uppräknade avfallsslag ska utsorteras. Avfallet ska lämnas på den vid respektive avfallsslag anvisade platser. Avfallet ska paketeras, märkas etc. enligt nedan. Återvinningsplatsers lokalisering uppges längst bak i dessa anvisningar. Farligt avfall Följande produkter eller ämnen utgör exempel på vad som ska hanteras som farligt avfall: - Färg-, lackavfall samt hartser - Limavfall (exempel kontaktlim, epoxilim, spackel) - Starka rengöringsmedel - Lösningsmedel - Fotokemikalier (exempelvis fix och framkallare) - Bekämpningsmedel - Sprayburkar - Tryckimpregnerat trä - Annat starkt surt eller starkt alkaliskt avfall (exempelvis frätande ämnen som kaustiksoda, svavelsyra, ammoniak, lut, avkalkningsmedel) - Avfall som innehåller kvicksilver (exempelvis termometrar, barometrar, reläer) Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall lämnas vid kommunal- förbundets återvinningscentraler. Farligt avfall ska paketeras i lämplig förpackning, gärna originalförpackning om den är hel. Syns innehållsförteckningen ordentligt räcker det som märkning annars måste förpackningen märkas med innehåll. Läkemedel och cytostatika Läkemedel och cytostatika lämnas på apotek i härför avsedda behållare/platser. 2 Sorteringsanvisningar till föreskrifter om avfallshantering Risk- och smittförande avfall Kanylspetsar uppkomna hos hushåll inom Falköpings och Töreboda kommun lämnas, i därför avsedda behållare, till apoteken. I Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro kommuner förpackas kanylspetsarena i en burk, gärna en plåtburk, försluts väl så att locket sitter kvar ordentligt. Burken läggs sedan i sopkärlet bland övriga hushållssopor. Övrigt avfall som utgör risk- eller smittförande avfall ska läggas i tät försluten behållare. Behållaren läggs i sopkärlet/sopbehållaren. Batterier Småbatterier ska i avvaktan på att ansvaret övergår till producenterna lämnas i kommunalförbundets särskilda insamlingsbehållare som främst är lokaliserade till återvinningsstationer och återvinningscentraler. Produkter med inbyggda miljöfarliga batterier kan lämnas vid försäljningsställen eller kommunalförbundets återvinningscentraler. Bilbatterier och andra större startbatterier kan lämnas vid försäljningsställen eller kommunalförbundets återvinningscentraler. Avfall under producentansvar Tidningar, kataloger och reklam samt förpackningar av metall, kartong, plast, wellpapp och glas lämnas till återvinningsstationerna som är producenternas insamlingssystem eller på annan plats som anvisas av förpacknings- eller tidningsproducent. Se mer på förpacknings- och tidningsinsamlingens hemsida: www.ftiab.se Övrigt avfall med producentansvar, som inte anges nedan, såsom t ex däck, lämnas på plats som anvisats av producent, vilket normalt sätt är vid respektive försäljningsställe. Avfall av elektriska och elektroniska produkter från hushållen (inkl kyl och frys) I hushållen normal förekommande avfall från elektriska och elektroniska produkter (nedan kallat el-avfall) ingår i producentansvaret. 3 Sorteringsanvisningar till föreskrifter om avfallshantering Häri ingår bland annat: - TV- och radioapparater - Datorer - Elektriska handverktyg - Hushållsapparater - Lysrör (exempelvis lågenergilampor, solarierör, halogenlampor, vanliga lysrör) - Kylar och frysar Se mer på El-kretsens hemsida: www.el-kretsen.se El-avfall, inklusive belysningsutrustning ska förvaras skilt från annat avfall. Kasserade kylskåp och frysar kan lämnas vid flertalet, dock inte alla, av kommunalförbundets återvinningscentraler, se sammanställning längst bak i dessa anvisningar. Övrigt el-avfall kan lämnas vid de flesta, dock inte alla, av kommunalförbundets återvinningscentraler, se sammanställning längst bak i dessa anvisningar. Grovavfall Grovavfall är sådant skrymmande avfall från hushållen som inte ryms i eller av andra skäl inte kan läggas i behållare eller säck för hushållsavfall. Grovavfall är exempelvis kasserade möbler, cyklar och liknande. Grovavfall omfattas inte av producentansvar. Grovavfall från hushållen (skrymmande hushållsavfall) hämtas, vid beställning av hämtning, på anvisad plats eller lämnas vid kommunalförbundets återvinningscentraler. Vid hämtning betalar beställaren av hämtningen, en avgift i enlighet med avfallstaxan. Grovavfall behöver normalt inte förpackas. Brännbart och ej brännbart grovavfall ska hållas särskiljt från varandra. Mindre mängder grovavfall kan lämpligen förpackas i säck eller buntas ihop. Observera att grovavfall som ska hämtas måste märka med ”Grovavfall”. Brukbara möbler, husgeråd, hela och rena kläder etc. kan om man vill lämnas till Second- handbutiker eller dylikt. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall från hushållen komposteras hemma eller lämnas vid kommunal- förbundets återvinningscentraler. 4 Sorteringsanvisningar till föreskrifter om avfallshantering Latrin, slam och avfall från andra toalettlösningar Latrin, slam och avfall från andra toalettlösningar ska som huvudregel hållas skilt från annat avfall och omhändertas på ett sätt som främjar människors hälsa och miljön. Miljönämnden i respektive medlemskommun handlägger denna typ av ärenden. Om avfall tas om hand på egna fastigheten ska det företrädelsevis ske genom kompostering och i förekommande fall urinspridning. I de fall avfallet inte tas om hand på egen fastighet utan tas om hand av någon annan ska sådan tömning anses som en entreprenadtjänst tillhandahållen och godkänd av kommunalförbundet. Avtal ska finnas mellan omhändertagaren och kommunalförbundet. I de fall hämtning sker, hämtas avfallet vid fastigheten. Avfallet ska vara förpackat i emballage som tillhandahålls av kommunalförbundet. Avfall från förbränningstoaletter kan läggas i soptunnan om det förpackas med dubbla påsar eller på annat sätt som säkerställer den hygieniska aspekten. Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt Döda sällskapsdjur samt avfall från husbehovsjakt lämnas på den plats kommunal- förbundet i varje enskilt fall anvisar. Avfall från underhåll av egen fastighet Mindre mängder bygg- och rivningsavfall kan lämnas på någon av kommunalförbundets återvinningscentraler. Större mängder av bygg och rivningsavfall hanteras som verksamhetsavfall och kan lämnas vid bland annat Falevi avfallsanläggning i Falköping, Risängens avfallsanläggning i Skövde, Tibro återvinningscentral och Borreboda avfallsanläggning i Töreboda. Matavfall Se separata ”matavfallsanvisningar” för utsortering av matavfall. Frityr- och matlagningsolja Små mängder (1-2 liter) kan läggas i soptunnan om det förpackas i förpackning med tättslutande lock samt med dubbla påsar eller på annat sätt som säkerställer den hygieniska aspekten, dvs. att avfallet inte rinner ut och kladdar. 5 Sorteringsanvisningar till föreskrifter om avfallshantering Mottagning av frityr- och matlagningsolja finns i dagsläget vid återvinningscentralen i Hjo. Blandat hushållsavfall Blandat hushållsavfall läggs i soppåse. Soppåsen läggs i sopkärl eller annan behållare avsedd för insamling av blandat hushållsavfall. Eventuella stickande och skärande avfall såsom knivar, trasigt glas m.m. ska paketeras in väl så att det inte sticker ut ur paketet. Paketet läggs sedan i soppåsen som läggs i sopkärlet. Information om sortering, se även www.aos.skovde.se. Placering av återvinningscentraler mm Falköpings kommun: Återvinningscentraler: Falevi (Mossvägen i Falköping), Floby, Stenstorp Återvinningsstationer: Danska Vägen (Bergsliden), S: t Sigfridsgatan (ICA Centralhallen), Hjelmarörsgatan, Scheelegatan/Nils Ericsonsgatan, Marknadsgatan (WILLYS), Hästbacken p-plats, Prästgärdesparkeringen, Ållebergs Center (PA-sparköp) Borgunda, Broddetorp, Floby, Gudhem, Kättilstorp, Odensberg, Stenstorp, Slutarp- Kinnarp, Torbjörntorp, (Valtorp), Vartofta, Åsarp Återvinningscontainrar: Axtorp, Brismene, Börstig, Döve, Fivlered, Jäla, Solberga, Vistorp Hjo kommun: Återvinningscentraler: Nolängsgatan, Hjo (Tar emot frityrolja.) Återvinningsstationer: Bangatan, Idrottsgatan/Guldkroksslingan, Blikstorp och Korsberga 6 Sorteringsanvisningar till föreskrifter om avfallshantering Karlsborgs kommun: Återvinningscentraler: Tippvägen, Karlsborg Återvinningsstationer: Parkvägen, Smedjegatan, Hanken Tunvägen, Västra Varvsgatan, Forsvik, Mölltorp och Undenäs Skövde kommun: Återvinningscentraler med mottagning av allt avfall: Risängen, Komponentvägen Återvinningscentraler med begränsad mottagning av avfall: På de mindre ÅVCerna tas inte detta emot: SkultorpÅVC Farligt avfall, kyl & frys, övriga vitvaror, tryckimpregnerat trä samt asbest Södra Ryd ÅVC Kyl & frys, övriga vitvaror, tryckimpregnerat trä samt asbest Stöpen ÅVC Kyl & frys, övriga vitvaror, tryckimpregnerat trä samt asbest Tidan ÅVC Kyl & frys, övriga vitvaror, tryckimpregnerat
Load more

Recommended publications
  • Karta Över Driftområde Södra Skaraborg (Pdf, 2,7
    2 Sandtorp 7 Enebacken 2948 3 2 2 29 2 9 4 2 2575 Blomberg 7 3024 0 Vaberget 7 Råstad 9 0 4 Lunna Katorp 6 4 1 9 4 1 3 7 27 2 2 3 2947 5 Glömstorp 9 2 1 2 1 272 73 2761 6 7 2 4 2 Vallby 2 4 0 7 2 29 5 7 . 1 2 6 Braxbolet 7 7 2 7 Bybacka 7 Rör Boagärdet 3 6 2 Silboholm 2 0 Tubbetorp 5 1 3 2 Ässgärdet 2 7 3 721 Götene Svenstorp 9 7 Bankälla Greby Nordskog 5 2 72 4 Göttorp 274 2939 2 8 Timmersdala Hökatorp 2760 7 3 2944.1 1 5 1 1 0 Höghult 7 7 2 3 7 9 2570.22559 8 2714.12 2 2755 DRIFTOMRÅDESKARTA 4 2944 8 0 3 Källby 3 3021 0 Örslösa 2 9 3 2558 7 2 Viken 7 Svanvik 0 2745 Söroset 7 Väring 303 Månslunda 2 8 44 7 Sånna Filsbäck2 7 26 29 7 0 3 293 36 06 Sunträlje 274 2758 7 30 Södra Skaraborg 6 4 3 3035 2 57 1 !$ 2 7 0 7 L Bjurum Spethult 0 7 Kvarnabacken 2 3 1 Lakenäs 4 7 Siggetorp 2 5 9 2 7 9 25 0 0 1 2 3 Mölltorp Lidköping 70 4 1 2 2 49 0 St Ro 2 14 56 3 Källsäter 30 Kylvanäs 0 3 2710 012 3 2573 2744 Lerdala 27 Öredal 9 2936 Västby 2 Nolkärr Torestorp 0 2932 Hönsa 61 1 7 Långesäter 301 1 2 1 2610 270 Lundsbrunn Hökaskog St Erikstorp 3008.1 Ulvåker Kulabäck 44 27 2 Fagersanna Frökärr Datum: 2020-08-27 03 743 Ransberg Vinninga 2 Flämslätt 3 7 Ölanda 01 2636 270 42 2 Kroppetorp 8 Noltorp 26 8 9 300 Skala (A3): 1:280 000 6 01 Hålltorp 08 1 3 8 8 Lovene 6 5 5 Långaskede Torsrud 2586.15 2 Myråsen 2 Nattorp 27 3016 Kärret 2 2609 74 Istrum Arvidstorp 1 Sörby 2 6 6 3 Säterkullen 0 2 4 6 8 10 Backa 3 27 Eggby 94 2 19 km Bronäs 25 Torpa 49 2 29 2 Märene 749 Suntetorp 259 261 Russelbacka 9 Bast © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Brotorp Hasslösa gård Skallhult 2740 Ranåker 200 Knistad Fröstorp Ripanäs 2752 30 Tibro 2 3010 St Björstorp 07 7 9 Höjentorp 49 1 3 7 2917 3 2 2615 9 Röå 187 Sköttorp 2 0 Storebacka 260 Brunnsbo 7 0 Dumö 6 26 5 3 14 8 2 0 Igelstorp 5 4 Ruder 2 9 98 5 Älgarås 9 5 7 2898 0 1 Järpås 26 2 Lövåsa 7 Husgärdet 200 Skövde 1 07 2 9 6 Hede 2 Varnhem Vägar i driftområdet Saleby 613 Skara 2680 Ljungstorp 2 259 1 Axvall 2683 6 1.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Tätorter 2000 MI0810
    STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(138) Tätorter 2000 MI0810 Innehåll SCBDOK 3.0 0 Allmänna uppgifter 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 1.1 Observationsstorheter 0.2 Statistikområde 1.2 Statistiska målstorheter 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata officiella statistik 1.4 Dokumentation och metadata 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 3 Slutliga Observationsregister 2.1 Ram och ramförfarande 3.1 Produktionsversioner 2.2 Urvalsförfarande 3.2 Arkiveringsversioner 2.3 Mätinstrument 3.3 Erfarenheter från senaste 2.4 Insamlingsförfarande undersökningsomgången 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 5 Databehandlingssystem (*) 4.1 Skattningar: antaganden och 5.1 Systemöversikt och systemflöde beräkningsformler 5.2 Bearbetningar 4.2 Redovisningsförfaranden 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK. SCBDOKMI0810_2000 04-04-26 09.50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(138) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Miljö resp. Befolkning 0.2 Statistikområde Markanvändning resp. Befolkningens sammansättning 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Uppgifter om tätorternas areal och befolkning ingår i Sveriges officiella statistik. 0.4 Ansvarig Myndighet/organisation: SCB Avdelningen för miljö- och regionalstatistik / Regional planering och naturresurshushållning Kontaktperson: Marianne Eriksson Telefon: 08-50694736 Telefax: 08-50694348 e-post: [email protected] 0.5 Producent Se ansvarig.
    [Show full text]
  • Smultronställen På Falbygden
    Smultronställen på Falbygden Vägvisare till naturliga besöksmål på Falbygden Omslag “Smultron”. Foto Torleif Halvorsen 1 Innehållsförteckning Platåbergen 6 Hur började det? 6 Falbygden befolkades tidigt 7 Runt Ålleberg 10 Falekvarna 14 Agnestads kyrkoruin 15 Gånggrift vid Luttra 16 Orkidékärr vid Luttra 17 Agnestadsjön 18 Karleby hed 19 Djupadalen i Karleby 20 Runt Mösseberg 22 Vägen mot Hornborgasjön 22 Lövskogen vid Forentorp 23 Kleva klinter 24 Healet 24 Slättaberget 25 Skårs kalkbruk 26 Odens kulle 27 Jättenekärret 27 Vråhålan 28 Vid Plantaberget 29 Plantaberget – ett typiskt platåberg 29 Reastorp 30 Rik kulturmark med många fornminnen 30 Orkidéparadiset Skogastorp 32 Högstena alvar och Kyrketorp-Öja hed 33 Parkering, leder och skyltning 33 Djupadalen, Dala 34 Varholmen, Dala – den nordligaste av Falbygdens tre stipakullar 36 Stadens natur 38 Hulesjön med omgivningar 38 Skönjebackarna 38 Vattenpussen 39 Inom staden 39 Mössebergsparken med Mösseberg kurort 40 Gröne mad 43 Leder och spår 43 Stäppartade torrängar på Falbygden 44 Rullstensåsarna 44 Fjädergräs 45 Nolgården Näs 46 Lennart Fridén – botanist och naturvårdare 48 Smula ås 51 Åsakullen, ett Natura 2000-område 52 Biljers ås 54 Segerstafalan 55 2 En rik fauna 56 Mårddjur 57 Igelkotten 57 Gnagare 58 Reptiler 59 Ängs- och hagmarker 60 De artrika ängarna 61 Beteshagar och utmarker 62 Äng och hage 62 Öppna landskap 62 Falköpings kommunkarta 64 Mossmarkerna söder om Falköping 66 Järnvägsvallen från Falköping och söderut 67 Mönarps mossar 68 Blomsteråsar i Göteve 70 Sjötorpasjön 71
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Tekniska Nämnden
    KALLELSE Sida 1 (3) Datum 2021-04-26 Tekniska nämnden Ledamöter Ersättare Vanja Wallemyr (C), Ordförande Monica Janzon (S) Sam Jubrant (KD), 1:e vice ordförande Eva-Marie Brorsson (C) Johanna Svensson (S), 2:e vice ordförande Jacob Kahrs (M) Christina Jorméus (M) Henrik Sjöberg (S) Heléne Svensson (S) Jenny Nieminen (S) Bengt Lundqvist (S) Kenneth Johansson (S) Emil Larsson (C) Johan Aldén (C) Andreas Möller (KD) Josef Samuelsson (KD) Per Halldén (M) Roland Wanner (MP) Christopher Münch (SD) Mikael Lund (SD) Jörgen Larsson (SD) Gerhard Karlsson (SD) Tjänstepersoner Patrick Nohlgren, förvaltningschef Cecilia Nordh, lokalstrateg Jan Aurén, fastighetschef Fredrik Johansson, gatuchef Stig Säll, VA-chef Tina Gustavsson, förvaltningsekonom Kerstin Johnsson, kostchef Solveig Pettersson, städchef Tomas Berg, infrastrukturförvaltare Anna-Karin Andersson, nämndsekreterare Protokollsjusterare, förslag Johanna Svensson (S) Presskonferens Hålls direkt efter sammnträdet, cirka klockan 16.00 i Falköpingssalen Tekniska nämnden kallas till sammanträde måndagen den 26 april 2021 klockan 13:15. Enligt ny rutin för genomförande av digitala sammanträden hålls mötet digitalt via Skype, endast ordföranden och nämndsekreteraren närvarar fysiskt på plats i Falköpingssalen. Ärende Anteckningar 1. Förvaltningschef informerar 2021 Dnr 2020/00341 2. Information om ekonomi 2021 Dnr 2020/00339 2 (3) Ärende Anteckningar 3. Aktuella lokalfrågor 2021 Dnr 2020/00340 4. Besvarande av remiss från kommunledningsförvaltningen Klimatstrategi 2021-2030 Dnr 2021/00075 Bilaga a) Controllerns tjänsteutlåtande b) delegationsbeslut om remiss av klimatstrategi c) Klimatstrategi 2021-2030 5. Besvarande av remiss VA-plan för Falköpings kommun Dnr 2021/00093 303 Bilaga a) VA-chefens tjänsteutlåtande b) delegationsbeslut om remittering av förslag c) checklista d) regler för anslutning av brandvattenanläggningar e) grundvattenintäkter inom kommunen f) åtgärder VA-plan g) Dagvattenplan granskning h) Falköpings VA-plan i) Åtgärder reservvatten 6.
    [Show full text]
  • 1986 Klippbok
    Kinnarp IF A: A Ekbom, R Kuls- son, T Persson, R Gustavsson, T Karls- son, T Berglund, P-O Westerberg, U Westerberg, E Gwtavson, G Kdsson, T Äkesson, K Ägren, B Svensson. Match mot Kvänum IF lörd. Kinnemo 13. Bra första halvlek I(innarp av l(innarp föll meal På en ganska dålig grusplan uddamålet lördags Kinnarp besegrade i Kinnarps IF mötte i helgen Kvänum med 3-1 (3-0) i en trä- Våmbs IF på bortaplan och fick ningsmatch på hemmaplan. återvända med en O-l-förlust i ba- Målet för hemmalaget gjordes av Per-Ola Westerberg, Torbjörn gaget. Det var våldigt tungt På alla Åk.sso.t och Gunnar Karlsson. - ben denna dag, sa Berne Svensson Vi gjorde en bra första halv- - i Kinnaip. Det var troligen vår hår- lek. Då flöt vårt kortpassnings- da träning den sista tiden som satt i spel bra och dessutom svarade vi benen. flera vassa avslutningar, så- för Det var endast Per-Ola Wester- ger Berne Svensson i Kinnarp. berg som kom upp i normal stan- Efter paus blev det dock lite dard och var bäst i gåsternas lag. avslaget från Kinnarps sida och Kinnarps kostade också sig Kvånum kunde reducera till 3-1. På att missa en straff. Det var Gunnar För att vara första matchen - Karlsson som syndade. dock inte alls illa I såg det ut. Kinnarp B-Trådet B 1-l halvlek var så gott som alla första Målet Kinnarp Tony Persson' spelare duktiga, fortsätter Berne Svensson. Kinnarp fortsätter nu matchan- IF A: R Axelsson, T Carls- Kinnarps IF A: A Ekbom, R'Karls- på Iördag med att möta Kinnarps det son, R Gustavsson, R Karlsson, K son, T Persson, R Gustavsson, T Culs- Våmb.
    [Show full text]
  • Tätorter 1990 Befolkning Och Areal I Tätorter Och Glesbygd Reviderade Uppgifter
    Beställningsnummer Na 38 SM 9201 Tätorter 1990 Befolkning och areal i tätorter och glesbygd Reviderade uppgifter Localities 1990 Population and area in urban and rural areas Revised figures Sammanfattning SCB har utfört en avgränsning av alla tätorter 1990, där för Många av de stora och medelstora tätorterna ökar åter sin första gången en datorstödd avgränsningsmetod har använts. folkmängd. Trenden från 1970-talet, då de flesta större tätorter En första publicering av statistik för tätorter gjordes 1991. minskade sin folkmängd, är därmed bruten. Dessa uppgifter har nu reviderats för 248 tätorter. Tätortsarealen har ökat med 200 km2 till drygt 5 000 km2. Antalet tätorter enligt 1990 års avgränsning uppgår till Detta är en betydligt långsammare ökning än under 1970-talet, 1 843. Sedan den förra avgränsningen år 1980 har 83 tätorter då tätorternas areal ökade med 800 km2. Tätortsarealen har ökat tillkommit, medan 60 har upphört. Av dem som upphört har 14 snabbare i södra och västra Sverige än i övriga delar av landet. vuxit samman med någon annan tätort, medan 46 har färre än Tätortsarealens andel av den totala landarealen utgör 1,2 200 invånare år 1990. De flesta nya tätorterna ligger i södra och procent. I Stockholms län ingår nära 10 procent av landarealen västra Sverige. Av de tätorter som upphört ligger många i norra i tätorter, medan andelen i Norrbotten är endast 0,2 procent. Sverige. Befolkningstätheten i tätorterna har totalt sett minskat nå- Tätortsbefolkningen uppgår 1990 till 7,1 miljoner invånare, got, men i flera län har den ökat, bl a i Stockholms län. vilket är 83,4 procent av Sveriges totala folkmängd.
    [Show full text]
  • Och Utbildningsnämnden Den 12 Maj 2020 Via Ljud- Och Bildöverföring
    TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2020-04-30 BUN 2020/00625 Barn- och utbildningsnämnden Beslut om att tillåta ledamöter att lyssna och yttra sig på sammanträde med barn- och utbildningsnämnden den 12 maj 2020 via ljud- och bildöverföring Förslag till beslut 1 Nämnden beslutar att tillåta ledamöter att lyssna och yttra sig på nämndsmötet den 12 maj 2020 via ljud- och bildöverföring. Bakgrund Folkhälsomyndigheten har till följd av smittspridning av Covid-19 uttalat att sammankomster med större antal deltagare bör begränsas och att förutsättningarna för evenemang ska ses över med hänsyn till storlek på lokal. I den rekommendation som kommunledningen skickade ut till samtliga förtroendevalda den 17 mars 2020 var rådet till ersättare att inte närvara vid sammanträden om man inte kommer att tjänstgöra som beslutande. För att trots detta ge ersättarna och möjlighet att ta del av överläggningar, föredragningar och diskussioner som sker på nämndens sammanträden föreslås därför ge ersättare och även ledamöter i nämnden möjlighet att kunna lyssna på sammanträdet via ljud- och bildöverföring i realtid. De ledamöter som deltar via ljud- och bildöverföring har endast möjlighet att kunna ta del av överläggningarna på sammanträdet. De kan inte tjänstgöra eller vara del av beslutsfattandet. Vid ärenden med sekretessbelagda uppgifter kommer dessa ledamöter att kopplas bort från sammanträdeslokalen. Nämnden ska fatta beslut om att tillåta ledamöter att lyssna på mötet via ljud- och bildöverföring. Detta och vilka ersättare som gör det ska antecknas i protokollet. Sonja Neuman Hall Nämndsekreterare Barn- och utbildningskontoret Sonja Neuman Hall Nämndsekreterare 5351 [email protected] Falköpings kommun Sankt Sigfridsgatan 9 52181 Falköping Telefon 0515-88 50 00 www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 2120001744 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2020-05-05 BUN 2019/01482 609 Barn- och utbildningsnämnden Barnkonventionen - lag i Sverige från 1 januari 2020 Information Den 1 januari 2020 blev FN:s barnkonvention lag i Sverige.
    [Show full text]
  • Närtrafik Falköping
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett om du byter • Har du något större bagage? • Vill du beställa återresa? ÖPPETTIDER FÖR BESTÄLLNING BESTÄLLNING AV NÄRTRAFIK Vardagar 06.00 – 22.00 Telefon 0771 - 91 90 90 Lör-, sön- och helgdagar 08.00 – 22.00 vasttrafik.se, kundservice 0771-41 43 00 N Lundby Torkelstorp Ardala Munkatorp Hentorp Öm Lanna V Gerum Marum Ekås Stenum Blom- Lycke Simsjön Herre- backa Östtomten kvarn Vallen Västtomten Bjällum Hagel- Skultorp berg Jungatorp Vinköl Smedsg.
    [Show full text]
  • FEASIBILITY for SDH in REGION VÄSTRA GÖTALAND Jan-Olof Dalenbäck1,2, Louise Thrysøe Ekström2 and Gustaf Zettergren3 1CIT En
    FEASIBILITY FOR SDH IN REGION VÄSTRA GÖTALAND Jan-Olof Dalenbäck 1,2 , Louise Thrysøe Ekström 2 and Gustaf Zettergren 3 1CIT Energy Management AB, 412 88 Göteborg, Sweden Phone: +46 31 772 1153;E-mail: [email protected] 2Chalmers University of Technology, Building Services Engineering, 412 96 Göteborg, Sweden 3VGR Koncernstab, PO Box 1091, 405 23 Göteborg, Sweden, Phone: +46 10 441 1600: E-mail: [email protected] Abstract – Region Västra Götaland is associated to the EC project SDHp2m. which primarily has a focus on the implementation of solar district heating in three European regions: Styria (AT), Thuringia (DE) and Auvergne Rhone Alpes (FR). The aim here is to investigate the interest and the possibilities to complement existing block and district heating systems based on solid biofuels with a solar heating system within Region Västra Götaland. The paper summarises the first step of the project, a survey of existing plants. The survey comprises more than 110 heating plants, out of which about 40 plants based on wood chips, about 35 plants based on wood pellets and close to 10 plants based on wood briquettes. The initial experiences confirm that the implementation of solar heating plants rely on the possibilities to increase the interest although there is a large potential to improve the efficiency of existing plants. 1. INTRODUCTION with a solar heating system within Region Västra Götaland. The project will be carried out in three steps as Region Västra Götaland comprises 1.6 million inhabi- described below. tants on 24 000 km 2, i.e. 66 inhabitants per km 2, which is First, a survey is initiated and evaluated.
    [Show full text]
  • Strategisk VA-Plan För Falköpings Kommun.Pdf
    VA-plan för Falköpings kommun STRATEGISK VA-PLAN Typ av styrdokument Strategisk VA plan Beslutsinstans Kommun Fullmäktige Fastställd 2021-06-28 Diarienummer KS 2018/00162 Giltighetstid Gäller från och med 15 juli 2021 Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och förvaltningar Dokumentansvarig Infrastrukturstrateg Tidpunkt för Vid behov aktualitetsprövning 1 Sammanfattning Det är en grundförutsättning för samhället att en trygg och hälsosam dricksvattenförsörjning säkerställs till invånare, verksamhetsutövare och besökare i kommunen. Detsamma gäller hantering av spill- och dagvatten som ska hanteras ändamålsenligt utan risk för skada på människors hälsa och miljö. Dessa frågor som rör allmän och enskild vattenförsörjning samt dag- och spillvattenhantering benämns vidare som ”VA-försörjning”. Samhällsutveckling och befolkningstillväxt tillsammans med klimatförändringar är utmaningar i arbetet med att uppnå en hållbar VA- försörjning. Därför finns behov av ett strategiskt, förvaltningsövergripande VA-planeringsarbete inom kommunen. I Falköpings kommun har man sedan 2018 arbetat med strategisk VA- planering i syfte att uppnå en hållbar VA-försörjning. Arbetet påbörjades med en nulägesbeskrivning som redovisades i VA- översikt 2018 och fortsatte sedan med föreliggande VA-plan. Under arbetet identifierades behovet av fördjupat arbetet inom fyra områden för vilka mer detaljerade delrapporter arbetats fram. Delrapporter för reservvatten, VA-utveckling utanför verksamhetsområdet samt brand- och släckvatten är inkluderade i VA- plan medan delrapport för dagvatten hanteras i Dagvattenplan. I VA-plan presenteras VA-strategier som tydliggör kommunens viljeriktning och strategiska vägval. VA-strategierna har tagits fram gemensamt med kommunens tjänstemän och politiker. Under arbetet identifierades åtgärder som krävs för att uppnå strategierna. För varje åtgärd anges tidplan samt ansvarig förvaltning eller enhet. På så sätt utgör planen ett underlag för fortsatt verksamhetsplanering och budgetarbete.
    [Show full text]