Ronneikkokatarina.Pdf
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
NÄR TRO OCH HANDLING MÖTS När tro och handling möts En undersökning av Arvid von Martens liv och verksamhet Katarina Rönneikkö ÅBO 2008 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Rönneikkö, Katarina När tro och handling möts : en undersökning av Arvid von Martens liv och verksamhet / Katarina Rönneikkö. – Åbo : Åbo Akademis förlag, 2008. Diss.: Åbo Akademi. – Summary. ISBN 978-951-765-451-7 ISBN 978-951-765-451-7 ISBN 978-951-765-452-4 (digital) UNIPRINT Åbo 2008 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 13 1.1 Forskningsuppgift och frågeställning 13 1.2 Tidigare forskning och källmaterial 14 1.3 Metod och uppläggning 20 2 BARNDOM OCH UPPVÄXT 27 2.1 Hemmet och uppväxtmiljön 27 2.2 Föräldrarnas betydelse 33 2.3 Barnatro och trosöverväganden 39 3 FRÄLSNINGSSOLDAT 1922–1937 48 3.1 Omvändelse och bekännelse 48 3.1.1 ”Fader, jag är här nu” 48 3.1.2 Omvändelsens motiv 54 3.2 Livet som troende börjar 59 3.2.1 Till insikt om frälsningens innebörd 59 3.2.2 Bönelivets utformning 62 3.3 Som soldat i Frälsningsarmén 66 3.3.1 Från frälsningssoldat till frälsningsofficer 66 3.3.2 Frälsningsarméns signifikans 74 3.3.3 Steget ut ur Frälsningsarmén 76 6 4 FRI EVANGELIST OCH HJÄLPARBETARE 1937–1944 81 4.1 Som kringresande evangelist 81 4.1.1 Engagemang i Bönelänken och Andreasbröderna 84 4.1.2 Kallelseuppdraget klarnar 87 4.1.3 Influenser från frikyrkor och väckelser 98 4.1.4 I straffkompaniet 109 4.2 Bland fångar i Miehikkälä 112 4.2.1 Tolkuppgifter och hjälparbete 113 4.2.2 Uppbrott och förflyttning 116 4.3 På skolningscentralen i Kouvola 118 4.3.1 Förkunnelsearbetet 120 4.3.2 Som förbedjare för folk och fosterland 122 4.3.3 Vapenvägrare i krigstid 124 4.3.4 Hemförlovningen stundar: ”Ett frö och en förhoppning” 130 5 NATTMISSIONÄR 1944–1950 (1970) 136 5.1 Kallelsen som nattmissionär 136 5.1.1 Nattmissionärsskapet inleds 136 5.1.2 Utmaningar inom nattmissionen 144 5.1.3 En nattmissionärs vardag 152 5.1.4 Verksamheten utvecklas 160 5.2 Ekumeniska strävanden i nattmissionärsvärvet 164 5.2.1 Samarbetet med frikyrkorna 164 5.2.2 Anknytningspunkter till Oxfordgrupprörelsen och MRA 167 5.3. Kallelsen och familjen 176 7 6 SAMHÄLLSAKTIVIST OCH POLITIKER 1950–1972 182 6.1 Som verksamhetsledare i De nödställdas vänner 183 6.1.1 Bostäder åt de hemlösa 187 6.1.2 Julfirande i hemlöshetens skugga 209 6.2 Invald i kommunalpolitiken 213 6.2.1 Med politiken som redskap 213 6.2.2 Politiska insatser och resultat 217 6.3 Insändarskribent och debattör 226 6.3.1 Som opinionsbildare i pressen 226 6.3.2 Samhällskritiska betraktelser 228 7 AKTIV PENSIONÄR 1972 –1993 231 7.1 De sjukas och de fängslades vän 231 7.2 Det andliga livet 236 7.3 De sista levnadsåren 239 8 SAMMANFATTNING 241 SUMMARY 252 FÖRKORTNINGAR 258 KÄLLOR OCH LITTERATUR 260 PERSONINDEX 286 8 9 FÖRORD I dagarna fyller min dotter Claudia fyra år. När jag nu skriver detta är jag i beredskap att sätta punkt för ett projekt som följt mig sedan hennes födelse. Hon föddes med en grav missbildning som hade drabbat de vitala organen. Efter en lyckad operation och en lång rehabilitering, men med en ständig överkänslighet och daglig medicinering står vi dock idag som segrare i en kamp som i själva verket gällde liv och död. Hon mår idag relativt bra. Min doktorsavhandling blev under dessa år en utväg ut ur en vardag som till stor del var fylld av oro och uppgivenhet. Via mitt arbete om Arvid von Martens lärde även jag mig att förtrösta och tro. Samtidigt har arbetspro- cessen varit mycket tung. Att slutföra detta projekt betyder därmed för mig så mycket mer än att avlägga en examen eller att uppnå en akademisk grad. Jag behöver vända detta blad i mitt liv. Denna avhandling har kunnat genomföras tack vare några för mig synnerligen betydelsefulla personer. Till dessa vill jag härmed rikta mitt varma tack. Jag vill inleda med att tacka professor Ingvar Dahlbacka, min handledare och mitt stora stöd. Tack vare hans uppmuntran och stora förståelse har detta arbete kunnat utföras. Han har regelbundet läst mina alster och kommenterat mitt manuskript. Han har sakkunnigt och trofast hjälpt mig att välja riktning när jag tvekat och visat på möjligheterna när jag endast sett hindren. Hans stora medmänsklighet förtjänar all beundran. Jag tänker även i detta sammanhang med tacksamhet på professor emeritus Fredric Cleve som regelbundet från ett tidigt stadium följde mitt arbete. Han fungerade vid flera seminarietillfällen som min opponent och vägvisare. Han hjälpte mig med att dra upp de stora linjerna och bättre förstå Arvid von Martens som person. Fredric Cleves frånfälle i samband med att arbetet stod klart för förgranskning kändes ledsamt och tungt. 10 Mina av fakulteten utedda förgranskare var professor Nils G. Holm och professor Ingun Montgomery. De har gett mig många goda råd och anmärkningar, vilka jag tacksamt tagit del av. Avhandlingen har därmed belysts på ett nytt sätt. Jag är också tacksam för den konstruktiva kritik som deltagarna i högre seminariet i kyrkohistoria vid Åbo Akademi vid olika tillfällen gett mig. Denna diskussion har framgångsrikt hjälpt mig framåt. Detta arbete har krävt en stor organisationsförmåga. Bosatt i de franska alperna har besöken i mitt hemland varit ganska få. En stor del av mitt källmaterial har smidigt förmedlats tack vare de stora arbetsinsatser som personalen vid ämnet kyrkohistoria vid Åbo Akademi utfört. Orga- nisationen inför och under varje besök har likaså varit oerhört viktig för att maximalt kunna utnyttja min tid och mina krafter. För detta är jag djupt tacksam! Därför vill jag speciellt tacka TM Mary Dahlbacka som hjälpt mig med många praktiska ting och sett till att jag haft tillgång till logi, arbetsrum och litteratur när jag anlänt för mina arbetsperioder vid fakulteten. Jag har effektivt och ostört fått arbeta i en anda av omsorg. Jag vill även rikta ett varmt tack till TD Kim Groop. Han har vid flera tillfällen läst mitt manuskript och därmed kritiskt granskat mitt arbete. Detta har i hög grad hjälpt min inre utveckling och mitt sätt att arbeta. TM Maria Söderbacka och TK Tove Höglund har dessutom bistått mig med kopiering och materialinförskaffning. Teol. stud. Idamari Johansson har hjälpt mig med personindexet. Ett stort tack till er alla! I mitt arbete om Arvid von Martens har jag haft förmånen att lära känna sonen Paul von Martens och dennes hustru Gunda. Ur denna rela- tion, som till en början bestod av sporadiska samtal, växte det så små- ningom fram en förtrolig och varm vänskap. Jag känner en djup tacksamhet för det stöd de gett mig. Deras omsorg har sporrat mig att fortsätta kämpa och tro att allt är möjligt. Utöver dem har jag under arbetets gång kommit i kontakt med många personer som kände Arvid von Martens och hans 11 arbete. Jag har varmt emottagits av brodern Leo von Martens, arbetskamra- ten Paavo Louhento och partikollegan Georg C. Ehrnrooth. Jag har infor- merats om de hemlösas vardag av Jouni Widell på Kovaosaisten ystävät r.y. – De nödställdas vänner r.f. och lärt mig mer om Frälsningsarmén av bl.a. Jan Jungner på samfundets högkvarter i Helsingfors. Tack vare de samtal som förts har mitt eget möte med Arvid von Martens upplevts mera verkligt. Jag önskar vidare omnämna och tacka de stipendiefonder som stött min forskning. Ekonomiskt understöd för mitt avhandlingsarbete har jag er- hållit av Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut, Waldemar von Frenckells stiftelse och Svenska litteratursällskapet i Finland. Jag har likaså mottagit Rektors stipendium för doktorsstudiernas slutskede. Utgivningen av avhandlingen har möjliggjorts genom att Åbo Akademis förlag har antagit den för publicering. Jag vill även tacka min familj och mina vänner. De har på olika sätt sett till att vardagen löpt. Ett särskilt tack vill jag rikta till min sambo, Thomas Feron, och vår dotter Claudia som orkat stötta mig även i de allra svåraste stunderna. Tack för er kärlek. Aix les bains, den 26 oktober 2008 Katarina Rönneikkö 12 13 1 INLEDNING 1.1 Forskningsuppgift och frågeställning I fokus för denna undersökning står Arvid von Martens (1903–1993) och hans verksamhet som de nödställdas vän och de utstöttas försvarare. Han blev känd för sitt långvariga arbete som nattmissionär bland samhällets olycksbarn i det efterkrigstida Helsingfors. Titeln på mitt arbete När tro och handling möts. En undersökning av Arvid von Martens liv och verk- samhet visar på det möte mellan tro och handling som konkretiserades i Arvid von Martens liv och omfattande hjälparbete. Undersökningen koncentrerar sig i huvudsak kring tre frågeställ- ningar. Mitt syfte är att klargöra (1) hur och varför Arvid von Martens valde att engagera sig i denna verksamhet. Genom en diakron uppläggning av undersökningen ämnar jag kartlägga Arvid von Martens personliga och andliga utveckling under olika livsperioder, med en särskild betoning på den process som hans kallelse genomgår. En väsenlig uppgift är även att undersöka (2) vad han gjorde i detta värv och hur hans arbete tog sig uttryck. Jag kommer därför att granska de mål och de medel som känne- tecknade hans mångfacetterade verksamhet och stora samhällsengagemang, liksom de konkreta insatser han åstadkom i sitt arbete. Ett viktigt syftemål med undersökningen är tillika att påvisa (3) hur han motiverade sin livs- långa insats och sitt outtröttliga engagemang bland de nödställda . Rele- vant för undersökningen är att se på vilket sätt tron fungerade som en driv- kraft bakom hans agerande. I undersökningen ingår därför en kontextuell redogörelse för de samhälleliga faktorer och andliga strömningar som hade en inverkan på Arvid von Martens trosuppfattning och verksamhet. 14 1.2 Tidigare forskning och källmaterial Det finns inga tidigare vetenskapliga undersökningar rörande Arvid von Martens.