DOCSLIB.ORG

Flygplatserna I Västernorrlands Län - Översiktlig Analys Av Samhällsnyttan December 2014 Rapport 2014-12-05

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Flygplatserna I Västernorrlands Län - Översiktlig Analys Av Samhällsnyttan December 2014 Rapport 2014-12-05 Flygplatserna i Västernorrlands län - översiktlig analys av samhällsnyttan December 2014 Rapport 2014-12-05 Innehåll Slutsatser ....................................................................... 3 7 Flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse 40 1 Inledning ................................................................. 5 7.1 Nyttan med länets flygplatser ........................................... 40 7.2 Årliga genomsnittliga effekter om flygplatserna inte 1.1 Bakgrund ......................................................................................5 finns ............................................................................................. 43 1.2 Syfte och metod ........................................................................5 7.3 Olika flygplatsstrategiers ”lönsamhet” .......................... 44 2 Regionen och dess utveckling .............................. 6 7.4 Hur trovärdiga är resultaten? ............................................ 45 2.1 Näringsliv .....................................................................................6 8 Effekter av Sundsvall Timrå Airport .................. 51 2.2 Befolkning ....................................................................................6 8.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten................... 51 2.3 Arbetsmarknad ..........................................................................7 8.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen ................ 53 2.4 Kompetensförsörjning ............................................................7 2.5 Specialiserad samhällsservice ..............................................7 9 Effekter av Höga Kusten Airport ........................ 54 2.6 Transportsystem och kommunikationer ..........................8 9.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten................... 54 3 Flyget i Västernorrland ........................................ 12 9.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen ................ 55 3.1 Allmänt ....................................................................................... 12 10 Effekter av Örnsköldsvik Airport ....................... 56 3.2 Sundsvall-Timrå Airport....................................................... 14 10.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten................... 56 3.3 Höga Kusten Airport ............................................................. 18 10.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen ................ 57 3.3 Örnsköldsvik Airport ............................................................. 22 Referenser ................................................................... 59 4 Tillgänglighet och marknadsunderlag .............. 26 4.1 Allmänt ...................................................................................... 26 4.2 Upptagningsområde för Sundsvall Timrå Airport ..... 28 4.3 Upptagningsområde för Höga Kusten Airport........... 30 4.4 Upptagningsområde för Örnsköldsvik Airport ........... 32 5 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot ............ 34 5.1 Sundsvall-Timrå Airport....................................................... 34 5.2 Höga Kusten Airport ............................................................. 35 5.3 Örnsköldsvik Airport ............................................................. 35 6 Metoder för att värdera flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse .......................... 36 6.1 Allmänt ....................................................................................... 36 6.2 Sätt att beskriva effekter av flygplatser ......................... 36 6.3 Mätfrågor .................................................................................. 37 6.4 Tidigare liknande studier .................................................... 39 6.5 Vald metod för denna studie ............................................. 39 Medverkande Styrgrupp Konsulter Daniel Gustafsson, Projektledare, Länsstyrelsen Västernorrland Gunnar Holmgren, Länsstyrelsen Västernorrland ÅF Peter Stensson, uppdragsledare Robert Nordevi, Länsstyrelsen Västernorrland Tryggve Sigurdson, utredare Tomas Jansson, Höga Kusten Airport Ulf Silbersky Anders Eriksson, Höga Kusten Airport Maria Lundberg Frank Olofsson, Sundsvall Timrå Airport Carina Emanuelsson Robert Gyllroth, Örnsköldsvik Airport Christer Wilhelmsson Christer Karlsson, Trafikverket WSP Janne Henningsson Stefan Karlsson, Trafikverket Göran Tegnér WSP anlitades i separat av länsstyrelsen för att genomföra beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan enligt den sk RUT-modellen, som använts vid liknande analyser för svenska flygplatser. 2 Rapport 2014-12-05 Slutsatser Samhällsnyttan för Västernorrlands Mest lönsamt är att bevara alla tre flygplatser- tre flygplatser na. Nettonyttan överstiger en halv miljard kronor per år. Om vi betraktar de kommunala och stat- WSP Analys & Strategi har på uppdrag av liga bidragen (som täcker driftunderskotten) som länsstyrelsen Västernorrland beräknat samhälls- en årlig ”investering” i flygplatsverksamheten, då nyttan av att bedriva flygverksamhet på länets blir den årliga avkastningen 15 kr för varje satsad flygplatser. Till sin hjälp för att göra detta har de budgetkrona på att ha kvar alla tre flygplatserna. använt den regionala tillväxtmodellen RUT för att simulera den regionala utvecklingen om en Om alla tre flygplatserna läggs ned blir förlusten eller flera flygplatser skulle läggas ner. lika stor, minus 574 Mkr per år. Genom att kombinera olika utredningsalternativ Om två flygplatser skulle läggas ned, då är det de med uppgiftger om driftunderskott, har WSP båda mindre flygplatserna som hamnar i risk- beräknat samhällsnyttan för åtta olika flygplat- zonen. Då förloras 194 Mkr per år i minskad salternativ med hänsyn till deras ”lönsamhet”. samhällsnytta (inkomster), men sparas 25 Mkr Med ”lönsamhet” avses här den samhällsekono- i minskade driftunderskott. Marginalnyttan av miska nettonyttan, definierad som samhällsnyt- en sådan nedläggning blir således en förlust på tan (i form av lönesumma) minus driftunder- nästan 7 kr per inbesparad driftutgiftskrona. skottet för respektive flygplats. Alla alternativ med någon flygplats kvar ger en Diagrammet nedan redovisas nettonyttan av åtta positiv samhällnytta efter avdrag för driftskost- olika rangordnade flygplatsalternativ. nader (netto) även om nyttan skulle reduceras med ca 50 % pga osäkerheter i kalkylerna. 3 Rapport 2014-12-05 4 Rapport 2014-12-05 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Västernorrlands län finns idag tre regionala flygplatser, Sundsvall-Timrå Airport, Höga Kus- ten Airport och Örnsköldsvik Airport. Flyget har stor betydelse för länets näringsliv, invånare och verksamheter och därmed även för Sverige som helhet. De långa avstånden och avsaknad av rimliga alternativa transportmöjlig- heter är några av anledningarna. ÅF har på uppdrag av Länsstyrelsen i Väster- norrlands län och de tre regionala flygplatserna i länet analyserat samhällsnyttorna av flygplat- serna. 1.2 Syfte och metod Uppdraget syftar dels till att samla in en bred kunskapsbas om flygplatserna och deras funktion och utveckling, dels att beräkna den samhälls- ekonomiska nyttan. Beräkningarna avser olika aspekter som kopplade till den regionala utveck- lingen: • befolkningsutveckling • sysselsättningsutveckling • regionalekonomisk utveckling (i termer av exempelvis lönesumma, regionprodukt eller skatteintäkter) Studien är tänkt att kunna användas i ett brett sammanhang avseende utvecklingen av flygplat- serna och för att tydliggöra flygplatsernas påver- kan på länet och kommunernas utveckling och ekonomi i olika perspektiv. 5 Murmansk Rapport 2014-12-05 2 Regionen och dess utveckling 2.1 Näringsliv 2.2 Befolkning Kiruna Industrin i Västernorrlands län har höga produk- Ortsstrukturen är starkt fokuserad till kuststrå- tionsvärden, förädlingsvärden och stark tillväxt. ket. Tillväxten är starkast i region- och utbild- ningcentrumen.Pajala Kommunerna i Västernorrland harGällivare ett specia- liserat näringsliv med olika inriktningar i olika Sundsvalls och Timrå kommuner har en befolk- kommuner. Sundsvall och Timrå har omfattande ning på sammantaget 115 000 invånare. Härnö- kapitalintensiv tillverkningsindustri.Jokkmokkk Härnösand sand har ca 24 000 invånare, och kommunen har har som länscentrum större offentlig sektor. stark koppling med Sundsvall-Timråområdet. Kramfors har stor industrisektor. Sollefteå domi- Kramfors och Sollefteå kommuner har tillsam- neras av offentlig sektor. Örnsköldsvik har sär- mans ca 38 000 invånare, men befolknings- skilt stor industrisektor Arjeplogmed stora enheter inom Haparanda minskningen är betydande i kommunerna (-10 % massa- och pappersindustri, världsledande verk- Hemavan Arvidsjaur respLuleå -8 % mellan åren 2003-2013). stadsindustri och en stark småföretagartradition. Sorsele Piteå¨Örnsköldsvik har ca 55 000Oulu invånare. Samarbetet Turismnäringen är betydelsefull i Västernorr- mellan Örnsköldsvik och Umeå utvecklas starkt lands län. År 2012Storuman omsatte näringen ca 6,5 och effekterna av Botniabanan börjar bli allt miljarder kr, och tillväxten är bland de största i Skellefteåtydligare. Sverige. Vilhelmina Lycksele Näringslivsstruktur Tätortsbefolkning Malå Andel anställda Doroteaper sektor 2010 Förändring (2000-2010)Storuman ÖKNING MINSKNING Tillverkning > 5 % -1- -3 % Service/tjänster 2-5 % -3- -7 % Strömsund Umeå 1-2 % >-7 % Lycksele Oentlig sektor 1- -1% NyaVilhelmina tätorter Trondheim Nordmaling Befolkning Åre 50 000 Åsele 20 000 Örnsköldsvik Umeå Östersund Strömsund5 000 Sollefteå Kramfors Åre Örnsköldsvik Funäsdalen Härnösand Östersund Sollefteå Timrå
Load more

Recommended publications
  • Market Report a Publication of Saab Aircraft Leasing
    Issue 27 December 2011 MARKET REPORT A PUBLICATION OF SAAB AIRCRAFT LEASING DARWIN DEVELOPS EUROPEAN NETWORK PlottING A NEW COURSE GULFSTREAM INTERNATIONAL ADDS SAAB 340Bplus AIRCRAFT AND BECOMES SILVER AIRWAYS messaGE FROM CONTENTS Michael Magnusson Golden Air shines as niche Swedish carrier ......................... 3-5 Reflecting on 2011 activity and Darwin develops European network .................................... 6-9 readying for next year’s priorities Flying to the finish line. .................................................... 10-12 Pinnacle positions .................................................................13 As 2011 draws to a close, we can look back over a busy year during which Lakeshore luxury ..................................................................13 we transacted business on many Saab Plotting a new course 340Bplus aircraft. As we have taken Gulfstream International adds Saab 340Bplus aircraft aircraft back from Mesaba, we have found and becomes Silver Airways ........................................... 14-16 new homes for them with both old and new customers. The 30-seat turboprop Saab 340 operators in Thailand expand regional airline service ...........................................................17 continues to be a perfect regional aircraft choice on many regional routes. Saab Destination: Scatsta Airport, Shetland – Scotland. ......18 We are especially pleased that a revitalized Gulfstream International Airlines in Saab 340 Global Operators Conference set for 2012 ...........19 Florida, soon
    [Show full text]
  • Braathens Regional Airlines Démarre Une Gestion Optimale De Sa Flotte Avec Un Contrat De Maintenance Globale ATR
    Braathens Regional Airlines démarre une gestion optimale de sa flotte avec un contrat de maintenance globale ATR Tous les ATR -600 de la flotte Braathens Regional Airlines sont désormais couverts par un contrat de maintenance globale Toulouse, le 4 janvier 2019 – La compagnie aérienne régionale suédoise Braathens Regional Airlines (BRA) a entrepris le 1er janvier la mise en œuvre de son nouveau contrat de maintenance globale ATR. Cet accord stratégique, signé en juin 2018 avec ATR, entend renforcer davantage les liens étroits qui existent entre les deux compagnies. Cette offre complète de services sur mesure, qui porte sur les dix ATR 72-600 constituant l’ensemble de la flotte ATR de Braathens Regional Airlines, couvre la réparation, la révision et l'approvisionnement en unités remplaçables en piste (URP), ainsi que le transport des URP jusqu’aux installations de la compagnie aérienne. Ce contrat s’étend sur une durée de cinq ans. Suite à la mise en place du contrat de maintenance globale (GMA) pour la flotte ATR de Braathens Regional Airlines, Christian Clemens, PDG de Braathens Regional Airlines, a déclaré : « Avec une flotte d’ATR aussi importante, nous devons être en mesure de bénéficier des services les plus adaptés, de manière réactive et efficace, pour pouvoir tirer le meilleur parti de nos appareils. Le lancement de ce GMA signé avec ATR vient renforcer la relation de confiance qui nous unit. » « Braathens Regional Airlines compte parmi les plus grands opérateurs européens et exprime une réelle volonté de poursuivre ses efforts d’innovation à nos côtés », ajoute Tom Anderson, Directeur des Programmes et du Service Client d’ATR.
    [Show full text]
  • Tenth Session of the Statistics Division
    STA/10-WP/6 International Civil Aviation Organization 2/10/09 WORKING PAPER TENTH SESSION OF THE STATISTICS DIVISION Montréal, 23 to 27 November 2009 Agenda Item 1: Civil aviation statistics — ICAO classification and definition REVIEW OF DEFINITIONS OF DOMESTIC AND CABOTAGE AIR SERVICES (Presented by the Secretariat) SUMMARY Currently, ICAO uses two different definitions to identify the traffic of domestic flight sectors of international flights; one used by the Statistics Programme, based on the nature of a flight stage, and the other, used for the economic studies on air transport, based on the origin and final destination of a flight (with one or more flight stages). Both definitions have their shortcomings and may affect traffic forecasts produced by ICAO for domestic operations. A similar situation arises with the current inclusion of cabotage services under international operations. After reviewing these issues, the Fourteenth Meeting of the Statistics Panel (STAP/14) agreed to recommend that no changes be made to the current definitions and instructions. Action by the division is in paragraph 5. 1. INTRODUCTION 1.1 In its activities in the field of air transport economics and statistics, ICAO is currently using two different definitions to identify the domestic services of an air carrier. The first one used by the Statistics Programme has been reaffirmed and clarified during Ninth Meeting of the Statistics Division (STA/9) and it is the one currently shown in the Air Transport Reporting Forms. The second one is being used by the Secretariat in the studies on international airline operating economics which have been carried out since 1976 and in pursuance of Assembly Resolution A36-15, Appendix G (reproduced in Appendix A).
    [Show full text]
  • Efter Skyways Konkurs, Här Är Alternativen
    2012-05-22 13:21 CEST Efter Skyways konkurs, här är alternativen Flygbolaget Skyways har försatts i konkurs och lägger med omedelbar verkan ner sin verksamhet. Detta drabbar 10.000-tals resenärer. Flygresor.se, Svergies största jämförelsesajt för flygbiljetter, har sammanställt de bästa alternativen. Det kan även finnas andra alternativ, som tåg/buss, men vi på Flygresor.se har koncentrerat oss på flyget. Flyg från Stockholm, Arlanda till: • Örnsköldsvik - flyg till Umeå eller till Sundsvall med SAS, Sundsvallsflyg eller Malmö Aviation. • Visby - flyg med Gotlandsflyg. • Oskarshamn - Direktflyg tar över rutten inom kort. • Växjö - Smålandsflyg flyger idag från Bromma och kommer även börja trafikera Arlanda inom kort. • Jönköping - Flyglinjen flyger idag från Bromma och kommer även börja trafikera Arlanda inom kort. • Kristianstad - flyg till Malmö med SAS, Malmö Aviation eller Norwegian. • Halmstad - Kullaflyg och Nextjet tar över rutten inom kort, tills dess flyg till Ängelholm med Kullaflyg eller SAS. • Karlstad - Nextjet tar över rutten 28 maj. • Billund - SunAir/British Airways tar över rutten. • Kiev - flyg med Aerosvit. Flyg från Göteborg till: • Sundsvall - Direktflyg tar över rutten 4 juni, tills dess flyg via Stockholm med SAS, Malmö Aviation eller Sundsvallsflyg. • Luleå - flyg via Stockholm med SAS eller Norwegian. • Bergen - flyg via Stockholm med SAS, Norwegian eller via Köpenhamn med SAS. • Stavanger - flyg via Stockholm med SAS, Norwegian eller via Köpenhamn med SAS. • Manchester - flyg via Stockholm eller Köpenhamn med SAS. • Lyon - flyg via flertal städer i Europa, t.ex Paris med Air France. • Zurich - flyg via Stockholm eller Köpenhamn med SAS och sedan Swiss eller SAS till Zurich. • Prag - flyg via Stockholm eller Köpenhamn med SAS.
    [Show full text]
  • The Polish Market for Holidays on Bornholm – by Sea and Air
    The Polish Market for Holidays on Bornholm – By Sea and Air itel Carl Henrik Marcussen Acknowledgement: Includes contributions by Jagna Noren, Anna Pallikaras and Lene Feldthus Andersen 1 October 2007 Foreword The project was initiated by Bornholm Airport, Destination Bornholm, the Regional Municipality of Bornholm and Danvifo and funded by Bornholm’s Growth Forum, the Regional Municipality of Bornholm and Bornholm Airport. The objective was twofold: On the one hand, to address the question of how to improve accessibility to Bornholm for visitors from Poland; On the other hand, to address the question of how to encourage the visitors from Poland to stay longer once on Bornholm. In 2006 there were 72% one day visitors among the Polish arrivals from Poland via Nexø and 38% one day visitors from Poland via Rønne. Altogether there were 47.000 passengers (23.500 arrivals) from Poland via Nexø in 2006, and about 12.000 passengers (6.000 arrivals) via Rønne. Of these 59.000 passengers (29.500 arrivals) 35% or 10.300 stayed overnight. Close to 90% or about 9.200 were Poles of which 6.100 came via Nexø and 3.100 via Rønne. The Polish visitors who came via Nexø stayed on average 2.5 nights. Those who came via Rønne stayed at least 5 nights, resulting in just over 30.000 bed nights in total, corresponding to just about one night on average per Polish arrival to Bornholm. There were just below 20.000 registered polish bed nights in 2006, distributed as follows: 71% in official camping sites (71%), 28% in hotels/holiday centres and 1% in youth hostels (1%).
    [Show full text]
  • SAS Position På En Koncentrerad Marknad
    Nationalekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT 2008 SAS position på en koncentrerad marknad -en kartläggning över 2007 års marknadsförhållanden på den svenska marknaden för inrikesflyg och tåget som ett substitut Handledare: Författare: Jerker Holm Lina Degerman Emelie Wallin Abstract I uppsatsen undersöks marknadskoncentrationen på den svenska marknaden för inrikesflyg. Utgångspunkt är Marknadsdomstolens dom 2001:4 rörande SAS missbruk av dominerande ställning, där användning av EuroBonus-programmet för poänginsamling inrikes förbjöds. Andra bolag kan dock fortfarande använda bonusprogram. En diskussion förs rörande substitut till flyget och bonusprogrammens konkurrenseffekter behandlas. Vi utreder om SAS fortfarande var dominerande år 2007 eller om beslutet bör omprövas. Detta görs genom att studera de sju största inrikesflyglinjerna. Därefter breddas marknaden till att även inkludera tåg och förändringen i SAS marknadsmakt undersöks. Resultatet är att företaget dominerade flygmarknaden på fyra linjer, räknat som att de innehade minst 50% av marknaden. Dessutom kan marknadsmakt återspeglas i andra konkurrensfaktorer, såsom tillgång till start- och landningstider, slots, där SAS var ledande. Dess marknadsmakt kan därför ha varit större än passagerarstatistiken visade. Då tåget inkluderas i den relevanta marknaden förändras utfallet och bolaget var endast dominerande på en av de undersökta linjerna. Vi anser därför att beslutet bör omprövas. Nyckelord: Lojalitetsprogram, SAS, marknadskoncentration, substitut, inrikesflyg 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1 Syfte 4 1.2 Frågeställning 5 1.3 Metod och material 5 1.4 Avgränsningar 6 1.5 Källkritik 7 2. INTRODUCERANDE MATERIAL 8 2.1 Den svenska marknaden för inrikesflyg 8 2.2 Bonusprogram - SAS EuroBonus 9 2.3 Bonusprogram - Andra aktörer 10 2.4 Konkurrensverket mot SAS i Marknadsdomstolen 10 2.4.1 SAS ståndpunkt 12 2.4.2 Konkurrensverkets ståndpunkt 12 2.4.3 Marknadsdomstolens beslut 13 3.
    [Show full text]
  • Swedish Airports, an Increase of 3.4 Per Cent
    AVIATIONTRENDS STATISTICS, ANALYSIS AND INFORMATION FROM THE SWEDISH TRANSPORT AGENCY 2009 FACTS 28.1 million passengers in scheduled and char- ter traffic at Swedish airports, an increase of 3.4 per cent. 21.3 million passengers in international traffic, an increase of 5.2 per cent, 6.7 million passengers in domestic traffic, a decrease of 2.2 per cent Number of passengers per flight was 74.2. The average amount of passengers on domestic flights was 50.1, and the corresponding number for international traffic was 87.6 per flight. Air-freight to and from Swedish airports during 2008 amounted to just over 185,300 tonnes, a decrease of 13.4 per cent compared with 2007. International freight dropped by 13.5 per cent to 180,700 tonnes. Domestic freight which accounted for 2.5 per cent of the total freight volume, declined by about 9 per cent. There were 392,910 landings which was almost unchanged as compared with 2007. The num- ber of landings in scheduled and charter traffic was 256,604, corresponding to an increase of 2.1 per cent compared with 2007. Stockholm-Arlanda handled 18.1 million pas- sengers, an increase of 1.3 per cent compared with 2007. In absolute numbers, the increase was greatest at Stockholm-Skavsta with 485,000 more passengers during 2008. During 2008, scheduled and non-scheduled commercial traffic was carried out from 41 airports in Sweden. Editor and publisher: Jean-Marie Skoglund, [email protected] Telephone +46 11 415 21 82 Transportstyrelsen, SE-601 73 Norrköping Sweden Translation: Per-Göte Lundborg AVIATION TRENDS 2009 3 FOREWORD During 2008 the air transport market was affected by the finan- cial crisis and the downturn of the global economy.
    [Show full text]
  • Liikennelentäjä
    5/2013 KOTIMAISET LENTOKOULUT: SUOMEN ILMAILUOPISTO & PATRIA PILOT TRAINING BRAATHENS LENNÄTTÄÄ RUOTSISSA SIMULAATTORIELÄMYKSIÄ markkinointimateriaalia Kiitos kuluneesta vuodesta. Rauhallista joulua ja menestystä vuodelle 2014! Handelsbanken Platinum antaa aikaa olla läheistesi kanssa • Platinum-palvelu 24 h • Priority Pass -kortti, jolla vapaa pääsy yli 600 loungeen • Kattava vakuutuspaketti • Rahastobonusta kaikista korttiostoista Ota yhteyttä, niin kerromme lisää. Handelsbanken Platinum -kortin vuosimaksu on 390 e (sis. Priority Pass Prestige Membership), ei tilinhoitopalkkiota. Luoton korko on 4,37 % ja Kuluttajansuojalain mukainen todellinen vuosikorko 11,80 % (11/2013), kun luoton määrä on 5000 euroa. Luoton myöntää Handelsbanken Rahoitus Oyj, kotipaikka Helsinki. Handelsbanken Aviapolis Kauppakeskus Jumbo 010 444 3220* www.handelsbanken.fi/aviapolis *0,0835 e/puh + 0,1209 e/min. PUHEENJOHTAJAN PALSTA ”To be, or noT To be” o vuonna 1602 Shakespeare kir- sesta ja siitä seuranneesta valtionve- Sami Simonen joitti tämän kirjallisuuden tun- lan korkojen hallitsemattomasta nou- FPA:n netuimpiin kuuluvan lauseen. susta. Tätä ei tullut, onneksi. puheenjohtaja, J Kun katsoo lentoyhtiöiden toimintaa, Suomessa on lähes 300 työtön- E70/90-kapteeni tulee usein esiin samanlainen eipäs- tä lentäjää tällä hetkellä. Suuri osa ei juupas keskustelu. ”Ulkoistaa vai eikö ole lentokoulun jälkeen tehneet päi- ulkoistaa, missä säästö” voisi kuulua vääkään lentotyötä ja osa on jo ehti- hieman satiirisempaan näytelmään. nyt vaihtaa alaa ja osa miettii vaihto-
    [Show full text]
  • Regional Airlines
    Regional airlines Presentation by Georges Chung Tick Kan 2 May 2013 “Quand on est mort, on ne sait pas qu’on est mort. C’est pour les autres que c’est difficile. Quand on est con, c’est pareil” Anonyme “L’’offre crée sa propre demande.” Jean Baptiste Say (1767-1832) REGIONAL AIRLINE ORGANISED BY HOME COUNTRY Source: Wikipedia Africa • Algeria • South Africa – Tassili Airlines – South African Express • Botswana – South African Airlink – Air Botswana • Zambia • Kenya – Zambezi Airlines – Fly540 • Zimbabwe • Mozambique – Air Zimbabwe – LAM Mozambique Airlines • Nigeria – Arik Air North America Canada United States • Air Wisconsin • Lynx Aviation • Air Canada Jazz • American Eagle Airlines • Mesa Airlines • Air Georgian • Cape Air • Mesaba Airlines • Air Inuit • Chautauqua Airlines • Mokulele Airlines • Air Labrador • Colgan Air • Nantucket Airlines • Calm Air • Comair • Pacific Wings • Central Mountain Air • CommutAir • PenAir • Hawkair • Compass Airlines • Piedmont Airlines • HeliJet • Era Aviation • Pinnacle Airlines • Pacific Coastal Airlines • Executive Airlines • PSA Airlines • Pascan • ExpressJet Airlines • Republic Airlines • Porter Airlines • Freedom Airlines • SeaPort Airlines • Provincial Airlines • GoJet Airlines • Shuttle America • Starlink • Great Lakes Airlines • Silver Airways • Wasaya • Horizon Air • Streamline Air • Island Air • SkyWest Airlines • Kenmore Air • Trans States Airlines • Jet Blue Americas • Brazil • Mexico – Air Minas – Aéreo Calafia – NHT Linhas Aéreas – Aéreo Servicio Guerrero – Pantanal Linhas Aéreas – Aeroméxico
    [Show full text]
  • LIST of POSSIBLE Lccs (PRELIMINARY COMPILATION)
    Revised, 19 October 2011 LIST OF POSSIBLE LCCs (PRELIMINARY COMPILATION) ICAO Ownership relations with other Area Country Airline Code Formed Ceased Former names Notes Code airlines AF Morocco Atlas Blue BMM 8A 2004 100% Royal Air Maroc (2004-) AF Morocco Jet4You JFU 8J 2006 100% TUI AG (min 40%, 2006-) AF South Africa 1Time RNX 1T 2003 AF South Africa Kulula.com MN 2001 100% Comair (2001-) AF South Africa Mango JE 2006 100% South African Airways (2006-) AP Australia Compass Airlines YM 1990 1993 Ceased operations in 1991; Resumed services under SCA in 1992 AP Australia Impulse Airlines VQ 1992 2004 100% Qantas (2001-2003) Integrated into the QantasLink group of subsidiary airlines in 2001; Impulse brand was replaced by Jetstar in 2004 AP Australia Jetstar JST JQ 2003 100% Qantas (2003-) Replaced Impulse Airlines brand in 2004 AP Australia Tiger Airways TT 2007 100% Tiger Aviation (parent Australia company of Tiger Airways) AP Australia V Australia VAU VA 2008 100% Virgin Blue Holdings (parent company of Virgin Blue Airlines) AP Australia Virgin Blue VBH DJ 1999 25% Virgin Group (max 100%, Airlines 1999-) AP China Spring Airlines CQH 9S 2004 AP China [Hong Oasis Hong Kong O8 2006 2008 Kong SAR] Airlines AP China Viva Macau VVM ZG 2004 [Macao SAR] AP India Air India Express AXB IX 2004 100% Air India (2004-) AP India GoAir GOW G8 2004 AP India IndiGo 6E 2005 AP India Kingfisher Red IT 1995 100% Kingfisher Airlines (min 26%, Deccan Aviation (1995- 2007-) 2002), Air Deccan (2002-2008) AP India Spicejet SEJ SG 2000 Royal Airways (2000- 2005)
    [Show full text]
  • Ladda Ner Rapporten PDF 1471
    FLYGBOLAGSSAMARBETE I SVERIGE En översikt av några samarbetsformers användning och framtid Luftfartsstyrelsens rapport 2005:8 ISSN 1652-9707 Januari 2006 i INNEHÅLL 1 FÖRORD .......................................................................................................................................1 2 SAMMANFATTNING.................................................................................................................2 3 BAKGRUND .................................................................................................................................4 4 CODE SHARING .........................................................................................................................5 4.1 BAKGRUND ............................................................................................................................5 4.2 FÖREKOMSTEN AV CODE SHARING .........................................................................................6 4.2.1 Basdata.............................................................................................................................6 4.2.2 Codesharing som andel av bolag och avgångar...............................................................7 4.2.3 Olika bolags användning av CS........................................................................................8 5 FLYGRESEORGANISATÖRER .............................................................................................10 5.1 KONSUMENTPERSPEKTIVET .................................................................................................10
    [Show full text]
  • Tjänstemannaavtalet För Transportbranschen
    Tjänstemannaavtalet för transportbranschen 1 maj 2010 – 30 april 2012 Biltrafikens Arbetsgivareförbund Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Sjöfartens Arbetsgivareförbund Sveriges Hamnar Unionen Sveriges Ingenjörer tjanstemannaavtalet2010.indd 3 2010-07-01 16:09:10 Tjänstemannaavtalet Parter . Biltrafikens Arbetsgivareförbund . Bussarbetsgivarna . Flygarbetsgivarna . Sjöfartens Arbetsgivareförbund . Sveriges Hamnar . Unionen . Sveriges Ingenjörer Avtalsområde Tjänstemän som är anställda vid företag anslutna till Biltrafikens Arbetsgivare- förbund, Bussarbetsgivarna, Flygarbetsgivarna, Sjöfartens Arbetsgivareförbund och Sveriges Hamnar Giltighetstid 1 maj 2010 – 30 april 2012 Innehållsförteckning § 1 Avtalets omfattning ......................................................................... 1 1.1 Omfattning ................................................................................. 1 1.1.1 BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND ............................................ 1 1.1.2 BUSSARBETSGIVARNA ...................................................................... 1 1.1.3 FLYGARBETSGIVARNA ...................................................................... 1 1.1.4 SVERIGES HAMNAR ......................................................................... 1 1.1.5 SJÖFARTENS ARBETSGIVAREFÖRBUND.............................................. 2 1.2 Undantag ................................................................................... 2 1.3 Uppnådd pensionsålder ............................................................. 2 1.4 Utlandstjänstgöring
    [Show full text]