Flygplatserna I Västernorrlands Län - Översiktlig Analys Av Samhällsnyttan December 2014 Rapport 2014-12-05

Flygplatserna i Västernorrlands län - översiktlig analys av samhällsnyttan December 2014 Rapport 2014-12-05

Innehåll

Slutsatser...... 3 7 Flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse.40 1 Inledning...... 5 7.1 Nyttan med länets flygplatser...... 40 7.2 Årliga genomsnittliga effekter om flygplatserna inte 1.1 Bakgrund...... 5 finns...... 43 1.2 Syfte och metod...... 5 7.3 Olika flygplatsstrategiers ”lönsamhet”...... 44 2 Regionen och dess utveckling...... 6 7.4 Hur trovärdiga är resultaten?...... 45 2.1 Näringsliv...... 6 8 Effekter av Sundsvall Timrå Airport...... 51 2.2 Befolkning...... 6 8.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten...... 51 2.3 Arbetsmarknad...... 7 8.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen...... 53 2.4 Kompetensförsörjning...... 7 2.5 Specialiserad samhällsservice...... 7 9 Effekter av Höga Kusten Airport...... 54 2.6 Transportsystem och kommunikationer...... 8 9.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten...... 54 3 Flyget i Västernorrland...... 12 9.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen...... 55 3.1 Allmänt...... 12 10 Effekter av Örnsköldsvik Airport...... 56 3.2 Sundsvall-Timrå Airport...... 14 10.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten...... 56 3.3 Höga Kusten Airport...... 18 10.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen...... 57 3.3 Örnsköldsvik Airport...... 22 Referenser...... 59 4 Tillgänglighet och marknadsunderlag...... 26 4.1 Allmänt ...... 26 4.2 Upptagningsområde för Sundsvall Timrå Airport...... 28 4.3 Upptagningsområde för Höga Kusten Airport...... 30 4.4 Upptagningsområde för Örnsköldsvik Airport...... 32 5 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot...... 34 5.1 Sundsvall-Timrå Airport...... 34 5.2 Höga Kusten Airport...... 35 5.3 Örnsköldsvik Airport...... 35 6 Metoder för att värdera flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse...... 36 6.1 Allmänt...... 36 6.2 Sätt att beskriva effekter av flygplatser...... 36 6.3 Mätfrågor...... 37 6.4 Tidigare liknande studier...... 39 6.5 Vald metod för denna studie...... 39

Medverkande

Styrgrupp Konsulter Daniel Gustafsson, Projektledare, Länsstyrelsen Västernorrland Gunnar Holmgren, Länsstyrelsen Västernorrland ÅF Peter Stensson, uppdragsledare Robert Nordevi, Länsstyrelsen Västernorrland Tryggve Sigurdson, utredare Tomas Jansson, Höga Kusten Airport Ulf Silbersky Anders Eriksson, Höga Kusten Airport Maria Lundberg Frank Olofsson, Sundsvall Timrå Airport Carina Emanuelsson Robert Gyllroth, Örnsköldsvik Airport Christer Wilhelmsson Christer Karlsson, Trafikverket WSP Janne Henningsson Stefan Karlsson, Trafikverket Göran Tegnér

WSP anlitades i separat av länsstyrelsen för att genomföra beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan enligt den sk RUT-modellen, som använts vid liknande analyser för svenska flygplatser.

2 Rapport 2014-12-05 Slutsatser

Samhällsnyttan för Västernorrlands Mest lönsamt är att bevara alla tre flygplatser- tre flygplatser na. Nettonyttan överstiger en halv miljard kronor per år. Om vi betraktar de kommunala och stat- WSP Analys & Strategi har på uppdrag av liga bidragen (som täcker driftunderskotten) som länsstyrelsen Västernorrland beräknat samhälls- en årlig ”investering” i flygplatsverksamheten, då nyttan av att bedriva flygverksamhet på länets blir den årliga avkastningen 15 kr för varje satsad flygplatser. Till sin hjälp för att göra detta har de budgetkrona på att ha kvar alla tre flygplatserna. använt den regionala tillväxtmodellen RUT för att simulera den regionala utvecklingen om en Om alla tre flygplatserna läggs ned blir förlusten eller flera flygplatser skulle läggas ner. lika stor, minus 574 Mkr per år. Genom att kombinera olika utredningsalternativ Om två flygplatser skulle läggas ned, då är det de med uppgiftger om driftunderskott, har WSP båda mindre flygplatserna som hamnar i risk- beräknat samhällsnyttan för åtta olika flygplat- zonen. Då förloras 194 Mkr per år i minskad salternativ med hänsyn till deras ”lönsamhet”. samhällsnytta (inkomster), men sparas 25 Mkr Med ”lönsamhet” avses här den samhällsekono- i minskade driftunderskott. Marginalnyttan av miska nettonyttan, definierad som samhällsnyt- en sådan nedläggning blir således en förlust på tan (i form av lönesumma) minus driftunder- nästan 7 kr per inbesparad driftutgiftskrona. skottet för respektive flygplats. Alla alternativ med någon flygplats kvar ger en Diagrammet nedan redovisas nettonyttan av åtta positiv samhällnytta efter avdrag för driftskost- olika rangordnade flygplatsalternativ. nader (netto) även om nyttan skulle reduceras med ca 50 % pga osäkerheter i kalkylerna.

3 Rapport 2014-12-05

4 Rapport 2014-12-05 1 Inledning

1.1 Bakgrund

I Västernorrlands län finns idag tre regionala flygplatser, Sundsvall-Timrå Airport, Höga Kus- ten Airport och Örnsköldsvik Airport. Flyget har stor betydelse för länets näringsliv, invånare och verksamheter och därmed även för Sverige som helhet. De långa avstånden och avsaknad av rimliga alternativa transportmöjlig- heter är några av anledningarna. ÅF har på uppdrag av Länsstyrelsen i Väster- norrlands län och de tre regionala flygplatserna i länet analyserat samhällsnyttorna av flygplatserna. 1.2 Syfte och metod

Uppdraget syftar dels till att samla in en bred kunskapsbas om flygplatserna och deras funktion och utveckling, dels att beräkna den samhälls- ekonomiska nyttan. Beräkningarna avser olika aspekter som kopplade till den regionala utvecklingen: • befolkningsutveckling • sysselsättningsutveckling • regionalekonomisk utveckling (i termer av exempelvis lönesumma, regionprodukt eller skatteintäkter) Studien är tänkt att kunna användas i ett brett sammanhang avseende utvecklingen av flygplatserna och för att tydliggöra flygplatsernas påver- kan på länet och kommunernas utveckling och ekonomi i olika perspektiv.

5 Murmansk

Rapport 2014-12-05 2 Regionen och dess utveckling

2.1 Näringsliv 2.2 Befolkning Kiruna Industrin i Västernorrlands län har höga produk- Ortsstrukturen är starkt fokuserad till kuststrå- tionsvärden, förädlingsvärden och stark tillväxt. ket. Tillväxten är starkast i region- och utbild- ningcentrumen.Pajala Kommunerna i Västernorrland harGällivare ett specia- liserat näringsliv med olika inriktningar i olika Sundsvalls och Timrå kommuner har en befolk- kommuner. Sundsvall och Timrå har omfattande ning på sammantaget 115 000 invånare. Härnö- kapitalintensiv tillverkningsindustri.Jokkmokkk Härnösand sand har ca 24 000 invånare, och kommunen har har som länscentrum större offentlig sektor. stark koppling med Sundsvall-Timråområdet. Kramfors har stor industrisektor. Sollefteå domi- Kramfors och Sollefteå kommuner har tillsam- neras av offentlig sektor. Örnsköldsvik har sär- mans ca 38 000 invånare, men befolknings- skilt stor industrisektor Arjeplogmed stora enheter inom Haparanda minskningen är betydande i kommunerna (-10 % massa- och pappersindustri, världsledande verk- Hemavan Arvidsjaur respLuleå -8 % mellan åren 2003-2013). stadsindustri och en stark småföretagartradition. Sorsele Piteå¨Örnsköldsvik har ca 55 000Oulu invånare. Samarbetet Turismnäringen är betydelsefull i Västernorr- mellan Örnsköldsvik och Umeå utvecklas starkt lands län. År 2012Storuman omsatte näringen ca 6,5 och effekterna av Botniabanan börjar bli allt miljarder kr, och tillväxten är bland de största i Skellefteåtydligare. Sverige. Vilhelmina Lycksele

Näringslivsstruktur Tätortsbefolkning Malå Andel anställda Doroteaper sektor 2010 Förändring (2000-2010)Storuman ÖKNING MINSKNING Tillverkning > 5 % -1- -3 % Service/tjänster 2-5 % -3- -7 % Strömsund Umeå 1-2 % >-7 % Lycksele O entlig sektor 1- -1% NyaVilhelmina tätorter Trondheim Nordmaling Befolkning Åre 50 000 Åsele 20 000 Örnsköldsvik Umeå Östersund Strömsund5 000 Sollefteå Kramfors Åre Örnsköldsvik Funäsdalen Härnösand Östersund Sollefteå Timrå Kramfors Sundsvall Funäsdalen Ånge Härnösand Sveg Sundsvall Idre Sveg Hudiksvall Idre Ljusdal Tampere Hudiksvall Söderhamn Sälen Mora Sälen Mora Bergen Falun Gävle HELSINKI Malung Malung Turku Borlänge Torsby

OSLO Uppsala

Figur 2.1.1 NäringslivetVästerås har olika karaktärer i kom- Figur 2.2.1 De större tätorterna och orter nära läns- munerna. och utbildningscentrum växer. STOCKHOLM Stavanger Karlstad Örebro 6

Nyköping Norrköping

Linköping

Jönköping Göteborg Västervik Visby

Oskarshamn Varberg

Kalmar Halmstad

Helsingborg

KØBENHAVN Malmö Odense Tromsö

Rapport 2014-12-05 Narvik Abisko 1 800 2.3 Arbetsmarknad Arbetspendling till/från Stockholmsregionen 1 600 Från Stockholmsregionen Kiruna 1 400 Tromsö Arbets- och utbildningsmarknaderna i norra 1240 Till Stockholmsregionen Sverige är inbördes åtskilda och kan inte kom- 1 200 1 000 Bodö Pajala plettera varandra fullt ut. Dagens begränsadeGällivare 800 arbetsmarknadssamspel hämmar möjligheterna 600 Rovaniemi440 att ta tillvara de långsiktiga tillväxtmöjligheterna. 400 320 Jokkmokk 200 200 Narvik 160 135 Dessutom innebär de bristfälliga samspelsmöjlig- Abisko heterna en sårbarhet för konjunktur- och struk- 0 Hemavan/Tärnaby Arjeplog Kiruna Timrå Ånge

turrelaterade näringar. Botniabanan, Ådalsbanan Umeå Kramfors Sollefteå Sundsvall

och Nya Ostkustbanan är viktigaArvidsjaur satsningar för Luleå Östersund Nordanstig Nordanstig Härnösand

Sorsele Nordmaling Örnsköldsvik ökat arbetsmarknadssamspel. Flyget är också Pajala Piteå BodöArbetspendlare till/från Stockholms län, Uleåborg Gällivare mycket viktigt för arbetsmarknadernaMalå i Väster- per 1000-invånare i kommunen Storuman 14 norrlands län, eftersom länets näringsliv har ett 12 Rovaniemi Skellefteå Vilhelmina Jokkmokk brett nationellt och internationelltLycksele samspel. 10 8 Dorotea 2.4 Kompetensförsörjning 6 Åsele 4 Hemavan/Tärnaby Arjeplog Strömsund Tillfredsställande kompetensförsörjning Umeåmed 2 Trondheim 0 Arvidsjaur Luleå högre utbildande och andra nyckelkompetenser, Sorsele inom alla sektorer, har strategiskt mycket stor Piteå Timrå Ånge Uleåborg Örnsköldsvik Vasa Umeå Malå Sollefteå Storuman Kramfors Sollefteå

betydelseÖstersund för att klara norra Sveriges långsiktiga Sundsvall Östersund Nordanstig Nordanstig Härnösand Nordmaling Nordmaling industriella hållbarhet. Örnsköldsvik Skellefteå Härnösand Vilhelmina Figur 2.3:1 Pendling till och från StockholmsLycksele län. Utbildningsnivåerna i norraSundsvall Sveriges kommuner är generellt låga jämfört med Sverige som helhet. Dorotea Tammerfors Åsele Undantag finns för Umeå, Luleå och Östersund. Strömsund Hudiksvall Umeå Andelen högutbildadeBollnäs män är överlag betydligt Mora Trondheim Bergen lägre än för kvinnor. Vasa Den otillräckliga kompentensförsörjningen i Örnsköldsvik Gävle Östersund Sollefteå Malungindustridominerade regioner hänger strakt sam- Oslo Härnösand man med otillräcklig tillgänglighetUppsala till ett brett utbud av högre utbildning. Åbo Kopparberg Sundsvall Norrtälje Arvika Grythyttan Västerås Helsingfors 2.5 Specialiserad Tammerfors

Hudiksvall Åmål samhällsservice KarlstadKarlskoga Eskilstuna Bollnäs Mora TillgångenÖrebroBergen till strategisk viktig samhällsserviceStockholm (sjukvård,Skara högre utbildning, etc) är grundläg- Norrköping gande förMotala en dynamisk region. Norrlands uni- Gävle Falköping Linköping MalungUTBILDNINGSUTBUD Stenungsund versitetssjukhus i Umeå är regionsjukhusOslo för de ht 2006/vt 2006 Göteborg fyra nordligaste länen. Sundsvall har länssjukhus Uppsala Västervik Humaniora och teologi Åbo Visby Juridik och samhällsvetenskap (med enhet ävenHultsfred i Härnösand) och länsdelssjuk- Kopparberg Konstnärliga utbildningar Norrtälje Helsingfors hus finns i Örnsköldsvik och Sollefteå. HögreArvika Lant-Grythyttan och skogsbrukVästerås Varberg Medicin och odontologi utbildning Växjöfinns i Sundsvall, Härnösand och Naturvetenskap Teknik Örnsköldsvik genom Mittuniversitetet. Även Åmål Halmstad Kalmar KarlstadUndervisningKarlskoga Eskilstuna Umeå universitet har campus i Örnsköldsvik. Vård ochÖrebro omsorg Stockholm Köpenhamn Karlshamn Övriga Skara Ronneby Utlokaliserade utbildningar Helsingborg I Umeå finns två universitet med ett flertal Karlskrona (osäkra och förändeliga data)Norrköping Landskrona nischade högskolor. Motala FalköpingHELÅRSPRESTATIONERLinköping UTBILDNINGSUTBUD Figur 2.4:1 Utbud av högre utbildning. Ystad Stenungsund 10 000 ht 2006/vt 2006 Bornholm Göteborg Malmö 3 000 Västervik Humaniora och teologi 7 Visby Juridik och samhällsvetenskap ÅFHultsfred Infraplan Konstnärliga utbildningar Lant- och skogsbruk Varberg Medicin och odontologi Växjö Naturvetenskap Teknik Halmstad Kalmar Undervisning Vård och omsorg Köpenhamn Karlshamn Övriga Ronneby Utlokaliserade utbildningar Helsingborg Karlskrona (osäkra och förändeliga data) Landskrona HELÅRSPRESTATIONER Ystad 10 000 Bornholm Malmö 3 000

ÅF Infraplan Rapport 2014-12-05

2.6 Transportsystem och Ostkustbanan är en av Sveriges mest trafikerade kommunikationer enkelspår. Kapacitetsbristen har lett till längre restider och stor känslighet för störningar. Behov Vägar finns på dubbelspår mellan Härnösand-Sunds- vall-Gävle, men innebär mycket stora investe- E4 binder samman städerna längs norrlandskus- ringskostnader och idag finns inte medel avsatta ten. I Örnsköldsvik, Härnösand och Sundsvall för detta. går E4 genom städernas centrala delar. Nu pågår utbyggnad av ny E4 från Njurundabommen upp Mittbanan Sundsvall-Ånge-Östersund-Åre- till Skönsberg, via en ny bro. Sträckan beräknas Trondheim har viktig funktion i tvärstråket. vara färdig år 2015. Banan har behov av kapacitetsförstärkningar. Genomfarterna av Örnsköldsvik och Härnösand Det planeras för ett triangelspår västerut vid är stora flaskhalsar och tankar kring förbifarter Botniabanans anslutning till Ådalsbanan, in- även här studeras. till Höga Kusten Airport. Tringelspåret skulle möjliggöra persontågstrafik mellan Sollefteå och Järnvägar Örnsköldvik/Umeå. Botniabanan/Ådalsbanan har inneburit kraftigt Flyg förkortade restider för resor mellan exempelvis Örnsköldsvik-Umeå och Härnösand-Kramfors- Samtliga flygplatser i Västernorrlands län är nu- Örnsköldsvik. mera kommunalt ägda. Flygplatserna i Umeå och Östersund är statligt ägda och drivs av Swedavia. Ådalsbanan mellan Härnösand och Sundsvall har låg standard och låg hastighetsstandard. Utredning av ny, högklassig järnväg på sträckan pågår.

Pågående och planerade investeringar i transportinfrastruktur

Ny E4 Sundsvall Ostkustbanan Härnösand-Timrå- Vad: 20 kilometer ny E4, mellan Myre och Skönsberg. Sundsvall-Gävle - Arlanda/Stockholm Den längsta bron sträcker sig över Sundsvallsfjärden och är 2109 meter lång. • För att stärka kapaciteten byggs nya mötesstationer mellan Sundsvall och Gävle. Varför: För en förbättrad trafiksäkerhet, framkomlighet och miljö. Restidsvinsten för hela den nybyggda sträckan • Utredning om ny järnväg mellan Härnösand av E4 kommer att uppgå till drygt tjugo minuter under och Sundvall pågår. tider med god framkomlighet. Under högtrafik kan restidsvinsten uppgå till ca 45 minuter på samma sträcka. • Utredning om järnvägen genom Sundsvall pågår Byggtid: Våren 2011 - hösten 2015 • Utredning om dubbelspår pågår Kostnad: Budget 4,6 miljarder kr (Prisnivå 2012)

8 Rapport 2014-12-05

Vännäs Umeå Airport Umeå

Hörnefors Vasa Trondheim Örnsköldsvik Airport Nordmaling TrondheimHegra airport Meråker Åre Storlien HommelvikHell Krokom Husum Meråkersban an Örnsköldsvik Östersund Långsele Sollefteå Åre-Östersund Höga Kusten Airport Bispgården Airport Kramfors

Bräcke Härnösand Ånge Timrå Sundsvall-Timrå Airport Sundsvall Njurunda

Statligt ägd flygplats Sveg Regionalt ägd flygplats

Ljusdal Järnväg Hudiksvall Resecentrum/Hållplats (tåg) Väg

Bollnäs Söderhamn

Ockelbo

Gävle Falun

Figur 2.6:1 Transportinfrastrukturen i Västernorrland

9 Rapport 2014-12-05

Sett till antal passagerare är Sundsvall-Timrå Flygberoendet illustreras av figur 2.6:3, där länets största flygplats med ca 272 000 passage- flygbenägenheten (passagerare per invånare i rare år 2013. Örnsköldsvik Airport och Höga upptagningsområdet, staplarnas höjd) ökar mar- Kusten Airport hade 80 000 resp. 17 000 passa- kant i höjd med Västernorrlands län, dvs ungefär gerare. där tåg eller bil inte längre kan konkurrera med flygtrafikens restider. För omlanden kring Örn- Tillgänglighet är en mycket viktig faktor i den sköldsvik, Lycksele och även Vilhelmina flyg- globala konkurrensen. Tillgängligheten via flyg platser är flygbenägenheten i verkligheten högre, till/från norra Sverige är en viktig förutsättning eftersom en betydande del av resorna från dessa för att klara ett långsiktigt hållbart näringsliv omland nu sker via Umeå. Höga Kusten Airport och för att möjliggöra fortsatt positiv samhälls- har relativt låg flygbenägenhet per 1000 invånare, utveckling. Flygtrafiken har stor betydelse för men har ändå mycket högre passagerarfrekvens att befintligt näringsliv och för att möjliggöra jämfört flera sydligare flygplatser. En del av ett differentierat näringsliv med ändamålsenlig resorna från detta omland nu sker via Sundsvall/ kompetensförsörjning och höjda förädlingsvär- Timrå eller Önsköldsvik. den. Norra Sverige är idag mycket beroende av snabba flygförbindelser för resor över dagen till/ Passagerare per 1000 inv från andra delar av Sverige och kontinenten. Ett i upptagningsområdet 5 000 (2013) yttäckande nät av flygplatser är nödvändigt för 25 000

att kunna nå det nationella navet Stockholm- 2 500 10100 Arlanda inom några timmar. 100 000 1 000 Atlanten 200 000 Atlanten Passagerare per Kiruna Inv i upptagningsområdet Kiruna ygplats 2013 226' Regional flygplats 1800 400 Swedavia Pajala- Inrikes Pajala Ylläs Utrikes 5' Gällivare 5000 1 000 000 Gällivare 40' 6100 500 000 3200 100 000 Luleå 1106' Arvidsjaur Luleå Källa: Transportstyrelsen 2014 Hemavan- Bearbetning ÅF Infraplan Arvidsjaur Tärnaby 12' 51' Hemavan 1000 3900 700 Skellefteå Vilhelmina Lycksele 292' Lycksele 3800 7100 Vilhelmina 14' 20' Skellefteå Umeå 1300 Umeå Örnsköldsvik 988' 400 Åre Östersund Höga Kusten Östersund Örnsköldsvik 1200 80' Sundsvall Timrå 408' 17' Kramfors 180 Sveg 272' Sundsvall- Sveg 3' Mora 90 Timrå 150 Borlänge

180 80 Mora Torsby 12' Hagfors Figur 2.6:3 Passagerarvolymer jämfört med om- Figur 2.6:2 Passagerarvolymer39' 2013 landsbefolkning 2013

10 Jörn

Bastuträsk Rapport 2014-12-05

Hällnäs Lycksele Persontågtrafiken (Norrtåg + SJ + XT) Vindeln Umeå Ö Trafikutbud/linjer Trondheim Vännäsby Umeå C Hell/Vaernes Airport Vännäs C Hörnefors Den interregional snabbtågstrafiken bedrivs av SJ Meråker med X3000-tåg. Uppehåll görs i Umeå C-Umeå Storlien Nordmaling Duved Husum Ö-Örnsköldsvik C-Kramfors-Härnösand- Åre Örnsköldsvik N Järpen Sundsvall C-Hudiksvall-Söderhamn-Gävle- Krokom Örnsköldsvik C Uppsala-Arlanda-Stockholm C. Östersunds C Brun o Kramfors p Pilgrimstad Kramfors Mellan Umeå-Sundsvall körs två SJ-dubbelturer Bräcke och mellan Sundsvall-Arlanda-Stockholm C är Härnösand Ånge Timrå det totalt 5 SJ-dubbelturer. Ljungaverk

Torphammar Sundsvall C

Stöde Sundsvall V Den regionala tågtrafiken är uppdelad med Gnarp Norrtåg som trafikhuvudman för linjerna norr Hudiksvall och väster om Sundsvall, och X-Trafik som hu- Iggesund vudman för trafiken Sundsvall-Gävle. Uppehåll Söderhamn görs vid mellanliggande stationer, bl a vid Höga Ljusne Kusten Airport. Gävle Sträckan Umeå-Sundsvall har 8 dubbelturer/dag. Umeå-Örnsköldsvik har ytterligare 2 dubbeltu- Uppsala C rer/dag (12 totalt). Arlanda C Sundsvall-Gävle har fem dubbelturer med regio- Stockholm C naltåg. Ånge tågbetjänas av såväl Mittbanantrafiken mellan Sundsvall-Ånge-Östersund-Åre-Storlien som trafiken på Norra Stambanan Åre-Öster- sund-Ånge-Stockholm.

Tågrestider till Stockholm C Umeå 6:23 Örnsköldsvik 5:36 Kramfors 5:01 Härnösand 4:38 Timrå 4:04 Sundsvall 3:35 Ånge 4:19

11 Rapport 2014-12-05 3 Flyget i Västernorrland

35 3.1 Allmänt 30 Svenska flygplatser Generella trender 25 20 Inrikestrafiken i Sverige tog fart under 1980-ta- 15 Utrikes let, då Linjeflyg med en ny marknadsstrategi sat- sade på att bredda passagerarunderlaget. (källa: 10 5 Inrikesflygets förändringar). År 1990 nåddes Miljoner passagerare Inrikes toppen med 8,7 miljoner passagerare. Därefter 0 bröts den positiva trenden av bl a konjunktur- nedgång, prishöjningar och införande av moms 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2012 på persontransporter samt utveckling av alterna- Figur 3.1.1 Resandeutveckling på svenska flygplat- tiva transportmöjligheter, främst snabbtåg. ser mellan åren 1969 och 2012 visar på en kraftig utveckling inom utrikesflyget. Utrikesflyget har däremot en fortsatt stark utveckling, vilket delvis beror på den ökade globa- 1 liseringen, som medfört såväl ökat tjänstresande PAX Västernorrlands flygplatser 1970-2013 0,9 som privatresande till andra länder. Lågkostnads- Inrikes Utrikes bolagen, som kom till Sverige 1997, har haft stor 0,8 betydelse för utrikes linjetrafik. 0,7

Även charterresandet, dvs ej regelbunden pas- 0,6 sagerartrafik, har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Den generellt positiva utvecklingen har ”avbru- 0,5 tits” vid ett antal händelser, bl a Kuwaitkriget, 0,4 terrorattacken mot USA 2001 och den globala 0,3 finanskrisen 2008 med efterföljande lågkonjunk- Miljoner passagerare/år tur. Under senare år har resande åter tilltagit. 0,2

Flygets utveckling i Västernorrland 0,1 De senaste 20-25 åren har flygplatserna i Väster- 0 norrland uppvisat en kraftig minskning i passa- 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 gerarantal, från ca 850 000 passagerare (1990) till Figur 3.1.2 Resandeutveckling på Västernorrlands 370 000 (2013). flygplatser mellan åren 1970 och 2013. På närliggande flygplatser i Gävle, Hudiksvall, Söderhamn har den reguljära flygtrafiken upp- hört under 1990- och 2000-talet i takt med förbättrade tåganslutningar (X2000) och upp- graderad E4 längs södra norrlandskusten ner till Arlanda/Stockholm. Utrikes charter ökar i omfattning och har stor betydelse för invånarna i upptagningsområdet och för flygplatserna.

12 Rapport 2014-12-05

Trafik på regionens flygplatser Sundsvall Timrå Airport har ca 50 reguljära avgångar (och ankomster) i veckan till Stock- holmsflygplatserna Arlanda och Bromma. Hel- gavgångarna är relativt få med totalt 2 resp. 3 avgångar lördagar och söndagar. Flygplatsen har även direktlinjer till Göteborg-Landvetter och Luleå med två avgångar (och ankomster) per vardag. Örnsköldsvik Airport har 22 avgångar till/från Arlanda i veckan, varav två helgturer på söndagar. Höga Kusten Airport har 11 avgångar i veckan till Arlanda respektive Gällivare, varav 1 avgång Umeå Airport är den mest trafikerade flygplatsen på söndagar.För närvarande ingen avgång på i anslutning till Västernorrland. Totalt har Umeå lördagar. Ingen av länets flygplatser har interna- nästan 100 avgångar i veckan till Stockholm tionella reguljära direktlinjer. (Arlanda och Bromma). Utgående charter finns på Sundsvall Timrå och Åre Östersund Airport har ca 75 avgångar per Örnsköldsviks flygplatser. Ett utvecklingsarbete vecka till Stockholm (Arlanda och Bromma). pågår avseende möjlig inkommande charter till regionen men någon sådan trafik har ännu ej etablerats.

Rundturer/dag (1 rundtur = 1 avgång + 1 ankomst) inom grundutbud Flygplats Destination Bolag ev. via Må Ti On To Fr Lö Sö Må- Lö-Sö Totalt Fr

Sundsvall Timrå - Arlanda SAS 5 5 5 5 5 2 2 25 4 29 Sundsvall Timrå - Bromma Sundsvallsfl. 4 4 4 4 4 1 20 1 21 Sundsvall Timrå - Göteborg Direktflyg 2 2 2 2 2 1 10 1 11 Sundsvall Timrå - Luleå Direktflyg 2 2 2 2 2 10 10

Höga Kusten Airport - Arlanda NextJet 2 2 2 2 2 1 10 1 11 Höga Kusten Airport - Gällivare NextJet 2 2 2 2 2 1 10 1 11

Örnsköldsvik Airport - Arlanda H-K-flyg 4 4 4 4 4 2 20 2 22

Umeå Airport - Arlanda SAS/NORW 10 10 10 10 9 3 8 49 11 60 Umeå Airport - Bromma MALMÖ AV 2 2 2 2 2 1 5 10 6 16 Umeå Airport - Göteborg MALMÖ AV BRM 4 4 4 4 4 1 20 1 21 Umeå Airport - Luleå Direktflyg 2 2 2 2 2 10 10 Umeå Airport - Östersund Direktflyg 2 2 2 2 2 10 10

Åre Östersund Airport - Arlanda SAS 8 8 8 8 8 4 7 40 11 51 Åre Östersund Airport - Bromma MALMÖ AV 4 4 4 4 4 1 4 20 5 25 Åre Östersund Airport - Umeå Direktflyg 2 2 2 2 2 10 10

* Fullpris vid internetbokning 2014-0X-0X.

Figur 3.1.3 Destinationer och turutbud en vecka våren 2014. Källa: LFV och flygbolagens bokningstjänster. Bearbetning ÅF Infraplan

13 Rapport 2014-12-05

3.2 Sundsvall-Timrå Airport

Trafikutbud Sundsvall-Timrå Airport Stockholm-Arlanda trafikeras av SAS med 5 Banlängd 1954 m avgångar per vardag samt 2 avgångar på lördagar Banbredd 45 m och söndagar. Bankod/Bärighet 4C/PCN 50 Stockholm-Bromma trafikeras av Sundsvallsflyg Tull Ja med 4 avgångar per vardag samt 1 avgångar på Passagerare 2013 272 000 söndagar. - varav charter 28 800 Maxkapacitet Göteborg-Landvetter trafikeras av Direktflyg Största möjliga trafikflygplan Boeing 757 med 2 avgångar per vardag och 1 avgång på söndagar. Även Luleå trafikeras av Direktflyg med 2 av- gångar per vardag. Inga helgturer. Marknadssegment 70 % är tjänsteresenärer, 30 % privatresor. Många Under sommaren går dessutom trafik till/från arbetspendlar dagligen med flyget. Visby.

Charter Utöver de reguljära flyglinjerna har Sundsvall- Timrå också betydande chartertrafik till flera destinationer. Under 2014 planeras följande charterupplägg. »»Turkiet: 17 april-18 juni och 6 augusti-24 oktober (Ving/Fritidsresor, Detur och Turkiet- resor) »»Kroatien: 16 maj-18 juli och 2 september-23 september (Scandjet) »»Gran Canaria: 12 december-27 mars (Ving/ Fritidsresor) »»Mallorca: 3 maj-14 juni och 9 augusti-27 september (Ving/Fritidsresor) »»Kreta: 9 maj-13 juni och 8 augusti-24 oktober (Detur)

Prisbild, enkel resa Arlanda: 620-2 500 kr Bromma: 500-2 300 kr Luleå: 2 700-3 400 kr Göteborg: 1 400-3 600 kr

14 Rapport 2014-12-05

Passagerarutveckling Frakt, post och övrig trafik Konkurrensen från snabbtågstrafiken på Ost- Sundsvall-Timrå Airport är nav för postflyget i kustbanan (slutet av 1990-talet) och IT-kraschen Sverige. Postflyget går fyra turer/dag, fem dagar i (år 2000) har märkts tydligt på passagerarvoly- veckan. Totalt hanterade Sundsvall-Timrå Air- merna på Sundsvall-Timrå Airport. Idag ligger port 1 480 ton post under 2013. Fraktvolymen är passagerarantalet på de lägsta nivåerna på 30 år, 24,5 ton. men flyget har fortsatt stor betydelse och är ett Flygplatsen har beredskap dygnet runt för att viktigt komplement. kunna ta emot ambulansflyg. Senaste helåret hade Sundsvall-Timrå Airport 272 000 passagerare, varav 28 800 charterresenä- rer. Under 1990-talet låg volymen kring 450 000 passagerare/år, för att sedan falla kraftigt under 2000-talet. Chartertrafiken ökar i omfattning och står idag för ca 10 % av passagerarvolymen.

PAX Sundsvall-Timrå Airport 1970-2013 600 000 Avreglering, oljekris

Utrikes Inrikes Snabbtåg OKB 500 000 ”IT-kraschen”

400 000 Finanskris

300 000

200 000

100 000

0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2013

Figur 3.2.1 Resandeutveckling på Sundsvall Timrå Airport mellan 1970 och 2013.

15 Rapport 2014-12-05

Anslutande transportinfrastruktur Sundsvall-Timrå Airport ligger i direkt anslutning till E4, ca 2 mil norr om Sundsvall och ca 3 mil söder om Härnösand. Det går inga flygbussar till/från flygplatsen. Ett nystartat koncept med flygshuttle prövas nu, där resenären kan boka en plats i förväg eller kliva på vid någon av de hållplatser som passeras. I dags- läget körs dessa turer med en minibuss för max 8 personer. Flygtaxi finns med fasta priser till Sundsvall, Timrå och Härnösand. Reguljär busstrafik finns som alternativ. Linje 201 mellan Sundsvall och Härnösand stannar vid E4 ca 1 km söder om flygplatsen. Här stannar också linje 611 som går mellan Sundsvall-Timrå- Söråker. Målpunkt Avstånd Timrå centrum 10 km Alnö centrum 20 km Sundsvalls centrum 21 km Härnösands centrum 32 km

Flygplatsområdet och terminalen Flygplatsen ligger på Skeppsholmen i Indalsäl- vens deltaområde med anslutningsväg från E4. Nya terminalen invigdes 1997 med en yta av 6500 kvadratmeter. I terminalen finns bl a restaurang, café och konferensvåning för upp till 200 personer. Bistro finns tillgänglig vid charter- avgångar. Från lokaler på flygplatsen kommer Luftfarts- verket att bedriva fjärrstyrd flygtrafikledning för Örnsköldsvik med början första kvartalet 2015. Landningsbanan är 1800 m vid landning och 1950 vid start. Banan har relativt hög bärighet, PCN 50, vilket innebär att de vanligaste charter- flygplanen kan tas emot.

16 Rapport 2014-12-05

Ekonomi Sundsvall Timrå Airport 2013 (mkr) Nettoomsättning 30,7 Ägare Övriga rörelseintäkter 4,4 Sundsvall Timrå Airport ägs från och med den Rörelseintäkter 35,1 17 juni 2013 av Sundsvalls och Timrå kom- Rörelsekostnader -33,2 muner. Tidigare ägdes flygplatsen av Swedavia. Antal anställda (STA AB) 56 Sundsvalls kommun äger 84 % av flygplatsen och Antal sysselsatta på området 350 Timrå kommun äger 16 % (andel efter kommunernas folkmängd). Flygplatsen drivs av två bolag, Midlanda Fastighet AB och Midlanda * Flygplats AB.

Finansiering och driftsbidrag Sundsvall Timrå Airport är den enda regionala flygplatsen som inte har regionalt bidrag från exempelvis länstransportplanen. Fördelningen av flygdriftsbidragen kan dock komma att änd- ras. Vid eventuellt beslut att Sundsvall Timrå Airport ska inkluderas i systemet gällande driftbidrag till ickestatliga flygplatser, kommer de er- hålla utökningssumman för perioden 2013-2016. I övrigt ger Sundsvalls och Timrå kommun underskottstäckning för flygplatsens underskott utefter ägarprocent. Budgeterat underskott för åren 2014 -5,7 milj SEK, 2015 -4,0 milj SEK 2016 -2,5 milj SEK.

Personal På flygplatsområdet finns cirka 20 flygtrafikan- knunta företag med totalt ca 350 anställda. För flygplatsdrift, fälthållning, säkerhetskontroll, räddningstjänst och ramptjänst har Sundsvall Timrå Airport cirka 40 anställda på flygplatsen. Ytterligare 10 personer arbetar inom flygtrafik- tjänsten.

Gymnasieutbildning Sundsvall Timrå Airport samarbetar med Timrå Gymnasium som bl a erbjuder en flygplatstek- nikerutbildning. Den praktiska delen av utbild- ningen genomförs på flygplatsen.

17 Rapport 2014-12-05

3.3 Höga Kusten Airport

Trafikutbud Höga Kusten Airport Höga Kusten Airport trafikeras av NextJet och är Banlängd: 2001 m en del av den upphandlade sträckan Stockholm/ Banbredd: 45 m Arlanda-Gällivare. Totalt går två avgångar per Bankod/Bärighet: 3C/PCN 30* vardag och en på söndagar. Avsaknad av turer på lördagar är en obekvämlighet för näringslivet och Tull: Ja besöksnäringen i regionen. Passagerare 2013: 16 890 st Maxkapacitet (terminal): 50-60 PAX Chartertrafik Största möjliga trafikflygplan: B757 Flygplatsen har ingen ut- eller inchartertrafik för närvarande. Utredning kring anpassning av terminalen för att kunna hantera charterresenärer pågår.

Marknadssegment Enligt passagerarundersökning (2013) är 80 % tjänsteresor och övriga 20 % privata resor. Av passagerarna kommer ca 40 % från Kramfors och ca 30 % från Sollefteå.

Prisbild, enkel resa Arlanda: 500-2 450 kr Gällivare: 500-2 300 kr

18 Rapport 2014-12-05

Passagerarutveckling Kramfors kommun har minskat i befolkning med ca 2000 personer, vilket motsvarar 10 %, mellan 2003 och 2013. För Sollefteå kommun var minskningen ca 1 700 personer, eller 8 % under samma tidsperiod. Den minskade befolkningsunderlaget, nedlägg- ningen av regementet I21 i Sollefteå (år 2000) och ändringar i trafikutbudet har bidragit till att passagerarvolymen minskat kraftigt, från ca 63 000 till 17 000 mellan åren 2000-2013. Under slutet av 1980-talet hade flygplatsen omkring 100 000 passagerare, där försvarsmaktens resor stod för en stor andel.

Frakt, post och övrig trafik 12,4 ton fraktgods hanterade på flygplatsen år 2013. Ingen post flygs till Höga Kusten Airport. Skolflyg, taxiflyg etc förekommer i begränsad utsträckning.

PAX Höga Kusten Airport 1970-2013 Avreglering, oljekris Nedläggning T3 100 000 Utrikes Nedläggning I21 Inrikes

0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2013

Figur 3.3.1 Resandeutveckling på Höga Kusten Airport mellan 1970 och 2013.

19 Örnsköldsvik Airport

Husum

Rapport 2014-12-05 Örnsköldsvik

Anslutande transportinfrastruktur Flygplatsen nås via väg 333/786, ca 3 km Sollefteå norr om Nyland. Till Kramfors centrum är avståndet ca 23 km, till Sollefteå centrum E4 ca 35 km och till Härnösand ca 61 km. 90 786 Höga Kusten Airport Höga Kusten Airport har även järnvägs- 333 station för resandeutbyte. Tågstationen 334 ligger ca 1,5 kilometer (bilväg) från flyg- Världsarvet platsen (700 m fågelvägen) och möjlighet Kramfors Höga kusten till gratis shuttle-transport finns. Tågstationen har även bussangöring och pendlarparkeringar med motorvärmarut- tag. Det vanligaste transportsättet till flygplatsen är flygtaxi (38 %) följd av egen bil som parkeras (30 %).

Flygplatsområdet och terminalen Gaten rymmer 50-60 passagerare idag. Utredning pågår om ombyggnad för kunna hantera chartertrafik. I terminalen finns biluthyrning, cafeteria med kaffe- och varuautomat samt toaletter. Parkeringsplatserna ligger i nära anslutning till terminalen och är gratis (avgift för motorvärmare). Landningsbanan är asfalterad och har relativt låg bärighet (PCN 30). Tillfäl- liga landningstillstånd för tyngre flygplan kan erhållas (upp till ACN 45). Flyg- platsen har bl a lång erfarenhet av trafik med MD80-plan utan någon påverkan på bansystemet. Begränsningarna PCN 30 bedöms främst finnas under sommarhalv- året och stort antal tunga plan. Planer finns på att förlänga landningsbanan med omkring 200 meter (till ca 2 200 m). Räddningsförbundets kår i Nyland kommer att flytta sin verksamhet till flygplatsen under 2014, vilket ger flera samord- ningsvister.

20 Rapport 2014-12-05

Ekonomi Höga Kusten Airport 2013 (mkr) Ägare Nettoomsättning 2,6 Övriga rörelseintäkter 15,6 Vid starten 1974 drevs flygplatsen av Kram- varav flygplatsbidrag* 12,2 fors kommun med stöd från Sollefteå kommun. Rörelseintäkter 18,3 Flygplatsbolaget Kramfors/Sollefteå Flygplats Rörelsekostnader -17,8 AB bildades 1997 med Kramfors och Sollefteå Antal anställda ca 20 kommuner som delägare med lika stor andel. Flygplatsen bytte namn 2012 till Höga Kusten Airport och 2013 ändrades även bolagets namn till detsamma. *Kommunalt driftbidrag på 6,7 milj SEK och regionalt driftbidrag på 5,5 milj SEK. Finansiering och driftsbidrag Nettoomsättningen för verksamheten uppgick 2013 till 2,6 milj SEK. Totalt uppgick rörelse- intäkterna år 2013 till 18,3 milj SEK och kostnaderna till 17,8 milj SEK. Inkomsterna från verksamheten täcker därmed endast en liten del av de totala driftskostnaderna (ca 15 %). Fram till år 2016 får Höga Kusten Airport 5,5 milj SEK per år i regionalt bidrag från Länstran- sportplanen. Under 2013 tillsköt Sollefteå och Kramfors kommuner tillsammans 6,7 milj SEK. (Samma belopp även 2012) Samma period var den statliga ersättningen (ej bidrag) till flygplatsen till 8,8 milj SEK.

Personal Flygplatsen drivs i huvudsak av egen personal med ca 20 anställda.

21 Rapport 2014-12-05

3.3 Örnsköldsvik Airport

Trafikutbud Örnsköldsvik Airport Reguljärtrafik Banlängd: 2 016 m Örnsköldsvik Airport trafikeras till/från Stock- Banbredd: 45 m holm-Arlanda med fyra turer på måndag-fredag, Bankod/Bärighet: 4C/PCN 77 och två turer på söndagar. Tull: Ja Trafiken bedrivs idag av Höga Kusten Flyg. SAS Passagerare 2013: 80 123 st trafikerade flygplatsen fram till slutet av år 2008, Charter, passagerare: 3 149 st då SAS beslöt att lägga ner linjen pga bristande Maxkapacitet: lönsamhet. Största möjliga trafikflygplan: Det relativt låga utbudet relativt Umeå flygplats innebär att många Örnsköldvikresenärer väljer att flyga från/till Umeå Airport istället. Över hälften av de tillfrågade vid den senaste pas- sagerarundersökningen säger sig nyttja Umeå som alternativ. Konkurrensen vid Umeå flygplats är mycket hård, vilket också håller nere biljett- År 2013 skedde ca 3150 charterresor från flyg- priserna. Tjänsteresenärer är generellt mindre platsen. Detta motsvarar ca fyra procent av pas- priskänsliga. Ett större industriföretag i Ö-vik sagerarvolymen. betonar exempelvis att tillgänglighet och flexibilitet är viktigast för dem och att 90 % av deras Marknadssegment flygresor går via Örnsköldsviks Airport (10 % via Umeå Airport). Av resorna från/till Örnsköldsvik är uppskatt- ningsvis 80-85 % tjänsteresor. Resterande del, Charter 15-20 %, är privatresor. Motsvarande andelar för Örnsköldsvik Airport har utrikescharter till ett Umeå Airport är 56 % resp 44 %. flertal destinationer i två länder, Kroatien och De exportintensiva industriföretagen i regionen Turkiet. är viktiga kunder.

22 Rapport 2014-12-05

Passagerarutveckling I samband med att Norwegian började erbjuda lågprisflyg från Umeå och SAS slutade flyga på Örnsköldsvik i slutet av 2008, har passagerarvo- lymerna fallit från omkring 140 000 till ca 80 000 passagerare/år (2013). En annan samtida faktor var den globala finanskrisen, som bl a innebar omkring 1 900 varsel i Örnskölsvik. Umeå Airport har med ca 100 avgångar i veckan till/från Stockholm, och tre olika bolag, blivit en stark konkurrent till Örnsköldsviks flygplats. Med Botniabanan har dessutom alternativen blivit fler för resor till/från såväl Stockholm- Arlanda Airport/Stockholmsregionen som till Umeå Airport.

Frakt, post och övrig trafik Det senaste helåret (2013) hanterade 53 ton frakt och 2,5 ton post på flygplatsen.

PAX Örnsköldsvik Airport 1970-2013 Avreglering, oljekris Finanskris, 200 000 Norwegian etab. Utrikes i Umeå Inrikes

100 000

0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2013

Figur 3.4.1 Resandeutveckling på Örnsköldsvik Airport mellan 1970 och 2013.

23 Rapport 2014-12-05

Anslutande transportinfrastruktur Örnsköldsvik Väg 1067 mellan Arnäsvall (anslutning E4 i Airport Örnsköldsvik) och flygplatsen. Avstånd ca 17 km. Till Örnsköldsvik centrum, ytterligare ca 6 Husum km. Väg 1065 mellan E4 i Husum (Dombäck) och Örnsköldsvik flygplatsen. Avstånd ca 11 km. Det går inga flygbussar till/från flygplatsen. SoFörlle fteåresor till/från flygplatsen nyttjas taxi för cirka 40 % av anslutningsresorna. Ytterligare ca 25 % blir skjutsade. Omkring 25 % kör egen bil som E4 de parkerar på flygplatsen.

90 Närmsta järnvägsstation786 finnsHöga Kusteni Husum, Airport ca 13 km från flygplatsen. 333

334 Flygplatsområdet och terminalen Flygplatsens har 230 parkeringsplatser i direktVärldsarvet Höga kustenFlygplatsen är först i landet att testa fjärrstyr- anslutning tillKramfors terminalen. ning av flygledartorn (driftgodkännande väntas År 2005 förlängdes landningsbanan med 210 i april 2014). Fjärrstyrningen innebär att perso- meter, från 1804 meter till dagens 2014 meter, nal i Sundsvall styr trafiken, vilket skapar bättre för att möjliggöra tyngre trafik (bl a charterplan). flexibilitet avseende öppettider och kostnadsbe- sparingar. Landningsbanan är asfalterad och med hög bä- righet, (PCN 77), vilket innebär att de allra flesta I terminalen finns restaurang/café, konferensrum, stora passagerarplanen kan landa på banan (bl a tullfunktion/passpolis. B737-800 och MD-83).

24 Rapport 2014-12-05

Ekonomi Örnsköldsvik Airport 2013 (mkr) Ägare Nettoomsättning 19,3 Övriga rörelseintäkter 15,4 Örnsköldsvik flygplats ägs sedan 1 april 2011 av varav flygplatsbidrag 4,8 det kommunala bolaget Örnsköldsvik Airport Rörelseintäkter 34,7 AB. Dessförinnan ägdes flygplatsen av Swedavia. Rörelsekostnader -35,3 Finansiering och driftsbidrag Antal anställda 27 st Antal sysselsatta vid flygplatsen ca 70 st Rörelseintäkterna uppgick år 2013 till 34,7 milj SEK (inklusive driftsbidrag från Trafikverket) och kostnaderna till 35,3 milj SEK. Inkomsterna från verksamheten täcker ca 55 % av de totala driftskostnaderna. Örnsköldsvik Airport får 4,8 milj SEK per år i regionalt stöd från länstransportplanen under åren 2013-2016.

Personal Under 2013 hade Örnsköldsvik Airport ca 30 anställda, men totalt i området är det ca 70 anställda (inkl bl a Nextjets bokning och Örn- sköldsvik halkbana). På flygplatserna i Örnsköldsvik och Sundsvall iordningställs lokaler och utrustning för att kunna, om man väljer det, att utöva flygledning på distans. Remote tower center (RTC) är ett nytt koncept och detta är ett unikt projekt som vänder blickarna till sig, både i Sverige och resten av världen. Syftet är att minska kostnader och öka tillgängligheten.

25 Rapport 2014-12-05 4 Tillgänglighet och marknadsunderlag

4.1 Allmänt Utbud och prisnivå I de resenärsundersökningar som gjorts för Avstånden inom norra Sverige gör att flyget är Västernorrlands flygplatser framgår det tydligt en mycket viktig pusselbit för att möjliggöra ef- att det viktigaste för en attraktiv flygplats är stort fektiva resor inom Sverige och till internationella utbud med avgångar och låga priser. anslutningar. Restiderna mellan kommunhuvud- orten till kommunernas primära flygplatser är Prisbilden har lägre betydelse för tjänsterese- mycket god och aldrig över 30 minuter. Restiden nären än för privatresenären, men desto större till alternativ flygplats är vanligtvis inte över 60 betydelse har ändamålsenligt trafikutbud och minuter. avgångstider. Olika typer av resor - olika Prisbilden är svår att jämföra mellan olika bolag marknadsunderlag och flygplatser, främst beroende på olika prismo- deller för bokning och vilka tjänster som ingår i Varje flygplats har ett upptagningsområde, inom priset. vilket merparten av befolkningen väljer den när- maste flygplatsen. Tjänsteresor är de vanligast förekommande och de mest tidskänsliga. Stor trafikutbud och attrak- tiva avgångstider värderas högt. Sällanresor, och i synnerhet charterresor, har större upptagningsområden beroende på vilka resmål som erbjuds och en generellt mindre tidkänslighet.

26 Rapport 2014-12-05

Restid från kommunhuvudort till Stockholm C

380 426 Umeå 223 147 370 390 Nordmaling 177 190 333 350 Örnsköldsvik 217 178 348 341 Sollefteå 228 180 300 Snabbaste tåg/buss 313 Kramfors 198 168 Bilrestid (enl Eniro.se) 259 Via näst närmaste flygplats 319 Ånge 247 230 Via närmaste flygplats 285 275 Härnösand 202 163 243 251 Timrå 270 145 215 240 Sundsvall 236 151

0 60 120 180 240 300 360 420 480 Restid, minuter

Figur 4.1:1 Restid till Stockholm C från kommunhuvudorterna i Umeå,Nordmaling och Västernorrland med olika resalternativ. Restiden inkluderar anslutningstid incheckning, utcheckning, mm. Längre norrut blir flyget allt viktigare jämfört med bil och kollektivtrafik

Näringslivets flygberoende Stor potential för incharter För näringslivet är tillgänglighet av mycket stor Västernorrland är en betydelsefull besöksregion, betydelse. För många har flygtillgänglighet avgö- med en turismomsättning på ca 6,5 miljarder rande betydelse för val av lokalisering. SEK. Länet saknar dock internationella direktflyg/inkommande charter från intressanta mark- Dels möjliggör smidiga flygförbindelser under- nader i Tyskland och Holland. lättad kompentensförsörjning och ökat utbud av nyckelkompetenser. Dels stärks näringslivets Direkta förbindelser med internationella mark- konkurrenskraft och möjliggör ökade förädlings- nader skulle kunna ge Västernorrland intressanta värden. möjligheter att ta del av den starka turisttillväxt som växer internationellt. Målet är att 800 nya Dessa effekter innebär att många företag kan arbetstillfällen har skapats inom besöksnäringen utvecklas och stärkas, vilket bidrar till många kopplat till Höga Kusten-området år 2020. positiva effekter för kommuner, regioner och nationellt. Regeringens mål är att fördubbla turismen i Sverige under en tjugoårsperiod. En ökad turist- ström till de regionala flygplatserna bidrar även till att nå andra mål som ökad tillväxt och fler arbetstillfällen för alla delar av Sverige.

27 Rapport 2014-12-05

4.2 Upptagningsområde för Befolkning och arbetsplatser i omlandet Sundsvall Timrå Airport I figur 4.2:2 visas vilket befolkningsunderlag och hur många arbetsplatser som nås inom olika Omlandet inom olika tidsavstånd till Sundsvall tidsintervall från flygplatsen. Flygplatsen lig- Timrå Airport visas i figur 4.2:1. Inom 30 minu- ger nära de stora befolkningskoncentrationerna ters kan man ta sig till flygplatsen från stora delar i Sundsvalls och Timrå kommuner och når ca av Timrå, Sundsvall, Sundsvalls och Härnösands 120 000 invånare och 55 000 arbetsplatser inom kommuner. Flygplatsen är närmaste flygplats till 30 minuter med bil. huvudorterna även i Ånge, Nordanstig och Hu- diksvalls kommuner. Flygplatsen har störst turutbud i länet och har därmed ett större omland avseende främst resmarknaden via Stockholm- Arlanda och för chartertrafiken.

Figur 4.2.1 Restidsavstånd med bil, taxi eller kollektivtrafik till Sundsvall-Timrå flygplats. Källa: Bilrestider från Eniros karttjänst och kollektivrestider från Samtrafikens riksdatabas våren 2014.

28 Rapport 2014-12-05

MålpunkterBefolkningsunderlag i omlandet Befolkningsunderlag i omlandet Befolkningsunderlag i omlandet för Örnsköldsvik Airport för Höga Kusten Airport för Sundsvall Timrå Airport I figurTusental 4.2:3 visas stora företag ochTusental myndigheter Tusental 305 i omlandet till Sundsvall260 Timrå Airport. Det 240 200 210 stora befolkningsunderlaget är också i sig en stor148 145 målpunkt för114 passagerare som besöker släkt och 116 54 vänner.30 I omlandet finns också turistiska16 anlägg- ningar, exempelvis skidanläggningarna på Södra Berget,Inom CasinoInom Cosmopol,Inom Inom HimlabadetInom mm.Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min

Sysselsatta i omlandet Sysselsatta i omlandet Sysselsatta i omlandet för Örnsköldsvik Airport för Höga Kusten Airport för Sundsvall Timrå Airport Tusental Tusental Tusental 127 110 100 87 86 63 62 55 62 Företag17 22 6 Urval av stora arbetsgivare i Sundsvall- Timrå-Härnösandområdet:Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom • 30Sunds min valls60 min sjukhus,90 min ca120 2500 min anst.30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min • Mittuniversitetet, Sundsvall, ca 1250 Figur 4.2.2 Befolkningsunderlag och arbetsplatser anst. inom olika restidsavstånd från Sundsvall Timrå • Försäkringskassan, Sundsvall, ca 950 Airport. anst. Nordhydralic • Telia, Sundsvall, ca 830 anst. Mondi Elpress • Bolagsverket, Sundsvall, ca 750 anst. Kramfors • CSN, Sundsvall, ca 750 anst. MSB • SCA Ortviken, ca 750 anst. Folke Bernadotteakademin • Kubal (del av ryska Rusal), Sundsvall, ca 480 anst. • Kriminalvården, Härnösand, ca 425 anst. • Emharts Glass, Sundsvall, ca 410 anst. Urval av företag • SCA Östrand, ca 380 anst. och målpunkter Härnösand • Akzo Nobel, Stockvik, ca 350 anst. Flygplats Kriminalvården Com Hem SCA • ComHem, Härnösand, ca 350 anst. Tillverkning SIDA Tra kverket • Metso, Sundsbruk, ca 350 anst. Service/tjänster Sundsvall Timrå Airport • SPV, Sundsvall, ca 350 anst. O entlig • Permobil, Timrå, ca 195 anst. verksamhet Permobil Kultur Timrå IK • Mittuniversitet, Härnösand, ca 150 anst. SCA Timrå Målpunkt Sjukhus • Trafikverket, Härnösand, ca 150 anst. Telia Metso paper • Edmolift, Härnösand, ca 60 anst. Försäkringskassan Bolagsverket • Logosol, Härnösand, ca 30 anst. Mittuniversitet SCA KubalSundsvall • SIDA, Härnösand, ca 20 anst. CSN Metso Automation • Metso Automation, ca 10 anst. SPV Akzo Nobel

Målpunkter • Södra Berget, Sundsvall, ca 45 anst. • Casino Cosmopol, Sundsvall, ca 150 anst. • Kulturmagasinet, Sundsvall • Norrporten Arena, Sundsvall Figur 4.2.3 Företag och målpunkter i näromlandet till • E.on Arena, Timrå Sundsvall Timrå Airport samt Härnösand.

29 Rapport 2014-12-05

4.3 Upptagningsområde för Höga Kusten Airport

Omlandet inom olika tidsavstånd till Höga Kusten Airport visas i figur 4.3:1. Inom 30 minuters restid kan man ta sig till flygplatsen från stora delar av Ådalen mellan Sollefteå och E4. Flygplatsen är närmaste flygplats till huvudorterna Kramfors och Sollefteå kommuner och med järnväg är kollektivtrafikkopplingen god till både Härnösand och Örnsköldsvik med ca 30-40 minuters tågrestid. För turerna till och från Gäl- livare har flygplatsen ett betydligt större omland, särskilt för resor som ska till Gällivare över dagen.

Figur 4.3:1 Restidsavstånd med bil, taxi eller kollektivtrafik till Höga Kusten Airport. Källa: Bilrestider från Eniros karttjänst och kollektivrestider från Samtrafikens riksdatabas våren 2014.

30 Rapport 2014-12-05

Befolkning och arbetsplatserBefolkningsunderlag i omlandet i omlandet Befolkningsunderlag i omlandet Befolkningsunderlag i omlandet för Örnsköldsvik Airport för Höga Kusten Airport för Sundsvall Timrå Airport I figur 4.3:2 visas vilket befolkningsunderlagTusental Tusental Tusental 305 260 240 och hur många arbetsplatser som nås inom olika 200 210 tidsintervall från flygplatsen. Flygplatsen har ca 148 145 114 116 16 000 invånare och 5 000 arbetsplatser inom 30 54 minuter med bil. 30 16

Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Målpunkter 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min I figur 4.3:3 visas stora företag och myndigheter i omlandet till Höga kusten Airport.Sysselsatta Kramfors- i omlandet Sysselsatta i omlandet Sysselsatta i omlandet Sollefteå har flera relativt stora företagför Örnsköldsvik som är Airport för Höga Kusten Airport för Sundsvall Timrå Airport Tusental Tusental Tusental 127 110 beroende av effektiv flygtrafikförsörjning. Be- 100 folkningen i närområdet är också målpunkter 87 86 62 63 62 för passagerare som besöker släkt och vänner. I 55 17 22 omlandet finns också stora turistiska målpunkter, 6 både i Ådalen och i södra delen av Höga Kusten. Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min

Figur 4.3:2 Befolkningsunderlad och arbetsplatser Företag inom olika restidsavstånd från Höga Kusten Airport. Största arbetsgivarna i Sollefteå- Kramforsområdet är: • Mondi, Dynäs, ca 310 anst. • Skatteverket, Sollefteå, ca 165 anst. • Statkraf, Sollefteå, ca 160 anst. BAE systems Hägglunds • Nordhydralic, Kramfors, ca 155, Sjukhus Com Hem

anst. Sanmina-SCI Modo Hockey • Folke Bernadotte, Sandö, ca 150 Domsjö fabriker anst. Örnsköldsvik • Elpress, Kramfors, ca 130 anst. Statkraft • Gerdins, Mjällom, ca 130 anst. Skatteverket Sollefteå • MSB, Sandö, ca 75 anst. Gerdins Trysunda • Norrskog huvudkontor, ca 75 anst. Hallstaberget Skuleberget • Räddningsverket, Kramfors, ca 60 Höga kusten Airport Skidsta hus anst. • E.ON, Sollefteå, ca 55 anst. Ulvöhamn Docksta varv • Docksta Varv, DockstaBispgården, ca 45 anst. Gerdins Nordhydralic • Skidsta Hus, Ullånger, ca 45 anst. Mondi Elpress • Folksam, Kramfors, ca 40 anst. Urval av företag Kramfors • Nipsoft, Sollefteå, ca 20 anst. och målpunkter MSB • Famek, Nyland, ca 15 anst. Flygplats Folke Bernadotteakademin • Nordtrafo, Bjärtrå, ca 10 anst. Tillverkning Folksam • SCA, Bollsta, ca 10 anst. Service/tjänster O entlig verksamhet Kultur Målpunkt Härnösand Världsarv Kriminalvården Com Hem Målpunkter SCA , 3 fabriker*** SIDA Tra kverket Gerdins Nordkomponent • Världsarvet Höga kusten Famek • Hallstaberget Figur 4.3:3Sundsvall Urval TImrå av Airport större företag och målpunkter i omlandet Nordtrafo MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) till Höga Kusten Airport. Räddningsverket

31 Rapport 2014-12-05

4.4 Upptagningsområde för Befolkning och arbetsplatser i omlandet Örnsköldsvik Airport I figur 4.4:2 visas vilket befolkningsunderlag och hur många arbetsplatser som nås inom olika Omlandet inom olika tidsavstånd till Örnskölds- tidsintervall från flygplatsen. Flygplatsen har ca vik Airport visas i figur 4.4:1. Inom 30 minuter 30 000 invånare och 17 000 arbetsplatser inom kan man ta sig till flygplatsen från den nordöstra 30 minuter med bil. Inom 60 minuter finns ca delen av kommunen inkl större delen av central- 114 000 invånare och ca 62 000 sysselsatta. orten. Flygplatsen är näst närmaste flygplats till det stora befolkningsunderlaget i Umeåregionen. Örnsköldsvik har en betydande andel högtekno- logisk och internationell industri, som tillsammans står för cirka tre procent av Sveriges totala export. De största företagen finns i Örnsköldsvik, Husum och Mellansel. Företagen har en indirekt sysselsättningseffekt som i många är större än de

Figur 4.4:1 Restidsavstånd med bil, taxi eller kollektivtrafik till Örnsköldsviks flygplats. Källa: Bilrestider från Eniros karttjänst och kollektivrestider från Samtrafikens riksdatabas våren 2014.

32 Rapport 2014-12-05 direkt anställda, genom sina underleverantörer Befolkningsunderlag i omlandet Befolkningsunderlag i omlandet Befolkningsunderlag i omlandet för Örnsköldsvik Airport för Höga Kusten Airport för Sundsvall Timrå Airport och genom att generera ett större befolkningsun- Tusental Tusental Tusental 305 derlag för handel och privat och offentlig ser- 260 240 vice. De 800 direkt anställda vid Metsä Husum 200 210 148 145 beräknas exempelvis generera ytterligare ca 2 000 114 116 arbetstillfällen i kommunen. 54 30 16

Företagen är beroende av väl fungerande kom- Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom petensförsörjning från hela världen. God till- 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min gänglighet, även internationellt, och flexibilitet är viktigt för industrin. Flygplatsen har härvid en Sysselsatta i omlandet Sysselsatta i omlandet Sysselsatta i omlandet viktig roll. för Örnsköldsvik Airport för Höga Kusten Airport för Sundsvall Timrå Airport Tusental Tusental Tusental 127 110 100 Målpunkter 87 86 62 63 62 I stadskärnan finns ett flertal hotell- och kon- 55 22 ferensanläggningar, Fjällräven Center, Paradis- 17 6 badet, sjukhuset, mm. Från Köpmanholmen går turbåtar till de populära besöksmålen Ulvön och Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom Inom 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min 30 min 60 min 90 min 120 min Trysunda. Figur 4.4:2 Befolkningsunderlag och arbetsplatser Företag inom olika restidsavstånd från Örnsköldsvik Airport. Ett urval av stora arbetsgivare i omlandet: • Örnsköldsviks sjukhus, ca 1250 anst. • BAE Systems Hägglunds, Ö-vik, ca 950 anst. inkl konsulter. • Metsä Board, Husum, ca 800 anst. • Bosch Rexroth, Mellansel, ca 430 anst. • Aditya Birla, Domsjö fabriker, Domsjö, ca 400 anst. Nordmaling • Sanmina-SCI, Örnsköldsvik, ca 360 anst. Olofsfors AB • ComHem, Örnsköldsvik, ca 230 anst. • MacGregor Sweden, Örnsköldsvik, ca 150 anst. • Holmen, Örnsköldsvik, ca 160 anst Bosch Rexroth Örnsköldsvik Airport • Samhall, Örnsköldsvik, ca 160 anst. • OSTP, Örnsköldsvik, ca 150 anst. • Akzo Nobel, Örnsköldsvik, ca 130 anst. BAE Systems • Specma, Örnsköldsvik, ca 120 anst. Sjukhus Hägglunds Metsä Board • Coop Nord, Örnsköldsvik, ca 120 anst. OSTP Com Hem Sanmina-SCI Cargotec • MoDo Hockey, Örnsköldsvik, ca 100 anst. Skanska Örnsköldsvik Modo Hockey • Campus Örnsköldsvik Domsjö fabriker Urval av företag • Samt tjänsteföretag: Clavister, ProDaca- och målpunkter po, KnowIt, Eurocon, CoreIT, Knightech, Flygplats ÅF, m fl. Tillverkning Trysunda • Kommunen Skuleberget Service/tjänster O entlig Skidsta hus verksamhet Kultur Målpunkter Ulvöhamn Målpunkt Docksta varv Världsarv • Örnsköldsvik centrum Gerdins • Fjällräven Center Arena • Världsarvet Höga Kusten Figur 4.4:3 Urval av större företag och målpunkter i om- (Ulvön/Trysunda, mm) landet till Örnsköldsvik Airport. Örnsköldsvik har dessutom ett relativt stort antal mindre företag.

33 Rapport 2014-12-05 5 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot

I detta avsnitt beskrivs styrkor, svagheter, möjlig- 5.1 Sundsvall-Timrå Airport heter och hot utifrån respektive flygplats perspektiv. Analysen grundas i huvudsak på tidigare Styrkor avsnitt och avser flygplatsen i relation till betjä- »» Stort marknadsunderlag nade delmarknader, ekonomiska förutsättningar, »»Relativt låg känslighet för industrikonjunktur utvecklingstrender, mm. Syftet mer detta är att »»Tullflygplats med passpolis ge en nyanserad bild som bidrar till preciseringen »»Stor terminalkapacitet av de framtidsscenarier som följer i kommande »»Utgående charter som betjänar ett större om- avsnitt. land »»Postens verksamhet

Svagheter »» Starka alternativa färdsätt till Sundsvall och Timrå »»Bristfällig järnvägskoppling till flygplatsen »»Bristfällig kollektivtrafikkoppling till flygplatsen Möjligheter »» Växande marknadsunderlag »»Ökad tillgänglighet genom ny E4 »»Potential för järnvägskoppling Nya Ostkustba- nan, via stationsläge eller skyttelbuss. »»Stor terminal

Hot »» Ökad vägtillgänglighet till Stockholmsregionen (bil/buss) »»Vikande trend avseende inrikesresande med flyg.

34 Rapport 2014-12-05

5.2 Höga Kusten Airport 5.3 Örnsköldsvik Airport

Styrkor Styrkor »» Järnvägskoppling »» Stark industri i omlandet »»Unik Gällivarelinje »»Växande tjänstesektor »»Tullflygplats med passpolis Svagheter »»Kapacitet för stora flygplan » »»Relativt litet marknadsunderlag »Fjärrstyrning av flygledartorn » »Bristfällig vägtillgänglighet Svagheter »»Dålig busskoppling »» Dålig järnvägskoppling Möjligheter »»Bristfällig kollektivtrafikkoppling » »» Järnvägskopplingens möjligheter »Avgränsat omland » »Goda expansionsmöjligheter av bana och ter- Möjligheter minalområde »»Inkommande charter till Höga Kusten och »» Utgående charter som kan betjäna ett större övriga Västernorrland omland »»Koppling till Härnösand-Örnsköldsvik via »»Utvecklingspotential med lördagsavgångar järnvägen »»Inkommande charter till Höga Kusten och »»Utvecklingspotential med lördagsavgångar inlandet »»Ökat resande till/från Malmfälten med regio- »»Utveckling av flygbusstrafik nal satsning exempelvis från Mitthögskolan. »»Stärkt befolkningsutveckling till följd av de stora investeringar som genomförts inom Hot infrastruktur, besöksnäring och industri och »»Minskande befolkning den ökade tillgängligheten som kommit med »»Känslighet för konjunktur Botniabanan. » »Upphandlad linje ger osäkerhet Hot »»Trafiken avhängig samhällsfinansiering »» Priskonkurrens med Umeå »»Konjunkturkänslighet för de största kundföre- tagen

35 Rapport 2014-12-05 6 Metoder för att värdera flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse

6.1 Allmänt 6.2 Sätt att beskriva effekter av flygplatser Flygplatser har ofta en strategiskt viktig funktion för samhällsekonomin. De fungerar som Konsekvenser och total påverkan av infrastruk- en inkörsport till nationella och internationella turinvestering är främst kostnads- och intäkts- marknader och därför främjar de import- och analyser (cost-benefit). Kostnadsanalys är ofta exportaktiviteter. Deras samhällsekonomiska använd i dessa sammanhang eftersom varje effekt betydelse är därför inte begränsad till mervärde av ett investeringsprojekt kan uppskattas på ett och sysselsättning som skapas i en enskild sektor, systematiskt vis, och där det är möjligt, ges ett t ex i transportsektorn utan fungerar som noder monetärt värde. Dessutom kan kostnads- och som ger smidig tillgång till i ett stort, snabbt och intäktsanalyser ge en översikt av spridningsef- flexibelt transportsystem. Flygtrafiken är den fekter, alternativ och osäkerheter. Exempel på sektor som ger störst interregional tillgänglig- sådana metoder är att med hjälp av ”input-out- hetsförbättring och flygplatser är därför mycket put-beräkningar” visa på bakåtkopplade länkar viktiga punkter när olika lokaliseringsbeslut ska som består av ”inmatning” från företag utanför fattas. flygplatsområdet. Ofta pekas på flygplatsers roll som smörjmedel På intäktssidan kan den ökade attraktiviteten i en ekonomi. Flygplatser underlättar handels- mätas i antalet nya företag, antalet sysselsatta utbyte, informationsspridning och rörelser av och de inkomster detta genererar. Kostnads- och människor och kapital. Samtliga dessa element är nyttoanalyser tar inte hänsyn till utträngnings- avgörande för ekonomisk tillväxt, genom att de effekter som kan uppstå som ett resultat av en underlättar för produktionsfaktorer att kombine- flygplatsinvestering. Inte heller kan en kostnads- ras effektivt och för företag att exploatera möj- och intäktsanalys beakta framåtkopplade effekter ligheter till arbetsdelning. Samtidigt underlättar på utbudssidan. Exempel på sådana kan vara en flygplatser för underleverantörer att interagera generell sänkning av transportkostnader eller med köpare/beställare. Det finns inget givet och negativ miljöpåverkan. automatiskt samband mellan flygplatser och regional ekonomisk tillväxt. Transport och trans- För en bredare och djupare förståelse av de effek- portmöjligheter bör istället ses som något som ter en flygplats har på en regional ekonomi går underlättar för en region att förverkliga sin fulla det att se på både tidsaspekten och på vilket sätt ekonomiska potential. effekterna är knutna till respektive flygplats. I detta avsnitt beskriver vi översiktligt de försök Utifrån tidsaspekten kan man dela in effekterna som gjorts internationellt och i Sverige när det i kortsiktiga och beständiga effekter på utbuds- gäller att beskriva, beräkna och värdera effekterna och efterfrågesidan i en ekonomi. av regionala flygplatser. De kortsiktiga effekterna på efterfrågesidan av en flygplatsexpansion är kopplade till ökade inkomster och sysselsättning. Dessa effekter kan studeras med input-output-analyser. Effekterna kommer av utformning och faktiskt byggande av byggnader, start- och landningsbanor, terminaler

36 Rapport 2014-12-05 och hangarer, utvidgning av trafiknavigerings- 6.3 Mätfrågor system osv. Samtidigt får en omfattande investe- Trots det stora politiska intresset finns det re- ring i en flygplats ofta effekter på andra håll via lativt få vetenskapliga skattningar som tittar på uteblivna investeringar i andra delar av ekono- flygplatsers roll för den regionala ekonomiska min. Dessutom kan en omfattande flygplatsin- utvecklingen. vestering innebära skattehöjningar eller stigande räntor som resultat av offentliga lån på kapital- I praktiken har utvärderingar av den regionala marknaden. Detta kan medföra negativa effekter påverkan gjorts på tre olika vis. Antingen har på konsumtion och investeringar i ekonomin i det varit kvantitativa empiriska undersökningar, stort. studier som tittat på multiplikatoreffekter eller ekonometriska studier. Effekter av mer beständig natur uppstår som resultat av den efterfrågan en flygplats genererar. Det finns också undersökningar vars metod Här ingår sådant som varor och tjänster som be- byggt på subjektiva kvalitativa studier. I dessa hövs för underhåll av flygplatsens byggnader och studier används ofta experters och andra aktörers lokaler, hantering av flygplan och passagerare, åsikter om flyg och flygplatser som mätunder- godstransporter till och från terminaler osv. An- lag. Svårigheten med denna metod ligger i att dra beständiga effekter är kopplade till utbudet i bestämma vem frågorna ska riktas till och hur den regionala ekonomin och inkluderar perma- frågorna ska ställas. Ofta ställs frågan i sam- nenta effekter som en flygplats har på produk- band med personliga intervjuer och då är risken tivitet och nyetableringar i flygplatsens omgiv- för bias och påverkan på intervjuobjektet stor. ning. Dessa effekter kan bestå av en minskning Dessutom är det en vanlig risk i sådana här sam- i generella transportkostnader för resande, ökad manhang att intervjuobjektet svarar så som hen produktivitet och ökad regional attraktivitet. tror att utfrågaren förväntar sig att personen ska

1 svara. Airports Council international (ACI ) har defi- nierat de övergripande ekonomiska effekterna av Det finns metoder för att komma runt den här flygplatser i följande fyra kategorier2: problematiken och en sådan är att använda sig av upprepade intervjutillfällen. Samtidigt har det 1. Direkta: sysselsättning och inkomst som helt under 20-års tid pågått en utveckling av mer ex- eller till största del är kopplat till driften av perimentella nationalekonomiska metoder. Dessa flygplatsen. erbjuder mer rigorösa metoder för att komma 2. Indirekta: sysselsättning och inkomst som runt problemen, men har ännu inte tillämpats i genereras i regionen genom kedjan av le- studier på mindre regionala flygplatser. verantörer av varor och tjänster kopplat till Antalet ekonometriska studier som använder flygplatsen. sig av statistisk analys för att studera flygplatsers 3. Inducerade: sysselsättning och inkomst som påverkan på den regionala ekonomiska utveck- skapas i den regionala ekonomin genom de lingen är relativt begränsade. Ofta har de foku- flygplatsanställdas och de indirekt sysselsattas serat på en särskild aspekt av kopplingen mellan egna konsumtion. en flygplats och ekonomisk utveckling. Ansatsen i dessa studier har varit att mäta förändringar i 4. Katalytiska: sysselsättning och inkomst som sysselsättning och inkomsteffekter i en region alstras i den regionala ekonomin genom och koppla detta till ökningar i flygplatskapa- flygplatsens roll i ett vidare perspektiv såsom citet. Detta kräver en ansenlig mängd data. Ett förbättrad produktivitet samt attraktivitet för problem med dessa metoder är att orsakssam- investeringar och turism. banden kan vara svåra att tolka. Exempelvis, är det svårt att avgöra om en flygplats ökar produk- 1 ACI representerar över 450 flygplatser i 45 länder i Europa. tiviteten i en region eller har produktiva regioner Dessa flygplatser hanterar 90 % av den kommersiella flygtrafi- mer resurser för att investera i flygplatser? ken i Europa. 2 York Aviation 2004, The social and economic impact of airports in Europe. 37 Rapport 2014-12-05

Effekter i olika stadier Mätproblem Metoder som strävar efter att kvantifiera påver- Ett ofta förekommande mätproblem är kopp- kan nya flygplatser har på den regionala ekono- lat till hur produktivitet kan mätas. Att koppla min använder sig av exogent bestämda multipli- en flygplats andel av bruttoregionalprodukten katorer. Från planeringsfasen till fullt fungerande är komplicerat. Minst lika svårt är att förutse och driftsatt går en flygplats igenom flera steg. den omvandling som en regional ekonomi kan Var och ett av dessa genererar sin egen specifika genomgå som ett resultat av en flygplats. Det typ av inkomst och sysselsättningseffekt. finns exempel på ekonomier som gått från att vara råvaruberoende till att få nya inkomster från De primära multiplikatoreffekterna kommer turism i samband med att en flygplats etablerats från inkomster som är kopplade till den multip- eller expanderat. Samtidigt är det svårt att stu- likand som kommer av att bygga/vidarutveckla dera och mäta graden av påverkan flygplatsen har de byggnader som finns på flygplatsen. Storleken på omvandlingen. Teknoekonomiska skiften och på dessa effekter beror på behovet av arbetskraft, utveckling spelar troligtvis en stor roll även här. råmaterial och utrustning som behövs för att planera och bygga/vidarutveckla flygplatsen. Så Det finns bekymmer med att använda multip- snart en flygplats är i drift skjuter den in pengar likatorer. Vanligt är att dessa överskattar varje i den regionala ekonomin via flygplatsanställda enskild faktors påverkan på ekonomin. Samtidigt och via aktiviteter som flygbolagen utför på flyg- har många regioner initialt bristfälliga tillgångar platsen. Dessa inkomster har en multiplikatoref- och behöver importera resurser. Detta begränsar fekt på den regionala ekonomin. Exempelvis kan storleken på multiplikatorerna. Dessutom behö- dessa mätas via de personer som sysselsätts på ver det inte vara begränsningar i en flygplats ka- flygplatsen. Här är det viktigt att beakta att i den pacitet som håller tillbaka tillväxten i en regional här kategorin ingår högutbildade och välbetalda ekonomi utan olika typer av infrastruktur, eller personer och outbildad och lågutbildad arbets- brister i den regionala arbetskraften (t.ex. låg kraft. utbildningsnivå), kommunala planeringsbegräns- ningar osv. Multiplikatoranalyser studerar ofta Flygbolagen som använder flygplatser syssel- bruttopåverkan som flygplatser antas ha. Detta sätter personal för att handskas med biljetter kan vara problematiskt om en initial investering- och flygplansunderhåll. Dessutom övernattar sinjektion kommer utifrån, dvs från investerare flygplanspersonal på lokala hotell (i begränsad lokaliserade utanför regionen. omfattning). När det gäller mätning av ökad turism är det Tredje stadiets multiplikatoreffekter är kopplade viktigt att tänka på att det i en region kan fin- till ekonomiska aktiviter i regionen som här- nas flera flygplatser och att en satsning på en stammar från förekomsten av en flygplats. Dessa flygplats kan innebära att turister lockas bort effekter kan vara kraftiga. De kan bestå av lager- från andra flygplatser i regionen. På samma vis lokaler och distributionslokaler som används av behöver vi när vi mäter beakta att flygplatser har internationella eller nationella distributörer. Det en effekt på handel som är dubbelriktad. En ef- kan också vara effekter av att regionala företag fekt som genererar handel och en effekt som drar vidgar sina marknader och upptagningsområde. varor och tjänster bort från en flygplats och till Samtidigt innebär en flygplats ökad konkur- en annan. Avslutningsvis ska sägas att multip- rens för regionala företag då tillgängligheten likatoranalyser som metod för konsekvens- och för nationella och internationella konkurrenter intäktsanalyser utvecklades för att titta på effek- förbättras. ter av förändring i output på gjorda insatser. De är således gjorda för flödesanalys och påverkan på inkomster och sysselsättning av ökad kapacitet.

38 Rapport 2014-12-05

6.4 Tidigare liknande studier

Liknande studier som denna har genomförts för flera andra regionala flygplatser i landet och internationellt. Sundsvall Timrå Airport lät 2008 genomföra en marknadsanalys av flygplatsen3. Analysen inne- fattade även effektbedömningar av två framtidsscenarier; ett scenario utan flygplats och ett scenario med en 50-procentig ökning av antalet flygavgångar. Beräkningarna visade på mycket stora långsiktiga effekter av flygplatsen (jämfört med scenariot utan flygplats): 6 300 sysselsatta, 1,6 miljarder kronor i lönesumma och 2 700 fö- retag. Av denna effekt skulle ca en tredjedel avse Västernorrlands län. Samma utredare har senare genomfört liknande studier för de regionala flygplatserna i Kalmar, Växjö och Västerås. Studierna är inte helt jämför- bara, men resultaten är i samma storleksordning. Den metod som används i samtliga studier är ACIs begrepp i kombination med WSP:s egen RUT-modell där effekterna beräknas baserat på ett observerat samband mellan tillväxt och flygtillgänglighet. Ett bekymmer med denna beräkningsmodell är att den bygger på en relativt svag korrelationen mellan flygtillgänglighet och lönesummor, men främst att modellen inte beaktar andra faktorer som också bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Exempel på detta är den lokala arbetsmarknadens storlek, lokala näringslivskluster, samhällsservice, kompetens- försörjning med högre utbildade, administrativa centran eller större råvarutillgångar. 6.5 Vald metod för denna studie

I denna studie har WSP:s RUT-modell nyttjas för att kunna göra jämförelser med tidigare analyser, från såväl Västernorrland som andra regioner. Modellen beskrivs utförligare i kapitel 7.

3 WSP, Analys och Strategi 2008

39 Rapport 2014-12-05 7 Flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse

7.1 Nyttan med länets Förbättrad tillgänglighet - åstadkommen genom flygplatser förbättringar i trafiksystemet – kan leda till ökad företagsetablering, högre inkomster och en ökad Tillgänglighet skapar tillväxt, utan tillgänglighet syssel¬sättning. Det tar emellertid en avsevärd ingen tillväxt. Så enkelt skulle man kunna sam- tid för hushåll och företag - liksom för hela den manfatta detta viktiga samband. Det gällde för regionala arbetsmarknaden - att anpassa sig till bönder i jordbrukssamhällets linda att de kunde ett helt nytt jämviktsläge. Man brukar därför tala nå fram till byn för att kunna avyttra sina pro- om trögrör-liga processer. dukter och byta till sig andra föremål. Det gäller även - och i ännu högre grad - i dagens globali- Vad är nyttan med en flygplats? Det bästa - och serade värld. förmodligen det enda - sättet att uppskatta nyttan av en flygplats, är att simulera vad som skulle Trafikinvesteringar och andra driftåtgärder som hända med den regionala utvecklingen om flyg- förbättrar ett trafiksystems egenskaper med-för platsen lades ned. Då försämras tillgängligheten att tillgängligheten förbättras. För arbetskraft för alla dem som utnyttjar flygplatsen i nuläget, som bor i olika kommuner underlättas härige- men även för potentiella framtida företagare, nom möjligheterna att arbetspendla i angräns- sysselsatta och boende, som överväger att lokali- ande och längre bort belägna kommuner. sera sig till flygplatsregionen. Den blir då mindre Den förvärvsarbetande kan - med rimliga res- attraktiv i förhållande till andra tänkbara och uppoffringar i tid och pengar - finna ett bättre jämförbara lokaliseringsalternativ. betalt arbete på annan ort eller ett mer stimule- I denna utredning analyseras inga förändringar rande arbete i andra avseenden. i marktransporterna till och från flygplatserna. Samtidigt underlättas rekryteringen av specia- Däremot beräknar vi nyttan av en viss flygplats liserad arbetskraft för företag i en viss kommun samt kombinationen av två eller tre flygplatser i när pendlingsuppoffringen minskas genom Västernorrland, genom att simulera nedläggning kortare restider i trafiknäten. Effektiviteten i nä- av flygplatser rings¬livet ökar. Beräkningsmodell Resmönstret ändras och sannolikheten att flera Observera att detta kapitel utgör resultatet av arbetstagare börjar pendla ut ur den egna kom- WSP:s tillämpning av en teoretisk regional tillväxt- munen till arbetsplatser i andra kommuner ökar. modell och bör därför tolkas med en viss försiktighet. Likaså ökar benägenheten för andra sysselsatta De relativa storleksordningarna är viktigare än att pendla in till en viss kommun när tillgänglig- de exakta siffrorna. Analysen har genomförts med heten till denna förbättras. modellverktyget RUT (regional utvecklingsmodell). Faktorerna tillgänglighet, pendling, arbetslös- RUT-3 modellen behandlar sambanden mellan den het och utbildningsnivå är exempel på faktorer långsiktiga regionala utvecklingen och flygtillgäng- som vi har identifierat ha en avgörande inverkan ligheten. på tre nyckelvariabler som är avgörande för den Med RUT-3 modellen har effekten på tillgäng- regionala utvecklingen: lighet till de olika flygplatserna beräknas med • företagsutveckling avseende på företagsutveckling, inkomstutveckling samt sysselsättningsutveckling på lång sikt. • inkomstutveckling RUT-modellen anger ett nytt jämviktsläge först • sysselsättningsutveckling. om 38 år till följd av faktorer som kan benämnas

40 Rapport 2014-12-05

Figur 7.1.1 Lönesummans utveckling. Källa: WSP

”tröghet i anpassningen” till ett nytt jämviktsläge. Om tillgängligheten förändras, tar det lång tid innan boende och företag anpassar sig till nya förhållanden. Vi har antagit att effekten växer linjärt upptill full effekt först om 38 år. Med ett antagande om långsiktig ekonomisk tillväxt på 2 % per år kommer lönesumma under en kalkylperiod på 60 år att utvecklas som ytan i orange i figuren nedan. Med de tre flygplatserna nedlagda beräknas ett inkomstbortfall inträffa som gradvis växer i styrka upp till den fulla effekten efter 38 år. Detta illustreras av den blå kurvan i figuren. Inkomsterna antas fortsätta att växa efter år 38, men nu utefter den lägre nivån. Gapet mellan de båda kurvorna – den blåa ytan - illustrerar det ackumulerade inkomstbortfallet under hela 60-årsperioden. För de första 38 åren uppgår skillnaden i inkomstsumman till 574 Mkr, räknat som en annuitet (”nuvärdets utspridning på annuiteter”) eller till 2,7 % av inkomstsumman. För hela 60-årsperioden uppgår skillnaden till 1,5 Mdr kr räknat som en annuitet.

41 Rapport 2014-12-05

Långsiktiga ekonomiska effekter om I exempelvis Sundsvall beräknas sysselsättningen flygplatserna inte finns på lång sikt minska med drygt 4 000 personer. Effekten på den långsiktiga tillväxten om man Lönesumman beräknas minska med ca 4,2 mil- för enkelhets skull antar ett linjärt förlopp (med jarder kronor i hela Sverige och med ca 3,4 mil- en 38-del per år) i form av sysselsättning, löne- jarder kronor inom upptagningsområdet. Enbart summa och antal företag om de tre flygplatserna i Sundsvall beräknas lönesumman minska med inte fanns visas i tabell nedan. 1,5 miljarder kronor. För hela upptagningsområ- Effekterna är tydliga och betydande för ett flertal det motsvarar detta ett bortfall av den ackumule- kommuner. Antalet företag i länet beräknas vara rade lönesumman under de knappa 40 åren med 14 procent färre med samma regionala förutsätt- -2,7 %. Inkomstbortfallet antas minska linjärt ningar men utan tillgången till flygplatserna. En under den perioden från 0,3 % det första året för tioprocentig minskning av antalet företag inom att sedan successivt ytterligare förstärkas. en fyrtioårsperiod motsvarar en årlig minskning Antalet företag beräknas minska med 5 140 i med ca 0,25 procent per år, vilket ger en realis- hela landet och med 3 870 inom upptagnings- tisk lägesbild. området, varav 1 480 i Sundsvall. Totalt för hela Sverige beräknas sysselsättningen Effekterna inom upptagningsområdet motsva- minska med ca 12 200 förvärvsarbetande, varav rar 75-80 procent av de totala effekterna i hela ca 9 600 färre inom upptagningsområdet om landet. flygplatserna i länet inte längre skulle finnas kvar.

Kommun Sysselsättning Effekt på Lönesumma Antal företag (Mkr) Sundsvall -4 100 -1 510 -1 480 Örnsköldsvik -2 100 -740 -930 Härnösand -990 -330 -390 Sollefteå -770 -250 -390 Timrå -740 -260 -220 Kramfors -730 -240 -360 Ånge -160 -50 -90 Summa upptagningsområdet -9 600 -3 380 -3 870 Hela Sverige -12 240 -4 240 -5 140 Andel upptagningsområdet 78% 80% 75% Figur 7.1.2 Långsiktiga effekter efter 38 år om flygplatserna inte fanns. Källa: WSP

42 Rapport 2014-12-05

7.2 Årliga genomsnittliga Storleksordningen anger att bortfallet av syssel- effekter om flygplatserna sättning och inkomster rör sig om ca 1,5 pro- inte finns cent och ca 2 procent för antalet företag. I termer av inkomster motsvarar detta i stort sett sju Med nuvärdets utspridning på annuiteter blir månaders bortfall av en årlig inkomstökning. inkomstbortfallet 574 Mkr i årliga effekter, se figur 7.2.1. Mer kortsiktiga metoder bör uppvisa Nuvärdet (räknat på en kalkylperiod på 60 lägre inkomstbortfall. år) av de framtida inkomstbortfallen för fallet med att belysa värdet av att alla tre flygplatser Vid en beräkning av genomsnittlig effekt per år, i Västernorrland skulle läggas ned kan på lång erhålls följande resultat för Västernorrlands kom- sikt beräknas till ca 33 miljarder kronor inom muner om alla tre flygplatserna skulle läggas ned. upptagningsområdet. Den årliga förlusten kan uppskattas till ca 1,5 miljarder kronor. Om alla tre flygplatser läggs ned Kommun Syssel- Lönesumma, Antal Summan av effekterna i form av inkomstbortfall satta Mkr företag från dessa tre separata flygplatsnedläggningar blir Härnösand -168 -57 -66 574 Mkr. Kramfors -124 -41 -61 Sollefteå -131 -42 -67 Sundsvall -698 -256 -252 Timrå -125 -44 -38 Ånge -27 -9 -16 Örnsköldsvik -357 -125 -158 Summa -1 630 -574 -658 Figur 7.2.1 Genomsnittliga årliga effekter per kommun om alla flygplatser läggs ner

Den genomsnittliga årliga effekten blir då ett bortfall av 1 630 sysselsatta, 574 Mkr i lägre lönesumma samt ett bortfall av 658 företag. Den årliga procentuella effekten blir då följande: Kommun Syssel- Lönesumma, Antal satta Mkr företag Härnösand -1,5% -1,7% -2,5% Kramfors -1,5% -1,7% -2,5% Sollefteå -1,5% -1,6% -2,5% Sundsvall -1,5% -1,7% -2,5% Timrå -1,5% -1,7% -2,6% Ånge -0,6% -0,7% -1,0% Örnsköldsvik -1,4% -1,5% -2,3% Summa -1,4% -1,6% -2,4% Figur 7.2.2 Genomsnittliga årliga effekter per kommun om alla flygplatser läggs ner, procent

43 Rapport 2014-12-05

7.3 Olika flygplatsstrategiers Mest lönsamt är att behålla alla tre flygplatserna. ”lönsamhet” Nettonyttan överstiger en halv miljard kro- nor per år. Om vi betraktar de kommunala och Med tre flygplatser i länet finns det sju olika statliga bidragen (som täcker driftunderskot-ten) kombinationer av utredningsalternativ. Genom som en årlig ”investering” i flygplatsverksamhe- att kombinera de sju utredningsalternativen ten, då blir den årliga avkastningen över 15 kr på (kompletterat med ett åttonde: ”Alla tre flyg- att behålla alla tre flygplatserna för varje satsad platser behålls”) med uppgiftger om driftun- budgetkrona. derskotten, kan vi nu beräkna samhällsnyttan för vart och ett av de åtta alternativen, och även Om alla tre flygplatserna läggs ned blir förlusten deras ”lönsamhet”. Med ”lönsamhet” avses här lika stor, minus 574 Mkr per år. den samhällsekonomiska nettonyttan, definierad Om två flygplatser skulle läggas ned, då är det de som samhällsnyttan minus driftunderskottet för båda mindre flygplatserna som hamnar i riskzo- respektive flygplats. nen. Då förlorar man 194 Mkr per år i minskad I tabellen nedan redovisas dessa uppgifter, med samhällsnytta (inkomster), men sparar ca 25 alternativen rangordnade efter den absoluta stor- Mkr i minskade driftunderskott. Marginalnyttan leken på nettonyttan. av en sådan nedläggning blir således en förlust

Alt Studerade alternativ Samhälls- Summa Nettonytta Avkastning nytta (Lö- driftunder- (samhälls- (samhälls- nesumma), skott), Mkr/ nytta-drift- nytta i kr Mkr/år år underskott), per budget- Mkr/år krona) 8 Alla 3 flygplatser bibehålls 574 37 537 15 4 Höga Kusten Airport läggs ner 493 22 471 22 3 Örnsköldsvik Airport läggs ner 461 27 434 16 7 Örnsköldsvik + Höga Kusten Airport 380 12 368 31 läggs ner 2 Sundsvall-Timrå Airport läggs ner 204 25 179 7 6 Sundsvall-Timrå + Höga Kusten Air- 113 10 103 11 port läggs ner 5 Sundsvall-Timrå + Örnsköldsvik Air- 81 15 66 4 port läggs ner 1 Alla 3 flygplatser läggs ner -574 0 -574 Noll

Figur 7.3.1 Samhällsnytta och nettonytta för flygplatserna i Västernorrland

44 Rapport 2014-12-05 på nästan 7 kr per inbesparad driftutgiftskrona. 7.4 Hur trovärdiga är resultaten? Således en ännu sämre affär för regionen. Hur ska man kunna veta om ovanstående resul- Alla alternativ med någon flygplats kvar ger en tat är rimliga till sin storleksordning. Nyttan av positiv nettonytta efter avdrag för driftkost-na- en flygplats har effekter på regionens långsiktiga der. Detta gäller även om samhällnyttan reduce- utveckling. Detta gäller även nyttorna av ny järn- ras med ca 50 % pga osäkerhet. väg och nya motorvägar och annan samhällsvik- tig infrastruktur, som hamnar, kraftledningar och Figuren nedan visar tydligt att alla flygplatsaler- It-teknik. Eftersom effekterna av utbyggnader nativ med bibehållna flygplatser ger ett väsentligt eller nedläggningar tar flera decennier att mani- och positivt bidrag till en årlig samhällsnytta festeras, blir det svårt att - på kort sikt - verifiera även när kostnaderna för täckandet av driftun- de samband som RUT-modellen baseras på. derskotten har dragits av. Ett sätt att verifiera modellsambandet kan dock Om alla tre flygplatser skulle läggas ned då bevara att studera verkligheten under det senaste räknas inkomstsummorna minska med över en decenniet, åren 2000 till 2011, för vilka det finns halv miljard kronor per år (-574 Mkr). bra inkomststatistik.

Figur 7.3.2 Flygplatsers samhällsnytta. Källa: WSP

45 Rapport 2014-12-05

Samband mellan flygplatstillgänglighet Flygplatstillgängligheten är här definierad som och inkomstutvecklingen antalet flygavgångar, viktad med restiderna till För alla Sveriges kommuner har ett samband respektive flygplats från alla landets kommuner. mellan inkomsternas (lönesummornas) ut-veck- På y-axeln är kvoten mellan totalinkoms-ten år ling under åren 2000 – 2011 plottats mot flyg- 2011 och motsvarande inkomst år 2000 visad. platstillgängligheten: Om flygplatstillgängligheten ökar med 10 pro- Figuren nedan visar att det finns ett positivt cent, då ökar inkomstkvoten med 0,3 procent. samband, så att kommuner med hög flygplats- Detta kan illustreras på följande sätt: tillgänglighet har uppvisat en högre inkomst- Kommuner index flygplats- % inkomstök- tillväxt under det senaste decenniet än övriga med följande tillgänglighet ning 2000-2011 kommuner. Självfallet föreligger det flera andra värden faktorer som påverkar inkomstutvecklingen än Min 0,04 15 % enbart flygtillgängligheten. Medel 8,55 43 % Max 115,61 85 % Även om spridningen är stor, förklarar ändå denna faktor - flygtillgängligheten - en dryg tredjedel av hela variationen i inkomstutvecklingen under elvaårsperioden.

Figur 7.4.1 Samband mellan flygplatstillgänglighet och inkomstutveckling i kommuner. Källa: WSP

46 Rapport 2014-12-05

Detta betyder att kommunen med det minsta värdet på flygtillgängligheten (Storuman) har fått en inkomstökning på 15 % mellan 2000 och 2011, medan kommunen med den högsta flyg- tillgängligheten (Upplands Väsby) har haft en inkomstökning på 85 %. Medelvärdena ligger på 43 % inkomstökning på elva år. Om man i stället väljer ut de 10 % kommuner med högst respektive lägst flygplatstillgänglig- het erhålls följande bild:

47 Rapport 2014-12-05

De 28 kommuner med lägst flygplatstillgänglig- het har uppvisat en inkomsttillväxt på 32 procent medan de 28 kommuner med högst tillgänglig- het uppvisade 57 procent tillväxt i inkomsterna. Skillnaden är hela 78 procent. Om man begrän- sar sambandsanalysen till att omfatta bara de kommuner som har en flygtillgänglighet som är representativ för Västernorrlands kommuner, ”från Ånge till Timrå” då uppträder ovanstående bild. Även för detta mer begränsade urval av landets kommuner (205 stycken) framträder samma mönster med ett positivt samband, med ungefär samma effekt på inkomsterna som föregående bild över landets samtliga kommuner uppvisade. Västernorrlands kommuner är markerade med rött i figuren ovan. Förklaringsgraden är dock svagare här, blott ca 20 % av hela variationen förklaras av inkomstfaktorn. Å andra sidan är sambandet något starkare, med en elasticitet på 0,04 jämfört med 0,03 för hela landet. Tar vi bara med Västernorrlands kommuner, ser sambandet ut på följande sätt:

48 Rapport 2014-12-05

De tre kommunerna Ånge, Sollefteå och Kram- Analysen för perioden 2000 – 2011 visar på en fors - med ett flygtillgänglighetsindex på un- inkomstelasticitet på ca 0,11 med avseende på der värdet 2 - uppvisar en inkomstökning på flygplatstillgänglighet. I RUT-modellen til�- omkring 25 % på elva år. Sundsvall och Timrå lämpas en elasticitet på 0,10, d.v.s. nästan exakt – med indexvärden för flygtillgängligheten på samma storleksordning. 5 och däröver hade en inkomstökning på 42 % respektive 36 %. Örnsköldsvik sticker ut med en ännu högre ekonomisk tillväxt (44 %) än vad enbart flygplatstillgängligheten kan förklara. Ett sätt att sammanfatta sambandanalysen visas i tabellen nedan:

Kommungrupper Flygtillgäng- Inkomstutveckling 2000- lighet år 2011 2011 De 10% kommuner med 1,1 23% lägst inkomstutveckling De 10% kommuner med 19,7 67% högst inkomstutveckling Procentuell förändring 1691% 191% Inkomstelasticitet 0,113

49 Rapport 2014-12-05

Jämförelsen mellan RUT-3-modellen och de senaste tio årens verklighet illustreras i figuren till höger: Denna sambandsanalys visar således att de senaste elva årens utveckling stämmer mycket väl överens med modellens teoretiska antaganden.

Osäkerhetsintervall Alla modeller innebär en förenk- ling av verkligheten. Precis som andra modeller är RUT-modellen skattad på statistiska data och härmed behäftade med en statistisk osäkerhet. Förändringarna i sysselsättning, inköpssummor och antalet företag är skattade på data för Sveriges alla kommuner för åren 1980 och 2000. Som förklaringsfaktorer har inte enbart flyg- tillgänglighet använts, utan även andra faktorer. Dessa andra faktorer i RUT-3- modellen, som bidrar till att förklara inkomstutvecklingen i kommunerna, är in- och utpendling, utbild- ningsnivå och arbetslöshetsnivå. Sammanfattningsvis kan man säga att för inkomster kan osäkerhetsgapet sägas vara +/- 50 % (avrundat). Om effekten på inkomsterna av att lägga ned alla tre flygplatserna har beräknats till -574 Mkr per år, innebär detta att osäkerhetsin- tervallet då blir mellan 270 Mkr och 880 Mkr. Osäkerheten i RUT-3-modellen kan samman- fattas i nedanstående tabell av att lägga ned alla tre flygplatserna: Faktor Grundesti- Lägre Högre mat- effek- osäkerhets- osäkerhets- ter per år intervall intervall Sysselsätt- -1 630 -170 -3 100 ning Inkomster, -574 -270 -880 Mkr Ant företag -660 -165 -1 155

50 Rapport 2014-12-05 8 Effekter av Sundsvall Timrå Airport

8.1 Flygplatsens påverkan på 75 minuter närmare till den egna flygplatsen än tillgängligheten till näst närmaste alternativ, som är Höga Kusten Airport. Från Timrå är det ca 70 minuter när- Tillgänglighet till flygplatser och mare till den egna flygplatsen än till Höga kusten avgångar Airport. Från Härnösand är det ca 30 minuter närmare till Sundsvall Timrå Airport jämfört Sammantaget har 223 000 invånare och 92 000 med till näst närmaste flygplats (Höga kusten). arbetsplatser Sundsvall Timrå Airport som när- Sundsvall Timrå Airport är med knapp marginal maste flygplats. Söder om Sundsvall är gränsen även närmaste flygplats till Ånge som har när- för upptagningsområdet emellertid diffus efter- mare till denna än till Åre Östersund Airport. som det snabbt är smidigare att ta bil eller tåg söderut istället för att åka norrut för att ta ett sö- dergående flyg. Från Sundsvall är det med bil ca 300 Restid Ånge - Arlanda Restid Sundsvall - Arlanda Restid Timrå - Arlanda våren 2014, minuter våren 2014, minuter våren 2014, minuter 300 300 238 232 230 Restid Ånge - Arlanda Restid SundsvallRestid Ånge- Arlanda - Arlanda Restid TimråRestid - Arlanda Sundsvall - Arlanda Restid Timrå - Arlanda10 220 10 våren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minuter207 våren 2014, minuter196 195 12 10 190 238 Utcheckning 10 232 230 238 10 65 232 230 10 65 10 220 10 10 220 207 207 65 10 80 195 196 195 Flygtid 60 190 196 80 65 190 65 12 10 1265 10 65 65 30 65 30 Utcheckning 10 Utcheckning 1010 10 10 116 10 110 65 65 Incheck 30 80 30 Utcheckning 10 80 Flygtid 60 Flygtid80 6065 65 80 65 30 65 Utcheckning 10 30 30 30 30 116 116 Flygtid 60 30 Flygtid 60 127 30 30 110 110 133 85 Incheck 30 Utcheckning 10 Incheck 3030 UtcheckningBilrestidUtcheckning10 95 1030 102 30 Utcheckning 1091 30 Incheck 30 Incheck 30 Flygtid 60 Flygtid 60 Flygtid 60 127 Flygtid 60 127 133 85 133 Bilrestid 16 85 Bilrestid 10 Bilrestid 95 102 Bilrestid 9591 102 91 Incheck 30 Incheck 30 viaIncheck 30via Bil viaIncheckvia30 via Bil via via via Bil SDL OSD SDL KRF OER SDL KRF OER Bilrestid 16 Bilrestid 10 Bilrestid 16 Bilrestid 10 via via Bil via via viavia Bilvia Bil (29/v)via via(43/vviavia viaBil via Bil (29/v) (11/v)via (22/v) via via Bil (29/v) (11/v) (11.v) SDL OSD SDL KRF SDLOER OSD SDL KRF SDLOER KRF OER SDL KRF OER 320 (29/v) (43/v (29/v) (11/v)(29/v) (22/v) (43/v (29/v) (11/v)(29/v) (11.v) (11/v) (22/v) (29/v) (11/v) (11.v) 300 290 Restid Ånge - Arlanda Restid Sundsvall - Arlanda Restid HärnösandRestid Timrå - Arlanda - Arlanda320 Restid Kramfors - Arlanda 320 Restid Sollefteå - Arlanda 255 våren 2014, minuter våren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014, minuter våren 2014, minuter 290 238 232 230290 Restid Härnösand - Arlanda Restid KramforsRestid - Härnösand Arlanda - Arlanda 10 220 Restid SollefteåRestid - KramforsArlanda - Arlanda 10 Restid Sollefteå -195 Arlanda 210 255207 196 255 204 193 våren 2014, minuter 195 12 10 våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minuter 19010 våren 2014, minuter 10 10 Utcheckning 10 10 65 10 65 10 195 162 210 195 163 210 53 65 204 65 204 34 10 80 65 65 35 10 65 140 Flygtid 60 10 80 65 3010 128 193 10 128 193 10 60 10 10 3010 Utcheckning 10 162 163 116 162 Utcheckning 10 53 65110 163 Utcheckning 10 60 10 34 30 35 6530 53 30 65 30 Incheck 3010 65 Utcheckning 1010 3465 3010 65 Utcheckning140 10 35 3010 65 140 Flygtid 65 30 128 128 128 Flygtid 60 60128 Flygtid 65 60 Flygtid 60 Utcheckning 10 30 127 Utcheckning 1030 Utcheckning 10 65 Utcheckning 10Utcheckning 1060 65 133 UtcheckningFlygtid 6010 3099 60 30 30 30 30 30 85 30 90 105 Bilrestid 95 102 91 IncheckFlygtid 65 Incheck Flygtid 65 30 Incheck 30 93 Flygtid 60 Flygtid 65 IncheckFlygtid3060 30 IncheckFlygtid 3065 30 30 30 30 57 30 63 Bilrestid 35 99 Bilrestid 16 90 99 Bilrestid 28 90 Bilrestid 23 Incheck 30 Bilrestid 1093 105 Incheck 30 93 105 Incheck 30 via via Bil Incheck 30 Incheck 30via via via Bil viaIncheckvia30viavia viaBil via Bil via via via Bil via via via Bil 57 63 57 Bilrestid 35 63 Bilrestid 28 SDL OSD Bilrestid 23 Bilrestid 28SDL KRF OER SDLBilrestidKRF 23SDLOERKRF OER KRFBilrestidSDL 35 OER KRF SDL OER via via (29/v)via (43/vBil via via (29/v)viavia (11/v)viaBil (22/v)via Bil via(29/v) via(11/v)(29/v)viavia(22/v)(11/v)viaBil (11.v)via Bil (11/v) (29/v) via(22/v) via via Bil (11/v) (29/v) (22/v) SDL KRF OER KRF SDL SDLOER KRF OER KRF SDL KRFOER SDL OER KRF SDL OER Figur 8.1:1 Restid våren 2014 från kommunhuvudortena i Ånge, Sundsvall, Timrå och Härnösand till Ar- 320 (29/v) (11/v) (22/v) landa.(11/v) Staplarnas(29/v) bredd(29/v)(22/v) avser(11/v) antal(22/v) avgångar per vecka till Arlanda (ej Bromma)(11/v) (29/v) (11/v)(22/v)(29/v) (22/v) (11/v) (29/v) (22/v) 406 290 Restid Härnösand - Arlanda Restid Kramfors - Arlanda Restid Sollefteå - Arlanda 372 255 Restid Örnsköldsvik - Arlanda Restid Nordmaling- Arlanda Restid Umeå- Arlanda våren 2014, minuter våren 2014, minuter 51 våren 2014, minuter 406 406 våren 2014, minuter 330 våren 2014, minuter våren 2014, minuter 372 372 Restid Örnsköldsvik - Arlanda 204 Restid Nordmaling-Restid Örnsköldsvik Arlanda - Arlanda195 Restid Umeå-Restid Arlanda Nordmaling- Arlanda210 Restid Umeå- Arlanda 10 193 10 våren 2014, minuter 330 våren 2014, minutervåren 2014, minuter 10 330 våren 2014, minutervåren 2014, minuter 10 våren 2014, minuter 162 163 53 65 34 10 65 35 10 65 140 128 128 60 Utcheckning Utcheckning Utcheckning 10 10 65 30 10 60 30 30 17730 173 Flygtid 60 Flygtid 65 Flygtid 65175 30 30 48 10 10 140 10 99 90 137 177 127Incheck 30173 93 105 66 Incheck 30175 Incheck 30 175 177 60 65 3 10 173 65 57 63 Utcheckning 10 Utcheckning 10 107 Bilrestid48 28 10 10 Bilrestid 23 140 48 10 10 Bilrestid 35 10 140 10 Utcheckning 10 137 137 65 127 127 66 30 30 Flygtid 60 66 30 via 60 via65 via Bil Utcheckning 10 3 via 10via via60 Bil65 Flygtid 65 via 65 via3 via10 Bil 65 Flygtid 65 Utcheckning 10 Utcheckning 10 Utcheckning107 10 107 SDL KRF OER KRF SDL OER Utcheckning 10 KRF SDL OER IncheckUtcheckning30 10 Flygtid 60 65 Incheck 30 Flygtid 60 30 65 30 75 (29/v)30(11/v)30 (22/v) (11/v) (29/v) (22/v)30 30 (11/v) 75(29/v)72 (22/v) 30 Incheck 30 Flygtid 65 Flygtid 65 Flygtid 65 Bilrestid 37 Flygtid 65 35 Bilrestid 22 Bilrestid Incheck 30 30 Incheck 30 30 22 Incheck 30 Incheck 30 via via 75 via Bil via via Bil 75 via via Bil 75 72 75 72 Incheck 30 406 Incheck 30 Bilrestid 37 35 Bilrestid 37 35 Bilrestid 22 Bilrestid 22 Bilrestid OER UME KRF BilrestidUME OER UME OER 372 22(22/v) (60/v) (11/v) (60/v) 22(22/v) (60/v) (22/v) Restidvia Örnsköldsvikvia -via ArlandaBil Restid Nordmaling-via viavia ArlandaBil via via Bil Restid viaUmeå- Arlandaviavia Bil via Bil via via Bil vårenOER 2014, minuterUME KRF 330 våren 2014,UME minuterOEROER UME KRF våren 2014,UME minuterOERUME OER UME OER (22/v) (60/v) (11/v) (60/v) (22/v)(22/v) (60/v) (11/v) (60/v) (22/v)(60/v) (22/v) (60/v) (22/v)

175 177 173 48 10 10 140 10 127 137 66 60 65 Utcheckning 10 3 10 65 Utcheckning 10 Utcheckning 10 107 65 30 Flygtid 60 30 Flygtid 65 30 Flygtid 65 Incheck 30 Incheck 30 30 75 75 72 Incheck 30 Bilrestid 37 35 Bilrestid 22 Bilrestid 22 via via via Bil via via Bil via via Bil OER UME KRF UME OER UME OER (22/v) (60/v) (11/v) (60/v) (22/v) (60/v) (22/v) Rapport 2014-12-05

Tillgänglighet till Stockholm C och Arlanda Sundsvall Timrå Airport innebär en ökad till- gänglighet från Sundsvalls centralort med ca 80 minuter till Stockholm C jämfört med flygtrafik via Kramfors. För Timrå är motsvarande skillnad 75 minuter och för Härnösand 34 minuter. Resan Sundsvall - Stockholm C tar totalt ca 2 h 30 min med flyg. Motsvarande resa tar med tåg ca 3 h 35 min resp med bil ca 4 h. Från Timrå tar resan till Stockholm C totalt ca 2 h 25 min med flyg. Motsvarande resa tar med tåg drygt 4 h och ungefär detsamma med bil. Från Härnösand tar resan till Stockholm C totalt ca 2 h 45 min med flyg. Motsvarande resa tar med bil ca 4 h 35 min och ca 4 h 45 min med tåg. Från Ånge tar resan till Stockholm C totalt ca 3 h 50 min med flyg. Motsvarande resa tar med tåg ca 4 h 20 min och med bil ca 5 h 20 min. För tågresenärer tillkommer också anslut- ningsrestiden till eller från järnvägsstationen inom Stockholms centrum.

Figur 8.1:2 Tidsavstånd till närmaste flygplats med Figur 8.1:3 Tidsavstånd till närmaste flygplats i ett dagens flygplatser. scenario utan Sundsvall Timrå Airport.

52 Rapport 2014-12-05

8.2 Flygplatsens påverkan på Inkomsteffekt sysselsättningen Den årliga inkomsteffekten (på lönesumman), om Sundsvalls – Timrå Airport läggs ned, be- De långsiktiga sysselsättningseffekterna (på en räknas minska med 380 Mkr per år. Inkomstef- 38-årsperiod) kan uppskattas bli följande om fekten blir störst för Sundsvalls kommun med Sundsvall- Timrå Airport läggs ned: -253 Mkr per år. Härnösand beräknas tappa 52 Sysselsätt- Antal Procent Mkr per år och Timrå 44 Mkr per år. Kramfors, ningseffekter Ånge och Örnsköldsvik beräknas tappa 11 Mkr, Kommun Sundsvall- Sundsvall- 9 Mkr respektive 6 Mkr per år. Timrå Airport Timrå Airport nedlagd nedlagd Årlig Mkr per år Procent inkomsteffekt Härnösand -900 -8% Kommun Sundsvall- Sundsvall- Kramfors -190 -2% Timrå Airport Timrå Airport Sollefteå -90 -1% nedlagd nedlagd Sundsvall -4 070 -9% Härnösand -52 -1,5% Timrå -730 -9% Kramfors -11 -0,5% Ånge -160 -3% Sollefteå -5 -0,2% Örnsköldsvik -100 -0,4% Sundsvall -253 -1,7% Summa -6 240 -6% Timrå -44 -1,7% Figur 8.2.1 Sysselsättningseffekter Sundsvall-Timrå Ånge -9 -0,7% Airport Örnsköldsvik -6 -0,1% Summa -380 -1,1%

Den långsiktiga sysselsättningseffekten kan Figur 8.2.2 Genomsnittliga årliga inkomsteffekt per uppskattas till drygt 6 000 färre sysselsatta om kommun om Sundsvall-Timrå Airport läggs ner Sundsvall – Timrå Airport skulle läggas ned. Detta motsvarar drygt 160 färre arbetstillfällen Med 30 % kommunal skatt kan bortfallen i skat- per år i genomsnitt. Två tredjedelar av denna teunderlagen uppskattas till 30 % av dessa ovan minskning beräknas ske i Sundsvalls kommun redovisade årliga inkomsteffekter. (ca - 4 000). För Sundsvalls kommun motsvarar detta ett sysselsättningsbortfall på 9 % på lång sikt. Sysselsättningsbortfallet för Timrå och Här- nösand kommuner uppskattas till ca - 700 resp. - 900 sysselsatta på sikt.

53 Rapport 2014-12-05 9 Effekter av Höga Kusten Airport

9.1 Flygplatsens påverkan på Restidsjämförelsen till/från Arlanda är relevant tillgängligheten för många resenärerna som ska flyga vidare eller som ska till Mälardalsregionen i ett större geo- Tillgänglighet till flygplatser och grafiskt perspektiv. avgångar Resan Kramfors - Stockholms centrum (Cen- Sammantaget har 43 000 invånare och 16 000 tralstationen) tar totalt ca 2 h 45 min med flyg. arbetsplatser Höga kusten Airport som närmaste Motsvarande resa med tar tåg ca 5 h resp med flygplats för Arlandatrafiken. Från Kramfors är bil ca 5 h 15 min. Resan Sollefteå - Stockholm det ca 40 minuter närmare till den egna flyg- C tar totalt ca 2 h 55 min med flyg. Motsvarande platsen än till näst närmaste alternativ, som är resa tar med bil ca 5 h 40 min resp med tåg ca 5 Sundsvall Timrå Airport. Från Sollefteå är det ca h 50 min. För tågresenärer tillkommer också an- 300 300 60 minuter närmare till den egna flygplatsen än Restid ÅngeRestid - Arlanda Ånge - Arlanda Restid SundsvallRestid -Sundsvall Arlanda - Arlanda slutningsrestidenRestid TimråRestid till - Arlandaeller Timrå från järnvägsstationen - Arlanda våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014,till minuter Sundsvallvåren 2014, Timrå minuter Airport. inomvåren Stockholms 2014, minutervåren centrum. 2014, minuter 238 238 232 230 232 230 Tillgänglighet till Stockholm10 220 C och Arlanda10 220 10 10 207 207 196 196 195 12 19510 12 10 190 190 Utcheckning 10Utcheckning 10 Höga kusten Airport10 innebär65 en 10ökad tillgäng-65 10 65 10 65 65 65 lighet från Kramfors med ca 35 minuter till 80 65 80 65 Flygtid 60 Flygtid 60 80 65 8030 65 30 Arlanda116 (eller Stockholm)116 jämfört med flygtrafik 30 30 30 30 110 110 Incheck 30 Incheck 30 Utcheckningvia Sundsvall10Utcheckning Timrå1030 Airport. För30 Sollefteå är Utcheckning Utcheckning10 1030 30 Flygtidmotsvarande60 Flygtid skillnad60 53 minuter. Flygtid 60 Flygtid 60 127 127 133 133 85 85 Bilrestid 95 Bilrestid 95 102 102 91 91 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Bilrestid 16 Bilrestid 16 Bilrestid 10 Bilrestid 10 via via via Bil via Bil via via viavia viaBil via Bil via via viavia viaBil via Bil SDL OSDSDL OSD SDL KRF SDLOER KRF OER SDL KRF SDLOER KRF OER (29/v) (43/v(29/v) (43/v (29/v) (11/v)(29/v) (22/v) (11/v) (22/v) (29/v) (11/v)(29/v) (11.v) (11/v) (11.v)

320 320 290 290 Restid HärnösandRestid Härnösand - Arlanda - Arlanda Restid KramforsRestid - Kramfors Arlanda - Arlanda Restid SollefteåRestid - SollefteåArlanda - Arlanda 255 255 våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minuter 204 204 195 195 210 210 10 10 193 10193 10 10 10 10 10 162 162 163 163 53 53 65 65 34 10 3465 10 65 35 10 35 65 10 65 140 140 128 128 60 60 128 128 Utcheckning Utcheckning10 10 Utcheckning Utcheckning10 1065 65 Utcheckning 10Utcheckning 1060 60 30 30 30 30 30 30 30 30 Flygtid 60 Flygtid 60 Flygtid 65 Flygtid 65 Flygtid 65 Flygtid 65 30 30 30 30 99 99 90 90 Incheck 30 Incheck 3093 105 93 105 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 57 57 63 63 Bilrestid 28 Bilrestid 28 Bilrestid 23 Bilrestid 23 Bilrestid 35 Bilrestid 35 via via viavia viaBil via Bil via via viavia viaBil via Bil via via viavia viaBil via Bil SDL KRF SDLOER KRF OER KRF SDL KRFOER SDL OER KRF SDL KRFOER SDL OER (29/v) (11/v) (29/v)(22/v) (11/v) (22/v) (11/v) (29/v) (11/v)(22/v) (29/v) (22/v) (11/v) (29/v) (11/v)(22/v) (29/v) (22/v)

Figur 9.1:1 Restid våren 2014 från kommunhuvudortena i Ånge, Sundsvall, Timrå och Härnösand till Ar- landa. Staplarnas bredd avser antal avgångar per vecka till Arlanda (ej Bromma) 406 406 372 372 Restid ÖrnsköldsvikRestid Örnsköldsvik - Arlanda - Arlanda Restid Nordmaling-Restid Nordmaling- Arlanda Arlanda Restid Umeå-Restid Arlanda Umeå- Arlanda våren 2014, minutervåren 2014, minuter 330 330 våren 2014, minutervåren 2014, minuter 54 våren 2014, minutervåren 2014, minuter

175 177175 177 173 173 48 1048 10 10 10 140 140 10 10 127 127 137 137 66 66 60 65 60 65 Utcheckning 10Utcheckning310 10 3 10 65 65 Utcheckning Utcheckning10 10 Utcheckning Utcheckning10 107 10 107 65 65 30 30 Flygtid 60 Flygtid 60 30 30 Flygtid 65 Flygtid 65 30 30 Flygtid 65 Flygtid 65 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 30 30 75 75 75 72 75 72 Incheck 30 Incheck 30 Bilrestid 37 Bilrestid 37 35 35 Bilrestid 22 Bilrestid 22 Bilrestid 22 Bilrestid 22 via via via viaviaBil via Bil via viavia Bil via Bil via viavia Bil via Bil OER UMEOER KRFUME KRF UME OERUME OER UME OERUME OER (22/v) (60/v)(22/v) (11/v)(60/v) (11/v) (60/v) (22/v)(60/v) (22/v) (60/v) (22/v)(60/v) (22/v) Rapport 2014-12-05

Figur 9.1:2 Tidsavstånd till närmaste flygplats med Figur 9.1:3 Tidsavstånd till närmaste flygplats i ett dagens flygplatser. scenario utan Höga Kusten Airport.

9.2 Flygplatsens påverkan på sättningsbortfall på 6 % resp. på 8 % på lång sikt. sysselsättningen Sysselsättningseffekterna för de övriga kommunerna bedöms bli försumbara. De långsiktiga sysselsättningseffekterna (på en 38-årsperiod) kan uppskattas bli följande om Inkomsteffekt Höga Kusten Airport läggs ned: Den årliga inkomsteffekten (på lönesumman), Sysselsätt- Antal Procent om Höga Kusten Airport läggs ned, beräknas ningseffekter minska med 81 Mkr per år. Inkomsteffekten blir Kommun Höga Kusten Höga Kusten störst för Kramfors och för Sollefteå kommuner Airport ned- Airport nedlagd lagd med - 29 resp. - 36 Mkr per år. För de övriga kommunerna blir inkomstbortfallen små. Härnösand -70 -1,0% Kramfors -520 -6,0% Årlig inkomst- Mkr per år Procent effekt Sollefteå -660 -8,0% Kommun Höga Kusten Höga Kusten Sundsvall -40 -0,1% Airport ned- Airport ned- Timrå -10 -0,1% lagd lagd Ånge 0 0% Härnösand -4 -0,1% Örnsköldsvik -140 -1% Kramfors -29 -1,2% Summa -1 440 -1% Sollefteå -36 -1,4% Figur 9.2.1 Sysselsättningseffekter Höga Kusten Sundsvall -2 0% Airport Timrå 0 0% Ånge 0 0% Örnsköldsvik -9 -0,1% Den långsiktiga sysselsättningseffekten kan Summa -81 -0,2% uppskattas till ca 1 400 färre sysselsatta om Höga Kusten Airport skulle läggas ned. Detta Figur 9.2.2 Genomsnittliga årliga inkomsteffekt per motsvarar ett knappt 40-tal färre arbetstillfällen kommun om Höga kusten läggs ner per år i genomsnitt. För Kramfors respektive för Sollefteå kommuner motsvarar detta ett syssel-

55 Rapport 2014-12-05 10 Effekter av Örnsköldsvik Airport

10.1 Flygplatsens påverkan på Tillgänglighet till Stockholm C och Arlanda tillgängligheten Örnsköldsvik Airport innebär en ökad tillgäng- lighet med från tätorten med ca 50 minuter till Tillgänglighet till flygplatser och Arlanda jämfört med flygtrafik via Umeå (Flyg- avgångar tiden är något kortare Umeå-Stockholm beroende på andra flygplanstyper, men anslutningen 300 300 300 Restid Ånge -Restid Arlanda ÅngeRestidSammantaget - ArlandaÅnge - Arlanda har 60 000 invånareRestid Sundsvall ochRestid 25 -000 Arlanda SundsvallRestid Sundsvall - Arlanda - Arlanda Restid Timrå Restid- Arlanda TimråRestid - TimråArlanda - Arlanda våren 2014, minutervåren 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014, minutermed bil och incheckning/säkerhetskontrollvåren 2014, minutervåren 2014, minuter är vårenarbetsplatser 2014, minuter Örnsköldsvik Airport som närmas-våren 2014,238 minuter 238 våren 2014, minuter230 230 238 232 232 232 230 smidigare10 220 i Örnsköldsvik).10 220 220 10 10 te207 flygplats. 207De flesta invånare och arbetsplatser196 196 10 10 195 12 10195 12 10 207 196 190 190 Utcheckning 10 Utcheckning 10 195 12 10 10 65 10 65 65 19065 ärUtcheckning koncentrerade10 till Örnsköldsviks tätort, som Både med tåg10 och bil65 tar denna resa 5,5-610 tim- 10 10 65 Flygtid 60 Flygtid 6065 65 65 80 80 80 65 80 65 80 Flygtid 60 65 30 65 80 3065 65 i genomsnitt har ca 53 minuter närmare 116till den 116mar och innebär i de30 flesta fall att resan i de 30 30 30 30 30 116 110 110 110 Incheck 30 Incheck 30 30 Utcheckning 10Utcheckning3010 30 10 10 egna Incheckflygplatsen30 än till Umeå Airport (AvståndetUtcheckning flesta10 fall behöver30 sträckaUtcheckning sig överUtcheckning fleraUtcheckning 30dagar. 10 30 30 Flygtid 60 Flygtid 60 Flygtid 60 Flygtid 60 127 127 Flygtid13360 133 133 85 Flygtid 60 85 127 Bilrestid 95 Bilrestidtill Höga 95102 Kusten102 Airport är ungefär detsamma 91 Restiden91 via Höga Kusten Airport till Arlanda är 85 Bilrestid 95 102 91 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30Incheck 30 Incheck 30 som till Umeå Airport). I det storaBilrestid omlandet 16 Bilrestid 16 ungefär densamma som via Umeå, men avgång- Bilrestid 16 Bilrestid 10 Bilrestid 10Bilrestid 10 via kringvia ÖrnsköldsvikviaBil via Bilvia AirportBil finns emellertidvia viavik- viaviaarnaBil viaärvia betydligtviavia Bilvia färre.Bil via via viavia Bilviavia viavia Bilvia Bil SDL OSD SDL OSDSDL OSD SDL KRF OERSDL KRFSDL OERKRF OER SDL KRF OERSDL KRFSDL OERKRF OER (29/v) (43/v (29/v) (43/v (29/v) (11/v) (22/v)(29/v) (11/v) (22/v) (29/v) (11/v) (11.v)(29/v) (11/v) (11.v) tigt näringsliv(29/v) också(43/v i exempelvis Mellansel och (29/v) (11/v) (22/v) (29/v) (11/v) (11.v) Björna, där flygplatsen idag har en ännu större 320 320 320 betydelse för tillgängligheten, jämfört med cen- 290 290 290 Restid HärnösandRestid - HärnösandArlandaRestid Härnösand - Arlanda - Arlanda Restid KramforsRestid - Arlanda KramforsRestid Kramfors - Arlanda - Arlanda Restid SollefteåRestid - Arlanda SollefteåRestid Sollefteå - Arlanda - Arlanda tralorten, som255 ändå har255 en god255 regional tillgäng- våren 2014, minutervåren 2014,våren minuter 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014,våren minuter 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014,våren minuter 2014, minuter 195 195 lighet204 via väg- och204 järnvägsnäten. 195 210 210 210 10 10 204 193 10 193 19310 10 10 10 10 10 10 162 162 163 163 10 53 53 10 34 6534 16265 35 35 163 65 53 65 65 10 1034 10 65 10 65 1035 6510 65 140 60 140 14060 128 128 128 128 128 60 Utcheckning Utcheckning Utcheckning 10Utcheckning 10 128 Utcheckning 10UtcheckningUtcheckning10 10 10 Utcheckning6510 30 10 65 30 Utcheckning60 10 60 30 30 65 30 30 3060 30 30 30 30 Flygtid 60 Flygtid 60 Flygtid 65 Flygtid 65 Flygtid 65 Flygtid 65Flygtid 65 30 30 Flygtid 60 30 30 Flygtid 65 30 99 9930 90 9030 99 90 Incheck 30 Incheck9330 105 93 105 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 93 105 57 Incheck 30 57 63Incheck 30 63 Bilrestid 28 Bilrestid 28 57 63 Bilrestid 35 Bilrestid 35 Bilrestid 28 Bilrestid 23 Bilrestid 23Bilrestid 23 Bilrestid 35 via via viavia Bilviavia viavia Bilvia Bil via via via Bilviavia viavia Bilvia Bil via via via Bilviavia viavia Bilvia Bil SDL KRF OERSDL KRFSDL OERKRF OER KRF SDL OERKRF SDLKRF OERSDL OER KRF SDL OERKRF SDLKRF OERSDL OER (29/v) (11/v) (22/v)(29/v) (11/v) (22/v) (11/v) (29/v) (22/v)(11/v) (29/v) (22/v) (11/v) (29/v) (22/v)(11/v) (29/v) (22/v) (29/v) (11/v) (22/v) (11/v) (29/v) (22/v) (11/v) (29/v) (22/v)

406 406 406 372 372 372 Restid ÖrnsköldsvikRestid Örnsköldsvik Restid- Arlanda Örnsköldsvik - Arlanda - Arlanda Restid Nordmaling-Restid Nordmaling- RestidArlanda Nordmaling- Arlanda Arlanda Restid Umeå-Restid Arlanda Umeå-Restid ArlandaUmeå- Arlanda 330 330 våren 2014, minutervåren 2014,våren minuter 2014, minuter våren330 2014, minutervåren 2014,våren minuter 2014, minuter våren 2014, minutervåren 2014,våren minuter 2014, minuter

177 177 173 173 175 175 175 177 173 48 10 4810 10 10 48 10 10 140 140 140 10 10 10 127 127 137 137 137 66 66 60 65127 60 65 3 10 3 10 65 6566 65 Utcheckning 10Utcheckning 10 60 65Utcheckning 10UtcheckningUtcheckning10 10 3 10 107 107 Utcheckning 10 Utcheckning 10UtcheckningUtcheckning10 10 107 Flygtid 60 Flygtid 60 65 65 65 30 30 30 30 30 30 30 Flygtid 60 30 Flygtid 65 Flygtid 65Flygtid 65 30 Flygtid 65 Flygtid 65Flygtid 65 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck 30 Incheck30 30 30 30 75 75 Incheck75 3072 75 72 Incheck 30 Incheck 30 75 75 72 Bilrestid 37 Bilrestid 37 35 35 Incheck 30 Bilrestid 22 Bilrestid 22 Bilrestid 37 35 Bilrestid Bilrestid Bilrestid 22 22 22Bilrestid 22 via via via via viaBil viavia Bil via Bil via via viaBil viavia Bilvia Bil via via viaBil viavia Bilvia Bil OER UME OERKRF UMEOER UMEKRF KRF UME OER UME UMEOER OER UME OERUME UMEOER OER (22/v) (60/v) (22/v)(11/v) (60/v) (11/v) (60/v) (22/v) (60/v) (22/v) (60/v) (22/v)(60/v) (22/v) (22/v) (60/v) (11/v) (60/v) (22/v) (60/v) (22/v)

Figur 10.1:1 Restid våren 2014 från kommunhuvudorterna i Örnsköldsvik Nordmaling och Umeå till Ar- landa. Staplarnas bredd är proportionell mot antal avgångar till Arlanda (ej Bromma).

56 Rapport 2014-12-05

Figur 10.1:2 Tidsavstånd till närmaste flygplats med Figur 10.1:3 Tidsavstånd till närmaste flygplats i ett dagens flygplatser. scenario utan Örnsköldsviks flygplats.

10.2 Flygplatsens påverkan på svarar detta ett sysselsättningsbortfall på 7 % på sysselsättningen lång sikt. Sysselsättningseffekterna för de övriga kommunerna bedöms bli försumbara. De långsiktiga sysselsättningseffekterna (på en 38-årsperiod) kan uppskattas bli följande om Inkomsteffekt Örnsköldsvik Airport läggs ned: Den årliga inkomsteffekten (på lönesumman), Sysselsätt- Antal Procent om Örnsköldsviks Airport läggs ned, beräknas ningseffekter minska med ca 113 Mkr per år. Inkomsteffekten Kommun Örnsköldsviks Örnsköldsviks blir störst för Örnsköldsviks kommun med - Airport ned- Airport nedlagd lagd 111 Mkr per år. För de övriga kommunerna blir inkomstbortfallen försumbara. Härnösand -10 -0,1% Kramfors -20 -0,2% Årlig inkomst- Mkr per år Procent effekt Sollefteå -20 -0,2% Kommun Örnsköldsviks Örnsköldsviks Sundsvall 0 0% Airport ned- Airport ned- Timrå 0 0% lagd lagd Ånge 0 0% Härnösand -0,5 0,0% Örnsköldsvik -1 850 7% Kramfors -1,0 0,0% Summa -1 900 -2% Sollefteå -0,9 0,0% Figur 10.2.1 Sysselsättningseffekter Örnsköldsvik Sundsvall 0 0,0% Airport Timrå 0 0,0% Ånge -0,2 0,0% Örnsköldsvik -111 -1,3% Den långsiktiga sysselsättningseffekten kan Summa -113 -0,3% uppskattas till knappt 2 000 färre sysselsatta om Figur 10.2.2 Genomsnittliga årliga inkomsteffekt Örnsköldsviks Airport skulle läggas ned. Detta per kommun om Örnsköldsviks Airport läggs ner motsvarar ett 50-tal färre arbetstillfällen per år i genomsnitt. För Örnsköldsviks kommun mot-

57 Rapport 2014-12-05

58 Rapport 2014-12-05 Referenser

ÅF Infraplan (2014). Regionförstoringens inverkan på landets ekonomi och statens finanser. Bot- niska korridoren rapport 20 januari 2014. IUC (2009) SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Skellefteå Airport. Klaesson, J., Mellander, C. (2013). Jönköpings flygplats och den regionala ekonomin. WSP Analys och Strategi. (2008). Marknads- analys Midlanda - Flygplatsens betydelse för den regionala ekonomin i Sundsvallsregionen. Rapport 2008-09-19. WSP Analys och Strategi. (2010). Västerås flygplats regionalekonomiska betydelse. Kortversion 2010-04-13 WSP Analys och Strategi. (2011) Framtidsstu- die - Kalmar flygplats betydelse för utvecklingen i regionen WSP Analys och Strategi. (2011, rev 2012). Analys av Småland Airport - Effekter på till- gänglighet, tillväxt och turism Tullverkets författningssamling. (2009). Tull- verkets tillkännagivande av tullflygplatser; TFS 2009:5

59 Flygplatserna i Västernorrlands län - översiktlig analys av samhällsnyttan