Flygplatserna i Västernorrlands län - översiktlig analys av samhällsnyttan December 2014 Rapport 2014-12-05 Innehåll Slutsatser ....................................................................... 3 7 Flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse 40 1 Inledning ................................................................. 5 7.1 Nyttan med länets flygplatser ........................................... 40 7.2 Årliga genomsnittliga effekter om flygplatserna inte 1.1 Bakgrund ......................................................................................5 finns ............................................................................................. 43 1.2 Syfte och metod ........................................................................5 7.3 Olika flygplatsstrategiers ”lönsamhet” .......................... 44 2 Regionen och dess utveckling .............................. 6 7.4 Hur trovärdiga är resultaten? ............................................ 45 2.1 Näringsliv .....................................................................................6 8 Effekter av Sundsvall Timrå Airport .................. 51 2.2 Befolkning ....................................................................................6 8.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten................... 51 2.3 Arbetsmarknad ..........................................................................7 8.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen ................ 53 2.4 Kompetensförsörjning ............................................................7 2.5 Specialiserad samhällsservice ..............................................7 9 Effekter av Höga Kusten Airport ........................ 54 2.6 Transportsystem och kommunikationer ..........................8 9.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten................... 54 3 Flyget i Västernorrland ........................................ 12 9.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen ................ 55 3.1 Allmänt ....................................................................................... 12 10 Effekter av Örnsköldsvik Airport ....................... 56 3.2 Sundsvall-Timrå Airport....................................................... 14 10.1 Flygplatsens påverkan på tillgängligheten................... 56 3.3 Höga Kusten Airport ............................................................. 18 10.2 Flygplatsens påverkan på sysselsättningen ................ 57 3.3 Örnsköldsvik Airport ............................................................. 22 Referenser ................................................................... 59 4 Tillgänglighet och marknadsunderlag .............. 26 4.1 Allmänt ...................................................................................... 26 4.2 Upptagningsområde för Sundsvall Timrå Airport ..... 28 4.3 Upptagningsområde för Höga Kusten Airport........... 30 4.4 Upptagningsområde för Örnsköldsvik Airport ........... 32 5 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot ............ 34 5.1 Sundsvall-Timrå Airport....................................................... 34 5.2 Höga Kusten Airport ............................................................. 35 5.3 Örnsköldsvik Airport ............................................................. 35 6 Metoder för att värdera flygplatsernas samhällsekonomiska betydelse .......................... 36 6.1 Allmänt ....................................................................................... 36 6.2 Sätt att beskriva effekter av flygplatser ......................... 36 6.3 Mätfrågor .................................................................................. 37 6.4 Tidigare liknande studier .................................................... 39 6.5 Vald metod för denna studie ............................................. 39 Medverkande Styrgrupp Konsulter Daniel Gustafsson, Projektledare, Länsstyrelsen Västernorrland Gunnar Holmgren, Länsstyrelsen Västernorrland ÅF Peter Stensson, uppdragsledare Robert Nordevi, Länsstyrelsen Västernorrland Tryggve Sigurdson, utredare Tomas Jansson, Höga Kusten Airport Ulf Silbersky Anders Eriksson, Höga Kusten Airport Maria Lundberg Frank Olofsson, Sundsvall Timrå Airport Carina Emanuelsson Robert Gyllroth, Örnsköldsvik Airport Christer Wilhelmsson Christer Karlsson, Trafikverket WSP Janne Henningsson Stefan Karlsson, Trafikverket Göran Tegnér WSP anlitades i separat av länsstyrelsen för att genomföra beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan enligt den sk RUT-modellen, som använts vid liknande analyser för svenska flygplatser. 2 Rapport 2014-12-05 Slutsatser Samhällsnyttan för Västernorrlands Mest lönsamt är att bevara alla tre flygplatser- tre flygplatser na. Nettonyttan överstiger en halv miljard kronor per år. Om vi betraktar de kommunala och stat- WSP Analys & Strategi har på uppdrag av liga bidragen (som täcker driftunderskotten) som länsstyrelsen Västernorrland beräknat samhälls- en årlig ”investering” i flygplatsverksamheten, då nyttan av att bedriva flygverksamhet på länets blir den årliga avkastningen 15 kr för varje satsad flygplatser. Till sin hjälp för att göra detta har de budgetkrona på att ha kvar alla tre flygplatserna. använt den regionala tillväxtmodellen RUT för att simulera den regionala utvecklingen om en Om alla tre flygplatserna läggs ned blir förlusten eller flera flygplatser skulle läggas ner. lika stor, minus 574 Mkr per år. Genom att kombinera olika utredningsalternativ Om två flygplatser skulle läggas ned, då är det de med uppgiftger om driftunderskott, har WSP båda mindre flygplatserna som hamnar i risk- beräknat samhällsnyttan för åtta olika flygplat- zonen. Då förloras 194 Mkr per år i minskad salternativ med hänsyn till deras ”lönsamhet”. samhällsnytta (inkomster), men sparas 25 Mkr Med ”lönsamhet” avses här den samhällsekono- i minskade driftunderskott. Marginalnyttan av miska nettonyttan, definierad som samhällsnyt- en sådan nedläggning blir således en förlust på tan (i form av lönesumma) minus driftunder- nästan 7 kr per inbesparad driftutgiftskrona. skottet för respektive flygplats. Alla alternativ med någon flygplats kvar ger en Diagrammet nedan redovisas nettonyttan av åtta positiv samhällnytta efter avdrag för driftskost- olika rangordnade flygplatsalternativ. nader (netto) även om nyttan skulle reduceras med ca 50 % pga osäkerheter i kalkylerna. 3 Rapport 2014-12-05 4 Rapport 2014-12-05 1 Inledning 1.1 Bakgrund I Västernorrlands län finns idag tre regionala flygplatser, Sundsvall-Timrå Airport, Höga Kus- ten Airport och Örnsköldsvik Airport. Flyget har stor betydelse för länets näringsliv, invånare och verksamheter och därmed även för Sverige som helhet. De långa avstånden och avsaknad av rimliga alternativa transportmöjlig- heter är några av anledningarna. ÅF har på uppdrag av Länsstyrelsen i Väster- norrlands län och de tre regionala flygplatserna i länet analyserat samhällsnyttorna av flygplat- serna. 1.2 Syfte och metod Uppdraget syftar dels till att samla in en bred kunskapsbas om flygplatserna och deras funktion och utveckling, dels att beräkna den samhälls- ekonomiska nyttan. Beräkningarna avser olika aspekter som kopplade till den regionala utveck- lingen: • befolkningsutveckling • sysselsättningsutveckling • regionalekonomisk utveckling (i termer av exempelvis lönesumma, regionprodukt eller skatteintäkter) Studien är tänkt att kunna användas i ett brett sammanhang avseende utvecklingen av flygplat- serna och för att tydliggöra flygplatsernas påver- kan på länet och kommunernas utveckling och ekonomi i olika perspektiv. 5 Murmansk Rapport 2014-12-05 2 Regionen och dess utveckling 2.1 Näringsliv 2.2 Befolkning Kiruna Industrin i Västernorrlands län har höga produk- Ortsstrukturen är starkt fokuserad till kuststrå- tionsvärden, förädlingsvärden och stark tillväxt. ket. Tillväxten är starkast i region- och utbild- ningcentrumen.Pajala Kommunerna i Västernorrland harGällivare ett specia- liserat näringsliv med olika inriktningar i olika Sundsvalls och Timrå kommuner har en befolk- kommuner. Sundsvall och Timrå har omfattande ning på sammantaget 115 000 invånare. Härnö- kapitalintensiv tillverkningsindustri.Jokkmokkk Härnösand sand har ca 24 000 invånare, och kommunen har har som länscentrum större offentlig sektor. stark koppling med Sundsvall-Timråområdet. Kramfors har stor industrisektor. Sollefteå domi- Kramfors och Sollefteå kommuner har tillsam- neras av offentlig sektor. Örnsköldsvik har sär- mans ca 38 000 invånare, men befolknings- skilt stor industrisektor Arjeplogmed stora enheter inom Haparanda minskningen är betydande i kommunerna (-10 % massa- och pappersindustri, världsledande verk- Hemavan Arvidsjaur respLuleå -8 % mellan åren 2003-2013). stadsindustri och en stark småföretagartradition. Sorsele Piteå¨Örnsköldsvik har ca 55 000Oulu invånare. Samarbetet Turismnäringen är betydelsefull i Västernorr- mellan Örnsköldsvik och Umeå utvecklas starkt lands län. År 2012Storuman omsatte näringen ca 6,5 och effekterna av Botniabanan börjar bli allt miljarder kr, och tillväxten är bland de största i Skellefteåtydligare. Sverige. Vilhelmina Lycksele Näringslivsstruktur Tätortsbefolkning Malå Andel anställda Doroteaper sektor 2010 Förändring (2000-2010)Storuman ÖKNING MINSKNING Tillverkning > 5 % -1- -3 % Service/tjänster 2-5 % -3- -7 % Strömsund Umeå 1-2 % >-7 % Lycksele Oentlig sektor 1- -1% NyaVilhelmina tätorter Trondheim Nordmaling Befolkning Åre 50 000 Åsele 20 000 Örnsköldsvik Umeå Östersund Strömsund5 000 Sollefteå Kramfors Åre Örnsköldsvik Funäsdalen Härnösand Östersund Sollefteå Timrå