Bromma Flygplats Roll För Konkurrensen På Den Svenska Luftfartsmarknaden
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Bromma flygplats roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Trafikanalys 1 februari 2016 Brommas roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Författare: Amanda Stefansdotter Cecilia Gustafsson Karl Lundvall Clara Schultz Brommas roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Innehållsförteckning Sammanfattande slutsatser 5 1 Bakgrund och uppdrag: Brommas roll för konkurrensen 7 2 Översikt: Bromma och Arlanda 9 3 Kapacitetsanalys: I vilken utsträckning kan trafik flyttas från Bromma till Arlanda? 15 4 En ”extra” flygplats betydelse för konkurrensen 21 5 Möjliga konsekvenser för konkurrensen om Bromma läggs ned 28 Litteraturlista 36 Bromma flygplats roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Lista över tabeller Tabell 1 Översikt Bromma och Arlanda ..................... 8 Tabell 2 Flygbolag och linje från Bromma och Arlanda ....................................................................... 13 Tabell 3 Överlappning aktörer Arlanda och Bromma, 2014 ...........................................................28 Tabell 4 Säten och kostnader per säte för olika flygplanstyper ............................................................ 29 Tabell 5 Inrikeslinjer från Arlanda (ARN) och Bromma (BMA), 2014 ............................................... 32 2 Bromma flygplats roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Lista över figurer Figur 1 Passagerarutveckling utrikes, Arlanda och Bromma, 1996-2014 ............................................. 9 Figur 2 Passagerarutveckling inrikes, Arlanda och Bromma 1996-2014 .............................................. 9 Figur 3 De största flygbolagen på Arlanda och Bromma 2014 ............................................................ 10 Figur 4 Flygbolag på Bromma och Arlanda .............. 11 Figur 5 Årliga avgångar från Arlanda och Bromma ..................................................................... 12 Figur 6 Genomsnittligt antal avgångar vecka 21, 2014 ...................................................................... 15 Figur 7 Genomsnittligt antal avgångar vecka 41, 2014 ...................................................................... 16 Figur 8 Kapacitetsbegränsning Arlanda per halvtimme .................................................................. 17 Figur 9 Ledig och utnyttjad kapacitet på Arlanda, v. 21 och v. 41, år 2014 ............................... 18 Figur 10. Avgångar och ankomster på Arlanda och Bromma, jämfört med kapacitetsbegränsningen .......................................... 19 Figur 11 Jämförelse Göteborg City Airport och Bromma ..................................................................... 23 Figur 12 Destinationer från Landvetter (GOT) och Göteborg City (GSE) ........................................... 24 Figur 13 Flygbolag på Landvetter (GOT) och Göteborg City (GSE) .................................................. 25 3 Bromma flygplats roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Sammanfattande slutsatser Bromma är Sveriges tredje största flygplats och spelar en viktig roll för den svenska luft- fartsmarknaden, speciellt som nav för inrikes flygtrafik. Vi beskriver i den här rapporten Brommas roll för luftfartsmarknaden i Sverige och undersöker vad en eventuell nedlägg- ning av Bromma skulle innebära för konkurrensen på marknaden. Vår övergripande slutsats är att konkurrensen på inrikesmarknaden på kort sikt att på- verkas negativt om Bromma läggs ned, men att denna effekt är måttlig. På utrikesmark- naden sker ingen effekt av betydelse då Brommas utrikestrafik är mycket begränsad. På lång sikt är konkurrensförsvagningen på inrikesmarknaden fortsatt negativ men än mer marginell. Slutsatserna grundar sig på följande observationer. För det första sker den inrikestrafik som idag bedrivs på Bromma nästan uteslutande i kon- kurrens med andra aktörer som bedriver samma linjer från Arlanda. Denna konkurrens drivs enligt vår bedömning av att Bromma erbjuder ett alternativt resande som tilltalar vissa kategorier av resande. Förutsättningarna för att upprätthålla detta konkurrenstryck kommer på kort sikt att förändras negativt om Bromma läggs ned. Flera inrikeslinjer från Arlanda är dock konkurrensutsatta, det vill säga betjänas av fler än en aktör på Arlanda. Konkurrensförsvagningen hade varit betydligt allvarligare om inrikestrafiken från Arlanda hade dominerats av en ensam aktör. För det andra behöver Bromma-trafiken flyttas över till Arlanda för att upprätthålla kon- kurrenstrycket. Detta är dock inte är möjligt eftersom det inte finns tillräckligt med start- och landningstider på de attraktiva delarna av dygnet. De flygplanstyper som används på Bromma är dessutom anpassade för bullerkraven som gäller där – de är därför mindre och har högre kostnader per säte, vilket innebär en betydande konkurrensnackdel. Konkurrensförsvagningen på kort sikt kommer sannolikt främst att drabba medelstora lin- jer där samma destination kan nås från såväl Bromma som Arlanda. Vid en nedläggning av Bromma kommer troligen några av dessa linjer att övergå i monopol. Möjliga sådana des- tinationer är linjerna från Stockholm till exempelvis Östersund, Sundsvall, Kalmar, Ron- neby och Ängelholm. På lång sikt är konkurrensförsvagningen fortsatt negativ men måste betecknas som margi- nell eftersom vi då utgår ifrån att Arlandas fjärde rullbana är färdigställd. Befintliga och nya aktörer har i detta scenario haft tillräcklig med tid att anpassa sin flygplansflotta för att kunna driva konkurrenskraftig trafik från Arlanda. Trafiken kommer dessutom att rymmas givet den utbyggda kapaciteten. På några enstaka linjer kan dock befaras att två konkurrerande aktörer ersätts av en ensam aktör eftersom det krävs ett något större passagerarunderlag för att kunna bära två aktörer från Arlanda till följd av att större flygplan med större säteskapacitet och bättre driftseko- nomi kommer att användas i högre utsträckning. 4 Bromma flygplats roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden För att säkerställa en effektiv konkurrens på den svenska inrikesmarknaden för luftfart i framtiden föreslår vi följande åtgärder från statsmakternas sida. För det första bör en eventuell nedläggning av Bromma ske efter det att Arlandas fjärde bana är driftsatt. För det andra bör tidsplanen för den fjärde banan tydligt och i god tid kommuniceras med marknadens aktörer för att ge dessa tillräckligt med tid för att kunna anpassa sin flygplansflotta och sitt deltagande i den nya fördelning av start- och landnings- tider som kommer att ske inför det att den fjärde rullbanan på Arlanda tas i bruk. För det tredje bör den samlade avgiftsmassan för flygbolag på inrikesmarknaden i Sverige utvär- deras ur ett konkurrensperspektiv för att säkerställa att nya och befintliga aktörer som vill expandera inte har en relativ kostnadsnackdel jämfört med marknadens stora flygbolag. 5 Bromma flygplats roll för konkurrensen på den svenska luftfartsmarknaden Kapitel 1 1 Bakgrund och uppdrag: Brommas roll för konkurrensen Bromma är Sveriges tredje största flygplats och spelar en viktig roll för den svenska luft- fartsmarknaden, speciellt som nav för inrikes flygtrafik. Den huvudsakliga aktören på flyg- platsen är Braathens Aviation, som står för majoriteten av trafiken bland annat som ägare till Malmö Aviation. British Airways erbjuder också individuella flyg, och några ytterligare bolag flyger code share med Malmö Aviation. Code sharing innebär att ett flygbolag ger andra bolag möjligheten att boka in passagerare på deras flygningar, med egna flightnum- mer. Swedavia driver flygplatsen, och har kontrakt att bedriva luftfart på Bromma till och med år 2038. Den styrande majoriteten i Stockholms kommun uttryckte i slutet av 2014 i ett uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats en önskan om att pröva en eventuell avveckling av Bromma flygplats, genom att flytta över Brommas flygkapacitet till andra flygplatser i Stockholmsregionen (Regeringen, 2014). Möjligheten skulle undersökas att flytta trafiken senast år 2022, det vill säga 16 år innan Swedavias kontrakt att driva Bromma löper ut år 2038. I slutet av december år 2015 beslutade riksdagen att Stockholmsflygplatsens ned- läggning i förtid inte längre skulle utvärderas, varpå frågan avskrevs från uppdraget till den statliga samordnaren för Bromma flygplats (Dagens Industri, 2015). Utredaren fokuserar nu på flygkapaciteten i Stockholmsregionen. För att garantera en god utveckling av flygkapaciteten i Stockholmsregionen bör flera fak- torer tas i beaktande, däribland Brommas roll för konkurrensen på den svenska luftfarts- marknaden. Copenhagen Economics analyserar i den här rapporten Brommas roll för kon- kurrensen på den svenska luftfartsmarknaden på uppdrag av Trafikanalys. Uppdraget har utförts genom litteraturstudier, dataanalys och intervjuer med marknadens aktörer. Vi har bland annat studerat den konkurrensekonomiska litteraturen om vad som påverkar kon- kurrensen på luftfartsmarknaden, med ett särskilt fokus på flygplatsernas roll för konkur- renssituationen. Bland annat undersöker vi hur en andraflygplats kan skapa förutsätt- ningar för flygbolag att differentiera sina produkter. För att bedöma i vilken utsträckning som trafik skulle flyttas över till Arlanda, upphöra eller förändras har vi också jämfört Brommas och Arlandas kapacitet, samt utvärderat hur stor del av Brommas trafik som skulle rymmas på Arlanda baserat på en analys av tillgängliga slot-tider. Vi har också gjort nationella och internationella jämförelser, där vi undersökt konkurrenseffekterna av ned-