f lyg 01/2008 tendenser STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN TEMANUMMER: INRIKESFLYG Svenska inrikesflygets historia sid 4 Inrikesflygets framtid? sid 22 Marknaden i avregleringens spår I nästan fyrtio år hade SAS och dåvarande Linjeflyg så gott som monopol på inrikesflyget. Vid sidan fanns ett antal regionala flygbolag som verkade på marknaden där SAS/Linjeflyg angav villkoren. I början av 1990-talet Att flyga är farligt – därför är det säkert sid 25 inleddes en avreglering av inrikesflyget. Med avregleringen kom den svenska inrikesmarknaden att förändras. Idag utgör flygreseorganisationer det nya inom inrikesflyget. Lågkostnadsbolagen kommer och går, kvar finns fort- farande ett starkt SAS, med en betydande ställning på marknaden − nu med Skyways som samarbetspartner. sid 8 Aktuell statistik sid 29 SID 2 – FLYGTENDENSER 01/2008 – STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN – FLYGTENDENSER 01/2008 – SID 3 Innehåll Förord 3 Svenska inrikesflygets historia 4 Så reser vi inom landets gränser 10 Den nationella resvaneundersökningen 13 Med fokus på inrikes priser 16 Marknaden i avregleringens spår 18 Inrikesflygets framtid? 22 Att flyga är farligt – därför är det säkert 25 Aktuell statistik 29 Statistik, källa: Luftfartsstyrelsen om inget annat anges. SID 2 – FLYGTENDENSER 01/2008 – STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN – FLYGTENDENSER 01/2008 – SID 3 Förord Sveriges geografiska läge och långa avstånd inom landet ställer Just nu förbereder regeringskansliet en ny infrastrukturpropo- krav på effektiva transporter och inrikesflyget spelar i det avse- sition som ska utgöra grunden för framtida investeringar på endet stor roll för att minska avstånden och förbättra tillgäng- transportområdet. Miljöaspekterna kommer att väga tungt un- ligheten i hela landet. I den pågående miljödebatten har flygets der arbetets gång. Att i större omfattning skapa intermodala framtida roll alltmer ifrågasatts och röster höjs för att begränsa transporter där flera transportslag sammanlänkas kommer att få flyget. I detta nummer av Flygtendenser kommer vi att titta allt större betydelse för att uppnå ett optimalt transportsystem. närmare på inrikesflygets utveckling och förutsättningar. Flygsäkerheten står alltid överst på både myndighetens och Den svenska inrikesmarknaden är förhållandevis liten sett marknadens dagordning. I en särskild artikel kommer vi att till befolkningsunderlaget men svenskarna är ett resande folk belysa flygsäkerhetsutvecklingen i inrikesflyget 1960−2007 och flyget är ett populärt transportmedel. Avregleringen av och vilka lärdomar vi har dragit av ett antal svåra olyckor. inrikesmarknaden i början på 90-talet har medfört ökad kon- Trafikstatistiken för årets första kvartal visar på att fler flyg- kurrens på ett antal linjer men marknaden domineras fortfa- platser har sämre trafikutveckling jämfört med samma period rande av SAS, även om deras marknadsandel minskar. Biljett- förra året. Bland de flygplatser som har den största trafik- priserna har ökat, framför allt på linjer med en ensam aktör. minskningen återfinns Gällivare, Kramfors och Jönköping. Det har också visat sig vara svårt för nya aktörer, till exempel Åre-Östersund visar på en stark uppgång beroende på ökad lågkostnadsbolag, att få fotfäste på den svenska marknaden. konkurrens och en lyckad turistsäsong. De flygplatser som har Jämfört med våra grannländer är dock den svenska markna- den största trafikökningen är de som trafikeras av lågkostnads- den mest konkurrensutsatt. bolag, till exempel Stockholm-Västerås, Göteborg-City och De senaste årens utveckling pekar på att inrikesflyget mins- Stockholm-Skavsta. Värt att notera är den svaga utvecklingen kar något − en trend som verkar hålla i sig. Konkurrensen på Stockholm-Arlanda och Göteborg-Landvetter. från snabbtåget är en bidragande orsak och ökade satsningar Flygreseorganisatörerna fortsätter att ha en positiv inverkan på järnvägsinfrastruktur kommer sannolikt framöver att öka på trafikutvecklingen. Trafiken på Mora har tack vare Kulla- konkurrensen även på sträckor där flyget idag har en stark flygs incharterturism ökat med 69,8 procent. ställning. I princip all inrikestrafik går till eller via Stockholm- Arlanda och det finns knappt några tvärförbindelser kvar. Ingrid Cherfils Flygreseorganisatörer med stark lokal anknytning har gått mot Avdelningschef för avdelningen Utredning- strömmen och etablerat sig på olika orter i landet. De har, tack och omvärldsanalys, Luftfartsstyrelsen vare ett koncept som skapar delaktighet, fått trogna resenärer. [email protected] Redaktör: Jean-Marie Skoglund Telefon: 011-415 21 82, mobil: 0733-92 16 84 Luftfartsstyrelsen. 601 73 Norrköping [email protected] SID 4 – FLYGTENDENSER 01/2008 – STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN – FLYGTENDENSER 01/2008 – SID 5 Jean-Marie Skoglund, [email protected] Svenska inrikesflygets historia Inrikesflygets entré i det svenska transportsystemet Inrikesflyg 1980 Inrikesflyg 1990 är en relativt ny företeelse i jämförelse med tåg och buss. Överhuvudtaget hade flyget fram till 1980-talet Kiruna Kiruna en ganska liten andel av den totala transportsektorn. Den största ökningen skedde under 1980-talet, och då främst inom inrikesflyget. 1990-talet kännetecknas av Luleå Luleå en omvälvningsprocess för det svenska inrikesflyget. För första gången uppvisar flyget en negativ utveckling, som i mångt och mycket hänger samman med den eko- nomiska stagnationen under början av 1990-talet. Inrikesflygets begynnande utveckling Det svenska inrikesflyget växte fram i början av seklet ge- nom utvecklingen av tidnings- och postflyget, en verksamhet Stockholm Stockholm som utgjorde ryggraden för trafikflyget runt om i världen. På 1930-talet inledde ABA AB 1 inrikestrafiken i liten skala på sträckorna Stockholm-Visby, Göteborg-Malmö och Stockholm Göteborg Göteborg -Malmö. När Bromma flygplats etablerades fick ABA möjlig- het att utveckla det svenska inrikesflyget. Under andra världs- kriget låg inrikesflyget nere. Malmö Malmö I början av 1950-talet började passagerarflyget att byggas upp efter att ha legat nere under större delen av det föregå- ende decenniet. Passagerarflyget kom i inledningsskedet att Inrikesflyg 2000 Inrikesflyg 2007 utgöra ett komplement till tidnings- och postflyget. Det skulle dröja fram till slutet av 1950-talet innan passagerarflyget pas- Kiruna Kiruna serade tidnings- och postflyget i betydelse och volym. Under 1950-talet expanderade inrikesflyget med nya desti- nationer såsom Kronobergshed, Kalmar, Ronneby, Jönköping, Luleå Luleå Sundsvall-Härnösand, Nordmaling (Umeå) och Luleå. 1957 flög 28 400 passagerare med Linjeflyg, en siffra som året efter stigit till 189 558. Under 1960-talet invigdes en rad nya des- tinationer som Ängelholm, Kristianstad, Borlänge, Umeå och Skellefteå. I mitten på 1960-talet flög Linjeflyg från Bromma till 15 platser runt om i Sverige. SAS flög till fyra destination- er: Malmö, Göteborg, Luleå och Kiruna. Från 1950-talet och fram till slutet av 1970-talet präglades det svenska civilflyget av en ständig ökning av antalet passa- Stockholm Stockholm gerare och nya flyglinjer. Trots den positiva utvecklingen kom flyget ändå att utgöra en liten del av den totala transportsek- GöteborgGöteborg torn i landet, och betraktades fram till 1980 som ett transport- medel för affärsmän. MalmöMalmö 1 Aerotransport etablerades 1924 och var det första statsägda flygbolag som hade tillstånd till linjetrafik i Europa och inrikes. 1948 ombildades ABA och integre- rades med SILA (Svensk Interkontinental Lufttrafik AB, ett privatägt företag som bedrev interkontinental luftfart). Det nya flygbolaget blev grunden för bildandet av SAS och flygbolagens trafikrättigheter överläts till SAS att utföra. SID 4 – FLYGTENDENSER 01/2008 – STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN STATISTIK , ANALYS OCH INFORMATION FRÅN LUFTFARTSSTYRELSEN – FLYGTENDENSER 01/2008 – SID 5 ”Folkflyget” Koncentrationen av inrikesflyget till Arlanda blev tillsammans Det stora genombrottet för svenskt inrikesflyg kom under med Linjeflygs nya strategi den viktigaste förutsättningen för 1980-talet, då Linjeflyg under ledning av Jan Carlzon, som att utveckla inrikesflyget. Med Arlanda som trafiknav kom in- 1978 tillträdde som VD, påbörjade en marknadsorienterad rikesflyget att utvecklas till ett välfungerande hub- and spoke- strategi för flygbolaget. Med budskapet ”Hela Sverige till halva system 5, där all trafik matas in till en knutpunkt. För främst priset” inledde Linjeflyg en satsning på att tillföra inrikesflyget SAS och Linjeflyg innebar koncentrationen av inrikesflyget till nya kategorier av resenärer som pensionärer, barnfamiljer och Kiruna Kiruna Arlanda gynnsamma förutsättningar för samordnings- och ef- ungdomar − grupper som tidigare utgjort en mycket liten fektivitetsvinster beträffande både personal och flygplansflot- andel av inrikesflygets volym. 1978 introducerade följaktligen ta. Tillsammans med de regionala flygbolagen genomfördes en Linjeflyg en prispolitik med förmånliga priser och rabatter för omfattande koordinering av exempelvis marknadsföring, pris- Luleå Luleå att locka dessa nya resenärer, bl.a. infördes den s.k. ”100-lap- politik, tidtabell och markservice, detta för att underlätta såväl pen” 2. Vid sidan av prispolitiken