COUNTERJIHADRÖRELSEN – En Del Av Den Antimuslimska Miljön MARTHA HANNUS
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
COUNTERJIHADRÖRELSEN – en del av den antimuslimska miljön MARTHA HANNUS EXPO RESEARCH COUNTERJIHADRÖRELSEN – EN DEL AV DEN ANTIMUSLIMSKA MILJÖN 1 Innehåll Inledning 3 Vad är counterjihad? 4 Folkmordet på Balkan och dagens counterjihadrörelsen 12 Hur fungerar counterjihadrörelsen? 16 Viktiga counterjihadbloggar och nyhetssajter 26 Counterjihadrörelsen i Europa 29 Rapporten är framtagen av Expo Research, en av stiftelsen Expos verksam- hetsgrenar. Expo Research samlar och analyserar information om intoleranta grupper, nätverk och fenomen, bland annat ansvarar Expo Research för Expos arkiv som är Skandinaviens största samling av högerextrem propaganda. Expo Research publicerar även en återkommande årsrapport om vitmaktrörelsen. www.expo.se [email protected] Box 12163 102 24 Stockholm © Expo och artikelförfattarna Omslagsbild: Roland Geisheimer/attenzione COUNTERJIHADRÖRELSEN – EN DEL AV DEN ANTIMUSLIMSKA MILJÖN 2 Inledning Denna rapport släpps kort innan rättegången mot Anders Behring Breivik, norrmannen som utförde Norges värsta terroristdåd genom tiderna. När det stod klart att dådet utförts av en blond och blåögd norrman riktades fokus först mot den rasideologiska miljön och de nazistiska grupperna. Men ingen av dem ville veta av mördaren. De avfärdade Breivik som en ”kristen högersion- ist” och ”fanatisk Israelanhängare, frimurare och antirasist” – vilket är synner- ligen graverande inom miljön. Inspirationen till terrordåden hämtade Anders Behring Breivik snarare inom den antimuslimska counterjihadrörelsen. Till stora delar handlar det om en nätbaserad rörelse som även anordnar fysiska möten och demonstrationer. Bland centrala idéer är föreställningen om ett Europa under ockupation av muslimer och en anpassning av samhället till sharialagar. Det sker i smyg med beslutsfattarnas tysta medgivande. Här odlas känslan av ett belägringstillstånd där vi befinner oss i den yttersta tiden och inväntar en snabbt annalkande katastrof. Det är inom denna miljö som Breivik fann sina ideologiska förebilder och började planera för sitt krig mot islamiseringen av Norge. Men efter ter- rordåden ville inte heller den antimuslimska miljön veta av honom, han klas- sades istället som en ”ensam galning”. Hur deras undergångsvisioner kunde inspirera till sådana handlingar var för dem ofattbart. Breivik är ensamt ansvarig för sina handlingar. Men än idag har ingen direkt självrannsakan förekommit bland de som förfäktar samma slags undergångste- orier som han. Den som tar till sig deras undergångsbudskap lär förr eller ställa sig frågan vad som bör göras. Anders Behring Breiviks vansinnesdåd var för honom ett rationellt svar på den frågan. Muslimer i Europa möter ett allt hårdare klimat. Till exempel den folkom- röstning i Schweiz där majoriteten stödde ett förbud mot minareter. I Frank- rike har de första personerna bötfällts för att de burit burka. Moskebyggen kantas av demonstrationer och protester. Runtom i Europa går partier till val på en antimuslimsk agenda. I denna rapport kartlägger vi nätverken kopplade till counterjihadrörelsen: aktivisterna, hemsidorna och bloggarna samt kontakten dem emellan. Rap- porten är en uppföljning av Den antimuslimska miljön - idéerna, profilerna och begreppen som släpptes under hösten 2011. Den fokuserade på den svenska anti- muslimska miljön. Denna rapport har ett större internationellt fokus och är en mer ingående granskning. Rapportens huvudförfattare är Martha Hannus. Medförfattare är Emanuel Westerlund och Anna-Sofia Quensel. COUNTERJIHADRÖRELSEN – EN DEL AV DEN ANTIMUSLIMSKA MILJÖN 3 Vad är counterjihad? Det finns fyra föreställningar som är centrala för counterjihadrörelsen: – Uppfattningen att islam är en totalitär politisk ideologi som förespråkar krig snarare än en religion. – Föreställningen om en långtgående konspiration mellan den europeiska eliten och arabländerna i syfte att förslava Europa – Föreställningen om en demografisk bomb, det vill säga att muslimer föder fler barn än den inhemska befolkningen och därmed tar över landet succes- sivt, helt enkelt genom att bli fler än icke-muslimerna. En fjärde faktor som skiljer allmänt islamofobiska grupper från de som hör till counterjihadrörelsen, eller som använder counterjihadretorik, är stödet till staten Israel och ett ställningstagande mot antisemitism. Det hindrar inte att grupper med antisemitiska åsikter tidvis deltar i counterjihadsammanhang. Men för att bli accepterad fullt ut krävs i regel att gruppen eller organisationen tar ställning för Israel. Utifrån dessa föreställningar har ett löst sammansatt internationellt coun- terjihad-nätverk bildats med den gemensamma målet att stoppa ”islamiserin- gen”. Centralt för rörelsen är uppfattningen att islam får allt större utrymme i västvärlden på olika sätt, ett fenomen som beskrivs som ”islamiseringen av Eu- ropa”. Dessa tankegångar finns helt eller delvis representerade på olika bloggar och organisationers hemsidor samt kommer till uttryck i intervjuer och debat- tartiklar. Inte alla inom counterjihadrörelsen delar alla föreställningarna. Till exempel tror inte alla på en konspiration som syftar till att skapa ett europeiskt Arabien – Eurabia. Men många inom miljön kan likväl anse det vara relevant att tala om Eurabia, eftersom invandring och demografisk utveckling påstås leda till samma resultat som konspirationsteorin – att den muslimska befolk- ningen tar makten genom att hamna i majoritet. I många europeiska länder finns antimuslimska grupper utan direkt koppling till counterjihadrörelsen, och som inte alltid är pro-Israeliska. För att visa på att det finns en potential för ytterligare internationellt samarbete inom den antimuslimska rörelsen och counterjihadrörelsen, har vi valt att beskriva också dessa grupper. Counterjihadrörelsen har dessutom inte fötts ur ett vakuum. Det finns en kontinuerlig långvarig tradition av organiserad islamofobi i Europa. Därför är dessa grupper och organisationer relevanta att beskriva. Vi gör inte anspråk på en uttömmande kartläggning av all counterjihadrelaterad aktivitet i Europa idag. Begrepp som används i rapporten Det finns en rad begrepp som är vanliga inom counterjihadrörelsen och som används i rapporten. Islamofobi är ett omdiskuterat begrepp.1 Vi har valt att använda följande 1 Begreppet ”islamfobi” har mött en del kritik. För en diskussion kring de olika definitionera hänsvisar vi till Kriget mot Islam där regligionshistorikern Göran Larsson går igenom begreppet och och de olika definitionerna. Kriget mot Islam går att ladda ned på http://expo.se/www/download/expo-4-07-kriget-mot- islam.pdf. COUNTERJIHADRÖRELSEN – EN DEL AV DEN ANTIMUSLIMSKA MILJÖN 4 definition: Islamofobi är fördomar och hat riktat mot muslimer och islam. De antimuslimska fördomarna bygger på en idé om att det bara finns ett islam och att alla muslimer är en del av samma kultur med samma vilja och samma åsikter. Religionen islam anses skilja sig i grunden från andra religioner. Islam, menar islamofoberna, är primitiv och omöjlig att kombinera med demokrati. Därför påstår man att muslimer är ett hot mot demokratin.2 Enligt denna defi- nition är counterjihadidéerna att klassa som islamofoba. Ofta anklagas personer i counterjihadrörelsen för att vara rasister, vilket de förnekar att de är. Rasism har sin grund i idén att mänskligheten kan delas upp i olika ”raser” som kan särskiljas genom att de ser olika ut och har olika intellektuella egenskaper. Utifrån skillnaderna rangordnas därefter människo- raserna. Begreppen rasism och kulturrasism glider ofta ihop. Kulturrasism kan beskrivas som en fientlighet mot vissa grupper eller kulturer och som innebär att man klumpar ihop och beskriver människor på ett negativt sätt utan att ta hänsyn till individerna. Kulturrasister uppfattar kulturer som separata, fasta enheter som har olika värde. Så kallad ”västerländsk kultur” värderas högt medan islam beskrivs som medeltida och ofta som inkompatibel med svensk/ västerländsk kultur. Det annorlunda förknippas ofta med determinerade egenskaper som den enskilde besitter på grund av en så kallad folkmentalitet, kultur eller religion. Kulturrasismen gör kultur – eller en religion – till den funktionella motsvarigheten till ras. Counterjihadrörelsen ger många exem- pel på kulturrasistiska uppfattningar. Sverigedemokraterna till exempel pekar ut Islam som en problematisk religion och skriver i sitt principprogram att: ”Islam och i synnerhet dess starka politiska och fundamentalistiska gren är enligt Sverigedemokraternas uppfattning den religiösa åskådning som visat sig ha svårast att harmoniskt samexistera med den svenska och västerländska kulturen. Islamismens inflytande på det svenska samhället bör därför i största möjliga utsträckning motverkas och invandringen från muslimska länder med starka inslag av fundamentalism bör vara mycket starkt begränsad.”3 Counterjihadrörelsen definierar sig som en motståndsrörelse motjihad . Jihad kan översättas som ”strävan” eller ”kamp”, och inom islam innebär jihad fram- förallt självrannsakan och kamp mot frestelse och det förbjudna (haram) samt strävan efter att vara så rättfärdig som möjligt. Inom antimuslimska miljöer och counterjihadrörelsen väljer man att tolka jihad som ”heligt krig”. Daniel Pipes skriver att jihad: ”/.../ betyder den lagliga, obligatoriska, gemensamma ansträngningen att expandera områden som styrs av muslimer på bekostnad av områden som är styrda av icke-muslimer.”4 Syftet med jihad är att uppnå mus- limskt herravälde över hela världen, menar counterjihadrörelsen. Counterjihad är alltså det begrepp som används för den kamp och det motstånd