Kungl. Musikaliska Akademien Årsskrift 2004
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Kungl. Musikaliska Akademien Årsskrift 2004 © Kungl. Musikaliska Akademien grafisk form Jerk-Olof Werkmäster omslag Sandler Mergel tryck Grafiska punkten, Växjö 2005 isbn 91-89038-29-0 Gunnar Petri, Akademiens Preses 5 Åke Holmquist, verksamhetsberättelse 9 Minnesteckning över Akademiens ledamöter 69 Innehåll Musikaliska Akademiens stipendier 72 3 In memoriam 76 Nyinvalda ledamöter 83 Akademiens ledamöter 88 Kungl. Musikaliska Akademien 92 4 Kungl. Musikaliska Akademiens Preses, f. d. generaldirektör Gunnar Petri. Fotograf: Per B Adolphson. Ärade gäster, kära vänner och ledamöter, Kungl. Musikaliska Akademiens 233:e högtidssam- mankomst är härmed öppnad. Akademien har under året invalt fem nya svenska le- damöter och tre nya utländska ledamöter. De svenska ledamöterna är tonsättaren André Chini, cellisten Elemer Lavotha, dirigenten Cecilia Rydinger Alin, operasångerskan Nina Stemme och musikforskaren, professor Gunnar Ternhag. De utländska är chefdi- rigenten Thomas Dausgaard, Klampenborg, tonsät- taren Mikko Heiniö, Åbo, och tonsättaren Bent Sø- rensen, Borup, Danmark, alltså en distinkt nordisk profil. Deras ledamotsnummer är 955 till 959 respektive gunnar petri 444 till 446, vilket ger en antydan om deras plats i en mer än tvåhundraårig tradition. akademiens preses Vi önskar de nya ledamöterna välkomna i Akade- 5 mien och gläder oss åt att kunna ge dem ett forum där deras insikter och erfarenheter kan komma att kunna utnyttjas och där de kommer att utgöra nya länkar i den långa kontinuerliga kedja av personligheter och livsverk som tillsammans bildar Akademiens leda- motskrets. Daniel Börtz har efter sex års framgångsrikt pre- sidium lämnat klubban vidare. Måhända har den svenska musiken anledning att glädja sig åt att Ditt skapande genius därmed slipper distraheras av börs- utsikter och organisationsförändringar, säkert är att Akademien har anledning att med stor tacksamhet hylla Dina insatser som Preses. Med värdighet, enga- gemang, ansvarstagande och integritet har Du, som förste konstnär på posten sedan förra sekelskiftet, länkat våra öden under en inte okomplicerad period i Akademiens historia. Kära vänner, akademier är, har det sagts, institutio- ner med en häpnadsväckande seghet och livskraft. Redan från första början definierades vår akademis ambitioner och inriktning: den skulle starta ett stort gångar, och tillåter sig också emellanåt, på föräldrars bildningsprojekt i Sverige genom att »af Swensk vis, att ha synpunkter på deras framfart. Ungdom utsöka tjenliga ämnen, hwilka på hennes Men det stora bildningsprojektet är inte avslutat, egen bekostnad komma att undervisas i Composi- blir aldrig avslutat, kan och får aldrig avslutas. Det är tion, Sång och uppå Musikaliske instrumenter«, den och förblir Akademiens uppgift att driva detta pro- skulle »utdela Premier för wunnen Skicklighet« och jekt vidare med utgångspunkt i dess särart som just den skulle anses »såsom en egentelig Academie til en akademi. befordrande af Musicaliske Wetenskapens upkomst Själva kärnan i akademiidén är att en grupp in- och förkofran«. Akademien skulle också främja upp- siktsfulla företrädare för musiken och musiklivet i förandet av »offentelig Musik eller Concerter« och Sverige gradvis förnyar sig själva utan att behöva ta genom trycket låta utgiva »Regler och Principer…, andra hänsyn än lojaliteten mot Akademien och dess så uti Theorien som Practiquen«. Från första början uppgift. På detta sätt skapas i lyckligt fall en oberoen- tillfördes Akademien ovärderliga tillgångar i form av de och auktoritativ församling som fortlöpande med noter, manuskript, böcker och instrument. en viss meditativ eftersläpning återspeglar utveckling Seghet fick Akademien förvisso visa prov på, men och värderingsförskjutningar i musiklivet samtidigt denna seghet belönades också så småningom med som kontakten med utvecklingens bakgrund hålls häpnadsväckande framgångar för detta bildnings- levande. Nyckelorden bör vara oberoende, integri- 6 projekt. I Akademiens hägn växte först en sångskola, tet, kompetens och inre dialog. Det är på detta sätt vi sedan ett konservatorium och därefter en musikhög- vidmakthåller den uthållighet och livskraft som varit skola. Ur Akademiens första offentliga konsertverk- Akademiens signum under 233 år. samhet inspirerades en organiserad orkesterverk- Dessa utgångspunkter riktar blicken mot Akade- samhet med spridningseffekter fram till dagens breda mins invalsförfarande och sammanträdesformer. Vi svenska institutionella orkesterliv. Akademiens tidiga kommer i vårt arbete att uppmärksamma båda. och genom åren växande stipendie- och belönings- Ars longa, vita brevis. Sammanhang och betydelse verksamhet var en första början på musikens område klarnar först efter hand när samtidens täta brus ger till dagens konstnärsstipendier och konstnärsbelö- vika för tydligare konturer och horisonter. Likväl ningar. Regler och principer som riktlinjer för kon- måste vi försöka förstå vår samtid för att kunna på- sten har fallit ur modet, men musikvetenskapen har verka vår framtid – i själva verket måste detta vara på senare tid fått ett stabilt fäste på landets universitet huvuduppgiften för ett akademiskt samtal. Att stora och högskolor, och en strid ström av avhandlingar förändringar nu står för dörren i det svenska musik- och skrifter belyser och dokumenterar vårt musik- livet torde intuitivt uppfattas av många, förändringar liv. Det konstnärliga utvecklingsarbete på akademisk som har rötter bakåt i det sena 1900-talets konstnär- grund som redan stadgarna 1771 förutsåg har nyligen liga, ideologiska, bildningspolitiska och ekonomiska fått hemvist i den högre musikutbildningen. Aka- utveckling. demiens magnifika föremålsbestånd utgör grunden Marknadstorgets logik och normer tränger med för Statens musikbibliotek och Statens musiksam- tidsandan i ryggen allt längre in i tidigare skyddade lingar. domäner inom musikens växtplatser och spridnings- Kloka föräldrar ser gärna ungarna flyga ut, och vägar, viktiga media och även offentliga institutioner Akademien följer kärleksfullt och med stolthet de blir alltmer lyhörda för dess locktoner. Kulturbegrep- vuxna barnens vidare öden, glädjer sig åt deras fram- pet har vidgats intill meningslöshet och betraktas förts som i postmodern anda befriar eleverna från påtvingade och konserverande ideal men i gengäld berövar dem en kunskapsgrund att stå på och därmed möjligheten att göra egna vägval utanför den väldiga autostradan av världsmarknadens musikbrus. Samtidigt börjar stora förändringar skönjas. De traditionella genrebegreppen löses upp och möts i nya spännande föreningar. Det nya sipprar fram ge- nom sprickor i strukturen, på udda mötesplatser, på musikfestivaler på osannolika platser där allvarligt syftande konstnärskap börjar formas i oväntade mö- ten med en publik med öppna sinnen, grunden för det som kommer att överleva, fängsla och påverka på längre sikt. Det är detta vi till syvende och sidst måste söka finna och värna. Det är därför i denna riktning vår akademi måste söka sin successiva förnyelse. Men plantan är skör, och vår tid är rastlös i sina 7 krav på upplevelser och snabba resultat. Ledamoten Bengt Emil Johnson skrev nyligen i en artikel: »Mu- siken är visserligen outsläcklig och orubblig, men den är skör, den låter sig hanteras men tar inte regi, ett uråldrigt barn är den, raffinerad, men den kan ta skada intill katastrof, utplånas. Det tar känslodöden hand om.« Även detta förstod Akademiens grundare. Det stora Christ Johnson-priset tilldelades tonsättaren Affectus movet, imperat, auget står det i de kallelse- Miklós Maros. brev som tilldelas Akademiens ledamöter, musiken berör, behärskar och förökar vår känsla. Vår akademi kommer att med seghet och uthållighet fortsätta sitt stora bildningsprojekt för den mest känsloladdade av konstarter. alltmer ur en instrumentell synvinkel som ett medel för ekonomisk tillväxt och export, marknadsföring, Jag gläder mig åt att årets stora Christ Johnson tillde- turistfrämjande, präglande av Sverigebild och annat. las tonsättaren och ledamoten Miklós Maros för hans De ledande ikonerna inom populärmusiken har bli- magnifika fjärde symfoni – Miklós är också aktuell vit tidens starkaste varumärken med stor attraktions- under året för uruppförandet av operan »Kastrater« kraft på ledande politiker och företagsledare. Den tek- på Drottningholmsteatern. Traditionsenligt kommer nikdrivna medieexpansionen ropar på content, inte nu ett verk av Miklós att framföras – det blir Drei Gal- på konst, och det viktigaste verkar vara musik, av nå- genlieder, tre sånger till texter av den tyska diktaren got slag. Inom skolan har ett paradigmskifte genom- Christian Morgenstern. 8 Kungl. Musikaliska Akademiens Ständige Sekreterare, fil. dr Åke Holmquist. Fotograf: Per B Adolphson. Vilken roll kan och bör Kungl. Musikaliska Aka- demien spela i dagens svenska musikliv? Frågan har ställts många gånger mot bakgrund av att vår aka- demi sedan länge inte har något operationellt ansvar för den högre musikutbildningen, för samlandet av föremål, arkivalier och böcker. En akademi som själv- valt har lämnat styrelser i olika organisationer för att betona sin självständighet och integritet. En akademi som inte längre har till uppgift att arrangera konser- ter? Ligger det inte nära till hands att Akademien går i inre exil för att ägna sig åt nostalgiskt tillbakablick- ande och att vårda de egna traditionerna? Det ska inte förnekas att det egna inre akademiska livet är viktigt för oss. Ledamotskretsens samlade kun- skap och kompetens är enorm och ger utrymme för åke holmquist informella, kreativa