Kungl. Musikaliska Akademien

Årsskrift 2004 © Kungl. Musikaliska Akademien grafisk form Jerk-Olof Werkmäster omslag Sandler Mergel tryck Grafiska punkten, Växjö 2005 isbn 91-89038-29-0 Gunnar Petri, Akademiens Preses 5

Åke Holmquist, verksamhetsberättelse 9

Minnesteckning över Akademiens ledamöter 69

Innehåll Musikaliska Akademiens stipendier 72 3

In memoriam 76

Nyinvalda ledamöter 83

Akademiens ledamöter 88

Kungl. Musikaliska Akademien 92 4

Kungl. Musikaliska Akademiens Preses, f. d. generaldirektör Gunnar Petri. Fotograf: Per B Adolphson. Ärade gäster, kära vänner och ledamöter, Kungl. Musikaliska Akademiens 233:e högtidssam- mankomst är härmed öppnad.

Akademien har under året invalt fem nya svenska le- damöter och tre nya utländska ledamöter. De svenska ledamöterna är tonsättaren André Chini, cellisten Elemer Lavotha, dirigenten Cecilia Rydinger Alin, operasångerskan Nina Stemme och musikforskaren, professor Gunnar Ternhag. De utländska är chefdi- rigenten Thomas Dausgaard, Klampenborg, tonsät- taren Mikko Heiniö, Åbo, och tonsättaren Bent Sø- rensen, Borup, Danmark, alltså en distinkt nordisk profil. Deras ledamotsnummer är 955 till 959 respektive gunnar petri 444 till 446, vilket ger en antydan om deras plats i en mer än tvåhundraårig tradition. akademiens preses Vi önskar de nya ledamöterna välkomna i Akade- 5 mien och gläder oss åt att kunna ge dem ett forum där deras insikter och erfarenheter kan komma att kunna utnyttjas och där de kommer att utgöra nya länkar i den långa kontinuerliga kedja av personligheter och livsverk som tillsammans bildar Akademiens leda- motskrets.

Daniel Börtz har efter sex års framgångsrikt pre- sidium lämnat klubban vidare. Måhända har den svenska musiken anledning att glädja sig åt att Ditt skapande genius därmed slipper distraheras av börs- utsikter och organisationsförändringar, säkert är att Akademien har anledning att med stor tacksamhet hylla Dina insatser som Preses. Med värdighet, enga- gemang, ansvarstagande och integritet har Du, som förste konstnär på posten sedan förra sekelskiftet, länkat våra öden under en inte okomplicerad period i Akademiens historia.

Kära vänner, akademier är, har det sagts, institutio- ner med en häpnadsväckande seghet och livskraft. Redan från första början definierades vår akademis ambitioner och inriktning: den skulle starta ett stort gångar, och tillåter sig också emellanåt, på föräldrars bildningsprojekt i Sverige genom att »af Swensk vis, att ha synpunkter på deras framfart. Ungdom utsöka tjenliga ämnen, hwilka på hennes Men det stora bildningsprojektet är inte avslutat, egen bekostnad komma att undervisas i Composi- blir aldrig avslutat, kan och får aldrig avslutas. Det är tion, Sång och uppå Musikaliske instrumenter«, den och förblir Akademiens uppgift att driva detta pro- skulle »utdela Premier för wunnen Skicklighet« och jekt vidare med utgångspunkt i dess särart som just den skulle anses »såsom en egentelig Academie til en akademi. befordrande af Musicaliske Wetenskapens upkomst Själva kärnan i akademiidén är att en grupp in- och förkofran«. Akademien skulle också främja upp- siktsfulla företrädare för musiken och musiklivet i förandet av »offentelig Musik eller Concerter« och Sverige gradvis förnyar sig själva utan att behöva ta genom trycket låta utgiva »Regler och Principer…, andra hänsyn än lojaliteten mot Akademien och dess så uti Theorien som Practiquen«. Från första början uppgift. På detta sätt skapas i lyckligt fall en oberoen- tillfördes Akademien ovärderliga tillgångar i form av de och auktoritativ församling som fortlöpande med noter, manuskript, böcker och instrument. en viss meditativ eftersläpning återspeglar utveckling Seghet fick Akademien förvisso visa prov på, men och värderingsförskjutningar i musiklivet samtidigt denna seghet belönades också så småningom med som kontakten med utvecklingens bakgrund hålls häpnadsväckande framgångar för detta bildnings- levande. Nyckelorden bör vara oberoende, integri- 6 projekt. I Akademiens hägn växte först en sångskola, tet, kompetens och inre dialog. Det är på detta sätt vi sedan ett konservatorium och därefter en musikhög- vidmakthåller den uthållighet och livskraft som varit skola. Ur Akademiens första offentliga konsertverk- Akademiens signum under 233 år. samhet inspirerades en organiserad orkesterverk- Dessa utgångspunkter riktar blicken mot Akade- samhet med spridningseffekter fram till dagens breda mins invalsförfarande och sammanträdesformer. Vi svenska institutionella orkesterliv. Akademiens tidiga kommer i vårt arbete att uppmärksamma båda. och genom åren växande stipendie- och belönings- Ars longa, vita brevis. Sammanhang och betydelse verksamhet var en första början på musikens område klarnar först efter hand när samtidens täta brus ger till dagens konstnärsstipendier och konstnärsbelö- vika för tydligare konturer och horisonter. Likväl ningar. Regler och principer som riktlinjer för kon- måste vi försöka förstå vår samtid för att kunna på- sten har fallit ur modet, men musikvetenskapen har verka vår framtid – i själva verket måste detta vara på senare tid fått ett stabilt fäste på landets universitet huvuduppgiften för ett akademiskt samtal. Att stora och högskolor, och en strid ström av avhandlingar förändringar nu står för dörren i det svenska musik- och skrifter belyser och dokumenterar vårt musik- livet torde intuitivt uppfattas av många, förändringar liv. Det konstnärliga utvecklingsarbete på akademisk som har rötter bakåt i det sena 1900-talets konstnär- grund som redan stadgarna 1771 förutsåg har nyligen liga, ideologiska, bildningspolitiska och ekonomiska fått hemvist i den högre musikutbildningen. Aka- utveckling. demiens magnifika föremålsbestånd utgör grunden Marknadstorgets logik och normer tränger med för Statens musikbibliotek och Statens musiksam- tidsandan i ryggen allt längre in i tidigare skyddade lingar. domäner inom musikens växtplatser och spridnings- Kloka föräldrar ser gärna ungarna flyga ut, och vägar, viktiga media och även offentliga institutioner Akademien följer kärleksfullt och med stolthet de blir alltmer lyhörda för dess locktoner. Kulturbegrep- vuxna barnens vidare öden, glädjer sig åt deras fram- pet har vidgats intill meningslöshet och betraktas förts som i postmodern anda befriar eleverna från påtvingade och konserverande ideal men i gengäld berövar dem en kunskapsgrund att stå på och därmed möjligheten att göra egna vägval utanför den väldiga autostradan av världsmarknadens musikbrus. Samtidigt börjar stora förändringar skönjas. De traditionella genrebegreppen löses upp och möts i nya spännande föreningar. Det nya sipprar fram ge- nom sprickor i strukturen, på udda mötesplatser, på musikfestivaler på osannolika platser där allvarligt syftande konstnärskap börjar formas i oväntade mö- ten med en publik med öppna sinnen, grunden för det som kommer att överleva, fängsla och påverka på längre sikt. Det är detta vi till syvende och sidst måste söka finna och värna. Det är därför i denna riktning vår akademi måste söka sin successiva förnyelse. Men plantan är skör, och vår tid är rastlös i sina 7 krav på upplevelser och snabba resultat. Ledamoten Bengt Emil Johnson skrev nyligen i en artikel: »Mu- siken är visserligen outsläcklig och orubblig, men den är skör, den låter sig hanteras men tar inte regi, ett uråldrigt barn är den, raffinerad, men den kan ta skada intill katastrof, utplånas. Det tar känslodöden hand om.« Även detta förstod Akademiens grundare. Det stora Christ Johnson-priset tilldelades tonsättaren Affectus movet, imperat, auget står det i de kallelse- Miklós Maros. brev som tilldelas Akademiens ledamöter, musiken berör, behärskar och förökar vår känsla. Vår akademi kommer att med seghet och uthållighet fortsätta sitt stora bildningsprojekt för den mest känsloladdade av konstarter. alltmer ur en instrumentell synvinkel som ett medel för ekonomisk tillväxt och export, marknadsföring, Jag gläder mig åt att årets stora Christ Johnson tillde- turistfrämjande, präglande av Sverigebild och annat. las tonsättaren och ledamoten Miklós Maros för hans De ledande ikonerna inom populärmusiken har bli- magnifika fjärde symfoni – Miklós är också aktuell vit tidens starkaste varumärken med stor attraktions- under året för uruppförandet av operan »Kastrater« kraft på ledande politiker och företagsledare. Den tek- på Drottningholmsteatern. Traditionsenligt kommer nikdrivna medieexpansionen ropar på content, inte nu ett verk av Miklós att framföras – det blir Drei Gal- på konst, och det viktigaste verkar vara musik, av nå- genlieder, tre sånger till texter av den tyska diktaren got slag. Inom skolan har ett paradigmskifte genom- Christian Morgenstern. 8

Kungl. Musikaliska Akademiens Ständige Sekreterare, fil. dr Åke Holmquist. Fotograf: Per B Adolphson. Vilken roll kan och bör Kungl. Musikaliska Aka- demien spela i dagens svenska musikliv? Frågan har ställts många gånger mot bakgrund av att vår aka- demi sedan länge inte har något operationellt ansvar för den högre musikutbildningen, för samlandet av föremål, arkivalier och böcker. En akademi som själv- valt har lämnat styrelser i olika organisationer för att betona sin självständighet och integritet. En akademi som inte längre har till uppgift att arrangera konser- ter? Ligger det inte nära till hands att Akademien går i inre exil för att ägna sig åt nostalgiskt tillbakablick- ande och att vårda de egna traditionerna? Det ska inte förnekas att det egna inre akademiska livet är viktigt för oss. Ledamotskretsens samlade kun- skap och kompetens är enorm och ger utrymme för åke holmquist informella, kreativa samtal och analyser i ett efter- sinnande andante-ma-non-troppo tempo, vars efter- Verksamhetsberättelse klanger förvisso kan höras i ett musikliv, som alltför 9 sällan ger sig tid till mera djupgående resonemang kring musiken väsen, det kreativa skapandet och den musikaliska traditionens bärkraft i vår tid. Akademiens inre liv och det omkringliggande mu- siksamhället kommunicerar med varandra och det är denna process som utgör grundvalen för vår möjlighet att verka i det samtida musiklivet. Sam- tidigt visar frågan om Akademiens roll i musiklivet på ett behov att informera om och synliggöra verk- samheten. Därför har under de senaste fyra åren mycken möda lagts ned på att öppna Akademien utåt. Samtliga länsmusikstiftelser har besökts liksom landets musik- och operahögskolor, ett 20-tal fes- tivaler, en rad kammarmusikföreningar med flera. Akademien har dessutom sedan flera år tillbaka en konsert- och föreläsningsserie om nio söndagar som vänder sig till allmänheten och som blivit synnerli- gen populär. Seriens medverkande är våra ledamö- ter. Den följande redogörelsen för verksamheten 2004 ger en god inblick i Akademiens göromål och dess samverkan med många aktörer i det svenska musikli- vet. Det ska då framhållas att Akademiens oberoende samt påverkade utfallet. Utländsk aktiemarknad in- position i musiksamhället, som en av de få icke-po- klusive hedgefonder svarade för 13–15% av depåerna litikerstyrda organisationerna, har visat sig vara av vid årets slut. Såväl den svenska som den utländska utomordentlig stor betydelse för såväl institutioner aktieportföljen utvecklades något bättre än jämfö- som föreningar och enskilda. Det är med tillfredsstäl- relseindex. Akademiens räntebärande placeringar lelse jag konstaterar att Akademiens namn har hög gav under året mellan 3,6% och 4,2%, vilket är nå- status och i många fall är tillräckligt för att anslags- got under jämförelseindex. Orsaken står att finna i givande myndigheter skall visa generositet gentemot kortare durationer på grund av förväntad ränteupp- musiker, forskare och organisationer. gång. Som helhet ökade Akademiens depåer rensat för uttag under året med närmare 11%, vilket innebär att avkastningsmålen uppnåtts med råge och att en Ekonomi viss återhämtningar depåernas värde kunnat reali- seras. Akademiens egna medel har under året ökat År 2004 präglades liksom år 2003 av återhämtning från 52 mkr till 54 mkr trots uttag till verksamhe- efter de för världens kapitalförvaltare utomordentligt ten utöver den årliga avkastningen om sammanlagt tunga tre föregående åren. Konjunkturutvecklingen 3,4 mkr. Akademien står följaktligen nu bättre rus- 10 var under året stark såväl i Sverige som i usa, och den tad för framtiden än vid årets ingång. Uttagsnivån oro för terroraktioner och stigande oljepriser som in- är emellertid i högsta laget och kan, vid realistiska ledningsvis präglade stämningen ersattes gradvis av avkastningsantaganden, inte någon längre tid bibe- fokusering på fundamentala faktorer såsom värde- hållas vid denna nivå om det egna kapitalet skall vid- ring av företagsvinster samt stora kassor hos företa- makthållas. gen och andra marknadsaktörer. Dollarfallet bromsa- Akademiens donationsmedel ökade under året des, men uppgick ändå till 8% gentemot den svenska från 57 mkr till 64,6 mkr men möjliggjorde ändå en kronan. Förväntningar om höjda obligationsräntor omfattande stipendieverksamhet. Därtill kommer en materialiserades inte. Den svenska femåriga räntan överföring till depån om 8,4 mkr. Stikkan Andersons föll från 4,0% till 3,1%, och Riksbanken sänkte den Musikprisfond ökade från 50 mkr till 53 mkr trots ut- korta räntan (reporäntan) från 2,75% till 2,00%. I tag utöver den årliga avkastningen om 2,3 mkr. usa inledde Federal Reserve en serie räntehöjningar i små steg från den rekordlåga nivån 1,0%. Inflatio- nen låg genomgående kvar på låga nivåer. Morgan Stanleys världsindex för aktier steg med 4,7%. Stock- Stipendieverksamheten holmsbörsen hade en betydligt starkare utveckling, och afgx steg med hela 17,5%, inledningsvis framför I Kungl. Musikaliska Akademien förvaltas ett bety- allt styrd av en stark uppgång för Ericsson. dande antal donationsstiftelser vars avkastning skall Andelen svenska aktier i Akademiens depåer öka- användas för studiebefrämjande ändamål, vanligen des något under året och låg vid årets slut kring 43%. i form av stipendier. Dessa stiftelser – från början Under hösten omallokerades ca 7% av depåerna från stipendiefonder – har under tidernas lopp samlats i utländsk aktiemarknad till svenska börsen, vilket till- Akademien. En av de äldsta är Jenny Linds stipen- sammans med en viss uppbyggnad i Ericsson lycko- diefond från 1875. Akademien är vidare mottagare av medel för motsvarande ändamål också från ett antal lornas andel av 2004 års utdelade stipendiemedel ut- externa stiftelser. gör nu 53% – en ökning med 24%. Avkastningen från nämnda stiftelser hanteras i Nytt för året är att huvudparten av stipendier- några fall av egna ledningsorgan, i enlighet med do- na måste sökas vid Akademien. Härigenom har det natorernas föreskrifter, men har oftast anförtrotts bland annat blivit möjligt att fördela stipendiemed- Akademiens styrelse. Dessa medel utgör basen för len proportionellt, högskolorna emellan, på basis av Akademiens omfattande, kontinuerliga och mångfa- inkomna ansökningar. Detta bedöms vara en rätt- setterade stipendieverksamhet. visare fördelningsgrund än den tidigare, byggd på Med utgångspunkt i donationsbestämmelserna högskolornas årsstudieplatser. De oväntat få ansök- fastställer Akademiens styrelse varje år i vilka pro- ningar som inkom på folk- och jazzmusikområdena portioner tillgängliga medel skall fördelas på olika torde peka på att den lokala informationen inte över- intressen och pedagogiska ändamål. Den faktiska allt fungerat tillfredsställande. stipendieutdelningen sker sedan dels genom Aka- demiens stipendienämnd, dels via landets samtliga Akademiens stipendiegivning för 2004 uppgår till högskolor för högre musikutbildning. sammanlagt ca 4,6 miljoner kronor enligt följande:

Verksamhetsåret 2004 utgjorde det första året i den Utdelning genom Akademiens försorg: treåriga försöksverksamhet som Akademiens styrelse 1. Stipendier på konstmusikområdet 1 737 000 kr 11 2003, efter en omfattande utredning, fattade beslut 2. Ungdomsstipendier 417 000 kr om – en försöksverksamhet föranledd av behovet 3. Några särskilda stipendier till barn och ungdom att reducera stipendieverksamhetens stora adminis- 70 000 kr trativa kostnader. Nyordningen kännetecknas i hu- vudsak av en betydande utvidgning av musik- och Utdelning via högskolorna: operahögskolornas delaktighet i och reella inflytande 1. Stipendier på konstmusikområdet 2 114 000 kr över fördelningen av Akademiens stipendiemedel ge- 2. Stipendier inom folk- och jazzmusikområdena nom utlokalisering av vissa handläggnings- och be- 160 000 kr slutsrutiner och därmed sammanhängande aktivt 3. Stipendier för musikpedagoger 246 000 kr ansvarstagande för bedömningen av de sökande. Den innebär också en förändring mot en eftersträ- vad större regional rättvisa, mot värdefullt nyttjande stipendier avseende högre av lärarkompetens inom högskolan samt eliminering utbildning av flertalet sökandes resekostnader. Huvudparten av Akademiens stipendier är avsedda Musik- och operahögskolorna har under många år att främja yrkesinriktade sång- och instrumentalstu- erhållit Akademistipendiemedel för lokal utdelning. dier, inte minst i utlandet. De största stipendierna av- Dessa utgjorde 2003 29% av Akademiens totala ut- ser vanligen post graduate-nivån. Stipendier utdelas delning. I och med starten av försöksverksamheten även till dirigenter, tonsättare samt för instrument- 2004 har en betydande volym stipendieprov överflyt- bygge/vård. tats från Akademien till högskolorna. Som en följd av Akademiens stipendienämnd har under året be- detta ökar också, enligt det träffade avtalet, andelen stått av ordföranden, musikdirektören Bengt Holm- stipendiemedel som skall utdelas av dessa. Högsko- strand, violinisten Ulrika Jansson, professorn Clas Pehrsson, professorn och pianisten Staffan Scheja, bedömning tillsattes för året 16 expertjurys, var och professorn och sångerskan Märta Schéle, professorn en bestående av 3–5 framstående företrädare för de och kammarmusikern Knut Sönstevold samt profes- 16 ifrågakommande ämnesområdena. Dessa rekry- sorn och violoncellisten Torleif Thedéen. Den har teras från Akademiens ledamotskrets, högskolorna under 2004 varit övergripande ansvarig för hela den och musiklivets institutioner. Ordförandena i de sex för året starkt decentraliserade utdelningsprocessen. centrala jurygrupperna utgör tillsammans med dess Inklusive utvärdering av verksamheten under slutet egen ordförande stipendienämnden. av hösten har detta inneburit betydligt mer arbete 2004 års stipendier för högre musikutbildning än vanligt, bland annat två konferenser och tio sam- på konstmusikområdet har vid Akademien och fem manträden. Antalet jurytimmar för Akademiens oli- högskolor i respektive Göteborg, Malmö och Stock- ka bedömningsjurys har däremot varit jämförelsevis holm fördelats på 168 stipendiater med medel mot- ringa, totalt ca 50 jämfört med tidigare ca 150. svarande sammanlagt 3 851 000 kronor. Som ovan nämnts sökte relativt få stipendium på Den viktigaste förändringen 2004 berör konstmu- folkmusik- respektive jazzområdena, endast 10 res- sikområdet, vilket svarar för 81% av utdelade medel. pektive 23 personer. I denna grupp utdelades sam- Inom detta har, som nämnts, inte längre de sökande manlagt 160 000 kronor. (ca 340 av 426) infunnit sig till Akademien för prov, 12 som man hittills gjort, utan istället fullgjort dessa vid Till musikpedagoger utdelades vid musikhögsko- de tre större musikhögskolorna respektive de båda lorna 246 000 kronor. Detta belopp tillsammans operahögskolorna. På basis av proportionellt beräk- med stipendierna på folkmusik- och jazzområdena nade kvoter har dessa fem högskolor, dels delat ut utgjorde 9% av årets totala utdelning. lokala stipendiemedel, motsvarande sammanlagt 2 114 000 kronor, dels till nationella prov vid Akade- Två konferenser har, med stipendienämnden som mien nominerat sammanlagt 60 av de mest fram- värd, avhållits med rektorerna för landets opera- och gångsrika sökandena. I denna grupp har, efter ny musikhögskolor, en i mars inför årets verksamhet, en provspelning vid Akademien, stipendienämnden ut- i slutet av oktober för att utvärdera densamma. Den delat tilläggsstipendier motsvarande 1 340 000 kro- senare föregicks av en enkät vars sammanställda svar nor. Samtidigt har också vid Akademien utdelats sedan utgjorde grund för överläggningarna. Vid dessa 330 000 kronor till vissa sökande (bland annat berördes ett stort antal frågor, stora som små, kring ackompanjatörer, dirigenter och tonsättare) som prö- information, implementering, jurys, provförlopp vats i särskild ordning. och beslutsprocess. Även om kritik inte saknades i Stipendiesökande på konstmusikområdet som detaljfrågor var en allmän mening att årets verksam- studerar vid utländska institutioner, är privatstude- het hade genomförts planenligt och på ett i huvudsak rande eller inskrivna i musikpedagogiska program tillfredsställande sätt. Ett problem visade sig emel- vid de svenska högskolorna har, som externsökande, lertid vara akut, nämligen att högskolorna, även om fått välja den högskola (av ovan nämnda fem) vid vil- deras grundinställning till försöksverksamheten var ken man önskar göra sitt prov. oförändrat positiv, förklarade sig icke vara beredda De lokala stipendiebesluten har, efter prov, fattats att i fortsättningen, inom sina ansträngda personella av respektive högskolas befintliga organ för exami- och ekonomiska resursramar, anordna den stora vo- nation och studieutvärdering. För Akademiens prov- lym spelprov som samarbetsavtalet förutsätter (339 prov genomfördes under 2004). Först under januari 2005 har förutsättningar skapats för ett reviderat av- några särskilda stipendier till barn tal och säkrad fortsättning av försöksverksamheten. och ungdom Innebörden av dessa är bibehållen ansvarsfördelning Två viktiga donationer till stöd för unga musikstu- men ett ändrat bedömningsförfarande. derande har under senare år tillförts Akademien. Stipendier samt priser, för betydande pedagogiska insatser, ur dessa delas årligen ut, under högtidliga ungdomsstipendier former, vid Akademien under maj månad. Engagemanget för barns musikutbildning och kultu- rella villkor är av gammalt datum inom Akademien Mai von Rosens pris- och stipendiefond och tar sig flera uttryck i dess verksamhet. Ett sådant Mai von Rosens pris- och stipendiefond för »fram- är de så kallade ungdomsstipendierna. Dessa, som stående pianopedagoger på nybörjarmetodikens om- utgör 10% av årets tillgängliga medel, är avsedda att råde respektive för begåvade ungdomar med piano stödja ungdomar, inte minst utanför de stora städer- som sitt instrument« inrättades 1996 i syfte att gynna na, som bedriver förberedande instrumentala eller duktiga pianospelande ungdomar i deras förbere- sångliga studier med sikte på eventuellt senare högre dande musikstudier, inriktade mot en eventuell kom- musikstudier. Dessa förberedande studier är mycket mande yrkesutbildning. Donator tog engagerad del ofta privatfinansierade, då lämpliga lärare inte alltid i utformning av föreskrifter och rutiner och 1998 13 finns i närområdet eller då den kommunala musik- kunde, för första gången, pris och stipendier delas skolans/kulturskolans tilldelning av lektionstid inte ut. är tillräcklig. Akademiens stipendier på 1–10 000 kro- Fondens pris på 25 000 kronor utdelas vartannat nor skall i första hand ses som en uppmuntran av den år (jämnt) och nomineringen av pristagare sker efter unge mottagaren men har också ekonomisk betydel- samråd med Svenska Pianopedagogförbundet. Till se till exempel för att bestrida resekostnader, som bi- årets pristagare har utsetts pianopedagogen Natalia drag till instrumentköp eller för att bistå familjer som Katzimirovskaja som tilldelas priset för att med stort bekostar flera barns undervisning. Med ungdomssti- engagemang förena den klassiska pianoskolningen pendierna vill Akademien också rikta uppmärksam- med improvisation och skapande gehörsspel. heten mot den viktiga och framgångsrika verksamhet Liksom när det gäller övriga ungdomsstipendier som bedrivs i landets många kulturskolor och annan inom Akademien, utdelas stipendier ur Mai von Ro- motsvarande frivillig musikutbildning. sens fond först efter provspelningar. Dessa anordnas För att få ett ungdomsstipendium krävs provspel- varje år under våren och är samordnade med Akade- ning. Sådana anordnas årligen i Arvika, Göteborg, miens prov för sina egna ungdomsstipendier. Malmö, Stockholm, Sundsvall och Örebro i sam- arbete med lokal musikhögskola eller kommunal Årets utdelning ägde rum den 4 juni i Akademiens musikskola/kulturskola. Under 2004 infann sig 248 lokaler. Den föregicks av en konsert med samtliga sökande till prov. Sammanlagt kunde 372 000 kronor stipendiater, i närvaro av donator, som senare också utdelas, fördelade på 167 stipendiater. förrättade såväl pris- som stipendieutdelning, före- trädare för Akademien, lärare, föräldrar och andra gäster. Mottagare av årets stipendier, som alla uppgick till rarförbundet, vars ordförande Eva Bogren vid utdel- 5 000 kronor, var följande: ningen också presenterade årets pristagare, kontra- Henrik Boseaus, Uppsala basisten och musikpedagogen Kristina Mårtensson Stella Lundkvist, Göteborg från Malmö. Priset utgjordes av 25 000 kronor. Pris- Henry Xie, Lund motiveringen hade följande lydelse: för betydande Sebastian Örnemark, Upplands Väsby insatser för kontrabasundervisningen i Sverige, som engagerad lärare, läroboksförfattare och initiativta- Ingrid och Per Welins Pris för värdefulla gare till Minibasföreningen i Malmö samt hennes insatser på stråkinstrumentområdet samt arbete vid Musikhögskolan i Malmö. ungdomsstipendier för studier på stråk- instrument Årets stipendiater i åldrarna från 13 till 19 år var föl- Ingrid och Per Welins donation har gjort det möj- jande: ligt för Akademien att på stråkinstrumentområdet Karin Andersson, Gislaved med stipendier stödja en ej så ofta uppmärksammad Hanna Bendz, Falun grupp i det svenska musiklivet – som emellertid är Nina Söderberg, Falun i behov av all uppmuntran och stöd – nämligen de Gustav Ölmedal, Stockholm unga som, med professionella avsikter och med sikte Sara Övinge, Åby 14 på högre musikstudier, bedriver förberedande in- Stipendiesumman uppgick till 10 000 kronor var- strumentalstudier, ofta på privat basis. dera. Donationen har vidare gjort det möjligt att genom ett särskilt pris belöna »betydelsefulla pedagogiska insatser inom stråkinstrumentområdet vad avser stipendier ur Sten Frykbergs verksamheten före högskolenivån« och samtidigt, Minnesfond genom prisutdelning och därmed sammanhängande 1983 avled den legendariske dirigenten, pianisten och uppmärksamhet, exponera lärare och resultat inom radioprofilen Sten Frykberg. I samband med hans området. bortgång inrättades en stipendiefond – Sten Fryk- Stipendiaterna har utsetts först efter provspel- bergs minnesfond – som sedan dess hunnit utdela ningar. Dessa har samordnats med motsvarande för drygt 130 stipendier till ett sammanlagt värde av när- Akademiens ungdomsstipendier. mare 2,7 miljoner kronor. Fonden har som ändamål att »främja forskning och vidareutbildning på det Utdelningen av Ingrid och Per Welins Pris och sti- musikaliska området«. Redan från början inrikta- pendier ägde rum den 3 juni 2004 vid ett evenemang des dess stipendiering mot ett fält där stipendier är som förutom själva utdelningen, som förrättades av mycket angelägna men samtidigt förhållandevis säll- donator fru Ingrid Welin, också innefattade en liten synta, nämligen musikerna i landets professionella konsert med de fem stipendiaterna. Vid ceremonin orkestrar. Stipendier utdelas också till ensembler och och konserten närvarade förutom de båda donato- tonsättare. rerna, företrädare för Akademien, lärare, föräldrar och andra gäster. Lördagen den 14 februari ägde den tjugoförsta utdel- Akademien hade vid utseendet av pristagare in- ningen rum i samband med Sveriges Radios Sym- hämtat förslag och synpunkter från Svenska Stråklä- foniorkesters eftermiddagskonsert. Stipendieutdel- ningen förrättades av fru Karin Frykberg och Aka- Hilding Rosenbergs Fond för Svensk demiens Preses. Musikvetenskap Vid Akademiens högtidssammankomst utdelades Fem stipendier om vardera 20 000 kronor utdelades stipendiet ur Hilding Rosenbergs Fond för Svensk till: Musikvetenskap om 20 000 kronor till docent Mar- Valthornisten Johan Ahlin, Västerås Sinfonietta tin Tegen för hans betydande forskning om svensk Violinisten David Bergström, Göteborgsoperans musikhistoria, vilken bidragit till att väsentligt öka orkester kunskapen om verk, gestalter och händelser under Altviolinisten Ingegerd Kierkegaard, Sveriges skilda epoker. Radios Symfoniorkester Violinisten Alexander Kramer, Sveriges Radios Symfoniorkester Gunn Wållgrens Minnesfond Trumpetaren Björn Lovén, Malmö Symfoni 1983 avled skådespelerskan Gunn Wållgren. 1984 in- orkester stiftades Gunn Wållgrens Minnesfond i enlighet med stiftaren, redaktör Sven Ståls testamente. Fondens Gunnar och Judith de Frumeries ändamål är att årligen utdela ett eller flera stipendier Stipendiefond till »konstnärligt förtjänt och politiskt oväldig dra- matisk och lyrisk skådespelare«. 15 Gunnar och Judith de Frumeries stipendiefond har Mottagarna av stipendierna utses av fondens till ändamål att till minne av Gunnar de Frumeries styrelse i vilken ingår teaterchef Staffan Waldemar tonsättargärning belöna »sådana personer, som un- Holm, Kungl. Dramatiska Teatern, teaterchef Anders der mångårig gärning visat sig värdesätta samt föra Franzén, Kungl. Operan, hovintendent Bengt Telland vidare eller på annat sätt befrämja svensk tonkonst, och Ständige Sekreteraren, Kungl. Musikaliska Aka- i första hand Gunnar de Frumeries verk och/eller demien. intresset för hans tonkonst. Dylikt stipendium skall inte avse tonsättare men utövande musiker eller fors- 2004 års stipendier uppgick till vardera 15 000 kronor kare och kan utdelas till såväl svenska som utländska och tilldelades skådespelerskan Tanja Svedjeström medborgare«. Fondens styrelse får också besluta om och mezzosopranen Emma Vetter. Stipendierna ut- bidrag till skiv- och andra produktioner, inklusive delades vid en mottagning på Dramaten den 16 no- konserter, med syfte att sprida kännedom om Gun- vember, Gunn Wållgrens födelsedag. nar de Frumeries musik.

År 2004 utdelades 50 000 kronor vardera till följande fyra mottagare: Stipendier och bidrag till Klarinettisten Lars Almgren, Upplands Väsby musikvetenskaplig forskning Sångerskan Eva Boström, Skarpnäck Flöjtisten Tobias Carron, Ekerö Akademien förfogar över medel till musikvetenskap- Pianisten Matti Hirvonen, Stockholm lig forskning, dels i form av stipendier och priser, dels i form av stöd för studier utomlands och för projekt av mindre omfattning. Akademiens forsknings- och publikationsnämnd Henrik Rosengren Arkivstudier på Musikmuseet i behandlar inkommande ansökningar och beviljar Stockholm rörande tonsättaren bidrag vid två tillfällen under året. 2004 utdelades och musikskribenten Moses stipendier och bidrag till 13 mottagare ur Stina och Pergament 5 000 kr Erik Lundbergs stiftelse: Svenska Samfundet Genomförande av konferensen Verena Barth Uppehälle i Tübingen för forsk- för musikforskning Musikvetenskap i dag 7–9 juni ning om trumpeten som solo- 2005 i Växjö 10 000 kr instrument i konstmusiken från Christina Tobeck Forskningsprojektet Wittgen- 1900 fram till idag 5 000 kr stein och musiken 18 000 kr Lats Berglund Deltagande i den 14:e Nordiska musikforskarkonferensen i Hel- singfors 10–14 augusti 2004 4 000 kr Medaljer och Priser Julia Björklund Deltagande i den 12:e Cantus Planus konferensen i Ungern Akademien uppmärksammar viktiga insatser i mu- 2004 5 000 kr siklivet genom flera utmärkelser och priser. Alf Björnberg Bidrag för utgivning av festskift Vid högtidssammankomsten den 29 november 16 med anledning av professor Olle mottog förtjänta personer utmärkelser och priser ur Edströms 60-årsdag 5 000 kr Preses hand. Martin Boström Deltagande i internationell musikvetenskaplig konferens vid New York City University 16–19 Medaljen för Tonkonstens mars 2005 9 000 kr Främjande Andreas Engström Deltagande i konferensen Mezzosopranen, professor Solwig Grippe tilldelades Performativity: A Paradigm for Kungl. Musikaliska Akademiens medalj för Tonkon- the Studies of Art and Culture i stens Främjande för sin långa verksamhet som fram- Köpenhamn 30 november– gångsrik och uppskattad sångpedagog. 3 december 2004 2 200 kr Efter studier vid Musikhögskolan i Stockholm för Ursula Geisler Resor till och från Stockholm Dagmar Gustafson etablerade sig Solwig Grippe som för genomgång av arkivmaterial konsertsångerska med många solistuppgifter i bland rörande Felix Saul 7 000 kr annat Sveriges Radio samt i olika kyrkomusikaliska Camilla Hambro Deltagande i musikforskarkon- sammanhang. Hennes gedigna musikaliska bildning ferensen i Helsingfors 10–14 gjorde henne också väl skickad att ta sig an mycket av augusti 2004 5 000 kr den nyskrivna vokalmusiken. Marion Lamberth Deltagande i musikforskarkon- Men det är framför allt hennes pedagogiska gär- ferensen i Helsingfors 11–14 ning som idag förlänar henne Akademiens utmärkel- augusti 2004 5 000 kr se. Talrika är de studenter, varav en stor andel mycket Tobias Lund Deltagande i musikforskarkon- framgångsrika, som så varmt talar om sin lärare för ferensen i Helsingfors 11–14 hennes pedagogiska skicklighet, hennes tålamod och augusti 2004 5 000 kr ständiga uppmuntran av varje students personlig- 17

Årets mottagare av utmärkelser vid Akademiens högtids- Nedre raden från vänster: professorn Solwig Grippe, sammankomst. professorn Leo Berlin, hovsångaren Ingvar Wixell, tonsättaren Övre raden från vänster: musikläraren Peter Wahlberg, musik- Miklós Maros, tonsättaren Jesper Nordin. pedagogen Per-Anders Thim, professorn Ulla Hellqvist, docenten Fotograf vid Akademiens högtidssammankomst: Christoffer Martin Tegen, redaktören Carlhåkan Larsén, pianisten Bobo Bergström. Stenson. 18

Hovsångaren, barytonen Ingvar Wixell mottog Medaljen För Tonkonstens Främjande från Preses Gunnar Petri vid Akademiens högtidssammankomst. 19

Mezzosopranen, professorn Solwig Grippe och violinisten, professorn Leo Berlin tilldelades Medaljen För Tonkonstens Främjande vid Akademiens högtidssammankomst. 20

Sopranen Malin Lindström framförde, tillsammans med Magnus Andersson, altgitarr, Mårten Falk, gitarr, och Patrik Karlsson, gitarr, »Drei Gelgenlieder« av Miklós Maros med text av Christian Morgenstern. het och särart; allt detta kombinerat med en generell tafson vid Musikhögskolan i Stockholm och grund- nyfikenhet som lett till en mycket stor repertoarkän- lade där sin fenomenala teknik som förenar en na- nedom. Det faktum att hon dessutom är en driven turligt öppen klanglig skönhet med en föredömlig pianist gör henne till vad som brukar avses med en textbehandling. komplett lärare, därtill mycket älskad av sina studen- Efter de första åren på Stockholmsoperan, där han ter. företrädesvis framträdde i de lyriska barytonrollerna, blev han 1967 knuten till Deutsche Oper i Berlin där Violinisten, professorn Leo Berlin tilldelades Kungl. han kom att verka som fast medlem av ensemblen i Musikaliska Akademiens medalj för Tonkonstens mer än 30 år. Under dessa år utvecklades stämman Främjande för sina betydelsefulla insatser för svenskt åt ett dramatiskt håll som resulterade i minnesvärda musikliv under nära ett halvt sekel som solist, kam- rollporträtt av bland annat Rigoletto, Eugen Onegin marmusiker, konsertmästare och pedagog. och en härligt burlesk Falstaff. Leo Berlin började sin karriär redan i mitten av Ingvar Wixell gästspelade samtidigt framgångsrikt 1900-talet med studier för den tidens stora inhem- på de stora scenerna världen runt och kommer kan- ska och utländska pedagoger – Broström och Ruth- ske framför allt att bli ihågkommen av den stora ope- ström, Kulenkampf och Temianka. Han etablerade rapubliken för sin tolkning av Puccinis demoniske sig snabbt som en av vårt lands främsta solister, även Scarpia, en roll som kom att etsa sig in i allas minne, i övriga Europa och i usa. Ett stort antal nya svenska gestaltat av en av vår tids och en av vårt lands stora 21 violinkonserter tillägnades honom och uruppfördes sångare. av honom, till exempel av L. E. Larsson, Lidholm, Bucht, Allgén och Söderlund. Som kammarmusiker var han verksam i 15 år med Stockholmstrion och har Christ Johnson-prisen med stor framgång samarbetat med pianisten Greta De två tonsättarprisen ur Christ Johnson Musik Pris Erikson. Han var under 26 år en legendarisk konsert- Fund är landets främsta belöningar för tonsättare. De mästare i Kungl. Filharmoniens Kammarensemble. utdelas årligen vid Akademiens högtidsdag. Det sto- Dessa erfarenheter har varit vägledande för hans ra priset om 180 000 kronor ges till ett orkesterverk framgångar som pedagog. komponerat under senare år, efter förslag från en sär- Hans professionalism både som konstnär och in- skild priskommitté. Verket kan även vara en solokon- strumentalist ger hans profil den klassiskt rena vio- sert eller innehålla vokala och/eller elekroakustiska lintonen med klarhet och lyster i en klassisk interpre- inslag. Det mindre priset om 60 000 kronor skall ges tationshållning till det musikaliska materialet. Det till en yngre löftesrik tonsättare (icke studerande) för finns en vinnande fräschör och utstrålning kring Leo en komposition som motsvarar kriterierna för det Berlins personlighet. stora priset.

Hovsångaren, barytonen Ingvar Wixell tilldelades Vid högtidssammankomsten mottog Miklós Maros Kungl. Musikaliska Akademiens medalj för Ton- det stora priset ur Christ Johnson Musik Pris Fund konstens Främjande för en enastående karriär som för sin fjärde symfoni. karismatisk uttolkare av operalitteraturens stora ba- Miklós Maros är en mycket framträdande och rytonpartier. mångsidig profil i det svenska musiklivet. Under en Ingvar Wixell studerade (också) för Dagmar Gus- stram symfonisk form och en asketisk yta döljer sig 22

Årets mottagare av Kungl. Musikaliska Akademiens Jazzpris, Bobo Stenson, framförde en improvisation vid Akademiens högtidssammankomst. ett oerhört raffinerat tonspråk, viljestarkt och precist gatoriska som den frivilliga musikundervisningen utmejslat till en imponerande arkitektur som bär ge- bland barn och ungdom. Årets priser uppgick till nom de tre satserna. Orkestreringen med sina kniv- 25 000 kronor vardera och tilldelades: skarpa relationer mellan ljus och mörker, värme och kyla, lyfter verkets dramatik till det yttersta. Musikpedagogen Per-Anders Thim som genom sina många konkreta initiativ bidragit till en utveckling Det mindre priset ur Christ Johnson Musik Pris Fund som gagnat såväl Musikskolans slagverksundervis- tilldelades Jesper Nordin för hans saxofonkonsert ning som hela skolans verksamhet. Han är en nyfiken »Sleep now in the fire«. och entusiastisk kraft som kombinerar bredd och Jesper Nordin har etablerat sig i musiklivet med spets inom olika genrer, han får eleverna att växa och sina känsloladdade verk. Temperamentsfulla gester våga. i solostämman projiceras ut i orkestern genom en Genom Per-Anders nyskapande arbetsmetoder, subtil lek av frågor, svar, skuggor, ekon på ett mycket där modern teknik används flitigt, kan han individu- konstnärligt sätt. Den dramatiska känslan för pro- ellt hitta rätt pedagogisk nivå och momentant skapa portioner och den bärande kraften i verket viker ald- ett undervisningsmaterial som eleven kan använda rig och lämnar ingen oberörd. sig av i den egna färdighetsträningen.

Musikläraren Peter Wahlberg som med framgång 23 Kungl. Musikaliska Akademiens lyckas fånga och möta de ungdomar som inte är Jazzpris så starkt motiverade och få dem att spela. Med ge- Vid högtidssammankomsten tilldelades pianisten hörsmetodik lyckas han få dessa ungdomar engage- Bobo Stenson Kungl. Musikaliska Akademiens Jazz- rade och visar upp goda resultat. pris om 100 000 kronor. Med stor kunskap inom olika instrumentgrupper I ett mångårigt konsekvent musikskapande har skapar Peter åldersblandade undervisningsgrupper Bobo Stenson utvecklat ett unikt och högst person- och får ungdomar i alla åldrar att trivas ihop och ha ligt sätt att närma sig musiken och sitt instrument kul samtidigt som de utvecklas. Vid konserter blan- och har som tonkonstnär med stark personlighet va- dar han sina elever med professionella musiker i be- rit en viktig förebild i svensk improvisationsmusik. kantskapskretsen, bland annat vid den årliga festival Bobo Stenson är en sann improvisatör, uttrycksfull han anordnar med alla sina elever. och med ett aldrig sinande musikaliskt flöde. Som sådan är han en av vårt lands internationellt mest respekterade jazzmusiker. Göran Lagervalls Musikpris Priset utdelas årligen vid Akademiens högtidssam- mankomst av Göran Lagervalls stiftelse till lärare vid Kungl. Musikaliska Akademiens någon av landets musikhögskolor för betydelsefulla Pedagogpriser pedagogiska insatser. Musikhögskolornas rektors- Dessa priser utdelas vid Akademiens högtidssam- konvent lägger fram förslag till pristagare för Akade- mankomst för betydelsefulla insatser inom det mu- miens styrelse. sikpedagogiska området och med särskild hänsyn tagen till utveckling och förnyelse av såväl den obli- 2004 års pris om 25 000 kronor tilldelades professor 24

Albin Hagströms Minnespris utdelades i samband med en hyllningskonsert till minnet av Andrew Walter. Mottagare av utmärkelsen var Olav Wernersen, Göteborg. Fotograf: Jerry Erixon/Dragspelsnytt. Ulla Hellqvist för hennes banbrytande insatser för dande insatser som dragspelare och elgitarrist inom rytmiklärarutbildningen i Sverige och utomlands. populärmusikens område och har karaktären av be- Ulla Hellqvist har i över fyrtio år undervisat för vid löning för en betydande livsgärning. Svenska Dalcroze Seminariet och från 1978 vid Kung- liga Musikhögskolan i Stockholm. Hon har under Albin Hagströms Minnespris 2004 delades ut den sin tid vid högskolan varit huvudlärare och därefter 9 november under en konsert som Sveriges Dragspe- även prefekt och utbildningsledare för rytmikutbild- lares Riksförbund anordnade i Musikaliska Akade- ningen. Under hennes ledning har utbildningen ut- miens Stora Sal. vecklats till att idag vara en av de mest uppskattade i Prisutdelningen föregicks av en mottagning i Aka- Europa. demiens ledamotssal i närvaro av Akademiens Preses Gunnar Petri och Akademiens Ständige Sekreterare Åke Holmquist. Preses medverkade senare vid pris- Ingmar Bengtsson-priset utdelningen tillsammans med donator Kärstin Hag- Ingmar Bengtsson-priset utdelades första gången ström-Heikkinen och Musikprisfondens ordförande 1990 till minne av Ingmar Bengtsson, professor i Håkan Elmquist. Vid konserten medverkade fyra musikvetenskap vid Uppsala universitet, och som tidigare mottagare av Hagströmpriset, dragspelare en erinran om dennes banbrytande forskning, höga från Sverige, Norge och Danmark samt S:t Thomas målsättning och mångsidiga musikalitet, som även Symfoniorkester dirigerad av Merete Ellegaard. Pro- 25 omfattade en framgångsrik karriär som pianist. Han gramvärd var Hasse Tellemar. var också respekterad som en skarpsinnig och välfor- mulerad musikrecensent. 2004 års pris på 50 000 kronor tilldelades Olav Wer- nersen, Göteborg, som under flera decennier har do- Redaktör Carlhåkan Larsén tilldelades priset om kumenterat sig som en av vårt lands mångsidigaste 15 000 kronor, som i år utdelas för åttonde gången, dragspelare. med motiveringen att han under mer än tre decen- nier har verkat i stiftarens anda och på samma om- råden, fast med tyngdpunkt på musikjournalistik Solistpriset och studentsången i Lund. Förutom otaliga artiklar Solistpriset genomfördes för åttonde gången. Det var i Sydsvenska Dagbladet bör särskilt framhållas bo- ett samarbete mellan Kungl. Musikaliska Akademien, ken »Sten Broman: en man med många kostymer« Gävle Symfoniorkester, Rikskonserter och sami. Hu- där Carlhåkan Larsen förenar sakkunskap och djup vudsponsor var Folksam. bildning med akademisk eloquentia av omisskännlig Det år 1993 etablerade priset är tävlingen för unga lundensiskt ursprung. musiker med konstmusiken som sitt område. Utmär- kande för Solistpriset är att sångare och olika instru- mentalister tävlar samtidigt och på samma villkor. Albin Hagströms Minnespris Prisjuryns ledamöter har därför att fatta sina beslut Albin Hagströms Minnespris utdelas av Kärstin Hag- på i första hand konstnärliga och artistiska grunder ström-Heikkinens Musikprisfond till minne av den och på ibland svåravvägda jämförelser mellan sinse- legendariske dragspelsfabrikanten Albin Hagström. mellan mycket olika instrument och repertoarer. Priset utdelades första gången 1997 och ges för bety- Det övergripande målet för tävlingen är att både kunna ge de unga musikerna, på tröskeln till sin yr- Därmed blev han 100 000 kronor rikare och kan se keskarriär, möjlighet att möta sin publik, och sam- fram mot en skivinspelning på Caprice Records, en tidigt ge publiken tillfälle att bilda sig en samlad turné i Rikskonserters regi, en konsert i Wigmore uppfattning om resultat och personligheter i dagens Hall i London, samt en konsert med Gävle Symfo- spännande unga musikergeneration. niorkester. Samtliga tävlande som når semifinalen har mycket De två finalisterna, mezzosopranen Tove Dahlberg, att vinna: publik och viktiga kontakter med företrä- Stockholm och pianisten Martin Sturfält, Stockholm, dare för olika delar av musiklivet. Den som slutligen fick 25 000 kronor vardera. vinner får genom penningpris, skivinspelning, enga- gemang med mera en angelägen och särdeles värde- full hjälp i starten på sin solistkarriär. Polarmusikpriset Tävlingen bygger på Akademiens provspelningar Måndagen den 24 maj delades Polar Music Prize ut av för stipendier, som står öppna för unga svenska sång- Hans Majestät Konungen för trettonde året och för are och musiker. Den bestod av fyra fristående mo- första gången i Stockholms Konserthus. Den efter- ment under perioden september 2003–maj 2004: följande banketten och efterfesten ägde, likt tidigare år, rum i Vinterträdgården på Grand Hôtel och på September–oktober 2003: Akademiens stipendie- Berns. 26 prov med ca 450 musiker som framträder inför specialjurys. Årets pristagare var B. B. King och György Ligeti. Pris- 20–21 november 2003: Kvartsfinal i Musikaliska tagarna erhöll en miljon svenska kronor vardera. Akademiens Stora Sal. Vid denna utsågs åtta semi- finalister. Polar Music Prize för 2004 tilldelades den amerikan- 27–28 mars 2004: Semifinal i Musikaliska Akade- ske kompositören, sångaren och artisten Riley B King miens Stora Sal. Den genomfördes i konsertform för hans betydande insatser inom bluesmusiken. med fyra tävlande per kväll. Genom total tillgivenhet till sin musikstil, en diger 9 maj 2004: Finalen ägde rum i Berwaldhallen med skivproduktion och ett oförtröttligt turnerande un- Svenska Kammarorkestern. der mer än ett halvt sekel har King varit en av de ab- soluta frontfigurerna för bluesmusiken. I sin gärning De tävlande bedömdes av en högt kvalificerad jury att föra bluesen ut i världen har han som stilbildare bestående av: Froydis Ree Wekre, ordförande, Kirsten haft stor betydelse för den moderna populärmusi- Buhl-Moller, Karin Dornbusch, Helén Jahren, Anna kens utveckling. Lindal, Jakob Lindberg, Bengt-Åke Lundin, Martti B.B. King kallas »the King of Blues« och har under Rousi och Thomas Schuback. Prisjuryns uppgift var ett halvt sekel varit en av de absoluta frontfigurerna att utse tre finalister och en solistprisvinnare på grund- inom sin musikgenre. King har lyft ut bluesen från val av »det samlade artistiska helhetsintrycket«. den amerikanska söderns periferi och spridit den till en mycket stor publik världen över. Vinnare av 2004 års Solistpris blev slagverkaren Jo- King har en extensiv skivproduktion bakom sig. han Bridger från Helsingborg. »För ett intensivt per- Han slog igenom 1951 med »3 O’clock Blues« och be- sonligt uttryck, briljant teknisk behärskning och en fäste sin ställning med efterföljande »Everyday I have betvingande scenisk närvaro« löd juryns motivering. the Blues« och »Sweet Little Angel«, som för övrigt 27

Vinnare av 2004 års Solistpris blev slagverkaren Johan Bridger från Helsingborg. Fotograf: Ulla Alderin. har kommit att bli Kings signaturmelodi. Albumet kaliskt tänkbara, från sinnesutvidgande klanger till »Live at the Regal« från 1962 anses av många kritiker nya förbluffande processer i en helt igenom personlig vara en av de bästa blues-inspelningarna någonsin. form. Nyligen har samarbete med u2 på albumet »Rattle György Ligeti flydde från Ungern 1956 och oer- and Hum« samt Eric Clapton på «Riding with the hört snabbt tillägnade han sig det väst-europeiska King« återigen aktualiserat B. B. King hos den bredare avantgardets kompositionstekniker som han dittills allmänheten. varit helt okunnig om. Så först i 30-årsåldern kunde Med detta har King parat ett oförtröttligt turne- han förverkliga den musik som föresvävat honom i rande. Under 50-talet gjorde King mellan 250 och 340 många år. Han slog igenom med sina täta ljudmat- uppträdanden om året, och han fortsätter än idag. tor (clusters) som omärkligt växlar mellan brus och Vid 78 års ålder har han trappat ner – till 200 spel- harmonier. De nya klangerna med de gamla instru- ningar. menten har påverkat tonsättare över hela världen. King har utvecklat en karaktäristisk stil som influ- Med orkesterverket Atmosphéres från 1961 blev han erat hela den moderna rockmusiken. Med sin gitarr världsberömd och hans utpräglat bildskapande mu- – »Lucille« som han själv kallar den – låter han instru- sik tog plats i det allmänna medvetandet när Stan- mentet verka som en förlängning av sången. Genom ley Kubrick använde en del av verket i filmen 2001 sparsmakade tonböjningar förstärker han därigenom – ett rymdäventyr. Andra favoritbilder har varit det 28 hela den emotionella upplevelsen av sin musik. Ett mekaniska urverket som löper amok och gungande tränat öra kan höra spår av föregångare i bluestradi- spindelvävar som blir alltmer tilltrasslade (Kammar- tionen såsom Blind Lemon Jefferson, t-Bone Walker, konserten 1968). Hans imaginära kortoperor utan Robert Johnson, Howlin’ Wolf och Lonnie Johnson ord men med uttrycksfyllda vokallinjer i fonetisk för att nämna några. skrift är som komprimerade tecknade serier (Aven- Själv har B. B. King influerat nästan alla stora ef- tures 1962 och Nouvelles Aventures 1965). Rikedomen terkommande artister inom blues- och rockmusiken i Ligetis musik beror på bredden i hans fantasi, han – från Chuck Berry och Bo Didley till Prince och Eric är lika hemma i den svarta humorn som i den tänk- Clapton. Som gitarrist har han haft särskilt stor be- värda happeningen. (Särskilt fascinerande är Poeme tydelse för den nutida, vita rockmusikens utveckling. symphonique för 100 metronomer.) Allt detta samlas Jimmy Page, Jeff Beck, Billy Gibbons och Keith Ric- i hans största verk, operan Le Grand Macabre som hards har alla haft B. B. King som en viktig gemensam hade urpremiär i Stockholm 1978. Det är en av vår nämnare och källa för inspiration. tids mest spelade operor och börjar med en uvertyr Riley B King föddes 16 September 1925 på en plan- för 12 bilhorn och slutar med en smärtsamt vacker tage i samhället Berclair nära den lilla staden Itta Bena passacaglia när Döden dött i världsundergången och i Mississippi, usa. Till hans tidigare utmärkelser hör alla andra tycks överleva ... bland annat 13 Grammys, Blues Foundation Hall of På 80-talet förnyar han sitt tonspråk. Parallella Fame, Rock n’ Roll Hall of Fame, 5 Guitar Player’s tonmönster i olika tempi (polymetrik) blir basen Blues Guitarist of the Year i rad. i hans skapande. Med den utformar han stora illu- sionsnummer av musikaliska fraktaler så att lyssna- Polar Music Prize för 2004 tilldelades den ungersk- ren blir osäker om musiken är snabb eller långsam. födde tonsättaren György Ligeti för att han med ny- Han kan också göra rytmiska orgier som om »Balkan fikenhet och fantasi vidgat gränserna för det musi- låg någonstans mellan Afrika och Karibien«. Han in- 29

Den amerikanske kompositören, sångaren och artisten B. B. King och den ungerskfödde tonsättaren György Ligeti mottog 2004 års Polarpris i Konserthuset den 24 maj. Fotograf: Patrik Österberg / BULLS spireras av afrikanska trumrytmer, amerikansk mini- de i originaluppsättningen. Roland Pöntinen spelade malism och Conlon Nancarrows musik för själv-spe- ur Ligetis pianokonsert. Eric Bibb framförde sin egen lande pianon. Huvudverket är en stor samling pia- hyllningslåt till B. B. King, »Tell Riley«. Elgar Howarth noetyder i tre böcker där nummer 18 är den senaste. läste prismotiveringen för György Ligeti och Jimmy En storartad, mångfacetterad serie verk som placerar Page för B. B. King. Ligeti bland de stora pianotonsättarna: Chopin, Liszt Underhållningen i Vinterträdgården bjöd på ett och Debussy. Ett av hans kraftfullaste verk är Piano- bejublat framträdande av B. B. King och hans band. konserten från 1987 som kombinerar virtuositet, nos- Roland Pöntinen bjöd på ett högklassigt pianospel talgi och rytmiskt driv. i tre etyder ur Ligetis »Études pour piano – premier György Ligeti, som kommer från en assimilerad livre« från 1985. judisk familj, överlevde både nazismen och stalinis- men som en följd av lyckliga tillfälligheter. Han tror För första gången arrangerades en hel vecka med ak- på en musik som stiliserar och destillerar de stora tiviteter i samband med prisutdelningen. Denna mi- känslorna till en väv av toner som både känns, luktar nifestival, Polar Music Prize Week, uppfyller dona- och förvränger perspektiven. Hans humanism skyr torn Stikkan Andersons vision om att priset skall vara mondän pessimism och grumlig problematisering. en fest för musiken där allmänheten får möjligheter Ligetis nyfikenhet på världen är intakt. »Verkligheten att lära känna pristagarna närmare: 30 är förfärlig och underbar, både och.« György Ligeti, föddes 28 maj 1923 i Tirnaveni i Transylvanien, Rumänien och utbildades på konser- Polar Music Prize Week 2004 vatoriet i Budapest. Sedan han flytt 1956 har han bott Volvos Showroom, Kungsträdgården i Österrike och Tyskland. Torsdagen den 13 maj – söndagen den 30 maj På grund av sjukdom kunde György Ligeti inte 25 Ackord närvara vid prisutdelningen utan representerades av Utställning med fotografier, biografier och gitar- hans mångåriga assistent Dr Louise Duchesneau. rer tillhörande 25 av Sveriges främsta gitarrister och B. B. King. Prisceremonin och bankettunderhållningen sändes i Fotograf Steff Granström. tv4 och tv4 plus. Genom ett samarbete med Kungl. Tekniska Högskolan kunde ceremonin och banket- Kulturhuset ten ses över internet. Tisdagen den 18 maj Under prisceremonin i Konserthuset medverkade Klubb Love med unga »up-and-coming« band Kungliga Filharmoniska Orkestern under dess chef- Malin Kantorp, United, Radio lxmbrg och Ves- dirigent Alan Gilbert, Elgar Howarth, Britt Marie perville. Aruhn, Roland Pöntinen, Eric Bibb, Janne Petersson, Lördagen den 22 maj Louise Hoffsten, Magnus Lindgren, Mats Ronan- Forum för polarpristagare 2004 – György Ligeti der Band och Kustbandet. Programledare var Petra Samtal om pristagaren med Georg Klein, Daniel Nordlund. Börtz, Hans Gefors, Miklós Maros, Mårten Blom- Britt Marie Aruhn sjöng under Elgar Howarths kvist m. fl. Moderator: Camilla Lundberg. ledning ur Ligetis »Den stora makabern« som hade Musikinslag av: Hampus Linderholm, cello och sin världspremiär 1978 i Stockholm. Båda medverka- Oskar Ekberg, piano, Blåsarkvintetten femm (Sareidah Hildebrand, Erik Rodell, Kristian Möl- Leif Karlsson, Johan Silvmark), Kungliga Filhar- ler, Henrik Blixt, Aiman Al-Fakir). monikernas Blåsarkvintett (Andreas Alin, Jesper Söndagen den 23 maj Harryson, Hermann Stefánsson, Jens-Christoph Forum för polarpristagare 2004 – B. B. King Lemke,Kristofer Öberg), Den Danske Horntrio Samtal om och med pristagaren. Gäster: Mats (Jakob Keiding, Kristina Åstrand, Per Salo). Ronander, Rolf Linder. Moderatorer: Lennart Speciellt inbjudna metronomeuppdragare: Britt- Ekdal, Steffo Törnquist. Marie Aruhn, Daniel Börtz, Eric Ericson, Hans Lördagen den 22 maj och söndagen den 23 maj Gefors, Alan Gilbert, Anders Hillborg, Thomas Gitarrworkshop/benchcheck Jennefelt, Anna Lindal, Bengt-Arne Wallin och Provspela B.B. Kings »Lucille«, få din gitarr Lennart Åberg under ledning av Louise Duches- justerad och strängad samt instruktioner av neau. gitarrpedagoger från Kungl. Musikhögskolan. Lördagen den 22 maj och söndagen den 23 maj Biografen Park GarageBand Lördagen den 22 maj Få instruktioner och prova på ett nytt musikstu- 2001 – Ett rymdäventyr dioprogram från Apple. Regi: Stanley Kubrick, musik av bl. a. György Söndagen den 23 maj Ligeti. Film non-stop 31 The Road To Memphis, regi: Richard Pearce ur Mosebacke Etablissement tv-serien The Blues. Bluesvecka på Mosebacke Rattle and Hum, regi: Phil Joanou. u2 och I samarbete mellan Mosebacke Etablissement och B. B. King m. fl. Scandinavian Blues Association. Söndagen den 16 maj Hedvig Eleonora kyrka Gugge Hedrenius Big Blues Band & Marino Valle, Söndagen den 23 maj sång Konsert med musik av György Ligeti och körverk av Big Band Blues med rötterna i Kansas City till- samtida svenska tonsättare sammans med en av Sveriges bästa bluessångare. Erik Westbergs Vokalensemble och Hans-Ola Måndagen den 17 maj Ericsson, orgel. Danny & The Cappers Gästspel från Piteå Musikhögskola. Ungt och framgångsrikt bluesband spelar 40- och 50-talsjumpblues med gäster. Konserthuset Scandinavian Blues Association Stora salen anordnar releasefest för den tredje och sista ut- Lördagen den 22 maj gåvan av Olle Helanders radioprogram »I blues- Konsert: B. B. King med vänner kvarter« inspelade i usa 1964. Grünewaldsalen Tisdagen den 18 maj Tisdagen den 25 maj Baba Blues Hyllningskonsert till György Ligeti Rå urblues med gästartister såsom Tata Din-Din, Medverkande: Katalin Károlyi, sång, Kroumata kora, influerade av tidig blues och rootsmusik (Anders Loguin, Roger Bergström, John Eriksson, med afrikanska rötter. Onsdagen den 19 maj Harald Göranssons förord lyder: Svenska Akade- Hyllningskonsert till B.B. King mien utgav år 2001 på Atlantis förlag en bok kallad Sveriges bästa bluesartister ger en helkväll med »Den gamla psalmboken«, innehållande psalmer ur musik av B. B. King. 1695, 1819 och 1937 års svenska psalmböcker. Under- Torsdagen den 20 maj tecknad recenserade boken och fann där framför allt Lee Shot Williams, usa en brist i att musiken hela tiden saknades. Jag på- En av dagens mest populära soulblues artister gör minde om Wallins ord att melodin är »liksom andan ett av sina sällsynta framträdanden i Europa. av en psalm«, och att melodin till en psalm kunde Lee Shot Williams karriär spänner över 40 år och ge en viss högtidsdag dess speciella »färg« och även ligger fortfarande på topplistorna i den ameri- ge ett begrepp om karaktären hos ett visst tidsskede. kanska södern. Resonemanget som följde sade at om boken också Fredagen den 21 maj hade tagit med några melodier kunde det ha blivit Blacknuss Blues All Stars feat. Awa Manneh – soul/ ett pärlband av de ljuvligaste melodier som någonsin bluessångerska sjungits i detta land och till sist följde en undran om Blues och soul med influenser från dagens ameri- hur det hade varit om Svenska Akademien kunnat kanska söder och av artister som Mary J. Blige och tänka sig ett samarbete med sin något äldre kollega R. Kelly. bland akademier, nämligen Musikaliska Akademien, 32 Lördagen den 22 maj som säkert med glädje skulle ha ställt sin kunskap och Knock-Out Greg & Blue Weather kompetens på detta område till förfogande. Välrenommerat bluesband med internationella Musikaliska Akademien tog fasta på detta och framgångar spelar 50-talsblues och r & b. uppdrog åt sin ledamot, undertecknad, att på samma Torsdagen den 20 maj och lördagen den 22 maj bokförlag åstadkomma en slags »motbok« till Svens- Utomhuskonsert på Mosebacke Terrassen ka Akademiens. Låt vara att denna bok har blivit be- Blacknuss Blues All Stars med gästartister. tydligt tunnare och kanske också gett extra plats åt Cornelisrummet musiken. Å andra sidan ger den ett vidare perspektiv B. B. King-utställning med material från två av genom att inte bara uppta psalmer ur svenska palm- Sveriges bästa bluesfotografer, tidigare opubli- böcker utan också gärna sjungna andliga visor utan- cerade färgbilder från Olle Helanders resa i usa för dessa. Här ges ett tvärsnitt av utvecklingen i denna 1964, oljemålningar av Kerstin Jellbeck samt genre från senare delen av 1500-talet till 2000, det vill försäljning av bluesskivor. säga under fem sekler. En fortlöpande kommentar visar hur var och en av dessa 22 visor ger en bild av respektive tidsskede och klargör samtidigt hur text och musik därvid samverkar.« Publikationer och musikalier En rundresa med Charles Burney - 1700-talets musik- Under året utkom två publikation i skriftserien: miljöer. Författare: Jan Ling. Publikation nr 101. Under 1700-talet börjar viss musik betraktas som Tjugotvå psalmer & andliga visor genom fem sekler, konst att jämföra med måleri, arkitektur och poesi. utgivna och kommenterade av Harald Göransson Musikaliska verk får så smått ett självständigt liv utan (Atlantis förlag). Publikation nr 100. hänsyn till tid och rum. De blir en del av det kultu- rella arvet. Charles Burney var 1700-talets store mu- 13. Orgeln – Nybyggnad, vård, restaurering/Ro- sikhistoriker. Han sökte under otaliga resor kors och ström (red.). 1976 tvärs i Europa att utröna hur musiken vann sin nya 14. Harmonik och sats – Schubert till Ravel/Lilje- ställning och hur den »kommit till sådan hög perfek- fors. 1976 tion«. Liksom många med honom var han samtidigt 15. Har vi råd med symfoniorkestrar?/Wallin. 1977 överraskad över att den gamla musiken kunde hålla 16. From Sketches and Unpuplished Scores 1938– kvar sitt grepp och bli den nya musikens konkurrent 56/Ligeti. 1977 och domare. Jan Ling slår följe med Charles Burney 17. Music, Room and Acoustics/Sundberg (ed.). under dennes resor till olika städer och skildrar med 1977 Burney som ciceron 1700-talets musikliv i ett brett 18. Sven-Eric Bäcks motetter – En musikalisk stu- kulturhistoriskt perspektiv. Boken är rikt illustre- die/Aulén. 1977 rad och innehåller många skildringar av musiklivet 19. En bok om Hilding Rosenberg/Wallner & i form av utförliga citat från brev. Åstrand (red.). 1977 20. Sinfonia Vocale – Om Wilhelm Stenhammars Skriftseriens första publikation utkom 1957 och om- och Ture Rangströms Sånger/Wallner. 1977 fattar med årets utgivningar 101 nummer. 21. Bernhard Crusell – Tonsättare och klarinettvir- tuos/Dahlström & Helmer (red.). 1978 22. Kungl. Musikaliska akademien – Husets 100- 33 Kungl. Musikaliska Akademiens årsjubileum/Åstrand (red.). 1978 skriftserie 23. Vår hörsel och musiken/Sundberg (red.). 1979 1. Det musikaliska formstudiet/Wallner. 1957 24. Den svenska stråkkvartetten – Del i : Klassicism 2. Att bedöma musikelever/Franzén. 1959 och romantik/Wallner. 1979 3. Om gehörsutbildning/Edlund. 1963 25. Systerligt förente – En studie i Bellmans musi- 4. Three Aspects of New Music/Ligeti, Lutoslawski kalisk-poetiska teknik/Massengale. 1979 & Lidholm. 1968 26. Music Perception in Concert Halls/Sundberg 5. Vår tids musik i Norden/Wallner. 1968 (ed.). 1979 6. Romantisk harmoni/Liljefors. 1968-69 27. Nordiska musikdagar 1978/Hemberg, Wallner 7. On notskrifter/Hambraeus. 1971 & Åstrand (red.). 1980 8. Estimation of the Validity of some Entrance 28. Joseph Martin Kraus – Ein Meister im Gusta- Tests at the Royal College of Music in Stock- vianischen Kulturleben/Larsson (ed.). 1980 holm/Franzén. 1971 29. Sound Generation in Winds, Strings and Com- 9. Svenska musikperspektiv/Hilleström (red.). puters/Sundberg (ed.). 1980 1972 30. Arbetsbok i kontrapunkt/Söderholm. 1980 10. Matrikel över leda möter av Kungl. Musika- 31. Studier och essäer tillägnade Hans Eppstein/ liska akademien 1771–1971/Hilleström (red.). Bengtsson m. fl. (red.). 1981 1971 32. Basic Musical Functions and Musical Ability/ 11. Hugo Alfvéns kompositioner – Käll- och verk- Gabrielsson (ed.). 1981 förteckning/Rudén. 1972 33. Research Aspects on Singing. Autoperception, 12. Tor Manns partiturstudier av Sibelius’ symfo- Computer Synthesis, Emotion, Health, Voice nier. 1974, 1977 Source/Sundberg (ed.). 1981 34. Den musikaliska hjärnan. En kritisk essä om konstnärliga utvecklingsarbetet. 1985 musik och musikperception i biologisk belys- 51. Eduard Tubin – Piano Works/Kask (ed.). 1985 ning/Wallin. 1982 52. Acoustics for Choir and Orchestra/Ternström 35. Världsmusikfestens facit (1926–67)/Broman. (ed.). 1986 1982 53. Second Conference on the ictm Study Group 36. Hinrich Philip Johnsen – Biografi, verkförteck- on Music Archeology, Vol. i: General Studies. ning/Nordenfelt-Åberg & Eppstein m. fl. 1982 Vol II: The Bronze Lurs/Lund (ed.). 1986-87 37. Tonsättarnas villkor i Sverige/Lindblom. 1983 54. Harmony and Tonality/Sundberg (ed.). 1987 38. Function, Construction and Quality of the 55. Action and Perception in Rhythm and Music/ Guitar/Jansson (ed.). 1983 Gabrielsson (ed.). 1987 39. Studies of music performance/Sundberg (ed.). 56. Die Werke von Joseph Martin Kraus – werkver- 1983 zeichnis/van Boer. 1988 40. Musikaliska kvalitetskriterier – Rapport från 57. icem Conference on Electro-Acoustic Music/ Musikutbildningskommitténs seminarium Rydberg (ed.). 1988 1981/Bucht m. fl. 1983 58. Nordiska musikfester 100 år/Hanson (ed.). 1988 41. Bird’s Eye Perspectives on North American 59. O, ädle svensk – Biskop Thomas frihetssång i Music Life/Åstrand. 1983 musik och politik/Karlsson. 1988 34 42. Prinzip Wahrheit – Prinzip Schönheit. Beiträge 60. Georges Bizet – Letters in the Nydahl Collec- zur Ästhetik der neueren schwedischen Musik/ tion/Wright (ed.). 1988 Schönfelder & Åstrand. 1984 61. Musikens livsrum i skola lärarutbildning/Ek. 43. De professionella symfoni- och operamusiker- 1989 nas villkor i Sverige/Stångberg. 1984 62. Studia Ethnomusicologica Eurasiatica ii/Em- 44. Funderingar kring vetenskap och musik. Kon- sheimer. 1989 ferensrapport/Bengtsson m. fl. 1984 64. Five Lectures on the Acoustics of the Piano/ 45. Kraus und das Gustavianische Stockholm. Be- Askenfelt (ed.). 1990 richt von dem Kraus-Symposion 1982/Larsson 65. Somatosensory Feedback in Musical Perfor- & Åstrand (eds.). 1984 mace/Sundberg & Verillo (eds.). 1991 46. smac -83. Proceedings of the Stockholm Music 66. Gustavian Opera – An Interdisciplinary Reader Acoustics Conference. Vol. i–ii/Sundberg (ed.). in Swedish Opera, Dance and Theatre 1771– 1985 1809/Mattsson. Larsson & Åstrand (eds.). 1992 47. Analytica – Studies in the Description and 67. Opus 37 – Studier för unga dirigenter och andra Analysis of the Music in Honour of Ingmar interpreter/Naumann. 1992 Bengtsson. 1985 68. Biomusicology/Wallin. 1992 48. Trends and Perspectives in Musicology. Pro- 69. Beiträge zur Biographie J. G. Naumanns – Zur ceedings from the World Music Conference Tonsetzung vom Gustav Wasa/Ottenberg, of the International Music Council, Oct. 3–5 Schönfelder & Åstrand. 1991 1983/Larsson & Åstrand (eds.). 1985 70. Les très riches heuers de la musique en Afrique/ 49. Instrumenthantverk – Utbildning och utveck- Mbuyamba. 1991 ling/Ternhag. 1985 71. Medieval Studies/Buckley & Nilsson (eds.). 1992 50. Lodet och spjutspetsen – En skrift om det 72. Gluing Tones/Sundberg (ed.). 1993 73. Den kommunala musikskolan idag och imor- 92. Rätten till menuetten/Petri. 2000 gon/Reimers (ed.). 1993 93. Musik. Medier. Mångkultur/Lundberg, Malm & 74. Musiken i Sverige, vol. i–iv/Jonsson & Tegen Ronström. 2000 (red.). 1993-94 94. 33 nya svenska komponister/Bergendal. 2001 75. Choral Music Perspectives - Dedicated to Eric 95. ... att tvinga tonerna att tala – En bok till Ingvar Ericson/Wallner & Reimers (eds.). 1993 Lidholm. 2001 76. Instrument och interpretation/Jansson & Sund- 96. Berwald-Studien/Berwald Studies/Åstrand berg (red.). 1993 (ed.) 2001 77. Hemländsk hundraårig sång – 1800-talets mu- 97. Profiler – Fem essäer om svensk tonkonst under sik och det nationella/Karlsson (red.). 1994 förra seklet/Wallner. 2002 78. Johan Helmich Roman – Liv och verk genom 98. Ericskrönikan/Jan Lennart Höglund (red.). samtida ögon/Helenius-Öberg. 1994 2003 79. smac -93. Proceedeings of the Stockholm 99. Oscar Byström – Ett svenskt musikeröde från Music Acoustics Conference/Friberg, Ivarsson, 1800-talet/Lennart Hedwall. 2003 Jansson & Sundberg. 1994 100. Tjugotvå psalmer & andliga visor genom fem 80. Tor Mann – Partituranalyser av Jean Sibelius’ sekler/Harald Göransson. 2004 symfonier 1–8/Naumann (red.). 1994 101. En rundresa med Charles Burney – 1700-talets 81. Texter om svensk folkmusik – Från Haeffner till musikmiljöer/Ling. 2004 35 Ling/Ronström & Ternhag (red.). 1994 82. Liv, verk och tid – Till biografiskrivandets övriga skrifter renässans/Bengtsson, Carpelan. Jensen, von Anpassning. Motstånd. Naivitet – Svenskt musikliv i Platen, Stenström & Wallner. 1995 den bruna slagskuggan 1930-45/Karlsson (red.). 83. Notera tiden – 8 essäer om ljudkonst, dans & 2000 estetik/Wallrup (red.) En livsresa med violinen – En kartläggning av Henri 84. Kungl. Musikaliska akademiens Jubileumsma- Marteaus insatser för musiken i Sverige/Åhlén. trikel 1771–1995/Nyström & Elmquist (red.). 1995 1996 Franz Berwald – Tonsättare, ortoped, glasbruksdis- 85. Musik i Norden/Andersson & Karlsson (red.). ponent. Ett liv – en konst/Höglund. 1996 1998 Joseph Martin Kraus – Det stora undantaget/The 86. Aspects of Twenthies Century Performance Great Exception/Åstrand. 1992 Practise/Hambraeus. 1997. Ljud och tystnader i dimensioner/Stockfelt. 1996 87. Ture Rangström – Liv och verk i samspel/Hel- Ljuv musik och öronproppar – Om hörsel, musik mer. 1998 och hörselskador/Karlsson (red.). 2001 88. Sven-Erik Bäck – En bok om musikern och Manifest för bättre ljudmiljö/Karlsson (red.). 1998 medmänniskan/Höglund (red.). 1999 Musik och morgondag – en debattbok om musiken 89. Proceedings – From Awareness to action. 1999 i framtiden och framtidens musik/Karlsson 90. Gösta Nystroem – Musikern, målaren, männis- (red.). 1993 kan/Reimers & Reimers. 2000 Svenskt ljudlandskap/Karlsson (red.). 1995 91. The Musician in Focus/Lundberg & Ternhag (eds.). 2000 Utanför skriftserien publicerades under året »The framflyttats till årsskiftet 2006–2007. Akademien vill Interpretation of Romantic and Late-Romantic Mu- understryka att denna tidsplan avser den del av ar- sic« (utgivare ledamöterna professorn Erik Kjellberg betet som fullgörs inom Sverige. Däremot kan man och musikdirektören, organisten Erik Lundkvist). från svensk sida ha ett endast begränsat inflytande Boken innehåller föreläsningar hållna vid ett orgel- vad gäller Bärenreiter-förlagets planering av utgiv- symposium i Stockholm 3–12 september 1998. Sym- ning som ju i hög grad styrs av hänsyn till avnämare posiet arrangerades av Akademien, Musikhögskolan och därmed sammanhängande utgivningstakt. i Stockholm och musikvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Följande sammanställning visar redan utgivna verk i serien Monumenta Musicae Svecicae samt i delserien Inom ramen för anslaget för utgivning av äldre svens- Franz Berwald Samlade verk med volymer som fort- ka tonsättares verk är Kungl. Musikaliska Akademien farande är under arbete: huvudman för utgåvorna Monumenta Musicae Sveci- cae (huvudserie) och Franz Berwald Sämtliche Werke/ Complete Works (delserie inom nämnda serie). Verk- Monumenta Musicae Svecicae samheten leds av Nämnden för Utgivning av äldre mms 1 J. H. Roman: Assaggi violino solo (utg. Ing- svensk musik. Redaktionsarbetet leds av huvudre- mar Bengtsson, Lars Frydén), 1958. er 107001 36 daktören Margareta Rörby. mms 2 J. M. Kraus: Sinfonie c-moll (utg. Richard I mms-utgåvan utkom under året band 21, A. F. Engländer), 1960. er 107002 Lindblads andra symfoni i D-dur (utg. Owe Ander), i mms 3 Johannespassion (utg. Lennart Reimers), en i modern tid tidigare okänd andra version av ver- 1962. er 107005 ket. Parallellt med utgåvan spelades symfonin in av mms 4 J. H. Roman: Sinfonie 1–3 (utg. Ingmar Ben- Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av gtsson), 1965. er 107008 Tobias Ringborg. Vidare har arbetet med framställ- mms 5 Drei Vokalwerke der schwedischen Gross- ningen av J. A. Häggs Konsertuvertyr nr 2 (utg. Finn machtepoche (G. Düben d.ä., Veni sancte Rosengren) fortskridit. Inget band utkom i Berwald- spiritus; O. Rudbeck, Sorg- och klagesång; utgåvan men samtliga återstående volymer har varit L. Dijkman, Lamentum; utg. Carl-Allan Mo- under arbete: Jag går i kloster (delband 19, utg. Martin berg, Jan Olof Rudén), 1968. er 107010 Tegen), Profana vokalverk ii (delband 22.2, utg. Owe mms 6 J. Wikmanson: Streichquartette 1–3 (utg. Ander och Karin Hallgren), Estrella de Soria (delband Bonnie Hammar, Erling Lomnäs), 1970. er 17c, utg. Bonnie och Erling Lomnäs), Modehandler- 107013 skan (delband 20, utg. Margareta Rörby), kritisk mms 7 Abbé Vogler: Gustav Adolf och Ebba Brahe kommentar till Drottningen av Golconda (delband (utg. Martin Tegen), 1973. er 107014 18, utg. Bonnie Lomnäs) samt delar av band 24–25 mms 8 Seventeenth Century Instrumental Dance (bland annat innehållande operafragment och ett Music in Uppsala University Library (utg. symfonifragment i A-dur, utg. Michael Kube). Jaroslav J. J. Mrácek), 1976. er 107006 Sedan några år ligger ramanslaget på 380 000 kr mms 9 J. M. Kraus: Sorgemusik över Gustav iii (utg. fast trots flera propåer om återställande till tidigare Jan Olof Rudén), 1979. er 107018 nivå. Detta har fått konsekvenser i så måtto att tid- mms 10 J. Wikmanson: Streichquartett a-dur (utg. punkten för planerat avslutande av redaktionsarbetet Bonnie Hammar), 1981. er 107019 mms 11 A. Söderman: Sånger med piano (utg. Axel Vol. 8 Tonmålningar i: Slaget vid Leipzig, Elfenspiel, Helmer), 1981. er 107021 Ernste und heitere Grillen (utg. Lennart Hed- mms 12 J. G. Naumann: Gustaf Wasa (utg. Anna wall), 1995. ba 4908 Johnson, Margareta Rörby, Claude Géne- Vol. 8 Tonmålningar ii: Erinnerung an die norwe- tay), 1991. er 107022 gischen Alpen, Bayaderen-Fest, Wettlauf (utg. mms 13 J. H. Roman: Golovinmusiken (utg. Ingmar Nils Castegren), 1970. ba 4909 Bengtsson, Lars Frydén), 1992. er 107023 Vol. 10 Septett i B (utg. Hans Eppstein), 1985. ba mms 14 J. H. Roman: Flöjtkonsert G-dur (utg. Ingmar 4910 Bengtsson), 1994. er 107024 Vol. 11 Stråkkvartetter i g, a, Ess (utg. Nils Castegren, mms 15–17 B. Crusell: Klarinettkonserter Ess-dur, Lars Frydén, Erling Lomnäs), 1966. ba 4911 f-moll, B-dur (utg. Fabian Dahlström), 1995. Vol. 12 Pianotrior i C, Ess, f, d, C (utg. Hans er 107025–27 Eppstein), 1981. ba 4912 mms 18 G. Düben d. ä., S. Columbus: Odæ Sveticæ Vol. 13 Pianokvartett i Ess och pianokvintetter i C, A (utg. Jan Olof Rudén), 1998. er 107028 (utg. Ingmar Bengtsson, Bonnie Hammar), mms 19 E. G. Geijer: Sonater för piano fyra händer 1973. ba 4913 (utg. Bertil Wikman), 2000. v 107029, ismn Vol. 14 Duor (2 violiner, A; piano, violoncell, B; m-66153-111-1 piano, violin, D) (utg. Kathleen Kuzmick mms 20 Svenska sånger 1790–1810 (utg. Martin Te- Hansell), 1987. ba 4914 37 gen), 2001. er 107030, ismn m-66153-182-1 Vol. 15 Verk för piano och andra tangentinstrument mms 21 A. F. Lindblad: Symfoni D-dur (utg. Owe (utg. Bengt Edlund), 1977. ba 4915 Ander), 2004. er 107031, ismn m-66153-324-5 Vol. 16 Solosånger med piano (utg. Margareta Rörby), 1982. ba 4916 Vol. 17a–b Estrella de Soria (utg. Nils Castegren), Franz Berwald – Samlade verk 1989-1993. ba 4917 a–b Vol. 1 Sinfonie sérieuse (utg. Lennart Hedwall), Vol. 18 Drottningen av Golconda (utg. Folke Lind- 1976. ba 4901 berg), 1968. ba 4918 Vol. 2 Sinfonie capricieuse (utg. Nils Castegren), Vol. 21 Ein ländliches Verlobungsfest in Schweden 1971. ba 4902 (utg. Karin Hallgren, Margareta Rörby), Vol. 3 Sinfonie singulière (utg. Herbert Blomstedt), 2001. ba 4921 1967. ba 4903 Vol. 22.1 Världsliga vokalverk i: Kantat 1821, Kantat Vol. 4 Symfoni i Ess (naïve) (utg. Nils Castegren), 1823, Serenade (utg. Owe Ander, Karin Hall- 1978. ba 4904 gren), 1999. ba 4922 Vol. 5 Violinkonsert i ciss (utg. Folke Lindberg), Vol. 23 Koraler och koralbearbetningar (utg. Folke 1974. ba 4905 Bohlin), 1994. ba 4923 Vol. 6 Pianokonsert i D (utg. Bonnie Hammar), 1974. ba 4906 Följande volymer är under arbete: Vol. 7 Konsertanta verk: Tema med variationer för violin och orkester, Konsert för två violiner och Vol. 17c Estrella de Soria (källor, kommentarer och orkester, Fagottkonsert (utg. Nils Castegren, överblivna nummer) (utg. Bonnie och Er- Friedrich Schnapp), 1984. ba 4907 ling Lomnäs) Vol. 18 Golconda (källor och kommentarer) (utg. gen den 8 februari då klarinettisten Putte Wickman Bonnie Lomnäs) på sitt oefterhärmliga, personliga vis berättade och Vol. 19 Jag går i kloster (utg. Martin Tegen) Utkom- spelade med Jan Lundgren vid flygeln. mer prel. 2005 Den 21 mars samtalade hovsångerskan, mezzoso- Vol. 20 Modehandlerskan (utg. Margareta Rörby) pranen Birgitta Svendén med hovsångerskan Ker- Vol. 22.2 Världsliga vokalverk ii: Revûe Marsch, Der stin Meyer-Bexelius under rubriken »Från Carmen Zug nach Jerusalem, Konung Carl xii:s seger till Underjorden« om sången, rollerna och livet på vid Narva, Gustaf Adolf den stores seger och de internationella operascenerna. Tillsammans med död vid Lützen, Nordiska fantasibilder, Gustaf professor Thomas Schuback framförde hon några av Wasas färd till Dalarna, Apoteos, Musik till Richard Wagners Wesendonklieder. industriexpositionens invigningsfest den 15 Vårens Akademisöndagar avslutades den 21 april juni 1866, Avskedssång till idoghetens repre- med »Oboen – mitt hjärtas röst« där oboisten Helén sentanter, Serenad (utg. Owe Ander, Karin Jahren gav ett personligt porträtt av sig själv och som Hallgren) musiker. Tillsammans med pianisten Love Derwinger Vol. 24 Fragmentariska verk i: Operafragment (utg. framförde hon musik i original och transkriptioner Michael Kube, Margareta Rörby) av Witold Lutoslawski, Emil Sjögren, Francis Pou- Vol. 25 Fragmentariska verk ii: Symfoni i A (sats lenc, Ernst Krenek och Robert Schumann. 38 1), kompositionslära, skisser m. m. (utg. Ola Den 26 september föreläste professorn, blockflöj- Eriksson, Michael Kube, Erling Lomnäs) tisten Claes Pehrsson om »Musikalisk gestaltning och musikundervisning. »Pianot vid vägs ände« var rubriken på Akademi- söndagen den 17 oktober då pianisten Lucia Negro Programverksamhet framförde Ludwig van Beethovens pianosonater op 110 och 111 och Akademiens Ständige Sekreterare be- Årets programverksamhet inleddes den 5 januari med rättade om Beethovens förhållande till pianoinstru- konserten till Erik Järnåkers minne. En pianotrio be- mentet. stående av Malin Broman, violin, Claes Gunnarsson, Akademisöndagen den 21 november med rubriken violoncell och Per Lundberg, piano, framförde musik »Kammarmusikens framtid – en musikalisk reflex- av Bo Linde och Franz Schubert. ion i närvaro av Brahms, Schumann och Liszt med vänner och ovänner« ingick i kammarmusikma- Föreläsnings- och konsertserien »Söndagar på Kungl. nifestationen »Hör upp! – kammarmusik i nutid«. Musikaliska Akademien« gick in på sin sjunde säsong Professor Jan Ling berättade och musik framfördes och möttes liksom tidigare år av ett stort publikt gen- av Maria Sanner, alt, Göran Fröst,viola och Oskar svar. Serien omfattade åtta söndagar. Ekberg, piano. Den 25 januari inleddes serien med att docenten Årets söndagar avslutades den 5 december då kom- Martin Tegen föreläste över »Musik och politik året positören och musikern Georg Riedel under rubriken 1844«. Akademiens stipendiater Markus Schwarz, ba- »Enkelt är svårt« berättade om melodins betydelse vid ryton och Johan Sör, piano, framförde sånger av Adolf komponerandet av visor för barn. Visor framfördes i Fredrik Lindblad, Otto Lindblad och Franz Berwald. kammarmusikaliskt jazzformat av Sarah Riedel och »Fritt ur hjärtat« var rubriken på Akademisönda- Gustav Svedung, sång, Daniel Karlson, piano, Jonas Holgersson, trummor och med Georg Riedel själv på »Kammarmusiken lever – kammarmusiken i kris« kontrabas. Konferensen mötte ett stort gensvar med över 150 närvarande som representerade alla slags aktörer inom kammarmusikområdet: tonsättare, musiker, pedagoger, arrangörer, politiker, administratörer, Akademisamarbete forskare och journalister. Föreläsningar och debatter berörde kammarmusiken från alla tänkbara aspekter Med fyra föreläsningar under våren avslutades de med den gemensamma nämnaren att kammarmusi- kungliga akademiernas gemensamma föreläsnings- ken, trots sin nuvarande starka konstnärliga livskraft, serie »Det gemensamma livet« som inleddes 2001. står inför utmaningar som i grund och botten hand- Vårens föreläsningar samlades under rubriken »Ti- lar om dess framtida överlevnad. den«: Konferensen utmynnade i önskemål om att Aka- demien skulle inrätta en permanent nämnd för kam- 31 januari 2004. Samhällets tid och politikens tempo. marmusik för att på så sätt skapa en plattform för Inledare: Arne Wittlöv, IVA:s preses. Arrangör: opinionsbildning, initiativ och debatter. Akademiens Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. styrelse beslöt enligt förslaget och inbjöd företrädare för kammarmusikens många intressenter att ingå i 6 mars 2004. Den heliga tiden – den profana ti- nämnden som kunde inleda sitt arbete i juni 2002. 39 den – den eviga tiden. Inledare: Bertil Albrektson, I början på september formulerade den uppropet professor em. Arrangör: Kgl Vitterhets Historie o. »Kammarmusiken lever – kammarmusiken i kris«: Antikvitets Akademien. »Trots vissa ekonomiska förstärkningar förutsät- ter uppenbart regering, landsting och kommuner att 17 april 2004. Tidens otänkbarhet – filosofiska teo- de som verkar inom kammarmusiken i hög grad ska rier om tid. Inledare: Hans Ruin, filosof. Arrangör: utföra detta arbete ideellt. För att överhuvudtaget få Svenska Akademien. framträda tvingas musiker acceptera ersättningar som är orimligt låga, och som trots lång utbildning 8 maj 2004. Akademierna och tiden. Inledare: Inge och hög professionalism är omöjliga att leva på. Jonsson, professor em. Arrangör: De Kungliga Aka- Vidare har ytterst få arrangörer råd att betala ton- demierna. sättare för kompositionsbeställningar, vilket får till följd att den nya musiken är eftersatt.« Akademierna inledde under årets samtal om nya Nämnden pekade på en rad konsekvenser om inte former för ett fortsatt samarbete. kammarmusikens ekonomiska situation förebättra- des radikalt. För det första kommer en av kulturpoli- tikens grundtankar om tillgänglighet inte att kunna uppfyllas när det gäller levande kammarmusik. En Hör upp! Kammarmusik i nutid bred publiks behov av denna högkvalitativa musik kan inte tillgodoses. För det andra utgör kammarmu- I november 2001 inbjöd Kungl. Musikaliska Akade- siken, liksom körmusiken, stommen i människors mien och Rikskonserter musiklivet till en två dagar eget aktiva musicerande. Den professionella kam- lång konferens om kammarmusiken under rubriken marmusiken kan vara en inspirerande förebild, om den ges nödvändiga förutsättningar. För det tredje föra manifestationen tillsattes en arbetsgrupp för att kommer det att bli allt svårare att få unga människor praktiskt verkställa beslutet. Arbetsgruppen bestod att utbilda sig till kammarmusiker, och redan verk- av producenter från Kungl. Musikhögskolan i Stock- samma musiker kommer att söka sig bort från Sve- holm, Sveriges Radio p2, sami/Nalen, Länsmusiken i rige. En sådan utveckling kommer i sin tur att drabba Stockholm, Kungl. Musikaliska Akademien och Riks- våra konsertgivande institutioner. konserter. Programchefen vid Rikskonserter Wera Sedan uppropet publicerats har situationen över- Körner var gruppens ordförande. lag försämrats för institutioner, fria arrangörer och En viktig målsättning var att under denna mani- musikutbildning i takt med den allt sämre ekonomin festation visa på utbud och samarbeten med insti- hos stat, landsting och kommuner. »Nyttiga« och tutioner från hela Sverige. Kontakt togs därför med röstvinnande samhällsområden ställs mot förment samtliga musikhögskolor med kompositionsutbild- »onyttiga« och »tärande« i en omfattning som är ning, vilka de inbjöds att arrangera konserter i Kul- alarmerande. Alltför ofta får vi höra att kulturen är turhusets hörsal. Under rubriken »Unga förebilder« ett frivilligt åtagande som i svåra tider måste ifråga- medverkade Visby tonsättarskola, Musikkonserva- sättas för att pengarna ska räcka till människans så toriet Falun och Södra Latins musikgymnasium vid kallade basala behov. Varför räknas inte de konstnär- konserter och debatter, vilket betonade vikten av för- liga uttrycken till dessa behov? Det är i svåra tider nyelse och föryngring i leden av blivande kammar- 40 som det kulturpolitiska engagemanget och ansvars- musiker. Det framgångsrika konceptet med en fes- tagandet prövas. tival för barn och vuxna vid Virserums Musikdagar Det var mot den här bakgrunden som Akademiens genomfördes i Björngårdsskolan och riktade sig till kammarmusiknämnd beslöt genomföra manifesta- låg- och mellanstadieklasser: det bygger på att få bar- tionen »Hör upp! Kammarmusik i nutid«. Det var inte nen engagerade i intensivt lyssnandet och kombinera fråga om ännu en festival utan just en manifestation det med eget komponerande och skapande bild. grundad på en stark övertygelse om »genrens« stora Stor vikt lades på att få kammarmusiker, arrangö- betydelse för vår tids människor. Kammarmusikens rer, publik och makthavare att medverka i debatter, påstådda exklusivitet är en myt. Den är en i högsta seminarier och workshops. Många av dessa kom att grad demokratisk musikform med få begränsningar handla om den oro som finns för återväxt av publik, för var den kan uppträda. Den är öppen och tillgäng- ekonomi och hur kammarmusiken skall kunna göra lig för alla åldrar. sin röst hörd i det mediala bruset. Manifestationen var en inbjudan till alla som kän- I den inledande debatten som ägde rum i Akade- ner ett ansvar för kammarmusiken. Genom debatter, miens ledamotssal under rubriken »Kammarmusi- seminarier, projekt och konserter ville den bidra till ken lever – kammarmusiken i kris« lämnades många att forma en långsiktig och hållbar kulturpolitisk och personliga vittnesbörder om kammarmusikens kva- konstnärlig strategi för kammarmusiken. litéer. En intensiv diskussion utspann sig om begrep- Efter kammarmusikkonferensen 2001 och bildan- pet kammarmusik och dess innebörd. Flera ställde sig det av en nämnd för kammarmusiken var »Hör upp! bakom förslaget att skapa ett kammarmusikens hus Kammarmusik i nutid« det tredje steget i Akade- för att befästa och marknadsföra genren och skapa ett miens strävan att rikta uppmärksamheten på denna forum för utveckling och samarbete. musikforms villkor. »Musiken i skolan« var en debatt som handlade Efter kammarmusiknämndens beslut att genom- om musikens ställning i undervisningen i grund- och gymnasieskolan. Flera debattdeltagare kunde berätta Larsson-Gothes stråkkvartett nr. 3 »Visioni ed es- om goda exempel från flera skolor över hela Sverige. tasi«. Den gemensamma farhågan var att det saknas över- gripande kunskap och intresse frän makthavare och skolpolitiker. Anmärkningsvärt var att trots idoga programöversikt påstötningar ingen ansvarig från varken Skolverket Tisdag 16 november eller Myndigheten för skolutveckling närvarade, nå- 12.00–13.00 Lunchkonsert got som bekräftade debattpanelens farhågor om att Musik av och med Kungl. Musikhögskolans musiken i skolan har en mycket svag position. studenter och kompositionsklass. Mårten Falk, »Kyrkan som konsertscen« var rubriken på en gitarr; Anna Lindal, violin. debatt om livsvillkoren för kammarmusik i kyrkan. Verk av Mattias Petersson, Mattias Sköld, Per Utgångspunkten var den omvälvning som nu äger Magnusson, Ida Lundén och Fabian Svensson. rum efter skilsmässan mellan stat och kyrka. Diskus- Lokal: Kulturhuset, Hörsalen. sionen gällde vad som kommer at hända med de mu- Spelades in av SR Musikradion och sänds i p2. sikaliska traditionerna och vilka förutsättningarna är 15.00–17.00 »Kammarmusiken lever – kammar- för kammarmusiken i framtiden. musiken i kris« En synnerligen positiv stämning rådde efter sam- Debatt om livsvillkoren för kammarmusik i dag. talet om »Dagens och framtidens kammarmusikar- I panelen: George Kentros, Marie Samuelsson, 41 rangörer«, där Riksteaterns satsning Plural uppvisade Tomas Löndahl, Sven Nilsson, Eva Granstedt och häpnadsväckande goda publiksiffror hos nystartade Mats Zetterqvist. teaterföreningar vilket gav många uppslag om hur Moderator: Etienne Glaser. man kan stimulera nya generationer av kammarmu- Lokal: Kungl. Musikaliska Akademien, Ledamots- sikarrangörer i dagens Sverige. salen. Sveriges Radio p2 spelade in och direktsände flera 19.00–22.00 Hör upp! Invigningskonsert konserter under manifestationen samt inkluderade i Malmö Percussion Edition; Kungsbacka pia- programtablån debatter och magasinprogram med notrio; Malena Ernman, mezzosopran; Martin ämnen som anknöt till manifestationen. Ett flertal Fröst, klarinett; Niklas Sivelöv, piano. konsertscener användes i Stockholm och grannkom- Programvärd: Etienne Glaser. muner av vilka kan nämnas Nalen, Södra Latins Aula, Verk av Brett Dietz, Minoru Miki, Dmitrij Sjos- Tyska kyrkan, Fylkingen, Dieselverkstaden och Nacka takovitj, Bach/Gounod, Fredrik Högberg, Martin Aula. I Akademiens ledamotssal berättade professor Fröst, Eden Abhez, Sergej Rachmaninov, Niklas Jan Ling under rubriken »Kammarmusikens fram- Sivelöv, Gioacchino Rossini, Vittorio Monti, tid – en musikalisk reflektion i närvaro av Brahms, Nikolaj Rimskij-Korsakov och Sven-David Sand- Schumann och Liszt med vänner och ovänner« om ström. möten och musikaliska ställningstaganden mellan Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens dessa tonsättare. Stora Sal. I Akademiens Stora Sal gavs sex konserter med Konsertens första avdelning sändes direkt av sr svenska och internationella artister. Vid avslutnings- Musikradion i p2. konserten den 21 november framförde Nya Stenham- markvartetten Akademiens beställningsverk: Mats Onsdag 17 november The Nash Ensemble (Storbritannien). 9.00–11.00 Kammarmusik för barn! 1 Presentatör: Dorothy Irving. Kammarmusik, komposition och bild i samspel Verk av Wolfgang Amadeus Mozart, Guy med Stockholmskvartetten och Elise Einarsdot- Ropartz, Claude Debussy, Maurice Ravel och Jean ter, piano. Den första av tre workshops för in- Françaix. bjudna elever från årskurs f-6. Offentlig redovis- Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens ning vid lördagens familje- och maskeradkonsert Stora Sal. på Södra Latin. Sändes direkt av sr Musikradion i p2. Lokal: Björngårdsskolan. 21.30–22.00 Sen kväll med Bach 1 9.30, 11.00 Skolkonsert »Marie och musiken« Nils-Erik Sparf, violin. Soloverk av Johann Sebas- En musikalisk berättelse om familjen Schumann tian Bach. med sopranen Christina Högman och pianis- Lokal: Tyska kyrkan. ten Mats Jansson. Ur Maries perspektiv berättar Christina Högman och Mats Jansson i ord och Torsdag 18 november ton den spännande och ibland sorgliga historien 9.00–11.00 Kammarmusik för barn! 2 om musikfamiljen Schumann för inbjudna elever. Kammarmusik, komposition och bild i samspel Lokal: Dieselverkstaden, Orkestersalen. med Stockholmskvartetten, Elise Einarsdotter, 42 12.00–13.00 Lunchkonsert piano, och Markus Leoson, slagverk. Den andra Musik av och med Musikhögskolans vid Göte- av tre workshops för inbjudna elever från årskurs borgs universitets studenter och kompositions- f-6. Offentlig redovisning vid lördagens familje- klass. och maskeradkonsert på Södra Latin. Verk av Fredrik Gran, Jonas Valfridsson, Anders Lokal: Björngårdsskolan. Forslund, Jenny Hettne, Paul Bothén och Thora 9.30–11.30 Education Workshop med The Nash Marteinsdottir. Ensemble Lokal: Kulturhuset, Hörsalen. Seminarium om The Nash Ensembles verksam- Spelades in av sr Musikradion och sändes i p2. het för barn och ungdom i Storbritannien. 16.30–18.00 »Musik, nazism och rasism« Lokal: Kungl. Musikhögskolan, Stora salen. Föredrag och konsert av Stefan Bohman, chef för 12.00–13.00 Lunchkonsert Musikmuseet, och Kungsbacka pianotrio. Musik av och med Musikhögskolans i Malmö stu- Verk av Felix Mendelssohn, Anton Webern och denter och kompositionsklass. Wilhelm Peterson-Berger. Verk av Tobias Broström, Martin Svensson och Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. Benjamin Staern. 19.00–21.00 Konsert Lokal: Kulturhuset, Hörsalen. Studerande från Södra Latins Kammarmusikpro- Spelades in av sr Musikradion och sändes i p2. jekt. 15.00–17.00 Unga förebilder Verk av Daniel Nelson, Dmitrij Sjostakovitj, Presentation av och diskussion kring framgångs- Bohuslav Martinu, Francis Poulenc, Karl-Birger rika satsningar och samarbeten mellan Musik- Blomdahl, Stuart Dempster, Henrik Strindberg, konservatoriet Falun och Gotlands Tonsättarsko- Ylva Skog, Benjamin Staern och Stefan Pöntinen. la samt nutida verksamheten på Södra Latin, med Lokal: Södra Latin, Aulan. klingande exempel. I panelen: Per Mårtensson, Gotlands Tonsättarsko- klassiker till nyskriven musik. Duo Gelland, vio- la; Erik Peters, festivalen Ljudvågor, Gotlands Ton- lin; Trio TribukaitPetterssonBerg, piano, flöjt och sättarskola; Gunnar Crantz, Musikkonservatoriet slagverk; Hans Parment, tonsättare. Falun; Per Helders, Musikkonservatoriet Falun; Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. Jan Risberg, Södra Latin; Bo Hansson, Södra Latin; 9.00, 10.00 Skolkonsert – Fokus på Kammarmusiken studerande från Gotlands Tonsättarskola, Musik- Daniel Bard, viola, Bengt Forsberg, piano, Per konservatoriet Falun och Södra Latin. Nyström, violoncell, Ulf Wallin, violin. Moderator: Katarina Pietrzak. Lokal: Dieselverkstaden, Orkestersalen. Lokal: Södra Latin, Aulan. 12.00–13.00 Lunchkonsert 18.00–19.30 Konsert Musik av och med Musikhögskolans i Piteå stu- Musikkonservatoriet Falun och Gotlands Tonsät- derande och kompositionsklass. tarskola. Verk av Tom Dunstan, Ida Fahl, Marcus Fjell- Verk av Eirik Rambøl-Østby, David Löfberg, Stine ström, Krister Hansén, Tobias Lundmark och Sørli, Karl-Fredrik Lundin, Lina Mattsson, Gus- Nanna Walderhaug. tavo Tomàs och Victor Strandberg. Lokal: Kulturhuset, Hörsalen. Lokal: Södra Latin, Aulan. Spelades in av sr Musikradion och sändes i p2. 20.00–22.00 »Nightmen« – Stockholms Saxofon- 14.00–17.00 Musiken i skolan kvartett möter Ensemble son Debatt om ungdomars musikaliska erfarenheter 43 Stockholms Saxofonkvartett, Ensemble son. och musikbakgrund. Presentatör: Marika Lagercrantz. I panelen: Ulla Wiklund, Myndigheten för Verk av Tommy Zwedberg, Ivo Nilsson, Bart de skolutveckling; Fredrik Österling, Föreningen Kemp, George Crumb, Daniel Hjorth, Helena Svenska Tonsättare; Anna-Lena Wigren, Sunds- Tulve, Lei Lei Tian och Lise-Lotte Norelius. valls Kammarorkester; Bosse Tobiasson, Kungl. Lokal: Nalen, Stora salen. Serveringen öppnar Musikhögskolan; Martin Gelland, Duo Gelland; kl. 19.00. Tommy Svanström, Virserums Musikdagar; Spelades in av sr Musikradion och sändes 27/11 Robert Schenck, Musikhögskolan vid Göteborgs kl. 15.00 i p2. universitet. Moderator: Katarina Pietrzak. Fredag 19 november Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. 9.00–11.00 Kammarmusik för barn! 3 19.00–21.00 Konsert »chi-tro-va?« – Tidig och ny Kammarmusik, komposition och bild i samspel kammarmusik. med Stockholmskvartetten, Elise Einarsdotter, Christian Lindberg, trombon och sackbut; Jakob piano, och Carl Jakobsson, tuba. Den sista av tre Lindberg, chitarrone och mandolin; Stockholms workshops för inbjudna elever från årskurs f-6. Barockensemble, Maria Lindal. Presentatör: Offentlig redovisning vid lördagens familje- och Martin Holm. maskeradkonsert på Södra Latin. Verk av Heinrich Ignaz Franz von Biber, Daniel Lokal: Björngårdsskolan. Speer, Girolamo Kapsberger, Christian Lindberg, 9.00–11.30 »Barn visar vuxna vägen« John Cage, Antonio Vivaldi, Christian och Jakob Ett pedagogiskt konsertseminarium kring ett Lindberg, Alessandro Piccinini, Girolamo Fresco- antal korta stycken i ett brett urval från nutida baldi och Dario Castello. Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens 15.00–16.30 Familje- och maskeradkonsert Stora Sal. Stockholmskvartetten; Elise Einarsdotter, piano; Sändes direkt av sr Musikradion i p2. Carl Jakobsson, tuba; Markus Leoson, slagverk 21.30–22.00 Sen kväll med Bach 2 och Olle Steinholtz, kontrabas, tillsammans med Chrichan Larson, violoncell. barn från Björngårdsskolan/Storkyrkoskolan med Soloverk av Johann Sebastian Bach. egna teckningar och kompositioner. Redovisning Lokal: Tyska kyrkan. av veckans workshops på Björngårdsskolan. 21.30 »Är detta kammarmusik?!?« Lokal: Södra Latin, Aulan. Performance och elektronik i kammarmusikens 15.00–17.00 »När himmel, jord och vind är stilla« subkulturella utkanter. Musik till minne av Francesco Petrarca (1304– Verk av Erik Ehrsson, koeff/Johanna Rosenqvist, 1374). Dan Fröberg, Erik Peters, Daniel Rozenhall och Svenska Vokalharmonin, Fredrik Malmberg, Risto Holopainen. dirigent och cembalo; Kerstin Frödin, blockflöjt; Lokal: Fylkingen. Mime Yamahiro, violoncell och viola da gamba; Karl Nyhlin, teorb och luta. Lördag 20 november Presentatör: Per Lindqvist. 10.00-12.00 »Ton, tecken, tolkning« Verk av Cipriano de Rore, Lars Johan Werle, 44 Samtal mellan musiker och tonsättare – ett inter- Antonio Vivaldi, Franco Donatoni, Andrea och pretationsseminarium med tonsättarna Christer Giovanni Gabrieli, Domenico Gabrielli, Claudio Lindwall och Peter Hansen, gitarristerna Magnus Monteverdi och Fredrik Österling. Andersson och Stefan Östersjö, pianisten Ingrid Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens Lindgren och saxofonisten Jörgen Pettersson. Stora Sal. Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. Sändes direkt av sr Musikradion i p2. 13.00–14.30 »Kyrkan som konsertscen« 15.00–17.00 Konsert – Fokus på Kammarmusiken Debatt om livsvillkoren för kammarmusik i Daniel Bard, viola; Bengt Forsberg, piano; Per kyrkan. Sveriges största scen för levande musik Nyström, violoncell; Ulf Wallin, violin. genomgår en omvälvning efter skilsmässan mel- Verk av Ludwig van Beethoven, Leos Janácek och lan kyrka och stat. Vad händer med de musika- Johannes Brahms. liska traditionerna och vad finns det för förutsätt- Lokal: Nacka aula. ningar för kammarmusik i framtiden? 17.30–18.30 »När ordet blir ton« I panelen: Britt Louise Agrell, Kyrkomusikutred- Debatt och samtal. Resultat och slutledningar av ningen; Mats Ericson, domkyrkoorganist i Väs- projektet Ordet & Tonen. Olle Persson, baryton, terås; Ursula Grönlund, Kyrkomusikernas Riks- och Mats Jansson, piano. Margareta Jonth/Ar- förbund; Per Rönnblom, Studieförbundet Sensus; betsgruppen för Ordet & Tonen, styrelse och Fredrik Österling, Föreningen Svenska Tonsät- regionombud för rsk. tare, Annica Anderbrant Pehrs, kyrkoherde. Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. Moderator: Björn W Stålne, Rikskonserter. 19.00–21.00 En poetisk fantasi om regnet och Lokal: Kungl. Musikaliska Akademien, Ledamots- kärleken salen. Olle Persson, baryton; Mats Jansson, piano. Mu- sik och lyrik av Wilhelm Stenhammar, Allan Pet- tersson, Lars Johan Werle, Ned Rorem, Tor Aulin, Brahms, Franz Liszt samt Clara och Robert Schu- Lille Bror Söderlundh, Jean Sibelius, Theodore mann med vänner och ovänner. Roethke, Wilhelm Peterson-Berger, Edvard Grieg Prof. Jan Ling; Maria Sanner, alt; Göran Fröst, och Donald Windham. viola; Oskar Ekberg, piano. Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens Lokal: Kungl. Musikaliska Akademien, Ledamots- Stora Sal. salen. Spelades in av sr Musikradion och sändes 28/11 18.00–18.30 Konsertintroduktion kl. 19 i p2. Nya Stenhammarkvartetten; Mats Larsson Gothe; 21.30–23.00 Dubbelporträtt Per Lindqvist. Konsert med verk av Christer Lindwall och Peter Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. Hansen. 19.00–21.00 Avslutningskonsert Magnus Andersson, gitarr; Ingrid Lindgren, Nya Stenhammarkvartetten; Svenska Serenad- piano; Jörgen Pettersson, saxofon; Stefan Öster- ensemblen. sjö, gitarr. Presentatör: Björn W Stålne. Lokal: Fylkingen. Verk av Mats Larsson Gothe, Wilhelm Stenham- mar och Wolfgang Amadeus Mozart. Söndag 21 november Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens 11.00–12.00 Kaffekonsert Stora Sal. 45 Indrakvartetten. Sändes direkt av sr Musikradion i p2. Verk av Igor Stravinskij, Felix Mendelssohn och Wolfgang Amadeus Mozart. Konsertscener i Stockholm och Nacka: Lokal: Nybrokajen 11, Musikaliska Akademiens Björngårdsskolan, Maria Prästgårdsgata 9 Stora Sal. Dieselverkstaden, Sickla station Servering från kl. 10. Fylkingen, Torkel Knutssonsgatan 2 Spelades in av sr Musikradion och sändes i p2. Kulturhuset, Sergels torg 12.30–14.30 »Dagens och framtidens kammarmusik- Kungl. Musikaliska Akademien, Blasieholmstorg 8 arrangörer« Kungl. Musikhögskolan, Valhallavägen 105 Debatt om arrangörens roll. Organisationen Nacka aula, Eklidens skola, Griffelvägen 15, Nacka Plural och projektet Fokus på kammarmusiken Nalen, Regeringsgatan 74 berättar om sitt arbete. Nybrokajen 11 (Musikaliska Akademiens Stora Sal I panelen: Johanna Eklund, Plural/Riksteatern; och Oscar ii) Eva Granstedt, Riksförbundet Sveriges Kammar- (Rikskonserter) musikarrangörer; Lilian Henriksson, Länsmusi- Södra Latins gymnasium, Skaraborgsgatan 14 ken i Stockholm; Jonas Larsson, Ungdomsstyrel- Tyska kyrkan, Svartmangatan 16 sen; Tommy Svanström, Virserums Musikdagar. Moderator: Wera Körner, Rikskonserter. Radio Lokal: Nybrokajen 11, Oscar ii. Många konserter sändes av Sveriges Radio Musikra- 15.00–16.15 Akademisöndag med Jan Ling dion i p2, direkt eller inspelades (se uppgifter vid resp. Kammarmusikens framtid – en musikalisk konserter). Dessutom sändes följande inslag i anslut- och historisk reflektion i närvaro av Johannes ning till »Hör upp! Kammarmusik i nutid«: Onsdag 17 november kl. 13.15–15.15. preter av Nutida Musik, Riksförbundet Arrangörer av Önskekonserten med Martin Holm och Niklas Nutida Konstmusik och Kalmar Läns Musikstiftelse. Lindblad. Inspelning med publik och gäster i Café Pano- rama, vån 5 i Kulturhuset. Sändning i p2 lördag 20/11 kl. 9.00. röster om kammarmusiken Onsdag 17 november ca kl. 19.30–20.00. Programboken till »Hör upp! Kammarmusik i Resonans direkt från Nybrokajen 11. p2:s debatt- nutid«: program i pausen i den direktsända konserten Var finns kammarmusikens Bert Karlsson? med The Nash Ensemble. Fredag 19 november kl. 15.00–16.00. När detta skrivs är det 10 dagar kvar fram till finalen Mitt i musiken direkt från Café Panorama, vån 5 i i Melodifestivalen i Globen i Stockholm. Den delom- Kulturhuset. gång i tävlingen som jag såg avslutades med att Bert p2:s nyhetsmagasin med publik och gäster. Karlssons glada nuna visades upp i rutan. Han sken Lördag 20 november som solen i Karlstad, minst lika lycklig som vinna- Direktsändning ca kl. 16.30 ren som tydligen var utbildad i hans Fame Factory. »Kammarmusiken som tidsmaskin« med docent Denna musikutbildning är den enda i Sverige som vi 46 Anders Hammarlund. kan följa in i minsta detalj, då i det kommersiella tv3. Söndag 21 november svt servar nu med sitt engagemang i Melodifestiva- Direktsändning i pausen i konserten som börjar len frejdigt »musikbranschen« och tv3 och legitime- kl. 19.00 rar detta genom att framhålla sändningarna som god »Kvartetten som sprängdes« med docent Anders underhållning. Dessutom går ju stålarna som svenska Hammarlund i pausen i konserten. folket betalar genom att knappa in sina favoriter till ca kl. 21.15 att stödja svt och även – i någon mån – »Världens »Musiken en privatsak? Vad är kammarmusik« barn«! Kan man ifrågasätta något i denna utveckling Direktsänt avslutande samtal mellan docent An- av svenskt musikliv, en utveckling som har bred folk- ders Hammarlund och gäster. lig förankring och dessutom idkar behjärtansvärd välgörenhet? »Hör upp! Kammarmusik i nutid« var resultatet av Jag inser att jag borde hålla käften i detta sam- ett brett och engagerat samarbete mellan Kungl. Mu- manhang. En gång i tiden var jag dum nog att an- sikaliska Akademien, Rikskonserter, Sveriges Radio klaga Stikkan Anderson för att vara kommersiell. Musikradion, Föreningen Svenska Tonsättare, Riks- Nu är han och kommersialismen helgonförklarade förbundet Sveriges Kammarmusikarrangörer, Läns- och abba blev klassiker och erövrade världens alla musiken i Stockholm, musikhögskolorna i Göteborg, marknader. Jag å andra sidan har visserligen överlevt Malmö, Piteå och Stockholm, Gotlands Tonsättar- men befinner mig i den »sura gubbåldern« och kan skola, Musikkonservatoriet Falun, Virserums Musik- räknas till den kategori som skriver arga insändare dagar, Björngårdsskolan/Storkyrkoskolan och Södra och skäller på bilar som inte stannar vid övergångs- Latins gymnasium i Stockholm, Tyska kyrkan, Fyl- ställena. Detta innebär att jag inte tänker göra någon kingen, Kulturhuset i Stockholm, Sveriges Artisters kritisk analys av Melodifestivalen även om jag har och Musikers Intresseorganisation, Levande Inter- god lust. Men viss är det väl en del märkliga alster som musikbranschen åstadkommer med akrobater, populärmusikvärlden. En av dem var Franz Liszt som diverse rökridåer och annat utanverk som kanske i var en hejare att spela populärmusik men på nätterna någon mån döljer musikens upprepningar av gamla satt i sin kammare och knåpade med vad Per Nørgård välbeprövade och kommersiellt gångbara mönster? en gång kallade »den långsamma musiken«. Men att i »Nej, Ling, usch nej, sluta kritisera, så är det inte, nej dag tänka sig en framtida symbios mellan exempelvis då, det hela är bra, roligt, fyndigt, skoj! Upp med smil- en Lill Babs och Birgit Nilsson är knappast realistiskt. banden!« Till och med gamla tanter som var idoler i Alltså måste de två världarna fungera sida vid sida, min ungdom kan ju bryta sig in bland ungdomarna helst som ömsesidiga inspirationskällor. och kanske vinna tack vare det demokratiska syste- Kammarmusikens företrädare kunde gott inspire- met. Det är formulerat nästan som en ny version av ras av Bert Karlssons pr-talanger och i värsta fall ta in Kapitalet: »Var och en som har råd och är beredd att någon akrobat eller lite rök i pausen. Melodimakarna ringa tillräckligt många gånger på sin favorit är mu- skulle inte må illa av att tänka mer på originalitet och sikens äkta smakdomare«. mindre på populism. Nu skulle mina funderingar inte handla om melo- Samtidigt med en ökad massmedial satsning och difestivalen utan om kammarmusiken. Men det finns större förståelse från politikernas sida för konstmusi- ett samband som borde penetreras. Skall konstmusi- kens överlevnad tror jag emellertid att det behövs en ken och därmed kammarmusiken överleva måste vi vidgning av konstmusikbegreppet och även en atti- hitta nya och mer slagkraftiga former för dess lanse- tydförändring. Theodor Wiesengrund Adorno, kam- 47 ring och finansiering. Det sistnämnda är som vi alla marmusikälskare, drar sig inte för att både klippa till vet ett problem som konstmusiken har dragits med sig själv och oss andra som är insnöade på stråkkvar- genom alla århundraden. Konstmusiken är inte lön- tetter: sam, den kräver att någon som behärskar pengakra- »Bland dem som anser sig musikaliska, är kam- nen är beredd att låta flödet gå. I dag borde ett större marmusiken den högsta musikaliska genren. Denna pengaflöde gå till de många ungdomar som är be- överenskommelse tjänar säkerligen i stor utsträckning redda att lägga sina liv för musikkonsten. De finns där till en elitär självbekräftelse; utifrån personkretsens på musikskolorna och musikhögskolorna, de finns inskränkning härleder man överlägsenheten hos det där bland de så kallade fria musikgrupperna, bland som är reserverat för den, gentemot det som misera al ud-spelare och säckpipeblåsare. Men de får mera plebs njuter av« (Theodor W Adorno, Musiksocio- sällan samma uppmärksamhet som sina kolleger i logi 12 teoretiska föreläsningar översättn. Hartmut Fame Factory och musikmarknaden har inte mycket Apitzsch 1962/sv. 1976 s. 104). att erbjuda dem. Stat och kommun stöder musikli- Och visst är vi ett ganska tunt skikt som älskar so- vet men anslagen har gröpts ur och ligger nu långt natkompositionerna från Haydns tid fram till Schön- ifrån vad som krävs för att bibehålla ett dynamiskt bergs, det vill säga Adornos avgränsning av begreppet konstmusikliv som kan matcha den blomstrande »kammarmusik«. Sannolikt är också flertalet av oss populärmusiken. Den senare behöver också alltmer fortfarande högutbildade och välbärgade liberaler av konstmusikens utmaning för att inte hamna i en med borgerligt ursprung och tänkesätt. En viss skill- slentrian som på sikt kommer att leda även till den nad från kammarmusikens höjdperiod är emellertid kommersiella musikens undergång. att vi, dess nuvarande entusiaster, klivit rätt många Förr lyckades en del kombinera de två världarna, steg nedför höger sida om ålderstrappans 50-årstopp. även om de kanske inte var så där särskilt förtjusta i Måste det vara så? Eller finns det möjlighet för en kammarmusikens masskulturella genombrott där sin högsta potens »ändamålsenlighet utan ändamål«. ungdomarna föredrar en stråkkvartettafton framför Något sådant går naturligtvis inte att kombinera med teves såpoperor och Robinsonare? Att vidga kretsen marknadskrafterna mer än i undantagsfall, exempel- kammarmusikintresserade är helt möjligt men då vis om kändisskapet inträder på en högre nivå. måste vi inse att Sverige har betydligt fler kammar- För oss trogna kammarmusiklyssnare finns alltid musiktraditioner än vad som ryms inom den så kall- p2 med sitt högklassiska utbud och kammarmusik- lade västerländska konstmusiken. föreningar landet runt lever tack vare uppoffrande I en uppmärksammad studie Musik, medier, mång- entusiaster. Men även om vi har gott om exempel på kultur (2000) utgiven i Musikaliska Akademiens levande kammarmusik så lever den en undanskymd skriftserie nr 93 diskuterar författarna Dan Lundberg, tillvaro i det massiva massmediatryck och i den stän- Krister Malm och Owe Ronström hur en social och diga ljudkuliss som omger oss och - inte minst - i den kulturell mångfald uppstår och organiseras utifrån tidsstressade tillvaro som gör koncentrerad lyssning musiken. Av all den musikaliska mångfald som finns nästan till en omöjlighet. Sannolikt måste vi också omkring slås det i dag bryggor utifrån gemensamma som sagt omformulera en hel del av traditionsarvets funktioner, estetik, historia etc. Ett exempel är Ale elittänkande och skapa en bredare musikalisk filosofi Möller och hans absoluta världsmusik! Här tror jag än vad som fanns under kammarmusikens blomst- det föreligger en möjlighet att vidga kammarmusik- ringsperiod på 1800-talet och vid dess begynnelse i 48 begreppet och därmed också de som känner behov av furstens kammare två århundraden tidigare. den speciella upplevelse som koncentrerat lyssnande Vad är då kammarmusik? Kanske skulle man kun- på längre ljudande förlopp innebär, förutsatt att de na definiera kammarmusik till en musik där det är har inneboende kvalitet förstås! möjligt att urskilja det musikaliska linjespelet mellan Musiklyssnande och musikutövning har i alla kul- olika instrument och röster och där det finns möjlig- turer varit en mätare på samhällets civilisationsnivå. het att höra den enskilda tonens artikulation? En stor Redan på antikens urnor kan vi se lyssnaren djupt orkester eller en popensemble tillåter det inte. Där försjunken i kitarodens toner, en musikupplevelse finns andra kvaliteter och egenskaper, men inte kam- långt borta från krigsmusikens salpinx eller de vrå- marmusikens. En indisk raga spelad av en skickliga lande aulosinstrumenten vid boxning eller tjuroffer. musiker har det i allra högsta grad likaså samspelet Sannolikt var också här det kontemplativa lyssnan- hos vissa folkmusiker som verkligen är »kammarmu- det ett undantag. Men vilka lysande undantag måste siker«. det inte ha varit! När målaren skildrar Orfeus med Att spela kammarmusik är också något mycket lyra, sjungande med halvöppen mun för sina trakiska speciellt. Adorno har beskrivit på följande sätt: bröder försvinner tidsspannet och vi känner igen oss »Den kammarmusikaliska kampen är nämligen som deltagare i en kammarmusikafton där Anne So- negativ och utgör, i så motto, en kritik av den reella fie von Otter tolkar Schubert! kampen. Det första steget när man lär sig spela kam- Kammarmusik är kanske det mest exklusiva av mu- marmusik är, att inte spela upp sig utan träda till- sikutövning och musiklyssning. Det kräver tid, kon- baka. Helheten konstitueras inte genom de enskilda centration, ekonomi, förmåga och vilja att stänga av stämmornas självhävdelse- denna skulle resultera i livsströmmen därutanför för att gå in i sig själv, vara ett barbariskt kaos - utan genom inskränkande själv- sig själv nog. I sin essä över kammarmusik hänvisar reflektion«. oss Adorno till Kants uppfattning om konst: detta är i Att låta sig själv försvinna och låta sina medmusi- kanter höras är en omöjlig tanke i melodifestivalsam- den ska försöka kommunicera. Och så undrar man manhang. varför ungdomen sviker... Kammarmusiken behöver tid oavsett det gäller Och nu gäller det att rädda vad som räddas kan. raga, folkmusik eller Beethovens stråkkvartetter. Tid 16–21 november manifesterar sig därför den institu- till utbildning, tid till att uppleva världen på distans, tionella delen av musiklivet (Musikaliska Akademien, tid för yrkesmusikern till högsta professionella för- Rikskonserter, Sveriges Radio, Föreningen Svenska kovran. Tonsättare med flera) i hör upp! Kammarmusik i »Medicina corpus, Musica mentem reficit« skrev nutid på olika håll i Stockholm. Det blir musik och en student år 1622 i sitt minnesalbum. Musik till sjä- debatter som en fortsättning på ett upprop från 2002 lens vederkvickelse har emellertid den fördelen fram- med titeln Kammarmusiken lever – kammarmusiken för medicinen att den är förebyggande. Kanske hade i kris. det varit bättre att studenten jämfört motion med Kammarmusikens berättigande är inte alls så själv- musik som vi i dag vet ger liknande adrenalintillskott klart som dess företrädare verkar tro. Det finns vik- som musik: båda leder till välbefinnande. Men musik tigare saker att subventionera när stat, landsting och liksom medicin kan ju också missbrukas: den stän- kommun tvingas peka ut vissa områden som mindre diga ljudtapeten som omger oss var vi än går och som nyttiga och tärande. »Anslagen ligger nu långt ifrån tränger in från grannens teve när vi söker tystnaden i vad som krävs för att bibehålla ett dynamiskt konst- hemmets lugna vrå är säkert mentalt ohälsosamt. Den musikliv som kan matcha den blomstrande populär- 49 bidrar säkert till att avtrubba hörselsinnets budskap musiken«, skriver professor Jan Ling i programboken och gör oss till oengagerade lyssnare. Själen avtrubbas och vinklar frågan: »Var finns kammarmusikens Bert också och gör oss likgiltiga för våra medmänniskor Karlsson?« och vår omvärld. Det är därför det uppmärksamma Och då blir ju frågan ännu tydligare. Konstmu- lyssnandet på musik och ett eget musikutövande är sikens opinionsbildare ser nämligen inte medieut- så viktigt. Det är grundläggande för att demokratin vecklingen som en utmaning och resurs utan som ett skall hållas vid liv. Slutar vi lyssna, ja då är det bara p-r-o-b-l-e-m. Ekvationen är enkel: Bidrag uteblir. det egna egot som gäller och tyranniet i mikro- och Musiker tvingas spela för svältlöner. Då spelar de makroform knackar på dörren. sämre och publiken uteblir. För att bryta dödläget ska Jan Ling en pr-konsult svinga sitt trollspö och göra musiken Professor i musikvetenskap vid Göteborgs uni- lika populär som Bert Karlssons Fame Factory, trots versitet sedan 1977 och rektor där 1992–1997. att det är samma gamla pianoaftnar som erbjuds! I mina ögon är detta en identitetskris och inte minst en kommunikationsbrist. Många institutioner lyckas Aftonbladet den 16 november 2004: helt enkelt inte berätta för allmänheten varför kam- Är det Bert Karlsson vi behöver? marmusiken har ett existensberättigande. Att den är Mikael Strömberg om en musik som borde komma »professionell«, »högkvalitativ«, »inspirerande« eller ut ur kammaren ett slags antivirus för »den ständiga ljudkuliss som omger oss« duger inte. Det finns ingen som lyssnar Kammarmusik. Hur kul låter det? Eller romansafton, på sådana floskler numera. intimmusik, blåskvintett, pianotrio... Det historiska Kommunikation betyder ömsesidigt utbyte, göra arvet ligger som en blöt filt över klassisk musik när gemensamt, låta få del i, del av, meddela, överföra. Men institutionerna stänger ute. Självklart är vi inte den konstitueras genom ett slags inskränkande själv- överens om allt! Konflikt är kommunikation. Är vi reflektion. Det är bara att lyssna på den nya kammar- av samma uppfattning byter vi heller inget med var- musiken med grupper som Efterklang, Konki Trio, andra. Den här konflikten vågar inte institutionerna Sonic Youth... så kan man höra med egna öron. Men ta. Kanske har de inte förstått att musik är en mys- dessa kammarmusiker har arbetsgruppen för hör tisk sammanblandning av egoförsvaret (gillar, gillar upp! aldrig hört. inte), uppmärksamheten (huruvida jag kan identi- Det råder en djup misstro. Dålig koll på omvärl- fiera mig med det som låter) och resonansen (att vara den. Brist: på fantasi. Oförmåga att se resurser och på samma våglängd, förälskelse). utmaningar i det stora bubblande musikhavet därute Och sedan har vi kammaren i själva musiken som i verkligheten: jag är djupt oroad för institutionernas sätter gränser. Salar och lokaler byggs fortfarande egen oförmåga att Höra Upp! som om de vore helgedomar för den klassiska musi- Mikael Strömberg ken och skapar på så sätt rituella mönster. Själva arki- tekturen manifesterar något som kan verka omöjligt att bryta. Ingenting kan nämligen vara svårare att Kondenserade tankar om kammarmusik förändra än institutionaliseringen av en kultur. Kammarmusiken bottnar i 1600-talet och avser i Kammarmusik är inte i kris. Det som är i kris är för- 50 regel musik som spelas eller sjungs av ett fåtal musi- utsättningarna för att kammarmusik ska ha sin orga- ker, 2–8 ungefär, med var sin självständig stämma: till niska plats i samhället. En kombination av undermå- exempel stråkkvartetter, pianotrio (musik för piano, lig musikundervisning i grundskolan, brist på medial fiol och cello) och solosång. Uppsåtet är gott. Söker uppmärksamhet och politikernas förvirring vad gäl- man ett närgånget musicerande och en liten solistisk ler skillnaden mellan kultur och underhållning har grupp, och vill man tonsättaren något särskilt, finnas bidragit till att de ekonomiska förutsättningarna för denne som regel på kammaren. Här kan man få höra ett normalt kammarmusikliv har helt uteblivit. de mest förtroliga saker. Det har med tillit, moral och Det är bara inom den klassiska musiken där det etik att göra. Men tyvärr associerar den officiella for- inte anses vara en självklarhet att upplevelsen av men med sina finstilta opustal till ett slags musikens nämnda konstgren bottnar i individuellt uttryck Rotary. och kommunikation. Inom rockmusik, teater och Nya tider, ny musik, nytt lyssnande, sa redan John dans så handlar upplevelsen om hur individer in- Cage på 1950-talet. Och här är en av knutarna i reso- teragerar med varandra och publiken. Istället upp- nemanget. Klassiskt skolade musiker och arrangörer muntras klassiska musiker att öka på anståndet mel- vill att vi ska avlyssna kammarmusik på ett skolat sätt, lan musiken och publiken bland annat genom att ta att en pianosonat från 1800-talet kräver en viss lyss- anställningar i orkestrar, utan individuellt ansvar narkompetens. Lyssnar vi annorlunda, till exempel för tolkningen, som ett sätt att tjäna sitt uppehälle, på ett mera medievant sätt hämtat från vår egen tid och denna verksamhet förväxlas med kammarmusik där vi samplar och väljer bort delar av konstverket, tack vare den gemensamma beteckningen musik. I då är det fel! verklighet har inte kammarmusik och orkestermusik Rock och avantgardet verkar däremot inte ha någ- nåt med varandra att göra: en är en upplevelse där ra problem med kammarmusikens definitioner, det bollandet mellan musiker på scen, live, och kontak- vill säga att musiken kräver tid, koncentration och att ten och förmedlingen till publiken utgör kärnan, och den andre uppmuntrar ett passivt mottagande av ett rätt ute. Det finns 130 kammarmusikföreningar i lan- i stort sett oföränderligt budskap, helt utan ingivelser det från norr till söder men de har sällan råd att betala musikerna emellan, och ligger mycket närmare un- kammarmusikerna som framträder vid konserterna. derhållning än kommunikation. Nu gör Weberkvartetten tillsammans med solis- Att kammarmusik kallas för elitkultur är en för- terna Johan Fröst, piano, och Fredrik Paulsson, fiol, vrängning av verkligheten. Rockmusik är kammar- något av en egen kammarmusikalisk manifestation i musik. Folkmusik är kammarmusik. Det har alltid länet. Som dessutom avslutas i Stockholm i kölvatt- funnits små grupper av människor som har spelat net av »Hör upp!«. musik för en liten publik. Orkestrarna började å an- På kultursidan kunde ni läsa för någon vecka sedan dra sidan som ett sätt för adeln att visa deras ekono- hur Patrik Eriksson, pedagog, kammarmusiker och miska styrka genom att anställa massor av musiker dirigent, reagerade på hur kammarmusiken trängs för att underhåller hovet, och har utvecklats till... ett undan av annan musik. Färre kammarmusiker ut- sätt för staten att visa ekonomisk styrka genom att bildas av musikhögskolorna och de som utbildas får anställa massor av musiker för att underhålla hovet. svårt att försörja sig. Elitkultur alltså. Patrik Eriksson var för övrigt tidigare medlem i Det blotta faktumet att musiker fortsätter att offra Knifkvartetten, det som blev Weberkvartetten när tid och pengar på att spela kammarmusik är ett bevis han själv inte längre hann med att spela i kvartetten. på att kammarmusiken i sig inte är i kris. Hade de Just nu är det Göran Fröst, tredje namnet i brödra- 51 ekonomiska förhållanden varit de motsatta, där mu- trion Fröst, som är altviolinist i kvartetten (dessutom siker fick i första hand anställningar som kammar- medverkar han tillsammans med brodern Martin på musiker, skulle inte särskilt många sedan offra tid och Hör upp!). En mer fast altviolinist ska rekryteras till pengar på att spela orkestermusik. våren och då hoppas Ronnie Weber kunna bygga upp Förra året fick fria musikgrupper 11 miljoner i stöd en fast konsertserie på hemmaplan. inom alla musikgenrer: folk, jazz, rock, klassisk, och Varför är det viktigt att man hör kammarmusiken nutida klassisk. Orkesterinstitutionerna fick cirka 350 spelas live, av människor på en scen? miljoner. Där, och ingen annanstans, har vi krisen för – Det blir en kommunikation, vi musiker har ock- kammarmusik. så behov av kommunikation med en publik, säger George Kentros Johan Fröst. Den lokala kammarmusikmanifestationen i Mu- sik i Västernorrlands regi blir fem konserter i länet. Tidningen Ångermanland den 10 november 2004: I Örnsköldsvik den 14 november, i Härnösand den Man måste kunna leva på kammarmusik också 15 november, i Tingshuset Nyland den 16 november och i Sollefteå den 18 november. – Det här är vårt yrke, vi brinner för det här. Musiken Programmet bjuder på en riktig kammarmusika- är alltid det viktigaste men man måste ju kunna leva lisk höjdare. Fransmannen Ernest Chaussons kon- också. sert för piano, fiol och stråkkvartett är kammarmu- Ronnie Weber är konsertmästare i Weberkvartet- sikaliskt örongodis. Vi har lyssnat till repetitionerna ten från Härnösand och en av länets allra mest skick- i Rådhuset i Härnösand. Ett ganska känt verk men liga kammarmusiker. Han kan bara bekräfta att den sällan spelat. Det har nog definitivt aldrig spelats i kammarmusikaliska manifestationen »Hör upp!« är vårt län. Lars Landström Dagens Nyheter den 19 november 2004: engelska Nashensemblen. De spelar franska kam- Kammarmusikens väsen. Mycket mer än stråkkvartett marmusikklassiker med oöverträffad elegans. och pianoaftnar. Manifestationen tycks mynna ut i det vanliga »Se Nedslag oss, älska oss, ge oss pengar«. En central fråga är väl Hör upp! Kammarmusik i nutid vad de ihärdiga kammarmusikföreningarna runt om i landet mäktar med. Har en ensam violinist med lap- »Jag skulle vilja tvångsplacera Göran Persson att spe- top någon chans där ute? Och vem tar sig an Paul la kammarmusik«, säger violinisten Mats Zetterqvist. Bothéns suggestiva »Lafayette«, som spelades under Framför sig ser han ett annorlunda samhälle: ett ly- onsdagens konsert med verk av elever från komposi- hört, solidariskt där politikerna är tjänande andar. tionsutbildningen i Göteborg. En brummande, dov Det är debatt om kammarmusikens villkor på och jazzindränkt hyllning till en New York-boulevard Kungl. Musikaliska Akademien i Stockholm. En del för tre blåsare, slagverk och kontrabas, som visar vil- i manifestationen »Hör upp!« med debatter, konser- ket uttryck det kan finnas i en ensam lös sträng. ter och seminarier. Panelen försöker ringa in kam- Sara Norling marmusikens väsen. »Ett raffinerat sätt att musicera« (George Kentros, violinist). »Artikulationsnivån man når i kammarmusik är unik« (Marie Samuelsson, Svenska Dagbladet den 26 november 2004: 52 tonsättare). »En dialog, ett intensivt samtal med pu- Musiklivets aktörer måste höja hippfaktorn bliken« (Sven Nilsson, kulturforskare). Moderatorn Etienne Glaser sammanfattar: dialogisk, demokra- Vid upptakten till kammarmusikfestivalen Hör upp! tisk, nära, omedelbar. Själv söker jag efteråt igenom i Stockholm förra veckan tjänade Etienne Glasers mina recensioner i datorn och visst dyker ordet närvaro som Kommendörens vålnad i »Don Juan« »kammarmusikalisk« upp som en positiv markör. som en påminnelse om musikens förmåga att väcka Några av debattörerna tycker att ordet »kammar« har både sinnlighet och dödsångest hos lyssnaren. På de spelat ut sin roll. Musiken måste öppna sig, söka nya debatter och öppna samtal som anslöt till festivalens vägar, exempelvis genom att utforska ny teknik, me- konserter gällde ångesten talet om kammarmusik i nar Marie Samuelsson och lyfter fram gas-festivalen kris. i Göteborg som exempel. Och finns det någon kris så Befinner sig då kammarmusiken i ett tillstånd av är den inte konstnärlig, därom tycks panelen överens, svält – eller är det vi ser rentav symptom på konstmu- i stället ligger den i omgivande strukturer. sikens hotade existens, där kammarmusiken utgör En tanke bakom manifestationen är att visa att själva hjärtat? Pengarna sipprar gradvis ur konstmu- genren i dag inte är elitistisk och mer än stråkkvartet- sikens blodomlopp. I dag har de flesta stora konsert- ter och pianoaftnar. Ändå återkommer formulering- hus lagt ner sina kammarmusikserier - undantaget ar som underförstått visar att detta trots allt är den sr p2, som med hundratalet egna konserter per år mest värdefulla typen av musik. Den tycks omgiven utgör Sveriges nationalscen för kammarmusik. Kvar av fiender som stavas mediebrus, kommersialisering, i det lilla formatet finns nätverket av ideellt arbetande bristande resurser och osynlighet i medierna. »Me- kammarmusikföreningar, där kakan för konstmusik dierna har ju lagt ett slags dödslock över kammar- krymper till förmån för andra genrer. musiken«, säger violinisten Anna Lindal i onsdagens Utan musikalisk grundutbildning är vi inte längre i direktsända radiodebatt i pausen på en konsert med stånd att värdera en musikers kompetens. Romansproffset Olle Persson, som är i den unika rer skolas såväl en empatisk publik som morgonda- sitsen att han under 2005 kan ägna sig åt enbart ro- gens stjärnor. manskonserter, förklarar en del av krisen med oslipad Teknik och ett sinnligare bildspråk kan till sist höja scenframställning och bristfällig pr. »Vi måste vika hippfaktorn för konstmusiken, som måhända fastnat upp byxbenen och flörta med media«, säger Persson i gamla hjulspår utan att upptäcka motorvägen. Med som sjungit Nordqvists »Till havs« i »Så ska det låta« digital teknik tränger musiken in i 2000-talets »kam- utan att blygas. Samtidigt tycker han att barn måste mare« – vardagsrummet. iTunes Mediastore i USA få upptäcka alternativ till Melodifestivalen - något visar på rekordhöga 10 procents försäljning av klas- skolan inte erbjuder i dag. Och det verkar vara här siska tracks. Listan toppas av – Emersonkvartetten! skon klämmer. Utan musikalisk grundutbildning är Sofia Nyblom vi inte längre i stånd att värdera en musikers kom- petens – medan elitidrottaren tryggt springer vidare, för löparens skicklighet kan vem som helst förstå och Svenska Dagbladet den 19 november 2004: skriva upp i feta rubriker. Att en god musiker arbetar Mer av show kan lösa kammarmusikens kris oavlönad och ouppmärksammad är ingen ovanlighet i kammarmusiksammanhang. Det borde chockera. Det är något av fotbollsmatch över debatten kring Kommendörens skugga faller mörk över tillväxten kammarmusikens kris i Musikaliska Akademiens av svenska musiker. Bara fyra klarinettister sökte till ledamotssal. Ibland får moderatorn – skådespelaren 53 Musikerlinjen på Musikhögskolan i Stockholm i höst Etienne Glaser – in en fullträff. – en enda blev godkänd. Instrument som klarinett, – Varför vill vi spela och lyssna på kammarmusik? valthorn och oboe har börjat bli en bristvara, enligt – Det är så fantastiskt att kunna sitta bara en meter B Tommy Andersson, professor i orkesterspel vid från Mats Zetterqvist när han spelar fiol och känna Musikhögskolan i Göteborg. Svenska orkestrar be- hans... ande, säjer Tomas Löndahl, Sveriges Radios sätts med utländsk kompetens. chef för Levande musik. Glaser avbryter, »menar du Samtidigt medger lärare vid Musikhögskolan i inte kropp? Säj kropp när du menar kropp!« »Okej, Stockholm att skolan inte utbildar sina elever i kon- kropp och ande«, medger Löndahl. sten att smitta en ung publik med »klassisk« musik. Krisen är absolut inte konstnärlig, försäkras från Och de stora konsertinstitutionerna skulle kanske alla håll. Men när Musikaliska Akademiens Ständige träffa nye kulturministerns hjärta, tänker jag, om Sekreterare Åke Holmquist efterlyser en mer sam- man följde frilansande kammarmusikers exempel tida konsertpresentation blixtrar det till. Violinisten och samspelade med barn och vuxna. Så kan man George Kentros menar att kammarmusiken är som visa vägen till en musikundervisning med oväntad teater. Om det är sant – är då presentationen inte en nerv. del av det konstnärliga uttrycket, och av krisen? I Berlin drar musiklivets aktörer den yttersta kon- Mer show, à la invigningsduon Ernman & Fröst, sekvensen av tidsandan. Berlinerfilharmonikernas så ser även skolbarn ett alternativ till mtv, tycks nye chefsdirigent Simon Rattle har infört återkom- Holmquist mena. Medierna också, antyds det. Kam- mande workshops, tematiskt anknytande till orkes- marmusik recenseras sällan eller aldrig, är dessutom terns repertoar, där tonåringar dansar till Stravinskijs svårfilmad och gör sig dåligt i 30-sekunders snuttar »Våroffer« och tioåringar improviserar sida vid sida i tv. med proffsen inför en fullsatt sal. Bland goda amatö- I Björngårdsskolans aula nästa morgon sitter 200 skolbarn och lyssnar till kammarmusik. »Hur känns Turligt nog bröts gnället av kulturdebattören Sven den här musiken?« Ett av Hilding Rosenbergs Mo- Nilsson, som berättade om forskningen inom nä- ments musicaux slår an hos 10-årige Måns. »Stres- ringslivet. Upplevelseindustrin är en jättesak, men det sad!« En stund senare blir musiken en norrskensspra- tycks ha gått musikcheferna förbi. Om övriga världen kande bild. tävlar om att ge upplevelser borde väl det även gälla Barnmusikfestivalen från Virserum, född 1997, för kammarmusiken. En konsert behöver inte urarta har landat i Stockholm med Stockholmskvartettens i populism bara för att man gör den lite användar- hjälp. En ny publik lär och växer. vänlig. Det handlar inte bara om spotlights. Att hålla i en fiol, och själv, knäppa på den, är Nyligen förklarade Esa-Pekka Salonen hur han fyl- skräckblandat men ger mersmak hos tioåringarna. ler konserthuset i Los Angeles, även med nutida pro- Och i Elise Einarsdotters tonsättarverkstad ställer sig gram. Receptet lät enkelt; bygg upp förtroende, välj barnen i löparställning och simulerar åttondelsno- med omsorg och prata om musiken så folk förstår. ter, innan de hamnar på notsystemet – och får ton på Under debatten »Hör upp!« berättade också lokala hennes klaver. arrangörer om fullsatta salonger och kreativa projekt. På näthinnan har jag scenen, ur Bröderna Mozart. I Stockholm - sätet för de stora institutionerna – ver- Glaser genomför en improvisation på temat erotik kar det nattsvart. Ta bara alla folktomma kvällar på med orkesterns instrumentalister, där lustarna lekar Rikskonserters egen lokal: Nybrokajen 11. 54 bakom knäppta frackar. Om det finns en kris inom Debatten följdes av en konsert där bland annat kammarmusiken - handlar den kanske till viss del om Kungsbackatrion och Malmös Percussion Edition – kropp? visade vilken kvalitet och bredd som finns. Proble- Sofia Nyblom met för musiken ligger mest i institutionerna själva. Granska dem, särskilt Rikskonserter! Då kan något hända. Rentutav en upplevelse. Expressen den 18 november 2004: Eva Clementi Hör upp i kammaren Musikinstitutionernas problem är institutionerna själva. Svenska Dagbladet, Radiokrönika, den 19 november 2004: Kammarmusiken är i kris, sägs det. Samtidigt har det Låt de unga ta del av klassisk musik aldrig funnits så många välutbildade och spelvilliga musiker. »Kammarmusiken är på krigsstigen«, löd en rubrik Just nu hålls en veckolång manifestation – »Hör i SvD 30/10. Innan jag läst såg jag för mitt inre hur upp« – för att politikerna ska lätta på sina penning- gerillaförband av stråkkvartetter och hornensembler, pungar. iklädda svarta polotröjor och smygskor, bröt sig in I dag snor operahus och symfoniorkestrar det mes- i Konserthuset mitt i en symfoni och från alla håll, ta av den statliga kakan, nog är det lite orättvist. Men med kuslig koordination, attackerade och skingrade första debatten, som hölls på Musikaliska Akademien, orkestern varvid publiken tjöt i förvirring och flydde gjorde mig mer trött än stridslysten. Jag ville inte höra ut på Hötorget, där de på vådliga klackar halkade sig hur fett avlönade musikchefer klagade över skolans sönder och samman i de slabbiga resterna från da- och mediernas »svek«. Vad ska de själva göra? gens tulpan- och gurkförsäljning. Men skämt åsido, som frukthandlaren sa, Jenny Några tankar från 2–3:an på Rådjuret i Björngårds- Leonardzs artikel gällde en manifestation för kam- skolan: marmusiken som denna vecka pågår i Stockholm. Ett Estrid: »Det var kul att komponera.« fyrtiotal konserter ges dag- och kvällstid, i seminarier Rebecca: »Jag tycker att det var fint. Musiken var dryftas »kammarmusikens kris«: Radion är förstås på snabb och sorglig.« plats – de flesta konserter sänds, men tyvärr inte dis- Nestor: »Jag tycker att det var kul när vi fick göra kussionerna. en egen melodi.« Krisen omfattar nu inte bara kammarmusiken, Marcus: »Jag tycker att dom var jätteduktiga på att utan den klassiska tonkonsten i stort. Minskade re- spela. Det var roligt att göra känslor till musiken.« surser, visst, men det handlar också om en allmänt dalande status. Vi lever i ett land där vissa musikhögskoleprofiler Lyran nr 4 2004: ignorerar konstmusiken och där ingen radiokanal är Hör Upp – även kmh! svårare att ratta in än p2. Finns det hopp om kammarmusikjobb för kmh:s stu- Det talas om förlegade konsertformer, syftande denter i framtiden? bland annat på klädseln. Personligen ser jag inte vad som skulle vara så besvärligt med att klä upp sig en Varför skall en tjugoåring känna sig nöjd med att smula när man går på konsert, eller vad som är så spela inför en publik av 65-åringar? Vilka verktyg be- 55 stötande med musiker i frack. I storstan piffar man höver denna 20-åring för att nå sin publik? Än mer upp sig mer när man ska ut och fika (även om just nischade grupper som Soundworld har sitt eget nät- frack är ovanligt). verk och fyller konsertlokalen till bristningsgränsen! Jag tror att den klassiska musikens marginalisering Var finns liknande nätverk för kammarmusikerna, delvis beror på en utbredd rädsla för en värld som inte minst bland studenterna här på kmh? flertalet aldrig kommer i kontakt med. Vad kan vända Det finns några tillhåll på kmh där det jobbas och trenden? Inte tv-program som Klassiska typer i alla experimenteras med detta inom kammarmusiken. fall, maken till fragmentariskt strunt får man leta ef- Detta måste upp till ytan och synliggöras! Det räcker ter. Rimligen måste vi tänka framåt, alltså på de unga. oftast inte idag att spela sin musik bra och lära sig Om inte föräldrar spelar klassisk musik hemma eller tacka och bocka för att ta emot publikens applåder. tar med barnen på konserter - inte för att kväva punk Det är några av många tankar efter kammarmu- eller hiphop, men för att visa på alternativ - måste sikmanifestationen Hör Upp! naturligtvis skolan ta ansvar. Jag hoppas att veckans kammarmusikgrubbel landar i den självklara insik- Publikkris ten att skolan måste ha mod att vara ett motstånd, Under veckan kunde konstateras att det inte är nå- inte bara göra vad eleverna känner för - då gör man gon konstnärlig kris vad gäller kammarmusiken. dem en otjänst. Men hur intresserade är lärare och studenter på kmh När man väl hittat p2-frekvensen glömmer man att se till att det finns en framtida arbetsmarknad för emellertid kulturpolitiken - skönt så, musiken är en alla de kammarmusiker vi utbildar på kmh? Om det välgörande glömska. När jag nu avrundar denna text existerar en kris så är det i så fall på det publika pla- spelar Nashensemblen – Veckans artist – en kvintett net. Det var många debatter och seminarier där det av Vaughan Williams. Deras kläder ser jag inte. varit mycket värdefullt att få debattinlägg från dem Erik Bergqvist som den här manifestationen i högsta grad berörde. Många höjdpunkter i programmet (Komposition skall ha en stor eloge för sitt engage- Själv är jag otroligt upplyft och inspirerad efter att mang i den nya kammarmusiken). ha besökt många konserter, debatter och seminarier. Det har varit en fröjd att se och lyssna till den otroliga Lätt att skylla på media och politiker spännvid av musik som presenterats från den allra ti- Varför skall staten ge mer pengar när musikerna själ- digaste till den mest dagsfärska! Det är svårt att plocka va tycker att de inte har tid att kontakta politikerna? ut enskilda höjdpunkter bland de alla. Kan konstatera Många tycker inte heller de har tid med att kontakta att det var väldigt spännande att höra den unga ge- medierna! Det är lätt att skylla på att media skriver för nerationens tankar kring deras egna nyskrivna kam- lite, att politiker ger för lite pengar… Men vi måste väl marmusik. Hur avkopplande det var att lyssna till en då själva jobba för att media får något att skriva om. Vi ensam violin i Tyska kyrkan vid 21.30.Vad engagerad måste driva på en utveckling där vi inte förlitar oss på och inspirerad jag blev av att höra hur Riksteaterns statsmakten utan ser till att kammarmusiken blir mer projekt Plural startat över hundra teaterföreningar i populär så vi drar in mer entréavgifter och blir intres- landet som leds och drivs av ungdomar! santa för andra finansiärer än just stat och kommun. Det är helt klart att vi måste tänka i många fler Det handlar om att göra Kammarmusiken spännande, skikt när det handlar om kammarmusik än vad vi åtråvärd för de som ännu inte hittat till den! gör idag. Jag tycker att det är kmh som skall leda den 56 utvecklingen. Här finns traditionen, yrkesutövarna, Svalt intresse från kmh? studenterna, visionerna och all kompetens för att ut- Jag är själv något förskräckt över det svala intresset bilda för framtida konsertformer. från kmh:s egen lärarkår och studenter. Informatio- nen har funnits från terminsstart (veckan markerad Inte bara västerländsk konstmusik i kalendariet, foldrar i fack) och har sedan intensi- De här tankarna handlar inte bara om kammarmu- fierats tiden innan och under manifestationen. Vad sik inom den västerländska konstmusiken. De berör är det som gör att berörda lärare inte lyfter blicken i lika hög grad jazz och folkmusik. Det finns inte ett och ser att evenemanget berör dem själva och deras svar på frågorna ovan. Det handlar om att arbeta på studenter, att här finns en möjlighet att i ett slutligt flera plan samtidigt. manifest påverka politiker och beslutsfattare om Att vidare beskriva mina tankar kring utvecklan- musiken i samhället och skolan? Att här finns chans det av detta ryms inte i Lyran. Det får vi ta i andra till tankar och funderingar på hur man kan utveckla forum. Jag ser fram emot att träffa dig som funderar genren på kmh och för publiken? Att göra detta till- och har idéer om ämnet och hur du skulle vilja se sammans med studenterna? Detta när evenemanget kammarmusiken utvecklas i framtiden! till och med ligger i vår stad! Arbetet med att göra kammarmusiken stark i sam- Jag är mycket oroad över detta faktum och skulle hället har pågått länge men har inte ens styrfart! vilja få igång en diskussion om hur evenemang som Låt oss nu sätta ner foten på allvar och inte vänta på denna kan implementeras på kmh inför andra lik- att andra gör något. Låt kmh leda vägen! nande projekt. Det är hela tiden mycket som pågår Gunnar Helgesson i Stockholm, men någonstans måste vi lyfta blicken Konsertproducent kmh samt medlem av arbets- och se det som verkligen berör väldigt många på den- gruppen för Hör Upp! na arbets- och studieplats. Nina Stemme och musikforskaren och pedagogen 2004 års sammankomster Gunnar Ternhag. Till utländska ledamöter invaldes dirigenten Thomas Dausgaard, tonsättaren och mu- Den 17 februari ägde årets första sammankomst rum sikforskaren Mikko Heiniö och tonsättaren Bernt med 47 ledamöter närvarande. Sammankomsten in- Sørensen (se presentation under rubriken Nyinvalda leddes med parentation över de avlidna ledamöterna ledamöter). dirigenten Sven-Gunnar Andrén och professorn Sammankomsten inleddes med parentation över Harald Göransson. den avlidne svenske ledamoten Jan Carlstedt och den Successionsval förrättades till styrelsen med re- utländske ledamoten Jörgen Jersild. sultatet att hovsångerskan Birgitta Svendén utsågs Preses informerade om den internationella kultur- till ordinarie ledamot och musikdirektören Göran utredningen över vilken Akademien lämnat yttrande Malmgren till suppleant. samt om de konstnärliga akademiernas skrivelse i Preses informerade om en anmälan av uppsätt- vissa skattefrågor. ningen av Puccinis opera Tosca på Folkoperan i vilken Ständige Sekreteraren informerade bland annat åberopades 1960 års lag om upphovsrätt till litterära om de kungliga akademiernas föreläsningsserie, som och konstnärliga verk samt orienterade om styrelsens efter tre år avslutats, om Svenska Kyrkans utredning ställningstagande till ärendet. »Kyrkan mitt i musiklivet« och om det nyss genom- Ständige Sekreteraren informerade om Akade- förda Solistpriset. 57 miens förbättrade ekonomiska ställning samt om Sammankomstens diskussionsämne var Polar- planeringen av flerårigt projekt med biografier över musikpriset. Dess ordförande lämnade en fyllig bak- svenska 1900-talstonsättare. grund om prisets stadgar, hittillsvarande verksamhet En livfull diskussion ägde rum utifrån styrelsens och de problem och möjligheter som priset står inför. önskan att stimulera till akademiska diskussioner vid Informationen föranledde en livlig diskussion som sammankomsterna. Som lämpliga ämnen att disku- vittnade om hur kontroversiellt detta pris är inom tera nämndes den kommunala musikskolan, Aka- och utom Akademien. Diskussionen kom i stor ut- demiens musiklexikonprojekt, musiken i p2, kam- sträckning att handla om Akademiens attityd till den marmusiken, Akademiens stipendieverksamhet och kommersiella populärmusiken samt om vilka kate- de svenska symfoniorkestrarnas ekonomiskt utsatta gorier av musikutövare som borde erhålla priset. situation. Vid sammankomstens slut vände sig Preses till Sammankomsten avslutades med professorn Tor- Preses emeritus Daniel Börtz och framförde sitt och leif Thedéens inträdesframförande vilket materiali- Akademiens tack för sex framgångsrika år som Pre- serades genom att han tillsammans med pianisten ses. Han betonade Börtz’ unika ledarskap, konstnär- Stefan Bojsten framförde Leos Janáceks »En Saga« ligt och administrativt, som kom att få stor betydelse för violoncell och piano samt en tango för samma då Akademien under perioden genomgick stora och instrumentarium av Astor Piazzolla. i många fall dramatiska förändringar. Den respekt och beundran som han som tonsättare åtnjuter långt Vid invalssammankomsten den 18 maj närvarade 53 utanför musiklivet har Akademien haft stor nytta av i ledamöter. Till svenska ledamöter invaldes tonsätta- dess ambitioner att spela rollen som en fri institution, ren och dirigenten Andre Chini, solocellisten Elemér konstnärligt och kulturpolitiskt. Lavotha, dirigenten Cecilia Rydinger Alin, sopranen Daniel Börtz hyllades med framförandet av två 58

Akademiens högtidssam- mankomst öppnades med att Andreas Brantelid, cello, och Akademiledamoten Roland Pöntinen, piano, uruppförde beställningsverket »På G.« av Hans Gefors. sånger till texter av Göran Sonnevi: »I tornets djupa rade om avlidna ledamöter. Malin Lindström, sopran, frid« och »Snart ska jag förlora min mor«. De sjöngs Magnus Andersson, altgitarr, Mårten Falk och Pat- av Johan Hallsten till ackompanjemang av Thomas rik Karlsson, gitarr, framförde »Drei Galgenlieder« Schuback. Sonnevis dikter lästes av skådespelerskan komponerade 2003 av Akademiledamoten Miklós Anita Björk som dessutom läste dikter av bland annat Maros. Ständige Sekreteraren rapporterade om Aka- William Shakespeare och Tomas Tranströmer. demiens verksamhet under året. Därefter spelade pia- nisten Bobo Stenson, mottagare av Kungl. Musika- Sammankomsten den 26 oktober inleddes med pa- liska Akademiens Jazzpris, sin »Improvisation«. Efter rentation över den avlidne ledamoten, tonsättaren att Preses delat ut medaljer, priser och belöningar, och förre operachefen Eskil Hemberg. föreläste Akademiledamoten, producenten Ingemar Ständige Sekreteraren informerade om 2005 års von Heijne om Alice Tegnér under rubriken »Fru Polarpristagare: den tyske sångaren Dietrich Fischer- Musica på Djursholm«. Sammankomsten avslutades Dieskau och den brasilianske musikern och kompo- med att violinisten Mats Zetterqvist och pianisten sitören Gilberto Gil. Roland Pöntinen framförde Andante och Allegro ur I biografiprojektet är de första fem tonsättarna Tegnérs sonat för violin och piano i a-moll, kompo- beslutade (författarna inom parentes): Moses Perga- nerad 1901. ment (Bengt Emil Johnson), Lars Johan Werle (Ing- emar von Heijne), Hilding Rosenberg (Per Olov Bro- Årets sista sammankomst den 14 december inleddes 59 man), Ingvar Lidholm (Göran Bergendal) och Allan med att ledamoten, chefen för levande musik sr p2 Pettersson (Michael Kube). Tomas Löndahl gjorde sitt inträdesframträdande Vid sammankomsten beslutades om Akademiens genom att tala över Kungl. Musikaliska Akademiens verksamhet under 2006. Dessutom godkände sam- Preses 1874–75, tonsättaren, dirigenten, läraren med mankomsten vederbörliga årsredovisningar och års- mera Ludvig Norman (se sidan 60 i denna årsskrift). bokslut. Sammankomsten inleddes med att Preses anmäl- I Akademiens strävan att stimulera den inre dia- de förlusten av den svenske ledamoten, professor Bo logen i aktuella och för Akademien väsentliga frå- Wallner. Minnesorden lästes av Preses emeritus, ton- gor, ägde en livlig diskussion rum kring invalen i sättaren Daniel Börtz varefter Preses lyste frid över Akademien. Den kom att handla om invalen som en Bo Wallners minne och ledamöterna hedrade denne äresbetygelse och som ett sätt att tillföra Akademien med en tyst minut. kompetens och påverka dess inriktning. Flera inlägg Preses informerade om styrelsens diskussion om gällde genrer, till exempel folkmusiken och jazzen, invalsförfarandet. Styrelsen var inte beredd att göra som är underrepresenterade i ledamotskretsen och några ändringar i detta. Däremot kommer den att som därför borde prioriteras när styrelsen lägger sitt utarbeta en policy vad gäller den framtida invalspro- förslag till nya ledamöter. filen. Vid sammankomsten förrättades val av styrelse ex- Högtidssammankomsten den 29 november inleddes klusive presidium och val till valberedning för man- med uruppförandet av Akademiens beställningsverk datperioden 1 januari 205–31 december 2006. Valet till »På G.« av Hans Gefors. Det framfördes av Andreas styrelse utföll som följer: Brantelid, violoncell och Roland Pöntinen, piano. Preses öppnade därefter sammankomsten och erin- Ordinarie: Denna process tar inte hänsyn till den kanonbild- Helén Jahren (omval) ning som finns inom konstmusiken och som inte säl- Dan Laurin (omval) lan skymmer sikten i vårt musiklandskap. Vad är för- Miklós Maros (omval) resten ett så kallat mästerverk? Och hur mäter man Birgitta Svendén (omval) det? Anders Wiklund (omval) Eftersom jag i snart ett kvarts sekel har letat fram, Lennart Åberg (tidigare suppleant) bedömt, valt ut, iordningställt och spelat in en mängd Suppleanter: musik – som i många fall ligger långt från de musi- Göran Malmgren (omval) kaliska motorvägarna – vill jag påstå att frågan om Anders Loguin (nyval) vilka verk som har en musikalisk storhet kan ge över- raskande svar. Valberedningen fick följande sammansättning: De flesta idag – även musiker – formar till stor del Ordinarie: sin musikaliska uppfattning genom inspelningar av B Tommy Andersson verk. Det är smidigt och sparar tid, men – man måste Pär Lindgren då vara klar över att den version man hör är filtrerad. Jan Ling Inte bara genom andra musiker utan också genom Karin Rehnqvist inspelningsteamets estetiska ställningstaganden. Här 60 Thomas Schuback talar jag då om klangfärg, klangbalans, avstånd, djup, Suppleanter: bredd, balans mellan stämmor, tempoval, agogik, ar- Hans Pålsson tikulation, dynamik, ornamentering med mera, det Georg Riedel vill säga parametrar som på ett avgörande sätt påver- Märta Schéle kar lyssnarens uppfattning. Så länge man arbetar med standardlitteraturen Vid sammankomsten föreläste ledamoten professor behöver detta inte bli ett alltför märkbart problem. Jan Ling över ämnet »Vart går musiken och musik- Riklig tillgång till klingande versioner på fonogram, livet, mot enfald eller mångfald?« Föredraget finns radio och tv, lärarnas tolkningsförebilder och ved- återgivet på sidan 63. ertagen uppförandepraxis gör att man tämligen lätt »på gehör« kan prestera en acceptabel – om än ganska oreflekterad – tolkning av de vanligaste verken. Tomas Löndals inträdesframträdande vid samman- När det gäller mindre vanligt förekommande – komsten den 14 december 2004: eller helt okända – verk och tonsättare blir en even- Att realisera en musikalisk vision eller tuell brist på verklig musikalisk insikt genast tydlig När blir Ludvig Norman Ludvig Norman? – ibland till och med helt förödande. Inga förebilder finns här. Det saknas en interpre- I hela mitt liv har jag sökt mig inåt i musiken, till tationstradition av verket eller stilen, och musiken kärnan, till essensen, till det virtuella rum som utgör finns inte heller att tillgå på fonogram med mera. skärningspunkten mellan den ursprungliga visio- Det klingande resultatet blir därför helt beroende av nen (intentionen) hos tonsättaren och gestaltningen den enskilde musikerns uppnådda insikter, engage- (interpretationen) hos artisten. Eller om man så vill mang och artistiska nivå. Vi vet ju för övrigt alla att – skärningspunkten mellan vetenskap och konst. ett blekt och inte särskilt övertygande framförande av ett okänt verk ofta – på felaktiga grunder – leder till gåtfulle man, måste jag djupdyka in i Norman som att verket men inte artistens prestation bedöms som person och i hans samtid (och kan då konstatera att ointressant. Hade verket tillhört vår kanon skulle inte mycket har hänt på 150 år – samma frågor debat- bedömningen sannolikt blivit den omvända: Ett fint teras nu som då!). stycke, men trist framfört. Som tonsättare framstår han för de flesta idag – i Inte minst den nyare musiken drabbas av detta den mån han inte är helt okänd – som en riktig tråk- fenomen. Och det är tyvärr mycket vanligt idag att måns och en osjälvständig efterapare av Schumann framföranden av ny musik präglas av gestaltnings- och Gade. Ändå var han en av portalfigurerna i sin tids mässig torftighet – även om musikerna är av hög svenska musikliv, bland annat Preses i denna akademi klass. 1874–75. Men bilden av honom är motsägelsefull och Men även okänd äldre musik framförs ofta – om diffus. I de samtida skildringarna framstår han som den alls framförs! – i slentriantolkningar som ofta har radikal men konservativ, som dådkraftig men passiv, lett till felaktiga slutsatser om verkens kvalitet. som stark men vek, som stridbar men feg, som livlig Vad händer då i ens medvetande när man hör ett men loj, som suverän dirigent men skygg för främ- stycke okänd musik av en okänd tonsättare? Jo, hjär- mande människor. Vem var han då egentligen? nan försöker koppla ihop intrycken med tidigare Jag har i min forskning jagat källor och samtida erfarenheter. Och eftersom man i detta läge inte har vittnesbörd, och därigenom kommit fram till en del- perspektiv på de stildrag som är tonsättarens specifika, vis ny bild av Norman. Hans beteenden är enligt min 61 letar man efter generella drag. Man jämför det okända mening symptom på det som idag kallas Tourettesyn- med det kända och finner då ofta att den okända mu- dromet och som är en ärftlig obalans i hjärnans kom- siken saknar en del av egenskaperna hos den kända, munikationssystem. Jag har fått denna sentida diag- det vill säga den har – med detta perspektiv – klara nos bekräftad av medicinsk expertis på området. brister. Det är då lätt att fälla ganska tvärsäkra omdö- Jag skall här inte gå in på detaljer, men i korthet men av typen: »låter som dålig Brahms« eller »sånt yttrar sig Tourettesyndromet genom en kombination här gjorde Beethoven bättre«. Riktigt illa är det om av motoriska och vokala tics. Det kan vara allt från artisten i sitt instuderingsarbete har denna rudimen- ryckningar, blinkningar, grimaser och obscena gester tära syn på det okända verket och spelar musiken som till harklingar, fnysningar, rapljud, obscena ord med en B-variant av kända kanon-tonsättares verk. mera. Normans barndomsvän Ludvig Josephson (senare En figur som under mitt arbete med den äldre svens- regissör vid Kungl. Teatern) berättar om Normans ka musiken särskilt har fångat mitt intresse är pianis- bisarra beteende som barn: ten, tonsättaren, konsertorganisatören, pedagogen, »Han knep ibland plötsligt ihop ögonen och med debattören, skribenten, kritikern och hovkapellmäs- frigjordt pekfinger å högra handen knäppte han sig i taren Ludvig Norman (1831–85). En av de största upp- häftigt tempo på näsan, och med den andra handen byggarna någonsin av svenskt musikliv och ett av de knuten sprattlade han så fort han kunde med fing- första riktiga proffsen som inte lånats in utifrån. rarna. Därvid hoppade han jämfota och framkväste Jag arbetar på en doktorsavhandling om Normans några läten genom näsan eller gommen. Än flög han musik – och då i synnerhet interpretationen av den. fram med utbredda liksom flaxande armar, och så Mycket snart insåg jag att för att kunna nå fram till de slutade han plötsligt med ett hjärtligt skratt. Sådan konstnärliga visionerna och intentionerna hos denne visade han sig dagligen, mest då han var särskildt glad eller sorgsen. Detta jämte andra originella yttringar många fall ett av målen för komponerandet. Nyckel- räckte många år, ja, rätt långt in på hans konstnärs- begrepp här är långlinjighet och continuum. Han blir bana. Det kom såväl hans landsmän som främmande en genomföringstonsättare med en högt uppdriven konstnärer att tro honom lida af en besvärlig nervös satsteknik. Men det tematiska arbetet är inriktat på åkomma.« kontinuerlig, organisk förändring. Och även om det Men förutom dessa yttringar förekommer också ofta finns en viss stramhet i uttrycket gör hans strä- ofta – som hos Norman: allvarlig depression, sömn- van efter balans att riktigt skarpa konturer är ganska svårigheter, alkoholmissbruk, dåsighet, brist på em- sällsynta i hans musik. pati, svår huvudvärk, lättkränkthet med mera. Till detta bidrar hans förkärlek för komplicerade Nu kan vi lägga bilden av Norman som den drif- stämvävar med tät musikalisk information per tids- tige, begåvade och självsäkre centralgestalten i det enhet (samtida röster talade om hans musik som svenska musiklivet över bilden av den genom Tour- »lärd« eller »för vidlyftig och för klyftig«). Men un- ettesyndromet plågade och sjuke Norman. Och då der ytan finns ofta en vulkan av känslor, av höggradig stämmer plötsligt de skenbart motsägelsefulla vitt- intensitet. Det emotionella trycket och det artistiska nesbörden om honom! förverkligandet av det hotar – om man hittar fram Hans glansfulla karriär störs ständigt av sjukdo- dit! – att spränga ramarna för klangkroppen. För att men och dess följdverkningar. Tjänsten som hov- nå fram till den musikaliska vision som notbilden an- 62 kapellmästare medför dramatiskt utökade sociala tyder kan det då krävas en större klangkropp än den kontakter. Den press som det innebär för honom att föreskrivna. På samma sätt kan till exempel bekväma umgås med främmande människor får honom att tempoval i en sats visa sig leda till en oengagerad och dra sig undan eller att framställa sig som butter och oengagerande interpretation – medan däremot ett vresig. Till och med bland vänner ville han helst sitta emotionellt riktigt men svårspelat tempo låter artis- lite vid sidan av för att inte ständigt behöva bli obser- tens interpretation nå fram till tonsättarens konst- verad. På papperet en framgångsrik maktmänniska i närliga intention. det svenska musiklivet ägnade han en stor del av sitt Den musik som i förstone kan tyckas ganska kon- vuxna liv åt att dra sig undan! ventionell kan alltså med en annan och djupare läs- Författaren och litteratören Frans Hedberg skrev förståelse bli gripande och personlig. inkännande om Norman att »mycket af det sköna Den noggrant utarbetade fakturen, den balanse- han alstrat hade säkert sin rot i det andliga arbete rade framtoningen och den dolda elden där under hvarmed han måste söka återställa jemvigten mellan har stora likheter med Frans Hedbergs karakteristik sin inre åstundan och sina yttre förpligtelser.« av Norman som person: »Man behöfde tid för att Just denna strävan efter måttfullhet, balans och komma underfund med hans inåtvända natur, och harmoni (det vill säga motsatsen till den bristande im- hans tysta och skygga väsen; och man behöfde tid för pulskontrollen med störande och avbrytande tics) är att studera honom, just derför att innehållet var så central för att komma underfund med Norman som rikt och ytan så sluten.« människa, och den har sannolikt betydelse för förstå- Ja, man behöver tid för att få tag på Ludvig Nor- elsen av hans musikaliska intentioner – och de är ju man - men det är mödan värt att försöka! avgörande för vår interpretation av hans musik! Den som vill läsa mera om Norman och Touret- För Norman verkar helgjutenheten och den or- tesyndromet kan läsa min artikel i Svensk tidskrift för ganiska utvecklingen inte bara vara ett medel utan i musikforskning, 2003. Musikexempel: drag USA som ett eroderande musikland och hän- 1) De sista två minuterna från Andantesatsen ur visade till Finland och Österrike som dess motsats: Stråkkvartett i a-moll op. 65 (1884). Här i version för Finland, en nation av fem miljoner människor som stråkorkester (Manoug Parikian / Sveriges Radios trots stora sociala problem inte hade någon arbets- symfoniorkester) löshet bland musiker och 140 excellenta musikskolor, 2) »Ahasverus« (1880) med Olle Persson, baryton Österrike, med 7 miljoner innevånare och 580 mu- och Bengt-Åke Lundin, piano sikskolor. Han ansåg beträffande Österrike att här förelåg en tradition som alltsedan 1700-talet dragit till sig ton- Jan Lings föreläsning vid sammankomsten sättare därför att man vårdat musiken. den 14 december 2004: Vart går musiken och musiklivet, mot enfald eller Peter Gelb och Sony Classics mångfald? Fria spekulationer kring något som vi är Höjdpunkten i seminarieveckan ansågs emellertid totalt ovetande. vara ett besök av Sony Classics direktörer Peter Gelb. Numera intendent för Metropolitan Opera i New Salzburg Seminar York. Hans namn hade nämnts otaliga gånger innan 1997 handlade Salzburg Seminar i Schloss Leopolds- det var dags för hans framträdande. Samtliga tycktes kron i Österrike om musik. Den uppfordrande titeln vara rörande eniga om att nu fick det vara nog med 63 löd: Music for a New Millenium: The Classical Genre inspelningar av Bachs och Beethovens verk och nu in Contemporary Society. Deltagarna var unga tonsät- skulle direktören för Sony Classics ha på käften or- tare från olika världsdelar och några få grånade mu- dentligt för att han uteslutande spelade in gammal sikforskare som skulle blanda in enstaka föreläsning- musik om och om igen och försummade den nya ar i konsertserierna och hålla i seminarierna kring »klassiska« musiken. Argumenteringar slipades och tonsättarnas verk. Jag tror att jag var den ende av de slagord myntades. Föreläsningssalen låg så att vi kun- grå pantrarna som var någotsånär positiv inför vad de se ut på slottsgården. Klockslaget infann sig då före- som hände i mitt hörn av världen, vilket jag baserade läsningen skulle börja, men ingen direktör syntes till. på dåvarande verksamheten i kommunla musiksko- Argumenten började kännas söndertuggade och lan, det dåvarande statliga och kommunala systemets slagorden hade förbleknat. Efter 20 minuter när vi ansvar för amatörer och professionella, den allt bre- var på väg att ge upp och lämna lokalen kommer det dare musikaliska basen där olika estetiska paradigm en Mercedes-limousin indansande på slottsgården syntes kunna leva fredlig samexistens och till sist- det så att gruset stänkte. Ut släntrar en man oklanderligt växande antalet festivaler och musikfester. klädd i vit skjorta och elegant kostym av Armanisnitt. Jag skulle kanske inte vara lika positiv i dag, men En kort ursäkt och sedan var föreläsningen igång jag finner ingen anledning att måla upp något ka- också den i högsta möjliga hastighet. Något intresse tastrofscenario för musikens framtid. Men åter till av Bach och Beethoven hade direktören absolut inte Salzburg Seminar. Konserterna avlöste varandra och nu längre , nej, tvärtom det han tänkte låta Sony satsa tonsättarnas verk penetrerades vid seminarierna och på var den nya klassiska musiken. Jubel! Men inte den vi gubbar föreläste om våra respektive världsdelar el- musik som åstadkoms av tonsättare från Europa eller ler länder. Bob Freeman, vid denna tid rektor för New usa, det vill säga huvudparten av de som satt här i sa- England Conservatory i Boston skildrade i sitt före- longen, nej, Sony satsade nu på Cambodja och Laos, här fanns de riktigt stora nya namnen. Jublet övergick (Brev av den 11 respektive 16 december ( Mozarts brev i förvirrad tystnad. Efter den salvan kom en ny som 1991 s. 318 och s. 317 8/19). mottogs med olyckbådande grymtningar från de grå Vi bör vara försiktiga med att så där utan vidare pantrarna: Jag citerar från Gelbs manus: acceptera Peter Gelbs credo, även om det hade ett »Alltför länge har den klassiska publiken varit fö- vällovligt syfte att förmera musikintresset hos all- remål för förtryck och tvingats lida igenom en nästan mänheten. Det finns nämligen en del likheter mellan ensidigt exklusiv diet av musik som var omöjlig att Gelbs citat och vad Alexandr Zhdanov och andra sov- glädja sig åt. Försöken att uppmuntra till emotionellt jetideologer försökte genomföra när de propagerade stimulerande musik har blockerats av en junta av ato- för att pressa in sovjetkonstnärerna i en prokuster- nala tonsättare, akademiker och kritiker som förefal- bädd av förståelig folklig musik. Alla dylika yttre de- ler dela ett gemensamt mål: att isolera all ny klassisk kret om konstens anpassning har hitintills alltid lett musik för en elitistisk intellektuell övning avsedd för till katastrof och kommer sannolikt att så göra även i en liten grupp med begränsat musikintresse. Enligt framtiden. Däremot måste vi acceptera förändringar de regler som denna junta uppställt är varje kompo- av relation musik–världsbild i dag som alltid. Det sition som har kommersiell framgång dålig per defi- gäller att kunna försöka förstå och uppmuntra nya nition… Det måste ske en programmatisk revolution musikaliska konstellationer och uttryck även om de i konserthallar, i orkestrar, i operahusen. Nu måste strider mot egna invanda ideal. Alternativet till det- 64 serialismen lämna utrymme på konsertprogram för ta är att sluta sig i sitt skal och utbrista »det har inte en ny musik med bredare ideal, en ny, tillgänglig mu- hänt« på samma sätt som när kåsören Jolos yngsta sik och detta är nyckeln till att revitalisera den nya dotter tappade storasysters dockservice utför vinds- klassiska musiken.« trappen. Samtidigt finns det ingen anledning att ge Plötsligt blev direktören populär igen! De unga upp de egna idealen. Tvärtom bör vi kämpa för dem tonsättarna flockades runt om honom för att förklara och förstärka dem så att en mångfald bevaras. Men att just hennes eller hans musik hade de rätta popu- det måste göras med att utveckla de egna idealen och lära förtecknen. Bara några gamla sura stötar sam- lägga kraften här och inte tro att vi omvänder någon lades vid sidan om och mumlade om den klassiska med kritiska slagord och invektiv. »Musik kan endast musikens definitiva undergång. sägas emot med ny musik« skriver Göran Sonnevi Problematiken är långt ifrån ny. När Wolfgang och däri har han som vanligt träffat mitt i prick. Amadé skriver sin opera Idomeneo (1780) för hovet i München får han följande förmaning från fadern i Skara Bert och Julius Rollander december : Låt mig kort beskriva en sådan kamp mellan två mu- »Jag rekommenderar dig att i ditt arbete inte bara sikideal med hjälp av ett musikaliskt koordinatsystem tänka på den musikaliska utan också på den omusi- i Skara-land. X-axeln består av de två polerna Fame kaliska publiken. Du vet att det går 100 okunniga på Factory i Skara och Konserthuset i Vara och y-axeln 10 verkliga kännare – glöm alltså inte det så kallade utgörs av en tidsperiod från 1970 tills i dag. Beträf- populära, som kan kittla även de långörade.« fande y-axeln fanns redan vid början av 1970-talet Wolfgang svarar: skivbolagsdirektören Bert Karlsson väl etablerad i »Vad det så kallade populära beträffar, behöver Skara. Hans ambition var att vinna Eurovisionsschla- Pappa inte oroa sig, för i min opera finns det musik gern och tjäna pengar. I Vara satt en bildningskonsu- för alla sorters folk – utom för de långörade åsnorna« lent vid namn Julius Rollander. Hans målsättning var att höja musikbildningen i länet. Låt oss med ett par med Waterloo vandrat in som en klassiker i det all- raska steg se vad som har hänt under de 30 sista åren. männa medvetandet. Bert Karlsson har via Sommarland, Ny demokrati Populärmusikens genomslagkraft har varit enorm och genom att ständigt vara i massmedias fokus ska- och framförallt de internationella framgångarna med pat sig en unik ställning i svensk kultur och kulturpo- exempelvis Per Gessle och Gyllene tider har också litik som tveklöst formar generationer av kulturkon- skapat lyriska kommentarer bland både kultur- och sumenter, speciellt i åldern 9 till 15 år. Julius Rollan- näringslivsministrar. Musikhögskolorna har kopplat der arbetade med studieförbundens hjälp upp olika på genom att presentera sina varianter av melodifes- musikaliska aktiviteter. Detta gav konkreta resultat tivaler, smask. Denna populärmusikkultur flyter på bland annat i folkmusiklinjen i Hjo och bidrog till att ett elegant sätt in i den nya kändisskapskult som gör skapa förutsättningar för Vara konserthus. Nå gott att barn på förfrågan vad de skall bli när de blir stora och väl, här har vi exempel på två musikaliska kraf- svarar »kändis«, vilket då innefattar allt från delta- ter som oftast stod för olika ideal men ibland också gare i Big Brothers, pastor i Knutby, president i usa kunde samverka. Men hur gick utvecklingen vidare? eller Robinsonvinnare. Tittar vi på Berts skapelse i dag är det en slagkraftig Per Nörgård försökte en gång i tiden att frigöra kombinationen mellan Fame Factory i tv3 och Af- oss från begreppen seriös musik och populärmusik tonbladet och Fameskolan i Skara. Den riktar sig till genom att införa begreppen långsam och snabb landsomfattande kulturkonsumenter i tonåren. Tio musik, där den första kategorin tar lång tid att ska- 65 kronor kostar det att bli medlem för ett dygn och då pa och tillägna sig medan den senare kräver både kan du komma in i arkivet, ladda hem bilder, höra på snabb tillkomst och konsumtion. Det är nog ingen vilkas som vunnit, blivit utslagna, etc. Fameskolan är tvekan om att den långsamma musiken är utsatt för nu en riktig skola i konkurrens till musikhögskolorna hård konkurrens och måste skärpa sig för att över- som har ytterst litet att sätta emot inom den genren. leva. Därför var just Kammarmusikmanifestationen Den gamle ringräven Bengt Palmer är en dynamisk ett viktigt inslag. Nu kämpar musikhögskolorna rektor. Här finns också definierade mål till exempel och andra statsfinansierade musikinstitutioner en att vinna Melodifestivalen som är svt:s revir och ger ojämn kamp för överlevnad av alternativa musiki- public serviceföretaget behövlig extrainkomst via tit- deal jämfört med den kommersiella musikindustrin. tarnas betalande röstningar. Bert har med hjälp av Anslagen krymper och kostnaderna stiger. Visserli- musiken lyckats förverkliga det Ny demokrati miss- gen växer antalet pensionärer och därmed också pu- lyckades med: införandet av den fullkomnade popu- bliken, men fråga är om ekvationen håller i längden lismen och marknadskrafternas totala seger. Du kan även om frivilliga krafter alltmer inträder som på här för en blygsam penning rösta fram bidrag som de gamla kammarmusikföreningarnas tid. Svenska sänds in och vid sidan av juryintag av studerande kan kyrkan som tidigare var en bastion för den klassiska du med en knapptryckning medverka till vem som musiken har efter att staten släppt sitt stöd alltmer skall bli nästa elev vid skolan. övergått till gitarrspelande psalmtrubadurer medan organisterna rekryteras mer efter administrativa än Om snabb och långsam musik musikaliska kvalifikationer. Det finns ingen »image« Den svenska musikkulturens internationella profil i konstmusiken motsvarande atp-touren i tennis började med abba som startade 1972 och varade till trots att det finns många likheter beträffande upp- 1982 och som alltsedan genombrottet i Brighton 1974 offrande och lång träning, benhård konkurrens och osäker utkomst förutom för ett fåtal. Diskrepansen har diskuterats här på Musikaliska Akademien. San- mellan arbetsinsatsen att lyckas inom konstmusiken nolikt har det inte alla som instämmer i författarnas och inom populärmusiken har också växt i och med slutsatser, men deras analyser ger just de verktyg som att populärmusikens förpackning blir allt viktigare jag tror Akademien behöver för sin framtidsplane- på innehållets bekostnad. Men här finns paradoxalt ring. Jag skall endast referera några axplock ur boken nog en växande förpackningsindustri även för konst- eftersom den finns tillgänglig för oss alla och säkert musiker! är bekant för flertalet. p2 musikprogram lever som en viktig oas för kon- Författarna börjar med att konstatera att centrerad lyssning i detta ständiga musikbrus som Aldrig förr har så många stilar, genrer, former och omger oss vare sig vi vill ha det eller inte. Men det är uttryckssätt funnits tillgängliga samtidigt. Aldrig förr inte längre gångbart med en Karl Birger Blomdahls har så många ägnat sig så mycket åt musik (s. 15). karisma och frälsarinställning. Liksom beträffande Detta underförstår ett musikbegrepp som är all- utbildningsfilosofin bygger massmedia på önskemål omfattande och inte utesluter några former, det vill från »kunderna«, de som tidigare kallades studenter säga enligt Nylöfs definition allt som någon individ eller lyssnare. Målsättningarna blir samtidigt alltmer definierar som musik. Författarna ser musiken som allmänt hållna och följer mainstream av majoriteten uttryck för djupgående samhälleliga förändringspro- kulturkonsumenters smak. cesser men också upphovet till sådana förändringar. 66 Därmed är vi inne på ett djupare problematik än en Vad säger forskarna? intern estetisk debatt om musik som konstnärligt ut- 1967 utkom på dåvarande Rikskonserters initiativ tryck, nämligen hur musiken omgestaltar vår tillvaro, Göran Nylöfs uppmärksammade studie om svenska bland annat » från en social till en kulturell förståelse folkets musikvanor. För många konstmusikintresse- av olikheter i samhället«. rade var det säkert en chock att se hur pass liten del av Definitionen av aktörerna är såvitt jag förstår ny svenska folket som delade de som var själva livsgläd- i mmm: här talas om görare, vetare och makare, tre jen i deras liv och hur många som föredrog det som vi positioner som på olika sätt agerar i musiksamhället. nog ansåg tillhöra en lägre stående kategori av musik (Bild s. 49). och musikupplevelse. Vid en musikforskarkonferens Låt mig då jämföra dessa tre kategorier med hur vi i Finland på 70-talet redovisade jag och Henrik Karls- ser ut inom Akademien i en grovuppdelning som har son våra fortsatta forskningar som i stort sett veri- uppenbara svagheter bland annat därför att flertalet fierade och förstärkte Nylöfs resultat. Flera av våra medlemmar tillhör flera kategorier: äldre kolleger lämnade under vårt framträdande sa- Administratörer 17, folkmusiker 3, musikvetare 19, len och jag hörde den gamle fine Sibeliusforskaren dirigenter 16, tonsättare 21, instrumentalister 53, jazz- och pianisten Erik Tawastjerna utropa »Detta är av- musiker 7, kyrkomusiker 5, pedagoger 2, sångare 21. grunden«. Förändringen av verkligheten eller bilden Majoriteten tillhör kategorin »görare«, det vill säga av verkligheten kan som sagt vara svår att bära. musikerna och tonsättarna, medan vetarna och ma- Beträffande det svenska musiklandskapet har det karna, musikvetare och administratörer är av ungefär hänt. Förändringarna skildras på ett vetenskapligt samma antal och i betryggande minoritet, en fördel- oklanderligt sätt i Akademiens skriftserie nr 93 i Dan ning som förefaller ganska sund. Ser vi däremot på Lundbergs, Krister Malms och Owe Ronströms fasci- representanter för olika musikaliska genrer är det nerande studie Musik, medier mångkultur som jag vet betydligt mer problematiskt. Här saknas större delen av musik-Sverige om vi ger musik Nylöfs vida defi- nition. Skall vi då vara en motpol till denna musik- Stiftelser och fonder majoritet eller skall vi sträva mot att införliva dessa delar av musiklivet som onekligen skulle ge Akade- Stiftelsen Stråkinstrumentfonden till Lars Järnåkers mien andra ekonomiska resurser men samtidigt mu- minne bygger på donationerna av instrument och sikestetiskt huvudbry med svårförutsägbara konse- kapital från framlidne Erik Järnåker. Den består kvenser. Medan vi grubblar på detta låt oss gå vidare idag av 51 violiner, 10 violor och 21 violonceller till i mmm-studien och se på musiklivets ytstruktur. Här ett sammanlagt försäkringsvärde av ca 160 miljoner använder sig författarna av begreppet Arena där olika kronor. En stor andel av dessa instrument är av gamla former av medierad och levande musik befinner sig mästarhänder och utlånas till framstående solister, i samspel i ett musikliv som definieras som sex spän- kammarmusiker eller stämledare i professionella ningsfält mellan tolv poler: homogent–diversifierat, orkestrar. En del av samlingen utgörs av goda, nyare renodlat–blandat, globalt–lokalt, stor tradition–liten instrument vikta för diplomander vid våra musik- tradition, kollektiv–individ, medierad–levande. En högskolor. koncentration av makt och kapital och global hege- Under 2004 har 17 instrument lånats ut och 15 läm- monisering motverkas av mångfald för att ge ett ex- nats tillbaka till fonden. Ett instrument har sålts. empel på hur författarna resonerar. Det uppstår också Bidrag har lämnats till en kurs för stråkmakare. nya maktkamper mellan traditionella världar inom Vid den årliga inspektionen av fondens samtliga 67 konst och vetenskap där de ideologiska motsättning- instrument som utförts av förvaltaren John Huber, arna som tidigare kunde formuleras utifrån politiska bedöms bland annat behovet av reparationer. En motiv nu byts ut mot feminism, mångkulturbegrepp mindre reparation har under 2004 utförts i Sverige etc. Mediernas växande roll, detta som Wallis-Malm och två instrument har tagits utomlands för mer i en tidigare studie döpte till medialisering påverkar omfattande renovering. Två instrument genomgår nu såväl artefakternas utformning som deras framfö- större renoveringar i Sverige. rande och kapitalisering. Samtidigt visar författarna på en avmedialisering vilken innebär att musiken kan Stiftelsen Saltö som förvaltar Saltögården utanför uppstå levande i en lokal kontext (s. 164). Allt detta är Strömstad, bygger på en donation av Erik Järnåker. något som måste bli en uppgift att följa för en musi- Stiftelsens ändamål är att bereda tonsättare och mu- kalisk akademi som vill vara »en akademi i tiden«. siker rekreation och arbetsmöjligheter. Stiftelsens Som sagt, den centrala frågan är om Akademien styrelse ha slutfört ett projekt för information om skall fortsätta välja ut delar av musiklivet utifrån de- Saltögården som löpt från september 2003. För pro- finierade estetiska och etiska kriterier som än så länge jektet var Karin Klingenstierna och Pernilla Warberg döljer sig i luddigt formulerade målformuleringar. El- Andersson engagerade och de lämnade en slutrap- ler skall man söka omfatta allt som går under begrep- port den 18 juni. I rapporten redovisas åtgärder för pet musik med risk för att såsom Erik Tawaststjerna upprustning av Saltögården och de kontakter som uttryckte det – hamna i populismens avgrund? tagits i det västsvenska musiklivet. Under projektet firades Erik Järnåkers 100-årsdag i maj med öppet hus på gården. Samtidigt som Saltögården enligt rapporten har goda utvecklingsmöjligheter tvingas dock styrelsen konstatera, att en fortsatt utveckling av verksam- Den 30 juni lämnade verkställande direktören Stu- heten tillsammans med nödvändiga underhåll och ard Ward Polar Music Prize AB, ett helägt bolag av upprustning ställer ekonomiska krav som går utöver Stikkan Andersons Musikprisfond i Kungl. Musikaliska Stiftelsens möjligheter. Styrelsen har därför förberett Akademien. Bolaget har under året genomfört orga- en försäljning av gården som beräknas kunna ge- nisationsförändringar med syfte att förbilliga och nomföras under 2005. effektivisera verksamheten. Ett resultat därav är ett närmare samarbete med Akademiens kansli. På upp- Hugo Alfvén Fonden, som är en fond inom Akade- dragsbasis arbetar Ständige Sekreterarens assistent mien, förvaltar Hugo Alfvéns musikrättigheter samt Kim Pettersson som bolagets och fondens koordina- tonsättarens sista hem, Alfvéngården i Tibble, Lek- tor och Esbjörn Mårtensson som producent. sand. Under hösten träffade bolaget en ettårig överens- Sommartid hålles Alfvéngården öppen och visas kommelse med Posten och treåriga överenskommel- för allmänheten, denna sommar uppvisar en mycket ser med Bilia, Fabege, Hagströmer & Qviberg om att bra besöksfrekvens. I viss utsträckning utnyttjas den vara prisets huvudsponsorer. De tidigare etablerade även som konstnärsbostad. samarbetsavtalen med Grand Hôtel, Stockholms Kon- Under Musik vid Siljan anordnar festivalen varje serthusstiftelse och Happy F&B fortsätter. år en Alfvéndag. Denna dag innehåller utdelandet av 68 Alfvénpriset och några stipendier samt en konsert som inramar prisceremonin. 2004 års Alfvénpris tilldelades hovsångerskan Mar- Ekonomiska bidrag till musiklivet gareta Hallin för hennes långvariga sångarkarriär som ännu inte är avslutad. Priset består av 100 000 Akademien har under året beviljat bidrag till följan- kronor och Alfvénfondens guldmedalj. de: Tre stipendier utdelades också till studenter vid Dokumentation av Ingvar Lidholms kompositio- musikkonservatoriet i Falun. ner för kör a cappella 50 000 Vid konserten medverkade Gustaf Sjökvists Kam- Alf Gabrielsson: Bidrag för planering av professor markör som förutom verk av Hugo Alfvén även fram- Isabel Peretz föreläsning: »When the Brain is out förde några körverk av Margareta Hallin. of tune«. 5 000 Under sommaren anordnades en romansinter- Ung nordisk Musik 40 000 pretationskurs under ledning av Iwa Sörenson och Musikvetenskaplig forskning vid Musikhögsko- Kerstin Åberg samt ett seminarium i Wagnerinter- lan i Örebro 20 000 pretation med Berit Lindholm som ledare. På Alfvéngården har under året genomförts en del underhålls- och reparationsarbeten. Ekonomiskt bidrag har lämnats till Musik vid Sil- Personal jan. Fondens tillgångar (förutom Alfvéngården och Några förändringar i kansliets bemanning har inte musikrättigheterna) har ett marknadsvärde på sam- ägt rum under året. manlagt 2 234 000 kr. Ständige Sekreteraren har vid två tillfällen genom utvecklings- och lönesamtal med samtliga anställda. Akademiledamoten, producent Ingemar von Heijne gav en minnesteckning över Alice Tegnér vid Akade- miens högtidssammankomst 2004.

Fru Musica på Djursholm

goder afton, goder afton, både herre och fru! vi önska eder alla en fröjdefull jul.

Så börjar det första häftet i serien »Sjung med oss Mamma«, tryckt 1892 hos svågern Skoglund. De här minuterna kommer inte att handla om barnvisorna. Vill man veta något om dem bör man Minnesteckning över med förtroende vända sig till Akademiens ledamot nr 745, som skrev en mycket läsvärd avhandling om Akademiens ledamöter dem för drygt 20 år sedan: Lennart Reimers. 69 I min mun heter visornas upphovsman Alíce Teg- nér. Det var så man sade när det begav sig. (Minns Fröding, som föll på knä och sade, smärtefullt, på Caesars vis: Även Du min, även Du min, även Du Ali- ces). at tänker jag kalla henne så slipper ni reta er på betoningen. Hon skrev själv at på sina publikationer »för att inte smutsa det fina tegnerska namnet«. Jag vet inte när den anglosachsiska betoningen slog igenom i Sverige, men jag är helt på det klara med att at fick uppleva Alice Babs: »Swing it, Magistern!«.

Jag tänker alltså berätta om »Fru Musica på Djurs- holm«. Så hette det. Jag gör det därför att jag råkat bli en hennes efterföljare som musikarbetare i Stiftelsen Djursholms Kapell. Adertonhundraåttionio började Djursholms ab sälja tomter ute i backarna. Jakob och Alíce Tegnér var med från början. 1891 kunde de flytta in i sitt ny- bygge ovanför Germaniaviken. Sedan fanns hon där i tjugo år, bofast, – plus ett antal till-och-från-år efter 1912. Hon var särdeles nyttig där bland nybyggarna: en fenomenal, gratis musikkraft med en påtaglig för- därför och halp mig. Jag (och jungfrun Selma) bjödo måga att få fart på saker och ting. på ärtpuré (dvs passerad gammal ärtsoppa med bröd- En skola kom igång nästan genast. Och gudstjäns- tärningar, fläskfilét med plommon och äpplen ikring ter. Båda bedrev man i det gamla Banérar-slottet; den (skulle föreställa gås!) samt sockerkakerester och en enda stora lokal som fanns på trakten. plommonkompottburk. Till kaffet kom Alfr. Bergström och så knogade vi så hellre slåss, sa’ jan banér (häfte fem) att basarna kunde nästan alldeles, då vi kl. halv 7 sam- lades i kapellet med Göran och Bildmark och så damer. Kapellet byggdes 1898. En tät dam donerade orgeln. /.../ Efteråt gingo Maja och Bergström med hem att Åkerman & Lund byggde den för 4 500 kronor. at höra min flygel och dricka té. Jag lurade ut vad Berg- lärde sig fotaspelet inne i sta’n. Hon avlät rapport till ström tycker om och bjöd därför också på stekt hav- mamma: regrynsgröt. Han sjöng ett par sånger och jag spelade Chopin. Så gingo de 9.30, men dagen var ej slut med Nyss var greve Kalling här och bad att få vara med då det, utan med det mötande halv 10-tåget kom Lillemor, jag afprofvar orgeln. Idag halv tre skall det bli. Det är som omöjligt kunde komma ifrån sin befattning som ängsligt för mig att sköta denna stora dyra pjes. barnmorskeassistent hos Gyllanhammars. Så övade Vet Mamma att i söndags hade vi första repetitio- hon till 10.20 och fick té, utsvultna lilla snälla hon! Hon 70 nen på min nya andliga sång med text från Lukas’ elfte är verkligen förtjusande rar på nära håll. kapitel vers 28:»Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det«, och jag skall glädja Mamma med att hela Kören sjöng vid de större högtiderna i kapellet. Det kören sade att kompositionen var stämningsfull och finns några dussin kyrkliga körsatser efter at. De är vacker. I synnerhet på Doktor Göthes omdöme sätter odaterade, men många av dem skrev hon nog för jag värde. djursholmsgudstjänsterna. Där är en fin långfredags- motett, ett fint Ave Maria för damkör – altartavlan i Doktor Göthe bodde på kullen bredvid. Han arbe- kapellet är en Maria-bild – en stor sekelskifteshymn tade på Nationalmuseum och han fungerade som med text av Natanael Beskow, kapellets predikant. förkläde i at:s verksamhet. Han dirigerade hennes Hon tonsatte också Beskows speciella trosbekännel- Djursholmskör vid offentliga konserter, eftersom det se. (Kapellet är en fristående stiftelse, som inte måste ansågs olämpligt att ett fruntimmer skyltade på det följa Svenska Kyrkans ordningar). viset. at var då »orkester« vid pianot – mera undan- skymt – men det var hon som gjort hela jobbet. världen är så stor, så stor, lasse, lasse liten Hon skyltade inte vid orgeln heller. Den står där (häfte fyra, 1907) framme visserligen – men felvänd så att det inte skul- le synas några kjolar framför altaret. Hur körens re- Djursholms Tidning, nr 48, 1910: petitioner kunde gå till framgår av nästa brev: upprop: Röstbegåvade, tonsäkra personer, herrar och Augusta Gyllensvaan var här till middagen för att hjäl- damer, som äro hågade att deltaga i körsång i kapellet pa mig sällskapa med Teo Wickbom. Jag bjöd honom på kyrkliga högtidsdagar behagade anmäla sig hos fru till middag för att hinna öfva’n före repetitionen och, Alice Tegnér, riks- och allmän telefon. kände det tråkigt att ensam sällskapa. Augusta kom Kören gav konserter också i Djursholm – vanligtvis om ny nationalsång kring år 1900. Hennes bidrag gick för välgörande ändamål. alla till finalen och provsjöngs offentligen. På gamla dar erinrade sig at bland annat, Cherubi- nis Requiem, Mozarts Requiem, Brahms Schicksals- I förmiddags när jag började bli lite gladare, skref jag lied, Södermans Andliga sånger och hans Vallfart till scherzosatsen i min sonat, och början av andantet. Jag Kevlaar, Lindblads Drömmarne, Carisimis Jephta(!) tror scherzot låter lustigt. De däri dansande (det går i ... en lång lista, »Orkestern« hette då at. menuettakt) stanna en stund (i trion) och lyssna på Eftersom hon var gift var hon omyndig, Jakob – 13 skogen och trasten – och sen svänga de om igen. år äldre, sonson till Esaias – bestämde: Andantet ville jag så gärna ha i folkviseton, och det är inte sådan konst, men det »tematiska arbetet«, ut- Jag tiggde, förödmjukade mig, bad, grät – till sist fick arbetandet av temata och variationerna däraf, det är jag tillåtelse att taga lektioner för en verklig lärare. O, kinkigare för mig, som hört alldeles för litet kvartett- vad jag arbetade! Där blev framsteg på de 14 dar som musik. förflöto mellan varje lektion. Snart spelade jag upp Ap- passionatan, Chopins phantasien, balladerna m. m. till Så skrev at år 1901, så det är väl där vi ska placera fiol- lärarens belåtenhet - men inte till min egen. Välsignel- sonaten – som blev hennes enda »stora« arbete. Var- se över den läraren och de åtta lektionerna. (Lennart för det blev så vet jag inte, men det var ju mycket som Lundberg) tog emot och mycket som kunde beröva en kvinna 71 med ambitioner modet år 1901. Valborg Aulin, som at skulle gått på Musikhögskolan om inte pappa, hunnit mycket längre gav också upp de här åren. sjökapten Sandström från Karlshamn omkommit på Alice Tegnérs sonat är ungefär 25 minuter lång i sin sjön när Alice var 15 år gammal. En hel del tog hon helhet Vi får höra sats 2 och 4, varsågoda: Mats Zet- igen som vuxen privatelev. Hon fick bland annat un- terqvist och Roland Pöntinen! dervisning i komposition av Johan Lindegren, den märklige mannen som bland många andra också fick hand om Hugo Alfvén.

Och därmed är vi framme vid fiolsonaten, som vi strax ska få höra två satser ur, at skrev i dagboken:

Hos Lindegren till kl. 3 (så länge höll han mig sist också) /.../ Han tror att jag blir stött ifall han stryker eller an- märker Och jag är bara inpyrd med tack för allt hvad jag får lära. Med scherzot är han nöjd och lyckönskade till resul- tatet. /.../ Lindegren vill partout se Nationalsånghäftet, och jag skäms så att visa det, men måste. Usch, om jag kunde radera ut mina s. k. sånger! at deltog med tre sånger i den kapsejsade tävlingen PIANO

Musikhögskolan i Malmö ur Jelena Zaitsevas minnesfond 70 000 Linda Dahl Laursen

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ur Sven Brandel stipendiefond och Vivi Ekströms stipendiefond 65 000 Asuka Nakamura

BOON

Kungl. Musikaliska Akademien ur Gottfrid Boons stipendiefond och Jelena Zaitsevas minnesfond 30 000 Henrik Berg Musikaliska Akademiens FREUND/PAULI (ackompanjemang) 72 stipendier Kungl. Musikaliska Akademien ur Wilhelm Freunds minnesfond, Gunnar och Gunvor Salvéns minnesfond och Axel Raoul Wachtmeisters fond 40 000 Henrik Berg ur Marika Paulis stipendiefond och Axel Raoul Wachtmeisters fond 40 000 Denna lista avser endast de av Jonas Olsson Kungl. Musikaliska Akademien utdelade stipendierna.

SÅNG

Operahögskolan i Stockholm ur Christine Nilssons fond, Nanny Larsén-Todsens fond och Ingrid och Magda Leijonmarcks stipendiefond 80 000 Silvia Moi ur Nanny Larsén-Todsens fond 65 000 Carlsson, Liine ur Jussi Björlings stipendiefond och Nanny Larsén-Todsens fond 60 000 Ann-Kristin Jones ur Jussi Björlings stipendiefond 55 000 Emma Vetter Kungliga Musikhögskolan i Stockholm BLECKBLÅSINSTRUMENT ur Jussi Björlings stipendiefond 75 000 Klara Ek Musikhögskolan i Malmö ur Ernst Johnsons stipendiefond 75 000 Anders Eikefjord Hauge (tuba) VIOLIN/VIOLA Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ur Ernst Johnsons stipendiefond och Margit och ur Soldan Ridderstads Carl Flesch-stipendium och Orvar Josephssons testamentsfond 70 000 Magda Leijonmarcks stipendiefond 80 000 Sami Al Fakir (tuba) Andrej Power ur Magda Leijonmarcks stipendiefond 70 000 Bartosz Cajler TIDIG MUSIK

Musikhögskolan vid Göteborgs universitet Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ur Gurli Springer-Nissvandts stiftelse och Axel Raoul ur Ernst Johnsons stipendiefond 75 000 Wachtmeisters fond 60 000 * Anna Zander (sång) Daniela Bonfiglioli ur Ernst Johnsons stipendiefond 75 000 Emelie Roos (blockflöjt) ur Mimi och Mary Althainz stipendie- och understödsfond VIOLONCELL/KONTRABAS och Ernst Johnsons stipendiefond 65 000 Katarina Widell (blockflöjt) 73 Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ur Ernst Johnsons stipendiefond, Nilssonska stipendiet ur Sonja och Bror Persfelts stiftelse och Gurli och Axel Raoul Wachtmeisters fond 65 000 Springer-Nissvandts stiftelse 80 000 Anders Ericson (luta) Timo-Veikko Valve ur Molly och Ragnar Rudemars fond och Gurli Springer-Nissvandts stiftelse 70 000 GITARR Karolina Öhman Musikhögskolan i Malmö Musikhögskolan i Malmö ur Ernst Johnsons stipendiefond och Nils Larssons ur Ernst Johnsons stipendiefond 70 000 Gitarrfond 73 000 * Andreas Brantelid Johannes Möller

TRÄBLÅSINSTRUMENT ORGEL

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Musikhögskolan i Stockholm ur Ernst Johnsons stipendiefond 75 000 ur Ernst Johnsons stipendiefond och Rudolph Ohlssons Emil Jonason (klarinett) donationsfond 80 000 varav 40 000 från Rosenborg Musikhögskolan vid Göteborgs universitet Anna Prouskorina ur Ernst Johnsons stipendiefond, Sven och Britta Wassmouths fond och Wiatcheslaw Witkowsky minnesfond 60 000 Jill Ericsson-Widén (flöjt) ur Ernst Johnsons stipendiefond och Magda och Oscar * Det maximala, sammanlagda stipendiebeloppet vid kma är Keens stipendiefond 55 000 180 000 kr. Kristina Olsson (flöjt) Stipendiaten har härmed uppnått detta belopp. SLAGVERK LOKALA STIPENDIER Stipendiemedel från kma som utdelas av landets musik- eller Musikhögskolan i Malmö operahögskolor och tillkännages av dessa. ur Mimi och Mary Althainz stipendie- och understödsfond och Ernst Johnsons stipendiefond 75 000 NATIONELLA STIPENDIER Patrik Raab Utdelas av kma i form av tilläggsstipendier. Angivet belopp ur Ernst Johnsons stipendiefond 65 000 inkluderar även lokalt erhållet stipendium. Tomas Lindberg Ifråga om Boon, Dirigering, Freund/Pauli, Komposition och Instrumenttekniker utdelas hela stipendiet av kma. DIRIGERING

Kungl. Musikaliska Akademien STIPENDIEJURYER 2004 ur Mimi och Mary Althainz stipendie- och understödsfond 75 000 Sång Christofer Holgersson Märta Schéle (ordförande), Curt Appelgren, Loa Falkman, ur Ernst Johnsons stipendiefond 70 000 Britta Johansson, Marianne Häggander, Bengt-Åke Lundin, David Björkman Birgitta Svendén ur Mimi och Mary Althainz stipendie- och understödsfond Piano och Ernst Johnsons stipendiefond 65 000 Staffan Scheja (ordförande), Love Dervinger, Marianne Lone Larsen Jacobs, Hans Pålsson, Roland Pöntinen 74 Boon Inger Wikström (ordförande), Lilian Carlsson-Nyqvist KOMPOSITION Freud/Pauli (ackompanjemang) Thomas Schuback (ordförande), Britt Marie Aruhn, Stefan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Bojsten, Greta Erikson, Bengt Forsberg ur Mimi och Mary Althainz stipendie- och understödsfond Violin/Viola och Axel Raoul Wachtmeisters fond 80 000 Ulrika Jansson (ordförande), Christian Bergkvist, Henrik Christofer Elgh Frendin, Patrik Svedrup, Lisbeth Vecchi ur Tage Books stipendiefond, Ernst Johnsons Violoncell/Kontrabas stipendiefond, Orvar Laurés stipendiefond och Margit Torleif Thedéen (ordförande), Ulrika Edström, Bo Eklund, Lamms musikfond 50 000 Kati Raitinen, Mats Rondin Britta Byström Träblåsinstrument ur Ernst Johnsons stipendiefond 50 000 Knut Sönstevold (ordförande), Per Billman, Ole Henrik Mika Pelo Dahl, Henrik Månberg, Jörgen Pettersson Bleckblåsinstrument Sven-Erik Eriksson (ordförande), Bo Nilsson, Ivo Nilsson, INSTRUMENTTEKNIKER Ingemar Roos Tidig musik Kungl. Musikaliska Akademien Clas Pehrsson (ordförande), Leif Henriksson, Cecilia Kjell- ur Ernst Johnsons stipendiefond 40 000 dén, Lars-Erik Larsson, Eva Nässén Sven Aarflot Gitarr ur Ernst Johnsons stipendiefond 40 000 Mats Bergström (ordförande), Josef Holecek, Peder Riis, Per Stefan Olsson Skareng, Gunnar Spjuth Orgel Ralph Gustafsson (ordförande), Anders Bondeman, Mattias Wager Slagverk Anders Loguin (ordförande), Seppo Asikainen, Lennart Gruvstedt, Markus Leoson, Einar Nielsen Dirigering B Tommy Andersson (ordförande), Anders Eby, Ola Karls- son, Tobias Ringborg Komposition Hans Gefors (ordförande), Pär Lindgren, Ole Lützow-Holm, Jan Sandström Instrumenttekniker Anders Askenfelt (ordförande), Lars Jönsson, Tore Persson, Kenneth Schlaich, Roland Wiklund

75 Förre överläkaren, orkesterdirigenten och pianisten Sven-Gunnar Andrén avled den 6 januari i en ålder av 90 år. Närmast sörjande är syskonbarn och barn- barn. Sven-Gunnar Andrén föddes i en stockholmsk lä- rarfamilj den 12 mars 1913 och fullföljde delvis paral- lellt två lärogångar som också kom att prägla hans livsgärning: 1927–34 studerade han pianospel vid Kungl. Musikaliska Akademiens musikkonservato- rium för Lennart Lundberg och Olof Wiberg. Redan som 15-åring 1928 framträdde han vid en elevkonsert med Tjajkovskijs Thème original et variations op. 19:6. Han fick också (som en av sex) den sparsamt utdelade belöningsjetongen 1934. Andrén fortsatte pianostu- dier för Gottfried Boon i Stockholm och i London för Simon Barer; han var under 1930- och 1940-talen verksam som konserterande pianist och bildade 1941 76 In memoriam en pianotrio – Andrén-trion – tillsammans med vio- linisten Ernst Källberg och cellisten Folke Bramme. Detta år 1941 avlade han också med.lic.examen och verkade under åren 1939–51 som läkare i Stockholm och några år i Paris, innan han 1952 utnämndes till klinikchef för infektionskliniken vid Centrallasaret- tet i Norrköping och laboratoriechef vid kliniken för bakteriologiska laboratoriet (där han var verksam till 1986). År 1950 valde Andrén ännu en musikväg, dirigen- tens, efter studier för Albert Wolff i Paris 1948–49 (parallellt med läkarverksamheten) – han fortsatte senare med studier för Sergiu Celibidache – och det var följdriktigt att han 1964–86 kom att verka som konstnärlig ledare för Norrköpings symfoniorkes- ter, som under hans tid målmedvetet utvidgade sin numerär (orkestern har i dag 86 musikertjänster) och repertoar, inte minst inom nyare svensk musik, något som dokumenterats i några betydande gram- mofoninspelningar. Han dirigerade inte bara i hem- staden utan runtom i världen; särskilt bör nämnas tre framträdanden med Moskvas Stora Radio- och Televisions-orkester under 1980-talet. Sven-Gunnar Andrén fick betydande styrelseupp- hans sista arbete färdigt att tryckas. Det är ännu ett drag i musiksammanhang, inte minst i Kungl. Musi- av hans bidrag till den svenska psalmsången och dess kaliska Akademien, vars ledamot han blev 1963, styrel- historia, alltså både till hymnodin, det praktiska arbe- seledamot 1964–83, vice preses 1977–83. I Akademien tet med kyrkosången, och hymnologin, forskningen kom han att med kraft och engagerad omtänksam- kring psalm och andlig visa. Under ett halvt sekel var het hävda rätten till resurser och uppmärksamhet för detta Harald Göranssons arbetsfält men från början musiklivet utanför Stockholm. Han belönades 1974 var det inte alldeles självklart att det skulle bli så. med Akademiens kungliga medalj För Tonkonstens Sin formella musikerutbildning avslutade Görans- Främjande och 1983 med Litteris et Artibus. son år 1941 med den välkända trippeln organist-, kan- Här skall inte Sven-Gunnar Andréns medicinska tors- och musiklärarexamen. Men under studieåren gärning karakteriseras, däremot är det angeläget att hade han varit pianist och arrangör i Arionkvartetten betona vilken storartad insats han gjort i sin musika- och några år senare debuterade han som pianist med liska gärning. I stor utsträckning medverkade han till Norrköpings Orkesterförening. att Norrköpingsorkestern gick i täten för »landsorts- 1946 blev han musiklärare vid folkskoleseminariet orkestrarnas« utveckling till »stora« symfoniorkest- i Stockholm och utgav samma år den första versionen rar. Hans insatser för svensk musik var betydande. Vi av sin harmonilära. Samtidigt var han kantor i Johan- skall inte heller glömma att han på sin tid var en av nes församling. Viktiga vändpunkter i hans liv blev våra framstående pianister. Beklagligtvis finns föga utnämningen till organist i Lidingö kyrka 1950 och 77 bevarat av detta, men hans då så uppskattade kvali- anställningen som lärare vid Musikhögskolan 1953. teter som ackompanjatör kan avlyssnas till exempel Nu började hans målmedvetna och ihärdiga re- på en inspelning med alten Lorri Lail, där skivkom- formarbete inom den svenska kyrkomusiken. Det mentaren talar om »den eminente pianisten« och gällde till att börja med att återinföra 15- och 1600- hur man kan hänföras »ömsevis av Sven-Gunnar talskoralernas rytmiska melodiformer men också Andréns skiftningsrika, inspirerande pianospel och att redan ett tjugotal år efter antagandet av 1937 års ömsevis av sångsolistens säkra gestaltning ---«. psalmbok stimulera nyskapandet av psalmer för en Vi som under många år i Akademien i vänskap ny psalmbok. Han engagerade sig för en revision av och samråd med Sven-Gunnar Andrén fått glädjen mässbokens gregorianska melodistoff men också att uppleva det svenska musiklivets utveckling i med- för beställningar av nya verk såsom Sven-Erik Bäcks gång och motgång skall hos honom minnas hur mu- evangeliemotetter. När han insåg att kyrkan också sikaliskt konstnärskap förenats med erfarenheter och behövde sin egen ungdomsmusik, en andlig visreper- klokskap från läkekonstens värld. toar med gitarren som huvudinstrument, förmådde Hans Nordmark han vidga sina stilistiska gränser till att omfatta också Gunnar Larsson detta område. Hans Åstrand Sitt outtröttliga arbete för alla dessa mål bedrev Göransson på många fronter. En viktig bas var givet- vis Musikhögskolan där han under 33 år utbildade generation efter generation av kyrkomusiker. Inom kyrkan fick han också en viktig plattform som kyrko- När organisten och musikforskaren Harald Görans- musiksekreterare under Svenska kyrkans centralråd son nyligen avled vid 86 års ålder den 18 januari låg 1961–75. Viktiga instrument för hans opinionsbild- ning blev till exempel de berömda koralveckorna i Jersilds sparsmakade och oftast kammarmusikaliska Vadstena på 1960-talet. verk. Studierna fortsatte i såväl usa som Italien. De avgörande segrarna för sina strävanden vann Han tycktes besitta obegränsade kunskaper inom Göransson dock vid otaliga sammanträden inom musikområdet, teoretiskt, praktiskt och historiskt dels 1968 års handbokskommitte, dels 1969 års psalm- men också inom alla kulturella områden. kommitté. För den musikaliska sidan av dessa kom- Komponerandet var för Jörgen inte bara teori mittéers arbete som utmynnade i 1980-talets nya och aldrig huvud utan kropp. Hans musik klingar av handbok och psalmbok spelade Harald Göransson mänsklighet, lyrik och av den naturens klang vi gärna en ledande roll. associerar med nordisk konst. Han ville berätta nå- I och med de nya böckerna hade Göransson upp- got med sin musik och formen är ofta fantiserande, nått sina viktigaste mål i det hymnodiska arbetet. sprungen ur ett embryo av några toner som fabulerar Hans allmänt erkända auktoritet i dessa samanhang sig vidare. Under arbetet med den stora Fantasi för var inte minst grundad på hans breda historiska piano han skrev för mig 1987 ringde Jörgen en dag kunskaper om kyrkomusikens olika former. Som och berättade att verket nu nått vägs ände och förvå- pensionär fullföljde han denna hymnologiska linje nad berättade han att varierandet av det mollstämda genom att med obruten kraft kasta sig in i en krä- temat nått fram till en ljus »änglasång«. I samband vande forskarutbildning i musikvetenskap som 1992 med Jörgen Jersild har jag ofta tänkt på den danska 78 avslutades med den viktiga avhandlingen om 1697 tradition vi förbinder med H. C. Andersen, att spegla års koralpsalmbok. Ett påfallande drag i denna bok världen på ett vist sätt genom sagor, skenbart skrivna liksom i allt annat han skrivit är den vackra språkbe- för barn. Så kunde Jörgen också skriva utsökta mu- handlingen. sikaliska aforismer som blev små äventyr för både I sin hängivna kamp för en levande kyrkomusik vuxna och barn. Han komponerade dessa med en fick Göransson rik användning för både sin artistiska hjärtats humor men kunde inte hjälpa att det samti- och sin intellektuella begåvning. Därigenom kunde digt blev pedagogiska mästerstycken för unga pianis- han kraftigt påverka utvecklingen inom en viktig del ter – och musiker. av svenskt musikliv. Med sin intelligens och kunskap, värmd av ett glö- Harald Göransson blev ledamot av denna akademi dande intresse för människor och djur, var han ett år 1974. pedagogiskt under. Så känner honom generationer Folke Bohlin av musikstudenter som lyssnat på honom och läst hans läroböcker. När jag kring 1990 kämpade inför uruppförandet av hans tre polyrytmiska konsertety- der och spelade upp dem för första gången för Jör- gen, hade jag samvetsgrant prickat in var sju toner i Den 6 februari 2004 avled den danske tonsättaren höger hand exakt skulle placera sig i förhållande till och pedagogen Jörgen Jersild vid 90 års ålder. de fem i vänster hand. »Var nu inte en tokstolle som Jörgen Jersild studerade komposition och musik- tror att musiken är prickar på ett millimeterpapper!« teori hos Carl Nielseneleven Poul Schierbeck vid Mu- sa Jörgen skrattande. »Sätt igång ett flöde i var hand sikkonservatoriet i Köpenhamn, där han själv verkade för sig och sikta mot frasens mål. Där möts händerna som professor 1953–75, och hos Albert Roussel i Paris. igen. Musiken är rörelse framåt, inte punkter på ett Den franska tonkonsten satte för alltid spår i Jörgen papper«. För Jörgen var musiken ett livets flöde, en resa och Samtida Musik utgjorde ett slags motvikt mot den en äventyrlig berättelse. Vid det slutliga målet möts mer avantgardistiskt inriktade Fylkingen. Sten Han- vi, summerar och överblickar det vi fick i gåva att son har berättat att vid någon sammankomst fråga- uppleva, och där kan vi vila ut. de en myndighetsperson vad skillnaden var mellan Jörgen Jersild blev ledamot av denna akademi 1962. Samtida Musik och Fylkingen. Carlstedt svarade: »Vi Hans Pålsson sysslar med tonkonst. Fylkingen sysslar med ljud- konst.« I detta ligger en viss polemik, men också ett konstaterande. För Jan Carlstedts del följde en lång rad adminis- trativ åtaganden. 1961 började hans långa verksamhet Tonsättaren Jan Carlstedt avled den 14 mars 2004 efter inom Musikaliska Konstföreningen, som publicerar några månaders sjukdom. Jan föddes den 15 juni 1926 svenska tonsättares verk, och även inom Stiftelsen som son till provinsialläkaren i Orsa Otto Carlstedt Konstnärshem, ett bostadskvarter vid Hornsgatan och hans hustru Stina, född Aulin. Genom henne var för äldre musiker, målare och författare. Jag förbigår Jan släkt med violinisten och tonsättaren Tor Aulin hans insatser inom flera olika stiftelser och styrel- och dennes syster Valborg Aulin vars båda stråkkvar- ser och nämner här bara att han satt i Musikaliska tetter Jan satte högt värde på. Akademiens styrelse under tio år, åren 1977–82 och Jan Carlstedt utbildade sig till tonsättare vid hög- 1987–92. Han hade alltid idéer om vad som borde gö- 79 skolan i Stockholm, där han studerade för Lars-Erik ras och en utpräglad verbal förmåga att argumentera Larsson åren 1948–52. På ett stipendium från British för sina idéer. Council fortsatte han studierna i London vid Royal Jan Carlstedt komponerade 65 verk med opus och College of Music 1952–53 och sedan som italiensk även verk utan opusnummer. Mycket av detta tillkom statsstipendiat i Rom 1954–55. Han har senare också under sommarhalvåret, som han tillbringade i Orsa gjort åtskilliga resor till olika länder för studier och i det ärvda huset. Han belönades med Alfvén-priset kontakter och konserter, och han hade en bred be- 1975, Atterberg-priset 1980 och Christ Johnson Musik kantskapskrets bland tonsättare, musiker och konst- Pris 1981. närer. Till de mest betydande verken hör de sex stråk- Carlstedts linje som tonsättare kan närmast jämfö- kvartetterna och de två symfonierna. Den första ras med Benjamin Brittens, som han djupt beundrade. symfonin har opus 1 och finns i två versioner. Den Hans moderna, men inte avantgardistiska tonkonst första framfördes i radio under Tor Mann år 1955, den framträder redan i hans första stråkkvartett, opus 2 andra versionen vid en konsert 1961 under Schmidt- från 1954. Efter hand tyckte Carlstedt att konsertlivet Isserstedt. Den andra symfonin kallas »A symphony gav för litet plats åt verk av honom och andra med of brotherhood« till minne av Martin Luther King hans konstnärliga linje, vilket ledde till initiativet att och uruppfördes i New York 1970. bilda en ny kammarmusikförening, kallad Samtida De flesta av Carlstedts övriga verk är för mindre in- Musik. På dess första konsert 1960 spelades hans so- strumentalbesättningar eller för kör, en klanggrupp losonat för violin av Gert Crafoord och vidare verk som han ägnade stort intresse under senare år. Han av Bo Linde, Maurice Karkoff, Hans Eklund och Laci har tonsatt en rad sonetter av Shakespeare, en fyra- Boldemann. Namnen visar vilken grupp och riktning till åttastämmig mässa – »Missa in honorem Papae Carlstedt tillhörde. Ioannis Pauli ii« som han personligen överlämnade till påven Johannes Paulus i Rom på 90-talet. och Eric Ericson som ledfyr. Det hävdas, säkerligen Carlstedts sista verk blev ett körstycke, beställt för med rätta, att Eskil Hemberg på avgörande sätt låg en konsert 10 juli i sommar vid Karlfeldtgården Sångs bakom stora internationella skivkontrakt och radio- i Sjugare. Det är Karlfeldts »Den långa sommaren«, körens alltmer världsomspännande och lysande ut- som formar sig till en rad bilder av livets gång. Den landsturnéer. blev inte helt fullbordad, men det som finns kommer Nästa inte mindre avgörande steg tog Eskil Hem- att uppföras. De sista stroferna innehåller aningar berg vid inträdet i Rikskonserter 1970 som planerings- om döden. chef och inte minst ansvarig för utlandsverksamhe- ten. Akademien kom att medverka till den utvidgning Böj ditt huvud. Kanske däröver av institutets egen verksamhet som en samrådsgrupp svävar i nästa minut en egg, med övriga stora institutioner för internationell Sve- och på svarta tapeter skrivas rige-information innebar och där sekretariatet låg tecken som förr på Belsasars vägg. i Akademien. Då Eskil Hemberg redan år 1972 som relativt nybliven medlem i Föreningen Svenska Ton- Innan den långa sommarn lyktar sättare valdes till dess ordförande för en aktiv tolvårs- och dess glans förbrinner som blår, period, kom denna vidgade utblick över musikvärl- innan det korta livet flyktar den att ytterligare befästas och ge betydande resultat 80 och dess enda sommar förgår ... i kontakter, samverkan, information. En plattform för sådan utlandsinriktning blev posten som pre- Jan Carlstedt blev ledamot av denna akademi år sident för den svenska kommittén av International 1974. Music Council inom unesco, med en framgångsrik Martin Tegen Världsmusikfest i Stockholm 1983, ej oväntat krönt av valet till imc:s president 1992. Inom samma interna- tionella musikvärld var Hemberg en av stiftarna och snart president för en ny organisation, International Confederation for Choral Music. Den 26 juni 2004 avled tonsättaren, förre operache- Det skall framhållas att denna körtradition var fen Eskil Hemberg i en ålder av 66 år. fast rotad i en egen betydande verksamhet som kör- Han föddes den 19 januari 1938, avlade studentexa- dirigent. Han hade redan som 21-åring av Johannes men 1956, året därpå organist- och kantorsexamen, Norrby kallats som vice dirigent till dennes Akade- samma år som han påbörjade studierna vid musik- miska kör, blev hans efterträdare 1964 och genom- högskolan i Stockholm, där han 1961 avlade musik- förde bland annat en hel rad ofta omfattande turnéer lärar- och högre kantorsexamen samt 1964 högre or- långt ut i världen, exempelvis tre till usa, den första ganistexamen parallellt med dirigentklassen 1962–64 under sex veckor med 32 konserter från Alaska nedför under Herbert Blomstedt. Under dessa studieår var västkusten och inåt till avslutningskonserten i Chi- han samtidigt skol- och kyrkomusiker i Södertälje cago. En rad grammofoninspelningar dokumente- respektive Lidingö. Ett första avgörande steg togs när rar repertoaren och körklangen. Sedan han av andra han direkt från musikhögskolan anställdes som pro- åtaganden nödgats lämna dirigentuppdraget har en ducent vid radions köravdelning, detta under en av vänkör med hans namn bildats och verkat. dess glansperioder, med hela fyra körer engagerade Denna till en del administrativa verksamhet kom att leda in i andra allt högre uppdrag, först som chef uppskattade av kvartettensembler. I verkförteckning- för Stora teatern i Göteborg 1983–87 och detta senare en beskrivs fem operor, där den tidiga kammarkör- år som chef för Kungl. teatern, som Kungl. Operan då operan Love, love, love, uruppförd på Kungl. teatern ännu av gammal hävd hette, fram till 1996. Han hade 1973, väckte berättigad uppmärksamhet och där då i omgångar suttit i dess styrelse, liksom han under kyrkooperan Sankt Eriks krona från 1979 blivit flitigt tio år var styrelseledamot i Kungl. Operahögskolan. framförd. Vi väntar ännu på den komiska kammar- All denna flödande mångfaldiga uppdragsverksam- operan Herr Apfelstädt wird Künstler till vår utländske het får inte överskugga att Eskil Hemberg främst var ledamot Gerd Schönfelders librett, liksom på Utopia, en ständigt produktiv tonsättare. I fst:s tonsättarbio- som Hemberg själv utformade libretten till efter den grafi antecknas för detta år 2004 fyra uruppföranden, polska Nobelpristagarinnan Wisława Szymborskas varav ett opus 113, 12 sånger för blandad kör a cap- diktcykel. pella, som uruppfördes i februari av Singapore Youth Det förvånar inte att Eskil Hemberg med inbyggd Choir, Dave Warland Singers framförde i april i Min- blick för samtid och framtid valde det mest avance- neapolis körverket med den talande titeln Give me a rade notgrafikprogrammet score för att själv fram- little more time, Katterna i Apricale som Bo Johans- ställa tryckfärdiga partitur för sina många verk. Dessa son med sin mirakulösa flickkör från Adolf Fredriks rör sig i väldefinierade kategorier, eftersträvar inte så musikklasser uruppförde i Akademiens Stora Sal den mycket de stora formerna men söker enträget efter 16 maj, och i juni sjöng Solveig Faringer till Claes det artegna musikaliska uttrycket. 81 Holmgrens orgelbeledsagning i Göteborgs domkyr- Eskil Hemberg blev 1974 ledamot av denna aka- ka Two New Psalms med vad som kanske bär ett av de demi. sista höga opustalen, opus 118. Hans Åstrand Detta må vara talande verktitlar och genretillhö- righeter, och det är obestridligt att Eskil Hemberg främst av allt sökte efter musikaliska uttryck för denna sällsamma sfär i musikens oändliga värld, det som Kellgren om Bellman beskrev som att ord och Den 17 november i år avled Akademiledamoten, pro- ton blev »systerligt förente«. I de omkring 30 opus- fessor Bo Wallner, 81 år gammal. nummer som ingår i kategorin solosånger kan man Musiken fanns tidigt i Bo Wallners liv. Redan i gym- räkna till nära nog 150 enskilda sånger, därtill kom- nasieårens Skara var han i hög grad aktiv i musiklivet mer drygt 60 satser för blandad kör och 7 verktitlar lokalt. Via violoncellstudier vreds intresset allt mer för andlig vokalmusik, ofta med instrument, liksom äver mot musikforskningen i och med studier hos 6 vokalverk med integrerad instrumentmedverkan. Carl-Allan Moberg i Uppsala från 1944. Tio år senare Där kan framhållas den femstämmiga, dubbelköriga knöts Wallner till Musikhögskolan i Stockholm som a cappella-mässan Messa d’oggi opus 23 från 1968–70, lärare i musikhistoria och formlära, ett pedagogar- som med en dold tolvtonsserie till grund kombinerar bete han kom att bedriva fram till sin pensionering mässans liturgiska satser med diktrader av Salvatore och en bit över den. Quasimodo och Dag Hammarskjöld och kan betrak- I och med kontakten med och snart nog ingåendet tas som ett centralt sakralverk i nutidens rika svenska i Måndagsgruppen under andra halvan av 40-talet körlitteratur. Ej oväntat är de båda stråkkvartetterna utvecklades Bo Wallner till den unika sorts musik- transkriptioner av tidigare körverk men som sådana forskare han blev; forskare – folkbildare – pedagog i en sammansvetsad enhet. Man kanske kan säga att Först Karl-Birger Blomdahl, sedan Ingvar Lidholm hans speciella yrkesroll föddes i det intensiva skapar- var kompostionsprofessorer under dessa år. Andra klimat med musiker och tonsättare tillsammans som utomordentliga kollegor följde efter dessa – men Bo alltså formade Måndagsgruppen. Wallner fortsatte att vara pedagogen med de djupaste I en tid av stora, inte minst musikaliska omvälv- insikterna och den största utblicken. ningar under 50- och 60-talen, fanns plats för en kom- Under några år har epitetet Mentor varit ett varmt munikatör, ett pedagogiskt förklarande intellekt och omhuldat begrepp. Jag tror mig kunna säga att men- en penna, som förmådde sätta det nya i sitt samman- torskapet passar in på Bo Wallner i alldeles sällsynt hang, inte oviktigt också bakåt i historien. »Vår tids hög grad. För det är ju just mentor han varit för mäng- musik i Norden« (1968) är den tidens stora översikts- der av musiker, sångare, forskare och tonsättare: från verk och något av en bestående nyckel för framtida en halv generation före mig själv till, minst, de som förståelse av en tid, som redan börjat få några år på föddes i slutet av 60-talet. nacken. Han stod för en hållning inför Människa och Konst, Höjdpunkten för musikforskaren Bo Wallner är som gett bestående avtryck. förstås Wilhelm Stenhammar-biografin i tre band Bo Wallner invaldes i denna akademi 1961 och var utkommen 1991. Den handlar om liv och verk, men också ledamot av Kungl. Historie-, Vitterhets- och också om långt mycket mer. En hel epok får läsaren Antikvitetsakademien. 82 följa, med kända och okända människor; konstnärer, Daniel Börtz skådespelare, musiker, tonsättare – allt kalejdosko- piskt i rörelse runt gestalten Wilhelm Stenhammar och hans närmaste. Folkbildaren Bo Wallner kunde svenska folket möta inom den unika radiosatsningen i slutet av 60-talet, som kallades Radiokonservatoriet. »Lodet och spjutspetsen« benämnde Wallner den skrift om arbetet vid en musikhögskola, som gavs ut i Musikaliska Akademiens skriftserie 1985. Spjutspet- sen i sin entusiasm framåt mot visionerna. Lodet som är djupet, sammanhangen bakåt i det som gick före oss. De båda orden sammanfattar på ett genialiskt sätt livshållningen och budskapet hos pedagogen Bo Wallner. Vi som hade den oskattbara förmånen att under 60-talet vid de öppna Kompositionsseminarierna på Musikhögskolan i Stockholm möta musikforskaren – folkbildaren – pedagogen och människan Bo Wall- ner i detta kraftfält av nya intryck (inte minst för en ung grabb från landet, som jag själv); vi sög åt oss av denna flödande kreativitet. För flera av oss var detta avgörande för hur livet sedan kommit att gestalta sig. SVENSKA LEDAMÖTER

Nyinvalda ledamöter 83 André Chini, född 1945, tonsättare och dirigent. Chi- ni flyttade till Sverige från Frankrike 1975. Han utgår idémässigt ofta från visuella eller visualiserbara före- ställningar, med politiska, naturlyriska eller person- ligt emotionella förtecken. Mottagare av det mindre Christ Johnson-priset 1991 för violinkonserten Muru- roa (1990) och det stora Christ Johnson-priset 2002 för pianokonserten L’Indien (1999). Startade, tillsam- mans med Lars Fresk, kammarorkestern »Euterpe« (1997) som var verksam under tio år. 84 Elemér Lavotha, född 1952, solocellist i Kungl. Fil- Cecilia Rydinger Alin, född 1961, verksam som or- harmoniska Orkestern och Stockholms Sinfonietta. kester-, opera- och kördirigent. Arbetar regelbundet Verksam som lektor vid Kungliga Musikhögskolan. med de professionella symfoniorkestrarna i såväl Har framträtt internationellt som solist och kam- Sverige som övriga Norden. Sedan 1988 sånganfö- marmusiker och gjort en omfattande skivproduk- rare för kören Allmänna Sången i Uppsala. Lektor i tion. Initiativtagare och konstnärlig ledare för kam- orkesterdirigering och ämnesansvarig vid Kungliga marmusikserien Askanäskonserter 1996–2003. Musikhögskolan. Mottagare av medaljen Litteris et Artibus 2005. 85 Nina Stemme, född 1963, sopran. Debuterade som Gunnar Ternhag, född 1948, musikforskare och pe- Freia i Bayreuth. Sedan dess har hon sjungit i Wien, dagog. Professor i ljudproduktion vid Högskolan London, New York, Dresden, Zürich, Hamburg, Pa- Dalarna, docent i musikvetenskap vid Åbo akade- ris, Antwerpen, Gent, Neapel, Göteborg och Köln mi. Disputerade 1992 med avhandlingen Hjort An- samt på festivalerna i Glyndebourne, Salzburg och ders Olsson – spelman, artist. Ordförande i Svenska Bregenz. Gjorde rollen som Isolde i »Tristan och Isol- samfundet för musikforskning, tidigare ordförande de« på Kungliga Operan 2004 och spelade in Isolde i Hugo Alfvén-sällskapet. Ledamot i Akademiens med Placido Domingo och Antonio Pappano samt forsknings- och publikationsnämnd och Nämnden Orchestra of the Royal Opera House Covent Garden för Utgivning av äldre musik, ordförande i kommit- i december 2004. Gör åter rollen som Isolde i en ny- tén för Monumenta Musicae Svecicae samt ledamot i produktion i Bayreuth sommaren 2005. Mottagare av redaktionen för Akademiens biografi-projekt. Svenska Dagbladets operapris 2004. UTLÄNDSKA LEDAMÖTER

86 Thomas Dausgaard, född 1963, dansk dirigent. Sedan Mikko Heiniö, född 1948, finsk tonsättare och en av hösten 1997 chefdirigent för Svenska Kammarorkes- Finlands ledande musikforskare. Professor i musik- tern i Örebro och sedan säsongen 2004–2005 chefdi- vetenskap vid Åbo universitet och ordförande för rigent för Danska Radions Symfoniorkester. Har ar- Finlands Tonsättare. Hans första opera Riddaren och betat med en rad internationella orkestrar som Royal Draken (1999–2000) var ett beställningsverk till 700- Philharmonic Orchestra i London, S:t Petersburgs årsjubileet av Åbo domkyrka år 2000. Ordförande i Filharmoniska Orkester och ndr Hannover Orches- styrelsen för Finlands Tonsättare rf. ter och vunnit pris i internationella dirigenttävlingar i Italien och Frankrike. 87 Bent Sørensen, född 1958, dansk tonsättare. Sørensens kompositioner spelar på vår förståelse av tid och våra kollektiva minnen. Bland hans verk kan nämnas vio- linkonserten Sterbende Gärten (1992–93) som tillde- lades Nordiska Rådets Musikpris 1996 och Birds and Bells (1995) skriven för Christian Lindberg. I augusti 2005 uruppförs Den Lille Havfrue av Danska Radions Symfoniorkester i Royal Albert Hall, London. SVENSKA LEDAMÖTER

Abenius, Folke, professor, regissör Ahlbäck, Sven, lektor, fiolspelman Andersson, B. Tommy, dirigent, tonsättare Andersson, Greger, professor Andersson-Palme, Laila, hovsångerska von Bahr, Gunilla, rektor, flöjtist von Bahr, Robert, skivproducent Belfrage, Bengt, valthornist Bergfelt, Ingemar, pianist Berlin, Leo, professor, violinist Blomstedt, Herbert, professor, dirigent Bodin, Lars-Gunnar, tonsättare Bodin-Karpe, Esther, professor, pianist Bohlin, Folke, professor em. Bokstedt, Bertil, f. d. operachef Bondeman, Anders, professor, organist Boström, Erik, musikdirektör, organist Akademiens ledamöter Bucht, Gunnar, professor, tonsättare Börtz, Daniel, tonsättare 88 den 31 december 2004 Chini, André, tonsättare Crafoord, Gert, professor, violinist Domnérus, Arne, jazzmusiker Edlund, Lars, tonsättare Ehrenlood, Lennart, professor, flöjtist Ehrling, Sixten, förste hovkapellmästare Eliasson, Anders, tonsättare Elmquist, Håkan, grammofonproducent Engström, Bengt Olof, fil. dr Eppstein, Hans, docent Ericson, Eric, professor, kördirigent Ericsson, Hans-Ola, professor, tonsättare, organist Erikson, Greta, professor, pianist Eriksson, Gunnar, lektor, kördirigent Eyron, Jan, pianist Fagius, Hans, professor, organist Finnilä, Birgit, sångerska Forsberg, Bengt, pianist Fredin, Thorvald, professor, kontrabasist Fresk, Lars, violinist Gabrielsson, Alf, professor Gabrielsson, Ingemar, professor Gedda, Nicolai, hovsångare Gefors, Hans, professor, tonsättare Grünfarb, Josef, professor, violinist Hagegård, Håkan, hovsångare Hall, Bengt, teaterchef Hall, Lennart, professor Hallberg, Bengt, pianist, tonsättare Löndahl. Tomas, chef för levande musik sr p2 Hallin, Margareta, hovsångerska Lönn, Anders, överbibliotekarie Hanson, Sten, tonsättare Malm, Krister, docent Hardenberger, Håkan, professor, trumpetare af Malmborg, Lars, professor, dirigent Hardy, Rosemary, sångerska Malmgren, Göran, musikdirektör Hedström, Åse, tonsättare Mannberg, Karl-Ove, professor, violinist Hedwall, Lennart, docent, tonsättare Mannheimer, Irène, professor, pianist Heijne, Ingemar von, producent Maros, Miklós, tonsättare Helmerson, Frans, professor, violoncellist Martinpelto, Hillevi, operasångerska Hillborg, Anders, tonsättare Meyer-Bexelius, Kerstin, professor, hovsångerska Hjorth, Ole, spelman Milveden, Ingemar, docent, tonsättare Holm, Anna Lena, förste bibliotekarie Månsson, Ingemar, musikdirektör, kördirgent Holmquist, Åke, fil. dr, Ständig Sekreterare Negro, Lucia, pianist Holmstrand, Bengt, musikdirektör Nilson, Göran W., pianist, dirigent Ingebretsen, Kjell, professor, dirigent, operachef Nilsson, Alf, professor, oboist Irving, Dorothy, professor, sångerska Nilsson-Niklasson, Birgit, professor, hovsångerska Ivarsdotter, Anna, professor Nordenfors, Gunnar, f. d. domkyrkoorganist Jahren, Helén, oboist Nordmark, Hans, direktör Jakobsson, Pelle, riksspelman Nässén, Eva, fil. dr Jennefelt, Thomas, tonsättare, vice preses Ohlin, Gösta, professor, kördirigent Johansson, Bo, körledare Olofsson, Åke, konsertmästare, violoncellist Johnson, Bengt Emil, programdirektör von Otter, Anne Sofie, hovsångerska 89 Jormin, Anders, professor, kontrabasist Parkman, Stefan, professor, dirigent Karkoff, Maurice, tonsättare Parmerud, Åke, tonsättare Karlsson, Henrik, docent Pehrsson, Clas, blockflöjtist, pedagog Kingstedt, Sölve, professor, klarinettist Petri, Gunnar, f. d. generaldirektör, Preses Kjellberg, Erik, professor Pålsson, Hans, professor, pianist Koch, Erland von, professor, tonsättare Pöntinen, Roland, pianist Lanzky-Otto, Ib, solovalthornist Ramel, Povel, artist Laretei, Käbi, pianist Ramsten, Märta, docent Larsson, Gunnar, fil. lic. Raymond, George, konsertmästare, violinist Lavotha, Elemér, cellist Rehnqvist, Karin, tonsättare Laurin, Dan, professor, blockflöjtist Reimers, Lennart, professor, musikförläggare Leygraf, Hans, professor, pianist Riedel, Georg, kompositör Lidholm, Ingvar, professor, tonsättare Rondin, Mats, cellist, dirigent Ligendza, Catarina, Kammersängerin Rydinger Alin, Cecilia, dirigent Lind, Michael, kammarmusiker, tubaist Sædén, Erik, professor, hovsångare Lindal, Anna, violinist, vice preses Samuelson, Bror, musikdirektör, kördirigent Lindberg, Christian, trombonist Samuelson, Mikael, sångare Lindenstrand, Sylvia, hovsångerska Sandström, Jan, professor, tonsättare Lindgren, Pär, professor, tonsättare Sandström, Sven-David, professor, tonsättare Lindholm, Berit, hovsångerska Schaub, Gerhard, professor, flöjtist Ling, Jan, professor Scheja, Staffan, professor, pianist Loguin, Anders, professor, kammarmusiker Schéle, Märta, professor, sångerska Lundén-Bergfelt, Elisif pianist Scholz, Kristine, pianist Lundgren, Bo, f. d. överbibliotekarie Schuback, Thomas, professor, pianist Lundkvist, Erik, musikdirektör, organist Schymberg, Hjördis, hovsångerska Lysell, Bernt, konsertmästare, violinist Sjöblom, Alice »Babs«, hovsångerska Lännerholm, Torleif, oboist Sjökvist, Gustaf, professor, dirigent, domkyrkoorganist Sjöqvist, Gunnar, professor Boulez, Pierre, tonsättare Sjöström, Gunnar, professor, pianist Brincher, Jens, universitetslektor, cand. mag. Solyom, Janos, pianist Comissiona, Sergiu, dirigent Sparf, Nils-Erik, violinist Csaba, Pete, dirigent Stemme, Nina, operasångerska Dausgaard, Thomas, dirigent Stenlund, Dan-Olof, professor, kördirigent Davies, Peter Maxwell, Sir, tonsättare Sundberg, Johan, professor DePriest, James, dirigent Svendén, Birgitta, hovsångerska Farncombe, Charles, dirigent Söderström-Olow, Elisabeth, professor, hovsångerska Fischer-Dieskau, Dietrich, Kammersänger Söllscher, Göran, professor, gitarrist Giulini, Carlo Maria, dirigent Sönstevold, Knut, fagottist Graham Johnson, pianist Tegen, Martin, docent Groop, Monica, operasångerska Ternhag, Gunnar, docent Gubaidulina, Sofia, tonsättare Thedéen, Harald, professor, violinist Halffter, Cristóbal, tonsättare Thedéen, Torleif, professor, cellist Harnoncourt, Nikolaus, professor Thorvaldsson, Christer, konsertmästare, violinist Heiniö, Mikko, tonsättare Wennberg, Gunnar, kammarmusiker, valthornist Hendricks, Barbara, sångerska Wickman, Putte, klarinettist Holliger, Heinz, oboist Wiklund, Anders, professor Honeck, Manfred, dirigent Wikström, Inger, pianist Jarrett, Keith, pianist Wilson, Sven, fil. lic. Järvi, Neeme, dirigent 90 Wixell, Ingvar, hovsångare Kaljuste, Tönu, kördirigent Wolf, Endre, professor, violinist Kamu, Okko, dirigent Zetterqvist, Mats, konsertmästare, violinist Kelly, John Edward, saxofonist, professor Åberg, Lennart, jazzmusiker Klobuçar, Berislav, dirigent Åhlén, Carl-Gunnar, fil. dr Krummacher, Friedhelm, professor Åstrand, Hans, professor Leonhardt, Gustav, cembalist Öhman, Anders R., advokat Ligeti, György, tonsättare Öhrwall, Anders, professor, kördirigent Lindberg, Magnus, tonsättare Östman, Arnold, dirigent Massengale, James, professor Nordal, Jón, tonsättare Nordheim, Arne, tonsättare HEDERSLEDAMÖTER Nørgård, Per, tonsättare Panula, Jorma, professor Bergman, Ingmar, regissör Penderecki, Krzysztof, tonsättare Welin, Ingrid, fru Pärt, Arvo, tonsättare Welin, Per, direktör Rautavaara, Einojuhani, professor Wikström, Jan-Erik, f. d. landshövding Rilling, Helmuth, professor Rostropovitj, Mstislav, professor, violoncellist Rozjestvenskij, Gennadij, dirigent Ruders, Poul, tonsättare UTLÄNDSKA LEDAMÖTER Russell, George, tonsättare Saariaho, Kaija, tonsättare Alain, Marie-Claire, organist Sallinen, Aulis, tonsättare Bækkelund, Kjell, pianist Salonen, Esa-Pekka, dirigent Bengtsson, Erling Bløndal, professor Schreier, Peter, Kammersänger Berglund, Paavo, dirigent Schwab, Heinrich W., professor, Dr Phil. Bergman, Erik, professor Schwarzkopf, Elisabeth, operasångerska Bonney, Barbara, operasångerska Segerstam, Leif, hovkapellmästare Sigurbjörnsson, Thorkell, tonsättare Spierer, Leon, konsertmästare Stockhausen, Karlheinz, tonsättare Sveinsson, Atli Heimir, tonsättare Sørensen, Bent, tonsättare Tellefsen, Arve, professor Thommessen, Olav Anton, tonsättare Varviso, Silvio, dirigent Vasks, Péteris, tonsättare Wenzinger, August, professor

91 BESKYDDARE H. M. Konungen

FÖRSTE LEDAMÖTER H. M. Drottningen H. K. H. Kronprinsessan Prinsessan Christina Fru Magnuson

PRESES f. d. generaldirektör Gunnar Petri

VICE PRESIDES Tonsättare Thomas Jennefelt Violinist Anna Lindal

Kungl. Musikaliska STÄNDIG SEKRETERARE Fil. dr Åke Holmquist 92 Akademien AKADEMIENS STYRELSE

Preses, vice presides, professor Hans Gefors, oboist Helén Jahren, professor Dan Laurin, tonsättare Miklós Maros, hovsångerska Birgitta Svendén, professor Anders Wiklund, musikdirektör Göran Malmgren (suppleant), jazzmusiker Lennart Åberg (suppleant)

AKADEMIENS KANSLI

Ständig Sekreterare: Åke Holmquist, Ständige Sekreterarens assistent: Kim Pettersson, kamrerare: Agneta Engblom, ekono- miassistent: Béatrice Franchi (barnledig), vik. ekonomiassistent: Therese Börjevik, kanslisekreterare: Agneta Lagström Nyberg, producent: Esbjörn Mårtensson, huvudredaktör (Utgivning av äldre svensk musik): Margareta Rörby, vaktmästare: Kerstin Ericsson, arkivarie: Katarina Thurell

Musica Sveciae Producent Ann-Charlotte Hell

Polar Music Prize vd Stuart Ward (t. o. m. 2004-06-30) MUSIKALISKA AKADEMIENS NÄMNDER Kammarmusiknämnden Ständige Sekreteraren (ordförande), kammarmusiker Peter Förvaltningsnämnden Eriksson, länsmusikchef Kenneth Johansson, programdirektör f. d. generaldirektör Gunnar Petri (ordförande), rådgivare Bengt Wera Körner, violinist Anna Lindal, tonsättare Peter Lyne, chef Ahrén, portföljförvaltare Staffan Thorslund, direktör Per Welin, levande musik sr Musikradion Tomas Löndahl, professor Clas f. d. landshövding Jan-Erik Wikström, Ständige Sekreteraren, Pehrsson, tonsättare Marie Samuelsson, docent Bo Ursing, kamreraren (föredragande) musikdirektör Margareta Åberg, Ständige Sekreterarens assistent (sekreterare) Stipendienämnden Musikdirektör Bengt Holmstrand (ordförande), violinist Ulrika Valberedningen Jansson, professor Clas Pehrsson, professor Staffan Scheja, Pianist Bengt Forsberg, professor Alf Gabrielsson, musikdirektör professor Märta Schéle, fagottist Knut Sönstevold, violoncellist Bengt Holmstrand, docent Märta Ramsten, professor Pär Torleif Thedéen, kanslisekreteraren (föredragande) Lindgren, tonsättare, dirigent B. Tommy Andersson (suppleant), professor Jan Ling (suppleant), professor Märta Schéle, Forsknings- och publikationsnämnden suppleant Professor Anna Ivarsdotter (ordförande), fil. dr Anders Carlsson, docent Boel Lindberg, överbibliotekarie Anders Lönn, docent Gunnar Ternhag, fil. dr Carl-Gunnar Åhlén, Ständige VISSA STIFTELSER OCH FONDER Sekreteraren, kanslisekreteraren (sekreterare) Stiftelsen Albin Hagströms Minnesfond Biografi-projektets redaktion Grammofonproducent Håkan Elmquist (ordförande), lektor Ständige Sekreteraren (ordförande), musikskriftställare Göran Sven Ahlbäck, fru Kärstin Hagström-Heikkinen, musiker Jan 93 Bergendal, docent Boel Lindberg, docent Gunnar Terhag, Schaffer, musiker Jörgen Sundeqvist, vd Ulf Zandhers fil. dr Carl-Gunnar Åhlén (adjungerad), kamreraren (adjungerad), Ständige Sekreterarens assistent (adjungerad) Nämnden för Utgivning av äldre svensk musik Professor Gunnar Bucht (ordförande), överbibliotekarie Anders Erik Järnåkers donation i Kungl. Musikaliska Akademien Lönn (vice ordförande), docent Gunnar Ternhag, Ständige Stråkinstrumentfonden Sekreteraren, huvudredaktören (föredragande) Konsertmästare Mats Zetterqvist (ordförande), kansliråd Hans Enflo, violinist Ulrika Jansson, konsertmästare Bernt Kommittén för Franz Berwalds Samlade Verk Lysell, professor Torleif Thedéen, fil. dr John Huber Professor Gunnar Bucht (ordförande), fil. dr Karin Hallgren, (adjungerad), Ständige Sekreteraren (adjungerad), fil. dr Erling Lomnäs, professor Hans Åstrand, fil. kand. kamreraren (adjungerad) Margareta Rörby (huvudredaktör) Kommittén för Monumenta Musicae Svecicae Stiftelsen Saltö Överbibliotekarie Anders Lönn (ordförande), fil. dr Owe Kansliråd Hans Enflo (ordförande), rektor Ingemar Ander, fil. kand. Lars Hallgren, docent Lennart Hedwall, Henningson, tonsättare Paula af Malmborg Ward, tonsättare professor Lennart Reimers, fil. kand. Margareta Rörby Sten Melin, ekon. dr Alf Westelius, tonsättare Oleg Gotskosik (huvudredaktör) (suppleant), tonsättare Anders Hultqvist (suppleant), Ständige Sekreteraren (adjungerad), kamreraren Programråd (adjungerad) Preses (ordförande), tonsättare Thomas Jennefelt, violinist Anna Lindal, professor Thomas Schuback, Ständige Sekreteraren, Göran Lagervalls Stiftelse producenten (föredragande) f. d. generaldirektör Gunnar Petri (ordförande), enhetschef Gun-Lis Angsell, Akademisekreterare Beate Sydhoff, Ständige Stödnämnden Sekreteraren (suppleant) Ständige Sekreteraren (ordförande), professor Hans Gefors, tonsättare Åse Hedström, jazzmusiker Lennart Åberg, Ständige Sekreterarens assistent (föredragande) Hugo Alfvén Fonden Polar Music Prize ab Professor Gustaf Sjökvist (ordförande), civilekonom Måns Ständige Sekreteraren Åke Holmquist (ordförande), ek. dr Alfvén, docent Lennart Hedwall, kulturchef Kersti Jobs-Björklöf, Anders Anderson, direktör Marie Ledin, f. d. generaldirektör programdirektör Bengt Emil Johnson, fil. lic. Jan Olof Rudén, Gunnar Petri, professor Roger Wallis, direktör Lennart Wiklund, professor em. Gunnar Tibell, grammofonproducent Håkan vd Stuart Ward t. o. m. 2004-06-30 (sekreterare), kamreraren Elmquist (suppleant), hovkapellist Alm Nils Ersson (suppleant), (adjungerad), Ständige Sekreterarens assistent (adjungerad) professor Anders Kreuger (suppleant), hovsångerska Berit Lindholm (suppleant), tonsättare Miklós Maros (suppleant), violinist Nils-Erik Sparf (suppleant), psykolog Cecilia Gylland (adjungerad), intendent Anders Lian (adjungerad), kamreraren (adjungerad)

Stina och Erik Lundbergs stiftelse Fil. dr Horace Engdahl, ordförande, fil. dr Åke Holmquist, advokat Anders R. Öhman

Stiftelsen The Rolf Schock Foundation (Priskommittén i de musikaliska konsterna) Preses (ordförande), professor Håkan Hagegård, professor Håkan Hardenberger, oboist Helén Jahren, pianist Roland Pön- tinen, tonsättare Karin Rehnqvist, professor Torleif Thedéen, 94 Ständige Sekreteraren (adjungerad)

Stikkan Andersons Musikprisfond i Kungl. Musikaliska Akademien Styrelse: Ständige Sekreterare Åke Holmquist (ordförande), vd Kenth Muldin (vice ordförande), ek. dr Anders Anderson, tonsättare Thomas Jennefelt, direktör Marie Ledin, trombonist Christian Lindberg, professor Roger Wallis, vd Stuart Ward t. o. m. 2004-06-30 (adjungerad), kamreraren (adjungerad), Ständige Sekreterarens assistent (adjungerad) Prisnämnd: Ständige Sekreteraren Åke Holmquist, ordförande, vd Kenth Muldin, vice ordförande, ek. dr Anders Anderson, direktör Marie Ledin, professor Hans Gefors (fst), tonsättare Thomas Jennefelt (kma), trombonist Christian Lindberg (kma), professor Roger Wallis (skap), musikförläggare Kjell-Åke Hamrén (smff), direktör Lars Anderson, suppleant, tonsättare Marie Samuelsson, suppleant (fst), tonsättare Daniel Börtz, suppleant (kma), jazzmusiker Lennart Åberg, suppleant (kma), musikproducent Johan Ekelund, suppleant (skap), musiker To- mas Ledin, suppleant (skap), musiker Bengt-Arne Wallin, supp- leant (skap), musikförläggare Lars Wiggman, suppleant (smff), informationschef Roland Sandberg, suppleant (stim), vd Stuart Ward, adjungerad (t. o. m. 2004-06-30), Ständige Sekreterarens assistent, adjungerad