1. Inledning Och Svampdjur
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater Ett kompendium sammanställt av Hans G Hansson (1945–2011). Här återgivet av ArtDatabanken 2017 i tio separata delar och illustrerat med fotografier tagna av Fredrik Pleijel, med stöd av Hasselbladsstiftelsen. Vi har så långt möjligt återgett texten i sin originalform. Flera av länkarna i dokumenten är säkerligen inaktuella. Hans G Hansson, marinbiolog vid Göteborgs universitet och verksam på Tjärnö utanför Strömstad (vid Kosterhavet), fick i början av 1990-talet i uppdrag från Nordiskt kollegium för marinbiologi att göra en checklista över alla marina evertebrater i Nordostatlanten. Checklistan fick namnet NEAT – North East Atlantic Taxa. Ett av underlagen för NEAT var en tidigare gjord förteckning kallad MESS – Marina Evertebrater från Södra Skandinavien, också den sammanställd av Hansson. Under arbetet med MESS utvecklades parallellt ett intresse för namngivning hos Hansson, och på begäran av studenter, som ofta efterlyste förklaringar till alla vetenskapliga namn de skulle lära sig, skapades en förteckning över namnen och deras ursprung: BEMON – Biographical Etymology of Marine Organism Names. Alla dessa listor i kombination med kunskapen om namngivning och namnens ursprung blev till slut ett kompilat i kompendieform: Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater. Kompendiet innehåller 325 sidor (utan registret på dryga 20 sidor) fulltecknade av text som helt saknar illustrationer. De inledande sidorna återger fakta och kommentarer om namngivning och systematik, sedan kommer 265 sidor med kort-fakta om de taxa som påträffats, eller vid tillfället för utgivning (1998) bedömdes kunna påträffas/förekomma, i sydskandinaviska marina miljöer. Här återges (förutom namngivning och etymologi) artskiljande karaktärer, djupangivelser, noteringar om biotop, systematiska kommentarer och ibland en och annan anekdot. Kompendiet följer i sin helhet en traditionell linneansk systematik och har inte på något sätt uppdaterats. Utöver fakta om arter innehåller kompendiet också en referenslista återgiven per organismgrupp. Denna har i sig ett egenvärde då mycket av litteraturen är gammal, svåråtkomlig, men oerhört informativ för de få som känner till den. Hans G Hansson var under lång tid en stark profil inom svensk marinbiologi, med ett säreget språk och en unik förmåga att kombinera såväl vetenskapshistoria och latin, skrönor och praktiskt fältarbete, som anatomiska detaljer i stort och smått. Allt med koppling till ryggradslösa djur i havet. Utöver att vara en utmärkt (om än något åldrad) förteckning över skandinaviska arter, är kompendiet ett stycke vetenskapshistoria som gränsar till kultur och litteratur i all sin språkliga prakt. Då Hans G Hansson var verksam vid Kosterhavet var naturligtvis hans kunskap störst om arterna som närmast påträffas där. Kunskap växer. I ArtDatabankens Artfakta (http://artfakta.artdatabanken.se) kan du säkert hitta uppgifter som motsäger innehållet i detta kompendium eftersom kunskap förändras över tid. Arter ändrar namn över tid, och systematik utvecklas kontinuerligt – därför innehåller kompendiet en del inaktuella uppgifter. Begrepp som t ex ”tribus” och ”underart” används idag i princip inte alls i association till flertalet marina evertebratgrupper. Vill du vara säker på taxonomin rekommenderas för svensk del vår kontinuerligt uppdaterade databas Dyntaxa. Idag finns också tillgång till den stora, världsomfattande databasen WoRMS – World Register of Marine Species, där i princip alla världens beskrivna arter av marina evertebrater finns listade, och där arbetet med att uppdatera informationen ständigt pågår. Fredrik Pleijel, Malin Strand, Ragnar Hall, Tomas Carlberg (januari 2017) Scire ubi aliquid invenire possis, ea demum maxima pars eruditionis est Att veta var något kan hittas, är i korthet lärandets största del. Hans G Hansson undersöker ett bottenprov tillsammans med Anna Karlsson. Ett personporträtt skrivet av Anna Karlsson finns i Fauna och Flora nummer 2010:3 ”Hans G Hansson – den marina mångfaldens mästare.” 1 Skag. Skagerrak Öres. Öresund Öster. Östersjön M A R I N A S Y D - Gen./G. genus (= släkte) Sp. species (= art) S K A N D I N A V I S K A S.gen.: sub-genus (= undersläkte) fide (= förlitande på) p.p. pro parte (= pars) (= delvis) sensu (= enligt [åsikt]) ’ E V E R T E B R A T E R ’ n. cons. nomen conservandum (tillgängliggjort namn) el. = eller n. dub. nomen dubium (dubiöst (osäkert) namn) e t t n a t u r h i s t o r i s k t u r v a l - n. inq. nomen inquirendum (namn som tarvar utredning; i princip samma som nomen dubium) ded. dedit (= skänkt av) http://www.tmbl.gu.se/staff/HansGHanssonP.html n. nud. nomen nudum (naket (’obeskrivet’) namn) (N.B. I detta verk ev. införda namn skall städse betraktas som nomina Urval i underrubrik bör tydas litteralt. Verket är långt från komplett vad anbelangar nuda). arter i många redovisade grupper, enkannerligen i slika, som är otriviala ens för fackmänniskor, t.ex. taxa som rund-, platt-, & fåborstmaskar, hoppkräftor, etc., men n. null. nomen nullum (oavsiktl. stavningsändrat tillgängl. namn) även i taxa som Polychaeta, Mollusca, Malacostraca, etc. avser urval en delmängd, aff. affin. affinitas, affinis (= släktskap; liknar art, men åtskild) ehuru större i slika taxa än inom taxa, vilka tarva mikroskop-tillgång för säker n. obl. nomen oblitum (glömt namn, obrukat i 50 år) bestämning. Välavgränsade taxa här & var har dock behandlats mera utförligt, n. rej. nomen rejicendum (otillgängligt namn) såtillvida att urvalet kan vara nästan totalt. Kontrollera genom att jämföra antalet uppräknade taxa med det antal, som anges efter motsv. högre taxon. Misskund för n. van. nomen vanum (tomt namn el. förgäves-namn; avsiktlig insufficienser, e.g. kompressionsavstavning & deiktiska uttryck som kan ha insmugit nystavning av ett tillgängligt namn) sig i texten under inkrementeringsprocessen, så texten är ofta ganska belastad med in litt. in littera (= i brev) måhända obekanta namn / termer / välska ord och kan således tyckas esoterisk, men är ju ej avsedd att sträckläsas, utan främst ett vademecum vid möten med för betraktaren MS = manuskript nya organismer. Förvisso kan excerpter, t.ex. etymologiska härledningar av nomina & Syn. = synonym vissa inledande stycken, med fördel nyttjas som t.ex. farnöte eller hjälpmedel till leg. legit (= insamlat av) coll. collectio (= samling) insomnia. Huvudsyftet är givetvis att varda ett nomenklatoriskt mnemotekniskt stöd till ardenta konsorter vid euforiska / epifaniska / serendipitiska* marinzoologiska cf. confer (d.v.s. jämför) et al. et alii (& medarbetare) interrogativa ögnablick. Intrikata termer (delvis konkorderade i registret) har ej hopats em. emendavit = förbättrande (av taxon-definition) av ostentativa eller perfida skäl, blott didaktiska / eklektiska, till gagn (& incentiv) vid s. str. sensu stricto (d.v.s. i inskränkt bemärkelse) läsning av mer sublima verk. (Mittåt!: Kunde ej motstå ord-flatulensen, när s. lat. sensu lato (i.e. i vid bemärkelse) # numerus / (art)antal ovanstående båda meningar inletts). Avskräcks ej av ett måhända obsolet skrivsätt / ordval. Läs och lär! q.v. quae vide (vilket se, d.v.s. en vidarehänvisning) *) serendipitet = plötslig, oanad sidoupptäckt det. determinavit (bestämd av; (medan indet.: obestämd)) Hans G. Hansson mihi, nobis (dativ av ego = jag, nos = vi, av mig, oss (kallad)) non ej nec ej (heller) ex ur in i ICZN International Council of Zoological Nomenclature ≈ ungefär, cirka det existerar för alla ⌘ subfossil Taxontypografi: Ändelse: < mindre (färre) än; (≤: högst denna storlek / antal) > större (fler) än; (≥: minst denna storlek / antal) R E G N U M (Rike) godtycklig [i slika parenteser betecknar < & > ord-lån inom el. mellan språk] ♂ hane, ♀ hona, /� hermafrodit {} uttalsparentes PHYLUM (Stam) " Salinitet mäts nu som kondukti vitet i psu (practical salinity units), i biol. sammanhang motsvarat av / ≈ ppt (parts per thousand) / ‰ SUBPHYLUM " N norra S* södra V västra Ö, O östra, ost SUPERCLASSIS " [L. latin, NL neo-latin, ML, medeltids-latin, Gr. grekiska, etc.] * S i t.ex. 18S-rDNA: sedimentationshastighet i Svedberg-enheter; CLASSIS (Klass) " ju högre siffra, desto större partikel, så 16S < 18S < 28S (av3 ofta SUBCLASSIS " sekvenserade ribosomal-gener); [< The(odor) Svedberg, 1884–1971]. INFRACLASSIS " I sandbottnar, som omfattar sediment som passerar 2- SUPERORDO " mmsåll & retarderas av kvadratiskt maskvidd-såll 0.0625 ORDO (Ordning) ", ofta -ida (betonat i) mm, så har ock granul& grustyp-sediment inräknats [fingrus ≤ 6 mm, mellangrus 6–20 mm, grovgrus 20–60 mm, ehuru i SUBORDO ", ofta -ina (betonat i) denna övre skala gränser mellan grus, sten & block åtskiljer INFRAORDO " sig genom att geologers stenar ligger mellan 2–20 cm & Superfamilia -oidea (betonat e) större enheter benämns block medan geotekniker (gränserna (rekommendation) ovan) benämner fraktioner ovan 6 cm sten & ovan 60 cm Familia (Familj) -idae (obetonat i) block]. Silt är sediment som går igenom finaste sandsållet Subfamilia -inae (betonat i) men retarderas av såll med 0.004 mm maskvidd, medan ler är Tribus -ini (rekommendation) namnet på ännu finare fraktioner. Eng. mud är ett namn på Genus (Subgenus) & species godtycklig *) (släkte & art) såväl silt som clay (= ler-fraktioner). Då lämpligt svenskt ord Genus & species (synonymer) motsvarande mud tycks saknas, så har silt i texten nedan *) Artnamnet måste dock anpassas efter släktnamnets genus. Ovan nyttjats för sediment av främst silttyp, men som även kan Regnum-nivån finns blott 3 s.k. Domäner, näml. (Eu)Bacteria