Vad Förbundet Vill. Av Thyra

Kantat vid F.-&F: s 30-Arsfest. Av Anita Nathorst och Os- t .kar .LinClberg. Vad förbundet vill. Av Thyra . , Kullgren. .. . '1884-1934. Fredrika-Bremer- Förbundets"tillblivelseoch utveckling. Av M. v. K-w. Förbundsstyrelsen 1884 och 1934. ~tipendieinstitutionen- hjälp till sjalvhjälp. Av Ebba von Eckermann. . . F.-B.-F. och sjukvarden. Av Ruth Schurer v. Waldheim. imf forsa, en lanthushailning- ens högborg. Av Elsa - Dyrssen. OhApelryd. Av Axel Mörner. Forbundets yngsta institution. Av Karolina Widerstram. Kvinnosaken ur manlig synvinkel. Enquete. . .-. - .-: Reflexionei kring ungdomen .' : och tiden;Av Frances Finn betyder i milngens ekonomi ~vEör&krin~s~reminen.

men försäkringsbrevet .kan .

. för de efterlevande betyda

skandinaviem största

Aktiebolaget ~urd-in-magasinet

. .

~lrrnah~rk.

Telefoner: specialaffär för . . ' 675069, 612983' Gardiner, Mattor . STUREPLAN 2, STOCKHOLM Draperi- och Möbeltyger , i

L~~~~~~~~~:penodläsnin@, individuella studier, reducerat hemarbete. AVDELNINGAR: Lekstuga ,för 3-6-Aringar, 4 förberedande klasser, 7 elementar- skoleklasser med nomalskolekomljetens. VALFRIA KURSER I DE HöGSTA KLIASSElRNA: "gymna~iestudier'~motsvarande L .l och L 2.; maskinskrivning; stenografi; hemsjukvård. NOTTAGNING: Vard. utom lörd. kl. 11.30-12. Tel. 21 55 32. ESTER EDELSTAM. KANTAT vid FREDRIKA-BREMER-FORBUNDETS SO-ARSFEST.. - Text av Anita Nathorst. Musik av Oskar Lindberg. Teol. lic. Anita Nathomt . ~bdrarna. Livets väv har vi vävt i maktiga sköten. Vi, vi ar urtidens dröm, vi är jordens hav. Vi är vila och ro i.lyckliga möten. Vi är åker och kust och hem och grav. Namnlöst, ordlöst ljuv är den makt som bär oss. Vi är släktenas evigt odödliga ro, födande nya liv ur det liv som nar ,oss, eviga åkrar, dar eviga skördar gro.

Fredrika Bremer. Hon vandrar över ungarnas blommande mark med en skälvande låga i sin hand. Skall den tyna, skall den stiga, skall den växa sig stark, skall den lysa nya hav och nya land? . Skall den lysa en mänsklighets färd mot den strand, dur allting som iir bundet blommar fritt?

Hon andas över lågan, som hon bar i.sin hand:. ' "Tillkomme det rike, som ditt.cc

Tonsättaren Oskar Lindberg. Vem var hon? - En flamma som lyste, ett bud frltn en djupt fördold, fran en okänd Gud. De vwr hon gått - vi skall f6lja dem mot ett okänt mål, mot ett osett hem. I/ád var hon? - En dröm, en stigen? Du skall veta det om du g&z viigen, om du vågar, att älska ditt hatda liv, om du v.dgar att följa det budet: - Giv, giv ut vad du ar, vad du iiger, utan fr&ga om lön, om att f& igen. Då ar du den skapande gudas viin, och han talar till dig som sin like i de levande sj~lamsrike.

De fåglar,. som bådar gryningen, flyger med latta slag. Skall deras mjuka vingar &&s av en klarare morgondag? Vi har @tt vilse i hårda &r. Vagar vi ana en mjukare var, racka varandra h6aderna tvärs över haven och Edinderna? Vi&gar vi, mitt i vart ödes strid, - stanna och lyssna och lysa den fiid viirlden behöver och langtar till mer än den anar och vet och vill? Makt - ar den eld, som f6rtiir oss, 'kärlek - är guden, som bär oss. HERTHA 89 r

1 VI,vi Hr urtldene drijm,vi Br Jordens hav. VI' Br vila och ro

fl, i. lyckllga in8ten. VI ar bker och ku~toch hen och grav. .I :

VAD F.0-RBUNDET VILL. ar Fredrika-B,remer-Förbundet Av .

nu'. fullbordar sitt första halv- Thyra ' sekel; ärdet naturligt,. att man Kullgren. stannar ett ögonblick ooh ser tillbaka på de gAngna Arens arbete och stra- van. Femtio år äro en lång tid för en förening. Den har länge sedan lam- nat bakom sig de mera trevande barndomsåren och aven den av ini- I tiativ '- sjudande ungdomstiden . och det, som bar Fredrika Bremers till stAr nu i sin medelålders .fulia kraft. fortsatt utveckling förpliktande Den g6ngn.a tiden har varit full av namn; vill samla svensk,a kvinn0.r .tifi liv - och kamp och stark , utveckling. gemensamt samhallsarbete,. befordra, Vad förbundet satt som sin uppgift deras duglighet och känsla av ansv&, framgår av första paragrafen av som medborgare, uppfostrare och dess stadgar. Den lyder: "Förbun- arbetare inom olika områden samt verka f ör f örbättrande av kvinnans olika slag samt tillträde till allt fler stallning i hem, samhälle och stat. arbetsområden. DarpA kan en histo- Förbundet ar politiskt neutralt." rik över de gångna; årens verksamhet Har F.-B.-F; också kunnat för- lämna talrika exempel. Nar kvin- verkliga detta sitt program? Jag norna sålunda kommo in pA många tror, att var och en, som något följt viktiga och ansvarsfyllda arbetsfält, med de gångna årens stora samhälls- var det naturligt, att de kände behov problem och tillika lart kanna för- av den fulla medborgarrätten, och bundets verksamhet, måste svara ja F.-B.-F.deltog därför i bildandet av p%den frågan. Förbundet har på ett "Föreningen för kvinnans politiska synnerligen klokt och målmedvetet rösträtt'' ooh stod stödjande vid den- ' satt oavl%tligtarbetat på att höja och na förenings sida under alla de ar- hjälpa de svenska kvinnorna inom en betsfyllda åren intill den dag, då mängd olika arbetsomrhden och att kvinnorna ställdes lika med mainnen förbättra deras stallning i hem, sam- i medborgerliga rättigheter och plik- hälle och stat. Detta arbete har ock- ter. Rösträtten hade för dem .ej varit s%krönts med stor framgång, fastan målet i och för sig, den var det efter- naturligtvis Atskilligt AterstAr att strävade medlet, för att kvinnorna - vinna. Förbundet, som symboliskt skulle f%med mannen dela ansvar och tagit Fredrika Bremers namn, har arbete för fosterlandets val. Det var haft den lyckan att från början le- kvinnornas tro på att samhallspro- das av ansvarskännande kvinnor, blemen böra belysas ej blott ur man- vilka själva stått på höjden av sin lig utan även ur kvinnlig synpunkt . tids bildning och vilka oegennyttigt för att kunna ses verkligen mansk- och -med uppoffring av tid och kraf- Iigt, som gjorde dem outtröttliga och ter sökt handla i Fredrika Bremers segervissa i sin kamp. Anna Wh-it- anda. De fordrade liksom Fredrika lock uttryckte kvinnornas önskan Bremer; att kvinnorna skulle fostras med orden : '+Med mannen för foster- till vidare blick på samhällets upp- landet." Samma tanke har jag .f iinnit gifter och att de med en känsla av i ett privatbrev fr%n Fredrika Bre- värdighet och ansvar skulle fora med mer, skrivet för T0 %rsedan, nsmli- sig in i det offentliga livet ett dittills gen i febr. 1864. Hon skriver : ". . . f rammande begrepp, sin kvinnlighet. Man och qvinna mAste afven har De uttalade redan .den tanke, som vara' hvarandras hjelp. Den stunden . sedan upprepade g%nger betonats, skall nog komma, då de så skola stå tanken, att kvinnan just genom sin tillsammans verksamma i alla högre egenart, genom sin olikhet med man- fr%gor f ör mensklighetens bästa. nen har1 en uppgift att fylla i Men ännu ar den icke kommen, %t- samhället. Med iver och entusiasm minstone icke i 'form av rådplägande tog F.-B.-F. det. ena initiativet ef- församling inom vårt land, och kan- ter det andra för att skaffa de unga ske upplefver jag icke dagen då den flickorna utbildningsmöjligheter av så kommer . . ." - HERTHA ,91

Förbundet kampade således f ör Vårt nu jubilerande förbund kan den politiska rösträtten, men det har med en känsla av tillfredsstallelse och aldrig brutit mot bestämmelsen i tacksamhet . blicka tillbaka på de stadgarna att vara politiskt neutralt. gångna årens arbetsresultat, och det På grund av denna sin karaktär har kan aven med lugn ooh tillförsikt det sin givna uppgift att samla olika skåda framåt mot fortsatta stora politiska kvinnoorganisationer och uppgifter, som iiinnu vänta på sin andra kvinnoföreniqgar for att dis- lösning, och mot nya problem, som kutera gemensamma önskemål för med all säkerhet vaxa fram under kvinnornas stallning inom olika ar- årens lopp. Alltjämt miste också liv- betsområden och eventuellt samfällt givande impulser utg% från centrum arbeta för dessa önskemåls förverk- till de m%ngapunkterna på periferien ligande samt också anordna behövlig f ör att.väcka och vidmakthålla kans- upplysningsverksamhet ute i landet. lan av det ofrånkomliga ansvar, som För dylik verksamhet äro förbun- vilar p% varje myndig samhallsnied- dets många kretsar särdeles lämpliga lem. Förbundets skolor, institutioner organ. och kommittéer ge en bakgrund av Det ar en lycka för vårt land att soliditet åt hela förbundsverksam- aga denna starka, politiskt neutrala heten, och de många livaktiga för- f örening, som håller samhallsintres- bundskretsarna, som var på sin ort set vaket bland kvinnorna ute i skilda arbeta för förbundets syften, ha ver- landsändar och som manar dem att kat, att F.-B.-F. i denna-stund ar en söka sattta sig in i de många problem mycket stor och omfattande riksor- av politisk och kommunal natur, som ganisation. Inom överskaldlig fram- särskilt beröra kvinnorna och hem- tid komma arbetsuppgifter icke att men. Hur värdefullt ar det ej också fattas, och arbetsvilligheten är stor för Sveriges kvinnor att i förbundets på alla poster. Må därför Fredrika- centrum i Stockholm hava ett vak- Bremer-Förbundet un'der ständigt samt öga och ett lyssnande öra, som ökat förtroende från allmänhetens iakttaga allt, som göres - eller un- sida f%aven. i framtiden utföra sin derlåtes - i frågor rörande dem och ideella och praktiska verksamhet. till deras arbete, ett centrum, som vid fromma. för de svenska kvinnorna behov för &derastalan inför myndig- och deras insats i samhallsarbetet ! heterna och som genom sina institu- Och m%det alltid förbliva ett enande tioner kan ge bildniqgssökande unga band' mellan socialt intresserade flickor från hela landet r%d och led- kvinnliga .medborgare över hela ning samt ekonomiskt stöd. landet! . ! Thyra Kullgren.

är strömming i olika former en om- tyckt' rätt. Nästa ging Ni har nigra vanner hemma s& bjud dem p& iittiksströmming - inlagd i FALU- ATTIKA - och Ni skall f& se hur förtjusta de bli. Fredrika-

Margareta von Konow. Freddka Blremev. IM VINNANS INTRÄDE IN- bara aktualitetens prägel ! De gulna- p om samhallsordningens om- de bladen talja om Fredrika Bremer, råde betecknar en högre den adla föregangerskan, som ba- uppfattning af den menskliga person- nade vägen och bröt den olandi- ligheten och bildar derför den viktiga marken, och om Sophie Leijon- gaste .epok i mensklighetens inre hi- hufvud Adlersparre, den kloka, vid- storia." Tanken ar Erik Gustaf Gei- synta Esselde, som fortsatte vand- jers. Med samme hävdatecknares be- ringen i den steniga terrängen för .kanta yttrande: Sveriges historia ar att kunna skänka sina landsmanin- dess konungars för ögonen skulle man nor ett rikt livs förpliktande testa- aven med risk att göra sig skyldig mente. Ty testamente benämner hon till överdrifter våga påstå, att den just i ett samtal .med sin goda van svenska- kvinnarörelsens historia ar Fredrika Limnell planen på det för-

Fredrika - Bremer - Förbundets. ' En bund, som hon skulle komma att bil- mycket stor. del av aran till att kvin- da, och vad planen beträffar ville hon nan, tidigare stavad med q, verkligen "derför gerna ha den s% klokt och 'kunnat göra sin entré p% samhalls- praktiskt uttänkt som möjligt". ordningens område, dar hon ej längre 1859 hade Sophie Adlersparre till- rör sig med debutantens osäkra steg, sammans med Rosalie Olivecrona tillkommer nämligen Sveriges äldsta startat Tidskrift för hemmet, "till- kvinnoförbunld - med undantag för egnad den svenska Qvinnan", och dar- den mera speciella "Föreningen för med hade den svenska kvinnorörelsen

gift qvinnas eganderatt" -' vilket i fatt ett officiellt språkrör, vari miss- Ar tillryggalagt sitt första halvsekel, f örh.ållandena kunde piitalas, reform- präglat av outtröttliga strävanden planer dryftas. Ett och annat fram- för uppfyllande av rättvisa krav. steg hade dessförinnan noterats, s% Men låt oss börja från början och t. ex. att ogift kvinna p%vissa vill- inom ramen av ett begränsat spalt- kor kunde bli myndig vid 25 års %Ider utrymme söka teckna huvudkontu- enligt ett beslut av 1858.års riksdag rerna av tillblivelse och utveckling, och en frukt av Fredrika Bremers så som de utläsas ur gulnade tid- - "Hertha", men m%nga önskningar 'skriftsblad och ur handlingar, som kvarstodo ouppfyllda. Behovet av BERGS VILOHEM 8ppnaas''dem'A&m& Vilohemmet ar inrymt i tvenne slottsfl?dglar, omgivna av stor, naturskön park, med underbcvrt vackert iäge vid Bråvikens södra strand, 3 tim. med Angbat och 40 min. med bil från Norrköping samt 15 min:med bil från Ostra Husby järnvägsstation. Tillfalle till varma o. kalla bad. Inackorderingspriset 7 kr. fik ensamt mm o. 6 lur. för delat. Närmare medd. Fru HANNA LINDMARK, Margareta HushAllsskola, Norrn~almstorg1, Sthlm. kvinnornas intellektuella uppfostran var alltjamt lika stort och möjlighe- terna till kvinnornas självförsörjning lika bristf alliga. "Anledningarne till den' ogifta qvinnans bristande utva- gar till sjelfförsörjning ligga dels i qvinnans nuvarande uppfostran; dels i de hinder, som lagstiftningen ännu .lägger för ett fritt användande af hennes. arbetskrafter", läser man också, i tidskriftens första årgång. I de orden ligger nästan kvinnorörel- sens hela motivering ! ökad upplys'ning bland kvinnorna var också forsta punkten på .det program, som de båda redaktriserna ganisation för lösande av de brän- i Tidskrift för hemmet följde. Under nande problemen, ett stort förbund .tiden öppnades allt flera arbetsom- över hela landet. Hennes planer bör- råden för kvinnorna. Högre' lararin- ja mogna. Redan 1880 i samband. neseminariet inrättades 1861, Aret 'med frågan om Tidskrift för hem- därpå statens normalskola för flic- mets fortsatta existens ha de aktua- kor, 1864 borttogos villkoren för ogift liserats. På hösten 1883 tages frå- kvinnas ' myndighet, varefter den gan upp "inom en liten krets av sa- Xommunala . rösträtten ocks% blev kens närmare vanner", Esselde .son- hennes. Kvinnor fingo bli fältskärer, derar terrängen, samlar påföljande organister och tandläkare, kommo in 'höst sina trogna till ett möte i Läse- vid telegrafen, posten och järnvägen, salongen och kan småningom tillsan- blevo adjunkter vid seminarier, fi* da ett antal intresserade en inbjudan tillträde till Gymnastiska centralin- till Överläggning. ..Dlenna inbj udan, stitutet .och Fria konsternas akademi. åtföljd av ett programutkast samt Den ekonomiska sjalvständigheten en artikel av Essel'de aqgående stu- hade med andra ord. kommit inom -die- och yrkesstipcihdier för flickor, nära räckhåll - för den ogifta kvin- ar undertecknad utöm av henne själv nan. För den gifta var den däremot av fruarna Ellen Anckarsvärd, Fred- alltjamt en chimär. Och därför bil- 'rika Limnell, doktor Ellen Fries, dades 1873 av bl. a. Lars Johan riksantikvarie Hans Hildebrand' och Hierta och hans dotter Anna den doktor Gustaf f3 jöb'erg, förbundets ovan nämnda "Föreningen för gift faddrar. _.. - qvinnas e,ganderätt", vilken sederme- Ännu finnas i behåll n%gragulnade ra .utvidgades till att främja aven pappersblad med anteckningar av fru andra av myndigheter beroende åtgär- Adlersparres egen hand rörande de der, som kunde bidraga till att för- svar, som ingått fr%n åtskilliga in- bättra kvinnornas ställning. bjudna, namngivna personer. . Flera För Esselde framstår emellertid av 'dessa visade sig förstaende, men . vid denna tid allt tydligare nödvan- n%gra svar andas både motstånd och digheten av en mera omfattande or- skepticism. En professor anser så- D.RKK RAM LO SA^ . Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatteg

Akta endaat med videtiiende varumärke pH etiketten. lunda "saken vara !bra men tror qvin- bereda jorden for de nya ; odlingsar- liga ungdomen föga skattar dess för- betet f%r aldrig stanna", säger hon delar. Menar, att unga qvinnor sak- däri och om förbundets syften bl. a. na håg ch förmåga att arbeta." En "det vill, siisom ett äkta barn af sin yngre jurist ställer sig avvisande. tid, med associationens hjelp arbeta "Han tviflar p% nyttan. Afskyr mö- för praktiska uppgifter samt med det ten. Afråder att med stipendier upp- tryckta ordet verka för sina syften. muntra till studier. Viktigast, att Det vill med andra ord si% bro mel- f lickor uppmuntras att försörja sig lan idé och handling, teori och prak- p%Men inkomst, tills de giftas." (In- tik: - Det vill blifva en lefvande om parentes sagt blev denne mans minnesvård öfver Fredrika Bremer döttrar sjalvf örsörjande, en av dem genom att fullfölja den höga uppgift, t. o. m. en framstAende akademiker, hon gifvit oss i arf, den att med den och deras .far torde för länge sedan sanna f~igörelsenbemrnpa den fal- ha frångått sin gamla ståndpunkt om &a." kvinnans uppfostran.) En styrelse på 24 personer utsågs, Efter utfärdandet av kallelsen, följ- ordförande blev riksantikvarie Hilde- de den 22 oktober, alltjamt 1884, ett brand - en kvinnlig ordförande var förberedande möte i fru Limnells sa- d%ännu någonting otänkbart! - och . long, dar det blivande förbundets sju det nyföd.da f örbundet fick sin första . programpunkter ytterligare diskute? fasta men något blygsamma centra.la . rades och man enades om att ge det punkt i ett litet hörn i Slöjdförening- Fredrika Bremers namn. Kort efter .ens museum, Brunkeberg 15. Det konferensen i Lasesalongen hade Es- grep sig genast an med att söka "~1% selde givit offentlighet %t de stora bro mellan idé och handling". Re- dragen .av sin förbundsplan i en .till dan före julen 1884 manifesterade Stockholms Dagblad insänd och med förbundet sin tillvaro genom en liten rubriken "Qvinnof r%ganoch associa- utställning av särskilt utvald barn- tionen" dar införd artikel. Det av- och ungdomslitteratur till stöd vid görande steget för att, som det hette julköpen. Detta låg visserligen n%got i programmet, "främja en sund och vid sidan om den egentliga uppgiften lugn utveckling av arbetet för kvin- men gav i alla fa.11 upphov till för- nans höjande" togs den 3 december, bundets bokkommitté, som skulle som blev förbundets föde1seda.g. komma att verka tv%decennier fram- . Det var en representativ samling, %t.Betydligt viktigare var organisa- som den kvällen mött upp i Läkare- tionen av förbundsbyrån, som redan sällskapets sessionssal, den l%g d% från början blev det centrala am- ännu vid Jakobsgatan. På estraden betsverk, man tänkt sig, dar verk- s%gman inbjudarna, och f iirhandl ing- samhetens alla tradar löpte samman arna inleddes av Esselde med ett an- och därifrån impulserna utgingo att förande, som hon kallade "En öfver- omsatta förbundets stadgeparagrafer blick af arbetet på den svenska qvin- i praktiken. Detta gällde ej minst nans f ram%tskridandeV och vilket, den första: "att under kraftig sam- alltjamt med god beh%llning, kan 1a- verkan av erfarna kvinnor och man sas i sista årg%ngenav Tidskrift för inom så vida kretsar av v%rtland som hemmet. "De gamla arbetarna rniiste möjligt verka för en sund och lugn AJB, Schne~aderr & Oilssm Ernd WaIEpiis Agnegatan 34, S t o o k h o l m. Wasangatan 48. Biockholm Tel. 809868. Tel. 53 12 49, 50 77 82. Bouppteckningar, Boutredningar, Arvetvister, ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, lamp- ~estarnerken, Bo- och ~lktenskapsskilnader, liga soni hedersgåvor och Upps. av köpehandlingar, Bolagsbildning mm. sportpris. - Glassforinar, mar- Förfrhgningar besvaras orngbende. sipanforrnar, patentkork m. m. utveckling av arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt shal som i socialt och ekonomiskt hänseende". - Ratten till de bada epiteten sund och lugn har f örbundet aldrig förverkat, och detta har man i mycket hög grad att tacka de framsynta .personer, som lett för- bundets öden. Riksan- tikvarien Hildebrand ef- terträddes 1903 som ordförande av fru Agda Montelius, - född Reuter- Från F.-B.-B':s 20-hmöte. siitande i mit- skiöld, vilken redan ten Agda Montelius och Gert& Adelborg. fr%når 1894 kan sagas ha varit den egentliga ledaren, ge- g%ngna Artiondena stått vid ordfö- nom sina djupa insikter p% samhal- randenas sida, först fru S. Whitlock, lets olika omrhden och sin nobla per- som följdes av fröken Anna Roos. sonlighet en den svenska kvinnosa- Den viktiga sekreteraresysslans för- kens representant i dess allsidigaste nämliga traditioner upprätthöllos och bemärkelse, klok, varmhjärt.ad och utvecklades därefter av fröken Sigrid - energiskt offrande tid' och krafter p% Ulrioh under femton år, av fröken kvinnosaken. Då hon 1920 dog, hade Anna Gustafson, t. f. under tv% Ar, förbundet förmånen att.som hennes av fröken :Signe Laurell, tills.Stipen- efterträdare få rakna förutvarande dieinstitutionen 1916 lade beslag på v. ordföranden, fru Lizinka Dyrssen, hennes krafter, samt fröken Ida von f. af Ugglas, vars varma intresse och Pl.omgren, som sedan 18 år med han- oegennyttiga insatser .för den gemen- givenhet främjar förbundets' skif- samma saken gjorde henne val skic- tande intressen. kad på den ansvarsfulla posten. Som Men lat oss nu återgå, till förbun- chef för byrh, förbundets arbetscen- dets utveckling! I en dublett vid Lil- . trum,*finna vi under det första året la Vattugatan 19 hade den unga sam- fröken Mina Forsell, efterträdd av manslutningen fått ett nytt hemvist,. fröken Gertrud Adelborg, outtröttlig; dar enligt samtida hävdatecknare initiativrik, energisk. Då denna 1907 "fuktrosor prunkade p%väggarna och drog sig tillbaka, upptogs hennes mögelsvampar sköto upp under s-kriv- mantel av fil. kand. Axianne Thor- borden". Men lokalens rika vegeta- - stenson, varigenom ,FBF tillfördes en tion tycktes i alla fall. ej menligt ha eminent kraft. Värdigare efterträdare inverkat på arbetslust ooh initiativ- på denna för hela verksamheten så kraft: det går raskt framåt med star- ytterst viktiga post kunde Gertrud tandet av förbundets upplysnings- Adelborg näppeligen ha fAtt. Vakna verksamhet och platsförmedling. En- och nitiska sekreterare ha under de ligt de detaljerade cirkulären fran PORLA BORDSVATTEN dricker numera av alla'finsmakare

- den kiden förmedlade byrh rad i barn ar byr%nden basta upplysnings- ekonomiska, juridiska och hygieniska centralen. fragor genom välvilligt biträde av ex.: Byr%ns platsförmedling, som upp- perter p% olika omraden. Arbetstak- hörde 1922 - privata byr%er hade ten ökades ytterligare, sedan byrh under tiden gjort den mindre nöd- kom att disponera rymligare lokaler. vändig - var ocksa livligt frekven- 1885 flyttades husgudarna till Drott- terad, anskaffningen av sjuksköter- ninggatan 54, som blev den svenska skor t. o. m. i s%hög grad, att den kvinnorörelsens högkvarter till 1912. snart nog krävde en egen byrå. Detta Det Aret fann byrån sin nuvarande ledde ocksh till upprinnelsen, 1902, varaktiga -stad.vid . Klarabergsg. 48. av förbundets sjuksköterskebyrA i Den nyss nämnda upplysningsverk- Stockholm, vilken sedan f ått efterföl- samheten st%rfortfarande p%förbun- jare i fem andra städer. I en särskild dets program men är numera huvud- artikel i detta nummer kan man följa sakligen inriktad p%yrkesrAdgivning, utvecklingen av denna viktiga verk- och 'Atskilliga tiotusental unga kvin- samhetsgren, med vilken Svenska nor-ha genom byrh fått r%doch d%d Sjuksköterskornas Allmänna Pen- orande kvinnliga arbetsområden, ut- sionsförening, likaledes tillkommen bildningsmöjligheter, lönef örhållan- på Fredrika-Bremer-För:bunc!ets ini- - den och arbetstillgang. För den som tiativ, st%ri intim kontakt. Det var onskar en eller annan upplysning om också genom förbundets f örsorg, soii. "kvinnosaken och dess landvinningar, en sjukkassa för lärarinnor och med :om kvinnoföreningar i in- och ut- dem likställda arbetande kvinnor landet, om kvinnornas rättsliga ställ- 1887 kom till sand. 1926 beslöto . ning och lagar som röra kvinnor och emellertid f örbundets sj ukkassemed- lemmar av olika anled- ningar att uppgå i den nybildade Centralsjuk- kassan Vänfast i Stock- holm. SAval Fredrika Bre- mers som Esseldes varma intresse för sjuk- v%rdsfragor har tydligen till fullo beaktats ! Redan IAngt före för- bundets tillkomst hade fru Adlersparre närt planer på upprättande av yrkes- och studiesti- pendier för kvinnor. Ar 1887 kunde förbundets stipendieinstitution stif- Från förbunds b yrdn vid Klarabergsgatan, tas, ej att förväxla med .' byråf 0reståndalmnnan.s mm. Sittande, fr. v. fröken Ida von Plomgren, fru Lixinka Dyrs- en del donationsfonder, .sh, stående fröh Axiunne Thwstenson, som förbundet srniining-

Affärstid 9-6. - Tel. 200437. - Privatrum 113363 - SpHrvagn: 2, 3, 5, 9, 11 Buss: 52, 54, 57, 59, 66 b Utbildar praktiskt och teoretiskt Vävlärarinnor o. Yrkesutövare och hHller kurser i Hemvävning. Försgjer mattor i handknuten flossa, rya, röllakan, rosenghg samt Möbeltyger, Gardiner, Vepor Klädningstyger m. m. av egen tillverkning. Vävgarner. Vävstolar oeh Vavstolstillbehör, SKOLA och FORSALJNINO: Kungsgat. 70 (hörn. av Vasag.), 2 tr., hiss, Stockholm. Grund. 1873. Inneh. Alma Jacobson. HERTHA 9?J

om f%ttmottaga till för- valtning, och vilkas av- kastning enligt donato- rernas bestämmelser gå, till olika ändamål och endast i ringa utstrack- ning till fö~bundetsall- männa sociala verksamhet, som ar i stort behov av existensmedel. Sti- pendieinstitutionen, som närmare behandlas i enn efterföljande artikel, har under årens lopp utvidgats högst betydligt och alltmer fått pra- geln av en nationell in- Från b~ånsexpedition. sittande froken Elsa stitution. T.re andra vik- " Ekström, stående fröken Louise von Rosen. tiga verksamahetsgrenar, vilka var och en p% sitt satt reste ut för att studera förhållandena fullfölja Esseldes kloka intentioner på det omr%det i utlandet och sedan att skaffa kvinnorna större yrkesut- blev vår första yrkesinspektris. I bildning böra i detta sammanhang detta sammanhang torde det ej hel: hämnas. De utgöras av det på Gertrud ler vara ur vägen att framhalla, att Adelborgs initiativ 1907 upprättade förbundet med intresse verkat ocksa lanthush%llningsseminariet, senare för yrkesskolornas inrättande. förbundet med lanthushållsskolan * vid Rimforsa, TradgArds- och lant- Vi ha har huvudsakligen dröjt vid hush%llsskolan Apelryd vid BA- förbundets administrativa verksam- stad, tillkommen 1914, och skolan för het. Låt oss nu övergå till den minst kvinnlig yrkesutbildniqg i Stockholm, lika viktiga del, som skulle kunna be- startad 1917. I särskilda artiklar , nämnas det mera direkta kvinnosaks- komma ocksil dessa verksamhetsgre- arbetet och som får sin uttömmande nar att mera ingiiende beröras, har definition i de nuvarande stadgar-. m& endast ytterligare påpekas, att nas andra paragraf, dar det heter, förbundet genom dem skapat nya ar- att "för vinnande av sina syften föl- betsfalt. Redan tidigare hade apo- jer förbundet lagstiftningsfrågor, sö- tekarebanan ooh tradgårdsyrket tack ker pAverka den allmänna opinionen, vare Fredrika - Bremer - Förbundet vakar över de förhiillanden, som be- gjorts tillgängliga för kvinnor, och röra kvinnorna p% deras olika verk- aran av att kvinnlig yrkesinspektion samhetsfält". Att här gå in i detal- kom att införas i Sverige, tillkommer jer skulle föra oss alltför 1Angt. Det likaledes indirekt förbundet. Det var . må därför vara nog att hänvisa till nämligen med ett F.-B,..-F.-stipendium .den mångfald utredningar rörande p% fickan, som Kerstin Hesselgren vissa kvinnliga anställdas arbets- och. Välsorterat lager av alla sligs Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, I Fransar, Belysningsarmatur m. m., k. m. I UTSTALLNING och BUTIK Klarabergsgatan jt, S t o e k h o l m. 1 Telefon: 21 96 96 och II jf 96.. 98 HEBTHA -- löneforh&llanden, som förbundet kommitté för lagfrågor stod hela ti- verkställt, de otaliga hänvändelser, den i intim kontakt med lagbered- som i olika fr%gor gjorts till Kungl. ningens enda kvinnliga ledamot, fru Maj :t eller andra myndigheter, an- Emilia Bromée, mönstret för en fram- ordnandet av opinions- och diskussi- synt och begåvad medborgarinna, onsmöten, publicerandet av uppsat- man arrangerade möten, utarbetade ser, igångsättandet av enquster m. m. skrivelser. Och vad slutligen behö- Sedan "Föreningen för gift qvin- righetslagen angår, f örtjanar det på- nas eganderätt" .l895 upplösts och pekas, att dess tillkomst främst har dess verksamhet upptagits av F.-B.- att tacka det initiativ till den sista F:s kommitté för lagfriigor, har an- utredningen, som förbundet tog till- talet av de lagärenden, som förbun- sammans med Akademiskt bildade det sysslat med, givetvis ökats. De kvinnors f örening. Den skrivelse, kunna sedan ha gällt upphävandet som blev resultatet av detta initiativ, av mannens m%lsmanskap- .motio- inlämnades till regeringen på nyhrs- ner i det ärendet väcktes 1903 i För- aftonen 1918. sta kammaren av landshövding Bo- Förr, det vill i detta. fall säga för ström och i Andra kammaren av borg- ett par tiotal år sedan, vor0 de domi- mästare Lindhagen, kommitténs f ör nerande fr%gorna färre men större, lagfrågor dibarande nitiske ordfö- nu ha de blivit flera men mera spe-

rande - eller vigselformulärets hust- ciella och med den internationella , ru skall vara sin man underdhnig. prägel en ny tid fört med sig p% De kunna ha omfattat de tre stora olika områden. Som ett exempel frligor, som gAvo skarp relief åt 1900- skulle man kunna framhalla den seg- talets två första decennier i svensk slitna frilgan om gift kvinnas natio-. kvinnorörelse och på vilka förbundet nalitet, som under de senare åren va- nedlagt ett särskilt betydelsefullt ar- rit f ÖremAl f ör f örbundets speciella

bete, ' nämligen kvinnans politiska intresse. Kvinnoarbetets problem, rösträtt, äktenskapslagstif tningen och det kvinnliga polisväsendet, moder- kvinnans tillträde till statstjänst ge- skapsförsäkringen och. de socialhy- nom behörighetslagen. Tre frligor, gieniska spörsmhlen ha ävenledes sqm markeras av de segerrika Artalen stått p% programmet 1919, 1920, 1923. Upptakten till för- Förbundets övervakande och opi- bundets arbete för rösträtten kan nionsbildande arbete har alltid präg- räknas frh det gabngna seklets sista lats av en lugn sakligket, vilket haft dag, d% fö~bundettill regeringen intill följd, att myndigheterna ej sällan lämnade den första petitionen om lyssnat till organisationens uttalan- politisk rösträtt för kvinnor. 'För- den - ofta utarbetade av kommittén bundet var därefter med om att lägga för lagfrhgor - och den politiskt grunden z till Landsföreningen för neutrala ställningen har under de- Kvinnans Politiska Rösträtt och del- cenniernas g%ngstädse visat sig vara tog verksamt i dess strävanden under en värdef ull tillghg. Förbundet har hela den tid, rösträtten pAgick. ocksA kunnat glädja sig åt ett givan- Äktenskapslagstiftningen var nog de samarbete med andra kvinnoför- det komplex av lagfrabgor, som för- eningar i in- och utlandet. Särskilt bundet mest kom att syssla med. Dess har förbundet lagt sig vinn om att be- Giv barnuena äkta honung p& gröt Bra och billigt bor Ni pa och i välling i stället för socker! Honungen innehåller.järn för de röda blodkropparna simt fosfor och kalci- I Stockholm Drottninggatan 66, tel. 23 27 75 um för benbyggnaden, vilket konst- 1 G ö t e b org Postgatan 10-12, tel. 7023 0 honung och socker ej alls gör. Ho- I Nor rköpiirg Tunnbindareg. 11-13, tel. 1136 nungsvatten är bättre än kaffe. Stilla och lugnt. God betjäning fordra de olika kvinnliga kårernas av den oförlikneliga Esselde, därefter organisering genom bildandet av spe- en tid av Amanda Kerfstedt för att ciella sammanslutningar. De kvinnli-, sedan i sjutton år få åtnjuta förrn%- ga kårsammanslutningarnas central;' nen av Lotten Dahlgrens skickliga rad, vartill, numera ett tjugotal kårer och underhållande penna. 1907 ef- äro anslutna och som ar ett utomor- terträddes hon av Ellen Kleman, vars dentligt viktigt ' organ,' bildades sa- stora hängivenhet f ör kvinno- lunda 1920 uppe p% förbundets byrå. saken under tjugofem år satte sin Kvinnliga Kontorist- och Expeditför- sakligt värdiga prägel först på den eningen raknar också Fredrika-Bre- till veckotidning utvidgade Qagny, mer-Förbundet som sitt upphov för därefter på .dess efterföljare Hertha. att nu.taga ett ytkerligare exempel. 1905, da' förbundet höll sitt 20:de-

I det stora hela söker förbundet allt- årsmöte och man med, tillf redsstal- w jämt stödja kvinnorna i deras för- lelse kunde se tillbaka p% de gångna värvsarbete antingen det gällt eller decenniernas oförtrutna arbete, be- galler att organisera kårsammanslut- slöts att lokalavdelningar eller kret- ningar eller genom det talade och sar skulle bildas ute i landet. De ald- skrivna ordet sträcka sin upplys-. sta kretsarna uppstodo i Malmö, ningsverksamhet till vederbörande Lund, Hiilsingborg, Arvika, Linkö- chefsmyndigheter. En sarnrnanslut- ping och Strängnäs. Före 1914 fun- ning av mera sällskaplig natur, nam- nos utom ett antal kretsar aven på ligen Arstaklubben, raknar.f örbundet 64 olika orter ute i landet förbunds- som sin förnämsta fadder och, för att ombud,, vilka skulle verka för ooh .snudda vid en annan. sida av för- sprida förbundets- ideér. Nu, efter bundets rikt. varierande verksamhet, 30 ars ytterligare arbete, äger för- kan namnas, att förbundet tidigare bundet 35 kretsar, den nordligaste i skött arbetet för unga flickors skydd, SkellefteA och den sydligaste i Ystad sedermera övertaget .av f öreningen och raknar omkring 6,000 medlem- Vaksamhet. mar. *. Kretsarna bilda lokala arbetscentra 4lltsedan Esseldes dagar har ordet med sina egna styrelser och i övrigt upplysning haft en levande och p%- självständiga stallning. Ofta ägna ' taglig , innebörd i-den iubilerande or- de sig åt nagon för orten gagnande ganisationens arbete, vilket förden- verksamhet som t. ex. uppratthiil- skull också avser att, -så l%ngt möj- landet av en barnkrubba, anstallandet ligheterna'medgiva, h j alpa kvinnorna av hemsystrar, anordnandet av stu- att tränga in i tidens sociala spörs- diecirklar, insamlandet av medel för mål och strävanden. Upplysningen stipendiefonderna eller stödjandet av söker förbundet alltjämt sprida dels nångon av förbundets sjuksköterske- genom föredrag av social och kultu- byråer. Den sociala upplysningsverk- rell natur och dels genom sitt eget samheten ar ofta av mycket stor be- pressorgan. Nar Tidskrift för. hem- tydelse, och kretsarna utgöra samt met, pionjären p% området, 1885 och synnerligen utomordentliga upphörde, upptogs dess mantel som spr%krör för förbundets syften över den svenska kvinnorörelsens organ hela landet och taga aktiv del i lösan- av Dagny, som till 1888 redigerades (Forts. å sid. 102.) En vacker minnesgåva för Spädbarnshemmet .EUREN11 MINNE Konfirmationen - .ti[[/zÖr~ndeStockholms stad. finner Ni i Elever motta as för praktisk och teoretisk nndervisning ' S:t Ansgarsboden, Stockholm. i spädbarnrvfrd och vad därtill hörer. Varje kurs varar 4 minader. Prospekt erhålles på begäran hos hemmets Malmskillnadsgatan 7. Tel. 10 96 92. ' föfeståndarinna, Skänegatan '. 118, S T O C I( H O L M. Postgiro 66537 '3 ' Telefon 4031 19: Kui sen berättigar 'till inträde i Svensha Krucifix. Madonnabilder. vack& repro- Barnsköterskeföreningen. duktioner. Riksantikvcwie Hans Hildebrand 1884-1 908.

F~ökenMina Forsell Fröken Gertrrcd Adelborg Fil. knd. Axianne Thors- 1885-1886. 1886-1 907. tenson 1907-

Fru Sophie Whitlock Fröken Anna Roos Fröken Sigrid Ulrich 1884-1 887. 1887-1 892. 1892-1 907. F~ökenSigne ' Laurell Fröken Ida von Plomgren 1909-1916. 1916-

Fru Elisabeth Quen- Fil. kand. Anna Herr- Skolförestånd. Signe Fröken Ada' Arwed- sel, Ma1m.ö. lin, Lund. Wennberg, Hälsing b. son, Linlcöping. . .\

FIL lmnd. Gerda Hell- Fru Leonore. Odqw FmAnna Klingberg, berg, Kwlstud. crants, Borås. Gävle. Utrymmet lägger tyuiirr ett oover- ~inkophg,vidare ett par kretsar, stigligt hinder i vägen för införande som Im sin upprinnelse i tidigare av alla kretsordf örandenas bilder. Vi röstruttsföreninga, nämligen Borås

ha darför fått nöja oss med att låta a och Karlstad, samt slutligen den äldsta ovanstående 'damer f öreträda kret- : av de norrZändska kretsarna, d. v. s. sarna. Genom ätt de representera Gävle, ha vi emellertid hoppats finna några av de äldsta av dessa, näm- , en Zämplig medelväg. Samtidigt har ligen Malmö, Lund, Hulsing borg och ' också det sympatiska s jutalet nåtts. (Forts. från sid. 99.)

det av alla aktuella frågor, som falla under förbundets vittomfattande verksamhet. *

Denna historik över en organisation med s%rikt skiftande uttrycks- Lotten gren, red. av Dag- former och med s& intim kontakt ny 1891-1907. med levande livet som Fredrika-Bre- mer-Förbundet kan endast bli ett mycket anspråkslöst försök att teckna konturer och göra axplockningar. Men av dessa torde i alla fall klart framga, vad femtioaringen verkat i sann medborgaranda och i sina stra- vanden att tillgodose kvinnornas be- fogade krav p%samhällsrattvisa. Des- sa krav äro ännu ej uppfyllda, det existerar alltjämt kvinnofriigor, om Fgf. Ellen Kle- de ocks% i vissa avseenden ändrat man, red. av Dag- karaktär ooh lagt sig till med en mera ny 1907-1914, red. komplicerad fysionomi. Så lange av Hertha 1914- kvinnorna ha intressen att bevaka i 2989. . samhället och p%arbetsmarknaden - var tid visar därvidlag ingen vikan- de tendens - SA länge behövs det också, en politiskt neutral kvinnoor- ganisation, som ej förtröttas. S% länge galler det ocksa för kvinnorna att i tacksam känsla av vad Fredrika- Bremer-Förbundet uträttat till deras, till hemmets och samhällets gagn bjuda förbundet sitt ideella o& ekonomiska stöd till fortsatt gagnerik " verksamhet. Endast därigenom kun- reta von Kom, na ett gånget halvsekels traditioner red. av Hertha upprätthiillas och föras vidare, 1g$-.

F. v. 0:s s~.aj~~~~~i~aw~Handia~betetsViinner Sveavägen.40, Stockholm - Tel. 20 88 18. kfht%or- li%%eltgg - &wdher - m. a. S J U KSKOTERSKEUTRUSTNINGAR, Renoveringar utföras omsorgsfullt. GOSS- och BARNKLADER Skolor för utbildande av vävlararinnor MOTTAGER BESTALLNINGAR och textila konsthantverkare. "Hjäip genom sjäivhjäip." Stumplan S, Sthlm. Tel. 60 48 78, 60 48 65, FöRBUNDSSTYRELSEN 1884. FRÖKEN IDA VON PLOMGREN; STOCK-, STYRELSELEDAMÖTER : EOLM, SEiKR. REKTOR MARIA ASPMAN, STlOCK- RE&SA.NTIKVARIE HANS HILDE- HOLM. BRAND, ORDF. FRÖKEN EVA FRÖBERG, STOCKH:OLM. FRU SOPHIE WHITLOGK, SEKR. BYRAFÖRESTANDARINNAN AXIANN'E DR CARL NYSTRÖM,' KASSAFÖRV. THORSTENSON, STlOCKHOLM. FRU SOPHIE ADLERSPARRE. FRU GERTRUD TÖRNELL, STOCK- FRU ELLEN ANOKARSVARD. HOLM. FRÖKEN LILLY ENGSTRÖM. FRU ANNA B'JÖRK, GÄVLE. FRÖEEN' M.INA FORSELL. FRU FANNY BJÖRKMAN, NORRKÖ- ' FRÖKEN EBBA VON HALLWYL. SING. FRU GERTRUD AF KLINTBERG. FRU ASTRID GIEROW, HALSINGBORG. HOV;INTEND.ENT A. BöRTZEiLL. FRU ELISABEWH QUENSEL, MALMÖ. BANKDIREKTÖR J. H. PALiMZ. FRU STINA RODENSTAM, HUDIK-' DR GUSTAF SJÖBERG. SVALL. FRU GERTRUD RODHE, VISBY. STYRELSESUPPLEANTER : FIL. DR HANNA RYDH, ÖSTiERSUND. FRÖKEN G. EbFVING. FRö!KEN INGEBORG ÖQUIST, UWEA. FIL. DR EWEN FRIES. FRU TH. GYLDgN. STYRELSESUPPLEANTER: FRÖKEN G. HJEIiMfiRUS. . FR6KEN ANNA ROOS. REKTOR ANNA SÖRENSEN, STOCK- . . FROKEN A. SANDSTRÖM. HIOLM. FRU. G. W.EIDENlHIEbM. FRU MAJA .STRANDBERG, STOCK- LITTERATÖR ERNST BECKMAN: HOLM. ' KA.NSLIRAD L. FORSMAN. FRÖKEN . KERSTIN FJETTERSTRÖM, REKT.OR C. VO:N FRIESEN. ST!O OXHOLiM. KAPTEN L. A. HUBENDICK. FRU KARIN FJÄiLLBACK-HOLMGREN', DO.CENT L. H. ABERG. ST50 CK;NiOL'M. ADVOKAT RUTH STJERNSTEDT, FÖRBUNDSSTYRELSEN 1934. STO CK~HOLlM. STYRELSELEDAMÖTER : DOKTOR GULL1 PAULI, STOCKIHlOLM. FRU EBBA ODHN.ER, STOCKHOLM. FRÖKEN GERTRUD ADELBOcRG, GAG- FRU ASTRI LEVI.SSON, GöTEB.ORG. NLEF, HEDERSLED. FRU MAJA LUNDGREN, VARBERG. DOKTOR RUT GRUBB, VAXJÖ. FRU LIZINKA DYRSSEN, STOCKHOLM, REKgT'OR MARTHA GRÖNVALL, ÖRE- ,ORDF. BRO. MED. DR KAROLINA WIDERSTRÖM, FRU ELSA LOrVfiN, KARLSTAD. STOCKHOXJM, V. 0,RD.F. FRU WA AF GEIJERSTAM, KARLS-

FRÖKEN 'THYRA KULLGREN, GÖTE- KRONA. ' BORG, V. ORDF. FRU TIORBORG PETRBN; LUND. ADV-OKAT MATZULDA STAEL VON FRÖKEN GUDRUN LANaGENHEIM, MA- HOLSTEIN, ~STOOKHOLM, KASSA- RIESTAD. FÖRV. FRU ELLEN TISELIUS, LINKö.PING. Alltid f ö.rstklassig frukt.

Drottning at. 41, Drot.tningg. 11, Regeringsg. 11, Biblioteksg. 11, Vasag. 3, Vasag. 8, Vasag. 25h27, tasag. 44, St"!eg. 3, Roslagsg. 3, Odeng. 73, Hallen, Ustra station, CENTRALBAN- GARDENS STORA VANTHALL, STOCKHOLM. Fru LiUy Hellström, Advokat Mathile Med. dy CdNyström Fröllen Can-oline Wah- Stael vm Holstezn 1884-1 897. rolh, 1897-1914. 1914-1922. 1922-.

NYA MEDLEMMA

Till god husmanskost hör Stipendieinstitutionen - hjälp till självhjälp. Fru Ebba von Ec- kmann; o~df.i stipendieniimn.de. Ebba von ~ckermann.

ÄRSOPHIE LEIJONHUFVUD- insamling till stipendiefonder' samt

Adlersparre hösten 1884 bildade därefter inkomma med förslag till ' Fredrika-Bremer-Förbundet och stadgar för förvaltningen av . dessa därmed reste en "levande minnes- f onder. vård" över kvinnorörelsens banbry- Nar Sophie Adlersparre några må- terska i Sverige, över allas vår Fred- nader. senare i Hälsingborg råkade rika Bremer, satte hon såsom punkt, Matilda Silow, skulle hon i henne n:o 1 på sitt förslag till arbetsupp- finna en van 'för livet och en ovär- gifter för det nya förbundet bildan- derlig hjälp vid stipendiebnkens om- det av en stipendiefond för att genom sättande i handling. Matilda Silow, . studie- och yrkesstipendier underlät- som. fr%nbörjan varit intresserad av ta vägen till sjalvförsörjning för Fredrika-Bremer-Förbundet och i unga kvinnor. Malmö bildat den första filialen, flyt- . Denna enligt vår tids uppfatttning tade samma höst till Stockholm, ' de- tilltalande tanke att vilja hjälpa obe- lade dar' bostad med Sophie Adler- medlade unga flickor i deras strävan- sparre och blev Stipendieinstitutio- den att nå fram till bättre utbildning, nens första och dess syften helt han- möttes emellertid av den .stora all- givna sekreterare. Med aldrig svi- mänheten med ett visst misstroende, kande energi besökte hon det ena la- och fastan Sophie Adlersparre såväl net efter det andra, bildade länsnamn- p% det förberedande mötet den 22 der och satte i gang med insamling .nov. som på det konstituerande sam- till stipendiefonder. På så satt blev manträdet den 3 dec. fått stipendie- hon aven en entusiastisk budbärare saken antagen såsom ett av Fredrika- för spridande av kännedom om Fr&- Bremer-Förbundets programpunxter, rika-Bremer-Förbundets mål och syf- torde de första åren av förbundets ten, och icke utan skal brukade Sophie verksamhet majoriteten bland styrel- Adlersparre kalla henne för sin oCh sens medlemmar stått tvivlande inför stipendiesakens "Nyckelpiga", som möjligheten att kunna väcka allmän- öppnade dörrarna landet runt för en hetens- intresse och förståelse för ny tids tankar och strävanden. saken. Det blir 50 år i höst, sedan Sophie Sophie Adlersparre fortsatte emel- Adlersparre satte stipendiesaken som lertid att i förbundets månadsblad punkt n :o 1på Fredrika-Bremer-För- Dagnys spalter hålla stipendietanken bundets arbetsprogram och den gren, vid liv och lyckades i mars 1887 för- hon och hennes trogna "Nyckelpiga" m%styrelsen att tillsatta en kommitté med s%mycken offervillig hänförelse .med uppdrag att utarbeta en dan för ympat h på det vårdträd, som bar ~onstv&rkrestaureras "Torsk" hos spada barn. En an- förstklassigt. sedd läkare i Hessen säger: "Ho- nungen ar en fiende till svampbild- 1:ma ref. In- o. utländsk praktik. Hu- rnant PORTRÄTTBESTÄLL- ning och därför ett säkert medel mot NINGAR. Konservator A. Liedbeck, "torsk" hos spada barn. Sveriges Herkulesg. 30, S t h 1 m. Tel. 29 6882. Biodlares Riksförbunds etikett ga- ranterar akta vara. O av Ruth Sehiirer von Waldkeim. Ruth Schiker k~. förande under denna första och sä- i sjukvårds- kerligen mest phfrestande verksam- hetsperiod. Kommitténs första protokoll, dag- VERIGE%SHISTORIA LÄR JU tecknat 1/11 1893, ar justerat med vara dess konungars, och histo- den klassiska signaturen S. L-d Ad- rien om F.-B.-F:s sjukvårdskom- lersparre, och vem skulle val varit mitt6 ar i viss m%n historien om de . självskriven som dess första ordfö- vidsynta, outtröttligt verksamma rande om inte hon, med sitt tidigt kvinnor, .den haft lyckan f%till ord- väckta och aldrin vilande nit för att ge vårt land der av adertonhundra- den svenska kvinnorörelsens ädlaste talets stora upptäckt - den utbilda- namn, har visat sig vara sällsynt livs- de sjuksköterskan ! Följde s%fru El- kraftig och fortfar att växa vidare len Anckarsvärd, aven hon en lysan- till gagn för v%rt lands kvinnliga de representant för den svenska ungdom. kvinnorörelsens första generation, Därför gå vid halvsekelsminnet samt fröken Martha Leijonhufvud, tankar av djupaste tacksamhet till redan andra året invald i kommittén, de båda örtagårdsmästarna, som för- .där hon nedlagt ett sakkunnigt och statt att tyda tidens tecken och sökt intresserat arbete och alltjämt kvar- giva de unga- vad de bast behöva, står som högt värderad medlem, ehu- nämligen hjälp till sjalvhjälp. ru hon lämnade ordförandeplatsen Eb bu von Eckermam. redan 1909. När den av alla Fredrikor väl kän- TILLÄGG. da fröken Sigrid Ulrich intog denna Pörvaltningsst~rekens ordf örande : plats, skedde det med .den obestrid- Anna Wallenberg, f. von Sydow, 1887-1910. da myndighet, som tillkommer den, Ebba Tamm, f. Tersmeden, 1910-1913. vilken tjänat sig upp genom alla gra- Regeringsrildet C. J. A. Wall, 1913-1930. der och sålunda känner sin sak i Justitierådet X. E. Tiselius, 1930-1931. botten. Red.an från början invald . Direktör Mauritz Carl Carlsson, sedan 1931. som suppleant, har hon sedan varit Sekreterwe har Stipendieinstitutionen an ute och än inne i kommittén, allt under det gilngna halvseklet blott ägt tv%, som tiden medgav för F.-B.-F:s hårt nämligen Mathilda Silow 1887-1916 samt anlitade sekreterare, men alltid i full Signe Laurell sedan 1916. kontakt med sjukvårdsarbetet, an . A llmiinna stipendief onden utgjorde den genom platsförmedlingen, d% denna 31 dec. 1933 kr. .391,898: 55. ännu sköttes från förbundsbyrh, an Donationsfonderna utgjorde den 31 dec. som sjukv%rdskommitténs sekretera- 1933 kr. 477,440 : 37. re samt dessutom som sekreterare i rndem Damfriseringo ,Stan's 'elegantaste - rekommenderas. JOHN ZANDER, Frisör ma s tap e Kl&deahaa~ndel.Barnhusg.4, Stockholm. O* Dipl* Munchen. Ingen buWd Ingaornk Humlegårdsg. 22, 1 tr. Tel. 62 16 16. SAKENTIIRILVARA BHRLIIGA PRBSEW .Man spricht deutsch. English spoken. p -

HERTHA 105 . . -- sj uksköterskornas pensionsförening för oss att fatta, att denna sak rönt m. m. Med denna fackutbildning så föga uppmuntran både från riks- kompletterad genom den i F.-B.-F:s dagens sida och från deras, som bort tjänst val uppövade talangen att "ta- veta bättre. Men kommittén förtröt- la med bönder på böndernas vis ooh tades ej. Nar det visade sig omöj- med lärda man på latin", var hon ligt att f% en instruktionssköterska battre an de flesta rustad att leda ett anställd vid Sabbatsberg, vande..man agbete, dar så många intressen skulle sig till lasarettet i Nyköping, dar då- tillgodoses: den hjälpbehövande all- varande landshövdingskan Boström mänhet ens, sjuksköterskekhrens, la- efter f örmAga stödde ref ormstravan- karnas, .och allt därtill inpassas i dena. "Kuqgl. Maj :ts nådiga t%gordning9', I den arbetsodning, som fastställ- har närmast representerad av medi- des för sjukv%rdskommittén, heter cinalstyrelsen. det, att "den redan förut befintliga Det blir synd om sjukvårdskom- arbetsförmedlingen skall lyda under mittén och synd om efterträdaren, kommittén", och har ha vi den röda nar fröken Ulrich verkställer sitt hot tråd i verksamheten, som följer hela att träda tillbaka. vägen, fast andra uppgifter bli slut- "Sjukvlirden -på landsbygden" spö- förda eller övertagas av andra. kar ständigt i kommitténs tidigare . På denna punkt har aven kommit- protokoll, och att den erbjöd ett rikt tén kunnat bli sin första kärlek - verksamhetsfält framghr bast av det sjukvården' på landsbygden - tro- tacksamma stöd, som fr%n lakarhåll ,gen. Ty med utgångspunkt från den lämnades, nar man började arbeta sjuksköterskebyrå i Stockholm, som för, att distriktssjuksköterskor skulle 1892 under syster Sally Petersons1 anställas i de olika lanen och sam- förträffliga ledning ersatte &B.-F:s tidigt för att skaffa dessa sköterskor "platsförmedling f ör sj uksköterskor", battre utbildning, särskilt i epidemi- växer det nu fram ett nät av sjuk- sjukvård. sköterskebyråer landet runt, som alla Den goda viljan att g% till grunden 'bara förbundets namn och arbeta ef- nied frilgorna visar bland annat ett ter samma principer, 8 finnas redan protokollfört beslut från 1894 "att och flera äro under bildande. Om an söka hemta upplysningar rörande deras verksamhet ar mindre omfat- grunden till den stora dödligheten tande an de en g%ng planerade "di- inom en hemmansagarefamilj i Små- striktsföreningarnas", som skulle land". Kanske lämnade denna un- vårdat sig om så mycket, nu upptaget -dersökning ej så påtagliga resultat, som en självfallen plikt av stat ooh men säkert gjorde alla hänvändelser kommun, ar det dock oandligt varde- till landstingen ooh allt bearbetande fullt, att på detta satt allmänhetens av den allmänna opinionen, enskilt alltjämt ökade behov av sjukhjalp - och genom förelasniqgsföreningarna, och snar hjälp! - blir val fyllt. sitt till att röja mark för vår tids Men ej mindre viktigt an att sjuk- f olkhygien. vårdsförmedling finnes, ar att den Först och främst ar det emellertid sköts på ett satt, som tillgodoser alla den föfibattrade sjuksköterslteutbild- parters intressen, utan att förlora ur ningen, som varit föremål för stan- sikte de stora sammanhang av prak- dig uppmärksamhet. Det ar svårt tisk shal.som ideell art, vilka göra

rengöras och sommarförva- M A T T O R ras med MS. resultat hos Freys Express A.-B. IIIIIIIIUIIIIIIIIIHIIIllIIIIlIIIIlIIIIllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIIIIIIIIIIIlIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllllllllll Tel. Namnanrop. Fröken Elsa Dyrs- sen, f öreståndarin- HOGBORG. na vid lanthushall- Av ningssemincwiet. Elsa Dyrssen.

A FREDRIKA-BREMER-FÖR- upprättades fjorton dylika skolor, , bundet vid 50-årsjubileet över- och numera äro trettioåtta lanthus- blickar de g%ngna årens arbete hållsskolor fördelade fr%n Torneåda- och dess resultat, böra de svenska len till Skåne. De giva undervisning lanthushållsskolorna få bliva ihåg- %töver 1,000 unga flickor Migen. komna som ett glad jeamne. Förbundet kan glädja sig åt att dess Redan %r1903 påpekade F.-B.-F. initiativ fullföljes. En av de lant- betydelsen för hela landet av att den hushållsskolor, som öppnades redan j ordbrukande befolkningens kvinnor första året statsanslag stod till buds finge utbildning för sitt arbete, och för denna skolform, var förbundets den 1 nov. 1907 öppnade. Förbundet egen, som förlades till- seminariet. Ar Sveriges första lararinneutbildnings- 1918 flyttades den till en av förbun- anstalt "på landet för landet". Fred- det inköpt lantgård, StorgArden i rika-Bremer-Förbundets Lanthushåll- Rimforsa. Några kilometer skilja ningsseminarium, . som anstaltens förbundets bada östgötagårdar. namn numera lyder, förlades till en Storgården ar en hemtrevlig bond- lantgård vid -Rimforsa i Östergötland. g%rdmed ett synnerligen vackert läge Nar 1912 års riksdag godkände vid sjön Asunden. Under 5% måna- Kungl. Maj :ts förslag till upprattan- der bilda föresthdarinnan, tv%lära-. de av lanthushållsskolor; funnos s%- .rinnor och ett tjugotal unga flickor lunda tack vare förbundets framsyn- dar ett stort hushåll. Skolan söker ta arbete lanthushållslararinnor ut- lära de unga, att hemmet blir vad du bildade för den nya skoltypen. Denna gör det till; varje elev bar sin del av mottogs frAn början med stort in- ansvaret för den allmänna trevnaden tqesse; redan under första lasaret och valm%gan, ty till hushgllet och djurvarden anlitas endast undantags- vis lejd arbetskraft. Jorden och sko- sjukvården och dess utövare, till en gen skötes av manlig arbetskraft. Det grupp för sig i samhällets stora ma- ar ett allvarligt och krävande arbete, . skineri. Detta kan knappast förvan- som vilar på var och en under en l%ng tas av en enskild platsförmedling, arbetsdag, från det att ladugården utan blir närmast en uppgift för den. iordningställes p%morgonen och kor- kommitté, med vilken alla sjukskö- na mjölkas till det att kvallsmatsdis- terskebyråerna äro organiskt för- ken blivit undanstökad ooh förbere- bundna. För den uppgiften har F.- delser gjorda för nästa dags frukost. B.-F:s sjukvårdskornrnitté en tradi- Men eleverna få aven erfara, att nar tion som förpliktar. arbetet organiseras förståndigt, kan Ruth Schurer v. Wccïdheim. dagens timmar racka ej blott till de Honung i vatten i st. f. kaffe rekommenderas för barn samt för dem, som lida av magkatarr. 'Honungs- vatten ar välgörande för febersjuka, som oftast lida av katarr. Äkta honung ar försedd med Sveriges Biod- lares Riksförbunds etikett. mångskiftande sysslorna - vävning, vande. Det är för detta kall'semina- sömnad och hemvhrd, tradgårdsar- riet söker förbereda sina elever. De- bete och djurvard, kärning och yst- ras dagliga arbete ar därför i stort ning, byk, bak och matlagning -utan sett organiserat såsom 1anthushAlls- aven till teoretiska lektioner och sall- skolans. Det sextio personer stora skaplig samvaro. Efter slutat dags- hush%llet skötes av eleverna, likas% varv samlas man ofta till högläsning vården av kor, får, .grisar och f jader- och handarbete framför brasan, till fä. Vild seminariet går dock en större folklekar och sång ute i den vackra del av elevernas tid till teoretiskt ar- hagen; arbetet p%gårhela året, kurs bete an vid lanthushållsskolan, och avlöser kurs, de olika årstidernas varje seminarists undervisningsöv- skiftande gåvor av glädje och svårig- ningar taga flera veckor i anspråk. heter prägla veckornas rad, årets Under de tjugosex år, förbundets högtider, firade enligt gammal vac- seminarium arbetat, ha 325 lararin- . ker tradition, ge lyftning %tvardags- nor utexaminerats därifrån och gått arbetet. till olika arbetsfält, bl. a. hemkonsu- - Lanthushållsskolekursen ar en i lentens, ungdomskonsulentens, lant- dubbel mening dyrbar tid för dottern hushållsskolans, skyddshemmets, skol- från ett litet lantbrukarehem. Det ar kökets, husmoderns och det egna ej lätt för hemmet att undvara hen- hemmets. Hittills ha arbetstillfällen nes arbetskraft, ej heller att avstå den ej trutit. summa penningar, kursen kostar. Gertrud Adelborg ar det namn, Det ar kanske enda gången, hon kom- som står på första bladet av Rimfor- mer loss från förvärvsarbetet och får saseminariets historia. Hon skänkte - aga sin tid själv. Men skolan försö- förbundet seminarieidén och grund- ker icke upptaga p%sitt program allt vad den unga flickan kan önska och behöva lära. Den koncentrerar sig omkring hemliv och hemmets arbeten. Arbetets organisation, arbets- skicklighet, ekonomisk insikt, arbets- glädje, samarbetets adla konst, den trevnad och vederkvickelse, hemlivet kan skänka, dessa äro de varden framför andra, f ör vilka lanthushålls- skolan vill arbeta. Lanthushållslararinnans arbete ar maktpilliggande. Att börja undervis- ningen klockan sex p%morgonen och följa den dagen igenom med omvax- lande praktiskt arbete och teoretiska 1.ektioner intill kvällen, då människor och adjur f%tt sina materiella behov tillfredsställda, och dessutom med levande intresse söka göra samlivet in- .om skolan så rikt givande som möj- ligt, söndag som vardag, det ar kra- . Lanthushållningsseminm'et, Rimfoma.

~~sika.lisk-~ietisk- urans talt 1,000 fot över havet H u lt af o rs Behandling av reumatisku Skommor. ne~ysiukdomar.inag- och tarmlidanden samt andra kroniska sjukchomar. Alla moderna badforher, eliktricitet&eh&dling. och massage. Individuell diet. Vegetpisk och blandad kost. Helpension. Begar utförligt prospekt. Moderata priser. Inga dricksp Overläkare: D:t E. Garby. Poatadr. Hultafors. Tel. BorAs 695, Ravlanda 68, Hultators 16. Under samma regim: Nyhyttans Badanst. JarnboAs, oppon hela aret, Ekebyholms Badanst. Rimbo, öpp. sommarm., Sthlms Fysik. Kuranst. Humleghrdsg. 18. OM

Landshövding Axel Mömzer, ordf.i sty- APELRYDo relsen för lanthus- av hålls- och träd- gårdsskolan. Axel W/lörner.

LAND F.-B.-F:s MANGA AN- Österberg med föreskrift att unga ordningar och företag till fram- kvinnor där skulle lära sig tradgårds- jande av allt, som faller inom skötsel. Detta villkor har vållat icke kvinnans verksamhetsomrAde, inta- ringa bekymmer, ehuruväl platsen ar ger lanthushålls- .och tradgårdsskoIan utomordentligt val agnad till trad- Apelryd invid Biistad ett visserligen gårdsskola. Under de första %ren,d& blygsamt men likväl ganska betydel- skolverksamheten inskränktes till sefullt rum. Skolegendomen, som om- korts sommarkurser, visade sig vis- fattar 20 har, därav 4 har tradghrd serligen icke .någon svhighet att f% och 6 har åker, har ett förtjusande elever. I samband med kristidens er- läge i en av Sveriges fagraste nejder farenheter av vanskligheterna för på sluttningen av HallandSASen. Kat- vårt lands folkförsörjning och av tegatts salta och ljumma vågor sl% kvinnornas användbarhet för nya mot dess strand. Utsikten ar andlös verksamhetsområden omorganisera- över havet med blankande fyrar. Kli- des emellertid Apelryd till en högre matet ar milt som i långt sydligare trädgArdsskola för kvinnor. Kursen

ilejoder. blev tvåårig. Stora om- och tillbygg- ' Förbundet fick för snart 20 år se- nader skedde och avslutades %rf 925. idan denna pärla av svensk natur i De drogo en kostnad av 127,000 kr., donation av fru Martina Bergman- varav 65,000 kr. lotterimedel ooh

dragen till arbetets organisation, så- Böös, som under tjugoett år var se- som detta bedrives ännu i dag. Hen- minariets malmedvetna och hängivna nes namn följes av familjen Ekmans ledarinna. Vid förestAndarinnans si- p%B jarka-Säby, som skänkte förbun- da står ett k.ollegium av sex lararin- det det ekonomiska stöd, vilket möj- 'nor. Skolkökslararinnorna Frida liggjorde idéns snabba förverkligan- Ärnström ooh Agnes Sundberg samt de. Seminarief astigheten och prof es- tradgårdslararinnan Sigrid Melander sor Clasons ritning till den sthtliga äro tre personligheter vid sidan av och synnerligen andam%lsenliga se- fröken Nathorst-Böös, till vilka se- minariebyggningen äro gåva av kon- minariet står i stor tacksamhetsskuld sul Oscar Ekman och hans son, gods- för den anda, som skapades under se- ägare Oscar Ekman, som aven vasent- minariets första %roch som kollegiet ligt bidragit vid Storgårdsköpet. alltjämt söker h%llavid liv i den över- Seminariets första föreståndarinna tygelsen, att darp% vilar det förtro- var fröken Anna Bauer, men redan ende, som visats seminariet under de hösten 1909 övertogs föreståndarin- g%ngna Aren. neskapet av fröken Louise Nathorst- Elsa Dprssen.

Rar startat under ledning av Imgenlös. AX. ADOLFSOPS, CDlplome~adIsrare) grundare av Barr-Lock-Institutet samt dess agare och dlrektör under aren fr. o. m. 4906-4922. Undervisning I MELINS STENOGRAF! p& svenskar Och utlandska sprak. Prlwatlektloner och sm%kiasse~. Valhallavag. 457 vi, Stockholm, 6. Tel. 628205 o. 620329 Telegr.-adr.: aaAx~Borg' SpHrvagnslinje 2 el. 11 till Karlaplan, 4 till Sibyllegat. el. busslinje 52 till Värtavägen. God plats för parkering av bilar vid parken utanför institutet. HERTHA - 109

3.5,000 kr. l%n av Margaretafonden. råder mellan lärare och elever. Ar-

Men .det visade sig, att man hade bete och livslust g% hand ' i hand. spänt f örhoppningarna f ör högt. Kur- Man behöver blott komma dit för sen var för lång och dyrbar, vartill att känna hurusom' trevnad, arbets- kom att statsstipendier ej kunde er- glädje och gott kamratskap äro där htillas. Med Atervandande mera nor- bofasta. mala tider .blev det ocksa allt svårare Med omläggningen av verksamhe- för de från Apelryd utgångna, pa' ten och det stora elevantalet ha affa- trädghrdsyrket specialiserade elever- ..rerna förbättrats, vartill också i va- na att få lönande anställning. Elev- sentlig mån bidragit två års rika antalet minskades alltmera. Varje år fruktskördar. Skolan har i fjol varit gick med avsevärd förlust och Apel- i stånd att av egna medel bekosta en ryd artade sig till att bli ett verkligt väsentlig utvidgning av värmeled- sorgebarn. ningen och f örstora vävsalen. Efter många försök att genom mo- Vid det bekymmersamma tillfallet, dif ikationer i planen få skolan .på f öt-- då skolan måste omorganiseras och ter visade det sig nödvändigt att en del gammal skuld klareras, lämna-

' grundligt omorganisera densamma. de F.-B.-F. kraftig och effektiv hjalp. .Detta skedde genom att skolan %r Såväl härför som för det livliga in- 1932 ändrades till en vanlig lanthus- tresse, +mned förbundet städse omfattat skolan, är skolstyrelsen djupt hållsskola, dock med särskilt stor , vikt lagd p%trädgårdsskötseln, i syn- tacksam. Vi f%hoppas p%en fortsatt nerhet sommarti-d. Två kurser, var- lugn. och lycklig utveckling av sko- dera om 5l/2 månader, h%llas nu år- lan på den vag, som den under de ligen. Som genom ett trollslag blev sista åren med så stor framgång sla- .

situatipnen förändrad. Redan ' den första kursen, som började våren 1932, var mycket väl besatt, och näs- tan alla följande kurser ha haft det största antal elever, som enligt be- stämmelserna f%rantagas, nämligen 24. Numera aro ansökningarna l%ngt flera än platsantalet. Sorgebarnet har förvandlats till ett som artar sig val och sprider glädje. Anledningarna äro flera. Med allt erkännande av den andel, som själva omläggningen .av skolans natur och uppgifter haft, bör det dock fr%n skolstyrelsens sida ärligt ooh tack- samt vitsordas, att den största för- tjänsten av det goda resultatet tillkommer den synnerligen skickli-gaoch för sitt kall utmärkt väl agnade la- rarepersonal, som skolan haft lyckan förvärva. Förståelse och förtroende En bild från Apelrydsskolan. .

-ANDERSSONS Barnmjölken borde sötas med honung i stället för socker, da akta

, honung är mera lättsmält an socker, Da mfrisering innehåller' järn för de röda blod- Centralbadet, Stockholm. kropparna samt fosfor och kalcium REKOMMENDERAS. för benbyggnaden, vilka best%ndsde- Ehgant. Förstklassig. lar saknas i konsthonung och socker. Med. dr Karolka Widerström, ordf. i styrelsen for skolan för hindig yrkesut bildning.

REtDRIKA -BREIMER - FöR.B;UN- skulle också uppövas, och de skulle skola för kvinnlig yrkes- sattas in i yrkets ekonomi och affars- Futbildning, denna den yngsta av transaktioner, i kundens och yrkes- de institutioner, som vuxit upp i utövarens hygien m. m. Fredrika - Bremer - Förbundets hägn, Vidare ville man verka för utbild- fyller i höst l7 år. Då den star- ningen i yrket ute i landet genom att tades, existerade redan i huvudstaden utbilda lärarinnor i yrkessömnad, som en av kommunen inrättad sömnads- kunde bli verksamma vid p5bygg- skola, vid vars anordnande man för nadsskolor av olika slag. Och slutli- övrigt fått begagna sig ayen plan, gen ville man ,gynna kvinnors fram- som utarbetats av en av F.-B.-F. tillkomst i yrket genom att ge högre satt kommitté. Men denna skola stod utbildning i detsamma åt blivande öppen blott för flickor, som genom- arbetsledare. gått folkskola i Stockholm. F.-B.-F :s Tack vare att man lyckades intres- skola skulle nu bereda kvinnlig ung- sera tillräckligt mhga väl situerade dom med högre allmänbildning? shval och offervilliga personer för saken från landsorten som från huvudsta- kunde ett startkapital av icke mindre .den, tillfälle att utbilda sig i söm- an 23,677 kronor insamlas. 'Vidare nadsyrket. Yrkesutövarnas högre var det s%lyckligt, att man kunde för bildning borde, ans%gman, kunna bli institutionens rakning få utan kost- till gagn aven för själva yrket. Över- nad övertaga en i g%ng varande, huvud ville man sträva efter att hål- f örstklassig sömnadsatelj4 - "Stoff la yrket uppe, respektive höja det- och Stil" - med dess kundkrets, på samma, ooh man ville verka för, att vilken ateljé tillämpades den princi- en kladedrakt, gjord efter individens pen, att sömmersltorna f ingo (till -behov och smak, så mycket som möj- skillnad från vanliga ateljéer, dar ligt kom .att undantränga schablon- varje sömmerska far utföra blott en vara. Utbildningen borde bli s%l%ng- och samma detalj) tranas uti den ena varig som verkligen behövdes, och den detaljen efter den andra ooh således skulle omfatta b%depraktik och teori. vinna skicklighet uti alla. Efter till- Eleverna skulle inte blott göras för- räckligt l%ngförberedande undervis- trogna med de verktyg och de olika ning och traniqg skulle skolans elever material, med vilka de skulle arbeta, få arbeta på denna ateljé. deras sinne för linjer, färg och form Sömnadsskolans undervisning ar

-- P uppdelad för tv% olika stadier, nam- git in på. Den har en stor OCK viktig ligen det för den grundläggande ut- uppgift att fylla. Den ar ocksil val bildningen - den "lägre kursen" - rustad härför. samt ett stadium för seminarieutbild- Axel Mörner. nin~- den "högre kursen". HERTHA

För inträde i den uigre kuria det är alldeles nödvändigt att upp- fordras fallenhet för yrket samt en rätthAlla den. Och man m% betänka skolbildning, som helst bör sträcka att -dessa tre år äro ej blott utbild- . sig högre .än till vad som endast folk- nings&, utan man kan då tillika för- . skola ger. Kursen ar tvåårig. Un- tjäna ett om ock vanligen nödtorftigt dervisningen onifattar : sömnad med uppehälle. - Undervisningsämnena mönsterkonstruktion (vid allt arbete i den högre kursen äro dels desamma tillämpas fullt yrkesmässiga meto- som i den lägre ehuru givetvis läm- der), yrkesritning, material- och pade för ett högre stadium, dels äro . verktygslära, yrkesekonomi, hygien flera amnen tilla,gda. - Kursavgif- och samhällslära. ten 'är.400 kr. Redan f örsta året f å eleverna Vid skolan har dessutom de senare börja sy åt kunder, men som deras åren givih en f ortbildningskurs f ör arbetstakt givetvis är .relativt lång- handccrbetslärarinno.r samt aftonkur- ' ' sam, få deras kunder finna sig i att ser, vid vilka senare högre kursens en beställning inte heller kan effek- elever få hjälpa till med undervis- tueras så fort ; till gengäld. blir pri- ningen. set betydligt billigare an vid beställ- Statsstipendier kunna erhållas av ning å ateljén. Det som intjänas i obemedlade och mindre bemedlade yrkesskolan avsattes till en stipendie- . elever. Från yrkesskolans stipendiefond, om vars användning se nedan! fond utdelas dels stipendier, dels s. k. Andra året ha eleverna i regel n%tt flitpengar. så stor färdighet, att de kunna få arbeta i ateljgn. - Kursavgiften ar för de båda åren sammanlagt 360 kronor. Friplatser finnas. Till och med vårterminen 1933 ha f rån liigre kursen utexaminerats 185 elever. Av dessa ägde vid inträ- det 43 blott folkskolebildning och 142 påbildning därutöver eller högre flickskole- eller hö,gre folkskolebildning e. d. (denna kategori har ökats med åren). - Av de utghgna arbeta 132 i yrket, 17 ha fortsatt sin utbildning till sömnadslärarinnor, 9

' ha gift sig och lämnat yrket och 2 äro .döda. För inträde i den "högre ku~sen", som ar ettårig, fordras att ha genom- gått den lagre eller motsvarande utbildning samt dessutom tre års arbete å ateljé. Denna sistnämnda fordran - föreföll i början många alldeles orim- lig, men erfarenheten har visat, att Det siimmas och sys. En bild från skolafi.

En klok husmoder använder metallputsmedlet NI C KOL

vilket icke innehaller frät,ande amnen . men ändock gör allting blixt blankt. KEMISKA TVATT Humleg%rdsgatan 1-3. Tel. 67 55 44. Engros: HERMANN DERLIEN A,-B. Observatoriegatan 12. Tel. 38 90 98. STOCKHOLM Kungsgatan 3 Vattugatan 2.. Tel. 10 77 72. SYNVINKEL.

Låt oss först som sist, och inte minst De ha ordet: vid detta speciella tillfälle, bry ta med den @ngse vanföreställningen, att Fredrika-Bremer-Förbiundet har varit och ar en renodlaid kvinnoorgamisation! ]En blick på sammansättningen av for- budets fiimta styrelse ger redan den ett kraftigt beKgg fiir att viljan till samairbete m e d mhnen f ör mm- hället legat stiftarinnan varmt om hjär- . tat. Körbundet& förste ordf6rande var en man. Förste v. talman- Avm om förhWanddna, sedermera nen i Riksdagens utvecklat sig aarh'in, att förbundets Andra kammare, ledhg under det nya arhmdradet herr IS. Bengtsson då gott som nitedutande kommit att be- i Norup: Kvinnan stå av kvinnor, så rgknar förbundet har ej fått det er- alltjämt åtskilliga, m3n blad sina med- k'annande, hon för- 1 :e v. talman Sven lemmar, medarbetare och varmhjiirtade tjänar. Bengtsson. gynnare, man, som tydligen förmått anlägga en betydligt vidare ayn p6 Efter att under flera årtionden ha den del av mansldligheten, som kalbs kvinnor och deras insatiser på skilda uppmärksammat kvinnans insats på områden an en Sc,hopenhauer, en Nietz- samhällslivets olika områden vågar sche, ja, t. o. m. en Cdvin, eftemom jag uttala den meningen, att hon ej iden shtiuimmde Iiir ha sammanfattat f%tt det erkännande hon förtjänar. sina anspråk på henne sålunda: "hon Hur har hon inte varit verksam och må vara kysk, hushållsaktig, tålig @amt ~~ sjuhköterska". trogen i barmhärtighetens, i lidan- Utm #atttp& minsta satt vilja för- dets och uthlillighetens tjänst ! rhga dessa ,gda egenskaper, skulle vi Vi leva ju nu mitt uppe i passions- . i alla faU också v$lja peka på kvinnor- tiden. Jag erinrar mig en tavla i Na- nas insatser inom en betydligt vidare tionalmuseum, Kristus på korset, m%- ram rsm bänkande, intellaktiuellt pr%g- lade och med m5uiilen likstallda med- lad av Cornelis Engelbertsz. Där ser borgare och samhallsa~betare.. Vid man kvinnorna sl% en ring omkring detta tiillfiille torde det ej heller vara korset, ja, till och med a,v kärlek och ur vagen att låta framstående m%, re- medlidande slå armarna omkring det- presenterade skilda politiska! lager - förbundets politi'ska neutralitet har un- samma, sedan alla de trogna männen der det gångnai'halvseklet varit F v&- hade övergivit sin Mästare, till och defull tillghg - säga s$ maung om med den modigaste bland dem, som kvinnasilken, dess utveckling och bety- sagt: "Om än alla övergiva dig, s% delse i allmänhet och det jaubilemde skall icke jag göra det". Och vilka .förbundets i synnerhet. var det som på den tidiga pliskdags- morgonen kommo med budskapet : Han är uppsthnden, om inte kvinnor- Anslag har beviljats skolan s%val na? Kvinnan i österlandet stod inte från staten som fr%nStockholms stad. högt, men viljan, modet och uppoff- randet saknades inte. OPERAKALLAREN GRAND HOTELL Lunch fr. kr. 1:50. Middag fr. kr. 2:-, Lunch fr. kr. 1:50. Middag fr. kr. 3:50. Supé fr. kr. 1: 50. Supé fr. kr, 1:50. HERTHA 1 13

Snart ha tvåtusen år gAtt sedan .visning och fostran. Flera anmäldes dess under den kristna kulturens ooh mottogos efter hand, och det ha- mäktiga och inflytelserika utveckling de till följd, att en anstalt för blinda i västerlandet, men har månne kvin- med komplicerat lyte under namn av nans inflytande i jämförelse med "Drottning Sophias stiftelse" upprät- mannens i det nuvarande samhället. tades genom drottningens försorg i i n%gon mån förbättrats? Knappast. Vänersborg. Denna växte och blev I varje fall äro meningarna därom snart för liten, och då upprättade sta- delade. V%r tids kvinnor äro -villiga ten den nuvarande stora anstalten i att på samhällslivets olika omruen Lund, som rymmer över tvåhundra ' göra goda insatser, men jag ar Inte skyddslingar men snart ock& tycks viss p%, att s%mycket vunnes aven vara för liten. Den goda början var om-ett vackert erkännande härav gå- dock ett kvinnoverk. ves. Huvudsaken är, att viljan och Det sagda må vira nog, ty utta- modet finnes, ty där så är, sker det landet .har sakerligen redan blivit för nligonting. Som bevis härför kunde långt. Det hade .kanske för många, det vara tillräckligt att nämna .den som läsa Idetta, varit mera tilltalande,

kvinnas namn, Fredrika Bremer, för om jag med några vackra ord ' och vaks-minnes hugfästande dessa fader fraser kunnat giva uttryck för syn- skrivas. Men det finnes många kvin- punkter på kvinnans uppgifter på det nor, fastän ej så kända som hon, vil- sociala området just nu, men jag har kas livsgärning visar vara kvinnors alltid gillat den satsen: "gärningar storhet. Då jag 1925 reste genom 15 tala bättre än ord". Jag är övertygad stater och 50 städer i Amerika, höll därom, att om vad jag sagt inte gillas Jag' föredrag bland svenskarna på i allmänhet, så hade Fredrika Bre- många platser och .bland annat över mer, om hon levat, säkert gillat det, ämnet "Svenska kvinnors 'insats p% och det är nog för mig. det sociala området". . Vilken religiöst och socialt intres- Stockholm den 12 mars 1934. serad känner inte nAgot till rädd- Sv. Bengtsson. ningshemmen för fallna kvinnor och de barnhem, som fröken . Elsa Borg genom frivilliga gAvor upprättat ,och underhållit i flera årtionden % Vita Ber,gen, Stockholm, ,eller anstalten Vilhelmsro vid Jönköping, där fru Ramsay upprättat ett hem för obild- bara sinnesslöa och -epileptiska barn . . - med sin sk.olundervisning, den storsta Ledamoten a,v riksda,gens Första på området i Sverige. BAda storar- kammare, borg- tade kvinnogärningar. m%tare G. A. På avlidna drottning Sophias an- Björkman: För- maning upptog en gång i slutet av bundet har be- förra århundradet dökstumlärarin- stämt men mått- fullt, klart och nan fru'Anrep Nordin ,en fattig, blind sakrikt f~amf~rt Borgmästare G. A. och dövstum flicka till vård, under- sina åsikter. Björkman.

Tand teknikerelever ~erm.a.nentonduIering mottagas. ~edi'~enutbildning i mo- SALONG JAKOBSBERGSGAT. 6 Il dern kautschuk-, guld- och - "SUPERBEMT. 20 10 06 (inv. Sturepl.) porslinstekn'ik. . .. . Med kalluft. ~r.15:- - CENTRALLABORATORIET, ' - Allt ,inom yrket. utföres .av erfaren, skicklig /l ' 11 ., Vallingatan 37; Stockholm. personal under individuell omsorgsfull be- . -. J handling. . . il4 HERTHA

Fredrika - Bremer - Förbundet har för vårt lands kvinnor varit den sam- manhållande kraften för tillvarata- gande av deras speciellt kvinnliga intressen. Min mening i avseende % för- bundets syften har ej alltid samman- Ledamoten av fallit med förbundets, men jag har Riksdagens Krsta dock funnit, att förbundet bestämt, kammare, brg- men måttfullt, klart och sakrikt mästare Carl kid- framfört sina åsikter och talangfullt hagen : Kvinnosa- kens sociala bety- sökt påverka den allmänna opinio- delse ar lika grund- nen. Särskilt betydelsefullt har det laggande o. ornist- verkat i sin strävan att förma kvin- lig: som en sund norna att. med begagnande av sina haturbestamd mas- Borgmästare Carl kommunala rättigheter arbeta för in- kulinism. Lindhagen, väljande av kvinnor i fattigv%rdssty- relser, skolråd, barnavhrdsnamnder Ett gammalt ordsprak säger, att och andra institutioner, dar den "utvecklingens orm biter sig i stjar- ten". Naturens cirkelgång från var kvinnliga insatsen ej bör saknas. över sommar och höst till vinter av- Stort gagn har f örbundet %stad- speglar sig även i människornas verk. kommit genom att arbeta för lokala Med liberalismen vårades efter myc- önskemiil av socialt intresse. I min ket betryck en ny tid för friheten. Mu hemstad har man bevis härpå i för- komma enväldena det ena efter det bundsavdelningens högt skattade arAdraoch ugphava f ör tillfallet samt- hemsysterverksamhet och dess för- liga liberala friheters landvinningar t j anstfulla föreläsningar i aktuella Verkligen en cirkelgtingens lysande frågor. tragedi. .Att förbundet s%väl lyckats i sitt I de liberala frihetssträvan.dena in- arbete för samling av svenska kvin- gick aven kvinnans frigörelse. Dess nor till gemensamt samhallsarbete ar, - vinningar bestod i kvinnans likstal- vill jag tro, till god del beroende dar- lighet med mannen, hennes ratt till på att förbundet politiskt hiillit sig arbete, medbestämmande genom neutralt. rösträtt i samhällets konstruktion. Därest förbundet alltjämt fullföl- Nu börja molnen skocka sig aven jer sitt arb,ete efter sitt första, halv- över detta liberala program. Man kan sekels riktlinjer, kan förbundet sa- ju vänta sig vad som helst. Men kvin- kerl'igen vara förvissat därom, att nans rösträtt lär val knappast kunna dess strävanden &ola följas med iiventyras och ej heller hennes likhet sympati av både kvinnor och man. inför civillagen. Nar striden för kvinnans rösträtt brusade fram över

G. A. Björkman. B svenskarna, ville mannen av ratts- känsla ej st%emot till sist, ehuru de i vida kretsar fruktade, att riksdagen och kommunerna komme att styras av den kvinnliga majoriteten i lan- &Kg aptit? Ett av de mest starkande och aptitglvande av alla moderna organiska jSrnpreparaP &P FERROL Pirmes H alla apotek. Syn~eriigemIaPtsrnSlP, fördrages val Sven av 111111111111111111I1111IIIIIIIIIIII1IIIllllllllllllllllllllllll en ömtAlig mage. Tages p%grund av sin an- aenama smak Iatt av sHvSl barn som vuxna. HERTHA 115 det. Nu ar denna farhåga ur varl- undgår ej heller att vara den hon ar den. .-IFörsta kammaren måste man eller inåtriktad. Samhället ar man- vädja till "min dam och mina herrar". nens valplats av naturen och hemmet Dock som sagt, man vet aldrig vad kvinnans arbetsfält av naturen. . som kan inträffa. I liberalismens vagga Frankrike, har politisk röst- Det kan ifragasattas, om icke den ratt för kvinnor ännu ej ens blivit sista uppgiften ar på sitt satt den genomförd. Ej heller i Italien. I Tysk- viktigaste. Hemmet ar ju individens land ar den på god vag att avskaffas; borg och samhallets grundval. Kvin- inga kvinnliga kandidater till riksda- nan föder och fostrar slaktet och sh- gen uppställas. ledes aven mannen. I hemmet stam- mer yrkenas mångfald möte, både de .Tidens oro hotar emellertid mest intellektuella och de praktiska. Vad kvinnans ratt till arbete och ratt till stort sker, sker tyst. Nästan alla, ut- likställighet 'i-befordringar. Även dar åt anställda ogifta kvinlnor längta ef- har tillämpningen kommit med bibe- ter hemmet. De tråna efter sin kal- hållande i stort av en väsentlig olik- lelse. De göra det mer an de ogifta het. Kvinnorna erhålla de obetydli- mannen, därför att kvinnans kallelse gaste och sämst avlönade yrkena. Till ar grundvalen för slaktet. ledande anställningar befordras knappast någonsin en kvinna. Den kvinn- Denna naturens ordning måste liga rösträtten reser sig icke heller upprätthållas och dar den kommit p& häremot såsom männen fruktade. villovägar föras på ratt spår igen. Ett Den tiger och understöder aven själv svårt problem i sanning. Men pro- mest manliga kandidater vid valtill- blemet måste lösas. fällena. För en sådan utveckling ar bibe- Det förhåller sig nog så, att n a- hiillandet av de f örenämnda sociala turen igen ar framme rättigheterna f ör kvinnan f ortfaran- och sortera'r efter sina; de omistliga. De böra sålunda icke 1 a g a r. Vi som kämpade för kvin- fråntagas henne. I nans rösträtt utgingo från att man Kvinnosakens sociala betydelse ar och kvinna äro av naturen olika. I således lika grundläggande, naturen- .all synnerhet därför borde kvinnan få lig och omistlig som en sund natur- :medbestammanderatt i samhallets bestämd maskulinism. 'uppbyggande. Fri talan dar för hen- Fredrika - Bremer - Förbundet kan :nes väldiga uppgifter, som ej fingo vid sitt f emtioiirsjubileum med stolt- undanskjutas eller glömmas av en en- het blicka tillbaka p% trofasta bemö- sidig,;. enväldig maskulin kultur. danden att offentligt slå vakt om Mari skulle kunna diskutera, om ic- kvinnans kallelse och möjligheter att ke utvecklingen fört med sig, att kunna göra den gällande samt i det .mannen blivit för feminina, och kvin- tysta stödja kvinnors livskamp för norna för manliga. En sådan utveck- sina rättigheter och förpliktelser. ling var icke avsedd. Den kommer Icke heller att bestå. Mannen u.nd- Carl Lindhagen. går tydligen ej att fortfarande vara den han ar eller utåtriktad. Kviman '

~nkelruk f r. 4 :- under. Eder vistelse i S t o c k h o l m I'Dubbelrum fr. 7: 50. Trivsamt familjehotell med b i I I i g a p.r i s e r I Vad den praktiska tillämpningen Ledamoten av av behörighetslagen beträffar, har Riksdagens Första den väl ej heller motsvarat förvant- hammare, harade- ningarna, men att kvinnorna i en viss Kovding Eliel Löf- gren: P;'ör att man utsträckning handicapats har sin hu- och kvinnor sam- vudsakliga grund i den arbetslöshet fgllt skola. lyckas och de med den förknippade missför- bevara förutsatt- hallanden, som krisen för med sig. ningarna för en demokratisk ut- Skulle man våga ställa ett horoskop veckling behihes för den svenska kvinnorörelsen, torde m mer lan någon- man med stor sannolikhet kunna p%. sin Zvm kvinnor- stå, att den rättsställning, som kvinnas medverkan i nan en gång erhållit i sin strävan ef- Advokat Eliel Löfgren. det offentliga livet. ter likställighet med mannen, icke Den som varit med om att utarbeta kommer att f örsvagas, sAvitt kvinnor .och framlägga proposition om kvin- ooh man samfällt lyckas bevara för- nans politiska rösträtt ooh likaledes utsättningarna för en demokratisk om hennes behörighet för statstjan- utveckling. ster i allmänhet, torde tillräckligt tyd- Främst för vinnande av detta syf- ligt ha dokumenterat sin inställning te behöves nu mer än någonsin aven till kvinnosaken. Det incitament till kvinnornas medverkan i det offent- ökad politisk livaktighet, som -man liga livet. Med förhoppning, att det väntat sig av kvinnornas rösträtt, jubilerande förbundet vill vara ett har tyvärr uteblivit, förhållandena i språkrör och en kraftcentra1 för de Sverige ha i det avseendet utvecklat fredens och humanismens idéer, som sig på enahanda satt som i Finland: voro Fredrika Bremers, tillönskar jag under .den första tiden en pAtaglig förbundet en lång och verksam lev- iver och god tillgång p% kvinnliga nad till samhällets och därmed också kandidater, därefter en begynnande kvinnornas bhtnad. avmattning. Dock måste man i detta Eliel Löf gren. sammanha* betänka, att det politiska intresset i gemen p% senare Ar tycks ha slappnat över hela den gamla fronten och att denna företeelse sålunda ej kan sägas vara karaktäris- . tisk speciellt f ör kvinnorna. De farhågor, som före den kvinnliga rösträttens införande p% vissa h%lluttalades ooh som' rörde f örsum- made hem, kvinnligt maj oritetsf ör- Statsrådet Gus- tryck med mera shdant, ha visat sig tav MYPöller: Fred- vara rena konstruktioner. För min rika-Bremer-För- del anser jag det vara lyckligt, att bundets insatser borde tillförsäkra könsmotsatsen ej kommit att bli p% förbundet alla n%got sätt, partiskiljande i det poli- kvinnor8 tacksam- social minis te^ Gustav tiska livet. het. Mölle~. -- beläget nara Nynäshamn i en synner- ymisp ligen vacker och hälsosam trakt vid en skyddad vik av 'östersjön, c:a en t:s resa fr, Stockholm. Undervisning p& skolans alla stadier t. o. m. 8:de kl., aven s. k. fri läsning. Särskild kurs för unga flickor i sprak, konst- och litteraturhist., musik, hushall och sömnad. Pensionen halles öppen året om. Prospekt sändes p& begäran. Alla iimneh valfria. Indiviclwll undervisningr. Högt kval. Prarkrafter. Infiidda 'sprikliirar imor. KULTUR OCH ARBETSGLADJE. ELSA KJELLANDER-EL KIRSH, Nynas Sateri, Nynashamn, Rt. 2. ------

Reflexioner kring ungdomen och tiden. Av Fröken Frances~~inn. . F~ancesFirn.

NE.DANSTÅENDE ANALYS AV fattas. För d.et första illusioner, som ungdomens inställning till n%gra erhållits . genom saklig, intellektuell; Il tidsproblem kommer endast en viss grundlig analys - .s%vitt sådan ar del av ungdomen att behandlas, näm- möjlig för en ung människa. Dessa ligen den borgerliga, och endast den alstra en tolerant intellektualistisk del av borgerlig ungdom som tagit typ - tolerant emedan han anser sig ställning till tidens problem. Den s. k. ha fast grund under fötterna - in- jazzungdomen som sådan har ingen- tellektualistisk emedan han anser att ting i en problemdiskussion att göra, grundligt tänkande endast kan f ör- utom i den mAn den själv utgör ett starka hans position. Representanter

problem. Den kommer under alla för- för denna typ förekomma både bland , hållanden blott att verka soii~.entrög religiösa och andra, ja t. o. m. antire- ifiassa i tillbakahållande riktning ligiösa ungdomar. Dessa kallas i det gentemot dem som önska s-ta sin följande den intellektuella typen. prägel på utvecklingen och föra dis- Det andra slaget av vanligen före: : kussionen framåt. kommande illusioner äro de, som utan Ett livsvillkor för denna ngd do in grundlig analys tas ur de äldres värld. ar att ha ideal. Dessa uppbyggas av En hithörande individ står sig ofta mer eller mindre hållbara illusioner. slätt .i en skarp diskussion, ja, han Man finner bland ungdomen två slag undviker helst all dylik, emedan hans av illusioner som med förkärlek om- illusioner s. a. s. stå DA lerfötter. Om Kvinnans likställighet med man- lag borde tillf örsäkra f örbundet alla nen i medborgerligt hänseende lik- kvinnors tacksamhet. . som i förvärvslivet och vad därtill I den tid av allmän reaktion, son1 hörer har alltid framstått för mig vi nu uppleva, behövs minst lika val som en naturlig konsekvens av de all- som förut ett sådant förbund, om det männa idéer, jag omfattat sedan ock& endast skulle vara till försvar unga Ar. Men all erfarenhet har vi- för de genom hängivet arbete nådda sat, att förverkligandet av idéer, hur resultaten. Därför önskar jag Fredri- självfallet rättvisa de än må synas ka-Bremer-Förbundet p%dess 50-Ars- i deras anhängares ögon; kräver sam- dag all lycka även för kommande arbete och organisati.on. Fredrika- tider. Bremer-Förbundets insatser härvid- Gustav Möller.

Drottningg. 69, Norr~nalmstorg1, Hornsg. 1, Stockholm; S:t Larsg. 21; Jönlcöping Kyrkug. 6; Götebolrg Parkg:2 (f. d. Dicksonska palatset) ; Malmö Söderg. 32 ; Lu~dBan.torget 5 B ; B.or&s Österlångg. 46 ; Ilalsing bo~gNcrcra Triidgårdsg. 25; Väster& Vasag. 17. l : s t a k l a s s r e s a n d e r u m. 1:STA KLASS MATSALAR OOH F'ESTVANINiG. Elever bibringas omsorgsfull undervisn. i finare o. enklare inatlagii., dukn., upplaggn., bah. av finare småbröd, tårtor och matbröd, beredn. av korv, la dauber m. m. Kurs- tiden 3 a 4 inån. (ev. 2. mån.) Förfrågil. .stallas till förest. för någon av skolorna. Vörclsamt ' Fru HANNA LINDMA R K. .han av en representant för den intel- andra folkgrupper utan hänsyn till lektuella typen stalls mot väggen och variationer, varför man kan frukta. anmodas att redogöra för grunden att han ar den första som faller för till sina illusioner, hänvisar hrin till en krigspsykos, under det att den in- "känslan" och förklarar öppet - ty tellektuelle ej låter sig bedras av kri- varför skulle han inte vara ärlig ---- gets nationella utsida utan undersö- att han håller känslan för mer an ker de ekonomiska orsakerna till krig förnuftet. Ett exempel p& hur denna för att om möjligt undanröja dem. typ fungerar inför ett problem ar Framtiden bör te sig ljus för unga hans inställning till kvinnoemancipa- mannisk.or. Det gör den inte för nar- tionen, vilken han finner ytterst för- varande. Därför ha de också tvingats kastlig. Han bygger på illusionen om att skapa konkreta handlingsprogram mannens Överlägsenhet över kvinnan, för att omsatta sina ideal i verkligen av Adam (ibland .också av Eva?) heten. De allra flesta av .de bMa med f örtjusning anammad illusion. omtalade typerna äro på det klara Sakskäl för denna föreställning kan med att något måste ändras i sam- ej uppdrivas, men val känsloskäl. hallskonstruktionen. Arbetslösheten I religiösa fragor stalla sig dessa tv% utövar ett alldeles för hårt tryck på typer mycket olika, och vad beträffar den nuvarande staten. De un.ga som politik, så intar kanslotypen en ganska för ett nytt samhälle uppställa som osj alvstandig hållning och påverkas oeftergivligt krav arbetslöshetens av- lätt av demagogi. Fakta förefalla ho- skaffande och krigets omöjliggöran- nom tråkiga och han fängslas mer de, de skola, tror jag, göra en insats av saftiga fraser. Hans sjalsjam- som kommer att galla mycket i fram- vikt är ytterst .labil och han har tidens historia. lätt till hat mot hela nationer eller Frctnces Fiw2.

redaktionskommitte består, f örutorn av tidskriftens redaktör, av : K a r i n Fjal~lback=Holmgren,Ida von Plomgren och Axianne

Thorstenson. 1 . r. S C,- . r* ,. - .:l

Obs.! GPO~etikett. I den Europeiska marknaden existerar icke ett finare té an detta. Endas4 i originalförpackningar 2 80 öre, Kr. U. 90, so75, r050. o. s. v. Tidskrift för den a-nska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER ' FöRBIBNDET. Redaktör: ~a~gareta'von Konow. Samtliga' förbundkmedlemmar erhalla tidskriften. Icke-förbunds med le^ pre- numerera A niirrnaste postanstalt eller i bokhandel. Pris för postuppl.: 1/1 %rkr. 5: -, 1/2 Ar kr. 2: 75. Lösnummer 50 öre. Redaktwn och, expedition: 48 Klara- bergsgatan, Stockholm. Redaktionstid: tisdagar och fredagw kl. 14. Tele.f;on:. 20 48 50. Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag. Telefon: 20 48 50, 10 27 62. Endast 6Qr syndare Av A. J. RUSSEL. Bemyndigad Översättning av ,'For sinners Only" av Th. Arvidson. Andra upplagan under utsändning. - Boken om Oxfordrörelsen. "Den basta boken om grupprörelsen hiti5lls." Prof. Emil Brunner.' - "Russels bok far .raknas till Oxford- rörelsens främsta bAde bekännelseskrifter och arbetsrapporter. Boken Sr med alla sina egenheter n%gotstralande i sitt slag. All Russels journalistiska brio har uppbådats för att teckna den nya ~Oxfordrörelsensdrag.".$uelqu'une (fq7kenJMiirta Lindqvist) i Sv. D. Pris: haft. 4: 75, inb. 6.: -. Hos alla bok- och missionsbokhandlare samt direkt från Nya aOkförh,gs Aktiebolaget, Box 50 20, Stsckholm 5. Herrsä ,t& h&niatSkdrp, CARLBERGA, SÖDEtRTÄLJE. .8-klassigt f licklarovekk under K. ~kolöuerstvrelsek inspektion. Normalskolekompetens., -'Undeniisn. bedfives i enligh. med moderna psykolo- giskt-pedagogiska metoder, avseende att - inom kurs- planens ram-befordra en på anlag o. intresse grundad självverksamhet, ledande t. koncentrerat, målmedvetet, arbete. Skolan strävar ocksa efter att ge sina elever ett gott hems kärleksfulla och individ-lla omvardnad. Det praktiska axbetet, skolkök, vavn. o. s. v. avpassas till sin omfattning efter elevernas håg och laggning. Skolans läge ar vackert, luften synneiligen stär- kande och terrängen lämplig för härdande friluftsliv. Barn till.utlandssvenskcm mottagas gärna. Redogörelse genom ANNA SUNDIN. , Tel. södertälje 532.

IWUIIIUUI~U~UII~I~I~UWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIGamleby iFolkhögskala ~~IIII~I~~~III~I~~~~III~IIII~IIIIIIIIIIIIII~IIIIII Kvinnliga sommarkursen börjar den 23 april. Undervisning i slöjd, vävning, skol- kök och vanliga folkhögskoleämnen. Synnerligen billiga omkostnader. Statsstipen- dier och. friplatser till obemedlade och mindre bemedlade elever. OBS.! I andra årskursen en särskild h u s m o d e r s a v d e l n i n g, avsedd för flickor, som förut i genomgått folkhögskola, flickskola, avlagt realskoleexamen e. d. Skolan vackert belagen vid en havsvik i det "fagra Tjust". .Tillfalle till bad och friluftsliv. Prospekt 1 'och upplysningar gratis genom Rektor B. Hegwdt. Tel. 111. Adress: Gwmlebg...... Tank på

, , Blomsterfonden! - - u

, .

UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII lomsterfondens mH1. är a& pH ett värdigt , -. Boch varaktigt-vis hedra de dödas &n&: Blomsterf onden önskar .icke avskaffa det , vackra gamla bruket' med blommor till be- .' gravninger, men anser att en del av de ofta -. nogbstorabelopp, som nu utgivas för s8da;ht. . andamal, i stallet bör v,araktigt nyttiggöras , i den mänskliga badartighetens tjänst. Särskilt vid den nu sh oft,a förekoIyirnari&ee7 eldbegängelsen, dar ej ens blommorna följa den avlidna till graven, synes oss.en:be-*- gränsning av blomsterhyllningen till. den. . avlidne böra ifrågasättas. T a n k p ii . Blomsterfonden-~Artvalspiiak. - innebar en maning 'till att vid dödsSall IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIII -. . insända till Blomsterfonden en penningsum- -. ma (dock minst 5 kronor), da :genom'Blom- -. .. sterfd- försorg till sorgehuset och de sörjande tGrudeis en konstnärligt utf6rd blan- ' kett, 6 vilken texturts ord uttryckvde givarens känslor av sorg, saknad, 'vänskap - ' eller vördnald. De för ett sorgehus avsedda blanketterna inbindas i en vackert kom-

ponerad pärm. De närmast sörjande fA d& tillfalle att när de efter begravningen. ' samlas i sorgehuset i lugn och ro läsa de sista hälsningar, som frh när och .fjärran . ingatt, vittnande om vänskap och aktning för den avlidnes minne. Förutom penningbidrag i stället för kransar har Blomsterfonden erhalit större '" eller mindre donationer att användas för Blomsterfondens syfte, nämligen att skaffa hem At äldre, mindre bemedlade personer, som pA annat sätt ha svårt att erhtilla lämpliga ' och sunda bostäder. Genom en dylik donation har Blomterfonden bl. a. satts i tillfalle att.uthyra 25 lägenheter om 1 rum och, kök för endast 200 kronor om Aret samt en gratislägenhet. Genom inträde s&mm medlem i Blomsterfonden (5 kronor i Arsavgift, 50 kronor en ...... gting för alla) gynnas aven Blomsterfondens idé. . . . För närvarande har. genom Blomsterfonden uppförts 'titta större fastigheter, tvenne pA Norr vid.Rödabergsgatan, och sex pil Söder, vid Ringviigen, innehallande . -,. . ' 5 omkring 700%lägenheter och bebodda av c:a . .' 4 1,000 personer...... : - ,.'- ,5 Inom vissa gränser lamnas vhrd och hjälp till de gda. " Uver 2,000 ansökningar om erhållande av lägenheter ligga inne hos fonden, utah

att plats för närvarande kan beredas. q, I ...T d ,. ~ehovetav nya bostäder är därför synnerligen t&ngande, och har man beslutit.: att mangdubbla ansträngningarna för att söka samla allt flera krafter omkring, Blomsterfondens mal, dels för att bliva i stånd att. reducera nuvarande hyror,..dels.. f ör att ;bygga ytterligare Blomstergardar. 1 Alla upplysningar angliende Blomsterfonden och BlomstergArdarna lamnas i% fon-" dens expedition, Arsenalsgatan 3, telefon namnanrop : Blomsterfonden, expeditionstid 5 . mellan kl. 104 e. m. Verkstallande direktören träffas säkrast 11-12. . Vice-.:: värdinnorna: p& Norr, Rödabergsgatan' 3, exp. kl.' 10-12, telefon 38 38 00;gA Söder, Ringvägen 107,. exp. 10-12, telefon 41 93 60 och 41.9385. .Stockholm i mars 1934. ';!