Den Kvinnliga Medborgarskolan Vid Fogelstad Som Idé, Text Och Historia
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Samtidshistoriska frågor 6 Red. Ebba Witt-Brattström och Lena Lennerhed Kvinnorna skall göra det! Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad som idé, text och historia. Samtidshistoriska institutet Södertörns högskola Omslagsbild: Fogelstad, augusti 1921. Personerna längst fram i bilden är, närmast kameran med blicken riktad mot kameran: Frk Carling, mitt emot henne, från vänster: frk Fischer, Emilia Fogelklou, Kerstin Hesselgren. Bakom frk Fischer frk Lindström. Fotot tillhör Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitetsbibliotek. Tryckt med bidrag från Riksbankens jubileumsfond Samtidshistoriska institutet Södertörns högskola 141 89 Huddinge besök: Alfred Nobels allé 11 Flemingsberg tel: 08-608 42 51 fax: 08-608 41 70 e-post: [email protected] Kvinnorna skall göra det! Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad - som idé, text och historia. Samtidshistoriska frågor nr 6 ISSN 1650-450X ISBN 91-89615-05-0 © Författarna och Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola 2002 Tryck: Norrmalmstryckeriet, 2003 Innehåll: Förord Ebba Witt-Brattström och Lena Lennerhed 4 Är civilisationen onaturlig? Några reflektioner kring Elin Wägners och Rosa Mayreders civilisationskritik Katarina Leppänen 9 Tänk själv, säger denna bok. Om Elin Wägners Väckarklocka Helena Forsås-Scott 23 Elisabeth Tamm på Fogelstad en radikal själ med konservativa inslag Hjördis Levin 49 Vi tro på betydelsen av de enskilda människornas insats. Fogelstadskvinnor och fredsfrågan 1924-1954 Irene Andersson 65 Med Fogelstad som mötesplats. Kerstin Hesselgren och kvinnorörelsen 1925-1955 Reneé Frangeur 90 Profetisk feminism: Emilia Fogelklou och kvinnans samhälleliga kallelse Cecilia Johnselius Theodoru 102 Opinionsbildningen i Tidevarvet 1923-1936. Upptakten och anknytningen till det liberalfeministiska arvet Gunilla Domellöf 122 Så skriver vi historia. Den svenska kvinnorörelsen ur ett historiografiskt perspektiv Ulla Manns 143 Tidslinje 179 Förord De flesta artiklarna i denna bok började som föredrag på det sympo- sium som det mångvetenskapliga projektet Fogelstad - som idé, text och historia arrangerade 7-8 juni 2002 på Södertörns högskola. Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad fungerade 1925-1954 som barfotauniversitet, länk mellan gammal (rösträtts-) och ny kvin- norörelse, feministisk idésmedja, traderings- och mötesplats för kvin- nor från olika partier och fackförbund, kort sagt, en fristad för tidens kvinnoemancipatoriska tänkande. Idén att skapa ett projekt kring denna internationellt unika kvinnoinstitution uppstod redan i juni 2001 vid ett inventerande dagsseminarium med inbjudna forskare. Först då stod det klart för oss hur mycket som återstod att göra innan Fogelstads betydelse för 1900-talets feministiska tänkande och kvinnopolitik dokumenterats, trots viktig, men i förhållande till det stora ämnet otillräcklig grundforskning1 . Denna antologi är avsedd att vara ett steg på vägen mot förverk- ligandet av forskningsprojektet Fogelstad - som idé, text och histo- ria. Det är påfallande hur väl ett fokus på Fogelstad sammanfaller med och utmanar vår tids teoretiska diskussioner kring struktur- el- ler aktörsperspektiv, liksom frågeställningar kring särart och likhet, genus och klass, privat och offentligt. På Fogelstad betonade man i radikal liberal anda varje enskild individs medborgerliga ansvar inför samhällsutvecklingen. Med rektor Honorine Hermelins ord skulle medborgarskolan vara en fristad, ett lufthål i denna värld av isolering 1Lena Eskilsson, Drömmen om kamratsamhället, diss Umeå 1991, Hjördis Levin, Elisabeth Tamm på Fogelstad. En radikal herrgårdsfröken, Sthlm 1989, Kvinnorna på barrikaden. Sexualpolitik och sociala frågor 1923-36, Sthlm 1997, Berit Lindberg, Honorine Hermelin Grönbech (1886-1977) En pedagog i tiden - en blå delfin, diss Lund 1996, Irene Andersson, Kvinnor mot krig. Aktioner och nätverk för fred 1914-1940, diss Lund 2001 4 bakom skiljande murar - klassmurar, åsiktsmurar och partimurar så att om möjligt där skulle man kunna dra ett djupt fritt andetag endast och allenast i egenskap av människomedborgare. 2 Kvinnorna hade, efter att de fått rösträtt, en politisk nyckelfunktion.3 Eftersom de varit uteslutna från det offentliga livet så länge borde de nu kunna fungera som en radikaliserande potential i politiken och föra in humanitet, samarbetsvilja, medmänsklighet och fred i världen, menade man. Men inte utan skolning, kvinnorna måste läras att an- vända rösträtten samt föra in kvinnomoralen, dvs intresset för det enskilda i politiken. Därför kom den privat finansierade skolan till, på riksdagskvinnan Elisabeth Tamms gods Fogelstad i Sörmland, två år efter att den kvinnopolitiska veckotidningen Tidevarvet började ges ut i Stockholm av ungefär samma kvinnor som stod bakom med- borgarskolan. Förutom Tamm och Hermelin fanns i kärntruppen kvinnoläkaren Ada Nilsson, yrkesinspektrisen och riksdagskvinnan Kerstin Hesselgren samt författaren Elin Wägner. Fram till 1945 hade skolan två olika typer av kurser; en längre och mer praktiskt inriktad och en mer teoretisk, som sen gavs fram till 1954. Uppskattningsvis 2 000 kvinnor från olika sociala skikt gick på dessa kurser, där tidens framstående feminister föreläste. Parallellt tränade man argumentations- och föreningsteknik i låtsaskommunen Komtemåtta, tog del av varandras olikartade livserfarenheter och lärde sig sjunga i kör, oavsett röstresurser. Moa Martinson, som gick vårkursen 1928, beskrev sin upplevelse av Fogelstad i Tidevarvet: 2Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Broschyr 1935. 3Kvinnorna i Fogelstakonstellationen hade varit engagerade i rösträttskampen och den 1902 grundade Landsföreningen för kvinnans rösträtt LKPR. Jfr Kjell Östbergs konstaterande att särorganisering är jämlikhetskampens viktigaste redskap samt att kvinnornas viktigaste erövring efter rösträtten var skapandet av det kvinnliga nätverket, dock talar han ej specifikt om Fogelstad. Efter rösträtten. Kvinnors utrymme efter det demokratiska genombrottet, Sthlm 1997, s 203-205 5 /här/ samlas en liten skara kamrater - visserligen okända för varandra, men ändå kamrater. En är student - en fabriksarbeterska - arbetarhustru - arbetarmoder - skådespelerska - doktor etc. och allesammans lär vi av varandra. //Fogelstad skola har en uppgift att fylla som universiteten - att lära kvinnorna sluta upp med att vara världens vare sig lyxdjur eller lastdjur.4 Men Fogelstads betydelse är större än dess verksamhet som skola, även om lärdomsdiskursen naturligtvis var grundläggande för många av eleverna som fick en grund att stå på genom den feministiska idétradition som lärdes ut. Som framgår av vår projekttitel (Fogelstad - som idé, text och historia) avser vi att kartlägga fogelstadandans vidare verkningar även utanför skolan. Förekomsten av ett befriat område där feminister fritt kunde utveckla sina idéer och inte behövde bära skammen av att vilja något omöjligt, för att tala med en av de fasta gästföreläsarna, teologen och filosofen Emilia Fogelklou, är för varje radikal rörelse livsviktig. Så kunde exempelvis Kvinnornas vapenlösa uppror 1935 (med sin berömda uppmaning till kvinnorna att vägra gasmask och skyddsrum) födas ur sommarkursen samma år. Idéernas vidare spridning genom Tidevarvet eller litteratur samt de politiska aktioner som initierades av fogelstadsanknutna kvinnor är viktiga att undersöka, liksom deras internationella kontext. En början finns i denna antologi. Kan åberopande av naturen generera emancipatorisk kraft utan att vara essentialistisk? frågar sig Katarina Leppänen i sin undersökning av influenser från den österrikiska feministen Rosa Mayreder på Elin Wägners ekofeminism i Väckarklocka (1941). Hon finner att kvinnlighet visserligen används av både Mayreder och Wägner som instrument för civilisationskritik och garant för att hålla sig utanför den patriarkala ordningen, men att detta sker på ett komplext sätt som inte kan förklaras i svart-vita termer av särart/samart. Dessa kvinnor til- lämpar en blandningens strategi som borde inspirera oss att flytta forskarblicken från intellektuella ståndpunkter till handlingar, menar 4 "Vad de ville, Tidevarvet 28.7.1928 6 hon. Väckarklocka är också ämnet för Helena Forsås-Scott som genom manuskriptstudier och textanalys undersöker hur rösten i berättelsen konstruerar en alternativ historiesyn genom att läsaren dras in. Wägners Väckarklocka är en föregångare till 1960-och 1970-talens debattbok, och föredömlig i sin skickliga kombination av tydlig berättarauktoritet och dialogicitet, ett villkor för att öppna upp för förståelse av konstruktionen av alternativa diskurser. Hjördis Levin synar godsägaren Elisabeth Tamms liberalt individualistiska människosyn i sömmarna och förklarar hennes upp- fattning att fred på jorden krävde fred med jorden. Tamm var, menar Levin, en feminist av den klassiska skolan, utpräglat handlingsinriktad och strategisk ifråga om särart eller likhet. Hon var dessutom inter- nationalist och pacifist. Irene Andersson visar fogelstadpacifismens betydelse för internationellt fredsarbete i Svenska kvinnors vänster- förbund (SKV) och Kvinnornas demokratiska världsförbund (KDV) samt pekar på den genomgående splittring som uppstod mellan radikalpacifisterna och de som stödde NF, Nationernas förbund. Fogelstad var sammanhållen mötesplats för olika kvinnliga aktörer under nästan trettio år. En som kan sägas förkroppsliga skolans syn- tetiska medborgarideal var Kerstin Hesselgren, riksdagskvinna, yrkesinspektris, delegat i NF, statlig utredare, m m. Som spindeln i nätet verkade hon samtidigt på många offentliga arenor och