Katrineholm Blev En Knutpunkt
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
6 En stor dag Storgatan 5 2-4 1 järnväg Den 3 november 1862 stod tvåtusen personer och väntade vid stationen som hette Katrine- Stor- 10-11 torget holm. Det första tåget skulle komma. 9 7-8 Stationshuset var smyckat med flaggor och 29-31 blommor. De flesta av de församlade hade aldrig förr sett ett tåg. Spänningen var stor. Fredsgatan 12 De fick vänta en timme innan de såg röken 26 27-28 från ångloket. Bland passagerarna fanns kung 13-15 Karl XV och Nils Ericsson, mannen som fått 25 uppdraget att planera Sveriges järnväg. Drottninggatan 19 Djulögatan Efter en kvart med tal, musik och salut avgick 18 tåget mot Vingåker. Det rullade iväg med en Stads- 16 parken 20-24 hastighet av 10 km i timmen. N Dagen blev början på samhällets framväxt. N Från stationen kunde man nå både Stockholm 17 och Göteborg och en rad platser utmed den Linnévägen S västra stambanan. Fyra år senare var den östra S stambanan klar mot Norrköping och vidare Se dem i vilken ordning som helst. mot Nässjö. Katrineholm blev en knutpunkt. Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV Järnvägens förändrade Sverige. Varor kunde 1 En stor dag 18. Folkets Hus Himlastegen kallades gångbron över järnvägen. Den var klar 1901 och ersattes 1984 av en ny bro transporteras på ett sätt som hittills varit 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp som 1996 ersattes av en tunnel. omöjligt. Man kunde åka ända till Stockholm 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv på bara 4 timmar, samma resa som hade tagit 4. Nya vägar 21. På gräs och is 17 timmar med häst och vagn. 5. Nyttigt och onyttigt 22. Parker för alla 6. Vatten ur kran Vid den här tiden fanns många olika tids- 23. Vägen mot demokrati 7. Nybyggarna 24. Trygghet åt alla zoner i landet. Tidtabellerna för tågen blev 8. Folkhemmet 25. Sjukvård för alla krångliga och svåra att följa. Från år 1879 9. Ung i folkhemmet 26. Beredda på krig infördes en gemensam tid så att alla klockor i 10. Smeden som lyckades 27. De nya religiösa hela Sverige visade samma klockslag. 11 . Färdigsytt 28. Handla på nytt sätt Tågen drevs länge av ångkraft. I lokomotivet 12. En kanal för alla 29. En sparad slant satt en stor ångpanna som eldades med kol. 13. Låna och läsa 30. Hallå, hallå Utmed banorna byggdes stationer på lämpliga 14. Veva och lyssna 31. Universalmöbel och monteringsfärdigt avstånd för tankning av kol och vatten. 15. Starka kvinnor 16. Utbildning för en ny tid Västra stambanan förbi Katrineholm elektri- 17. Skola för alla fierades 1926 och den östra stambanan 1932. KATRINEHOLM – ST . MALMS HEMBYGDSFÖRENING Resenärerna kunde köpa vatten och skorpor på perrongen. Järnvägsolycka i Katrineholm 13 juni 1913. KOMMUNARKIV En del av Region Sörmland fabriksfolk tema och folkhem ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se KATRINEHOLMS 6 Storgatan Kungen av Katrineholm 5 2-4 1 järnväg Entreprenör, riskkapitalist, marknadsförare, affärsgeni, det är väl så August Kullberg skulle Stor- 10-11 torget ha beskrivits ifall han hade levt idag. Han 9 7-8 såg möjligheterna och tog riskerna. Och han lyckades bygga upp ett handelsföretag, Kull- 29-31 berg & Co, som med tiden skulle bli ett av landets största. Fredsgatan 12 26 Företaget sålde i första hand maskiner och 27-28 redskap för jordbruket. Kunderna fanns över 13-15 hela Sverige. Man hade filialer i Norden och 25 handlade med delar av Europa. Även Ryssland Drottninggatan 19 Djulögatan var en viktig handelspartner. 18 Stads- August Kullberg var 26 år när han flyttade till 16 parken 20-24 nybyggarsamhället Katrineholm 1878. Han N gillade platsen för att det fanns järnvägar åt N olika håll och för att det fanns gott om aspar. 17 Aspvirket köpte han åt sin far som hade grun- Linnévägen S dat en tändsticksfabrik i Småland. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV S Kullbergs kontor 1911. Från vänster: August Kihlgren, Georg Elert, Artur Elert, Vera Danielsson, ”gubben” Eriksson Se dem i vilken ordning som helst. I Katrineholm bodde smeden Gustav Robert och Elin Kullberg (gift Håkansson). Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. Grönkvist som hade konstruerat en häst- dragen räfsa med en unik konstruktion som 1 En stor dag 18. Folkets Hus gjorde att pinnarna inte fastnade bakom 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp stenar och annat hårt. Grönkvist kunde till- 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv verka och Kullberg kunde sälja. Där började 4. Nya vägar 21. På gräs och is ett samarbete som ledde till stora framgångar 5. Nyttigt och onyttigt 22. Parker för alla för dem bägge. 6. Vatten ur kran 23. Vägen mot demokrati Det här var en tid då jordbruket hade börjat 7. Nybyggarna 24. Trygghet åt alla förändras. Redskap och maskiner rationalise- 8. Folkhemmet 25. Sjukvård för alla 9. Ung i folkhemmet rade arbetet. Mekanik ersatte muskelkraft och 26. Beredda på krig 10. Smeden som lyckades 27. De nya religiösa många flyttade från landsbygden till städernas 11 . Färdigsytt 28. Handla på nytt sätt industrier. 12. En kanal för alla 29. En sparad slant Förenklat kan man säga att, ju fler jordbruks- 13. Låna och läsa 30. Hallå, hallå maskiner som tillverkades, desto färre männ- 14. Veva och lyssna 31. Universalmöbel och iskor behövdes i jordbruket. Men desto fler 15. Starka kvinnor monteringsfärdigt behövdes i fabriken som gjorde maskinerna. 16. Utbildning för en ny tid 17. Skola för alla KOMMUNARKIV Kullberg & Co var som störst under 1910-ta- let. Efter August Kullbergs död 1913 skedde ett antal sammanslagningar och företagsköp KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV där företagsnamnet så småningom försvann. KATRINEHOLMS Kullbergska huset våren 1904, samma år som det togs i bruk. Numera ägs huset av kommunen. August Kullberg gjorde en snabb karriär och blev mycket rik. Han har kallats Kungen av Katrineholm. fabriksfolk En del av Region Sörmland KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV tema och folkhem ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se Kungen av Katrineholm texten börjar på andra sidan August Kullberg blev snabbt rik. Han såg till Vi har flyttat in i vårt nya hem, som jag att skaffa sig en ståndsmässig bostad. sökt inrätta så praktiskt och vackert 1904 kunde han tillsammans med fru och ” som mina tillgångar medgifvit. dotter flytta in i ett nybyggt hus alldeles intill August Kullberg skriver i sin anteckningsbok 1904. den viktiga järnvägsstationen. Bottenvåningen bestod av kontor och resten av huset var bostad inklusive biljardsalong och bibliotek. Hos mig börjar drömlikt vakna den djärva förhoppningen att jag ska Huset, ritat av arkitekt V Northun var ett av ” kunna förtjäna så mycket att jag kan ortens mest moderna med nymodigheter som göra något avsevärt för mina fattiga gasuppvärmning och vattentoalett. vänner i min hembygd. En hydrofor pumpade upp vatten till kök, tvätt- och badrum. August Kullberg 1897. August Kullberg hade en hög arbetstakt. Vid sidan av företaget var han också engage- I tio timmar satt hundratals människor rad i kommunpolitiken och var en tid under ett provisoriskt tak utanför ” Kullbergska huset i Katrineholom och municipalnämndens ordförande. Han drab- bades med tiden av huvudvärk och depressio- frös i filtar och schalar och ropade in ner och togs in för vård. En februaridag 1913 antikt och nyttigt, unikt och vanligt, begick han självmord. vackert och fult, för en sammanlagd summa av 150 000 kr. Året därpå donerade hans efterlevande både Svenska Dagbladet 25 sept 1957. Auktionen hölls efter mark och pengar till ett sjukhusbygge. dottern Amys död. Huset ägs numera av Katrineholms Kullbergska sjukhuset bär fortfarande hans kommun. namn. Svensk jord skall med svenska ” maskiner brukas. Reklamslogan för Kullberg & Co. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV August Kullberg i sitt hem tillsammans med hustrun Josefine och dottern Amy i deras påkostade bostad. KOMMUNARKIV KATRINEHOLMS fabriksfolk En del av Region Sörmland tema och folkhem ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se 6 Ett eget hem Storgatan 5 2-4 1 järnväg Folk flyttade till städerna. Där var det lätt att få jobb i någon av alla de fabriker som växte Stor- 10-11 torget fram i slutet av 1800-talet. 9 7-8 Det var betydligt svårare att hitta en bostad. 29-31 Folk tvingades tränga ihop sig. En familj som bodde i ett rum och kök kunde ha en eller två Fredsgatan 12 inneboende som fick sova i kökssoffan. 26 27-28 Bostäderna var inte bara små, ofta var de 13-15 kalla, dragiga och fulla av ohyra. Vatten 25 hämtades ur en brunn. På gården låg utedas- Drottninggatan sen och sophögarna. 19 Djulögatan 18 Många arbetsgivare byggde bostäder åt sina Stads- 16 parken 20-24 anställda, ungefär på samma sätt som bruks- patroner och godsägare brukade göra. N N I Katrineholm byggde Fredriksons Träför- 17 ädling och Grönkvists Mekaniska verkstad Linnévägen S arbetarbostäder i början på 1900-talet. S På 1950-talet följde SKF efter. I till exempel Se dem i vilken ordning som helst. Nävertorp byggdes ett hundratal lägenheter. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. SKF betalade halva insatsen under förutsätt- Egna hem byggs på Norr. ning att arbetaren stannade i företaget i minst Foto 1906 eller 1908. 1 En stor dag 18. Folkets Hus åtta år. 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv I början av 1900 växte egnahems-rörelsen 4. Nya vägar 21. På gräs och is i Sverige. Skötsamma arbetare och tjänste- 5. Nyttigt och onyttigt 22. Parker för alla män skulle få hjälp att skaffa en billig men 6.