DOCSLIB.ORG

Katrineholm Blev En Knutpunkt

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

6 En stor dag Storgatan 5 2-4 1 järnväg Den 3 november 1862 stod tvåtusen personer och väntade vid stationen som hette Katrine- Stor- 10-11 torget holm. Det första tåget skulle komma. 9 7-8 Stationshuset var smyckat med flaggor och 29-31 blommor. De flesta av de församlade hade aldrig förr sett ett tåg. Spänningen var stor. Fredsgatan 12 De fick vänta en timme innan de såg röken 26 27-28 från ångloket. Bland passagerarna fanns kung 13-15 Karl XV och Nils Ericsson, mannen som fått 25 uppdraget att planera Sveriges järnväg. Drottninggatan 19 Djulögatan Efter en kvart med tal, musik och salut avgick 18 tåget mot Vingåker. Det rullade iväg med en Stads- 16 parken 20-24 hastighet av 10 km i timmen. N Dagen blev början på samhällets framväxt. N Från stationen kunde man nå både Stockholm 17 och Göteborg och en rad platser utmed den Linnévägen S västra stambanan. Fyra år senare var den östra S stambanan klar mot Norrköping och vidare Se dem i vilken ordning som helst. mot Nässjö. Katrineholm blev en knutpunkt. Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV Järnvägens förändrade Sverige. Varor kunde 1 En stor dag 18. Folkets Hus Himlastegen kallades gångbron över järnvägen. Den var klar 1901 och ersattes 1984 av en ny bro transporteras på ett sätt som hittills varit 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp som 1996 ersattes av en tunnel. omöjligt. Man kunde åka ända till Stockholm 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv på bara 4 timmar, samma resa som hade tagit 4. Nya vägar 21. På gräs och is 17 timmar med häst och vagn. 5. Nyttigt och onyttigt 22. Parker för alla 6. Vatten ur kran Vid den här tiden fanns många olika tids- 23. Vägen mot demokrati 7. Nybyggarna 24. Trygghet åt alla zoner i landet. Tidtabellerna för tågen blev 8. Folkhemmet 25. Sjukvård för alla krångliga och svåra att följa. Från år 1879 9. Ung i folkhemmet 26. Beredda på krig infördes en gemensam tid så att alla klockor i 10. Smeden som lyckades 27. De nya religiösa hela Sverige visade samma klockslag. 11 . Färdigsytt 28. Handla på nytt sätt Tågen drevs länge av ångkraft. I lokomotivet 12. En kanal för alla 29. En sparad slant satt en stor ångpanna som eldades med kol. 13. Låna och läsa 30. Hallå, hallå Utmed banorna byggdes stationer på lämpliga 14. Veva och lyssna 31. Universalmöbel och monteringsfärdigt avstånd för tankning av kol och vatten. 15. Starka kvinnor 16. Utbildning för en ny tid Västra stambanan förbi Katrineholm elektri- 17. Skola för alla fierades 1926 och den östra stambanan 1932. KATRINEHOLM – ST . MALMS HEMBYGDSFÖRENING Resenärerna kunde köpa vatten och skorpor på perrongen. Järnvägsolycka i Katrineholm 13 juni 1913. KOMMUNARKIV En del av Region Sörmland fabriksfolk tema och folkhem ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se KATRINEHOLMS 6 Storgatan Kungen av Katrineholm 5 2-4 1 järnväg Entreprenör, riskkapitalist, marknadsförare, affärsgeni, det är väl så August Kullberg skulle Stor- 10-11 torget ha beskrivits ifall han hade levt idag. Han 9 7-8 såg möjligheterna och tog riskerna. Och han lyckades bygga upp ett handelsföretag, Kull- 29-31 berg & Co, som med tiden skulle bli ett av landets största. Fredsgatan 12 26 Företaget sålde i första hand maskiner och 27-28 redskap för jordbruket. Kunderna fanns över 13-15 hela Sverige. Man hade filialer i Norden och 25 handlade med delar av Europa. Även Ryssland Drottninggatan 19 Djulögatan var en viktig handelspartner. 18 Stads- August Kullberg var 26 år när han flyttade till 16 parken 20-24 nybyggarsamhället Katrineholm 1878. Han N gillade platsen för att det fanns järnvägar åt N olika håll och för att det fanns gott om aspar. 17 Aspvirket köpte han åt sin far som hade grun- Linnévägen S dat en tändsticksfabrik i Småland. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV S Kullbergs kontor 1911. Från vänster: August Kihlgren, Georg Elert, Artur Elert, Vera Danielsson, ”gubben” Eriksson Se dem i vilken ordning som helst. I Katrineholm bodde smeden Gustav Robert och Elin Kullberg (gift Håkansson). Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. Grönkvist som hade konstruerat en häst- dragen räfsa med en unik konstruktion som 1 En stor dag 18. Folkets Hus gjorde att pinnarna inte fastnade bakom 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp stenar och annat hårt. Grönkvist kunde till- 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv verka och Kullberg kunde sälja. Där började 4. Nya vägar 21. På gräs och is ett samarbete som ledde till stora framgångar 5. Nyttigt och onyttigt 22. Parker för alla för dem bägge. 6. Vatten ur kran 23. Vägen mot demokrati Det här var en tid då jordbruket hade börjat 7. Nybyggarna 24. Trygghet åt alla förändras. Redskap och maskiner rationalise- 8. Folkhemmet 25. Sjukvård för alla 9. Ung i folkhemmet rade arbetet. Mekanik ersatte muskelkraft och 26. Beredda på krig 10. Smeden som lyckades 27. De nya religiösa många flyttade från landsbygden till städernas 11 . Färdigsytt 28. Handla på nytt sätt industrier. 12. En kanal för alla 29. En sparad slant Förenklat kan man säga att, ju fler jordbruks- 13. Låna och läsa 30. Hallå, hallå maskiner som tillverkades, desto färre männ- 14. Veva och lyssna 31. Universalmöbel och iskor behövdes i jordbruket. Men desto fler 15. Starka kvinnor monteringsfärdigt behövdes i fabriken som gjorde maskinerna. 16. Utbildning för en ny tid 17. Skola för alla KOMMUNARKIV Kullberg & Co var som störst under 1910-ta- let. Efter August Kullbergs död 1913 skedde ett antal sammanslagningar och företagsköp KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV där företagsnamnet så småningom försvann. KATRINEHOLMS Kullbergska huset våren 1904, samma år som det togs i bruk. Numera ägs huset av kommunen. August Kullberg gjorde en snabb karriär och blev mycket rik. Han har kallats Kungen av Katrineholm. fabriksfolk En del av Region Sörmland KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV tema och folkhem ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se Kungen av Katrineholm texten börjar på andra sidan August Kullberg blev snabbt rik. Han såg till Vi har flyttat in i vårt nya hem, som jag att skaffa sig en ståndsmässig bostad. sökt inrätta så praktiskt och vackert 1904 kunde han tillsammans med fru och ” som mina tillgångar medgifvit. dotter flytta in i ett nybyggt hus alldeles intill August Kullberg skriver i sin anteckningsbok 1904. den viktiga järnvägsstationen. Bottenvåningen bestod av kontor och resten av huset var bostad inklusive biljardsalong och bibliotek. Hos mig börjar drömlikt vakna den djärva förhoppningen att jag ska Huset, ritat av arkitekt V Northun var ett av ” kunna förtjäna så mycket att jag kan ortens mest moderna med nymodigheter som göra något avsevärt för mina fattiga gasuppvärmning och vattentoalett. vänner i min hembygd. En hydrofor pumpade upp vatten till kök, tvätt- och badrum. August Kullberg 1897. August Kullberg hade en hög arbetstakt. Vid sidan av företaget var han också engage- I tio timmar satt hundratals människor rad i kommunpolitiken och var en tid under ett provisoriskt tak utanför ” Kullbergska huset i Katrineholom och municipalnämndens ordförande. Han drab- bades med tiden av huvudvärk och depressio- frös i filtar och schalar och ropade in ner och togs in för vård. En februaridag 1913 antikt och nyttigt, unikt och vanligt, begick han självmord. vackert och fult, för en sammanlagd summa av 150 000 kr. Året därpå donerade hans efterlevande både Svenska Dagbladet 25 sept 1957. Auktionen hölls efter mark och pengar till ett sjukhusbygge. dottern Amys död. Huset ägs numera av Katrineholms Kullbergska sjukhuset bär fortfarande hans kommun. namn. Svensk jord skall med svenska ” maskiner brukas. Reklamslogan för Kullberg & Co. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV August Kullberg i sitt hem tillsammans med hustrun Josefine och dottern Amy i deras påkostade bostad. KOMMUNARKIV KATRINEHOLMS fabriksfolk En del av Region Sörmland tema och folkhem ”Historien i Sörmland” finns på många platser i länet. Alla skyltar finns att se på www.sormlandsmuseum.se 6 Ett eget hem Storgatan 5 2-4 1 järnväg Folk flyttade till städerna. Där var det lätt att få jobb i någon av alla de fabriker som växte Stor- 10-11 torget fram i slutet av 1800-talet. 9 7-8 Det var betydligt svårare att hitta en bostad. 29-31 Folk tvingades tränga ihop sig. En familj som bodde i ett rum och kök kunde ha en eller två Fredsgatan 12 inneboende som fick sova i kökssoffan. 26 27-28 Bostäderna var inte bara små, ofta var de 13-15 kalla, dragiga och fulla av ohyra. Vatten 25 hämtades ur en brunn. På gården låg utedas- Drottninggatan sen och sophögarna. 19 Djulögatan 18 Många arbetsgivare byggde bostäder åt sina Stads- 16 parken 20-24 anställda, ungefär på samma sätt som bruks- patroner och godsägare brukade göra. N N I Katrineholm byggde Fredriksons Träför- 17 ädling och Grönkvists Mekaniska verkstad Linnévägen S arbetarbostäder i början på 1900-talet. S På 1950-talet följde SKF efter. I till exempel Se dem i vilken ordning som helst. Nävertorp byggdes ett hundratal lägenheter. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. SKF betalade halva insatsen under förutsätt- Egna hem byggs på Norr. ning att arbetaren stannade i företaget i minst Foto 1906 eller 1908. 1 En stor dag 18. Folkets Hus åtta år. 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv I början av 1900 växte egnahems-rörelsen 4. Nya vägar 21. På gräs och is i Sverige. Skötsamma arbetare och tjänste- 5. Nyttigt och onyttigt 22. Parker för alla män skulle få hjälp att skaffa en billig men 6.
Recommended publications
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward

    VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward

    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry

  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk

    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
  • Kvinnliga Medborgarskolan På Fogelstad Kunde Hon Inte Tacka Nej

    Kvinnliga Medborgarskolan På Fogelstad Kunde Hon Inte Tacka Nej

    Fogelstadskolan Äntligen hade den svenska kvinnan fått rösträtt! Året var 1921 och det var inte en dag för tidigt tyckte fem framstående och kompetenta damer som samlats på Fogelstad i Sörmland. Våra nordiska grannländer hade redan tidigare infört kvinnlig rösträtt så nu skulle det bli ändring av även i Sverige. Godsägaren Elisabeth Tamm hade bjudit in Dr Ada Nilsson, författaren Elin Wägner, riksdagsledamoten Kerstin Hesselgren och pedagogen Honorine Hermelin till sin gård för att diskutera hur denna nya frihet på bästa sätt skulle kunna brukas. En skola skulle det bli, ja kanske en medborgarskola där kvinnor från alla samhällsklasser och politiska åsikter skulle lära sig att bli engagerade samhällsmedborgare. Elisabeth Tamm bad Honorine bli rektor Som lärare på Anna Sandströms seminarium, i början av 20-talet, var Honorine nöjd med sin tillvaro men när Elisabeth Tamm bad att hon skulle bli rektor för Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad kunde hon inte tacka nej. I prospektet som de fem kvinnorna hade utarbetat tillsammans angavs att ämnena skulle omfatta medborgarkunskap med historia och praktisk psykologi samt belysning av aktuella politiska och sociala frågor. Att tanken på en medborgarskola för kvinnor kunde förverkligas berodde på att tidningen Tidevarvet existerade. Den hade kommit igång något år tidigare med Dr Ada Nilsson i spetsen och hade 3000 prenumeranter runt hela Sverige och i den tidningen annonserade man efter deltagare genom att skriva om skolans verksamhet: "Skolan vill ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor ….Den vill lägga undervisning och studiearbete så, att samband vinnes mellan handens, hjärnans och hjärtats arbete, mellan hemmets värld och samhällets, mellan den enskilde och det allmänna".
  • The Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017

    The Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017

    Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017 We cannot be held liable for any errors that may occur in printing, information and/or data files. Publisher: Ola Rolfson ISBN (English pdf version): 978-91-984239-4-5 ISSN 1654-5982 Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017 Johan Kärrholm Maziar Mohaddes Daniel Odin Johanna Vinblad Cecilia Rogmark Ola Rolfson 4 SWEDISH HIP ARTHROPLASTY REGISTER 2017 Contents 1 Introduction 6 2 Data quality and validation process 8 2.1 Completeness analysis 8 2.2 Completeness analysis per unit 8 2.3 PROM programme, data quality 10 2.4 Missing variables 10 2.5 Validation processes 10 3 Epidemiology, availability, and gender aspects 15 3.1 Total hip arthroplasty in Sweden 15 3.2 County council production and geographical inequality 16 3.3 Gender division, elective patients 16 3.4 Gender division, fracture patients 19 4 Register development, improvement work and research 22 4.1 Implant manufacturer application 22 4.2 From worst to above the national average through systematic improvement work 22 4.4 Long-term results following total hip arthroplasty 24 5 Register work from an international perspective 26 5.1 International studies 26 5.2 ISAR Congress 2018 27 6 Primary prosthesis 28 6.1 Demographics 28 6.2 Diagnosis 28 6.3 BMI and ASA classification 28 6.4 Prosthesis selection 29 6.5 Most common prostheses 29 6.6 Articulation 33 6.7 Implant combinations 33 6.8 Surgical approach 33 7 Primary prosthesis – in-depth analyses 42 7.1 ‘New’ primary prosthesis 42 8 Reoperation 49 8.1 Definition and trends
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby

    Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby

    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
  • SÅ BLIR DE NYA TIDTABELLERNA FRÅN DEN 9 DECEMBER 2018 Söndagen I Den Andra Hela Helgen I December Byter Hela Sverige, Och Stora Delar Av Europa Tidtabeller

    SÅ BLIR DE NYA TIDTABELLERNA FRÅN DEN 9 DECEMBER 2018 Söndagen I Den Andra Hela Helgen I December Byter Hela Sverige, Och Stora Delar Av Europa Tidtabeller

    SÅ BLIR DE NYA TIDTABELLERNA FRÅN DEN 9 DECEMBER 2018 Söndagen i den andra hela helgen i december byter hela Sverige, och stora delar av Europa tidtabeller. I år infaller denna dag den 9 december. Från den 16 november finns alla tidtabeller uppdaterade i vår reseplanerare, och du kan även hitta tidtabellerna som pdf:er på vår webbplats. I detta dokument har vi sammanfattat de största förändringarna och listar även på detaljnivå var det blir förändringar och vad. Listan är i möjligaste mån komplett men vissa justeringar av mindre karaktär kan ha gjorts utöver de listade, bl.a. en del justeringar för att passa mot tågen, som också får ny tidtabell. Innehåll Sammanfattning av de största förändringarna ............................................................................... 2 Neddragningar på line 543 Gnesta–Läggesta .......................................................................... 2 Kvällståg från Stockholm .................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bättre tågläge för pendlingståg 139 ........................................................................................ 2 Eskilstuna: Utökningar ............................................................................................................. 2 Strängnäs: Många justeringar för tågpassning ........................................................................ 2 Nyköping .................................................................................................................................. 2 Katrineholm ............................................................................................................................
  • Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanträdande Organ Tid Plats

    Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanträdande Organ Tid Plats

    1 (1) KALLELSE Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanträdande organ Bygg- och miljönämnden Tid 2020-09-23 klockan 14.00 Plats Hörsalen, Presto Ärende Beteckning Upprop Val av justerare 1 Information INFO.2020.1 2 Redovisning av delegationsbeslut INFO.2020.2 3 Rapportering av pågående planer med tidplaner och PLAN.2020.1 prioriteringsordning 2020 4 Byggsanktionsavgift för att ha påbörjat åtgärd utan bygglov BYGG.2019.231 och startbesked på fastigheten Katrineholm 5:1, Katrineholms kommun 5 Ansökan om tillstånd till detaljhandel med tobak, Matcenter, ATL.2020.1011 fastigheten Pennan 3 6 Revidering av bygg- och miljönämndens delegationsordning ALLM.2020.17 7 Delårsrapport 2020 för Bygg- och miljönämnden ALLM.2020.20 8 Granskning av dataskyddsarbete ALLM.2020.21 9 Meddelanden INFO.2020.3 Katrineholms kommun Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer: 212000-0340 Samhällsbyggnadsförvaltningen Telefon: 0150-57700 www.katrineholm.se 641 80 Katrineholm E-post: [email protected] 1 (1) INFORMATION Datum Vår beteckning Samhällsbyggnadsförvaltningen Vår handläggare Malin Lundhe Bygg- och miljönämnden 1. Information · Redovisning av handläggningstid för bygglov · Redovisning av internkontrollplan för första halvåret 2020 · Information angående tillsynsärende i Uddens fritidshusområde · Information om 2+1 väg sträckan Katrineholm-Julita · Information inför samråd gällande detaljplan Lövåsen-Heden, fastigheten Lövåsen 3:1 · Rapport om aktuella ärenden Katrineholms kommun Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer: 212000-0340
  • Nuvarande Kollektivtrafik Och Resande I Område Flen, Katrineholm Och

    Nuvarande Kollektivtrafik Och Resande I Område Flen, Katrineholm Och

    Bilaga 2 Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Flen, Katrineholm och Vingåker Nuvarande trafik och resande Regional kollektivtrafik Linjetrafiken i området utgörs av stadstrafik och landsbygdstrafik. Stadstrafik finns i Katrineholms och Flens tätort. Landsbygdstrafiken består av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik förbinder länets kommunhuvudorter. De lokala linjerna körs i huvudsak inom respektive kommun varav flera linjer endast trafikeras under skoldagar. Vissa linjer är helt eller delvis anropsstyrda, vilket innebär att resenären på förhand måste ringa och boka sin resa. I en del områden med mer än två kilometer till närmaste hållplats finns kompletteringstrafik. Figur 1. Linjenätet i området. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Trafikbeskrivning Dagens utbud för respektive linjer beskrivs enligt nedan med antal turer per vintervardag. Definition av utbud är: Komplett utbud > 50 turer/dag Omfattande utbud 30-49 turer/dag Begränsat utbud 12-29 turer/dag Mycket begränsat utbud <12 turer/dag Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Katrine- Stadstrafik med komplett utbud och 1 (181) Värmbol-Resecentrum-Laggarhult 99 306 37,4 holms tätort styv tidtabell. Huvudsakligen ämnad Komplett utbud: 62 turer vardagar och 34 för arbets- och studieresor men också turer lördagar och 22 turer söndagar med möjlighet till fritids- och halvtimmes- och timmestrafik i styv nöjesresor inom Katrineholms tätort. tidtabell. Katrine- Stadstrafik; Servicelinjer med 2 (182) Resecentrum-Lövåsen-Norr- 5 713 18,9 holms tätort begränsat och mycket begränsat Resecentrum utbud med fokus på tillgänglighet och Begränsat utbud: 13 turer vardagar och 5 närhet snarare än snabbhet. turer lördagar dagtid i timmestrafik.
  • Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral

    Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral

    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890
  • Fogelstadförbundet

    Fogelstadförbundet

    Fogelstadförbundet År 1921 fick kvinnorna rösträtt i Sverige. En av de kvinnor som valdes in i Sveriges riksdag från 1922 var Elisabeth Tamm. "Om det skall märkas att kvinnorna kommit in i samhällslivet måste de bli många och kunniga" sade Elisabeth Tamm - när "konstellationen på Fogelstad" träffades på Fogelstad herrgård i Julita. Detta blev upptakten till en under tre decennier (1925 - 1954) unik verksamhet på herrgården: Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad Uppropet FOGELSTADFÖRBUNDET uppstod för att i sin mån förverkliga Medborgarskolans syfte att "ge sitt bidrag i arbetet för att bakom vårt medborgarskap måtte stå självständiga och ansvarsfyllda människor." För att upprätthålla den samhörighet som vuxit fram under strävan för detta mål, brukar vi ju Konstellationen på Fogelstad; Kerstin samlas till årsmöten, eller gruppvis i olika delar av Hesselgren, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, landet. Vi undertecknade, som i dessa dagar haft Elin Wägner och Elisabeth Tamm på Fogelstad herrgård tillfälle till personligt sammanträffande, har och därför känt en önskan att få sända en personlig hälsning till alla fogelstadförbundare förvissade om att våra tankar nu alldeles särskilt gå till varandra. Väl veta vi att lidande och förödelse historien igenom, icke minst under senaste årtionden och år, gått över världen. Men det är naturligt, att när händelserna mognat till den närvarande katastrofen, förnimmer man dem starkare. Här i vårt land ha vi visserligen blott varit med om att vissa försiktighetsåtgärder vidtagits, men även detta och verkningarna därav har låtit oss alltmera känna nödvändigheten av självständiga och ansvarsfyllda människor. Det är som de yttre dagshändelserna mer och mer visade oss på det inre livets verklighet och betydelse, som om tiden lärde oss att klarare förstå vilket ansvar som vilar på varje medborgare.
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2017 Performance Report Operating Areas

    The Swedish Transport Administration Annual Report 2017 Performance Report Operating Areas

    The Swedish Transport Administration 2017 Annual Report CONTENTS Performance Report The Director-General’s Report 4 The Swedish Transport Administration in brief 6 Results of the operations 8 Operating areas 8 Planning measures 13 Planning traffic 27 Maintenance 30 Traffic management and other operations 38 Investments 42 Disbursement of operational grants and other support 58 Contract work 61 Research and innovation 65 Other reporting requirements 68 Competence provision 74 Internal governance and control 78 Financial report 80 Statement of financial performance 81 Balance sheet 82 Appropriation account, including presentation of authorisations83 Cash flow analysis 86 Summary of key figures 87 Notes 88 Signing of the Annual Report 98 Auditor’s Report for the Swedish Transport Administration 201799 Board of Directors 102 Management group 103 About the annual report: Certain figures are followed by a further figure within brackets. Unless otherwise stated, this refers to the previous year’s figure. As the annual report includes many monetary amounts, the abbreviations SEK thousand (thousand kronor), MSEK (million kronor) and BSEK (billion kronor) are used. 2 The Swedish Transport Administration 2017 Annual Report PERFORMANCE REPORT The Swedish Transport Administration 2017 Annual Report 3 Performance Report The Director-General’s Report The Director-General’s Report In 2017, the future issues characterised our operations. On 31 August, we submitted our proposal on a national plan for the transportation system in 2018-2029. The premise of the contents is to contribute to a modern, effective and sustaina- ble transportation system. The measures in the plan should also vehicles can be used to develop winter conditions are created for commuting address six prioritised social chal- road maintenance so that the right skid to work and for housing construction.