DOCSLIB.ORG

Nuvarande Kollektivtrafik Och Resande I Område Flen, Katrineholm Och

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Nuvarande Kollektivtrafik Och Resande I Område Flen, Katrineholm Och Bilaga 2 Nuvarande kollektivtrafik och resande i område Flen, Katrineholm och Vingåker Nuvarande trafik och resande Regional kollektivtrafik Linjetrafiken i området utgörs av stadstrafik och landsbygdstrafik. Stadstrafik finns i Katrineholms och Flens tätort. Landsbygdstrafiken består av regionala stomlinjer och lokala linjer. Regional stomlinjetrafik förbinder länets kommunhuvudorter. De lokala linjerna körs i huvudsak inom respektive kommun varav flera linjer endast trafikeras under skoldagar. Vissa linjer är helt eller delvis anropsstyrda, vilket innebär att resenären på förhand måste ringa och boka sin resa. I en del områden med mer än två kilometer till närmaste hållplats finns kompletteringstrafik. Figur 1. Linjenätet i området. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Trafikbeskrivning Dagens utbud för respektive linjer beskrivs enligt nedan med antal turer per vintervardag. Definition av utbud är: Komplett utbud > 50 turer/dag Omfattande utbud 30-49 turer/dag Begränsat utbud 12-29 turer/dag Mycket begränsat utbud <12 turer/dag Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Katrine- Stadstrafik med komplett utbud och 1 (181) Värmbol-Resecentrum-Laggarhult 99 306 37,4 holms tätort styv tidtabell. Huvudsakligen ämnad Komplett utbud: 62 turer vardagar och 34 för arbets- och studieresor men också turer lördagar och 22 turer söndagar med möjlighet till fritids- och halvtimmes- och timmestrafik i styv nöjesresor inom Katrineholms tätort. tidtabell. Katrine- Stadstrafik; Servicelinjer med 2 (182) Resecentrum-Lövåsen-Norr- 5 713 18,9 holms tätort begränsat och mycket begränsat Resecentrum utbud med fokus på tillgänglighet och Begränsat utbud: 13 turer vardagar och 5 närhet snarare än snabbhet. turer lördagar dagtid i timmestrafik. Styrs Målpunkter är sjukhus och av linje 183. Vissa turer är pendlarturer vårdcentraler, centrum, till Lövåsen. handelsområden samt kyrkor och 3 (183) Resecentrum-Kullbergska 4 629 17,1 kyrkogård. Sjukhuset-Nävertorp-Resecentrum Mycket begränsat utbud: 9 turer vardagar och 5 turer lördagar dagtid i timmestrafik. Styrs av linje 182. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Katrine- Lokala landsbygdslinjer med 411 Katrineholm-Öa Vingåkers k:a-Hävla 4 352 24,1 holms varierande begränsat och mycket Mycket begränsat utbud: 9 turer vardagar 110* - *anropsstyrt landsbygd begränsat utbud i huvudsak ämnad varav 3 turer är anropsstyrda. Styrs av för arbets- och studieresor och styrs skoltider i Katrineholm. (Delfinansieras av ofta av skoltider i Vingåkers och Östgötatrafiken.) Katrineholms kommun men också till 414 Äsköping-Bie-Katrineholm 24 436 36,3 viss del av tåg. En begränsad del av Begränsat utbud: 24 turer vardagar, varav 312* - *anropsstyrt utbudet är anropsstyrt. 1 är anropsstyrd, och 9 turer lördagar och 6 turer söndagar. Styrs av skoltider i Katrineholm och linje 9 i Eskilstunatrafiken. 483 Katrineholm-Strångsjö-(Björkvik) 4 705 17,4 Begränsat utbud: 12 turer vardagar varav 27* - *anropsstyrt 3 turer är anropsstyrda. Styrs av skoltider i Katrineholm och Björkvik. 484 Björkvik-Glindran-Katrineholm 3 256 31,4 Mycket begränsat utbud: 2 turer skoldagar styrda av skoldagar i Katrineholm och Björkvik. 490 Katrineholm-Björkvik(-Virå) 17 789 25,2 Begränsat utbud: 23 turer vardagar, varav 51* - *anropsstyrt 1 är anropsstyrd, och 8 turer lördagar och 6 turer söndagar. 683 Katrineholm-Valla-Knektbacken 9 920 61,1 Mycket begränsat utbud: 5 turer anpassade till skoltider i Valla och Katrineholm. 686 Fiskeboda-Julita-Äsköping 1 556 15,5 Mycket begränsat utbud: 3 turer anpassade till skoltider i Äsköping och linje 414. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Katrine- Kompletteringstrafik är en möjlighet K801-813 0 -* *ingen uppgift holms att en gång per vecka resa till Mycket begränsat utbud: 2 turer en landsbygd kommunens centralort för de som specifik dag och tid i veckan för respektive har mer än två kilometer till närmaste område KXXX. busshållplats. Resan, och återresan, ska beställas dagen före och genomförs till närmaste busshållplats eller till centralorten. Resan är giltig inom ett visst geografiskt område och körs enligt tidtabell. Flens tätort Stadstrafik med begränsat utbud och 1 (171) Jättuna-Flen jvstn-Orrö - - Ingen uppgift. Ny linje funktion som servicelinje med Begränsat utbud: 20 turer vardagar dagtid sedan december 2017. tågpassning och anpassning till i timmestrafik. Migrationsverkets verksamhet. Flens tätort Kompletterande stadstrafik för besök Slottsängen - - Ingen uppgift på äldreboendet Slottsängen. Mycket begränsat utbud: 4 turer tisdag Trafiken är anropsstyrd. och torsdag och 2 turer lördagar. Flens Lokala landsbygdslinjer med 415 Hälleforsnäs-Mellösa-Flen 56 342 89,9 landsbygd varierande omfattande, begränsat Omfattande utbud: 33 turer vardagar och och mycket begränsat utbud i 7 turer lördagar och 6 turer söndagar. huvudsak ämnad för arbets- och Styrs av skoltider i Flen och Katrineholm, studieresor och styrs ofta av skoltider tåg i Hälleforsnäs och linje 760 och 780 i i Flens och Katrineholms kommun Flen. men också till viss del av tåg. En 430 Flen-Malmköping 24 877 70,7 begränsad del av utbudet är Begränsat utbud: 18 turer vardagar och 8 anropsstyrt. turer lördagar och 6 turer söndagar. Styrs av skoltider i Flen och Katrineholm och linje 701 och 801 i Malmköping. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Flens Lokala landsbygdslinjer med 589 Flen-Sparreholm-Stjärnhov- 74 225 36,5 landsbygd varierande omfattande, begränsat Björnlunda-Gnesta och mycket begränsat utbud i Omfattande utbud: 49 turer vardagar och huvudsak ämnad för arbets- och 14 turer lördagar och 14 turer söndagar. studieresor och styrs ofta av skoltider Styrs av skoltider och SL-trafikens i Flens och Katrineholms kommun pendeltåg i Gnesta. Anslutning till linje men också till viss del av tåg. En 525 i Björnlunda. begränsad del av utbudet är 679 Hälleforsnäs-Gropetorp-Malmköping 661 7,6 anropsstyrt. Mycket begränsat utbud: 1 tur anpassad till skoltider i Malmköping. 691 Malmköping-Sparreholm 2 916 22,2 Mycket begränsat utbud: 2 turer anpassade till skoltider i Malmköping. Flens Kompletteringstrafik är en möjlighet K901-916 3 i K904 -* *ingen uppgift landsbygd att en gång per vecka resa till Mycket begränsat utbud: 2 turer en 26 i K914 -* kommunens centralort för de som specifik dag och tid i veckan för respektive har mer än två kilometer till närmaste område KXXX. busshållplats. Resan, och återresan, ska beställas dagen före och genomförs till närmaste busshållplats eller till centralorten. Resan är giltig inom ett visst geografiskt område och körs enligt tidtabell. Flens Kompletteringstrafik i form av Byabussen, Dunker-Malmköping - - Ingen uppgift landsbygd Byabussen i Dunker. Anropsstyrd Mycket begränsat utbud: 6 turer trafik som bedrivs till Dunkers friskola måndagar och fredagar. och ideellt av boende i Dunker. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Vingåkers Lokala landsbygdslinjer med 401 Vingåker-Marsjö-Hävla 4 820 27,9 landsbygd varierande begränsat och mycket Mycket begränsat utbud: 8 fasta turer 2* - *anropsstyrt begränsat utbud i huvudsak ämnad skoldagar och 2 turer vardagar som är för arbets- och studieresor och styrs anropsstyrda. Styrs av skoltider i Vingåker ofta av skoltider i Vingåkers och och har anslutning till linje 730. Katrineholms kommun. En begränsad (Delfinansieras av Östgötatrafiken.) del av utbudet är anropsstyrt. 402 Vingåker jvgstn-Högsjö 30 110 36,7 Begränsat utbud: 31 turer vardagar och 6 turer lördagar och 4 turer söndagar. Styrs av skoltider i Vingåker, linje 730 i Vingåker och arbetstider vid Högsjö Bruk. 404 Vingåker-Läppe-Vingåker 3 294 24,8 Mycket begränsat utbud: 3 turer skoldagar i Vingåker. 405 Katrineholm-Julita-Äsköping 10 469 18,5 Mycket begränsat utbud: 9 turer vardagar och 4 turer lördagar och 4 turer söndagar. Anpassas till skoltider i Katrineholm. 406 Katrineholm-Gropetorp-Äsköping 2 730 21,7 Mycket begränsat utbud: 3 turer skoldagar i Katrineholm. 672 Vingåker-Ärnebäck 4 356 30,7 Mycket begränsat utbud: 3 turer skoldagar anpassad till skoltider i Vingåker och Katrineholm. 674 Vingåker-Baggetorp/Marmorbyn- 2 470 27,8 Ålsätter Mycket begränsat utbud: 2 turer anpassade till skoltider i Vingåker. Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet – Sörmlandstrafiken www.sormlandstrafiken.se Bilaga 2 Område/ Huvudsaklig funktion Utbud/Kompletterande funktioner Antal resor Kostnads- Kommentar Stråk jan-jun 2016 täckning (%) Vingåkers Lokala landsbygdslinjer med 676 Vingåker-Fagermon-Österåker- 1 181 12,4 landsbygd varierande begränsat och mycket Rörvik-Läppe/Stavhälla begränsat utbud i huvudsak ämnad Mycket begränsat utbud: 3 turer för arbets- och studieresor och styrs anpassade
Load more

Recommended publications
  • VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
    VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry
    [Show full text]
  • Hälsan I Sörmland – Äldre
    Hälsan i Sörmland – Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 2014:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning ............................................................................................................................. 2 Förord ..................................................................................................................................................... 3 Bakgrund ................................................................................................................................................ 4 Material och metoder .......................................................................................................................... 4 Begreppsförklaringar .......................................................................................................................... 4 Diagrammen ........................................................................................................................................ 4 Demografi ............................................................................................................................................... 5 Befolkningsutveckling ........................................................................................................................ 5 Folkmängd ...................................................................................................................................... 8 Åldersstruktur ....................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Fritt Handredskapsfiske Återutsättning Av Fisk Fiske Med Handredskap Är Fritt Längs Sveriges Kust Och I Det Kan Finnas Många Skäl Att Släppa Tillbaka En Fångad Fisk
    ESKILSTUNA, FLEN, GNESTA, KATRINEHOLM, NYKÖPING, OXELÖSUND, STRÄNGNÄS, TROSA & VINGÅKER. Fiska! Fiske i Södermanland Fritt handredskapsfiske Återutsättning av fisk Fiske med handredskap är fritt längs Sveriges kust och i Det­kan­finnas­många­skäl­att­släppa­tillbaka­en­fångad­fisk.­ Mälaren samt i Hjälmaren. Den kanske inte når upp till gällande minimimått, eller tillhör de ­ Till­handredskapsfiske­räknas­spinnfiske,­mete,­pimpel­och­ skyddade­arterna­ål­och­mal.­Det­finns­också­ekologiska­värden­i­ liknande,­men­inte­trolling/dragrodd­eller­ismete/angelfiske.­ att­låta­stora­fiskar­som­är­viktiga­för­reproduktionen­leva.­Oavsett­ Ett spö per person är tillåtet och på sida 24-27 kan du läsa mer varför­fisken­återutsätts­finns­det­några­saker­som­är­bra­att­tänka­ om vilka regler som gäller. på,­för­att­ge­fisken­så­stor­chans­som­möjligt­att­överleva.­ Sjöar och vattendrag I­sjöar­som­inte­tillhör­det­fria­fisket,­samt­i­rinnande­vatten,­ Tänk på att... är­det­fiskerättsägaren­som­beslutar­vad­som­gäller­för­fiske.­ Kroka helst av fisken utan att lyfta upp den ur vattnet. Till­exempel­kan­fiske­upplåtas­för­allmänheten­mot­köp­av­ Om fisken lyfts upp ur vattnet så försök minimera fiskekort.­Då­gäller­de­regler­som­avtalas­med­fiskerättsägaren,­ tiden ovan ytan. förutsatt­att­dessa­inte­strider­mot­allmänna­bestämmelser.­ Reglerna­framgår­vanligtvis­vid­köp­av­fiskekort­men­skulle­ Tag inte i fisken med torra händer utan blöt dessa först. Detta är för att inte skada fiskens viktiga de inte göra det är det viktigt att du frågar vilka regler som slemskikt, som skyddar mot infektioner. Av samma gäller.­Ofta­gäller­minimimått­och­begränsningar­för­vilka­ anledning är det olämpligt att lägga fisken på torra metoder som får användas.
    [Show full text]
  • The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents
    The Swedish Transport Administration Annual Report 2010 Contents A EVERYBODY ARRIVES SMOOTHLY, THE GREEN AND SAFE WAY Contents Contents Comments from the Director-General 4 B 1. The Swedish Transport Administration in brief 6 2. Transport developments 10 Traffic developments on roads and railways 11 Capacity and congestion 11 Traffic and weather 2010 12 3. The Swedish Transport Administration’s operations 2010 14 The Swedish Transport Administration’s efficiency measures 15 Planning for intermodal transports 16 Investments in roads and railways 17 Operation and maintenance of state roads and railways in accordance with the national plan 26 International work 36 Research and innovation 37 4. Transport policy goals 40 Functional objective Accessibility 42 Environment and health 50 Safe traffic 56 5. Employees 60 6. Other feedback 62 7. Financial report 66 Income and expenditure account 68 Balance sheet 69 Appropriation account 70 Statement of source and application of funds 72 Summary of key figures 73 Notes 74 8. Signing of the annual report 80 9. Auditors’ report 81 10. Board of directors 82 11. Management group 83 Comments from the Director-General Comments from the Director-General be solved in the future. When society chairman of the organisation committee changes, then the transport systems must and then elected as Director-General. The also change. This is why the initial focus was to guarantee ongoing Administration’s challenges are closely operations and to maintain contacts with linked to current developments in society. interested parties and the wider world. Climate changes will impact infra- Much effort was spent ensuring function- structure, at the same time as transports ality in the telecom and datacom system, impact the climate.
    [Show full text]
  • The Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017
    Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017 We cannot be held liable for any errors that may occur in printing, information and/or data files. Publisher: Ola Rolfson ISBN (English pdf version): 978-91-984239-4-5 ISSN 1654-5982 Swedish Hip Arthroplasty Register Annual Report 2017 Johan Kärrholm Maziar Mohaddes Daniel Odin Johanna Vinblad Cecilia Rogmark Ola Rolfson 4 SWEDISH HIP ARTHROPLASTY REGISTER 2017 Contents 1 Introduction 6 2 Data quality and validation process 8 2.1 Completeness analysis 8 2.2 Completeness analysis per unit 8 2.3 PROM programme, data quality 10 2.4 Missing variables 10 2.5 Validation processes 10 3 Epidemiology, availability, and gender aspects 15 3.1 Total hip arthroplasty in Sweden 15 3.2 County council production and geographical inequality 16 3.3 Gender division, elective patients 16 3.4 Gender division, fracture patients 19 4 Register development, improvement work and research 22 4.1 Implant manufacturer application 22 4.2 From worst to above the national average through systematic improvement work 22 4.4 Long-term results following total hip arthroplasty 24 5 Register work from an international perspective 26 5.1 International studies 26 5.2 ISAR Congress 2018 27 6 Primary prosthesis 28 6.1 Demographics 28 6.2 Diagnosis 28 6.3 BMI and ASA classification 28 6.4 Prosthesis selection 29 6.5 Most common prostheses 29 6.6 Articulation 33 6.7 Implant combinations 33 6.8 Surgical approach 33 7 Primary prosthesis – in-depth analyses 42 7.1 ‘New’ primary prosthesis 42 8 Reoperation 49 8.1 Definition and trends
    [Show full text]
  • Information/Diskussion ÄRENDEN
    Sida KALLELSE 1(2) 2019-10-15 Sammanträde med: Kommunfullmäktige Tid: 2019-10-31 kl 18:00 Plats: sal stora manschetten, Aktivitetshuset Skjortan Helén Stockow Fanny Bergström Ordförande Sekreterare Information/diskussion Kl 18:00 – 18:20 Lägesbild Flens kommunfastigheter AB – ordförande Björn Berglöv (S) och VD Flens kommunfastigheter AB Claes Åsbrink Kl 18:20 – 18:40 Lägesbild Flens bostads AB – VD Flens bostads AB Arne Fältin ÄRENDEN Justering 1. KS/2018:196 Svar på medborgarförslag om direktbuss Flen-Strängnäs 2. KS/2019:31 Svar på medborgarförslag om boendeparkering i centrala Malmköping 3 KS/2019:111 Delårsrapport 2 år 2019 /föredragning av ekonomichef Jeanette Lijesnic/ 4. KS/2018:126 Utredning av terrängcyklingsområde 5. KS/2019:65 Svar på motion om mer fysisk aktivitet i skolan, från Berit Hyllbrant (L) 6. KS/2019:115 Antagande av drivmedelsplan för en fossiloberoende fordonsflotta i Flens kommunkoncern Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro E-post 642 81 FLEN Sveavägen 1 0157-430000 5854 - 6045 [email protected] FLEN 2 7. KS/2019:16 Uppdrag i strategisk plan 2019-2022: att undersöka möjligheter till lånecyklar vid resecentrum 8. KS/2017:178 Attestreglemente med anvisningar för kontroll av ekonomiska transaktioner 9. KS/2019:125 Ny förskola Kungsfågeln 8, Flens tätort 10. KS/2019:126 Iordningställande av mark Facklan 8 11. KS/2019:118 Sammanträdestider för kommunfullmäktige år 2020 12. KS/2019:36 Entledigande från uppdraget som ledamot och förste vice ordförande i Flens Bostads AB - Anders Karlsson (KD) 13. KS/2019:36 Entledigande från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige – Jonathan Bejefalk (L) 14. KS/2019:124 Medborgarförslag om installation av porrfilter/teknisk lösning 15.
    [Show full text]
  • Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby
    SE0100208 Technical Report TR-01-16 Feasibility Studies - Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Hultsfred and Alvkarleby Summary Report Svensk Karnbranslehantering AB June 2001 Svensk Karnbranslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 5864 SE-102 40 Stockholm Sweden Tel 08-459 84 00 +46 8 459 84 00 Fax 08-661 57 19 +46 8 661 57 19 S 9 I 4 S PLEASE BE AWARE THAT ALL OF THE MISSING PAGES IN THIS DOCUMENT WERE ORIGINALLY BLANK Preface Svensk Karnbranslehantering AB (Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Com- pany), SKB, has carried out feasibility studies on a municipal scale as a part of the siting programme for the deep repository for spent nuclear fuel. Final reports describing the results of the six feasibility studies in Osthammar, Nykoping, Oskarshamn, Tierp, Alv- karleby and Hultsfred were submitted during the autumn and winter of 2000/2001. With this as a basis, the siting work can now proceed to the next phase - site investigations. In this stage, investigations that include test drilling will be conducted on at least two sites. In December 2000, SKB published the report "Integrated account of method, site selec- tion and programme prior to the site investigation phase," in which SKB stipulates where they want to conduct site investigations and how they will be carried out. The report is being reviewed by the Swedish Nuclear Power Inspectorate during the first half of 2001. Before the site investigations can be initiated, the go-ahead is required from the national safety authorities, the Government, and concerned municipalities and landowners. SKB projects that the it will be possible to commence the site investigations in 2002.
    [Show full text]
  • Commuter Mobility: an Indicator of Municipality Attraction an Analysis Based on Swedish Register Data
    Commuter Mobility: An Indicator of Municipality Attraction An Analysis Based on Swedish Register Data Siv Schéele and Gunnar Andersson ([email protected]) Stockholm University Demography Unit, SUDA Note: this is a draft version, please do not cite or quote without permission. Abstract In the present paper, we study the behavior of commuters in the Mälar region that surrounds Stockholm, the capital of Sweden. The purpose is to get better insight into what factors that may be related to municipalities’ different levels of attraction. We study individual commuter behavior by means of Swedish register data on place of residence and place of work place for all residents in the region. Our baseline year is 2005 and we study the extent to which commuters change their behavior during a one-year follow up. Longitudinal micro-data on place of work and residence, and commuters’ various individual socio-demographic characteristics are linked to data on a range of municipality characteristics. Our data are complemented with standardized data on travel distances and travel times. We analyze the propensity of commuters to end commuting – by means of change of residence to the municipality where their workplace is located or by changing the workplace to the municipality where they live – by means of multinomial logistic regression. Migration rates and change of workplace rates are shown to decrease with the number of years being a commuter. The relative risks of domestic migration are strongly related to socio-demographic variables, whereas the relative risks of change of workplace mainly vary with individuals’ economic variables such as earned income and commuting distance.
    [Show full text]
  • SÅ BLIR DE NYA TIDTABELLERNA FRÅN DEN 9 DECEMBER 2018 Söndagen I Den Andra Hela Helgen I December Byter Hela Sverige, Och Stora Delar Av Europa Tidtabeller
    SÅ BLIR DE NYA TIDTABELLERNA FRÅN DEN 9 DECEMBER 2018 Söndagen i den andra hela helgen i december byter hela Sverige, och stora delar av Europa tidtabeller. I år infaller denna dag den 9 december. Från den 16 november finns alla tidtabeller uppdaterade i vår reseplanerare, och du kan även hitta tidtabellerna som pdf:er på vår webbplats. I detta dokument har vi sammanfattat de största förändringarna och listar även på detaljnivå var det blir förändringar och vad. Listan är i möjligaste mån komplett men vissa justeringar av mindre karaktär kan ha gjorts utöver de listade, bl.a. en del justeringar för att passa mot tågen, som också får ny tidtabell. Innehåll Sammanfattning av de största förändringarna ............................................................................... 2 Neddragningar på line 543 Gnesta–Läggesta .......................................................................... 2 Kvällståg från Stockholm .................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bättre tågläge för pendlingståg 139 ........................................................................................ 2 Eskilstuna: Utökningar ............................................................................................................. 2 Strängnäs: Många justeringar för tågpassning ........................................................................ 2 Nyköping .................................................................................................................................. 2 Katrineholm ............................................................................................................................
    [Show full text]
  • Katrineholm Blev En Knutpunkt
    6 En stor dag Storgatan 5 2-4 1 järnväg Den 3 november 1862 stod tvåtusen personer och väntade vid stationen som hette Katrine- Stor- 10-11 torget holm. Det första tåget skulle komma. 9 7-8 Stationshuset var smyckat med flaggor och 29-31 blommor. De flesta av de församlade hade aldrig förr sett ett tåg. Spänningen var stor. Fredsgatan 12 De fick vänta en timme innan de såg röken 26 27-28 från ångloket. Bland passagerarna fanns kung 13-15 Karl XV och Nils Ericsson, mannen som fått 25 uppdraget att planera Sveriges järnväg. Drottninggatan 19 Djulögatan Efter en kvart med tal, musik och salut avgick 18 tåget mot Vingåker. Det rullade iväg med en Stads- 16 parken 20-24 hastighet av 10 km i timmen. N Dagen blev början på samhällets framväxt. N Från stationen kunde man nå både Stockholm 17 och Göteborg och en rad platser utmed den Linnévägen S västra stambanan. Fyra år senare var den östra S stambanan klar mot Norrköping och vidare Se dem i vilken ordning som helst. mot Nässjö. Katrineholm blev en knutpunkt. Numreringen är endast till för att du ska hitta dem på kartan. KATRINEHOLMS KOMMUNARKIV Järnvägens förändrade Sverige. Varor kunde 1 En stor dag 18. Folkets Hus Himlastegen kallades gångbron över järnvägen. Den var klar 1901 och ersattes 1984 av en ny bro transporteras på ett sätt som hittills varit 2. Kungen av Katrineholm 19. Upp till kamp som 1996 ersattes av en tunnel. omöjligt. Man kunde åka ända till Stockholm 3. Ett eget hem 20. Ett nyktert liv på bara 4 timmar, samma resa som hade tagit 4.
    [Show full text]
  • Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanträdande Organ Tid Plats
    1 (1) KALLELSE Samhällsbyggnadsförvaltningen Sammanträdande organ Bygg- och miljönämnden Tid 2020-09-23 klockan 14.00 Plats Hörsalen, Presto Ärende Beteckning Upprop Val av justerare 1 Information INFO.2020.1 2 Redovisning av delegationsbeslut INFO.2020.2 3 Rapportering av pågående planer med tidplaner och PLAN.2020.1 prioriteringsordning 2020 4 Byggsanktionsavgift för att ha påbörjat åtgärd utan bygglov BYGG.2019.231 och startbesked på fastigheten Katrineholm 5:1, Katrineholms kommun 5 Ansökan om tillstånd till detaljhandel med tobak, Matcenter, ATL.2020.1011 fastigheten Pennan 3 6 Revidering av bygg- och miljönämndens delegationsordning ALLM.2020.17 7 Delårsrapport 2020 för Bygg- och miljönämnden ALLM.2020.20 8 Granskning av dataskyddsarbete ALLM.2020.21 9 Meddelanden INFO.2020.3 Katrineholms kommun Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer: 212000-0340 Samhällsbyggnadsförvaltningen Telefon: 0150-57700 www.katrineholm.se 641 80 Katrineholm E-post: [email protected] 1 (1) INFORMATION Datum Vår beteckning Samhällsbyggnadsförvaltningen Vår handläggare Malin Lundhe Bygg- och miljönämnden 1. Information · Redovisning av handläggningstid för bygglov · Redovisning av internkontrollplan för första halvåret 2020 · Information angående tillsynsärende i Uddens fritidshusområde · Information om 2+1 väg sträckan Katrineholm-Julita · Information inför samråd gällande detaljplan Lövåsen-Heden, fastigheten Lövåsen 3:1 · Rapport om aktuella ärenden Katrineholms kommun Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer: 212000-0340
    [Show full text]
  • Berggrunden I Södermanlands Län Med Malmer, Industriella Mineral
    SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Rapporter och meddelanden 100 Geological Survey of Sweden ISSN 0349-2176, ISBN 91-7158-608-3 G H 1550 1500 1600 BERGGRUNDEN I SÖDERMANLANDS LÄN Impaktstruktur Impact structure MED MALMER, INDUSTRIELLA Större rörelsezon MINERAL OCH BERGARTER Major deformation zone Diabas (D), granit (Gr), kalksten (K), D Gr K marmor (M), pegmatit (P), kvartssand (Kvs) BEDROCK MAP OF SÖDERMANLAND COUNTY MPKvs Dolerite (D), granite (Gr), limestone (K), marble (M), pegmatite (P), quartz sand (Kvs) WITH ORE DEPOSITS, INDUSTRIAL F Kv Wo Fältspat (F), kvarts (Kv), wollastonit (Wo) MINERALS AND ROCKS Feldspar (F), quartz (Kv), wollastonite (Wo) Ti V W Titan (Ti), vanadin (V), volfram (W) N.-G. Wik, A. Sundberg och A. Wikström Titanium (Ti), vanadium (V), tungsten (W) 6600 K Mindre kalkstensförekomst 6600 Minor limestone deposit 0510 15 20 km Skär Oknön Diabasgång Dolerite dyke 1:250 000 Granfjärden Aspö Hässelbyholm Gr Sundbyholmsön Norrfj. Gr Diabas 2 1 Dolerite ca 1550 Ma Edeby 3 P,F Mälaren Edeby Rällinge Morraröfj. 1999 Hornby- Björsund Brunnsåker Janslunda Yngsta granit, massformig 1780– Mälarbaden viken Sundbyvik Åsby Fogdön Gr Norrtorp Youngest granite, massive 1845 Ma Väsbyholm Sundbyholm Björktorp Morrarö 4 Sundby Lundby Tosterön Överselö Äleby Yngre granit och pegmatit 1790– Ringsö Tumbo TORSHÄLLA Fiholm 5 Younger granite and pegmatite 1850 Ma 6 Fogdö Tynnelsö gård Sanda Vallby Strängnäsfj. Tynnelsö Bergshammar Lövhulta Äldre granit–tonalit, gnejsig, vanligen ådergnejs- 1880– Jäder Vansö Eknäs omvandlad E20 Hammarby 1890
    [Show full text]