Från Isolering Till Integrering. En Kollektivbiografisk Studie Över De Kvinnliga Riksdagsledamöterna Under Tvåkammariksdagens Tid 1922–1970
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Från isolering till integrering En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammariksdagens tid 1922–1970 Camilla Norrbin, Från isolering till integrering. En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammariksdagens tid 1922–1970. [‘From Isolation to Integration. A Collective Biographical Study of the Female Parliamentary Members during the Bicameral Par- liamentary Period 1922–1970‘] Swedish text with a summary in English Department of Historical Studies, Umeå University, Sweden Umeå 2004, Monograph, pp 316 ISSN 1650-4526 ISBN 91-7305-632-4 Abstract The present study is focused on the female parliamentary members as agents: those who forced their way through the power structures, those who were elected to political commissions of trust, and those who managed to pursue political issues in the maledominated environment. The overall aim of the study has been to investigate the roots of the female parliamentary mem- bers’ political actions and their ability to act strategically and purposfully in order to obtain power in the Swedish bicameral Riksdag. By depicting a collective biography of the female par- liamentary members I have investigated how the individual female politicians advanced in their careers and explained the changes over time. Four problem areas were investigated. The gender structure in the Riksdag was studied through mapping of the female parliamentary members’ backgrounds and career routes. The women’s political interests and work in the Riksdag were studied. In addition I investigated whether there was any cooperation among the female parliamentary members and whether on some occasions they cooperated in order to promote common female interests and also whether there were women in the Riksdag who worked and cooperated in order to level out the gender differences in society. Finally the female parliamentary members’ views of the parliamentary and party work were studied. When the Riksdag was first opened to female members the structures isolated them. The men did not admit them into the work of the Riksdag on the same conditions. The women were restricted by the gender order of the Riksdag, but some agents could still modify the struc- tural conditions. Some of the female agents broke their isolation by acting collectively. Their work on the female issues gave them legitimacy in time. They acquired channels in order to work for their interests. They widened their areas of interest and in time they managed to take part in the work of the committees and parliamentary groups. They were then rewarded with assignments. The male parliamentary members admitted the female parliamentary members into politics. They also started co-operating with the men to an increasingly high degree. At the end of the period of investigation the female parliamentary members became more and more integrated in the work of the Riksdag. The great usefulness of the female parliamentary mem- bers’ work did not manifest itself however until the 1970s, when they were very successful in their political endeavours and the female representation increased considerably. Keywords: Parliament, women legislature, gender, power resources, women’s interests, the 20th century, Sweden. Från isolering till integrering En kollektivbiografisk studie över de kvinnliga riksdagsledamöterna under tvåkammariksdagens tid 1922–1970 Camilla Norrbin Skrifter från institutionen för historiska studier 6 Umeå universitet Institutionen för historiska studier Umeå universitet S-901 87 Umeå Tel 090-786 55 79 Fax 090-786 76 67 © Camilla Norrbin och Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 2004 Tryck: Print & Media, Umeå universitet Omslag och sättning: Anders Kjellberg Omslagsbild: Kerstin Hesselgren och Elisabeth Tamm på väg in i riksdagen 1922. Ur Rätt att rösta, Barbro Björkhem, Lisbeth Hansing Engström & Lena Wängnerud (red), Stockholm (2:a upplagan) 2002, s 15 ISSN 1650-4526 ISBN 91-7305-632-4 Diagram- och tabellförteckning 10 Förord 11 Inledning 13 Kvinnorna i svensk politik 15 Det internationella perspektivet 19 Syfte och problemområden 22 Aktör och struktur i maktens nätverk 24 Intressebegreppet 28 Makt och kön 30 Aktör och struktur 32 Metod och källor 35 Avgränsningar 37 Disposition 38 Kvinnliga pionjärer i Sveriges riksdag 1922–1924 40 De fem första riksdagskvinnorna 41 Svenska riksdagen 43 Riksdagsarbetet 44 Utskotten i riksdagen 45 Propositioner och motioner 46 Arbetet i riksdagens kamrar 47 Det politiska läget perioden 1921–26 49 De första kvinnorna i riksdagen 51 De första riksdagskvinnorna i talarstolen 53 Barnmorskor och mödravård 54 Folkomröstning angående rusdrycksförbud 56 Debatten om kvinnans behörighet att inneha statstjänst 58 Kvinnornas arbetsområden i Sveriges riksdag 1922–24 62 Kvinnornas arbetsformer i riksdagens kamrar 63 Riksdagsmännens kommentarer om de första kvinnorna 66 Sammanfattning och kommentarer 68 Vägen till riksdagen 1922–1970 70 Tidigare forskning kring rekrytering till Sveriges riksdag 75 Kvinnornas bakgrund och vägar till riksdagen 78 Partitillhörighet 80 Kammartillhörighet 84 Geografisk bakgrund 86 Social bakgrund 89 Utbildningsstruktur 92 Sysselsättning 96 Familjeförhållanden 100 Familjebildning 100 Åldersstruktur 102 Makens yrke 104 Organisatorisk och politisk bakgrund 106 Den organisatoriska bakgrunden 106 Den politiska bakgrunden 108 Sammanfattning och kommentarer 110 Kvinnornas positioner i riksdagen 1922–1970 115 Åren i riksdagen 117 Utskottsorganisationen 118 Riksdagskvinnornas placering i utskotten och utskottskarriärer 121 De ständiga utskotten 123 Anciennitetsprincipens betydelse för utskottsplaceringen 126 Utskottspresidierna 129 Kvinnorna i riksdagsgruppernas förtroenderåd 131 Sammanfattning och kommentarer 132 Kvinnornas arbete och intressen i tvåkammarriksdagen 135 Svensk inrikespolitik fram till 1970 140 Motioner, interpellationer och kammaraktiviteter 145 Kvinnornas politiska intressen i riksdagen 149 Kvinnornas arbete i kamrarna 155 1932 – Ett dystert år för kvinnorepresentationen 155 Krigsåret 1942 158 1952 – Koalitionsregeringens första riksdag 165 1962 – Ett år under andra skördetiden 171 Riksdagsgrupperna och kvinnorna 179 Sammanfattning och kommentarer 186 Riksdagskvinnornas samarbetsformer 194 Tidigare forskning om riksdagskvinnor och det politiska samarbetet 198 Partiöverskridande samarbete i Sveriges riksdag 201 Samarbete med kvinnoorganisationerna 204 Sammanfattning och kommentarer 207 Riksdagskvinnorna berättar 211 Det politiska uppvaknandet 217 Kvinnornas politiska karriärer 220 Den första tiden i riksdagen 222 Att arbeta i riksdagen 227 Riksdagen, en plats för män? 234 Riksdagskvinnornas strategier 236 Kvinnofrågorna 239 Politik som arbete 242 Sammanfattning och kommentarer 245 Kvinnliga aktörer i manliga maktstrukturer 250 Kvinnors vägar till riksdagen 250 Riksdagens makt- och genusstrukturer 254 Kvinnornas maktresurser 262 Från isolering till integrering 273 SUMMARY 276 Bilagor 285 Bilaga 1 285 Bilaga 2 286 Bilaga 3 289 Bilaga 4 291 Bilaga 5 292 Bilaga 6 294 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 296 Otryckta källor 296 Tryckta källor 298 Bearbetningar 300 Internetkällor 314 Diagram- och tabellförteckning Diagram 1: Kvinnorepresentationen i procent delade efter sakområden och socialistiska (S) i riksdagen och dess kamrar fördelade på parti och borgerliga (B) ledamöter åren 1932, 1936 1922–70 • 79 och 1940 • 150 Diagram 2: Riksdagskvinnorna fördelade ef- Tabell 10: Riksdagskvinnornas motioner för- ter fädernas yrke perioden 1922–45 och 1946– delade efter ett urval sakområden perioden 70 • 91 1922–70 • 154 Diagram 3: Riksdagskvinnorna fördelade ef- Tabell 11: Riksdagskvinnorna fördelade efter ter yrke vid inträdet i riksdagen perioden civilstånd och parti under perioden 1922–45 1922–45 och 1946–70 • 98 och 1946–70 • 285 Diagram 4: Riksdagskvinnorna fördelade ef- Tabell 12: Riksdagskvinnorna fördelade efter ter makarnas yrke perioden 1922–45 och antal barn och parti perioden 1922–45 och 1946–70 • 105 1946–70 • 285 Diagram 5: Riksdagskvinnorna fördelade ef- Tabell 13: Riksdagskvinnornas motioner för- ter sin första, respektive sista utskottsplace- delade efter sakområden och socialistiska (S) ring perioden 1922–45 och 1946–70 • 124 och borgerliga (B) ledamöter perioden 1922– Diagram 6: Antalet motioner i genomsnitt 44 • 289 bland kvinnor och män perioden 1922–70 • 147 Tabell 13 a: Riksdagskvinnornas motioner rö- Diagram 7: Andelen motioner författade av rande kvinnofrågor fördelade efter socialistis- kvinnorna som berörde kvinnofrågor valda år ka (S) och borgerliga (B) ledamöter perioden perioden 1922–70 • 153 1922–44 • 289 Tabell 1: Kvinnorna i riksdagen fördelade ef- Tabell 14: Riksdagskvinnornas motioner för- ter kammare och parti perioden 1922–45 och delade efter sakområden och socialistiska (S) 1946–70 • 81 och borgerliga (B) ledamöter perioden 1948– Tabell 2: Riksdagskvinnorna fördelade efter 70 • 290 landsbygd, städer och parti perioden 1922–45 Tabell 14 a: Riksdagskvinnornas motioner rö- och 1946–70 • 87 rande kvinnofrågor fördelade efter socialistis- Tabell 3: Riksdagskvinnorna fördelade efter ka (S) och borgerliga (B) ledamöter perioden utbildningsnivå och parti perioden 1922–45 1948–70 • 290 och 1946–70 • 93 Tabell 15: Riksdagskvinnornas flerpartimo- Tabell 4: Riksdagskvinnorna fördelade efter tioner fördelade efter samarbetsform och sak- examen och parti perioden 1922–45 och områden perioden 1922–44 • 292 1946–70 • 94 Tabell 15 a: Riksdagskvinnornas flerpartimo- Tabell 5: Riksdagskvinnorna fördelade efter tioner