Fruars Makt ALLA SIDOR KLARA 3

CATARINA LUNDSTRÖM Fruars makt och omakt kön, klass och kulturarv 1900-1940 Institutionen för historiska studier Umeå universitet se-901 87 Umeå tel 090-786 55 79 tel 063-77 64 20 (Catarina Lundström, Föreningsarkivet i Jämtlands län) omslag övre bilden: Gustaf V och drottning Victoria (till vänster) på besök i Östersund 1911 där de tas emot vid residenset av landshövdingeparet Johan och Ellen Widén. Foto: Jämtlands läns museum. nedre bilden: Mottagning hos utrikesminister Sandler 1938. Från vänster Maja Sandler (gift med Rickard Sandler), Marja Edén (gift med landshövding Nils Edén), Sigrid Hansson (sambo med Per Albin Hansson) samt Hanna Rydh (gift med landshövding Mortimer Munck av Rosenschöld). Bilden är hämtad från Svensk Damtidning nr 5 1938, omslaget. Som bakgrund fungerar en sidenschal från Jämtlands läns museum. © Catarina Lundström och Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, 2005 grafisk form Annica Nordin, Periferi film o. form tryck Bräcke Tryckeri, Bräcke 2005 isbn 91-7305-918-8 issn 1651-0046 CATARINA LUNDSTRÖM Fruars makt och omakt kön, klass och kulturarv 1900-1940 SKRIFTER FRÅN INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER 11 UMEÅ UNIVERSITET Catarina Lundström: Fruars makt och omakt. Kön, klass och kulturarv 1900-1940. [The power and ”non-power” of wives. Gender, class and cultural heritage 1900-1940.] Umeå 2005, 304 pp. Monograph. Swedish text with a summary in English. Department of Historical Studies, Umeå University. isbn 91-7305-918-8 issn 1651-0046 Abstract This thesis deals with the space for action available to women of the regional elite. The interaction of such categories as gender and class are discussed. The overall purpose is to describe and analyze the role of the county governor’s wife during the period 1900- 1940. The study takes its point of departure in the lives of Ellen Widén and Hanna Rydh, both wives of county governors, and especially treats the area of cultural heritage as the potential public arena for women. Special attention is focused on the cultural heritage as a possible public sphere of activity for women at that time. Cultural heritage has been defined as the cultural and material expressions that were regarded as possessing symbolic value and that have therefore been the focus for various kinds of preservation. Cultural heritage is associated here with a growing field for professional interest and work. Women in general were given specific tasks within the nation. One of these was to safeguard aesthetic and cultural characteristics within the nation, the province and the home region. By working within the sphere of cultural heritage, with arts and crafts and with the preservation of the home region, women were regarded as links between the older and younger generations. The specific characteristics of the home region could be expressed through various textiles. The work of creating specific parish costumes can be seen as one of many examples of a female cultural heritage. The study has shown that the wives of county governors could have a direct and im- mediate influence on activities in the area of cultural heritage. This research has estab- lished that these women formed a more independent power factor than earlier research has maintained. The county governor’s wife did not automatically gain a position of power. She had potential power, an opportunity derived from both class and gender. To transform this potential into power and influence demanded success and skill in the field. When Hanna Rydh, the wife of a county governor, declared herself a candidate for the position of county governor in 1938, it was too much of a challenge to the prevailing gender order. Through a form of ”tyranny of difference” women were prevented from establishing themselves within public spheres that were more masculine by tradition. This could be true of specific fields or of the formal power exercised by the parliament, the government and public offices. If the female elite challenged the men of their own class, their opportunities were circumscribed. I have chosen therefore to speak of both power and “non-power.” Within certain contexts there were good opportunities for the regional female elite to obtain their own space for action. Yet, in other situations the limitations were greater than the opportunities; “non-power” also existed. Keywords: Swedish modern history, gender history, gender and class, female elites, cultural heritage, nationalism, field of action, network, arts and crafts, folk costumes, wives of county governors. 4 FRUARS MAKT OCH OMAKT Innehåll FÖRORD 9 1. INLEDNING 11 Vad göra – syfte och hypoteser 12 Eliter 13 Offentligheter 16 Kvinnornas kulturarv – ett fält för undersökning 18 Den bekönade nationen 19 Teorier om kön 21 Teorier om klass 23 Att undersöka ojämlika förhållanden – de bourdieuska redskapen 26 Den biografiska ansatsen 29 Hur göra – avgränsningar, källor, metod och disposition 30 2. LANDSHÖVDINGSKAN Länets första dam och det osynliga ämbetet 34 Elitens fruar – civilstånd och ekonomi 34 Den gifta kvinnans ställning 35 Rättsliga villkor och social status 36 Ekonomiska villkor 37 Ellen Widén 39 Den borgerliga uppväxten 39 Agendan 41 Omgivningens syn 44 Hanna Rydh 47 Den akademiska karriären 48 Tiden som landshövdingefru 50 Agendan 53 Omgivningens syn 57 Representativa plikter 60 Mottagningar och visiter 60 Middagar och baler 62 Resande representation 63 Kunglig representation 64 Mellan offentligt och privat 66 4 FRUARS MAKT OCH OMAKT Kulturella och filantropiska plikter 68 Basardamer och beskyddarinnor 68 Blindarbete och beklädnad 70 Hjälparbete inom Röda Korset 71 Kofond och socialhygieniska kurser 73 En feminiserad filantropi 74 Sammanfattning och analys: En värld av fruar 75 Olika och lika 75 Unika eller representativa? 76 Prästfruar, doktorinnor och folkhögskolefruar 78 Drottningar, diplomatfruar och missionärsfruar 79 En symbolisk frumakt 80 3. DEN HEMVÄVDA NATIONALISMEN Kulturarvet och dess aktörer i Jämtlands län 1900-1940 82 Kulturarvets diskurs – tron på den egna nationen och regionen 83 Nationalism i 1800-talets kulturliv 83 Ny nationalism – nytt kulturarv 85 Hela Sveriges kulturarv 87 Det regionala kulturarvets framväxt 89 Kulturarvets praktik – en nationell bakgrund 89 Kulturarvets praktik i Jämtlands län 1860-1940 91 Kulturarvets diskurs – exemplet Jämtland 95 Kärleksbudskapet 96 Fruarnas kulturarvsretorik 98 Aktörerna 99 Fornminnesföreningen 100 Jämtslöjd 101 Heimbygda 103 Regionala makthierarkier 104 Görande, talande och styrande aktörer 106 Landshövdingskan och hennes kapital 110 Kontakter och konflikter 114 Sockendräktsprojektet 118 De romantiska folkdräkterna 118 De provinsiella folkdräkterna 123 Bygdedräkternas tid 126 Konstruktion av dräkt – skapande av hembygd 127 Den stora dräktparaden 132 Dräktkonflikten i Hällesjö 133 Sockendräkternas hierarkier 134 Sammanfattning och analys: Kön, klass och kulturarv 137 Kulturarvets könskodade normer 137 Jämtslöjd – ett hot mot ordningen 139 Feminisering kontra professionalisering 142 Kvinnligt och manligt kulturarv? 143 4. HEMSLÖJDEN – DET KVINNLIGA KULTURARVET Hemslöjden och dess aktörer i Sverige 1900-1940 145 Den moderna hemslöjdsrörelsen 145 Handarbetets vänner 147 Föreningen för Svensk Hemslöjd 147 Den regionala hemslöjdsrörelsen 148 Det sköna och fosterländska hemmet 149 Den ortstypiska slöjden – jakten på egendomligheter 150 Den estetiska slöjden – mot smaklöshet och slims 151 Att styra hemslöjd 153 Att göra hemslöjd 154 Att tala hemslöjd 155 Hemslöjden som fält 158 Fältbegreppet 158 Hemslöjdskapitalet 161 Fältet ur ett köns- och klassperspektiv 162 Elitens kvinnor på fältet 165 Konflikter på fältet 167 Hemslöjdens sociala kapital – nätverkskontakterna 170 Könsperspektiv på Bourdieus teorier? 174 Sammanfattning och analys: Kvinnornas och nationens hemslöjd 175 5. ÄMBETET – KAMP FÖR BEHÖRIGHET Frågan om kvinnliga landshövdingar 1938 178 Fru landshövding – kampen för ämbete 178 Det möjligas gräns 178 Landshövdingeämbetet och dess formalia 179 Kvinnors behörighet 181 Från hemlig ”sak” till offentlig politik – frågan om kvinnlig landshövding 1938 182 ”…finns det inga lämpliga karlar i landet” – landshövdingefrågan i pressen 187 De jämlika principernas nederlag – behörighetsfrågan i praktiken 191 Landshövdingefrågans efterspel 194 Sammanfattning och analys: Kön och legitimitet 195 6. SÄRARTERNA – HARMONI OCH TYRANNI Möjligheter och begränsningar grundade på kön och klass 197 Begreppet särart 197 Könens särart 199 Ett eget offentligt rum 202 Särart inom kulturarvsområdet – plats, estetik och kvinnlighet 204 Borgerlig hegemonisk kvinnlighet 206 Kvinnlighet som harmoni och tyranni 207 Sammanfattning och analys: Fruars makt och omakt 209 De fosterländska fruarna 209 Det ordningsskapande paret 210 Könskapital och klasskapital 212 Intersektionalitet 213 Makt och omakt 215 BILAGOR 219 1. Landshövdingefruar i Sverige 1900-1940 219 2. Regionala och lokala hemslöjdsföreningar i Sverige 1900-1940 225 SUMMARY 2 2 6 NOTER 2 3 4 KÄLLOR OCH LITTERATUR 2 81 PERSONREGISTER 2 9 9 Förord OM AVHANDLINGEN VORE en film skulle den avslutas med en lång eftertext där alla som bidragit skulle bli omnämnda. Nu blev det inte en film utan en bok och den ska i vanlig ordning inledas med ett förord fyllt av tacksamma hyllningar. Inledningsvis vill jag tacka Svenbjörn Kilander för hans engagerade arbete med att föra historieämnet framåt vid Mitthögskolan i Östersund. I slutet av 1990-talet fanns det plötsligt en möjlighet att återvända till den akademiska världen genom att läsa historia på D-nivå i hemstaden. Nämnde

Load more