Skandinaviens störstalivförs~kri.ngsbolag, . &o hdt och EiWeguIhrei- - . kade inom landek, %uhni-i Å~.IGIS. afseende p% kon&fukGon, hilllbarhet samt lôtkkieb tyst giingicke blott niatasigmed utan öfverfrtiffa &en -de ... Uvf6r9trlngssnmman vld. ireb ilnt iver 255.8 miilionet krmr.' igen billiga i för- . . * Lmtiiqa- tillgrngar-- ca ...... ;.. 75 mUUowr honor. tiiI sin kvalitet. I tillgsingarnr ing;i aktieiigames gaiantifondsförbipdelser á BOO,ooo Kr. Q. TI fÖFfilri3ugBgms: koniaut dat ...... k f .089.61.C:SO iiil aktlaigarne : ntdeining ...... ,, 30.000: - i . Under sin verksabbet bar bolaget atbetaiat till försakyingsagarne: .v dat ...A ...... iver 13.000.000 b. d6dsfalltersättnlagar Örer 3f.000.000 ,, kapltalföFsake.-belopp och ~fiintor...... over ~~.~OO.OOO,, K 55.200a000 Dugliga kuinnliga agenter antagas. 17

Brunnskurer i hemmen. 25 RAD-EL1UM Undertecknad, som mader flera ar i 13mpliga fall, särskildt vid allmäii sviij-ghet, nervosite~.ack sömnloshet föreskrifvit dricbndet af ra&o&l?.tivt vatten, frmsfalldt ur Aktiebofaget Radioaktiva Vattens, Stockholm, Radeliumelement och Radeliiim- aktivatorer, har därvid ansett sig kunna konstatera, att ifrigavaran- de vatten haft en sakta men säkert

fdskridande, välgörande inver-. , kan på dylika åkommor. Uncio kuren har %irjämte frat@*,: hvilket jag fósut haft tillfälle &am+ hålla, aR. d& angifna radioaktiva vahet har .i$påtaglig reg!a&n- de inverkan .på matsmaItniqpr-. ganens fukuoner. Snadsvall~dcn4 april 191'rf- C. O. El&Wm. Fikste Stadee;.:: Under 4 ars tid har jag-i *@n ?ra@& vid:&$.* akta gikt och reuma~skaåkargmoror@ne~at~~~! kurer med starkt radioaktivt~atteirf~k+.k$&& get Radioktiva Vattens [email protected] BASTA SVENSKA tet har aIItid varit godt, i daga faU-äf&r ä=*; väntan. Av vikt ar-atttr&ff&?Ör individen l@$ig dosering och att därefter icke.iförtid afbqfta-:; Eskilstuna den 1.5 Maj 1914. : . . ,-

Sigurd Blom. Stads;ijiitriMsläkafe. ' .::- '.. AETIEBOLAGET.-RADI~KTIVA YATTBN - Riks 38 13 Brnnkebergstsrg rl;Siockh,olm~ AILmi-. . . e.- .. -2- *,a-.--. ..-.. ...? . -. ...- . .-...... -i: Fredrika-Bremer-Förbundet 30 år. . .

vinnan behöver all's icke bliva fram. ändock endast &jalvstandiga 'varelser.til1- rnande för sin .naturliga sfir för hörande mannen, som var den egeht: att bliva delaktig av sina naturliga rat- liga" l'nianniskan". . - tigheter såsom människav. Detta citat Tid efter annan uppstodo markhg8 . - 'efter Carlos von Gazern återfinnes i första svenska kvinnor, som, sig själva ovetan.de, häftet'lav. den tidskrift, som det för 30 år banade' väg för en annan uppfattning av sedan bildade redr rika-~reiner-~örbun- kvinnan; märkligast och av största be- det började utgiva. Ehuru icke intaget tydelse var bland dem Birgitta. De reste som motto, kan det anses angiva grund- sig emellertid som enstaka bergstoppar tonen i det arbete, som skulle Aligga för- p4 ett slättland, och någon direkt slut- bundet, ty tidskriftens redaktris var- for- sats om mänskliga möjligheter aven hos

bundets stiftarinna. - ' ' dem,., som utgjorde den jämnstrukna slät: t Det synes troligen nutidens ungakvini ten, drog ej mången av företeelsen, mär-: nor minst. sagt egendonlligt, att en sats keskvinnorna själva allra minst. . sadan som den nämda skall anföras som En .och annan la@ndring till kvinncyas ett märkligt uttalande; det är ju dldeles förman föranstaltades visse-rligen tid eftef. klart att sa förhå'ller sig. - annan av -vidsynta maän. NAgon verk - SA tycker man. nu, och likväl har det lig ändring i allmänhetens tänkesätt for-

*agit oändliga -tider av först ornetlvetet, ariledde dessa lagändringar dock ,'icke, ' Psedan medvetet arbete för att komma till med Bremer ,kom det . . , ör st'. red rika en Sadan uppfattning. m e d v e t n a strävandet att frigöra kvin- Kvinnorna i Norden - sedan iu-min- nan friln bojor, som bundo hennes ande nes tider bebodd av. germansk kam - vid stoftet, samt att -höja henne till verk- synas visserligen, sil långt sagan sträcker lig människa, ~tahatt därför på något

sig, 'ha . hafi en friare och mera aktad sätt draga , henne frk hennes naturliga ställning än Europas övriga. kvinnor,' men uppgift sok. kiinna, blott göra henne det var dock ett Iangt steg därifrån 'och dit niera duglig till uppgiftens fyllande: till ett erkännande av deras mänskliga Oändligt *många .' kvinnor, som - levat rättigheter: De vor0 kloka, kraftiga och halikvävda; - instängda' av .fÖ'rd@msmur~r, ..

ridsnara och utövade därigenom ett ej med ' en - svidande .längtan, de -visste ej . sbetydligt -inflytaride:.pk . . männens rådslut, till" vad, .reste nu lyssnande. upp sina aen i-iför lagen :- och såkdes 'i de huvud,en. --De.föritido -sin..egen kngtan, 'lestas: innefsta m.ed.vetande - voro de de fingo luft, så att de kunde-andas ut; 398 HEWTHA

och de fingo ett mal att sträva till; som Förbundet skulle arbeta för praktiska gav livet värde. uppgifter på samma gång som för ide- For många, såväl kvinnor som män, ella mal. Det skulle, för att begagna var det hela dock ett förkastligt tal, som stiftarinnans uttryck, "slä bro mellan idé åsyftade att omstörta världen, varvid ovär- och handling, teori och praktik." derliga ideal skulle g2 förlorade. 1 an- Vi sta alla ännu för nara händelserna slutning till denna uppfattningVbörjadeett för att nagon skall kunna vara i stånd stormande angrepp mot Fredrika Bremer att fullt rätt bedöma h u r u förbundet själv och våldsamma försök att förlöjliga fyllt dessa sina uppgifter; domen därom och undanröja dessa nya .orimliga krav. hör framtiden till. Ädelt tänkande, storslagna män upp- E t t är säkert: vid ledningen av verk- togo' dock med varm förståelse kvinnor- samheten har styrelsen alltid haft i min- nas fordringar sasom dikterade av san- net, att förbundet skulle vara en levande ning och rättvisa, och inom jämförelse- minnesvard över Fredrika Bremer, och vis kort tid ändrades atskilliga lagar i har följaktligen alltid sökt handla i hen- öv~rensstämmelse med de framställda nes anda. önskningarna. Det kan ej förnekas, att bland mak- Härmed var dock arbetet ej mer än terna i det moderna samhället har kvin- börjat. Det gällde- att väcka .allt flera nan blivit en. För en sund och lugn

, och flera svenska kvinnor att söka först'å utveckling av det svenska samfundsli- sig själva samt att lära dem inse, att Get fordras mer än nagonsin .att kvin- försummelse av dem gha uppgifter norna äro .renhjärtade och varmt kän-

hade stor .betydelse, då ' de utgöra mer nande, men det är ej längre n o g där- än hälften av landets befolkning. Det med. Där inflytande finnes, där finnes gällde ock att göra. den grund stadig, på ocksa ansvar, därför miste vi sträva efter vilken de skulle sätta sina fötter för den att bliva självständigt tänkande samt ar- ovana ,vandringen. - beta pi att övervinna. den benägenhe. "Det stora flertalet svenska kvinnor, för smaaktighet, som Arhundradens be: kringspridda som de äro i vart glest be- handlingssätt framkallat och varifrån man folkade land, saknar insikt, mod och :till- blott med ihärdig övning och under stän gingar och framför allt den samman- digt aktgivande pil sig själv kan görr hållning och ömsesidiga hjälp, som for- sig fri. Fredrika-Bremer-Förbundets hög dras för att de fullt skola kunna tillgo- sta ideella mal är, att hos kvinnorna mi dogöra sig den rätt till bildning och för- framkallas ett verkligt medborgarsinnr värv samt medborgerligt inflytande, som med stark ansvarskänsla, antingen full lagstiftningen tillerkänt .demH, säger fri- medborgarskap blivit dem tillerkänt elle herrinnan Sophie Leijonhufvud-Adler- de ännu avvakta den slutliga bekraftel sparre (Esselde) vid stiftandet av det sen därpi. förbund, som hon efter den stora före- De närmast liggande praktiska uppgif g3ngskvhnan kallade red rika- rem er- terna äro att söka utveckla kvinnorna Förbundet. . förvärvsförmåga och stärka deras ekonc I. miska ställning, så att de, med kIok an- som omstörta världen. Den civilisation, ordning av sitt liv, lugnt oberoende som blott bestar av en tunn, om ock glän- kunna verka för att i det samhälle de sande fernissa, vilken vid en skarp friktion tillhöra sanning och rättfärdighet må varda genast skrapas av, miste ersättas av en radande. hela varelsen genomträngande kultur, som

Då avund, strid och vrånghet härska intet kan förstöra. Denna verkliga kul- ' i .världei, maste kvinnorna ha en statk tur tillhör .det var enskild individ att känsla av medansvarighet häri. förvärva, och i den strävan böra kvin- Det är sant att vi ingen medbestäm- norna gå i'spetsen. manderätt hava över nationernas öden, Att mana .till samt underlätta sådan men så länge vi ej i våra egna hjärtan lyc- strävan är Fredrika-Bremer-Förbundets kats kuva alla dylika känslor, äro vi .med- djupaste uppgift. skyldiga i. de vAldsamrna utbrott därav, Agda Montelius.

Genom tre. decennier. . En översikt. et var inom redaktionen för Tid- Nar detta skrevs hade Fredrika-Bremer- D skift för hemmet, dar redan i ett Förbundet nyss blivit en verklighet. Gån- ' kvarts 'sekel arbetet för den. svenska kvin- gen av dess tillblivelse ar följande. En nans höjande bedrivits, som tanken upp- inbjudan, undertecknad av fruarna, Sophie stod att för främjande av samma syfte ~dlersparre, Ellen An karsvärd, Fredrika bilda en sammanslutning av kvinnor och ~im'nell,doktor Ellen Fries, riksantikvarie man. Sophie Leijon hufvud-Adlersparre, Hans Hildebrand och doktor Gustaf Sjö- idéens upphov och energiska bararinna; berg, utgick till ett ganska stort antal per- iitfalar i en redaktionell artikel i tidskrif- soner, som man hoppades kunna intres- 4ens näst sista årgång, att "arbetet, det and- sera för saken. Kallelsen till Överlägg- liga såväl som det inateriella, lyder vissa ning, som åtföljdes av ett utkast till pro- lagar, vilka under olika tider göra sig gäl- gram, dar några av förbundets blivande lande i olika former, stundom med hela arbetsfält uppräknas, torde i stort sett ha kraften av en,,naturlag. En sådan arbetets mötts med förståelse av dem, till vilka lag ar i vår tid sammanslutningen, asso- det ställdes. Av fru Adlersparres hand ciationen. En ide, en i-eform, ett praktiskt finnas några anteckningar angående de företag har vanligen en eller annan ener- svar, skriftliga eller muntliga, som ingått gisk personlighet till sin barare; men förr från ett ' trettio-tal namngivna personer. eller senare kommer en tid, då de en- Efter de flesta namnen på det av åren staka personligheterna icke längre förslå, vittrade lilla pappersbladet följer något av då uppgiften kräver &t flertals samlade uttrycken ' "bifall", "livligt bifall", "var- krafter för att kunna lösas. Så kvinno- maste bifallv, . "intres'serad", "medverkar". . . frågan". Att gillandet ofta ar -åtföljt av 'några an: märkningar mot en eller flera delar av ledstjärnan, vars efterföljelse skulle omsat- förslaget ligger -i sakens natur. . Skepti- tas i praktik enligt ett nog så detaljerat cismen och . räddhågan .få också uttryck. arbetsschema.. I själva verket har förbun- ;En professor "anser saken vara bra, men det redan från början av sin tillvaro starkt tror qvinlig ungdom föga skatta dess för- tagit fasta på och lagt huvudvikten vid delar. Menar att unga qvinnor sakna håg sina praktiska uppgifter. I dess första med- och förmåga att. arbeta'). Att detta stränga delande till allmänheten, redigerat av fru

omdöme ej bör. tagas på .fullaste allvar, Adlersparre, står ' att läsa .hur förbundit, framgår därav, att samma herre erbjuder di det nu tagit uppå sig att söka föra råd för - självstudier. .En kvinnlig repre- kvinnofrågan vidare. .i vårt land, icke h'ar sentant för- skolvärlden säger sig frukta till syfte en i det blå skimrande hägring offentligheten och våga intet .€änka. Hen- utan; bandet av .en rad spörsmål i verk- - nes namn återfinnes dock i förteckningen lighetens värld.. :Förbundet vill 'klå bio över förbundets första ledamöter. Det mellan idé och handling, teori och praktik". rena motståndet till förslaget torde däre- Det var med en utomordentlig arbets- mot kunna utläsas i följande anteckningar iver den nybildade föreningen grep sig ver- om svaret från en yngre jurist. Han "tvif- ket an.' Redan före julen 1884 manifes- lar på nyttan. Afskyr möten. Afråder terade den - kanske en smula på sidan om att med stipendier uppmuntra till studjer. den egentliga uppgiften -.sin tillvaro i all- Viktigast att flickor uppfostras att försörja mänhetens tjänst. genom en liten utställ- sig sjalfva på liten inkomst tilis de giftas". ning av utvald baro- och ungdomslittera- Det är frestande att fortsätta denna ax-' tur till stöd vid julinköpen. Ur denna plockning, men det anförda får vara till an;pråkslösa början utvecklade sig seder- fyllest. Efter inbjudans utfärdande följde mera förbundets bokkommitté, vars arbete tätt på varandra två överläggningsmöten, sträckte sig över 20 år och bestod i gransk- där program och stadgar diskuterades och ning av den för de unga avsedda littera- antogos. Dagen för den andra överlägg- turen. Tack vare bokförläggares tillmö- ningen, då styrelse tillsattes, räknas som tesgående kunde även varje år vid jule'i förbundets födelsedag. Det var den 3 de- en exposition av de "rekommenderade" cember 1884. böckerna anordnas å förbundets lokal. . Fredrika-Bremer-Förbundets första ord- Denna först upptagna gren av förbundet? förande blev . riksantikvarien Hans Hilde: verksamhet torde utom den direkta hjäl~ brand. Efter 1903 har, den :högsta led- den gav vid .bokinköp även ha gjort sir ningen av arbetet legat i fru Agda Mon- insats i höjandet av. barnlitteraturens all telius' händer. manna nivå. Då kommittén med år 1904 Med det namn det unga förbundet antog nedlade sin verksamhet, skedde det mec symboliserades dess önskan-att %ara en le- hänsyn till att: tid~ingaroch tidskrifter mer vande minnesvård över- F r e d r i k a B r e- +I - förr . börjat agna . ifrågavarande littera m e r, den adla banbryterskan .för den turgren sin uppmarksamhet och-lagt gransk ' svenska - kvinnans framåtskridaiide". Detta n ingen. därav.-, i kompetentare händer. var så att- saga - prqgr?rnmets ideella sida, Förbundets näst första åtgärd skulle bl av avsevärt större betydelse för den fram- den kommit att inbegripa även platser i tida verksamheten. Atgärden i fråga vai hem för mera kvalificerad kvinnlig arbets- organisationen av fö.rbundsbyrån avsedd kraft. Från en blygsam begynnelse ut- . till centrum för de olika arbetsgren&, som vecklade den sig under årens lopp allt för kommande år planerades, och på sam- mera, och genom det ökade förtroendet ma gång till direkt organ. under styrelsens från arbetsgivarnas sida blev, det lättare ledning för vissa uppgifter. Sedan lokal- att. förhjälpa . den arbetssökande parten frågan lösts, forst provisoriskt genom väl- till önskad anstäljning. Den gången för- villig upplåtelse av ett hörn i, Slöjdföre- bundet startade : sin platsanskaffningsav- iin ng ens sal vid Brunkebergstorg, därefter delning för bildade kvinnor, var detta mera stadigvarande genom förhyrning av ett i sin genre nytt företag. I våra dagar ' förbundets första anspråkslösa bostad vid är huvudstaden rik på privata förmedlings- Lilla Vattugatan, grep man sig an med byråer av liknande slag, men med den startandet av förbundets upplysningsverk- skillnaden, att dessa, affärsmässigt drivna, samhet och därnäst dess platsförmedling. betinga betydligt högre avgifter av de ar-

Redan 1885 tillkännages genom cirkulär, betssökande.. , att byrån förmedlar råd i ekonomiska, ju- Forbundets anskaffning av sjuksköter-. ridiska och .hygieniska frågor. Berättelsen skor vaxte med tiden ut och krävde för det året säger, att byrån för infriande en egen byrå . tillgänglig dygnet runt. av detta löfte förvärvat biträde av fram- En sådan kom till stånd hösten 1902 i stående - yrkesman inom dessa områden. Tunnelgatan 25 och är nu förenad med

Som bekant fortsätter byrån även 'i nu- ett hem för sjuksköterskor. En liknande , varande . tid sin upplysningsverksamhet, instiiutioii bärande förbundets namn fin- men denna har under årens lopp under- nes sedan 1907 aven i Göteborg, .med gått en del. förändringar, juridiska råd i adress Nedre Fogel bergsgatan 5. Denna egentlig mening liksom råd angående pen- förmedlingsbyrå innehades förut av Göte- ningplacering och i hygieniska frågor lam- borgs Iakareförening, men associerades på nas ej numera. Däremot är byrån flitigt anli- denna 'förenings hemställan med Fredrika: tad för upplysningar om kvinnliga arbetsom- Bremer-Förbundet. råden särskilt med hänsyn till utbildnings- Utom den direkta nytta förbundets plats- möjligheter, Iöneförhållanden och arbets- förmedlingsverksamhet medfört och med- tillgång och har i detta ämne nyligen ut- för för arbetsgivare ' och arbetssökande, är givit en broschyr. Vidare följer byrån ut- den av betydelse för förbundets verksam- vecklingen av kvinilans rättsliga ställning het på andra områden. Den lämnar er- och tillhandagår allmänheten med upplys- farenhet angående förhållandet mellan till- ningar därutinnan m. m. in. m. Platsför- gång och efterfrågan på platser, rörande medlingen, som tillkom ungefär samtidigt erforderliga kvalifikationer för vissa slag av med upplysningsavdelningen, omfattade arbeten, samt ger inblick i Iöneförhållan- från början arbetsanskaffning för -kvinnor dena. De förhoppningar, som från början inom , undervisningens, skrivgöromålens knötos vid platsförmedlingen, betraffande och sjukvårdens områden. sedermera har möjligheten att genom den i vissa fall kunna verka för .av rättvisa och behov på- de kassan till samtliga medlemmar en.lik- kailad förhöjning av kvinnliga ai-betslöner formig sjukhjälp i kr. 1: 50 pr dag, men torde däremot endast i ringa mån ha in- detta bidrag befanns med tid& alltför lågt friats: i anseende till de stegrade levnadsomkost- Det är omöjligt att inom ramen av en naderna. Med hänsyn härtill har kassan . tidskriftsuppsats omnämna alla de frågor under de senaste åren omorganiserats och och förslag, som under de gångna trettio klassindelning införts. Sjukhjälpen i hög- åren passerat revy i Fredrika-Bremer-För- sta klassen ar 4 kr. pr dag. bundets styrelse eller blivit föremål för På flera satt har förbundet visat sitt in- dess åtgöranden, I sådant fall bleve det tresse för de i sjukvården arbetande kvin- nödvändigt att tillgripa bokformatet och där- norna. Om arbetsförmedlingen på detta jämte övei-flytta pennan i en värdigare hand. område ar redan talat. I mitten av 1890- Här kan endast bjudas den mest kortfat- talet tillkom en betydelsefull åtgärd, då tade översikt, och undertecknad ber på för- plan till en pensionsförening för sjukskö- hand dem av sina läsare om överseende, terskor började utarbetas. Denna sam- som möjligen komma .att finna en och manslutning, som under namn av Svenska annan nog så viktig sak förbigången. Ut- sjuksköterskornas allmänna pensionsföre- rymmet ar en tvingande omständighet. ning tidigt fick sin egen organisation och Under början av sin tillvaro agnade förvaltning, har naturligt nog dragit till förbundet mycken uppmärksamhet åt an- sig betydande donationer. Dess fonder ordnande av hemstudiekurser. Den vackra belöpa sig nu på nära en och en halv tanke, från vilken man utgick, 'var den att miljon kronor, och pensionsutdelning genom råd och anvisningar bereda hem- sker efter 9% på insatta medel. Dess- mets kvinnor möjlighet att på ett ända- utom lämnas i understöd åt invalida skö- målsenligt sätt användii lediga stunder till terskor sammanlagt 4,000 kr. årligen. bildande läsning. Det säges uttryckligen Från förbundets tredje år daterar sig ifrån i prospektet, att för dessa studiers organisationen av dess stipendieinstitution. skull "de husliga plikterna ej må åsido- Tanken på upprättande av yrkes- och stu- sättas". Så enkelt och rättframt kunde diestipendier för kvinnor hade redan före man ännu år 1885 tilltala allmänheten, förbundets tillkomst föresviivat dess stifta- eller åtminstone dess kvinnliga hälft. Det rinna I Tidskrift för hemmet behandlar tycks emellertid som -om 'försöket med fru .Adlersparre frågan i en utförlig upp- hemstudiekurser ej hade vunnit fullt så sats. Hon skriver i försvar mot möjliga

, livlig anslutning, .som den goda idéen invändningar, att "den makt, som kun- snarast hade förtjänat, skapen i främsta rummet giver: makten Genom förbundets försorg har (yrun- att hjälpa sig själv och sina närmaste, ar dats en sjukkassa och en pensionsanstalt. ett högre och ädlare tillbehör för kvinn- Fredri ka-Bremer-Förbundets sjukkassa, som ligheten än aven den graciösaste hjalplös- nu verkat i 27 år, står öppen för lärarinnor het". Erfarenheten från förbundets plats- och med dem ur sj.u.krisksynpunkt jäm- förmedling, dar det ofta visade sig svårt ställda arbetande kvinnor. Länge Iämna- att finna anställning för de merendels oskolade krafter, som .anmälde sig, påskyn- ett semesterbidrag avsett för kvinnlig kon- dade stipendieplanens iscensättande. Ar- torist. betets ledare hade det kloka förutseen- I detta sammanhang torde ,lämpligen det att icke blott' länsvis insamla medel låneverksamheten kunna omnämnas. ' Den utan även att när fonden nått nödig stor- har nu pågått i 25 år och består däri, att lek länsvis verkställa stipendieutdelningen. från förbundets fonder utlämnas mot god Härigenom kommer avkastningen av en borgen studie- eller förlagslån till kvin- inom visst län insamlad fond alltid en nor: . Efterfrågan .på sådana lån ar betyd- ung kvinna från detta iän .till godo. Detta ligt större än tillgången på lå'nemedel, och tillvägagångssätt har givetvis i hög grad då deka sätt att bispringa unga kvinhoi ökat intresset för stipendiesaken .utöver lan- vid deras yrkesutbildning varit många till det, där i 22 ' län "förtrbeiid~nämnder" betydande' nytta, vore det mycket tillfreds- samarbeta med stipendienämnden'i huvud- ställande att framledes kunna utvidga denna staden. och väsentligen bidragitelatt förläna' verksamhet. För närvarande medgiva ej stipendieinrattningen den prägel' av 'natio- förbundets resurser utelöpande lån till nell institution, som utmärker den. För- högre simmanl&t belopp än omkring utom . länsins&erna har institutionen av 20,000 kr. " enskilda 'personer fått mottaga betydande I det . vid förbundets stiftande antagha gåvomedel, för vi1 ka redogörelse återfin- programmet anges som ett arbetsobjekt nes i årsberättelserna. Det sammanlagda att söka verka för öppnandet av nya verk- värdet .av de fonder, som nu stå under stipen- samhetsområden för kvinnor. I överens- dieinstitutionens förvaltning, uppgår till be- stämmelse härmed har genom förbundets tydligt över 400,000 kr. och årligen utdelas initiativ trädgårdsyrket och apotekarebanan omkring 9- 10,000 kr. i studiehjälptill unga gjofts tillgängliga för kvinnliga adepter. kvinnor. Denna avdelning av förbundets I en senare tid har en liknande åtgäfd verksamhet .har alltså vuxit ut till bety- vidtagits på lanthushållningens område, dande dimensioner, och ändå torde det men mera därom i ett annat sammanhang. finnas fog för påståendet, att den endast Även för införande av kvinnlig yrkes- stå; i början av sin utveckling. ' De gång- inspektion har F.-B.-F. varit verksamt, lik- na tjugosju åren äro som tidrymd betrak- som för. yrkesskolors inrättande. Ar 1910 tade blott att anse som en 'mycket liten utarbetades en fullständig plan för en söm- del av en stiperidieinstitutions tillvaro, Men nadsyrkesskola, vilken torde. ha kommit d i dem innefattas det grundläggande ar- till nytta vid uppgörande av programmet betets år, bli de den fasta hörnsten, på för de nu i Stockholm arbetande kommu: vilken det kommande 'verket tryggt kan nala yrkesikolorna för sömmerskor. byggas. Med de kvinnliga kårerna har förbun~ Genom' en särskild kommitté . utde- det städse stått i livlig kontakt. Atskilliga las. det av fru Sofi Whitlock år utredningar ha under årens lopp gjorts 1887 skänkta studiestipendiet för Iärarin- angående kvinnliga postexpeditörers, tele- .iior. Sedan några år tillbaka utdelar' för- grafisters och andra statsanställdi bifrä- bundet, tack vare en välvillig donation, dens arbets- och löneförhållanden, och i 444. . HERTHA

syfte att förbättra deras ställning i ett eller låg bakom den skrivelse till lagberedning- annat avseende har förbundet såväI genom en, som av F.-B.-F:s styrelse avgavs under det talade ordet som genom insända skri- år 19 12 och vilken utmynnade i krav på velser sträckt sin upplysningsverksamhet målsmanskapets upphörande och den gifta till vederbörande chefsmyndigheter, kom- kvinnans erhållande av full likställighet mittéer och riksdagsutskott, ja ända upp med mannen såväl inom hemmet och gent till Kungl. Maj:t. I .detta arbete ha med- emot barnen som i förmögenhetsrättsligt och motgång växlat såsom ofta eljest. En avseende. Innan denna skrivelse inlam- uppfostran till sjalvhjalp har legat i för- nades hade huvudsakligen genom kommit- bundets strikan att uppmuntra de olika téns för lagfrågor försorg ett omfattande kå.rerna till egna sammanslutningar, genom upplysningsarbete i den viktiga frågan be- vilka de i olika verk arbetande kvinnorna nu drivits över stora delar av landet. själva föra sin saks runor med den aran. Under tidigare skeden av sin tillvaro Från F.-B.-F. kom även initiativet till har förbundet arbetat för kommunalt röst- Kvinnliga Kontorist- och Expeditförening- berättigade kvinnors deltagande i stads- ens bildande, vilket föregicks av en fullmaktigeval och för kvinnliga ledamö- utredning om dessa arbetsgruppers ' lö- ters inval i de kommunala nämnder, till neförhållanden i huvudstaden. Även vilka de då vor0 valbara. I senaste tid, andra föreningar ha mer eller min- då den politiska partiindelningen genorn- dre direkt förbundet att tacka för sin syrat aven det kommunala livet, liar detta tillkomst. Dessa äro ~tockholmk inter- arbete övertagits av de politiska partierna nationella Iararinnehem och Föreningen själva. För utsträckningen av kvinnans Barnavård. Det av förbundet först skötta kommunala befogenheter arbetades före arbetet för unga flickors skydd har se- 1909 års reform genom tidskriften Dagny. dermera övertagits av föreningen Vaksam- Även för den politiska rösträttens medde- het. lande till kvinnor har F.-B.-F. gjort insat- , Om F.-B.-F. alltså givit anledning ser genom en petition till Kungl. Maj:t år till åtskilliga nya sammanslutningars upp- 1899, genom att medverka till rösträtts- komst, har det å andra sidan aven i sig föreningen's bildande samt genom sin tid- upptagit tvanne förut fristående föreningar, skrift. Draktreformföreningen och den .år l873 En under det sista decenniet nytillkom- bildade Föreningen för gift. kvinnas agan- men arbetsgren ar den, som repre- deratt. Av dessa är den sistnämnda ojarn- sen teras av förbundets lanthushållnings- förligt viktigast. I sin nya form av för- skola vid Rimforsa i Östergötland. - bundets kommitté för lagfrågor har den i Initiativtagaren till denna skola, som redan enlighet med sina traditioner nedlagt det visat sig vara en god hävstång i arbetet huvudsakliga arbetet inom aktenskapslag- för den svenska lantkvinnans och lanthus- stiftningens område. Kommittén har utar- hållningens basta, är förbundets förra by- betat de kvinnliga önskemålen med avse- råföreståndarinna fröken Gertrud Adelborg. ende på den nu pågående revideringen av Efter ett par studieresor till Danmark del- giftermålsbalken. Det var detta arbete som tog fröken Adelborg i skolplanens utar- betande.. Genom konsul 0. Ekmans fri- i början månadsblad men utökades senare kostighet blev det mojligt att finna en för- för att bättre kunna .motsvara .sitt a'ndamål läggningsort för skolan, som hösten 1907 att vara förbundets och kvinnoröielsens mottog sina första elever. härold och arkivarie och utkom. nied .20 På grund av en betydande donation häften om året. Med 1907 avslutade den från fru Martina Bergmamosterberg kom- si11 tillvaro som 'tidskrift och hade under

\ mer F.-B.-F. i en snar framtid att kunna de följande sex åren forinen av veckotid-. starta ännu en skolverksamhet, denna gång ning. Den var då ett samlingsorgan för förlagd till Småryd vid Bastad, och det den svenska kvinnorörelsen och utgavs av h uvudsakliga ändamålet för denna skola en särskild förening, ehuru den alltjiimt blir meddelande av undervisning i. stod i ett ganska intimt samband med fruktodling åt unga kvinnor. I särskilda F.-B.-F. Utvidgningen till veckotidning, som artiklar redogöres i detta nummer av Hertha närmast tillkommit för rösträttsfrågans skull,

såväl för det pågående arbetet vid Rim- visade sig i längden alltför dyrbar. Då ' forsa som för det tillärnade å det vackra veckqtidningen agn^ med förra året upp- Småryd vid Kattegatt. ar för . är i detta hörde, startade Fredrika-Bremer-Förbundet sammanhang endast att tillägga, att båda här föreliggande tidskrift, vilken liksom skolorna, den varande och den blivande, Dagny i dess första skede är helt förbun- . inom förbundet aro föremål för det liv- dets eget språkrör i pressen. ligaste intresse och att stora förhoppningar En insats i folkbildningsarbetet är pu- för framtiden ställas på deras arbete. blikationen Hemtrefnad, en. veckotidning Ännu återstår att namna ett företag, som med nyttig och roande läsning. Sedan ehuru utfört av. många från olika håll sam- år 1905 utges den av förbundet. verkande krafter dock tillkom genom för- Redan ~rëdrika- reme er- ör bundets pro- bundets 'åtgörande i 'första hand, nämligen gram visar hän på att dess verksamhet Årstautställningen. Beträffande förberedel- var avsedd att sträcka sig ''inom så vida serna och det lyckliga genomförandet av kretsar av vårt land som möjligt". I över- detta omfattande arbete .kan lämpligen hän- enssta'mmel~ehärmed sökte man att i olika visas till vad Hertha tidigare innehållit an- orter vinna ombud, som spredo kunskap gaende det nya Arsta, som 'efter en kort .om förbundets arbete och upplysning om utställningstillvaro nu blott är ett minne, de idéer, p3 vilka det vilade, och som sist 'men ett det allra vackraste minne. men icke minst 'verkade för anslutning av Vid en punkt i det föregående omtalas nya medlemmar. Under årens lopp ha den medverkan förbundets tidskrift lämnat 64 förbundsombud varit verksamma på för en frågas främjande. I själva verket olika platser, och förbundets ledning. -har borde tidskriftens. insats ha nämnts i sam- dem att tacka för ett mycket värdefullt band med .de allra flesta har. berörda före- medarbetarskap. tag och frågor, ty i' allt har den haft del. verksamheten ute i landet kom emel- Med 1886 års . början startade tidskriften lertid efter beslut å 20-årsmötet. år 1905 a ag ny, tagande upp den. mantel, sombTid- att delvis faga fastare former. 1 ~aimö, skrift för hemmet då' latit falla. Den var Lund, H.äkingborg, Arvika, a in köping och 4 .&O6 HERTHA

Strängnäs bildades lokalavdelningar, ,de s. ling av medel till förbundets stipendiefon- k. kretsarna. En sådan fanns en kort tid der har av flera kretsar upptagits på det även i Motala, men uppgick sedan i Lin- aktiva programmet till avsevärd båtnad för köpingsavdelningen. En alldeles motsatt fondernas tillväxt. utveckling har ägt rum i Skåne, dar Malmö Härmed ar denna vid händelser och år och Lund med omnejd ursprungligen bil- hastigt snuddande redogörelse avslutad och dade en krets för att sedermera dela sig en flyktig överblick given av Fredrika- i två. Kretsarna, som intaga en mycket själv- Bremer-Förbundets insats i arbetet för den ständig ställning inom förbundet, ha ofta äg- svenska kvinnans höjande. Kvinnofrågan nat sitt intresse åt någon för orten gagn&g i dess akuta skede ar icke längre en före- verksamhet, såsom drivandet av en barn- teelse av igår, men till sitt skaplynne är krubba, inrättandet av en klubb för unga den alltjämt ung, vilket vill säga så myc- arbeterskor eller utredning genom tillsatt ket som att den - trots avsevärda land- kommitté av bostadsförhållandena på plat- vinningar - ännu i väsentliga .delar ar sen. Dessutom ha samtliga kretsar genom olöst. Hur ser det månne ut efter nya anordnande av föreläsningar och annan trettio år?. liknande verksamhet gjort en insats i det Axianne Thorstenson. sociala upplysningsarbetet. Aven insam-

U.r Fredrika- Bremer- Förbundets porträttgalleri. . ' Text utan' bilder.

ed från a l l r a första början har jag förbundets vagga stått. Här blev jag M inte varit och alltså inte genomkäm- en vacker dag introducerad för en till råd- pat hela trettioåriga kriget. Men nog har jag slag församlad krets av "Fredrikor", man- följt vårt i dagarna tredecenniergamla för- liga och kvinnliga. Församling och miljö bund så nara och så länge, att jag som skäl verkade på mig ganska imponerande. för ett avslående av redaktionens anmo- Det var min första personliga beröring dan om . ntigra ord med anledning av med en offentlig institution. 30-arsdagen icke med gott samvete kan Jag har sedan erfarit, att den första förebära bristande lokal- och personal- förbundsbyrh ägde sina mindre tillta- kännedom. lande sidor. Far man tro en gammal Nej, jag minns t. o. m. själva tidernas sägen;skall en flora av svampar ha fro- morgon. Det var i dubbletten Lilla Vat- .dats under skrivborden och girlander tugatan 19 nedre botten, Fredrika-Bre- av fuktrosor prytt väggarna. Hur det .mer-Förbundets första fasta punkt i nu var, men när efter någon tid penaterna rumsbegreppet - om man undantar det flyttades till krönet av Brunkebergsasen, 'historiska hörnet i Slöjdföreningens ut- .nogare preciserat huset n:o 5 Malmtorgs- :ställningslokal vid Brunkebergstorg, där gatan, ansag man sig med skäl både lo- HERTHA 407 kalt och hygieniskt ha kommit ett trapp- under s% många år lät. sina lorakelsvar steg högre upp. . ' på kvinnofragan och andra livsfrågor ~fterfyra års förlopp blev även - har ljuda ut .över en i spänning lyssnande stugan för trång i följd av .förbundsar- samtid. betets utveckling och, jag bör val till- Längre. vill jag dock ej uppehalla mig lägga, något för tappt i följd av de "lo- vid Drottninggatsbyran och dess av oss. kale .Forhold", d. v. s. det val nara alla så val kända ljusa och dunkla sidor, grannskapet till en av dessa hedervärda, den 'har. här. tagits med endast för att ej nu . i utdöende ' stadda institutioner, en. lucka ' skulle förefinnas i histo- som bära namnet hyrkuskverk. Man såg riken. Den nuvarande förbundslokalen sig om efter ett nytt hem, och detta fann ar för ny för att Iämpg sig för den histo- man Drottninggatan 54, den' lokal. som riska. forskningen. för samtid och. efteryärld mest oupplös: *. ligt äger samband med förbundets histo-...... ria; Om jag nu övergar till det ,personhi- Väl minnas .vi alla lokaliteterna. De storiska momentet i mina erinringar, sti- för äldre Stockholmshus typiska stentrap- ger fram för min- inre syn den nu sking- porna med sina branta, höga, pa mitten rade. krets, som under förbundets första avnötta, med kritarabesker ornerade steg; tioårsperiod samlades t il1 . rad plägning den järnbeslagna ytterdörren, vilken, nar kring styrelsebordets gröna duk. sammanträdena utsträcktes utöver det s är tronar i högsätet ordföranden, riks- reglementerade tioslaget på kvällen, icke . antik.varien H a n s H i l d e-br am d, med kunde forceras annat än med hjälp av sin kämpagestalt) sitt böljande vikinga- en jättenyckel, stor nog för en domkyr- skägg, ofta iklädd full ordensornat ; en ståt- koport. De 'ax en viss gammaldags trev- lig och imponerande syn.. Som bekant var nad präglade rummen, där ekot av en Hildebrand var huvudstads mest dekorera- mångtusenstämmig kör av fragor och svar de och mest anlitade officiant vid offentliga annu måste giva genljud från väggarna, och epskilda fester, och skrudad för nå- där "Fredrikorna" genomlevat så manga got sadant festtillfalle brukade han taga strävsamma' men även nöjsamma.stunder, styrelsesammanträdet i förbifarten. En där sa mhget kapitel i var saks historia förträfflig ledare av förhandlingarna var inskrivits pil . hävdens blad och där var han. Oftast hade han av sina tusentals kära Gertrud Adelborg som byråförestan: andia värv varit förhindrad att pil för- darinna satte stämpeln av sin personlig- hand ägna föredragslistan nigon när- ' het pa förbundsarbetet inat och utåt. ' mare uppmärksamhet, men med sällsynt Du gamla 54, sent skall du glömmas i snabbhet Satte han sig in i ärendena och Fredrika-Bremer-Förbundetsannaler! 'Iion,. förde. ordförandeklubban med aldrig svi- som tecknar dessa rader, har särskilt skäl kande lugn, oväld och sinnesnärvaro: att i minnet dröja vid det nagot skumma. Där satt förbundets stiftarinna,. "fri- rum inat garden, varifrån förbundets språk- herrinnan'; till det yttre lugn ehuru nå- rör inom världspressen, tidskriften Dagny, got echaufferad i förkänsla av den kom- mande bataljen. Så förde hon fram' till ledamöter, d o k t o r E l l e n F r i e s, aktion hela sin försvarsstyrka av idéer, m8 nu nämnas, babyn i församlingen, planer, förslag, uppslag, inkast, utkast, så väl till h-en som genom de barnsligt inlägg, frågor och projekter, varemot ej sal- undrande anletsdragen och ett visst naivt lan de mer . betänksamma grepo till of- flickaktigt tycke, som hon alltid. bibehöll, fensiven.. Tvingades hon av pluraliteten hur mycket detta än stod i. strid med tilt'reträtt, drog hon sig skenbart besegrad hennes aktningsbjudande akademiska titel, tillbaka för att vid lägligt tillfälle IAta nagon hennes historiska lardom och den slag-

skickligt anbragt undervattensrninasp~inga. färdighet, ' varmed hon vid sammanträ- Som en 'motvikt till sti.ftarinnans vit- dena kunde ge sina i ålderns mognad glödgade nit verkade E l l e n A n k a r- överlägsna förbundskamrater svar pi tal. s v ä r d, skarp, lugn, klar, na'got.reserverad, Det "konsiiltativa statsradet?' inom mi- men alltid logisk och behärskad. Hon nistären, den stilla, mindre lalande än . var generalstabschefen, som i de stora verkande Nl i n a F o r s e l l, med viIken fragorna nog var ense med överbefälha- tacksamhet dröjer ej minnet vid henne, varen, ehuru dennes nigot djärva strate- vid hennes milda försynta väsen, vid giska åtgärder ej alltid vunno gillande in- hennes kloka, alltid omdömesgilla rad ! for hennes nyktra, lugnt beräknande för- - Och Gustafva Hjelmerus, stånd. Små slitningar ifraga om nied- livlig och klartänkt, den pedagogiskt sak- len - om än aldrig om malet - vor0 kunniga i kretsen, samt för att sluta 'ra- därför oundvikliga. den p r o f e s s o r R o s é n, förbundets I' skärpa röjde förbundets finansmini- verkligt goda vän, som troget höll fast ster från dessa år, dok tor Ca'rl och aldrig svek, även då kvinnorörelsen W y s t r ö m, sin frändskap med .systern under arens lopp tagit en riktning, som Bu Ankarsvärd, ehuru den hos honom kommit mången av de "frisinnade" av hade ett övervägande satiriskt tycke. Jag förbundets manliga medlemmar att de- har aldrig förstått vad det var för skäl', sertera. som kommit denne ärkedebattör, vars Till denna uppräkning skulle kunna tunga skarpslipats i riksdagsdebatter, på läggas många forna och nuvarande kam- landstingsmöten, under ledamotskap i en rater, vilka med mig dela det förflutnas mingfald styrelser, att inga som aktiv minaen; det närvarandes börda och fram- medlem i ett kvinnosaksförbund. Det tidens hopp. Men de kunde ju stiga var Övervägande som kritiker och skep- fram och då mig pA fingrarna ifraga om tiker han ägnade dessa idéer sitt intresse. de biografiska uppgifterna. Och det vill Men' i egenskap av kassaförvaltare och jag undvika. De stackars döda däremot, ordnare av förbundets penningväsen in- till vilka alla de ovannämnda höra, äga lade han ett mycket. förtjänstfullt och ju ingen talan. oegennyttigt arbete. Så fick man under rb diskussionen hålla till godo med herr I det förgangnas spegel framträda emel- doktorns sarkasmer. lertid tvenne bilder och kräva en för- Den yngsta av förbundets stiftande grundsställning. S o p h i e Pi d l e r- HERTHA 409

P --P - ---

.sparr.es .och El1 en Ankar- först och .fränist den bedårande ut.sikten s v ä r d s. Att ha känt, tagit intryck av över den :inunder liggande staden .och dessa överlägsna kvinnor, att ha tillhört Strömmen med sitt glittrande vatten. . . deras tid, vilken oskattbar förman ligger Kort efter detta besök mått.e fr,u Ad- ej däri! lersparre 1,ämaat den luftiga och konst- Jag prisar mig också lycklig att t. o. närligt tilltalande, men ytterst obekväma m.. minnas .Esselde från .de år, då hon. bostaden på Söder för den mer ce.ntralt som änka änm hade sin bostad på belägna lilla lägenhet p8 Tunnelgatan å Södra bergen, varifran de s. k. "ukaserna Norr hon under sin iterstående livstid från Söder" gingo ut till de kring hu- bebodde. .De gammaldags möblerna, bot- vudstaden spridda departement, Renskriv- kerna och familjeporträtten togos . med, ningsbyran, . Lasesalongen, Föreningen men ack! den undersköna tavlan utan- Handarbetets Vänner, Fredrika-Bremer- för fönstren maste lämnas kvar. . Förbund-, för vilka hon som chej hade Det låg en viss storslagen överlägsen- att stifta lagat. het. i det jämnmod, varnied fru Adler- Det var en originell, av 80-talsmän- sparre fann sig i de smi förhållanden, is korna föga senterad smak, som gav vartill efter mannens död hennes r.edu- sig uttryck hos fru ~dl-ersparresmake,' cerade ekonomiska villkor tvungo henne. kommendören, att lagga sig till med Hur garna måtte hon ej ha önskat att detta opraktiska, allt annat än arkitekto- kunna utöva en storartad gästfrihet, att niskt sköna gamla hus i fattigkvarteret få samla omkring sig många män- bortom Katarina kyrka. En viss med- niskor, att vara härskarinnan i en poli- vetenhet .om bostdens säregna stilfhlhet tisk .eller litterär salong! Men i den mån . och lagets ur sk6,nhetssynpunkt sällsynta hennes bostads inskränkta utrymme det företraden framfor andra, vanliga Stock- tillät, sig hon ändå garna hos sig sina vin- holmshem måste j& väl haft, trots min ner och .arbetskamrater, dil man med den samhörighet med 80-talet, eftersom jag enklaste apparat bjöds på små samkväm, från mitt enda besök i fru Adlersparres som värdinnans älskvärdhet och de .in- södra boning medtagit ett så outplånligt tressanta samtal hon visste bringa å bane intryck. gjorde så innehallsrika. Jag ser ännu framför mig den trånga, Det fanns .annars i det datida Stock- 1 av ett högt plank från gatan skilda går: holm ,en person, vars glädje det var a.tt den man först hade att passera; den bara representationsbördan för sina i den utskjutande yttertrappan med sina höga vägen mindre bärkraftiga medsystrar. D.et obekväma steg, den halsbrytande, med var fru Fredrika Limnell. Hennesvar- rep i. stället .för ledstänger försedda ma och levande intresse för alla tidens stora stentrappa, som ledde upp till vaningen, frågor, särskilt för dem hennes beundrade de laga, langstrackta rummen med sina och avhållna van Sophie Adlersparre bragt ' ,höga mörka paneler, gamla , mahogny- å bane, förenades, som kant ar, med en möbler, väl . fyllda bokskåp, djupa, av lycklig ekonomisk ställning. Den vitt.- murgröna inramade fönsternischer och. .berömda Limnel lska salongen stod ailtid öppen närhälst väninnan : önskade samla den diplomatiska banan, lämnat föräldra- några för en .viss fraga intresserade till hemmet, ensam residerade,- var ordnad ett drawiagroom-meeting eller när det var med artistisk smak; tavlorna och konst- önskvärt att nigon framstående utlänning verken, som prydde väggar och konsoler, sammanfördes med en representativ grupp röjde det fäderneärvda konstnärliga' på- av liktänkande. Efter de" mer allvarliga braet. I detta behagliga hem såg hon aftonunderhållningen med föredrag eller i bland sina vänner, "Fredri korna", pA sm5 diskussion spred sig sällskapet i de ele- supéer, da de läckra rätter som serverades ganta gemaken, man konverserade och ofta vor0 efter värdinnans eget recept. gjorde salong, varpa följde en sumptuös Ty fru Ankarsvärd var en tusenkonstnär, och riklig supé, som det anstod detta för. hemma i kokkonsten som i .mariga andra sin utsökta 'sa väl estetiska som materiella nyttiga och sköna konster och veten- välfägnad högt renommerade hus. skaper. d Jag har nyss sagt, att fru Adlersparre i sitt levnadssätt satte-sig över den van- Det var naturligtvis min egenskap av liga schablonen, sa även i sin klädsel. Dagnys redaktris, som lät mig träda i en Hon. var ingen slavinna av det gängse så intim förbindelse med de bida mark- modet, sin ungdoms sätt att bära haret liga fruarna. De utgjorde censuren, eller i ett par langa lockar på var sin sida om den högre instans, till vilken redaktionen ansiktet bibehöll hon alltid, och hjässan hade att vädja i kinkiga mål. Och alla pryddes vanligen av en koaffyr av spetsar. mal vor0 kinkiga, alldenstund enligt sty- Vid högtidliga tillfällen bar hon över den relsemässigt beslut varje artikel miste svarta' sidenklänningen en vit sidenfodrad underställas en talrikt sammansatt redak- pälskrage, som gav hennes eljes tämligen tionskommittés avgörande, innan den in- oansenliga gestalt mycken distinktion. fördes i tidskriften. I denna kommitté Hur olika i det yttre, som i sa mycket var fru Adlersparre självskriven, fru An- annat, var ej strids- och arbetskamraten karsvärd invald medlem. Och om det Ellen Ankarsvärd! Hon föraktade visst vankades kritik! Det stackars offret - icke allhärskaren modet. Hennes lilla utgivarinnan - hade det ofta hett om späda figur uppträdde gärna i vackra, stil- öronen, men vilken nyttig och hälsosam fulla toaletter, hon älskade fina, dyrbara skola var det icke! stoffer, hon frasade av siden och spetsar, Och om vilken brinnande nitälskan för hennes väl friserade huvud bar smi ko- förbundets, för Dagnys, för kvinnornas ketta kapotthattar med blommor och ply- gemensamma sak vittnade ej den out- mer, hela hennes apparition gav intryck tröttliga möda, varmed. de.bada. censorerna av - liksom hon hade en liten fåfänga ägnade sig it sin censorsbefattning! De att även vara det - 'en dam av värld. ofta skriftligt avfattade motiveringarna för Hennes hem var präglat av samma ut- artiklarnas antagande eller förkastande sökthet. Den vackra vaningen vid Kungs- vor0 riktiga mästerstycken i koncentrerad bron, dar hon, efter mannens död och recenseringskonst. Skada att 'de icke voro sedan den ende sonen, som agnat .sig at avsedda för allmänhetens, endast till redak- HERTHA 41 1

frisens uppbyggelse. De langa förslags- genomläst ett par av dessa bilagor, kring listorna p& ämnen, lämpade f.ör behand- vilka meningarna en gång inom förbunds-, ling i Dagny, utarbetade i Esseldes pri- stjrelsen bröto sig våldsamt. Den ena . vata officin, hur..talade de ej om den bär titeln : "Om sedlighetsfrågans~.stånd- aldrig m.attade karlek, nu blandad med punkt i de skandinaviska länderna under ett visst bekym'mir, varmed moderns år 1888 av Esselde". Den andra heter: tankar oavlåtligt kretsade kring alsklings- "Tjugufemårsminnen och framtidstankar barnet ! . . av Onämnd." .. . Jag . har har ovan framkastat en an- :' . ...Hur måste man ej beundra de orädda tydan om att fru Adlersparre mot den men påp's.amm:a gång rena och Ömma övriga styrelsens. . goda minne: &nde driva . ,händer,..!armed .författarinnan i den föira sin mening igenom. -.Si till. vida är detta . skriften;'beror ':s5mhällets .vHrsta pestskada !

sant, som förbundets stiftarinni .agde den ' @h. . 1 i deri . sistnám.nda,'.. . d& det plädkras ' kraftiga viljan och ' den hänsynslösa dåd:. ' för -.en vidgad,. medborgarbildning såsom lusten, soh tillhöra den stora' härfbriien..

När dessa egenskaper ibland gjorde ' sig . alltför märkbart Lar,d.d icke för det hon i tout prix ville ha'rätt. Nej, Den ena skriften. är författad för i 26, hon. hade förut vagt frågan med sitt klara den andta för 22 -år ' sedan,. men man förstands och sitt varma hjärtas guldvikt, skulle tro att de vore. skrivna i dag!; och det l.&. en fast tio på det rättmätiga i den sak hon förfäktade bakom det nå- ~a;med Esseldes stora- livsgärning att got-egenmaktiga yrkandet. Hur ofta har blicka tillbaka . p% måse vi hålla med ej utvecklingen visat hur skarpsynt'och Fredrika Limnell :

riktig hennes uppfattning ' varit! "Sophie ~dlersprrehar haft rätt!" Det kunde således hända, att när Esselde . Lotiett Dnhme~t. ön'skade få någon artikel införd i Dagny, mot vilken den övriga styrelsen hyste be- tänkligheter, hon helt enkelt lät trycka uppsatsen och skicka den som bilaga med Englands kvinnor och kriget lyder rubri- tidskriften - på egen bekostnad. I fall ken på en artikel vi erhållit från mrs H. M. hon ej här hade bakom ryggen samma Swanwick, sedan länge en av ledarna inom förstående väninna, som brukade ställa den äldsta engelska rösträttsföreningen o& sin salong till hennes förfogande och 'författarinna' till boken ,The future of the vilken, då inom en beslutande församling women's movement,. Av utrymmesskäl måste vi låta detta intressanta komplement till 'det sparsamhetsskälen hotade . att ' avgå med tyska uttalande av d:r Kaethe .,Schirmacher segern, ofta tystade argumenten med .ett vi för~~thaft inne stå över till nästa nummer. kategoriskt: "Fru Adlersparre har rätt,

och jag betalar." . , Jag har har framför mig och har åter . En dag på Rimforsa.

ertha har begärt en artikel om Rim- liv i huset redan förut, men det ha vi H försa. Schema, arbetsplan och arbets- icke störts av. De elever, som ha sin tur ordning säga så litet, huru omsorgsfullt i småbruket, ha kl. '/r 6 helt stilla smugit de an må vara uppställda. Lat oss därför sig ut, och ett par elever ha så sakta gått med föreståndarinnans tillåtelse se till om till bagarstugan för att satta degar. För vi icke - genom en rundtur till arbetets det stora flertalet är dock väckning kl. olika avdelningar skola kunna få .en kla- '/e 7. Klädseln ar snart undanstökad, och are bild av den moderna skolform, som som alla på förhand veta sin plats i ar- heter lanthushållningsskola - och som här betet, så tar var och en kl. 7 fatt på sin i sin fullständiga titel heter: Fredrika- uppgift, städning, dukning, matlagning, Bremer-Förbundets lanthushållningsskola trädgårdsarbete m. m., till dess frukosten för utbildande av lärarinnor-. serveras kl. 8. Lärarinnor och elever äta Man får vara morgonfrisk, om man gemensamt. skall följa arbetet dar. Omedel bart efter frukosten hålles en kort morgonbön, och så skingras hela Bom, bom, bom! Det är gonggongen, skaran för att städa sina rum. Dessa äro som ljuder kl. '/e 7. Visst har det varit i allmänhet olika till form och färg ock hållas av eleverna mycket prydliga. Lösa kvälls-:*och frukostinålen. ' Allt enkelt .och blommor: eller krukväxter, fotogi-afier och närande. -Största omvikling med avseende . minnen från .hemmet giva. rummen deras på rätter. . . personliga prägel, och utsikten över . sjön 'Att skolan . icke kan vara. oberörd av

Asunden bidrager att skänka dem ett nu rådande ekononiiska ' förhål1,anden är Särskilt behag,. . . naturligt. - hkrankning .i egentlig mening I regel hålles teoretisk .lektion kl. 9- kan dock icke fa komma i fråga vid ett l Ogoch 3-4. Ibland ar det lektion endast läroverk, dar matordningen avser att giva i en föreläsningssal,. ibland i två, och det en viss kunskap i matlagning, bakning, liander att 'lektioner hållas i tre 'eller fyra konservering m. m. och där redan till rum. på en gång. följd av skolans natur sparsamhet måste * yara. en av grundprinciperna. Emellertid Nu strömma eleverna ut från förelas- experimenteras just nu med användandet ningssalen, och för att få vara med om av potatis i bröd och med rödbetor såsom den s. k. receptgenomgången följa vi den kaffesurrogat; båda försöken . ha utfallit . grupp, som går ti1.l köket. Skolkökslara- bra. För det senare fordras .dock en rinnan redogor från katedern för det ar- .mycket omsorgsfull rostning av rödbetorna bete, som skall utföras under dagens lopp, och en proportion av '/s kaffe till '/r eller rättare, hon leder eleverna att själva rödbetor. klargöra nk, hur och varför varje. grepp Målet för köksarbetet vid Rirnforsa blir bör företagas, det må. nu galla att steka icke endast att meddela. kunskap. i ' kökets en stek, bryna kål eller annat. Matrecepten göromål utan .ock att vänja eleverna att stå på den svarta tavlan, så att, dem be- organisera så, att mesta möjliga må rned- höver man ej .orda mycket om, men desto hinnas .utan jakt eller slarv. .Så ordnat, mera om betydelsen av att .anvanda en blir köksarbetet ej endast en övning i större eller mindre gryta, regler för stek- matlagning utan lika mycket i en husmors ning, vikten . av alla dessa detaljer vid eller en skolkoklararinnas mångskiftande tillagningen, .som i sig innebära god .eller arbete. för - att få maskineriet att löpa dålig matlagning så val till smak'som i jämnt och. lätt; Ej ens nar slakt äger rum hygieniskt hänseende. .Eleverna sköta i .och två eller tre kreatur slaktas på en tur och ordning vissa. göromål inom .kö- gång, får skolans arbete i övrigt förryckas, ket,. och i mån som. det: är möjligt skola Måltids-, och. lektionstimmar infalla å ordi- de helt svara för desamma; .likaså för att narie tider, och efter 3-4 dagar ar hela varorna i källaren skötas om, att skafferiet slaktet upprett med saltning, inkokning, .hålles .snyggt och rester tillvaratagas m. m. tillagande av korv, sylta m. m. Och om Nar receptgenomgången ar slut och var en dag 100 eller 200 liter lingon komma och en fått sin anpart av göromålen, in och skötas om till sylt, :.saft, lingon- bijrjas arbetet, som måste Skötas med både dricka m. m., är det ju ingenting att tala ,system roch .fart, ty denna 'tid, kl. 1.0-1, om. .Under allt arbe- står lärarinnan ar den vasen tligasje . arbetstiden i 'köket. - jämte en biträdande lärarinna - som Då lagas .middagen och .,förberedas både den ledande. Av dem beror det, om 4 14 HERTHA

eleverna skola kunna kanna arbetet, även Ater ljuder det bom, bom, bom! Klockan det enklaste, som undervisning och öv- är 1, och det ar middagstid. Vi samlas ning. Noggrant måste lärarinnan också i matsalen och låta oss den sunda, väl- följa att varje elev får under sin elevtid lagade maten val smaka. Efter måltiden fil lracklig övning i arbetets olika detaljer, följer vilotid för hela skolan, och det blir . som tillagning av olika maträtter och bak- så tyst och stilla i huset, till dess arbetet ning av olika sorters bröd, t. ex. knacke- åter börjar kl. 3. bröd, m. m. Lektioner eller praktiskt arbete upptaga Medan kökslaget nu sköter sitt arbete, eftermiddagen till kl. 7 med avbrott kl. gå vi- in i den stora slöjdsalen. Dar ar- '/t? 5, då kaffe drickes i stora hallen. betar en del av den yngre kurs, som Kaffestunden ar tydligen en trevnadens började vid Rimforsa den 1 oktober. stund har som på så många andra ställen. Några ha just satt upp den obligatoriska lärarinnor och elever slå sig ned grup&- första väven ; med samma varp och solv- vis, prata, diskutera tidningarnas innehåll ning väves genom olika bindning sex o. s. v. Klockan 7 ar kvällsmål med dar- olika slags handdukar samt en stor dubbel- efter följande aftonbön, och sedan dröjer vävd påse. Andra elever hålla på att sy det ej länge innan. eleverna gå till sina den småbarnsutstyrsel, som - varje elev skall rum. Visst kan det handa, att det cprå- sy och medföra från .skolan. Om vi så kas en stund eller att musik lockar dem titta i den stora kistan i slöjdsalen, få vi att stanna nere, men i allmänhet användas se äldre kursens arbeten, och dar finna kvällstimmarna nu under den mörka års- vi särdeles vackra mattor och hästtäcken tiden till förberedelser till lektioner, ren- av nöthårsgarn, draIlvavnader, gardiner skrivning av anteckningar m. m. Allt m. m., allt tillverkat sedan skolans modell- emellanåt skvallra dock skrattsalvorna om serie å underkläder, småbarnsklader, enkla att ungdomen tar ut sin ratt och vill ha vävnader m. m. först medhunnits.. munterhet mitt i arbetets allvar. Slöjdlararinnan undervisar jämte slöjd Jag bör tillägga, att demonstrationer aven i tvätt och städning. I hennes sall- och andra undervisningsövningar ofta före- skap gå vi ned till tvättstugan, där tvätt komma såväl i matlagning som andra just pågår. Denna är ej stor (c:a 15 kg. ämnen. Varje onsdagseftermiddag ar sam- beräknas per elev). men skötes med lak- kväm, då hela skolan samlas till höglas- . ning så som en vanlig storbyk. Eleverna ning och handarbete, och varje lördag utföra allt arbete med tvätten från det den fritt efter kaffet. lägges i blöt till klappning, hängning, Klockan 10 skall det vara tyst i huset mangling och strykning. Till sist lagas och ljuset slackt. (Småbrukarna lagga sig tvätten innan den lägges in i linneskåpet. redan kl. 9.) Varje elev, som ar med i tvattlaget, får O medtaga en del: egna kläder; resten ut- Nar vi nu följt arbetets gång, har små- göres av handdukar, lakan m. m. för sko- brukarlaget eller, som de vanligen kallas, lans rakning. b småbrukarna^ endast skymtat förbi. Ti- * digast uppe och tidigast i sang, ser maii deni ej mycket . inne i skolans stora bygg- Trevligt ar det vid småbruket, och då . nad, ehuru de deltaga i lektioner på samma man ser alla där sysselsatta med sina ar- sätt som andra elever. beten, får man ett' starkt intryck av små- Vi måste därför beskriva deras arbets- brukets belydelse för en sådan skola som dag som något för sig, som den också ar. Rimforsa. I den stora skolbyggnaden En liten, gammal, rödfargad.byggnad,som inhämtas teoretisk och praktisk kunskap i ligger alldeles bredvid skolbyggnaden, går sådana ämnen, som beröra ett småbruk under namnet »småbruket»,som den också och dess ekonomi. Men det ar först i gör skal för, ty har skötes allt, så vitt sig småbruket som eleverna komma i kon- göra .låter, som vid' ett riktigt småbfuk. takt med arbetet just sådant som det ut- Det .händer också emellanåt, att bond- övas runt om i vårt land. Det ar Iara- hustrurna utropa nar de komma in dit: rinnan dar, som har att praktiskt lära .Det har ar . alldeles som en ann'. kan eleverna en småbrukarehustrus sysslor ha'et !» inomhus samt de "iktiga göromål som En lararinna jämte elever och en karl, höra till ladugård, mejeri, höns- och svin- . som sköter småbrukets jord, bilda små- hus m. m., och hon skall undervisa dem brukets hushåll. Räkenskaperna föras en- att sköta dessa nu på landsbygden för- ligt den bokföring, som ar antagen för aktade göromål s å, att småbruket kan Östergötlands småbrukare, om småbru- bara sig ekonomiskt och att. intresse vin- ket skall kunna-premieras. Till småbruket nes för själva arbetet och därmed aven räknas ej blott jorden och ladugården utan vinnes arbetsglädje, Det torde också vara . ock alla smådjuren, grisar, höns, gass, an- en regel, nästan utan undantag, att eleverna kor, kaniner m. m., samt en tappa utan- anse turerna vid småbruket, oaktat .de för stugan. tidiga timmarna och strängt arbete, vara I 'tidiga morgonstunden finna vi eleverna .dem. kärast av hela kursen vid Rim. i full verksamhet.' Utfodring, mjölkning, forsa. utgödsling, ryktning, allt i vederbörlig Måltidstimmarna äro vid småbruket sar- . ordning, ombesörjes av elever och likaså skilda* trevnadstimmar - det ar ej så . allt arbete i svin- och hönshus. Överallt många vid. bordet. som i. stora .skolhuset; ar liv och rörelse för att hinna så mycket Frukost kl. 7, enlellanåt kl. '12 l l kaffe som möjligt .före kl. 7, då frukostklockan eller chokolad och 'rigbröd .med fruktmos, ringer. Till dess har. »kara mor», som middag kl.. I., 'kaffe kl.' f/2 -5*.och.. kväll. ar. den hävdvunna 'benämningen på den '(a 7. 'Alla måltider smaka. lika. .bra;

av. eleverna,. som sköter husmors .arbete, 1: städat. stugan, lagat maten m. m. Efter frukosten fortsattes arbetet både ute och Runtom 'både skola och småbruk ligga inne. I mejeriet tillverkas ost och smör, trädgårdarna, var och en så stor soni -kan och nar man hör, att småbruket förra året anses, normalt för en småbrukaretridgård sålde ost för över 1,000 kr., så förstår och med de grönsaker och rotfrukter, som man, att ystning anses föhånlig gr ett böra odlas dar. Nu på hösten skördass sniåbruks ekonomi. . och tillvaratages vad - sommaren-givit, och @ck vare ständig strid - med torka och kemi tillfora samtliga elever vad de ,be- skadeinsekter ar resultatet gott. Rotfrukter höva - förbinda teori och praktik. Frö- läggas i r stuka^, löv rafsas samman i ken Böös' mångsidiga bildning bidrager högar, 'drivbanksplatsen förberedes till dessutom att ge skolan en lyftning från våren, och under det man följer allt.detta den rent materiella nivån, liksom hennes arbete kan man njuta av grant lysande stora pedagogiska erfarenhet ar för skolan lövkojor, penséer och ringblommor, som ovärderlig. vittna om att Rimforsa har att glädja sig Just nu äro fem av skolans f. d. elever åt ett milt klimat. För att vårt intryck har som hospitanter, och när 'man ser och av trädgården skall bliva rättvist, få vi hör dem språka med fröken Nathorst- också göra en titt i förrådsrummen, dar Böös, får man det starkaste intryck av vad torkade grönsaker, sylt, saft och konserver skolans föreståndarinna betytt för deras fröjda en husmors öga. Trädgårdslära- utveckling. Sådana besök av äldre elever rinnans arbetsområde är ej begränsat till äro mycket intressanta för skolan. Berät- trädgården utan omfattar också vården av telser från höga norden till sydligaste krukvaxter inomhus; särskilt hallen är nu Skåne bara vittne om att lärarinnor i lant- mycket vackert prydd av blommande chry- hushållning äro välbehövliga i vårt land santemum. och att Rimförsaskolans lärarinnor tillvunnit sig förtroende. Ungdomligt mod, käck- het och kärlek till det arbete de upptagit Nu är vår rundtur $lut, och det ar bara varsla gott för deras framtida verksam het. tillbörligt, att vi vända våra steg till före- . Gertrud Adelborg. ståndarinnan för att tacka henne.. Hon sitter i sitt rum med ingång från hallen, tillgänglig för både lärarinnor och elever. Dar håller hon alla .trådar i sin hand, Nya donationer till stipendieinstitu- färdig att hjälpa till ratta, om så behöves, Pionen. Fredrika-Bremer-Förbundets stipen- och vaken för varje utveckling, som i sig diefonder ha under innevarande år fått mot- taga två nya donationer. En gåva å 12,000 bar fröet till ytterligare framåtskridande för kr. har lämnats av löjtnant Gösta Lilliehöök skolan. Ofta finner man henne aven i till minne av hans avlidna fästmö. Fonden ladugård, i hönshus-och på gardena över- skall kallas Fröken Ebba von Eckermanns fond Iäggande om reparationer, ändringar m. m. och avkastningen, sedan livränta utgått till en En föreståndarinnas inflytande ar alltid trogen vårdarinna, användas till stipendium för kvinnliga medicinare med företra!e för stort, men an mera så vid en skola, som sökande, som är bördig från Södermanland. ar internat. Undervisar hon i det viktiga 'Den andra nya donationen är Olivia Frigeliusv läroämnet pedagogik, så fördjupas detta fond å 5,000 kr. Räntan: skall först utgå som iofiytande an mera. Att skolans. före- livränta till givarinnan och sedan anviindas standarinna aven kan undervisa i .kemi fil? yrkes- eller studiestipendium närmast för har- sarski1.d betydelse. Jngen- kandi som kvinnliga medlemmar inom vissa' led av do- natdrs släkt, därefter för andra svenska föreståndarinnan., som har. tillfalle att följa -kvinnor. . alla arbetsområdeh vid skolan, -i läro8mnet ...... - . . ~~'ranförr och riq Subjektiv miljöskildring. ' . . en 5 mars anno 1900 kl. 1 1 f. m. stra- denna tambur kom jag !in -i en st&rre.och D vade uridertecknad uppför den branta .ljusare, dar jag mottogs av en blond Och trappan .i huset n:r 54 Drottninggatan, t.unn ung dam, som på .ekt vanligt men dar . Fredrika-Breiner-Förbundet hade sin ordknappt sätt :visade .mig .var .jag borgie byrålokal. Mitt sinne .var uppfyllt av .hänga mina yttefklader. Den unga damen gliidje och ljusa förväntningar. .Hittills var Elin Rosén, biträdande "kraft" på av- hade jag fört en familjeflickas .fridfulla .delningen för platsförmedling. Strax dar- . men tyvärr så ofta djupt ointressanta till- efter syntes . en gråhårig' dam med .själ. varo,. och innerst- i min själ hade alltid fulla . ögon och 'ett blitt lee.nde .- .Ul.la.

bott. en .längtan efter en socia1 eller li'tte- Hamrnarsköld, , min närmaste förman m i rar miljö, dar man hade lyckan att "se arbetet viii kassan och dessutom före-

' STYRELSERUMMET. EXPEDITIONEN. ': . . frotter avec I'esprit". Och nu skulle denna ståndarinna fö.r sjuksköterskeavdeln.inge.m. önskan gå i uppfyllelse! Jag hade sökt Jag togs särdeles älskvärt om han- och erhållit plats på Fredrika-Bremer-För- der av den \sistnamnda, -son1 place- bundets byrå - visserligen en blygsam rade mig ilid ett skrivbord och under- . anställning, ty jag skulle endast vara be- visade mig i. mina göromål. PIBtsligt .hjälplig vid skötandet av kassan och lattare spratt ,jag till vid ett starkt oväsen. .Qet expeditionsgöromål, men vad gjorde. det? lät som en massa livliga -och glada rna~i- Miljön fanns dar ju! Det var också med niskor pratade på en gång - det var andaktsfulla och aven en smula ångest- som st;öniniar av tal och. kaskader.av fyllda . känslor jag öppnade dörren och skratt, men nar jag lyfte upp huvudet steg in i en liten och mörk tambur, svagt skådade nlina, häpna ögon. en enda upplyst av en starkt osande fotogenlampa. och ovanligt liten person - Theresa Sedermera upptäckte jag, att den lampans Geijer, föreståndarinnan för platsförm.ed- specialitet var att osa, icke .att lysa. Från .lingen. Efter en hastig presentation och ett hjärtligt välkomnande passerade hon semedlem i Fredrika-Bremer-Förbundet, förbi mig, leende, nickande och h ratande, och en rysning av respekt genomilade och hamnade i någon inre region. Efter mig. Även hon slog sig ned - som detta avbrott arbetade jag en stund under man. vet ar ett runt bord liksom gjort

' tystnad, men så hörde jag latta, snabba av kautschuk, det kan rymma hur många steg, som stannade vid mitt skrivbord. personer som hälst. Så utspann sig ett Jag- &g upp och fann, att jag hade fram- livligt samtal, vilket jag, novisen, åhörde för mig Gertrud Adelborg, . byråns före- med girig och vördnadsfull uppmärksam- ståndarinna. Hon var ej en absolut fram- het. Tyvärr rörde det sig delvis om äm- ling för mig, ty jag hade -sammanträffat nen, vilka jag ej hade en aning om, men med henne vid uppgörelsen om platsen. det jag förstod var lärorikt, och jag gömde Hiii val minns jag henne icke, dar hon det i. mitt hungrande och tacksamma sinne. stod, lång och smart, kvakaraktigt enkelt Jag .kastade en blick på Elin Rosén för men prydligt och smakfullt klädd, med att se, om hon var lika gripen som jag beslutsamhet, koncentration och en smula - hon var mig ju närmast i ålder - stränghet bver dragen. Hon Önskade mig men i stället upptäckte jag i hennes an- ett kort :och energiskt valkommen och sikte nggot, som tydde på oppositioris- försvann, lika:! hastigt 'som, hon kommit* lusta och kritik. ]ag häpnade ett ögon- Ja, 'där saft jag hu i $n8t$dda miljö9 blick men försjönk åter i lyssnande. . : omgiven av ob&anta.överiagsna individe r' Men allting har ett slut - ledsamt nQg och det kan :inte nekas, att jag kände aven en trevlig frukost - och snart fann mig åtskiihgt bortkommen och vimmkl- jag mig åter sittande- vid mitt skrivb'ord. kantig. . ~ag;-.fökökk emellertid attkija Och framför mig låg en tidrymd av mig i .mitt ,arbete; och :hur det v?r trenne arbetstimmar, som tycktes mig oand- blev klb~ka~'l* 1, och då kom en be- liga och oöverkomliga. Omkring mig friande paus i form av. frukostrast. En rådde ett oavbrutet surr. Till platsförmed- kvinnlig tjänsteande anmälde, att teet var lingen flöt en jämn ström av människor, serverat, och så tågade 'vi alla in icke och i telefonerna talade Gertrud Adelborg - : som jag forst trodde - i' ett för anda- och Sigrid Ulrich om de mest olikartade målet reserverat rum, utan i en liten tam- och förunderliga saker &om barnavård; bur, som ej hörde till entréen och vars barnmorskeutbildning, trädgårdsskötsel, väggar på- ett artistiskt sätt smyckades av hönsskötsel, sömnadskurser, bokbinderi- våra ytterkläder. Mitt på golvet stod ett kurser, m. m. m. m. Men så hörde jag runt bord av synnerligen små dimensio- plötsligt en ny stämma vid en av telefo- ner, och kring detta bord slogo vi oss nerna, och stämman sade i klagande ton: ned. Vi hade knappt hunnit sätta oss, "Snälla faktorn, jag vantar på korrekturet, då en elegant och leende dam inträdde så jag tror att jag vantar ihjäl mig". Och hälsande på alla med några älskvärda ord den, som stämman till hörde, visade sig

och ' förklarade, att hon ämnade deltaga i dörröppningen och nalkades mitt skriv-

i : tedrickningen. Jag fick veta, .att det .bord i sällskap med en annan person. var Sigrid .Ulri'ch, sekreterake och styrel- Ack, Lotten Dahlgren och Klara Johanson! Må de andra icke ösa sin vredes sliala'r personer och. förhållanden? För .mineegen över mitt huvud, då jag,sager att denha del åtminstone ar detta nästan alltid fallet, dags ljuspunkter vor0 ändå ni båda, Dag- och mitt första intryck av förbundets byra' nys redaktör och 'redaktionssekreterare. varken föran drades eller. försvagades under

Ni föreföllo mig iå välgörande sjalvsvål- kommande år utan tvärtom stärktes. ' . diga, så. himmelskt frigjorda, så djupt Vid mitt inträde i förbundets tjanst var mänskliga i ert uppträdande, och jag således .Gertrud Adelborg byråförestånda- kände det, som en sten föll från mitt hjärta. rinna och hade då innehaft denna 'befatt- Men jag blev 'ocksa blandad, så blandad, ning i. över fjorton år. ör bu ndets' byk? att nar Lotten Dahlgren anhöll om redakl började som bekant sin verksamhet i de-. tionsarvode och bad mig skriva ut ett cember .l884 med Mina Forsell 'som föie- kvitto till undertecknande, skrev jag i ståndarinna. Snart nog anställdes Gertrud hastigheten r e d u k t i o n s-arvode. Vil- delb bor^ som hennes biträde,. och när ket föranledde redaktör'n att anmärka, att Mina Forsell. kort därefter på grund .av "mycket kan ske inom förbundet, och sjuklighet måste draga sig tillbaka ;från mycket kommer nog att ske, men dock arbetet, var det helt. naturligt, att Gertrud , knappast någon reduktion'). Min förvir- Adelborg efterträdde henne, först som t. f. ring nådde nu sin höjdpunkt, och nar foreståndarinna, sedan den 1 maj '1886 K. J. strax därefter begärde och erhöll som ordinarie. Och på denna plats stod författarhonorar, agnade jag ej en tanke hon sedan under tjugoett år, aldrig' svik- åt .att hon borde lämna mig kvitto. I tande, trots en Överväldigande arbetsbörda, synnerligen pregnanta ordalag framhöli trots oundvikliga motgångar i arbetet, trots då K. J. min underlåtenhetssynd, men en under de senare åren försvagad halsa. tillade tröstande: "Men var inte rädd! Er Alltid var hon oss en föresyn. i upboff- ungdom. och oskuld utgör ju förmild- .ringen av det egna jaget, i kampen för rande omständigheter". ideella. värden, i mod inför svårigheter, .i Ja, så' blev då klockan 4, och arbets- energi och arbetslust, Hur trött och klen dagen var slut, denna min första efter- hon an kände sig - överge sin byrå längtade dag i det socialas tjanst. Och kunde hon dock icke, och 'alltid var hon resultatet av dess arbete var en kassa, som dar före någon annan för'att genomse icke stämde, ett klart medvetande om min posten och utdela breven till de olika egen okunnighet och en brinnande huvud- avdelningarna. Och lättare .förlät hon .en värk. . dumhet an. långsamhet och tröghet.. Snabb . .* ip var hon i att tala, svara och handla, snabb Måhända anser nu mången, att det är i att bannas - förlåt mig, Gertrud Adel- oegentligt, att jag; då det galler att teckna borg! - och snabb i att förlåta. Hon bjlrån, uppehållit migså länge vid den första ,g i .c k icke över golvet, hon i l a d e, men .dag jag tillbragte dar. Men ar icke detta det hände också ibland, att när :hon '.på i alla fall berättigat? Är det icke ofta det' sättet .flög fram till skrivbordet,' dar så, 'att .det första intrycket blir -grundvalen man satt, . och . framställde . en ' av 'sina för. den ' uppfattning ' man bildar 'sig av 'hastiga frågori så'.flög vettet och kkrhetea 420 , HERTHA ----

ur hufvudet .på den intet ont anande och så taktfull -, men vad jag vet ar, att en .man gav ett ytterst otillfredsstäRande och finare och själfullare person har jag säl- dunkelt svar. . lan mött i livet. Vid Gertrud Adelborgs sida stod sedan Elin Rosén ja! Aldrig har jag val tytt år 1885 Sigrid Ulrich, fö.rst som biträde ett ansiktsuttryck så ratt, som nar jag under å .byrån, sedan i egenskap av sekreterare min första byrådags frukost tyckte mig och medlem av förbundets styrelse. Varmt läsa oppositionslusta och kritik i hennes intresserad för förbundets strävanden och drag. Hon kunde .se ut som personifika- osjälviskt offrande tid och k.rafter för saken, tionen av båda, nar hon kom riktigt i blev hon snart Gertrud Adelborgs högra tagen, och jag tror sannerligen, att aven .hind och i allt, som rörde förbundet, håret reste sig på anda. Ibland rådde hennes förtrogna. Gertrud Adelborg gav också inne på platsförmedlingen ett till- ~rnedvdet.en vacker karakteristik av Sig- stånd, som ej kan betecknas som annat rid Ulrich, då hon vid ett tillfälle yttrade: an full anarki. Men rättvis vill jag vara, 6> Jag känner få personer, som sitta inne och därför måste jag säga, att en pålit- med en så omutlig .sanningskärlek som ligare arbetskamrat och en trofastare van Sigrid Ulrich, och jag vet ingen, som får man leta efter. säger sanningen så behagligt som hori." Dagnys redaktör och redaktionssekrete- sanningssägande och behagllg på en gång rare hörde ju strängt taget icke till byrån, - det ar ju att förena tvanne motsatta och halst skulle jag vilja förbigå deni poler, och det underverket åstadkommer med en vältalig tystnad. För dem finnas Sigrid Ulrich. .nämligen icke ord nog starka och nog . Till dem, som tidigt fastes vid byrån, sägande. För att något. latta mitt Över- hörde även Theresa Geijer - redan 1886 fulla hjärta vill jag emellertid antyda,, att .anställdes hon dar och utsågs till .före- Lotten Dahlgren stod för mig som inkar- ståndarinna för platsförmedlingen. Out- nationen av kvickhet, humor och godhet tröttlig var hennes strävan att -skaffa sina och att K. J. syntes mig vara den spiri- medmänniskor sysse~sattning .och alltid tuellaste, originellaste och oformellaste h- vänlig och gladlynt utgjorde hon ett sar- divid, som denna jord hade lyckan att - deles upplivande element på byrån. Jag trampas av. tror mig kunna påstå, att jag aldrig sett Om arbetet på byrån och vad som där Theresa Geijer vid dåligt humör, och om uträttats såväl i kvalitativt som kvantitativt hur många kan man säga det? hänseende skulle det kunna skrivas voly- Jag ar rädd, att jag ej efterlämnat samma mer, men då detta ämne kommer att be- .goda intryck hos Ulla Hammarsköld som röras i en annan artikel i detta häfte, vill hon hos mig. Man får komma ihåg att jag ej närmare inlåta mig därpå. Några det var hon som. ledde mina första stapp- ord känner jag mig likväl manad att saga. .lande steg på den sociala vägen, och det I den festskrift, som utgavs med anled- gjorde bon. med outtömligt tålamod. Vad ning av Fredrika-Bremer-Förbundets tio- hon egentligen tankte om mig, fick jag årsjubileum, har Hans Hildebrand skrivit aldrig riktigt klart för mig - hon var om förbundets första årtionde. Han säger HERTMA . . 421 där bland annat, att "byrån skulle göra fråga mer. an sju .vise kunna Svara p2"' sainma nytta. som en bok, vars titel Förvisso- vore get förrnätet att' påstå, att lydeii.:. F rå g a ni i g o m a l l t". Ja, byrin befolkats av endast vise, men nekas nog har byrån blivit frågad om snart ,kan ej, att de utom'stående och. frågande si& allt mellan himmel och jord - det dihirna varit otroligt mångfaldiga. @n bäst konstateras av den, som tjanst- En tidrymd av fjorton och tre kvarts gjcrt där så länge som undertckhiad. Jag år ligger nu mellan min forsta dag p5 söjer blott över att: ej ha lagt på minnet förbundets byrå och. närvarande stund. det fiärkligaste, som. förekommit. i den Scenen har förändrats - Drottninggatan vigen, Jag erinrar mig dock' en. ung 54 'med sina mörka rum och osande foto- flicka, som genom byrh sökt och erhal- genlampor har övergivits, och sedan hösteii lit barnfröke'nplats i Persien och som 1912. residerar byrh i 48 Klarabergs- dagen. före avresan infann sig för att fråga gatan, 2 tr., eh lokal med stoka, höga, v. a' r' Persien låg! En annan ung och ljusa- rum, dar det elektriska ljuset. tyser fötlovad dam anhöll bevekande att få över kvinnofrågans vidare utveckling. Men ' adress p8 en' matlagningskurs för endast det ar ej' endast scenförändring, som, ägt fiMovade flickór. Och en bri&krivarinna rum, utan aven personalomby'te. Våren a* rnogriare ålder, som' önskade få anställ- 1907 nedlade Gertrud Adelborg den tunga niiig på Balkanutstallningen (!) 19 14, bad men henne ändå så kara .arbetsbördan oss inträngande att' förhjälpa henne har- och gick att njuta sitt otium i Gagnefs fagra ill. Det synes härav, att allmänheten haft nejder. Samma år övergav Sigrid' Ulrich fortroende ' såväl för forbundets fsrmåga sin post som sekreterare, men förbundet

aft uppfylla önskningar som for dess kun- .hade ' dock glädjen att få behålla 'båda skaper i geografi. som medlemmar av styrelsen. Redan flera Hildebrand' säger vidare i sin artikel: år förut hade Theresa Geijer och Ulla 19Byrh kan visserligen icke tillmäta' sig Hammarsköld tröttnat på det offentliga förniåga att besvara alla frågor, tvärtom, het och dragit sig tillbaka till hemmets frågor måste ofta förekomma, viik be- lugnare sfär. . Nyåret 1908 viinde Elin svarande kräver alldeles speciella kunska- Rosén ryggen åt 'byrån, och det 'blev per. Mellan dem, som .innehava sådana, Turistföreningen, - som nu fick njuta' för- och deri upplysning sökande allmän- månen av hennes arbetsförmåga och kri- Men har byrån sökt vara en förmedlare". tik. En stor och genomgripande föi-änd- I! sanning, det' har byrån varit aven under ring ägde rum inom förbundet vid samma sin tillvaros tvanne sista decennier; men tidpunkt. Tidskriften Dagny upphörde tyväi-r finnes det- fragor, vilka ej kunna nämligen med år 1907 att utkomma och besvaras vare sig med tillhjälp av speciella ersattes av veckotidningen Dagny. Denna der allmänna kunskaper. ' Ty vilket svar utgavs visserligen genom Fredrika-Bremer- slkill byrån val: giva, nar den tillfrågas Fö'rbundet, men det var ett nybildat andels- hur -man bäst skall kunna tillgodogöra företag, Ekonomiska ' Föreningen Dagny, sig hundra stycken skämda. apelsiner? Hur Sam nuablev ansvarig för tidriingeris sköt- är. det ordspråket lydet? "'En dåre kan sel och. ekonomi. Lotten Dahl-gren läin- nade då den redaktörspost, som hon inne- tvänne års träget arbete övergav den för haft i sjutton. år, och ägnade. sig i stället att slå sig till ro . i äktenskapets lugna åt den författarverksamhet, vars alster i hamn. Hon efterträddes av Signe Laurell, så hög grad fröjdat svenska sinnen. Hen- som fortfarande innehar den ansvarsfulla nes redaktionssekreterare K. J. hade långt befattningen. Heine har karakteriserat en förut övergivit henne och ägnat sig åt av sina många kvinnogestalter i följande ett vidsträcktare arbetsfält. . enkla . och träffande ord : "Sie war liebens- . Till sist några ord om byråpersonalens wurdig und er liebte sie." Detta uttryck sammanställning i- den stund som är. Jag passar med en liten omskrivning förträffligt vill då förutskicka, , att jag gent 'emot mina in på. Signe Laurell och byråns käns~brför nuvarande arbetskamrater ämnar vara myc- henne. Sie ist liebenswurdig und wir ket försiktig i mina yttranden. Öppen- lieben sie. Naturligtvis skulle mycket hjärtighet medför så ofta obehag. - mera kunna tilläggas, men jag följer strängt Gertrud Adelborgs efterträderska på före- den försiktighetens stig jag slagit in p& ståndarinneplatsen blev Axianne Thorsten- Föreståndarinna p& son, och med henne kom en akademisk efter Elin Rosén, som efterträtt The- fläkt i förbundets vinklar och vrår. Skulle resa Geijer, blev undertecknad, sQm någon be mig nämna de egenskaper, som emellertid efter ett par års kamp med jag anser vara mest framträdande hos motsträviga arbetsgivare och arbetssökande henne, ville jag . obetingat saga klarhet frivilligt nedsteg från denna post och och lugn. Hon skulle säkerligen kunna återgick till sin gamla kärlek, kassan. reda upp även den trassligaste härva - Under den tid jag svek denna avdelning bildligt talat förstås -, och jag har aldrig sköttes den förtjänstfullt av Louise Leijon- sett henne förlora sin sinnesnärvaro, icke marck och Lilly Holmqvist. Platsförmed- ens i den mest kritiska situation. Och 'lingen omhändertogs nu av Elisif Th&P, som sådan måste jag beteckna den för- som ännu den dag i dag är oförfärat och middagsstund, då' detta lands mest kända nitiskt fortsätter den kamp jag ovan namn- ledare för ungsocialismen. gjorde henne de. Hennes förmåga att se den humo- ett besök å byrån för att anhålla om en ristiska sidan av tingen gör henne dess- skrift i 'sedlighetsfrågan, som utgivits av utom till en särdeles värdefull kamrat. Fredrika-Bremer-Förbundet och vari gjorts Lotten Dahlgrens mantel upptogs av ett uttalande, som sårat. vederbörandes Ellen Kleman, vilken, när veckotidnin- känsliga sinne. Ögonblicket var spän- gen Dagny nedlades i dec. 1913 och nande och oförgätligt, och hon klarade Fredrika-Bremer-Förbundetbeslöt att ånyo det beundransvärt. Mera vill jag icke utgiva en egen tidskrift; Hertha, blev den- säga. Hon är min föreståndarinna, och nas självskrivna redaktör. något beröm eller någon kritik från min Mär tvärstannar jag. Att i Hertha göra sida' kan därför icke komma i fråga. För- något som hälst uttalande om Herthas resten vet hon vad jag tänker om henne. redaktion vore nämligen enligt mitt för- Sekreterareposten intogs ef- Sigrid menande en taktlöshet, som ej kunde Ulrich av Anna Gustafsson, som efter försvaras. Därför tiger jag, men hoppas att min tystnad iolkas så. som, :jig i dju- Må de draga sig: till minnes. och noga petw mitt erkännsamma hjärta önskar det. begrunda innebörden av 'det. gamla kända. Och! så återsfar mig endast att avsluta ordspråket: "Honi soit qui mal y pense!'.?

i I ' denna miljöskildring, vilket. sker med ett . Dixi !' .. råd . till eventuella läsare' av densamma.' : . . . . /dn von Plonzgren.

Till Småryd på -- upptäfkarfard. " '

an har bett mig berätta litet om snart och litet grundligare få njuta av M Fredrika-Bremer-Förbundets nyaste den vackra platsen. Första gangen jag förvärv, Småryd vid Båstad, de svenska kom till Småryd och Båstad var en april- ' kvinnornas egen fruktodlareskola; och jag afton i våras vid solnedgången. Bra gam- villfar deiina begäran så mycket hellre, mal . skall jag ,bli för att g1ömm.a den som .få platser så tilltalat mig. Jag tror stundens intryck,. ty sa ha de etsat. sig mig då knappast kunna.valja nggot bättre .in i mitt minne, det guldglä.nsande havet, att skildra än mitt pingstbesök där och .den ' fria horisonten, den .mörka skogen :ber' läsarna i tankarna, följa mig dit vid .och vårhimmeln. hög och, skimrande i en pingstens vackra tid. mångfald av färger. Till allt detta yttre ,Endast en gång förr hade jag besökt minnes jag ocksa med glädje den'.goda Smaryd, men' det var nog för att has mig fe, som . i fru ~ergman-Osterbergsgestalt uppväcka den. mest brinnande önskan att stod på trappan till den .,rosenomsling-. rade. villan, Werlämnaride nycklarna åt man hade fran alla fönster. Från som- Fredrika-Bremer-Förbundets ställföreträ- liga sag man havet, från andra den gamla iiare till tecken pi att nu var SmAryd i köpingen med sina sma låga hus, sin förbundets ägo. Den kvällen var jag vackra kyrka och framför allt, sina him- stolt att vara svensk, först för mitt sköna melssträvande pyramidpopplar, som gavo fosterlands skull, men sedan nästan ända åt tavlan ett sydländskt inslag. Har man mer därför att detta land hade döttrar för resten litet fantasi, kan man lätt vid med så stoi-a tankar och därtill makt att åsynen av Bastadbukten tycka sig för- realisera dem. f.lyttad till den neapolitanska golfen. Som sagt fingo vi tillfälle att komma Efter en hasti.g husesyn och litet åter till Småryd vid pingsten, och det är krangel med spisen, som efter en lång . det besöket, som jag nu i korta drag "kall" period hade svart att brinna, bar vill skildra. Min man och jag hade lyc- det av ut i trädgarden. Någon vackrare kats göra oss fria' från allt, som i var- och för en tr2dgardsskola mer lämplig dagslag höll oss bundna vid hem och plats torde man f8 söka efter i Svea och arbete, och skulle nu i lugn och total Göta rike. Vad som särskilt gladde mig avskildhet få tillbringa några dagar i den var, att trädgarden ej var aIIdeIes ny vackraste natur. Att vi glatt oss mycket utan redan i sin fulla växtkraft och att däriit var ej underligt, de blivande eleverna därför ej skulle be- Ganska sent pa pingstaftonen körde höva börja. alldeles ifran början, vilket vi in p% Småryds gårdsplan. Där var ju i regel är fallet vid nystartade träd- tyst och fridfullt, och icke. eri levande gårdsskolor. Dessutom fann jag stora varelse stod att upptäcka.. För dörrarna möjligheter till utvidgning, vilket helt . hade slingerväxter Fallit. fram, och det naturligt ar mycket förmanligt. Den var helt under1:igt för en jaktad nutids-. egentliga frukttradgarden började anläg- människa att spela rollen av prinsen i gas 1908, och fruktträden äro nu om- sagan, som kom till Törnrosas slott. kring 1,000 till antalet. De flesta av Visserligen visste vi, att ingen prinsessa dessa smil träd stodo just i sin fulla fäg- fanns, men det var intressant nog att fA ring, överhöljda av blom . och liknande böja undan rosenslingorna och öppna ett jättebrudfölje, endast mycket vackrare dörren till ett dödstyst, all'deles främ- skrudat än om människohänder varit mande hus. Upptäcktsfärd'en blev mer än verksamma därvid. vanligt rolig, och miinga glada och förvåna- I prydnadsträdgarden blommade även de utrop undsluppo oss, när vi gingo ur rum allehanda perenna växter, .många av dem i rum, dragande upp rullgardiner och öpp- härstammande från England, bärande nande' alla fönster p8 vid gavel. Att vittne om var trädgårdens forna ägar- villan var särdeles trevligt inredd, kon- inna lärt sig odla och älska Floras staterade vi genast, men s% var ju också barn. En rikedom och en yppighet, vars mästaren Ferdinand Boberg. like jag sällan förut sett, bjödo syrenerna, Det. mest tilltalande av allt var dock. en form och en färgglädje, som kom &e . utomordentligt vackra utsikter, som mig att i tankarna instämma med en duktig malarinna, som .jag träffad.e i våras, kvalit.6, t. ex. 'sparrisen, som..var mör. sa vilken vi.d åsynen av en massa blommor att den smälte i .munnen, och rabarbern, utbrast: "Ja, .man kan nästan .tycka, att som var av jättel,ik växt - en' stjälk konst ar bara bosch, när man ser vad räckte tills en stor. pudding och bladen vår Herre förmår åstadkomma1'. vor0 så stora, att- de gott givit plats. åt Mycket mer om alla örtagardens olika mer än en Tummelisa. Av. alla vanligt- plantor, som har gladde - oss med sin vis- förekommande grönsaker funnos här rikedom och ,färg, ,vore nog. att tala, men redan utmärkta 'kulturer, likasa av olika

annat, :'var ju ock att se. Snart föll slags krusbärs- och , vinbärsbuskar. Ju sommarnattens ' latta blåa skymning över mera vi upptäckte, .desto mer kommo vi nejden, och då gingo vi upp på asen, underfimd. med att vi kommit. rakt ,in i

som löper fram bakom villan och träd- det förlovade landet. . , gården, sökte upp den friaste utsikten De . soliga pingstdagarna gingo. med . : och slogo oss ned i ljungen. Den iltågsfart, och snart var det tid att bryta sjunkande solens sista skimmer förgyllde upp. . Men dessförinnan gjorde.vi .ströv- . det öppna havet, p5 motsatta stranden tåg i flera . riktningar för att ocksa lära blinkade en och annan fyr, och ibland kanna, om än ytligt, Smaryds grannskap, hördes trast och näktergal, båda ännu vid och 'att detta ej var det minst intressanta ypperlig röst, och vart samtal rörde sig kan jag - försäkra. De närmaste gran- mest om Småryds framtid, som syntes oss narna äro å ena sidan direktör Abelin, lika ljus som himlen över oss. vilken Rar en stor, nu synnerligen intres- Pingstdagen fortsattes upptäcktsfärden sant anläggning på flera tusentals fruktträd, både inne och ute. Flygelbyggnaden och p!! den. andra hovjuvelerare W. Bo- visade sig särdeles innehallsrik, vad' ut- lin, vars stora fruktplantage mihanda är rymme beträffade, och . den kommer val den bäst skötta i hela landet. Att ett att inrymma elevernas hushåll, föreläs- sådant grannskap skall vara av stort värde

ningssa.1 och konserveringslokal m. , m. för den blivande fruktodlingsskolan ar ju I 'en vagnbod funnos massor av redskap, lätt att inse. På åsen ligga så Ranviks vagnar och drivbänksutensilier, allt skänkt plantskolor med omkring 12 miljoner srng till skolan av. den frikostiga donatorn. plantbarn. Längre bort finnas stora vackra En annan flygel hade brunnit ned förra egendomar, såsom det minnesrika Skot- året,. men den kommer val så småningom torp, där Karl XI:s bröllop firades, och att återuppföras jämte en ladugårdsbygg- vidare erbjuder ju stranden tillfälle till

nad, då man tänkt sig att själv taga hand intressanta studier, ' i synnerhet för den, om jordbruket, som hör till den lilla egen- som är intresserad av b,otanik eller geo- domen (en areal av cirka -40 tunnland, logi. De vackra och ståtliga Hoofs hal- därav .6 tunnland trädgård, resten åker lar, n8gra egendomliga klippformationer och skog). I längst ut på. den fran Hallandsås i havet . Vår enkla kost. lagade vi själva, och utskjutande udden, pläga vara ett om- en god del därav hämtades ur trädgården. tyckt mål för smil utflykter fran Bastad. 5 . Alla grönsaker tycktes vara av prima gr. * 426 HER

et': är väl ingen .slumpJ att givarin- i kr. 1: 25. - Anmälan om deltagande i nan av Småryd, innan hon bestämde sig samkvämet bör ske senast den 7 decem- for att överlämna den. storartad'e'gåvan, ber till förbundsbyrån, Klarabergsgatan 48, R. T. 2762, A. T. 4816. haft tillfälle att lära känna engelsk. träd- gArdsodling : hon -lär. nog ej ha kun- nat undga att paverkas av de synpunkter, som bestämma engelsmännens uppfatf- ning av trädg~rdsskötselns..fostrande be- Glimtar utifrån. tydelse och dess förmiga -att inverka för- ~konellkrigspsykol?gi. Vi bevara finande .på den mänskliga karaktären. som en dyrbarhet varje uttryck av högsint, Det är med en betydande materiell klarsynt, övernationell mänsklighet, som når . uppoffring givarinnan skänkt unga sven- oss från medlemmar av krigförande nationer. Ett sådant är det budskap till Internationella ska - kvinnor tillfälle till en utbildning, ~östrattsallianse'n,som undertecknats av Anita som för dem innebar ökad förmåga att Augspurg, Lida Gustava Heymann, Stora Max, bereda trevnad i och omkring svenska Maria Holma-Oertel och Margarete Selenka hem och att därjämte avvinna .de svenska samt Hamburg-Aitonas, Nurnbergs och Baden- trädgårdarna en ökad avkastning. Man Badens rösträttsföreningar. Har yttras utan opportuna förbehåll förkastelsedomen över må endast uttala den förhoppning, att kriget och över den art av varldsregemente, donators avsikter matte förverkligas på vars yppigaste blomma det ar. Det ligger ett fullständigare sätt än som fallet blivit ingen utmaning i orden: ,Vi känna oss som med mer ä'n en i den bästa avsikt skänkta tyska kvinnor burna över denna tids skic- donation. kelser av den lugna tillit vårt folks outtöm- liga fysiska och moraliska kraft forlanar oss,, ' Eke Dalak ty det ar klart, att har talas om en styrka, som kan övervinna nederlag såväl som till- tvinga sig triumfer och som ingen nation an- ständigtvis kan missunna en annan. Den Fredrika-Bremer-Förbundets 30 -årsfest. ingår i mänsklighetens rörelsekapital. Förbundet firar sin 30-3riga tillvaro med Visste man det inte förut, så skulle det en' enkel högtidsafton 3 Strand hotell, tis- ringa, fastän från spridda håll hopsamlade dagen den 8 december kl. '/a8 e. m. .antalet undertecknare upplysa om att detta Programmet upptager hälsningsord av fru dokument icke representerar någon populär Agda Montelius, redogörelse med skiop- strömning. Man talar inte illa om krig i tikonbilder för ett besök å förbundets ut-' Tyskland. Man prisar det, man tackar det, ställning p8 Arsta av fröken Axianne Thor- man daterar sitt verkliga liv från första augu- stenson. Dessutom en del musiknummer. sti. Exaltationen stiger från vecka till vecka. "Höstsädet" av Geijer och's010 med kör Den tycks oberoende av lyckträffar och bak- ur kantaten av Viktor Rydberg, med mu- slag, den nares oavlåtligt av lidande, kärlek sik av. J0sephso.n. . Båda dessa nummer och hat. Det är ett skådespel av grandios utföras av damkör under fru Alice Teg- och hemsk verkan, långt intressantare och nérs ledning. Därjämte sjunger fru Lil- betydelsefullare an krigsteatrarnes monotona lemor Gagge-Montelius en del sånger av scenförändringar. Geijer och Lindblad. . Vår bra nog imperialistiskt sinnade vän Efter det egentliga programmet följer Kaethe Schirmacher har alldeles ratt i sitt på- ett enkelt samkväm med servering av te stående, att tyskarna inte förstå sig på natio- nell reklam. Det faller dem inte in att klaga, otisk salvelse. De äro till. den grad patrioter och hur ska världen då veta; att,de lida? En i vardagslag, att . de omöjligt .kunna öka .på .inkarnation av själva Germania ar den offi- dosen vid festliga tillfallen. De tavla ined cersanka, som vid sina tre söners bår utbrast: tyskorna ..i. sam hallsbevarande arbete, ' men $Hade .bara min man fått uppleva detta!, sköta därjämte - i skarp motsats till dessa

Berlin samlar stilla upp de utblottade flyk- -' den speciellt engelska uppgiften att käm- tingarna från Östpreussen, lantdagen voterar pa mot regeringen. För dem. har inte kriget .400 miljoner till reparerande av kosackernas tant en gloria kring de styrandes skuldbelas- skövlingar, och så .talar nian halst inte vidare tade. huvuden. Ministären får.veta; .att den om den saken. invånare i de ständigt. hotade har begått åtskilliga iniikes förbrytelser, #av östra gränsbygderna skriva . och berätta om vilka .var . och .en ar jämngod. med. tyskarnas ryska ockupationer, hur. stadens befolkning inbrott i. Belgien. Det ar nu engelskt manér står stum samlad langs gatorna, nar trupper- och inte illa ment. na tåga in, och hur mannen lyfta på hatten Till brittiska krigspsykologin hör också - aman vill ju vara hövlig mot fienden,. den påfallande ornstandigheten, att några Och har det inte .brants'och plundrats och mycket bemärkta kvinnor, suffragetterna Chri- .. misshandlats för mycket, får fienden tacksamt stabel Pankhrtrst och Annie Kenney, samt beröm. . . f.. d. suffragetten mrs Pethick Lawrence nyss Har man en ging fått syn på detta stolta var för sig givit sig av till .Amerika'.på föse- och förtegna tålamod; bör man anstränga sig dragsturné.. Det ar inte bekant, .om de-f,un- att bevara det i minnet som mildrande komp- nit tillfallet lämpligt för en semester elie~l lement till den blogsprangda Marskult, som om djupare orsaker gjort hemlandet otregligt förföljer .en . anda in i framstegskvinnornas för dem.. . lager. Dar kan man numera framhålla som . . Fiån Frankrikes kvinnor havi antl'igeti mönster av suiid och .skön utveckling den fått en halsning genom Jane.Mismes vecko- stillsamme lille Berlinkontorist, som skickar tidning L a F r a n g a i s e för 15 nov., det sådana har faltpostbrev .från Belgien:' ,Kan första 'L nummer som utkonimit under kriget; du tanka dig det, kara mamma? Din. blö- Där: som 'överallt annorstädes 'talas' om.~kvin- dige son; som sprang sin vag, .nar en höna nornas m~obiliseringn,men som ett önskemal skulle slaktas, han spetsar,,nu manskorr - snarare an ett faktuin..Två orsaker torde h'a sam- -Jag har upplevat det skönaste en. man kan verkat till denna försening av inryckningen : uppleva på denna jord* . . . Slut med de landets egenskap av krigsskådeplats och fram- förpastade, alltför långa fredsårens D Humani- för allt . franska kvinnorörelsens ringa Styrka tatsdiseleia - den. stora, starka, fria man- och försagda väsen. Jane 2Misme har till och skan har uppstått. med sett sig föranledd att .genom en rundfiaga Den tyska folksjalen penomlever sina er- till berömda herrar skaffa sig intyg om:d+ farenheter djupt och samvetsgrant som ingen tillbörliga i . att publicera en kvinnotidning annah - ,bejakar den'kriget, så gör den det i krigstider. ' Svaren utf6llo lika :galant som med besked: det går inte av för mindre an tillfredsstallände, och en militarperson försäk- en slaktandetc religion ocb metafysik. . ' rar,. att kvinnornas roll ar stor i örlogstider, För engelska ögon däremot blir krig ingen- ,ty' deras leende ar en tröst och deras kyss ting annat an en politisk åtgärd och den obe- en belöning,. . I hagligaste man kan tillgripa. En helt praktisk ' L a F r a n g a i .s e borde val, alltsi ,fort: nation, framniande för religiös och intellektuell satta att sinåle., som slagordet lyder, men oro, rutinerad i sin frihet liksom i sin bun- den har blivit mycket allvarsam .o'ch dess denhet, låter sig inte' berör'as i sitt. innersta spiritiiella kåsörer ha tystnat. Dess ton 'ar av en dylik kalamitet. fullkomligt lugn och värdig, tappert*resigne- . ,De engelska kvinnorna ha icke överraskat rad,' stilens elegans en smula trött och-dam- oss med någon martialisk extas dier patri- bad. .: Den' stiekei- av mot 'tyskornas estosa orkester. såväl som mot enge'lskornas obesva- ar alltsammans högst respektabelt och- sym- rade .ni a t t e r o f f a c t-språk. pativackande men lite för gammalmodigt. Men det ledsamma ar: att tidningen har Man blir djupt rörd av att Franska rösträtts- så lite att meddela, vilket icke är redaktio- föreningens ordförande, madame de Witt- nens fel. . Där berättas utdragna historier om Schlumberger, har fem söner och en rhåg i en. och annan förträfflig kvinna, som går under falt, och att föreningens sekreterare;rnadame rubriken ~hjaltinnaa på grund av någon be- Brunschvieg, i dessa dagar har fött en son slutsam och 'effektfull gest vid något icke åt fosterlandet, men man beklagar, att dessa just livsfarligt tillfälle, men ingenstädes på- dugande generaler och deras vederlikar icke träffas något som inte lika garna kunde fram- lyckats samla ,en armé till någon stor med- letas ur något gulnat blad från 1870. Det borgerlig aktion.

Notiser från bokvärlden.

1 skuggan av ett snille. En berättelse till sin själ undan den karga verkligheten, fran Thomas Thorilds dagar avJane G&- som i yttre måtto haller henne nere i ett nandt-Claine. Wahlström & Widstrands obevekligt grepp, och trots allt lever hon förlag. i världar, dit ondska och vranghet icke nå. Jane Gernandt-Claine har givit oss än- Val kan man säga, att det ar i- Tho- nu en bok fran Gustav 111:s tid, skriven rilds skugga som Livia Spånges sorgset med samma förtrogna kännedom och ömt bleka öde fullbordar sig. Hans stora tan- varma kärlek till dessa dagar, som hen- kar ar det som fylla och bara henne ge- nes "Stockholmsroman från 1790-talet" nom hennes vingklippta tillvaro. gav prov på. I denna nya bok har Tho- Författarinnans egen starka och ömma rild tagit den plats Armfelt fyllde i den känsla för vad som stäckts och hämmats föfra - den stora och lysande personen, av letande kvinnovilja i det förflutna sti- vilken i sig samlar tidens hela glans, me- ger i starka pulsslag genom berättelsen dan omkring honom enkla mänskoöden om Livia Spange. stilla fullbordas. , Det ar endast riktigt, att bredvid författa- Slaktens kvinnor av Eke yleen (Given). ren till skriften "Om kvinnokönets naturliga P. A. Norstedt €k Söners förlag. höghet" stailas tvi sådana kvinnogestalter Med beslutsamt mod och glad vilja sy- som Livia Spånge och Gustava von Kow- nes Else Kleen ha givit sig in pA roman- sky, så ljust starka och rika i sitt yttre författandets väg. Därmed är redan en armod och .sin förtvivlansfulla position i del uppnitt, hennes påtagliga glädje i upp- världen.. Den senare är ju icke Jane Ger- giften ger boken friskhet och färg. nandt-Claines skapelse - om även denna Säkert hade den dock i sin helhet vm- Thorilds hängivna följeslagarinna har av- nit på mera betänksamhet hos förf., ett gjort ar sedd geriom författarinnans eget så pass brett uppslag som detta kräver drömskt .ljusa temperament. Livia Spånge att genomarbetas. Det erbjuder icke små åter figurerar mig veterligt icke i historie- vanskligheter att i en skildring kringspan- böckerna. Som hon .trader fram i den- na ett helt århundrades utveckling i ge- na . bok, ar hon ännu en av dessa ve- nerationer av människor. modigt rörande unga kvinnor Jane Ger- Ty det är inte mindre än detta som nandt-Claine SA gärna . tecknar. Genom är planen i arbetet. Slaktens kvinnor från sitt inres fantasifyllda rikedom räddas hon 1800-talets början och fram igenom åren, HERTHA 429. '

med. arvet av resonemangslös underkas- ifrån., Vi ' känna oss icke1i samma -d 'else.. och. outredda känslor, till den nu nied Gertrud Knape, som trots all nutids-. levande Gertrud Knape, som. gör sig ur- utstyrsel. - läkarstudier, praktik på "se- arva en. morgon, sedan hon genomlevat rafen" . och det för en art, modern dikt-. en. lidandets och förödmjukelsens djupt ning oundvikliga "förhillandet'" till. en ung bittra stund. man - är 'minst en generation efter. den 'Det. behövs en stor och vid syn, en verkliga mutidskvinnan...... sakqrt konstnärlig hand och en känslans Men detta hör just till .den bristande djupa och starka underström för att mästra fördjupning' vid stoffets :bearbetande, som

detta amne. Som vi fått det i Else Kleens jag menar ar bokens egentliga fel'. ' .

bok, .är det ansatser, delvis goda, och en ' För 6vrigt vänta vi ännu på 'att deri ärlig vilja att klara ut hur svårt vår tids unga, verkligt nya kvinnan :skall göra sitt . .. kvinnor ha det med att göra sig fria. Vi inträde i vår .litteratur. . . . ' . . . äro: förf. tacksamma för. hennes goda av- : E. &n. i.:i . .. .sikt härmed, men en sak måste vi säga ' . .. '.Q,

I .. ..P .. ,. ( . H2E,q T HA. .. , . ' ": ', '). ' . 9 i. . ' ed 1.9.15 börjar H e r t 11 a sin andra årghg...... il

;Mq ; Det mål den har ar att :gå, 'fram i. 'Fredrika Bremers spår. . Hon: visade franiat': mot nya banor för kvinnorna. och. dromde för dem ett nyttifritt'andens liv. Vad hon hoppades för oss ha vi till dels vunnit, ännu4terstår .myeket att kampa för. Ännu. finnas för kvinnorna stängda portar, sorn::miste bringas .att-:öppna sig. .'Hertha ar en av .de krafter,' som därvid skola.göra sitt verk. .';i

, .,Till. denna stora uppgift lägger tidskiiften andra. . Hertha för 1914 visar; att det sociala, litterära och politiska livet i allmännare utsträckning ej fått gå .den. :obeaktat förbi:. '.Ämnen av skiftande art ha. tillsammans med de' direkta . . .. . kuinnofragorna tagits: upp i.dess spalter. .* ..s Så har Agda Montelius i K v i n n a n o c h a k t e n s k a p e t behandlat:.de föreslagna ' nya -lagbestämmelserna om äktenskaps ingående och upplösning; . An.na. Sandström tagit till orda om' F l i c k s k o 1.a ri s stä 1;l n i ix g i n u P a+ r a n d e s t u n d; Gulli Petyini återupptagit frågan om . K V i ii-no r.n a och s t a t s ä m b e t e n a; Lydia Wahlström skrivit om S v e r i g e s u p p g i f t i världshisto,rien; Hilma Boreliusi Psykologiska jordskredoch . T i d ens r ö s t e r berört den: nu, pigående, fruktansvärda intressekonflikten nationerna emellan och i V i d h ö g v a k t e n talat orp Fcedrika-Bremer-För- bundets uppgifter i kvinnosakens tjänst; Susy silfverbrand- riks& redogjort för ~.i'i~nli~ad.ir!atore,r, .l 6-00-19.05 och: vårta..s:tu,die?.stj- p e n,d.i,er;,.Ruth-Philip --beskrivit M'o n t e sso r i m e t o d e n, : som .hon stut de-' på ort och ställe; Metta .Qreger yttrat sig I n a t i v i t.e.t;s;,f r 8 g a,n;.och . Öm andra tidens Foblem; Karin Holmgren i. .e&. serie afliklqr ; skriyit:. &n K v i.dn o r n a s' s 1'0' t t, Årsta på Baltiska utställningen ; Ellen Kleman har i D e v å r a p il B u g r a skildrat Haus der Frau på den internationella bokin- dustriutställningen i Leipzig denna sommar och i T y-sk s o m m a r i d y l 1. 1.9 1 4 givit sina intryck från Tyskland vid krigsutbrottet; Lotten Dahlgren har i ' K v i n n o r n a o c h k r i g e t gjort en oversikt av de svenska kvinnornas nödhjälpsarbete denna tid och under titeln E s s e l d e s t e s t a m e n t e ur sin rika memoarfond framlagt en del intressant omedelbara uttalanden av Sophie Leijonhufvud-Adlersparre; i Fredrika Bremer som kritiker har Her- tha haft tillfälle publicera hittills o kända och otryckta omdömen av Fredrika Bremer över Malla Montgomery Silfverstolpes memoarer, ett stycke brevforsk- ning av betydande litteraturhistoriskt värde ; Emilia Fogel klou har fört läsarna in i En isländsk diktares kvinnov,arld; Sigrid Elmblad, den for- trogna Bayreuthkannaren, meddelat en T r i l o g i u r W a g n e r s l i v; Sig- rid Leijonhufvud skrivitom Selma Lagerlöf en av de ader'ton; Eli- sabeth Thorman och Gerda Boethius behandlat textilkomt och konstutställning- ar. Maria Cederschiöld, Jane Gernandt-Claine, Kerstin Hård af Segerstad, Anna Lamberg Bruun, Mea Nordenfelt, Ida von Plomgren, Gustava Svanström, Axi- anne Thorstenson, Ellen Wester äro namn som under axet mer och mindre ofta synts i Herthas spalter, representerande bidrag på skilda omrilden. 1 serien Själar och ansikten ha dragen av R o s a M a y r e d,er, E t h e l Snowden, Ma.ria Vérone, Anna B. Shaw och Anna Sand- s t r ö m av olika tecknare Atergivits. . . - ert has stående. avdelning (ilimtar utifrila resumerar händelser och skift- ningar i utlandets kvinnorörelse. I sin strängt kondenserade form och genom- förda ilskidning väger den utländskt kultur- och tankeliv mot Herthas egen grunduppfattning. Nyheterna på litteraturmarknaden beaktar Hertha i sina Notiser frila bok- världen, en sammanträngd recensionsform, som givit rum för ingående om- dömen. - Det nya 'Aret skall icke komma.med mindre an det gamla. Av speciellt nytt inskränka vi oss att nämna en serie artiklar byggda på det intressanta statistiska material, som samlats för Arstautstäiiningen.

erth ha utkommer den 1:sta och 15:de i varje minad med undantag av juli och augusti; 20 häften med ett sammanlagt antal av minst 450 sidor. Prenumeration föricke-förbundsmedlem sker 8 posten. Pris: pr år kr. 5: -, pr '1s år kr. 2: 75, pr år kr. 1: 75. F ö r b u n d s m e d- lemmar erhålla tidskriften genom'Fredrika-Bremer-Förbundets byri, 48 Klarabergsgatan, Stockholm, till ett pris-som från . - och med l915 satts till kr. 3:50. . . REDAKTIONEN. KAPITAL~STER,särskilt fruntimmer, har 'det länge varit ett önsknings- FOR mål att kunna överlämna vården av sina värdepapper och skötseln av sina affärer åt någon person eller institution, som med absolut säker- het förenade punktlighet och noggrannhet i utförandet av det anförtrodda uppdraget ävensom prisbillighet. En sådan institution är . Btockhoims Enskilda Banks Notariatavdelning' . . (Lilla Nygatan al, expeditionstid 10-4), som under garanti av Stockholms Enskilda Bank åtager sig vård och förvaltning av . enskilda personers och kassors värdepapper. Exempel 1. Om en person hos Notariatavdelningen deponerar obligationer, in- kasserar Notariatavdelning.en. vid förfallotiderna kupongek och tillhandahåller deponen- ten influtna medel. Vidare. efterser Notariatavdelningen utlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god .tid, ifall en detine tillhörig obligation blivit utlottad, samt . , lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet. Exempel 2. Om inteckningar deponeras hos Notariatavdelningen, underrättar No- tariatavd-elningen gäldenären därom .att räntorna å inteckningarna skola till avdelningen . inbetalas, varefter de medel, som inflyta, till deponenten redovisas. Vidare t'illser No- tariatavdelningen, att inteckningarna bliva i vederbörlig tid 'förnyade. Om en hos av- delningen deponerad inteckning genom underlåten förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank därigenom uppkommen skada. ' Förvaringsafgift: 50 öre för' år per 1,000 kronor av depositionens värde, .dock ej . . under två kronor. l2

Kvinnliga juridiska byrån

' ~aliindatan12. h Allm. tel. l83 36. .. Kontorstid : 10-3.

Utf& al l a s la g. s juridiska. uppdrag. utmarka sig genom utom- . . ordentligt lätt ghg, mycket ..i*stor hastighet, korta nalar, .stor hallbarhet mot slitning , och stor spole. Arbeta d5r-

~onstnärli~tutförda . fotografier i allai; . ..W. . prislägen:. :-: r. 1F ST^, . KLASS, FOT OG RA FIA TE LIE^ Formemint besitter starkt bakteriedödende egenskaper, aflagsnar obe- haglig lukt och dalig smak ur munnen och är speciellt att rekommendera for personer, som röka rnyckef, for resande p&järnvägar och.angrartyg, för autcmobilister etc. hvilka offa Wifva generade af rök och damm. For ' falare, sangare, skadespelare m. fl. ar Formamint ocmbarligt.

Om Formamint skrifver bland andra Med. D:r NILS G. MAREN, Uppsala, följan.:

"Undertecknad har dels personligen användt, dels :ål patie~tirrekommenderat Fom?mint- ' 1 tabletter vid hals- och strupsjukdomar och därvid funnit dem mcd angenämt syrlig smak fömna, mot sjukdomarna välgörande verkningar, hvilket ar mig ett nöje att hërmed få vitsorda."

. Viare skrifver Tandläkaren H. NYQUfST, Växiö: "Jag vill uttala min stora belåtenhet med preparatet såväl v'd personligt bruk som vid be- handling af gingiviter och stomatiter i min praktik. Patienterna harvil uttalat sin stora förtjusning öfv& '&n goda smaken, som ju'är 9f stor betydelse. nar den./innes föienad med kraftig desinfi'cie- rande- verkan." Broschyrer och prof gratis och franko fran

Formamint rekommenderas af mer an 10,000 läkare. Formamint säljes A alla apotek i original- glas i 50 tabletter till eit pris af kr. 1: 73. Fur efterapningar varnas !

~~~~~~o~oD~oöooooooooomn~~o~m~~~~o~onoo~u~~~~~m~~]o~atlcjo~D a O DO - \IInne'håII:; - . g. O --- a o O if o ed redrik rika- rem er-~Brbundet 30 &r. Av Agda Mon- . p O 0 I. felim. O ' E f o Genom tre d&nnier. Av Axianne Thorslenson. il, B: O B1;3 .' - : Ur redr rika- rem er- ör bundets portrattgalleri: Av D -! E$, i.---y kotten Dihkren.

O I fl - 0 c B ' En dag p& Rimforsa. Av Gertyud Ade@org. 43 T o-0. -s* ; O : Byrh förr och nu. Av Ida von Plomgren. 0 , -i 8O ' *-Till SmBryd p& upptäckarfiird. Av Eke Dahl. . -oO'I O 0: c Glimtar-utifriin. . a! 8 g i - frh bokvärlden. O ohs ser il o 0 F OO~~ODOOO~~D~~D~ODO~OOOOOOO~O~O~OO~~~~~~~~~D~D~~~~D~D~~~~ -

EN KRISTEN. Om det kristliga lifvet och dess yttringar if X. I. Fridlom. Hån. 1.25,. .'l! kart.1.50, klotb..1.75...... - FRAIVAT TILL-SEGER. ~anin~sordtill nykterhet af E. Aug. Aspber& Haft 75 kart. 1 kr. I ALLVARSTIWR. Tvenne högmässopredikningar jamte ett tal vid-l~kfredensminne . . . af ~issionsdirekto; J&. ~kd~rea.-. Häft. 25 öre. . - : ..

' MINNESORD UR BIBELN FOR HWDAG 1915. (1 väggaimanacksformat.) ~&25 61%; . ..'L. .

DAR MO$E GICK I SKOLA eller Egypten pl Mose tid. Af Mildred DII~och NQ@~~ope;.' .: ' , . . -N..-. Hart. l kr., kar$ 1.25, klotii 1.50. - DAR MOSE LARDE SIG AT? STYRA eller Bilder fråo öknen. Af ~ild

Evaag. e ost.. er lands-stiftelsens. Förlags-Expedition. Stock@& 3. '

. .L . STOC~HOLM194. F. ENGLUNDS BOKTRYCKERI. . -.-. . .- ! . . . , Y.. . .- ..