Kâ3fveenm&

Tjíirn* Berli® ICrx> 7:hf>lrii Ä9 r>>'

■1,‘sev''”’*"* à Jh itn tn e/slM r.vb. i *' — ú>'tt ¿ ¿ Q : n o

S.ÁKtol plSmn Nortlho ht tat ■

Stat totpj tana*. O * / ' /É Tähieslc. &>? 'sltohitalK 3 0 JG'ñWtfilnh, Mtrü:s7).Of,S ® 18 14 •28 ,£

)Farli.ohn, N ö r d e e Kit? o 14 K iü to h » ú K A i, 1. o F J O E D % $ JHerltliktfnv Ç “ 9 \ Kolluilm *f 7, í j Jéfi.vfceXi- ffñtlhjt'i fu it ~ i ! fík . Djupfitttluihn tit\ (h'tllslcareri,

■ v (? S p ' <ít> ^W*7»ví7‘s7a Aí

¿ r ; f , Svhy't&'kl y Ifiutskñr K.UIii ÿ

Bx.hv.tf.T'/11 L VrT / _____< ^ / O 'i • t ' Svaut&kth- .i~: '/ y'' • /V W/Ä0/6- A'iv/ 2ÿ/!>V7>/' ht tiv u it Redaktionellt

Välkommen till Länspumpens 2b:e verksamhetsår! Tiden går. Det är val få som minns det törsta numret (och tur är väl det). Det var spritduplicerat och gjordes i 75 exemplar på en hektograf. I höst fyller vi 100. Vi kommer då ut mrd vårt hundrade nummer. Just nu sitter vi och funderar på hur det skall se ut. Har Du någon idé så hur av Dig. Under åren har vi haft glädjen att se många av våra dukti­ gaste båtologer i våra spalter. I detta nummer medverkar vår kanske främste expert pa ångtrålare, Göran Ohlsson. Om någon har ytterligare frågor i ämnet hoppas vi att Göran har tid även med dessa. Har Du köpt vårt ärsnummer än? Om inte, gör det. Vi är mycket stolta över det. Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Redaktörerna Krister Bäng, tel 031-26 38 38 Övriga i redaktionen: Lennart Bornmalm, tel 031-25 77 42 Innehållsförteckning Jan Johansson, tel 031-12 26 14 Bertil Söderberg, tel 031-45 91 98 3 Uppläggare pä västkusten 1974 ...... Lennart Rvdberg

Redaktionens adress: Årsavgift 1997: 180 kr 14 Sagan om Vestera ex Vista...... Pål Ulsteen Länspumpen Postgiro 81 57 68-7 18 Båtarna fran Lundby...... Bertil Söderberg Box 421, 401 26 GÖTEBORG Lösnummerpris: 50 kr 22 Strandade skepp......

Tidningen får citeras om källan anges. För återgivande 23 Skeppsdagbok från fiskebåten Meteoi Lennart Olsson av signerade artiklar och illustrationer erfordras dock 28 På skutornas tid...... Siw Nilsson Vi författarens och redaktionens tillstånd. 30 Rapport fran Herkules...... Årgång 26. Nummer 97 från starten. ISSN 0281-4242 31 Frågor och Svar......

Tryckt hos Struves Vikings Tryckeri AB, Göteborg. 38 Vykortshörnan...... Robin Holmstedt Upplaga: 2 000 exemplar. 41 För 100 år sedan ...... Holger Magnusson Färgrepro: Carlaförlaget, Lysekil Layout: Lennart Bornmalm, Jan Johansson, Bertil Söderberg. 42 Böcker pä frivakten...... Lennart Bornmalm

Sjöfartsverkets publiceringstillstånd dnr 2905-9250589 (t o m år 2002) Omslagsbild: Tankfartyg i upplag vid Lindesnäs i Byfjorden Sjökortet pä framsidan är frän Sjökort Nr 70, Marstrand. Kartplåt 1891, utgåva 1 juni 1926. i juli 1975. Narmast Wilstar och Aimee. Foto: Sven-Ivar Johansson.

Svensk Illustrerad Skeppslista 1997

Svenska handelsfartyg över 149 br.ton Svenska fiskefartyg över 90 br. ton Sveriges Segelfartygsförening Huvudord och förkortningar Signalbokstäver Ex-svenska fartygsöden Adresser till svenska rederier

Sätt in 210:- på pg 439 50 28-6, Klubb Maritim Västra Kretsen, så skickar vi Skeppslistan -97.

2 Länspumpen 1997:1 Närmast väster om Rödön låg en grupp om 4 upplagda tank- och bidkfartyg, vdka var (fr. v.) Gränges malmtanker Porjus. Haakon Onstads Uddevallabyggda bulker Constance. Ariadne och Gina. Till vänster om Porjus skymtar det finska tankfartyget Wisa. I bakgrunden ligger Saléns tankerkvintett bestående av Seven Stars, Sea Song, Sven Salén Dagmar Salén och Sea Saga. Foto: Sven-Ivar Johansson. Uppläggare på Västkusten 1974-1980

Av Lennart Rydberg

Som en avspegling av fraktmarknaderna har genom åren Västkus­naren Inland och under 1978 låg Bros­ tens fjordar och hamnar av och till fyllts med fartyg som lagts upp tröms OBO Dalsland (ex. Eric K. Fern­ på grund av brist på frakter. Utnyttjade platser för uppläggarna harström) pä 103.000 ton dw upplagd ett varit bl.a. Singlefjorden, norr om Strömstad (för det allra största halvår. I Stockholm lag t.ex. Saléns malmtanker Foglarö från maj -75 upp­ tonnaget), Byfjorden utanför Uddevalla, Hakefjorden och Göte­ lagd i flera år och såldes sedan hösten borg. För drygt tjugo år sedan då fraktmarknaden för framför allt 1977 till skrotning i Västtyskland. tankfartyg rasade samman, låg ett stort antal stora tank- och bulk- fartyg upplagda på Västkusten. Byfjorden ånga av fartygen läg upplagda och nedan följer en beskrivning av upp­ populär upplagsplats i flera är och såldes sedan till läggarna och deras vidare öden. Näm­ Byfjorden har varit en populär upplägg- Mutlandet och det var under slu­ nas bör att även i andra delar av Sverige ningsplats under flera depressioner i tet på 1970-talet som den svenska han­ låg uppläggare. Således gick t.ex. Fern­ världssjöfarten. Vid fraktmarknadskol- delsflottan började reduceras till den ströms vid Arendal nybyggda tankfar­ lapsen under 1970-talet kom de första storlek som den har idag. Denna period tyg Emma Fernström pä 141.000 ton till svenska uppläggarna i augusti 1974 dä innebar också dödsstöten för flera väl­ uppläggning i Karlskrona direkt efter Saléns franskbyggda turbintanker Dag­ kända rederier sasom Fernströms, leverans i juni -75 och hade där sällskap mar Salén pä 60.000 ton från 1963, och Malmros, Onstad, Gränges, Perl Ship­ av samma rederis OBO-fartyg A.K. Götaverken (GV)-bygget Sven Salén på ping och bidrog också till Saléns och Fernström på 103.000 ton dw. I Karls­ 43.000 ton byggd 1958, lades upp i By­ Broströms framtida obestånd. Några av krona låg ocksä en tid Broströms 131.000 fjorden. De följdes i september av Ore- de upplagda fartygen fastnade pä bild tons tanker Kronoland och 31.000 ton- sundsvarvs-bygget Sea Song på 43.000

Länspumpen 1997:1 3 I Karlskrona låg Fernströms nybyggda tanker Emma Femström (till höger i bild) i sällskap med rederiets ett är äldre OBO-fartyg A. K. Femström. Den senare levererades från Öresundsvarvet 1974. Foto denna sida: Sven-lvar Johansson.

Vid Grönnäs Udde i Byfjorden låg en kvartett som senare blev en Broströms Eriksbergsbyggda OBO-fartyg Atland och Lappland kvintett av tankfartyg tillhörande Salénrederierna. På bilden ses från kom aldrig att segla särskilt länge under rederiets flagg. De såldes vänster Sea Saga, Dagmar Salén, Sven Salén och Sea Song. under våren 1976 till den norske storredaren Sigval Bergesen.

Malmros franskbyggda LPG-tanker M almros Multina låg under en Vy över upplagda fartyg i Byfjorden. Närmast i bild ses systrarna kort period 1978 upplagd vid Kärra holme i By fjorden. Hon blev Tanja Dan och Selma Dan, samt de Eriksbergsbyggda Kollskegg senare såld till Sten A. Olsson. och K oll.

4 Länspumpen 1997:1 ton dw frän 1959 och i november av GV- bygget Sea Saga på 36.000 ton dw från 1958. I april-75 fick de sällskap av Kock- umbyggda turbintankern Seven Stars på 97.000 ton från 1967. Dessa fem far­ tyg kom att bilda en grupp liggande utanför Rorvik under en tid. Dagmar Salén avgick frän Byfjorden i början av februari 1976 till Lissabon i samband med försäljning till Saudi-Ara­ bien. Hon fick då namnet Safina Saudia. Hon skrotades i Busan i oktober 1977. Seven Stars lämnade uppläggningen i början av september av 1976 och säldes till AS Safina Company, Jeddah för 5 milj LSD. Hon anlände till Kaohsiung för upphuggning 18:e september 1978. Sven Salén flyttades i början av septem­ ber 1976 till Singlefjorden och såldes i slutet av 1977 till A Bottachi SA de Navi- Det eleganta turbintankfartyget Dagmar Salén levererades 1963 frän det välkända franska gacion on CFII, Buenos Aires för 0,8 milj varvet Chantiers Navals de La Ciotat. Hon bar namn efter skeppsredare Sven Saléns hustru. USD och döptes om till Cabo Foto: Sky fot os. Corrientes. Hon anlände till Kaohsiung for skrotning 28/11 1986 under namnet Corrientes I. Sea Song lämnade uppla­ Kollskegg på 136.000 ton gick direkt Kina 1/12-93 för skrotning. Hon bar då get i mitten av juli 1976 i och med för­ efter leverans 19/3 1975 till Uddevalla namnet Ocean Compaigner (ex New säljning för 1,6 milj USD till Costonco för uppläggning. I maj -75 låg hon i en Forest 1989 ex Lake Tahoe 1983). Tanja C.omp. Nav. SA, Panama. Hon anlände klunga tillsammans med Odd Bergs Dan avgick frän Uddevalla 16/2 1976. Kaohsiung, under namnet Theodoros C, EMV-byggda OBO Koll pä 155.000 ton Hon skrotades i Kaohsiung i november för skrotning i slutet av 1978. Sea Saga dw (ankom 1/4-75) samt de två systrar­ 1982 under namnet Borla (ex Bomi 1980 avgick Uddevalla 3/ 2 1976 vid försälj­ na Selma och Tanja Dan, den senare ex Samos Star 1979). Britta, som gick ning för 1,5 milj USD till Nea Prosdokia anlände 17/3-75. Kollskegg fick frakt i från Byfjorden redan i augusti 1975, sål­ Maritime SA, Panama. Hon anlände början av 1976. Hon såldes 1981 till gre­ des 1978 till Mediterranean Sh. Co. Inc., Kaohsiung i augusti 1980, under namnet ker (Bilinder Marine Corp.), bytte namn Monrovia och bytte namn till Mediter­ Soula C, för skrotning. till Marianna VII och seglar fortfarande ranean Sun. Hon ägs idag av Mosvold Norrmännen, som har gott om fjordar under detta namn. Koll, byggd 1972, och bär namnet Mega Buck (ex Hansa för uppläggning, utnyttjade också Byf­ säldes i juli 1976 utomlands. Hon över­ Bergen 1989, ex Med Sun 1987 ex Medi­ jorden. Som den allra första av uppläg- togs i Uddevalla, fick namnet Lake terranean Sun 1982) i NIS-registret. Wil­ garna kom 18/7 1974 Björnstads motor­ Tahoe och avgick 3/7-75 till Götaverken star, som avgick frän Byfjorden 7/9-75, tanker Beauval, byggd vid Arendal 1967 i Göteborg. Hon ankom till Nantong, såldes 1984 till Synetos Sh. Corp. i Grek­ och på 86.000 ton dw, till Gustafsberg. Beauval flyttades till Moss i slutet av maj 1975 och låg i upplag där till i janua­ ri 1978 då hon köptes av Onstadrederi- erna i Norge men registrerades pä City Maritime Inc, Monrovia under namnet Marilia. Hon säldes 1984 för skrotning i Nantong, Kina dit hon anlände 1/12 samma år. Nästa utländska uppläggare kom i mitten av september -74 och det blev danska Lauritzens Selma Dan på 58.000 ton dw byggd 1964 på Mitsui, Tamano. Selma Dan lades upp väster om Stora Kärra holme. Hon följdes i januari -75 av Mathiesens Mitsuibyggda motortanker Britta på 138.000 som gick direkt från varvet till uppläggningsboj- arna. Britta lades upp vid Skeppsviken. Under våren 1975 kom fler utlänningar. Britta fick i mars -75 sällskap av Anders Wilhelmsens motortanker Wilstar på 132.000 ton dw bvggd på Mitsui, Ichiha- ra i Japan 1967. Selma Dan fick under våren 1975 säll­ skap med flera andra utländska tank- M/t Krottoland levererades den 26 februari 1971 frän Eriksberg (NB. 639) till Ångfartygs och OB('-fartyg. Eriksbergsbyggda m/t AB Tirfing och var systerfartyg till den senare levererade m/t M arkland. Foto: Lriksberg.

Länspumpen 1997:1 5 Den norska motortankern Beauval var det allra första fartyget som lades upp i Byfjorden 1974. Här ligger hon uppankrad vid den klassiska uppläggningsplatsens utanför Gustavsberg. Foto: Nils-Göran Jönsson. land och fick namnet Synetos. Hon tyg fartyg med en dödvikt pä samman­ I ,und q vist-rederiernas motortanker skrotades i Kina i slutet av 1991. Selma lagt 879.000 ton. Längst österut låg Hugo (ex Bergeland -1975) på 97.000 Dan avgick från Uddevalla 16/6-76 och Eriksbergsbyggda tankern Gina pa ton, som ankom till Byfjorden 16/6-75, såldes i september 1976 till Panama. 136.000 ton levererad 9/4 1975 till Imbar att ligga. Väster om henne tillkom 25/6 Hon övertogs i Tees och fick namnet Maritime SA, Monrovia (Bruce Rappa- Erling H. Samuelssons Kockumbyggda Astoria. Under 1982 bytte hon namn till port) och som gick direkt frän varvet OBO Aimee på 73.000 ton dw frän 1967. Assimi. Hon fick brand i maskinrummet upp till Uddevalla. Utanför låg Ariadne, Längst västerut i grupperingen låg 7/1 1983 på resa mellan Kharg Island Högbergs Arendalsbyggda OBO från också Eriksbergsbygget Sea Breeze på och Aden. Hon togs under bogsering 1972 på 102.000 ton dw. Hon ankom till 136.000 ton, levererad 18/6 1975 till Ben­ men fick överges då elden flammade Uddevalla i början av maj 1975. Ytterli­ dixen i Lillesand som gick direkt till By­ upp. Den 16/1 exploderade hon, bröts i gare ett steg ut låg Constance, Onstads fjorden och lades upp. två delar och sjönk. Uddevallabyggda bulker pä 118.000 ton Gina såldes 1978 till Liberia (Gulf Oil) frän 1973 som kommit till Byfjorden och fick namnet Jerom, som hon fortfa­ 30/5. Därutanför låg Gränges Arendals­ rande bar. Hon avgick från Byfjorden Många fartyg läggs upp byggda malmtanker Porjus (ex Flower- efter 3,5 år den 31/10 1978 som den allra De stora uppläggningarna skedde inför gate 1974) pä 106.000 ton frän 1968. Hon sista av uppläggarna. sommaren 1975. I juni 1975 låg 19 fartyg ankom Uddevalla 4/6 1975. Därefter Ariadne säldes i slutet av 1976 för upplagda i Byfjorden med ett samman­ följde Wisa, Arendalsbygge för Finska 11,9 milj USD till LUah Transport Inc., lagt tonnage på 1,7 milj. ton dw varav 12 Tankfartygs AB på 141.000 ton, levere­ Monrovia och bröt uppläggningen 11/1­ svenska. I en gruppering väster om rad i november 1974 och som kom till 77. Hon avgick frän Göteborg 28 1 1977 Rödön låg 8 upplagda tank- och bulkfar- Byfjorden 12/6-75. Utanför henne kom under namnet Lake Beryessa. Hon skro­ tades som Alpha Star (ex Combi Sabri­ na 1991 ex OBO Combi Sabrina 1989 ex Norman Siboss 1989 ex Ranger 1987 ex Transporter 1985 ex Coal Transporter 1984 ex Lake Beryessa 1982) i Alang, ankom dit 12/4 1994. Constance låg upplagd till 10/5-76 då hon åter kom i trafik. Hon säldes 1980 till Eno Co. Ltd, Panama och fick namnet Delwind. Hon bytte namn ett antal gånger innan hon gick till skrot i Chittagong den 20/8 -9b under namnet Leader (ex MacLeader 1994 ex Pan Maple 1992 ex Compass Arrow 1991 ex Unique Pioneer 1991 ex Cape Pioneer 1988 ex Hornchurch 1987 ex Delwind 1982). Porjus låg upplagd till 10/11-75 då hon togs ur upplag och kom i trafik fram till vären -76. Hon lades upp i Uddevalla igen 5/4-76 och låg där till Vid Kärra holme i Byfjorden låg det danska rederiet J. Lauritzens Mitsuibyggda systertank­ 10:e september -76 då hon åter sattes i fartyg Tanja Dan och Selma Dan (längst till vänster) i sällskap med Odd Bergs EMV- trafik. Blev senare åter upplagd tillsam­ byggda m/t Kollskegg och OBO.n Koll. Foto: Nils-Göran Jönsson. mans med systern Pajala i Lyngdal,

6 Länspumpen 1997:1 Norge. Båda fartygen kom till Göteborg sommaren 1978 inför försäljning. Porjus, som kom till Göta verken 16/5, såldes till New Venture Bulk Carriers Inc., Monro­ via för 2,5 milj USD, bytte namn till Uni­ ted Venture, och avgick frän Göteborg 4/6 1978. Hon anlände Cebu pä Filippi­ nerna 25/12-94 för skrotning under namnet Saar Ore (ex United Venture 1980). Wisa, som avgick Byfjorden 12/10 1977 till Eriksberg i Göteborg, ankom Alang 14/7 1995 för skrotning med namnet Princess Phaedra (ex Pearl V 1993, ex Intermar Atlantic 1987, ex Jaricha 19811. Som Jaricha blev hon för­ kortad varvid tonnaget minskades till 80.000 ton. Hugo, som bröt upplaget och ankom till Göta verken 23/10 1978, skro­ tades i Kina i början av 1993 under nam­ net Ugo (ex Hugo 1993 ex Bergeland M,'t Britta kom direkt fran Mitsuis varv, Japan till uppläggningsbojarna vid Skeppsviken, 1975) och blev alltsä 28 är gammal, en senare fick hon sällskap av m/t W ilstar ocksä hon byggd vid Mitsuis varv fast några år tidi­ ansenlig alder för ett tankfartyg med gare. Foto: Nils-Göran Jönsson.

21.000 ton dw fran 1962 som lagdes upp 29/5 1975. Atland och Lappland såldes våren 1976 för 12,5 milj USD vardera till Berge- sen för att sättas i trafik med malm bl.a mellan Brasilien och Japan. De lämnade Byfjorden 16/7-76 resp. 22/7-76 och gick till Göteborg för omdop till Bergebonde och Berge Odel. När Atland/Bergebon- de dockades vid Götaverken blev hon premiärfartyg i den nya stora flytdock- an. Bergebonde såldes 1991 och bytte namn till Achileus under Maltaflagg. Hon har alldeles nyligen salts till skrot. Berge Odel såldes 1993 till Istanbul Ship Mgmt och döptes om till Kadirga 5. Fuj­ isan låg endast upplagd 4,5 månader under 1975. Hon avgick från Uddevalla 30/9-75 för att sättas i trafik. Blev senare Bruce Rappaports Liberiaregistrerade tanker Gina gick direkt efter leveransen från Eriksberg den 9 april 1975 till uppläggning i Byfjorden. Foto: Nils-Göran Jönsson. dagens mått mätt. Aimee avgick från Byfjorden 27/9 1975. Hon skrotades med början 7/7 1986 i Kaohsiung under namnet South Cross (ex Good Harvest 1985 ex La Libertad 1981 ex Balder Alvar 1980 ex Aimee 1977). Sea Breeze övertogs av Zenit Rederi AB och såldes i slutet av 1985 till Nigerian National Petroleum, Lagos, för 50 milj. kr och bytte namn till Tuma. Hon ligger sedan mars 1992 som lagerfartyg i Bonny. I en grupp, liggande öster om Rödön, omfattande fyra fartyg om 432.000 ton dw lades Broströms Eriksbergsbyggda OBO-fartyg Lappland och Atland på 155.000 ton dw från 1973 och 1974 upp i februari 1975, och fick sällskap av Osta­ siats Arendalsbvggda OBO Fujisan på 102.000 ton dw från 1971 som kom till Byfjorden i slutet av maj 1975 och Bill- Bredvid Gina låg Högbergs OBO Ariadne som var byggd vid Götaverken Arendal 1972 och ners Kockumbyggda Gunilla Billner pä hemmahörande i Göteborg. Foto: Nils-Göran Jönsson.

Länspumpen 1997:1 7 i Sverige och ute i världen låg svenska fartyg sysslolösa. I början av 1976 låg hälften av det svenska tanktonnaget upplagt pä olika platser, nämligen 19 fartyg om 3.237.031 ton. Vidare låg 6 kombinations-fartyg om 800.000 ton upplagda samt ett bulkfartyg om 118.000 ton. Under en relativt kort period låg Gränges Japanbyggda (Mitsubishi, Naga­ saki 1964) malmtanker Raunala pä 69.000 ton dw upplagd i Byfjorden. Hon kom i mitten av mars 1976 och gick i slutet av juli -76 i samband med försäljning till Deifovos Shipping, Piraeus. Nytt namn blev Deifovos. Hon gick till botten 25 ' 1­ 81 i hårt väder på resa Narvik-Dunker­ que. Nio besättningsmän omkom. T/f Sven Salén var med sina 43.000 ton dwt det största tankfartyget som byggts i Sverige Några uppläggare kom till Byfjorden i när den levererades frän Götaverken 1958. Foto: Krister Bang. ett senare skede. Det var Ragnes Kock-

liggande i Itea, Grekland. Hon säldes till Liberia i slutet av 1978 och döptes om till Atlantic Endeavour. Hon skrotades på Gadani Beach (ankom 1/5 1992) under namnet River Maas (ex Oscar II 1990 ex Philippine Collier 1988 ex Navios Collier 1984 ex Atlantic Endeav­ our 1982) under 1992. Gunilla Billner lämnade Uddevalla i slutet av oktober 1975 i och med försälj­ ning till Nan Yang Sh. Co, Macao. Fick namnet Nanjiang. Hon bytte under 1976 namn till Qui Hu. 1987 ändrades nam­ net till Da Quing 247. Eventuellt existe­ rar hon fortfarande.

Tjugotre fartyg upplagda I augusti 1975 låg 23 fartyg med ett sam­ manlagt tonnage på nära 2,3 miljoner ton dw upplagda i Byfjorden. Tolv av dem var svenska. Även på andra platser Porjus byggdes ursprungligen som Flowergate vid Götaverken Arendal för The Turnbull Scott, London, men inköpes 1974 av Gränges. Foto: Nils-Göran Jönsson.

umbyggda OBO-fartyg Björn Ragne pä 72.000 ton byggd 1967. Hon anlände 20/4 1977 och låg fram till augusti då hon flyt­ tades till varv i Göteborg. 1 december 1977 såldes hon för 2,5 milj USD till Saint Mary SA, Monrovia och döptes om till Saint Chris. Hon avgick frän Göteborg 10/1 1978. Skrotning inleddes i Kina i september 1985 under namnet Jasmine II (ex. Good Champion 1984). Salénrederiernas J ugosla vienbyggda bulker Pacific Wasa på 69.000 ton dw, levererad 1972, kom till Byfjorden i slu­ tet av juni 1977 efter att ha legat i upplag i Tilbury nägra månader. Hon avgick från Uddevalla 30/3 1978 efter utflagg- ning till Span Liverpool Shipping Co, London. Hon såldes i september 1980 till Furness Whithy och döptes om till Det finska tankfartyget Wisa pä 141.000 ton dwt byggdes 1974 vid Götaverken Arendal och Rounton Grange. Hennes nuvarande hade den dä nya konstruktionen där skorstenen var separerad frän däckshuset. namn är sedan januari 1989 Forum Foto: Nils-Göran Jönsson. Glory (ex Ocean Peace 1989, ex China

8 Länspumpen 1997:1 Marquis 1986, ex Rounton Grange 1984) hos Mainprize Shipping Co. Ltd, Limassol och hon för Cypernflagg. Sist bland uppläggarna blev Malmros Mul­ tina (ex Dovertown 1974), Malmroskon- cernens franskbyggda LPG-tanker frän 1974 på 41.000 ton dw som kom till By­ fjorden 26/10 1978. Hon ankom Göta­ verken 14/12-78 och flyttades i början av 1979 till Singlefjorden

VLCC i Hakefjorden Byfjorden tillät inte uppläggning av stör­ re fartyg än 1 SO.000 ton. Därför kom Hakefjorden att utnyttjas. Vid Mithol- marna, låg i knappt tvä är Onstads tur- bindrivna VLCC Brita Onstad pä 227.000 ton dw byggd 1970 på Arendal varvet. Hon lades upp 13/2-75 och låg kvar till november 1976. Efter en tid i trafik gick Lundqvist-rederiernas Hugo byggdes 1965 vid Rosenberg Mek. Verksted, Stavanger, för hon åter i upplag, denna gang i Walvis norska rederiet Sigval Bergesen som Bergeland (97.000 ton dwt) och inköptes 1975 av det Bay, Sydafrika. Hon såldes i december åländska rederiet. Foto: Sven-lvar Johansson. 1978 till Alpha Sh Ltd, Monrovia och döptes om till Buena Suerte. Skrotades i Qinhuangdo, Kina i början av 1985, fem­ ton ar gammal. Angående Hakefjorden lär BP i april 1975 gjort en förfrågan om att få lägga upp 4 st. VLCC:s, vilket emel­ lertid aldrig blev realiserat.

Största tonnaget i Singlefjorden Singlefjorden var som nämnts upplägg- ningsplats för det allra största tonnaget och kom i första hand att bli Salénrederi- ernas upplagsplats. Det första fartyget som lades upp där var Saléns turbin- drivna VLC C Sea Soldier byggd på Kockum 1972 och pä 260.000 ton dw. Hon ankom 3/6 1975 och kom att bli lig­ gande i nastan fyra är. Nästa fartyg blev ULCC:n Sea Stratus som kom direkt Öster om Rödön låg fyra fartyg tillhörande Billners och Broströms rederier, Göteborg. från leveransen 29/ 5 frän Kockums. Pä bilden ses 21.000 tonnaren Gunilla Billner, OBO-fartygen Fujisan och Atland pa Hon blev dock liggande bara någon 102.000 resp. 155.000 ton dwt. Foto: Nils-Göran Jönsson.

månad. I slutet av 1977 äterkom hon dock och blev liggande till nov.-78. De två tidigare fick 16/6-75 sällskap av Sea Swan, syster till Sea Soldier, också från 1972 som låg till oktober 1976 då hon sattes i trafik. Hon äterkom dock till Singlefjorden 19 1 1978 och blev liggan­ de ytterligare drygt ett år. I juli-75 kom ULCC:n Sea Scape levererad 19/3-75 från Kockums och VLCC:n Sea Sove­ reign pä 210.000 ton byggd 1969 pä samma varv. Bäda fartygen kom frän Fosenöy, nära Haugesund i Norge, där de legat upplagda. Sea Scape hade gått direkt dit efter leverans. Den 25/9-75 kom Kockumbyggda VLCC.n Sea Splendour frän 1972 och hon blev lig­ gande till september 1976 dä hon åter Under första hälfen av 1970-talet tog Broströms leverans av flera stora OBO fartyg frän det kom i fart. Hon återkom dock till Sing­ egna varvet Eriksberg. Lappland på 155.000 ton dwt var ett av dem. Foto: Krister Bång. lefjorden 26 ,'5 1978 och blev liggande

Länspumpen 1997:1 9 till november samma är. I oktober kom ytterligare en ULCC nämligen Sea Sym­ phony, direkt från leveransen 26/9 från Kockums, och blev liggande till i augus­ ti 1976. Turbintankern Sea Spirit pa 120.000 ton byggd vid Kockums 1%6 kom till Singlefjorden 22/4 1976. I sep­ tember 1976 överfördes Sven Salén från Uddevalla till Singlefjorden och blev lig­ gande där ett drygt år. Hon avgick frän Singlefjorden 3/11 1977 i och med för­ säljning (se ovan). Nasta blev ULCC:n Sea Saga, som levererats från Kockums 3/1 1977. Hon gick till Singlefjorden med ankomst 17/9 1977. Därefter kom systern Sea Saint, levererad frän Kockums 1974 till upplag 3/2 1978. Efter drygt sju måna­ der bröt hon upplaget och var i trafik några månader men äterkom i februari 79 och blev liggande till augusti 1979. Gränges malmtanker Raunala som byggdes vid Mitsubishis varv, Nagasaki 19b4 låg endast upplagd under en kortare tid 1976. Foto: frän Krister Bting. Kockumbyggda VLCC:n Sea Scout från 1973 kom till Singlefjorden 18/4 1978, systern Sea Swift, ocksä frän 1973, kom 4/7 1978 och slutligen ytterligare en sys­ ter, Sea Serpent, byggd vid Kockums 1971, kom till Singlefjorden 2/8 1978. Tillsammans med Salens ULCC:s/ VL.CC:s låg också Malmroskoncernens nybyggda (november 1975 resp. jan. 1976) Arendalstankers Malmros Moni­ tor och Malmros Merrimac på 155.000 ton dw. Båda gick direkt fran leverans till uppläggning. Vidare låg en tid LPG- tankern Malmros Multina på 41.000 ton dw frän 1974. Hon kom till Singlefjor­ den 29/1 1979 från upplag i Uddevalla via Göteborg (se ovan).

Tre miljoner ton dw i Singlefjorden Under en tid 1978 låg svenska handels­ Västerviks hitintills största fartyg, Ragnes Kockumbyggda OBO-fartyg Björn Ragne pä fartyg med en dödvikt överstigande 3 72.000 ton dwt kom till Bi/fjorden 1977 där hon endast låg i några månader. Foto: Kockums. miljoner ton (större än hela dagens han­ delsflotta) upplagda i Singlefjorden. Bl.a. låg större delen av Salénrederiernas ULCC:s och VLCC:s upplagda där. Av de 14 VLCC och ULCC som Salénrederi- erna ägde låg 12 st. i olika perioder upp­ lagda i Singlefjorden. De enda stora tankfartyg som ej kom dit var de tvä ULCC:na Sea Serenade levererad 26/5 1976 och Sea Song levererad 10/3 1977, båda från Kockums. Sea Spirit säldes i maj 1977 till Libe­ ria. Hon ankom till Götaverken 13/5 1977 och bytte namn till Coastal Spirit. Hon skrotades i Kaohsiung i mars 1982. Sea Sovereign såldes i april 1977 till Liberia och fick namnet South Sun. Bytte namn till Salem ärskiftet 1979/80. Under detta namn sänktes hon av sin egen besättning 17/1 1980 utanför Afri­ ka i ett försäkringsbedrägeri. Sea Ser­ pent såldes 1978 till Amerada Hess Cor­ Salénrederiernas 69.000 tons bulker Pacific W asa byggdes i dåvarande ¡ugoslavien 1972 och poration i Liberia och fick namnet Mt låg upplagd i Byfjorden under några månader 1977-78. Foto frän Krister Bång.

10 Länspumpen 1997:1 Cabrite. Hon övertogs i Lissabon i februari 1979. Hon såldes under samma namn till skrot under våren 1996 vid 25 ärs ålder vilket är anmärkningsvärt för en VLCC. Systern Sea Swan dockades i Lissabon 3/2-79 i samband med försälj­ ning till Amerada Hess Corporation, Liberia. Hon avgick frän Lissabon 5/4 1979 under namnet Saint Lucia. Hon har alldeles nyligen, under detta namn, sålts till skrot. Hon var den sista kvarva­ rande av Kockums 20 fartyg långa serie av kvartsmiljontonnare. I början av 1979 låg endast Sea Soldi­ er och Sea Swift kvar av Saléns tankers. Sea Sw ift såldes i slutet av 1980 till Saudi-Arabien och fick namnet Safina Swift. Hon anlände till Kaohsiung 22/5 1985 för skrotning, nu ater med namnet Sea Swift och Sankt Vincent-flagg. Det enda fartyg som lades upp i Hakefjorden var Haakon Onstads VLCC Brita Onstad pa Sea Splendour såldes till Neste, Fin­ 227.000 ton dwt. Foto: j.C. Lund. land under 1979. Hon övertogs i Dubai 23/3 och fick namnet Jurmo. Hon anlän­ de Chittagong Roads 24'5 1993 för skrotning under namnet Aias (ex Jurmo 1987). Sea Soldier såldes också till Neste, Finland under 1979. Hon över­ togs i Strömstad 20/4 1979 och fick namnet Jaarli. Hon anlände Chittagong i juni 1993 under namnet Anax (ex Jaarli 1987) för skrotning. Sea Scout såldes 1984 av Zenit Tank AB, Göteborg till Suisse Outremar och blev Tiburon under Liberiaflagg. Hon träffades av en iransk raket i Persiska Viken 26/6 1984, fick akterskeppet utbränt, varvid 8 besättningsmän omkom. Hon skrotades under namnet Stib i Kaohsiung i slutet av 1984. Sea Symphony såldes i januari 1980 till Chiswell Sh. Ltd, Monrovia och döp­ tes om till World Symphony. 1^92 bytte hon namn till Wyoming. Hon går under Under drygt 10 år tog Salénrederiema levererans av olika serier supertankers frän det egna Liberiaflagg och ägs av Dorian (Hellas) varvet Kockums. Sea Spirit pä 120.000 ton levererades 1966. Foto i Malaccasundet. SA. Sea Scape såldes i december 1985 av Rederi AB Zenit till Victoria Transport Trading, Panama (John Latsis) och fick namnet Sea Scope. Hon bär sedan 1986 namnet Paris under grekisk flagg, ägare Bilinder Marine Corp. Sea Stratus sål­ des i november 1978 till Hancock Sh. Co. Ltd, Liberia. Hon avgick Setubal 9/11 1978 under namnet London Trader. Hon seglar sedan 1985 under namnet Volans med Liberiaflagg, men ägs av Essberger. Sea Saint såldes i april 1^81 till A 'S Safina, Riyadh och fick namnet Safina Sahara. Hon heter sedan 1984 Sahara, går under Liberiaflagg och ägs av Nomi­ kos, Grekland. Sea Saga såldes 1986 av Argonaut och bär idag namnet Olympian Spirit, ägs av Bilinder Marine Corp. och för grekisk flagg- Sea Serenade såldes till A/S Safina i Sea Scout tillhörde Saléns VLCC-serie som byggdes vid Kockums mellan 1969 och 1973. maj 1982 och fick namnet Safina Al Här lämnar hon upplaget i Singlefjorden. Foto: Terje Fredh.

Länspumpen 1997:1 11 Arab under Saudi-flagg. Hon träffades av irakiska raketer 25/4 1984 och fick akterskeppet utbränt. Hon skrotades som den första och hittills enda av Kock­ ums 14 fartyg långa ULCC-serie i Kaoh- siung, dit hon anlände 11/9 1984. Sea Song såldes till A/S Investa, Bergen 1987 och fick då behålla namnet. I november 1988 säldes hon till Grekland och blev Radwan G under C ypernflagg. 1990 blev hon åter norrman som Hansa Vega hos Smed vig. Sedan 1994 ägs hon av Stenagruppen och heter Companion under Bahamaflagg. Malmros Monitor och Merrimac, som övertogs av statliga Zenit 1977 lyck­ ades man sälja till Getty Oil 1978. Farty­ gen förkortades i Göteborg vilket med­ förde att dödvikten reducerades till 80.000 ton. De levererades under nam­ nen Texas Gettyoch Kansas Getty. Sea Stratns var den första av Saléns ULC.C-serie frän Kockums som lades upp i Single­ Kansas Getty avgick från Göteborg 5/4 fjorden. Foto: Kockums. 1979 och Texaco Getty4/8 1979. När Texaco 1988 köpte Getty Oil blev det namnbyten till Tecaco Texasrespektive Texaco Kansasoch 1990 ändrades nam­ nen till Star Louisiana resp. Star Kansas. Den senare anlände till Alang 22/3 1994 för skrotning. Den förstnämn­ da såldes i december 1994 till Internatio­ nal Oil Tankers Co Ltd, Bangkok och bytte namn till New Louisiana och för panamaflagg. Malmros Multina såldes 1979 till Northern Cold Storage Ltd, Storbritannien och fick namnet Mandrill. Hon avgick från Göteborg 18/5 1979. Hon övertogs 1980 av Stena och fick namnet Stena Oceanicaunder brittisk flagg. Hon seglar sedan april 1988 under NIS-flag med namnet Hav­ prins och ägs numera av Bergesen.

Upplag i Göteborg Även i Göteborg kunde man se stora upplagda fartyg. Vid Eriksbergs varv låg nybygge 678 pä 136.000 ton dw upp­ lagd från 1975 till bcirjan av 1978. Hon Malmros Merrimac och systerfartyget M almros M onitor hade givits namn efter monito­ beställdes ursprungligen av Bruce Rap- ren M onitor respektive ängfregatten Merrimac frän amerikanska inbördeskriget. paport som dock ej kunde fullfölja kon­ Foto: Götaverken. traktet. Detta köptes senare av Karavias som dock ej heller kunde fullfölja. I bör­ jan av 1978 säldes den upplagda tankern till Getty Oil och levererades 5/4 under namnet Houston Getty. Bytte 1988, när Texaco köpte Getty Oil, namn till Texa­ co Houston och 1990 till Star Houston. Hon anlände Chittagong Roads för skrotning 26 /1-93. Nar Eriksbergs varv lades ned låg länge Arendals nybygge 897, den 21 :a och sista av varvets långa serie av 155.000 tons tankers, upplagd. Hon fär­ digställdes vid Arendalsvarvet redan 1978 som lagerfartyg och hade arbets­ namnet Caledonia Team.1980 lyckades den statliga Zenitkoncernen sälja henne Upplagda tankfartyg i Singlefjorden. Närmast i bild Sven Salén, därefter sannolikt Saléns till mexikanska Protexa för 55 milj kr VLCC Sea Soldier, och Malmros Merrimac. Foto: Donald Macfie.

12 Länspumpen 1997:1 B

Det norska OBO-fartyget Thorfrid var ett av de fartyg som Det vackra midskeppstankfartyget Gunilla Billnerär en fin representant för lades upp i Göteborgs innerhamn. Foto: Lennart Rydberg. den en gäng stora och imponerade svenskflaggade tankflottan. Foto: Kockums.

och hon levererades i juli 1980 efter att Dagmar Salén ha fräschats upp. Namnet blev Don Sven Salén Humberto. Under 1989 säldes hon till Sea Song grekiska intressen (Chios Sh. Co. Ltd, Sea Saga Piraeus) och går idag under namnet Lappland Atland Argonaftis. Seven Stars Aven i innerhamnen kunde man se Ariadne upplagda fartyg. Thorfrid, Arendals- Fujisan byggd C IBO på 102.000 ton dw byggd Gunilla Billner 1970 för OT Tönnevold ankom Arendal i Constance Norge för uppläggning 22/5 1975. I slu­ Porjus tet pä äret flyttades hon till Götaverken i Göteborg och ankom 1/11-1975. Hon Raunala blev liggandes i Göteborg till 3/9 1976 Björn Ragne då hon avgick till Monrovia. Hon skro­ Pacific Wasa Malmros Multina tades under namnet Trebizond (ex Navios Challenger 1983 ex Thorfrid 1/1/74 1/1/75 1/1/76 1/1/77 1/1/78 1/1/79 1978) och ankom Chittagong 13/5 1994 Upplagda svenska fartyg i Ryfjorden 1974-79 efter att ha legat upplagd i Piraeus under två år. Huvuddelen av de stora svenskflag­ gade fartyg försvann under denna peri­ Sea Sotdier od. Idag kan konstateras att endast två Sea Stratus _ ■ fartyg med en dödvikt pä mer än Sea Swan 100.000 ton finns i handelsflottan, nämli­ _ gen ICB:s VLCC Vanadis på 285.000 ton Sea Sovereign Sea Scape dw och Nynäs Suezmax Landsort på Sea Splendour 163.000 ton dw. Sannolikheten att fjor­

Sea Symphony darna pä nytt skulle fyllas av stora, upp­ lagda svenskflaggade fartyg är därför Malmros Monitor obefintlig. ■ Malmros Merrimac - Sea Spirit Sven Salén Sea Saga Källor: Malmros Multina Morgan Lexberg, Uddevalla Sea Saint _ Flamnterminal AB Sea Scout Marine News Sea Swift _ HHH Sea Serpent Svensk Sjöfarts Tidning Bätologen 1/1/75 1/1/76 1/1/77 1/1/78 1/1/79 1/1/80 Lloyds Register of Ships Upplagda svenska fartyg i Singlefjorden 1975-1979 Lloyds Shipping Index

Länspumpen 1°97:1 13 Profilteckning av Vestero som passagerarbåt. Pål Ulsteen.

Sagan om Vestero ex Vista

Av Pål Ulsteen

n kall decemberdag i fjol dök det den mycket populära sommartrafiken fick namnet Skjaerhalden,och sattes in i upp ett litet lastfartyg i Stavanger till Strömstad. Under åren 1900 och 1901 sommartrafiken. Detta fartyg hade hamn. I och för sig ingen märklig trafikerades linjen av Vestero,men där­ något så modernt som en ångdriven Eföreteelse, men fartyget bar namnet efter endast vid sporadiska tillfällen. ljusmaskin, något de andra fartygen sak­ Vesterooch var en gammal bekant från Vesterovar ett litet fartyg. Byggt vid nade. Då Skjaerhaldengick för vinter­ min barndom vid Oslofjorden. Skeppet Thorskog Mek. Verkstad år 1889 med uppläggning blev ljusmaskinen demon­ har varit avregistrerat från skeppsregis­ måtten 65 x 16 x 7 engelska fot och ett terad och överflyttad till Hvaler. Detta tret i flera år, och jag trodde hon var död brutto tonnage på 67.95 ton. En två- välsignade ljus ville man mycket gärna och begraven sedan länge. cylindrig compound ångmaskin gav ha i alla fartygen, och 1932 fick Vestero I Länspumpens temanummer om henne en fart av 8.5 knop. Fartyget hade också ljusmaskin och elektriskt ljus Vätternsjöfarten kunde vi läsa om den överbyggnaden midskepps med ett litet ombord. Mot slutet av 1930-talet, blev lilla ångaren Vista som lämnades i utby­ halvdäck för- och akterut. Styrhytten det mer och mer uppenbart att fartygen te mot den större Södra Wettern. År stod på mitten, med lastrummet förut var gamla och omoderna. Man ville 1899 blev Vista såld för 24.000 kronor och maskinen akterom. I Fredrikstad gärna bygga nytt, men hade inte råd. till Norge, där Ångbåtsaktieselskapet fick passagerarna gå ombord direkt på Istället beslöt man sig för att modernise­ Fredrikstad-Hvaler blev nya ägare, nam­ övre däck, medan man vid de mindre ra Vestero.I juni 1940 var hon färdig, net ändrades till Vesterooch hon sattes bryggorna ute på öarna använde sig av med ny inredning, runda ljusventiler på in i passagerartrafik till Hvaleroerne. landgången på halvdäcket förut. Hon sidan istället för de gamla fyrkantiga Bolaget disponerade sedan tidigare ång­ var driftekonmisk och passade utmärkt och icke minst en ny dieselmotor. En 3- båten Hvaler från 1892, och nu tillkom för trafiken i de trånga farvattnen. Rede­ cylindrig Deutz Diesel på 96/110 hkr, Vesterosom dess andra fartyg. Trafiken riet fick efter hand ett flertal fartyg, men vilket gav fartyget en fart upp till 10 delades upp så att Hvalerbetjänade den Vesterofortsatte trofast i sin från början knop. östra och yttre leden, medan det mindre tilldelade trafiklinje. År 1940 var nog den sämst valda tid­ fartyget Vesterotrafikerade det västra År 1930 köpte bolaget den då 33 år punkten att bygga om från ånga till die­ och inre området. Bolaget bedrev också gamla Söderköping från Sverige. Hon sel. Snart tog bunkeroljan slut, medan

14 Länspumpen 1997:1 man fortfarande kunde skaffa kol. Vest­ ero blev upplagd, och gamla Skjaerhal- den övertog trafiken. Skjaerhaldenblev emellertid beslagtagen av tyskarna 1942. * De behövde henne vid Oscarsborgs Fästning. Då hon återlevererades 1944, var hon nedsliten och oanvändbar som passagerarfartyg. Hon blev såld året därpå och ombyggd till lastfartyg. Vest­ ero gick under hela kriget med inskränkt trafik och knappa drivmedels- tilldelningar. Men trafiken var livlig och rederiet tjänade pengar. Därför kunde man efter kriget kontraktera ett nytt far­ tyg från Glommens Mek Verksted. Hon blev levererad 1948 med namnet Skja?r- halden.Samma år blev Hvalerombyggt till motorfartyg. Vintern 1954-55 var kall med mycket is, men Vesterogick hela vintern. Skro­ vet blev hårt medfaret i isen och man ansåg det för dyrt att reparera. Samti­ digt började bolaget med busstrafik på Miljöbild från Jönköping någon gång under 1890-talet. Vista anlöper ångbåtsbryggan. Foto Hvaler och den västra trafiklinjen blev från Brandstorps Hembygdsmuseum. nedlagd. I juli 1955 blev Vesterosålt till Elias Mogster från Espevaer norr om tande blev hon liggande som verkstad Historiska data Haugesund för 20.000 kronor. 1 Hauge- och förrådsfartyg vid en fiskberednings- sund blev fartyget ombyggt till lastfar­ fabrik. Hon blev klassad som släppråm 1889: Levererades som passagerar- och tyg. Däcket över överbyggnaden blev och försvann därmed ur skeppsregistret, godstrafikfartyget Vista från Thorskog sänkt ned till samma nivå som halv­ men maskinen var fortfarande intakt. Mek. Verkstad, Thorskog, Sverige till däcket för- och akterut, samt att fartyget Hon fick till och med en hjälpmotor Ångfartygsaktiebolaget Vista, Jönkö­ fick ett stort genomgående huvuddäck. installerad, så att huvudmotorn inte ping, Sverige. Dim. 65'x 16'x 7' och 67.96 Däckshuset flyttades upp över maskinen behövde startas varje gång vinschen BRT. Utrustad med en ångmaskin om 65 och fartyget fick en stor lastlucka. Resul­ skulle användas. Allt som allt kostade hkr vilket gav en fart av 8.5 knop. Tra­ tatet blev ett vackert litet lastfartyg på 87 men på henne 140.000 kronor, allt likväl fiklinje Jönköping-Gränna-Visingsö. dödviktston. Mogster satte in henne i var hon till slut i så dåligt skick att ägar­ 1896: Ångfartyget Guldkroken till­ trafik på Oslofjorden med sand, sten och na tänkte sänka skräpet i havet. hörande Ångfartygsaktiebolaget Södra annan frakt. Ivar Nilsen från Grimstad har sinne Wettern, kantrade och sjönk vid Helde- År 1956 blev Vesterosåld till Kåre för gamla fartyg. Han såg att det var holms brygga i januari. Fartyget bärga­ Årseth, Volda. Fartyget kom nu att gå i såpass mycket stål kvar i detta gamla des och byggdes om under sommaren trafik mellan Ålesund och Volda med fartyg att en restaurering kunde vara samma år och blev omdöpt till Södra sand till ett cementgjuteri. Den 20 år lämplig. Han erhöll fartyget gratis, och Wettern. gamla maskinen blev 1960 utbytt mot en skickade två kunniga personer upp till 1897: Ångfartygsaktiebolaget Södra 2-cylindrig Gjeldset dieselmotor. Vest­ Ålesund, där de nödvändigaste repara­ Wettern, som har ekonomiska svårighe­ ero kom därmed att fortsätta med dessa tionerna utfördes. 1 december 1996 gick ter, säljer sitt fartyg Södra Wetterntill sandtransporter ytterligare en tid nämli­ Vestero för egen maskin till Grimstad Ångfartygsaktiebolaget Vista. Som gen till 1972, men då var det slutseglat. för att bli tillvaratagen av entusiastiska betalning får de S/S Vista plus 20.000 Nu följde en omväxlande tillvaro. Speci­ och kunniga personer. Vi ser med spän­ kronor. ellt kom det att användas som dykerifar- ning fram mot nästa kapitel i sagan om 1 8 9 9 : Fredrikstad-Hvaleroernes tyg, men då förfallet blev alltför omfat­ Vesteroex Vista. Dampskibsselskab (senare Fredrikstad- Hvaler Dampskibsaktieselskap, numera A/S Hvaler Båt og Fergeselskap) köpte Vista för 24.000 SEK. Fartyget blev m omdöpt till Vestero.Bolaget hade sedan tidigare det något större S/S Hvalerfrån 1892. Trafiken indelades så att Hvaler FREDRIKSTAD-H V A L E m trafikerade det östra och yttre området, 1 -li medan Vesterobetjänade den västra och FREDRIKSTAD — TELEFON 5162 — 6412 inre leden. Skal De på feriereise, benytt da våre båter til en herlig 1900: Rederiet övertog konkurrenten S/S Trip 6 som blev omdöpt till Carl. sjötur til Hvaleroyene. — Foreningsturer arrangeres Fartyget användes tillfälligtvis på Vest­ M/B «Skjasrhalden» — M/B «Hvaler» — M/F «Hvaler-Fergen» ero trafiklinje, då Vestero gick i den M/F «Hvaler-Fergen II». populära och lukrativa sommartrafiken Medtar passasjerer og biler. Anlsper daglig Hvaleroyene. till Strömstad i Sverige tillsammans med Hvaler. Fredrikstad-Hvaler D/S A/S annons i Reisehåndbok 1964. 1901: 1 oktober såldes S/S Carl.

Länspumpen 1997:1 15 band med ett tunt vitt band över och till Fredrikstad Mek. Verksted för repa­ under det blå. Tidigare hade man ljus ration. skorsten med smal svart topp. Den 10 oktober beslöt bolagsstyrelsen Bolaget övertog Kirkeo, en mindre att Vestero skulle moderniseras och motordriven passagerarbåt, som var en byggas om till motordrift. En 3-cylindrig träbåt och byggdes i Risor 1915. Deutz Diesel på 96/110 hkr till ett pris 1925: S/S Glommen och Vesterokol­ av 24.500 kronor, fritt levererad från liderade med varandra, och efter mycket Fredrikstad Mek. Verksted. Man beräk­ om och men dömdes Vesterotill en ska­ nade att farten skulle öka till 10 knop. deersättning på 1.700 kronor. 1940: Den 6 april knäckte Vestero 1927: Vestero reparerades i bogen propelleraxel i isen utanför Hestehella, under vattenlinjen efter flera års sam­ och bogserades in till Glommens Mek. manstötningar med vågbrytaren på Verksted. Arbetet med att avlägsna ång­ Brattesto. Arbetet utfördes av Fredrik­ maskinen kom samtidigt igång. En stads Mek Verksted. Bolaget krävde moderniserad M/S Vesterokom i trafik samtidigt att en ny brygga skulle byg­ igen den 22 juni. Kostnaden för om­ gas, vilket inte blev av och därmed upp­ byggnaden och moderniseringen var hörde trafiken till Brattesto. 42.089kronor. 1930: Vestero genomgick en större 1941: Svårigheter med att anskaffa reparation och modernisering vid Fred­ drivmedel medförde att Vesteromåste rikstads Mek. Verksted. Ny styrhytt till läggas upp den 6 januari. Den ångdriv­ en kostnad av 1.250 kronor, samt nytt na Skjaerhaldenövertog trafiken. Repa­ brygg- och akterdäck. Nya trappupp­ ration och vårupprustning utfördes vid Vestero besöker Stavangers hamn i decem­ gångar och andra förbättringar av inred­ Sarpsborg Mek. Verksted och kom i tra­ ber 1996. Foto: Pål Ulsteen. ningen utfördes. fik i juni igen men lades redan upp i Bolaget köpte det 33 år gamla ångfar­ augusti. 1902: Svåra isförhållanden under tyget Söderköping från Sverige. Hon 1942: Den 1 april blev Vesterouthyrd denna vinter fick till följd att driftresul­ blev omdöpt till Skjaerhaldenoch sattes till murarmästarefirman A/S Hans Nil- tatet blev dåligt. På bolagsstämman den in i sommartrafiken. Då fartyget hade sen & S0n för att transportera arbetare 24 mars föreslogs att man skulle avyttra något så modernt som en ljusmaskin, mellan Fredrikstad och Kjokoy. Rederi­ Vestero,detta blev förkastat med 30 mot blev denna överförd till Hvaler under ets fick 1.500 kronor per månad i ersätt­ 26 röster. vintern. ning plus utgifter för bunkers, avlöning 1904: I oktober uppstod läckage i 1932: En ljusmaskin installerades i av besättningen och försäkringar. Från Vesteros ångpanna. Vid undersökning Vesterotill en kostnad av 1.200 kronor. och med den 27 maj övertog Hvalertra­ av denna vid Glommens Mek. Verksted 1938: Vid slipupptagningen i mars, fiken till Kjokoy, och Vesteroåterupp­ den 15 december, konstaterade man att blev Vestero ålagd att byta samtliga tog sin gamla trafiklinje. ångpannan eldats med för lite vatten. ångrörsledningar för att certifikatet Skjærhalden blev tagen "in an- Maskinisten hade varit vårdslös och fick skulle kunna förnyas kommande år. spruch" av tyskarna den 25 september, som en följd av detta sin lön nedsatt till Under sommaren fick fartyget ett brott och som en följd av detta blev inget av 100 kronor per månad. Året därpå på vevaxeln och vid reparationen på fartygen upplagda under den komman­ avsattes 1.000 kronor till en ångpanne- Fredrikstad Mek. Verksted blev också de vintern. Trafiken var omfattande och fond för fartyget. ångrören utbytta. bolaget tjänade pengar. 1910: Vestero fick en ny ångpanna 1939: Mitt i sommartrafiken knäcktes 1943: 1 mitten av augusti gick växeln installerad vid Fredriksstads Mek. Verk­ vevaxeln igen, och Vesterobogseras in sönder på Vestero. Reparationen tog sted. Priset för detta blev totalt 4.625 kronor. 1917: Kolpriserna steg med 4-dubbelt 8 0 5 ______Fre

16 Länspumpen 1997:1 Detaljstudier av Vestero vid hennes besök i Stavanger i december 1996. Foto: Pål Ulsteen. nästan två månader. 1951: Gamla Kirkeobehövde avlösas, lades hon upp i Hestehella. 1944: Skjaerhaldenblev återlevererad och ett passande fartyg, som hade 1 juli såldes Vesterotill Elias Mogster, den 17 mars, men var nedsliten och oan­ byggts av trä i USA under kriget, inköp­ Espevaer för 20.000 kronor. Fartyget blev vändbar. Hon såldes året efter. Tilldel­ tes och gavs namnet Akero. ombyggt till lastfartyg på 87 tdw i Hau- ningen av dieselolja reducerades från 1953: Myndigheterna framförde ön­ gesund. Utan att namnet ändrades gick 4.000 liter per månad till 1.000 liter. skemål om att bolaget startade linjebuss­ hon på Oslofjorden med sand, sten och 1945: Den 17 december beslutade trafik till Hvaler. annan last. bolagsstyrelsen att en ny fjordbuss skul­ 1954: Vesterolades upp den 2 janua­ 1956: Vesterosåldes till Kåre Årseth, le beställas vid Glommens Mek. Verk- ri, återupptog trafiken den 9 april. Volda. Hon kom nu att transportera sted, för leverans vid St. Hans (midsom­ Under sommaren fick både Vesterooch sand mellan Volda och Ålesund för ett mar) året därefter. Akero maskinhaveri följt av två veckors cementgjuteri. 1947: Det visade sig att leveransen av verkstadsbesök. 1960: Installerades en ny 2-cylindrig det nya fartyget blivit kraftigt försenad 1955: Tre linjebussar och en Volkswa­ Gjeldset motor i fartyget. och man beslutade sig för att bygga om gen buss började trafikera Vesteray från 1972: Sista året inom sandsjöfarten. Hvalertill motorfartyg. Vesteroövertog och med februari. Trafiken som tidigare Fartyget användes därefter huvudsak­ därför Hvalerstrafiklinje. skötts av Vesteroblev nu överförd på ligen som dykerifartyg. 1948: Ombyggnaden av Hvaler blev Skjærhalden. 1989: Avregistrerat som pråm. An­ klar den 18 februari, och den nya fjord­ På grund av kall vinter och mycket is vändes nu som lager och verkstad vid bussen blev levererad som M/S Skj£er- måste träbåten Akero läggas upp den 17 en fiskberedningsindustri. halden den 22 juni. (I folkmun blev det januari, och Vestero övertog trafiken 1996: Fartyget skulle kondemneras, nyanskaffade fartyget snart döpt till under hela vintern. På våren visade det men blev istället bortskänkt till Ivar Nil- "Skraellen" på grund av alla motorhave­ sig att hon var i så dålig kondition att sen, Grimstad som vill sätta henne i rier. Man hade nämligen utrustat ny­ det skulle bli oerhört dyrt att förnya cer- stånd. Gick för egen maskin mellan Åle­ bygget med en gammal Paxman Diesel tifikatet. Hon fortsatte i trafiken tills sund och Grimstad i december. ■ från en utrangerad landstigningsbåt). certifikatet löpte ut den 22 april, därefter

ARSNUMMER 1996 - HELT I FÄRG!

Ur innehållet: Följ med Arne Sundström när han åker med Sveriges sista koleldade lastångare M on ark , på hennes sista resa från Södertälje till Ekensbergs Varv. Stockholms hamnar på 1960-talet beskrivs av Arne Sundström och Bertil Söderberg berättar om "Skeppshandlarens tullombud" och glimtar från varven och hamnen i Göteborg på 1950- och 1960-talet. PRIS ENDAST 75:- KRONOR! LÄNSPUMPEN FÖRST - IGEN!

Hämtpris: 60:- kronor i Nakterhuset Postgiro: 81 57 68-7 Länspumpen, Box 421, 401 26 Göteborg

Länspumpen 1997:1 17 — | M——— —i — — Viking i arbete med att dra in londonbäten Britannia till Kaj 37 pä Stigbergskajen en disig dag. Foto: Lennart Simonsson, slutet av 40-talet. Båtarna från Lundby

Av Bertil Söderberg

43. S/S Viking den 26 november samma år. Thulebola- stillastående vagnar närmast stopp­ gets vackra skorstensmärke tog Svenska bocken och dessa i sin tur tog stopp­ • Byggd 1914 av järn. Lloyd över och således fick även Viking bocken med sig över kajkanten och på • Dimensioner: 19.09 x 4.94 x 2,56 m. behålla det som nu blev Svenska Lloyds Svenska Lloyds bogserbåt Viking. Vag­ • Dräktighet: 59,19 brt. 4 nrt. skorstensmärke. Den vita skorstenen nen blev stående med främre hjulparet • Maskin: En compoundångmaskin om med svart topp och Lloydstjärnan i det på Viking som fick stark slagsida. Vag­ 160 ihk av Lundbys fabrikat. blå klotet, ansågs av många hamnflanö­ nen som var lastad med tunga metallde­ rer som ett mycket vackert rederiem­ lar från ASEA vägde 28 ton och trycket Det välkända Ångfartygs AB Thule i blem. Viking var utan tveka den vack­ på Viking blev stort. Men Lundbybog- Göteborg, som skötte passagerartrafiken raste bogseraren i Göteborgs hamn. Kaj­ serarna är kraftigt byggda och Viking på England, beställde i oktober 1913 en plats var först vid färjeläget mitt på lyckades klara den ovanliga tyngden bogserångare hos AB Lundby Mekaniska Masthuggskajen och när Londonbåtarna som kom från ovan. Verkstad, för leverans påföljande år. flyttat till Stigbergskajens västra ända, Karl-Olof Johansson som arbetade vid Nybygget levererades i juli 1914 med förläde man även Viking dit. järnvägen på den tiden, har i en artikel namnet Viking målat på bogen. Hennes skrivit om händelsen: arbetsuppgifter var i första hand att assis­ Godståg kolliderade "Nu backar vi ner till 37:an, sa för­ tera bolagets ångare i Göteborgs hamn. med Viking mannen vid SJ Hamnbana i Göteborg Förnyade Ångf. AB Svenska Lloyd Under växlingsarbeten på Stigbergskaj­ och signalgivaren visade back med köpte upp Thulebolaget i januari 1916 en fick man inte stopp på ett tågsätt i handsignallyktan sedan han fått klarsig­ och efter bolagets likvidation överfördes den svaga lutningen ner mot kajens väs­ nal från stationskarlen som befann sig i Viking till Rederi AB Svenska Lloyd tra ända. Tågsättet knuffade till ett par bakändan på vagnsättet.

18 Länspumpen 1997:1 Stigbergskajen låg öde och sparsamt belyst. Där fanns endast de fem männen i växellaget som gått på klockan 22 för att fullgöra sina pass till klockan 6 föl­ jande morgon. Innan dess skulle alla kajer, från Stig­ bergskajen i väster till Packhuskajen i öster vara omväxlade och nya vagnar för lossning och lastning vara insatta på rätt platser. Tusentals stuveriarbetare skulle ha arbete när de började på mor­ gonen. Ångloket (N 1435) som backade det tunga vagnssättet tog i allt vad dess inneboende kraft förmådde i den motlu- tande början av kajen. Det rådde uppe­ hållsväder och temperaturen visade minus sex grader. Tågsättet, som bestod av lok och 14 vagnar, vägde ca 400 ton. Längst ner på spåret omkring fem meter från stoppbocken, stod fyra lasta­ de vagnar som skulle kopplas ihop med det backande vagnssättet. Stationskar- len, som stod på den främre av de back­ ande vagnarnas fotsteg, visade signalen sakta med sin lykta, men när han inte kände någon hastighetsminskning visa­ de han stopp. Signalerna repeterades av de övriga i växellaget och av eldaren som hade sig­ nalerna på sin sida. Lokföraren slog till den enda broms han hade, nämligen lokbromsen. Tågvikt, sliriga spår och kajens lutning ner mot Kaj 37 gjorde bromskraften otillräcklig och omöjlig­ gjorde ett omedelbart stopp. Man knuf­ fade till de stillastående vagnarna som gick igenom stoppbocken.

Det var trångt vid Hamnbanan och svårt för de ångdragna tågsätten att ta sig fram. Bilden är från Masthuggskajen vid färjeläget Sänk- verket och tagen 1955. Foto: Karl-Olof Johansson.

Vid inspektion visade det sig att en vagn hamnat på Svenska Lloyds bogser- båt Viking som hade sin förtöjnings- plats vid kajändan." Så långt Karl-Erik Johanssons berät­ telse. Följande text fann jag i GT som kom ut samma dag: "Klockan var 00.55 den 2 mars 1946 när olyckan hände. Ett hjälplok anlände efter en stund och man tog itu med att reda upp den hotande situationen för Viking. Med hjälp av en lyftkran lossa­ des vagnen. Först därefter kunde man koncentrera sig på att få upp vagnen på spåret på kajen igen. Det blev ett drygt arbete och räddningsmanskapet fick arbeta hårt hela natten. Strax efter kl. 7 på morgonen fick man upp vagnen på kajen och Viking, något skamfilad med stopp­ bocken intrasslad runt räcket och ventila- Detaljbild av Viking den 31 december 1947 med londonbåten Saga i bakgrunden. torn samt med en bucklig skorsten, för­ Foto: Curt S Ohlsson/Bildgrupp Ett, Göteborg. halade till färjeläget för Eriksbergsfärjan,

Länspumpen 1997:1 19 En luudbi/bogserare i två skepnader. Bernt Fogelberg tog henne som Elof den 24 februari 1964 och bilden på Viking tagen den 22 maj 1921 kommer från Sjöfartsmuseet i Göteborg. på lagom avstånd från järnvägsvagnar. ningen men efter att man lossat godset 300.000 kronor. Nu revs ångmaskinen ut Vikings skeppare som bodde vid på vagnen så reste sig Viking något. och en motor på 315 ahk installerades Kaptensgatan några hundratal meter Godsvagnen som till en tredjedel häng­ och nytt namn blev Elof. Eftersom Elof från kajen, blev mycket förvånad när de över kajkanten, klarade sig nästan tillhörde de mindre av Röda Bolagets polisen ringde mitt i natten och berätta­ helskinnad från äventyret. Hade Viking bogserare blev det traditionell hamn- de att hans Viking hade påkörts av ett inte legat där hade den sannolikt åkt ner bogsering som arbetsuppgift. tåg och höll på att sjunka. i älven och godset blivit fördärvat." Den 12 januari 1967 inregistrerades -Jag sprang hela vägen ner till kajen Elof med reg.nr. 10781 men erhöll inga och nog blev jag häpen när jag fick se Såld till Röda Bolaget signalbokstäver. Viking ligga med stark slagsida och Svenska Lloyd avskaffade sin bogser- 1976 var det slutbogserat för Elof och med en järnvägsvagn över sig. Jag trod­ båtsverksamhet och sålde Viking till den gamla Lundbybåten nedskrotades i de aldrig att hon skulle klara påfrest­ Röda bolaget den 1 oktober 1954 för Göteborg på hösten detta år.

Emil transporterar besökare till ett örlogsfartyg i slutet av 1940-talet. Foto från Gunnar Hedman.

20 Länspumpen 1997:1 44. S/S Emil

• Byggd 1915 av stål • Dimensioner: 16,14 x 4,20 x 2,30 m. • Dräktighet: 31,98 brt. 4 nrt. • Maskin: En compoundångmaskin om 110 ihk av varvets fabrikat.

I november 1914 undertecknades kon­ trakt av Göteborgs Bogserings AB för byggandet av två bogserångare, en av varvets mindre och en av dess större typ. Varvet hade ingen order inneligan- de och därför kom ordern från Göte­ borgs Bogserings AB mycket lämpligt, och arbetena igångsattes omgående. Den minsta av nybyggena, som i dopet fått namnet Emil, levererades på sensommaren 1915 till Göteborgs Bogse­ rings AB. Vid denna tid var pråmbogse- ring en stor arbetsuppgift tillsammans Emil på väg in mot Skeppsbron. Observera "skogen" av kranar på Lindholmens och Eriks- med förhalning av fartyg. Emil blev ett bergs varv i bakgrunden. Närmast Götaverkens stora flytdocka. Foto: ]. C. Lund. fint tillskott i Röda Bolagets bogserflotta. År 1920 ändrades bolagets namn till Göteborgs Bogser- & Bärgnings AB. 82.500 kronor. Hon är numera ombyggd ände nära Tranebergsbron. Emil är fort­ Emil moderniserades 1951 genom med ett större och modernare däckshus farande igång som fritidsbåt. insättandet av en Bolinder motor på 150 och ligger vid Hornsbergskajens västra Fortsättning följer. ahk. Härigenom minskades besättning­ en till två man. 1 slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet sålde Röda Bolaget Emil till Emil i Lundqvist & Söner Muddrings AB i Uddevalla. De i sin tur sålde båten den olika 24 maj 1971 till Lasse Eriksson i Stock­ skepnader holm för 16.000 kronor, som skulle använda Emil som fritidsbåt. Han lät inregistrera Emil den 12 oktober 1972 och hon tilldelades signalen SEVQ och nr. 11298. Namnet fick båten behålla. Först blev hon liggandes vid Hammar­ byslussen och sedan på land vid Kvarn­ Källor: holmen i Nacka. Efter att räcket tagits Bernt Fogelberg bort och ersatts med hela plåtar, hade K-0 Johansson hon sin kajplats vid Strandvägen nära Olle Renck Djurgårdsbron i många år. Göteborgs-Tidningen Den 23 augusti 1988 köptes Emil Sjöfartsinspektionen av Gunnar Ankarberg, Stockholm för Riksarkivet Kvarnholmen i Nacka 27 april 1974. Foto: Gunnar Hedman.

Vid Strandvägen 24 juni 1978. Foto: Gunnar Hedman. Som fritidsbåt 21 juni 1992. Foto: Christer Samuelsson.

Länspumpen 1997:1 21 Bilaga Registersidorna 2501-2600

2508 Curry i Göteborg under första världskriget.

Registerredaktörer: Krister Bång Tore Olsson Gunnar Ståhl

1 Namn. Tonnage Reg. Typ Versaler = Namn under svensk flagg. Byggnadsår Avförd nr Små bokstäver = utländsk flagg och plats och anledning Brutto Netto

Understrukna namn = finns foto som Foto finns Inregistrerad

2501 SS INSULA 3 ex KALMARSUND No 2 1869 Motala 87 65 X 1895 1924 upph i Göteborg 2502 SS SJÖTRANSPORT 1 ex NYKÖPING ex SIMSON VIII ex APOLLO ex SVARTVIK ex KALMARSUND No 4 1876 Motala 121 58 1959 upph 1 Kalmar 2503 SS TAXEN ex FREJA ex KALMARSUND No 5 1877 Motala 127 89 1923 upph i Göteborg 2504 SS Mols ex KALMARSUND No 6 1888 Motala 178 124 X 1927 såld Dk, sedan Estland öde? 2505 S ANNA LOHDEN ex ANNA ex Kosmos 1860 Oldenburg 367 331 1903, 12.10 övergavs Nordsjön 2506 s EDVARD ex Egeria 1858 Ribnitz - 253 1896 kond. Chrlstiansand 2507 s CARL AUGUST ex Laura 49, ex CARL AUGUST 1867 Grämkulla 90 67 1898, 24.3 strandat Travemunde, vrak 2508 SS CURRY 1890 Kristinehamn 128 70 X 1933 pråm, skrotad i Smedsudden 2509 SS Anna Rita ex Dagny ex GUSTAF WASA 1895 Helsingör 488 354 1941 såld Dk, borta m man o allt 8.1.49 2510 s FURSTEN - 25 15 1906, 27.8 kantrat o sjönk Vänern 2511 SS Liva ex HANNA ex ALICE 1887 Oskarshamn 355 256 X 1928 såld Lettland, sjönk 2.9.34 utanf Aberdeen 2512 s ANNA ex Anna Dora 1874 Riga 239 216 1909 pråm, Ytterstfors 2513 s HANNA ex Samuel 1866 Quebec 371 337 1920 såld No, nerrlggad 23 2514 s SOFIA ex Sophle 1862 Altona - 236 1903 kond. pråm hos TB 2515 s ALFRED • Torsö, fb 93 78 74 1903, 26.9 brand Oxelösund, sjönk 2516 s NICOLAUS ex S:T NIKOLAUS 1858 Motala 77 61 1934 upph. Kållandsö 2517 s SYLFIDE ex SYLFID 1866 Västervik 91 82 1917, 19.7 kollision, sjönk Öregrundsgrepen 2518 s LYCKE ex ANNA GUSTAFVA - - fb 81 Assarebo 46 39 X 1928 föstörd, Kållandsö 2519 s KOLTRASTEN ex Trush 1866 Sunderland 295 272 1907 såld Frederlkshavn öde? 2520 SS HERNÖSAND II 1865 Bergsunds 464 349 X 1924 logementsfartyg, upph 1951 i Göteborg 2521 SS FREY ex UPSALA ex EKOLN II ex ÖRSUNDSBRO ex DALPILEN 1873 Motala 77 52 1905 pråm 2522 s Ormen Lange ex DAVID 1885 Assarebo 78 74 1910 såld No. sjönk 1.7.1921 2523 s SAGA 1848 Köpenhamn 322 300 1905 upph, Landskrona 2524 s EMILIA 1874 Gäddvik 126 110 1906 såld Faaborg, ångbåtbrygga 2525 SS WIRA ex VIRA 1894 Jönköping 101 53 X 1953, 15.11 sjönk Tistlarna 2526 s EMIL 1871 Kimlto 228 204 1900 avriggad, pråm 2527 s DART 1862 Garmouth 69 64 1917 ca. pråm 2528 s SILVA ex S J Lund 1860 Aalborg 119 103 1915, 22.12 strandat Rugen, vrak 2529 s SVEA - fb 87 Länna 53 44 Fanns SL-23 "struken i SL" 2530 s MARTINA ex Laura ex Axel 1858 Aalborg 86 72 1910, 25.9 brand Östersjön, sjönk 2531 s E.O. N:o 32 ex ELISE 1851 Inverness 157 141 1918 pråm, upp 1926 2532 s ROSLAND 1870 Sunderland 245 231 1922 såld Tyskland, upph 1923 2533 s VILHELM 1864 Kile 59 49 1930, 11.6 sänkt av flottan, skjutmål 2534 s CONCORDIA 1848 Barstei 64 54 1920 pråm 2535 s CAROLINA LYDERS 1837 Danmark 50 41 1903, 13.10 strandat Ö-vik 2536 s RIM ex AMOR 2 ex AMOR 1847 Oldenburg 137 121 1916 kondemn. Pråm, sjönk ca 1924 2537 s HENRIK 1857 Kolboda 164 134 1929 förstörd/upph Torekov 2538 s FAMILJEN ex Vilhelmine 1870 Påskallavik 204 180 1902 pråm Harnäs 2539 s PRINS OSKAR - 27 25 1910 anm. förlist 2540 SS Östern ex Finbv ex SÄRÖ ex LILLA EDET 1873 Göteborg 128 101 X 1908 såld Finl. Logementsfartyg vid Sandö, Flnl -65 2541 s OLGA 1867 Gammelös 107 99 1901 pråm 2542 s EMERENTIA 1889 Örnavlk 28 24 1958 avf. Sjunken i V-viks hamn. 2543 s GUSTAF 1853 Norrköping 52 49 1904, 7.11 övergavs SO Bornholm 2544 SS LÅNGÖ ex GUSTAFSFORS 1 1882 Gustafsfors 64 43 X 1973 såld tysk medb. Ligger hon kvar i Gbg? 2545 SS GUSTAFSFORS II 1888 Torskog 64 86 1900 slopad. Blev reg.nr 3738 2546 SS GUSTAFSFORS III ex VESTRA ED ex GUSTAFSFORS III 1870 Spången 52 40 ca 1915 sjönk Lelången 2547 SS TRIO ex HARRINGTON 1873 P Glasgow 1088 795 1910 såld upph 2548 S INGEBORG ex IDOGHETEN - Öland fb 76 Oskarsh 71 68 1900, 9.5 drev i land Kastrup 2549 S FELICIA 1875 Kalmar 400 363 1897, 9.12 strandat P Natal, kond 2550 SS Orion ex GÖTHE ex MOTALA 1870 Norrköping 740 545 1938 såld Estland, sjönk 28.3.40 2551 s TRÄGEN 1875 Tlmmernabben 49 39 1895, 4.10 strandat Hesselö, Jylland 2552 SS FRANS ex VESTERN ex GÖTA KANAL V ex WESTERN 1870 Norrköping 133 83 1916, 2.11 sänkt av tysk ubåt i Bottenhavet 2553 S TVÅ BRÖDER 1838 Lerhamn 54 45 1905 slopad, upph 2554 s FRAMÅT 1856 Sönderhoe 77 70 1896, 26.4 sjönk Utgrunden 2555 s FRIDA - fb 94 Trollhättan 26 21 1935, sänkt som brygga Torsö 2556 s MADONNA - fb 94 Trollhättan 22 20 1918 upph 2557 SS TURIST ex LOFTAHAMMAR 1877 Oskarshamn 26 19 1934 upph Karlshamn 2558 s MARIA - fb 64 Sllte 49 41 "Sedan 1900 ej varit i segling" upph. 2559 SS ARTHUR ex WERNER ERICSON 1868 Spången 58 39 1898 anmäld upph, men blev 3272 2560 s HOPPET - fb 87 S Garn 71 67 1961 förstörd av "vind sjö och is" - brygga 2561 s MARIA 1878 - 157 Reg 23.4.95 och såld 8.5.95 till Libau 2562 SS PRESTO 1875 Bergsunds 1060 755 1936 upph Stavanger 2563 SS SIGNHILD 1871 Spången 164 114 1936 upph 2564 S CARL JOHAN -/1 8 4 8 Roslagen? 41 36 1907 fylld med sten, lastbrygga 2565 s VENUS -/1 8 6 8 Roslagen? 50 50 1911 upph 2566 s FRITHIOF 1860 Roslagen 53 1908 pråm hos V-viks Ångsl AB 2567 s S:T CHRISTOPHER 1866 Danzig 637 592 1908 upph Torekov 2568 SS GOTTFRIED 1889 Bergsunds 411 285 1904 såld Haugesund, krigsförlist 27.8.1914 2569 SS GUNHILD ex UUSTERÖ ex BLIDÖ ex ENGSÖ 1866 Nyköping 105 69 1954 magasin, upph 61 2570 S ANNA CECILIE ex Sophie 1841 Greifswald 57 48 1902, 14.7 strandat Refsnés 2571 SS CADDY ex ELVAN ex O.K. 1 ex NYA UPSALA ex WESTERÅS ex FÖRENINGEN 1855 Norrköping 167 117 X 1967, 9.9 strandat Kråkelund 2572 SS UNION 1883 Sjötorp 170 110 1913, 16.12 kollision, sjönk, 1 omkom 2573 SS MOTALA ex STRÖMSHOLM ex AMIRAL VON SYDOW 1850 Norrköping 164 102 1915, 26.8 strandat Söderholmarne, Vänern 2574 SS ALFA (ALPHA) ex TOR 1857 Åmål 159 101 X 1927 upph i Fiskebäckskil 2575 SS STEN STURE 1857 Motala 308 236 1900 såld Dk, 1902 till Stettin öde? 2576 SS THOR ex JÖNKÖPING 1872 Sjötorp 155 117 1904 upph 2577 SS ÄGIR 1878 Spången 222 164 1905 upph 2578 SS Vulkans ex VULCAN 1875 Sjötorp 176 101 1925 såld Lettland, fanns LR-47 öde? 2579 SS GLIMA ex LILLÖ ex HERMES 1867 Bergsunds 224 129 X 1957, 21.3 strandat Arkö, vrak 2580 s GERTY 1882 Säffle 85 82 1900 upph 2581 s NATHALIA CHARLOTTA 1878 Kaggen 73 67 X 1926 slopad, lagd Norevlken 2582 s ENIGHETEN - fb 86 Väddö 53 46 1901 pråm 2583 SS WÄDDÖ KANAL 1881 Stockholm 223 169 X 1901, 16.11 strandat Storjungfrun, vrak 2584 SS STRÖMDALEN ex OSCAR II ex SÖDERHAMN ex SÖDERHAMN 2 1871 Stockholm 526 407 1932 pråm, 1965 såld Dk, upph 2585 SS Martin C ex GEFLE 1871 Bergsunds 519 406 1934 pråm, 1965 såld Dk 2586 s CHRISTINA - fb 84 Sjötorp 38 35 1919 upph 2587 s AXEL 1872 Neuvattoma 65 56 1906, 28.9 strandad Torekov, vrak 2588 SS Llllesund ex Neptun ex LINCOLN ex SVANTE 1884 S Garn 205 144 1896 såld Dk, 1913 Norge, brand 1.10.1923 2589 s FÄRDIG 1872 Sölvesborg 26 24 1910 upph 2590 s MALTA 1862 Granville 886 826 1897 såld Finl, strandad 15.9.98 Öresund 2591 s RICHARD ex Sans-Souci 1858 Svinemunde 462 1897 kond Kristiansand, upph 2592 SS STORA STRAND ex ELI DA 1888 Upperud 56 27 1920 upph 2593 SS BLIDÖ ex UUSTERÖ ex SKÄRGÅRDEN ex MARIEFRED ex NYA SVARTSÖLANDET 1883 Bergsunds 96 91 1930 upph 2594 s VENUS 50 47 1905 "sedan flera år tillbaka slopad" 2595 SS Alfredo ex Polstell ex TELLUS 1882 Norrköping 1029 729 1917 prisdömd, strandat 29.12.1924 2596 S ADELIA 1886 - 34 31 1902 ombyggd till reg.nr 4152 2597 SS REX 1877 Norrköping 1012 750 1956 upph Bremerhafen 2598 SS "TEATERBÅTEN" ex BJÖRKÖ ex RIDDARFJÄRDEN ex GRIPSHOLM 1878 Stockholm 192 139 X 1947 pråm, upph 1956 2599 s JÖNKÖPING -/1 8 7 0 Sjötorp 67 64 1906 "sjönk för flera år sedan i Gropviken, Skälviks s:n" 2600 s KRISTINA ex ALMA 1860 Västervik 48 45 1901 "kommer ej att användas"

Bilaga till Länspumpen 1997:1 Sla.j2> jD k isia.ri Möteskalender MEDLEMMARNAS GRATIS ANNONSSIDA Västra Kretsen

Dublettkort som ligger till ingen nytta? Onskas köpa: Sveriges Skeppslista årg. Lördagen den 5 april Byt bort dem mot böcker om havet och 1945 och 1952. Helst i bra skick. Från Västindien till Medelhavet med sjöfart. Skriv efter lista. Prenumera på Bengt Nordlander, 08-604 52 29 fyrmastbarken Sea Cloud. mina fotolistor som kommer ut en gång Lättmatrosen Charlotta Cederblad i månaden, genom att skicka 20 kronor berättar och visar diabilder från sin för 4 månader. Önskas köpa: Boken "10 år på sista varvet” skriven av Götaverkens VD. resa och livet ombord i detta stora och Donald MacFie berömda seglande kryssningsfartyg. Västgötagatan 1, 441 43 Alingsås Jarl Andersen, Vardenlia, 3227 Sandefjord, Norge Lördagen den24 maj Tel/fax +47 33 47 49 27 Vi planerar en utfärd med Herkules. Mer information i Nakterhuset och på Kompletteringar till registersidorna telefonsvararen.

Här följer några kommentarer till de historie i Danmark, og den er som fel- senaste registersidorna 2401-2500. ger: Möteslokal är som vanligt Nakterhuset, Reg nr 2402 byggdes i Englund 25 maj 1923: Solgt til skibsferer Mar­ Klippan 5 och mötestiden 14.00. Nakterhu­ 2404 byggdes 1850 i Wiken tin Serensen, Aalborg, Johanne af Aal­ set är öppet varje tisdag mellan 18 och 21. 2414 hette även Andreas borg. Signalbogstaver NDWQ/OXEQ. Telefon och telefonsvarare i Nakterhuset 2493 skall det inte vara Larsbo 4 februar 1924: Solgt til skibsferer 031-24 65 15 för information. Välkomna! No 4 istället för Larsbo No 2? Vilhelm Andersen, Kobenhavn. 2498 byggdes 1850 i Holland 3 marts 1933: Ejeren er afgået ved deden. Holger Magnusson KLUBB MARITIMS 2 juni 1933: Solgt til skibsferer Borge □ Frederik Friis, Kobenhavn. ÅRSMÖTE 1997 29 august 1935: Solgt til skipper Carl I Länspumpen 96:3 laeste jeg i skibslis- E Ericsson, 0regrund. Tonnage: 86 brt, Lördagen den 19 aprii ten midt i bladet om Nr 2363 Erik byg­ 75 nrt. Fik ikke hja;lpemotor under i Lidköping get i Figeholm 1889 var solgt til Dan­ dansk flag. mark. Jeg har siden undersogt skibets Borge Mikkelsen Se program i Båtologen 2-97

FOTOARKIVET • Klubb Maritim Västra Kretsen • OFFERT A 1 Göteborg

Vi erbjuder fotokopior ur vår negativsamling. Dagens erbjudande innehåller foton från Robin Holmstedts samling av äldre fotografiska vykort som vi låtit avfotografera. Kopiorna görs på fotopapper (ej plastpapper) och levereras i formatet 10x15. Pris 8 kr/st plus porto och expeditions­ kostnader 15 kronor. Betalning vid leveransen. Vid betalning från utlandet endast kontant. OBS! BILDERNA LEVERERAS I ORDNING FRÅN LISTAN.

AGRICOLA Göteborg 1918 5963 HALVAR Stockholm 1875 5812 SHELL 9 m /t Stockholm 1922 6828 ALBERT EDWARD Helsingborg 1872 1691 HAROLD Göteborg 1878 1069 SIVA Lödöse 1921 6655 ARIEL Oskarshamn 1883 4062 HARRY Stockholm 1883 2172 STELLA Göteborg 1905 7547 ARNOLD Göteborg 1881 3 383 HÅKAN Göteborg 1880 4099 STURE Säffle 1915 5683 AXEL Göteborg 1915 5717 INGEBORG Landskrona 1887 5716 SVEA Ström 1903 4200 BENGT Göteborg 1883 744 KOSTER Trelleborg 1917 7280 SWEDIC Stockholm 1905 6893 CALCIUM m /s Stockholm 1918 5996 KYROS Karlshamn 1859 318 THETIS Göteborg 1919 6967 CENTRIC Helsingborg 1903 5501 LENNART Västervik 1905 6893 TORGNY LAGMAN Stockholm 1919 7788 DAGA Gillberga 1872 300 LISTER Sölvesborg 1928 7436 TORFRID Trelleborg 1903 5617 DAGNY Malmö 1906 7382 MAJA Göteborg 1883 6940 TRIO Kalmar 1884 4799 ELFSBORG Göteborg 1904 5751 MALVA Göteborg 1925 7216 URDA Göteborg 1883 2790 EMILY Helsingborg 1878 101 MARGARET Göteborg 1889 4462 VANADIS Göteborg 1881 1254 ESTER Helsingborg 1901 3935 OMBERG Göteborg 1920 7475 VASTI Lerberget 1908 7441 FREJA Göteborg 1883 3325 ORION Stockholm 1897 5671 WRIGHT Stockholm 1907 7033 FRODE Sölvesborg 1889 788 PAN Helsingborg 1871 3267 VIGOR Göteborg 1905 7608 FYRILEIF Stockholm 1921 6668 PRINS OSCAR Göteborg 1869 1445 YNGVE Råå 1905 4424 G ADOLF Göteborg 1889 3949 ROSSÖ m /s Rossö 1918 6091 Fotoarkivet. Klubb Maritim Västra Kretsen Göteborg Box12322, 402 43 Göteborg Sista beställningsdag N a m n ...... 30 juni 1997 A d ress...... Leverans inom 6-8 veckor

4 Länspumpen 1997:1 Tremastbarken Sappho frän Arendal strandade den 18 oktober 1896 Havila av Fanö strandade utanför Helsingborg den 12 december 1895. syd Lolland. Strandade skepp

Dramatiska bilder från haverier är alltid värda att visa. Från Örjan Kronvall fick vi härförleden några fotografier på haverister från slutet av 1800-talet. Finns det någon som kan berätta mera om fartygen och deras olyckor? Fotografi­ et på den kanadensiska ångaren Princess May har vi fått låna av Sigge Berg.

Kanadensiska ångaren Princess M ay strandad vid Sentinel Island den 5 augusti 1910.

Den 19 juni 1897 strandade skutan N anhoron av Carnavon. Men var?

22 Länspumpen 1997:1 MD 167 M eteor i Haugesund på hemväg från Shetland är 1945. Foto: Allan Rutgersson. Backefiske med fiskebåten Meteor från Klädesholmen 1945

Dagboksanteckningar av Allan Rutgersson

enna berättelse är baserad på la ord och uttryck har inte ändrats. Detta ändrade kursen till väst. Vi träffade Lip- Allan Rutgerssons dagboksan­ för att återgivningen skall vara så auten­ ton som talade om att de hade fått Dteckningar från fyra backefiske­ tisk som möjligt. Endast i några fall har dåligt. Vi hade gått 180 distans så vi turer (fiske med långrev) under somma­ interpunktionen styrts upp och förkort­ ankrade. ren 1945. Den första resan gick till far­ ningar skrivits ut för att underlätta Onsdag den 30 maj, började vi i 90 vattnen längs Sydnorge, medan de tre läsandet. famn och kastade SV t S riktning och övriga som var ca 3 veckor långa var hade åsatt i 65 famn - och fick 145 läng­ och en, gick till vattnen runt Shetlandsö­ Lennart Olsson, Klädesholmen or, 165 torskar på 9 hundre tillmans. Evy arna. Resan till fiskeplatsen i Skagerrak talade med oss de tyckte det var dåligt ägde rum endast några veckor efter att fiske. Fint väder. Tyskland kapitulerat och andra världs­ Båten i beredskap till den 22 maj. Första Torsdag den 31 maj, började kasta i kriget var slut i Europa. Dagboksanteck­ turen väster om spärren efter kriget. 100 famn hade åsatt i 70 famn - och fick ningarna ger en kortfattad bild över vad Tur i skäringen 90 långor, samt 190 torskar. Körde i 2 som hände under resorna. Viktiga fakto­ Måndag den 28 maj köpte vi agn 740 timmar öster langs grund talade med rer för en fiskare så som rådande väder­ kg makrill och 65 lådor is hemma, och Göta, Evy - och ankrade öster om Evy. lek och resultatet från varje dags fiske är gick hemifrån kl 20 vi, Evy, Göta, kurs Fint väder. väl återgivna, men anteckningarna ger V1/2N. Fredag den 1 juni, började kasta i 125 också en inblick i hur Allan Rutgersson Tisdag den 29 maj på väg till fiske­ famn hade åsatt i 75 famn - och fick 73 upplevde dessa resor och de första besö­ vattnet, fick stanna motorn kl 4 och taga långor, 145 torskar, samt 3 hälleflundror. ken i norska hamnar efter andra världs­ ifrån främre ramlagret och skava ur det Göta och Evy körde en bit öster. kriget. för det hade värmt sig. Satte ihop det Lördag den 2 juni, börja i 115 famn Dagboksanteckningarna är i det när­ igen och började köra men det höll sig hade åsatt i 60 famn - och fick 114 lång­ maste ordagrant återgivna och dialekta- varmt hela resan. Fick se Ryvingen och or, 180 torskar, samt 8 hälleflundror -

Länspumpen 1997:1 23 Fiskhamnen 1 100 kr 9 785 kg 8 771 kr per lott 708 kr

Första shetlandsresan efter kriget Måndag den 11 juni, köpte vi makrill hemma, 1175 kg å 73 öre per kg. Tisdag den 12 juni, gick hemifrån kl 3.30 vi, Lipton, Evy och Göta, lätt ostlig bris, passerar Ry vingen kl 21,00. Onsdag den 31 juni, vinden jamnade sig och blev NV storm - så vi fick gå in till Egersund - kom dit kl 9,00 och hade då gått 210 distans. Det var första norska hamnen vi besökte sedan före kriget, barnen stormade oss efter gott och bröd. Det blev regn senare på dagen. Torsdag den 14 juni, låg kvar i Eger­ fick mest på inre halva av länken. Tala­ 160 distans. Gick till Göteborg på kväl­ sund för storm - det blåste mycket. de med Göta - de hade fått sämre. len och kom dit kl 23,00. Fredag den 15 juni, gick från Eger­ Körde en bit och ankra i 90 famn - fint Onsdag den 6 juni, lämnar i Göteborg sund kl 5.30 - det hade stillt och vädret väder. 156 kg hälleflundra, 6 lubb fick från var fint en stund, men det blev storm Söndag den 3 juni, fint väder på fm, 1,25-1,40 öre kg för lubben, och igen. Gick till Haugesund kom dit kl men på kvällen friskande vinden och 2,80-3,25 öre kg för hälleflundrorna. 14.30 och satte upp 14 lådor makrill till det blev regn. Evy talade med oss. Vidare lämnade vi 5 lådor kummel, 2 frysning. Måndag den 4 juni, började att ägna lådor kolja och 1 låda diverse. Torsken Lördag den 16 juni, vi, Evy, Göta, kl 0.00, kastade sedan från 90 famn till och lubben lämnade vi i Skärhamn till Lipton och Arne från Käringön var de 45 famn, fick 75 långor, 140 torskar och 5 bröderna Wallström fick 65 öre kg för första svenska fiskebåtarna som var i hälleflundror. På fm frisk SV bris o regn. torsken och 55 öre för lubben. Långan Haugesund efter kriget. Tog in 8 ton is, Ankra på kvällen och skulle börja ägna lämnade vi till föreningen Yngve och fick ligga kvar för storm. men vinden friskar i till västlig storm, så John S Klädesholmen, för den spilande Söndag den 17 juni, var vädret fint på vi lättar ankrar och börjar köra hem kl långan fick vi 1 kr per kg. fm, men det blev regn och jämn vind 20,30. senare på dagen. Tisdag den 5 juni, på hemväg och Torsk 4 825 kg 3 135 kr Måndag den 18 juni, en västlig bris gick tätt förbi en mina kl 0,15 - västlig Lubb 761 kg 761 kr och regn, vi gick inte för radion medde­ storm, kurs först OtN senare ost - kom Långa 3 575 kg 3 575 kr lade storm. Frös 6 lådor makrill - och bra sydligt, kom hem kl 18,30 hade gått Lever 200 kr hade 7 lådor isad makrill kvar i rummet. Tisdag den 19 juni, tog ombord makrillen och gick från Haugesund kl 10.15, vi Göta, Evy, Lipton. Vi gick ut norr om Espevaer satte loggen kl 12.30. Ägnde på fm, fint väder, kurs NNV. Onsdag den 20 juni, lodade när vi hade gått 120 distans och hade 200 famn, körde in och började i 130 famn hade åsätt i 73 famn, kastade VtS - och hade 8 hundre ute tillmans, fint väder men dåligt med fisk - mycket då vi var i (börarne) fick 100 långor. Talade med Göta och vi körde till nordosten kl 17 - kurs NVtV. Torsdag den 21 juni, hade gått 70 dis­ tans lodade och började kasta kl 3.00 i 106 famn kastade NNO och fick mycket fisk 1390 långor på 8 hundre tillmans - svag SO bris. Fredag den 22 juni, började kasta i 106 famn kl 2.45 hade åsätt i 115 famn, fick 1510 långor på 9 hundre tillmans - fint väder. Lördag den 23 juni, (midsommaraf­ LL 394 Lipton hörde hemma pä Klädesholmen från 1942 till 1949. Foto: Allan Rutgersson. ton) fint väder lite regn ibland och dis,

24 Länspumpen 1997:1 ut Marsten kl 20 - kurs NV1/2V. Tisdag den 10 juli, lade stopp kl 16 - hade gått 150 distans, lodade och hade 100 famn ängde på em 9 hundre till­ mans, lätt sydlig bris och mulet. Onsdag den 11 juli, började kasta i 100 famn och fick 830 långor, lätt bris och dimma. Torsdag den 12 juli, körde ut en bit fick 775 långor på 9 hundre tillmans, frisk bris, dimma och regn. Fredag den 13 juli, frisk SV bris, tala­ de med Majblomman och Göta. Körde en bit väster - fick 650 långor på 9 hun­ dre tillmans. Lördag den 14 juli, fint väder men friskande vind på kvällen. Vi talade med Göta och Lipton, fick 675 långor på 9 hundre tillmans. Söndag den 15 juli, fint väder men dimma. Vi talade med Göta, körde en Far och söner ombord på Meteor. Från vänster Hjalmar, John, Adolf och Allan, samtliga Rut- bit väster. gersson. Foto från Allan Rutgersson. Måndag den 16 juli, fick 800 långor på 9 hundre tillmans - friskande vind från SO - kuling. samma vattendjup som i går. Fick 1290 Andra shetlandsturen Tisdag den 17 juli, fick 700 långor på 9 långor på 9 hundre tillmans. hundre tillmans - SV kuling. Fredag den 6 juli, gick hemifrån kl 3.30 Söndag den 24 juni, fint väder vi låg Onsdag den 18 juli, fick 675 långor på - kom till Ska gen kl 8.30 - köpte 1200 fcir ankar kunde se Göta, Evy, Lipton 9 hundre tillmans, lätt SV bris och vack­ kg makrill å 55 öre per kg i svenska som också låg för ankar en bit ifrån oss. ert väder. pengar, tog 3 ton is till makrillen. Gick Agnde på natten - vinden friskar i till Torsdag den 19 juli, fick 610 långor på därifrån kl 18 vi, Göta och Lipton var i liten m västlig bris. 9 hundre tillmans - körde öster - talade sällskap. Först ostlig bris senare på Måndag den 25 juni, först västlig bris med Evy och Lipton, ankrade i 100 famn dagen fint väder - kurs från Skagen senare fint väder samma djup som före­ och vackert väder. VNV1/2V. gående dagar, fick 1400 långor på 9 hun­ Fredag den 20 juli, började i 100 famn Lördag den 7 juli, kom till Haugesund dre tillmans. hade åsätt i 103 famn och fick 1100 lång­ kl 23.45 - fint väder. Tisdag den 26 juni, fint väder fick or på 9 hundre tillmans, lätt SO bris och Söndag den 8 juli, i hamn och fint 1100 långor på 9 hundre. vackert väder. väder. Onsdag den 27 juni, frisk NO bris fick Lördag den 21 juli, fick 930 långor på Måndag den 9 juli, frös 20 lådor 1145 långor på 9 hundre. Göta talade 9 hundre tillmans, kastade 2 hundre till­ makrill, tog 8 ton is gick från Hauge­ med oss han hade fullt och gick hem. mans på em fick 200 långor. Gjorde upp sund kl 13.15. Körde inomskärs och gick Torsdag den 28 juni, Evy talade med oss kl 0.00 han hade nästan fullt - och gick hem. Vi hade 5 hundre ute tillmans och fick 700 långor. Hade rummet fullt och ett 1/2 ton på däck saltad. Körde hem kl 12.30 SOtS när vi hade gått 70 distans ändrade vi kurs till SSO fint väder men mulet. Fredag den 29 juni, på hemväg fint väder gick in syd Espervaer kom till Haugesund kl 16.00, och gick därifrån kl 17.00. Lördag den 30 juni, på hemväg passe­ rar Egeroa kl 2.00 passerar Näset kl 9.00 och Skagen 23.30 fint väder. Söndag den 1 juli, kom hem kl 4.00. Göta och Evy var komna hem medan Lipton kom senare. Måndag den 2 juli, lämnade fisken.

Långa 39 700 kg 39 750 kr Lubb 290 kg 145 kr Fiskare från Klädesholmen och Rönnäng i Baltasund på Shetlandsöarna. Bakre raden från Långa saltad 300 kg 240 kr vänster: John och Manfred Rutgersson, Axel Larsson, Allan Rutgersson, Sture Bertilsson. Lever 8 fat 800 kr Främre raden: Karl Rutgersson, Helmer Johansson, Östen Nilsson, Kurt Davidsson. Av bil­ Totalt: 40 935 kr den att döma finns det besättningsmän förutom från M eteor även från Rönnängsbåtarna per lott: 3 924 kr Dunett, Fenby och eventuellt Zalmy. Foto från Allan Rutgersson.

Länspumpen 1997:1 25 och började köra hem kl 23 - lätt SV bris och fint väder. Söndag den 22 juli, gick in i Skotting- en kl 20.30 och hade gått 165 distans då vi kom till Haugesund kl 23. Tog in 1 ton is på fisken och gick därifrån kl 23.30 - gick ut Hvitingsa, lätt V bris och fint väder. Måndag den 23 juli, på hemväg pas­ sera Näset kl 13, Ryvingen kl 15 sätter kursen Ol /2S - frisk V kuling. Tisdag den 24 juli, kom hem kl 7.30. Onsdag den 25 juli, lossar fisken. Torsdag den 26 juli, lossar fisken.

Långa 35 000 kg 17 500 kr Lubb 800 kg 200 kr Lever 8 fat, 2 tunnor Totalt 19 200 kr per lott 1 589:04 kr

Tredje shetlandsturen MD 466 Dunett frän Rönnäng på Shetlandsfiske. Dunett levererades från Djupviks varv till Rönnäng 1927 och var hemmahörande där till 1957. Torsdag den 9 augusti, gick till Göte­ borg och köpte salt. Fredag den 10 augusti, gick hemifrån 17.30 - kurs NV. Stilla fint väder - sena­ Tisdag den 28 augusti, lätt N bris och kl 2.00 kom till Skagen kl 7 och köpte re dimma. fint väder - på em fick vi 560 långor på 6 1250 kg makrill å 47 öre per kg. Gick Tisdag den 14 augusti, talade med hundre tillmans. därifrån kl 14.15, NO bris - kurs Lilian när vi gått 120 distans från Mar­ Onsdag den 29 augusti, frisk SO sena­ VNV1/2V. sten, han låg i börarne. Vi körde 145 dis­ re SV bris och mycket regn, fick 580 Lördag den 11 augusti, kom till Hau­ tans lodade och hade 98 famn, körde 1 långor på 9 hundre tillmans - gjorde gesund kl 19.30 - NV bris och dimma - tim NNV ankrade i 104 famn, stilla fint upp och började köra kl 18, uppklarnan­ frös 18 lådor makrill. väder - dimma. de och NV på kvällen. Söndag den 12 augusti, låg kvar i Onsdag den 15 augusti, fick 850 lång- Torsdag den 30 augusti, frisk N pas­ Haugesund, fint väder. or på 9 hundre tillmans, stilla vackert sera Skottingen kl 17.30 och kom till Måndag den 13 augusti, tog ombord väder. Haugesund kl 19.30. makrillen och lade den i sågspån - hade Torsdag den 16 augusti, stilla och Fredag den 31 augusti, gick från Hau­ 20 säckar med oss. Gick från Haugesund dimma, fick 625 långor på 9 hundre till­ gesund kl 4 och hade en snipa med till kl 10.30, gick ut och passerar Marsten kl mans. Einar. Frisk N kuling passera Egerö kl Fredag den 17 augusti, frisk NO 13 och Lindesnäs kl 20. kuling, 825 långor på 9 hundre tillmans. Lördag den 1 september, vackert Lördag den 18 augusti, frisk NO väder kom hem kl 17.30. kuling, 800 långor på 9 hundre tillmans. Måndag den 3 - Tisdag den 4 septem­ Söndag den 19 augusti, NO kuling. ber, lossar fisken. Måndag den 20 augusti, NO kuling och fick 875 långor på 9 hundre tillmans. Långa saltad 35 800 kg 30 175 kr Tisdag den 21 augusti, frisk NO bris Lubb 2 600 kg 1 300 kr och fick 650 långor på 9 hundre tillmans. Lever 13 fat 925 kr Onsdag den 22 augusti, frisk NO bris Totalt 32 390 kr och fick 900 långor på 8 hundre tillmans. per lott 3 008 kr Hade 100 famn över hela länken och kastade NO. Tur utanför Sydnorge 708:25 Torsdag den 23 augusti, växlande Första shetlandsturen 3 924:64 frisk bris, fick 1000 långor på 8 hundre Andra shetlandsturen 1 589:04 tillmans. Tredje shetlandsturen 3 009:48 Fredag den 24 augusti, kuling mellan 9 231:41 SO-V och regn - på fm fick 750 långor på 8 hundre tillmans. Lördag den 25 augusti, frisk växlande bris delvis kuling fick 750 långor på 7 hundre tillmans. Söndag den 26 augusti, lätt bris och vackert väder. Dristig av Bergen talade Meteors besättning bestod av bröderna med oss och gav oss en låda sill. Hjalmar, John, Manfred, Karl, Allan God fångst av långa pä Meteors däck. De Måndag den 27 augusti, sydlig kuling Rutgersson och Charles Karlsson samt nöjda fiskarna är Manfred Rutgersson och och regn, fick 850 långor på 8 hundre Helmer Johansson, samtliga från Klä­ Charles Karlsson. Foto: Allan Rutgersson. tillmans. desholmen.

26 Länspumpen 1997:1 Förteckning över båtarna som förekommer i berättelsen:

MD167 Meteor ton LL 256. Såld i oktober 1948 till Henry Hil- Reg. nr 8067 Inköptes i november 1969 av Leif, mersson, Folke och Henrik Arvidsson Byggd 1935 J. W. Bergs varv, Hälsö Paul och Sigvard Nilsson, Hönö Röd. samt Sune Olsson Dyrön med LL 920. Längd 18,16 m. Bredd 5,80 m. Såld i april 1974 till Finland. Såld i januari 1951 till Olof och John Bruttoton 47,89. Olsson, Herbert Rutgersson samt Gun­ Motor 100 hkr Bolinder nar Sandberg, Rönnäng. Namnbyte till MD 461 Evy Lillfors LL 920. Inköpt till Klädesholmen 1935. Inregis­ Nr 7345 Såld till Gert Persson och Ture Eriks­ trerad 18/12 med MD 167 för Adolf, Byggd 1927 i Marstrand (Ringens varv) son, Resö i oktober 1954 - SD 120. Hjalmar och John Rutgersson. Längd 17, 20 m. Bredd 5,80 m. Såld till Nyberg, Mollösund i maj I januari 1944, sålde Adolf sin andel Bruttoton 46,41. 1975. Användes mest till att transportera till sönerna Manfred, Karl och Allan Motor 90 hkr fisk. Upplagd några år, sedan 1987 vrak Rutgersson som köpte in sig i båten. vid Tångesundet Lyr. Såld i februari 1960 till Axel och Olof Byggd för Karl Persson m fl, Hasselö- Julin, Vrångö. Namnbyte till Vanguard sund 1927 som Evy LL 625. GG 262. Köptes i september 1939 av Arvid LL 323 Arne Käringön Såld 1965 till Uno och Erik Danielsson Karlsson samt Karl och Anders Arvids­ Nr 8589 reg aug 1943 från Lindholmen, Strömstad SD 262. son. Byggd 1916 Studseröd Såld i november 1976 till Hägersten. Motorn byttes 1940 till en 2-cyl JM 120 Längd 14,64 m. Bredd 5,64 m. hkr. Bruttoton 35,46. Såld i september 1946 till Mauritz Motor 85 hkr. LL 394 Lipton Rolof m fl, Vrångö. GG 102. Nr 8537 reg sept 1942 Såld i november 1962 till Ernst Troligen inköpt till Käringön av Erik Byggd, 1942 i Skredsvik Johansson, Roland och Verner Larsson, Westerström 1942 reg med LL 323 16/11 Längd 18,61. Bredd 5,89 m Hönö. 1942. Brutto ton 54,96 Upphuggen på Mossholmen 1981. Såld omkring 1950 till Stenhamn, Motor 120 hkr Bolinder-Munktell Blekinge och Oskar Emanuel Olsson. Namnbyte till Östern. Levererades från varvet i Skredsvik till MD 470 Göta Den 12/6 1952 sjönk Östern efter Klädesholmen 1942; Hugo, Karl och Nr 7354 reg. i juni 1927 brand ombord utanför Gotland. Arnold Axelsson. Byggd 1927 Studseröd Före reg 1943 är Arne svårare att Såld 1949 till Roland Öberg, Asperö Längd 16,54 m. Bredd 5,90 m. spåra, men vi vet att den byggdes 1916. GG 594, i 1957 års skeppslista har Bruttoton 43,48. I Skärhamn finns två båtar med namnet motorns hkr ökat till 180. Motor 70 hkr. Arne båda byggda 1916. En har nr 6344 Såld 1957 till John Albert Andersson, och MD 312, men den såldes till Göteborg Träslövsläge VG 59. Byggd för Albert och Charles Karlsson 1939 och Öckerö 1942. Den blev senare Kom 1965 via Helge Olsson, Mar­ samt John Benjaminsson, Klädesholmen Clyfton av Högen - så den faller bort. strand till Smögen; Per-Olof Olofsson. som MD 470 Göta 1927, reg. 13/5 1927 Den andre Arne är mer intressant. Namnbyte till Ceylon. 1933, sålde John Benjaminsson sin Reg med MD 301, 28/9 1916 för A Her­ Tillbaka 1966 till Helge Olsson och andel till de två övriga. mansson, Skärhamn. återigen till Smögen 1967. Olof Anders­ 1936, sålde Albert Karlsson sin andel 1942 avförs MD 301 ur MD registret son blev ny ägare. till Karl Rutgersson, Tjörnekalv. samtidigt som LL 323 registreras 16/11 Inköpt 1968 av Ragnar och Harry Ny motor om 120 hkr installerades 1942. Så jag tror det möjligen kan vara Johansson, Lysekil. Namnbyte till Lip­ 1938. samma båt? ■

Arbete ombord pä M eteor frän vänster Manfred, Hjalmar, Allan (i Shetlandsfiskare arbetar på däck i hårt väder. Foto: Allan Rutgersson. styrhytten) och John, samtliga Rutgersson, samt Charles Karlsson. Foto från Allan Rutgersson.

Länspumpen 1997:1 27 d o t t e r : reris På skutornas tid ke\>Va S l c u t s Av Siv Nilsson

ret var 1949. Morgana hade las­ tat tegel i Stallarholmen och var Apå väg mot Luleå. Jag var själv inte med om denna dramatiska resa, men hört den berättas av min pappa. Vid Simpnäsklubb kom de in i myck­ et tät dimma. De tog kompasskurs mot fyrskeppet Grundkallen och lyckades komma precis rätt. Därefter satte de kurs över Bottenhavet mot Sydostbrot­ ten. Tjockan hade lättat då ena cylindern på June-Munktellen började hacka. Strax därpå stannade den helt. Det var inte långt till Ratan, så de satte storseglet och gjorde någon knop i den svaga vinden. Vid undersökningen av maskinen visa­ de det sig att ett rosthål hade uppstått vid kylvattenröret på främre cylindern. När man lyfte kannlock och kolv, var hela besättningen på tre man, (inkl. pappa) med i maskinen, så Morgana styrde sig själv med fladdrande segel, Skutorna krävde kontinuerligt underhäll. lite hit och lite dit. Lotsarna vid utkiken i Ratan undrade - Nej, sa smeden. Båtmotorer begriper tarna i Ratan samlades på Morgana. vad de höll på med. Pappa grejade så jag mig inte på. Ingen hade hört talas om den repara- det gick att starta på en cylinder. June- - Kan du gänga hål och kröka rör, frå­ tionsmetoden. Pappa mosade ihop Munktellen stånkade sig fram på den gade pappa? vatten och cement. Väntade ett dygn aktre cylindern i ca 20 minuter. Då stan­ - Javisst, svarade smeden. tills det torkat. nade den också. Samma fel. Nu ansåg - Kom hit då, sa pappa. Resten gör vi Dagen efter var det ett stort ögonblick man att det var dags att hissa lotsflag- själva. då maskinen skulle starta. Hela kajen gan. Det var ju en aning genant. Men De sönderrostade hålen var stora som stod full med specialister. Lotsar, maski­ lotsarna fick stilla sin nyfikenhet. tvåöringar. Smeden kom. Borrade nya nister och andra som mer eller mindre När de blivit bogserade in till Ratan, hål och satte dit nya rör. Det gällde nu med sjöfart att göra. Aven smeden. frågade pappa efter en smed eller någon att täta rosthålen. Pappa hade hört talas Allt gick bra och Morgana tuffade för kunnig på området. Han fick ett telefon­ om att det skulle gå att använda cement två cylindrar vidare till Luleå och lossa­ nummer och ringde. utan sand. Maskinisterna på bogserbå- de teglet. Därefter gick de till Bureå och lastade pappersmassa till Tollarö.

CO

När de passerade Storjungfrun hörde pappa på radion att det skulle bli hastigt tilltagande NV-kuling till storm. De hade kurs på Grepens fyrskepp och en beräknad timma till Öregrund. Vid Djursten var det rullgardin framför stvr- hyttsfönstret. Snöstormen var över dem på någon minut. Fyren på Gräsö har en mycket smal sektor, så det var bara att hoppas kompassen var rätt justerad. Morgana kom rakt på fyren. Sedan var det att fortsätta av bara farten. Massaba- larna på däck var surrade under presen­ ningar, men utgjorde ett stort vinfång och tillsammans med riggen drev den skutan framåt i ca 6 knop. Livbåten akterut i sina dävertar, slog i sjöarna i M organa vid Vituddens varv 1953. medvinden. Det gick inte att ändra kurs.

28 Länspumpen 1997:1 Två man höll ratten och lät motorn gå på tomgång. Vid en vik på Gräsö låg ett ankrat far­ tyg, men de vågade inte fösöka vända in mot vinden, så de bara blåste förbi. Då var det dags att smörja maskinen. Besättningsmannen Harald Bogne (min syssling) och sedermera lots i Furusund, fick försöka ta sig ner i maskinkappen. Det gick inte att stå upp­ rätt i vinden utan han fick dra sig fram i repen som lasten var surrad med. Detta var kl. 1.00 på natten vid Örskär. På pappas fyrkantiga batteriradio som han alltid hade i styrhytten, sade de att vind­ styrkan just där var 31 m/sek. Den radi­ on hade förresten gått i durken många gånger men fortsatte envist att spela ändå.På den tiden gjordes grejor för att hålla. När nu Morgana kom seglande utan ett enda segel uppe, bara på däckslasten och riggen och med maskinen på halv- Möte med galeasen Amor syd Fårösund en vacker sommardag pä 1950-talet.

fart för att den inte skulle stanna och omöjligt att kunna slå back, så måste pappa få brovakten vid Väddö kanal att förstå hur det stod till. Det fanns inga mobiltelefoner på den tiden. Han tutade broöppningssignalen oupphörligt fram till bron. Två man hängde på ratten och hoppades rodret skulle hålla. Brovakten insåg genast deras dilemma. Bron stod öppen när de passerade, och inte nog med det. Den mycket kvicktänkte brovakten, ringde till sin kollega vid nästa bro och förvar­ nade honom om vad som skulle komma. (Det samtalet skulle jag velat hört.) Något lugnare blev det i kanalen. Det var bara att försöka hålla Morgana någonstans mellan de grönskande bus­ karna vid kanalsidorna. Dags för nästa broöppningssignal. Då fick pappa se att bron redan stod öppen. Han sände en varm tanke till den snälla brovakten som ringt. Hoppas nu att inga strömmar eller kastvindar störde deras kurs. - Sikta i mitten. Harald och pappa sade det samtidigt. De blåste igenom och brovakterna kunde torka svetten ur sina pannor. Vid en ankringsplats på Furusund låg 14 stycken ankarliggare i en vik. Bland annat 2 st stora båtar. Vad skulle de stanna nu för när det gick så bra att segla. De blåste förbi och gick in till Strandvägen. Tollarö fick vänta till nästa dag. Resan hade ju gått så fort. - Vi hann i alla fall, sa Harald, som skulle mönstra av och börja sjöbefäls- skolan nästa dag. Väddö kanal en stilla dag med M organa pä genomgående med en rejäl däckslast. Annat var Den cementerade motorn höll i flera vädret som beskrivs i artikeln. år, tills det var dags att byta alltihop. ■

Länspumpen 1997:1 29 J r Rapport från vår bogserbåt Herkules

VERKSAMHETEN 1996 FONDEN VAXER!

Ännu ett verksamhetsår att lägga till handlingarna. Reparationsfonden växer tack vare alla ni som skänkt Här kommer en redogörelse över vad som hänt. Arbe­ pengar under året till Herkules fond. tet under året har präglats av underhåll för att hålla Fondens medel är nu uppe i 74.400 kronor. Nu sik­ fartyget i trafikdugligt skick. Detta arbete utföres av tar vi på målet 100.000 kronor under 1997. en liten men tapper skara medlemmar på sin fritid. Alla bidrag, små som stora, är välkomna! I november månad besökte fartyget Gotenius varv i Göteborg, för en del bottenarbeten. Herkules har sin kajplats vid det under sommaren 1994 återöppnade Göteborgs Maritima Centrum och utgör där ett fint blickfång, inte minst kvällstid, med belysning över topp och belyst skorsten. Vidare har Herkules använts som charterbåt under sommarhalvåret. Denna verksamhet är grunden för de inkomster som möjliggör att bogserbåten Herkules förblir en levande museibåt. 16 charterturer gjordes under 1996. Allt från ett bröllop och en sjöbegravning till rundturer i skärgården.

H erkules i Vänern 27 juli 1990. Foto: Roy Jonsson.

KLUBB MARITIM VÄSTRA KRETSEN - FÖRENINGEN BOGSERBÅTEN HERKULES BOX 12322 • 402 43 GÖTEBORG

STADGAR FOR REPARATIONSFONDEN FÖR HERKULES

§1 Fondens namn skall vara Reparationsfonden för Herkules. §5 Dessa stadgar är utarbetade i samråd med Föreningen Bogserbåten Her­ §2 Fonden förvaltas av tre av Klubb Maritim Västra Kretsens styrelseleda­ kules. möter: ordföranden, vice ordföranden och kassören. Fondens kapital, §6 1 händelse av att KMVK upplöses skall fonden ställas under sådan för­ inkomster och utgifter skall redovisas särskilt i KMVK:s årsredovisning. valtning att medlen oavkortat kommer Herkules tillgodo enligt paragraf §3 Fondens medel skall förvaras på särskild sparräkning i bank till högsta 4 av dessa stadgar. möjliga ränta samt på postgiro för in- och utbetalningar ur fonden. §7 Dessa stadgar har antagits av styrelsen för Klubb Maritim Västra Kretsen §4 Fondens medel är uteslutande avsedda för nödvändiga större reparatio­ den 15 april 1992 att gälla tills vidare. ner t ex plåtbyten, axeldragning samt maskinreparationer, dock ej sed­ vanligt underhåll.

30 Länspumpen 1997:1 Ängtrålaren Agnes man har tillgång till under innan de försvann från den Om skeppsmätning I Länspumpen 1996:4 finns den aktuella perioden. svenska fiskerinäringen. och ton en fin bild på ångtålaren Nu går man i stället till Över 90 stycken ångtrålare I Länspumpen presenteras Agnes insänd av Hans Lloyds Register för där bör har det funnits i Sverige fartygs storlek i form av "ton­ Enström. Natuligtvis blir man kanske få svar på sina under en femtioårsperiod. nage". Till exempel, är tonna­ man intresserad när man hit­ frågor. När man tittar i Att dokumentera dessa get si och så många bruttoton tar en sådan bild och samti­ årgång 1915-1916 hittar man började jag med för en hel eller nettoton. Det förefaller digt har anknytning till ång- igen Agnesoch likadant är del år sedan. Dels samla upp­ som om detta är skilda enhe­ trålaren genom den tragiska det i följande årgångar. Där­ gifter och även fotografier. ter. I verkligheten är sorten i förlisningen. emot hittar man en Mastiff Av förklarliga skäl är det ett båda fallen registerton, ett Redaktionen ger Svar som ägs av Fiskeri AB Svea svårt ämne och det är mycket volymmått som motsvarar Direkt men det är ju ett TV och den finns med till och uppgifter som saknas och 100 engelska kubikfot eller program med Siewert Öholm med årgång 1921-1922 för att även fotografier. Är det 2,83 kubikmeter. som programledare. Nog bör sedan helt försvinna. någon läsare som har uppgif­ Man får lova att skilja på redaktionen ge Hans Enström För den vanlige båtologen ter eller fotografier är jag registerton (en volym) och lite bätte information om blir det inte mer information mycket intresserad att ta del viktston av vilka det går ett Agnesän att planka Svenska och man får ge upp. Men av detta. Kanske kan det bli på 1000 kilogram. Det finns ju Handelsflottans krigsförluster ibland finns det andra källor någon sammanställning av även long tons eller gross tons Åren 1914-1920. och eftersom jag hade infor­ någon form i framtiden. Allt som är 1016 kilogram, ej att Men ångtrålare är ett svårt mation sedan många år att beror på det material som jag förväxla med gross tonnage. kapitel trots att det är för­ Agnes tidigare hetat Mastiff har tillgång till. Som det är Ordet tonnage är engelskt hållandevis nära i tiden. Själv var det förhållandevis lätt att nu blir det allt för ofullstän­ och bör översättas med dräk­ har jag forskat ångtrålare ge svar på Hans Enströms digt för att våga sig på en tighet för att undvika miss­ under många år men det blir fråga. större sammanställning. förstånd. Således bör man stopp på grund av att man För övrigt var inte Agnes Har Du någon bild på ång­ uttrycka ett fartygs storlek i inte har källor att forska ur. den enda ångtålaren som för­ trålare eller andra uppgifter bruttodräktighet respektive De ångtrålare som var regis­ olyckades under första så hör av Dig till nettodräktighet. Enligt äldre trerade finns ju dokumente­ världskriget. Även Ejdern, skeppsmätningsregler är sor­ rade i akterna på Riksarkivet Gilbertoch Venus för­ Göran Ohlsson ten registerton, enligt nyare så där möter man inga svå­ olyckades genom olika krigs- Kulörgatan 6 regler (1969 års konvention, i righeter. Problemet är dock handligar. Under andra 421 65 Västra Frölunda kraft sedan 1982) är sorten att det var så många ångtrå­ världskriget blev Stig och dimensionslös! lare som var oregistrerade Viros sänkta genom krigsha­ Agnes Dräktigheten framgår av och ett fåtal av dem är det så ndlingar. Beträffande Ejdern Ångtrålare, byggd 1891 av fartygets mätbrev. I Sverige gott som omöjligt att finna har jag skrivit en artikel om Cook, Welton & Gemmell i utförs mätningen av fartyg uppgifter om. den i Länspumpen 1981:2. Hull av järn. NB 75. av Sjöfartsverket som även Vi kan ta Agnessom ett Just ångtrålarna är nästan Dräktighet: 125 brt, 47,52 nrt utfärdar mätbreven. gott exempel på detta vilket en del av vår sjöfart som är Dim: Längd 30,63 m. Bredd Exempel: Ångaren Bohus­ samtidigt ger redaktionen mycket dåligt dokumente­ 6,33 m. Djupg 3,28 m. läns brutto- respektive netto­ möjlighet att slippa skämmas rad. Vid första världskrigets Maskineri: C 2Cy 17” & 33" - dräktighet var före senaste för mycket på de svar Hans utbrott fanns enligt uppgift 22" på 45 RHP, tillverkad vid ommätningen 235 resp 71 Enström fick. 58 stycken vilket ju är ett Bailey & Leetham i Hull. registerton. Enligt nyare mät­ Tittar man i Sveriges stort antal. Rederiet som ning är bruttodräktigheten Skeppslista årgång 1915 hit­ sålde Agnes till Sverige, Registreringsnummer: - 304 och nettodräktigheten tar man Agnesoch att det är Humber Steam Trawling Co. Signalbokstäver: - 114. en trawl på 47,52 ton med i Hull sålde nästan halva sin hemort Göteborg. I Skepps- flotta till svenska köpare Byggdes med namnet Mas- Ingvar Kronhamn listan 1917 finns den också 1913-1914. Gadus köpte även tiff och levererades i septem­ med och där anges ägaren ett stort antal från ett annat ber 1891 till Humber Steam engelskt rederi. Sedan var vara Fiskeri AB Svea. Agnes Trawling Co. Ltd., Hull. OBS! finns inte med 1919.11915 det många andra som köpt 1914, i juni såld till Fiskeri års Skeppslista hittar man ångtrålare och det var innan AB Svea (And Stönner) Göte­ Stoppdag för även trawl Mastiff byggd svenska träfiskebåtar kom borg och fick då namnet manus till 1891 i Hull och ägare är Fis­ upp i storlek och fick krafti­ Agnes. Distriktsbeteckning keri AB Svea i Göteborg. gare maskiner som lämpade blev GG 582. Frågor och Svar Denna M astiff är borta i 1917 sig för trålning. Men ångtrå­ 1918, krigsförlist (se LP 96:4). den 25 april år lista. Så det var svaret man larna hängde i alla fall med fick i de Skepplistor som in en bit in på 1950-talet Göran Ohlsson

Länspumpen 1997:1 31 ren Tage Davidsson i Ham- burgsund blev för 31.000 kronor ny ägare till skutan 1951, och i mars 1960 hamna­ de hon i Sandvik, inköpt för 19.000 kronor av ingenjör Tage Erik Sjösten. Ännu en gång skulle Anita få ny ägare och hemort; hon såldes i oktober 1963 till Djursholm för att bli lustfartyg. Köpe­ skillingen var densamma som vid leveransen 1907; 14.000 kronor. Skutan mötte sitt öde den 24 juli 1979. På resa Ronehamn-Stockholm sprang hon läck vid passage av Hoburgen. Vattnet steg i fartyget, motorn stannade och hon drev på land, där hon ett par dagar senare låg sönderslagen. Båda skutorna har byggts som modeller vid Modell­ varvet i Borås. Anita blev klar 1993, byggd av Sten Gerda på ingående till Stora Kornö en sommardag 1958. Foto: Karl-Erik Johansson. Pernwall, Brämhult. Detta är dock ingen exakt skala­ Svar om Gerda och var den gången 27.000 kr. mar överge henne. Hon sjönk modell. Sten byggde henne Hildur/Anita Under kornötiden råkade på 75 meters djup. så som han mindes henne; skutan ut för ett allvarligt År 1907 löpte skonaren han var ofta ombord i henne Erik Almqvist önskade i LP haveri, då hon i september Hildur av stapeln från varvet i Varberg, och hade en gång i 1996:4 få uppgifter om 1956 grundstötte och sjönk i Pukavik. Även denna skuta ungdomen varit med och motorseglarna Gerda och på fem meters djup vid Kål- byggdes för ett rederi i Skil­ drevat däcket. Hildur/Anita. Här följer ett landsö. Hon var vid tillfället linge; p/r skepparen Nils Av Gerda har en mycket sammandrag ur deras histo­ på resa Menstad-Hjo med Oscar Glifberg. Nybyggnads- bra, skalenlig modell nu i ria. Uppgifterna är till över­ salpeter. Gerda blev dock priset var 14.000 kronor. vinter färdigställts av Karl- vägande del hämtade ur snabbt bärgad och iståndsatt. Hennes dimensioner var Erik Johansson vid Modell­ Gunnar Ståhls utmärkta (Haveriet finns dokumente­ 21.85 x 5.86 x 2.13 m och last­ varvet. Kalle är sommar­ "skutbibel" Skillinge Skutor rat med bild i LP 1993:3 sid. förmågan uppgick till 115 boende på Stora Kornö allt­ och Sjöfart: 17 samt med förklarande text tdw. I april 1916 inköptes sedan 1945, och umgicks i nr 1993:4 sid. 30). År 1961 Hildur av p/r skepparen mycket med Gerdas fram­ Gerda byggdes som skonare hade hon gjort sitt i fraktfar­ Oscar George Hermansson i lidne skeppare Edvin Karls­ vid AB Holms Skeppsvarv i ten, och såldes för att bli fri- Nordvik. Året därpå blev son. Medredaren, skepparen Råå 1922 för p/r skepparen tidsskepp. Köpare var en han för 18.000 kronor ensam­ Lars Adolfsson, Lysekil, har Henrik Andersson i Skil­ person i Kristinehamn, som ägare till fartyget. Det var med stort intresse övervakat linge. Dimensioner: 19.63 betalade 6.000 kr för henne. krig och höga priser då. Sku­ modellbygget av Gerda. Ota­ (torde vara ca 22.5) x 6.19 x Kort därpå vidaresåldes hon tan blev motorseglare på liga telefonsamtal och brev 2.29 m, 105 tdw. Byggnads- till Umeå. Ännu en gång, våren 1920 då en 25 hkr har gått mellan Borås och priset torde ha varit 22.000 påskhelgen 1963, sjönk hon, maskin installerades. Her­ Lysekil under det senaste kronor. Hon fick sin första denna gång vid kajen i Djup­ mansson omkom i februari året. Kalle har, som gammal motor installerad 1924. 1 viks hamn. Även denna gång 1929 då man fick brand om­ ingenjör, gjort en ny ritning mars 1943 förvärvades sku­ blev hon bärgad och repa­ bord, liggande i Flensburg. av skutan, och äger även en tan för 28.000 kr av p/r rerad. Hon bytte åter ägare Knappt ett år senare, i janua­ del intressanta foton av Georg Almqvist, Varberg. 1964, och ännu en gång 1967, ri 1930, sålde dödsboet sku­ henne. Vi har kunnat konsta­ Registrerad hemort blev då en person i Barkarby tan till p/r skepparen Karl tera att hennes skrov i det dock Torekov, där de båda köpte henne för 7.000 kronor. Oskar Amandusson i Grund­ närmaste var identiskt med övriga partägarna bodde. (I På resa Umeå-Stockholm sund. Köpeskillingen var den galeasen Nellbritt, byggd LP 1989:4 sid. 28 finns en bild befann sig Gerda på kvällen gången 14.500 kronor. Hil­ 1929 vid samma varv (Holms av henne med Torekov på den 19 september 1969 i när­ dur omdöptes till Anita. Hon i Råå), och nu hemmahöran­ akterspegeln). Gerda ned- heten av Bondens fyr, då en fick ny hemort i Varberg då de i Västervik. riggades till galeas 1946, och kraftig stöt genomfor farty­ p/r skeppsmäklare Georg fick året därpå en ny, stark­ get. Man antog att man kolli­ Almqvist i augusti 1936 för­ Håkan Tollesson are motor installerad. År derat med en trästock. Sku­ värvade henne. Anita utrus­ Modellvarvet/ 1951 inköptes hon till Stora tan vattenfylldes, och då län- tades med en starkare Bokförlaget B riggen Kornö av p/r skepparen Lars spumpen var funktionsodug- maskin 1940, samt nedrigga- Adolfsson. Köpeskillingen lig fick man efter ett par tim­ des till galeas 1943. Skeppa­

32 Länspumpen 1997:1 Vackra Skutor Göteborg och även vid Ring­ ön. Ägare var då Bogser AB I Länspumpen 1996:2 har Sven som hade planer på att Inge Torell fotograferat den omändra den vackra skutan vackra tremastade skonaren till pråm i sin bogserverksam- Turo 1941. En kalasbild för het. Genom Walter Nilsson alla skutälskare. 1 artikeln får man även tipsades Tony Timbs om det reda på att skutan var svensk vackra skrovet och det blev mellan 1923 och 1930. Den köp och massor med arbete byggdes hos Ring Andersen i för att få henne i skick att Svendborg 1919 och hörde segla över till England. Själv hemma på Hamburgö som hade jag nöjet att stifta Dana. För många var denna bekantskap med Tony och de vackra skuta försvunnen övriga som bodde i en barack under många år men dök upp på Ringön under mycket pri­ i Australien som New Ende- mitiva förhållanden. För att avour 1965. Hemmahamn göra livet lite lättare för dem blev Sidney och tydligen seg­ visade vår familj dem Träd­ Merry utbränd vid Ringön i Göteborg med en oviss framtid. Nu seg­ lade detta vackra fartyg gårdsföreningen för att visa lar hon igen men tyvärr ser vi henne inte så ofta i våra farvatten. under en följd av år i australi- att Göteborg bestod av annat Foto: Göran Ohlsson 9 maj 1970. ensiska farvatten. Hon var då än Ringön. Även en god mid­ riggad som tremastskonare dag och trevligt samkväm till och användes tydligen för Sjofartsmuseum visar genom Eye of the Windsbesök på skillnad mot maten i pentryt i charter. att ha ansvaret för den på Skaftö förra året. Hon blev baracken. Sedan skiljdes våra Ett träfartyg i dessa far­ Ring Andersen i Svendborg även mycket uppmärksam­ vägar och jag har tyvärr inte vatten fordrar kontinuerligt byggda Svanen seglar i våra mad i samband med Tall träffat Tony sedan dess. Eye underhåll och man kan bara farvatten. Nästan ett syster­ Ships Race i Östersjön och för of the Wind har jag däremot se här i Sverige vilka problem fartyg till Turo eller Dana om många kändes hon som ett följt genom åren. man har med att bevara träs­ man så vill. "riktigare" segelfatyg än de Sedan har jag en fråga i kutorna. Således slutade det Men Dana är inte helt stora skeppen. Bengt Säf­ samband med Merry. I Bill­ bara på ett sätt för New borta. 25 ton av henne seglar ström nämner även att det dal låg Öckeröbolagets gamla Endeavouroch hon höggs fortfarande och det som bal­ finns en artikel om henne Regentsamtidigt som Merry upp 1987 och därefter brän­ last på Eye of the Windsom som skaftöskuta i Skaftö Sjö­ låg där. De sista åren ägdes des resterna. Försök att rädda även den har anknytning till fartshistoria, del 2 som kom Regentav en herr Brunestål fartyget fanns men tyvärr var Australien. I samband med ut förra året. Boken kan jag med Klubb Merry och kostnaderna för stora för att att New Endeavourhöggs verkligen rekommendera till meningen var att Regent göra en räddningsaktion upp plockades ballasten ut alla som tycker om skutor skulla användas till olika akti­ möjlig. och placerades i Eye of the och arbetsgruppen bakom viteter. Nu blev det inte så Samtidigt hade ju New Ende­ Wind. Som Merryoch Rose- boken har gjort ett utom­ men har Klubb Merry något avour inte någon naturlig Mariehar denna skuta ordentligt arbete. Såväl text att göra med Merryinnan anknytning till Australien vil­ anknytning till Bohuslän och som bilder ger läsaren Bogser AB Sven köpte henne? ket även det kanske hade sin särskilt då Skaftö. mycket nöje. betydelse. Vi får trösta oss I Länspumpen 1996:4 har Merry låg efter en ödesdi­ Göran Ohlsson med det ansvar som Norskt Bengt Säfström skrivit om ger brand i Billdal söder om

Foto väckte minnen! 1. En bild av det polska Munin, som låg vid Örlogs- 8. Under åtminstone hös­ skolskeppet Dar Pormoza varvet och blev utrustat till ten/vintern 1939-1940 uppe­ Sannerligen var det många som var på besök och låg som lasarettfartyg. Namnet ändra­ hölls trafiken mellan Vitså angenäma och nostalgiska en prydnad på Strömmen, des sedan till Prins Carl. brygga och ön Märsgarn av minnen som väcktes, när jag i och inte kunde återvända på 5. Eventuellt ett fotografi en liten färja vars namn var LP 1996:4 på sidan 27 såg bil­ grund av kriget. av Svea,då hon ligger vid Märsgarn. Det skulle vara den av den kantrade ångbå­ 2. En bild av de polska Örlogsvarvet under ca 5 veck­ intressant med en bild av ten vid Mälarstrand. Tid­ ubåtarna som tog sig in på or för översyn och utrotning denna. Utöver bilden skulle punkten för denna händelse svenskt vatten och blev inter­ av kackerlackor. jag gärna vilja veta lite om bör ha varit ca 15 september nerade. Jag tänker närmast på 6. Trelleborgsfärjan Drott­ Märsgarns historia. 1939 eller något senare. när de låg förtöjda vid Wax- ning Victoria, låg även hon Det var många önskemål, Anledningen till kantringen, holms fästning. vid Finnboda varf, där hon som den mer än 50 år gamla vill jag minnas, var att man 3. Finns det någon bild av försågs med "minräls" för att bilden av den sjunkna ånga­ rullat ombord en mindre bil, Sveabolagets Hyperion, i vil­ bli minutläggare. ren gav upphov till. För en Ford Junior, som borde ha ken jag själv mönstrade ute 7. Kanske finns det en bild övrigt vill jag framhålla, att vägt 700-800 kg. på Finnboda varf efter att den av Af Chapman, då hon lig­ det är med samma entusiasm När jag nu läser om alla de försetts med ångrör för att ger på ena sidan av den bryg­ och glädje jag öppnar varje bilder som tydligen finns från kunna koppla värme till U- ga som ledde rakt ut från nytt nummer av Länspumpen denna tid från Stockholms båtar, för att ersätta Svea kasen III, "gamla matsalen", och Båtologen. hamnar, så är det några jag under en kortare tid. och på andra sidan det gamla vill efterlysa. 4. Eventuellt en bild av pansarskeppet Göta. Paul Nilsson

Länspumpen 1997:1 33 Bogserbåtar på Hon slopades som upphug­ många myror i huvudet på 1994var det en liten bogser- Dalslands kanal gen 1969,men blev 1976 mig, då jag sett henne ofta. båt vid namn Pellesom seg­ ombyggd till lustfartyg. Hon Jag bifogar ett foto från Skär­ lade längs kusten och navi­ Artikeln är hyperintressant hade ett ex namn innan hamn i somras, fortfarande gerade efter kartan i telefon­ då den visar en massa gamla Bohus, nämligen Dykaren. med Billingsfors skorstens- katalogen. Då man trodde att och många gånger oregistre­ Blev 1980 inreg. i båtregistret märke på skorstenen. man följde Öresundskusten rade bogserbåtar. Flera av som Bohus på N T Landgren nedåt, tog man den 3 maj dem har jag sett men inte i Göteborg. Anmäldes 1985 e o 1994fel på Torekov och Kul­ vetat något om. vara såld till P G Hallberger i lens fyr, ända tills man gick Gustafsfors IV - Billings- Göteborg. Såldes 1990till Bil­ på en "knalle" intill land vid fors som till sist blev Jan såg I datarutan om BillingsforsV konsult i Blekinge AB i Karls­ Magnarp inne i Skäldervi- jag och plåtade både 1985 på sidan 6 saknas de senaste krona, och döptes där om till ken. och 1991 i Stockholm. uppgifterna. Den lilla bogser- Old Mary, och där har jag Efter reparation på varv i 2144 Gustafsfors VII - båten fick senare namnet sett henne många gånger. Gilleleje, Danmark fortsatte Emma plåtade jag för många Näckenoch finns på bild i Gustafsfors III - Billings- resan tills man åter gick på år sedan i Göteborg men övre vänstra hörnet på fors III blev som bekant land vid Trelleborg, för att kände då inte till identiteten. samma sida. Hon hade redan Trio, och har som sådan satt sedan få maskinhaveri utan­ då en parksoffa framför styr­ huset och har så ännu idag för Blekinge, och bli bogse­ där hon ligger i Bengtsfors rad till Simrishamn där hon bland lustbåtarna. blev liggande en tid. För övrigt är artikeln Det hela följdes i pressen mycket intressant då det och ett löje föll över denna finns med lite uppgifter och för oss Båtologer då okända fotografier av dessa små ore­ bogserbåt. gistrerade bogserbåtar. Kommande vår fann jag henne liggande i Oxelösunds lustbåtshamn. Det fanns c o ingen VHF eller mobiltelefon ombord, och frågan är om Robin Holmstedt undrar det fanns kompass. över vart Stacke-Bengtsfors II tog vägen. Under våren Örjan Kronvall Jan ex Billingsfors IVex Gustafsfors IVfotograferad i Hammar- byhamen 27 juli 1985.

Illustration av skovelhjul. Sidvy respektive profil.

Är skovelhjul tygets sidor, är oberoende föråldrade??? av varandra vilket gör att Bohus ex bl a Gustafsfors VII i Göteborg den 26 maj 1979. båten kan svänga runt på I artikeln "En resa runt en femöring. Fyra Paxman Medelhavet 1953...."(Län- Diesel 12YHAX driver var spumpen 1996:4)skriver sin 339 KW generator, två Gustaf Gustafsson om sin 800 HK elmotorer skovel­ förvåning över att se en hjulen. Fart 13 knop, drag­ bogserbåt med skovelhjul, kraft 15 ton. Fördelen är att som han ansåg föråldrad. fartygen är grundgående, Två år senare, 1955,bygg­ endast tre meter. des sju nya skovelhjulsdriv- Det har gjorts mycket na bogserbåtar för brittiska forskning om skovelhjul, marinen att användas vid bland annat höghastighets- baserna, bogsera hangarfar­ skovelhjul. Den senaste jag tyg och andra större fartyg. känner till publicerades De är på 710 tons dépla­ 1982. cement och har dieselelek- triskt maskineri. Skovelhju­ Trio ex Billingsfors III ex Gustafsfors III i Skärhamn 21 juli Curt S Ohlsson len, som är placerade på far- 1996. Samtliga foton från Örjan Kronvall.

34 Länspumpen 1997:1 Orientlinjens T-fartyg I Lennart Rydbergs trevliga artikel om Thulelandoch de övriga T-fartygen (Länspum- pen 1996:2) finns det en bild av Vingaland. Bildtexten anger att den typ av fartyg började ersättas av T-serien. Så var nu inte fallet och de eriksbergsbyggda sex styck­ en fartygen i V-serien (i vil­ ken Vingaland ingick) var som bekant med under ytter­ ligare många år. Vinterland levererades sist i V-serien 1954 och Thulelandsom var först i T-serien levererades året efter. Snarare var Orientlinjen i Ångbogseraren Bore blev Bore II som reserv för nya Bore. Foto Arne Sundström i Landskrona den 23 stort behov av tonnage och april 1962. först några år senare avyttra­ des en del av de fartyg som borgs mek verkstad, efter­ på våren och försommaren byggdes under 1930-talet. Eriksbergsbygget Bore som det var där Landskrona- 1962, nu som reserv och om­ Minnesgoda läsare kommer I Länspumpen 1996:4 frågar Borebyggdes detta år. döpt till Bore II,eftersom säkert ihåg att flera av dem Holger Magnusson om jag Denna bogserbåt gjorde Landskrona detta år mottog var gäster i svenska hamnar skrivit fel byggår och bestäl­ utöver vanliga bogseringar en ny motordriven Bore. under grekisk flagg långt in lare för bogserbåten Bore, även turer med passagerare Sedan såldes ångaren till på 1960-talet. byggd vid Eriksberg mek. verkstad, eftersom det i hans till Ven. Under åren 1921-22 Danmark, för att byggas om också till Köpenhamn. Bore till sandsugare, men blev där Göran Ohlsson listor anges att Borebyggdes redan 1899 och att Lands­ gick reguljärt till Ven med istället liggande i halvfärdigt krona stad var beställare. bibehållen ångdrift och i skick. Holger måste ha tittat i till- mycket fint skick ännu 1961. verkningslistan för Göte­ Hon skötte också vissa turer Arne Sundström

Sjötorpsbyggda nybyggnadsnummer. Regis­ 30. 2863 Thule 1896 61.5819 Wega 1910 ångbåtar ternummer. Namn. Bygg­ 31. 2904 Dalarne 1896 62. 5305 Hammar II 1912 nadsår. 32. 3086 Nya Slottsbron 1897 63. 5581 Sätra 1913 1 LP 1996:4 frågar Jan-Olov 33. 3264 Mora 1898 64. 5604 Wettern 1 1914 Svensson efter namnet på det 1. 1214 Småland 1852 34. 3291 Ran 1898 65. 5677 John ångfartyg som räknas som 2. 358 Casper Ehrenborg 1858 35. 3347 Kristinehamn 1898 (Gick från varvet som Jupiter) det först byggda vid Sjötorps 3. 2227 Vikingen 1867 36. 3354 Nerike 1898 66. 5747 Therese 1915 Varv. Enligt mina anteck­ 4. Trafik 1867 37. 3478Willie 1899 67. 5895 Wadstena 1916 ningar gällande "Sjötorps- 5. Dagmar 1869 38. 3541 Arvika 1899 68. 5992 Gerd 1918 6. Linköping 1871 39. 3670 Munksjö 1900 69. 6101 Lundby 1919 byggen" så torde 1214 Små­ 7. 2715 Triton 1871 40. 3765 Skattkärr 1900 70. 6416 Motala 1919 land vara det första ång­ 8. 2446 Jönköping 1872 41. 3891 Alf 1901 71.6511 Nerike 1921 fartyget som byggdes. Bygg- 9. 1819 Aranäs 1874 42. 3963 Poseidon 1901 året var 1852 och hon slutade 10. 1706 Sjötorp 1877 43. Örnen 1901 Ovanstående uppgifter är sina dagar som Slätteskär 11. 1708 Westergötland 1879 44. 4007 Oden 1902 utdrag ur "Bygglista över syd om Hjortens udde i 12. 1283 1882 45. 4117 Bylgia 1902 Frigg fartyg byggda vid Sjötorps Vänern den 18 september 13. 2572 Union 1883 46. 4254 Dagmar 1903 Varv" som undertecknad 1904. 14. 589 Bjälbo 1884 47. 4331 Wettern II 1904 håller på att färdigställa. 15. 1145 Ulfåsa 1884 48. 4422 Heros 1904 □ 16. 1676 Neptun 1884 49. 4357 John Eriksson 1904 Tyvärr så kan ju inte en 17. 2578 Vulcan 1885 50. 4448 Pontos 1905 sådan lista bli komplett, då 18. Sirius 1886 51. 5835 Ragnhild 1905 uppgifter om fartyg byggda Sammanställning över ång­ 19. 1649 Amalie 1886 52. Bluff 1906 tidigt under 1800-talet är fartyg byggda vid Sjötorps (Gick frän varvet som Otterbäcken) (Ångtrålare till Sydafrika) svåra att hitta. Jag hoppas Varv. Uppgifter ur skeppslis- 20. 1709 Småland 1887 53. 4719 Theodor 1906 dock att listan kommer att tor samt dokument från Sjö­ 21. 758 Östergötland 1888 54. 4767 Sigurd 1907 vara till glädje för de båto- 22. 1262 Merkurius 1889 55. 5732 Kristina 1907 torps Varv. Från och med år loger som är intresserade av 23. 1710 Björn 1889 56. 4887 Thorbjörn 1908 1877 är uppgifterna säkra till just Sjötorps Varv. 24. 186 Express I 1890 57. 4919 Hilmer 1908 99,99%, före 1877 kan uppgif­ 25. 761 Helge 1890 58. Uppgift finns om ett nybygge terna vara osäkra. 26. 1874 Maria 1890 Helmer 1908. Kan vara 4919 Hil- Med båtologhälsningar Sammanställningen upp­ 27. 47 Wilhelmsberg 1891 mer som åsyftas. Owe Gullbergh lagd enligt följande: Ord- 28. 2278 Glafva 1891 59. 5105 Småland 1910 Sjötorp ningsnummer, OBS ej 29. Express II 1891 60. 5178 Jönköping 1910

Länspumpen 1997:1 35 Okända fartyg Gerda med reg.nr. 1353, I oktober samma år såldes (5625; SKQO) från Mar­ byggd 1869 i Gävle. hon vidare till Djurgårdsvar- strand. I Länspumpen 1996:1 har På samma sida i samma vet Båt & Motor Service, Hon var byggd 1914 i Örjan Kronvall en bild av en nummer av Länspumpen, Stockholm. 1 januari 1990 såld Viken och ägdes av Emanuel okänd brigg, vilken natur­ finns det en bild av en före för 380.000 kr till partrederiet Österman, Marstrand. ligtvis är en besvärlig nöt att detta trålare fotograferad i P. Hinders, Stockholm varvid knäcka. Skutan är under bog- Borgholm den 28 augusti namnet ändrades till det ur­ Erik Fhager sering men något roderhave­ 1995 av Magnus Jönsson. Den sprungliga namnet Joan. I bör­ ri är det nog inte frågan om. efterfrågade båten är lustfar­ jan av 1995 såldes hon slut­ □ Snarare är det en dykdalb tyget Joan av Borgholm med ligen till Kaj Granlund, Borg­ Även Walter Nilsson från eller ett kummel i farleden KM, reg.nr. 14039. Fartyget holm och lär fortfarande vara Uddevalla har hört av sig som skymtar akter om brig- byggdes 1941 i Esbjerg av hemmahörande därstädes. och berättar att "fiskebåten" i gen. Samtidigt är det ganska Jensen & Lauridsen som fis­ förra numret är Marstrands- osannolikt att segla med kebåt med namnet Joan och Tore Olsson bolagets fraktjakt Roland vil­ roderhaveri i en skärgård. ägdes under åren 1942-1970 □ ken sattes in som lastbåt på Tydligen håller besättningen av K.S. Thrane, Skagen med den linje ångaren Tjörn tidi­ på att bärga segel efter att ha Esbjerg som hemort. I Länspumpen 1996:4 under gare trafikerat. Detta var i kopplat bogserbåt. Av allt att Under åren 1970-1976 bar rubriken "Okända fartyg" september 1930 och Roland döma skall briggen lasta i hon namnet Strandklit och efterfrågar Robin Holmstedt hade tydligen förvärvats någon norrlandshamn med ägdes av A.O. Pedersen med namnet på den avbildade fis­ samma år från Marstrands tanke på det skogsbevuxna Strandby som hemort. Mellan kebåten. Denna förefaller Mekaniska Verkstad. landet i bakgrunden. åren 1977-1979 ägdes hon av vara identisk med sillskutan Walter nämner, även han, Vilken brigg kan det nu partrederi K. Pedersen, Roland som vid tiden före att tremastskonaren med vara? Ett gott tips är att det Strandby med oförändrat andra världskriget var en årli­ största sannolikt är Vinga är Gerda och att den är foto­ namn. 1980-1983 var K. gen återkommande gäst i från Marstrand, tillhörig graferad runt 1920 innan den Pedersen ensm ägare till far­ Härnösand och förmodligen rederiet Österman. blev svartmålad. Många tyget, i övrigt allt oförändrat. även andra norrlandshamnar. Redaktionen detaljer i rigg och skrov Under 1984-1985 var hon Enligt mina anteckningar stämmer med Gerda. Vad hemmahörande i Skagen som skulle hon vara byggd Samtrafik tåg-båt har läsekretsen för uppfatt­ Malene Maria och O. Fred­ omkring år 1900 i Norge och 1 min artikel "Samtrafik ning i denna fråga? borg som ägare. 1986 blev tillhörde O. Rutgersson, Klä­ tåg-båt på Vättern" i Läns­ hon Anli ägd av partrederi desholmen. pumpen 1996:3 fanns ett Göran Ohlsson K.E. Nielsen, Strandby. Åren sakfel i texten till den första □ mellan 1987 och 1989 bar hon Lennart Kron bilden. Den togs förstås i namnet Anni och K.E. Niel­ □ Jönköpings hamn, inte i I Länspumpen 1996:1, sidan sen, Strandby som ägare. Gränna, vilket berodde på 26, har Örjan Kronvall ett I september 1989 såldes I Länspumpen 1996:4 under ett slarv vid nedskrivandet. fotografi av en okänd brigg. hon för 125.000 danska kro­ rubriken "Okända fartyg" (Samma fel finns också i Denna bild har jag också i nor av Strandby Skibsvaerft efterfrågar Robin Holmstedt Ragnar Magnanders bok min samling och med största till Carlsvik Shipping AB, namnet på den avbildade tre om Motala Express). sannolikhet föreställer foto­ Göteborg varvid namnet åter mastskonaren. Denna förefal­ Arne Sundström grafiet den berömda briggen ändrades till Anli. ler vara identisk med Vinga

Marseholm I Länspumpen 1996:3 efter­ frågas en båt vid namnet Marseholm som ligger i Verkebäck. Om denna båt är inte mycket känt för mig, men det uppges att hon är byggd 1917 på obekant ort i Sverige. Under vilket namn eller för vem fartyget bygg­ des är mig helt obekant. I slutet av 1982 såldes hon under namnet Dusit Thani från Bodö, Norge till Frank Mikael Andreasson, Stock­ holm och registrerades i januari 1983 som lustfartyg med KM reg.nr. 13056. Under 1988 såldes hon vida­ re till Johan Henning Jensen, Vånevik varvid namnet ändrades till Marseholm.

M arseholm av Vånevik. Foto: Tore Olsson. Tore Olsson

36 Länspumpen 1997:1 Är det någon i läsekretsen som kan berätta om fyrskeppet med beteckningen H 3702?

Fyrskeppet Fl 3702 S/S Walborg Tidigare fyrmästaren på Hven Från den 27 juli till den 2 Vilken passagerarbåt? Ivan Christensson tjänstgjorde september 1946 var jag strax efter kriget på ett hjälp- matros ombord på det ovan fyrskepp med namnet H3702. nämnda fartyget. Om jag Bemanningen var delvis mili­ kommer ihåg rätt så hade tär och delvis civil. Sönerna fartyget en öppen brygga - till fyrmästaren har försökt och man frös om fingrarna att få fram uppgifter om vil­ till rors på resan till Island. ket fyrskepp det var, var det Jag vore tacksam om låg, hur länge det låg ute och någon av Länspumpens läsa­ varför det var delvis militärt. re kunde berätta något om Kan någon lite mer om detta fartyg. Kanske finns det detta/dessa fyrskepps histo­ fotografier också. ria så skulle det glädja både mig och fyrmästare Chri- llmar Placin Är det någon som vet namnet på denna lilla passagerar­ stenssons söner. båt som jag tog från Juno den 5 augusti 1992. Platsen är Tingstad, Göteborg. Gunnar Hedman Lennart Petersson v______

Är skutan Marieje ex Jason? I somras fotograferade Claes Göran Lindqvist en hol­ ländsk skuta i Göta Kanal. Den bar namnet Mariejefrån Groningen. Man kan se att det varit en skandinavisk skuta. Det har ju funnits många sådana och denna skuta är dessutom ombyggd. Någon av mina vänner i Göteborg, vill jag minnas, har nämnt att Jason (6407) varit i Göteborg under förra sommaren. Dävertarna stämmer dock inte, men de kan ju vara utbytta, då Jason såldes för 30 år sedan till Belgien - så mycket kan hända. Eftersom jag inte är säker på uppgifterna om att hon varit i Göteborg och identite­ ten, undrar jag om någon av Länspumpens läsare kan bekräfta detta?

Kan detta vara Jason? Foto: C-G Lindqvist, Göta Kanal juli 1996. Örjan Kronvall

Länspumpen 1997:1 37 Den andra Elf ängett, byggd 1899 vid Eriksberg och skrotad 1956. Vykortshöman

Redaktör: Robin Holmstedt

u är det passagerarbåtarnas tur Men vi får vara glada att människor På slutet av denna tid var det mest att behandlas i den populära med starka viljor har bildat ideella före­ turisttrafik. Denna trafik redovisades Nvykortshöman. Passagerarbåtar ningar och räddat flera passagerarbåtar i utförligt i LP 1984:1. har alltid utgjort en viktig kommunika­ grevens tid som t ex Bohuslän, Trafik, Ångaren på vykortet var den andra tion, från ångans tidevarv till idag. 1 Östersund och alla båtarna i Stockholm. Elfängen. Hennes huvudsakliga trafik i synnerhet förr i tiden innan bilismens Dessa människor gör en stor kulturin- större omfattning gick från Lilla Bom­ intåg. Det har funnits många typer av stats i vårt Svea rike. men till Lilla Edet. Under vissa tider passagerarbåtar från hjulångare till bil­ Passagerarbåtar på vykort är populä­ gick hon även till Trollhättan och gjorde färjor. Varje passagerarbåt har sin egen ra samlarobjekt som betingar höga pri­ ibland avstickare till Vänersborg. Flera historia med mer eller mindre utförlig ser på auktioner. Det är inte bara skär­ passagerare föredrog ångbåten trots att beskrivning. gårdsbåtarnas vänner utan även hem- det redan fanns järnväg på västgötasi- Skärgårdsångare är ögonstenar för de bygdssamlare som är intresserade. dan längs älven. Skälet till detta var att flesta diggare och fantaster och hade Till vykortshöman har jag plockat det var billigare att åka älvångare än särskilt romantiska, vackra och sköna fram fem passagerarbåtar, som spelat en tåg. Vid sekelskiftet gick 12 ångare i tra­ linjer. De flesta vackra skärgårdsångare viktig roll under en epok. Varje ångare fik för 9 rederier. Elfängen var från bör­ kom från Bergsunds mek. verkstad, utgör en representant för dessa tider i jan svartmålad men målades sedan vit. Motala mek. verkstad, Södra varvet och respektive trafikområde. Nu först till Hon byggdes 1899 vid Eriksbergs mek. några till med skickliga konstruktörer älvångaren Elfängen. Älvtrafiken som verkstad och slutade sina dagar som som skapare. Samhällets utveckling när en gång var mycket livlig mellan Lilla skrot 1956 efter flera år av uppläggning det gällde kommunikationer gjorde att Bommen och Vänersborg pågick under vid Bohus varv. många trogna skärgårdsångare blev tiden 1855-1940. Denna trafik utgjorde Vykortet är utgivet av förlaget Algodt obehövliga och slutade sina dagar hos ett kapitel och fyllde ett trafikbehov med M Bengtson. Som kuriositet kan nämnas skrothandlare. reguljära turer och bestämda tidtabeller. att det hängde en stor och vacker olje­

38 Länspumpen 1997:1 målning i Andréens konditori i Lilla Edet. Motivet var Elfängendock felsta­ vat Alvängeni fören. Samhällena vid kusten längs Bohus­ län hade förr bekväma och goda förbin­ delser med Göteborg tack vare passage- rarångarna. Digra tidtabeller vittnar om att man kunde åka bekvämt med passa- gerarångare från Göteborg till önskade resmål som t ex Fiskebäckskil, Malmön m fl. Marstrands Nya Ångfartygs AB och Ångbåts AB Bohuslänska Kusten var ledande rederier som skötte om denna en gång så blomstrande trafik. An idag bedrevs lokal trafik här och var i Bohuslän och man har ännu möj­ lighet att åka med den enda kvarvaran­ de ångaren från flydda tider, Bohuslän, under somrarna. Hon vårdas av en ide­ ell förening och är verkligen ett flytande museum. Här vidstående privattagna vykort Bohuslänska kustens Borgila var byggd för Telemark 1906. Fotograf var Albin Berns i Lilla visar svartmålade Borgila när hon run­ Edet. dar Orust på sin huvudtrad under många år. Hon byggdes 1906 i Pors- gan av det större och mäktigare Wax- sandhamnstrafiken till sin bortgång. grund i Norge och var "skräddarsydd" holmsbolaget. Sistnämnda rederi över­ Vykortet är poststämplat den 2 juni 1915. för Telemarks sjö- och kanalsystem. Hon tog trafiken 1948 och behöll endast Det går inte att ta miste på vilken ång­ hette först Aasmund Vinje och från Sandhamns Expreevars namn byttes till are detta vykort i ljustryck föreställer. 1920 VestoddenI med Oslo som hem­ Norrskär. Hon har alltid varit ett flagg­ Hon är den omskrivna och legendariska ort. Efter ett år köpte Ångbåts AB skepp och en ögonsten för de flesta trafi­ Strömkarlen från Ångermanälven väl Bohuslänska Kusten henne för att sätta kanter och entusiaster. Fartyget finns känd av ångbåtsentusiasterna. Det var henne i trafik som turistbåt Orust runt. ännu kvar i detta bolags tjänst. en välrenommerad ångbåtsförbindelse Hon var mest lämpad för denna trafik­ Jag citerar Skärgårdsboken 1932 om mellan Härnösand och Sollefteå som uppgift. Borgila såldes till Belgien 1951 Gatan: "Gatan, ungefär tjugo å tjugofem bedrevs av Hernösand-Sollefteå Ångfar­ för skrotning efter en kort tid i öre- familjer hava här sina sommarnöjen, tygs AB under många år. 1939 upphörde sundstrafiken under namnet Öreborg. varav sex bebo egna fastigheter. Ortsbe­ man pga den utvidgade bilismen. En Albin Berns som tog kortet var en väl­ folkningen omfattar fem hushåll. Tre intressant notering var att 12 älvångare känd och etablerad fotograf i Lilla Edet. lantbruk finnas, därav ett större. Han­ var i aktion mellan olika slutbryggor Nu till nästa härliga vykort, även det delsbod och bensinförsäljning. Telefon­ fram till år 1926. Till en början var Sol­ privattaget. Detta kort lyckades jag förbindelse över Runmarö." lefteåoch därefter Turisten parhästar komma över till ett humant pris på Kan det förmodligen vara kapten till Strömkarlen under många år. Vykortets Dag i Uppsala. Fotografen har Gösta Bredenberg som står på komman­ Strömkarlen hade många smeknamn lyckats fånga en perfekt bild med dobryggan på båten? Han var trogen liksom ett kärt barn: "Legend och sym­ utmärkt kvalitet vid Gatans brygga på Runmarö. Samlare av båtvykort blir säkert intresserade när de får syn på ett sådant här kort. Privattagna eller foto­ &ATAN.S B RY6

Länspumpen 1997:1 39 bol", "Sveriges största flodångare", "Ångermanälvens vita svan", "Alvbåts- flottans stolthet", "Ådalens stjärna" m . m . Strömkarlen måste klara av 20 bryg­ gor på en resa tur och retur under en och samma dag på 1930-talet. För kalen­ derbitarna kan nämnas att hon var byggd 1879 vid Södra varvet i Stock­ holm. Hon, liksom Turisten var försedd med dubbelpropeller och tog upp 369 passagerare. Man föll i tårar när hon lämnade Härnösand midsommarafton 1942 för att gå till Göteborg för skrot­ ning hos Glucksmans metallaffär. Efter en tid som pråm skrotades hon ned 1952. Man har ännu inte sett någon bild av henne där hon låg, först vid Lindhol­ men och sedan på Ringön, om det över­ huvudtaget finns. Om man är djupt intresserad av älv­ Strömkarlen var en fin och trevlig ångbåt enligt kortskrivaren. Vykort från K. Steins förlag. trafiken på Ångermanälven och vill veta mer, finns det en utmärkt bok, I älvbåtarnas kölvatten, skriven av Bo G ha varit Sveriges sista hjulångare. Hur pga vikande trafikunderlag. Hon såldes Hall och utkommen 1995. ser då hennes ägarlängd ut? till Matti E Korpi i Kemi, Finland, 1936. På kortet syns en gösstång med den Till att börja med byggdes hon 1894 Hon byggdes nu om till lastmotorfartyg. kungliga siamesiska flaggan. Flaggan vid Bergsunds Mek. verkstad till en Hennes vackra och glamorösa över­ var en gåva av den siamesiske kungen kostnad av 98 000:-. Hon gick i linjetra­ byggnad som syns på kortet förändra­ Chulalongkorns när han besökte Ånger­ fik med gods och passagerare på traden des under ombyggnaden till oigenkänn­ manälven och åkte med Strömkarlen Luleå - Seskarö - Haparanda. Beställare lighet. Nytt namn blev Kaj ava. Hon sål­ 1897 under stor påmpa och ståt. Sedan var Bottniska Ångfartygs AB i Haparan­ des vidare till Mariehamn 1939 där hissades denna flagga traditionellt en da och togs sedan över av det Förenade Anselm Sundman hade henne fram till vacker försommardag varje år. Ångfartygs AB på samma ort. Det var 1942. Walter Granberg redade även en Det är ingalunda något ståhej eller troligtvis samma redare. Efter 1918 bytte tid. Efter två år övertogs fartyget av Val- någon hets kring bilden av hjulångaren hon ägare till Trafik AB Haparanda. kom Rederi AB i Mariehamn. Tyskarna Haparanda men den kommer ändå med Längs stranden anlöptes Kalix, Båtskärs- beslagtog henne under slutet av andra i vykortshörnan för dess skönhets skull. näs, Seskarö och Salmis. Hennes djupgå­ världskriget när hon gick i norsk kust­ Båten är ganska väl dokumenterad. Det ende var ringa, endast två meter. Båten fart. Efter kriget återkom hon till Fin­ fanns en handfull hjulångare i vårt land fortsatte med sin trafik tills i början av land. 1948 såldes hon till Salon Laiva OY vid sekelskiftet men Haparanda höll ut 1930-talet, därefter låg hon upplagd i Salo. 1950 såldes hon på exekutiv auk­ längst av alla. Enligt en uppgift lär hon två-tre år vid Granviks hamn i Seskarö tion, nu till Torsten Rudolf Boström i Kalix. Nytt namn blev Trollö. 1954 var det dags igen för en ny exekutiv auk­ tion. Köparen denna gång var Gustaf Broström i Båtskärsnäs. 1956 såldes hon till Thorvald Rubin på Möja och bytte namn till Nordanvind. Hon går mest i sandfarten på Mälaren och Stockholm och är utrustad med all tänkbar modern utrustning för denna trafikuppgift. Hon lär fortfarande vara i drift. På fördäck fanns två små salutkano- ner som brukligen avfyrades när hon anträdde första resan på våren. Hennes dimensioner var, längd 37 m, bredd 5,8 m och djup 2,32 m. Den liggande com- poundångmaskinen utvecklade 260 ind. hk. Hon mätte 246 bruttoton. Det fanns plats i matsalen för 24 gäster, sex dubbla hytter, två salonger m.m. En intressant luxuös inventarie var ett piano. Originalet av vykortet finns troligtvis i Norrbottens museum, vilket lät Roll­ foto i Haparanda ge ut vykort i sam­ band med en utställning om Haparanda förr och nu 1964. ■ Hjulångaren Haparanda, vilken än idag är i fart som lastmotorfartyget Nordanvind.

40 Länspumpen 1997:1 En vacker bild på Kaiser W ilhelm der Grosse sett med en konstnärs ögon.

★ FOR 100 AR SEDAN ★ Kaiser Wilhelm der Grosse erövrar Atlantens blå band

Av Holger Magnusson

et var kejsar Wilhelm II, som tog Vid hastighetsrekordet 1897 gjordes då av den brittiska kryssaren Highflyer, initiativet till att tyskarna skulle överfarten i väst-östlig riktning på 5 som beordrade tysken att komma ut Dbygga världens största och snab­ dygn, 15 timmar och 10 minuter. Medel­ från hamnen. Den tyske kaptenen hör­ baste passagerarfartyg. Det tyska rederi­ farten var ca 22 knop. sammade ej kallelsen utan gav istället et Norddeutscher Lloyd beställde henne Hon erövrade rekordet från Cunard order om att fartyget skulle sänkas, för på Vulcanvarvet i Stettin. Hon fick nam­ Line's Lucania och innehade detsamma att ej falla i fiendens hand. net Kaiser Wilhelm der Grosse. fram till år 1899, då ångaren Bismarck Tävlingssträckan för att erövra Längden blev 191 m och bredden 20,1 erövrade rekordet följt av Hapags Deut­ "Atlantens blå band" var 2949 sjömil m. Bruttotonnaget 22 400 ton. Hon fick schland år 1900. och motsvarade avståndet från fyrskep­ två ångmaskiner på hela 32 000 hk, vil­ Under första världskriget blev Kaiser pet Ambrose Channel utanför New ket gav henne en maxfart av 22,8 knop. Wilhelm det Grossehjälpkryssare och York till Bishop Rocks fyr på Skillyöarna Hon hade två propellrar och var det lyckades sänka två engelska fraktfartyg i utanför Cornwall. första fartyget med fyra skorstenar, s.k. Atlanten. Hennes slut kom den 16 "superliner". augusti 1914 vid spanska kolonin Rio de Hon tog 1 750 passagerare. Oro på Afrikas västkust. Hon siktades

Länspumpen 1997:1 41 de hamnstäder, superi och dråp, men BOCKER också om en stilla stund i sjömanskyrkan i Hartlepool, och om Rangoons gyllene pagod. Genomgående skrev han om sin goda hälsa, troligen för att lugna fadern. frivakten Allt eftersom tiden gick återgav breven också hur Albrechts omsorger för famil­ jen blir allt djupare. Vi lär känna en mog­ nande ung man som tycks ha både livet och världen framför sig. Den dramatiska och sista resan inled­ des den 4 april 1903 då P Wikström J:r lämnade Chittagongs hamn i nuvarande Bangladesh och satte segel och kurs mot Port of Spain på Trinidad. Albrecht skickade då sin sista hälsning till fadern i Norrköping på ett vykort. Denna 4 månader långa resa utvecklades till ett veritabelt inferno. Den 13 man starka besättningen drabbas alla av bristsjuk­ domen beriberi (orsakas av brist på vita­ min Bl). Fem av dem dog till havs, där­ ibland Albrecht. Han fick sin grav någonstans i havet utanför Brasiliens nordöstra kust, strax norr om ekvatorn, endast 22 år gammal. De överlevande var då så försvagade att de knappt orka­ de få sina döda kamrater över bord. De förmådde än mindre att ta hand om far­ tyget. P Wikström J:r drev därför red­ Den tremastade barken P W ikström J:r var byggd i Glasgow är 1876 av stål och ägdes av löst tills man lyckades påkalla en fransk kapten Carl Magnus Bodén. Foto från John E Persson, Sturefors. ångares uppmärksamhet som tog dem på släp in till Port of Spain. Hälsa alla bekanta - Jungman Albrecht skolskeppet Abraham Rydberg,där han Boken är illustrerad med teckningar Lindströms resebrev 1899-1903. hoppats på en resa till såväl Tyskland av Albrecht Lindström och fina akvarel­ Sammanställda och kommenterade av som England, men kommer inte längre ler av hans far, samt fotografier. Erik R. Lindström än från Stockholm till Göteborg och till­ Illustrerad, 95 sidor, inbunden. baka. Efter detta prövade Albrecht på Lennart Bornmalm Förlag: Båtdokumentationsgruppen, kontorsarbete under ett par års tid, men Skärhamn 1996. ISBN 91-87360-20-6 trivdes inte. Hans avsikt var att istället läsa till styrman och eventuellt till kap­ Båtbyggare i Sydskåne Denna trevliga och intressanta bok byg­ ten, men för att kunna göra detta måste Gösta Göransson ger på 40 brev, brevkort och vykort som han emellertid ha praktik på sjön som Rikt illustrerad med foton och ritningar, Albrecht Lindström skickade hem till jungman. Året var 1901 och Albrecht tog 112 sidor, inbunden. sin far (Jacob Axel Lindström), vilka ger hyra som jungman ombord i barken Båtdokumentationsgruppen, Skärhamn en inblick om en ung sjömans hårda liv Jupiter från Skillinge. Den seglade med 1996. ISBN 91-87360-18-7 ombord på ett segelfartyg runt sekelskif­ trävaror från Mönsterås till England och tet. Erik R Lindström, som är brorson till med kol i retur till Trelleborg. Därefter Båtdokumentationsgruppen gav under Albrecht, har försökt återge breven i det gjorde Albrecht sin militärtjänstgöring 1980-talet ut ett flertal mycket intressan­ närmaste ordagrant. Endast smärre jus­ som flottist under tre månader (juli-sep- ta böcker om båtar från olika län i Sveri­ teringar i språket har gjorts för att göra tember) i Karlskrona. Efter bara en dryg ge, vilka var författade av Bertil Anders­ det lite klarare. Albrechts brev har kom­ månad hemma i Norrköping gav han sig son, Staffan Claesson och Peter Skanse. pletterats med avskrifter av olika andra ut på Den Stora Resan. Han mönstrade Tillkomsten av dessa böcker som också brev och artiklar som behandlar den ombord på barken P Wikström J:r från innehåller mycket fina och informativa sista olycksdrabbade resan. Norrköping, och resan gick från hem­ ritningar av viktiga bruksbåtar är inte Boken inleds med att skildra Albrechts mahamnen till Köpenhamn och vidare bara intressanta utan även ett värdefullt barndom och uppväxt i Norrköping, via Engelska Kanalen, ner utefter Afri­ dokument av vårt gamla fina båtkultur­ samt honom som person och hur hans kas kust där man rundade Godahopp- arv. intresse för sjön uppstår. Detta intresse sudden för att anlöpa Port Natal (Dur­ Föreliggande bok är ett ytterligare delade han med sin far vars morfar var ban) på Sydafrikas östkust efter närmare komplement i denna anda där Gösta sjökapten och hade seglat på England fem månader till havs. Därefter seglade Göransson dokumenterat de traditio­ under Napoleons blockad av engelsk man under ett års tid i Indiska Oceanen. nellt mindre bruksbåtarna i södra Skåne, handel i början av 1800-talet. Denne hade Breven är mycket detaljrika och berät­ från Malmö till i närheten av Kåseberga. lyckats klara sig, trots att han ofta kom i tar om dramatiska stormar, tropiska sky­ Gösta som är son till båtbyggaren Malte hamn med sönderskjutna segel. fall och isberg, tillika med nätter under Göransson på Öster Jär, Trelleborg, låter Albrechts sjömansliv började med att stjärnhimlen med glittrande mareld i oss på ett sakkunnigt och intressant sätt han som 18-åring seglade som elev med kölvattnet. Vidare skrev han om larman­ stifta bekantskap med ett flertal båtbyg­

42 Länspumpen 1997:1 gare och båttyper längs denna sydsven­ skepparna fanns i närheten och för de ristningar med skeppsbilder. Historien ska kuststräcka. Läsarens inblick i hur flesta skärhamnspojkar var valet enkelt. är alltså lång. dessa båtar byggdes och användes De skulle gå till sjöss som med en skuta. De stora kyrkomålarna kring Medel­ underlättas av en mängd gamla och Många kända skärhamnsskutor por­ havet kompletterade sitt måleri med att nyare fotografier, samt gravyrer och trätteras och det blir extra läsvärt när göra beställningsarbeten för redarna. informativa ritningar. Vidare får vi möta den som skriver själv var med på sku­ Skutmålandet vandrade till sjöss där sjö­ några av de båtbyggare som skapade torna. folket också i sina notisblock tecknade dem. Ofta utvecklade varje båtbyggare För den som är intresserad av skut- skutor de passerade. sina specialitéer, som sedan gick i arv till namn är boken ett eldorado och intres­ Längs våra kuster blommade under yngre generationer. Eftersom dessa fina sant är också uppsatsen om islandsfis- många år skutmåleriet och med tiden träbåtar blir allt färre längs de svenska ket. När får den stora delnäringen sin utkristalliserades namn som bland kusterna och att framför allt de skickliga egen bok? andra Hägg och Macfie. båtbyggarna, som kan bygga, underhål­ En pensionerad skeppare har rätt att Boken Skutemålare presenterar mas­ la och reparera båtarna successivt, går minnas och Sterner plockar fram mycket sor av kända och okända svenska skut- ur tiden är en bok som denna av stort gott ur minnenas arkiv. Hur många vis­ målare och visar prov på deras konst. kulturhistoriskt värde. ste till exempel att Gröneman hade en Sammanställningen är logisk och bil­ skuta som hette Golden Gate? derna av högsta tryckkvalitet. Lennart Bornmalm Skutminnen är skriven med hjärtat Skutmålarnas motiv är som titeln och rekommenderas till de som vill veta säger ofta seglande skepp men det finns mer om fraktskutor från i första hand också de som tecknat ångans och die- Skutm innen Bohuslän. selns tidevarv. Lennart Ludvigssons bil­ Sterner Johansson berättar. der på tanker- och torrlastare håller hög Bokförlaget Briggen, 033-24 86 42. Terje W Fredh klass liksom Harald Lindbergs robusta Pris: 274:- inkl. porto. och intensiva ångare och bogserbåtar. Skutemålare bör finnas hos alla de Två medlemmar i Klubb Maritim sam­ Skutemålare som är intresserade av skepp på bild. verkar i en av de få böcker som getts ut Sture Händel & Johnny Riert, Boken är nämligen den första i sitt slag i med tema motorseglarna under åren Kålsängsgränd 4C, 753 19 Uppsala. Post­ Sverige. 1930-1970. giro 474 25 24-4. Pris 320:- Många av Klubb Maritims medlem­ Sterner är skärhamnsbon som nu bor mar finns med och några av dessa är på Grundsund och som då och då publi­ Många båtologer finns med i detta Sven-Ivar Johansson och Walter Nilsson cerar sina minnen i skrift. I Skutminnen mycket förnämliga uppslagsverk om från Uddevalla samt John E Persson i berättar Sterner om den fascinerande svenska skutemålare. Att skapa fartygs- Sturefors. miljö som de unga pojkarna växte upp i, bilder har gamla anor och bara några i Skärhamn. Skutorna och de färgstarka mil från Lysekil ligger Brastad med häll­ Terje W Fredh

Nya Lövön har levererats från Tjörn varvet

tt av de senaste tillskotten till den svenska fiskeflottan är GG 778 ELövön som levererades från Tjörn- varvet AB, Rönnäng den 24 januari i år. Ägarna är bröderna Anders och Olle Arvidsson i Rönnäng. F/f Lövön är Tjörnvarvets nybygg­ nadsnummer 119 och har dimensioner­ na L. 26,87 B. 8,27 d. 4,20 m. Huvudmo­ torn är en Wärtsilä Vasa som utvecklar LOVÖ« 1 440 hkr vid 1 000 varv per minut, ett varvtal som växlas ned till 235 varv på propellern. Propelleranläggningen kom­ mer från Bergs och sidopropellern (thruster) är från Hundested Propeller A/S, Danmark. Lövön har konstruerats av JE Marine Consulting (Jan-Erik Abrahamsson), Rönnäng och är det första fartyget av en ny konstruktion som bland annat gör det möjligt att förlänga Lövön utan allt­ för stora arrangemang. Nya Lövön är i alla avseenden topp­ Olle Arvidsson) och Börje Karlsson är I samband med levereransen gjorde GG 778 modern och mycket gediget byggd. känt för sina förstklassiga arbeten och Lövön ett kort besök i Göteborg. Tjörnvarvet som etablerades 1978 av nya Lövön är inget undantag från den Foto: Lennart Bornmalm. Mats Arvidsson (bror till Anders och regeln. ■

Länspumpen 1997:1 43 Länspumpen • Box 421 • 401 26 Göteborg

I n d u s t r i e l l SJÖFART

Långsiktighet - Uthållighet B&N Svenska O rient LinienLinjetrafik Skandinavien/UK-Medelhavet/Afrika B&N driver industriell SJÖFART lt§I B&Ns sjöfart är helt inriktad på torrlastfartyg med en hög andel långsiktiga kundkontrakt. B&N arbetar i nära samarbete B&N R e d e r iBulk-, RoRo- och kylsjöfart med en rad exportföretag, ofta med specialanpassade fartyg. B&Ns lönsamhet baseras på löpande fraktintäkter - inte på så kallad ”asset play”. B&N driver själv fartygsflottan, med egna sjöanställda. I

BYLOCK & NORDSJÖFRAKT

SCA TRANSFOREST B & N, Bylock & Nordsjöfrakt AB (publ) Lilla Bommen 1, 411 04 Göteborg Tel:+46 31 771 22 00 Fax:+46 31 15 12 80

struves vikings tryckeri göteborg