Statsvetenskaplig Tidskrift Ny Följd, Årg 90

n112 2010/1 Innehåll Uppsatser Jan Tullberg: Stereotypfördömandet – en fördom om fördomar? ...... 3 Översikter och meddelanden Nya forskningsanslag från Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond ...... 21 Erik Amnå: Skolornas institutionella karaktär och elevernas medborgarkompetens: en jämförelse av olika kommunala och fristående skolor över tid och rum...... 23 Ludvig Beckman: Universal suffrage for real? A global index of suffrage restrictions and an explanatory framework ...... 33 Ludvig Beckman: Globalisation and New Political Rights. The Challenges of the Rights to Inclusion, Self-Determination and Secession ...... 42 Christina Bergqvist: Vem tar hand om barnen? En jämförande studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen . 50 Sverker Gustavsson: Thick and thin constitutionalism ...... 56 Anna K. Jarstad: Local Peace Agreements: The Road to Peace and Democracy in KwaZulu Natal? ...... 60 Christer Karlsson: Hur regleras EU-medlemskapet?...... 69 Johannes Lindvall: The Political Consequences of The Crisis...... 79 Ulf Mörkenstam: Indigenous rights to self-determination: The Institutional Design and Policy Process of the Swedish Sami Parliament...... 83 Alexa Robertson: Europe as Other: Difference in global media discourse Bo Rothstein: The Determinants of Institutional Quality. How Leaders´ Perceived Threat of Losing Power Without Compensation Affects Economic Development...... 85 nStatsvetenskaplig tidskrift Ny följd, årg 90. Utgiven av Fahlbeckska stiftelsen . redaktionssekreterare Mats Sjölin (ansvarig ut- givare) bitr redaktionssekreterare Björn Badersten förbundsredaktör Magnus Erlandsson redak- tionsråd Christina Bergqvist, Uppsala universitet, Niklas Eklund, Umeå universitet, Mikael Gilljam, Göteborgs universitet, Ann-Cathrine Jungar, Södertörns högskola, Mats Lindberg, Örebro universitet, Carina Lundmark, Luleå tekniska universitet, Ulf Mörkenstam, Stockholms universitet, Björn Ba- dersten, Lunds universitet, biträdande redaktionssekreterare, Mats Sjölin, Växjö universitet, redaktionssekreterare, Magnus Erlandsson, förbundsredaktör teknisk redaktör Bengt Lundell Tidskriften utkommer med fyra nummer per år prenumerationspris 2010 380 kr enstaka nummer 100 kr medlemmar i Statsvetenskapliga förbundet och studenter erhåller tidskriften till ra- batterat pris. Prenumeration sker via hemsidan, genom insättning på plusgiro 27 95 65-6 med angivande av namn och adress eller genom meddelande till tidskriftens expedition Eftertryck av tidskriftens innehåll utan angivande av källan förbjudes Adress Statsvetenskaplig Tidskrift, Box 52, 221 00 Lund telefon 0470-708217 (Sjölin) 046-222 0159 (Badersten) 046-222 1071 (Lundell) telefax 046-222 4006 e-post [email protected] hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.se tryck Studentlitteratur, Lund 2010 ISSN 0039-0747 Katrin Uba: ”Save our school!” What kinds of impact have protests against school closures in Swedish local politics? ...... 96 Sten Widmalm: Tolerance in Challenging Political Environments in Uganda, Kenya, India and Pakistan ...... 105 Statsvetenskapliga förbundet Magnus Erlandsson: Förbundsredaktören har ordet ...... 113 Jennie K Larsson – Joakim Ekman: Jämställdheten inom svensk statsvetenskap IV: Kurslitteraturen och undervisningen ...... 115 Konferens ...... 121 Notis ...... 121 Litteraturgranskningar Broman, Anders: Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan. Anm. av Johannes Ekman...... 122

n www.statsvetenskapligtidskrift.se Besök Statsvetenskaplig tidskrifts hemsida www.statsvetenskapligtidskrift.se. Där finns bl. a.: n Utförliga anvisningar till författare om utformningen av manuskript för Statsveten- skaplig Tidskrift (kan hämtas hem som pdf-dokument). n Tidigare årgångar av Statsvetenskaplig Tidskrift i fulltextformat – med sökfunktion till artikelarkivet. För närvarande finns artiklar i fulltext tillbaks till år 1998. Materia- let kommer successivt att utökas. n Information om innehållet i kommande nummer och en aktuell utgivningsplan för Statsvetenskaplig Tidskrift. n Information om prenumerationspriser och möjlighet att teckna prenumeration på Statsvetenskaplig Tidskrift. n Kontaktuppgifter till redaktionen och redaktionsrådet för Statsvetenskaplig Tid- skrift. n Enklaste möjligheten till prenumeration på tidskriften. Stereotypfördömandet – en fördom om fördomar?

JAN TULLBERG1

Is the condemnation of stereotypes unjustified? This article discusses the present negative evaluation of stereotypes. Do people who use stereotypes believe that a characteristic attributed to a group is categorical; that all members of group A have this trait? Empirical research and ordinary observations indicate that judgments are not so crudely made, but that people categorize in terms of probabilities. Therefore the rule “one should not generalize” seems unjustified. Fur- ther, such a view often endorses a strategy of correcting old stereotypes with the pro- motion of new stereotypes. The main problem is often not the negative view of others, but the idolized or victimized picture of the own group. The way to improve group relations according to the presented analysis is to become more tolerant to skeptical views of the own group. Knowledge about the universal human propensity for in-group preferences and honest statistics about actual differences will be helpful in this process.

En vanlig uppfattning är att bedöma stereotyper som en viktig orsak till konflikter och motsättningar mellan mänskliga grupper. Nästa steg är att förespråka en agitation mot stereotyper i allmänhet och vissa speciella stereotyper i synnerhet. Men är kritiken av stereotyper väl underbyggd och de föreslagna åtgärderna konstruktiva? En vanlig uppfattning är att personer som använder stereotyper gör den kategoriska bedömningen att alla individer i den gruppen har speciella egenskaper i stor ut- sträckning. Därefter ser personen bara sådant som bekräftar denna tes och förbiser motstridiga intryck; stereotypen blir ett par färgade glasögon som försämrar seendet. Den moraliskt instruerande uppmaningen ”man skall inte generalisera” bygger på uppfattningen att stereotypa bedömningar blockerar och förvränger observationer av verkligheten. Personer som inte insett generaliseringars brister riskerar att komma till en rad slutsatser som normalt leder till elakartade konsekvenser. Det tankemässiga misstaget är början på ett sluttande plan som kan sluta i konflikt mellan grupper och folkmord. Sådana resultat bör rimligtvis undvikas, vilket leder till slutsatsen att använ- dandet av stereotyper bör förkastas. Stycket ovan beskriver det centrala i ett synsätt som här kallas ”stereotypfördöman- det” eller ”stereotyptesen”. Den tillskrivs stor nytta och den motiverar många till en

1 Docent Jan Tullberg är anknuten till Centrum för Evolutionär Kulturforskning, Stockholms universitet E-post: [email protected]

 Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 s 3–19 4 välvillig inställning till de analyser och åtgärder som förknippas med den. Denna artikel ämnar dock inte följa en sådan entusiastisk linje utan syna både de intellektuella resonemangen och de normativa konklusionerna. Artikeln bygger på författarens resonemang och bedömningar. När andra forskares bedömningar refereras som över- ensstämmer med författarens så understryks detta inte speciellt. När en bedömning presenteras som strider mot författarens bedömning så påtalas detta för att resone- manget skall framgå på ett tydligt sätt och inte som ett vinglande mellan motstridiga utsagor. I ett första avsnitt diskuteras tesen samt förtjänster och svagheter med stereotyptesens argument. I ett andra avsnitt diskuteras om generaliseringar om grupper är irra- tionella eller om de är ett förnuftigt sätt att använda begränsad information. Det tredje avsnittet diskuterar den policy utifrån stereotyptesen som innebär att i görligaste mån undvika information som kan föda idéer om gruppskillnader och skapa stereotyper. Det fjärde avsnittet tar upp en annan policy utifrån stereotypfördömandet som innebär skapandet av motstridiga och kompenserande stereotypa kategorier. I det femte förs en diskussion över vad som bör göras och en mer liberal policy presenteras. Det kan redan nu vara lämpligt att definiera termen stereotyp. En gängse definition är ”en uppsättning uppfattningar om personliga egenskaper för en grupp personer” (Ashmore & Del Boca 1981, s 16). Definitionen på stereotyper är inte en tviste- fråga utan meningsskiljaktigheterna ligger i bedömningar av kvalitet och effekter för denna typ av generaliseringar

1 Grundtesen Walter Lippmann kan ses som upphovsman till denna djärva hypotes om mänsklig oförmåga med boken “Public Opinion”. Några korta citat belyser hans syn: “Real space, real time, real numbers, real connections, real weight are lost. The perspective and the background and the dimensions of actions are clipped and frozen in the stereotype”, “There is nothing so obdurate to education or to criticism as the stereotype” (Lippmann 1922, s 156, s 98-99). Centralt för hans analys är en triangel av situation (environment), situationsbild (pseudo-environment) och handlande. Männis- kor handlar inte utifrån situationen som rationalistiska bedömare föreskriver, utan från en ofta mycket missvisande situationsbild. Handlandet får dock effekter inte bara i den sociala konstruktionen, situationsbilden, utan på den verkliga situationen. Stereotyper är således inte bara en personlig illusion, utan får reella sociala effekter inte minst genom att de är kollektiva föreställningar (Lippmann 1922). Den alarmistiska inställningen till stereotyper som Lippmann lanserade växte och den förstärktes när nazisterna började användas som illustration på stereotypt tän- kande. I pedagogisk nit skrev Hayakawa (1941) att ” Jude1 är inte densamme som jude2, jude2 inte densamme som jude3” osv. För att riktigt hamra hem det blev det också en utläggning om att ”Ko1 inte är densamma som ko2” (Brown 1986, s 587). En fråga jag ställer är om det är omöjligt att göra en korrekt generalisering. Den vanlige bonden kan kanske tänkas göra generaliseringen att kor är större än får utan att förbise att en nyfödd kalv är betydligt mindre än hans bagge. Kan man göra generaliseringar om medelvärden utan att därmed simultant göra det kategoriska antagandet 5 n att alla kor är större än alla får? Är det nödvändigt att individualisera världen och upp- J fatta varje generalisering som ett felsteg? AN T

Många andra forskare instämde med denna kritik av generaliserande omdömen om ULLBERG grupper, men det är enligt min bedömning märkligt att så få visat någon intellektuell

nyfikenhet på att syna tesen närmare. Finns det några goda skäl varför människor :

S med en generalisering också skulle göra en kategorisk bedömning? Tesen förblev ett TEREOTYPFÖRDÖMANDET antagande som stöttades med anekdotiska exempel och den fick heller ingen teoretisk underbyggnad. Många andra teorier exempelvis inom evolutionär psykologi om irrationellt beteende har någon sorts förklaring till varför en emotionell blockering eller en förhastad slutsats görs. Ett stort antal undersökningar har genomförts om nationella stereotyper, men de flesta begränsar sig till att bekräfta att olika nationaliteter tillskrivs vissa nationella ka- raktärsdrag. Tyskar beskrevs av amerikanska studenter vid Princeton som ”veten- – skapliga” (scientific minded), men däremot inte som ”njutningslystna” (pleasure loving). EN

McCauley & Stitt (1978) genomförde en studie om nationella stereotyper som gick ett FÖRDOM steg längre och fann en mer komplex bild. Försökspersonerna tillfrågades om hur

många av tyskarna som var vetenskapliga, njutningslystna osv. De frågorna fick OM

märkliga svar. I genomsnitt bedömdes 73 procent av tyskarna som njutningslystna, FÖRDOMAR men endast 43 procent ansågs vara vetenskapliga. Inte nog med att de fördomsfulla studenterna inte ansåg att om det typiska för tyskar var att vara vetenskapliga, så borde alla tyskar var vetenskapliga, utan inte ens de flesta var det. Däremot ansågs många fler tyskar vara nöjeslystna, vilket inte ingår i den nationella stereotypen för tyskar. ? När materialet studerades närmare klarnade dock den motsägelsefulla bilden. Det visade sig att den genomsnittliga andelen nöjeslystna för alla nationella grupper skatta- des till 82 procent, medan den vetenskapliga andelen blev 33 procent. Den tyska av- vikelsen bestod alltså inte i att alla tyskar ansågs vara på ett visst annorlunda sätt, utan att majoriteten nöjeslystna var något mindre och minoriteten vetenskapliga var något större än i andra grupper (McCauley & Stitt 1978). Detta är en falsifiering av grundbulten i stereotypfördömandet; det automatiska fel- slutet finns inte. Resultatet borde inte förvåna. Varför skulle människor vara så dum- ma att de inte kan tänka i medelvärden, utan med nödvändighet i kategoriska skillnader? Tesen om stereotypfördömandet tecknar en omotiverat mörk bild av det folkliga tänkandet. Det har naturligtvis skrivits mycket om stereotyper. Högst schematiskt kan sägas att fram till 70-talet handlade forskningen huvudsakligen om beskrivning av stereotyperna och normativ kritik av innehållet (stereotype content) för att sedan övergå till hur stereotyper uppstår (stereotyping process) (Macrae 1996). Detta ses av många som en stor förändring i forskningsinriktning, men den negativa synen omprövas inte då proces- synen är mycket inriktad på irrationalitet i perception och kognitiv analys. En mindre grupp står för en tredje forskningsinriktning, en återgång till innehållet, men med en skeptisk snarare än en fundamentalt kritisk inställning. Lee et al. (1995) är en antologi som väl presenterar detta perspektiv där de olika kritikpunkterna mot stereotyper – överdrivna skillnader, låg variation, självuppfyllande profetior, hög rigiditet, repelle- rande information om individer, illusorisk korrelation – ses som hypoteser att pröva. Redaktörerna till den boken gör en bedömning som förblir aktuell: ”Theoretically, 6 social psychology has been and continues to be dominated by a focus on social cog- nition that emphasizes error and bias; research finding evidence of accuracy runs against the theoretical zeitgeist” (Lee et al. 1995, s xiii). Denna dominans för en fundamentalt kritisk syn på stereotyper är än mer accentuerad i andra discipliner än soci- alpsykologi. Den påverkar också massmedia och ses där som ”vetenskapens nuvarande ståndpunkt”. Denna vida dominans gör det angeläget att verkligen undersöka om stereotypfördömandet är befogat. Vid en granskning av en tes är det rimligt att inte bara syna slutsatsernas önskvärd- het och rimlighet utan också granska om teorin verkligen knyter ihop premisser med slutsatser. Om en slutsats eller rekommendation inte ens stöds av förespråkarens egen teori så tappar den mycket av såväl rättfärdighet som trovärdighet. En åsikt mås- te ha en viss grad av intern konsistens för att beaktas som ett starkt alternativ. Hur hänger denna kritik av stereotyper ihop? Klassisk sociologi hävdar att den kulturella miljön har en dominerande inverkan på individen (Durkheim 1895). Det evolutionsteoretiska perspektivet fäster större vikt vid det universella och naturliga, men ger också det stor vikt åt det kulturella (Wilson 1979). Nästan ingen tror att historisk tradition, social miljö och ekonomisk utveckling alla saknar möjlighet till ett noterbart inflytande. På en funktionell nivå tror alla på kulturella skillnader. Men när det kommer till vissa slutsatser om konkreta värdelad- dade kulturskillnader mellan olika grupper sker ofta en paradoxal förändring. De olika processerna med stor potential till att forma och påverka kulturen utmynnar i resultat som är lika. Det låter mer som en diplomatisk restriktion än en ärlig uppfattning som följer av en vetenskaplig analys. Ett annat exempel på intellektuell inkonsistens är när de förutfattade meningarna byggs in i undersökningsmodellen. Detta blir speciellt graverande då man har en explicit ambition att motverka fördomar. Vill man göra en undersökning exempelvis om negativa attityder eller brottslighet mellan etniska grupper så finns det möjlighet att ha en vetenskaplig metodik som inte antar det som skall undersökas. En sådan kan åskådliggöras i en fyrfältsmodell enligt figur 1. Man kan också välja en mer styrd modell där man utnyttjat sin förförståelse för hur det ser ut. Man intresserar sig bara för två rutor, Grupp A som offer (A1) och Grupp B som förövare (B2). Statistiken säger då inte så mycket. Vad är mycket kriminalitet och vad är lite? Dawes (2001) visar i sin bok om irrationalitet hur en ofullständig ma- tris leder till felaktiga slutsatser. Den kan omöjligen ge tydligt stöd för en omvärde- ring, vilket kan ses som en fördel om man vill undvika att verkligen pröva sin förför- ståelse/sina fördomar. Man täcker inte ens in möjligheten att offergruppen har mer Figur 1. Kategorisering av individer enligt två parametrar: etnisk identitet och roll i en konflikt

Offer Förövare

Grupp A Data (A1) Data (A2)

Grupp B Data (B1) Data (B2) 7 n stereotypa åsikter och utför fler våldshandlingar än den utpekade förövargruppen. J Denna modelltyp, att negligera två av de fyra rutorna, betecknas här som ”sympatis- AN T kev”. ULLBERG Den svenska antisemitundersökningen för Forum för levande historia och Brotts-

förebyggande rådet (Bachner & Ring 2006) är ett exempel på en sympatiskev meto- :

S dik. Intresset ligger helt på B2, på vad som kan betecknas som negativa bedömningar TEREOTYPFÖRDÖMANDET om judar av den icke-judiska gruppen. Men detta säger inget i sig om att judar är mer eller mindre etnocentriska än andra grupper i Sverige eller om de bedöms mer positivt eller negativt än andra etniska grupper? Undviker man den problematiken blir hela undersökningen tvivelaktig. Utöver detta centrala problem finns det ett ”politiskt korrekt” dilemma som exempelvis Ulf Bjereld (2006) och Anna-Lena Lodenius (2006) noterar. Det blir en konflikt för försökspersoner som känner ett krav att vara positiv till judarna som grupp, men också att inta positionen att det inte finns någon – gruppskillnad mellan judar och andra. Även om en person söker svara helt politiskt EN korrekt, så finns risken att hennes svar klassas som delvis antisemitiskt. Detta är rim- FÖRDOM ligtvis en förklaring till att många försökspersoner inte besvarade enkäten. Dessvärre

utlovas fler undersökningar med samma bristfälliga metodik; ”homofobi” och ”isla- OM

mofobi” skall undersökas (Lööw & Bachner 2006). FÖRDOMAR Låt mig kort relatera en mer genomtänkt undersökning. Silverman & Case (1998) arrangerade ett experiment för att studera preferenser för insiders. Försökspersoner- na kunde donera pengar till andra personer men utan att veta något annat om olika mottagare än deras etniska grupp. I detta experiments grundvariant gav ca 90 % av ? försökspersonerna till personer ur sin egen grupp. Man kan naturligtvis ha normativa synpunkter på denna insiderpreferens, men vad som är normalt är alltid en viktig faktor att reflektera över innan man börjar moralisera. I en annan variant utgick en skatt på 20 % om försökspersonen gav till någon ur sin egen grupp, medan en gåva till en outsider blev intakt utan reduktion. Då valde fler att skicka till outsiders och endast 30-40 % till insiders. I den tredje varianten var insiderskatten högre, 50 %, och andelen som skickade till insiders sjönk till 10-20 %. Den sistnämnda gruppen kan bedö- mas hysa en stark etnocentrism, medan insiderpreferensen i första varianten blott bör bedömas som en låg och vanlig nivå på etnocentrism som knappast implicerar en svår gruppkonflikt. Av intresse är att män var mer etnocentriska än kvinnor och att judar och svarta var mer etnocentriska än vita (Silverman & Case 1998). En undersökning som den ovan relaterade stimulerar till eftertanke och balans. I den antog man inte en hög insiderpreferens hos en grupp och missar att mäta den hos andra grupper. Om endast vita kvinnor skärskådas i den första varianten och de till 70 % visar sig skicka gåvan till andra vita kvinnor så framkommer minimala slutsatser både normativt och deskriptivt. Är man ute efter att eventuellt finna verkliga skillnader måste man ha en symmetrisk undersökningsmodell. En asymmetrisk undersök- ning ger med automatik ett asymmetriskt resultat.

2 Generaliseringarnas rationalitet Exemplet med nöjeslystnad och vetenskaplighet illustrerar inte frihet från fördomar, men att bedömarnas analys är mer sofistikerad och inte så självmotsägande som kriti- 8 ken hävdar. Men vad visste dessa studenter om tyskars vetenskaplighet? Förmodligen visste de mycket lite. Vanliga människors generaliseringsförmåga är inte det enda som ifrågasätts, utan stereotypfördömandet kritiserar också deras begränsade erfarenhet. En typ av kritik mot stereotyper fokuserar att de ofta inte grundar sig på omfattande empiri, utan intryck på en minimal bas av några enstaka egna erfarenheter och hörsä- gen; vilket klassas som ”bara fördomar”. Det är en avsevärd skillnad mellan sådana impressionistiska uppfattningar och vetenskapliga undersökningar med klara defini- tioner, stora samples och uppmätta signifikanta skillnader. Är då bedömningar på en smal empirisk grund helt förkastliga? Att döma ut det jugoslaviska köket efter att ha ätit på två jugoslaviska restauranger i Stockholm kan kritiseras för att vara en svagt grundad generalisering. Även om den- ne restaurangbesökare beslutar att följa den egna erfarenheten och inte själv väljer en jugoslavisk restaurang igen, så är han inte determinerad av det beslutet. Andra väljer ibland restaurang, så en ny jugoslavisk måltidssituation kan uppstå. Om den erfarenheten blir positiv så kompletteras den negativa regeln med ett undantag; med ytterligare undantag omprövas förmodligen regeln. Ofta antas att den empiriskt svagt underbyggda inställningen också är rigid, men det förefaller mer troligt att personen är ödmjuk vad gäller sin åsikts grund. Det är dock knappast irrationellt att själv styra sina restaurangbesök mot de nationella kök som upplevts positivt eller är oprövade. Det jugoslaviska köket får vänta på en tredje chans. Ibland måste man fatta beslut på minimal information. Vid ett hypotetiskt banko- matuttag mitt i natten slås en person plötsligt av rädslan att bli rånad. Två andra individer har noterat uttaget: till vänster står en kvinna 100 meter bort och 100 meter till höger står en man. För att minska risken att bli rånad tycks det högst rationellt att föl- ja en könsschablon och gå till vänster mot kvinnan. Det finns inga bevis eller ens in- dicier på att mannen skulle vara en rånare, men sannolikheten att en person är en rå- nare givet att han är en man är mycket högre än sannolikheten att personen är en rå- nare givet att hon är en kvinna. Detta blir formellt uttryckt p(R)/M > p(R)/K och är ingen missuppfattning eller fördom utan en realitet. Brottsförebyggande rådet upp- skattar den generella brottsfrekvensen för män till 3,5 gånger högre än för kvinnor (Martens & Holmberg 2005, s 9). I de flesta situationer måste människor agera utan perfekt information och många generaliseringar är just till för att kunna fatta beslut som är bättre än slumpen. I den upplysningsmässiga traditionen finns en ganska positiv inställning till “common sense”. Vetenskap sågs som mer systematiserad kunskap och var ett sätt att utveckla den folkliga kunskapen genom att bekräfta vissa fördomar och falsifiera andra fördomar. Det var en fråga om utveckling och förädling, inte ett generellt förkastande av enkla observationer och reflektioner. Måltavlan var snarast de religiösa modellerna som saknade empiri och vars rationalitet var bristfällig. Auguste Comte (1844) som myntade ordet ”positivism” hade flera avsikter med denna term för en vetenskaplig inställning. En av dessa var att markera mot förnäm kunskapsfientlighet; de som cite- rar Sokrates vishetsord/klyscha ”att ju mer man vet, desto mer vet man att man ingenting vet”. Centralt enligt Comte var att inte hemfalla åt fundamentalistisk skepticism utan vetenskapens uppgift är att finna positiv kunskap. 9 n

Stereotypfördömandet har en kunskapsfientlig sida som avfärdar såväl den knapp- J händiga personliga erfarenheten liksom personernas försök att hantera denna infor- AN T mation. Den predikar en dogm med anspråk på att vara sann och bortom räckvidd ULLBERG för den enkle medborgarens reflektion. Börjar hon bedöma efter eget huvud och

egna erfarenheter är hon på villovägar. :

Stereotyptänkandets kritiker profilerar sig ofta som bejakare av mer kvalificerad TEREOTYPFÖRDÖMANDET kunskap, men det positiva kunskapsintresset kan betvivlas. Det är inte ovanligt att dölja kunskapsfientlighet bakom stora kunskapskrav. Tobaksindustrin hävdade i många år att det var otillräckligt med blott korrelationen mellan cigarrettrökning och lungcancer. Det behövdes bättre vetenskapliga bevis om kausala samband för att uppfylla deras högre kunskapskrav. Vi kan alla enas om att kausal kunskap är förmer än korrelation, men frågan är vad som är tillräcklig kunskap för att agera. Kritikerna av generalisering tycks inte alltid bara vara emot generaliseringar på im- – pressionistisk grund, utan också generaliseringar som bygger på seriösa undersök- EN ningar. Det föreligger ingen automatik med vilken en substantiell undersökning stö- FÖRDOM der den egna tolkningen mer än motståndarens; risken finns alltid att ny empiri un-

dergräver den egna positionen. Om det saknas bra data går det lättare att avfärda me- OM

ningsmotståndare med att deras åsikt vilar på fördomar, inte på solida fakta. Genom FÖRDOMAR stereotypfördömandets starka ställning så anses bevisbördan ligga på dem som häv- dar att det finns en skillnad mellan två grupper. Den rutinerade advokaten försöker sällan gräva fram övertygande positiva bevis för att hans klient är oskyldig, utan inrik- tar sig på att åklagarens bevis brister i att bevisa klientens skuld. I en rättegång finns ? det en bias att hellre fria än fälla och i en vetenskaplig undersökning görs en skillnad mellan ”typ I fel”, att förkasta en riktig nollhypotes, och ”typ II fel”, att förkasta en riktig mothypotes. Ofta sätter man gränsen att det skall vara mindre än 5 procent sannolikhet att blott slumpen har skapat en mätbar skillnad, inget annat. Hypotesen ”det finns egentligen ingen skillnad” blir den nollhypotes som försvaras med frenesi. I en intellektuell debatt är det tvivelaktigt att ge en sida en sådan fördel då det upp- muntrar kunskapsfientlighet. Ett företräde vid osäkerhet leder till att den favoriserade sidan söker vidmakthålla osäkerheten istället för att utveckla sin position med mer kunskap. Många gånger är en brist på kunskap ett fullgott skäl för att agera på ett sätt som varit klandervärt om man haft kunskapen. Men om en part väljer att förbli okun- nig så räknas det som avsiktlig okunnighet och bedöms både moraliskt och rättsligt som att personen hade kunskapen, men valde att strunta i den (Posner 1999). Att beteckna motståndarens åsikt som en fördom kan vara deskriptivt rätt, men otillräckligt för ett avfärdande. Om man själv inte har mer än en annan fördom, så är det jämfö- relsen fördom mot fördom som skall avgöra vilken uppfattning som tillsvidare är den rimligaste. Det är naturligtvis partiskt att hävda att begränsningar i motpartens empiri visar att den egna slutsatsen är rätt. I exemplet ovan med bankomaten drabbades inte mannen som undveks (om han inte var en rånare) men i andra fall kan han drabbas. Även om generaliseringen att ”det är vanligare med manliga rånare” lätt klarar alla tänkbara signifikanskrav så kan den tyckas orättvis. Om jag ser ut som en efterspanad våldsbrottsling, har liknande kläder och befinner mig nära brottsplatsen, har jag stor förståelse för att jag blir klas- sad som misstänkt trots att jag är oskyldig. Att återkommande hamna i en negativ 10 klassning på grund av kön tycks mer orättvist, men är det rimligt att fördöma använ- dandet av sådana hjälpregler? Stangor gör den normativa bedömningen: “Stereotypes are never true of every group member. Thus using a stereotype regardless of its accuracy, is potentially inaccurate and unfair” (1995, s 287). Denna radikala kritik häv- dar att även om generaliseringen är riktigt i sig är det inte rätt att använda den mot en individ. Dessvärre är det oundvikligt att en person kan gynnas eller missgynnas av sin grupptillhörighet. Det är svårare att lyckas med en ny jugoslavisk restaurang om andra jugoslaviska restauranger ses som dåliga, men om de andra restaurangerna anses bra får ett nytt etablissemang draghjälp. Uppfattningen om svensk kvalitet stiger eller sjunker på olika marknader och påverkas mest av några storföretag som ger good- el- ler badwill till andra företag utan förtjänst eller förskyllan. Det är betydligt lättare att bli en del av en generell positiv bild än att bli ett positivt undantag från en negativ stereotyp. Det primära för bedömaren är dock inte att vara en rättvis och objektiv doma- re, utan att snabbt komma till ett acceptabelt beslut för sin egen del. Detta innebär att utnyttja sin förförståelse och annan redan befintlig information. Hur drabbar då stereotypen den enskilda individen? Helt klart är att en negativ stereotyp är ett första filter som kan förhindra närmare kontakt. Men hur påverkas en situation när kontakt upprättats? Biernat (1995) tar upp ett fenomen hon kallar ”shifting standards”. En person kan mätas med en generell skala, men också med en stereotypanpassad subgruppsskala. I debatten förekommer exempel att kvinnliga chefer som rimligtvis skulle ha beskrivits som ”tuffa” enligt den generella skalan nu klassas som ”aggressiva” enligt en mall för kvinnor. Med tanke på att många stereotyper för andra grupper är negativa, så finns ofta möjligheter att avvika positivt från subgruppsmallar. Det blir en positiv kontrasteffekt: ”Hon kan verkligen stå emot trycket, trots att hon är kvinna”, ”Han är duktig på datorer, fast han är så gammal”. Omdömen som bra och dålig styrs ofta av förväntningar och att överträffa förvänt- ningar ger positiva poäng. Förutom kontrasteffekten finns också en förenklingseffekt som minskar negativa effekter av stereotyper. Låt oss anta att en högre chef står inför ett val mellan att be- fordra en man eller en kvinna inom organisationen till ett stressigt chefsjobb. Han anser att färre kvinnor är bra på att hantera stress, bara en på tio, mot en av fem bland män. Enligt rationella teoretiska modeller som Bayes bör all information viktas ihop. Effekten av det blir att ju mer specifik information som finns desto mindre vikt får en sådan generell bedömning om stresstålighet och kön, och vid en intern befordran finns mycket specifik information om de två kandidaterna. Men om kvinnan är mar- ginellt bättre kan också ett litet inflytande för stereotypen ändra utslaget och många karriärer bygger på att vinna knappa jämförelser. En rad undersökningar visar dock att individuell information helt tränger ut den här typen av allmän information. Gene- rellt så förenklar människor analysen och nöjer sig med att endast beakta ett fåtal faktorer och till det vi värderar högt hör individuell information, medan riktig och oriktig sannolikhet är faktorer som konkurreras ut och negligeras (Lee et al. 1995). Generellt finns skäl att tro att många fördomar är ungefär rätt. Marknadsekonomin och demokratin bygger på att den vanlige medborgarens impressionistiska bedöm- ning lyckas fånga väsentliga kvalitetsaspekter och oftare dirigerar åt rätt än åt fel håll. 11 n

En motsatt bedömning leder till att mer elitistiska modeller är att föredra. Vetenskap- J liga undersökningar kan punktera en del folkliga åsikter och moderera andra, så det AN T finns en stor potential till förbättringar av generaliseringar. Det förefaller dock orim- ULLBERG ligt att anse att fördomar automatiskt är missvisande och felaktiga.

Alltsedan Campbell (1967) är ett dominerande synsätt inom socialpsykologin att :

S om vissa generaliseringar inte är helt fel, utan direktionellt rättvisande, så är de dock TEREOTYPFÖRDÖMANDET överdrivna (Lee et al. 1995). Möjligheten att stereotypa generaliseringar är rättvisan- de, men i underkant, kommer bort genom stereotyptesens inflytande. Såväl positiva som negativa generaliseringar kan vara fel, men detta måste naturligtvis undersökas och andra mönster än de förmodade kan upptäckas. En undersökning av McCauley (1995) fokuserade vita amerikaners skattningar av skillnader mellan vita och svarta beträffande sju sociala variabler, för vilka det finns statistik (exempelvis skolår, utom- äktenskapliga barn, socialbidrag), visade på en hög grad av realism i försökspersoner- – nas bedömningar. Skillnaden mellan svarta och vita amerikaner bedömdes av fem oli- EN ka sociala grupper (för att kunna lokalisera eventuella överdrifter) vilket gav 35 be- FÖRDOM dömningar. Av dessa var 25 ungefär rätt och de 10 som hade en större avvikelse var

alla underskattningar av skillnaden (McCauley 1995, p 227). OM

Stereotyper är enligt denna analys inte så felaktiga som ofta påstås och inte heller FÖRDOMAR reser de en oöverstiglig barriär mellan människor. Lee et al. noterar: ”Although people often perceive differences among groups, we are not aware of one single study identifying a single person who believed that all members of a social group had a particular stereotype attribute.” (1995, s 7). Även om de är riktiga som generaliseringar ? kan de vara både fel och orättvisa mot en individ, men jag ser dock ingen potential i en propaganda mot stereotypa generaliseringar och att skuldbelägga dem som gör så. De är instrument för att hantera en mycket komplex verklighet som med nödvändig- het måste förenklas. Inom den ramen finns dock utrymme för mer rättvisande generaliseringar. Stereotypfördömandet leder till andra slutsatser. Två möjliga handlingslinjer följer av tesen och diskuteras i var sitt avsnitt. Först diskuteras undvikande av gruppgeneraliseringar, därefter införande av kompenserande nya stereotyper.

3 Undvikande av gruppgeneraliseringar Konflikter mellan grupper behöver inte nödvändigtvis skapas av dåligt underbyggda fördomar utan kan uppmuntras av vederhäftig statistik; statistiskt signifikanta gruppskillnader kan ge en grund för stereotyper. Det finns en hel del material som påvisar att korta män drar det korta strået i förhållande till långa män (Rausch 1995). En mansrörelse för korta män skulle säkerligen kunna sprida en hel del kunskaper om en strukturell diskriminering (fördomen är redan namngiven till ”heightism” enligt mönstret rasism och sexism) och skapa en del sympati för korta män och deras extra svårighet. Men den skulle förmodligen också enligt min bedömning förstärka uppfattningar om att korta män, med risk för napoleonkomplex, är problematiska. Det är inte uppenbart om en sådan mansrörelse skulle vara till gagn för den egna gruppen. Brottsförebyggande rådets utredning ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och utomlands” (Martens & Holmberg 2005) möttes av kritik för att de fakta den re- 12 dovisade skulle gynna ”främlingsfientliga krafter”. Uppgifter om invandrares överre- presentation på fängelser anses okej om det ingår i budskapet att det är synd om in- vandrarna, men anses problematisk om den kopplas till invandrarkritik (Arnstberg 2006). En mindre manipulativ och mer konsekvent linje är att ifrågasätta hela siffer- exercisen. Behöver vi ha reda på överrepresentation eller underrepresentation i alla hänseenden? Skapar inte den kunskapen förväntningar som i situationer, utan ytterligare information, leder till att personer från olika grupper behandlas olika? Data som kan tolkas som att någon är gynnad eller missgynnad kan i stort sätt alltid istället tolkas som att skillnaderna i utfall bekräftar moraliska skillnader. Jeppes su- pande kan ses som att han behöver hjälp av samhället eller som att han sviker sin samhällsplikt; kvantiteten sprit avgör inte frågan om han bör ses som offer eller skurk, men den stärker uppfattningen att han är annorlunda. Statistiken om gruppskillnader bidrar ofta till polarisering; att se grupper som speciellt gynnade eller speciellt drabbade. Jämförelser leder lättare till indignation över att den egna gruppen är missgynnad än att den bedöms som gynnad. Kanske borde vi minska kategoriuppdelning i undersökningar då inte bara fördomar, utan också fakta, bidrar till konflikt. Mindre material som stöder förekomst av gruppskillnader kanske bidrar till lägre gruppmobilisering och mindre gruppkonflikt? Många gånger ses själva tänkandet i ”vi och dom” som det avgörande steget (Thienpont & Cliquet 1999). Kan vi då klara oss med endast ett stort inkluderande vi? Går man till psykologin finner man starkt stöd för en generell överskattning av den egna personen. Vi har en generell tendens att se oss själva som lite snyggare, intelli- gentare och roligare än vad som är möjligt vid självkännedom; de flesta bilförare anser sig vara bättre än snittet. Denna överskattning benämns ofta som PIP (primus inter pares) att vara den främste bland likar. Detta fenomen begränsas inte till de mindre in- telligenta eller mindre belästa utan i en undersökning noterades att 94 % av universi- tetsprofessorerna ansåg att de var bättre än genomsnittsprofessorn (Frank & Cook 1995, s 104). Det finns en stark koppling mellan välbefinnande och självöverskatt- ning likväl som mellan otillfredsställelse och realism, inte minst fenomen som ”de- pressiv realism” (Dykman et al. 1989). Detta behov av självöverskattning kan också stödjas genom att de grupper vi tillhör överskattas. Vi bor i en synnerligen trevlig stad, har speciellt intressanta vänner och håller på en fantastisk fotbollsklubb. Är vi något mindre sekulariserade anser vi också att gud har en speciell relation till vår grupp och ser till att det går oss väl. Modern sociologi vänder sin uppmärksamhet från rollen som central för personen till en ökad betydelse för identiteten och den bygger primärt på medlemskap i grupper (Udehn 1996). Denna gruppentusiasm stöds av en stark rationell faktor; lojalitet är en framgångs- rik social strategi. Att få stöd av ett ”vi” underlättar framgång men en brist på stöd leder ofta till en förlust mot ett ”dom”. Vi tycks ha en mycket stark benägenhet att skapa ett vi och hålla på dem som är med i vår grupp. Inom socialpsykologin uppnåddes en rad intressanta rön under 70-talet då Henri Tajfel visade hur lätt insiderpreferenser skapades (se Brown 1986 för en god översikt). Försökspersoner delades upp i grupper, efter vad de tyckte om några abstrakta konstverk, i en Klee- respektive en Kan- dinskygrupp. En annan variant var att försökspersonerna fick gissa antalet punkter på 13 n en bild varpå försöksledaren delade upp dem i underestimerare och överestimerare. J Personerna hade knappast en identitet som underestimerare eller Kandinskyanhäng- AN T are före försöket, men favoriserade alltid den egna gruppen i viss utsträckning. I ett ULLBERG val mellan att gynna en egen gruppmedlem och att gynna en outsider väljer många

försökspersoner insidern, även om fördelen för outsidern hade varit mycket större. :

(Tajfel et al. 1971). TEREOTYPFÖRDÖMANDET Det tarvas alltså inte en lång tradition med upprepade berättelser om motsättningar och övergrepp för att skapa en insiderpreferens. Också den minimala, artificiella gruppen stärker sina preferenser för den egna gruppen genom att visa bias när den tillskriver olika grupper olika egenskaper samt en minnesbias som består i att minnas egna gruppmedlemmars goda handlingar och utomståendes dåliga handlingar (Ho- ward & Rothbart 1980). En viktig skillnad mot reella gruppkonflikter är att den fiktiva situationen skapar en – preferens, men inte med nödvändighet en konflikt. Det är snarare så att preferensen EN

är universellt mänsklig och den är lätt att förstå. Varje fotbollssupporter inser att mot- FÖRDOM ståndarlaget har supporters och att de är ganska lika honom själv, även om de hyser

en motstridig lojalitet. Att kräva neutralitet av fotbollssupportrar är knappast ett kon- OM

struktivt projekt, utan det socialt viktiga är rimligtvis att motverka att supportern tar FÖRDOMAR ett steg till och blir huligan. Ett företag som utsatts för mycket kritik kan göra bedömningen att firmanamnet är mer kopplat till badwill än goodwill och byter därför firmanamn. Enligt en liknande logik anses en del grupper behöva ett nytt varumärke som om möjligt skall laddas ? med mer positiva värden. Undvikandet av möjliga negativa associationer leder ofta till att den nya termen blir kryptisk; eufemistiska termer försvagar såväl identifiering som identitet. Det är ofta inte gruppen själv utan välvilliga sympatisörer som ser en moralisk mission i neologismen. När ”raggare” fått en viss karaktär ansåg förstående vuxna det önskvärt att övergå till beteckningen ”motorintresserad ungdom”. Zigena- re och eskimåer anses bättre skyddade från negativa stereotyper med nylanserade namn vars främsta tillgång är att många inte uppfattar vilken grupp som åsyftas. Sam- ma trend gäller också yrkesgrupper, försäljare blir konsulenter och städare blir lokal- vårdare. Det kan dock ifrågasättas om denna välvilliga anonymisering är ett positivt bidrag. Det görs också andra försök till stereotypundvikanden. En vanlig uppmaning är att de dominerande grupperna i västerlandet skall minska på sin identitet för att inte andra grupper skall bli ”exkluderade”. Det manliga könet, heterosexuell läggning och svenskt etniskt ursprung blir besvärande karakteristika vars gruppmedlemmar bör vara kritiska eller möjligen neutrala till den egna identiteten, men uppmuntra andra kulturer och identiteter. Det framstår som problematiskt att framhäva något i den egna gruppen som bra eller något i andra ”exkluderade” grupper som dåligt. Själva frekvensen kan ses som ett problem. Det högfrekventa blir det förväntade, det normala, och det lågfrekventa något som noteras som avvikande. I normalitet ligger en normativitet. Ett sätt att motarbeta företeelser som det ”heteronormativa förtrycket” är att de heterosexuella mentalt ignorerar frekvensen. Olika sexuella beteenden skall ses som opreciserat förekommande, men att påtala eller observera ovanlighet blir opassande även när beteendet inte bedöms negativt. Själva generaliseringen kritiseras 14 även om den är riktig. Det som förespråkas är en tillkämpad ickeobservans kring för- hållanden som vissa minoritetsgrupper ser som en komplikation; både kvalitativa och kvantitativa generaliseringar undanbedes. Majoritetsgrupper rekommenderas den mer indirekta och ödmjuka identiteten som ”icke-A” istället för B, och den indifferenta positioneringen ”jag är en B, men jag skulle gärna vara en A”. Detta blir onekligen en position som är rätt tom på innehåll och detta kan motivera ytterligare kritik mot denna grupp. Indifferenskrav pressar på för att, om inte ha, så åtminstone visa upp en sådan ickeidentitet.

4 Nya stereotyper Stereotypfördömandet har alltid varit inriktat mot generaliseringarnas bristfälliga grund, men aldrig hävdat att de skulle vara av marginell betydelse, tvärtom. En möjlig strategi är därför att ersätta stereotyper man ogillar med stereotyper man gillar. Den nya stereotypanvändningen har blivit starkt kopplad till det politiskt korrekta och för- kastar vissa generaliseringar och stöder andra. Denna bedömning rättfärdigas inte primärt av sin sanningshalt, utan om de bedöms som att vara nyttiga eller skadliga. En effekt av en offentlig stereotypisering är den sympatiskeva terminologin. Att B- personer kan ha negativa stereotypa uppfattningar om A anses självklart, men hur skall man beteckna A-personers negativa stereotypa uppfattning om B? Är invandra- ren som tycker illa om svenskar främlingsfientlig eller svenskfientlig? Är den färgade som ogillar vita en rasist? Är den homosexuelle som tycker illa om heterosexuella en heterofob? Är en kvinna som regelmässigt håller på personer av det egna könet sexis- tisk? De här oklara motpolerna antyder att det saknas en öppen debatt, utan det råder ett propagandaparadigm där vissa grupper är utsedda på förhand till potentiella offer och andra till potentiella skurkar. Det tycks som semantiken i en Orwellsk modell mobiliserats för att förhindra tankebrott. Kort sagt, rollerna är fördelade enligt kategoriska stereotyper, dvs. en betydligt värre sort än de traditionella stereotyper som samtidigt fördöms. Frantz Fanon (1971) var något av en pionjär vad gäller orättvisa betraktelser; väs- terlänningar skulle bedömas ur ett kolonialt underifrånperspektiv. Det säger sig själv att en sådan protest mot den västerländska civilisationen inte följer dess ideal om ob- jektivitet och balans. Tvärtom, en av rättigheterna för ett perspektiv nerifrån är att vara just fri från dessa normer. ”Hela den koloniala situationen är en enda stor lögn, som det koloniserade folket besvarar med sin lögn … Sanning är det som skyddar de infödda och förgör utlänningarna. Sanningens smala väg finns inte i en koloni. På samma sätt förhåller det sig med gott och ont. Allt som gör dem, främlingarna, ont är gott” (Fanon 1971, s 41). Underifrånperspektivet anses ha rätt att vara partiskt och hatiskt (Sartres förord). Enligt Foucaults (1974) analys finns det ingen sanning och rättvisa oberoende av makten, så om dåren får domarperuk har vi föga att säga till försvar för vårt förnuft och vår moral. Göran Palms ”En orättvis betraktelse” (1968) kan ses som ett svenskt bidrag i underifrånperspektiv. Integrationsutredaren Masoud Kamali (2005) är en av många anhängare av “andrafieringstesen”; illasinnade personer målar upp en stereotyp bild som rimmar illa med verkligheten, men fyller ett behov av att distansera sin egen grupp från outsiders, “de 15 n andra” och får därigenom den egna gruppen att framstå i bättre dager. Ett internatio- J nellt föredöme för denna modell är Edward Said (1978) som ondgör sig över hur eu- AN T ropéer, enligt hans uppfattning, andrafierar orientalen (för en kritik av Said se Warraq ULLBERG 2007).

Hur fruktbar är då andrafieringstesen? Andrafieringen observeras framför allt hos :

S andra grupper, så den grupp som kallas “de andra” är ofta författarens egen grupp TEREOTYPFÖRDÖMANDET varför denna terminologi innebär att kritik av andrafiering själv bygger på något som jag benämner ”dubbel andrafiering”. Denna observation indikerar en metodologisk svaghet som borde inbjuda till ödmjukhet. Om individer i grupp B har märkliga uppfattningar om individer i grupp A, så ökar snarast risken för ytterligare missuppfatt- ningar och fel när en individ i grupp A försöker beskriva vad han tror att individer i grupp B tror om individer i grupp A. Läser jag en bok av en svensk om konstiga före- ställningar om det svenska i Frankrike finns det skäl att vara vaksam för att boken inte – bara handlar om franska fördomar om Sverige, utan kanske väl så mycket om svenska EN fördomar om Frankrike. Ett välkänt exempel som visar på svårigheterna med dubbel FÖRDOM andrafiering är Freud och hans teori om penisavund. Det är lätt att försöket att ge-

nomskåda hur andra ser på ”de andra” i realiteten huvudsakligen blir hur författaren OM

själv ser på sin egen grupp och den andra gruppen. FÖRDOMAR Det finns dock en retorisk fördel med den dubbla andrafieringen. Många kritiker väljer denna modell då dess inriktning förbigår ett starkt egengruppspatos hos kriti- kern själv, vilket skulle kunna skapa negativa reaktioner hos lyssnare/läsare. Ambitio- nen är just att det är den eventuellt stereotypa synen hos den misstänkta gruppen, Bs ? syn på A, som skall fokuseras. Eftersom stereotyper i sig är fel enligt det populära ste- reotypfördömandet, så är det viktigt att styra debatten mot andras stereotyper och förbigå de egna. Detta är huvudsakligen samma anpassning som när nationalister började tala mindre hänfört om sin egen nationalism och istället kritiserade grannlan- det för deras nationalism, ofta benämnd chauvinism, för att poängtera en väsensskill- nad. Målsättningen med att ta upp tänkare som Fanon, Foucault, Said och Kamali i detta avsnitt är inte att redogöra för deras teorier utan att påtala kopplingen till stereotyp- förkastandet. Den är ett kraftfullt verktyg för ”dekonstruktion” som kategoriskt av- färdar generaliseringar en person inte delar. De generaliseringar som omhuldas ses inte som andra godtyckliga bilder utan som korrigerande motbilder. Genom att häv- da sig vara stereotypfördömare hämmas självinsikt om den egna stereotypiseringen. En amoralisk maktanalys är en ytterligare förstärkning, Villfarelser ”nerifrån och inifrån” bedöms välvilligt medan de som är ”uppifrån och utifrån” ses som problematiska. En sådan bedömning kan ifrågasättas. Alla totalitära politiska och religiösa rörelser upprörs av sin nerifrånposition, då deras egen inifrånanalys visar att de förtjä- nar respekt såsom framtidens suveräner. Föraktet må komma ovanifrån, men hatet kommer nerifrån. Wilson hävdar att lägre socioekonomiska grupper har en starkare kompenserande ”group narcissism” än högre rankade (Wilson 1979). En annan komplikation är att makt och maktlöshet mellan grupper förändras som mellan hutus och tutsis, albaner och serber. Att maktlöshet skulle vara ett positivt kriterium ställer ock- så till problem för dessa kritikers egen legitimitet. Problemformuleringsprivilegiet 16 och det politiskt korrekta indikerar att ”makten” i hög grad stöttar stereotypfördö- marnas idéer. Om en teori om makt och etikettering är bristfällig så återstår frågan om detta har någon större betydelse. Inom många områden kan teoretiska förändringar påverka terminologin, men den empiriska forskningen fortgår intakt utan att främjas eller hämmas i större utsträckning. Tyvärr har stereotypförkastandet haft en negativ effekt på den empiriska forskningen. Eftersom teorin anses ha bevisat att stereotypisering är fel, så ses det motiverat att genomföra empiriska projekt med ambitionen att endast undersöka om det görs signifikanta särskiljanden mellan grupper eller inte. Den tidigare diskussionen om några specifika undersökningar visar på skillnad i fruktbar- het jämfört med empiri som har en nyfiken, inte en kategoriskt negativ, syn på stereotyper.

5 Vad bör göras? En gemensam uppfattning för olika grupper är att de själva bedöms oförtjänt negativt av utomstående. Denna enighet kan ses som en bekräftelse på att kritiken är överdri- ven; att alla borde vara mer positiva mot andra grupper. Det kan dock också ses som att det finns en alltför positiv egenbedömning och att en sådan negativt riktad korrigering därför är både befogad och konstruktiv. Det är svårt att tro på ett undvikande av glorifiering, utan det är rimligtvis ofrånkomligt att människor ser sig som anhäng- are av det bästa fotbollslaget och är guds utvalda folk, kulturens fanbärare etcetera. Vad som behöver beredas plats är en tolerans för kritik av den självbilden. Inte bara att denna egna grupp inte är fullt så bra som de hävdar i narcissistiskt patos, utan att den också ofta bedöms med skepticism eller ringaktning. När tesen att de som generaliserar uppfattar alla i en grupp som identiska avfärdats ur diskussionen, så framstår mycket i de negativa stereotyperna som mer rättvisande än den glorifierade självbilden. Alla grupper borde lära sig att de uppfattas som en aning märkliga av de utomstående, som ju är den stora majoriteten. En indikation på en sådan tolerant balanspunkt – tolerant mot glorifiering och tolerant mot kritik – är när en grupp accepterar en skeptisk utomgruppsterm på sig själva och bär den med kaxig ödmjukhet. Att homosexuella betecknar sig och accepterar att andra betecknar dem som ”bögar”, istället för att insistera på en neutral eller positiv beteckning, är ett steg mot en sådan tolerans. I en situation med många konkurrerande grupper blir balanspunkten en viss själv- överskattning av den egna gruppen som hålls i schack av en medvetenhet om att andra grupper har en mer skeptisk syn. I denna balanspunkt ligger enligt min uppfattning den bästa samhällslösningen – även om den inte är en harmonisk balans. Det egna yrket har inte det sociala erkännande en insider tycker det förtjänar, men egot blir dock styrkt av de övertygande argument som framförs vid gemensamma övning- ar. Företags kickoffer, fackföreningsmöten, vetenskapliga kongresser och priser till författare och idrottsmän är övningar som hyllar vissa individer, men kanske framfö- rallt dessa kollektiv som helhet; vi är viktiga, vi förtjänar respekt. Man kan tycka att dessa gruppgestaltningar kunde hålla sig till positiv reklam och undvika negativa stereotyper av andra på samma sätt som företagens reklam i stor ut- 17 n sträckning undviker att vara negativ mot andra företag. Men jag tror inte det fungerar. J Vår egen yrkesgrupp blir översköljd av reklambilder av andra yrkesgrupper, exempel- AN T vis alla fantastiska journalister i den tredje statsmakten. Det behövs en skepticism ULLBERG som motvikt; journalisten som stereotyp hjälte kompletteras med negativa stereotypa

bilder som kan sammanfattas i ord som ”murvel” och ”drev”. Ett blygsamt yrke kan :

S inte på ett trovärdigt sätt göras mer heroiskt och betydelsefullt än den positiva jour- TEREOTYPFÖRDÖMANDET nalistbilden, men det blygsamma yrket kan framstå som hederligt i jämförelse med den negativa journalistbilden. Den negativa bilden behövs också som en korrigering till den positiva propagandabilden. Kan man då uppnå en lugnare atmosfär genom att eliminera känslig statistik och ig- norera gruppidentitetsfrågor? Den starka spontana preferensen för den egna gruppen lär inte minska genom brist på information. Det troliga är snarare att uppfattningen om exempelvis andra gruppers kriminalitet blir mer radikal då den gängse reaktionen – knappast är att anta lika beteende tills något annat bevisats. Information som visar på EN skillnader bör därför inte tolkas som angrepp på någon neutralitet, utan är ofta en FÖRDOM kvalificerad invändning mot tro på ännu större skillnader. Det är också problematiskt

att anse att en tro på likhet i sig är en moraliskt bra norm. Det avgörande ur ett mora- OM

liskt perspektiv bör vara att sprida den sanna bilden, inte lögner som man tror kom- FÖRDOMAR mer att få goda konsekvenser. Också goda lögner är primärt lögner. Undersökningar visar att stereotyper är förändringsbara. De amerikanska studierna över studentuppfattningen vid Princeton (1933, 1951 och 1967) om olika nationella karakteristika har påverkats på många sätt; exempelvis ses tyskar som betydlig mindre ? aggressiva än de gjorde strax efter kriget (Brown 1986). En gängse uppfattning är att synen på japansk kvalitet har förändrats radikalt på några decennier. Det är svårt att avfärda sådana förändringar som trender i stereotypuppfattningar utan koppling till hur de bedömda faktiskt har förändrats. Att motverka en negativ stereotyp genom ett ändrat beteende är i mina ögon en mer lovvärd reaktion än att se sig som missuppfat- tad och bara avfärda den stereotypa bilden som en nidbild. Intresse för hur man uppfattas och en tilltro till att det ofta finns ett rationellt samband mellan beteende och bild skapar en mer konstruktiv inställning. Ibland råder uppfattningen att aggressivt beteende hos egna gruppmedlemmar huvudsakligen skapar respekt i andra grupper. Det vore önskvärt om man istället inser att ett sådant beteende bidrar till en mer negativ stereotyp. Den senare insikten leder till en mer kritisk inställning till egna extre- mister; de skadar inte bara outsiders, utan skapar också indirekt negativa effekter för de egna gruppmedlemmarna. Lippmann var betydligt mer nyanserad än sina efterföljare och menade att stereotyper kunde ha ett rationellt berättigande. “Were there no practical uniformities in the environment there would be no economy and only error in the human habit of ac- cepting foresight for sight. But there are uniformities sufficiently accurate, and the need to economizing attention is so inevitable, that the abandonment of all stereotypes for a wholly innocent approach to experience would impoverish human life.” (Lippmann 1922, s 90) Det är inte endast en passiv konformism som får den vanlige medborgaren att an- passa sig till de nya stereotyperna utan det föreligger också en moraliskt kravfull konformism. Den stora nackdelen är att fördomen har tappat sin position som en upp- 18 fattning som bottnande i medborgaren och hennes närmaste krets och förändrats till schabloner som påbjuds respektive fördöms av överheten. Stereotyperna har avde- mokratiserats. Den önskvärda utvecklingen vore istället enligt min bedömning att de skulle nyanseras genom att medborgaren tar till sig information som kompletterar hennes egen erfarenhet. Slutsats och generalisering bör bottna i medborgarens be- dömning, inte i offentliga påbud stående över medborgarens åsikter. En i flera hänse- enden felaktig analys av stereotyptänkandet har resulterat i ett förkastande, men ock- så till ett användande av nya stereotyper i en mer elakartad form: mer kategoriska, mer faktaindifferenta och mer dirigerade av överheten. Den paradoxala effekten är att stereotypfördömandet främst har bidragit till en nytändning med en ny ortodoxi och inte till en mindre laddad och mer realistisk syn. En mindre dogmatiskt negativ syn på stereotyper skulle öppna ökade möjligheter för reflektion och inhämtande av ny kunskap. Rättvisande stereotyper är konstruktiva hjälpregler i en komplex verklighet. Det finns naturligtvis också många missvisande generaliseringar vilka bör över- ges – en av dessa är det populära stereotypfördömandet.

Referenser Arnstberg, K.O. (2006) ”Överskatta inte den svenska kulturens attraktion.” Axess, nr 2, s 16- 21. Bachner, H. & Ring, J. (2006) ”Antisemitiska attityder och föreställningar i Sverige.” Rap- port Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet. Biernat, M. (1995) ”The shifting standards model: Implications of stereotype accuracy for social judgement”. In Lee, Yueh-Ting; Jussim L. and McCauley, C. (Eds) Stereotype Accuracy: Toward Appreciating Group Differences. Washington, DC: American Psychological Association. Brown, R. (1986) Social Psychology: The Second Edition. New York: The Free Press. Bjereld, U. (2006) ”Judarna ställs mot oss andra.” Svenska Dagbladet, 17 mars. Campbell, D. (1967) ”Stereotypes and the Perception of Group Differences” American Psy- chologist 22: 817-829. Comte, A. (1844/1991) Om Positivismen. Göteborg: Korpen. Dawes, R. (2001) Everyday Irrationality: How Pseudo-Scientists, Luneatics and the Rest of Us Systema- tically Fail to Think Rationally. Boulder, Colo: Westview Press. Durkheim, E. (1895/1962) The rules of the sociological method. Glencoe, Illinois: The Free Press. Dykman, B., Abramson, L., Alloy, L. & Harlage, S. (1989) “Processing of ambiguous and unambiguous feedback by depressed and nondepressed collage students: Schematic biases and their implication for depressive realism.” Journal of Personality and Social Psychology, 58 (3). Fanon, F. (1971) Jordens fördömda. Stockholm: Raben och Sjögren. Foucault, M. (1974) The Archaeology of Knowledge. London: Tavistock. Frank, R. H. & Cook, P. (1995) The Winner Take All Society. New York: Free Press. Hayakawa, S. (1941) Language in Action. New York: Harcourt, Brace and Company. Howard, J. & Rothbart, M. (1980) ”Social categorization and memory for in-group and out- group behavior” Journal of Psychology and Social Psychology, (38): 301-310. Kamali, M. (2005) ”Bortom Vi och Dom – teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering.” SOU 2005:41. 19 n

Lee, Yueh-Ting; Jussim L. and McCauley, C. (1995) Stereotype Accuracy: Toward Appreciating J Group Differences. Washington, DC: American Psychological Association. AN T

Lippmann, W. (1922/1960) Public Opinion. New York: Macmillan. ULLBERG Lodenius, A. L. (2006) ”Som man ropar får man svar” Dagens Nyheter, 20 mars. Lööw, H. & Bachner, H. (2006) ”Var fjärde svensk vill inte ha en jude som statsminister”, :

Dagens Nyheter, 14 mars. S Macrae, N.; Stangor, C. and Hewstone, M. (1996) Stereotypes and Stereotyping. New York: Guil- TEREOTYPFÖRDÖMANDET ford Press. Martens, P. & Holmberg, S. (2005) ”Brottslighet bland personer födda i Sverige och utomlands.” Brottsförebyggande rådet 2005:17. McCauley, C. & Stitt C. (1978) ”An individual and quantitative measure of stereotypes” Jour- nal of Personality and Social Psychology, (36): 929-940 McCauley, C. (1995) ”Are Stereotypes Exagerated? Asamling of Racial, Gender, Academic, Occupational and Political Stereotypes” in Lee, Yueh-Ting; Jussim L. and McCauley, C. – (1995) Stereotype Accuracy: Toward Appreciating Group Differences Washington, DC: American EN

Psychological Association. FÖRDOM Palm, G. (1968) En orättvis betraktelse. Stockholm: Pan/Norstedts. Posner, R. (1999) The Problematics of Moral and Legal Theory. Cambridge, Mass: Harvard Uni-

versity Press. OM

Rausch, J. (1995) ”Short Guys finish last” The Economist, December 1995 (finns också på FÖRDOMAR nätet: jonathanrausch.com) Said, E. (1978) Orientalism. New York: Parthenon Books. Silverman I. & Case, D. (1998) ”Ethnocentrism vs Pragmatism in the Conduct of Human ? Affairs.” In Eibl-Eibesfeldt, I. & Salter, F. (eds) Ethnic Conflict and Indoctrination – Altruism and Identity in Evolutionary Perspective, New York: Bergbahn Books. Stangor, C. (1995) ”Content and application. Inaccuracy in social stereotyping” In Lee, Yueh-Ting; Jussim L. and McCauley, C. (Eds) Stereotype Accuracy: Toward Appreciating Group Differences. Washington, DC: American Psychological Association. Tajfel, H., Billig, M.G., Bundy, R. P. & Flament, C. (1971) ”Social categorization and ingroup behavior” European Journal of Social Psychology, (1): 149-178. Thienpont, Kristiaan & Cliquet, Robert. 1999. In-group/out-group behavior in modern societies. NIDI CBGS, Brussels. Udehn, L. (1996) The Limits of Public Choice. New York: Routledge. Warraq, Ibn (2007) Defending the West: A Critique of Edward Said's Orientalism. New York: Pro- metheus Books. Wilson, E. O. (1979) On Human Nature. New York: Bantam Books. 20 nÖversikter och meddelanden n Nya forskningsanslag från Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond

Den statsvetenskapliga forskningen i Sveri- Det är av allmänt intresse att delge hela ge är starkt beroende av extern finansie- ”statsvetarsverige” information om inne- ring. Sedan länge har två institutioner haft hållet i denna nya forskning. I stort sett alla en särställning när det gäller finansiering av de forskare som erhållit nya projektbidrag i forskning inom statsvetenskapens traditio- statsvetenskap för år 2010 från Riksban- nella kärnområden, nämligen Vetenskaps- kens jubileumsfond och Vetenskapsrådet rådet och Riksbankens jubileumsfond. publicerar därför en redigerad version av Konkurrensen om forskningsanslag är i sin forskningsansökan i tidskriften. (Av ut- dag stenhård och de projekt som ges anslag rymmesskäl har vi begränsat redovisningen får därmed i någon mening anses represen- till bidragsformerna projekt och program.) tera ”spjutspetsforskningen” inom svensk statsvetenskap.

Tabell 1. Nya projektbidrag i statsvetenskap för 2010 från Riksbankens jubileumsfond (RJ) och Vetenskapsrådet (VR). Pre- Universitet sen- Huvudsökande (motsv.) Projekttitel tation Erik Amnå Örebro Skolornas institutionella karaktär och Ja elevernas medborgarkompetens: en jäm- förelse av olika kommunala och fristående skolor över tid och rum Ludvig Beckman Stockholm Universal suffrage for real? A global index Ja of suffrage restrictions and an explanatory framework Ludvig Beckman Stockholm Globalisation and New Political Rights. Ja The Challenges of the Rights to Inclusion, Self-Determination and Secession Christina Bergqvist Uppsala Vem tar hand om barnen? En jämförande Ja studie av samspelet mellan politik och kultur för beslutsfattande i familjen Sverker Gustavsson Uppsala Thick and thin constitutionalism Ja Anna K. Jarstad Uppsala Local Peace Agreements: The Road to Ja Peace and Democracy in KwaZulu Natal? Christer Karlsson Uppsala Hur regleras EU-medlemskapet? Ja n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 22

Pre- Universitet sen- Huvudsökande (motsv.) Projekttitel tation Johannes Lindvall Lund The Political Consequences of The Crisis Ja Ulf Mörkenstam Stockholm Indigenous rights to self-determination: Ja The Institutional Design and Policy Pro- cess of the Swedish Sami Parliament Alexa Robertson Stockholm Europe as Other: Difference in global Ja media discourse Bo Rothstein Göteborg The Determinants of Institutional Quality. Ja How Leaders´ Perceived Threat of Losing Power Without Compensation Affects Economic Development Katrin Uba Uppsala ”Save our school!” What kinds of impact Ja have protests against school closures in Swedish local politics? Sten Widmalm Uppsala Tolerance in Challenging Political Environ- Ja ments in Uganda, Kenya, India and Pakis- tan 23

quences when controversial issues are n Skolornas institutionella Ö

taught in different schools and institution- VERSIKTER al settings. The third sub-project adds a karaktär och elevernas comparative perspective by analyzing similarities and differences among young peo-

medborgarkompetens: en ple and schools in Sweden, Norway, Den- OCH

mark, Finland and England. jämförelse av olika kom- MEDDELANDEN munala och fristående skolor över tid och rum

ERIK AMNÅ – CECILIA ARENSMEIER Växande institutionell – JOAKIM EKMAN – TOMAS ENG- differentiering LUND – CARSTEN LJUNGGREN1 Den svenska skolan har genomgått flera djupgående förändringar de senaste två decennierna. Institutional Settings and Civic Education: A I början av 1990-talet förändrades det Comparative Study of Different Types of Public and Private Schools svenska skolsystemets institutionella för- utsättningar i grunden genom att statligt Since the 1990s, the Swedish school sys- huvudmannaskap och detaljstyrning er- tem has become increasingly more diversi- sattes av målstyrning, decentralisering och fied. Decentralization, the introduction of kommunalt ansvar för skolverksamheten private schools, the challenge of globalization and increased ethnic diversity among (Amnå 1992; Wahlström 2002). Till detta pupils have contributed to an increasing kommer bredare samhälleliga och politis- heterogeneity. ka förändringar – i form av ökad kulturell mångfald och valfrihetsreformer – som This project analyses the prospects for civ- också har bidragit till att ett mer diversifie- ic education in different institutional settings and contexts, in both public and pri- rat skollandskap tagit form. Detta kan del- vate schools. Using unique survey data vis förstås som effekter av samhällets glo- 1999 and 2009 we ask which effects differ- balisering: den svenska skolan anpassas ent institutional settings have on ”citizen till en situation där de svenska elevernas competences”, i.e. civic engagement, polit- kulturella bakgrund är mer heterogen än ical efficacy, knowledge about democracy and political issues, and democratic values tidigare, men också där den hårdnande in- and tolerance. ternationella konkurrensen i högre grad leder till en ökad specialisering (jfr Nihl- The project breaks down into three dis- fors 2008; Andersson 2008). Den natio- tinct but interrelated parts. The first deals nella utvecklingen måste således relateras with changes over time in young Swedes´ civic competences. The second sub- och värderas i förhållande till generella ut- project focuses on the way and conse- vecklingslinjer som tagit form i västvärl- dens skolor under denna period: den in- 1 Författarna är verksamma vid YeS (Youth ternationella omstruktureringen av skol- & Society) och Utbildning & Demokrati, systemet (Lindblad & Popkewitz 1999; Akademin för humaniora, utbildning och 2000); framväxten av gemensamma eva- samhällsvetenskap, Örebro universitet. lueringar av såväl kunskapsbildning som E-post: [email protected] n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 24 olika nationella skolsystems effektivitet; dighet” (Pierre 2007: 13). Frågan är vad och den successiva värderingsförskjut- dessa förändringar har för betydelse för ning som belagts på medborgarnivån i de elevernas samhällsengagemang, kunska- post-industriella samhällena (Inglehart per, värderingar, tolerans och respekt för 1990; 1997; Inglehart & Welzel 2005). Re- kulturella olikheter: förmår den svenska sultatet av såväl nationella reformer som skolan att forma demokratiska medborga- internationell påverkan är, vilket statsvetare på lika villkor? Speciellt intressant blir ren Jon Pierre konstaterat, att de svenska det att undersöka framväxten av friståen- skolorna ”ser betydligt mer olika ut i olika de skolor och deras betydelse i jämförelse kommuner idag, än de gjorde när skolpo- med kommunala skolor och mer generellt litiken var centraliserad och regelstyrd” betydelsen av olika institutionella sam- (Pierre 2007: 9). manhang (exempelvis skolor i områden 1990-talets förändringsprocesser med med olika socioekonomiska förhållanden) avseende på skolans institutionella förut- för elevers politisk-moraliska förhåll- sättningar har inte avstannat. Den borger- ningssätt. liga regering som tillträdde 2006 inledde omgående ett omfattande reformeringsar- bete av utbildningsväsendet, med ambi- Specifika mål tionen att förena målen effektivare resurs- Detta forskningsprojekt, vilket leds av användning, ett förbättrat utfall, samt att Erik Amnå och Tomas Englund och in- ge lärare, elever och föräldrar ett ökat inkluderar såväl statsvetare som pedagoger flytande över skolans verksamhet. En vid Örebro universitet, syftar till att un- nästan bortglömd fråga är dock vilka ef- dersöka den institutionella karaktären i fekterna har blivit för eleverna som demokra- olika kommunala och fristående skolor i tiska medborgare. Sverige och vad dessa karaktärer har för En statlig eller centralt styrd skola efter- effekter på elevernas ”medborgarkompe- strävar lika standard och enhetlighet. tens”: deras samhällsengagemang, kun- Denna typ av mål fungerar dock inte i en skap om samhällsfrågor, politiska självtil- decentraliserad institutionell kontext. Hu- lit, samt värderingar om demokrati och vudargumenten för decentralisering är tolerans. Den grundläggande forsknings- istället lokal anpassning, specialisering, frågan undersöks genom tre tematiska mångfald och lokalt självbestämmande, delprojekt, som fokuserar på tiden (för- vilket i regel medför att olikheter av olika ändringen över tid med avseende på elev- slag uppkommer – och bejakas (jfr Ben- ernas medborgarkompetens), djupet (skol- nich-Björkman 2003). Det har emellertid och klassrumsstudier) samt bredden (den hävdats att den svenska skolpolitiska de- svenska skolan i ett internationellt jämfö- batten inte vill låtsas medveten om konse- rande perspektiv). Med den kombination kvenserna av de institutionella val som lig- av ansatser som projektet representerar ger till grund för dagens skola: ”Från cen- kan således förändringen i svenska skolor trala politiska institutioner understryker som institutioner och deras betydelse för man fortfarande att likvärdighet är ett eventuella grundläggande skillnader i högt prioriterat utbildningspolitiskt mål – elevers ”medborgarkompetens” och poli- fastän man saknar de politiska och institu- tisk-moraliska förhållningssätt analyseras tionella förutsättningarna för att kunna ingående. genomföra eller upprätthålla sådan likvär- 25 n

Områdesöversikt Education-studien (jfr nedan) är dock ett Ö

undantag: här görs en omfattande empi- VERSIKTER Det finns en omfattande forskning om risk analys av svenska grundskoleelever. medborgarnas värderingar, attityder och Samtidigt är också Almgrens studie i be- politiska deltagande (jfr Amnå 2008; Esai- hov av en uppföljning: det har gått 10 år OCH

asson & Westholm 2006; Teorell & West- sedan hennes empiri samlades in. Vidare MEDDELANDEN holm 1999). Det finns också en betydande saknas empirisk forskning grundad på in- pedagogisk forskning om utbildning och stitutionella analyser av skolan av det slag demokrati koncentrerad till ”utbildning som vi avser att utföra (jfr nedan), där må- som institution och denna institutions let är att jämföra konsekvenser för politisk möjligheter och förutsättningar att bidra socialisation beroende på skolform – till demokratins bevarande och fördjup- kommunal respektive fristående skola – ning. De senaste årens utveckling visar på samt variationer inom respektive form, ett forskningsfält i stark expansion när det och där konsekvenser för såväl elever som gäller studiet av skolans demokratifost- lärare belyses. rande och medborgarskapande funktion” (Ekman & Todosijevic 2003: 40). Det finns vidare en viktig internationell stats- Projektbeskrivning vetenskaplig och utbildningsvetenskaplig Detta projekt vill i ljuset av ovanstående litteratur om skolan som en demokrati- bidra med ny kunskap om den svenska fostrande arena som betonar att en skol- skolan och effekterna av dess olikartade miljö präglad av mångfald, öppenhet och institutionella karaktärer i relation till det samtal har stor betydelse för elevernas demokratiska uppdraget. I det följande möjligheter att utveckla demokratiska och beskrivs projektets empiriska grund, dess toleranta värderingar och förhållningssätt teoretiska utgångspunkter och olika del- (Gutmann & Thompson 1996; Englund projekt. 2003; Milner 2002; Rubin & Giarelli 2008; Torney-Purta et al. 2001). Den utveck- lingspsykologiska forskningen om ungdo- Projektets empiriska grund mars anpassning i samhället är inte min- Empiriskt kommer projektet att bygga på dre omfattande (Flanagan 2003). Vidare helt ny data från en internationell under- är ungdomars utveckling av socialt kapital sökning om skolelevers kunskaper om en växande forskningsgenre (Stolle & och attityder till demokrati och samhälls- Hooghe 2004). frågor: International Civic and Citizenship Den tidigare forskningen om ungdo- Education Study (ICCS), vilken genomförs mar, politisk socialisation, politiskt delta- av International Association for the Evaluation gande och tillägnandet av demokratiska of Educational Achievement (IEA). Projektet värderingar har dock vissa begränsningar. har här tillgång till ett unikt datamaterial Det finns inte särskilt många empiriska om skolan som förmedlare av medbor- studier som är inriktade på elevernas med- garkompetenser. ICCS-undersökningen borgarorienterade kunskaper (jfr Ekman från 2009 är en direkt uppföljning till den 2007; Ekman & Todosijevic 2003; Tor- IEA-studie (Civic Education Study) som ex- ney-Purta et al. 2001). Almgrens doktors- empelvis Almgren (2006) bygger på. Pro- avhandling (2006) som baseras på den jektet utgår från dessa data med fördjupa- svenska delen av den internationella Civic de empiriska studier grundat på ett urval 26 av skolor utifrån skolkontext, lärarprofes- invandrartäta områden översamplats, vil- sion och skolklassernas sammansättning i ket är betydelsefullt för detta projekt, där syfte att belysa hur man i olika skolor han- etnisk och social bakgrund utgör viktiga terar kontroverser och bemöter olikheter bakgrundsvariabler. Sammantaget deltar och skillnader mellan elever. 169 skolor, 338 klasser och cirka 7800 ICCS är den tredje i raden av IEA-un- elever i den svenska undersökningen. dersökningar om samhällsfrågor – den Projektet kommer utöver ICCS och SCB- första genomfördes på 1970-talet och den materialet dessutom att samla in komplet- andra 1999/2000. Datainsamlingen sked- terande data (jfr nedan). de hösten 2008 och våren 2009 i 39 länder i världen. Målgruppen för ICCS är elever i skolår 8. För Sveriges del är Skolverket Projektets teoretiska utgångspunkter deltagande part, och här har man beslutat Teoretiskt knyter projektet an till forsk- att även inkludera skolår 9 i undersök- ningen om politisk socialisation såväl som ningen. Vår forskargrupp, som samarbe- till institutionell teori. Politisk socialisa- tar med Skolverket, har tillgång till ICCS- tion kan allmänt förstås som den process materialet. Tidigast från vintern 2010/ där unga människor utvecklar en ”med- 2011 blir samma material tillgängligt för borgaridentitet”, olika politiska och sam- hela forskarsamhället. hälleliga förhållningssätt och kompeten- ICCS består av fem olika enkäter: en ser (Jennings 2007). En central fråga i det- skolenkät riktad till skolledare, en läraren- ta sammanhang är skolans roll som poli- kät ställd till ett antal lärare på varje delta- tisk socialisationskontext. gande skola, samt tre formulär som elev- Det demokratiska samhället bygger yt- erna besvarar – ett kunskapstest, en attity- terst på tanken om alla människors lika denkät samt en regional enkät. Vi kom- värde och den logiskt följande uppfatt- mer framförallt att analysera svenska elev- ningen om att alla människor därför bör data, men kommer även att göra analyser ha samma rättigheter och möjligheter att utifrån skol- och lärarmaterialet, samt påverka gemensamma angelägenheter göra internationella jämförelser. Det (Dahl 1989). Vårt samhälle präglas emel- svenska materialet har särskilda styrkor. lertid av sociala, kulturella och ekonomis- Dels har man i Sverige valt att göra en till- ka ojämlikheter: unga människor på väg ut läggsmodul som innefattar ytterligare in- i vuxenlivet har olika förutsättningar att tressanta samhällsperspektiv (bland annat möta utbildningssystemet och arbets- om inflytande i skolan och identitet), dels marknadens krav beroende på hemförhål- kommer det svenska materialet att kopp- landen, etnisk bakgrund och könstillhö- las till registerdata från SCB. Därigenom righet. Tidigare forskning visar att sådana kommer projektet att ha möjlighet att an- socioekonomiska skillnader har stor bety- vända gedigna socioekonomiska data som delse för människors samhällsengage- kompletterar bilden av svenska skolors mang, tilltro till sina egna förmågor eller elevsammansättning, om bland annat de- upplevda utanförskap (Verba, Schlozman ras hemförhållanden och boendesitua- & Brady 1995). tion. Ett representativt urval av svenska Om den svenska välfärdsstatens institu- skolor ingår i ICCS-undersökningen. För tioner inte förmår att socialisera unga att möjliggöra analyser av olika typer av människor på lika villkor, kommer ojäm- skolor har fristående skolor och skolor i likheter i utgångsläget att reproduceras. 27 n

Skolan är den offentliga institution som Tre delprojekt Ö representerar det första obligatoriska mö- Projektet löper under en treårsperiod, VERSIKTER tet med den svenska välfärdsstaten för en med start i januari 2010, och består av tre ung medborgare. I jämförelse med andra

relaterade men distinkta delprojekt, som OCH institutioner har skolan tilldelats ett allde- fokuserar på tiden (förändringen över tid), les särskilt ansvar för att främja lika förut- djupet (skol- och klassrumsnivån) samt MEDDELANDEN sättningar samt att utveckla demokratiska bredden (den internationella jämförelsen). kunskaper och värderingar (Lpo 94). Frå- De tre delprojekten knyts samman av pro- gan är dock dels vilken roll skolan kan ha jektets övergripande forskningsfråga och för att ”kompensera” för en resurssvag empiriska förankring i IEA:s ICCS-data. bakgrund, men dels också vad skolans allt De tre delstudierna kommer därutöver i tydligare organisatoriska mångfald får för varierande utsträckning att bygga på data effekter på elevernas tillägnande av demo- som samlas in till varje projekt. Varje del- kratiska värderingar och medborgarkom- projekt utvecklar även ur de gemensam- petenser (jfr Johansson Heinö 2009). En ma utgångspunkterna sina specifika teore- ”likvärdig” skola, har som aktuell pedago- tiska ramverk. gisk forskning påvisat, getts mycket olika utbildningspolitiska uttolkningar under senare tid (Englund & Quennerstedt Delprojekt 1: Tiden – mot ökad ojäm- 2008), men innebär inte att alla ska ”bli li- likhet? ka”. Dock handlar likvärdighet om den Det första delprojektet, vilket leds av uni- mycket viktiga uppgiften att ge alla elever versitetslektor, fil. dr Cecilia Arensmeier lika god grund för att självständigt kunna [Eriksson], undersöker förändringen över ta ställning till sin medborgaridentitet och tid i elevernas tillägnande av medborgar- göra självständiga val om sitt samhällsen- kompetenser i olika typer av fristående gagemang (jfr Ekman 2007; Eriksson och kommunala skolor. Projektet styrs av 2006). den som hypotes formulerade föreställ- Projektet knyter även an till institutio- ningen att det allt mer diversifierade skol- nell teori, och den tes som framkommer i landskapet i Sverige under de senaste årti- de senaste årens forskning om välfärds- ondena också har medfört ett allt mer di- statens institutioner och medborgarnas versifierat utfall på individnivån: skolan förhållningssätt till det demokratiska poli- fostrar inte medborgare på lika villkor, tiska systemet: det är i mötet med väl- utan elever lämnar skolorna idag med allt färdsstatens institutioner som preferenser större skillnader beträffande kompeten- och förhållningssätt formas. Så till exem- ser, kunskaper, värderingar och politisk pel har studier visat att universalistiska självtillit. Delprojektet avser att undersöka välfärdsarrangemang (”lika för alla”) ten- vilka mönster som utkristalliserar sig i det- derar att vara gynnsamma för medborgar- ta avseende, dels i jämförelsen över tid, nas förtroende för den demokratiska sta- men också i jämförelsen mellan olika skol- ten, medan möten med behovsdiskrimi- former. nerande eller partikularistiska institutioner Empiriskt bygger delprojektet på analy- tenderar att underminera medborgarnas ser av IEA:s International Civic and Citizen- systemtilltro (Kumlin 2004; Kumlin & ship Education Study (ICCS) från 2009 och Rothstein 2005; jfr Englund 2009). den tidigare Civic Education Study från 28 1999. Delprojektet tar sin direkta utgångs- vara öppet och tolerant tycks medföra punkt i en av de få tidigare svenska analy- bättre ”medborgarkunskaper” hos elever- serna av IEA-materialet från 1999 (Alm- na, oaktat deras bakgrund. När det gäller gren 2006; jfr Amnå & Zetterberg 2009). inflytandemöjligheterna är mönstret om- Almgren visar i sin undersökning att vänt: där eleverna upplever att de kan på- socioekonomiska faktorer, som föräldrar- verka i hög grad är kunskapsnivåerna läg- nas utbildningsnivå, har stor betydelse för re, även vid kontroll för individuella bak- elevernas medborgarkompetens. Barn till grundsfaktorer. Externa kontextvariabler högutbildade presterar bättre. Hon kon- – elevsammansättningen med avseende staterar dock även att skolkontexten har på etnisk bakgrund och föräldrarnas ut- en självständig inverkan på elevernas re- bildningsnivå, samt skolans huvudmanna- sultat. Almgren talar i sin undersökning skap – och interna kontextvariabler av de- inte specifikt om institutionella faktorer, mokratikaraktär inverkar samtidigt också men undersökningens variabler på skol- på varandra. kontextområden kan likväl uttryckas som Detta delprojekt avser att följa upp exempel på institutionell variation. De Almgrens undersökning: genom att rela- kontextvariabler som uppmärksammas är tera de tidigare resultaten till ICCS-materi- dels elevsammansättningen (etnicitet och för- alet från 2009 har projektet möjligheter att äldrarnas utbildningsnivå) och skolans hu- värdera effekterna av den allt mer diversi- vudmannaskap (kommunala respektive fri- fierade skolan på de svenska elevernas stående skolor), här kallade externa institu- ”medborgarkompetens”. tionella faktorer, samt demokratiska inslag i skolan, här benämnda interna institutionella faktorer. Delprojekt 2: Djupet – skolornas insti- För de externa institutionella variabler- tutionella karaktär? na konstaterar Almgren att skolkontexter Det andra delprojektet, som leds av do- som kännetecknas av en hög andel elever cent Carsten Ljunggren, fördjupar det för- med invandrarbakgrund och/eller där sta delprojektet genom att undersöka om föräldrarnas utbildningsnivå är låg – så skillnader i skolornas ”institutionella ka- kallade ”lågstatusskolor” – inverkar nega- raktär” kan förklara skillnaderna i elevers tivt på elevernas resultat på kunskapstes- medborgarkompetens, med särskild fo- ter, rent generellt. En svagare effekt kan kus på deras sätt att tänka och handla i po- också konstateras av huvudmannaskap, litisk-moraliska frågor (jfr Ljunggren där elever på fristående skolor har något 2008). Delprojektet är upplagt som en högre resultat även vid kontroll för den djupstudie av ett urval av kommunala och egna bakgrunden (Almgren 2006: 178– fristående skolor och skolklasser i Sverige 180). som skiljer sig åt med avseende på en rad När det gäller de interna och demokrati- institutionella förutsättningar. Skolans relaterade institutionsvariablerna, har ”institutionella karaktär” uppfattas som Almgren (2006) analyserat i vilken mån bestämd av följande konstituerande vari- upplevt inflytande respektive klassrumsklimat abler: lärarprofessionens villkor och utö- inverkar på elevernas kunskapsnivå i vande; skolklassernas sammansättning; IEA:s tester. Almgren visar att klassrums- skolkontext (organisatorisk, ekonomisk klimatet samvarierar med resultatet. Ett och ideologisk grund); samt utbildningens deliberativt klassrumsklimat som bedöms explicita och implicita innehåll. 29 n

Delprojektet ges en övergripande teore- ten. I friskolornas klassrum är mångfalden Ö tisk inramning utgående från begreppen per definition mindre påtaglig, och det VERSIKTER tolerans och solidaritet, vilka avser fånga av- kan istället finnas stora likheter bland görande skillnader i olika skolors och eleverna med avseende på kulturell, språk- skolformers arbete med politisk-moralis- lig eller etnisk bakgrund, med likheter i OCH

ka frågor i undervisningen. Detta be- grundläggande värderingar och moraliska MEDDELANDEN greppspar kan också relateras till den poli- förhållningssätt. Delprojektet avser dock tisk-filosofiska diskussion som pågått un- att testa hållbarheten i båda dessa antagan- der en längre tid med företrädare som ex- den empiriskt, genom att undersöka hur empelvis Axel Honneth, Will Kymlicka man i olika skolor och klassrum arbetar och Charles Taylor. Dessa kommer att tjä- med att hantera konflikter och bemöta na som teoretisk bakgrund till delprojek- olikheter och skillnader mellan elever. tets analysram som syftar till att förstå in- Den fördjupade empiriska analys som blir stitutionella skillnader mellan och inom möjlig att göra utifrån ett antal hypotetiskt olika skolformer ifråga om tänkande och antagna utgångspunkter om institutionell handlande i politisk-moraliska frågor. En karaktär grundas på ett urval av skolor ytterligare teoretisk inramning utgörs av med hänsyn tagen till skolkontext, lärar- den forskning som internationellt be- professionen och skolklassernas samman- nämns teaching controversial issues och som sättning. Mot dessa bakgrunder görs en har en minst trettioårig historia (Long & analys (dokumentstudier, intervjuer, del- Long 1975; Hill & Colin 1984; Stradling tagande observation) av utbildningen med 1984; Dewhurst 1992; McLaughlin 2001). avseende på om och i så fall hur denna Hypotetiskt utgår delprojektet från att medför skilda medborgerliga kompeten- demokratin och det demokratiska system ser hos eleverna. som skola och utbildning är en del av har Urvalet av skolor syftar dels till att på förändrats under de senaste decennierna förhand kunna differentiera mellan olika på ett sätt som skapar konflikter och spän- institutionella karaktärer i termer av olika ningar mellan grupper och individer. Det skolformer (kommunala skolor/friståen- finns teoretiska skäl att anta att tolerans de skolor) vilket är möjligt genom ICCS- (baserad på en pluralistiskt sammansatt materialet, dels att differentiera mellan historia/identitet) är det begrepp som i hög- och lågpotentiella institutionella ka- första hand kan sammanfatta skolor med raktärer med hänsyn till politisk-moraliska heterogen elevsammansättning, eftersom kontroverser utifrån enkätmaterialet (för den utmaning och konfliktpotential som elever, lärare och skola) och utifrån den finns här i stor utsträckning kan relateras socioekonomiska kontextualisering som till en ökad mångfald på elevnivån. I klass- SCB:s registerdata erbjuder. Det bör note- rummet möts allt fler kulturer, traditioner, ras att delprojektets fokus utgörs av sko- erfarenheter och värderingar, samtidigt lornas institutionella karaktär, vilket med- som skolan har uppgiften att formulera en för att även om intervjuer med enskilda gemensam värdegrund. elever, lärare och skolledare ingår, är indi- I många fristående skolor finns det på viddata underordnad den institutionella motsvarande sätt fog för att anta att be- analysen. greppet (grupprelaterad) solidaritet (base- Målsmän kommer att informeras om rad på en delad historia/identitet) bättre elevers frivilliga deltagande, och projektet fångar kärnan i den faktiska verksamhe- följer i övrigt Vetenskapsrådets etiska 30 principer inom humanistisk-samhällsve- sett ”ogynnsam” politisk kultur (jfr Norris tenskaplig forskning. 1999) kan fostra demokratiskt kompeten- ta medborgare (jfr Torney-Purta et al. 2001). Den breda internationella jämfö- Delprojekt 3: Bredden – den svenska relsen följs i ett andra steg upp av en foku- skolan i ett internationellt jämförande serad jämförelse av fem etablerade demo- perspektiv kratier i norra Europa: Sverige, Norge, Det tredje delprojektet, vilket leds av Finland, Danmark och England. Här för- docent Joakim Ekman, placerar den djupas jämförelsen till att även innefatta svenska skolan och de svenska skolelever- effekterna av olika skolformer – motsva- nas medborgarkompetenser i relation till rande kommunala skolor och fristående elever i andra länder, dels i en bred jämfö- skolor – i de olika länderna. På så vis möj- rande undersökning, och dels i en fokuse- liggörs en replikering av resultaten från rad jämförelse mellan Sverige, Norge, den svenska undersökningen. Finland, Danmark och Storbritannien (England). Den breda jämförelsen – som också Nationellt och internationellt bygger på ICCS-materialet – ser på varia- samarbete tionen i elevernas medborgarkompeten- Det planerade projektet har tillgång till en ser i relation till en rad makrofaktorer på ypperlig forskningsmiljö vid Örebro uni- ländernivå: politiskt deltagande på aggre- versitet, dels i form av den nybildade gerad nivå; sekulär individualism vs tradi- forskningsgruppen Youth & Society (YeS), tionell kollektivism (jfr Inglehart & Welzel finansierad av Riksbankens Jubileums- 2005); demokratistöd och systemtilltro på fond (2009–2015) genom programmet aggregerad nivå (jfr Norris 1999); landets Political Socialization and Human Agency vil- demokratiska utveckling mätt genom oli- ket koordineras av professor Erik Amnå, ka index (Economist 2007; Freedom dels i form av den utbildningsvetenskapli- House 2009); utbildningssystemets karak- ga forskningsmiljön Utbildning & Demo- tär (mätt via läskunnighet i befolkningen, krati ledd av professor Tomas Englund. offentliga satsningar på utbildningssyste- Båda dessa grupper har stark förankring i met och olika slags internationella kun- internationella forskningsnätverk. Det ska skapsmått); samt ländernas socioekono- även noteras att sedan 2007 samarbetar miska utveckling (mätt via BNP-mått statsvetare och pedagoger vid YeS och Ut- samt UNDP:s HDI-mått). bildning & Demokrati och har Skolverkets Genom att se på hur elevernas medbor- uppdrag att garantera ICCS-undersök- garkompetenser och demokratiska attity- ningens vetenskapliga förankring. der samvarierar med denna typ av makro- institutionella förutsättningar, får vi en vidare förståelse av skolans möjligheter att Referenser verka som autonom aktör. Tidigare stu- Almgren, E., 2006. Att fostra demokrater. Om skolan dier av IEA-materialet indikerar att elev- i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: ernas medborgarfärdigheter inte är helt Uppsala universitet. styrda av de yttre förutsättningarna, utan Amnå, E., 1992. ”Decentraliseringens effekter – att skolan också i ett land med en relativt vinnare och förlorare”, i S Selander, red, Forsk- ning om utbildning. Stockholm: Symposion. 31

Amnå, E., 2008. Jourhavande medborgare – samhälls- holm, red, Deltagandets mekanismer. Malmö: n Ö

engagemang i en folkrörelsestat. Lund: Studentlitte- Liber. VERSIKTER ratur. Flanagan, C., 2003. “Developmental Roots of Amnå, E & P. Zetterberg, 2010. ”A Political Sci- Political Engagement”, PS Online, 257–261.

ence Perspective on Socialization Research: Freedom House, 2009. Freedom in the World OCH Young Nordic Citizens in a Comparative (www.freedomhouse.org).

Light”, i C. Flanagan, L. Sherrod, J. Torney- Gutmann, A. & D. Thompson.,1996. Democracy MEDDELANDEN Purta, red., Handbook of Research on Civicc Enga- and Disagreement. Why Moral Conflict Cannot be gement in Youth. New York: Wiley & Sons. Avoided in Politics and What Should be Done About Andersson, T., 2008. Globaliseringen och den högre It. Cambridge: Belknap Press. utbildningen. Underlagsrapport nr 10 till Globa- Hill, S. & C. Reid, red., 1984. Teaching Controversial liseringsrådet. Stockholm: Regeringskansliet. Issues. London: Edward Arnold. Bennich-Björkman, L., 2003. ”Skoleffekter och Inglehart, R (1990) Culture Shift in Advanced skoleffektivitet: Exemplet Navestadsskolan”, i Industrial Society. Princeton: Princeton Uni- A. Persson, red., Skolkulturer. Lund: Studentlit- versity Press. teratur. Inglehart, R., 1997. Modernization and Postmoderni- Dahl, R., 1989. Democracy and Its Critics. New zation. Cultural, Economic, and Political Change in 43 Haven & London: Yale University Press. Societies. Princeton: Princeton University Press. Dewhurst, D., 1992. “The Teaching of Contro- Inglehart, R. & C. Welzel, 2005. Modernization, versial Issues”, Journal of Philosophy of Education Cultural Change, and Democracy: The Human Deve- 26 (2), 153–163. lopment Sequence. New York: Cambridge Uni- Economist. 2007. Economist Intelligence Unit’s versity Press. Index of Democracy. Jennings, M. K., 2007. “Political Socialization” i Ekman, J. & S. Todosijevic., 2003. Unga demokra- R. J. Dalton & H.-D. Klingemann, red., The ter. En översikt av den aktuella forskningen om ungdo- Oxford Handbook of Political Behavior. Oxford: mar, politik och skolans demokrativärden. Stock- Oxford University Press. holm: Myndigheten för skolutveckling. Johansson Heinö, A., 2009. Hur mycket mångfald tål Ekman, T., 2007. Demokratisk kompetens: om gymna- demokratin? Malmö: Gleerups. siet som demokratiskola. Göteborg: Statsveten- Kumlin, S., 2004. The Personal and the Political: How skapliga institutionen. Personal Welfare Experiences Affects Political Trust Englund, T., 2003. ”Skolan och demokratin – på and Ideology. New York: Palgrave. väg mot en skola för deliberativa samtal?” i B Kumlin, S. & B. Rothstein, 2005. “Making and Jonsson & K Roth, red, Demokrati och lärande. breaking social capital: the impact of welfare Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och state institutions”, Comparative Political Studies 28, samhälle. Lund: Studentlitteratur. 339–365. Englund, T., 2009. ”The General School System Lindblad, S. & T. Popkewitz, red., 1999. Education, as a Universal or a Particular Institution and Its Governance and Social Integration and Exclusion: Role in the Formation of Social Capital”, Scan- National Cases of Educational Systems and Recent dinavian Journal of Educational Research 53 (1), 17– Reforms. Uppsala: Pedagogiska institutionen. 33. Lindblad, S. & T. Popkewitz, red., 2000. Public Englund, T. & A. Quennerstedt, red. 2008. Vadå Discourses on Education Governance and Social Inte- likvärdighet? Studier i utbildningspolitisk språkan- gration and Exclusion.Analyses of Policy Texts in vändning. Göteborg: Daidalos. European Contexts.. Uppsala: Pedagogiska insti- Eriksson, C., 2006. ”Det borde vara att folket bestäm- tutionen. mer”. En studie av ungdomars föreställningar om demo- Ljunggren, C., 2008. ”Det offentliga rummets krati. Örebro: Örebro studies in Political Sci- princip – om kontroversiella frågor i utbild- ence. ningen”, Norsk Pedagogisk Tidsskrift 92, 314– Esaiasson, P. & A. Westholm, 2006. ”Deltagan- 327. dets mekanismer”, i P Esaiasson & A West- 32

Long, S. & R. Long, 1975. “Controversy in the Rubin, B. C. & J. M. Giarelli, red., 2008. Civic Edu- Classroom: Student Viewpoint and Educatio- cation for Diverse Citizens in Global Times. New nal Outcome.” Teaching Political Science 2 (April York & London: Lawrence Erlbaum Associa- 1975), 275–299. tes. Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, för- Stolle, D. & M. Hooghe, 2004. “The Roots of skoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skol- Social Capital. Attitudinal and Network verket Mechanisms in the Relation between Youth McLaughlin, T., 2001. “Teaching Controversial and Adult Indicators of Social Capital”, Acta Issues in Citizenship Education”, i A. Lockyer, Politica 39 (4), 422–441. B. Crick & J. Anette, red., Education for Democra- Stradling, R., 1984. “Controversial Issues in the tic Citizenship. Hunts and Burlington: Ashgate. Classroom” i S. Hill and C. Reid, red., Teaching Milner, H., 2002. Civic Literacy: How Informed Citi- Controversial Issues. London: Edward Arnold. zens Make Democracy Work. Hannover: Tufts. Teorell, J. & A. Westholm, 1999. ”Var det bättre Nihlfors, E., 2008. Kunskap vidgar världen – Globali- förr? Politisk jämlikhet under 30 år” i E Amnå, seringens inverkan på skola och lärande. Stockholm: red, Medborgarnas erfarenheter. Stockholm: SOU Underlagsrapport nr 26 till Globaliseringsrå- 1999:113. det. Stockholm: Regeringskansliet. Torney-Purta, J. et al., 2001. Citizenship and Educa- Norris, P., red., 1999. Critical Citizens. Global Sup- tion in Twenty-eight Countries. Amsterdam: IEA. port for Democratic Governance. Oxford: Oxford Wahlström, N. 2002 Om det förändrade ansvaret för University Press. skolan. Örebro: Örebro Studies in Education. Pierre, J. 2007. ”Decentralisering, styrning och Verba, S., K. L. Schlozman & H. E. Brady, 1995. värdekonflikter i skolan” i J. Pierre, red., Skolan Voice and Equality: Civic Voluntarism in American som politisk organisation. Malmö: Gleerups. Politics. Cambridge: Harvard University Press. 33 n

Universal suffrage for tually everywhere denied access to the bal- Ö lots. These exclusions are usually per- VERSIKTER real? A global index of ceived as self-evident and non-problemat- ic. Nevertheless, they are increasingly suffrage restrictions and contested and subject to great variation OCH an explanatory frame- among democracies. These observations MEDDELANDEN provoke questions about the nature of work democratic inclusion: what does the general pattern of legal exclusions from suffrage look like and how can variation in 1 LUDVIG BECKMAN inclusion among democracies be explained? Research problem These questions are increasingly relevant as restrictions on universal suffrage The right to vote used to be at the heart of are more and more debated and chal- the struggle for democracy. According to lenged. In many countries lowering the the dominant view, the struggle was voting rights age to sixteen is under con- crowned with success in the West by the sideration, as Austria did in 2007. The introduction of equal voting rights for right to vote for non-citizens, though still women in Europe and by the introduc- uncommon, has been introduced in local tion of legal guarantees for the voting elections by a number of countries (Ear- rights of the black population in the Unit- nest 2006). A flow of judgments from ined States. The prevalent view is that nearly ternational and constitutional courts has all countries ‘have adopted the rule of uni- recently invalidated laws disenfranchising versal suffrage’ or ‘provided for universal prisoners (Powers 2006). An increasing suffrage’ (Coppedge and Reinicke 1991; number of countries are making provi- Vanhanen 2003). sions for the right and opportunity to vote Yet, exclusions from the suffrage re- for people with intellectual disabilities main in all democracies. As noted by Dahl (Schriner et al 1997). Voting from abroad and others, ‘no democracy allows all for non-residents is allowed by many if adults to vote’ (Katz 1996; Dahl 1982). In not by all democracies (Gratschew 2007). the midst of contemporary democracies, As these examples indicate, the content of there are consequently a large number of ‘universal suffrage’ remains contested. people with no right to participate in na- It is consequently highly relevant to im- tional elections and with no formal repre- prove our knowledge about the degree of sentation in national parliaments. Non- inclusion among contemporary democra- citizens, non-residents, prisoners and cies and to explain the causes of its varia- people with cognitive impairments, are tion. It has been noted that the voting excluded from political participation in rights age is more often lower in old de- most democratic countries. Moreover, of mocracies compared to more recent de- course, young people and children are vir- mocracies (Massicotte et al 2004). It can further be observed that universalist welfare states, such as Canada and Sweden, 1 Ludvig Beckman är verksam vid Stock- holms universitet. are among the few countries allowing E-post: [email protected] prisoners and people with cognitive im- n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 34 pairments to vote. The intriguing ques- ble point of reference to normative de- tion to be asked is, then, if there is a ro- bates on the justification of current exclu- bust correlation, even causal relationship, sions (e.g. Schrag 2004; Schriner et al. between the type of political and social in- 1997; Lopez-Guerra 2004; Manza and stitutions and the degree of democratic in- Uggen 2006). clusion? In addition, the dataset will include data on institutional and aggregative properties of the cases under study. The data will be Purpose and outline of the collected by the use of existing sources. project The dataset created will allow for testing Surprisingly, even remarkably, the state of of various hypotheses about the connec- inclusion among contemporary democra- tions between fundamental features of cies has never before been the subject of political systems, such as the fairness of systematic empirical analysis of a kind that elections or the protection of political lib- permits for ranking and testing of explan- erties, and the extent to which the right atory hypothesis. The reason for the lack vote is extended to the groups under con- of attention to the subject may be the re- sideration. The result will be new insights sult of the fact that suffrage restrictions into the mechanisms explaining the op- are considered mostly ‘marginal’ and are portunities for political participation of- not indexed in comparative rankings of fered for society’s least advantaged, name- democracy. The purpose of the present ly young people, prisoners, people with project is to remedy this extraordinary gap intellectual disabilities, non-citizens and in current research on democratization. non-residents. To this end the project seeks to answer fundamental descriptive and explanatory The research field questions: How can contemporary democratic systems be ranked in terms of dem- Previous research of relevance includes ocratic inclusion? What explains variation quantitative measures of democracy, de- in inclusion among democracies? scriptive studies of suffrage rules and at- In order to answer these questions a tempts to explain the development of new dataset is construed that gives quanti- democratic institutions. tative scores along five distinct dimen- Comparative research on democratiza- sions of suffrage exclusions. Building the tion is dominated by attempts to construe dataset enables us to make simple descrip- quantitative indices of democracy that al- tive inferences about the relative state of low for cross-country comparison and democratic inclusion among all “electoral frequently also for comparison over time. democracies” from 1972 to 2009. The These indices reflect a number of contro- ability to rank democracies from more to versies concerned with the operationaliza- less inclusive, along all relevant dimen- tion of the concept of democracy and, for sions of democratic inclusion, is in itself example, the dichotomous or graded na- of great import. The index of inclusion ture of the entities to which it refers (Bol- constitutes a significant complement to len and Jackman, 1989; Teorell and Had- existing rankings of democracy (e.g. Free- enius, 2005). However, the most impor- dom House, Vanhanen, and Polity IV). tant limitation in this context is that virtu- Furthermore, the index will be an invalua- ally no index takes into account the variety 35 n

of exclusions that persist. Indeed, the pre- residence. Indeed, Paxton’s study is more Ö dominant view appears to be that ‘univer- sensitive to exclusions found in non-de- VERSIKTER sal suffrage’ is compatible with ‘the usual mocracies (e.g. based on sex or property) exclusions’ (e.g. Still 1981; Coppedge and than exclusions found in democracies, as

Reinicke 1991; Hadenius, 1992). Moreo- it does not cover the full range of exclu- OCH

ver, the most influential indices of democ- sions currently enforced. Moreover, the MEDDELANDEN racy in use today (such as Polity IV, Free- study does not attempt to explain varia- dom House and Polyarchy) characterise tion in inclusion. suffrage in terms of a binary variable, i.e. Explanatory frameworks of democratic as either “universal” or “non-existent”. inclusion are dominated by studies ad- Clearly, a dichotomous understanding dressing the introduction of universal does not capture the real variety of suf- adult suffrage in the early 20th century. frage exclusions in democracies. In order These studies explore variations of the for suffrage restrictions to be explained, a same basic idea, namely that suffrage ex- graded conception of suffrage is required. pansion is the result of increasing social The nature of legal qualifications for pressures from excluded political and eco- participation in national elections have nomic classes (e.g. Engerman and previously been examined in detail (Katz Sokoloff 2005; Sokoloff 2002; Przeworski 1996; Massicotte et al. 2004). The value of 2007, and more generally: Rueschemeyer, these studies for present purposes is nev- Stephens and Stephens, 1992). The hy- ertheless limited, for two reasons. The pothesis does not appear applicable to first is that data on voting rights restric- case under study here, however. As major tions is analysed either by specific coun- social and economic groups are clearly en- tries or by specific groups. No attempt is franchised in contemporary democracies, in other words made to provide a system- their organisational resources cannot ex- atic overview of differences between clus- plain remaining variations in the exten- ters of democratic regimes. The second sion of suffrage. Moreover, it appears un- reason is that these studies conceptualize likely that young people, people with cog- restrictions at the ordinal level, with no in- nitive impairments, prisoners, expatriates tention of providing a ranking in terms of and non-citizens are in general able to inclusiveness. A major contribution of the push for inclusion themselves. Largely, a proposed research project is, then, to de- characteristic feature of the people ex- velop the conceptual tools that makes cluded today is the lack of the political possible descriptions of political systems and/or economic resources that is pre- in terms of more and less inclusion. sumed by traditional explanations of suf- To this date, the contribution by Pame- frage expansions. la Paxton (2003) and her colleagues constitutes a unique exception to the paltry state of studies of inclusion. Paxton’s Research design study construes a time series of all inde- The aim of the descriptive part of the pendent countries where inclusion is project is to complement existing indices ranked from one to 100. Although the of democracy by focusing exclusively on study takes into account a wide range of the hitherto overlooked dimension of in- exclusions it does not consider qualifica- clusion/exclusion. Based on the dataset tions based on either age, citizenship or an index of inclusion is to be construed, 36 which in a single measure reflects the de- sense that there is no general agreement gree of inclusion for each particular coun- about the meaning of ‘democratic inclu- try. The dataset will include all ‘electoral sion’. Some scholars argue that democra- democracies’, currently 121 according to cy denotes a system of institutionalised Freedom House (2008), and cover the competition for political power that in ef- years 1972 to 2008. There are three rea- fect allows for significant exclusions sons for beginning in 1972. First, this is (Przeworski 2000). A rival view is that in- the first year when women’s suffrage is clusion is a fundamental criterion of a the rule in all western democracies (Swit- democratic process that applies to all le- zerland was the last country in 1971). Sec- gally bound by authoritative decisions ond, the 1970’s and 80’s provide the first (Dahl 1989; cf. Held 1995). In this project examples of voting rights for the intellec- the basic conceptual stipulation is made tually disabled and non-citizens (e.g. Swe- that a democratic people is more inclusive den). Third, the Freedom House dataset the larger the proportion of its members of political rights and freedoms is availa- is granted participatory rights. This ble from 1972 and onwards. premise is not unusual among previous The reason for including only countries scholars in the field (Huntington 1989; generally recognised as democracies is Ross 1946; Oppenheim 1971; Lipset that we are interested only in variations of 1959). democratic inclusion. The extent to which The descriptive aim of the project non-democracies display deficiencies in marks a continuation of the tradition of terms of inclusion is consequently of no measuring democracy (Munck and relevance here. Moreover, by operational- Verkuilen 2002). Many current indexes izing ‘democracy’ in a minimal sense, as are designed as ‘real-types’ meaning that equal to ‘electoral democracy’, greater var- the highest score on the scale is near or iation in the dependent variable (i.e. dem- identical to the highest score achieved by ocratic inclusion) is introduced since the the most democratic political system (e.g. number of cases is expanded (Munck & Freedom House). Others have adopted Verkuilen 2002; Przeworski et al 2000). ideal-types indexes (e.g. The Economist An additional implication of the research index) where the maximum score is not design is that the effects of political transi- necessarily achieved by any political sys- tions and regime changes are ignored. By tem (see Campbell 2008). Here, an ideal- keeping the regime type constant (elector- type index is introduced exclusively with al democracy), we are unable to pose regard for democratic inclusion. questions about the effects on inclusion At this stage, five dimensions of demo- of transitions from authoritarian or hy- cratic inclusion are distinguished, relating brid-regimes to democratic government. to the nature of the legal qualifications However, this is an advantage since it ena- found in electoral laws: residence, citizen- bles us to focus exclusively on the expla- ship, mental status, penalty and age. These nation of variation among democratic po- categories will be used in the coding of litical systems and to seek explanations in relevant suffrage regulations and will be their distinct features. further operationalized in order to permit The conceptual framework employed of variation along the five dimensions. in the project touches a controversial is- The idea is to measure degrees of inclu- sue among students of democracy in the sion (ordinal-level) on each dimension 37 n

and to create an additive index based on the system is can accordingly be bracket- Ö these scores. Thereby, each political sys- ed. VERSIKTER tem will receive an index value describing its degree of inclusion for each year.

Though the variables are described at the The explanatory framework OCH

ordinal-level, the implicit property meas- The first explanatory hypothesis trades on MEDDELANDEN ured – i.e. the inclusiveness of democracy the assumption that the idea of democra- – is clearly an interval-scale variable that cy provides greater incentives for inclu- may allow us to treat the index as such for sion (Taylor 1998). What may accordingly certain purposes (King, Keohane, Verba be called the “unfinished democracy 1994; Teorell and Svensson 2006). project” hypothesis consists in the claim The explanatory part of the project that inclusion is associated with increasing aims at testing several hypotheses explain- levels of democracy that is to be expected ing cross-national variation in democratic only at later stages of democratization. inclusion as described by the index. At Thus, the overall score of democracy this stage, no more than a preliminary should be decisive in predicting variations characterization of the relevant independ- in the extension of suffrage. The hypothe- ent variables can be offered. However, the sis lends support from the rich literature general aim is to focus on the relative ex- on democracy as a predictor of human planatory power of political institutions, rights protections. As has been shown by rather than to employ explanations in for example Davenport and Armstrong terms of strategic actions of individual ac- (2004) the level of democracy is decisive tors in transitory processes or major struc- in understanding the relationship between tural forces and conditions (Potter 1997; democratic government and human rights Vanhanen 1997; Haerpfer 2009). violations (also Poe and Tate 1994). One reason for this limitation is that The importance of the overall democra- transitory and structural explanations are cy score should not let us to ignore the usually invoked in order to account for possibility that some specific dimension variation in the overall “democraticness” of democracy may account for most of of political systems. The present project, the explained variance. It could be, for ex- by contrast, is concerned with the demo- ample, that the regulation and competi- cratic character of just a single aspect of a tiveness of political opposition provides a democratic political system. It may plausi- better explanation for the degree of inclu- bly be expected that the factors explaining sion than the overall ‘democracy score’ – variation in the degree of democracy of though they are plausibly strongly corre- political systems partly explain variation in lated. The most reasonable alternative is the degree of democratic inclusion. But to employ both strategies and to leave it since inclusion represents just a single di- an empirical question whether the overall mension of democracy it should be suffi- score of democracy or the score on some cient to investigate the extent to which specific dimension of democracy consti- variations in the degree of democracy is tutes the most powerful explanation. able to account for its variation. The ma- If time permits, the hypothesis should jor independent variable is thus the degree also be tested by the use of data on the in- of democracy of the political system. The troduction of universal suffrage. The idea causal factors explaining how democratic would be to correlate current levels of in- 38 clusion with past achievements in grant- considered as well. For example, the sig- ing formerly excluded groups the vote. Is nificance of parliamentary versus presi- there a tendency to the effect that coun- dential systems is a frequent theme in tries that extended the franchise earlier are comparative research (Linz 1990). Also, it the same countries that are more inclusive is a relevant issue whether the opportuni- today? This expectation is nurtured by ties for judicial review, the power of con- studies predicting that stable democracies, stitutional courts and the entrenchment i.e. old democracies, generally achieve of bills of rights, is conducive to the pro- higher democracy scores (e.g. Cutright tection of democratic rights or not 1963). Though the hypothesis clearly al- (Dworkin, 2006; cf. Dahl 1989). At the lows for various interpretations, one ver- least, these institutional variables should sion is to compare the current ranking of be controlled for in the analysis. inclusion with a rank by the lag of wom- Both the unfinished democracy project en’s suffrage (year of introduction of male and the constitutionalist hypothesis suffrage – year of introduction of female should be tested by reference to proximi- suffrage) in order to explore whether ex- ty. It is a common hypothesis that geo- clusion today is related to the exclusions graphic proximity between political sys- of the past. tems affects their development (Bremer The second explanation to be investi- 1992). It may consequently be conjec- gated is the “constitutionalist hypothesis”. tured that a more inclusive suffrage in It builds on previous findings of the im- neighbouring states is conducive to inclu- portance of judicial and parliamentary in- sion as well. This “contextual” hypothesis stitutions for policy outcomes. Most im- will be tested by coding for geographical portantly, the hypothesis is that institu- location in the dataset. tions creating incentives for consensus In sum, the first hypothesis is that the between political actors produces ‘kinder degree of democracy is decisive, whereas and gentler kind of democracy’ that, in the second hypothesis presumes that the turn, facilitates the extension of the suf- kind of democracy is the vital factor. Hy- frage to formerly excluded groups (Li- pothesis testing will be carried out using jphart 1999; cf. Lewin et al 2008). The applicable multivariate techniques and rel- mechanism at work here is widely debat- evant control variables (e.g. wealth, levels ed. Moreover, the exact policy implica- of education, inequality). The explanatory tions of consensus-oriented versus major- power of the widely studied development itarian democracies is controversial. Yet, thesis is thereby controlled for although, the general picture is that proportional if it is correct, it should correlate strongly forms of representation and the stronger with the “unfinished democracy” thesis parties associated with such systems are (e.g. Muller 1988). In addition, it should typically more likely to generate policies be noted that the “unfinished democracy” incorporating the common good of a wid- and the “constitutionalist” thesis are not er array of interests (e.g. Crepaz 1996). In mutually exclusive. The best explanation this context, this is to mean that consen- for variations in democratic inclusion may sus systems are more likely to include incorporate a both the level of “demo- marginalized groups and to offer a more craticness” of the political system and the inclusive suffrage. Other versions of the nature of the institutions by which de- constitutionalist hypothesis should be mocracy is practiced. However, the aim of 39 n

the project is to identify the determinants able and limited respects (Hadenius and Ö that provide the greatest explained vari- Teorell, 2005). VERSIKTER ance and not necessarily to refute the one However, it is essential to the project or the other hypothesis. that “universal suffrage”, as it is customa-

rily understood, is safely registered by the OCH

index. The defects of the Polity IV index MEDDELANDEN Methods in this respect are well documented (We- The methodological challenges of the deen 2004). A further desideratum of the project require a brief comment. Quanti- data is that exclusions of the groups in- tative indexes of democracy have been vestigated here do not affect the democra- criticised for being unable to represent the cy score since it would reduce the useful- particular dimensions in which political ness of the index as an independent vari- systems may fail (Beetham 1999). In fact, able in explaining exclusions. This is a a point of criticism against prevailing point relevant to the Vanhanen index as it quantitative measures is exactly that they measures democracy by counting the pro- tend to ignore the subtle exclusions from portion of the population that participates the vote that are still prevalent among de- in general elections (Vanhanen 2000; cf. mocracies (Munck and Verkuilen 2002; Hadenius 1992). Since it appears plausible Wedeen 2004). This project avoids the to assume that the regulation of voting objection by focusing on suffrage restric- rights affects the rate of participation in tions alone – representing a single, albeit elections, Vanhanen’s index is conse- important, dimension of democracy quently inappropriate for explaining vari- As note above, data on inclusion (the ation in the regulation of voting rights. In dependent variable) is largely available sum, it may appear as if the Freedom from existing sources, including organiza- House index for political rights and free- tions such as ACE Electoral Knowledge doms (beginning in 1972) is the best can- Network information about elections, didate for the creation of an independent IDEA (International Institute for Demo- variable that reflects the level of democra- cracy and Electoral Assistance) and IFES cy of distinct political systems. (International Foundation for Election The project makes a significant contri- Systems). bution to existing research on democrati- The democracy scores (independent va- zation by providing a comparative and riable) is available from multiple sources, global index of suffrage restrictions that including the Polity IV index, the Vanha- has not before been attempted. By pro- nen index and the Freedom House index viding a more refined description of inclu- of political/civil rights and liberties. These sion the project will deepen our knowl- indices provide data on the institutionali- edge about a hitherto overlooked dimen- zation of democracy (Polity), the extent of sion of democracy and its variation electoral participation (Vanhanen) and on among established democracies. Most sig- the protection of political rights and free- nificantly, the project represents the first doms (Freedom House). Recent findings attempt to explain why some countries indicate that differences between these are more likely than others to include the measures are marginal except in identifi- “mute” members of society 40 References Freedom House, 2008. Freedom in the World 2008. www.freedomhouse.org Beckman, Ludvig, 2009. The Frontiers of Democracy. Gratschew, Maria, 2007. Voting from Abroad: The The Right to Vote and its Limits. London: Pal- International IDEA Handbook, Stockholm: grave-Macmillan. International Institute for Democracy and Beetham, David, 1999. “The Idea of Democratic Electoral Assistance. Audit in Comparative Perspective”, Parliamen- Hadenius, Axel, 1992. Democracy and Development. tary Affairs, 42(4). Cambridge: Cambridge University Press. Blais, André, Massicotte, Louis. and Yoshinaka, Hadenius, Axel. and Teorell, Jan, 2005 ”Same, Antoine, 2001. “Deciding Who has the Right Same -- But Different: Assessing Alternative to Vote: A Comparative Analysis of Election Indices of Democracy”, paper presented at the Laws”, Electoral Studies, 20. American Political Science Association. Bollen, Kenneth A and Jackman, Robert, 1989. Haerpfer, Christian, Bernhagen, Patrick, Ingle- “Democracy, Stability, and Dichotomies”, hart, Ronald and Welzel, Christian, 2009. American Sociological Review, 54(4), s 612-662. Democratization. Oxford: Oxford University Bremer, Stuart A., 1992. “Dangerous Dyads: Press. Conditions Affecting the Likelihood of Inter- Huntington, Samuel P., 1989. “The Modest Mea- state War, 1816-1965”, The Journal of Conflict ning of Democracy” in Robert Pastor (ed.) Resolution, 36(2), s 309-341. Democracy in the Americas. New York: Holmes & Coppedge, Michael and Reinicke, Wolfgang, Meier. 1991. “Measuring Polyarchy”, in Inkeles Alex Katz, Richard, 1997. Democracy and elections. New (ed.), On Measuring Democracy. Its Consequences and York, Oxford University Press. Concomitants. New Brunswick: Transaction. King, Gary, Keohane, Robert och Verba, Sidney, Crepaz, Markus, 1996. “Consensus Versus Majo- 1994. Designing Social Inquiry. Princeton: Prince- ritarian Democracy, Comparative Political Stu- ton University Press. dies, 29,(1), s 4-26 Lewin, Lief, Lewin, Barbro, Bäck, Hanna och Cutright, Phillips, 1963. “National Political Deve- Westin, Lina, 2008. “A Kinder, Gentler Demo- lopment: Measurement and Analysis”, Ameri- cracy? The Consensus Model and Swedish can Sociological Review, 28(2). S 253-264. Disability Politics”, Scandinavian Political Studies, Dahl, Robert, 1982. Dilemmas of Pluralist Democracy. 31(3.). New Haven, CT: Yale University Press. Lijphart, Arend, 1999. Patterns of Democracy: Dahl, Robert, 1989. Democracy and Its Critics. New Government Forms and Performance In Thirty-six Haven: Yale University Press. Countries. New Havem:Yale University Press. Davenport Christian and Armstrong David A., Linz, Juan J., 1990. “'The Perils of Presidentia- 2004. “Democracy and the Violation of lism” Journal of Democracy, 1(1), s 51-69. Human Rights: A Statistical Analysis from Lipset, Seymor Martin, 1959. “Social Requisites 1976 to 1996”, American Journal of Political Science, of Democracy: Economic Development and 48(3), s 538-554. Political Legitimacy”, American Political Science Dworkin, Ronald, 2006. Is democracy possible Review, 53(1), s 69-105. here? Princeton, N.J.: Princeton University Lopéz-Guerra, Claudio, 2005. “Should Expatria- Press. tes Vote?”, The Journal of Political Philosophy, 13(2), Earnest, David C. 2006. “Neither Citizen nor s 216-214. Stranger: Why States Enfranchise Resident Manza, Jeff and Uggen, Christopher, 2006. Aliens”, World Politics, 58(2), s 242-275. Locked Out. Felon Disenfranchisement and American Engerman, Stanely L. and Sokoloff, Kenneth L., Democracy. New York: Oxford University Press. 2005. “The Evolution of Suffrage Institutions Massicotte, Louis, Blais, André and Yoshinaka, in the New World”, Journal of Economic History, Antoine, 2004. Establishing the Rules of the Game. 65, 4. Elections Laws in Democracies. Toronto: Univer- sity of Toronto Press. 41

Muller, Edward N., 1988. “Democracy, Econo- Schriner, Kay, Ochs, Lisa A. and Shields, Todd n Ö

mic Development, and Income Inequality”, G., 1997. “The Last Suffrage Movement: VERSIKTER American Sociological Review, 53(1), s 50-68. Voting Rights for Persons with Cognitive and Munck, Geraldo and Verkuilen, Jay, 2002. “Con- Emotional Disabilities”, Publius: The journal of

ceptualizing and Measuring Democracy”, Federalism, 27(3), s 75-96 OCH Comparative Political Studies, 35(1). Sokoloff Kenneth L., 2002. “The Evolution of

Oppenheim, Felix, 1971. “Democracy – Charac- Suffrage Institutions in the New World: A Pre- MEDDELANDEN teristics Included and Excluded”, The Monist, liminary Look”, in Haber, Stephen (ed.), Crony 55(1), s 29-50. Capitalism and Economic Growth in Latin America: Paxton Pamela., Bollen, Kenneth A., Lee, Debo- Theory and Evidence. Stanford University, Hoo- rah M., and Kim, HyoJuong, 2003 ”A Half- ver Institution Press Publication. century of Suffrage: New Data and a Compa- Taylor, Charles, 1998. “The Dynamics of Demo- rative Analysis”, Studies in Comparative Internatio- cratic Exclusion”, Journal of Democracy, 9(4), nal Development, 38(1). s143-156 Poe, Steven C. and Tate, C. Neal, 1994. “Repres- Teorell, Jan and Svensson, Torsten, 2006. Att fråga sion of Human Rights to Personal Integrity in och att svara, Malmö: Liber. the 1980s: A Global Analysis”, The American Vanhanen, Tatu, 2000. “A New Dataset for Mea- Political Science Review, 88(4), s 853-872 suring Democracy”, Journal of Peace Research, Powers, William Ashby, 2006. “Hirst v. United 37(2), s251-265. Kingdom (no. 2): A first look at Prisoner Vanhanen, Tatu, 2003. Democratization. A Compa- Disenfranchisement by the European Court rative Analysis of 170 Countries. London: Rout- of Human Rights”, Connecticut Journal of Interna- ledge. tional Law, 21, s 243-95. Wedeen, L. 2004. ‘Concepts and Commitments Przeworski, Adam, 2007. “Conquered or Gran- in the Study of Democracy’ in I. Shapiro, R. M. ted? A History of Suffrage Extensions”, wor- Smith and T. Masoud (eds.) Problems and Met- king paper, New York University. hods in the Study of Politics Cambridge: Cam- Rueschemeyer, Dietrich, Stephens, Evelyne bridge University Press. Huber, Stephens John D, 1992. Capitalist Deve- Zittel, Thomas och Dieter Fuchs (red.), 2007. lopment and Democracy, Chicago: University of Participatory Democracy and Political Participation. Chicago Press. London: Routledge. Schrag, Francis, 2004. “Children and Demo- cracy: Theory and Policy”, Politics, Philosophy and Economics, 3, s 365-379. 42 Globalisation and New tential of threatening the sovereignty and territorial integrity of virtually every na- Political Rights. The Chal- tion state. If these trends are further rein- forced, we may actually be witnessing the lenges of the Rights to nascence of new rights to inclusion, self- Inclusion, Self-Determi- determination and secession. At stake here is primarily the norm that nation- nation and Secession states should have far-reaching discretion in interpreting and institutionalizing political rights. Indirectly, however, the trend LUDVIG BECKMAN – ULF MÖRKEN- also further erodes the de facto autonomy 1 STAM – JOUNI REINIKAINEN of the nation-state, which is already under strain by other forces of globalisation. Purpose and research The purpose of this project is to investigate—empirically as well as normative- problem ly—the afforcement of the rights to inclu- Recent years have witnessed an increasing sion, self-determination and secession. emphasis of political rights in internation- Two research questions will structure al law and global political norms (Franck the study. The first is descriptive and con- 1992; Rich 2001; Slaughter 2002). A new cerns the extent to which a new set of po- legal world order is arguably emerging litical rights have been institutionalized that challenges the traditional nation-state politically and legally by contemporary na- centred understanding of political rights, tion-states. States seem variously (un)will- as well as the legal discretion of the na- ing to recognise them, both historically tion-state with respect to vital political and globally, and the difference between rights (Kymlicka 2007). In membership states is in itself an important object of in- policy, various NGO’s and international quiry. To which categories of non-resi- organisations push for political inclusion dents are membership rights granted? of permanent resident non-citizens in And to which minorities are the rights to contention with the established nation- self-determination and secession accord- state centred understanding of political ed? And which categories are not recog- equality. In minority policy, there is a sim- nised as legitimate rights-claimers? ilar trend in several states towards recog- The second question is normative and nition of self-determination for indige- concerns if and when rights to inclusion, nous peoples in discord with the tradi- self-determination and secession ought to tional central political authority of nation- be recognised. Is there a right to political states. In international politics, finally, the inclusion in the first place, and to who recent recognition of the independence of should it in that case be granted? Are Kosovo by a large number of Western there any rights to self-determination and states puts pressure on other states to ac- secession, and do all minorities in that cept a right to secession that has the po- case have them? These questions primarily address dominant conceptions of political equality and political rights in political 1 Ludvig Beckman, Ulf Mörkenstam och Jouni Reinikainen är verksamma vid Stock- theory, but they also aim to evaluate vari- holms universitet. ous empirical cases where these new polit- n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 43 n

ical rights have been either recognised or the political rights attended to here restrict Ö rejected. the freedom of action of the citizenry by VERSIKTER according prerogatives that are not directly tied to citizenship to individuals and

The research field groups. The project does not aim to OCH

The project is situated within the field of present a comprehensive analysis of the MEDDELANDEN research on globalization in political theo- globalization of political rights. It is rather ry, which can be divided into three major concerned with a restricted number of fields. The first is concerned with the con- political rights that are presumed to be vi- sequences for national democratic institu- tal to the new challenge. tions of increasing economic globalisa- There is a specific field of research for tion, and the main question here is to each of the project’s three kinds of rights. what extent national governments are still The first is the research on membership able to assert themselves as independent rights. The citizen is the typical bearer of actors when free flowing capital puts pres- the right to vote in democratic countries. sure for adaptation (e.g. Held 1995). The Yet, in times of global migration the inti- second field is primarily concerned with mate connections between citizenship the new forms of governance that emerge and political rights is increasingly prob- in a context of globalisation where supra- lematic. Millions of non-citizens are either national organizations become increas- permanent or temporary residents of ingly important for national governments. democratic countries and are, as a result, Studies of this kind include, for instance, denied the right to take part in democratic the exploration of changes in the relative elections to national assemblies. Suffrage power of parliaments and governments, restrictions are ubiquitous, and a particu- and the opportunities for accountability larly prominent example is the systematic of international organizations (Dahl 1999; exclusion of non-citizens from the vote Barry and Pogge 2005). The third field (Bauböck 2007; Benhabib 2001, 2004). concerns the challenge posed by globali- Thus, the ‘citizen gap’ has attracted in- zation to traditional understandings of creasing attention (Smyth 2006; Brysk and justice, sovereignty, political equality and Shafir 2002). human rights. The impetus among schol- The second field of research of impor- ars engaged in this field has been either to tance to this project is the literature on the explore new possibilities for global or right to self-determination, where the trans-national forms of democracy, or to most important and elaborated contribu- defend new conceptions of traditional tions are found in the contemporary de- state-centred conceptions of democracy bate on indigenous rights. This debate can (e.g. Nagel 2002; Risse 2000). be divided into a legal and a political-theo- The research project presented here retical debate. In the legal debate the sta- adds a fourth field of research on globali- tus of and development in international zation by focusing the implications for the law is in focus: what conventions or trea- nation-state of new political rights, i.e. the tises are applicable to indigenous peoples? rights to inclusion, self-determination and Closely intertwined with this approach is secession. Rather than being an extension the discussion of the existing norms with- of democracy that recaptures autonomy in international law, what they actually for the citizenry at a supranational level, mean or ought to mean, especially the 44 foundational principle of self-determina- equally legitimating (Philpott 2001). The tion (Anaya 2004; Thornberry 2002; second grounds secession in the principle Minde 2008). This normative dimension of nationality, more specifically in the pre- of the rights of indigenous peoples is elab- sumption of this principle that cultural orated further within the political-theoret- and political borders ought to coincide ical debate, since the core of that debate (Miller 1998). The third founds the right evolves around the question of why indig- to secession in justice and considers se- enous peoples ought to have a specific set cession legitimate if it is necessary to cor- of rights, and how self-determination can rect an injustice, i.e. occupation, tyranny, be justified (Kymlicka 1995). Could, for ethnic cleansing, etc (Buchanan 2004; instance, ‘indigenous peoples participate Norman 2006). Here the right to seces- in the modern world’ without loosing sion is seen in analogy to John Locke’s ‘their claim to self-determination’ (Kym- right of rebellion (Locke 2002). licka 2001:126)? Another decisive topic within this debate is how the distinction between indigenous peoples and national The project: Outline, theory minorities is explained and justified (Gag- and methods non & Tully 2001). Why do indigenous The project will be carried through in two peoples have an inherent right to self-de- steps that follow from the two research termination, but not national minorities? questions presented above: The first is a The third field is the debate on the right descriptive analysis of the standing of the to secession. To a large extent this debate rights to membership, self-determination can be seen as a reaction to the dissolution and secession in the international com- processes in Yugoslavia, Czechoslovakia munity and in individual nation-states. and the Soviet Union the last twenty years Methodologically, this calls for a compar- (Buchanan 1991). Up until now the de- ative approach used in all studies in the in- bate has mostly revolved around whether quiry of the relationship between interna- a right to secession can be justified in the tional law and the policies of individual first place, as well as around the condi- states with respect to membership, seces- tions that must be fulfilled for the right to sion and self-determination (Ragin 2007). be valid. There seems to be considerable The second is a normative evaluation of agreement in the debate that there is a these rights. This investigation will be car- right to secession. At the same time there ried out by applying normative theory to is also profound disagreement on the con- actual legal norms and policies in each of ditions that must be fulfilled, as on the rel- the separate studies. The point here is not ative weight of the different conditions primarly to evaluate empirical cases, al- (Lehning 1998). Three alternative though that will be done as well. The prin- grounds for secession have crystallized in cipal point is, rather, to make use of em- the debate. The first anchors the right to pirical cases for theoretical reflection and secession in choice, i.e. the autonomous development. In all the normative investi- choice of a people on a defined territory, gations a constructive approach (i.e. as preferably expressed in a referendum. used in Swedish political science) will be Here the seceding nation is regarded in applied (Lundquist 1993; Rothstein 1994). analogy to the individual in liberal theory By using this methodological approach, and the choice of this entity is considered the project has the ambition to contribute 45 n

to the recent international debate about as in 1970 (International Organization for Ö the relationship between empirical and Migration 2005), and global flows of refu- VERSIKTER normative research (Shapiro 2002; Sha- gees and asylum seekers remain important piro & Macedo 2000; Leopold & Stears (UN Migration Report 2008). Together,

2008). these processes make temporary resi- OCH

A more specific presentation of the re- dence a frequent phenomenon in the MEDDELANDEN search approach of each of the three parts world. At the same time, the conditions of the project follows below. stipulated for participation in democratic elections largely remain identical since the The first part of the project studies the time of birth of modern democracy. Polit- right to vote of resident non-citizens. ical participation is the privilege of citi- There is a general agreement that univer- zens and permanent residents. As a result, sal and equal suffrage is everywhere in an increasing number of people are de- place (IDEA 2004; Vanhanen 2003; nied access to democratic elections in the Coppedge and Reinicke 1991). However, country of residence. there is much evidence that this repre- The empirical task for this part of the sents an over-simplification of the true project is, thus, to provide a systematic state of voting rights among democracies analysis of residence criteria among con- (Beckman 2009; Massicotte et al, 2004; temporary democracies. The idea is to Katz 1996). The literature is ripe with em- identify the ‘models of residence’ by pirical as well as theoretical investigations which various electoral regulations can be of the fate of non-citizens in democracies; understood. The normative task is to ex- much less attention has been devoted to plore the reasons for and against resi- the importance of residence criteria for dence as a condition for political partici- political rights. Long-term residence is pation and how they can be justified in usually required for political rights and terms of political equality (e.g. Beitz temporary non-residence is in many plac- 1989). Is the right to vote premised on ob- es enough to disqualify a person for polit- solete conceptions of democratic partici- ical rights. Why is this the case? A recent pation? and significant contribution to this field is Joshua Carens’ exploration of the right to The second part studies the right to self- vote of seasonal workers (Carens 2008). determination, and especially the right of But the extension of residence criteria indigenous peoples. In September 2007, among democracies, the rationale for resi- after more than 20 years of negotiations, dence as a criterion for the right to vote, the UN General Assembly adopted the and the extent to which current norms of United Nations Declaration on the Rights residence can be justified remain a forgot- of Indigenous Peoples. The resolution ten field of research. Arguably, the signifi- states, among other things, that “[i]ndige- cance of exclusions of temporary resi- nous peoples have the right to self-deter- dents is greater now than ever before. The mination”, and that “the inherent rights processes of globalization have radically of indigenous peoples which derive from increased mobility within and between their political, economic and social struc- countries (Nayyar 2002). Near 30 percent tures and from their cultures […]” ought of the global world population live out- to be recognized (art 3, 26). Thus, in ca- side their country of birth, twice as many pacity of being indigenous some peoples 46 have inherent rights, like the right to self- as well as other national minorities, run determination. However, the actual the risk of being without influence on de- meaning of the right to self-determination cisions made by the majority, even when is contested in many ways (Aikio & the decisions severely damage the minori- Schenin 2000; Castellino & Walsh 2005; ty’s traditional way of life, culture or eco- Ghanea & Xanthaki 2005): first, there is a nomic development. Thus, from the per- difference in recognising the right of in- spective of the permanent minority, the digenous peoples’ to self-determination, democratic legitimacy tends to be under- there are, for instance, only twenty coun- mined (Dahl 1989). Within democratic tries that have ratified the 1989 ILO Con- theory secession is one obvious solution vention No. 169 Concerning Indigenous and (as will be discussed separately in the part Tribal Peoples in Independent Countries (IL- on the right to secession below), often OLEX, International Labour Organisa- seen as too drastic, but other alternatives tion 2009); secondly, in countries where to the model of majority rule exist, for in- the right to self-determination is recog- stance, deliberative or consensus models nised, there are differences in the interpre- of democracy (Benhabib 2002; Young tation of the meaning of self-determina- 2000), minority veto-rights (Young 1990), tion, for instance, in what societal and different models of permanent mi- spheres—the political, economical, social nority representation (Lijphart 2008). Dif- or cultural—this right ought to be ap- ferent ways of institutionalising the right plied; and, thirdly, there are differences in to self-determination is thus part of an on- the institutional designs in how to accom- going debate on different models of de- modate indigenous peoples’ right to self- mocracy, however, this democratic aspect determination. and its challenge to the nation-state is sel- The empirical task for this part of the dom emphasised. project is to provide a systematic analysis of the right to self-determination for in- The third part of the project studies the digenous peoples in the areas of contesta- right to secession. This project will prima- tion mentioned above. The idea is to iden- rily attend to the rights of minorities on tity different ‘models’ of interpreting the seceding territories which is an aspect that right to self-determination and various in- has been somewhat overlooked in the de- stitutional arrangements to safeguard this bate on secession (Lehning 1998: Moore right (see, for instance, Alfredsson 1982, 1998). This is remarkable since the issue 2003; Josefsen 2003; Kontos 2004; Ran- of rights of minorities on seceding territo- gan & Lane 2001). The normative task is ries is a hard case that may undermine the to explore the reasons for and against the attractiveness of the right to secession as right to self-determination, and especially such and make us prone to restrict the the justification of the distinction between right (Brubaker 1996). The tentative point indigenous peoples and national minori- of departure of this project is to critically ties. This latter distinction is of great im- scrutinize this right. The study will be car- portant, as the right to self-determination ried through in two steps. The first step is can be interpreted as a solution to the an empirical investigation of the response classical problem in democratic theory of of the international community to claims permanent minorities. Without the right for secession the last twenty years. This to self-determination, indigenous peoples, investigation will empirically focus the re- 47 n

sponses of individual states to secessionist theoretical debate (Moore 1998), as well Ö claims and will draw upon recent research as on whether there are further conditions VERSIKTER on secession and international law (Ko- that must be met for the right to be valid. hen 2006). The point of this inquiry is to The working hypothesis is that an applica- reveal patterns and trends and the question of the conditions for secession on OCH

tion is if there is a pattern as regards the minorities on seceding territories will MEDDELANDEN international recognition of secession, speak in favour of further conditioning and if this pattern reflects some underly- the right to secession, but not of rejecting ing principle that is being consistently ap- the right as such. plied. In this context, Kosovo is something of a touchstone (Raju 2003). The question raised by this case is whether References Kosovo is basically similar to previous Aikio, P. & Scheinin, M. (eds.), 2000. Operationali- cases of secessionist claims, and the wide zing the Right of Indigenous Peoples to Self-Determina- international recognition of Kosovo tion. Åbo: Institute for Human Rights. therefore is a historical anomaly that sig- Alfredsson, G., 1982. Greenland and the right to exter- nals a paradigm shift in the view on seces- nal self-determination. Cambridge, Mass.: Diss, sion, or if this particular case is indeed dif- Harvard University. Alfredsson, G., 2003. ”Greenland under Chapter ferent from other seemingly similar cases XI of the United Nations Charter. A Continu- such as Chechnya, Nagorna-Karabakh, ing International Law Dispute”, in Skaale, S. and South Ossetia (Chorbajian 2003; (ed.), The Right to National Self-Determination. The Coppieters & Sakwa 2003). Faroe Islands and Greenland. Leiden: M. Nijhoff The second part is a normative evalua- Publishers. tion of the right to secession. Here a case Anaya, S. J., 2004. Indigenous Peoples in International evaluating approach will be used and the- Law, 2nd ed. Oxford: Oxford University Press. ories on the right to secession will be ap- Barry, C. and Pogge, T. (eds.), 2005. Global institu- plied in an analysis of the rights of minor- tions and responsibilities. Achieving global justice. ities on seceding territories in different Oxford: Blackwell. cases of secession. These case discussions Bauböck, R. 2006. “Stakeholder Citizenship and will have the character of both deductive Transnational Political Participation: A Nor- mative Evaluation of External Voting”, Ford- evaluations of the justifiability of seces- ham Law Review, 75. sionist claims and an inductive evaluation Beckman, L. 2009. The Frontiers of Democracy. The of the adequacy of the theoretical condi- Right to Vote and its Limits, New York: Palgrave tions for secession. The normative inquiry Macmillan. will also be linked to the study of the Beitz, C. 1989. Political Equality, New Jersey: Prin- amount of acceptance of the right to se- ceton University Press. cession in international politics (Couture, Benhabib, S. 2002. The Claims of Culture. Equality Nielsen & Seymour 1998). Is it, for in- and Diversity in the Global Era, New Jersey: Prin- stance, justifiable to recognize the inde- ceton University Press. pendence of Kosovo but not of South Benhabib, S. 2004. The rights of others: aliens, residents, Ossetia, and vice versa? The expectation and citizens, New York Cambridge: Cambridge University Press. is that a study of the right to secession Benhabib, S., 2001. Transformations of citizenship: from this point of view will shed new light Dilemmas of the nation state in the era of globalization. on the relative weight of the different Assen: Van Gorcum. conditions for secession proposed in the 48

Boréus, K. & Mörkenstam, U. (2009). See list of Held, D., 1995. Democracy and the Global Order. publications, Bilaga C. Cambridge: Polity Press. Brubaker, R, 1996. Nationalism Reframed: International Organization for Migration, 2005. Nationhood and the National Question in the New Josefsen, E., 2003. The Sami and the National Parlia- Europe, Cambridge: Cambridge University ments. Channels of Political Influence. Alta: Resource Press. Center for the Rights of Indigenous Peoples. Brysk, A. and Shafir, G. 2004. “Introduction”, Katz, R. 1997. Democracy and Elections, New York: People out of Place. Globalization, Human Rights and Cambridge University Press. the Citizenship Gap, New York: Routledge. Kohen, M. (red), 2006. Secession: International Law Buchanan, A, 1991. Secession: The Morality of Political Perspectives, Cambridge: Cambridge University Divorce from Fort Sumter to Lithuania and Quebec, Press. Colo., Boulder: Westview Press. Kontos, A. P., 2005. ”Aboriginal Self-Govern- Buchanan, A, 2004. Justice, Legitimacy, and Self-deter- ment in Canada: Reconciling Rights to Political mination: Moral Foundations for International Law, Participation and Indigenous Cultural Inte- Oxford: Oxford University Press. grity”, in Castellino J. & Walsh, N. (eds.), 2005. Carens, J. 2008. “Live-in Domestics, Seasonal International Law and Indigenous Peoples. Leiden: Workers, and Others Hard to Locate on the M. Nijhoff Publishers. Map of Democracy”, The Journal of Political Phi- Kymlicka, W., 1995. Multicultural Citizenship. A losophy, 16, 4. Liberal Theory of Minority Rights. Oxford: Oxford Castellino, J. & Walsh, N. (eds.), 2005. International University Press. Law and Indigenous Peoples. Leiden: M. Nijhoff Kymlicka, W., 2001. Politics in the Vernacular: Natio- Publishers. nalism, Multiculturalism, and Citizenship. Oxford: Chorbajian L (red), 2001. The Making of Nagorno- Oxford University Press. Karabakh: From Secession to Republic, Houndmills, Kymlicka, W., 2007. Multicultural Odysseys. Naviga- Basingstoke, Hampshire: Palgrave. ting the New International Politics of Diversity. Coppedge, M. and Reinicke, W., 1991. “Measur- Oxford: Oxford University Press. ing Polyarchy” in A. Inkeles (ed.) On Measuring Lantto, P. & Mörkenstam, U., 2008. “Sami rights Democracy. Its Consequences and Concomitants, New and Sami challenges. The modernization pro- Brunswick: New Brunswick: Transaction cess ans the Swedish Sami movement, 1886- Publishers. 2006”, Scandinavian Journal of History, Vol.33, Coppieters B. & Sakwa R (red), 2003. Contextuali- No. 1. sing Secession: Normative Studies in Comparative Per- Lehning, P. B. (red), 1998. Theories of Secession, Lon- spective, Oxford: Oxford University Press. don: Routledge. Couture, J., Nielsen, K. & Seymour, M. (red), Lijphart, A., 2008. Thinking About Democracy: Power 1998. Rethinking Nationalism, Calgary, Alta: Uni- Sharing and Majority Rule in Theory and Practice. versity of Calgary Press. London: Routledge. Dahl, R., 1989. Democracy and its Critics. New Locke, J. 2002. The Second Treatise of Government; Haven: Yale University Press. and, A Letter Concerning Toleration, N.Y., Mineola: Franck, T. M. 1992. “The Emerging Right to Dover Publications. Democratic Governance”, The American Jour- Lundquist, L., 1993. Det vetenskapliga studiet av poli- nal of International Law 86. tik. Lund: Studentlitteratur. Gagnon, A-G. & Tully, J. (eds.), 2001. Multinational Massicotte, L., Blais, A. and Yoshinaka, A. 2004. democracies (Cambridge: Cambridge University Establishing the Rules of the Game. Elections Laws in Press. Democracies, Toronto: Toronto University Press. Ghanea, N. & Xanthaki, A. (eds.), 2005. Minorities, Minde, H. (ed.), 2008. Indigenous Peoples: Self-Deter- Peoples and Self-Determination. Essays in Honour of mination, Knowledge and Indigeneity. Delft: Eburon Patrick Thornberry. Leiden: M. Nijhoff Publis- Moore, M. (ed.). 1998. National Self-determination hers. and Secession (New York: Oxford University Press. 49

Mörkenstam, U. (1999, 2004, 2005a, 2005b, Reinikainen, J, 1999, Right Against Right: Member- n Ö

2006) See list of publications, Bilaga C. ship and Justice in Post-Soviet Estonia, Stockholm VERSIKTER Nayyar, D., 2002. Governing globalization: issues and Studies in Politics, 65. institutions, World Institute for Development Rich, R., 2001. “Bringing democracy into inter-

Economics Research. national law”, Journal of Democracy 12. OCH Norman, W. 2006. Negotiating Nationalism. Nation- Shapiro, I. & Macedo, S. (eds.), 2000. Designing

Building, Federalism, and Secession in the Multinatio- Democratic Institutions. New York: New York MEDDELANDEN nal State, New York: Oxford University Press. University Press. Philpott, D., 2001. Revolutions in Sovereignty: How Smyth C., 2006. “The Right to Vote and Partici- Ideas Shaped Modern International Relations. Prin- pate in Local Elections: Citizen's Right or ceton: Princeton University Press. Human Right?”, unpublished paper, National Ragin, C., 2007. “Comparative method”, in The University of Ireland, Galway Law Working SAGE handbook of social science methodology. Out- Paper Series 1. hwaite, W. & Turner, S.P. (eds.), 2007. London: Thornberry, P., 2002. Indigenous Peoples and Human SAGE. Rights. New York: Manchester University Raju T. (red), 2003. Yugoslavia Unraveled: Sovereignty, Press. Self-determination, Intervention, Lanham, Md.: UN Migration Report, 2008. Lexington Books. Young, I. M., 1990. Justice and the Politics of Difference. Rangan, H. & Lane, M. B., 2001. “Indigenous Princeton: Princeton University Press. Peoples and Forest Management: Compara- Young, I. M., 2000. Inclusion and Democracy. tive Analysis of Institutional Approaches in Oxford: Oxford University Press. Australia and India”, Society and Natural Resour- ces, 14, 2. 50 Vem tar hand om barnen? respektive män. Kvinnor tar i regel ett större ansvar för hem och barn (Ahrne & En jämförande studie av Roman 1997; Björnberg 2002; Sundström & Duvander 2002; Ellingsaeter & Leira samspelet mellan politik 2006). Även i de forna kommunistländer- och kultur för beslutsfat- na fanns en offentlig barnomsorg och ett tvåförsörjarsystem. Efter murens fall ser tande i familjen vi emellertid exempel på införandet av en konservativ köns- och familjepolitik. På många håll monteras den offentliga barn- CHRISTINA BERGQVIST – STEVEN omsorgen ned (Saxonberg 2002, 2003, 1 SAXONBERG Saxonberg & Sirovatka 2006a, 2006b, Saxonberg & Szelewa 2007). Problemområde Ovanstående exempel visar att politiska reformer kan påverka människors beteen- För sju år sen kom EU-länderna överens de, men att kulturella värderingar och fö- om att barnomsorgen bör byggas ut för reställningar om könsroller också är bety- att europeiska familjer ska kunna förena delsefulla. Detta leder till frågan: Hur yrkesarbete och familj. Denna politik ses samspelar institutioner och kultur för för- som den bästa för ökat barnafödande och äldrars beslut om föräldraledighet och ekonomisk tillväxt. EU:s nuvarande ord- barnomsorg? förandeland, Tjeckien, har ifrågasatt detta mål och vill istället betona vikten av barnomsorg i hemmet och värdet av traditio- Teoretiska utgångspunkter, nella familjer. I Europa finns stora varia- syfte och frågeställning tioner vad gäller kulturella värderingar Syftet med detta projekt är att göra en och politiska lösningar rörande familjepo- jämförande undersökning av familjepoli- litiken. Många studier undersöker dessa tikens möjligheter och begränsningar. Vi frågor på makronivå. Analyser på mikro- vill undersöka hur institutionella spelreg- nivå som undersöker beslutsfattande i fa- ler (policies) och kulturella värderingar miljen är ovanligare. I detta projekt vill vi samspelar då familjer beslutar om barnens undersöka hur institutioner (policies) och omsorg. Hur motiverar man sina beslut kultur påverkar föräldrars beslut om vem om hur man i familjen delar sin tid mellan som ska ta hand om barnen i Norge/Sve- hem och arbete? Hur ser man på relatio- rige och Tjeckien/Slovakien. De nordiska nen mellan familjeomsorg och offentlig länderna ses internationellt som jämställd- omsorg? Hur inverkar föreställningar om hetspolitiska förebilder, men traditionella kön? Skulle familjer fatta liknande beslut könsmönster lever kvar. Föräldraförsäk- om barnomsorg om familjepolitiken skul- ringen utnyttjas mycket olika av kvinnor le ändras eller är kulturella föreställningar så starka att de skulle fatta samma beslut 1 Christina Bergqvist är verksam vid Statsve- även om politiken förändrades? Mer pre- tenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Steven Saxonberg är verksam vid Insti- cist har vi två huvudfrågeställningar: tutionen för socialpolitik och socialt arbete, 1. Hur påverkar kulturella värderingar Masaryk University, Brno, Tjeckien. och existerande omsorgspolitiska E-post: [email protected] n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 51 n

arrangemang föräldrarnas omsorgs- Anknytning till tidigare Ö lösningar för barn i förskoleåldern? forskning VERSIKTER 2. Vilka omsorgslösningar skulle dessa Det finns en skiljelinje mellan dem som föräldrar välja om andra möjligheter

betonar de formella institutionernas, poli- OCH fanns tillgängliga? tikens och det politiska arvets roll (se t.ex.

Institutionella förklaringar pekar ofta på Rothstein 1992, Skocpol 1979, Weir & MEDDELANDEN betydelsen av familjepolitiken. Enligt den- Skocpol 1985) och de som betonar sam- na forskningsinriktning är välfärdspolitis- hällets generella kulturella värderingar (se ka institutioner och politikernas vägval av Eckstein 1988, Inglehart 1997, Inglehart stor betydelse för de beslut som fattas & Welzel 2005, Putnam 1993). Projektet inom familjen (jfr. Hantrais 2004; Sains- avser överbrygga denna uppdelning och bury 1994; 1996). Andra forskare menar, teoretiskt bidra till den långlivade veten- emellertid, att kulturens betydelse under- skapliga debatten och utveckla den ge- skattats. De hävdar att även i två länder nom empiriska studier på mikronivån, med liknande familjepolitiska arrange- som ofta negligerats i denna forskning. mang ser vi mycket olikartade mönster Ibland inkluderar institutionalister kul- vad gäller vem som stannar hemma med turella begrepp som ”normer” i sina defi- barnen, hur länge och vilka barnomsorgs- nitioner av informella institutioner (t ex former man föredrar. Familjerna påverkas North 1991), men vi försöker undvika av kulturella värderingar eller föreställ- detta problem genom att bara titta på for- ningar om vad som anses vara accepterat mella institutioner (som tillgång till barn- beteende gällande mödrars och fäders rol- omsorg, utformningen av föräldraledig- ler (Pfau-Effinger 2000; 2002). Beslut om hetspolitiken osv) i vår diskussion av poli- hur och av vem barnen ska tas om hand tikens inflytande på vilka beslut föräldrar- görs med referens till moraliskt och socialt na fattar om barnomsorg. Samtidigt defi- förhandlade förställningar om vilket bete- nierar vi kultur i termer av värderingar och ende som är ”right and proper” (Duncan inte normer. Mer specifikt, så definierar vi & Strell 2004: 42). Vi vill undersöka sam- ”kultur” som de kollektiva betydelsekon- spelet mellan institutionella förutsättning- struktioner som människor använder för ar och kulturella föreställningar genom att att definiera verkligheten (Neidhard et al., undersöka mikronivån (familjen) i några 1986: 11). Dessa inkluderar kulturella vär- länder som vid olika historiska tidpunkter deringar och ideal. ‘Kulturella värderingar’ försökt genomföra familjepolitik som är idéer om vad som är lämpligt, bra och bryter mot traditionella könsmönster. Ge- riktigt (Joas 1997: 32). I vårt fall filtreras nom djupintervjuer med föräldrar i olika individernas uppfattningar om välfärds- välfärdspolitiska och kulturella kontexter politikens valmöjligheter och restriktioner vill vi empiriskt undersöka hur politiskt/ genom kulturella värderingar om moder- institutionella arrangemang och kulturella skap, faderskap och barndom (Pfau-Ef- könsföreställningar interagerar och påver- finger 2004a; 2005a). kar familjens omsorgsbeslut. Vi har valt Vi vill också bidra till den feministiska två skandinaviska länder, Norge och Sve- diskursen om kön/genus och välfärdssta- rige och två länder i det post-kommunis- ten. Genusforskarnas bidrag har visat att tiska Europa, Tjeckien och Slovakien (se familjepolitiken är av central betydelse för nedan om val av fall). en förståelse av olika arbetsmarknads- 52 och välfärdsmodeller. Könsarbetsfördel- Material/empiriskt underlag ningen i hemmet hänger ihop med köns- och metodöverväganden arbetsfördelningen på arbetsmarknaden (Lewis 1993, 1997; Sainsbury 1994, 1999; En preliminär hypotes är att trots historis- Saxonberg 2003). De flesta av dessa stu- ka och politiska likheter inom de valda dier har på aggregerad nivå fokuserat poli- länderparen finns kulturella skillnader tikens inverkan på familjens beslut om som kan förklara eventuella olikheter i hur vem som ska stanna hemma. Många fors- familjepolitiken påverkar könsarbetsför- kare pekar emellertid idag på att oavsett delningen i familjen. I mer religiösa länder skillnader i lagar, politik och socioekono- förväntar vi oss att finna mer konservativa miska förutsättningar finns i varje samhäl- värderingar om könsroller och jämställd- le en genusordning som bygger på före- het (se t.ex. Banaszak and Plutzer 1993, ställningar om skillnader i kvinnors och Wilcox 1991a and 1991b, Morgan and mäns omsorgsansvar. Kulturella traditio- Wilcox 1992). Vi har valt två skandinavis- ner har, enligt denna forskning, stort infly- ka och två postkommunistiska länder, vil- tande på besluten om hur sådant som för- ka genomgått långa perioder av omfattan- äldraledighet och barnomsorgsinstitutio- de politisk reformering på det familjepoli- ner utanför hemmet utnyttjas (jfr. Haas, tiska området. Dessa är Norge/Sverige Hwang & Rusell 2000; Pfau-Effinger och Tjeckien/Slovakien, vilka var för sig 2000, 2002, Pfau-Effinger & Geissler en gång varit förenade i ett land och har 2002; se också Duncan 2003). många historiska och kulturella likheter. Hittills har det gjorts relativt få jämfö- Samtidigt finns inom paren också kultu- rande studier, som undersöker interaktio- rella olikheter, som kan ha betydelse just nen mellan institutioner och kultur på för hur familjen ser på könsarbetsdelning. mikronivå. Oftast har det rört sig om fall- Sverige är mer sekulärt än Norge och studier av enskilda länder i Västeuropa. I Tjeckien är mer sekulärt än Slovakien. Sverige har t.ex. Lisbeth Bekkengen Norge brukar jämfört med Sverige ses (2002) intervjuat familjer om hur de valt som något mer konservativt vad gäller att fördela föräldraledigheten och där fun- könsroller och Tjeckien brukar anses min- nit att kulturella värderingar är viktigare än dre konservativt än Slovakien (Saxonberg ekonomiska och arbetsmässiga hinder för & Sirovatka 2006a). Om hypotesen stäm- mäns beslut om att vara föräldralediga. mer så kommer vi att finna mer traditio- Ahrne och Roman (1997) har gjort en nella värderingar i Norge jämfört med omfattande studie över hur svenska famil- Sverige och i Slovakien jämfört med jer förhandlar om ekonomi och arbetsför- Tjeckien. delning, men de har inte direkt undersökt I huvudsak har länderparen inbördes de frågor vi här vill belysa. Det är dock av likartad familjepolitik (institutionellt lika). intresse att de fann att jämställdheten i Trots vissa institutionella skillnader mel- parrelationer minskade när barnen kom. lan Sverige och Norge finns slående famil- När det gäller de postkommunistiska län- jepolitiska likheter. Båda länderna intro- derna är forskningen bristfällig. Ett un- ducerade pappamånaden ungefär samti- dantag är emellertid Hana Maříkovás digt och båda länderna har en försäkrings- tjeckiska undersökning om vilka fäder baserad föräldraledighet som omfattar som utnyttjar sin rätt till föräldraledighet minst ett år. I Sverige är något fler barn in- (2006). skrivna i förskolan, men Norge och Sveri- 53 n

ge ligger fortfarande båda i framkanten utformningen av föräldraersättningen. Ö vid en internationell jämförelse. Vidare Vinjetten utformas som en kortfattad his- VERSIKTER spenderar båda länderna ungefär lika toria vilken beskriver en hypotetisk situa- mycket på barnomsorg (enligt OECD:s tion de intervjuade får ta ställning till. Om databas spenderar Norge 0,7 % av sin en mamma i Tjeckien t.ex. svarar att hon OCH

BNP på barnomsorg för barn under 3 år skulle kräva att pappan stannar hemma MEDDELANDEN mot 0,8 % för Sverige). några månader om föräldrapenning änd- På liknande sätt liknar Tjeckien och Slo- ras från att vara en klumpsumma till att vakien varandra på familjepolitikens om- vara försäkringsbaserad (så att familjen råde. Båda länderna har sex månaders inte skulle förlora ekonomisk på att pap- mammaledighet och sedan en längre för- pan är hemma), så skulle det tyda på att äldraledighet (3 år i Slovakien och 4 år i politiken kan spela roll för familjen. Å an- Tjeckien) som betalas som en klumpsum- dra sidan om kvinnan svarar att hon inte ma (även om Tjeckien nyligen introduce- kan föreställa sig att hennes man klarar av rade en lite mer komplicerad modell 2007 att stanna hemma med barnen och byta som fortfarande är baserad på klumpsum- blöjor på dem, så skulle detta tyda på att mans princip). När det gäller barnom- kulturella föreställningar är viktigare än sorgspolitiken så har barnstugor för barn politik för denna familj. under tre nästan helt försvunnit i dessa Vi kommer att intervjua omkring 30 he- länder. Däremot går ungefär 90 % av barn terosexuella par i varje lands huvudstad. i åldern tre till fem i förskolan (barnträd- Kvinnan och mannen kommer att inter- gårdar) (Saxonberg 2003, Saxonberg & Si- vjuas var för sig för att få en uppfattning rovatka 2006a, b, forthcoming). om hur de skiljer sig åt i hur de argumen- För att undersöka hypotesen och ut- terar för sina val. Valet av huvudstäder veckla nya hypoteser vill vi göra semi- motiveras av att de alla är ganska lika i strukturerade intervjuer med föräldrapar storlek. Vi antar att människor i större stä- med små barn. Dessa syftar till att få in- der tenderar att vara mer öppna, mindre formation om hur de resonerar kring frå- traditionella och mer positiva till jäm- gor om vem som ska ta hand om barnen ställdhet. Om vi hittar stora kulturella och hur de föredrar att barnen ska tas om skillnader mellan ländernas huvudstäder hand innan de börjar skolan. Andra frågor så innebär det sannolikt att de skillnaderna som kan spegla kulturella skillnader rör också finns generellt sett. sådant som när det är lämpligt för barn att Vi kommer att rekrytera föräldrarna via börja förskolan och hur lång tid barnen skolor. Genom att intervjua föräldrar till bör vara där. Genom djupgående berättel- barn i första klass kommer vi i kontakt ser om hur de tänkte när de fattade beslut med föräldrar som nyligen fattat konkreta kan vi få en bättre förståelse för hur kultu- beslut om barnomsorg (vem som stannat rella värderingar och möjligheter som po- hemma, hur länge, i vilken grad de anlitat litiken erbjuder dem har påverkat deras externa personer och institutioner som val. För att vidare undersöka i vilken grad far- och morföräldrar, daghem, privata föräldrarna påverkas av politiken kommer barnskötare – ”nannies”, barnvakt osv). vi att ställa hypotetiska frågor via den s.k. För att nå föräldrar från både medelklas- vinjettmetoden där de intervjuade får sva- sen och arbetarklassen kommer vi att välja ra på frågor om vilka beslut de skulle ha skolor i olika typer av bostadsområden. fattat om vissa ändringar hade gjorts i t.ex. Detta bygger inte på en tanke om något 54 statistiskt urval, men på att få fram möjliga & Sauer, B (eds.) Gendering the State in the Age of kontraster mellan olika grupper. Globalization: Women's Movements and State Femi- För att sätta in vår studie av familjerna i nism in Post-Industrial Democracies. Rowman and sin kontext och få en översiktlig bakgrund Littelfield. till intervjuerna kommer vi också att ana- Björnberg, U. 2002. “Ideology and choice bet- lysera tidigare undersökningar om den ween work and care: Swedish family policy for working parents”, Critical Social Policy. Vol. faktiska arbetsfördelningen i hemmen, 22(1): 33-52. könsarbetsdelningen på arbetsmarkna- Duncan, S. et al. 2003. “Motherhood, Paid Work den, arbetstider, barnomsorg och föräld- and Partnering: Values and Theories,” Work, raledighet. Med hjälp av tidigare forsk- Employment and Society, 17 (2): 309-330. ning, nationella surveyundersökningar, Duncan, S. & Strell, M. 2004. “Combining Lone European household panel surveys lik- Motherhood and Paid Work: the Rationality som data från t.ex. ILO, OECD och Eu- Mistake and Norwegian Social Policy,” Journal rostat kan vi jämföra våra länderpar med of European Social Policy 14 (1): 41-54 varandra på en aggregerad nivå. För att Duncan, S. 2005. “Mothering, Class and Rationa- jämföra kulturella skillnader kommer vi lity,” Sociological Review 53 (1) 50-76. att använda oss av Word Value Surveys, Ellingsaeter, A L & Leira, A (eds.). 2006. Politicising Parenthood in Scandinavia. Gender Relations in Wel- the European Social Survey (ESS) och In- fare States. Bristol: The Policy Press. ternational Social Survey Progamme’s Haas, L et al. 2002. “The Impact of Organizatio- (ISSP), speciellt de från 1994 och 2002 nal Culture on Men’s Use of Parental Leave in som inkluderade familj och kön. Sweden” Community, Work & Family 5 (3): 319- 342). Haas, L Hwang P.O., and Rusell, G. (eds.). 2000. Referenser Organizational change & gender equity: international Ahrne, G & Roman, C. 1997. Hemmet, barnen och perspectives on fathers and mothers at the workplace. makten: Förhandlingar om arbete och pengar i familjen. Thousand Oaks, L : Sage. Fritzes, SOU: 1997:139. Hernes, H. 1987. Welfare State and Woman Power. Banaszak, L A and Plutzer, E. 1993. “The Social Oslo: Norwegian University Press. Bases of Feminism in the European Commu- Joas, H. 1997 Die Entstehung der Werte (Frankfurt/ nity,” Public Opinion Quarterly 57: 29-53. Main: Suhrkamp). Bekkengen, L. 2002. Man får välja: om föräldrarskap Lewis, J ed. 1993. Women and Social Policies in och föräldraraledighet I arbetsliv och familjeliv. Malmö: Europe. Hampshire: Edward Elgar Publishing Liber. Ltd. Bergqvist, C. & Nyberg, A. 2002. ” Welfare State Lewis, J. 1997. “Gender and Welfare Regimes: Restructuring and Child Care in Sweden”, in Further Thoughts,” Social Politics, summer. Rianne Mahon and Sonya Michel (eds.) Child Maříková, Hana “Rodičovská (je) pro oba Care at the Crossroads: Gender and Welfare State rodiče!” Trh prace v CR. 2006. Restructuring, Routledge (US). Morgan, A & Wilcox, C (1992) “Anti-Feminism Bergqvist, C. & Nyberg, A. 2001. ”Den svenska in Western Europe 1975-1987,” West European barnomsorgsmodellen – kontinuitet och för- Politics 15 (4): 151-169. ändring under 1990-talet”, in Marta Szebehely Nyman, C. 1999. “Gender Equality in ‘the most (ed.) Välfärdstjänster i omvandling. Kommittén equal country in the world’? Money, and Mar- Välfärdsbokslut/SOU 2001:52. Stockholm: riage in Sweden,” The Sociological Review, 47 (4): Fritzes. 766-793. Bergqvist, C. 2007. ”The debate about childcare Pfau-Effinger, B. 2000. Kultur und Frauenerwerbstä- allowances in the light of welfare state reconfi- tigkeit in Europa. Theorie und Empirie des internatio- guration: The Swedish Case” in Hausmann, M nalen Vergleichs. Opladen: Leske und Budrich. 55

Pfau-Effinger, B. 2002a. Wandel wohlfahrtsstaat- Saxonberg, S. 2003. The Czech Republic Before the n Ö

licher Geschlechterpolitiken im soziokulturel- New Millennium (East European Mono- VERSIKTER len Kontext In: Kölner Zeitschrift für Soziologie und graphs/Columbia University Press). Sozialpsychologie 41, Sonderband 'Geschlechter- Saxonberg, S. & Sirovatka, T. 2006a. “Failing

soziologie', hrsg. von B. Heintz. Family Policy in Post-Communist Central OCH Pfau-Effinger, B & Geissler, B. 2002. ”Cultural Europe,” International Journal of Comparative Policy

change and family policies in East and West Analysis, vol. 8, no. 2. MEDDELANDEN Germany.” In: Carling, A., Duncan, S., Saxonberg, S. & Sirovatka, T. 2006b. “Gender Edwards, R. (Hrsg.): Analysing Families: Morality Attitudes and Post-Communist Family Policy: and Rationality in Policy and Practice. London: A Comparative Study of Poland and the Routledge. Czech Republic,” Marriage and Family Review, Pfau-Effinger, B. 2004. Development of Culture, Wel- vol. 39, no. 1/2. fare States and Women’s Employment in Europe. Saxonberg, S. & Sirovátka, T. (forthcoming, Aldershot: Ashgate. 2009) “Czech Family Policy: Refamilialization Rüling, A. 2005. “Shared Parenting in Germany in the Face of Contradictory Public Attitudes” – Egalitarian Family Arrangements in a Journal of Societal and Social Policy, vol. 7, no. 3. ‘Hostile Environment’?” ESPAnet 2005 con- Sundström, M. & Duvander, A-Z. 2002. ”Gen- ference, Sept. 2005, Univ. of Fribourg. der Division of Childcare and the Sharing of Sainsbury, D. ed. 1994. Gendering Welfare States. Parental Leave amon New Parents in Swe- London : Sage. den”, European Sociological Review, Vol. 18 No. 4, Sainsbury, D. 1996. Gender, Equality and Welfare 433-447. States, Cambridge: Cambridge University Press. Sörensen, K & Bergqvist, C. 2002. Gender and Sainsbury, D., 1999. “Gender and Social-Demo- the Social Democratic Welfare Regime. Utgi- cratic Welfare States,” pp. 75-117 in Diane ven av skriftserien Arbetsliv i omvandling. Sainsbury ed., Gender and Welfare State Regimes Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Oxford: Oxford University Press. Wilcox, C. 1991a. “The Causes and Consequen- Saxonberg, S. 2002. “Kryzys polityki rodzinnej w ces of Feminist Consciousness among Wes- postkommunistycznej,” (“The Crisis of Cen- tern European Women,” Comparative Political tral European Family Policy,”) Przegląd europej- Studies 23 (4) 519-36. ski, vol. 1 no. 4, 2002. Wilcox, C. 1991b. “Support for Gender Equality in West Europe,” European Journal of Political Research 20: 127-147. 56 Thick and thin constitu- how differences may be explained. Nor- matively, the purpose is to take a stand on tionalism the merits of the various arguments. For both purposes, the project will make use of existing literature and available data 1 SVERKER GUSTAVSSON bases. I have derived these two research ques- A simple majority is enough to pass ordi- tions from my previous work on the Eu- nary laws. In the case of fundamental ropean Union, where I have analysed the laws, however, a good deal more is need- concepts of ‘accountability avoidance’ ed. Laws of this kind cannot be enacted or (Gustavsson 2009) and ‘transnational repealed with less than a supermajority, a constitutionalism’ (Gustavsson 2010). referendum, multiple decisions, or the This work has persuaded me that we con- like. front a universal problem here. The issue This difference between ordinary and we face in Europe is by no means unique. fundamental law raises the question of On the contrary, it is a specific instance of what is constitutionally privileged, and a general problem: how to strike a bal- why. As the adherents of thin constitu- ance, when basic values are being consti- tionalism see it, only a few basic provi- tutionalised, between procedure and sub- sions ought to enjoy such a status: e.g., the stance. rules protecting free speech and association, or the procedures setting out how parliaments are elected and governments Procedure only, or procedure formed. Public faith in democracy is en- and substance? hanced when voters are able to choose The underlying normative problem is among a wide range of social and eco- whether a constitution ought to be proce- nomic policies. dural, impartial, and content-neutral; or For the champions of thick constitu- whether instead it should incorporate a tionalism, on the other hand, it is the pur- certain policy content, and favour certain pose to which procedures are put that is substantive values over others. A consti- the critical thing. If legislation can be tution of the latter kind privileges not just changed with a simple majority, they warn certain procedures, but certain policies as us, it tends to assume too short-term a well. In political terms, such a constitution character. In certain crucial respects, is not neutral with respect to social, eco- therefore, the content of policy should be nomic, and cultural cleavages. privileged too. Political scientists in the great tradition The project has two aims. Empirically, of Robert Dahl, Norberto Bobbio, and the object is to ascertain the degree to Giovanni Sartori have been strong propo- which existing systems of government in nents of thin constitutionalism. They have fact conform to the precepts of thin or championed substantive neutrality, thick constitutionalism, and to consider among other things on the grounds that an impartial openness to a variety of op- 1 Sverker Gustavsson är professor vid Stats- vetenskapliga institutionen, Uppsala uni- tions enhances the prospects for democ- versitet. racy’s survival. This is a result, they con- E-post: [email protected] tend, of the fact that a thin constitution n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 57 n

leaves little room for ‘opposition of prin- My research idea is to characterize, ex- Ö ciple’ (Kirchheimer 1957: 134 ff). If we plain, and criticize this overall tendency VERSIKTER want opposition to take a legitimate form, towards thick constitutionalism, seen in we should avoid a constitution “that takes relation to the precepts of thin constitu- it upon itself to establish policies … tionalism. As far as I can see from the out- OCH

preempts the popular will and tramples set, I have two tasks ahead of me. One is MEDDELANDEN upon the policy-making bodies … to to ascertain why thicker constitutions are which the policy decisions are constitu- actually preferred to thin ones. The other tionally entrusted” (Sartori 1997: 200). is to identify and evaluate the best available arguments for taking that normative position. Three forms of thick constitutionalism Self-restraint, insurance or During the last twenty years, however, the alternative view – that not just procedure hegemonic preservation? but substance too should enjoy constitu- In practice, this will entail an elucidation tional privilege – has taken centre stage in and critique of all three of these research the debate. The movement from thin to literatures (all of them interesting and in- thick constitutionalism has mainly taken tellectually rich) from recent years. three forms: When push comes to shove, I will have n Many scholars have focused upon the to take a stand on whether the constitu- irreversible delegation of critical tionalisation of policy substance is better powers to central banks and other explained and defended through an idea- regulatory agencies (Thatcher & Stone tional analysis; or whether, instead, it is a Sweet 2002; Lohmann 2006; Moran strategic argument that furnishes the bet- 2006; Gilardi 2008). ter solution to the problem. With regard n Others have stressed the drive for an to the former, the central concept will be irreversible delegation of powers to ‘self-restraint’ (Waldron 1999, 2006; Sha- the European suprastate (Scharpf piro 2002; Bellamy 2007; Bartolini 2008; 1999, 2009; Alter 2001, 2009; Bartolini Dworkin 2009). With regard to the latter 2005; Majone 2005, 2009). explanation and motivation, the most in- n Still others have emphasized the global teresting notions will be ‘hegemonic pres- spread of judicial review and judge- ervation’ and ‘political insurance’ made law through constitutional (Thatcher & Stone Sweet 2002; Ginsburg courts (Tate & Vallinder 1995, Holm- 2008; Gilardi 2008; Hirschl 2008, 2009; ström 1998; Ginsburg 2003, 2008; Ginsburg & Moustafa 2008; Woods & Hirschl 2004, 2008; Hilbink 2007; Hilbrink 2009). Ginsburg & Moustafa 2008; Woods & My guiding supposition will be that the Hilbink 2009). To a considerable and arguments made when explaining and jus- increasing extent, these courts adjudi- tifying the overall tendency towards thick cate whether universalized human constitutionalism – the irreversible dele- rights and professional norms of pro- gation of powers to technocratic organs, portionality – as opposed to the poli- the irreversible European pooling of sov- cies promulgated by parliaments – are ereignty, and the irreversible spread of being observed. judge-made law based on universalized 58 human rights and professional norms – all Gustavsson, Sverker, 2009. “Putting limits on have something in common. accountability avoidance”, pp. 35-50 in Sverker What is it that constitutes the common Gustavsson, Christer Karlsson & Thomas core of all these afraid-of-the-people Persson, eds., The illusion of accountability in the (Möllers 2007) positions, seen in relation European Union. London: Routledge. to the thin constitutionalism championed Gustavsson, Sverker, 2010. “European transnational constitutionalism: end of history, or a by Dahl, Bobbio, and Sartori? And what role for legitimate opposition?” in Elisabeth accounts for the conviction of the consti- Özdalga & Sune Persson, eds., Contested tutional minimalists that, provided the sovereignties. London: Tauris [forthcoming]. electorate assumes full responsibility for Hilbink, Lisa, 2007. Judges beyond politics in democracy the entirety of social development, its ma- and dictatorship. Cambridge University Press. turity will grow in accordance with the Hirschl, Ran, 2004. Juristocracy. Cambridge, MA: task it has conquered for itself? The pur- Harvard University Press. pose of the project is to answer these Hirschl, Ran, 2008. “The judicialization of poli- questions. tics”, pp. 119-41 in Keith E. Whittington, R. Daniel Keleman & Gregory A. Caldeira, eds., The Oxford handbook of law and politics. Oxford References University Press. Hirschl, Ran, 2009. ”The realist turn in compara- Alter, Karen J., 2001. Establishing the supremacy of tive constitutional politics”, Political Research European law. Oxford University Press. Quarterly, 62 (4): 825-33. Alter, Karen J., 2009. The European court’s political Holmström, Barry, 1998. Domstolar och demokrati. power. Oxford University Press. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (= Bartolini, Stefano, 2005. Restructuring Europe. Skrifter utgivna av Statsvetenskapliga fören- Oxford University Press. ingen i Uppsala, 130). Bartolini, Stefano, 2008. Taking ‘constitutionalism’ Kirchheimer, Otto, 1957. “The waning of oppo- and ‘legitimacy’ seriously. Florence: European sition in parliamentary regimes”, Social Research, Governance papers. Discussion paper, No. 1- 24 (2): 127-56. 2008. Lohmann, Susanne, 2006. “The non-politics of Bellamy, Richard, 2007. Political constitutionalism. monetary policy”, pp. 523-44 in Barry R. Cambridge University Press. Weingast & Donald A. Wittman, eds., The Bobbio, Norberto, 1987. The future of democracy. Oxford handbook of political economy. Oxford Uni- London: Polity Press. versity Press. Dahl, Robert, 1989. Democracy and its critics. New Majone, Giandomenico, 2005. Dilemmas of Euro- Haven, Conn.: Yale University Press. pean Integration. Oxford University Press. Dworkin, Ronald, 2009 [1977] Taking rights seri- Majone, Giandomenico, 2009. Europe as the would- ously. London: Duckworth. be world power. Cambridge University Press. Gilardi, Fabrizio, 2008. Delegation in the regulatory Moran, Michael, 2006. “Economic institutions”, state. Cheltenham: Edward Elgar. pp. 144-62 in R.A.W. Rhodes, Sarah A. Binder Ginsburg, Tom, 2003. Judicial review in new democra- & Bert A. Rockman, eds., The Oxford handbook cies. Cambridge University Press. of political institutions. Oxford University Press. Ginsburg, Tom, 2008. “The global spread of Möllers, Christoph, 2007. “‘We are (afraid of) the constitutional review”, pp. 81-98 in Keith E. people’: constituent power in German consti- Whittington, R. Daniel Keleman & Gregory tutionalism”, pp. 87-105 in Martin Loughlin & A. Caldeira, eds., The Oxford handbook of law and Neil Walker, eds., The paradox of constitutionalism. politics. Oxford University Press. Oxford University Press. Ginsburg, Tom & Tamir Moustafa, eds., 2008. Rule by law. Cambridge University Press. 59

Sartori, Giovanni, [1994] 1997. Comparative consti- Thatcher, Mark & Alec Stone Sweet, eds., 2002. n Ö

tutional engineering. Second edition. London: Pal- The politics of delegation. Non-majoritarian institutions VERSIKTER grave. in Europe (= special issue of West European Poli- Scharpf, Fritz W., 1999. Governing in Europe. tics, 25 (1):1-219).

Oxford University Press. Waldron, Jeremy, 1999. The dignity of legislation. OCH Schapf, Fritz W, 2009. The double asymmetry of Euro- Cambridge University Press.

pean integration. Köln: Max-Planck-Institut für Waldron, Jeremy, 2006. “The core of the case MEDDELANDEN Gesellschaftsforschung. Working paper 09/ against judicial review”, Yale Law Journal, 115 12. (6): 1346-1406. Shapiro, Martin, 2002. “The success of judicial Woods, Patricia J. & Lisa Hilbink, eds., 2009. review and democracy”, pp. 149-83 in Martin [Comparative judicial empowerment – thema- Shapiro & Alec Stone Sweet, On law, politics and tic issue of nine articles], Political Research Quar- judicialization. Oxford University Press. terly, 62 (4): 745-842. Tate, C. Neal & Vallinder, Torbjörn, eds., 1995, The global expansion of judicial power. New York: New York University Press. 60

democratic capacity in societies shattered Local Peace Agreements: by war. The Road to Peace and Democracy in KwaZulu Introduction Natal? Why has violence been reduced in some areas in KwaZuku Natal, while not in oth- ANNA K. JARSTAD1 ers? In South Africa, national power sharing paved the way for democratic rule. Af- ter the 1994 elections and after power This four-year project, funded by Riks- sharing was implemented, political vio- bankens Jubileumsfond, explores the role lence was reduced in most parts of South of local actors and institutions in mitigat- Africa. However, in KwaZulu Natal, out- ing political violence in the South African bursts of violence have continued, al- province KwaZulu Natal. In South Africa, though at a declining level, and in particu- democracy has been introduced successfully, but the transition from apartheid was lar around election periods. This project not at all peaceful. In the run-up to the differs from most previous research on first democratic elections in 1994, all ma- the impact of broad coalition govern- jor parties participated in threats and in- ments including rival parties after civil timidation and large-scale violence raged strife – power sharing – because it focuses throughout the country. After the 1994 election, political violence ceased in most on 1) a sub-national level, and 2) a region regions, but in KwaZulu Natal there are where elections and power sharing have still outbursts of violence, in particular in co-existed. The project will cover several relation to elections. At the national level, sub-issues to enhance the understanding the power sharing agreement played an of why the level of political violence varies important role in facilitating the transition from apartheid towards democratic gov- across a selection of locations, over time, 2 ernance. The project explores the local dy- in KwaZulu Natal. namics in KwaZulu Natal by comparing One issue concerns the role of tradi- societies with different types of mecha- tional chiefs in instigating political vio- nisms for conflict management – such as lence and in the management of violence. local peace agreements and power sharing – and different outcomes in terms of re- In addition to the formal governmental duction of political violence. The research structure, the system of chieftancy plays a includes the development of a theory on political role. Especially in the rural areas local power sharing. This project will com- in KwaZulu Natal, chiefs influence poli- plement previous research on national and tics and local dynamics related to political internationally mediated power sharing agreements where former enemies agree to violence. share power in joint government. The re- Another issue regards the legacies of sults of the project will be useful in im- apartheid and the anti-apartheid struggle. proving the design and implementation of future peace missions to also improve 2 Part of this four-year project, funded by Riksbankens Jubileumsfond, will be carried 1 Docent Anna K. Jarstad är verksam vid out in close collaboration with Associate Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala Professor Kristine Höglund at the Depart- universitet. ment of Peace and Conflict Research at E-post: [email protected] Uppsala University. n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 61 n

In addition to violence between the apart- period of transitional power sharing Ö heid regime and the majority population, paved the way for majoritarian democracy VERSIKTER groups associated with different black po- after apartheid. These cases show that litical movements were engaged in vio- power sharing can be instrumental in lence against each other. The communi- peace processes. Guaranteed political OCH

ties became divided and the polarization power through a power-sharing arrange- MEDDELANDEN still remains in many places. The relation ment often provides an incentive for between the political parties ANC and armed groups to transform into political IFP (Inkatha Freedom Party), is key to parties (Darby 2006; Höglund 2008; Sö- understand why voters, activists and poli- derberg Kovacs 2007; Stedman 1997). In ticians have been targeted to a higher ex- addition, there exist few other options to tent in KwaZulu Natal compared to the avoid continued violence in the short rest of the country. term. International and domestic pressure A third issue concerns the experience of to stop the killings often contributes to an national and local power sharing. ANC allocation of political positions under a has been the dominant political party transitional form of power sharing. since the first democratic elections in In spite of its popularity, power sharing 1994. The degree of tolerance of political seldom solves all issues at stake, and these diversity, as well as the mechanisms for states continue to be unstable. While such checks and balances on the hegemonic power sharing settles the immediate con- party, are issues of relevance for under- test over political power, several scholars standing why the level of political violence and practitioners have pointed to prob- has been high in South Africa in general, lems in the longer term (e.g. Hoddie and and can also contribute to the explanation Hartzell 2003; Jarstad 2001; Jarstad & Sisk to why political violence still is relatively 2008; Jarstad & Nilsson 2008; Paris 2004; common in KwaZulu Natal, compared to Roeder & Rothchild 2005; Reilly 2001; other parts of the country. Power sharing Sisk 1995, Spears 2000; Sriram 2008; Wal- at the provincial government continued in ter 2002). Power sharing often means KwaZulu Natal also when it was abol- deadlock, inefficient governments, and an ished in the rest of the country. In addi- institutionalization of polarization in al- tion, there are local peace agreements ready divided societies. Thus, power shar- written in the spirit of power sharing. ing is often seen as a constraint to democracy, and even an alternative to electoral What motivates this study? democracy. For that reason, many schol- Power sharing has come to the forefront ars rule out power sharing as an efficient as the most plausible form of governance form of governance for moving unstable in unstable states. In Kenya and Zimba- states towards peace and democracy. bwe, power sharing was introduced after While the consequences on democracy contested election results and large-scale and durable peace are yet understudied, violence. In Bosnia and Herzegovina and the majority of all contemporary peace in Kosovo, power-sharing arrangements agreements provide for power sharing. were installed after violent armed conflict. Such agreements have been struck in Af- In Burundi, permanent power sharing en- ghanistan, Angola, Bosnia and Hercegovi- sures that both Tutsi and Hutu are repre- na, Burundi, Cambodia, Liberia, Rwanda, sented in government. In South Africa, a Somalia and Uganda, to name but a few 62 (Jarstad, forthcoming in Africa Spectrum, forms of conflict management devices, 2010). While some research has been con- such as territorial devolution of power ducted at the national level, and with fo- and military division or sharing of power cus on internationally mediated agree- positions. Matthew Hoddie and Caroline ments, there is a need to learn more about A. Hartzell’s quantitative research on war the mechanisms at play during power endings suggest that of the total of 38 civil sharing, as well as its consequences. The wars ended by negotiated settlement be- study focuses on the less researched local tween 1945 and 1998, only one did not in- dynamics related to conflict management, clude provisions for power sharing. In power sharing and democratization. contrast to the most common notion of power sharing, guaranteed positions in Contribution to research on the government are not a necessary com- power sharing1 ponent of their definition. In their 2003 I build on two strands of research, namely study, power sharing includes any type of conflict management and research on institution dividing or sharing political, transitions to democracy. Scholars of con- economic, territorial and military power. flict management have perceived of pow- They conclude that the more power shar- er sharing as a tool for short-term peace. ing provisions in an agreement, the higher Because contending parties cannot trust the likelihood that peace will endure that the other side will uphold an agree- (Hartzell and Hoddie 2003, 319). Jarstad ment on democratic governance after a and Nilsson define political power sharing winner-take-all election, parties to a peace as guaranteed positions in the govern- deal are likely to demand some form of ment. In the 2008 study, no evidence was power sharing (Walter 1999; 2002). How- found on ‘the more power sharing, the ever, several case studies illustrate that higher the likelihood that peace’. Moreo- power sharing may be a source of instabil- ver, that study, focusing on the effects of ity, ineffective governance and violent implementation of peace agreements, conflict (e.g. Sriram 2008, Roeder and concludes that whereas the implementa- Rothchild 2005). Recent quantitative re- tion of territorial and military power shar- search has demonstrated that not even ing provisions increases the likelihood of when political power sharing pacts after peace, the implementation of political civil conflicts are implemented, do they pacts have no significant effect on peace have a significant effect on peace (Jarstad (Jarstad and Nilsson 2008). and Nilsson 2008). This means that al- While there is a fairly large number of though combatants are much more likely quantitative studies on power sharing as a to sign an agreement if it reduces uncer- way to resolve civil wars, several problems tainty by the inclusion of guaranteed posi- have not been adequately addressed. First, tions in the future government, it is a poor the theoretical expectation often builds tool for ending civil war. on the notion that many warring parties It has been proposed that power shar- are prepare to lay down their arms only in ing only works in tandem with other return for guaranteed inclusion in the future government. But power sharing is 1 Parts of this summary of previous research not part of the all contemporary peace is identical to parts of my article in Africa processes and war endings. Even when Spectrum 2009. such guarantee exists, it seldom proves to 63 n

be enough. The causal relationship be- be important with regard to international Ö tween power sharing and peace – or pow- influence on conflict dynamics. The VERSIKTER er sharing and conflict – is not clear: Why present project focuses on a case with would violent groups stick to peace, given comparatively little international involve- a guarantee of political power (and why ment in the local conflict. This hopefully OCH

give up fighting for more)? There is no means that there are fewer factors that in- MEDDELANDEN clear theory on when, why and how pow- fluence the dynamics of powersharing, er sharing can contribute to durable peace conflict and democratization, compared – or instability – in the longer term. This to many other cases, where it is necessary project aims to contribute to this conun- to bring in the international level when drum. analyzing the consequences of peace Second, the existing studies have not mechanisms. provided convincing evidence that power Third, most previous research focuses sharing really has a systematic positive or on the national level. Because this project negative effect on peace. The explanation wants to uncover the mechanisms at play, can be that power sharing in some in- the focus is on the local level. A challenge stances has a conducive effect on peace, is to find an appropriate level of analysis. while it triggers conflict in other cases. Since many conflicts in KwaZulu Natal Power sharing can take many different boil down to personal relations, it can be shapes, so it is debatable to which extent it difficult to determine to which extent an is useful to draw any general conclusions analysis can be generalized. For instance, about power sharing, apart from rather it can be difficult to establish what is polit- academic ones. For instance, many re- ical motives for violence when the target searchers, including myself, have dis- was not only a politician, but also involved cussed the difficulty of deciding who to in a taxi war, business dispute, and chief- include in a power sharing government taincy succession rivalry, etc. It is often (Jarstad 2008): Should all former warlords easier to determine what the political con- be included as a price for immediate sequences are, e.g. when the removal of a ceasefire, or should those that have a high politician allows for the election of an in- potential to spoil the peace process in the dividual from a rival party in a by-election. future be excluded? In practice, the deci- The second strand of research of partic- sion rests more on what is at all possible ular relevance for this study, addresses the rather than what would be the best agree- transition towards democracy. Also in ment. qualitative studies on power sharing dur- It has also been suggested that third ing transitions from war to democracy, party is important, which could indicate there is a lack of (convincing) theory. It is that any relationship between power shar- not clear why and how power sharing ing and peace could perhaps be spurious. plays a role and what the mechanisms are. It is generally believed that international Although power sharing is a poor device attention has a mitigating effect on con- for promoting peace, there is little evi- flict. So far, most quantitative research has dence to what extent other types of ar- included controls for peace keeping, but rangement would better solve conflicts there are of course also other internation- over political power. Conventionally, al dimensions such as aid, diplomatic sup- there are two major principles for just port, and diaspora engagement, that could governance and durable peace without 64 splitting up a state. The parties either de- what Lijphart initially called consociation- cide to share political power or an elected al democracy (see e.g. Hartzell and Hod- majority governs alone. die 2003; Horowitz 1985; Lijphart 1985; Thus far, there are mixed results of Lijphart 1993; Reilly 2001; Reynolds 2002; studies on the consequences of power Sisk 1996; Spears 2000; Sriram 2008; Wal- sharing with regard to democracy. Lijp- ter 1999; Walter 2002). hart has advocated power sharing as a Most scholars perceive of power shar- school in democracy socializing oppo- ing as a constraint to democracy (e.g., nents into compromises and moderation Hartzell and Hoddie 2003; Roeder and over an extended period, as the only op- Rothchild 2005; Walter 2002). While de- tion for democratic governance for many mocracy involves much more than elec- divided societies.1 In his early work, Lijp- tions, it is difficult to imagine democracy hart defines consociationalism in the fol- at a country level without elections. Elec- lowing way: tions held in the shadow of war some- Consociational democracy means govern- times generate more violence in already ment by elite cartel designed to turn a de- war-torn societies (see e.g., Schedler 2006; mocracy with a fragmented political culture Höglund, Jarstad, and Söderberg Kovacs into a stable democracy (Lijphart 1969, 216). 2009; Höglund 2009; Höglund and Piyar- athne 2009). Ian S. Spears writes that According to Lijphart, a majoritarian elec- power sharing is sometimes constructed toral system is inapt for a divided society, as an alternative to competitive elections since it presupposes shifting majorities in (Spears 2000: 108), although it can also parliament and fairly similar policies of “be compatible with democracy” (Spears major parties in order not to exclude the 2000: 105). Although there are several other parties’ interests. Because political cases where elections have been held dur- parties in divided societies diverge to a ing or after power sharing arrangements, great extent and people often vote along such as Bosnia and Hercegovina, Burun- ethnic lines, political parties representing di, DRC, Sierra Leone and Liberia, these ethnic minorities have no chance of ever cases are fairly recent and the long-term forming a majority, and shifting majorities consequences for democratization are yet in parliament are unlikely. Under such to be analyzed. conditions, Lijphart holds that majoritari- This projects seeks to contribute to the an rule is not only undemocratic, but also research on the consequences of power dangerous and risks resulting in civil strife sharing on peace and democracy in coun- (Lijphart 1999: 31-33). For countries such tries struck by violent conflict, by focus- as Lebanon in 1985, Lijphart writes, “the ing on the role of power sharing at the choice is not between consociational and sub-national level in a case where power majoritarian democracy, but between sharing is not guaranteed by a third party, consociational democracy and no democ- and where elections take place. racy at all” (Lijphart 1985: 13). Over the years, power sharing has become a more common term to refer to Towards peace and democracy in KwaZulu Natal 1 For my analysis of Lijphart’s work and an The study aims to explain the variation of interpretation of the logic of consociationalism, see Jarstad 2001. political violence in selected locations, but 65 n

also its consequences for peace and de- tematic segregation that brought the Na- Ö mocracy in KwaZulu Natal by focusing tional Party to power in 1948” (Mokvist VERSIKTER on local politics, chieftaincy and local Uggla 2006: 9). “Native Reserves” had peace agreements. When exploring the been created in the beginning of the mechanisms of power sharing in relation 1900s, barring Africans from acquiring OCH

to the local dynamics in KwaZulu Natal, I land outside such areas. In 1951, the Ban- MEDDELANDEN expect several tensions to emerge: be- tu Authorites Act imposed indirect rule tween a democratic ideal and autocratic and forced chiefs to uphold apartheid law forces; between modern versus traditional (Mokvist Uggla 2006:11). The KwaZulu attitudes and organizations of society; be- homeland was created in the 1970s, not as tween grass-root demands versus political an integrated entity, but as several scat- deliverance; and as a result of the interplay tered enclaves, administered largely by co- between national and local government. operative and compliant chiefs that had There are at least two features which been put in place by the government to contribute to the rather high level of poli- replace the original chiefs. tical violence in Kwa ZuluNatal. First, the chieftancy system is especially strong in The legacy of apartheid1 KwaZulu Natal. Secondly, the legacy of The transition from apartheid to democ- apartheid and anti-apartheid struggle had racy was very violent and consisted of dif- particularly severe consequences for ferent types of conflicts. Between 1990, KwaZulu Natal. Thirdly, power sharing when African National Congress leader perhaps plays a special role in KwaZulu. Nelson Mandela was released, and 1994, At least, it continued there when it was an estimated 15000 people were killed in abolished in other places. In addition, the- politically motivated violence (Guelke re are other local peace mechanisms in 1999, du Toit 2001). Most actors – youth use. movements, political parties, and the security forces – were involved in violence. Chiefs Two marginalised classes developed un- ANC originally wanted to abolish chief- der apartheid – the migrant workers living taincy, but eventually gave it official rec- in hostels, and the squatter communities – ognition through the constitution and and gave rise to conflicts over employ- provided for a role of chieftaincy in local, ment, land and water. There were also provincial and national government. In “generational conflicts between radical addition, different laws ensuring its con- youth and traditional elders, disputes over trol over land and a small salary for chiefs, chiefship succession, crime, economic ri- has contributed to institutionalizing the valry (as in the so-called ‘taxi’ wars) and role of the chiefs in political life. Conse- cycles of vendetta-like clan conflict” quently, the number of traditional leaders, (Johnston 1994: 188). In addition, the bat- including kings, chiefs and headmen, in tle for land was central in KwaZulu South Africa has increased to more than homeland and Natal province as many 2400 individuals (Mokvist Uggla 2006: 8). According to Mokvist Uggla, the “political manipulation of the institution of 1 This section is largely based on a manus- chieftaincy began prior to the introduc- cript with Höglund on the management of tion of apartheid, the manifesto of sys- electoral violence. 66 South Africans wanted a plot of land for In the national elections in 1994, ANC subsistence farming. gained a majority in seven of provinces, However, at the fore of violent conflict but in KwaZulu-Natal, IFP was able to in KwaZulu Natal was the ANC–IFP ri- secure a majority with slightly over 50 % valry, which had is roots in the struggle of the vote. Since then, they have gradual- against the apartheid system. The locally- ly lost in electoral strength, with the ANC based cultural organization Inkatha, affili- gaining a majority of votes in the 2004 ated with the Zulu system of chieftaincy, provincial elections (46,98% compared to was transformed into a political party – IFPs 36,82%). While IFP remains as the the Inkatha Freedom Party– when most main opposition party, its support has de- of the ANC leadership had been forced clined. This is the result of a number of into exile. There are still conflicting views factors, including “its inability to breaka- on the role of IFP during the anti-apart- way from its image as a Zulu nationalist heid struggle. In contrast to other Bantus- organisation, its loss of support within its tan leaders, Chief Manosuthu Buthelezi – traditional rural stronghold, decreased the leader of IFP – was an outspoken op- levels of violence, higher standards of ponent to apartheid and refused inde- electoral monitoring, reports of poor gov- pendence for the KwaZulu homeland to ernance in the province and the success of ensure that white citizen’s would always the ANC’s election campaign in KwaZu- be outnumbered by Africans (Jeffrey lu-Natal” (Mottiar 2004: 48). Due to con- 1997:22). IFP claim that they have not re- tinued violence in the province, the 1995 ceived enough acknowledgement for local election in KwaZulu Natal was post- their struggle against apartheid within the poned and instead held in 2006. country while ANC was in exile. Howev- er, IFP is associated with third force violence and has been portrayed as traitors to Peace mechanisms the cause.1 The IFP-ANC rivalry divided It has been stated that informal power not only politics, but society in general, sharing continues to be vital for modera- and often became the basis of violent motion and compromise in South Africa bilization (Bonnin 2006, 63). Many resi- (Sisk and Stefes 2005). In this project, I dential township areas were transformed will try to collect written as well as oral into no-go areas, where opposition sup- agreements on local power arrangements, porters were not allowed to enter. for example on power sharing. The 1991 national peace accord established local peace structures. In addition, an ANC - IFP peace process was initiated in 1996 1 In the 1980s, the National Party govern- (Nebandla 2005: 69ff). There are also lo- ment formed Joint Management Councils (JMCs) providing for direct links between cal and traditional ways of making peace. the army, the police and local governmental Several actors are involved in managing structures (in KZN: Inkatha councillors) to and preventing political violence, includ- fight anti-apartheid movements and pre- ing local and international monitoring and vent a transition towards a democratic observer missions, and national, regional South Africa. This ‘third force’ instigated acts of violence, and the links between and local dispute resolution and media- Inkatha and JMCs continued into the 1990s tion missions. The bodies involved in (Krämer 2007: 27). these activities range from public authori- 67 n

ties, political parties, an electoral commis- the aim is that the results of the project Ö sion, religious organisations, civil society will prove useful in improving the design VERSIKTER NGOs, and traditional authorities such as and implementation of future peace mis- chiefs.1 sions to not only attain ceasefire, but also

improve the democratic capacity in socie- OCH

ties shattered by war. MEDDELANDEN Summary and concluding remarks References This four-year project, funded by Riks- Bonnin, Debby, 2006. “Legacies of political vio- bankens Jubileumsfond, will explore the lence: an examination of political conflict in role of local actors and institutions in mit- Mpumalanga Township, KwaZulu-Natal, igating political violence in the South Afri- South Africa”, Transformation 62: 59-83. can province KwaZulu Natal. In South Darby, John. 2006. Violence and Reconstruction. Africa, democracy has been introduced South Bend, Indiana: University of Notre successfully, but the transition from Dame Press. apartheid was not at all peaceful. In the Guelke, A. 1999. South Africa in Transition: The run-up to the first democratic elections in Misunderstood Miracle. London & New York, 1994, all major parties participated in I.B. Tauris. threats and intimidation and large-scale Hartzell, Caroline, and Matthew, Hoddie. 2003. “Institutionalizing Peace: Power Sharing and violence raged throughout the country. Post-Civil War Conflict Management”, Ameri- After the 1994 election, political violence can Journal of Political Science 47 (2): 318-332. ceased in most regions, but in KwaZulu Höglund, Kristine, 2008. Peace Negotiations in the Natal there are still outbursts of violence, Shadow of Violence. Leiden: Martinus Nijhoff in particular in relation to elections. At the Publishers. national level, the power sharing agree- Höglund, Kristine, 2009. “Electoral Violence: ment played an important role in facilitat- Causes, Concepts and Consequences”, Terro- ing the transition from apartheid towards rism and Political Violence 21 (3): 412-427. democratic governance. Höglund, Kristine, and Anton Piyarathne. 2009. The project explores the local dynamics “Paying the Price of Patronage: Electoral Vio- in KwaZulu Natal by comparing societies lence in Sri Lanka”, Commonwealth and Compara- tive Politics 47(3): 287-307. with different types of mechanisms for Höglund, Kristine, Anna K. Jarstad, & Mimmi conflict management – such as local peace Söderberg Kovacs, 2009. “The Predicament agreements and power sharing – and dif- of Elections in War-Torn Societies”, Democrati- ferent outcomes in terms of reduction of zation, (16)3: 530-577. political violence. A part of this research Horowitz, Donald L. 1985. Ethnic Groups in Con- will be devoted to the development of a flict, Berkeley, Los Angeles, and London: Uni- theory on local power sharing. In this way, versity of California Press. the project strives to complement previ- Jarstad, Anna, 2001, Changing the Game: Consociatio- ous research on national and internation- nal Theory and Ethnic Quotas in Cyprus and New ally mediated power sharing agreements Zealand, Uppsala: Department of Peace and where former enemies agree to share Conflict Research, Uppsala University. Jarstad, Anna K, 2008. “Power sharing: former power in joint government. In addition, enemies in joint government”, From War to Democracy: Dilemmas of Peacebuilding, eds. Jarstad, 1 This is the subject of an article manuscript Anna K. and Timothy D. Sisk, Cambridge: with Höglund. Cambridge University Press, 105-133. 68

Jarstad, Anna K, 2009, “The Prevalence of ment, and Democracy, Oxford: Oxford University Power Sharing: Exploring the Patterns of Post- Press. Election Peace”, Africa Spectrum Vol 3. Roeder, Philip G. and Donald Rothchild, 2005. Jarstad, Anna K., and Desireé Nilsson, 2008. Sustainable Peace. Power and Democracy after Civil “From Words to Deeds: The Implementation Wars, Ithaca and London: Cornell University of Power-Sharing Pacts in Peace Accords”, Press. Conflict Management and Peace Science, Vol. 25, No. Schedler, Andreas (ed.), 2006. Electoral Authoritari- 3, 206-223. anism: The Dynamics of Unfree Competition. Boul- Jeffrey, Althea, 1997. The Natal Story: sixteen years of der, London: Lynne Rienner Publishers. conflict. Johannesburg: South Africa Institute of Sisk, Timothy D. Sisk, 1996. Power Sharing and Race Relations. International Mediation in Ethnic Conflicts, Wash- Johnston, Alexander. 1994, “South Africa: The ington D.C.: United States Institute of Peace election and the transition process – five cont- Press. radictions in search of a resolution”, Third Word Sisk, Timothy D., and Christoph Stefes, 2005. Quarterly, 15 (2). “Power Sharing as an Interim Step in Peace Krämer, Mario, 2007. Violence as Routine: Transfor- Building: Lessons from South Africa”, Sustai- mation of local-level politics in KwaZulu-Natal (South nable Peace. Power and Democracy after Civil Wars, Africa). Köln: Rüdiger Köppe Verlag. edited by Philip G. Roeder and Donald Lijphart, Arend, 1969. “Consociational Demo- Rothchild. Ithaca and London: Cornell Uni- cracy”, World Politics, 21 (2), 207-225. versity Press. Lijphart, Arend. 1985. Power-Sharing in South Söderberg Kovacs, Mimmi, 2007. From Rebellion to Africa, Berkeley: Institute of International Stu- Politics: The Transformation of Rebel Groups to Politi- dies, University of California Press. cal Parties in Civil War Peace Processes. Uppsala: Lijphart, Arend. 1993. “Consociational Demo- Uppsala University. cracy”. In The Oxford Companion to Politics of the Spears, Ian S. 2000. “Understanding inclusive World, edited by Joel Krieger. New York, peace agreements in Africa: the problems of Oxford: Oxford University Press. sharing power.” Third World Quarterly 21 (1): Lijphart, Arend. 1999. Patterns of Democracy. 105-118. Government Forms and Performances in Thirty-Six Sriram, Chandra Lekha, 2008. Peace as Governance: Countries. New Haven and London: Yale Uni- Power-sharing, Armed Groups, and Contemporary versity Press. Peace Negotiations. Houndmills: Palgrave/Mac- Mokvist Uggla, Annika, 2006. Democratisation, Millan. Traditional Leadership and Reform Politics in South Stedman, Stephen John. 1997. “Spoiler Prob- Africa. Uppsala: Uppsala University. lems in Peace Processes”. International Security Mottiar, Shauna, 2004. “The Turnover of Power 22 (2). in KwaZulu-Natal: A growing Commitment du Toit, Pierre, 2001. South Africa's Brittle Peace: The to and Engagement with the Democratic Pro- Problem of Post-Settlement Violence. Basingstoke, cess”, Journal of African Elections, 3 (2). Palgrave. Nebandla, Ijobo. 2005. Freedom from Strife? An Walter, Barbara, 1999. “Building Reputation: Assessment of efforts to build peace in KwaZulu-Natal, Why Governments Fight Some Separatists Braamfontein: The Centre for the Study of but Not Others”, American Journal of Political Sci- Violence and Reconciliation. ence, Vol. 50, No. 2, pp. 313–330. Reilly, Benjamin, 2001. Democracy in Divided Socie- Walter, Barbara F., 2002. Committing to Peace: The ties: Electoral Engineering for Conflict Management, Successful Settlement of Civil Wars. Princeton: Prin- Cambridge: Cambridge University Press. ceton University Press. Reynolds, Andrew (ed.), 2002. The Architecture of Democracy: Constitutional Design, Conflict Manage- 69

one of them to be preferred? The research n Hur regleras EU-medlem- Ö

project ”Hur regleras EU-medlemskapet?” VERSIKTER seeks to answer these questions in a com- skapet? parative study on how EU membership is regulated in different member states.

OCH CHRISTER KARLSSON1

MEDDELANDEN Sverige är sedan 1 januari 1995 medlem av den Europeiska unionen. Detta faktum är Constitutional Amendment or Constitu- inte omnämnt i regeringsformen. Inte hel- tional Alteration? ler står det någonting om att lagstiftnings- On 1 January 1995 Sweden became mem- makten inom vissa områden numera delas ber of the European Union. This basic fact med övriga medlemsländer via lagstift- is not mentioned in Sweden’s fundamental ning i ministerrådet, eller något om hur la- law. Nor does the Swedish constitution gar av detta slag tillkommer. Likaså nämns have anything to say about the important changes to the practice of public policy- inte det faktum att en stor del av riksda- making that have taken place since Sweden gens arbete går ut på att omvandla EU-di- joined the EU. At the same time, it is in- rektiv till svensk lagstiftning, att våra deed apparent that the basic rules of the domstolar tar instruktion från EG-dom- political game in Sweden have been trans- stolen, och att våra myndigheter måsta formed dramatically after EU accession. This constitutional change, however, has ändra sina föreskrifter i takt med att EU taken place without any substantial chang- fattar beslut om nya förordningar. Endast es being made to the wording of the most i fyra korta bestämmelser nämns EU- important of Sweden’s four fundamental medlemskapet i vår grundlag (RF 8:4; laws, i.e. the Instrument of Government 10:2; 10:5; 10:6). (regeringsformen). Det är knappast någon överdrift att Constitutional change can be brought påstå att villkoren för den offentliga mak- about in two different ways: Constitutional tutövningen genomgått en dramatisk amendment, or explicit constitutional förändring sedan Sverige blev medlem av change, refers to a change of the rules of EU. Men om detta har alltså vår viktigaste the game which implies a modified wording of the constitutional text. Constitutional grundlag inte mycket att säga. I regerings- alteration, or implicit constitutional change, formen tycks tiden stå still. means the constitutional document itself Samtidigt som regeringsformen tiger remains unaltered while its meaning is still är det uppenbart för alla att villkoren changed through judicial interpretation or för offentlig maktutövning i praktiken har legislative action. ändrats i grunden. Detta har dock inte How frequently used are these different skett genom författningsändring då grundla- methods when it comes to the constitu- gens ordalydelse justeras genom att en tional changes brought about by EU mem- nyordning aktivt beslutas och nedtecknas. bership? How can we explain the differ- Vad vi sett är istället en författningsomvan- ences between member states? How can these competing methods for constitu- dling där reglerna för utövandet av of- tional change be normatively justified? Is fentlig makt ändrats genom framväxt av en ny praxis som inte kodifierats i grundlag. 1 Christer Karlsson är verksam vid Statsve- tenskapliga institutionen, Uppsala universi- Är detta sätt att reglera EU-medlemska- tet. pet unikt för Sverige? Hur ser det ut i an- n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 70 dra medlemsländer och vad förklarar På ett principiellt plan är det viktigt att eventuella skillnader? Vilket är bäst? Att förstå vad som regleras explicit respektive en nyordning görs explicit genom änd- implicit i författningen (lägg märke till att ring, eller att en konstitutionell praxis ut- författningsomvandling respektive för- vecklats vid sidan av grundlagen? Det är fattningsändring i anglosaxisk litteratur dessa frågor som projektet ”Hur regleras oftast omnämns ”implicit” respektive EU-medlemskapet?” vill besvara. Fokus ”explicit constitutional change”), helt en- kommer att ligga på den förklarande as- kelt därför att en författning lägger fast pekten av problemet. reglerna för utövandet av offentlig makt. Härigenom är författningen av grundläg- gande betydelse av åtminstone två skäl: Spelar det någon roll? dels därför att den utgör en viktig källa till En första fråga som inställer sig är om det förståelse för hur ett politiskt system fak- spelar någon roll vad som regleras explicit tiskt fungerar, dels därför att den erbjuder i författningen och vad som istället ändras svar på frågan om hur det politiska syste- med hjälp av praxisförskjutning. I den ny- met bör fungera. Vi kan tala om en deskrip- ligen avslutade Grundlagsutredningens tiv och en normativ konstitution (Smith & betänkande (SOU 2008:125, 486ff.) ägnas Petersson 2004: 14-15). Då författningen dryga tio sidor åt att diskutera huruvida är den viktigaste normkällan för all offent- det finns skäl att ändra regeringsformen lig maktutövning är det självklart av cen- och låta EU-medlemskapet ta större plats tral betydelse för det politiska systemets i vår grundlag. Den slutsats utredningen legitimitet hur den förändras och vad den landar i är att regeringsformen bör ändras innehåller. på en punkt: det bör fortsättningsvis framgå att Sverige är medlem av den Eu- ropeiska unionen. Skälet för denna änd- Tre undersökningsuppgifter ring är detsamma som motiverade 1974 Projektet syftar till att undersöka hur års författningsreform, nämligen att medlemskap regleras i EU, men mer ge- grundlagen bör spegla verkliga sakförhål- nerellt till att öka vår kunskap om hur landen. konstitutioner förändras. Projektet tar sig Något paradoxalt, kan tyckas, föreslår an tre uppgifter: inte Grundlagsutredningen några andra (I) Hur har EU-medlemskap reglerats? tillägg till regeringsformen än detta korta Har det skett genom författningsändring som klargör att Sverige är medlem av EU. eller författningsomvandling? Vilken vari- Det kommer alltså inte heller i fortsätt- ation finns mellan EU:s medlemsländer ningen att framgå hur den offentliga på denna punkt? Detta utgör den beskri- maktutövningen ändrats till följd av EU- vande delen av problemet. medlemskapet. Grundlagsutredningens Vad gäller skillnader hur medlemskapet förslag ska förstås mot bakgrund av en an- reglerats är det fyra aspekter som kommer nan princip som ofta vägleder utforman- att stå i fokus. Vi känner dessa från den det av författningar, nämligen att dessa debatt som förts i EU:s medlemsländer bör reglera så lite som möjligt för att med- om den konstitutionella regleringen av ge maximal flexibilitet. Ju mer som regle- medlemskapet. Inte minst från svensk ras av grundlagen, desto mindre blir det botten är dessa fyra aspekter av frågan politiska manöverutrymmet. känd: 71 n

(a) Hur har de generella villkoren för gens godkännande för ännu ej slutför- Ö medlemskap reglerats? Kärnfrågan här handlade överenskommelser (RF 10:2). VERSIKTER gäller suveränitet och förhållandet mellan Samtliga EU:s medlemsländer studeras EU-rätt och nationell rätt. Har medlems- med utgångspunkt från hur medlemska- staterna infört någon allmän bestämmelse pet reglerats på dessa fyra punkter. I vil- OCH

om medlemskapet – lik den som Grund- ken utsträckning har man använt författ- MEDDELANDEN lagsutredningen inför EG föreslog (SOU ningsändring respektive författningsom- 1993:14) – och vad innehåller i så fall den- vandling? na? (II) Vad beror det på att vissa länder har (b) Hur har villkoren för fortlöpande valt att i högre utsträckning explicit regle- överföring av kompetens till EU reglera EU-medlemskapet i sina grundlagar rats? I vilken utsträckning har detta skett medan andra primärt valt att låta författ- inom eller utanför författningen? I Sveri- ningen omvandlas genom praxisförskjut- ge infördes i samband med medlemskapet ning? Detta är den förklarande delen av en särskild bestämmelse (RF 10:5) om problemet. överlåtelse av beslutanderätt inom ramen Beror den variation som finns i huvud- för samarbetet, vilken sedan ändrades sak på strukturella faktorer knutna till sty- 2002 (prop. 2001/02:72; bet. 2001/02: relseskickets organisering, eller på aktö- KU18). Vilken variation finns på denna rers strategiska handlande? Är närvaron punkt mellan unionens medlemsländer? av författningsdomstol betydelsefull? Vil- (c) Hur har val och utnämningar till ken betydelse har det om ett land styrs av EU-institutioner reglerats? I Sverige in- minoritets- eller majoritetsregeringar? fördes i samband med medlemskapet ett Data om förklarande variabler samlas in, stycke i RF 8:4 som klargör att föreskrifter hypoteser utformas och prövas för att om val till Europaparlamentet meddelas i söka belägga vad som förklarar den varia- lag. Däremot nämns ingenting om utnäm- tion som finns mellan medlemsländer. ning av svensk kommissionär eller doma- (III) Vilka för- respektive nackdelar är re till EG-domstolen och förstainstansrät- knutna till att reglera EU-medlemskapet ten. genom ändring respektive omvandling? (d) Hur regleras de nya villkoren för Vilket är bäst? Att ändra författningen parlament, regering, myndigheter och och explicit reglera vad som gäller eller att domstolar i arbetet med att stifta, imple- förskjuta praxis och omvandla gällande mentera och tolka lagstiftning? I den rätt? Detta är den normativa delen av pro- svenska regeringsformen finns inte myck- blemet. et att hämta på denna punkt; det finns i Med ”bäst” avses i detta sammanhang själva verket endast två bestämmelser vilken av dessa reformstrategier som går med relevans på detta område: Dels finns att rättfärdiga utifrån de normativa princi- sedan 2002 en allmän informations- och per som är avgörande för styrelseskickets samrådsbestämmelse (RF 10:6) som ger legitimitet. I förstone kan det synas själv- regeringen viss skyldighet att informera klart att författningsändring är att föredra riksdagen och samråda med organ som ur ett normativt perspektiv. Genom att utses av riksdagen om vad som sker inom det är öppet, tydligt och inkluderar folket EU. Dels finns bestämmelsen om möjlig- direkt eller via valda representanter är det- heten för regeringen att inom ramen för ta tillvägagångssätt demokratiskt legitimt andra och tredje pelaren inhämta riksda- (jämför Bull 2004: 72). Demokrati är 72 emellertid inte det enda värde som i mo- dom: det finns avsevärda skillnader mel- dernt västerländskt tänkande framhålls lan medlemsländerna vad gäller i vilken som avgörande för styrelseskickets legiti- utsträckning man explicit reglerat EU- mitet – principerna om effektivitet och medlemskapet i författningen (Claes rättsstatlighet är vid sidan av demokrati av 2006, 2007). Medan vissa länder, till ex- grundläggande betydelse (Elster 1988; empel Danmark och Luxemburg, i sina jämför Algotsson 2000: 11ff). Hur påver- grundlagar helt saknar hänvisning till EU- kas möjligheten att normativt rättfärdiga medlemskapet, har andra medlemsstater, författningsändring respektive författ- såsom Frankrike och Tyskland, relativt ningsomvandling om vi på detta sätt vid- omfattande regleringar. gar perspektivet? På motsvarande sätt har Anneli Albi Den värderande frågan kommer att stu- studerat hur medlemskapet regleras i de deras med utgångspunkt i det svenska fal- nya medlemstaternas författningar (Albi let. Hur har ledande politiker argumente- 2005). Albis resultat visar att det även rat och försvarat den valda handlingslin- inom denna grupp finns en variation vad jen? Är den väg som valts normativt rim- gäller hur och i vilken omfattning man lig? valt att i författningen reglera EU-med- Sammanfattningsvis vill projektet bely- lemskapet. Estland och Slovakien saknar sa frågan om konstitutionell förändring referenser till hur EU-medlemskapet ska inom EU:s medlemsstater ur ett beskri- regleras medan Ungern är ett exempel på vande, förklarande såväl som ett norma- en ny medlemsstat med relativt omfattan- tivt perspektiv. Den förklarande frågan är de regleringar i sin författning. den centrala, men för att kunna besvara Båda dessa studier bidrar med kunskap den måste vi först veta vilken variation om framväxten av paragrafer i nationella som finns mellan unionens medlemslän- författningar avsedda att reglera delar av der. Det normativa perspektivet gör un- EU-medlemskapet, samt fläckvis vad dersökningen komplett genom att också dessa innehåller. Däremot ger de inte nå- analysera hur författningsändring respek- got uttömmande svar på den beskrivande tive författningsomvandling kan rättfärdi- fråga som ställs inom ramen för detta pro- gas och om det finns skäl att på normativa jekt, nämligen vad som reglerats respekti- grunder föredra någon av dessa re- ve inte reglerats i medlemsstaternas för- formstrategier. fattningar. För det första använder inte Claes och Albi samma analysapparat vilket gör att resultaten mellan deras under- Forskningsläget sökningar inte blir jämförbara och de kan Hur ser forskningsläget ut? Vad vet vi om därför inte läggas samman för att ge en regleringen av EU-medlemskapet? Vad fullständig bild av situationen i EU-27 vet vi generellt om konstitutionell föränd- (dessutom ingår varken Bulgarien eller ring genom omvandling respektive änd- Rumänien i Albis studie) . ring? Mer problematiskt är att det från dessa Låt oss börja med det specifika och vad studier är svårt att dra några tydliga slut- vi i dag vet om regleringen av EU-med- satser om vilka systematiska skillnader lemskapet. Några studier finns här att till- som finns mellan EU:s medlemsländer. gå vad gäller den beskrivande frågan och Studierna ger i vissa stycken detaljerade från dessa kan vi dra en övergripande lär- beskrivningar av de artiklar som reglerar 73 n

EU-medlemskapet, men mynnar aldrig i ”Verfassungsänderung und Verfassungs- Ö någon samlad klassindelning av länderna wandlung” (Jellinek 1906), kom de svens- VERSIKTER med avseende på vilka aspekter av med- ka statsvetarna att hävda att genombrottet lemskapet som explicit reglerats, och i vil- för parlamentarismen skulle förstås som ken omfattning dessa tagit plats i respekti- att 1809 års regeringsform fortfarande OCH

ve författning. Här finns fortfarande en gällde, men att den hade blivit omvandlad MEDDELANDEN brist på systematisk och fullständig be- (Brusewitz 1920; Andrén 1928a; Andrén skrivning av hur medlemskapet reglerats i 1928b). gruppen EU-27. Författningsutveckling genom om- Vad gäller den förklarande aspekten av vandling respektive ändring har fortlö- problemet är kunskapsläget än värre. Det pande intresserat såväl statsvetare som ju- saknas helt en teori som kan förklara när rister (Helgesen 1977; Lutz 1994; Nergeli- konstitutionell förändring drivs fram ge- us 1996; Voigt 1999; Strauss 2001; Smith nom ändring respektive när den kommer 2002; Sterzel 2002; Anter 2004). Det är till stånd genom omvandling. därför slående att det saknas en teori som I Claes och Albis studier finns vissa söker förklara konstitutionella föränd- iakttagelser med relevans för den förkla- ringar och under vilka betingelser ändring rande fråga som står i förgrunden i detta respektive omvandling används. Jon El- projekt: Det förefaller till exempel kunna ster noterade för drygt tio år sedan att: ha betydelse hur länge man varit medlem ”Surprisingly, there is no body of literatu- av Europeiska unionen (Claes 2006: 124). re that deals with the constitution-making Dessa studier har emellertid ett uteslutan- process in a positive, explanatory perspec- de beskrivande syfte och kan inte på något tive” (Elster 1997: 123). Elsters iakttagelse sätt avhjälpa den kunskapslucka som är enligt min uppfattning fortfarande kor- finns när det gäller att förklara varför EU- rekt, även om vi avgränsar problemet till länderna valt ändring eller omvandling för att gälla konstitutionella förändringar sna- att reglera EU-medlemskapet. rare än skapandet av nya författningar. Forskningsläget rörande fallet med EU- Det finns helt enkelt inte någon etablerad medlemskap illustrerar samtidigt en gene- teoribildning på detta område. rell brist på jämförande studier med ambi- Det finns förvisso studier med ett utta- tion att förklara konstitutionell förändring lat förklarande syfte men dessa har vanli- från utgångspunkten om denna skett ge- gen bedrivits som enskilda länderstudier – nom omvandling eller ändring. När vi går ofta med USA som huvudfall (jämför från det specifika till det generella proble- Voigt 1999). Den jämförande forskning met kan vi konstatera att forskningsläget som finns fokuserar vanligen beskrivning inte är mycket bättre, trots att frågan om och förklaring av antingen författningsänd- författningsutveckling som följd av om- ring (Lutz 1994) eller författningsomvand- vandling eller ändring på intet sätt är ny. ling (Voigt 1999). Fortsatt saknas en teori Inte minst för svensk del har inverkan av som gör anspråk på att förklara konstitu- författningsomvandling som reformme- tionell förändring som ändring eller om- tod varit föremål för upprepade diskus- vandling i ett jämförande perspektiv. Pro- sioner (jämför Gustavsson 2005). Under jektet får därmed delvis ett teoriutvecklan- intryck av Georg Jellineks klassiska arbete de syfte. 74 Undersökningens design och omvandling. Hade vi istället valt att stude- genomförande ra, säg regleringen av rättigheter, hade vi stött på problem att jämföra därför att det Projektet är en studie i jämförande författ- mellan länder finns en skillnad – inte bara ningspolititik. Fallet gäller hur EU-med- vad gäller hur man valt att reglera rättighe- lemskapet reglerats i unionens samtliga ter – utan också i synen på vilka rättigheter medlemsländer. Det jämförande perspek- som det offentliga ska erkänna. tivet är centralt. Endast genom systema- Projektet är i en mening okomplicerat tiska jämförelser kan vi tydligt se vad som till sin karaktär men kräver för sitt genom- kännetecknar ett enskilt lands sätt att för- förande under det första året en omfattan- fattningspolitiskt reglera EU-medlemska- de insamling och bearbetning av data. För pet, och vad som utgör tydliga mönster samtliga 27 medlemsländer ska data om som söker förklaring. Det fall som här ska hur EU-medlemskapet reglerats samt re- studeras har valts av två skäl: För det för- levanta data om tänkbara förklaringsvari- sta därför att EU-medlemskapet har stor abler (se hypoteser nedan) samlas in och betydelse för politikens villkor och ytterst kodas. Merparten data finns lätt tillgängli- medborgarnas möjlighet att påverka de ga och det krävs inte något kostsamt och kollektiva beslut de är skyldiga att följa. tidsödande fältarbete i form av enkät-eller Problemet har hög utomvetenskaplig re- intervjuundersökningar. levans. Data för den beroende variabeln är till- Ett andra skäl är att jämförelser under- gängliga via medlemsländernas författ- lättas genom att välja en fråga där en na- ningar. En stor tillgång i arbetet med att turligt avgränsad mängd länder står inför sammanställa dessa data är det faktum att ett likartat förändringstryck. Gruppen samtliga medlemsländers författningar medlemsländer är inte större än att det finns översatta och samlade på en webbsi- praktiskt går att hantera den mängd data da administrerad av ”Center for Political som behöver samlas in, men samtidigt till- and Constitutional Studies” i Spanien. räckligt stor för att möjliggöra fruktbara Man har här samlat grundläggande infor- jämförelser och prövning av samband. mation om EU-medlemskapet och natio- Dessutom kan man argumentera för att nella författningar. Arbetet bedrivs inom samtliga medlemsländer har att hantera ramen för ett stort forskningsprogram, samma aspekter kring regleringen av EU- ”Reconstituting Democracy in Europe” medlemskapet, nämligen: (a) de generella (RECON), under ledning av Erik Oddvar villkoren för medlemskap, (b) villkoren Eriksen. Här finns frågeställningar som för överförande av kompetens till EU, (c) tangerar detta projekt men fokus är riktat val och utnämningar till EU-institutioner, mot möjligheterna att etablera demokrati samt (d) förändring av villkoren för den på överstatlig nivå i Europa. fortlöpande offentliga maktutövningen. I den beskrivande studien blir huvud- Vi vet med andra ord vad vi ska leta ef- uppgiften att för de fyra variablerna syste- ter, och jämförelser blir möjliga därför att matisera och klassificera data så att det samtliga medlemsstater ställs inför samma tydligt framträder vilka generella mönster krav på reglering av EU-medlemskapet. som finns inom gruppen medlemsländer Vi kan därmed hålla konstant vad som reg- när det gäller hur man reglerat medlem- leras och koncentrera oss på att undersö- skapet i den Europeiska unionen. I vilken ka hur detta regleras – genom ändring eller utsträckning har man använt författnings- 75 n

ändring respektive författningsomvand- EU, men det finns en reglering av villko- Ö ling? Till stor del ligger den metodologiska ren för generell kompetensöverföring till VERSIKTER utmaningen i projektet just i att hitta en internationella organisationer; fruktbar operationalisering av den bero- (4) Det saknas i författningen helt en ende variabeln. Att beskriva den konstitu- reglering av villkoren för överförande av OCH

tionella förändring som förekommit som kompetens till EU och andra internatio- MEDDELANDEN en ren dikotomi där medlemsstaterna an- nella organisationer. tingen använt ändring eller omvandling är En sådan skala fångar en variation från knappast fruktbart då analysinstrumentet författningsändring till författningsom- blir för trubbigt och därför inte fångar den vandling. På motsvarande sätt bör det variation som förekommer. vara möjligt att för varje variabel konstru- En rimlig hypotes är att vi vanligen ser era liknande skalor med variabelvärden en blandning av dessa strategier, och att som fångar en variation från ändring till den beroende variabeln bättre låter sig omvandling. I denna kategorisering ska operationaliseras längs en skala med fler inte ”omfattande” respektive ”begrän- variabelvärden. För att fånga in intressan- sad” i första hand förstås i kvantitativa ter- ta skillnader och klassindela unionens mer, dvs. som hur många paragrafer eller medlemsländer på ett fruktbart sätt gäller ord i författningen som behandlar just det därför att för varje aspekt av medlem- denna aspekt av EU-medlemskapet. Det skapets reglering som undersöks, kon- som står i fokus är i vilken utsträckning de struera värden som representerar en skala sakligt sett betydelsefulla villkoren för från ändring till omvandling. Utan en kompetensöverföring finns att finna inom bättre förståelse för materialet och den eller utanför författningen. Därmed inte faktiska variation som förekommer, är det sagt att rent kvantitativa mått är betydelse- inte möjligt att exakt bestämma hur dessa lösa och inte har något att säga om sakfrå- variabelvärden ska definieras. Här kan gan. Antalet paragrafer och antalet ord bara antydas hur en sådan indelning i vari- som behandlar en viss aspekt av reglering- abelvärden skulle kunna se ut. en av EU-medlemskapet är också av in- Låt oss ta aspekten (b) ovan, dvs. hur tresse som ett mått på omfattningen av medlemsländerna reglerat villkoren för författningsändring. Det primära är dock fortlöpande överförande av kompetens att finna kategorier som fångar en kvalita- till EU. Baserat på vad vi generellt vet om tiv skillnad mellan mer eller mindre om- konstitutionella regleringar av kompe- fattande inslag av författningsändring res- tensfrågor och vad vi specifikt känner till pektive författningsomvandling i unio- om unionens medlemsländer skulle vi för nens medlemsländer. denna variabel kunna konstruera fyra ka- Resultaten från den beskrivande under- tegorier: sökningen ska sedan ligga till grund för (1) Det finns i författningen en omfat- den förklarande delstudien. Idén är att tande reglering av villkoren för överföran- föra samman de fyra beroende variablerna de av kompetens till EU; till ett index för att få ett mer tillförlitligt (2) Det finns i författningen en begrän- mått på konstitutionell förändring mellan sad reglering av villkoren för överförande omvandling och ändring. Att konstruera av kompetens till EU; ett index ger oss också möjlighet att få en (3) Det saknas i författningen en explicit samlad bild av vad som förklarar skillna- reglering av överförande av kompetens till der mellan unionens länder. Att skapa ett 76 samlat index förutsätter naturligtvis att in- ändrar eller kompletterar gällande rätt. ternkorrelationen är tillräckligt hög mellan Denna teknik antas vara lättare att fram- de fyra beroende variablerna. gångsrikt använda i politiska system där För att förklara de skillnader som finns majoritetsvalsystem eller andra konstitu- kommer preliminärt fem hypoteser att tionella faktorer systematiskt producerar prövas. Inspiration till utformningen av majoritetsregeringar, och särskilt majori- dessa hypoteser har i huvudsak hämtats tetsregeringar som utgörs av ett enda par- från de studier som sökt förklara antingen ti. Ju fler partier som behöver komma författningsändring (dessa studier fokuse- överens, desto svårare att åstadkomma rar vanligen vad som förklarar hur ofta författningsomvandling lagstiftningsvä- författningar ändras, se Lutz 1994), eller gen. författningsomvandling (dessa studier sö- Hypotes 4: Ju mer negativ den folkliga opinio- ker vanligen förklara när olika varianter av nen är till EU desto vanligare blir förekomsten av författningsomvandling tillämpas, se författningsomvandling Voigt 1999). I en stat där medborgarna är negativa Hypotes 1: Ju fler försvårande krav som om- till EU är det troligt att regeringen söker gärdar ändringar av författningen desto vanligare undvika den offentliga debatt som följer blir förekomsten av författningsomvandling vid ändring av författningens bokstav, Den första hypotesen bör självklart och framför allt genomförandet av folk- prövas som förklaring: Ju fler hinder som omröstningar med osäker utgång. Författ- omgärdar explicita ändringar av författ- ningsomvandling kan i närvaro av en EU- ningen i form av kvalificerade majoriteter, kritisk opinion antas vare en mer diskret krav på upprepade beslut eller hållandet och framkomlig väg att reformera gällan- av folkomröstningar, desto troligare att de rätt. omvandling blir det vanligaste sättet att Hypotes 5: Ju längre ett land varit medlem av åstadkomma konstitutionella förändring- EU desto vanligare blir förekomsten av författ- ar. Det blir helt enkelt mer osäkert och ningsändring tidsödande att explicit ändra författning- En författning ska bidra till stabilitet en. och kontinuitet. Därför finns goda skäl att Hypotes 2: Författningsdomstol ökar förekom- inte allt för ofta ändra grundlagens bok- sten av författningsomvandling stav. Med jämna mellanrum finns emeller- Den andra hypotesen tar sikte på det tid behov att revidera grundlagen eller till faktum att omtolkning är en vanlig och och med att anta en ny författning. Vid så- tämligen framkomlig väg att ändra gällan- dana tillfällen erbjuds möjlighet att i efter- de rätt. Det är i första hand författnings- hand kodifiera praxisförskjutningar av domstolar, men i vissa fall även höga gällande rätt. Över tid är det därför troligt domstolar i den normala rättshierarkin, att ett land kommer att explicitgöra för- som besitter kompetens att på detta sätt skjutningar av gällande rätt vad gäller EU- ändra gällande rätt. Närvaro av sådana medlemskapets reglering i takt med att domstolar antas därför främja författ- ändring av författningens bokstav aktuali- ningsomvandling. seras av andra skäl. Hypotes 3: Majoritetsregeringar ökar förekom- Utformningen av hypoteserna är på sten av författningsomvandling detta stadium preliminär och den förkla- En vanlig teknik att åstadkomma för- rande analysramen kommer rimligen att fattningsomvandling är att stifta lag som modifieras under resans gång. Faktorer 77 n

som konstitutionell grundsyn (hur man Vid samtliga dessa tillfällen har man Ö historiskt valt att hantera konstitutionella haft att ta ställning till hur och i vilken om- VERSIKTER förändringar), ideologiska skiljelinjer (i vil- fattning olika aspekter av medlemskap ska ken omfattning regering och parlament regleras i grundlagen. Hur har man argu- varit dominerade av höger- eller vänster- menterat för de förslag man lämnat och OCH

partier) samt vid vilken tidpunkt i integra- de beslut som fattats? Den normativa MEDDELANDEN tionshistorien ett land anslutit sig som delstudien vill ge en samlad bild av hur medlem, är ytterligare faktorer som intui- man behandlat EU-frågans reglering i tivt kan synas ha betydelse och därför är svensk grundlag och om argumentationen kandidater att ingå i det analytiska ramver- över tid ändrats. Vilka har varit de bäran- ket. de argumenten för att i vissa fall förorda Som hypoteserna nu är utformade bör författningsändring och i andra fall låta författningsändring vara som vanligast i författningen omvandlas? ett land som sedan länge varit medlem i Det vidare syftet är att analysera konsti- EG/EU, som har EU-positiva medbor- tutionell förändring i ljuset av normativt gare, proportionellt valsystem, saknar för- rättfärdigande. Med avstamp i det svenska fattningsdomstol och vars författning är fallet vill jag pröva den normativa rimlig- relativt enkel att ändra. Författningsom- heten i de argument som förts fram för att vandling bör å andra sidan dominera i län- låta EU-medlemskapet regleras genom der som nyligen blivit medlemmar, som författningsändring respektive författ- har EU-kritiska medborgare, majoritets- ningsomvandling. På vilka grunder kan valsystem, författningsdomstol och kon- man normativt rättfärdiga dessa skilda stitutionella regleringar som försvårar tekniker för konstitutionell förändring? ändring av grundlagens bokstav. Kärnan i Är någon av dessa reformstrategier att fö- den förklarande delstudien är att avgöra redra? om dessa hypoteser är korrekta, eller om Rimlighetsprövningen tar som utgångs- andra omständigheter bättre förklarar va- punkt de principer som i modernt väster- riationen avseende hur EU-medlemska- ländskt tänkande framhålls som avgöran- pet regleras. de för styrelseskickets legitimitet – princi- Den normativa frågan, slutligen, stude- perna om demokrati, effektivitet och ras i anslutning till de offentliga utredning- rättsstatlighet (Elster 1988) – och syftar ar som gjorts i Sverige kring EG/EU och till en slags utvärdering av författnings- grundlagen. Jag bygger här vidare på den ändring och författningsomvandling som forskning som redan finns kring författ- konkurrerande strategier för konstitutio- ningsfrågan i Sverige i anslutning till EG/ nell förändring. Den normativa delstudien EU (se Algotsson 2000: 269ff), men av- syftar därför ytterst till att lämna ett bidrag gränsar mig till frågan om medlemskapets med relevans inte bara för det svenska fal- reglering. Denna fråga har på olika sätt valet. rit aktuell för utredning vid tre tillfällen: I 1993 års grundlagsutredning (SOU 1993: 14), i 1999 års författningsutredning (Ju Litteraturförteckning 1999:13), samt nu senast i den nyligen av- Albi, Anneli, 2005. ”’Europe’ Articles in the Con- slutade Grundlagsutredningen som över- stitutions of the Central and Eastern Euro- lämnade sitt betänkande i december 2008 pean Countries”, Common Market Law Review (SOU 2008: 25). 42, s 399-423. 78

Algotsson, Karl-Göran, 2000. Sverige författning efter Från forskningens fält. Femton studier. Uppsala: För- EU-anslutningen. Stockholm: SNS förlag. eningen för filosofi och specialvetenskap. Andrén, Georg, 1928 a. Huvudströmningar i tysk Helgesen, Jan E. 1977. ”Om den såkalte ’konsti- statsvetenskap. Lund: Gleerup (Skrifter utgivna tusjonelle sedvanerett’”, Jussens Venner 6, s 193- av Fahlbeckska stiftelsen, 10). 240. Andrén, Georg, 1928 b. ”Tvenne huvudrikt- Jellinek, Georg, 1906. Verfassungsänderung und Ver- ningar i modern statsvetenskap”, Nordisk tid- fassungswandlung. Berlin: Häring. skrift, 4, s 436-452. Lutz, Donald S, 1994. ”Toward a Theory of Con- Anter, Andreas (Hrsg.), 2004. Die normative Kraft stitutional Amendment”, The American Political des Faktischen. Baden-Baden: Nomos Verlag. Science Review 88, s 355-370. Brusewitz, Axel, 1920. ”Författningens inre Nergelius, Joakim, 1996. ”Om grundlagstolk- utveckling”, Forum 7, s 289-305. ning, grundlagsvänlig tolkning och åsidosät- Bull, Thomas, 2004. “Konstitutionella snedsteg – tandet av grundlagsstridig lag”, Svensk Juristtid- en studie av svensk trohet mot grundlag”, s 71- ning 81, s 835-870. 89 i Smith, Eyvind & Petersson, Olof (red), Smith, Eivind, 2002. ”Grunnlovsendring eller Konstitutionell demokrati. Stockholm: SNS förlag. grunnlovsbrudd? Norge og den internasjonale Claes, Monica, 2006. ”Constitutionalizing straffedomstolen”, s 763-776 i Lødrup, Peter, Europa at its Source: The ’European Clauses’ Tjomsland, Steinar, Aarbacke, Magnus & Aas- in the National Constitutions – Evolution and land Gunnar (red), Rettsteori og rettsliv. Festskrift til Typology”, s 81-125 i Yearbook of European Law Carsten Smith. Oslo: Universitetsforlaget. 2005. Oxford: Clarendon Press. Smith, Eivind & Petersson, Olof, 2004. ”Konsti- Claes, Monica, 2007. The Europeanisation of tutionell demokrati som begrepp och ideal”, s. National Constitutions in the Constitutionali- 7-41 i Smith, Eivind & Petersson, Olof (red), sation of Europe: Some Observations against Konstitutionell demokrati. Stockholm: SNS Förlag. the Constitutional Experience of the EU-15”, Sterzel, Fredrik, 2002. ”Ett kvartssekel efter det Croatian Yearbook of European Law and Policy 3, s ’författningslösa halvseklet’: Har Sverige nu en 1-38. författning?”, s 77-98 i Smith, Eivind (red), Elster, Jon, 1988. “Introduction”, s 1-17 i Elster, Grundlagens makt. Stockholm: SNS förlag. Jon & Slagstad, Rune (eds), Constitutionalism and Strauss, David A, 2001. ”The Irrelevance of Con- Democracy. Cambridge: Cambridge University stitutional Amendment”, Harvard Law Review Press. 114, s 1457-1505. Elster, Jon. 1997. ”Ways of constitution-making”, Voigt, Stefan, 1999. “Implicit Constitutional s 123-42 i Hadenius, Axel (ed), Democracy’s Vic- Change—Changing the Meaning of the Con- tory and Crisis. Cambridge: Cambridge Univer- stitution Without Changing the Text of the sity Press. Document”, European Journal of Law and Econo- Gustavsson, Sverker, 2005. ”Författningsom- mics 7, s 197-224. vandling”, s 149-166 i Brunius, Teddy (red), 79 n

The Political Consequen- the political consequences of a deep eco- Ö nomic crisis in real time. VERSIKTER ces of the Crisis My research project, which will be carried out in the period 2010–2013, covers

four of the five Nordic countries (Den- OCH JOHANNES LINDVALL1

mark, Finland, Norway and Sweden), pay- MEDDELANDEN ing particular attention to Sweden, since 1. Introduction the extensive literature on Swedish policy responses to the 1930s and 1970s crises Economic crises tend to have important allows for useful historical comparisons political consequences. The Great De- (single-country case studies include Le- pression in the 1930s led to political rea- win, 1967; Jonung, 1999; and Lindvall, lignments in many democracies (such as 2004; influential comparative studies Sweden and the United States), and even where Sweden is one of the cases include to the breakdown of democracy in some Weir and Skocpol, 1985; Gourevitch, European countries (such as Austria and 1986; Mjøset, 1987; Scharpf, 1991; Ber- Germany). More recently, the deep eco- man, 1998; Iversen, 1999; and Blyth, nomic downturns in the aftermaths of the 2002, to name but a few). first and second oil shocks in 1973 and The first research question is why policy 1979 marked the beginning of a period of responses to economic crises vary among “permanent austerity” in economic and countries and over time. The second re- social affairs (Pierson, 2001). search question concerns the effects of The economic crises of the 1930s and economic crises on electoral politics and the 1970s have been studied by genera- mass political behavior. tions of social scientists, and the literature on the political consequences of these two crises has generated important theo- 2. Theory retical developments in political science. This project relies on, and engages, three These events were not only exceptionally different theoretical literatures. The first important in their own right; studying pol- and most obvious source of inspiration is itics in periods when countries confront the comparative literature on domestic international economic crises also has policy responses to past global economic methodological advantages, for when crises, particularly the crises of the 1930s countries are exposed to common shocks, and 1970s. Among the most well-known it becomes possible to examine the im- contributions to this literature in political pact of institutions, party politics, and science are Peter Katzenstein’s Between other factors that political scientists are Power and Plenty (1978), which examined concerned with (Gourevitch, 1986, 221). the mid-1970s crisis, and Peter Goure- The current economic crisis, which be- vitch’s Politics in Hard Times (1986), which gan in 2007–2008, provides political sci- compared policy responses to the eco- entists with a rare opportunity to study nomic crises of the 1870s, 1930s, and 1970s in five countries: Britain, France, 1 Johannes Lindvall är verksam vid Statsve- Germany, Sweden, and the United States. tenskapliga institutionen i Oxford, men till- träder en tjänst i Lund i september 2010. The theoretical impact of these studies E-post: [email protected] has been significant. Katzenstein’s book n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 80 was an important impetus for the litera- er policy responses to the global econom- ture on “historical institutionalism,” one ic crisis vary systematically across varieties of the dominant theoretical trends in of capitalism or whether – to the contrary comparative politics ever since the 1980s – the global economic crisis leads coun- (cf. Thelen and Steinmo, 1992, 5 and 30). tries to behave in unexpected ways. Gourevitch’s book is widely regarded as a The third theoretical reference point is seminal contribution to the literature on the recent literature about the “dualiza- the political consequences of economic tion” of labor markets, which emphasizes crises. an increasingly important and consequen- In his book, Gourevitch (1986, 54–67) tial distinction between “insiders” and identifies five sets of factors that have “outsiders,” where insiders are “incum- been used to explain responses to eco- bent employees whose positions are pro- nomic crises in past: a country’s produc- tected by various job-preserving measures tion profile (both domestically and with that make it costly for firms to fire them respect to its position in the international and hire someone else in their place,” division of labor); intermediate political while outsiders “are either unemployed or associations such as parties and interest work at jobs in the ‘informal sector,’ organizations; formal political institu- which offer little, if any, job security” tions; economic ideologies; and a coun- (Lindbeck and Snower, 1988: 1). Accord- try’s role in the international political sys- ing to the dualization literature, the dis- tem. For Gourevitch, these factors have tinction between insiders and outsiders contributed to the formation of different has become an increasingly salient eco- social and political coalitions in different nomic, social, and political distinction in countries, explaining why governments advanced economies from the 1970s on- have adopted different policies. My wards, not least because this change in the project will assess the relevance and ex- labor market has had important effects on planatory power of these factors in the the strategies of political parties (see espe- current crisis. cially Rueda, 2007). It is also well-known Second, the project engages with theo- that the labor market situation of individ- ries of “varieties of capitalism” (Amable, uals may matter to their political attitudes 2003; Hall and Soskice, 2001; Kitschelt et and behavior (Adman, 2004; Schlozman al., 1999; Pontusson, 2005). The main and Verba, 1979; Skocpol and Fiorina, claim of this literature, which goes back to 1999). the seminal work of Shonfield (1969) and The effects of the current economic cri- is closely related to the literature on “wel- sis on the political behavior of labor mar- fare regimes” (Esping-Andersen, 1990), is ket “insiders” and labor market “outsid- that the advanced market economies clus- ers” (and associated effects on the strate- ter around a limited number of political gies of political parties) is not only an im- economy regimes, with their own eco- portant topic in its own right; paying at- nomic and political logics and patterns of tention to these sorts of dynamics also policymaking. Comparing the Nordic helps to integrate theories of public poli- countries with each other as well as with cymaking on the one hand and theories of countries in other parts of the world political competition and mass political (through collaboration with other schol- behavior on theother (cf. Mettler and ars), my project will help to assess wheth- Soss, 2004). As I noted above, the com- 81 n

parative literature on economic crises sug- tions in the four project countries, held in Ö gests that different crisis responses have the autumn of 2009 in Norway, the au- VERSIKTER been determined by the formation of dif- tumn of 2010 in Sweden, the spring of ferent social and political coalitions in dif- 2011 in Finland, and the autumn of 2011 ferent countries and over time. Given the (at the latest) in Denmark. The investiga- OCH

development of the labor market in ad- tion of public opinion effects will concen- MEDDELANDEN vanced market economies from the 1970s trate on the Swedish case, at least initially. onwards, it is natural to hypothesize that This project is based on cross-country the distinction between labor market in- comparisons, but also on the idea that siders and labor market outsiders will in- many of the most influential studies of fluence mass political behavior and politi- political responses to the economic crises cal competition – and therefore also poli- in the 1930s and 1970s succeeded because cymaking. they were based on a thorough under- The Nordic countries are particularly standing of particular political systems interesting cases in the context of the lit- and cultures. erature on dualization. Some authors, no- One of the main points of the compari- tably King and Rueda (2008), argue that son between Denmark, Finland, Norway, the emergence of “cheap labor” is a trend and Sweden is that in spite of their many that characterizes all advanced econo- similarities, they have chosen different mies. Other authors, notably Pontusson economic policy strategies in recent dec- (2009), have suggested that the Nordic ades, which makes this sample of coun- countries are an exception since the “du- tries an interesting laboratory for scholars alization” of the labor market has not who wish to examine the political conse- gone as far as in other advanced countries. quences of the variables that are discussed in the literature about economic policy- making in crises: Finland is a member of 3. Research design both EU and the EMU. Norway is a not a The project has two aims. The first aim is member of either. Denmark and Sweden to examine the policy responses of the are EU members but EMU “outsiders,” Nordic countries (except Iceland) to the yet their economic policies are very differ- current global economic crisis. It is al- ent: Denmark has a fixed exchange rate ready clear that the crisis has led to impor- vis-à-vis the euro, whereas Sweden has a tant policy initiatives in many advanced floating exchange rate. economies, not only in the specific do- Another reason to compare these four main of financial regulation, but also in countries is that they have pursued diffe- economic and social policy in general. I rent labor market policies in the 1990s will examine these policy responses in de- and 2000s. For example, whereas Den- tail. The second aim is to study the effects mark has become famous for a series of of the economic crisis on election cam- “flexicurity”-oriented social and labor paigns and mass political behavior. The market reforms in the 1990s and 2000s, investigation of electoral politics – which Swedish labor market policy has been is of special interest given the obvious ef- more stable, at least until the last third of fects of the economic crisis on the 2008 the 2000s (cf. Lindvall, Forthcoming, U.S. presidential election campaign – will Chapter 4). center around the first post-crisis elec- 82 References Mettler, Suzanne and Joe Soss. 2004. “The Con- sequences of Public Policy For Democratic Adman, Per. 2004. Arbetslöshet, arbetsplatsdemokrati Citizenship.” Perspectives on Politics 2(1):55-74. och politiskt deltagande. PhD thesis, Uppsala Uni- Mjoset, Lars. 1987. “Nordic Economic Policies versity. in the 1970s and 1980s.” International Organiza- Amable, Bruno. 2003. The Diversity of Modern Capi- tion 41(3):403-456. talism. Oxford: Oxford University Press. Pierson, Paul. 2001. Coping With Permanent Berman, Sheri. 1998. The Social Democratic Moment. Austerity. In The New Politics of the Welfare State, Cambridge, Mass.: Harvard University Press. ed. Paul Pierson. Oxford: Oxford University Blyth, Mark. 2002. Great Transformations. Cam- Press pp. 410-456. bridge: Cambridge University Press. Pontusson, Jonas. 2005. Inequality and Prosperity: Esping-Andersen, Gosta. 1990. The Three Worlds Social Europe vs. Liberal America. Ithaca: Cornell of Welfare Capitalism. Princeton: Princeton Uni- University Press. versity Press. Pontusson, Jonas. 2009. “Once Again a Model.” Gourevitch, Peter. 1986. Politics in Hard Times. Unpublished manuscript, Princeton Univer- Ithaca: Cornell University Press. sity. Hall, Peter A. and David Soskice. 2001. An Intro- Rueda, David. 2007. Social Democracy Inside Out. duction to Varieties of Capitalism. In Varieties of Oxford: Oxford University Press. Capitalism, ed. Peter A. Hall and David Soskice. Scharpf, Fritz W. 1991. Crisis and Choice in European Oxford: Oxford University Press. Social Democracy. Ithaca: Cornell University Iversen, Torben. 1999. Contested Economic Institu- Press. tions. New York: Cambridge University Press. Schlozman, Kay and Sidney Verba. 1979. Injury to Jonung, Lars. 1999. Med backspegeln som kompass. Insult. Unemployment, Class, and Political Response. Stockholm: Fakta info direkt. Cambridge, Mass.: Harvard University Press. Katzenstein, Peter J., ed. 1978. Between Power and Shonfield, Andrew. 1969. Modern Capitalism. Lon- Plenty. Madison: University of Wisconsin Press. don: Oxford University Press. King, Desmond and David Rueda. 2008. Skocpol, Theda and Morris Fiorina, eds. 1999. “Cheap Labor.” Perspectives on Politics 6(2):279- Civic Engagement in American Democracy. Wash- 297. ington, D.C.: The Brookings Institution Press. Kitschelt, Herbert, Peter Lange, Gary Marks and Thelen, Kathleen and Sven Steinmo. 1992. ”His- John D. Stephens, eds. 1999. Continuity and torical Institutionalism in Comparative Poli- Change in Contemporary Capitalism. Cambridge: tics.” In Structuring Politics, ed. Sven Steinmo, Cambridge University Press. Kathleen Thelen and Frank Longstreth. Cam- Lewin, Leif. 1967. Planhushållningsdebatten. Stock- bridge: Cambridge University Press pp. 1-32. holm: Almqvist & Wiksell. Weir, Margaret and Theda Skocpol. 1985. ”State Lindbeck, Assar and Dennis J. Snower. 1988. The Structures and the Possibilities for ‘Keynesian’ Insider-Outsider Theory of Employment and Unem- Responses to the Great Depression in Swe- ployment. Cambridge, Mass.: MIT Press. den, Britain, and the United States.” In Bringing Lindvall, Johannes. 2004. The Politics of Purpose. the State Back In, ed. Theda Skocpol, Peter B. PhD thesis ,Göteborg University. Evans and Dietrich Rueschemeyer. Cam- Lindvall, Johannes. Forthcoming. Mass Unemploy- bridge: Cambridge University Press. ment and the State. Oxford: Oxford University Press. 83 n

Indigenous rights to self- to safeguard the publicly recognised Sami Ö right to self-determination. VERSIKTER determination: The Insti- The purpose of the project is to analyse the capacity of the Sami Parliament to tutional Design and safeguard the Sami right to self-determi- OCH

Policy Process of the Swe- nation. Is the institutional design of the MEDDELANDEN Swedish Sami Parliament enough to guar- dish Sami Parliament antee the Sami people self-determination? The project has three parts. In the first, the focus is on the actual meaning of the 1 ULF MÖRKENSTAM right to self-determination in the contem- The Swedish Working Committee on porary political debate, as it is contested in Constitutional Reform (Grundlagsutred- many ways. The meaning of the right to ningen) presented a proposal in 2008 that self-determination will be analysed by a the Sami people ought to be mentioned in comparative and descriptive analysis of the introductory chapter of the Instru- the policies of individual nation-states. ment of Government (Regeringsformen) The research question in this part is: Does due to their status as an indigenous peo- the Swedish state’s interpretation of the ple. One of the primary motives was to right to self-determination differ from constitutionally confirm Sweden’s ap- that of other states? proval of the United Nations Declaration In the second and main part of the on the Rights of Indigenous Peoples of project, the empirical study will focus on 2007. The UN resolution states, among the policy process of the Sami Parliament. other things, that “[i]ndigenous peoples The parliament’s legal status is as an ad- have the right to self-determination” (art. ministrative authority, but it is elected by 3). In order to grant the Sami cultural au- the Sami people. This organization has tonomy, the Swedish Sami Parliament created dual roles for the parliament: to (Sametinget) was established in 1993, and both function as an administrative author- today the parliament is considered to be ity and as a representative body of the the main body to ensure Sami self-deter- Sami people in Sweden. The policy analy- mination. Ever since its inauguration, sis will focus on the Sami Parliament’s however, the institutional design of the role as representative body. The analysis parliament has been severely criticised by will be conducted in two steps. The first is the parliament itself, Sami organisations a traditional analysis of the political deci- and NGO’s for not being in accordance sion-making process within the parlia- with the right to self-determination in in- ment in four different phases: agenda set- ternational law. A part from an official re- ting, alternative specification, the formal port in 2002, proposing an extended decision, and implementation. Who are sphere of responsibility for the parlia- the actors involved in the different phases ment, there is no research done on if and of the decision-making process, and what how the Sami Parliament actually works actors are most important and influential? As the parliament does not have any actu- 1 Ulf Mörkenstam är verksam vid Statsveten- al power in its political role, the phase of skapliga institutionen, Stockholms universitet. implementation warrants another empiri- E-post: [email protected] cal question, namely what happens on a n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 84 national level with the policy proposals In the third part of the project, the re- decided by the Sami Parliament. Thus, in sults from the two empirical studies will the second step, the same four phases in be brought together with a normative the decision-making process will be used analysis of the meaning of the concept of in order to analyse the actual influence of self-determination in international law the parliament on a national level. The re- and political theory, in order to evaluate if search questions in this second part of the and how the institutional design of the project are: How does the Sami Parlia- Sami Parliament meets the normative cri- ment work in its role as representative terion of self-determination. The research body of the Sami people? And what are question in this part is: What institutional the possibilities of the Sami Parliament to design of the Sami Parliament is desirable? set the agenda, and to influence the actual outcome on a national level? 85 n

Europe as Other: Exploring meaning-making in Ö a mediated global VERSIKTER Difference in global environment (aim and

media discourse research questions) OCH

The aim of the project is to explore the MEDDELANDEN ALEXA ROBERTSON – PÅL LEVIN1 role of global media in paving the way for cosmopolitan democracy by comparing news that is broadcast to a global audience For centuries, Russia and the Arab world by established European channels with have taken turns as Europe´s most signifi- news that is broadcast by channels claim- cant Other. This study asks what happens ing to provide alternative perspectives when the discursive gaze is turned in the (‘counter-hegemonic’ media). In focus is opposite direction, and what insights the the tension between ‘othering’ mecha- answers may give into the dynamics of global mediated society. Its aim is to explore nisms, which can be thought detrimental the role some media could be playing as to democracy, and respect for and repre- harbingers of cosmopolitan democracy by sentation of diversity, which can be comparing news broadcast to global audi- thought to promote it. In order to achieve ences by established European television the aim, answers will be sought to three channels (BBC World, Deutsche Welle and Euronews) and those known as sets of research questions: ´counter-hegemonic´ (Al Jazeera English 1. Do Al Jazeera English and Russia and Russia Today). In focus is the tension Today (counter-hegemonic global chan- between ´othering´ mechanisms, which nels) report the world differently from can be thought detrimental to democracy, BBC World, Deutsche Welle and Eu- and respect for and representation of diversity, which can be thought to promote roNews (established, Europe-based glo- it. Complementing previous research on bal broadcasters)? how European media have gazed out- 2. How do journalists working in these wards and depicted others in the global en- global newsrooms conceive of their roles, vironment, the project asks what is in- especially when it comes to reporting dif- volved in reporting difference and differently. ference or differently? 3. Is Europe ‘othered’ in the discourse of Al Jazeera English and Russia Today and if so, how? If not, how are the alternative perspectives and/or vantage points of these channels translated into depic- tions of a region that has historically ‘othered’ Russia and the Arab world? The ability to deal with diversity is essential to cosmopolitanism. The thesis of 1 Alexa Robertson är verksam vid Statsveten- the project is that ‘imagination’ is entailed skapliga institutionen och Inst. för journa- in this, and that storytelling is intrinsic to listik, medier och kommunikation (JMK) the construction of cultural and political och Pål Levin vid Ekonomisk-historiska identities under globalization (as at other institutionen, Stockholms universitet. E-post: [email protected] times). Following Delanty (2006: 37), its [email protected] point of departure is that cosmopolitan n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 86 imagining articulates the social world erable attention has been paid to the role “through cultural models in which codifi- of the media in propagating common cations of both Self and Other undergo norms and democratic values. Other liter- transformation”. The analysis of televi- ature, however, emphasizes the impor- sion news stories aimed at global audienc- tance of difference and of safeguarding es provides fruitful ground in which to de- cultural diversity. A number of scholars velop an understanding of such processes. have also questioned claims about the purported contribution by media actors to common understandings, on empirical The media and grounds (see for example Robertson cosmopolitanism (theoretical 2010). underpinnings) Global mediated communion (which is Under globalization, the interest of schol- invoked when British princesses are ars from a variety of disciplines has in- mourned, Twin Towers fall, tsunamis creasingly converged around the possibili- strike or black men swear the US presi- ty of a common space in which politics dential oath) is a central feature of the and culture intersect beyond the borders process which, according to Beck (2006), of the nation (see for example Appadurai is a precondition for cosmopolitan de- 1996; Barker 1999; Beck 2006; Boltanski mocracy. Whether convinced of or scepti- 1999; Chalaby 2005 & 2007; Chouliaraki cal about cosmopolitanization processes 2006 & 2008; Cohen et.al. 1996; Cottle & and their preconditions, scholars who Rai 2008; Delanty 2003; Hannerz 2005; have pursued the subject maintain that Meyrowitz 1999; Robertson 2008; Ste- under globalization, citizens must be able, venson 2003; Szerszynski & Urry 2006; in ordinary ways, to form connections Thompson 1995; Tomlinson 1999). This with others who are distant and different. has been variously referred to as a global The “Europe as Other” project joins this public sphere and a transnational commu- discussion from an unusual empirical nicative space, among other things. Such point of entry. discussions take place on the same wave- length as responses to Samuel Hunting- Narratives of shared worlds ton (1996), which call for a dialogue be- and representations of tween civilizations. There has been a tendency to empha- difference (the empirical size the unifying features of this sphere – study) what those who populate it have in com- The project is designed to work on differ- mon, or the potential their exchanges may ent analytical levels. One level is overarch- have for facilitating shared democratic fu- ing and meant to be relatively uncompli- tures. Similarly, the literature on media cated, to facilitate the analysis of large globalization – an essential feature of this amounts of material and the incorpora- space – has often been concerned with tion, at a later date, of analyses conducted cultural homogenization. In many scenar- by non-European partners. The other lev- ios, technological change has led to a el is focussed and interpretive, and draws shrinking of the planet embodied in the on more sophisticated analytical tech- notion of the ‘global village’, and consid- niques. 87 n

Previous research has shown that jour- (how often are Islamic actors associated Ö nalists themselves often stress the impor- with terrorist acts? how often are Russian VERSIKTER tance of opening different windows on actors associated with corruption and un- the world; of proferring different perspec- democratic behaviour? how often are Eu- tives on the events unfolding in that ropean actors associated with interven- OCH 1

world; and of letting different voices be tionist acts and discriminatory practices?) MEDDELANDEN heard when those events are recounted and which have the power of definition. (Painter 2008; Robertson 2005). Among Interspersed with this coding work, them are journalists working for two glo- fieldwork will be conducted at the news- bal channels associated with Europe’s rooms whose reports are being analysed, Others: Russia Today (RT) and Al-Jazeera and journalists responsible for ‘reporting English (AJE). As an AJE journalist put it, the world’ will be interviewed. soon after the channel began broadcast- To answer the third research question, a ing in 2006: “You have to report the selection of AJE and RT news items cod- world from many different perspectives ed in the analysis outlined above will be in order to report the world back to it- revisited. The selection will be comprised self.” The first of the three research ques- of news stories about Europe, or which tions posed above asks whether ‘counter- have a bearing on the relationship to Eu- hegemonic’ media do as they promise, rope of Russia and Middle Eastern actors. and report the world from different per- Using methods and building on previous spectives than established, Europe-based work, these news items will be analysed in global broadcasters. terms of their narrative traits. Attention To answer this question, news pro- will be paid to the common elements of grammes broadcast by BBC World, Deut- story structure: the abstract (the anchor’s sche Welle and EuroNews will be com- lead-in); orientation (established by asking pared with news programmes broadcast what is happening, when, where and to by RT and AJE. A largely quantitative whom); the complicating action; the eval- analysis will be carried out of basic traits uation (to be coded as whether the mean- of an unusual, and unusually large sample ing of the action is commented on and, if of, material: daily news programmes so, what it is), and so on. Such coding will broadcast on all five channels from 2006 establish what story is being told. Other (when AJE began operations) comprise a questions will explore how the story is told. corpus of over 4600 broadcasts to date. They will include: from which vantage The analysis will establish what regions point does the narrative unfold? Is it pos- and countries constitute the ‘maps of sible to identify with any of the central ac- meaning’ drawn by each channel, and tors? What are their traits? Are they like which topics are associated with them. It ‘me’ or different, and if so, how is that dif- will investigate which actors occur in each ference portrayed? channel (are Africans represented more The main thesis to be pursued when often on AJE than the BBC? Do elites seeking answers to all three research ques- predominate in one channel and civil society or ‘ordinary people’ in another? Are 1 The purpose of such questions is not to there more men or women in established perpetuate stereotypes, but to provide or ‘counter-hegemonic’ channels?); which empirical grounds for confirming or are associated with the various topics challenging their existence. 88 tions is that, if we are to understand how politan understandings, and perhaps even media actors may help people make the identities, on which democracy in the glo- connections that underpin a cosmopoli- bal era must rest, can be gained not just by tan outlook, and play a leading role in the looking at what is reported about the globalization of society, we must be atten- world, but also how it is reported. At the tive to evidence that some actors may not. heart of this inquiry is an interest in inter- For this reason, the project has a compar- pretive frameworks “of common, cultural ative design. The point is not that globali- references and thematic codes, incarnated zation is a myth, as Hafez (2007) has ad- in master or model narratives” which help mittedly good reasons for arguing, or that make things comprehensible and relevant cosmopolitan democracy is a utopia, but to the public (Birkvad 2000: 295). Docu- that the existence of these things is an em- menting these, and explaining how they pirical question, and not just a matter of work, presents a methodological chal- normative or philosophical discussion. lenge, but the effort can be worth it, as it can teach us much about cultural power in globalized societies. Master narratives Why a multi-method approach? tend to be experienced as something in- A common approach to media analysis in nocent, because they are naturalized (Bar- general, and the analysis of global media thes 1993: 131). What a narrative ap- in particular, is to use either quantitative proach attempts to gain analytical pur- analysis of large corpora, or qualitative chase on is the generation of these sorts analysis of selected media texts. The re- of understandings – what is taken for search design of this study is relatively un- granted, or that which goes without say- orthodox, as it combines both approach- ing. es. It does so because the texts being studied are by their very nature ubiquitous, and to follow others who have explored Why everyday reporting? this territory by focusing on isolated cases The empirical work that has been done on would not do justice to the plethora of global television in general, and the rela- media messages inundating audiences un- tionship of global television to cosmopol- der media globalization. At the same time, itanism in particular, has been insubstan- purely quantitative approaches fail to gain tial to date. In an age of rolling, 24/7 analytical purchase on the meaning-mak- news, it has been regrettably based on aning properties of media texts. If the mech- ecdotal evidence which focuses on distant anisms of othering and/or representing suffering and conflict. Cosmopolitan citi- diversity are to be accessed and made zenship, however, has to do with rights, sense of, a more interpretive analytical ap- obligations, and a sense of belonging in a proach is required. world of overlapping allegiances. In global society, communities (be they local, national, regional or cosmopolitan) are Why narrative analysis? defined less in ‘reporting for special occa- The point of departure for the “Europe as sions’ such as wars and disasters as in ‘ba- Other” project is that insights into the nal’, or everyday, cultural discourse. preconditions for the emergent cosmo- 89

Why television? n To be continued Ö Put differently, why not analyse the sort The project summarized above is in the VERSIKTER of media that cosmopolitan elites have process of moving from drawing board to traditionally consulted (i.e. ‘upmarket’ workshop. Its significance is that it com- OCH newspapers and magazines) or, converse- plements previous research on how Euro- ly, social media and/or news published on pean media have gazed outwards and de- MEDDELANDEN the internet (a medium which has revolu- picted Others in the global environment, tionized communication in the global by asking whether cosmopolitan democ- era)? Television is where everyday stories racy can be served by reporting the world about the world are regularly rehearsed. from different perspectives. The hope of More than traditional print media, the im- its designers, as they roll up their sleeves agery and narrative techniques deployed en route to the aforementioned workshop in television news reporting bestow the (and newsrooms) is that it will contribute medium with the potential to forge imme- to understandings of ‘othering’ mecha- diate connections between viewers in one nisms – and thus to how they may be place and the distant others populating overcome – by examining how Europe their screens. Cyberspace, it can be ar- looks, when seen through the cameras gued, can make such connectivity even turned on it by its Others. It will make use more immediate. But it is too amorphous of unique and hitherto unexplored mate- for the purpose of this project, and relia- rial, which will be analysed by scholars ble techniques to analyse the legion of based in different academic traditions voices and discourses that circulate on the who share the same intellectual concerns. internet (which is less a medium than a platform for a plethora of media) remain elusive. Programmes produced by the References news organizations in this study can be Appadurai, Arjun, 1996. Modernity at Large. Cul- viewed not only on the internet, but also tural Dimensions of Globalisation. London: Uni- on mobile phone or as podcasts. This versity of Minnesota Press. does not mean that the storytelling func- Barker, Chris, 1999. Television, Globalization and Cul- tion of television news is becoming unim- tural Identities. Buckingham: Open University portant. As the busy inhabitants of the Press. global village turn increasingly to the in- Barthes, Roland, 1993 [1957]. Mythologies. Lon- ternet to skim the facts of breaking news, don: Vintage. television broadcasts have been given Beck, Ulrich, 2006. The Cosmopolitan Vision. Cam- bridge and Malden: Polity. more scope to go in-depth. This fosters Beck, Ulrich and Natan Sznaider, 2006. the development of mechanisms which “Unpacking cosmopolitanism for the social may bring the world closer to viewers on sciences: a research agenda”, The British Journal other continents, and make them com- of Sociology Vol. 57(1), p. 1-23. fortable with the diversity on which cos- Birkvad, Søren, 2000. “A battle for public mytho- mopolitan democracy rests. But it could logy: history and genre in the portrait docu- equally strengthen the mechanisms that mentary”, Nordicom Review 21, pp. 291-304. keep the world at arm’s length through Boltanski, Luc, 1999. Distant Suffering. Morality, Othering practices. Media and Politics. Cambridge: Cambridge Uni- versity Press. 90

Chalaby, Jean K. ed., 2005. Transnational Television Huntington, Samuel, 1996. The Clash of Civiliza- Worldwide. Towards a New Media Order. London: tions and the Remaking of the World Order. New I.B. Taurus. York: Simon and Schuster. Chalaby, Jean K., 2007. “Beyond Nation- Meyrowitz, Joshua, 1999. “No sense of place: the Centrism: thinking international communica- impact of electronic media on social beha- tion from a cosmopolitan perspective”, Studies vior”, pp. 99-120 in Mackay, Hugh and O’Sul- in Communication Sciences 7(1), pp. 61-83. livan, Tim, eds., The media reader: continuity and Chouliaraki, Lilie, 2006. The Spectatorship of Suffering. transformation. London: Open University/Sage. London: Sage. Painter, James, 2008. Counter-Hegemonic News. A Chouliaraki, Lilie, 2008. “The symbolic power of Case Study of Al Jazeera English and Telesur. Reu- transnational media”, Global Media and Commu- ters Institute. nication Vol. 4(3), pp. 329-351. Robertson, Alexa, 2010. Mediated Cosmopolitanism. Cohen, Akiba A., Mark R. Levy, Itzhak Roeh and The World of Television News. Cambridge: Polity Michael Gurevitch, 1996. Global Newsrooms, Press. Local Audiences. A Study of the Eurovision News Robertson, Alexa, 2008. “Cosmopolitanization Exchange. London: John Libbey and Co. and Real Time Tragedy: Television News Cottle, Simon and Mugdha Rai, 2008. “Global Coverage of the Asian Tsunami”, New Global 24/7 news providers. Emissaries of global Studies Vol 2:2, Article 4. dominance or global public service?” Global Robertson, Alexa, 2005. “Journalists, Narratives Media and Communication Vol. 4(2), pp. 157-181. of European Enlargement and the Man-on- Delanty, Gerhard, 2003. Community. London: the-Sofa”, Statsvetenskapliga Tidskrift 107(3), pp. Routledge. 235-256. Delanty, Gerhard, 2006. “The cosmopolitan Stevenson, Nick, 2003. Cultural Citizenship. Cosmo- imagination: critical cosmopolitanism and politan Questions. Maidenhead: Open University social theory”, The British Journal of Sociology Vol. Press. 57(1), pp. 25-47. Szerszynski, Bronislaw and John Urry, 2006. Hafez, Kai, 2007. The Myth of Media Globalization. “Visuality, mobility and the cosmopolitan: Cambridge: Polity. inhabiting the world from afar”, The British Jour- Hall, Stuart, 1992. “The West and the Rest: Dis- nal of Sociology Vol. 57(1), pp. 113-131. course and Power”, pp. 275-331 in in Stuart Thompson, John, 1995. The Media and Modernity. Hall, Stuart and Gieben, Bram, eds., Formations London: Polity Press. of Modernity. Open University/Polity Press. Tomlinson, John, 1999. Globalization and Culture. Hannerz, Ulf, 2005. “Two Faces of Cosmopoli- Cambridge: Polity. tanism: Culture and Politics”, Statsvetenskaplig tidskrift 107(3), pp. 199-213. 91 n

The Determinants of policies for alleviating poverty in develop- Ö ing countries, Lawrence Summers – VERSIKTER Institutional Quality. former Chief Economist of the World Bank – argues that “an overwhelming les-

How Leaders´ Perceived son that I think we have learned in the OCH

Threat of Losing Power 1990s is… the transcendent importance MEDDELANDEN of the quality of institutions and the close- Without Compensation ly-related questions of the efficacy of political administration” (cited in Besley Affects Economic Develop- 2007: 571). In the same vein, it has been ment argued that the “miraculous” economic growth in Western Europe that started in the late 17th century can be explained by BO ROTHSTEIN – ANNA PERSSON – the presence of high quality institutions MARTIN SJÖSTEDT1 (North 1990). If this is the case, the question of how such efficient institutions can be established should be a top priority for Overall objective the social sciences. Yet, so far the ques- Since the 1950s, countries in the develop- tion of how efficient institutions can be ing world have followed radically differ- established has attracted surprisingly little ent paths of economic development. For attention both in economics, political sci- example, when in the 1950s, Ghana, ence, and economic sociology. In fact, in Cambodia, Bolivia, and South Korea were the recently published “Handbook of Po- equally poor; today South Korea is 16 litical Economy” (Weingast & Wittman times as rich as Bolivia, 33 times as rich as 2006), to which a large number of the Ghana, and 36 times as rich as Cambodia. leading scholars within the field have con- This is puzzling considering that most re- tributed, none of the sixty-seven chapters searchers in fact expected convergence deals with the problem of how to estab- between developed and developing coun- lish efficient institutions. As a conse- tries (Solow 1956; Baumol 1986). quence, there is still limited knowledge There is now a general consensus hold- concerning what determines institutional ing that variation in institutional quality is quality (Acemoglu 2006; North 2006). the major source of cross-country differ- With this project, we aim to fill this gap. ences in economic growth and prosperity More specifically, the overall objective of (Bates 2006; Acemoglu, Johnson & Rob- this project is to develop and test the argu- inson 2001; 2002; Knack & Keefer 1995). ment that institutional quality and result- Especially in poverty-stricken developing ing divergent paths of economic develop- countries, efficient institutions have been ment can be understood as a result of dif- argued to be necessary in order to create ferences in leaders’ perceived threat of economic efficiency and growth. Asked losing power without compensation. The to review the lessons of the World Bank relationship between the perceived threat of losing power without compensation, institutional quality, and economic devel- 1 Prof. Bo Rothstein. fil dr. Anna Persson och fil dr. Martin Sjöstedt är verksamma vid . opment is explored in a qualitative analy- E-post: sis of six countries that have followed dif- n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 92 ferent development trajectories since the Theoretical framework 1950s (Botswana, Ghana, Chile, Bolivia, There is now general agreement that insti- South Korea, and Cambodia). In particu- tutions are crucial determinants of the dif- lar, the project explores the threats to fering development trajectories among leaders in these countries in the form of: countries (Rodrik, Subramanian & Trebbi the strength of civil society, the degree of 2004; Deininger 2003; Acemoglu, John- inter-group inequality, the political role of son & Robinson 2002; 2001; Collier & the middle class, the role of the military, Gunning 1999; Knack & Keefer 1995; shocks and crises, and the character of in- North 1990). Differing development tra- ternational influences. By comparing the jectories thus, “… [have] little to do with countries along these dimensions, the natural resource availability, climate, for- project will give an answer to the empiri- eign aid, or luck. [Rather, they are] a func- cal question: Have leaders in the more economi- tion of whether incentives within a given cally developed countries experienced greater or dif- society steer wealth-maximizing individu- ferent threats of losing power without compensa- als toward producing new wealth or to- tion than have leaders in the less economically de- ward diverting it from others” (Knack veloped countries? 2003:1). Hence, development economics has by and large shifted its focus from fac- Main contributions tors such as capital accumulation and technological progress to instead high- The empirical and theoretical contribu- light that poor countries are poor due to tions of the project are multi-fold. First, lack of institutions that lower uncertainty the perspective presented departs from in human interaction (Acemoglu & Rob- earlier analyses of institutions and eco- inson 2006; Goldsmith 2004; Barzel 2002; nomic development as we do not focus Easterly 2002; Hall & Jones 1999; Evans exclusively on the effects of institutions but 1989). Poverty is in this perspective pre- rather on the determinants of institutional ventable since it is not the product of ig- quality. Secondly, the project contributes norance or of inevitable natural forces but to a deeper understanding of the process rather a result of reversible institutional of economic development through an in- and political failures caused by the politi- tegrated contextual, institutional, and ac- cal elite (Bueno de Mesquita et al. 2003). tor-oriented theoretical approach, and However, despite the acknowledged im- should hence be of interest not only to portance of such institutions for achiev- scholars within the field of economic de- ing development, far from all leaders have velopment, institutional theory, and com- adopted them. A central question that still parative political economy, but also to remains unanswered is in other words: policymakers and donors. Thirdly, by Why do the leaders of some states choose conducting a small-n comparative study, or end up with institutions that are good we endorse a methodological approach for economic development (i.e. institu- quite different from previous ones that tions that maximize aggregate welfare) are predominantly either purely theoreti- while others do not? cal, focus on single-case case studies, or The starting point for this project is focus exclusively on large-N quantifica- that, contrary to what is often presumed, tions. there is in fact only little reason to expect 93 n

that leaders will voluntarily adopt institu- than the loss of income derived from in- Ö tions that maximize aggregate welfare. As stitutions that do not maximize aggregate VERSIKTER Douglass North (1998: 249) has put it: welfare but rather the welfare of the poli- “institutions are not necessarily or even tical elite (Acemoglu & Robinson 2006; usually created to be socially efficient.” Acemoglu 2006; Goldsmith 2004; Bates OCH

More precisely, why should we assume 2001). In short, leaders will adopt high MEDDELANDEN that leaders will act for the common good quality institutions only if they benefit when we at the same time assume that from it. However, there is considerably their subjects are more or less strictly self- less agreement on the question of which interested (Clague et al. 1996, Evans 1989; factors impact on the calculation of lead- Levi 1988)? First of all, leaders of poor ers. In an attempt to fill this gap, in this states do not usually suffer from institu- project we test the theoretical proposition tions that do not serve to enhance aggre- that leaders will be more likely to establish or end gate welfare in the short term. This is not up with institutions that maximize aggregate wel- at least evident if we consider the longevi- fare when their perceived threat of losing power ty and wealth of many highly predatory without compensation is comparatively high leaders in sub-Saharan Africa (Bueno de (Acemoglu 2006; North et al. 2009). Lo- Mesquita et al. 2003). Furthermore, even sing power without compensation implies though aggregate welfare increases the loss of all political influence and inco- through the adoption of institutions that me possibilities, the threat of political exi- add predictability to human exchange, the le, and/or immediate threats of execution. welfare of leaders does not necessarily in- According to previous research (Acemo- crease. That is, while it is true that high- glu & Robinson 2006), the following fac- quality institutions may fatten the cow the tors as such constitute a high perceived th- leader has the power to milk, if uncertain reat among leaders of losing power wit- being the ones to reap the future benefits hout compensation: a strong civil society, of institutional reform, leaders are not medium inter-group inequality, a political- likely to alter the prevailing arrangement ly strong middle class, a military not loyal (Bardhan 2005). In other words, it is rea- to the elites, political and economic sonable to believe that groups with politi- shocks and crises, and international thre- cal power, i.e. elites, generally choose to ats of war and sanctions. By comparing increase their income in the short term countries along these dimensions that and directly or indirectly transfer resourc- have followed different paths of econo- es from the rest of society to themselves mic development since the 1950s, this (Acemoglu & Robinson 2006; Acemoglu project will be able to answer the ques- 2006; Goldsmith 2004; Bates, Greif, & tion: Have leaders in the more successful countri- Singh 2002; Bates 2001). In line with this es been subject to greater threats of losing power argumentation, the puzzle recent research without compensation than have leaders in the less aims to explain is why any state leaders successful countries? choose or end up with institutions that enhance aggregate welfare. There is now growing consensus that Methodology leaders will adopt institutions that pro- Methodologically, the approach falls un- mote aggregate welfare when the cost of der comparative political economy. The not adopting such institutions is higher aim is to conduct a systematic, compara- 94 tive qualitative study of the relationship cally. Our first dimension of leaders’ per- between leaders’ perceived threat of los- ceived threat of losing power without ing power without compensation, institu- compensation, i.e. a strong civil society, can tional quality, and economic develop- be recognized by the density of social net- ment. The design of the study corre- works, the number of cross-cutting ties, sponds to the classic “indirect method of and the degree of inter-group conflict in a difference” in which the idea is to select society (Putnam 1993; 2000). The strong- cases that vary with respect to the de- er the civil society, the higher the density pendent variable, i.e. economic develop- of social networks, the larger the number ment. In total, we select six countries of of cross-cutting ties, and the lesser the de- which three are regarded as success cases gree of inter-group conflict. In terms of and three are regarded as less successful our second and third indicator, a country cases in terms of institutional quality and with medium inter-group inequality refers to economic development. To increase gen- a country with medium income disper- eralizability, we choose cases from three sion while a country with a strong middle different developing regions. From sub- class can be recognized by the income Saharan Africa, we choose the success share earned by that group. The larger the case of Botswana and the less successful income share of this group, the stronger case of Ghana, from Asia the successful the middle class is argued to be. The loyalty case of South Korea and the less success- of the military is higher in countries in where ful case of Cambodia, and from Latin the elites themselves are militaries or America the successful case of Chile and come from a military background. Eco- the less successful case of Bolivia. nomic and political turmoil, i.e. shocks and A process-tracing method will be used crises, is indicated by financial or debt cri- to map and compare the independent var- ses, macro-economic shocks, short-term iable – i.e. leaders’ perceived threat of los- fluctuations in de facto political power, ing power without compensation – in popular riots and demonstrations, as well each country from the 1950s. If our argu- as rebellions and warfare towards the state ment saying that variation in institutional stemming from internal groupings. Final- quality (and, hence, economic develop- ly, we will track to what extent a country is ment) can be explained by variation in the exposed to international threats of war degree of leaders’ perceived threat of los- and sanctions. ing power without compensation is cor- The data on the different dimensions of rect, the successful countries should to a leaders’ perceptions of losing power with- greater extent than the less successful out compensation will be gathered from a ones be characterized by a strong civil so- large number of different sources, span- ciety, a medium degree of inter-group ine- ning from interviews with regional ex- quality, a politically strong middle class, a perts, previous case studies, quantitative military not supporting the elite, shocks indicators, and various official docu- and crises, and a greater international ments. The quantitative data will be col- threat of war and sanctions. lected from the Quality of Government Concerning data collection, the devel- Institute’s data set on institutional quality opment of cross-national evidence re- and its potential correlates. This data will quires an idea of how we can recognize be a valuable complement to our in- the phenomena we want to study empiri- depth, qualitative analysis of the six cases. 95

Deininger, Klaus, 2003. Land Policies for Growth and n

The project will be based at the Quality of Ö

Government (QoG) Institute at the De- Poverty Reduction, Oxford: Oxford University VERSIKTER partment of Political Science, University Press & The World Bank. of Gothenburg, co-founded and led by Easterly, William, 2002. The Elusive Quest For

Professor Bo Rothstein. Growth: Economists Adventures and Misadventures OCH in the Tropics, Cambridge, Mass: MIT Press.

Evans, Peter, B, 1989. ”Predatory, Developmen- MEDDELANDEN References tal, and Other Apparatuses: A Comparative Political Economy Perspective on the Third Acemoglu, Daron 2006. “A Simple Model of World State”, Sociological Forum 4(4): 561-87. Inefficient Institutions”, Scandinavian Journal of Goldsmith, Arthur, A, 2004. ”Predatory versus Economics 108(4): 515-546. Developmental Rule in Africa”, Democratization Acemoglu, Daron, Simon Johnson & James 11(3): 88-110. Robinson, 2001. ”Colonial Origins of Compa- Hall, Robert, E & Charles Jones, I, 1999. ”Why rative Development: An Empirical Investiga- Do Some Countries Produce so Much More tion”, American Economic Review 91: 1369-1401. Output than Others?”, Quarterly Journal of Eco- Acemoglu, Daron, Simon Johnson & James nomics 114(1): 83-116. Robinson, 2002: ”Reversal of Fortune: Geo- Knack, Stephen & Philip Keefer, 1995. ”Institu- graphy and Institutions in the Making of the tions and Economic Performance: Cross- Modern World Income Distribution”, Quar- Country Tests Using Alternative Measures”, terly Journal of Economics 117: 1231-94. Economics & Politics 7(3): 207-27. Acemoglu, Daron & James Robinson, 2006. Eco- North, Douglass, 1990. Institutions, Institutional nomic Origins of Dictatorship and Democracy, Cam- Change, and Economic Performance, Cambridge: bridge: Cambridge University Press. Cambridge University Press. Barzel, Yoram, 2002. A Theory of the State: Economic North, Douglass, John Joseph Wallace, & Barry Rights, Legal Rights, and the Scope of the State, Cam- R. Weingast, 2009. ”Violence and the Rise of bridge: Cambridge University Press. Open-Access Orders”, Journal of Democracy, Bates, Robert, H. 2001. Prosperity and violence: the 20(1): 55-68. political economy of development. New York: W. W. Rodrik, Dani, Arvind Subramanian & Francesco Norton & Company, Inc. Trebbi, 2004. ”Institutions Rule: The Primacy Bates, Robert H, 2006: ”Institutions and Deve- of Institutions over Geography and Integra- lopment”, Journal of African Economies 15(1): 10- tion in Economic Development”, Journal of 61. Economic Growth: 9: 131-65. Besley, Timothy, 2007. ”The New Political Eco- Weingast, Barry R. & Donald Wittman, 2006. nomy”, Economic Journal, 117(524): F570-F587 The Oxford Handbook of Political Economy, Collier, Paul & Jan Willem Gunning, 1999. ”Why Oxford: Oxford University Press. Has Africa Grown Slowly?”, Journal of Economic Perspectives 13(3): 3-22. 96 ”Save our school!” What about the school-closure in Tynnered, and how protesting parents and the kinds of impact have pro- change of the leading party influenced the municipal decision-making (Skoog 1994). tests against school clo- Opposition to closings of public schools sures in Swedish local is not new in Sweden, but it has spread from rural areas to suburbs and become politics? more visible since the early 1990s. Ac- cording to the newspapers, about three or four protests against school closures in a 1 KATRIN UBA month take place all across the Sweden. Some of the campaigns succeed in stopping or postponing the closure (e.g., People have opposed the closures of local Gräsö skola in Östhammar, Linnéskolan schools in many municipalities all across the Sweden. While some campaigns suc- and Gläntanskolan in Uppsala), while ceed in stopping or post-postponing the other protests fail and pupils are sent to decision, other actions fail and pupils are another school (e.g., parts of the Ho- sent to new school. The impact of citizens’ byskola in Ronneby or Järbo school in participation on policy-making is a core is- Färgelanda). sue for democracy, but it has been little studied. How and in what conditions some The consequences of school closures local groups succeed and other fail in stop- are, in general, shown to be negative for ping the school-closures? Is protesting in pupils, teachers, and the local community the rich, urban or native-Swedes dominat- (Egelund & Laustsen 2006; Magnusson & ed areas more successful than the struggle Berg 2007). Thus, it is not surprising that in the poor or immigrant dominated communities? Does it matter who participate there is such a protest mobilization in such actions and what kind of strategies against the school-closures. On the other they use? This project will answer these hand, local decision-makers argue that the questions by combining the theories of decreasing number of children and eco- policy-process and social movement out- nomic difficulties of the municipalities comes. The empirical analysis will use data on all Swedish municipalities that have dis- make the closures inevitable. This, how- cussed the question of school-closure dur- ever, does not say why, how and in what ing the last twenty years. conditions some local groups succeed in stopping the closure. Democratic principles require that citizens have equal opportunities for political participation and influence on decision- making. Hence, it is important and inter- Goals and motivation esting to ask whether protests against school closures in a resource-rich, urban “Visst lönar sig protesterna – ibland. ...men det or mainly native-Swedes dominated area är som att slåss mot bomull”2, noted Göte- are more successful than the struggle in a borgs Posten’s journalist. She was writing

1 Fil dr Katrin Uba är verksam vid Statsve- 2 “It is surely worth to protest...someti- tenskapliga Institutionen, Uppsala Univer- mes...but it’s like fighting against the cot- sitet. ton” (author’s translation). n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 97 n

poor or immigrant dominated communi- the local power-relations, as well as demo- Ö ty. What kinds of protest activities (con- graphic and socio-economic characteris- VERSIKTER tentious or non-contentious) are more ef- tics of the municipality. The proposed ficient for saving the schools? More sim- study will be based on data from official ply, under which conditions are protests documents, secondary sources, and news OCH

against school-closures successful (school reports about the campaigns against MEDDELANDEN remains as it is) and when these actions school closures in all Swedish municipali- fail (school is closed despite the protests)? ties that have attempted to close a school This project aims answering these ques- during 1992-2011. This extensive, large-N tions. approach will be complemented with two Scholars who study the outcomes of strategically selected case studies (two protests suggest that the success of mobi- municipalities) that would be useful for lisation is mainly related to power-rela- examining the causal relationship be- tions and socio-economic situation of a tween protesting groups, formation of community (Amenta 2006). In particular, party-coalitions and local-level decision- we can expect that local political parties making in a detail. Interview-data and and bureaucrats influence citizens’ oppor- close observation of a case would im- tunities to make their voice heard. Thus, prove our understanding of the mecha- by assessing the influence of protest mo- nisms that explain how protests become bilisation we can also learn more about significant for the making of local politics. the role of “common people” in policy- The results of the project will be pub- making i.e. in functioning of a democratic lished in international peer-reviewed jour- society. Prior studies that have examined nals and in the special web-page. The last the protests against school closures pro- is of vital importance for increasing public vide good insights into the particular cases knowledge about the mobilization and in Sweden (Thelin and Solstad 2005; Pest- outcomes of local school-related political off 2008), Denmark (Nielsen 2002) or mobilisation in Sweden. For instance, it elsewhere (Berger 1982; Basu 2007). could be useful knowledge for Swedish However, these studies do not answer the “stand-by citizens”, who are still interest- above stated questions. Even numerous ed and participate in politics, though are analyses of political activism in Sweden decreasingly members in political parties (e.g., Petersson et al. 1998) have not dis- (Amnå 2008). cussed the impact of citizens’ mobilisation on policy-making.1 An answer to questions raised above re- Theoretical framework quires a systematic long-term analysis. It The number of studies on social move- should take into account proposed and ment and protest outcomes i.e. failure and implemented plans of school-closures, success, has increased constantly since the protests related to the closures, changes in 1990s. The focus has mainly been on economic (welfare, taxes, labour) and civil 1 The only study on protest outcomes in right issues in the U.S. (Uba 2009; Swedish context the author is aware of was Burstein and Linton 2002). The few stud- initiated by Björn Åkerberg, doctoral stu- ies of protest outcomes in the Western dent at Karlstad University in 2007. Unfor- tunately, there is no further information Europe focus rather on environmental/ about the development of the project. antinuclear and foreign policies (Kriesi 98 1995, Giugni 2004, Kolb 2007, Rootes variables that are under the control of mo- 2007). The only education or school poli- bilising group and (2) exogenous factors cy related study the author is aware of has that are not controlled by the group. The been made by Sidney Tarrow, who exam- first refers to group’s leadership, organisa- ined the impact of French students’ strug- tion, size of the mobilisation, and action gle on educational reform in 1968 (Tar- repertoire (e.g., strike, demonstration or row 1993). Moreover, the majority of the negotiation) (Piven and Cloward 1979; research focuses on the national level pol- McAdam and Su 2002). This also means icy-making although there is growing in- the direct impact of mobilisation. The role terest in the U.S. state-level policies (e.g., of exogenous factors is often related to Amenta et al. 2005; Soule and King 2006). the indirect effect of mobilisation and re- With the interest in the impact of protests fers to the importance of supportive polit- on local level school-policies, this study ical parties i.e. allies (Lipsky 1968, Soule serves to enlarge the current empirical fo- 2004) and public opinion (Soule and Ol- cus of the research on social movements zak 2004). Contextual factors like the par- in general and on protest outcomes in ty or political system (Amenta et al. 2005) particular. are seen as important for conditional im- The major concern of the research on pact of mobilisation. The empirical re- social movement outcomes is the defini- sults, however, show varying effect of dif- tion and measurement of the impact of ferent factors. For instance, some studies mobilisation. It is common to talk about show how protests that disrupt public life the direct, indirect and conditional impact influence policy-making more than rela- of social movements, where the first re- tively calm actions (Gamson 1975; Uba fers to the impact of mobilisation after 2007). Other studies argue that the politi- considering other variables that could also cal impact of mobilisation depends on the affect policy change (Burstein and Linton presence of public support for activists’ 2002). The indirect effect refers to the op- goals (e.g., Agnone 2007) while several tions that mobilisation could affect public studies do not support this view (see re- opinion, media reporting, representative view in Uba 2009). The same applies for of political parties etc., who in turn could the role of influential political allies (i.e. impact policy-making. Finally, recent political parties), which is of particular im- studies have shown that the impact of portance for the proposed project. As the mobilisation depends on the particular so- majority of previous empirical analyses cial setting i.e. it is dependent on socio- are done in the context of two-party sys- economic or political context (Uba 2009). tems (U.S.) the study of protest outcomes All these aspects will also be taken into ac- in a multiparty system with coalition gov- count in the proposed study, especially as ernments (i.e. Sweden) provides us new a few studies still argue that mobilisation opportunities for understanding the role has only a marginal impact on policy- of political allies. process (e.g. Giugni 2004). The importance of different political Although prior research has no full ideas/parties has been more often exam- agreement upon the factors that explain in ined in the frame of studies on policy what conditions protests would influence process (e.g., Sabatier 2007). These au- policy-making (Amenta & Caren 2004), thors argue that the policy change is main- one could differentiate between (1) the ly related to the change of ideas shared by 99 n

actors’ networks or coalitions. Studies in how Australian rural communities com- Ö this framework have not, however, con- bined their traditional negotiation strate- VERSIKTER sidered the importance of citizens’ protest gies with more militant protest tactics for mobilisation or decision-makers’ strategic hindering the closure of local schools. A action as criteria for policy change (see ex- scholar of social movements would say OCH

ample of Swedish nuclear energy policy in that actors changed their action repertoire MEDDELANDEN Nohrstedt 2009). The proposed project and thereby increased the probability of a will combine the policy process approach successful struggle (McAdam 1983). Simi- to the research on social movement out- larly, Basu (2007) shows how the cooper- comes with an expectation of contribut- ation between parental groups, trade un- ing to both of the schools. The empirical ions and some top-level politicians focus on Swedish municipalities provides stopped the closure of four schools in To- an excellent opportunity for studying how ronto. One could also say that their strug- political party alliances and citizens’ mobi- gle succeeded due to the presence of in- lisation influences local decision-making. fluential political allies and co-operation There have been numerous protests between social movements (e.g. trade un- against the school closures and political ions and parents). The empirical goal of parties also form numerous coalitions the project is to see whether the similar across the traditional party-blocks (Bäck patterns hold also in a Swedish context. 2005). Moreover, the analysis of local level policy-making aids us to account for an- The set-up of the study other problem in social movement re- As noted above, the theoretical approach search– the lacking focus on mechanisms of the project combines social movement that explain how protests actually influ- and policy process theories with the aim ence policy-making. Andrews (2004) sug- to develop further the understanding of gests that there are three possibilities: ne- factors and mechanisms explaining the gotiations, persuasion, or threatening. impact of citizens’ mobilisation on public Some recent studies have focused on the policy. Previous research emphasizes the last two mechanisms, but little attention importance of political allies and coali- has been paid to negotiations between in- tion-building for the success of interest terest groups or social movements, bu- groups and social movements. Thus, I ex- reaucrats and policy-makers. The last is, pect that the co-operation between however, an especially important part of groups opposing the school-closure the process of closing schools in Scandi- groups and municipal political parties navia and elsewhere (Nielsen 2002; Wit- would play a significant role for deciding ten et al. 2003; Woods 2006; Basu 2007). over school closures and affects the im- For instance, the authorities of the Öre- pact of protests. One could also hypothe- bro municipality initiated a citizens’ delib- size that the impact of mobilization de- erative dialogue for discussing the closure pends on the strategies of action (e.g., dis- of a school (Pettersson 2008). Although ruptive mobilisation in a form of demon- previous studies on school-closures do stration and strikes versus negotiations), not apply the framework of social move- presence of general public opposition to ment analysis, the connection is easy to school closures, and socio-economic make. For instance, Wood (2006) shows characteristics of the mobilising group 100 and the municipality (rich versus poor; ru- so applied in Uba 2007). The complemen- ral versus urban; ethnically homogenous tary qualitative analysis allows focusing on versus heterogeneous groups and munici- the causal relationships in a detail. palities). Certainly, these hypotheses and Due to the lack of prior studies on pro- mechanisms explaining the relationships tests and decision-making regarding the will be developed further in the beginning school closures in Swedish municipalities of the project. it is necessary to collect some new data. Equally to the theoretical framework, Although there have been school closures the empirical and methodological set-up before 1992, the proposed project will fo- of the project follows the research on so- cus on the period 1992-2011 for two rea- cial movement outcomes and policy- sons. First, Swedish municipalities have process. First, the municipal proposal to reassessed the importance of voluntary close the entire or the part of a school is sector and citizens’ participation in policy- taken as a unit of analysis. Second, a mo- asking since the early 1990s (Wollmann bilisation against school closure is defined 2006). Second, the rules for financing the to have an impact if local authorities re- school-system changed in 1992. These spond to the actions by withdrawing the rules gave municipalities a right to decide proposal or postponing the decision on over school-financing and opened the school closure for a certain time-period system for competition, i.e. allowed for- (cf. Schumaker 1978). The impact is a di- mation of non-municipal schools or rect one if the effect remains after ac- “friskolor” (Bergström & Sandström counting for other factors, but the pres- 2001). Thus, we could expect that the ence of indirect and conditional impact of changes in the Swedish school-infrastruc- mobilisation will also be searched for. A ture became more frequent after 1992. quantitative event history analysis1 allows The proposed project would last for three isolating the impact of the protests on years and therefore the final year of the policy-process from the effects of politi- analysis is 2011. cal allies, demographic and socio-eco- The data necessary for this study could nomic factors. It also allows us comparing be divided into four groups: the impact of all hypothesised contextual 1. Information about the proposals and factors (allies, coalitions) and differences plans of school-closures of all Swe- of action strategies. This method with dish 290 municipalities will be gathe- some variations has been common in the red from their official documents studies of social movement outcomes (al- (propositions and reports). The dates of when the authorities initiated the 1 The ”event” refers to the fact that this ana- process and the dates of final decision lysis is used for studying whether and when some event of interest takes place. The by the municipal council are of parti- synonyms — ”survival” and ”duration” cular interest here because we aim to analysis imply that one could apply the met- measure the duration of the decision- hod to examine how long one process sur- making process. vives before it terminates (dies). Here we could examine how long the process of 2. Data on mobilisation against the school-closing would take place, depending school closures will be collected from on the protest intensity and other relevant the reports of national and local factors (see more about the method in Box- news-media (newspapers etc.), as well Steffensmeier & Jones 2004). 101 n

as from the web-pages of the “threa- ple of a protest is taken from the recent Ö

tened” schools. News-reports are radio report about the school closure pro- VERSIKTER accessible via two electronic searcha- test in Klippan municipality in Skåne. It ble media archives (Mediearkivet, reported:

OCH Presstext) that cover major national About 200 parents [protest size and mobilis-

and regional newspapers, and radio ing group] demonstrated [a form of action] MEDDELANDEN news since the 1990s. They also against the closure of Antilopenskolan in the front of include many local newspapers since the municipality council [target and location] on 2000. The process of searching for 27th of April 2009 [date]. Parents handed over the relevant news and coding the events list of 1700 signatures [another protest action follows the conventional methods of and size] and demanded that authorities put the protest event analysis (Koopmans & question on referendum [demand].”2 Rucht 2002). This usually involves the The small pilot study of such protests sug- triangulation of the data-sources, gested that a regional newspaper – “Göte- which allows minimizing the selection borgs-Posten” reported about 10 similar and description biases (Ortiz et al. kinds of actions in 1995. Thus, one could 2005). The first bias refers to the pro- expect to find rather big number of ac- blem where the news-industry reports tions, especially during the more recent only larger and violent events, while years where school-closures has become the second one indicates the pro- more frequent. blems of inaccuracy in media The “protest-database” that is used in reporting. Combining the national this project will be made publicly accessi- and local media sources allows me to ble via project-webpage. To examine the minimize these biases. Moreover, impact of these protests, the events will be media data will be complemented connected to the data on proposals and with the information from the inter- decisions on school closures. It is impor- net. For instance, the activists’ web- tant to recall that in order to evaluate the sites like “Bevara Västbodaskolan” effect of mobilisation, we need to have in- (Keep the Västbo-school)1 would be formation about the cases of school clo- of great importance. Additional data sures where no parental, pupils’ or teacher on citizens’ mobilisation will be col- protest was mobilised. lected from the records of teachers’ 3. Socio-economic statistics of munici- trade unions (e.g., Lärarförbundet) palities, as well as information on coa- and the Swedish Association of Local lition-building in local politics will be Authorities and Regions (SKL). gathered from the secondary sources The compiled protest-data will be careful- (e.g., SOU 2001:48; Bäck 2003; Wohl- ly coded, paying particular attention to gemuth 2006; Eriksson 2007), and event date, size, mobilising groups and from the reports of public agencies their demands, target and to attitudes of political parties and the public. An exam- 2 “Högljudda protester mot skolnedlägg- ningar”, Sveriges Radio P4 Malmö, author’s translation, see http://www.sr.se/cgibin/ 1 See http://www.ffweb.se/vastbodaskolan/ malmo/nyheter/artikel.asp?Arti- vastboda_skolanFrameset.html. kel=2797938, accessed latest 01.05.2009. 102 (e.g., Skolverket). For example, the ess theories. Considering that the process report “Skolan mitt i byn” (2009) of data-collection and coding for this pro- from the Glesbygdsverket1 discusses posed study is very time-consuming, a the problems and process of school few research assistants will also be in- closures in Swedish rural areas. volved in the work of this project. 4. Quantitative analysis will be complemented with case studies in two References municipalities, which will be selected Amenta, Edwin, 2006. When Movements Matter: on the basis of the results of the The Townsend Plan and the Rise of Social Security, quantitative analysis. I.e. a case where Princeton University Press. all hypotheses find support and an Amenta, Edwin and Niel Caren, 2004. ”The outlier. This part of the project fol- Legislative, Organizational, and Beneficiary lows the process-tracing approach Consequences of State Oriented Challengers” and will make use of interviews with in D. A. Snow, S. A. Soule and H. Kriesi eds. local parental groups, teachers, The Blackwell Companion to Social Movements, bureaucrats and municipal politicians. Blackwell, pp.461-489. Amnå, Erik, 2008. Jourhavande medborgare. Sam- Such a data provides details about the hällsengagemang i en folkörelsestat. Studentlitteratur. school closure related decision- Andrews, Kenneth, 2004. Freedom is a Constant making and informs us about the Struggle. The Mississippi Civil Rights Movement and subjective (perceived) effectiveness of Its Legacy, The University of Chicago Press. citizens’ groups. Basu, Ranu. 2007. ”Negotiating Acts of Citizen- ship in an Era of Neolineral Reform: The Game of School Closures.” International Journal Project organisation of Urban and Regional Research 31(1): 109-127. Berger, Michael. 1982. Why communities protest The project will be conducted by Katrin school closings. National Institute of Education Uba, whose PhD thesis examined the im- (NIE-G-80-0170): Washington, DC. pact of anti-privatisation protests in India Box-Steffensmeier, Janet and Bradford S. Jones. and Peru (Uba 2007). During 2007-8, she 2004. Event History Modeling: A Guide for Social participated in a study on protest mobili- Scientists. Cambridge University Press. sation and outcomes in the European Un- Bäck, Hanna, 2003. Explaining Coalitions. Evidence ion (co-ordinated by Fredrik Uggla, fund- and Lessons From Studying Coalition Formation in ed by Riksbanken). These two projects Swedish Local Government. Uppsala University. gave her experience of setting up protest- Egelund, Niels and Helen Laustsen. 2006. datasets and testing the theories of social ”School Closure: What Are the Consequences movement outcomes – both highly rele- for the Local Society?” Scandinavian Journal of Educational Research 50 (4): 429-439. vant for the proposed project. Her cur- Eriksson, Katarina. 2007. Spelar adressen någon roll? rent involvement (until June 2010) in an En studie av områdeseffekter på medborgares politiska interdisciplinary project which examines deltagande. Umeå universitet. the renewable energy policies in Sweden Gamson, William, 1975. The Strategy of Social Pro- and Spain involves the use of policy-proc- test, Belmont, CA: Wadsworth Publishing. Giugni, Marco, 2004. Social Protest and Policy 1 This agency focused on the problems of Change. Ecology, Antinuclear, and Peace Movements sparsely populated areas in the northern in Comparative Perspective, Rowman and Little- Sweden and was closed in spring 2009. field Publishers, Inc. 103

Giugni, Marco. 2008. ”Welfare states, political skap. Demokratirådets rapport. Stockholm: n Ö

opportunities, and the mobilization of the SNS Förlag. VERSIKTER unemployed: a cross-national analysis.” Mobili- Piven, Francis Fox and Richard Cloward. 1979. zation: An International Journal 13 (3): 297-310. Poor People’s Movements. New York: Vintage

Kolb, Felix. 2007. Protest and Opportunities. The Poli- Books. OCH tical Outcomes of Social Movement, Campus Press. Sabatier, Paul. 1999. Theories of the Policy Process.

Koopmans, Ruud and Dieter Rucht. 2002. “Pro- Westview Press. MEDDELANDEN test event analysis” in Bert Klandermans and Schumaker, Paul. 1978. ”The Scope of Political Susan Staggenborg, eds. Methods of Social Move- Conflict and the Effectiveness of Constraints ment Research. Minneapolis: Univ. Minn. Press. in Contemporary Urban Protest.” Sociological pp. 231–59. Quarterly 19: 168-184. Kriesi, Hanspeter. 1995. “The political opportu- Skoog, G. 1994. Visst lönar sig protesterna – nity structure of new social movements: Its ibland. ...men det är som att slåss mot bomull. impact on their mobilization” in Jenkins, Clark Göteborgs Posten 1994-03-15. and Bert Klandermans, The Politics of Social Pro- SOU (2001:48). Att vara med på riktigt – demokrati- test. University of California Press, pp. 167-198. utveckling i kommuner och landsting. Statens offent- Lipsky, Michael. 1968. “Protest as Political liga utredningar. Resource.” American Political Science Review Soule, Sarah. 2004. ”Going to the Chapel? Same- 62:1144- 1158. Sex Marriage Bans in the United States, 1973- Magnusson, Bruno and Elisabeth Berg. 2007. 2000.” Social Problems 51 (4): 453-477. Stängningen av Svartlå skola. Research report no. Soule, Sarah & Braden King. 2008. “Competi- 2007:16, Luleå Univeristy. tion and Resource Partitioning in Three Social McAdam, Doug. 1983. ”Tactical Innovation and Movement Industries.” American Journal of Socio- the Pace of Insurgency.” American Sociological logy 113:1568-1610. Review 48 (6): 735-754 . Soule, Sarah and Susan Olzak. 2004. ”When do McAdam, Doug & Youl Su. 2002. “The War at movements matter? The politics of contin- Home: Antiwar Protests and Congressional gency and the equal rights amendment.” Ame- Voting, 1965 to 1973.” American Sociological rican Sociological Review 69 (4): 473-497. Review 67:696-721. Tarrow, Sidney. 1993. ”Social Protest and Policy Nielsen, Bodil Bjerg. 2002. Et diskursanalytisk per- Reform: May 1968 and the Loi d Orientation spektiv på en policy proces eksemplificeret med sagen om in France.” Comparative Political Studies 25: 567- Marstal Navigationskole. Diskursers betyding i 607. policy processer, Roskilde Universitet, Den- Thelin, Andrae Annika and Karl Jan Solstad. mark. 2005. ”Utbildning i glesbygd – samspel eller Nohrstedt, Daniel. 2009. “Do Advocacy Coali- konflikt? En kunskapsöversikt.” Forskning i tions Matter? Crisis and Change in Swedish fokus vid Myndigheten för skolutveckling No.27. Nuclear Energy Policy.” Journal of Public Admi- Uba, Katrin. 2009. “The contextual dependence nistration Research and Theory, forthcoming of Movements Outcomes: A Simplified Meta- Pettersson, Marcus. 2007. “Medborgardialog. Ett Analysis.” Mobilization. An International Journal demokratiexperiment i Örebro kommun” C- 14(12): 433-448. uppsats at Örebro Universitet. Uba, Katrin. 2007. Do Protests Make a Difference? Pestoff, Victor. 2008. A Democratic Architecture for The impact of anti-privatization mobilization in India the Welfare State. Promoting citizen participation, the and Peru, Uppsala University. third sector and co-production, Routledge Studies in Witten, Karen, Robin Kearns, Nick Lewis, Hea- the .Management of Voluntary Non-Profit ter Coster and Tim McCreanor. 2003. ”Edu- Organizations. cational restructuring from a community view- Petersson, Olof, Hermansson, Jörgen, Miche- point: a case of school closure from Invercar- letti, Michele, Teorell, Jan & Westholm, gill, New Zealand.” Environment and Planning C: Anders. 1998. Demokrati och medborgar- Government and Policy 21: 203-223. 104

Wohlgemuth, Daniel. 2006. Den responsiva demo- torical perspective.” Urban Studies 43(8):1419- kratin? Effekter av medborgarnas delaktighet i den 1438. lokala demokratin. Uppsala University. Woods, Michael. 2006. ”Redefining the ´Rural Wollmann, Hellmut. 2006. “The fall and rise of Question: The New Politics of the Rural and the local community: A comparative and his- Social Policy.” Social Policy & Administration 40(6):579-595. 105

lack of trust, ethnic divides, and socioeco- n Tolerance in Challenging Ö

nomic inequalities. VERSIKTER Political Environments in

Uganda, Kenya, India and OCH

Pakistan MEDDELANDEN Background and purpose of STEN WIDMALM – SVEN OSKARSSON the project 1 – KAROLINA HULTERSTRÖM Freedom of expression is a part of the foundation of democracy and it is intertwined, quite inseparably, with the idea This is a study of political tolerance in In- dia, Pakistan, Kenya, and Uganda. The that citizens, various actors of society, and project will focus on tolerance of the kind the state, must be prepared to tolerate dif- we associate with civil liberties and rights – ferences of opinion – at least as long as liberties and rights that from a democratic opinions do not severely infringe other perspective should belong to all citizens ir- peoples rights or cause great harm. Most respective of race or ethnicity, gender, class, or, most important, opinion. We will commonly in bills of rights it is stated that consider the value which citizens place individuals have the right to hold “opin- upon these liberties and what explains the ions and to receive and impart informa- variation in citizens’ levels of political tol- tion and ideas without inference by public erance. By means of surveys and in-depth authority”2. However, this also implies interviews in all four countries, which vary in type of regime on a scale ranging from that the state has a duty to protect citizens “democratic” to ”very weak democratic”, expressing their opinions and ideas the project will test a set of hypotheses re- against other, intolerant, citizens. Conse- lating mainly to civil society, gender, type quently, in order to provide people with of regime, quality of governance, ethnic the opportunity to “realise their human pluralism, and socioeconomic conditions. In particular, the project aims at investigat- potential” (Project, 2009) it is necessary to ing the possible influence of institutional accept basic principles of political toler- factors and cultural values and traditions. ance, from the individual level up to the The aim is to test the idea that state institu- state level. In a democratic state various tions that provide services (e.g. health actors do not have to always agree on ide- services, education, judicial support) according to universalistic principles always as that are expressed, but they need to contribute to political tolerance (measured agree on the right to express them. This is as the support for the freedom of expres- one of the reasons why for example sion) no matter how plagued the cultural UNESCO pursues projects aimed at not and political context may be with regard to only “media independence” but also “pluralism” (UNESCO, 2009). The basic idea, traceable to the thoughts of Voltaire, is 1 Sten Widmalm och Sven Oskarsson är expressed in the dictum “I [may] disap- verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet och Karolina prove of what you say, but I will defend to Hulterström är verksam vid Sida. E-post: [email protected] [email protected] 2 From the European Convention on Human [email protected] Rights, article 10. n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 106 the death your right to say it”.1 Establish- which aims at identifying what determines levels of ing a culture of tolerance in a state is, how- tolerance among citizens who live in areas where ever, a fundamental challenge. In far too economic resources are very limited, with varying many conflicts in the world, historically degrees of ethnic pluralism, and which vary in the and today, the aim of at least one party has spectrum between “democratic” and “very weak been to infringe or eliminate the freedom democratic” of expression for another and this can create even international conflicts (Hutchi- son & Gibler, 2007). Conflicts undoubt- The theoretical framework edly breed on intolerance and vice versa. and its relation to previous Therefore Amartya Sen and others identi- research fied tolerance as one of the prerequisites Most freedom of expression studies2 fo- for achieving the Millennium Develop- cus on the state and how constitutions ment Goals (UNDP, 2004: 10). It is from and state institutions can provide direct these observations this project takes its measures for protection to uphold free- queue. dom of speech and provide for tolerance This is a study of political tolerance in (Newman, 2002; Sullivan, 2000; Wimmer, India, Pakistan, Kenya, and Uganda. The 2005). However, we want to employ a project will focus on tolerance of the kind slightly different approach which places we associate with civil liberties and rights the citizens at the centre of attention – ad- – liberties and rights that from a demo- mittedly in relation to the state, but also in cratic perspective should belong to all cit- relation to other factors that may strongly izens irrespective of race or ethnicity, gen- influence the capacity to uphold freedom der, class, or, most important, opinion. We of expression and tolerance. Ronald In- will consider the value which citizens glehart points out the direction we want place upon these liberties and what ex- to follow: plains the variation in citizens’ levels of tolerance. By means of surveys and in- Since the collapse of Communism, democ- depth interviews in all four countries, racy has attained a positive image in virtually which vary in type of regime on a scale every country in the world. But these favo- ranging from “democratic” to ”very weak rable opinions are often superficial, and undemocratic”, the project will test a set of less they are accompanied by more deeply hypotheses relating mainly to civil society, rooted tolerance, trust, and participation, gender, type of regime, quality of govern- the chances are poor that effective democ- ance, ethnic pluralism, and socioeconom- racy will be present at the societal level.(In- ic conditions. In particular, the project specifi- glehart & Welzel, 2003: 62). cally aims at investigating the possible mediating In further support of this, recent studies influence of institutional factors and cultural val- have shown that there is a significant dis- ues and traditions. Therefore a study is proposed crepancy between the importance people ascribe generally to political and civil liberties on the one hand, and the liberties they 1 The quotation is often incorrectly attributed to Voltaire. However the aphorism was are willing to bestow on specific ‘adverse’ actually stated by Evelyn Beatrice Hall under the pseudonym Stephen G. Tallen- 2 A good overview of this field of research is tyre in Hall (1906). provided by Walker (2007). 107 n

Figure 1. Explaining acceptance of freedom of expression and tolerance. Ö VERSIKTER

Acceptance among individuals of

Individual level variables OCH

freedom of speech and political Co nt ext u al var ia bl es MEDDELANDEN tolerance.

groups on the other. For example, a study cratic performance, and varying degrees from Mexico reveals that even though a of cultural or ethnic pluralism. With the majority of Mexicans prefer democracy to proposed design of the study we will be other forms of government on a general able to test hypotheses saying that the level, a majority also object to the public character of the state has an impact on tol- expression of views that diverge from erance among individuals not only by ex- their own (Schedler & Sarsfield, 2004). plicitly guarding certain rights, but also in- Obviously this field of research is full of directly. The latter depends on how effec- paradoxes that need to be understood if tively reliable and stable institutions in we want to reveal how basic values are general can be provided. We will go be- shaped that are necessary at the society yond the assumption that good govern- level of a democracy. ance automatically breeds tolerance At the ground level, toleration of differ- among citizens. In our view it is important ences of opinion among individuals can to see if a system which is democratic be a fundamental bulwark against atroci- from a more formal and technical per- ties, attacks, hate-crimes etc. (UNDP, spective (i.e. by regularly providing gener- 2004). And vice versa, a state may be effi- al and fairly free elections), always breeds cient in providing resources for the direct tolerance. An electoral democracy com- protection of the right to expression. bined with poorly functioning institu- However, among intolerant citizens such tions, such as those that for example re- goals will be ever so hard to fulfil. There- late to the educational and health systems, fore, this project mainly aims at explaining could very well just breed intolerance. variation in political tolerance at the indi- Atul Kohli’s “Democracy and Discon- vidual level. The independent variables tent” (1990) is a good case in point . It will however relate to individual and con- shows how conflicts, riots and intolerance textual factors. In short the model to be spread in India side by side with the tested is shown in figure 1. spread of democracy. The key to under- Standard assumptions about tolerance standing the situation was that the spread on the individual level will be tested, such as of democratic thinking created systemic those relating to the influence of gender, demands that were unmatched by the per- literacy, class, membership of civic organ- formance of government institutions. isations, levels of social capital, indicators The discrepancy spelled out conflicts. such as trust, and religious and political af- Therefore, this research project will keep filiation. We will also test for the influence in mind the paradox that democracy can of contextual variables such as the character turn into its own enemy under certain of state institutions, their level of demo- conditions. Nonetheless, the study will be 108 firmly anchored in the theoretical founda- (Finkel, 1999). In more recent contributions and relate to empirical findings es- tions, however, other factors have been tablished in previous research contribu- emphasised. From the realm of civil soci- tions on tolerance and freedom of expres- ety and social capital debates, Cigler and sion. Joslyn (2002) claim that there is support Studies of political tolerance were pio- for the idea that group membership is neered by researchers in the US in the strongly linked to political tolerance. Mutz 1950s and 1960s mainly for two reasons. (2002) and others researchers (Gibson & They emerged from the Cold War as the Gouws, 2000) to some extent holds this threats of Communism, both real and im- view but adds that it seems to be impor- agined, and the fears promoted in connec- tant for individuals to be exposed to sev- tion with them, threatened civil liberties. eral different types of groups. Her experi- Also, they were born out of the Civil ments show the benefit to citizens of be- Rights movement. The Civil Rights Act of ing exposed to “conflicting political view- 1964 and the Voting Rights Act of 1965 points” and that “cross-cutting exposure” led to policies that challenged the levels of fosters political tolerance. Turning to ag- tolerance of the white majority. In this gregated levels, Reimer and Park (2001) context Stouffer’s seminal study 1955 and have a different perspective and decide to his continued work in 1973 laid the re-examine the old findings, saying that ground for how most studies since have conservative Protestants in the US tend to formulated surveys on political tolerance. be “less willing than most Americans to They most commonly involve a question grant civil liberties to unpopular groups”. where the interviewee is asked to name The arguments put forward have points the most disliked group in society. Then of contact with the wider debate on the the interviewee is asked to respond to extent to which religious group affiliation, questions about which rights should be as well as political affiliation, may decide extended to the least liked group. At the the level of tolerance. It may be men- centre Stouffer placed questions relating tioned here that one of the topics granted to the freedom of expression. This has the most attention in recent civil society generated a large number of studies of conferences has been Putnam’s findings how, for example, levels of education, re- that more homogeneous parts of the U.S. ligious preferences, ideological preferenc- turn out to have higher levels of inter- es, gender, ethnic origin, the political cul- group trust than heterogeneous ones.1 Fi- ture etc are associated with political toler- nancial security has also been shown to ance (Cigler & Joslyn, 2002; Duch & Gib- have a positive effect on social tolerance son, 1992; J. L. Gibson, 2005a; Gibson, by Persell, et al. (2001). From a gender 1995, 2002; J. L. Gibson, 2005b; Gibson, perspective, Golebiowska (1999) summa- 2006; Gibson & Duch, 1993; Gibson & rises recent research on this topic and Gouws, 2000; Golebiowska, 1999; Ingle- claims that “[g]enerally speaking, research hart & Welzel, 2003; Mutz, 2002; Persell, shows that women are more reluctant Green, & Gurevich, 2001; Reimer & Park, than men to allow unpopular groups to 2001; Finkel, 1999) From studies in America and elsewhere, we know that on 1 These results have been presented by the individual level literacy is a major fac- Robert Putnam, for example in lectures in tor in determining the level of tolerance Sweden 2005 and 2006. 109

1 n

exercise their constitutional rights”. We tend to pursue as it points to important Ö will also focus on other values of society theoretical and methodological issues VERSIKTER that may be coupled to political tolerance connected to the study of tolerance: the but which have hitherto been ignored in distinction between measuring tolerance traditional studies of tolerance. expressed generally and measuring the OCH

To sum up, the earlier research has pin- tolerance of specific groups. MEDDELANDEN pointed a number of factors affecting lev- Finally, it is reasonable to assume that els of political tolerance among individu- an individual who trusts people beyond als: literacy, membership of civic organi- his or her group also will be inclined to be sations, political culture, ethnicity, eco- more tolerant. In the previously quoted nomic factors, religious or political affilia- study from India, however, we found no tions and gender. As we see it the earlier evidence of a strong connection between research on tolerance suffers from three tolerance and inter-group trust (Wid- major shortcomings. First of all, there are malm, 2005). Similarly, only some positive a number of theoretical and methodologi- but weak correlations could be estab- cal concerns, as well as empirical contra- lished between tolerance and intra-group dictions, regarding the individual-level ex- trust. This is puzzling. It is intuitively planations of tolerance hitherto pro- compelling to assume that concepts such posed. For example, data from the project as trust and tolerance belong together, “Decentralisation in India” shows that and this has often been a feature of previ- commonly assumed links between reli- ous research contributions (Badescu, gious affiliation and intolerance are not Sum, & Uslaner, 2004; Brewer, 2003; clear-cut when controlled for socio-eco- Cigler & Joslyn, 2002; Hardin, 2004; Offe, nomic factors (Widmalm, 2005). Moreo- 2001; Persell et al., 2001; J. L. Sullivan & ver, and from a gender perspective, the Transue, 1999) But it seems they do not same project supports the conclusion that have strong empirical connections. This women hold more tolerant views than observation has important implications men – a finding that contradicts the ‘con- for understanding both trust and toler- ventional wisdom’ from previous studies ance. Tolerance is a factor, it seems, that on gender differences in tolerance. A po- “stands for itself.” I may trust you to fulfil tentially important explanation for some certain obligations – however, I may not apparently contradictory findings about necessarily think you should have the gender differences, to which Golebiows- same rights in society as I do. And, con- ka also draws attention, is related to the versely, I may distrust you but at the same fact that women and men tend to point to time I may think you are equal to me as a very different groups as intolerable. We will citizen. The implication of this, and pro- pay special attention to this problema- vided that we agree with the Human De- tique by testing Lise Togeby’s hypothesis velopment Report that tolerance is a pre- claiming that a merger of male and female requisite for achieving the millennium culture can be more profoundly determined by joint political mobilisation than 2 See Togeby (1994). For gender related dis- for example a more equal level of educa- cussions about tolerance along similar lines tion.2 This is a line of inquiry that we in- but less precise than Togeby, also see Ben- bow (2005); Brace, Sims-Butler, Arceneaux, & Johnson (1999); Norton (1986); Saharso 1 Also see Togeby (1994). (2003); Tuori (2007). 110 goals, and that we want to understand or different levels of democratic develop- explain better how tolerance evolves, is ment. This project is designed to address that we need a stricter approach to both all these three issues. The grant will be methodological and theoretical concerns. used to conduct a three-year research Tolerance and trust cannot be assumed to project investigating the impact of these be related. variables on political tolerance in India, A second shortcoming in the earlier re- Pakistan, Kenya and Uganda. search is the lack of studies on how em- bedding contexts influence individuals’ tolerance.1 For example, there is good rea- References son to believe that the system of govern- Alesina, A., & La Ferrara, E. (2002). Who trusts ance and the quality of democratic institu- others. Journal of Public Economics, 85, 207-234. tions may themselves shape levels of tol- Badescu, G., Sum, P., & Uslaner, E. M. (2004). erance among individuals (Rothstein, Civil society development and democratic 2003). On the other hand, according to values in Romania and Moldova. East European recent research on social trust, we should Politics and Societies, 18(2), 316-341. Benbow, H. M. (2005). 'False tolerance' or false expect cultural and ethnic diversity to in- feminism? Hijab controversies in Australia and fluence levels of tolerance (Alesina & La Germany. Overland, 181, 10-15. Ferrara, 2002). It thus seems vital for tol- Brace, P., Sims-Butler, K., Arceneaux, K., & erance to be interpreted in the context in Johnson, M. (1999, Sep 01-05). Public opinion in which it is embedded.We therefore aim at the American state. Paper presented at the testing the idea that state institutions that Annual Meeting of APSA, Atlanta, Georgia. provides any services (e.g. health services, Brewer, G. A. (2003). Building social capital: Civic education, judicial support) according to attitudes and behavior of public servants. Jour- universalistic principles always contribute nal of Public Administration Research and Theory, to political tolerance (measured as the 13(1), 5-25. support for the freedom of expression) Cigler, A., & Joslyn, M. R. (2002). The extensive- ness of group membership and social capital: no matter how plagued the cultural and The impact on political tolerance attitudes. Poli- political context may be with regard to the tical Research Quarterly, 55(1), 7-25. lack of trust, ethnic divides, and socioeco- Duch, R. M., & Gibson, J. L. (1992). ”Putting Up nomic inequalities. With” Fascists in Western Europe – A Com- The third shortcoming concerns the ge- parative, Cross-Level Analysis of Political Tole- ographical limits of our knowledge. A rance. The Western Political Quarterly, 45(1), 237- large majority of the earlier research on 273. tolerance among individuals is based on Gibson, J. L. (1995). The Political Freedom of empirical studies in a small number of African-Americans – a Contextual Analysis of long since established and wealthy de- Racial-Attitudes, Political Tolerance, and Indi- mocracies, above all the United States. vidual Liberty. Political Geography, 14(6-7), 571- 599. However, to enhance our knowledge on Gibson, J. L. (2002). Becoming tolerant? Short- the central role of tolerance as a precondi- term changes in Russian political culture. British tion for democracy we need to focus on Journal of Political Science, 32, 309-333. less economically fortunate countries at Gibson, J. L, (2005a). Parsimony in the study of tolerance and intolerance. Political Behavior, 1 For two recent exceptions see Peffley & 27(4), 339-345. Rohrschneider (2003) and Weldon (2006). 111

Gibson, J. L. (2005b). On the nature of tolerance: Offe, C. (2001). Political Liberalism, Group n Ö

Dichotomous or continuous? Political Behavior, Rights, and the Politics of Fear and Trust. Stu- VERSIKTER 27(4), 313-323. dies in East European Thought, 53, 167-182. Gibson, J. L. (2006). Do strong group identities Persell, C. H., Green, A., & Gurevich, L. (2001).

fuel intolerance? Evidence from the South Civil society, economic distress, and social tole- OCH African case. Political Psychology, 27(5), 665-705. rance. Sociological Forum, 16(2), 203-230.

Gibson, J. L., & Duch, R. M. (1993). Political Project, T. F. o. E. (2009). Retrieved 12 February, MEDDELANDEN Intolerance in the USSR – The Distribution 2009, from http://www.freedomofexpres- and Etiology of Mass Opinion. Comparative sion.org.uk/ Political Studies, 26(3), 286-329. Reimer, S., & Park, J. Z. (2001). Tolerant (in)civi- Gibson, J. L., & Gouws, A. (2000). Social identi- lity? A longitudinal analysis of white conserva- ties and political intolerance: Linkages within tive Protestants' willingness to grant civil liber- the South African mass public. American Journal ties. Journal For the Scientific Study of Religion, 40(4), of Political Science, 44(2), 278-292. 735-745. Golebiowska, E. A. (1999). Gender gap in politi- Rothstein, B. (2003). Sociala fällor och tillitens problem. cal tolerance. Political Behavior, 21(1), 43-66. Stockholm: SNS Förlag. Hall, E. B. S. G. T. (1906). The Friends of Voltaire: Saharso, S. (2003). Culture, tolerance and gender Smith Elder & Co. – A contribution from the Netherlands. Euro- Hardin, R. (2004). Distrust. New York: Russel pean Journal of Womens Studies, 10(1), 7-27. Sage Foundation. Schedler, A., & Sarsfield, R. (2004). Democrats with Hulterström, K. (2004). In Pursuit of Ethnic Politics Adjectives: Linking Direct and Indirect Measures of – Voters, Parties and Policies in Kenya and Zambia. Democratic Support (No. 45). Uppsala, Uppsala. Steven E. Finkel, L. S., and Stan Humphries. Hutchison, M. L., & Gibler, D. M. (2007, 2005). (1999). Democratic Values and Political Tole- Political tolerance and territorial threat: A cross-national rance. In P. R. S. John P. Robinson, Lawrence S. study. Paper presented at the Annual Meeting Wrightsman (Ed.), Measures of Political Attitudes of the Midwest-Political-Science-Association, (Vol. 2). San Diego, London, Boston, New Chicago, IL. York, Sydney, Tokyo, Toronto: Academic Inglehart, R., & Welzel, C. (2003). Political culture Press. and democracy. Comparative Politics, 36(1), 61-+. Sullivan, J. L., & Transue, J. E. (1999). The psy- Kohli, A. (1990). Democracy and Discontent. Cam- chological underpinnings of democracy: A bridge: Cambridge University Press. selective review of research on political tole- Lijphart, A. (1977). Democracy in Plural Societies. rance, interpersonal trust, and social capital. New Haven: Yale University Press. Annual Review of Psychology, 50, 625-650. Lijphart, A. (1999). Patterns of Democracy. New Sullivan, K. (2000, May 01-02). Freedom of expres- Haven: Yale University Press. sion in the United States. Paper presented at the Mutz, D. C. (2002). Cross-cutting social net- 1st Symposium on Boundaries of Freedom of works: Testing democratic theory in practice. Expression and Order in American Demo- American Political Science Review, 96(1), 111-126. cracy, Kent, Oh. Newman, S. L. (2002). The constitutional protec- Togeby, L. (1994). The Disappearance of a Gen- tion of freedom of expression. Canadian Journal der-gap – Tolerance and Liberalism in Den- of Political Science-Revue Canadienne De Science Politi- mark from 1971 to 1990. Scandinavian Political que, 35(1), 189-191. Studies, 17(1), 47-68. Norton, M. B. (1986, Sep). Freedom Of Expression Tuori, S. (2007). Cooking nation – Gender equa- As A Gendered Phenomenon. Paper presented at lity and multiculturalism as nation-building dis- the 1st Wallace Conf on the Constitution, courses. European Journal of Womens Studies, Freedom of Expression, and the Liberal Arts, 14(1), 21-35. St Paul, Mn. UNDP. (2004). Human Development Report 2004 – Cultural liberty in today's diverse world. New York: 112

The United Nations Development Pro- Widmalm, S. (2005). Tolerance in India. India gramme. Review, 4(3). UNESCO. (2009). Freedom of Expression. Widmalm, S. (2006). Watching African Demo- Retrieved 1 March, 2009, from http://por- cracy. Axess, 34-37. tal.unesco.org/ci/en/ev.php- Wimmer, K. (2005, Apr). Toward a world rule of law: URL_ID=2493&URL_DO=DO_TOPIC Freedom of expression. Paper presented at the Syr- &URL_SECTION=201.html acuse Conference on Legal Evolution, Syra- Walker, S. (2007). Are regimes in diverse societies cuse, NY. more repressive? A crosstemporal, crossnatio- nal analysis. Political Science, 59(1), 23-44. nStatsvetenskapliga förbundet

FÖRBUNDSREDAKTÖR: MAGNUS ERLANDSSON

forum för att samtala om statsvetenska- Förbundsredaktören pen som ämne och de roller statsvetare spelar som forskare och lärare3, och till har ordet sist vara ett brett och samhällsengageran- de debattforum om svensk statsveten- 4 I fem år har dessa öronmärkta sidor ut- skap . Dessa ”programförklaringar i kon- gjort en särskild avdelning av den tidskrift centrat” från tidigare redaktörer kan synas du håller i handen, som ett tecken på sam- likartade, men eftersom ramarna har varit arbetet mellan Statsvetenskapliga förbun- vida har förbundssidorna ändå haft lite det och Statsvetenskaplig tidskrift. Med olika karaktär över tid. den tidigare medlemstidskriften Politolo- Bläddrar man igenom de fem senaste gens frånfälle (2004) stängdes ett fönster årens nummer finner man några (i tid- ut mot förbundets medlemmar, kort där- skriften) förbipasserande ämnen och flera efter öppnat igen i och med dessa ”för- återkommande teman. Till de förra hör till bundssidor”. exempel roll- och förhandlingsspel som Enligt dåvarande förbundsordförande undervisningsform, framtiden för femi- Gullan Gidlund hade det övergripande nistisk forskning, statsvetares fackliga en- samarbetet mellan tidskrift och förbund gagemang, samt arvet efter (och eftermä- som målsättning att skapa ”en dynamisk let till) Herbert Tingsten. kontaktyta mellan de statsvetenskapliga Till de senare och mer regelbundna miljöerna och tidskriften och därmed ge temana hör jämställdheten inom den nya förutsättningar för en mötesplats med statsvetenskapliga disciplinen (med i fem kvalificerad debatt och för publiceringar av sexton nummer, liksom i detta), inter- av hög vetenskaplig kvalitet”.1 nationaliseringen och förväntningarna på Ambitionen med just förbundssidorna, svenska statsvetare att hävda sig på engel- utöver att informera om möten, konfe- ska (med i tre nummer), statsvetare i renser och förbundets verksamhet, var massmedia, (finansiella) hot mot forskar- möjligen lite mer begränsat, och har skif- utbildningen, principer för sammanlägg- tat något under åren. Till en början hette ningsavhandlingar, samt kontaktytor mel- det att denna avdelning skulle inriktas på lan statsvetenskapen och ett par andra dis- diskussion om forskning och undervisning i statsvetenskap2, senare ses som ett 3. Statsvetenskaplig tidskrift 2006, årg. 108, nr 2, s 223. 4. Statsvetenskaplig tidskrift 2008, årg. 110, nr 1, s 1. Statsvetenskaplig tidskrift 2005, årg. 107, nr 1, s 85. 125, samt Statsvetenskaplig tidskrift 2009, årg. 2. aa:86 111, nr 4, s 386. Har du synpunkter på förbundssidan eller vill lämna bidrag är du välkommen att kontakta för- bundsredaktören via e-post [email protected] eller telefon: 0708-954500. n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 114 cipliner (politisk psykologi och freds- och skapa en arena för en bredare och samhäl- konfliktforskning). leligt engagerande debatt, särskilt med Var man än bland dessa förbundssidor tanke på den konkurrens en liten scen stoppar ned näsan finner man välskrivna, som denna (med utgivning fyra gånger läsvärda och i flera fall fortfarande ange- per år och med en spridning i huvudsak lägna texter. Läs dem gärna igen! begränsad till det svenska statsvetarkol- lektivet) möter från andra medier. (För- frågningar från – eller goda utsikter att få Samhällsengagerande debatt utrymme på – DN Debatt eller SvD eller introspektion? Brännpunkt skulle knappast nedpriorite- Som nytillträdd så kallad förbundsredak- ras till förmån för Statsvetenskaplig Tid- tör – med de enda inledande riktningsgi- skrifts förbundssidor.) Till villkoren för varna att uppdraget innebär stor självstän- en redaktör hör förstås också den konkur- dighet och frihet, att man har 2-12 sidor rens om skrivtid som de till dessa sidor bi- till förfogande, samt orden från redaktion dragande skribenterna möter från de håll och redaktionsråd om att ”i princip har vi där deras publicering kan förväntas väga inga synpunkter på innehållet”1 – ställer tyngre på den akademiska meritlistan.3 jag mig förstås lite olika frågor om materi- Jag axlar manteln och tar upp den kasta- al och form. de handsken från min föregångare som Om detta ska vara ett forum för diskussion önskade en tydligare profilering av dessa om svensk statsvetenskap och dess utövare, gärna sidor – mot (i första hand) antingen en med relevans för fler än dem inom professionen – bredare samhällsdebatt eller (i andra för så lyder nu min egen försiktigt oför- hand) en smalare ämnes- och professions- vägna programförklaring i koncentrat – diskussion. Men jag gör den omvända pri- vad har inte redan blivit sagt under de fö- oriteringen och värnar sidornas karaktär regående åren, och vad tål att upprepas? av inom-disciplinär reflektion. Uppma- Och går det att skapa ett innehåll av in- ningen till dem som medverkar på för- tresse för både statsvetarna själva och åt- bundssidorna under mitt redaktörskap får minstone delar av det samhälle de stude- istället bli densamma som till uppsatsskri- rar? vande studenter och forskande anslags- Den nu avgående redaktören, Helena äskare: vik några rader åt att beskriva sam- Olofsdotter Stensöta, menade i sin sista hällsrelevansen! För den som ändå väljer krönika att förbundssidorna är ”den na- förbundssidorna före (eller efter att ha re- turliga och enda kanalen” för reflektion fuserats av) DN Debatt, finns det förstås kring det statsvetenskapliga ämnet och alltid utrymme. den statsvetenskapliga professionen.2 (Men denna diskussion förs förstås också i läroböcker, på seminarier, debattsidor – Förslag på teman för 2010 och bloggar.) Min föregångare lyfte även Är det något i den ursprungliga tanken fram svårigheterna med att på dessa sidor med forumet som inte fått den uppmärk- samhet det förtjänar, så är det diskussionen om pedagogik, undervisning och 1. Det ska också sägas att redaktionen förstås står till statsvetare som lärare. Min förhoppning förfogande för input och avstämning. 2. Statsvetenskaplig tidskrift 2008, årg. 111, nr 4, s 385. 3. Ibid. 115

är också att någon eller några skribenter debatten, har att göra med jämställdhets- n STATSVETENSKAPLIGA delar med sig av sina erfarenheter och råd perspektiv i undervisning och litteratur på när det gäller läroboksförfattande. Ett av grundutbildningen i statsvetenskap. I den- årets nummer ser jag gärna vikas åt stats- na kartläggning har vi under januari 2010 vetare som mer än sina kollegor är aktiva undersökt kurslitteraturen i statsveten- på bloggar och andra sociala medier. Så skap vid 16 lärosäten, och vi rapporterar

här är till sist en preliminär agenda för de här våra tentativa resultat. kommande förbundssidorna. Utgångspunkten för undersökningen är FÖRBUNDET 1. Hur utvecklar vi den statsvetenskapli- den enkla observationen att vi på olika sätt ga undervisningen och våra kompe- är ålagda att aktivt jobba med jämställd- tenser som lärare? hetsfrågor i relation till undervisningen. I 2. Reflektioner från läroboksförfattare jämställdhetsplanen vid författarnas eget om genrens utmaningar och glädje- lärosäte (Södertörns högskola) sägs det ämnen. exempelvis i målbeskrivningen att jäm- 3. Den twittrande statsvetaren: Hur för- ställdhet och genus ska ingå som en inte- ena den första och tredje uppgiften? grerad del i utbildningen. Faktum är att Ni som känner er stimulerade av dessa texten talar om en ganska långt driven ämnen (eller tidigare teman!) är välkomna könsmedveten pedagogik. Vi ska helt en- med idéer eller texter – och det gäller för- kelt använda kurslitteratur som inte miss- stås också alla er som vill skriva om och gynnar eller osynliggör något kön samt in- diskutera något helt annat, bara det låter tegrera genus- och jämställdhetsperspek- sig rymmas under rubriken ”svensk stats- tiv i all undervisning. Utan att ha under- vetenskap och dess utövare”. Väl mött! sökt saken närmare kan man förmoda att MAGNUS ERLANDSSON liknande beskrivningar återfinns – i olika STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN sammanhang – vid alla svenska lärosäten. OCH SCORE, STOCKHOLMS UNIVERSITET Det är därför intressant att försöka teckna en bild av hur vi statsvetare rent generellt lever upp till sådana utfästelser på olika håll. Jämställdheten inom Utgångspunkter och genomför- svensk statsvetenskap ande IV: Kurslitteraturen och Ett problem i sammanhanget har att göra undervisningen med en allmän nivåskattningsproblema- tik. Hur stor andel av kurslitteraturen måste ta upp genusperspektiv för att vi Under de senaste åren har det i förbunds- ska kunna säga att vi faktiskt lyckas med sektionen i Statsvetenskaplig Tidskrift att integrera genus- och jämställdhetsper- förts en diskussion om jämställdheten spektiv i undervisningen? Det handlar inom svensk statsvetenskap (jfr Olofsdot- rimligtvis inte om att alla böcker och artik- ter Stensöta et al. 2007; Olofsdotter Sten- lar som vi överhuvudtaget inkluderar på söta & Forsberg 2008; Bennich-Björkman våra litteraturlistor måste ha något slags et al. 2008; Rothstein 2009). En aspekt av genusperspektiv – det är snarare det totala denna fråga, som inte har kommit upp i n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 116 kursinnehållet som ska vara könsmedve- ning från fall till fall. Föreliggande kart- tet. läggning är dessutom gjord på kort tid, Ett riktmärke kan vara tidigare utvärde- och resultaten bör således betraktas som ringar. Låt oss igen ge ett exempel från preliminära. Läroböcker om politiska ide- vårt eget lärosäte. En utredning från 2008 ologier är särskilt problematiska att hante- visade att runt 17 procent av litteraturen ra. I regel ingår i dessa beskrivningar av fe- på kurserna i statsvetenskap hade ett ge- minism, och här finns således något slags nusperspektiv (Bodin & Åsander 2008). I genusperspektiv. Samtidigt är dessa pre- samma rapport presenterades snittsiffran sentationer av skiftande karaktär: en del är 34 procent för Södertörns högskola som väldigt allmänna och historiskt orientera- helhet. Utan att avgöra om detta i sig är de, medan andra försöker inkludera mer mycket eller litet, har vi med detta i alla fall samtida akademiska diskussioner. någon slags referenspunkt. Vi ska i slut- I vår kartläggning har vi för enkelhetens diskussionen återkomma till denna nivå- skull inte räknat med översiktsverken om skattningsproblematik. politiska ideologier bland texterna med genusperspektiv. Vidare så finns det på de listor vi undersökt ett visst utrymme för Innebörden av genusperspektiv litteratur som studenterna i samråd med En annan fråga som rör genomförbarhe- lärarna får välja själva. Man kan således ten av vår kartläggning har att göra med hävda att våra studenter konfronteras hur vi alls ska förstå vad ett ”genusper- med något fler genusperspektiv än vad vår spektiv” innebär. Det är inte självklart. kartläggning visar (nedan). Samtidigt har Man kan rent allmänt stöta på olika teore- vi alltså en bred och pragmatisk definition tiska, normativa och empiriska problem i av ”genusperspektiv”, vilket gör att vi tro- försök att bestämma huruvida det finns ligtvis identifierar fler sådana perspektiv ett könsperspektiv eller inte i en viss text. I än vad en mer strikt genusforskare skulle denna kartläggning har vi valt att vara göra. pragmatiska och jobba med en bred definition. Ett köns- eller genusperspektiv lik- ställer vi med något slags resonemang Empiri och kartläggning som på ett substantiellt sätt belyser eller Undersökningen baseras på listor över behandlar relationen mellan män och den obligatoriska litteraturen på kurserna kvinnor. Inte alla skulle känna sig bekvä- statsvetenskap A, B och C (eller motsva- ma med en sådan definition, eftersom det rande) på 16 lärosäten: universiteten i i praktiken innebär att också texter som Stockholm, Umeå, Uppsala, Lund, Sunds- egentligen inte problematiserar konstruk- vall/Östersund, Linköping, Karlstad, Gö- tioner av kön eller som utgår från att kvin- teborg och Örebro, samt högskolorna i nor är en enhetlig kategori, av oss ändå Mälardalen, Malmö, Luleå, Dalarna, kvalificerar för kategorin ”litteratur som Halmstad, Kristianstad och Södertörn. har ett genusperspektiv”. Detta skulle Litteraturlistorna är tagna från lärosätenas sannolikt kritiseras av genusvetenskapliga hemsidor. forskare. I sammanställningen har vi räknat anta- Det finns fler problem. Vad som är eller let böcker och artiklar som har ett genus- inte är ”genusperspektiv” måste i slutän- perspektiv, som det här förstås. Vi har dan alltid handla om en kvalitativ bedöm- även uppmärksammat könsfördelningen 117 mellan författarna. I de fall där texterna säten har feministisk litteratur som obliga- n STATSVETENSKAPLIGA har två (eller fler) författare av samma kön torisk läsning på det första momentet på räknas dessa som en representant för det- A-nivån: i Stockholm ska studenterna läsa ta kön. Då lärosätena fungerar som våra Politikens paradoxer (Wendt Höjer & Åse analysenheter, har vi räknat varje boktitel 1999), i Umeå listas ovan nämnda Gem- som en, trots att vissa titlar återfinns på zöe (2003) och på Mittuniversitetet är

flera lärosäten. Om en bok eller artikel HSV:s skrift Genusperspektiv på statsve- återkommer på flera kurser i statsveten- tenskap (Rönnblom & Eduards 2008) FÖRBUNDET skap vid ett och samma lärosäte redovisas obligatorisk läsning. När det gäller utländ- den dock bara en gång. ska arbeten är Feminist Political Theory Kartläggningen presenteras nedan. Vi (Bryson 2003), The Politics of Presence har strukturerat framställningen utifrån (Phillips 2000) och Justice and the Politics innehållet i monografierna, antologierna of Difference (Young 1990) böcker som och de vetenskapliga artiklarna som ingår läses på flera lärosäten, på samtliga nivåer. på litteraturlistorna, och vi försöker att sammanfatta det generella mönstret snarare än att resonera om variationen mellan Antologier lärosätena. I vissa fall lyfter vi dock fram Bland den obligatoriska kurslitteraturen specifika förhållanden vid enskilda lärosä- finns det ett par antologier som förekom- ten. Vi för också ett kort resonemang om mer på nästan alla lärosäten. Dessa är valbara kurser med genusvetenskaplig in- Tretton texter i politisk teori (Hallberg, riktning. Avslutningsvis diskuterar vi re- Jansson & Mörkenstam 2009) samt Poli- sultatet av undersökningen i ett vidare tik som organisation (Rothstein 2001). I perspektiv. den förstnämnda finns klassiska texter som Mary Wollstonecrafts ”Till kvinnans försvar” och Carole Patemans ”Det sexu- Monografier och antologier ella kontraktet”. I den sistnämnda står Jes- Sammanlagt förekommer 415 böcker sica Lindvert för genusperspektivet med (monografier och antologier) i den obliga- kapitlet ”Feminism och förvaltning”. Det toriska kurslitteraturen. Ser vi till könsför- bör nämnas att texterna i ovan nämnda delningen hos författarna finner vi 88 pro- antologier egentligen inte kan ses som recent män och tolv procent kvinnor. Runt presentativa för aktuell genusveteskaplig åtta procent av böckerna är författade av teoribildning. kvinnor och män tillsammans. Bland de Ett par lärosäten listar antologin Texter böcker som är författade av både män och i samtida politisk teori (Beckman et al. kvinnor är Metodpraktikan (Esaiasson et 2009) där det finns flera texter som inne- al. 2007) och Textens mening och makt håller ett mer teoretiskt genusvetenskap- (Bergström & Boréus 2005) de vanligast ligt perspektiv (bland annat av Carole Pa- förekommande. Runt sju procent av teman, Iris Marion Young, Susanne Mol- böckerna har ett genusperspektiv. ler Okin och Catherine MacKinnon) samt Ett par av böckerna med genusperspek- postmoderna och postkoloniala författare tiv återfinns på flera lärosäten. Den som (Gayatri Chakravorty Spivak och Chandra används vid flest lärosäten är Feminism Talpade Mohanty) som kritiserar synen på av Lena Gemzöe (2003), och i samtliga kvinnor som enhetlig kategori, något som fall listas den redan på A-nivån. Flera läro- är centralt i genusforskningen idag. 118 Vad gäller skillnader mellan olika läro- som i större utsträckning anlägger ett kri- säten finns inget entydigt mönster. Stock- tiskt inomfeministiskt perspektiv (se till holms universitet framstår dock som det exempel Mansbridge 2003; Htun 2004). lärosäte som har mest obligatorisk litteratur med genusperspektiv. På A- och B-ni- vån finns det sådan litteratur på alla kurser Valbara kurser med genusper- utom internationell politik. Värt att lyfta spektiv fram är också den litteratur som utgör Av de lärosäten som listar sina valbara obligatorisk läsning på 15-poängsmomen- kurser på B- och C-nivå har tre lärosäten tet ”Statsvetenskapliga problem och me- kurser med ett uttalat eller tydligt genus- toder” på C-kursen på Mälardalens hög- perspektiv: Uppsala (1), Malmö (1) samt skola. Där finns bland annat Wendy Stockholm (4). I Uppsala heter kursen Browns Regulating Aversion: Tolerance Kön/genus, politik och medborgarskap in the Age of Identity and Empire (2008) och där undervisar Christina Bergqvist, som obligatorisk läsning och även den en- Josefina Erikson och Pär Zetterberg. På da litteratur som har ett queer-perspektiv: Malmö högskola kan studenterna på B-ni- Sexual Strangers: Gays, Lesbians, and Di- vån välja att läsa kursen Sociala rörelser lemmas of Citizenship (Phelan 2001). och politik, vilken åtminstone av littera- turlistan att döma har ett genusperspektiv och där Pauline Stoltz är kursansvarig. Artiklar Flest valbara kurser med genusperspektiv Av de 124 artiklar vi finner på kurslistorna har Stockholms universitet, där Maria är 77 procent skriva av män och 23 pro- Jansson och Maria Wendt håller i kursen cent av kvinnor. 18 procent av artiklarna Nya feministiska utmaningar – jämställd- har ett genusperspektiv. Här finns dock hetspolitik, krig och globalisering, och där ett mätproblem: det är långt ifrån alla läro- Lenita Freidenvall och Christina Alnevall säten som listar de artiklar som ska läsas. ger kursen Gender Equality Policy in Flera institutioner hänvisar till artikelkom- Sweden and Europe. På C-nivån kan stu- pendier som finns att köpa eller tillgå på denterna välja att läsa Den politiska bety- lärosätet. Vi har här valt att ändå inkludera delsen av kön där Drude Dahlerup är an- artiklarna i kartläggningen, då de spelar en svarig, och vissa terminer ges även kursen viktig roll. Det är procentuellt fler av artik- En ny världsordning? Om konflikter, våld larna än av böckerna som har ett genus- och betydelsen av att upprätthålla det po- perspektiv. Detta kan bero på att artiklar litiska, där Maud Eduards undervisar. I kan vara en ”lösning” för att tillföra ett ge- Stockholm finns även ett mastersprogram nusperspektiv på en kurs som annars be- med inriktning på kön och politik. står av böcker som saknar sådant innehåll. Situationen vid statsvetenskapen i Gö- teborg kan få illustrera detta. Här låter Vilka slutsatser kan dras? man artiklar utgöra en stor del av litteratu- Vad visar vår kartläggning? Genusper- ren, och av de 84 artiklar som var obliga- spektiv saknas förvisso inte på våra torisk läsning hade 20 procent ett genus- grundutbildningar, och det finns på vissa perspektiv. Artiklarna är också intressanta håll valbara kurser med detta tema. Runt ur det perspektivet att det är bland dessa sju procent av antologierna och monogra- som det går att finna forskning och texter fierna och 18 procent av artiklarna som vi 119 ger våra studenter att läsa har ett genus- toriskt perspektiv, men som i vissa fall till n STATSVETENSKAPLIGA perspektiv. Huruvida det är mycket eller och med kan sägas vara föråldrade. lite är svårt att avgöra. Det tycks dock rent Det tycks inte heller vara så att det spe- intuitivt inte ligga helt i linje med den typ lar någon större roll om det på något visst av mål som återfinns i olika slags styrdo- lärosäte finns en stark genusvetenskaplig kument, vilka närmast antyder en köns- institution eller inte – statsvetenskapen på

medveten pedagogik som genomsyrar all samma lärosäte påverkas inte av detta, sett undervisning. Tolkningen är dock inte till innehållet i kurslitteraturen. Det är skil- FÖRBUNDET självklar. All kurslitteratur måste inte nöd- da verksamheter, uppenbarligen. vändigtvis ha ett uttalat genusperspektiv – En annan reflektion rör betydelsen av ett sådant perspektiv kan förmedlas i ex- enskilda individer. Även om vi egentligen empelvis en föreläsningssituation ändå. inte har undersökt relationen mellan läro- Genus- och jämställdhetsperspektiv kan säten där genusperspektiv ges stort ut- därmed integreras i all undervisning, rent rymme i kurslitteraturen och andelen an- hypotetiskt, även utan litteratur med så- ställda vid dessa lärosäten som i sin forsk- dant innehåll. Samtidigt är det rimligt att ning sysslar med en genustematik, ligger betrakta andelen litteratur med ett genus- det nära till hands att anta att det finns ett perspektiv som en indikator på graden av sådant generellt samband. Det i samman- integration av jämställdhetsperspektiv i hanget starka inslaget av genusperspektiv i undervisningen inom ett ämne, och på det kurslitteraturen i just Stockholm är exem- viset framstår sju procent som en påfal- pelvis ingen slump, utan speglar naturligt- lande låg siffra. Och i relation till den tidi- vis forskningsinriktningen hos vissa fors- gare kartläggningen av Bodin & Åsander kare på detta lärosäte. (2008) representerar sju procent en helt Detta är i sig ingenting märkligt, utan otillfredsställande situation. någonting naturligt och positivt. Men man kan tänka sig att detta samtidigt kan vara ett problem, i synnerhet i mindre Några texter föråldrade statsvetenskapliga miljöer. För att ta det Vilket vi redan har noterat är det få av de mest extrema exemplet i vår undersök- här inkluderade texterna med ett ”genus- ning: Skulle studenterna i statsvetenskap perspektiv” som egentligen kan ses som på Mälardalens högskola läsa Brown representativa för aktuell genusveten- (2008) och Phelan (2001) om inte just Joa- skaplig teoribildning. Det handlar snarare kim Johansson jobbade där (jfr Johansson om mer allmänna diskussioner om skill- 2009)? Här ligger nog den stora utma- nader mellan kvinnor och män, i olika av- ningen för de statsvetenskapliga institu- seenden. Detta är kanske inte så konstigt tionerna och ämnesgrupperna, det vill sä- heller: statsvetenskap och genusvetenskap ga att även om det inte finns forskare med är skilda ämnen på de flesta lärosäten. genusinriktning ändå säkerställa ett genus- Men det innebär att våra studenter inte får perspektiv i undervisningen över tid. Det någon riktigt bra bild av den aktuella femi- är naturligtvis inte bra om enstaka indivi- nistiska och genusvetenskapliga teoribild- der är det som kommer att avgöra om ett ningen. De ställs snarare inför texter som genusperspektiv inkluderas eller inte på kan ses som intressanta ur ett samtidshis- grundutbildningen i statsvetenskap. 120

Utrymme för försiktig optimism Esaiasson, Peter et al. (2007) Metodpraktikan. Kon- Vi avrundar vår kartläggning med en sista, sten att studera samhälle, individ och marknad. försiktigt optimistisk betraktelse. Om Stockholm: Norstedts. Gemzöe, Lena (2003) Feminism. Stockholm: Bilda man vill höja inslaget av genusperspektiv i förlag. kurslitteraturen, tycks detta fungera bäst Hallberg, Peter, Maria Jansson & Ulf Mörken- genom att ge studenterna artiklar att läsa. stam, red (2009) Tretton texter i politisk teori. Även om läroböckerna är dåliga på att in- Malmö: Liber. tegrera könsperspektiv, kan artiklar så att Htun, Mala (2004) Is Gender like Ethnicity? The säga spela en kompensatorisk roll i sam- Political Representation of Identity Groups?, manhanget. På Göteborgs universitet be- Perspectives on Politics 2 (3), 439–458. står den obligatoriska litteraturen på stats- Johansson, Joakim (2009) Queerteori för statsve- vetenskap B till stor del av artiklar, och tare, Statsvetenskaplig tidskrift, årg 111, nr 3, fördelningen mellan såväl manliga och 2009, 265–281. kvinnliga författare som antalet artiklar Mansbridge, Jane (2003) Rethinking Representa- tion, American Political Science Review 97 (4), med genusperspektiv är bättre här än på 515–528. de flesta andra kurserna i vår undersök- Olofsdotter Stensöta, Helena et al. (2007) Är vi ning. Ett ökat inslag av artiklar på littera- jämställda inom ämnet statsvetenskap?, Stats- turlistorna tycks således vara ett möjligt vetenskaplig tidskrift, årg 109, nr 4, 2007, 405– sätt att också öka inslaget av genusper- 409. spektiv på de statsvetenskapliga grundut- Olofsdotter Stensöta, Helena & Malin Forsberg bildningarna i vårt land. (2008) Jämställdheten inom svensk statsvetenskap II – forskningsfinansiärer, Statsveten- JENNIE K LARSSON – JOAKIM EKMAN skaplig tidskrift, årg 110, nr 2, 2008, 220–222. STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, Phelan, Shane (2001) Sexual Strangers: Gays, Lesbi- SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA ans, and Dilemmas of Citizenship. Philadelphia: Temple University Press. Referenser Phillips, Anne (2000) The Politics of Presence. Oxford: Oxford University Press. Beckman, Ludvig et al., red (2009) Texter i samtida Rothstein, Bo (2001) Politik som organisation: För- politisk teori, 2:a uppl. Malmö: Liber. valtningspolitikens grundproblem. Stockholm: Bennich-Björkman, Li et al. (2008) Jämställdhe- SNS Förlag. ten inom svensk statsvetenskap III – reflek- Rothstein, Bo (2009) Replik: Jämställdheten i tioner och råd från tio statsvetarprofessorer, svensk statsvetenskap. Några frågetecken till Statsvetenskaplig tidskrift, årg 110, nr 4, 2008, ”de tios bud”, Statsvetenskaplig tidskrift, årg 111, 430–435. nr 2, 2009, 197–199. Bergström, Göran & Kristina Boréus (2005) Tex- Rönnblom, Malin & Maud Eduards (2008) tens makt och mening. Lund: Studentlitteratur. Genusperspektiv på statsvetenskap. Stockholm: Bodin, Fredrik & Andreas Åsander (2008) Genus Högskoleverket i samarbete med Nationella och jämställdhet i kursplaner. Utredning av sekretariatet för genusforskning. Södertörns högskolas kursplaner utifrån ett Wendt Höjer, Maria & Cecilia Åse (1999) Politi- genus- och jämställdhetsperspektiv. Fle- kens paradoxer: En introduktion till feministisk poli- mingsberg: Södertörns högskola. tisk teori. 2:a uppl. Lund: Academia Adacta. Brown, Wendy (2008) Regulating Aversion: Tolerance Young, Iris Marion (1990) Justice and the Politics of in the Age of Identity and Empire. Princeton: Difference. Princeton: Princeton University Princeton University Press. Press. Bryson, Valerie (2003) Feminist Political Theory: An Introduction. London: Macmillan. 121

6. Miljöproblem och bristande samar- n STATSVETENSKAPLIGA Konferens bete (Sverker Jagers, GU och Ylva Noren Bretzer, GU). 7. Förvaltning som business. Marknads- anpassningens konsekvenser för pro- Förbundets årsmöte och 40-årsju- cesser, aktörer och värden (Maria Jarl,

bileum i Göteborg GU och Urban Strandberg, GU). FÖRBUNDET Statsvetenskapliga förbundet fyller 40 år i 8. Policyval vid samhällsförändring år och firas i samband med förbundets (Jonas Hinnfors, GU och Andrea årsmöte i Göteborg 30 september – 2 ok- Spehar, GU). tober 2010. Hela 12 arbetsgrupper är pla- 9. Högerpopulistiska partier och främ- nerade liksom två gemensamma paneldis- lingsfientlig opinion i Europa: Fram- kussioner med rubrikerna ”Eftervalsana- gång och inflytande (Marie Demker, lys” och ”Statsvetenskap – ett ämne i ti- GU och Gissur Erlingsson, LIU). den?”. Sista datum för anmälan till konfe- 10. Närvarons politik – och dess utma- rensen (och middagen) är 30 juni. Deadli- ningar (Lena Wängnerud, GU). ne för uppsatser är den 13 september. Ar- 11. Modern rättviseteori (Gunnar Falke- betsgrupperna är följande (ordförande mark, GU och Göran Duus Otter- inom parantes). ström, GU). 1. Dysfunktioner i statsapparaten. Kli- 12. Postkommunistisk politik (Li Ben- entelism, korruption, diskriminering nich-Björkman, UU och Andreas (Bo Rothstein, GU). Jonansson Heinö, GU). 2. Från internationell till global politik. Nationellt, regionalt, transnationellt (Ann-Marie Ekengren, GU och Dou- glas Brommesson, LNU). 3. Intressegrupper och lobbying på Notis nationell, europeisk och global nivå (Daniel Naurin, GU och Jonas Tall- berg, SU). Uppdaterad och ansiktslyft hem- 4. Mellanvalsdemokrati (Peter Esaias- sida son, GU, Mikael Gilljam, GU och Mikael Persson, GU). Gör det gärna till en vana att då och då tit- 5. Välfärdsstat: Medborgare, maktha- ta in på Statsvetenskapliga förbundets vare och offentlig politik (Staffan hemsida, som nyligen fått ett nytt utseen- Kumlin, GU och Maria Oskarson, de och ett rikare innehåll – men som nås GU). på samma adress som tidigare: www.swepsa.org.

n Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 Litteraturöversikter

Broman, Anders, 2009. Att göra en tion – Civic Education Study från 1999 (se demokrat? Demokratisk socialisa- Torney-Purta 2001; Ekman & Todosije- tion i den svenska gymnasiesko- vic 2003; Almgren 2006; Ekman 2007) – lan. Karlstad: Karlstad University har fått en uppföljare som kallas Internatio- Studies 2009: 41. nal Civic and Citizenship Education Study (ICCS) och som igen genomförs av Inter- national Association for the Evaluation of Edu- JOAKIM EKMAN1 cational Achievement (IEA). Skolverket kommer under 2010 att skriva huvudrap- porten för den svenska delen av ICCS, vil- Finns det svensk forskning om politisk ken kommer att fördjupas av forskarrap- socialisation? För tio år sedan skulle nog porter. Vetenskapsrådets utbildningsve- de flesta ha svarat ”nej” på den frågan. tenskapliga kommitté (UVK) tilldelade Enbart ett fåtal studier inom detta fält dessutom hösten 2009 medel till ett nytt kunde då identifieras (se Johansson 1985; statsvetenskapligt/ pedagogiskt forsk- Westholm et al. 1990; Westholm 1991; ningsprojekt för att studera den svenska Denk 1999). Mycket har dock förändrats skolans ”institutionella karaktär” och dess sedan dess och utan att göra en höna av en effekter på elevernas medborgarkompe- fjäder skulle jag vilja påstå att när Anders tens (samhällsengagemang, kunskap om Broman hösten 2009 lägger fram sin dok- politik och samhälle, samt demokratiska torsavhandling på temat demokratisk so- värderingar). Även om vi betraktar alla cialisation i den svenska gymnasieskolan, dessa kommande arbeten som blygsam- ligger han helt rätt i tiden. Riksbankens Ju- ma tillskott, är det ändå i den lilla värld bileumsfond har helt nyligen beviljat med- som svensk statsvetenskap utgör tillräck- el åt ett stort multidisciplinärt forsknings- ligt för att göra ett avtryck. Politisk sociali- program om politisk socialisation (se sation framstår plötsligt som ett levande Statsvetenskaplig tidskrift nr 1, 2009), där en forskningsfält i Sverige. hel rad doktorander i skrivande stund arbetar på sina avhandlingar. Den stora internationella studie som hjälpte till att vi- Avhandlingens innehåll talisera den statsvetenskapliga forskning- Anders Bromans avhandling undersöker en om skolans demokratifostrande funk- skolans roll som en ”demokratisk socialisationsagent”. Den svenska skolan har ett 1 Joakim Ekman är docent i statsvetenskap uttalat demokratiskt uppdrag, vilket Bro- och verksam vid Södertörns högskola samt man tydliggör i avhandlingens andra kapi- inom forskningsprogrammet Youth & tel, i en genomgång av skolans styrdoku- Society (YeS) vid Örebro universitet. Anmä- ment (som Skollagen, Läroplanen för lan bygger på författarens fakultetsopposi- gymnasieskolan och Kursplanen för sam- tion på Anders Bromans doktorsavhandling, vilken lades fram till offentlig gransk- hällskunskap). Detta uppdrag saknar dock ning den 16 oktober 2009 vid Karlstads ett tydligt innehåll, utan är snarare öppet universitet. för olika tolkningar på lärar- och klass- E-post: [email protected]

Statsvetenskaplig Tidskrift 2010, årg 112 nr 1 123 n

rumsnivå. Skollagens portalparagraf talar ningar inom den internationella forsk- L om att ”verksamheten i skolan skall utfor- ningen om skolans relativa betydelse för ITTERATURGRANSKNINGAR mas i överensstämmelse med grundläg- de unga medborgarnas politiska förhåll- gande demokratiska värderingar”. I läro- ningssätt. Vissa menar att skolan är viktig planen för gymnasieskolan (Lpf 94) sägs härvidlag, andra ser skolan som ganska att det offentliga skolväsendet ”vilar på betydelselös. Det finns dock betydande demokratins grund”, och att skolan ”har kunskapsluckor, och särskilt skulle vi been viktig uppgift när det gäller att förmed- höva just panelstudier för att få en bättre la och hos elever förankra de värden som bild av skolan som en demokratisk sociali- vårt samhällsliv vilar på”. Dessa värden sationsarena. Jag instämmer i Bromans radas sedan upp: det handlar bland annat karaktäristik av denna litteratur som va- om individens frihet och integritet, alla randes ”i behov av utveckling”. människors lika värde, jämställdhet, och Avhandlingens syfte, såsom det formu- med referens till ”den etik som förvaltas leras på sid 15, är därför att bidra till vår av en kristen tradition och västerländsk förståelse av den demokratiska socialisa- humanism” sägs det att förmedlingen och tionsprocessen och särskilt den betydelse förankringen ska ske ”genom individens som skolan kan ha i denna process. Den fostran till rättskänsla, generositet, tole- övergripande frågeställningen lyder: Vil- rans och ansvarstagande”. I den gällande ken effekt har undervisning om politik kursplanen för samhällskunskap slås det och demokrati på gymnasieelevers demo- fast att ”skolan skall i sin undervisning i kratiska orientationer? Genom att se på ämnet samhällskunskap sträva efter att ett urval av gymnasieungdomar och deras eleven omfattar och praktiserar demokra- förhållningssätt före och efter att de läst tins värdegrund och förstår hur olika per- kursen Samhällskunskap A, vill Broman spektiv och ideologier ger olika sätt att alltså uttala sig om den eventuella effekten uppfatta samhället”. av en specifik typ av undervisning. För att Broman uppmärksammar oss på att så- uppfylla detta syfte används fyra precise- dana vaga formuleringar samtidigt inte rade forskningsfrågor: döljer det faktum att styrmedlen också 1. Hur förändras ungdomars demokra- innehåller en rad potentiella motsättning- tiska orientationer under gymnasiekursen ar, som den mellan det neutrala åsiktsplu- Samhällskunskap A? ralistiska målet och det normativa demo- 2. Sker förändringar i den önskade rikt- kratiskt värdeförmedlande målet, eller den ningen enligt skolans demokratiska upp- mellan skolans kunskapsuppdrag och drag? dess demokratiuppdrag. Inom parentes 3. Är gymnasieskolan en stark eller svag kan det nämnas att skolböckerna hamnar demokratisk socialisationsagent? lite i skymundan i den aktuella avhand- 4. Vilka faktorer på agentnivå och indi- lingen. Hur ser till exempel relationen ut vidnivå har betydelse för utfallet? mellan ”styrmedlens” demokratibild och Det är också värt att understryka att stu- den bild som framträder i läromedlen? dien fokuserar på förändring av demokratis- I kapitel 1 i avhandlingen ges en kortfat- ka förhållningssätt hos eleverna. Det är tad översikt av vad som tidigare skrivits alltså inte i första hand nivåerna av demo- om skolan som en socialisationsagent el- kratistöd och så vidare som är det intres- ler demokratiförmedlare. Här visar Bro- santa. Andra studier, som Skolverkets Ung man att det faktiskt råder lite delade me- 124 i demokratin (2001; 2003) har redan kartlagt Vad som ”händer” är istället att föränd- detta. ringen av attityder eller demokratiska Mer specifikt består Bromans under- ”orientationer” sker till lika stor del i posi- sökning dels av en panelstudie (en enkät- tiv som i negativ riktning. Mätt på detta undersökning vid två mättillfällen), dels av vis framstår inte skolan eller undervis- en lärarundersökning. Idén är mäta elev- ningen i Samhällskunskap A som en sär- ernas demokratiska förhållningssätt före skilt stark socialisationsagent. Samtidigt och efter att de läst kursen Samhällskun- finns vissa tendenser till en socialisations- skap A, vilken sträcker sig över två termi- effekt i önskad riktning, för specifika ner. Totalt undersöks tre gymnasieskolor orientationer, mest tydligt i fallet intern effi- och 16 klasser med sammanlagt 396 elev- cacy eller politisk självtillit. er som under 2004–2005 läste kursen Vad gäller lärarnas roll, framkommer Samhällskunskap A. Till detta kommer en inte någon entydig bild. Avhandlingens kontrollgrupp om två klasser med 28 elev- kapitel 6 visar att lärarna är överens om er. Lärarundersökningen består av inter- grunddragen i det demokratiska uppdra- vjuer med 12 gymnasielärare på de aktuel- get, men att de ser lite olika på de praktis- la skolorna. Det finns en viss variation i ka möjligheterna att utföra uppdraget. typen av gymnasieprogram som under- Bromans sammanfattande analys visar söks. De flesta klasser (10 st) läser på sam- dock inte på något entydigt mönster vad hällsprogrammet, och 11 av klasserna lä- gäller effekten av ”lärarkategorierna” eller ser Samhällskunskap A under sitt första de enskilda lärarna. Enskilda lärare tycks gymnasieår. I panelstudien är bortfallet på samtidigt kunna fylla en kompensatorisk cirka 27 procent, vilket reducerar under- roll, i de fall där ingångsvärdena är låga. sökningsgruppen till 290 elever (vilka be- Broman analyserar också elevernas in- svarade enkäten vid båda mättillfällena). dividuella egenskaper (som socioekono- Bortfallsanalysen visar att bortfallsgrup- miska resurser och familjebakgrund, poli- pen tycks likna undersökningsgruppen, i tiska preferenser, och övrig tänkbar på- egenskaper och attityder. verkan). Undersökningen visar att elever- Vad händer då mellan de två mätpunk- nas förhållningssätt till demokratin för- terna? Sker någon förändring av elevernas ändras över den aktuella mätperioden, vil- demokratiska förhållningssätt? Broman ket alltså indikerar instabilitet snarare än har strikta kriterier: bara en signifikant att ge stöd åt beständighetstesen. Gymna- höjning eller sänkning av medelvärdet för sietiden bör därför betraktas som ”mot- stödet till vardera av de fyra aspekterna av tagliga år” när det gäller tillägnandet av elevernas demokratiska förhållningssätt politiska förhållningssätt, menar Broman. som här undersöks (intern och extern effi- Vad gäller alternativa socialisations- cacy, demokratisk förpliktelse och vertikalt agenter, framträder inte heller någon enty- förtroende) skulle indikera att demokra- dig bild. Som man kunde ana från tidigare tisk socialisation ägt rum. Om skolan ska studier är detta med elevernas socioeko- kunna anses vara en generell socialisa- nomiska bakgrund en tänkbar förklarings- tionsagent krävs också att en majoritet av kandidat. Ellen Almgren (2006) har exem- eleverna förändras i samma riktning. pelvis visat att föräldrarnas utbildningsni- Så är dock inte fallet. Broman hittar ing- vå har stor betydelse för elevernas demo- en generell skoleffekt eller undervisnings- kratikunskaper. Den socioekonomiska effekt, med de kriterier som används här. förklaringen tycks vara viktig också här, 125 n

men det handlar inte om någon faktor ningsfilosofiskt orienterade litteraturen L som har betydelse för samtliga aspekter av betonas ofta att en skolmiljö präglad av ITTERATURGRANSKNINGAR elevernas demokratiska förhållningssätt. mångfald, öppenhet och samtal har stor Broman kan åtminstone visa att det inte betydelse för elevernas möjligheter att ut- finns någon annan enskild faktor eller so- veckla demokratiska och toleranta värde- cialisationsagent som framstår som starka- ringar och förhållningssätt (Larsson 2007; re än skolan, av det som här har kunnat Englund 2003; Gutmann & Thompson kontrolleras för. Det är istället en sam- 1996; jfr Almgren 2006; Ekman 2007). mansatt eller komplex bild som presente- Rent generellt tycker jag också att ras. mediekontexten och kamratkretsen täcks in på ett något bristfälligt sätt, och kanske likaså föreningsaktivitetens intensitet. Med- Frågan om alternativa ieaspekten täcks in av en fråga i enkäten, socialisationskontexter som dock bara rör konsumtion av politis- En svaghet i avhandlingen har att göra ka nyheter via tidningar och etermedia. med just kontrollen av alternativa sociali- Ingenting frågas om till exempel Inter- sationskontexter. Broman är inte omed- netanvändning, vilket man kan förmoda veten om problemet: är en viktig kanal för unga människor. Kompisgängens politiska karaktär mäts Under de cirka åtta månaderna mellan de inte heller direkt. När det gäller föreningar två undersökningstillfällena kan det förstås eller organisationer som ”socialiserare” ske saker utanför klassrummet och sam- tycker jag också att mätlogiken är lite an- hällskunskapsundervisningen som påverkar strängd. Det som mäts är formell tillhörig- ungdomarnas demokratiska orientationer. het till partiernas ungdomsförbund (vilket Problemet är svårt att kontrollera; de olika vi nästan vet på förhand kommer att vara kontroll- och interaktionsvariabler som an- lågfrekvent), partiidentifikation och an- vänds kan i viss utsträckning, men inte helt, hängarskap, alltså känslan av samhörighet kontrollera problemet (Broman 2009: 92). (snarare än faktiskt medlemskap) till visst Enligt min mening skulle problemet ha parti eller till viss rörelse. Men det hade väl kunnat förminskas ytterligare i denna av- varit mer logiskt att framför allt försöka handling, genom att helt enkelt inkludera mäta intensiteten i elevernas organisations- fler frågor i elevenkäten. Enkäten är väl- eller föreningsaktivitet? Det är väl rimligt- digt kort, så någon risk för en fatigue-effekt vis så logiken borde vara: den elev som är osannolik. (En pilotstudie eller test av engagerar sig i någon rörelse eller organi- enkäten hade kunnat hjälpa författaren att sation, och spenderar mycket tid på detta se vad som varit möjligt härvidlag.) Med engagemang, kunde förväntas socialiseras fler frågor hade Broman på ett bättre sätt politiskt i denna kontext. kommit åt alternativa socialisationskontexter. Jag skulle exempelvis gärna ha sett en något bättre täckning av diskussions- En samlad diskussion om klimatet i hemmet, bland kamraterna samt enkätinnehållet i klassrummet. Just det sistnämnda har vi- Jag tycker vidare att det saknas en sam- sat sig vara nog så viktigt och intressant i manhållen diskussion om innehållet i en- relation till elevernas demokratiska attity- käten. Det förekommer motiveringar till der och förhållningssätt. I den utbild- enskilda frågor här och var, vilket dock 126 ger ett lite ad hoc-mässigt intryck. Ibland lingens grundläggande demokratidefini- hänvisas till Skolverkets undersökning tion.” Ung i demokratin, och strategin är då att re- Jag tycker dock att det finns en viss plikera deras beprövade frågor, och ibland oklarhet här: hur ska vi egentligen se på hänvisas det till SOM-undersökningarna, förhållandet mellan författarens samman- men ibland finns inga referenser alls, utan fattning av det demokratiska uppdragets bara ett slags face value-resonemang, som innehåll (de sju punkterna på sid 43) och att detta med att ”följa lagar” och ”betala de fyra aspekter av demokratiska förhåll- skatt” är lämpliga mått på ”bundenhet till ningssätt som presenteras på sid 57: demo- kollektiva beslut”. Det må så vara. Men kratisk förpliktelse, extern efficacy, vertikalt för- mer konventionellt hade varit att tydligt troende samt intern efficacy? Dessa fyra senare ange frågornas bakgrund, med referenser aspekter blir en viktig del av avhandling- till den som konstruerat frågorna och i vil- ens analysram, det som konstituerar den ka empiriska undersökningar de har an- beroende variabeln. Men hur hänger vänts. Är det andras eller egna konstruk- dessa samman med de sju punkterna? I tioner? Om det är andras frågor, har de ti- kapitel 8 återkommer de sju punkterna digare testats på unga medborgare eller som ”förväntningar”, och kopplas till de bara på en vuxen population? Vilka aspek- fyra aspekterna, men jag tycker alltså att ter vill man komma åt med de olika frå- det finns en viss otydlighet här. Min osäker- gorna? Det mesta av denna information het förstärks en aning då det samtidigt finns i avhandlingen, men inte i en samlad finns en annan uppsummering, på sid 37, diskussion som jag hade förväntat mig, i om innehållet i just kursen i Samhällskun- kapitel 5 (där det till exempel talas lite all- skap A: demokratiska värderingar, demo- mänt om systematiska mätfel) eller möj- kratiska idéer samt demokratiska processer. I ligtvis i ett appendix. Nu kommer en stor figuren på sid 41 ser det ut som om dessa del av detta fortlöpande i den empiriska tre etiketter är det som ska få sammanfatta analysen i kapitel 7, men jag menar alltså avhandlingens beroende variabel. att en sammanhållen diskussion av instru- Och vidare, om det nu är så att ”de fyra mentet hade varit att föredra. aspekterna” ska täcka in ”de sju punkterna”, skulle man inte kunna ha vissa in- vändningar mot hela logiken i upplägget? Det som ska förklaras Jag tänker så här: om de sju punkterna I kapitel 2 görs en sammanfattning i sju egentligen handlar om en – i och för sig punkter av innehållet i skolans styrmedel, väldigt fin – uppsummering av innehållet i främst Skollagen, Lpf 94, och kursplanen det som vi kan förstå som ”skolans demo- för samhällskunskap. Jag läser detta som kratiska uppdrag”, är inte detta då samti- ett sätt att sammanfatta avhandlingens be- digt någonting ganska omfattande? Det roende variabel – elevernas demokratiska handlar om det resultat som Skolverket kompetens eller förhållningssätt, lite för- och politikerna uppfattar som önskvärt enklat. På sid 44 skriver Broman: ”Med efter avslutad grundskola och gymnasie- anledning av avhandlingens syfte är det skola (eller i alla fall för hela gymnasieperi- naturligt att den tänkta socialisationsagen- oden). Och i så fall, är inte det någonting ten och dennes uppdragsgivares defini- som borde mätas under hela denna pro- tion av demokrati också utgör avhand- cess, som sträcker sig över flera år? Är det rimligt att förvänta sig en förändring i po- 127 n

sitiv riktning på allt detta, under den tids- Men jag skulle gärna se att Bromans stu- L period (två terminer) som avhandlingen die fick sätta punkt för ”den gamla forsk- ITTERATURGRANSKNINGAR täcker in? Det som mäts här avser den ningen” om politisk socialisation. Vi kan specifika effekten av just kursen Samhälls- inte längre nöja oss med att fokusera på en kunskap A – och borde då inte utfallsvari- eller två socialisationskontexter åt gången, abeln ha formulerats i närmare relation till utan måste ha en multikontextuell ansats. detta? Det ställer naturligtvis högre krav på framtida undersökningar, och inte minst är det en resursfråga. Men det vore dumt Vad förmår skolan? att fortsätta som tidigare och kartlägga en Man kan alltså ha vissa synpunkter på de- socialisationskontext i taget: skolan, me- lar av innehållet i denna avhandling. Sam- dia, kamratkretsen, familjen, föreningsli- tidigt är det bestående intrycket mycket vet – jag föreställer mig att alla sådana stu- positivt. Det handlar om ett grundligt aka- dier kommer att ha en sak gemensamt. De demiskt hantverk. Sammantaget visar kommer alla att säga vad Broman säger, Bromans avhandling att skolans undervis- alltså att den fokuserade socialisations- ning om politik och samhällsfrågor inte kontexten i sig inte kan förklara allt, utan tycks ha den entydiga effekt på ungdo- att andra faktorer (socialisationskontex- mars demokratiska förhållningssätt som ter) också har betydelse. Även om vi i man ibland har sagt eller trott i tidigare slutändan skulle få minst en doktorsav- forskning. En förändring i elevernas för- handling för varje relevant kontext, skulle hållningssätt till demokratin kan förvisso detta inte räcka. Vi skulle fortfarande sak- påvisas, men i både positiv och negativ na en bild av hur olika kontexter förhåller riktning. Skolan tycks inte ha den nyckel- sig till varandra, hur den interkontextuella roll i detta avseende som politikerna gärna dynamiken ser ut. Vad som behövs är stu- vill tro. Andra saker har också betydelse, dier som kombinerar fler socialisations- inte minst socioekonomiska faktorer! kontexter i en och samma analys (jfr Samtidigt kan skolan i specifika fall spela Amnå et al. 2009). Samtidigt ska det sägas en viktig roll – men socialisationseffekten att om vi, som Broman, ändå av resursskäl är villkorad i så fall. Den empiriska under- måste undersöka någon enskild politisk sökningen ger oss en klarare bild av sko- socialisationskontext, är skolan (också i lan som demokratiförmedlare. Det är på framtiden) ett rimligt val. Den har en sär- det viset en viktig och intressant avhand- ställning, just på grund av möjligheterna ling. till politisk styrning. Samtidigt duger det inte! Jag talar nu Det är också dags att sätta punkt för fö- inte om Bromans avhandling, utan om reställningen om politisk socialisation svensk forskning om politisk socialisa- som en envägsprocess, där en viss aktör tion. Bromans avhandling fyller sitt syfte (en ”socialisationsagent”) överför ett visst och lämnar ett viktigt bidrag på det viset innehåll på en viss målgrupp. Hela den att den hjälper oss att se mer realistiskt på statsvetenskapliga begreppsapparaten vad skolan egentligen kan göra i relation inom detta fält framstår som föråldrad. till sitt demokratiska uppdrag. Titeln på Pedagogisk, utvecklingspsykologisk och avhandlingen hade mycket väl kunnat va- medie- och kommunikationsvetenskaplig ra: ”Vad förmår skolan?” forskning kan här visa vägen. Det vore vettigare att anlägga ett agency-perspektiv 128 på hela processen, där individen betraktas Ekman, Tiina, 2007. Demokratisk kompetens: om som aktiv och delaktig i sin egen socialisa- gymnasiet som demokratiskola. Göteborg: Statsve- tion. tenskapliga institutionen, Göteborgs universi- Avslutningsvis skulle jag vilja säga att tet. Bromans doktorsavhandling är ett välskri- Englund, Tomas, 2003. ”Skolan och demokratin vet, ödmjukt reflekterande och pedago- – på väg mot en skola för deliberativa samtal?” i Jonsson, Britta & Roth, Klas (red), Demokrati giskt bidrag till svensk socialisationsforsk- och lärande. Om valfrihet, gemenskap och övervägande i ning. Jag ser fram emot fler arbeten från skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Anders Broman till denna diskussion. Av- Gutmann, Amy & Thompson, Dennis, 1996. handlingens tydliga resonemang hjälper Democracy and Disagreement. Why Moral Conflict oss att reflektera inte enbart över skolan Cannot be Avoided in Politics and What Should be som en politisk socialisationskontext, Done About It. Cambridge: Belknap Press. utan väcker även viktiga frågor och funde- Johansson, Olof, 1985. Ungdom och massmedia: om ringar om hur olika socialisationskontex- sambandet mellan medieanvändning och ungdomars ter kan tänkas förhålla sig till varandra. politiska kunskaper och värderingar. Umeå: Statsve- tenskapliga institutionen, Umeå universitet. Larsson, Kent, 2007. Samtal, klassrumsklimat och Litteraturförteckning elevers delaktighet – överväganden kring en deliberativ didaktik. Örebro: Örebro Studies in Education Amnå, Erik, Ekström, Mats, Kerr, Margaret & 21. Stattin, Håkan, 2009. “Political socialization Torney-Purta, Judith et al., 2001. Citizenship and and human agency. The development of civic Education in Twenty-eight Countries. Amsterdam: engagement from adolescence to adulthood”, IEA. Statsvetenskaplig Tidskrift 2009, årg 111 (1), s Ung i demokratin. En studie av ungdomars demokratiska 27?40. kompetens, 2001. Stockholm: Skolverket. Almgren, Ellen, 2006. Att fostra demokrater. Om Ung i demokratin. Gymnasieelevers kunskaper och attity- skolan i demokratin och demokratin i skolan. Upp- der i demokrati- och samhällsfrågor, 2003. Stock- sala: Uppsala universitet. holm: Skolverket. Broman, Anders, 2009. Att göra en demokrat? Westholm, Anders, Lindquist, Arne & Niemi, Demokratisk socialisation i den svenska gymnasiesko- Richard G., 1990. ”Education and the Making lan. Karlstad: Karlstad University Studies 2009: of the Informed Citizen: Political Literacy and 41. the Outside World”, i Ichilov, Ovit (red), Politi- Denk, Thomas, 1999. Värnpliktsutbildningen – en cal Socialization, Citizenship Education and Demo- politisk socialisationsagent? Karlstad: Karlstad Uni- cracy. New York: Teachers’ College Press. versity Studies 1999: 10. Westholm, Anders, 1991. The Political Heritage. Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana, 2003. Testing Theories of Family Socialization and Genera- Unga demokrater. En översikt av den aktuella forsk- tional Change. Uppsala: Uppsala universitet. ningen om ungdomar, politik och skolans demokrativär- den. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Prenumerera på Statsvetenskaplig tidskrift! www.statsvetenskapligtidskrift.se