Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2002

BORGHOLMS KOMMUN

Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg 27 Gärdslösa socken 124 Kultur och fritid 28 Högsrums socken 129 Vattenförsörjning 31 Långlöts socken 135 Jordbruksbevattning 33 Runstens socken 140 Avlopp 33 Borgolms stad 145 Dagvatten 34 Avfall 34 5. LAGAR m. m. 150 Energi 35 Kommunikationer 40 REFERENSER 156 Flyg 40 Litteratur 156 Sjöfart 41 Adresser 158 Biltrafik 42 Gång- och cykeltrafik 43 Kollektivtrafik 43 Tele och datakommunikation 43 Natur och kulturmiljöer 45 Bebyggelseutveckling 48 Översiktsplan 48 I SÄRSKILD BILAGA Detaljplan 48 · Länsstyrelsens granskningsyttrande Generella bestämmelser 50 · Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande Miljö och riskfaktorer 52 · Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Lagstiftning 52 · Kommunstyrelsens beslut Beredskapshänsyn 52 Miljöaspekter 53 · Kommunfullmäktiges beslut om antagande samt Räddningstjänst lagakraftsbevis och beredskapshänsyn 55 · Samrådsredogörelse Kommunens strategi och organisation 56 · Förordnande till skydd för Ölands landskapsbild Totalförsvar 57

5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

1. INLEDNING

Översiktsplanens syfte och innehåll Översiktsplanen är ett dokument som kommu- Vid redovisningen av de allmänna intressena nen upprättar i samråd med statliga och andra skall riksintressen enligt miljöbalken anges myndigheter och med kommuninvånarna. Pla- särskilt. Vidare ska det av planen framgå nen har flera funktioner. Den ska bl. a. vara ett grunddragen i fråga om den avsedda använd- gemensamt handlingsprogram som visar hur ningen av mark- och vattenområden, kommu- kommunen ser på användning av mark och nens syn på hur den byggda miljön skall vatten och på hur olika verksamheter ska bedri- utvecklas och bevaras samt hur kommunen vas. Planen ska också ge vägledning inför avser att tillgodose de redovisade riksintres- beslut i plan- och byggfrågor. Dessutom utgör sena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. den en överenskommelse mellan kommunen och länsstyrelsen om hur riksintressena inom I planbeskrivningen skall redovisas plane- kommunen ska tillgodoses. Översiktsplanen ringsförutsättningarna, skälen till planens ut- kan ses som en katalog över vad som ska gälla formning och de åtgärder som kommunen för mark- och vattenanvändning och för miljö- avser att vidta för att fullfölja planen. Vidare frågor i hela kommunen. Den ska också vara en skall det redogöras för de konsekvenser planen bakgrund till diskussioner om kommunens medför. Översiktsplanens innebörd och konse- framtida utveckling, men den är inte juridiskt kvenser skall utan svårighet kunna utläsas. bindande som en detaljplan. En mer detaljerad reglering av markens I 2000-talets samhällsplanering har natur- och användning och av bebyggelsen inom kom- miljöfrågorna fått en allt mer framträdande munen kan ske genom fördjupad översikts- roll. Samhällsutvecklingen sker i en snabbare plan, områdesbestämmelser eller detaljplaner. takt och betydelsen av att värna vår miljö blir Fastighetsplaner får antas för att underlätta viktig. Lagstiftningen har ändrats och förnyats, genomförandet av detaljplaner. mycket för att stärka skyddet av vår livsmiljö. En stor del av lagstiftningen har sin grund i Lagen säger också att kommunfullmäktige internationella överenskommelser. minst en gång under mandatperioden ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Plan- och Bygglagen (PBL) säger att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999 och omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ersatte då 15 lagar. MB: s mål är att främja en ge vägledning för beslut om användningen av hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nu mark- och vattenområden samt om hur den levande och kommande generationer en god byggda miljön förväntas utvecklas och beva- livsmiljö. Kommunen skall redovisa hur den ras. Översiktsplanen är inte bindande för myn- avser att tillgodose eventuella riksintressen digheter och enskilda men ska fungera som ett och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. beslutsunderlag och vara vägledande för framtida beslut. Riksdagen antog 1999 15 nationella miljö- kvalitetsmål. För att uppnå dessa miljökvali- I 4 kap PBL finns de paragrafer som reglerar vad tetsmål finns i MB miljökvalitetsnormer. som skall framgå av översiktsplanen, vilka som ingår i samrådskretsen, länsstyrelsens roll, Öland har enligt riksdagen sådana natur- och utställningsskedet, planens innehåll, etc. Över- kulturvärden att hela Öland klassats som riks- siktsplanens innehåll är i lagen inte reglerat i intresse för det rörliga friluftslivet. Utöver detalj utom att ”i översiktsplanen skall redovisas detta har särskilda delområden utsetts som de allmänna intressena enligt 2 kap och de miljö- riksintresse för sina natur- och kulturvärden och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om eller för friluftslivet. Även beslut om naturre- användningen av mark- och vattenområden”. servat, naturminnen, biotopskyddsområden,

5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

djur- och växtskyddsområden, vattenskydds- Vill Ni ta del av denna, kontakta Borgholms områden samt habitat och fågeldirektiv (Natu- kommun, Kanslifunktionen, tel. 0485-880 00. ra 2000) har tagits för särskilda delområden. ”En Vision av Öland 2015” går också att läsa Som den uppmärksamme läsaren uppfattar så på kommunens hemsida. är stora delar av Öland skyddat i någon form och detta ställer särskilda krav på den fysiska Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun, planeringen. Många gånger krävs tillstånd från översiktsplan del 2 någon statlig myndighet för att ändra i den Arbetet med ÖVERSIKTSPLAN 2002 påbör- befintliga markanvändningen. Trenden i dagens jades år 2000 av en arbetsgrupp bestående av planering är att kunna erbjuda strandnära bo- politiker och tjänstemän inom kommunen. stadsbebyggelse för att stimulera inflyttning. Man har regelbundet träffats för att bl.a. disku- Borgholm är en långsmal ökommun med vat- tera och ta ställning till den inventering som ten på tre sidor. Det är aldrig mer än 5 km till gruppen gjort av kommunens socknar. Arbetet havet! Detta gör att kommunen kan bevara har varit lärorikt för alla som deltagit. Även kustzonerna obebyggda, så att alla kan njuta av andra grupperingar inom kommunen har dragit havet, men ändå locka med havsnära boende. nytta av detta. Gruppdeltagarna är överens om att jämte resultatet har processen varit en vik- Mer i samband med kommunens ställnings- tig del av arbetet. Gruppen har under arbetets taganden om den framtida mark- och vatten- gång träffat olika intressegrupper för att få mer användningen utifrån ovanstående förutsätt- faktaunderlag till ställningstaganden rörande ningar kan läsas under respektive socken- hela kommunen. Samrådet genomfördes under beskrivning. Se även kapitel 3 ”Riksintressen våren 2002 och sågs av kommunen som en och Resurshushållning”. ”dialog utåt” för att synpunkter från myndigheter, organisationer, föreningar och allmän- Bakgrund och tidigare planer heten skulle vägas in i det slutliga ställnings- Borgholms kommun har idag ingen gällande tagandet. Det hölls två offentliga samrådsmö- översiktsplan. Kommunfullmäktiges beslut ten, ett i Löttorp och ett i Borgholm. Deltagar- 1994-03-28 § 27 vann aldrig laga kraft på antalet var lågt och för liknande arrangemang i grund av överklagande. framtiden behövs en diskussion om hur man ska arbeta för att nå ut till kommuninvånarna. En Vision av Öland 2015, översiktsplan del 1 Av de yttranden som kom in var 8 från privat- Borgholms kommun har tillsammans med personer medan 19 yttranden kom från olika Mörbylånga kommun genom Ölands kommu- verk, kommuner, organisationer etc. Samråds- nalförbund utarbetat ”En Vision av Öland redogörelsen är bilagd ”Översiktsplan 2002”. 2015”, översiktsplan del 1. ”Översiktsplan 2002” har varit utställd under ”En Vision av Öland 2015” innehåller kom- tiden 2002-07-15 – 09-18. munens mål och strategi för de allmänna intressena. Dessa mål och strategier har legat Denna översiktsplan har arbetats fram på ett som grund för överväganden och beslut i den för kommunen ”nytt” sätt. Allt arbete har översiktsplan som ni nu har framför er. utförts av den egna personalen istället för som tidigare av konsulter. Detta innebär bland Arbetet med ”Visionen” påbörjades 1996 med annat att arbetsmaterial och kunskap finns ett stort antal lokala möten med invånarna på samlat inom kommunen vilket kommer att land. Vid dessa möten fick invånarna ge sin syn underlätta den föreskrivna framtida omarbet- på de viktigaste framtidsfrågorna och på hur ningen. utvecklingen skulle kunna drivas i en önskad riktning. Därefter påbörjades arbetet med inne- håll och utformning av ”Visionsdokumentet”.

Den 23 oktober 2000 antog kommunfullmäk- tige i Borgholm ”En Vision av Öland 2015”.

6 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Läsanvisningar För att binda samman ”En Vision för Öland tillgodose dessa, samt resurshushållningen. 2015” och ”ÖVERSIKTSPLAN 2002” har Sockenbeskrivningarna med historik, redovis- båda dokumenten fått i huvudsak samma rub- ning av den kommunala servicen samt kom- riksättning. Det är angeläget att de båda doku- munens ställningstaganden rörande framtida menten följs åt för att tillsammans utgöra mark- och vattenanvändning och den byggda Borgholms kommuns ÖVERSIKTSPLAN. miljöns utveckling och bevarande redovisas De övergripande målen som redovisas i Visio- från norr till söder i kapitel 4. nen redovisas även i denna del av översikts- planen för att förtydliga kommunens vilja för Tanken är att varje sockenbeskrivning ska den framtida mark- och vattenanvändningen. kunna lyftas ut och användas var för sig för att t.ex. de som flyttar till en socken ska få denna I särskild ”Bilaga till Översiktsplanen” redo- beskrivning som en välkomstinformation. visas Länsstyrelsens granskningsyttrande, Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande, I PBL finns också ett krav på att översiktspla- Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, nens innebörd och konsekvenser ska kunna Kommunstyrelsens beslut, Kommunfullmäkti- utläsas utan svårighet. I ”En Vision av Öland ges beslut om antagande samt lagakraftsbevis, 2015” finns en genomarbetad målkonflikts- Samrådsredogörelse och Förordnande till analys som täcker in de ställningstaganden skydd för Ölands landskapsbild. som gjorts i denna översiktsplan. Den konsekvensanalys som beskrivits i ”Visionen” gäller Kapitel 2 i planen kan ses som en redovisning även för denna översiktsplanedel. På vissa av de allmänna intressen som PBL anger i 2 ställen i texten finns, i de fall ovannämnda kap men även de ”allmänintressen” som finns analys inte räcker till, konsekvenser allmänt inom det kommunala ansvarsområdet. belysta. I detta sammanhang får man inte glömma Miljöbalkens och Plan- och Bygg- Som exempel kan nämnas natur- och kultur- lagens krav på miljökonsekvensbeskrivningar värden, en ändamålsenlig struktur av bebyg- i olika typer av tillståndsärenden och i detalj- gelse, grönområden, kommunikationsleder, planeringen där förslaget anses ha en bety- goda miljöförhållanden, långsiktigt god hus- dande påverkan på miljön. hållning med mark och vatten samt hushåll- ning med energi och råvaror. De allmänna Statistiska siffror som redovisas är hämtade intressena ska beaktas vid all planering, inte från Statistiska Centralbyrån (SCB), om inget bara i översiktsplanen. I det tredje kapitlet tas annat anges. riksintressena upp och hur kommunen avser att

7 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

2. ALLMÄNNA INTRESSEN

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Naturresurserna ska användas på ett sätt som dels främjar en långsiktig hushållning, dels möjliggör långsiktig utkomst för Ölands befolkning.

● Vid konflikt mellan olika intressen ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål som de är bäst lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov – sett ur såväl ett lokalt, regionalt, nationellt som internationellt perspektiv.

Värdefulla naturresurser Bruket av naturresurser medför ett ansvar för som fritidsfiske, allehanda båtsporter, jakt, att detta sker på ett så effektivt och långsiktigt naturstudier och konstnärlig utövning. hållbart sätt som möjligt. I Borgholms kommun är det berget, jorden, skogen, luften och Det milda öländska klimatet med många sol- vattnet men också solen, vinden och ljuset som timmar är en förutsättning för turistnäringen är våra stora naturresurser. Dessa naturresurser men är samtidigt till förfång genom avdunst- utgör var sin länk i en kedja som måste vara hel ning av sötvattenresurserna som är begränsade för att fungera. sommartid. Vinden är ofta hård över det flacka öppna landskapet vilket ger en hög potential Berggrunden består huvudsakligen av kalk- för vindkraft. Läs mer om energi och alterna- sten och detta ger i sig upphov till unika natur- tiva energikällor under rubriken ”Energi”. miljöer. Kalkstenen är dessutom en eftertrak- tad råvara för cement- och kalkframställning Naturen på Öland är mycket speciell och upp- men också som golv-, vägg- och trädgårdsma- märksammad både nationellt och internatio- terial. Brytningen av kalksten har pågått sedan nellt. För att slå vakt om denna resurs har stora förhistorisk tid och idag bedrivs fortfarande områden status av riksintresse för det rörliga täktverksamhet. friluftslivet. Läs mer om naturmiljöer och riksintressen under rubrikerna ”Natur- och kultur- Jord- och skogsbruk är viktiga näringar i miljöer” och ”Riksintressen”. kommunen och det värdefulla odlingslandskapet är ett resultat av många generationers Naturresurserna och dess betydelse behandlas odlarmöda och djurhållning. Jordbruket är den även under rubrikerna ”Näringsliv”, ”Kommu- till ytan allra största näringen och här finns nal service” samt ”Natur- och kulturmiljöer”. cirka 550 jordbruksföretag. Skogsområden av betydelse finner vi i kommunens norra och södra delar. I norr finns Böda Kronopark bestå- ende av främst tallskog och i söder Mittlands- skogen som räknas som ett av norra Europas största sammanhängande lövskogsområden. Mittlandsskogen sträcker sig in i Mörbylånga kommun och utgör riksintresseområde för både natur- och kulturmiljö.

Havet är en annan av Borgholms stora resurser som bl. a. ger förutsättningar för yrkesfiske och turism i form av bad och strandnära aktiviteter

9 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Borgholm och omvärlden

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Olika former av regional samverkan ska etableras, bl. a. samarbete med Östersjöns öar. EU:s möjligheter till utvecklingsstöd ska beaktas.

● Miljön i Östersjön ska förbättras.

Öland är Sveriges minsta landskap och till som åvilar förbundsmedlemmarna. Vidare ska ytan Östersjöns fjärde största ö. Landskapet kommunalförbundet fullgöra de uppgifter består av två kommuner, Borgholm i norr och inom civilförsvaret som åvilar medlems- Mörbylånga i söder. I Kalmarsund gränsar kommunerna. Borgholms kommun mot Oskarshamn, Mön- sterås, Mörbylånga och Kalmar kommuner. Övrigt samarbete Mellan Gotlands kommun i nordost och Borg- Utanför Ölands kommunalförbund förekom- holms kommun finns internationellt vatten. mer samarbete mellan de öländska kommunerna och då främst i frågor som inte kräver Ölands kommunalförbund ett gemensamt politiskt beslut. Borgholms och Mörbylånga kommuner samarbetar bland annat genom Ölands kommunal- Samarbetet med grannkommunerna på fast- förbund vars beslutande organ består av politi- landet sker ofta i projektform. Det kan exem- ker från de båda kommunerna. pelvis röra frågor som kommunikationer (väg- och färjeförbindelser), näringsliv, gymnasie- Förbundet har som ändamål att samverka i frå- utbildning och kommunalteknik. gor om översiktlig planering inom den region som omfattas av medlemskommunerna. Två viktiga frågor för Ölandskommunerna är Genom utredningar, samarbetsprojekt och på Ölandsbrons kapacitet och trafikföringen annat sätt kan förbundet verka för ett samar- genom Glömminge. Läs mer om detta under bete beträffande kommunala angelägenheter rubrikerna ”Kommunikationer” och ”Miljö- av gemensamt intresse för medlemskommu- och riskfaktorer”. nerna. Exempel på sådana samarbetsområden är konsumentvägledning, EU-bevakning och Regionförbundet i Kalmar län är ett av fyra internationella frågor genom B7-samarbetet. försök med regionalt självstyre i Sverige. Fram till slutet av 2002 är dess uppdrag att pröva nya Förbundet svarar för samordning av turistfrå- vägar inom områden som tillväxt och syssel- gor och är hälftenägare i Ölands Turist AB. sättning, regional profilering, Östersjösam- arbete, kultur och infrastruktur i Kalmar län. Kommunalförbundet svarar för den räddnings- Med Regionförbundet i Kalmar län sker sam- tjänst som enligt lag och annan författning arbete i frågor som bl.a. rör EU-finansiering, åvilar var och en av förbundsmedlemmarna. kommunikationer och regionalt utvecklings- Kommunalförbundet ska också ansvara för att arbete (RUPEN). åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs samt främja annan olycks- och skadeförebyggande verksamhet

10 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Baltic Seven Islands, B7 Vänorter Baltic Seven Islands (B7) är ett samarbete Borgholms kommun har tre vänorter som ingår mellan de sju Östersjööarna Bornholm, Dagö, i det internationella omvärldsarbetet. Vänorter- Gotland, Rügen, Åland, Öland och Ösel. Sam- na är Korsnäs i Finland, Zelenogradsk i den arbetet har pågått sedan 1989 och har sin grund Ryska enklaven Kaliningrad samt Léba i i miljöarbete – ”Östersjön är vårt gemen- Polen. Under 2002 tog kommunen beslut om samma innanhav”. Genom åren har samarbetet ytterligare en vänort, Rockford, Ill. i USA. utvecklats till att Ölands kommunalförbund 2001 beslutade om en ”Östersjö-/Omvärlds- De snabba förändringar som sker i dagens sam- strategi”. hälle innebär att Borgholms kommun även i framtiden kommer att arbeta lokalt, regional Målen i strategin är att: och internationellt för att möta förändrade ● kunna utbyta erfarenheter och lära av andra förutsättningar och tillvarata nya möjligheter. länders verksamheter inom den privata och offentliga sektorn ● stimulera barn och ungdomar i kontakter med andra länder samt ● utveckla och stärka den egna organisationen.

Baltic Seven Islands, B7, verkar för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan de sju största öarna i Östersjön.

11 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Närdemokratin ska stärkas.

● Ett ökat och öppet samarbete kommunerna emellan i gemensamma frågor ska stimuleras.

Borgholms kommun har cirka 11 300 invånare, Den ökade folkmängden under sommarmåna- varav 5 600 är män och 5 700 är kvinnor. Trots derna ställer höga krav både på den offentliga en nettoinflyttning under de senaste åren har och privata servicen. befolkningen minskat. Många yngre flyttar för att t.ex. bedriva högre studier, och kommunen Vi ser att seniorboendet är stort i kommunen. har ett stort födelseunderskott. En stor del av inflyttningen utgörs av männ- iskor som haft fritidshus på Öland under sin På sikt är målsättningen att öka befolknings- arbetsföra ålder och flyttar hit vid pensione- antalet. Exempel på långsiktiga åtgärder för att ringen. Kommunen kan bl.a. genom omarbet- nå detta mål är den nya gymnasieskolan i Borg- ning av äldre detaljplaner göra det möjligt att holm samt det näringslivsarbete som görs för bygga ut fritidshusen så att de uppfyller dagens att locka till mer företagande och boende i krav för permanentboende. I de flesta områden kommunen. Enligt SCB:s statistik från 1999 finns redan permanentbosättning varför ytter- skedde en nettopendling på –779 personer i ligare sådana endast marginellt påverkar åldern 16 år och däröver. 457 personer pendlar kommunens kostnader för kommunal service. in till kommunen medan 1 236 personer pendlar ut. Det är positivt för den kommunala eko- Läs mer under rubrikerna ”Näringsliv” och nomin att fler pendlar ut än in. ”Service”.

Folkmängd 31 december 2000

Befolkningspyramiden ovan visar att kommunen har högre antal invånare i åldrarna mellan 50 och 90 år än riksgenomsnittet medan befolkningstalet i åldrarna 18 till 40 år är mycket under riksgenomsnittet. KÄLLA: SCB

12 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Näringsliv

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Ölands näringsliv ska utvecklas positivt, d v s befintliga branscher stärkas och nya etableras och utvecklas.

● Fler arbetstillfällen är den största och viktigaste frågan för alla på Öland.

Näringslivet består av ett stort antal småföre- Det viktigaste för kommunen är att skapa tag och ett fåtal större företag. De större arbets- goda förutsättningar för företagande, allt från givarna är Borgholms kommun, Kalmar läns goda kommunikationer till bra barnomsorg och Landsting och Arla Ost. Kommunens basnä- skola. ringar är lantbruk, turism, handel och stenhantering. Kommunen medverkar genom sin näringslivs- avdelning till företagssamverkan och bran- Arbetsmarknaden inom kommunen är speciell schutveckling för att stärka konkurrenskraften. och kännetecknas av stora variationer mellan En viktig uppgift är också att ta vara på sommar och vinter. Under turistsäsongen ska- enskilda människors affärsidéer och initiativ. pas ett stort antal arbetstillfällen jämfört med Kommunen har ambitionen att erbjuda företa- den övriga delen av året. Industrisysselsätt- gen lokalisering i attraktiva lägen. För närva- ningen är i förhållande till de flesta andra rande finns industrimark tillgänglig i bl.a. kommuner låg. Halltorp, Borgholm och Löttorp.

Läs mera i den sockenvisa redovisningen.

Näringsgren % sysselsatta i kommunen % sysselsatta i riket

Tillverkning, utvinning 9 19 Handel och kommunikation 12 18,5 Vård och omsorg 21 18,5 Finansiell verksamhet, företagstjänster 7 13 Utbildning och forskning 7 8 Personliga och kulturella tjänster 13 6,5 Byggindustrin 6 5,5 Offentlig förvaltning m.m. 3,5 5,5 Ej specificerad verksamhet 6,5 2,5 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 13,5 2 Energi vatten avfall 1,5 1 Summa 100 100

Arbetstillfällen i Borgholms kommun 1999. KÄLLA: SCB

13 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunen arbetar med många olika projekt De olika EU-stöd som finns tillgängliga ger inte för att stödja företagandet. Bland annat ger sällan Öland och Borgholms kommun konkur- Borgholms och Mörbylånga kommuner ut ett rensfördelar jämfört med andra kommuner. gemensamt månatligt nyhetsblad, ”Företaga- Detta förhållande i kombination med bl.a. nu- ren på Öland”. tidens utvecklade transportsystem ger förut- sättningar för ett stärkt öländskt företagande. Det praktiska arbetet sker främst inom två projekt: Småföretagande ● ”Affärsutveckling Öland” vilket är anpassat Småföretagandet är förhållandevis omfattande för det befintliga näringslivets behov och i kommunen och passar även bra in i en kom- ● ”Immigrationskontoret” som marknadsför mun av Borgholms storlek med en blandning kommunen för att få till stånd en ökad in- av många jordbruksföretag och säsongsbeto- flyttning och nyetableringar av företag. nade verksamheter. Delar av de verksamhets- områden som beskrivs under rubriken Tillverkningsindustri ”Näringsliv” omfattar även småföretagande. Industrin i kommunen domineras av livsme- dels- och stenförädling vilka båda vuxit fram Det bör vara möjligt att i framtiden utveckla ur en hantverksmässig hantering. En lång småföretagande, exempelvis olika hantverks- industriell tradition i gängse mening saknas yrken som komplement till boendet. I de medan de samlade kunskaperna inom småföre- detaljplanearbeten som pågår arbetar kommu- tagandet och servicenäringarna, inte minst nen med att i planbestämmelserna inarbeta inom turismen, är avsevärda. möjligheten att kombinera boende och verk- samhetsutövning. Verksamhetsutövningen i Kommunen anser att lättare tillverkningsindu- dessa områden får ej generera störningar, stri, s.k. ”rena” verksamheter passar väl in i exempelvis trafik och buller, I den framtida framtidsbilden. Vidare vill kommunen satsa på detaljplaneringen kommer det att planeras för att företag lokaliserar forskning och utveck- industrihotell och verksamhetsområden med lingsarbeten i kommunen. En fortsatt expan- låg störningsgrad i några av kommunens sock- sion med vidareförädling av livsmedel, nöd- nar. Redan idag finns industrihotell och före- vändigtvis inte enbart utifrån lokalt produce- tagshus, som passar mindre företag. Förhopp- rade råvaror, är möjlig och önskvärd. Kommu- ningsvis kommer hemmaverksamheten att nen anser vidare att, med tanke på den värde- utvecklas till ett större företag. I dessa fall fulla kultur- och naturmiljön, tyngre industri- måste verksamhetsutövaren ha en lyhördhet etableringar inte är eftersträvansvärda. Med mot omgivningen och omlokalisera innan stör- tyngre industrietableringar menas industrier ningar uppstår. som kan kräva en egen omfattande trafikför- sörjning och där det kan förekomma störningar Läs mer om detta i sockenbeskrivningarna. i större omfattning i form av utsläpp, lukt och buller. I Boverkets allmänna råd 1995:5, Bättre plats för arbete finns råd och riktlinjer om bl.a. riktvärden för skyddsavstånd. Tyngre industri kan även förändra sammansättningen av det spillvatten som ska omhändertas i reningsver- ken. Flera typer av industrianläggningar, exempelvis cementfabriker och vissa anlägg- ningar för behandling av farligt avfall, får inte nyetableras på Öland enligt Miljöbalken.

14 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Distansarbete Distansarbete innebär att arbete utförs på Vision Skäftekärr är en ekonomisk förening annan plats än den reguljära arbetsplatsen. som finns i Böda, kommunens nordligaste Dagens IT-hjälpmedel har praktiskt möjlig- socken. Verksamheten bedrivs i nära samar- gjort denna för många efterlängtade arbets- bete med myndigheter och näringsliv. För- form. Detta har resulterat i att allt fler männ- eningen har tre verksamhetsgrenar – besöks- iskor väljer att kombinera sitt arbete med mål, utbildning och landsbygdsutveckling. vistelsen i fritidshuset. För Borgholms kom- Besöksmålet är dels en järnåldersby med upp- muns vidkommande har detta stor betydelse då byggd rekonstruktion av ett järnåldershus, och andelen fritidshus är större än andelen perman- en park med ett arboretum. På besöksmålet enthus. Förhoppningar finns att fler fritids- finns också ett museum, ett kafé samt en turist- boende, gärna högutbildade, väljer att bo i byrå som bedrivs på entreprenad åt den regio- kom-munen året runt. En heltäckande bred- nala turistorganisationen Ölands Turist AB. bandsutbyggnad är därför av högsta vikt. Skäftekärr bedriver dessutom turistinforma- tionsverksamhet på ytterligare fyra platser på År 1996 påbörjades projektet Nätverk för norra Öland. Distansarbete (NfD) som var ett samarbete med grannkommunerna. Syftet med projektet Utbildningsenheten har gymnasie- och hög- var att skaffa fler arbetstillfällen till regionen skoleutbildningar samt kursverksamhet och genom att hitta lösningar för möjliggöra arbete rena uppdragsutbildningar. Landsbygdsut- på distans. I utvärderingen av projektet som vecklingsverksamheten drivs i olika projekt, avslutades år 2000 kan bl.a. utläsas att det finns för att stimulera och ge förutsättningar för en intresse för distansarbete men att få har tagit konkurrenskraftig landsbygd. Projekten är steget fullt. Orsakerna kan vara flera vilket lokala, men också regionala, nationella och framkommit i ett forskningsarbete som gjorts över gränserna i östersjöområdet. Föreningen vid Linköpings universitet. Deltagare i projek- fick 1998 stora Landsbygdspriset. tet har ansett det viktigt med ett nätverk där medlemmarna kan få främst tekniskt stöd och Tjänste- och servicearbete social kontakt. Inom tjänste- och servicearbete återfinns bl.a. samfärdsel, post, tele, bank, försäkring, kultu- I kommunen finns idag Företagshuset i Löttorp rella tjänster, konsulter och fria yrkesutövare. där distansarbetare kan, på kortare eller längre Även statliga myndigheter som t.ex. arbetsför- tid, hyra in sig. År 2001 fanns cirka 10 företag medling, skattemyndighet och försäkrings- permanent inhyrda. Kontoret nyttjas särskilt kassa är tjänste- och serviceföretag. År 1999 mycket under sommarmånaderna av externa var, enligt SCB: s definition, cirka 500 personer såväl privata som företagskunder. Samtidigt sysselsatta inom denna sektor. Kommunen ser som ett företag kan hyra en kontorsarbetsplats positivt på utvecklingen inom detta område och med tillhörande dator finns också möjligheten arbetar aktivt för att ytterligare förbättra förut- att vid behov köpa administrativa tjänster. sättningarna. Det är särskilt viktigt att staten Detta kontor utvecklas till en allt viktigare känner ansvaret för glesbygden och låter befint- resurs i den norra kommundelen. Flera av liga verksamheter finnas kvar. Vid lokalisering kommunens tjänstemän distansarbetar här och av ny verksamhet borde landsbygdens möjlig- kommer på detta sätt närmare såväl sin bostad heter och behov beaktas i högre grad. som sina kunder på norra Öland. Företagshuset i Löttorp driver också turistinformation och konstgalleri.

15 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Konstnärlig verksamhet Intresset för Öland som konstlandskap är på lands bygden. En konstnärssammanslut- mycket stort, inte bara bland bildkonstnärer ning arbetar bl.a. för att göra Kronomagasinet i utan även bland skulptörer, fotografer, film- Borgholm till ett icke kommersiellt galleri. skapare och författare. I kommunen finns tre konstnärsföreningar: Konstmajrundan, Åker- Handel bokonstnärerna och Norra Ölands konstnärs- Borgholm och Löttorp är kommunens två gille. Det finns även verksamma konstnärer handelscentra. Cityföreningen i Borgholm och som inte är anslutna till någon förening eller Löttorps företagareförening arbetar med att organisation. Efter en enkät från 2001 har en utveckla handeln genom att bl.a. finna nya förteckning gjorts över konstnärer verksamma säsonger. Kommunen kommer inte att tillåta inom Borgholms kommun. Förteckningen några större köpcentra eller stormarknader finns på kultur- och fritidsförvaltningen. utöver vad som redan finns utan kommunens vilja är att värna om den ”småskalighet” som Flera högkvalitativa konsthallar finns i kom- idag finns i kommunen. munen. Himmelsberga konsthall visar Ölands- anknuten bildkonst och VIDA vid Halltorp Handeln i kommunen består av matbutiker, främst glaskonst. På Borgholms Slott anordnas större och mindre, fördelade över hela kom- varje sommar konst- eller glasutställningar av munen samt fackbutiker som är mest koncen- internationell klass. I Sollidenpaviljongen visas trerade till Borgholms och Löttorps tätorter. en ny utställning varje säsong och i slotts- Möjligheterna för de olika branscherna att parken modern skulptur. Det finns även ett klara en åretruntservice till den fasta befolk- flertal privata konstgallerier, av god kvalitet ningen ser olika ut i de olika kommundelarna. och med öppet året om, såväl i tätorterna som Se vidare i den sockenvisa redovisningen.

Under världskrigen blev Öland ett alternativ till Frankrike för många svenska konstnärer. I Himmelsberga konsthall håller en förnämlig samling Ölandskonst på att byggas upp. FOTO: LEO. ERIKSSON

16 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För de som är bosatta utanför tätorterna har Stora utvecklingsmöjligheter finns inom närhet till livsmedelsbutiker, transportmöjlig- denna näring som av många bedömare sägs heter, hemsändningsmöjligheter och öppet- vara världens snabbast växande. En av utma- hållande stor betydelse. Kommunens lång- ningarna inom turistsektorn är att finna verk- sträckta form och den stora andelen landsbygd samheter och evenemang som kan skapa nya medför att vi måste godta att serviceutbudet säsonger. Enligt tidigare gjorda studier har koncentreras till ett begränsat antal orter. Öland nått sin ”nivå för bärkraftighet”. Några sätt för att bibehålla den erövrade nivån är att Antalet livsmedelsbutiker minskar successivt satsa på en hållbar utveckling med en förbätt- beroende på den ökande konkurrensen från rad kvalité på utbudet och utökning av vår- stormarknader. Det är viktigt för kommunen och höstturismen. att hjälpa till att bevara livsmedelshandeln som fungerar både som servicecenter och social Ölands Turist AB, som kommunen genom samlingspunkt för omlandet. Många handlare Ölands kommunalförbund är hälftenägare i, fungerar idag också som ombud för bl.a. apo- arbetar med att utveckla och marknadsföra den tek, post och systembolag. En del affärer står öländska turismen. Sommaren 2001 genom- även till tjänst med att köra hem varor. Kom- fördes en besöksundersökning om öländska munen har ansvar för att bevara och utveckla turisters attityder och åsikter om Öland som den kommunala servicen på landsbygden. turistmål. Utvärderingen av undersökningen visade att det är sol och bad som lockar mest Se vidare i kapitel 4, den sockenvisa redovis- men att även naturen har en stor dragnings- ningen. kraft.

Turism Önskemål som framkom var: Turismen har sedan 1800-talets slut varit en av ● Ännu mer variation på aktivitetsutbudet. Ölands viktigaste näringar. Efter Ölandsbrons ● Servicen, både personlig och teknisk kan färdigställande 1972 har en kraftig ökning av bli ännu bättre. turistströmmen skett. Borgholms kommun ● Trafiksäkerheten för cyklister måste för- erbjuder idag Sveriges bredaste utbud av bättras ytterligare, främst längs väg 136. rekreation med en säregen natur och kultur, Se vidare under rubriken ”Kommunikatio- milsvida badstränder, ett stort antal soltimmar, ner, gång- och cykelvägar”. välordnade campingplatser, hotell, restauranger, många kulturaktiviteter etc. Turistnä- Enligt Sveriges Campingvärdars Riksförbund ringen är idag kommunens mest expansiva, ligger Borgholms kommun främst på listan även om det är omöjligt att med säkerhet säga över de största campingkommunerna säsongen exakt hur många som är verksamma inom sek- 2000. Statistiken för sommaren 2001 var enligt torn. Näringen är arbetsintensiv och ger många Ölands Turist AB ännu något bättre. En stor del säsongsarbeten till bl.a. ungdomar. En förläng- av de pengar som turisterna spenderar läggs på ning av turistsäsongen skulle ytterligare öka mat, shopping och bensin. Turistnäringen är, möjligheterna för investeringar i befintliga som det nämnts tidigare, en av de mest expan- eller nya anläggningar. Många av företagarna i siva näringarna i kommunen. Stora delar av denna bransch har sin hemhörighet i andra kommunens verksamhet inom de olika förvalt- kommuner, vilket är ett dilemma för kommu- ningarna är involverade i turistnäringen genom nen ur skattesynpunkt. Mycket av den enskilda planering, service och underhåll. uthyrningen av övernattningsställen samt mindre handelsverksamheter sköts av kom- För att få den bästa och senaste informationen muninvånare. För kommunen är det positivt om sevärdheter, aktiviteter och evenemang om fler fast boende satsar på turistnäringen. samt mat och övernattning hänvisas besökare till någon av de lokala turistbyråerna.

17 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturturism Medvetenheten om att Öland är ”ett annorle- som man i första hand ser som resurs i det des landskap” (Carl von Linné) är stor hos all- arbetet. Det finns också en stor potential inom mänheten och det har resulterat i att Borgholms ekoturismen. Det som saknas och även efter- kommun tillsammans med Mörbylånga har frågas är en plan för turismens utveckling i arbetat fram en strategi för utveckling av kommunen. Kommunen arbetar med turismen natur- och kulturturismen. Denna strategi vill bl.a. genom Ölands Turist AB. En utredning stimulera lokalbefolkningens engagemang i om den framtida utvecklingen av turismen och sin egen historia, förmedla kunskap om kultur- turistnäringen bör ske i samarbete mellan arvet och utveckla vandrings-, cykel- och rid- Ölands Turist AB, näringslivet och Ölands- leder över hela ön. Ett sätt att uppleva landskommunerna. Kommunens förhoppning är att bygden är att ”Bo på lantgård” eller som det utvecklingen går mot en ökad vandrings- och kommer att heta ”Upplev landet”. Turismen är cykelturism vilket passar väl in i det öländska ett område man från kommunernas sida vill landskapet. utveckla och det är natur- och kulturvärdena

Ekerums golfanläggning har en av Sveriges längsta spelsäsong tack vare det fördelaktiga klimatet och det skyddade läget. Den tidigare mönstergården Ekerum innehåller förutom golf en förnämlig bad- och camping- anläggning. FOTO: LEO. ERIKSSON

18 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Jordbruk Jordbruket är den dominerande näringen inom På Öland finns rikligt med stenmurar. Av dem Borgholms kommun som också har fler jord- som ligger i åkermark är flertalet ett resultat av bruksföretag än Mörbylånga kommun. Det skiftena på 1800-talet då stenmurar lades i de finns enligt SCB ungefär 550 jordbruksföre- nya ägogränserna. Genom att åkern var upp- tag, varav cirka 450 har djurhållning. Den delad på många brukare kom stenmurarna att odlade åkerarealen är ca 21 000 ha och betes- ligga tätt och gör så fortfarande på många marken uppgår till ca 13 000 ha. Jordbruket platser. Sedan 1994 omfattas alla stenmurar av sysselsätter ca 900 personer i kommunen. Det biotopskydd. I dagens effektiva och konkur- finns olika typer av lantbruksföretag med vari- rensutsatta åkerbruk utgör stenmurarna ofta erande inriktning och produktion. Från Gärds- odlingshinder, som gör att arbetet går lång- lösa och Runstens närmast fullåkersbygder sammare och därmed blir dyrare. Att dagens är skillnaden stor till de mer småskaliga jord- redskap är stora gör också att små stenomgär- bruken längre norrut. Animalieproduktionen dade åkrar är svåra att bruka. Samhällets domineras av nötkreatur men även svinpro- önskemål att bevara stenmurar för deras bio- duktion förekommer. I kommunen finns också logiska och kulturhistoriska värde står ofta i en stor äggproducent. Antalet mjölkkor upp- konflikt med lantbrukarnas behov av rationali- gick år 1999 till ca 9 500 fördelade på 200 sering av jordbruksföretagen. företag, antalet nötkreatur till ca 29 000. An- talet mjölkkor har ökat de senaste åren och Jordbruket och djurhållningen är förutsätt- det finns idag snart fler mjölkkor än invånare i ningen för ett variationsrikt och öppet land- kommunen. Inom kommunen har fårhåll- skap. Det är därför viktigt att det även fram- ningen minskat och uppgår för närvarande till deles finns möjligheter för jordbruket att ca 8 000 får. Under senare år har djurantalet på utvecklas i takt med tiden. Samtidigt måste en Öland ökat, framförallt nötkreatur. En av sådan utveckling gå hand i hand med ett beva- anledningarna till detta är kravet på ett ökat rande av de unika natur- och kulturvärden betestryck för hävden av den biologiska mång- som finns inom kommunen. För att det öppna falden. Kommunen ser positivt på denna odlingslandskapet i Borgholms kommun ska utveckling. bevaras och fortleva, krävs att det finns lant- brukare och en bärkraftig djurhållning. Öland Åkerbruket skiljer sig geografiskt åt inom kom- är framför allt en mjölkproducerande region munen beroende på skiftande naturförutsätt- och mycket beroende av lönsamheten inom ningar. Gemensamt är emellertid att huvud- denna produktion. Vid en kraftig lönsamhets- delen av arealen är anpassad till mjölkproduk- försämring skulle hela det unika odlingsland- tion. I huvudsak odlas foder för den egna går- skapet hotas. dens bruk. På en mindre del av åkermarken bedrivs en intensiv odling av specialgrödor De öländska radbyarna har funnits i närmare som lök, potatis, jordgubbar, sockerbetor och tusen år och har överlevt ett flertal omvälvande bruna bönor. Även spannmålsproduktionen för förändringar. Förhoppningen är att dess inne- avsalu är betydelsefull. Den arealersättning boende kvaliteter och anpassningsbarhet är som idag utbetalas har stor betydelse för lön- tillräckliga när det rationaliserade jordbruket samheten. Upphör arealersättningarna hotas i ställer krav på än större enheter och byggnader. första hand spannmålsodlingen. Det är därför oerhört betydelsefullt att de äldre byggnaderna ges ny användning för att de ska I grunden är lönsamheten inom djurproduktio- kunna bibehållas. I viss utsträckning har lador nen av avgörande betydelse för att markerna och ladugårdar återanvänts för främst fritids- ska betas. Utmarkerna d.v.s. främst alvarmar- boende. Olika kulturmiljöprojekt pågår som kerna och sjömarkerna är i dagsläget helt bero- ser närmare på lämpliga sätt att återanvända ende av att skötselstöd utgår. För att djuren lantbrukets överloppsbyggnader samt hur de skall finnas kvar i dessa marker krävs någon nya, storskaliga ekonomibyggnaderna skall form av långsiktigt stöd. De nuvarande stöden kunna anpassas till det flacka öländska land- gäller endast fem år i taget vilket är en kort skapet. planeringstid för ett lantbruksföretag.

19 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Ekologisk odling m.m. Det ekologiska jordbruket kommer i framtiden samarbete och nyttjande av ny teknik, ett s.k. sannolikt att få en allt större betydelse då krav maskinsamarbete för att bl.a. öka effektivite- på uthålliga lösningar för att lösa kretslopps- ten. frågorna är att vänta. Öland har förhållandevis bra förutsättningar för ekologisk odling. Ett Inom jordbrukssektorn finns även möjligheter antal KRAV-bönder går i spetsen för denna att producera och förädla livsmedel lokalt utveckling. Som komplement till jordbruket vilket kommunen ser som positivt. har flera jordbrukare utvecklat sin verksamhet med till exempel ”Bo på Lantgård”, veckout- Läs mera i de sockenvisa beskrivningarna hyrning av upprustade överloppsbyggnader, om jordbruket och hur kommunen vill ge för- gårdshandel kräftodlingar i bevattningsdam- utsättningar för en levande landsbygd även i mar m.m. Maskinringen är ett exempel på både framtiden.

För att minska utsläppen av näringsämnen till Östersjön kommer kvävefällor i form av dämmen behöva byggas främst i sjömarkerna utefter kusten. FOTO: LEO. ERIKSSON

20 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Skogsbruk Större delen av Öland lär ha varit skogklätt en avsalu i bondeskogen. Ölandsbron på 1970- gång. De första trädslagen som invandrade talet bidrog också till bättre lönsamhet, genom efter inlandsisens avsmältande var en, björk, minskade transportkostnader. När efterfrågan asp, rönn, hägg och tall. I samband med vär- och priset på lövträ ökade under 1980-talet, metidens inträde för cirka 9000 år sedan kom med kulmen i början på 1990-talet ledde detta alm, ek och hassel. Senare invandrade al, lind till en ökad avverkning i Mittlandsskogen. och ask. För bara 1000 år sedan kom granen. Flisning av bl.a. hassel efter avverkning ökade Under värmeperiodens slut för cirka 3 000 år också kraftigt vid denna tid. Idag är avverkning sedan var troligen skogarna på Öland urskogs- på hassel minimal p.g.a. låga priser och dålig lika. De enda avverkningar som förekom då efterfrågan på bränsleflis. Vid avverkning av var röjningar för boplatser, bränsle m.m. hassel föreligger ofta stora konflikter med unika naturvärden. Det största barrskogsområdet, Böda kronopark, finns i kommunens allra nordligaste del. Borgholm Energi AB är en av kommunens Vidare finns ett mindre område finns sydost större utnyttjare av bränsleflis. om Borgholm; Köpings-, Sörby- och Lindby Tallar. Ett större sammanhängande område Inom kommunen finns två fröplantager, en i utgör Rälla Tall nedanför landborgen i kom- Övra Sandby och en i Lilla Istad. munens sydvästra del. De två stora lövskogs- områdena är Strandskogen och Mittlandssko- Böda Kronopark gen. Skogsbruket i kommunen sysselsätter ca Ölands nordligaste del avviker markant från 40 personer direkt medan det indirekt arbetar öns övriga delar. Böda har företrädesvis magra ca 80 personer till i näringen. jordar där olika typer av flygsandsblandade jordarter har stor utbredning. Den kalkinfluens Skogens utnyttjande på Öland har sedan 1500- och höga bördighet som ändå finns på vissa talet varit kringgärdat av förbud och restriktio- marker med tunnare jordlager, där kalkhällen ner. Under den s.k. djurgårdsinrättningen får stor påverkan, bidrar till att höja markens (1569–1801) rådde förbud att fälla träd utom bördighet och pH. Även ett högt silande grund- på den skogrika delen längst i norr. Allmogen vatten har en väsentlig betydelse för växtlig- var därför hänvisad att hämta ved och bygg- heten. I Grankullavik fanns en stor sågverks- nadsvirke från fastlandet. Viss avverkning anläggning under 1900-talets första del. Idag förekom dock t.ex. för nybyggnation efter finns endast smärre sågverk och snickerifabri- 1710 års pest, salpetersjudning, kalkbränning, ker som använder Bödas skogsråvara. skogsstölder, avverkning på kronans allmän- ningar och för byggande av väderkvarnar. När Strandskogen djurgårdsinrättningen upphörde 1801 började Mellan västra landborgen och Kalmarsund på en kraftig avverkning av grova träd som pågick mellersta Öland utbreder sig frodiga lövskogar fram till början av 1900-talet. Detta medförde från Borgholm i norr till Ekerum i söder. Detta att bristen på skog blev stor och Hushållnings- område brukar benämnas ”Strandskogen”. sällskapet drog igång en omfattande kampanj Skogen har lång kontinuitet som trädbärande för skogsplantering runt sekelskiftet 1900. mark och inom denna region har vi även den Genom denna kampanj planterades stora area- lilla rest av en tidigare mera utbredd naturtyp ler med gran och tall. 1900-talet har karaktäri- där gammelträd stod glest i betade hagmarker serats av igenväxning av de öppna betesmar- och lövängar. De mest kända områdena är kerna liksom de gamla ängarna som blev till Halltorps hage och Borgahage som består av lövskogar såvida de inte uppodlades till åker. artrika ekskogar. I området finns några av de viktigaste ädellövsorganismerna i Nordeuropa, Något skogsbruk att tala om har inte funnits mest känd i sammanhanget är kanske den stora annat än i de barrdominerade delarna, främst ekbocken i Halltorps hage. En betydande del då i Böda kronopark. I de privata skogarna har av Strandskogen har gjorts till naturreservat. i stort sett bara husbehovsvirke tagits ut. Först på 1960-talet då träindustrin i södra Sverige efterfrågade massaved ökade avverkningen för

21 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Mittlandsskogen Mittlandsskogen begränsas av Stora Alvaret i 1993 och resultat presenterades i slutet av söder och västra och östra landsvägarna till i 2000. Inventeringen har berört drygt 8 500 ha höjd med Borgholm i norr. Den totala arealen varav nästan hälften klassats som olika typer är cirka 14 000 ha, varav cirka 10 000 ha är av ädellövskog, 2 650 ha som övrig lövskog, produktiv skogsmark. Den anses vara Nord- 450 ha som hässlen samt drygt 1 300 ha barr- europas största lövskogsområde nedanför skog. Andelen ädellövskog utgör nära hälften fjällkedjan. Historiskt har skogen uppkommit (48 %) av skogsarealen. Den ökande aktivite- spontant efter upphörd hävd i ängar och på tidi- ten i Mittlandsskogen sågs som ett hot mot de gare betesmarker. Det kulturella arvet är mång- höga naturvärdena under 1980-90-talen. Detta facetterat med lämningar alltifrån stenåldern ledde till krav på att snabbt skydda skog med fram till idag. Ädellövskogen har i regel sitt höga naturvärden. För närvarande pågår ett ursprung från de gamla ängarna som tillsam- omfattande arbete med att säkerställa värde- mans med åkrarna låg på de bördigaste och fulla skogsbiotoper i form av naturreservat, djupaste jordarna. Det var främst ask, alm och biotopskydd, naturvårdsavtal m. m. Idag är det lind, de lämpligaste hamlingsträden, som växte inte tillåtet att föryngra med barr efter avverk- här tillsammans med en del ek, vilken tidigare ning av ädellövskog. Syftet med denna s.k. var fredad. Mittlandsinventering var att ta fram både skogliga data och uppgifter om naturvärden Skogsvårdsstyrelsen har genomfört en invente- beståndsvis, som underlag för var skogsbruk ring av de olika skogstyperna. Arbetet med att kan bedrivas, landskapsekologisk planering kartlägga Mittlandsskogen påbörjades redan och rådgivning.

Strandskogens och Mittlandets igenväxta betesmarker och ängar har på senare år rönt uppmärksamhet från naturvården. FOTO: STINA DAHLBLOM

22 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Fiske Stenindustri Yrkesfiskare är en viktig yrkesgrupp. I Borg- En väl utvecklad stenförädlingsindustri har holm fanns i augusti 1995, 78 licensierade funnits på Öland i cirka etthundra år. Sten- samt 12 icke-licensierade fiskare. 25 personer hantering i hantverksmässig skala har före- var sysselsatta inom beredningsindustrin eller kommit så länge människor funnits på ön. annan fiskebaserad verksamhet. Fisket är Export av bearbetad kalksten förekom redan nästan uteslutande inriktat på torsk och lax, på medeltiden. Bearbetningen av stenen har men det bedrivs även ett visst fiske efter ål, präglat landskapet på många olika sätt. Längs strömming och skrubbskädda, samt piggvar, med kuststräckorna går att finna äldre sten- vars bestånd ökat kraftigt de senaste åren. På brott och i Jordhamn finns ett skurverk som grund av nationella och internationella restrik- vittnar om äldre tiders stenbearbetning. De tre tioner avseende torsk- och laxfisket har fiskar- större stenindustrier som arbetar med brytning nas utkomstmöjligheter radikalt förändrats. och bearbetning av kalksten idag är; Ölands- sten AB i Sandvik, Sjöströms Stenförsäljning I ”Vision 2015” anges några strategier för att samt Sunessons Stenförsäljnings AB, båda i nå uppsatt mål. En av strategierna är ”att arbeta Räpplinge. Många mindre företag arbetar med för att fisken förädlas lokalt” vilket fiskföräd- brytning, krossning, bearbetning och försälj- lingsfabriken i Kårehamn som invigdes 2001 ning av den öländska kalkstenen. Stenen an- är ett exempel på. Kommunen som genom åren vänds främst som bygg- och golvmaterial men bl.a. har ställt ett antal fiskehamnar till för- även konsthantverkare använder kalksten i sin fogande har även i framtiden för avsikt att konstutövning. stödja den öländska fiskerinäringen. Marin- biologiska institutionen vid Kalmar högskola Läs mer om materialförsörjning och täktverk- har med kommunens hjälp inrättat en forsk- samhet under rubriken ”Riksintressen och ningsstation i Kårehamn varifrån vattenprov- resurshushållning”. tagningar och andra undersökningar av Öster- sjön utgår.

Byxelkroks hamn och ett trålområde runt Ölands norra udde är riksintresseområden för yrkesfisket. Läs mer under rubriken ”Riksin- tressen och resurshushållning”.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart fiske krävs restriktioner för det storskaliga industrifisket i Östersjön. Här har staten ett ansvar. Det kust- nära fisket med krok och garn som ofta bedrivs i kombination med jordbruk måste ses som det långsiktigt hållbara. Stenindustrin är idag koncentrerad till ett fåtal före- tag. De största har en hög förädlingsgrad och sina marknader idag liksom under medeltiden, även utan- för vårt lands gränser. FOTO: LEO. ERIKSSON

23 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Ett väl fungerande samspel mellan tätort och landsbygd eftersom det är grundläggande för Ölands utveckling.

● Hushållning med Ölands naturresurser – jordbruksmark, lövskog, stenbrott m.m.

● Kretsloppsanpassade lösningar.

● Kretsloppsanpassade natur- och kulturvårdsinsatser.

● Den biologiska mångfalden får inte minska – den ska helst öka.

Södvik, ”Årets Ölandsby 2001”, var från början enbart en lantbruksby. Runt järnvägsstationen kom olika företag att etablera sig. Här finns idag bl.a. låg- och mellanstadieskola, gästgiveri, bageri, möbelaffär, mekanisk verkstad och bussbolag. FOTO: LEO. ERIKSSON

24 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort likställs med ”samlad bebyggelse” flera socknar där prästen byavis, personligen enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Be- kontrollerar folkbokföringslängdens riktighet greppet tätort är en statistisk definition för alla och de närvarandes bibelkunskaper. De många bebyggelsesamlingar med minst 200 invånare ”vägföreningarna”, studiecirklarna och hem- där avstånden mellan husen normalt inte över- bygdsföreningarna spelar också viktiga roller. stiger 200 meter. Allt annat skulle då vara ren Dessa många möjligheter att träffas och dryfta landsbygd. Det är emellertid inte alltid så lätt olika frågor har stor betydelse för utvecklingen att dra en sådan bestämd gräns, speciellt inte på av byarna och inte minst i arbetet med att akti- Öland med sina unika byar. Dessa byar växlar vera inflyttningen till kommunen. Som nämnts i storlek men inte ens den största, Störlinge, i inledningen till kapitlet är kommunens roll fyller kriterierna för tätort. Inte heller de orter begränsad till att vara stödjande och initie- vi bestämt hävdar vara tätorter som Byxelkrok, rande i denna process. För att underlätta ut- Löttorp, Köpingsvik, Borgholm och Rälla har vecklingen i byarna på landsbygden har kom- alla vintertid 200 invånare. Sommartid har vi munen en positiv syn på exempelvis ändrat däremot en mängd orter med ett invånarantal användningssätt av byggnader och lokaler. som överstiger 200 personer. I handlingen ”En Kommunen är också positiv till komplette- vision av Öland 2015”, som kommunfullmäk- rande bebyggelse även i byar med höga kultur- tige antog i oktober 2000, nämns Byxelkrok, värden förutsatt att den tillkommande bebyg- Löttorp, Köpingsvik, Borgholm och Rälla som gelsen är anpassad till den befintliga i fråga om de orter där det planeras en fördjupning av placering, storlek och utformning. Översiktsplanen. Borgholms tätort har här en särskild roll som huvudort i kommunen och Även när det gäller infrastrukturuppbyggna- som den främsta mötesplatsen. Här önskas ett den som optofiberkablar, radiolänkar, vägar utbud av hög kommersiell och offentlig ser- och VA-nät vill kommunen hjälpa till så långt vice, kvalificerade verksamheter och utbild- det är möjligt just för att få en god utveckling i ningsmöjligheter. Med hänsyn till det stora byarna och uppnå en god balans mellan stad avståndet mellan kommunens norra och södra och land. En annan viktig fråga i detta sam- delar har Löttorp en viktig roll som centrum för manhang är kommunikationerna. norra Öland. Många boende på landsbygden efterfrågar För att stärka samarbetet och behålla balansen mindre bussar och tätare turer som ger möjlig- mellan tätort och landsbygd, ”stad och land”, het att uträtta ärenden i tätorten. har kommunen bl.a. till uppgift att stödja de krafter som arbetar med att utveckla byarna. I Läs mer i kapitlet Bebyggelseutveckling om detta arbete är det viktigt att tillvarata den begreppet ”samlad bebyggelse” som i Plan- enskildes engagemang. I många av byarna och Bygglagen (PBL) har en annan definition finns de gamla traditionerna kvar med byalag, och betydelse. byordningsman och bystämmor. Även läsmö- ten eller husförhör förekommer fortfarande i

25 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Offentlig service

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Servicen ska vara av god kvalitet för att möjliggöra utveckling på ön. Detta förutsätter en löpande diskussion om vad god kvalitet innebär.

● Vi ska ha ett brett serviceutbud för att främja inflyttning och hindra utflyttning.

Målsättningen är att ha en så god kommunal Utbildning och barnomsorg service som möjligt. Denna har en ökande betydelse i konkurrensen mellan kommunerna Inom kommunen är det Utbildningsförvalt- för att bibehålla och öka befolkningstalet. Ser- ningen med Utbildningsnämnden som har an- vicen är också en viktig pusselbit för att fler svaret för utbildning och barnomsorg. Förvalt- företag ska etableras liksom för att behålla en ningen består av 11 självständiga enheter som levande landsbygd. har eget budgetansvar. Det är skollagen och läroplanerna som styr skolan och som skall I Borgholms kommunala förvaltning utförs lägga grunden till en likvärdig undervisning i cirka 750 årsarbeten fördelade på cirka 1 300 hela landet. Lokalt är det Utbildningsnämn- personer och 6 förvaltningar som styrs av poli- den, som formulerar ambitionerna för skolan i tiskt valda nämnder. Kommunens uppgift är att en skolplan. Den enskilda skolenheten anger skapa förutsättningar för en föryngring i sam- därpå i sin arbetsplan hur den ska uppnå de hället. Detta är bl.a. viktigt inom många mål som staten och den lokale huvudmannen yrkeskategorier där man ser att medelåldern angivit i sina dokument. stiger för varje år.

Kommunen planerar för Ölands Gymnasium i det nya kvarteret Fåken nära Borgholms Badhus. Bilden visar den föreslagna byggnaden sedd från sydost. BILD: MARGIT WESTERLUND

26 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Utbildningsnämnden har i sin reviderade för- i Borgholm som är en Montessoriförskola och skole- och skolplan antagen av Kommunfull- Näktergalen i Runsten som är ett föräldra- mäktige 2001, uttalat att barnomsorgen och kooperativt daghem. Läs mer om vilka verk- skolan ska ses som en pedagogisk helhet. Ut- samheter som finns i sockenbeskrivningarna. bildningsnämndens verksamhet omfattar för- skola, öppen förskola, familjedaghem, förskole- Ölands Gymnasium startade höstterminen klass, skolbarnsomsorg, kulturskola inom den 2001 med tre alternativa program; Hotell- och obligatoriska skolan inklusive särskolan i Restaurangprogrammet, Samhällsvetenskaps- Borgholms kommun. En tydlig profil i planen programmet och Individuella programmet. är att kopplingen mellan mål på olika nivåer Hotell- och Restaurangprogrammet samarbetar kommer till uttryck i den lokala arbetsplanen med Krögarföreningen på Öland vilket visat och i den årliga kvalitetsredovisningen som sig lyckosamt. Ölands Gymnasium kommer varje förskola och skola gör. Under år 2001 att byggas ut successivt och redan 2003–2004 fanns det cirka 1 950 barn och ungdomar i planeras starten för Livsmedelsprogrammet åldrarna 1–16 år varav cirka 1 850 hade plats och 2004–2005 för Naturvetenskapsprogrammet. inom förskolans och skolans verksamhetsom- råde. Införandet av maxtaxan innebär att det En utredning om hur lokalfrågan ska lösas införs ett avgiftstak för förskoleverksamhet pågår. Gymnasiet kommer få en profilering och skolbarnomsorg. Ersättningssystemet för med inslag från öländsk kultur och näringsliv. maxtaxan införs successivt fr.o.m. 2001 under Östersjöländernas historia och miljö kommer en 2-årsperiod. Den 1 januari 2003 träder att få en självklar plats i den nya skolan. Ölands reformen med en delvis avgiftsfri allmän för- Gymnasieskola är en del i Kalmarsunds Gym- skola för 4–5 åringar i kraft. Kommunen har nasieförbund. svårt att beräkna dess ekonomiska konsekvenser eftersom det inte går att bedöma hur stort Inom kommunen erbjuds även komvuxstudier. intresset kommer att bli. Dessa genomförs dels i vanlig skolform i Borg- holms tätort, dels som lärarstödd distansutbild- Verksamheter för barnomsorg och skola finns ning. spridda över hela kommunen och anses täcka dagens behov. Som alternativ finns Solstrålen

27 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Vård och omsorg Socialförvaltningen har som sin uppgift att livskvalité och täcker behov av både psykisk sköta vård och omsorg i kommunen. Detta och fysisk art. innefattar individ- och familjeomsorg, äldre- och handikappomsorg, omsorg om de psykiskt Demensverksamheten är en dagverksamhet utvecklingsstörda och verksamhet för de psy- för de dementa och bedrivs i Klockaregården kiskt handikappade. i Löt. Åkerbohemmet, Strömgården, Soldalen och Ekbacken har sammanlagt 44 platser i De lagar som direkt berör äldre- och handi- särskilt boende för de dementa. En prognos kappomsorgen och som reglerar de övergri- fram till 2005 över antalet dementa i Borgholm pande skyldigheter kommunen har gentemot visar en ökning från 218 år 1998 till 244 år de äldre och funktionshindrade är Socialtjänst- 2005. Detta innebär att behovet av särskilda lagen, Hälso- och Sjukvårdslagen, Lagen om boendeformer ökar. Kommunens vilja är att färdtjänst, Lagen om riksfärdtjänst samt Lagen nya bostäder för dementa ska planeras så att om stöd och service till vissa funktionshin- den enskilde ges möjlighet att vistas och verka drade. Gemensamt för dessa lagar är att de i en för honom eller henne välkänd miljö. föreskriver självbestämmande, integritet, nor- malisering, valfrihet och trygghet. Social- Lagen om Stöd och Service till vissa funk- nämnden gjorde under 1998–1999 en genom- tionshindrade (Omsorgs- eller LSS-verksam- gång och en analys av sina verksamhetsom- heten) råden vilket ledde till beslut om mål och in- Insatser enligt LSS kan sökas hos kommunen riktning. Verksamhetens förhållningssätt eller av personer med följande handikapp: grundsyn ska bl.a. präglas av öppenhet, till- ● Psykiskt utvecklingsstörda personer och gänglighet och serviceanda. Nämnden har personer med autism också satt upp såväl kvalitetsmål som konkreta ● Personer som efter sjukdom eller skada fått mål för varje enhet. Ansvaret för genomfö- en allvarlig hjärnskada rande och utvärdering vilar på enhetsledarna ● Personer med andra stora och varaktiga för respektive verksamhetsområde. fysiska eller psykiska funktionshinder ● Även anhöriga till en person som omfattas Socialförvaltningen ansvarar för följande fyra av LSS har rätt att begära råd och stöd för verksamheter: att underlätta det dagliga livet med den funktionshindrade. Hemtjänsten innefattar all den omsorg, vård och service som ges till den enskilde i hans eller Förutom insatser hemma hos den enskilde hennes egen bostad. Kommunen är indelad i tre finns dagligverksamhet och gruppbostäder. hemtjänstområden; norr, väster och öster. Läs Läs mera i den sockenvisa redovisningen. mera i respektive sockenredovisning. Den kommunala öppenpsykiatrin har som mål- Särskilt boende för äldre och funktionshind- sättning att utveckla människan till att få ett rade är till för dem som är i behov av en anpas- socialt självständigt liv och att få en högre sad boendeform. Det finns fem enheter för sär- livskvalité, social samvaro och en meningsfull skilt boende; Strömgården, Soldalen, Åkerbo- sysselsättning. Verksamheten överensstämmer hemmet, Borgholms sjukhem samt Ekbacken. i stort med målen. Läs mera i respektive sockenredovisning. Den enskilde kan få hjälp med: ● en meningsfull sysselsättning på sin Dagverksamheten innefattar rehabiliterings- arbetsplats verksamhet med tillgång till arbetsterapeut- ● boendestöd i form av enskilt stöd och och sjukgymnastkompetens. Dag- och rehabi- uppsökande verksamhet literingsverksamhet finns på sjukhemmet i ● social samvaro i en lokal i Borgholm där Borgholm, på Åkerbohemmet i Löttorp samt i medlemmar och personal driver verksam- form av stödinsatser i det särskilda boendet. heten gemensamt. Rehabiliteringen är viktigt för den enskildes

28 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kultur och fritid Socialförvaltningen arbetar även med person- Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för kul- transporter i form av färdtjänst och riksfärd- turverksamheten, biblioteksverksamheten, fri- tjänst samt matdistribution till de äldre i ordi- tidsverksamheten, fritidsgårdsverksamheten närt boende. Kommunstyrelsen ansvarar för samt verksamheten på Borgholms Slott. servicelinjen som ursprungligen syftade till att upprätthålla kommunikationerna inom kom- De av Kommunfullmäktige och Kultur- och munen efter det att KLT drog in en del buss- Fritidsnämnden antagna kultur- och fritidspo- turer. I dagsläget körs två linjer, en linje i norra litiska målen innebär att: delen som kör en gång i veckan samt en linje i södra delen som körs två gånger i veckan. Borgholms kommuns grundsyn utgår från alla människors lika rättigheter och lika värde. Individ- och familjeomsorgen arbetar med Under hela året skall så många kommuninvå- stöd, hjälp och rådgivning i både ekonomiska nare och besökare som möjligt beredas tillfälle och sociala frågor till enskilda och familjer. att uppleva och aktivt delta i kultur- och fri- tidsverksamhet präglad av mångfald och kva- Bostadsanpassning, som regleras av Bostads- lité. anpassningslagen, är till för att personer med olika funktionshinder ska kunna ha ett eget Den föreningsdrivna och kommunala kultur- boende. Beslut om och utförande av bostads- och fritidsverksamheten skall ses som viktiga anpassningsåtgärder hanteras av Tekniska angelägenheter inom kommunens alla områ- nämnden och Tekniska förvaltningen i kom- den. munen. Det kulturhistoriska arvet skall vårdas, bevaras Landstinget ansvarar för: och levandegöras. I all samhällsplanering skall Landstinget i Kalmar län omfattar hela länet hänsyn tas till kultur- och naturmiljövärden. och ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvård, samt viss utbildning. I Kalmar ligger ett av Borgholms kommun skall arbeta för att länets tre akutsjukhus. utveckla och bredda samarbetet inom kultur- och fritidsområdet såväl i regionen som i Inom kommunen har Landstinget två distrikts- Östersjöområdet. läkarmottagningar, en i Löttorp och en i Borg- holm. Det ideella föreningslivet skall ses som en viktig resurs och en värdefull samarbetspartner. Förutom ordinarie läkare finns även diabetes- sköterska, hjärtsviktssköterska och astmaskö- Kulturverksamheten terska. Här erbjuds också laboratorium för Kultur- och Fritidsnämnden arbetar för att provtagning och ljusbehandling för psoriasis- bidra till en rik och kreativ samhällsmiljö som patienter. tillvaratar kultur- och naturhistoriska traditio- ner och värden. För att främja kulturutveck- Distriktssköterskorna arbetar inom geogra- lingen, både inom föreningslivet och hos dem fiska områden och är bland annat samordnare som arbetar med olika former av kultur, efter- av hemsjukvård och arbete som sker med andra strävar nämnden nytänkande, nyskapande och vårdgivare. Mottagningar finns i Löttorp, utbyte av erfarenheter. Över hela kommunen Köpingsvik, Borgholm, Rälla och Långlöt. ska det erbjudas möjligheter att möta kultur i skilda former. Kultur- och Fritidsnämnden för- Landstinget har också ambulansverksamhet söker bl.a. genom ekonomiska bidrag stödja stationerad vid vårdcentralen i Borgholm samt och stimulera den verksamhet som bedrivs av vid brandstationen i Löttorp. kulturföreningar och studieförbund.

29 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För att skapa ett grundläggande intresse för lans utbyggnad, behöver en översyn av biblio- kultur erbjuder kultur- och fritidsförvaltningen teksverksamheten inom Borgholms tätort kommunens barn och ungdomar möjlighet göras. att uppleva och delta i olika former av kultur- arrangemang. Fritidsverksamheten Det ska finnas möjligheter till ett aktivt fritids- Förvaltningen arrangerar, ofta tillsammans liv i hela kommunen. Fritidsverksamheten ska med någon förening eller annan organisation, prioritera barn- och ungdomsverksamheten kulturprogram av olika slag t.ex. författarbe- samt verksamhet för grupper med särskilda sök, stadsvandringar, utställningar och föreläs- behov. Det är Kultur- och Fritidsförvaltningen ningar. På kommunens hemsida finns mer som ansvarar för bokningar av kommunens information om kommunens kulturföreningar sporthallar, gymnastiksalar och bygdegårdar. och studieförbund. Inom kommunen finns tre sporthallar, sju gymnastiksalar och två kommunägda bygdegårdar; I kommunen finns ett flertal yrkesverksamma Löt och Bredsättra. Övriga bygdegårdar är för- konstnärer/konsthantverkare som presenteras eningsägda. Åkerbobadet i Löttorp med både på hemsidan under rubriken kultur och fritid. inomhus- och utomhusbassäng finns också Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för inom förvaltningens ansvarsområde. kommunens konstsamling samt inköp av konst. På kommunens hemsida finns information om Biblioteksverksamheten de flesta föreningar med respektive kontakt- Biblioteksverksamhet ska bedrivas i enlighet personer. Kultur- och fritidsförvaltningen med Bibliotekslagen samt kommunens egna ansvarar för bidragen till föreningarna och står mål. Kultur- och Fritidsförvaltningen ansvarar även till tjänst med viss föreningsservice. för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Biblioteken ska vara tillgängliga för alla Fritidsgårdsverksamheten kommunmedborgare och erbjuda information I kommunen finns tre fritidsgårdar, 11:an i Löt- och kunskap, kultur och förströelse. Folkbiblio- torp, Krongården i Borgholm samt Blå gården teken är viktiga för kommuninvånarna ur en i Rälla. Målet är att fritidsgårdarna ska fungera demokratiaspekt. som mötesplatser där verksamheten ska vara av god kvalité i nära samverkan med organisa- Folkbibliotek, som även fungerar som skolbi- tioner och föreningar ute i samhället. Verksam- bliotek, finns i Borgholm, Löttorp, Rälla och heten är en viktig del i det förebyggande Runsten. Skolbibliotek finns på Viktoriaskolan arbetet mot våld, rasism och droger och ska i Borgholm, på Köpings skola, Bredsättra uppmuntra ungdomarnas förmåga till kreati- skola och Gärdslösa skola. vitet och nytänkande.

Nämnden har satt som mål att biblioteken ska Borgholms Slott fungera som ”samhällets vardagsrum” och Statens Fastighetsverk har genom avtal upp- värna om de demokratiska värdena och med- låtit nyttjanderätten av Borgholms Slott till borgarna ska ges möjlighet att ta del av och få Borgholms kommun. Detta gör att verksam- tillgång till media av olika slag. Detta innebär heten fått en speciell roll i den kommunala att biblioteken ska ges möjligheter att ligga organisationen då den inte finansieras med långt fram i medieutvecklingen. Mediabestån- skatteintäkter. Verksamheten bär helt sina egna det, böcker, dagstidningar, tidskrifter, cd-ski- kostnader vilka täcks genom entréer, upplåtel- vor, talböcker etc., finns i en katalog på komm- seavgifter och försäljningsintäkter och utgör munens hemsida under Kultur och Fritid. Bib- en särskild resultatenhet som lyder under kul- lioteken kan också erbjuda hjälp med fjärrlån, tur- och fritidsnämnden. databaser, studieplatser och ”boken kommer” som är en uppsökande biblioteksverksamhet. Slottet med omgivande mark är ett statligt byggnadsminne och kommunen svarar för att Inom en snar framtid, i takt med gymnasiesko- det hålls tillgängligt för allmänheten.

30 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Målen för verksamheten och evenemangen är Slottets historia började som försvarsborg bl.a. att hålla en hög konstnärlig och kulturell under medeltiden, renässansslott på 1500- kvalitet med inriktning mot många målgrupper. talet, barockpalats på 1600-talet och sedan branden i början på 1800-talet en ruin. Borg- Försäljningen och entréfunktionen samt några holms Slott är idag ett av regionens främsta evenemang drivs och arrangeras i egen regi besöksmål. Läs mer om slottet, dess historia, medan utställningar, konserter och något besökstider, evenemang etc. på kommunens enstaka evenemang arrangeras tillsammans hemsida. Information kan även fås genom med organisation/förening. Konstutställningar turistbyrån. och rockkonserter arrangeras, i hög grad i privat regi.

Byggnadsminnet Kronomagasinet uppfördes i samband med stadens tillblivelse i början av 1800-talet. Idag används en del av byggnaden som kommunal fritidsgård och utställningslokal. De två ej ianspråktagna övre våningarna är en stor resurs för framtida kulturverksamhet. FOTO: LEO. ERIKSSON

31 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Vattenförsörjningen Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd En stor täkt i Köpingsvik som förstärks genom av Miljöbalken (7 kap 21–22 §§) förklara ett infiltration tillgodoser 75 % av vattenbehovet mark- eller vattenområde som utnyttjas eller i kommunen. I Löttorp, vars vattentäkt för- kan antas komma att utnyttjas som vattentäkt stärks genom infiltration från Hornsjön, häm- som vattenskyddsområde. Vattenskyddsområ- tas 20 % och resterande 5 % hämtas ur Byxel- det kan vara avsevärt mycket större än själva kroks vattentäkt. Under vinterhalvåret produ- vattentäkten på grund av att råvattnet efter ett ceras cirka 4 000 m3 vatten per dygn mot normalt reningsförfarande ska kunna användas sommarens 10 000 m3 vatten per dygn. för sitt ändamål. För ett vattenskyddsområde ska det finnas särskilda skyddsföreskrifter för Arbete pågår med att undersöka möjligheten att vattentillgången inte ska förstöras. Skydds- att utöka vattentäkten i Köpingsvik med Lind- föreskrifterna medför inskränkningar i rätten byområdet, söder därom. Kommunen tittar att förfoga över fastigheter inom området och även på Skedemosse för att se om detta område kan exempelvis reglera hanteringen av petro- kan användas som ”vattenmagasin” till vatten- leumprodukter och andra kemiska produkter, täkten i Köpingsvik. industriell verksamhet, jord- och skogsbruk, väghållning och täktverksamhet. De äldre vattentäkterna i Böda och Rälla Tall fungerar som reservvattentäkter och används Vattnet i våra kranar kommer antingen från under sommarhalvåret då efterfrågan på vatten ytvatten eller grundvatten, som båda kan ge ökar kraftigt. mycket bra dricksvatten. Dricksvattnet är ett av våra viktigaste livsmedel som utgör en I kommunen finns också ett antal privata vat- begränsad mängd av det totala vattnet. Livs- tentäkter, s.k. förordnandeanläggningar, med medelsverket är den myndighet som utfärdar vattenverk som försörjer en större krets männ- regler för dricksvattenförsörjningen och sätter iskor. Dessa anläggningar regleras också av gränsvärden för olika ämnen i vattnet. Nya Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter och dricksvattenföreskrifter har trätt i kraft men vattenkvalitén kontrolleras enligt fastställda ska tillämpas från och med den 25 december kontrollprogram. 2003, då nuvarande föreskrifter om dricksvatten upphör att gälla. Både allmänna och privata Ca 40 % av hushållen har eget vatten (enskild yt- och grundvattentäkter måste skyddas så att brunn), d.v.s. de är i dagsläget inte anslutna till de inte förorenas av skadliga ämnen t.ex. ben- det allmänna renvattennätet. Av dessa är knappt sin, gödsel eller bekämpningsmedel. Se vidare hälften visstidsboende. Ägaren ansvarar själv under rubriken ”Miljö- och riskfaktorer, för- för kontroll av vattenkvalitén i den egna brun- oreningar i mark och vatten”. nen. Ca 30 % av dem som analyserat sitt vatten, har problem med vattenkvalitén som t.ex. för- Den mikrobiologiska och kemiska kvalitén på höjda halter av bakterier, järn, mangan, kalk, dricksvattnet kontrolleras regelbundet i alla svavelväte eller salt. kommunala vattenverk. Kommunens dricksvatten visar förhållandevis bra värden i dessa Kommunens ambition är att den allmänna kontroller. Klorering som i många kommuner vattenanläggningen skall kunna tillgodose sker regelmässigt, används i Borgholms kom- abonnenternas krav på tillförlitlighet under de mun endast någon enstaka gång per år. varierande förhållanden som kan uppstå i en turistkommun som Borgholm. Borgholms kommun är huvudman för det all- männa vattenledningsnätet och för att klara vattenförsörjningen så har Borgholm tre vat- tentäkter i bruk.

32 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

När det gäller Hornsjöns ytvattenskyddsom- ning/sammanställning av Ölands samlade vat- råde så har kommunens Miljö- och Byggnads- tenproduktion i kommunala anläggningar samt nämnd tagit beslut om ”Policy – avlopps- tittat på framtida expansionsmöjligheter. I anläggningar inom Hornsjöns vattenskydds- denna utredning från 1996 finns förslag på område”, (se vidare under rubriken ”Avlopp”). åtgärder vilka delvis är påbörjade eller genom- förda. Under arbetet med Översiktsplanen har det diskuterats möjligheter att återskapa Vedby- Ett led för att nå uppsatta mål är att se över träsk och Vedbormsträsk så att de kan fungera skyddsområdena med tillhörande föreskrifter som ”vattenmagasin” till Hornsjön. Är detta samt att på sikt arbeta med alternativa lös- möjligt, kommer grundvattennivån att höjas i ningar genom exempelvis samfällda anlägg- området vilket kan komma att påverka en del ningar. En översyn av skyddsområdet för av de befintliga avloppsanläggningarna i om- Lindby-Sörby pågår genom undersökningar rådet. Det är också en komplicerad process att och provpumpning för att skaffa underlag till dämma och åstadkomma vattenspeglar i de ansökan om vattendom. områden som torrlagts men resultatet skulle troligen bli mycket positivt för framtiden och Därefter skall skyddsområdet för vattentäkten för hela norra Öland som är beroende av vat- i Byxelkrok ses över. I den framtida plane- tentäkten. ringen är det också viktigt att inte tillåta verksamheter eller åtgärder som kan skada våra Borgholms och Mörbylånga kommuner sam- vattentäkter med tillhörande skyddsområden arbetar och har tillsammans gjort en utred- eller tänkbara utvecklingsområden.

Hornsjön utgör en viktig del i norra Ölands färskvattenförsörjning. Bilden visar den fördämningsanordning vid utloppet i Kalmarsund som reglerar sjöns vattennivå. FOTO: LEO. ERIKSSON

33 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Jordbruksbevattning Avlopp Miljöbalkens kap 11 innehåller bestämmelser Lag om allmänna vatten- och avloppsanlägg- om vattenverksamhet och vattenanläggningar. ningar samt Miljöbalken är de lagar som reg- Lagen definierar och reglerar mycket väl vilken lerar avloppsanläggningar, ledningar, anslut- typ av verksamhet eller anläggning som ska ningar m.m. anmälas till och tillståndsprövas av Länsstyrel- sen. Utöver detta har Länsstyrelsen i Kalmar Kommunens ambition är att den allmänna län en fastställd policy som slår fast att uttag avloppsanläggningen skall kunna tillgodose som påverkar grundvattenuttag alltid ska ses abonnenternas krav på tillförlitlighet under de som tillståndspliktig vattenverksamhet. Den varierande förhållanden som kan uppstå i en som ska bedriva en verksamhet eller utföra en turistkommun som Borgholms. Läs även under åtgärd som väsentligt kan komma att ändra rubriken ”Service” i den sockenvisa redovis- naturmiljön ska göra en anmälan om samråd ningen. hos Länsstyrelsen eller Skogsvårdsstyrelsen. Det kan t.ex. gälla rensning av diken, anlägg- Allmänt avlopp ning av dammar eller viltvatten. Inom kommunen finns fyra avloppsreningsverk, som behandlar ca 90 % av spillvattnet. Många jordbrukare är beroende av att både Resten, ca 10 % behandlas i 8 st. mindre biolo- kunna samla upp och dika ut vatten för att giska dammar och infiltrationsanläggningar. I nyttja åkerarealen till fullo vilket också är ett sydvästra delen av kommunen tas spillvattnet måste med den konkurrens som finns. Har ett om hand av reningsverket i Färjestaden, Mör- dike upphört att fungera p.g.a. att det inte bylånga kommun. Borgholms reningsverk har underhållits under en längre tid anses det att ett försetts med rötkammare som alstrar gas för att nytt naturtillstånd har inträtt och alla former av driva en gasmotor som i sin tur producerar el rensningar efter denna tidpunkt är att betrakta och värme till anläggningen. som förbjuden markavvattning. Våtmarkerna har en stor vattenbehållande funktion i land- Det renade avloppsvattnet i Böda reningsverk skapet vilket är viktigt både för jordbruket och används för bevattning av åkermark (vall) efter för ekologin. Att bevara och återskapa våtmar- det att avloppsvattnet passerat sex dammar. kerna längs med kusterna minskar utsläppen För kommunen har det inneburit en kvävere- av kväve och fosfor till Östersjön. Det finns ett duktion på cirka 50–60 %, räknat som årsme- behov av just denna typ av våtmarker längs delvärde och för lantbrukarna har det inneburit med den östra kuststräckan. Det kan även vara säkra vallskördar även vid torrår. positivt för fiskens föryngring med fler våt- marksområden. Rester från avloppsreningsverken – slammet, som är en resurs – håller hög kvalitet och inne- Ett av de nationella miljömålen ”Myllrande hållet av tungmetaller m.m. ligger under de våtmarker” handlar bland annat om att åter- gränsvärden och rekommendationer som finns ställa eller anlägga våtmarker och småvatten i uppställda. Slammet transporteras till avfalls- odlingslandskapet. anläggningar samt i begränsad omfattning till golfbanor och skogsavverkningsplatser för I Böda används avloppsvattnet från det biolo- spridning. giska reningsverket till jordbruksbevattning. Sommartid är belastningen på avloppet ca sju Slammet är en resurs vars användning i det gånger större än vintertid, vilket gör att syste- naturliga kretsloppet måste studeras ytterli- met med bevattning under sommarhalvåret gare. På grund av de stora variationerna i pro- passar utmärkt och har fungerat bra hittills. duktionen mellan sommar och vinter har kommunen valt olika lösningar för att på bästa I dagsläget finns ingen konkurrens mellan jord- sätt kunna säkerställa driften. bruket och den allmänna vattenförsörjningen men problem kan uppstå vid en eventuell utökning av vattenskyddsområdet i Köpings- vik. Se vidare i sockenredovisningen, Köpings och Gärdslösa socknar.

34 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Dagvatten Enskilt avlopp Dagvatten är bl.a. det vatten som rinner av från Cirka 4 400 av kommunens cirka 9 500 fastig- tak och vägar. Inom Borgholms kommun finns heter är anslutna till det allmänna spillvatten- allmänt omhändertagande inom Borgholms nätet. Många av de som inte är anslutna till det tätort och i delar av Löttorps tätort. Tekniska allmänna spillvattennätet har löst avloppsfrå- förvaltningen har ansvaret för dagvattenled- gan lokalt med bl.a. biologiska toaletter, sep- ningarna inom Borgholms och Löttorps tätor- tiktankar eller trekammarbrunn med infiltra- ter. En utbyggnad planeras inom Borgholms tion. Ett problem när det gäller enskilda tätort där skötsel och underhåll inom vissa avlopps-anläggningar är de dåliga förutsätt- områden kommer att lösas genom bildande ningarna för markinfiltration i stora delar av av gemensamhetsanläggningar. I övriga kom- kommunen. Kontakta alltid kommunens munen sker omhändertagandet av dagvattnet Miljö- och Byggnadsförvaltning innan avlopp- med lokala lösningar. Avvattning inom detalj- sanordning eller torrtoalett installeras för att få planelagda områden och mindre tätorter behö- de tillstånd som krävs. ver utredas ytterligare. Lämplig, som reglerar denna fråga där allmänna anläggningar inte Hornsjöns vattenskyddsområde kan tillkomma, saknas. Våra vattenskyddsområden är mycket känsliga och därför är det viktigt att spillvattnet i områ- Avfall dena omhändertas på bästa sätt. Hornsjöns Miljöbalken 15 kap (Avfall och producentan- vattenskyddsområde är särskilt känsligt och svar) och Avfallsförordningen reglerar detta. därför har Miljö- och Byggnadsnämnden tagit Enligt avfallsförordningen får deponien av ett policybeslut avseende avloppsanläggningar utsorterat brännbart avfall inte ske efter 2002- inom Hornsjöns vattenskyddsområde samt ett 01-01 och av organiskt avfall ej ske efter 2005- beslut i Miljö- och Byggnadsnämnden angå- 01-01. Syftet med de gjorda ändringarna i Ren- ende slutna tankar. hållningsförordningen är bl.a. att förebygga och minska de effekter deponering av avfall Policy – avloppsanläggningar inom Hornsjöns kan orsaka på människors hälsa och på miljön. vattenskyddsområde Negativa effekter på miljön kan vara förore- Ur alla aspekter skulle omhändertagandet av ningar av ytvatten, grundvatten, mark och luft, spillvattnet i området med ett allmänt spillvat- och påverkan på den globala miljön under en tennät vara bäst. Reningsverket i Böda har deponis hela livscykel. redan idag nått upp till sin kapacitet och detta visar på att det inte är helt problemfritt när det Kommunen har som övergripande mål att stör- gäller avloppsfrågan inom Hornsjöns vatten- sta möjliga sorteringsgrad ska eftersträvas och skyddsområde. Inom en inte allt för avlägsen att avfallets innehåll av resurser för återbruk framtid kommer det troligen att bli nödvändigt eller av återvinningsbara material eller energi att bygga ut det allmänna avloppsnätet i områ- ska tillvaratas. det och då krävs även en utbyggnad av reningsverket i Böda. Borgholms kommun deltar i en utredning tillsammans med närliggande kommuner om att Kraven för att anlägga enskilt avlopp inom eventuellt bygga en förbränningsanläggning Hornsjöns vattenskyddsområde är högre än för energiutvinning ur avfall. Till nästa revide- inom övriga kommunen. ring av översiktsplanen kommer tänkbara åtgärder att vara mer konkreta. Slutna tankar Miljö- och Byggnadsnämnden beslutade 1997-06-26, § 144 att: ”sluten tank fortsättningsvis endast kommer att beviljas för fastigheter där andra lös- ningar befunnits olämpliga.” Regeln tilläm- pas mycket strikt. Anledningen till detta är att det medför stora problem att köra spillvattnet till reningsverket för behandling.

35 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Återvinningsstationer finns i Byxelkrok, Böda, som ej ger tillskott till växthuseffekten. Till de Löttorp, Källa, Södvik, Föra, Löt, Kalleguta, förnybara energislagen räknas biobränsle, Köpingsvik, Borgholm, Bredsättra, Rälla och d.v.s. ved och halm samt vattenkraft, solenergi, Runsten. Vid dessa återvinningsstationer kan vindkraft, biogas och energigrödor. Icke förny- lämnas glasförpackningar (ofärgat och färgat), bara energikällor är olja, kol, naturgas, uran mjuka plastförpackningar, hårda plastförpack- och torv. En minskad energianvändning med ningar, metallförpackningar, wellpapp, pap- energikällor som ingår i naturens kretslopp persförpackningar, tidningar och på de flesta ger oss en friskare miljö. Olika energiprojekt ställena även batterier. pågår och ett exempel är samarbetet med Ener- gikontor Sydost, som utmynnat i förstudien Återvinningscentral där man kan lämna alla ”Gör Öland självförsörjande på förnyelsebar sorters grovsopor finns vid Kalleguta i Köp- energi”. ingsvik. Vid reningsverket i Böda finns en s.k. utvidgad återvinningscentral där bl.a. vitvaror, Vindenergi elektronik och skrot kan lämnas. Vindkraften är en energikälla som är ren och flödande men som kräver utrymme vid lokali- Förorenade markmassor och riskavfall omhän- sering av större anläggningar. Vindkraften är dertas av miljötransportör som fraktar mas- samtidigt påtaglig och förändrar ett landskap, sorna till Moskogen i Kalmar där de mellan- även på stora avstånd. Utbyggnaden av vind- lagras. kraft behöver därför styrning precis som all annan infrastruktur. Detta är en förutsättning Mer information om avfallshanteringen i för att vi även i fortsättningsvis ska kunna tri- kommunen kan fås på kommunens hemsida vas med vår miljö och njuta av vårt landskap. eller genom kontakt med Tekniska förvalt- ningen. Vindkraften går generellt väl ihop med flera av de uppsatta nationella miljökvalitetsmålen i Agenda 21-almanackan som skickats ut till sin egenskap av förnybar energikälla. Lokali- alla hushåll i kommunen innehåller bra infor- seringen och utformningen måste dock ske mation. med stor omsorg eftersom vissa miljökvalitets- mål kan påverkas i en negativ riktning. Detta beroende på hur verken lokaliseras och utfor- Energi mas med avseende på fysiskt intrång, visuell Med energi menas här både elenergi och annan och audiell påverkan. De positiva effekterna energi för uppvärmning. Borgholms kommun måste betraktas i ett större perspektiv med en erbjuder kostnadsfri energirådgivning till hus- minskad användning av fossila energikällor till håll, lokala företag, föreningar och organisa- förmån för de förnybara som resultat. Här ska tioner. Verksamheten är statligt understödd vindkraften ses som en av många samverkande vilket gör att man inte vet hur länge denna åtgärder för att uppnå de nationella och globala service finns i kommunen, beslut tas årsvis. miljömålen. Sverige som land arbetar för att skapa ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart energisystem. En av restriktionerna som begränsar vind- Den kommunala energirådgivningen är en del kraftsutbyggnaden är de särskilda hushåll- i denna satsning och syftar till att förbättra ningsbestämmelser enligt Miljöbalken som hushållningen med energi och att öka använd- idag ej tillåter vindkraftanläggningar större än ningen av förnyelsebara energikällor. 10 MW till lands. Hela Öland omfattas av bestämmelsen. Kommunen har också som mål att öka andelen lokalt producerad energi och att minska beroendet av fossila bränslen, bland annat genom användning av lokalt producerat biobränsle, solenergi och vindkraft. Förnybar energi är energislag som har korta omloppstider och

36 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Borgholms kommun är till ytan ca 3 675 km2 område kan vara intressant ur flera aspekter stor varav ca 675 km2 är land. Kommungräns- som strider mot varandra. En sammanställning en sträcker sig ca 2,5 km ut i vattnet på den av de olika riksintresseområdena och hur kom- östra sidan och ungefär ut i halva Kalmarsund munen avser att tillgodose dessa finns under på den västra sidan. Om man gör en enbart rubriken ”Riksintressen”. Vad det gäller beva- ytmässig betraktelse finns stora förutsättningar randeintressen är det relativt lätt att undvika liksom vad det gäller vindens energiinnehåll. I påverkan på de vetenskapliga värdena. Där- Energimyndighetens rapport rörande ”Vind- emot påverkas upplevelsevärdet i regel stort. kraften i Sverige” utgör därför Öland- och Kal- marområdet en icke oväsentlig del när Sverige Här är det viktigt att kommunen själv tänker ska nå Klimatkommitténs föreslagna elproduk- igenom vilka värden som ska prioriteras högt. tion från vindkraft. I rapporten föreslås att el- Är det en ostörd, rogivande upplevelse vi vill produktionen ökas med 3–5 TWh till år 2010 ge våra innevånare och besökare? Detta är en utöver det löpande energipolitiska program- trovärdighetsfråga i hur kommunen lanserar met. sig som boendemiljö och besöksmål.

Kommunen väljer att inte peka ut lämpliga Vilka förutsättningar finns i landskapet att områden för vindkraft utan redovisar istället de integrera vindkraftverk? krav man ställer för etablering av vindkraft- Landskapsbilden måste analyseras för att be- verk. Är de grundläggande kraven uppfyllda lysa lämpliga exploateringsplatser. Som grund prövas varje ärende var för sig av Miljö- och ligger landskapets originalitet och karaktär. Byggnadsnämnden vid en bygglovansökan. Landskapsbildsanalysen utmynnar i en bedöm- Även tillståndsprövning enligt Miljöbalken ning av platsens visuella tålighet mot tillkom- måste ske innan en etablering får göras. mande objekt. Förståelsen för landskapet är av stor betydelse för en lyckad lokalisering av Kommunen anser att enstaka större anlägg- vindkraftanläggningar sett ur både teknisk och ningar, då främst havsbaserade, kan vara rim- estetisk synpunkt. liga om de lokaliseras med stort avstånd från varandra. Ett grundläggande krav är att hålla samman grupper av större vindkraftverk till fattbara Vilka områden kan inte samexistera med vind- enheter samt att ha erforderligt avstånd som kraftanläggningar? bör vara minst 5 km, helst betydligt mer, till Den markyta som ett vindkraftverk tar i anspråk nästa grupp. Däremellan bör landskapet vara är helt beroende av de säkerhetsavstånd respek- fritt från enstaka vindkraftverk. I vissa fall är tive den ”bullerzon” som måste tillämpas på det motiverat att ställa krav på en exploatör att aktuell plats. Säkerhetsavståndet till större uppföra vindkraftverken något tätare än vad vägar och t.ex. industribebyggelse rekommen- som rekommenderas för optimalt vindutnytt- deras vara navhöjden + tre gånger rotordiame- jande. Detta för att erhålla ett estetiskt funge- tern, d.v.s. 200–300 m. I ett område med en rande mönster eller en markant linje i en grupp radie på 300–500 m kring ett verk kan med av verk. nuvarande teknik oftast inte gällande riktvär- den uppnås. Kvar blir ett begränsat antal om- Vindkraftetableringar bör uppföras i landska- råden där vindkraft kan etableras förutsatt att pet enligt principen en höjd – en vindkraft- vindenergin bedöms tillräcklig. grupp, även om markhöjderna ibland varierar för att principen ska kunna gälla i alla lägen. Hur hanterar man riksintressena vid etablering Inom en grupp av vindkraftverk bör ingående av vindkraft? verk vara av samma fabrikat, mått och färg. Stora delar av kommunen är utpekade som Turbinerna bör ligga på ungefär samma nivå riksintresseområden mot bakgrund av flera över havet. olika sektorsintressen. Områden av riksintresse enligt tredje och fjärde kapitlet i Miljöbalken är inte formellt skyddade. Samma geografiska

37 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

På Öland är det viktigt att vindkraftverken Stora havsbaserade verk i regelbundna mön- grupperas i uppställningar som blir regelbund- ster är eftersträvansvärt även om bottenförhål- na och ordnade i linjer som är väl studerade landena inte kan medge fullständig regelbun- utifrån det omgivande landskapets riktningar. denhet.

Utmed kommunens västra kuststräcka, både Tidigare ställningstagande till havs och på land, skall inga vindkrafteta- De mål för energiproduktion som anges i ”En bleringar ske. vision för Öland 2015” är: ”andelen lokalt producerad energi ska Havet utanför den östra kuststräckan i Borg- öka och beroendet av fossila bränslen holms kommun kan rymma endast ett fåtal ska minska.” större vindkraftetableringar för att inte påtag- ligt skada orördheten inom området för de särskilda hushållningsbestämmelserna.

Energin i vinden och vattnet har tidigt tagits till vara av våra sjöfarare. Skurverket i Jordhamn placerades i ett ypperligt vindläge nära utskeppningshamnen och stenråvaran. Verkets konstruktion och ringa storlek gör det fattbart för ögat. FOTO: LEO. ERIKSSON

38 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bland strategierna för att uppnå dessa mål ett i norra delen av Långlöts socken. Läs mer skrivs i ovan nämnda dokument att: under sockenredovisningarna. ”Vi ska stimulera till energilösningar där lokala ickeändliga resurser tas till vara.” Platser som redan är ianspråktagna av höga eller skrymmande anläggningar bör kunna prö- I ”En vision för Öland 2015” omnämns vind- vas även för vindenergiproduktion. Följande kraft i positiva ordalag, speciellt till havs. Jord- landområden anser kommunen i första hand bruksmark ska kunna användas, och lokalise- vara möjliga att pröva för vindenergiproduk- ringen bör främst ske i grupper. Naturresurs- tion: lagens begränsning av gruppstorleken till 10 ● Området kring den befintliga gruppen i MW på Öland omnämns som föråldrad och i Böda kan prövas för ytterligare en eller två behov av förändring. grupper. ● Området mellan Persnäs och söderut mot I ”Avstamp för Agenda 21” som antogs av Vannborga-Valsnäs kan rymma upp till tre kommunfullmäktige 2000 anges som framtids- grupper, där redan lovgivna verk i Vann- bild: borga utgör början av en grupp. ”Det mesta av energin som används i ● I den södra kommundelen kan det befint- kommunen är producerat i närområdet. liga verket på Greby alvar prövas för en Vi använder inhemska energikällor som flis, utökning till en smärre grupp. ved, pellets, energigrödor, biogas, vindkraft, ● Ytterligare en grupp kan prövas i den syd- solenergi och luft-, berg-, vatten- eller jord- västra kommundelen. värme.” Med grupp avses i 3–5 verk sammankopplade Landbaserade vindkraftverk till en gruppstation. Utöver detta kan enstaka Borgholms kommun har en positiv syn till mindre verk av gårdskaraktär prövas, dock landbaserad vindenergiproduktion. De många under beaktande av vikten av att behålla stora konkurrerande intressena gör det dock svårt att sammanhängande områden fria från vindkraft- finna nya, acceptabelt konfliktfria, etablerings- verk. lokaler. Innan nya etableringar tillåts ska dels redan tillståndsgivna anläggningar först upp- Havsbaserade vindkraftverk föras dels ska befintliga anläggningar utökas Kommunen ser också positivt på havsbaserad där detta är möjligt. På detta sätt får man en vindenergiproduktion. De ökade möjligheter- möjlighet att först bedöma de ytterst svårförut- na att etablera stora anläggningar till havs har sedda effekterna av tidigare beslut. Först med gjort att kommunens syn på nya landetable- utgångspunkt från dessa erfarenheter kan en ny ringar blivit mer restriktiv än tidigare. Den anläggning prövas. snabba utvecklingen på vindenergiområdet har också manat till eftertanke. Det bör dock beto- Verkens storlek, antal och placering ska i varje nas att lokalisering till havs ingalunda är kon- enskild prövning relateras till det omgivande fliktfri. Forskning, framför allt kring påverkan landskapets egenskaper och dess bebyggelse. på växt- och djurliv måste intensifieras, såväl Det är inte självklart att verken med tiden innan nya anläggningar kommer till stånd som kommer att öka i storlek vid placering på land. när de är i drift. Denna forskning kan med för- En övre gräns för landbaserade verk uttryckt i del bedrivas från Öland. Marinbiologiska insti- navhöjd bör vara 80 meter. Även här ska erfa- tutionen vid Kalmar Högskola har förutseende renheter inhämtas från tidigare etableringar nog redan anlagt en forskningsstation i Kåre- varför 80 meter kan visa sig vara för högt och hamn. Förutsättningarna att i anslutning till ej tas för givet. denna kunna forska inom andra områden är goda. Vid lokalisering till havs kan också fin- Idag finns vindkraftsverk enskilt eller i grupp nas behov av samråd med angränsande kom- uppförda på fyra platser i kommunen, fem verk muner. Det havsområde kommunen i första i Böda, ett verk i Jämjö, ett verk i Greby och

39 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

hand anser vara möjligt att pröva för vindkraft- En biogasanläggning finns vid Borgholms produktion är ett område nordost om Kåre- avloppsreningsverk för det slam som erhålls hamn. vid reningsverket.

Kommunen anser att Kalmarsund ska vara fritt Det finns stora förutsättningar att öka produk- från vindkraftverk. tionen av biogas på gårdar med stora kreaturs- besättningar. Teknikutveckling pågår som kan Det finns intresse från olika exploatörer för skapa förutsättningar för en betydligt större nyetableringar av vindkraftverk på land och till volym än idag där gasen produceras lokalt på havs. En större vindkraftutbyggnad är inte gården. Gasen hämtas för central rening och möjlig med anledning av det befintliga elnätets komprimering för att sedan användas, som for- begränsade kapacitet. Enligt Sydkraft som donsbränsle allmänt, men den kan även åter- innehar nät- och linjekoncessioner inom stora föras till gården. Alternativt kan den renade delar av kommunen, kommer inte någon ut- och komprimerade gasen användas i en gastur- byggnad av det befintliga 50 kv.-nätet att ske bin för el och värmeproduktion. inom den närmaste framtiden. Skulle ett större projekt bli aktuellt måste anslutningen ske Solenergi direkt till fastlandets elnät. Solenergi kommer från de kärnreaktioner som ständigt pågår inne i solen och som också är en Bioenergi förutsättning för allt liv på jorden. En solcell Bioenergi används för både uppvärmning och omvandlar direkt energin i solens strålar till elproduktion och utvecklingsförutsättningarna elektricitet. I en solfångaranläggning däremot är mycket stora. I dagsläget tas inte det lokalt värms vatten av energin i solens strålar. Denna producerade biobränslet tillvara i den utsträck- typ av anläggning kan t.ex. användas för upp- ning som borde vara möjligt. värmning av tappvarmvatten men också för uppvärmning av vatten som i sin tur värmer Borgholm Energi har en fjärrvärmeanläggning byggnader. inom Borgholms tätort som är under utbyggnad. Borgholm Energi avser att satsa på en Enskilda solfångaranläggningar finns men utbyggnad av fjärrvärme i Löttorp och Köp- kommunen har inga närmare uppgifter om i ingsvik. Det finns inget hinder för privata vilken omfattning det förekommer. Inte heller aktörer när det gäller en fjärrvärmeutbyggnad har kommunen några närmare uppgifter om som även kan ske i en mindre skala. Använd- hur många som har solceller. Öland har goda ning av pellets i mindre anläggningar och vil- förutsättningar för solenergianläggningar för lor ser kommunen också positivt på. Miljövin- värme- och vattenproduktion tack vare många ster som kan göras med användande av lokalt soltimmar under sommarperioden. Solvärme producerat bränsle och minskade bränsletrans- är ett mycket bra energialternativ för turistan- porter är en samhällsvinst som inte bara nuva- läggningar och sommarstugor. rande generation kommer att få nytta av. Solen anses, i ett längre perspektiv, vara ett bra Biobränsle = pellets, flis, ved och halm bl.a. komplement i det europeiska elnätet. En stor- skalig försöksanläggning med solfångare Biogas inom kommunen är ett av flera idéprojekt som Biogas bildas vid nedbrytning av organiskt Borgholm Energi arbetar med. Ett sådant pro- material, utan närvaro av syre. Huvudbestånds- jekt skulle kunna föra vetenskapen och teknik- delarna i biogas är metan och koldioxid. Gasen utvecklingen framåt samt ge positiva signaler utvinns främst vid avfallsanläggningar, d.v.s. både inom och utom kommunen. Kommunen soptippar och från rötslammet vid avlopps- ser mycket positivt på att dessa möjligheter tas reningsanläggningar. Vid förbränning av gasen tillvara. utvinns energi som sedan blir värme eller el, men gasen kan även användas som fordons- bränsle.

40 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunikationer

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Vägar, sjöfart och telekommunikationer ska utvecklas så att invånarnas och näringslivets behov av goda kommunikationer tillgodoses.

● Transporterna ska vara väl samordnade. Fordonen ska vara anpassade för funktionshindrade och energieffektiva samt drivas med de bränslen som är minst miljö- och hälsoskadliga. Vi ska i framtiden stimulera möjligheterna att cykla, samåka och åka kollektivt. Vi ska utveckla och främja distansarbete och handel med lokalt tillverkade varor.

En väl fungerande kommun är beroende av Öland. Fortfarande gäller BCL, Bestämmelser goda kommunikationer. Det finns ett regionalt för Civil Luftfart, men en övergång till de euro- samarbete för att tillgodose de krav som bl.a. peiska gemensamma bestämmelserna JAR, ökad välfärd, sysselsättning och konkurrens- Joint Aviation Requirements, håller på att ske. kraft ställer. För att aktivt kunna ta till vara BCL och senare JAR innehåller bl.a. admi- natur- och kulturvärden är transportsystemet nistrativa bestämmelser, certifikatbestämmel- viktigt. Användandet av miljövänliga alterna- ser, driftbestämmelser, flygplatser, material- tiv bör underlättas i så stor utsträckning som bestämmelser, meteorologisk tjänst samt trafik- möjligt. regler för luftfart.

Inom kommunen fanns det årsskiftet 1998/99 Kalmar flygplats är den närmast belägna flyg- 488 personbilar i trafik per 1000 invånare att platsens med reguljär- och chartertrafik. Här- jämföras med 428 för riket. Detta visar att ifrån finns direktförbindelser till Stockholm kommunens invånare är mer beroende av bil än och Köpenhamn. Under våren 2002 kommer den genomsnittlige svensken. Kommunens ut- även flygförbindelser med Gdansk i Polen att sträckta form, läget på en ö och den begränsade starta. Borgholms kommun stödjer regionens kollektivtrafiken kan vara några orsaker till strävan att utveckla Kalmar flygplats. Som ett siffrorna. Kommunens geografiska egenskaper komplement finns lokala flygfält för privatflyg kan vi inte göra något åt men vi kan arbeta för sydost om Borgholm, vid Sandvik och öster att minska beroendet av bil. Detta kan göras på om Byxelkrok. Se vidare i respektive socken- flera sätt och ett sätt kan vara att förbättra koll- beskrivning. Borgholms kommun är angelä- lektivtrafiken. Tankningsmöjligheter saknas gen om att i sin planering inte förhindra en inom Borgholms kommun för den som vill köra framtida utveckling av de lokala flygplatserna med bilar anpassade till miljövänliga bränslen som finns. Flygplatsen Borglanda sydost om som exempelvis etanol och biogas. Borgholm samt Ölanda vid Byxelkrok behöver utöka sina landningsfält. Se Räpplinge och Flyg Böda socknar angående markreservationer. Behovet av persontransporter med mindre flygplan väntas öka i framtiden. Små flygplan kan utgöra ett alternativ till vägtransporter för medellånga resor. Närheten till mindre flygplats kan vara ett avgörande argument vid val av bosättningsort och etablering av företag och verksamheter. Från Borglanda till Kalmar flygplats tar det 15–20 minuter att jämföra med timslånga köbildningar i sommartrafiken på

41 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sjöfart I Borgholms kommun finns ett flertal hamnar Flera hamnar har och kan fungera som färje- av betydelse. Främst nyttjas nuvarande hamnar hamn, dessa är Stora Rör, Borgholm och Byx- av fiske- och fritidsbåtar och Borgholms hamn elkrok. Färjetrafik mellan Borgholm och Mön- fungerar även som handelshamn och färje- sterås fanns sommaren 2001 och kommer att hamn. Kårehamn är den hamn som är mest liv- finnas även under sommarsäsongen 2002. aktig som fiskehamn. Hamnen i Byxelkrok är av riksintresse som landningshamn för fisk.

I tabellen redovisas de hamnar kommunen ansvarar för eller där kommunen arrenderar ut densamma.

42 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

I Kårehamn, som oftast är isfri, finns en utveck- Utomhusreklam och vägvisning regleras enligt lingspotential. Detta passar väl in på de båda Vägmärkesförordningen (VMF), VL, PBL Ölandskommunernas gemensamma Vision samt i Lag med särskilda bestämmelser om Öland 2015. Förberedelser av vattendom för gaturenhållning och skyltning (SFS 1998: utbyggnad pågår. 814). Länsstyrelsen prövar frågan om tillstånd till reklamskyltar m.m. utanför område med Färjetrafiken är också en angelägen fråga för detaljplan och Miljö- och Byggnadsnämnden kommunen men den är beroende av flera aktö- prövar frågan om bygglov inom område med rer och kapital. Ett återupptagande av färje- detaljplan. Vägverket ansvarar för och lämnar trafiken med Oskarshamn och Gotland kom- upplysningar om vägvisning m.m. utmed de mande somrar är ett mål som kommunen satt i allmänna vägarna. Vision Öland 2015. För att i framtiden kunna nå uppsatta mål är det viktigt att kommunens Ansvaret för att söka de tillstånd som behövs hamnar hålls i gott skick. En konsekvens för en vilar på den enskilde. Därför är det nödvändigt ökad färjetrafik är en ökad bil och GC-trafik på att känna till vilka tillstånd som krävs. det öländska trafiknätet. Trafiksäkerhetsfrå- gorna är en viktig del i planeringen och kom- Tekniska förvaltningen kan lämna information mer att finnas med när diskussionerna om en om vägnätet i kommunen. Ett flertal lokala tra- ev. framtida färjetrafik blir mer konkreta. Det fikföreskrifter finns, dessa frågor hanteras av finns en efterfrågan på att anlägga en typ av Trafiknämnden som är Tekniska nämndens marinor där avlägset boende kan förvara sina arbetsutskott. båtar under vinterhalvåret och att få dem om- skötta. En utredning bör ske där förbättring- arna för sådan eller sådana anläggningar, främst befintliga småbåtshamnar.

Ur beredskapssynpunkt är det viktigt att ha minst en fungerande färjehamn. Utrednings- arbete om vilken eller vilka hamnar som kan LITEN ORDLISTA komma ifråga pågår och resultatet bör finnas Till väg räknas körbana samt det område intill med i nästa mandatperiods aktualitetsförkla- som stadigvarande behövs för vägens bestånd ring. och underhåll samt de anordningar som därtill hör. Biltrafik Enligt 47 § Väglagen (VL) gäller ett generellt Allmän väg förbud mot att utan tillstånd från Länsstyrelsen Större väg som är av allmänt intresse. uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller Väghållare är staten genom Vägverket. utföra andra anläggningar samt vidta andra sådana åtgärder som kan inverka menligt på Enskild väg trafiksäkerheten inom ett avstånd av 12 m från Väg som är till nytta för en eller flera fastigheter. ett vägområde. Länsstyrelsen har vidare före- Annan än staten eller kommunen är väghållare. skrivit med stöd av samma paragraf i VL att utöka området från 12 m till 30 m avseende väg Gator 136 om inte frågan är reglerad i detaljplan. När Gator och vägar inom detaljplanelagt område enskild väg skall anslutas till allmän väg, eller med kommunen som huvudman. Även inom äldre stadsplaner är kommunen när befintlig anslutning skall ändras, krävs till- väghållare. stånd av väghållningsmyndigheten (Vägverket). Väghållare Skymd sikt särskilt vid kvartershörn är ofta en Den som ansvarar för vägens skötsel och under- medverkande faktor till trafikolyckor. Reglerna håll. Väghållare kan vara staten (Vägverket), om sikt i gathörn finns i Plan- och Bygglagen kommunen eller någon annan gemensamhets- (PBL), 3 kap, 15 och 17 §§. anläggning, vägförening, (vägsamfällighet).

43 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Ett av kommunens mål är att förbättra befint- delar planerade och utbyggda. Beskrivning av ligt vägnät så att det blir så trafiksäkert som nuläget och ställningstaganden, se respektive möjligt. Kommunen ska även arbeta för att socken. minska antalet utfarter, främst i södra delen av väg 136. Fördelarna med detta är att antalet Vägverket ansvarar för trafiksäkerheten längs konfliktpunkter minskar vilket i sin tur ger med de allmänna vägarna. Kommunen har möjlighet att bibehålla eller öka den tillåtna däremot ansvaret att i sin planering framföra hastigheten vilket ger fördelar för dem som ska önskemål till regionala organ, privata entrepre- till och från norra Öland. För att nå målen om nörer, enskilda och allmänna vägar samt att se säkra och bättre kommunikationsleder har till att hänsyn till trafiksäkerheten tas i den kommunen till uppgift att påverka regionför- detaljplanering som sker. Ölands Turist AB bund, privata entreprenörer och väghållare för genomförde en enkätundersökning sommaren enskilda och allmänna vägar. Ställningstagan- 2001. Då framkom att cykelturisterna efter- den rörande vägnätet, se kapitel 4, den socken- frågade en trafiksäker och ”snabb” gång- och visa redovisningen. cykelväg mellan brofästet och Borgholm. Kommunen ser positivt på en utveckling mot Gång- och cykeltrafik en ökad cykelturism. Vid ny detaljplaneläggning ska enligt Plan- och Bygglagen kap 2, § 2 en ändamålsenlig struktur av bl.a. kommunikationsleder främjas. Inom tätorterna är gång- och cykelvägarna till stora

Bussarna har ersatt tågen vid Borgholms f.d. järnvägsstation som blivit ”Resecentrum”. Till vänster skymtar det forna järnvägshotellet. FOTO: LEO. ERIKSSON

44 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tele- och datakommunikation Det finns i dagsläget bara ett nät för fast tele- Utbyggnaden av master i Borgholms kommun och datakommunikation i kommunen. Det ort- kommer inte att bli av den omfattning som sammanbindande optonätet finns från Rälla i befarats i ett tidigare skede. Samlokalisering söder till Löttorp i norr. Kommunens östra och av sändare bör eftersträvas, helst till befintliga nordliga delar saknar optonät. Samtliga mobil- master, för att ta tillräcklig hänsyn till det telefonoperatörer har godtagbar täckning i öppna landskapet. Kommunen har ett krav på kommunen. En god IT-struktur möjliggör att bolagen/operatörerna samarbetar med kommunens önskan att människor kommer att varandra. Sändarna som inte är bygglovplik- bosätta sig permanent inom kommunen samti- tiga, kan placeras på befintliga byggnader, torn digt som det ger möjlighet till att arbeta på eller master. Miljö- och Byggnadsnämnden distans. Det är inte bara företag utan även orga- som bl.a. ansvarar för bygglovprövningar har nisationer och hushåll som tjänar på en god antagit en policy för hur bedömning av master infrastruktur. En nackdel är den höga andelen och torn skall ske vid bygglovprövningar i sommarbostäder som i IT- företagens utbygg- framtiden. Oron eller problematiken kring nadssatsningar prioriteras lågt jämfört med radiofrekventa fält behandlas närmre under satsningar i storstadsregionerna. rubriken ”Hälsa och säkerhet”. Innan bygglov för hög byggnad (mast, skorsten eller motsva- Kommunen har utarbetat ett förslag till pro- rande) beviljas ska hos Försvarsmakten en gram gällande ”översiktlig infrastruktur” som flyghinder- och telekonfliktprövning genom- är tänkt att tjäna som vägledning för olika aktö- föras. Underlag för prövning insänds av ägaren rer som önskar anlägga infrastruktur inom och beslutet bifogas bygglovsansökan till kommunen. Programmet har använts i ansökan kommunen. om statliga medel genom Regionförbundet som också tillsammans med kommunerna i länet sköter den regionala upphandlingar inom området.

Det övergripande målet för kommunen är att ge kommunens företag, organisationer och hus- håll tillgång till ett öppet nät för bredbands- kommunikation. Nätet ska vara så beskaffat att dess tillgänglighet, kapacitet samt prisnivå hävdar sig väl i förhållande till utbudet i övri- ga Sverige. Informationstekniken utvecklas snabbt inom detta område och UMTS (tredje generationens mobilnät) är det nät som är under uppbyggnad i Sverige idag. Post- och Telestyrelsen (PTS) har meddelat fyra företag tillstånd att driva UMTS-nät men genom olika samarbetskonstellationer så har antalet företag för utbyggnaden minskat.

45 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer

ÖVERGRIPANDE MÅL ● De natur- och kulturvärden som gjort Öland till ett av Sveriges skönaste landskap ska värnas. Vid nyetableringar och utveckling av jordbruksföretag måste hänsyn tas till dessa värden.

● Ölands stora natur- och kulturvärden ska långsiktigt bevaras och utvecklas så långt detta kan ske med rimlig hänsyn till utvecklingen av andra näringar som jordbruk, turism och energiproduktion.

● Ölands unika natur- och kulturarv ska levandegöras och göras tillgängligt för alla.

● Ingrepp som hotar natur- och kulturvärden bör noga övervägas.

● Ölands öppna odlingslandskap ska bevaras, den traditionella markanvändningen bibehållas och den biologiska mångfalden säkras.

Natur- och kulturmiljöerna i kommunen har ett Naturreservat inom Borgholms kommun stort värde såväl lokalt, regionalt som globalt. Borga hage Till naturvärden räknas allt från botanik och Byrum zoologi till det rörliga friluftslivet och land- Bödakustens västra skapsbilden. Det som gör Öland så rikt på Bödakustens östra naturvärden är dess speciella geologi med kalk- Djurstad träsk stensberggrund och kalkrika jordar. Till kultur- Dyestad värdena hör t.ex. fornlämningar, odlingsland- Getterum skapet och radbyarna. Värdefulla natur- och Hagelstad kulturmiljöer är till stor del skyddade genom Halltorps hage lagstiftning. Hjälmstad sjömarker Horns kungsgård Ett gemensamt natur- och kulturmiljöprogram Högenäs orde för Öland har upprättats av länsstyrelsen och Idegransreservatet givits ut i bokform. Förutom en redovisning Knisa mosse av natur- och kulturvärden kommer en åtgärds- Lilla Horns löväng plan för bevarande att ingå. Arbete med åt- Marsjö sjömarker gärdsplaner pågår. Neptuni åkrar Petgärdeträsk Naturreservat har till syfte att bevara biologisk Rönnerum mångfald, vårda och bevara värdefulla natur- Sjöstorp miljöer och tillgodose behov av områden för Skeppersäng friluftslivet. I Borgholms kommun har 25 natur- Södra Greda löväng reservat avsatts. Trollskogen Västra Äng Mer information om naturreservaten går att få Östra Vässby sjömarker hos Länsstyrelsen i Kalmar .

46 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

I början på 1960-talet bedömde länsmyndighe- skilt viktiga för hotade arter eller skyddsvärda terna att det fanns behov av reglering av ny i övrigt kan avsättas som biotopskyddsområde. bebyggelse och andra arbetsföretag inom de ur Många av dessa småbiotoper har generellt miljösynpunkt känsligaste områdena på Öland. ansetts ha sådana värden att alla sådana bioto- Efter en omfattande utredning beslöts 1966 per ska omfattas av biotopskyddet, andra bio- om förordnande till skydd för landskapsbilden. toper kan skyddas genom särskilda beslut av Exempel på arbetsföretag som är tillstånds- länsstyrelsen eller skogsvårdsstyrelsen. pliktiga är uppförande av byggnad, torrlägg- ning, anläggning av väg och inrättande av Följande typer av mark- och vattenområden upplag. Undantagna från tillståndsplikt är eko- omfattas av generellt biotopskydd: nomibyggnader för jord- och skogsbruk samt ● alléer yrkesmässigt fiske. ● källor med omgivande våtmark i jordbruksmark Om det behövs särskilt skydd för en djurart ● odlingsrösen i jordbruksmark inom ett visst område avsätts djurskydds- ● våtmarker områden. Sju stycken djurskyddsområden ● pilevallar finns inom Borgholms kommun. ● småvatten och våtmarker i jordbruksmark ● stenmurar i jordbruksmark Mindre mark- eller vattenområden som är sär- ● åkerholmar

Fisket var ett komplement till jordbruket. Bruddestads sjöbodplan visar hur detta uråldriga bruk kunde gestalta sig. Garnhagarna skulle skydda fångst och redskap från betande kreatur. Pålkranen till vänster i bilden är ett gistnande minne av bottengarnsfisket som under 1900-talet var vanligt längs kusterna. FOTO: LEO. ERIKSSON

47 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

I enskilda fall har länsstyrelsen möjlighet att Byggnadsminnena i Borgholms kommun förklara rik- och kalkkärr i jordbruksmark, 1) Fyren Långe Erik, Mellby 1:4 ängar eller naturbetesmarker samt naturliga 2) Högby stenkvarn, Högby 7:1 bäckfåror och ras- eller bergbranter som bio- 3) Högby fyrvaktarbostad, Hagaby 1:8 topskyddsområden. Skogsvårdsstyrelsen kan 4) Högby fyr, Hagaby 1:55 förklara en lång rad olika biotoper som biotop- 5) Kvarnstad 2:3, traditionell sluten skyddsområde, t.ex. brandfält, örtrika allundar, Ölandsgård äldre skogsbeten, alkärr och gamla hassel- 6) Sandviks kvarn, Stenninge 2:8 lundar. 7) Persnäs gamla fattighus, Lundeby 2:5 8) Bruddestad sjöbodar, Bruddestad 1:1 I ett utpekat område får ingen verksamhet som 9) Per Ekströms ateljé, Villakvarteret 4 skadar naturmiljön bedrivas. 10) Lilla Nyborg, f.d. handelsbod, Blåklinten 12 Våtmarkskonventionen (Convention of Wet- 11) Kronomagasinet, Engelen 1 lands) eller Ramsarkonventionen är en interna- 12) Badortsvilla, Villakvarteret1 tionell överenskommelse med ursprunglig mål- 13) Borgholms stadsmuseum, Norge 5-6 sättning att säkra biotoper för våtmarksfåglar 14) Wollinska villan, Stranden 3-4 som varit speciellt utsatta för förföljelse genom 15) Rektorsboställe, Amfion 7 jakt och biotopexploatering. Sverige, som 16) Del av Lilla Nyborg, Blåklinten 9 undertecknade konventionen 1974, har avsatt 17) Sjöbergska gården, Våren 6 30 områden. Två av dessa ligger på Öland och 18) Vasahuset, Borgholm 8:63 utgörs av stora delar av östra sidans stränder 19) Borgholms Bio, Kamelen 1 mellan Ottenby och Egby samt Södviken. 20) Borgholms Slott, Borgholm 8:16 21) Kapelluddens fyr, Kläppinge 1:6 Ett fridlyst djur får inte skadas, fångas eller dödas och för fridlysta växter gäller att de inte Kommunen kan också skydda värdefull be- får skadas eller tas bort och inga delar från väx- byggelse genom bevarandebestämmelser i ten får samlas in. Länsstyrelsen beslutar om detaljplaner eller områdesbestämmelser. Vid vilka arter som ska fridlysas. Exempel på frid- nybyggnad kan också detaljplanen reglera att lysta arter i Kalmar län är våradonis, gulkronill vissa fasader i ett område ska vara i trä, ha en och samtliga orkidéarter. viss färg eller att taken ska vara belagda med traditionella material. EU: s LIFE-fond är en fond som har till syfte att samfinansiera miljö- och naturvårdsprojekt K-märkning är ett allmänt uttryck för en beva- som medlemsländerna vill genomföra. Fram- randevärd eller redan skyddad byggnad eller förallt är medlen tänkta att gå till praktisk och miljö. Uttrycket i sig saknar stöd i lagen men resultatinriktad miljö- och naturvård. har med tiden blivit ett vedertaget begrepp. Skydd mot förvanskning av byggnader finns Värdefulla byggnader, byggnader som ingår i även i PBL som bl.a. säger ”Ändringar av en ett värdefullt bebyggelseområde, trädgårdar, byggnad skall utföras varsamt så att byggna- parker eller andra anläggningar kan bevaras dens karaktärsdrag beaktas och dess byggnads- som byggnadsminne och därmed skyddas från tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljö- olämpliga förändringar föranledda till exempel mässiga och konstnärliga värden tas till vara”. av kortsiktiga behov. Byggnadsminnen regleras i Kulturminneslagens tredje kapitel och Länsstyrelsens fornvårdsprogram har till syfte omfattar skyddet för den del av vårt kulturarv att vårda ett antal fornlämningar så att de som utgörs av särskilt värdefulla byggnader, blir tillgängliga, begripliga och intressanta för som inte ägs av staten. Det är länsstyrelsen som allmänheten. I Borgholms kommun ingår ett utfärdar byggnadsminnen. Byggnader som ägs flertal lokaler i programmet, bl.a. fornborgar, av staten skyddas genom en särskild förordning gravfält och husgrunder. Ansvaret har Läns- och kallas statliga byggnadsminnen. styrelsen medan skötseln utförs av entrepre- nörer.

48 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling

ÖVERGRIPANDE MÅL ● När det byggs ska det så långt som möjligt göras på ett ekologiskt hållbart sätt. Byggnaderna ska vara konstruerade för ett miljövänligt boende och ett effektivt resurs- utnyttjande. Byggnadsmaterialen bör kunna återanvändas eller återvinnas vid rivning.

● Förutsättningar ska skapas så att människor ska vilja och kunna bo kvar.

● Traditionell öländsk byggnadstradition ska vägas in vid all ny-, till- och ombyggnad.

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar mark- I PBL kap 4 § 1 föreskrivs att, ”i översiktspla- användningen och utformningen av byggnader nen skall redovisas de allmänna intressen och anläggningar. enligt 2 kap och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av Kommunen ska se till att behovet av ny mark- och vattenområden. Vid redovisningen bebyggelse och möjligheterna till förändringar av de allmänna intressena skall riksintressen och utvecklingen av den befintliga bebyggel- enligt 3 eller 4 kap miljöbalken anges särskilt”. sen kan tillgodoses inom ramarna för vår gäl- lande lagstiftning. Av planen skall framgå: ● Grunddragen i fråga om den avsedda Inom Borgholms kommun är efterfrågan på användningen av mark- och vatten- tomtmark störst i tätorterna. En utredning av områden, Borgholms utvecklingsområden har gjorts ● Kommunens syn på hur den byggda under år 2000, se översiktlig kartbild. miljön skall utvecklas och bevaras, ● Hur kommunen avser att tillgodose de I dagsläget pågår detaljplanering för tätorts- redovisade riksintressena och iaktta nära bostadsbebyggelse i Borgholm och Sand- gällande miljökvalitetsnormer. vik. Det finns inget hinder för nybyggnationer inom övriga delar av kommunen. Idag finns på Detaljplan flera ställen detaljplaner som inte är helt Detaljplan krävs enligt PBL för att lämplig- utbyggda. Mer information finns i den socken- hetsbedöma vissa bygglovpliktiga åtgärder visa redovisningen, kapitel 4. som ny sammanhållen bebyggelse, industrier eller andra byggnader och anläggningar som Översiktsplan får stor påverkan på omgivningen och ligger I PBL kap 1, § 3, föreskrivs att, ”varje kom- inom områden med uttalade motstående in- mun skall ha en aktuell översiktsplan, som tressen. Bygglovplikten inom detaljplan är omfattar hela kommunen”. Översiktsplanen generell med få undantag. skall ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande för myndigheter och enskilda. I kap 1, § 6 föreskrivs att, för att mark skall få användas för bebyggelse skall den vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsbedömningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked”.

49 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För att bygglov ska kunna beviljas ska åtgär- skrivning (MKB) ska alltid upprättas om pla- den, för vilken bygglov söks, överensstämma nen innebär en betydande påverkan på miljön, med planens syfte och bestämmelser. Genom hälsan eller hushållningen med mark och vat- att det finns detaljplan är åtgärden lämplighets- ten och andra resurser. En MKB ska möjlig- bedömd vad gäller markens användning (ända- göra en samlad bedömning av en planerad mål) och byggnadens utformning i huvudsak. anläggnings, verksamhets eller åtgärds inver- Mindre avvikelser från planens bestämmelser kan på miljön, hälsan och hushållningen med kan godtas om de överensstämmer med pla- mark och vatten och andra resurser. nens syfte (mål och ändamål). Vid prövning av mindre avvikelse ska bl.a. berörda grannar Inom Borgholms kommun finns över 200 äldre underrättas och ges möjlighet till yttrande detaljplaner som genom sin ålder och med tidi- innan ärendet avgörs. gare bebyggelse gjorda avsteg från planbe- stämmelserna, har förlorat sin aktualitet. Vid En detaljplan ska grundas på ett program som bygglovprövning inom dessa planer måste, av anger utgångspunkter och mål för planen, om praktiska skäl, en avvikelse som är ”större” än det inte är onödigt. En miljökonsekvensbe- vad som kan tillåtas i en ny aktuell detaljplan

Villa Holmberg vid Vi alvar är ett bra exempel på hur en byggnad kan anpassas till det öländska landskapet. Arkitektoniskt är fritidshuset ett av de bästa, från 1900-talets mitt, i vårt land. FOTO: LEO. ERIKSSON

50 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

(tillkommen enligt PBL:s bestämmelser), kunna inte, gäller generella bestämmelser i PBL vad tolereras om berörda grannar godkänner detta. avser krav på utförande. Miljö- och Byggnads- Vid en ansökan om bygglov där avvikelsen är nämnden kan ingripa i efterhand om en åtgärd så stor att begreppet mindre avvikelse inte är kan anses strida mot dessa bestämmelser. tillämpligt kan Miljö- och Byggnadsnämnden besluta om anstånd i högst 2 år för att pröva Samlad bebyggelse frågan om att ändra eller upphäva gällande Begreppet samlad bebyggelse är otydligt defi- detaljplan. nierat i PBL men har av bostadsutskottet i samband med tillkomsten av lagen definierats Inom Borgholms kommun finns idag ca 300 som bebyggelsegrupper om 10–20 hus om de obebyggda tomter inom detaljplan. be-byggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark o.d. Med hus Inom samlad bebyggelse avses inte bara bostadshus utan även andra Inom samlad bebyggelse gäller i princip sam- byggnader som inte utgör komplementbygg- ma lovplikt som inom detaljplan förutom vid nader till bostadshus, t.ex. butiker och industri- marklov, rivningslov, samt bygglov för skyltar, byggnader. byggnader för jord- och skogsbrukets behov samt utvändiga ändringar av byggnader. Med ledning av ovanstående kan följande tolkning vara vägledande vid bedömningen Vid bygglovprövningen ska bedömningen om ett område utgör samlad bebyggelse eller även omfatta markens lämplighet (ändamål) inte. samt anpassning och utformning av åtgärden. Om åtgärden inte är en kompletteringsåtgärd Bebyggelsegrupp med färre hus än 10 är aldrig skall bl.a. berörda grannar underrättas och ges samlad bebyggelse. möjlighet till yttrande innan ärendet avgörs. Bebyggelsegrupp med fler än 20 hus är alltid Utanför samlad bebyggelse samlad bebyggelse. Inom en och tvåbostadsfastigheter utanför samlad bebyggelse är, utöver de åtgärder som Bebyggelsegrupp med 10–20 hus kan vara är befriade från bygglovplikt inom detaljplan samlad bebyggelse om bebyggelsegruppen och i områden med samlad bebyggelse, t.ex. ligger inom område med högt bebyggelsetryck ”friggebod”, uppförande av komplementbygg- nära en tätort eller om det finns stora kultur- nader som placeras i omedelbar närhet av miljöintressen för bebyggelsegruppen. bostadshuset samt mindre tillbyggnader undantagna bygglovplikten. Komplementbyggnader Lokalisering av ny bebyggelse är byggnader som utgör komplement till boen- Vid lokalisering av ny bebyggelse där lämplig- det (garage, förråd, mindre gäststuga m.m.). heten tidigare inte är prövad genom detaljplan En mindre tillbyggnad är enligt kommunens eller förhandsbesked gäller att åtgärden måste tolkning mindre än hälften av befintlig bygg- uppfylla bestämmelserna i PBL 2 kap. Den får nad. För både tillbyggnader och komplement- inte heller strida mot Miljöbalkens kap 3 och 4. byggnader gäller att de inte får dominera över befintlig bebyggelse och att de inte får placeras Vi ny sammanhållen bebyggelse eller enstaka närmare fastighetsgränsen än 4,5 m om inte byggnad inom eller i nära anslutning till de berörd granne ger sitt medgivande. mest attraktiva områdena inom kommunen där det råder stor efterfrågan på tomtmark och där För bygglovpliktiga åtgärder utanför samlad motstående intressen är uttalade bör lämplig- bebyggelse, i princip samtliga ärenden, ska hetsbedömning ske genom detaljplan, som bl.a. berörda grannar underrättas och ges eventuellt föregås av fördjupad översiktsplan. möjlighet till yttrande innan ärendet avgörs. Utanför dessa områden kan frågan om bygglov eller förhandsbesked oftast avgöras utan Oavsett var en nybyggnad eller tillbyggnad detaljplan. uppförs, och om den är bygglovpliktig eller

51 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

För att undvika olämplig spridning av ytter- spritt över kommunen. Kommunen har under ligare bebyggelse ska nya tomtplatser ha lång tid haft som mål ”att hela kommunen skall anslutning till befintlig bebyggelse eller loka- leva”, varför såväl vattenledningsnät, vägnät liseras på sådant sätt att den ansluter till den och elnät är väl utbyggda i hela kommunen. Ett lokala traditionen t.ex. malmbebyggelse. ökat permanentboende är en av kommunens viktigaste målsättningar. Sammanhållna obebyggda områden ska så långt det är möjligt bevaras obebyggda såvida Människan har satt sin prägel på det öländska annat inte redovisas i översiktsplanen. Denna landskapet under flera tusen år. Samspelet målsättning överensstämmer med riktlinjerna i mellan ölänningen, hennes boskap och naturen miljöbalken och i redovisade riksintressen för har gett det landskap vi idag uppskattar i så hög naturvård, kulturminnesvård och rörligt fri- grad. Ända sedan medeltiden har ölänningen luftsliv. Vid lokalisering av nya tomtplatser levt i de täta radbyarna med sin närhet mellan skall VA-frågan ges stor vikt och vara väl boendet och djurhållningen. I dagens lantbruk utredd om byggnaden ska förses med vatten- uppstår både positiva och negativa effekter på toalett. omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent Generella bestämmelser eller på sin fritid måste vara medveten om Vid all bygglovprövning och även för de åtgär- dessa effekter och se dem som givna förutsätt- der som får utföras utan bygglov gäller att ningar. byggnader och anläggningar ska utformas och anpassas på lämpligt sätt till omgivningen och Traditionell utformning kontra modern att tekniska krav, som lagstiftningen ställer, Den öländska byggnadstraditionen är inte helt uppfylls. Det är byggherren (oftast ägaren) lätt att karaktärisera. Varje hus för sig är oftast som är ansvarig för att gällande bestämmelser inte så märkvärdigt. Det är sättet byggnaderna följs. är grupperade på som är det mest karaktä- ristiska. Husens mått är viktiga, liksom bygg- Utöver krav på bygglov gäller numer att den nadstekniken och materialvalet. Kalksten i som bygger (byggherren) ska göra en bygg- väggar och som markbeläggning, grova lig- anmälan. Detta gäller i de flesta typer av ären- gande plankor sammanfogade i skiftesverks- den. Beslutet om kontrollplan, kvalitetsansva- teknik, vass- eller halmtak. rig samt byggsamråd som följer av bygganmä- Ett nytt hus med alla traditionella attribut är lan reglerar den tekniska delen av åtgärden. inget givet framgångsrecept där det ligger Bygganmälan behöver inte göras för de åtgär- utslängt i landskapet. I ett sådant läge kan en der som är undantagna bygglovplikt om dessa omsorgsfullt utformad byggnad i ett modernt inte omfattar installation eller väsentlig formspråk ha större förutsättningar att sam- ändring av hiss, eldstad och skorsten eller VA- verka med den omgivande naturen. Ett par och ventilationsarbeten. exempel av högsta arkitektonisk klass där tra- ditionellt och modernt ingått en fruktbar för- Permanent boende kontra fritidsboende. ening finns på norra Öland; Fiskarens Hus i Kommunen saknar möjlighet att styra boende- Mellböda ritat av Jan Gezelius och den Holm- formen. Permanenthus omvandlas fortlöpande bergska sommarvillan på Vialvret med Klas till fritidshus och vice versa. På grund av att Anshelm som arkitekt. denna process fortgått under många år är blandningen av fritidsboende och permanentboende redan påtaglig, såväl inom tätorter som utanför samlad bebyggelse. I kommunen finns det ca 5 000 bebyggda fritidstomter. Kommu- nen är positiv till att fritidshus omvandlas till permanenthus i de flesta områden. Den kommunala servicen påverkas endast i begränsad omfattning då permanentboendet redan är ut-

52 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Miljö- och riskfaktorer

ÖVERGRIPANDE MÅL ● Nyttjandet av mark- och vattenområden ska ske så att miljön och människors hälsa och säkerhet inte äventyras.

Lagstiftning Hälsa och säkerhet är centrala begrepp både i ansökan om tillstånd eller tillåtlighetsprövning Plan- och Bygglagen (PBL) samt Miljöbalken enligt MB 6 kap. Även vid andra ärenden en- (MB). Miljö- och riskfaktorer kan påverka ligt MB kan det krävas en MKB. Även i PBL människors hälsa och säkerhet liksom miljön, finns krav på MKB vid detaljplanering där syf- direkt eller indirekt, direkt genom en olycka tet med planläggningen kan ha en betydande eller indirekt genom miljöskador på längre påverkan på miljön, hälsan och säkerheten. sikt. Detta påverkar också människors livs- kvalité. Kommunens övergripande mål är att nyttjandet av mark- och vattenområden sak ske så att Enligt PBL ska översiktsplanen redovisa de miljön och människors hälsa och säkerhet inte miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i beslut äventyras. Mer om de specifika målen och om användning av mark- och vattenområden strategin för att nå målen finns att läsa i ”En d.v.s. faktorer som negativt motverkar: vision av Öland 2015”.

● Goda miljöförhållanden och en långsiktig Miljökvalitetsnormer är styrmedel som regle- god hushållning med mark- och vatten- ras i Miljöbalkens 5 kapitel. Normer meddelas områden, energi och råvaror ska främjas. normalt av regeringen för att miljömål ska upp- ● En från social synpunkt god livsmiljö nås, för att åtgärda miljöproblem i Sverige eller ska främjas. för att vissa EU-direktiv ska kunna genomfö- ras. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna MB inleder i det första kapitlet 1 § andra för kvävedioxid, svaveldioxid, bly och partik- stycket med hur balken ska tillämpas: lar i utomhusluft. ● Människors hälsa och miljö ska skyddas mot skador och olägenheter oavsett om Beredskapshänsyn dessa orsakas av föroreningar eller annan Beredskapshänsyn i samhällsutveckling och påverkan. planering (BIS) är ett begrepp som syftar till att ● Värdefulla natur- och kulturmiljöer ska uppnå ett robustare och mindre sårbart sam- skyddas och vårdas. hälle. Kommunernas sårbarhet uppmärksam- ● Den biologiska mångfalden ska bevaras. mas alltmer. Stora olyckor och katastroftillbud ● Mark, vatten och fysisk miljö används så har visat på brister i kommunernas handlings- att en från ekologisk, social, kulturell och beredskap. samhällsekonomisk synpunkt långsiktig god hushållning ska tryggas. ● Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi ska främjas så att ett kretslopp uppnås.

För att nå lagens syften med att bedöma ev. miljöpåverkan och få en helhetssyn ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå i en

53 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Utgångspunkten är att ha en god beredskap för Det ökande antalet turister sommartid innebär extraordinära händelser såsom kriser, olyckor, att antalet evenemang med höga ljudnivåer brister i den tekniska försörjningen etc. En kan öka, främst inom Borgholms tätort. Miljö- koppling mellan kommunens samhällsplane- och Byggnadsnämnden har med stöd av Social- ring och beredskapsplanläggningen är viktigt styrelsens riktlinjer (Allmänna råd 1996:7), eftersom förmågan att möta störningar i tagit ett policybeslut 1998-05-26 om vilka fredstid är grundläggande för möjligheten att gränsvärden för bullernivåer som ska gälla verka under höjd beredskap. Att planera för inom kommunen. minskad sårbarhet kan bl. a innebära alternativa lösningar för olika typer av försörjning, I februari 2001 beslutade nämnden om en leder för farligt gods och lokalisering av nya ”handlingsplan för buller i Borgholms tätort”. bostäder - detta innebär att ta ”riskhänsyn” i I beslutet uppmanades bl.a. konsertarrangörer den fysiska planeringen. att dela ut hörselproppar vid samtliga konserter där angivna riktvärden för buller överskreds. Räddningstjänsten på Öland ansvarar för att Buller visar sig vara ett allt större problem i det finns en Räddningstjänstplan som visar dagens samhälle och nämnda handlingsplan Räddningstjänstens organisation i fred och vid kommer att följas upp kommande år bl.a. för höjd beredskap. Kommunallagen ändrades i omtanken om konsertpublikens hörsel. slutet av 90-talet så att Kommunalförbundet som förbund kvarstår i ofred eller vid katastrof. Bullerproblematiken är främst aktuell i Detta innebär att Räddningstjänsten fortsätter diskussionerna vid etablering av vindkraft- att lyda under kommunalförbundet. Lednings- verk. Läs mer under rubrikerna ”Energi”, central finns i Mörbylånga med en undercen- ”Vindkraft” och rapport 6241, Ljud från vind- tral i Borgholm vilken även kan fungera själv- kraftverk, utgiven av Naturvårdsverket 2001. ständigt om kontakten bryts söderut. Vid höjd beredskap är det kommunstyrelsen som är Regler angående byggförbud i en zon kring all- högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal männa vägar. Läs mer under rubriken ”Kom- nivå. munikationer”, ”Biltrafik”. ”Bättre plats för arbete”, Boverkets allmänna råd 1995:5, är Länsstyrelserna är högsta civila totalförsvars- vägledande vid planering av arbetsområden myndighet inom länet och leder och samordnar med hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet där det civila försvaret vid höjd beredskap. buller är en del i miljöhoten mot vår hälsa.

Miljöaspekter Markradon Buller I Borgholms kommun är förekomsten av radon Med buller och vibrationer menas olika former i marken inte så stor och de områden som finns av oönskade ljud. Buller kan störa människor är kartlagda. Risk för förhöjda radonhalter i direkt i boendemiljön eller indirekt genom marken finns utmed västra landborgskanten negativa störningar i natur- och friluftsområ- beroende på den alunskiffer som finns där. den. Biltrafiken är en av de större bullerkällor- Även ett fåtal områden med förhöjda markra- na men även industriverksamhet och jordbruk donhalter har konstaterats på östra Öland. Vid kan vara störande. För boende intill de mer tra- nybebyggelse inom områden med förhöjd fikerade vägarna kan även avgaser och vibra- radonförekomst erfordras kompletterande mät- tioner upplevas som en olägenhet. Bullerstör- ningar samt att man vid nybyggnation vidtar ningar kan undvikas genom lämplig placering erforderliga åtgärder. Gränsvärden och rikt- av vägar, bebyggelse och verksamheter. Stör- värden för radon vid arbeten, för bostäder, för ningar från befintliga bullerkällor kan minskas byggmaterial samt gränsvärden för dricksvatt- genom åtgärder som exempelvis bullerplank, net finns och har tagits fram av Statens strål- vallar, fönsterbyten eller reglering av trafik och skyddsinstitut tillsammans med andra verk och verksamhetsutövning. myndigheter. Läs mer om radon och gällande gränsvärden på Statens strålningsinstituts hemsida.

54 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Föroreningar i mark och vatten tjänsten ansvar och beredskap närmast kusten Kommunen är relativt förskonad från förore- medan staten har ansvaret i havet utanför. nade mark- och vattenområden. Markområden som kan tänkas vara skadade är bl.a. äldre Miljö- och Byggnadsnämnden har antagit en deponier som idag inte är i bruk, befintliga och policy – Hantering och förvaring av kemiska nedlagda bensinstationer, industriområden produkter (Cisterner) MBN § 34, 2001-02-14 med verksamheter som hanterat miljöfarliga – för att underlätta behandlingen av den typen produkter i sin verksamhet etc. Vissa områden av ärenden inom förvaltningen. finns inventerade och kartlagda. Ett förorenat område skadar inte bara flora och fauna i det Luftföroreningar aktuella området utan det kan även bli läckage Luftföroreningar är ett globalt problem, men till grundvattnet vid riklig nederbörd. Jord- också ett lokalt problem. Den globala miljö- täcket är på många ställen tunt och har därför problematiken handlar mycket om ständigt stor genomsläpplighet. Detta innebär även en ökande utsläpp av föroreningar i luften. Ut- stor risk för grundvattenföroreningar vid släppen är nästan uteslutande orsakade av olyckshändelser. Ett av de övergripande målen mänsklig aktivitet och visar sig i försurning, i Vision Öland 2015 var att ”nyttjandet av skogsdöd, försämrad hälsa, klimatföränd- mark- och vattenområden ska ske så att miljön ringar m.m. Den största orsaken till utsläppen och människors hälsa och säkerhet inte äventy- av kväveoxider i länet är arbetsmaskiner och ras”. Läs mer under rubrikerna ”Vattenförsörj- vägtrafik. Vägtrafiken är också en stor källa till ning”, ”Avlopp” och ”Avfall”. koldioxidutsläpp och av flyktiga organiska ämnen. Lokalt kan exempelvis eldning i äldre Kväve och fosfor till kustvattnen i Kalmar län villapannor orsaka betydande luftföroreningar. kommer från jordbruk, skogsbruk, industrier, Kommunen har möjlighet att reglera sådan vägtrafik, reningsverk, enskilda avlopp m. m. verksamhet genom kommunala hälsoföre- Ungefär tre fjärdedelar av det kväve och fosfor skrifter. Inom kommunen sker även utsläpp av som når Östersjön, kommer genom markläck- ammoniak till luft och jordbruket är den största age från jordbruket. Därefter kommer nedfall källan till detta. från luften, vilket ju i sin tur härstammar från trafik, industrier och andra källor. Trots att många typer av luftföroreningar före- kommer i mycket låga koncentrationer påver- Genom att optimera gödselhanteringen genom kar de oss och vår miljö. Så trots att det inom hela kedjan kan mycket göras för att minska Borgholms kommun inte finns stora industrier läckaget. Vi kan också minska utsläppen med utsläpp av föroreningar till luften är det genom att återskapa våtmarker som kväve- och viktigt att vara uppmärksam. Regeringen har fosfor fällor för dräneringsvatten från såväl antagit miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, jordbruk som andra marker. Kommunen ser svaveldioxid, bly och partiklar i utomhusluft. det som mycket angeläget att med högsta prioritet ta sig an problemet med näringsläckage Elektromagnetiska fält och radiofrekvent strål- till Östersjön. ning. Riskerna med att bo eller vistas i närheten av Länsstyrelsen i Kalmar län arbetar med ett pro- större kraftledningar, ställverk, transformator- jekt som berör naturvård i våt- och sjömarker. stationer, mobiltelefon-, radio- och TV-master Dessa kommer att röjas och förses med betes- eller andra källor som alstrar elektromagne- djur. Vidare kommer öppet vatten att återska- tiska fält eller radiofrekvent strålning diskute- pas i en del av våtmarkerna. ras mycket för närvarande.

Olyckor till havs, med både person och miljö- Den största oron rör den påbörjade utbygg- skador som följd är en realitet för en kustkom- naden av den tredje generationens mobiltele- mun som Borgholms. Det övergripande målet fonnät. Sambandet mellan hälsorisker och är alltid att förebygga så att inga olyckor sker. exponering är ännu inte klarlagd och forskning Vid olyckor i och kring havet har Räddnings- pågår.

55 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommuninvånarnas välbefinnande är en kom- ● Utanför industriområdena förekommer munal angelägenhet, därför ska försiktighets- risker som brandfarliga varor, tryckkärl, principen gälla så länge forskningen inom giftiga ämnen. vilka kan förorsaka allvar- området inte är enig. liga olyckor. Förekomsten är dock begrän- sad till en omfattning som får anses rimlig Kommunen förutsätter att operatörerna inom i ett modernt samhälle. mobiltelebranschen samarbetar med varandra, ● Transporter av farligt gods genom en del kommunen, privata markägare och närboende tätorters centrala delar ökar riskbilden. En om lämpliga mastplaceringar och i största möj- olycka med farligt gods i tätbebyggt liga mån utnyttjar befintliga master och bygg- område kan få svåra konsekvenser. nader. Olyckor av sådant slag är svåra att före- bygga samtidigt som detaljerade insats- Räddningstjänst planer inte kan tas fram. Vägvalsstyrning och beredskapshänsyn kan vara en metod för att minska riskerna. Räddningstjänsten på Öland Inom Borgholms kommun sker de flesta Räddningstjänsten på Öland lyder under transporter med farligt gods på väg 136. Ölands Kommunalförbund som är ett samarbete mellan Borgholms och Mörbylånga kom- ● Riskerna för kommunens vattentäkter vid muner. När den enskildes resurser och möjlig- transportolyckor bedöms som måttliga. heter är otillräckliga tar samhället ansvar för att Några av vattentäkterna är dock särskilt Räddningstjänsten ska kunna förebygga och känsliga för föroreningar. begränsa skador. Detta ansvar regleras i Rädd- ningstjänstlagen och Räddningstjänstförord- ● Svåra konsekvenser för civilbefolkningen ningen. För Öland finns en ”Räddningstjänst- kan påräknas om Öland utsätts för ett plan i fred och vid höjd beredskap för Ölands långvarigt elavbrott. kommunalförbund”, antagen 1997. Planen ingår också i det arbetsunderlag som ligger till Riskanalysen kommer att ses över under år grund för denna översiktsplan. Räddnings- 2003 och kommer att finnas med som under tjänstplanen har till syfte att redovisa Rädd- nästa mandatperiod när kommunen ska ta ningstjänstens organisation i fred och vid höjd ställning till planens aktualitet. beredskap. Räddningstjänsten ingår i Länsstyrelsens bered- En riskanalys från 1996 finns också upprättad. skapsorganisation för en kärnkraftsolycka vid Denna har som mål att ge kommunalförbun- OKG i Oskarshamn. Norra Öland utgör den dets, kommunernas förtroendevalda och tjän- yttre beredskapszonen för kärnkraftverket. I stemännen ett bra beslutsunderlag i frågor som räddningstjänstplanen redovisas även de större rör räddningstjänst, fysisk planering, bered- hamnområden där Räddningstjänsten bl.a. skapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning ansvarar för miljöräddningstjänsten. av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. En bra plane- I Räddningstjänstplanen redovisas också insats- ring ska minska riskerna för olyckor och tider och avstånd som är godtagbara för att nå olyckstillbud. De största riskområdena anses fram till olika byggnads- och bebyggelsetyper vara transporter av farligt gods samt lokalise- samt mobiliseringstider vid höjd beredskap. ringen av verksamheter som hanterar kemiska Brandstationer finns i Runsten, Borgholm och produkter. Löttorp. En sommarinsatsstyrka finns i Böda.

En sammanfattning av riskanalysen visar att: Bebyggelsens karaktär utgör en väsentlig ● Industriområdena är i huvudsak bra lokali- grund för valet av ambitionsnivån på insats- serade. De olyckstyper som inventeringen tider. Bebyggelsebeståndet kan indelas i tre antagit kan inträffa bedöms bli begränsade grupper. I bebyggelse hänförbar till grupp I bör inom industriområdenas gränser. man eftersträva insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter.

56 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Övning är en viktig del i Räddningstjänstens delar av den kommunala ledningsgruppen organisation och förslag på lämplig mark för samman för att leda och samordna kommunens övningsområde i Borgholms kommun beskrivs insatser. Ledningsplanen är då ett redskap för i texten för Högsrum och Räpplinge socknar. den kommunala ledningsgruppen i arbetet med att leda verksamheten. Inom Räddningstjänsten finns också en olje- skyddsplan för hela Öland. Planen behandlar Utgångsläge och förutsättning för ledningspla- hur Räddningstjänsten hanterar olyckor med nen är, att det man gör och handhar i normala olja som driver in från havet. Kuststräckorna fall ska man ansvara för även vid kriser och finns klassade efter känslighet, ett arbete som krig (ansvarsprincipen). Detta förutsätter att gjorts i samarbete med länsstyrelsen. Länssty- förvaltningar och bolag i den kommunala relsen har gjort en sammanställning av alla beredskapen har en planläggning och är förbe- kustkommuners oljeskyddsplaner. redda inom sitt ansvarsområde så att ledningsgruppen kan leda och fördela arbetet vid kata- Ölandsbron finns med som riskobjekt i Rädd- strofer, kriser och störningar. ningstjänstens riskanalys. Vid den bedöm- ningen rör det sig om trafikolycksbilden. Läns- Ledningsplanen omfattar och redogör mer de- styrelsen har initierat en utredning rörande taljerat för: beredskapen för ett större och långvarigare brott ● Ledningsgruppens organisation på bron, då trafiken från och till Öland helt bryts. ● Kommunstyrelsens delegation Beredskapen gäller då tillgången till båtar/färjor ● Åtgärdskalender för ledningsgruppen samt hamnar för dessa. Utredningsarbetet pågår ● Åtgärdskalender och detaljplan för och kommunens förhoppning är att resultatet av informationsverksamhet denna ska finnas med i nästa mandatperiods ● Åtgärdskalender vid långvariga elavbrott aktualitetsförklaring och eventuella omarbet- ● Åtgärdskalender vid svårare större ning av översiktsplanen. Resultat bör också snöoväder finnas med i den planerade översynen av Rädd- ● Åtgärdskalender vid flyktingmottagning ningstjänstens riskanalys, under 2003. ● Åtgärdskalender vid kärnenergiolycka

Kommunens strategi och organisation 1999 gjordes en riskanalys för kommunal- Ledningsplan teknisk försörjning vid kriser med långvarigt I kommunens ledningsplan, som antogs av elavbrott inom Borgholms kommun. Analysen Kommunstyrelsen 2000, behandlas hur den omfattade verksamheter och byggnader med kommunala beredskapen och delar av totalför- hög prioritet som borde förberedas så att elek- svaret är tänkt att fungera vid förhöjd bered- trisk kraft kan levereras genom reservanord- skap samt vid allvarliga påfrestningar och ningar vid elavbrott. störningar i samhället. Exempel på sådana händelser är större snöoväder, långvarigt el-, De verksamheter och byggnader analysen om- dricksvatten- och värmeavbrott. fattade var: ● Värmestugsverksamhet för allmänheten Andra exempel är stora olyckshändelser där ● Servicehus med äldreomsorg många personer drabbas eller hotar att drabbas ● Kök/kosthåll genom exempelvis utsläpp av farliga ämnen. ● Skol- och barnomsorgslokaler Räddningsinsatserna innefattas i sådana fall i ● Vatten- och avloppsanläggningar Räddningstjänstlagen. Räddningstjänsten har ● Räddningstjänsten huvudansvaret för de operativa räddningsin- satserna samtidigt som hela eller delar av den Resultatet av riskanalysen blev att Borgholms kommunala förvaltningen kan komma att kal- kommun har anskaffat reservkraftverk för ca las in. De kommunala förvaltningarnas ansvar 1,5 milj. kr vilket gör att kommunen är själv- är att ge stöd till de människor som drabbats, försörjande på el när det gäller nyckelfunktio- för att klara den uppkomna situationen. När en nerna i samhället, vid en krissituation. 50 % av händelse når en sådan omfattning att extraordi- summan erhöll kommunen i stadsbidrag från nära insatser måste sättas in, kallas hela eller Överstyrelsen för Civil Beredskap.

57 BORGHOLMS KOMMUN 2. ALLMÄNNA INTRESSEN ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Informationsplan Länsstyrelsen ansvarar för: Informationsplanen gäller vid kriser och kata- ● Information till allmänheten i frågor som strofer i fredstid samt vid höjd beredskap, gäller hela länet krigsfara och krig. Planen togs i kommunsty- ● Komplettering och anpassning av central relsen samtidigt som Ledningsplanen år 2000. myndighetsinformation ● Samordning av information inom länet Alla människor i Sverige har rätt att få korrekt Informationsplanen innehåller även en infor- och allsidig information om sådant som gäller mationskalender för informationsfunktionen. deras liv, miljö och den egendom de värde- Om hur kontakten med massmedia sköts, vilka sätter. Detta gäller även de som inte förstår upplysningscentralens uppgifter är, hur den svenska, är hörselskadade eller av annan an- interna informationen sköts, hur allmänna rikt- ledning har svårt att tillgodogöra sig informa- linjer vid informationsplanering ser ut samt en tion. förteckning över vilka som är informations- ansvariga. En grundförutsättning för att information ska vara trovärdig, uppfattas och förstås av så Totalförsvar många som möjligt är: Inom Borgholms kommun finns områden av ● att den utgår från människors behov riksintressen för totalförsvaret vilka av sekre- ● att den är öppen och sann tesskäl ej kan redovisas i översiktsplanen. ● att den lämnas snabbt och upprepas ofta ● att den är enkel och lättillgänglig Försvarsmaktens intressen är i sådana områ- ● att den är entydig, vilket underlättas av att den inriktade på att följa olika förändringar i den samordnas mellan olika myndigheter markanvändningen. I de fall försvarsmaktens och andra samverkande organ intressen berörs i plan och lovärenden sker en särskild prövning. I vissa fall kan försvars- Ansvarsfördelningen i informationsarbetet maktens intressen leda till att lovplikt måste mellan kommunen och Länsstyrelsen är för- införas med särskilda områdesbestämmelser. delad enligt följande: Kännedom om berörda områdens belägenhet Kommunen ansvarar för: och utsträckning finns hos kommunen och hos ● Information till allmänheten inom Länsstyrelsen. kommunen ● Komplettering av central och regional information för att orientera om förhållan- den och åtgärder inom den egna kommunen

58 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING

Riksintressen Miljöbalken (MB) innehåller bestämmelser ska företräde ges det intresse ”som på lämpli- om hushållning med våra resurser; mark- och gaste sätt främjar en långsiktig hushållning vattenområden. Syftet med att avgränsa ett med mark, vatten och den fysiska miljön i riksintresse är att säkerställa en användning övrigt” (3 kap 10 § MB). eller bevara något för framtiden. I tredje kapitlet behandlas områden som är av riksintresse ur Områden av riksintresse enligt tredje och olika sektorsperspektiv, medan det fjärde fjärde kapitlet MB är inte formellt skyddade. handlar om helhetsvärden i miljön. Stora delar Kommunen har möjlighet att ta ställning till av Borgholms kommun är utpekade som riks- vilken användning av marken som på lämpli- intresseområden mot bakgrund av flera olika gaste sätt främjar en långsiktig resurshushåll- sektorsintressen. Utbredningen av riksintress- ning, d.v.s. vilket riksintressant värde som ska santa områden finns redovisade på samman- få stå tillbaka för ett annat. Bedömningen av ett ställningskartan. Dessutom finns riksintresse- exploateringsföretags påverkan på riksintres- områden för naturmiljö, kulturmiljö och det santa värden sker även vid själva tillståndsgiv- rörliga friluftslivet redovisade i de sockenvisa ningen. Man har då att bedöma om exploate- beskrivningarna. ringen påtagligt skadar värdena eller påtagligt försvårar nyttjandet av resurserna. Länsstyrelsen bevakar att kommunen i sin planering tillgodoser riksintressena. Någon detalj- Riksintressen i Borgholms granskning av riksintresseområdenas avgräns- ning har inte skett. Kommunens grundattityd kommun är att se de många riksintressena som uttryck Riksintresse för yrkesfisket för de höga kvaliteter vårt landskap äger. För Fiskeriverket har angivit att ett trålområde runt de utvecklingsområden som redovisas i denna Ölands norra udde (Y2) är av riksintresse för översiktsplan anser kommunen att de inte står yrkesfisket. Byxelkrok är Ölands enda land- i konflikt med riksintressenas syfte. Vid hand- ningshamn av riksintresse. läggning av ärenden som berör utpekade riksintresseområden kommer syftet med riks- Riksintresse för fyndigheter av ämnen intresset att beaktas innan beslut tas. och material Sveriges Geologiska Undersökning har i Sektorsvisa riksintressen beslut 1996-12-13, angivit kalkstensbrottet i Gillberga (H6) som riksintresse för fyndighe- Med stöd av MB tredje kapitel kan betydelse- ter av ämnen och material. fulla mark- och vattenområden ges status av riksintresse – d.v.s. de är intressanta ur ett Riksintresse för sjöfart Sverigeperspektiv. Här blandas riksintressen Sjöfartsverket redovisar farledsförträngningen med två olika ändamål; dels i syfte att skydda i Kalmarsund som riksintresse för sjöfart. Sjö- bevarandet av miljövärden, dels i syfte att farten omfattar handels-, fiske- och fritids- säkerställa möjligheten att exploatera naturre- båtssjöfart. surser. Områden av riksintresse utarbetas av ett antal centrala förvaltningsmyndigheter, var och en med ansvar för sin sektor.

Det är helt i lagens mening att flera riksintres- seaspekter samtidigt täcker samma geografiska område. Riksintressena kan ofta tillgodoses ”sida vid sida”, men är intressena helt oförenliga och bedöms att påtagligt skada varandra, måste en avvägning ske. I dessa fall

59 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

60 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Riksintresse för kulturmiljövård Riksantikvarieämbetet beslutade 1987-11-05 K24 Kapelludden att följande områden inom kommunen är av Hamnmiljö med kontinuitet från medeltiden. riksintresse för kulturmiljövården: Kapellruin från 1200-talet med kyrkogård och husgrunder efter den medeltida hamnplatsen K18 Vanserums malm–Norra Bäck Sikavarp. Fyren uppförd 1871, är en av de Vanserums malm är en av Ölands bäst beva- första järnfyrtornen i landet. rade malmmiljöer. Norra Bäcks välbevarade radby med intressant mangårdsbebyggelse. K25 Hörninge Äldre vägsträckning genom malmen. Radby på höjdsträckning med flera välbeva- rade gårdsanläggningar och bygata. Bygatan är K19 Gärdslösa–Runsten en del av den medeltida vägsträckningen Sika- Öppet odlingslandskap med välbevarade rad- varp–Köpingsvik. Ladulängorna i skiftesverk byar och fornlämningsmiljöer. Ismanstorps delvis sammanbyggda mot bygatan. Fornläm- fornborg. Ölands bäst bevarade medeltidskyr- ningsområde med gravar och en husgrund av kor och prästgård från 1700-talet i Gärdslösa kämpagravstyp. socken. Skalden E. J. Stagnelius födelseplats. Långlöt är en av landskapets längsta radbyar K26 Hjärpestad–Långöre medan Störlinge by har en av Ölands bäst Öppet, småskaligt odlingslandskap med välbe- bevarade kvarnrader. varade bybebyggelser och fornlämningsmil- jöer. Radbyarna Mellösa, Långöre och Hjärpe- K20 Rönnerums fornby stad. Bebyggelsen i byarna Egby, Sandby och Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns Ytterby. Ett större, fortfarande hävdat ängs- bondesamhälle. Husgrunder med anslutande område väster om Egby. Fornlämningsområ- stensträngssystem i form av hägnader och fä- den med gravar, husgrunder och stensträngar. gator. Vägnät.

K21 Karums alvar K27 Löt Fornlämningsmiljö. Gravfält från äldre järn- Öppet odlingslandskap med välbevarade by- ålder med ett 70-tal synliga lämningar, bl. a. en bebyggelser och fornlämningsmiljöer. Sten- 26 m lång skeppssättning. mursinhägnade åkrar och vägar, fornborgen Trindborgen, samt ett av landets största och K23 Borgholm–Räpplinge bäst bevarade områden med husgrunder från Borgholms slottsruin och kungsladugården järnåldern. Sockencentrum med sockenskola samt 1800-talsstaden Borgholm med brunns- uppförd i kalksten, två äldre handelsbodar och bostadsbebyggelse från sekelskiftet. Rad- samt stugbebyggelse av malmtyp. Valsnäs by byar och bebyggelsemiljöer. Borgholms slott har klungbyform, en för Öland ovanlig by- och Solliden med drottning Victorias villa och struktur, Arbelunda välbevarad radby med omgivande park. Sjöfarts-, handels- och som- kvarnbacke. Området omfattar också byarnas marstaden Borgholm med välbevarad stads- sjömarker mot Östersjön och fiskelägena Bo- plan från 1817, centralstråk med torg och udden och Nynäs. offentliga byggnader, låg tidstypisk träbe- byggelse i centrum, stora trädgårdar och som- K28 Södra Greda–Djurstad marvillor. Räpplinge socken med kyrkby, forn- Två väl sammanhållna bymiljöer med enskilda lämningar och stentäkter samt radbyar med gårdsanläggningar. Radbyn Södra Greda. gärden runt Räpplinge alvar. Stenmurar, diken Hävdade slåttermarker. I området ingår också och trädridåer gör att man lätt avläser resultatet husgrunder och stensträngar från järnåldern. av 1800-talets skiften och utmarksdelning. Tydlig gräns mellan gärden och alvar.

61 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

62 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

K29 Äleklinta–Grönslunda K35 Torp Nordöländskt odlingslandskap präglat av Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns fiske och jordbruk. Gullehamn har bevarad bondesamhälle. Husgrunder, stensträngssy- äldre hamnanläggning och sjöbodbebyggelse. stem, gravfält och ensamliggande gravar från Mycket välbevarad sjöbodbebyggelse i Brud- järnåldern. Husgrunderna är samlade i kom- desta fiskeläge. Här finns också spår av kalk- plex om i regel en till två grunder där de olika stenshanteringen. Fornlämningsmiljöer med grupperna alltid är sammankopplade med stenmursomgärdade åkerlotter och betesmar- varandra genom stensträngar. ker. K37 Neptuni åkrar K30 Föra kyrkby Åskådligt vikingatida gravfält på översta Dubbel radby med sammanhållen och sluten strandvallen med vid utsikt över Kalmarsund. bygata. Bebyggelsen kring kyrkan från 1828 Klapperstenfält och ”Höga flisan”, en rest sten med en småskola från 1880. Kyrka med medel- av ovanlig form. tida försvarstorn och intill kyrkan ett minneskors rest 1431. K38 Ölands norra udde Fyrplats med en av Ölands äldsta fyranlägg- K31 Sandvik–Horn ningar. Fyrtornet uppfördes i sten under åren Sandvik centrum för den gamla stenindustrin. 1844–45. År 1906 ombyggdes den övre delen. Odlingslandskap präglat av jordbruk och fiske. Radbyarna Hjälmstad, Gillberga, Hagelstad Riksintressen för naturvård och Nyby. Bevarade industribyggnader och Naturvårdsverket tog beslut om riksintressen bostadsbebyggelse från stenindustriperioden i för naturvård 2000-02-07. Nedanstående om- Sandvik. Inom området finns också gravfält råden berör Borgholms kommun: samt husgrundsområden och omfattande system av hägnader och stensträngar från järn- N52 Vattenområdet utanför Ölands norra udde åldern. Värdeomdöme: Kust- och vattenområde av geovetenskapligt och marinekologiskt intres- K32 Källa–Högenäs se. Variationsrika bottenområden med block- Källa gamla kyrka. Högenäs by med gårdar i bottnar och pallkomplex. Intressant artsam- ålderdomliga lägen. Källa gamla kyrka är en mansättning i växt- och djursamhällen. Det mäktig, exteriört välbevarad försvarskyrka utgör lek- och uppväxtområde för viktiga från tidig medeltid, omgiven av en ålderdomlig fiskarter samt har betydelse som fiskeribiolo- kyrkogård. Högenäs by har löst grupperade giskt referensområde. Internationellt viktiga gårdar i sannolikt mycket ålderdomliga lägen. rast- och övervintringsplatser för flera fågel- Potatis- och spannmålsodling i gärdena. arter. Betade sjömarker. Sjöbodarna ute på orden används av den fiskande ortsbefolkningen. N53 Ölands norra udde–Bödabukten Allmänt fiskeläge. Värdeomdöme: Mycket variationsrikt område med ett flertal sällsynta och artrika naturtyper. K33 Rosendal Området är geovetenskapligt intressant med Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns klapperstenskust och väl utvecklade dynområ- bondesamhälle. Husgrunder med anslutande den och flygsandfält. Barrskogarna är ofta stensträngssystem i form av hägnader och ängsartade och här finns en i landet mycket fägator. ovanlig skogstyp, kalktallskog med förekomst av bl.a. flera sällsynta lundgräsarter. Områden K34 Bogate med naturskogskaraktär förekommer. På de Fornlämningsmiljö med spår av järnålderns fossila dynerna och flygsandfälten växer glesa bondesamhälle. Husgrundsområde från järn- sandtallskogar ofta med hög ålder. Inom områ- åldern med stensträngar, hägnader och fägator. det finns artrika slåtterängar, våtmarker, löv-

63 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

skogar, alvar och naturbetesmarker. Området N58 Jordhamn runt Grankullaviken utgörs av strandängar, Avbrott i västra sidans klintkust. I den grytfor- fuktängar och kalkkärr och är ställvis nästan made erosionsbildningen finns tydligt marke- marskartat. Utmed östra kusten har en stor rade koncentriska strandvallar och klapperfält. strandlagun bildats. Området tillhör de ornito- Vid klinten finns antydan till raukbildningar. logiskt sett värdefullaste områdena på Öland. Norr om Jordhamn ligger Gillberga raukar, Hela området är rikt på insekter, kärlväxter och landets enda fossila raukområde i ordovicisk kryptogamer med ett stort antal rödlistade kalksten. Området har mycket höga skönhets- arter. Långbensgroda förekommer på flera värden. lokaler och har här sin nordligaste utbredning i landet. N59 Lilla Horns löväng En av Ölands fåtaliga lövängar i kontinuerlig N55 Hornsjöområdet och kuststräckan hävd. Ek- och Hasseladominerad, men även Byrum–Byxelkrok stort inslag av ask med spår av tidigare ham- Området är mycket variationsrikt med flera ling. Artrik fältflora med stort örtinslag. Före- naturtyper som är representativ för norra komst av en slåttergynnad och sällsynt variant Öland. Invid Hornsjön, Ölands enda egentliga av ögontröst. Häckning av halsbandsflug- sjö, finns rikligt med ekskogar och hagmarker snappare. samt en hävdad löväng. Fågellivet är art- och individrikt med bl.a. rik förekomst av hals- N61 Knisa mosse bandsflugsnappare. Goda lokaler för långbens- Mycket omväxlande våtmarkskomplex med groda. Vid Hornsvikens nordvästra strand bl.a. stora agfält, gungfly och starrkärr. Områ- finns värdefull limnogen strandsumpskog och det är helt opåverkad av dikningar. Höga orni- vegetationsrikt vatten. Utmed kuststräckan är tologiska och botaniska värden. och ängshök. abrasionsklinten och raukar och dynfälten vid Stor variationsrikedom Omväxlande flora med Byrum av stort geologiskt värde. Höga ento- en blandning av oligotrofa och eurotrofa arter. mologiska värden finns knutna till den äldre sandtallskogen öster om Byrum. Norr om N64 Petgärde och Djurstad träsk Byrum upptas stora arealer av tallskogar av Djurstads och Petgärde träsk är representativa ljung-kräkbärsris-typ, en vegetationstyp som för Ölands våtmarker och har höga botaniska annars är mycket ovanlig på Öland. Mensalva- och framförallt ornitologiskt värden. Båda ret med omgivningar är ett mycket varierande träsken har restaurerats under senare år vilket och artrikt område med flera olika skogstyper, gjort att många fågelarter har börjat komma alvar, fuktängar och våtmarker. I anslutning till tillbaka. Mångformigheten vad gäller natur- alvaret växer kalktallskogar, en för Sverige typer är stor. Djurstad träsk är en av de större mycket ovanlig skogstyp. Hela området är rikt sammanhängande agmyrarna på Öland. på insekter, kärlväxter och kryptogamer med ett stort antal rödlistade arter. Enerums alvar N65 Alböke alvar–Äleklinta har en rik alvarflora. Hög klintkust omgivet av ett representativt och välbevarade odlingslandskap med alvar, N57 Västra alvaret–Hagelstad öppna utmarker och havsstrandängar. Skarp Representativt och artrikt odlingslandskap abrasionsklint med en av de få blottningar med hagmarker och stora strandnära betesmar- av berggrund från mellankambrium. Ovanför ker med torrängar, fuktängar, vätar och alvar- klinten finns en serie av strandvallar. Alvaret är marker. Omfattande strandvallsbildningar som välbetat och domineras av en gräsrik ängs- och i storlek och utformning saknar motsvarighet alvarvegetation. Vätarna och alvarmarken är på Öland. De högre ryggarna är i huvudsak närings- och häckplats för vadare som rödspov, parallella med stranden men det finns även ett storspov och sydlig kärrsnäppa. Det öppna stort antal tvärgående ryggar. Alvarliknande beteslandskapet har mycket höga skönhets- torrängsflora på strandvallarna kontrasterar värden. mot fuktängar och vätar i sänkorna. Området har stora skönhetsvärden.

64 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

N66 Östra Ölands strandängar torp är en internationellt värdefull lokal för En 12 mil lång kuststräcka med representativa, skalbaggar, lavar och svampar. Mycket värde- breda, betespräglade och välbevarade stran- full kärlväxtflora med ett flertal sällsynta arter. dängar (sjömarker). Vid bl. a. Stora Ören och Art- och individrikt småfågelliv. God före- Södviken finns våtmarker av internationellt komst av långbensgroda. värde. Den flacka kusten, de öppna betesmarkerna och de sedan sekler bildade radbyarna N70 Alvarmarker söder om Borgholm sätter sin prägel på hela landskapet. Innanför Värdeomdöme: Representativt odlingsland- strandängarna ligger öppna eller buskbevuxna skap med betade alvarmarker med lång konti- utmarker. Markanta terrängformationer saknas nuitet. Slottsalvaret utgörs av framförallt av nästan helt. Flera av områdets växtsamhällen örtrika torrängar. Inslag av karstvegetation har en mycket begränsad utbredning i övriga förekommer. Sydost om alvaret finns en tydligt landet, t.ex. kalkfuktängar, stäppartade torr- avsatt dalgång i kalkberget, en s.k. torrdal. I rängar och alvar. På de låga strandvallarna botten på dalgången finns ett rikt källkärr. växer stäppartade torrängar med rikligt örtin- Kärret hyser ett artrikt fågelliv. Greby–Räpp- slag. Strandängarna och våtmarkerna hyser ett linge alvar är ett av de största alvaren utanför mycket rikt fågelliv och är av stor betydelse Stora Alvaret. Det innehåller en väl differenti- både för häckande och rastande fågel. Utmed erad vegetationsmosaik av tuvmarker, gräs- kusten finns stora arealer med grunda ler- och hedar, torrängar och hällmarker. Gestadsåsen sandbottnar som är viktiga lek- och uppväxt- är en dominant höjdsträckning i det flacka land- områden för fisk. Åby bäcken och Frösslunda- skapet mellan alvaren. Gestadsåsen är troligen bäcken hyser mycket värdefulla öringbestånd. en berggrundsskålla som överlagrats av svall- På ett par ställen finns blottningar av berggrun- grus. den med en värdefull fossilfauna. N72 Ancylusvallen N67 Hörninge mosse Värdefulla del av ancylusvallen. Vid Bredsätt- Större agmyr med betydande inslag av vide- ra är den fortfarande till större delen intakt. buskage och mindre torvgravar. Variationsrik Den är till viss del planterad med tall, men vegetation med bl.a. ett av öns största agbe- öppna avsnitt med sandstäppsvegetetation stånd. Artrik flora med stor orkidérikedom. förekommer. Vid Gårdby är ancylusvallen inte Häckningsplats för våtmarksbundna fåglar, lika framträdande. Här ligger Ölands största bl.a. ängshök. Förekomst av långbensgroda. sandstäpp med mycket begränsad utbredning i Europa. Sandstäppen har mycket höga bota- N68 Köpings klint nisk och entomologiskt värden. Fossil klint med ovanför liggande hällmarker och torrängar. Skarp abrasionsklint i kalkstens- N 73 Mittlandsområdet lager från underordovicium som är föremål för Värdeomdöme: Norra Europas största sam- forskning. På klinten finns ett alvar med häll- manhängande lövskogsområde. Mosaikartat marks- och stäppartad flora och förekomst av och mångformigt med hasselrika björkskogar, sällsynta skalbaggar i vattensamlingar ovanpå ekhasselskogar, hässlen, ek-, alm- och asksko- klinten. gar, avenbokskog, rikkärr, alvar och odlingslandskap med lundar, hagmarker, lövängar och N 69 Kustädellövskog stäppartade torrängar. Flera av naturtyperna Värdeomdöme: Lövskogsområde mellan land- har en begränsad utbredning i landet. Stora are- borgen och kusten. Största kvarvarande områ- aler med ädellövskog med naturskogskvali- det av ännu på 1800-talet långt mer utbredda téer. Större delen av landets hässlen finns i lövängar/ädellövskogar nedanför västra land- området. Flera representativa odlingslandskap borgen. Mycket välutvecklad ädellövskog med och våtmarker ingår. Mycket värdefull flora stor ekologisk variation. Delvis åldrig skog och fauna med ett mycket stort antal rödlistade med mycket rikt träd- och buskskikt, domine- arter. Svampfloran är unik med flera globalt rat av ek och hassel. Almskog rik på hassel och sett hotade arter. avenbok förekommer på mindre arealer. Hall-

65 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

N122 Områdesnamn: Vedbormeträsk der utgör hela Halltorps skog ett område med Värdeomdöme: Igenväxande våtmark med särskilt goda förutsättningar för positiva natur- värdefulla lövsumpskogar och videkärr. Bota- upplevelser och naturstudier. Det har i hög niska och ornitologiska värden. besöksfrekvens framför allt inom den del som hyser stora ekbocken. Genom området går N123 Områdesnamn: Unnestad och flera stigar, särskilt känsliga delar är spångade. Gillsby mosse Sandstränderna vid Ekerumsbadet är mycket Värdeomdöme: Representativa och välbeva- lämpliga för bad och windsurfing. Goda parke- rade naturbetesmarker med stora arealer öppen ringsmöjligheter i anslutning till badplatsen. och buskrik utmark. Växtsamhällena är artrika med ett flertal hävdgynnade arter. Gillsby Natura 2000 mosse är representativ för Ölands våtmarker Sedan 2001-07-01 är samtliga Natura 2000- med flera av de vanligaste vegetationstyperna områden klassade som riksintressen. Natura välutbildade. Kärret har höga ornitologiska 2000 är EU: s nätverk av värdefulla naturom- värden och tillhör Ölands mest värdefulla våt- råden som är av särskilt intresse ur natur- marker. vårdssynpunkt och har tillkommit med stöd av Riksintresse för friluftsliv EU:s habitat och fågeldirektiv. Habitat och fågeldirektiven är EU-ländernas gemensamma Naturvårdsverket beslutade 1988-10-03 att lagstiftning inom naturvårdsområdet. Direkti- följande tre områden är av riksintresse för fri- ven skapar en gemensam ram för skydd av luftslivet: djur, växter och naturtyper och föreskriver att det inrättas ett nätverk av skyddade områden, F6 Norra Ölands kuster kallat Natura 2000. Områdena ska bevaras Attraktiv kuststräcka med många olika kust- med syfte att ”upprätthålla eller restaurera en typer. Västra sidans klintkust har mycket höga gynnsam bevarandestatus hos naturtyper och skönhetsvärden och lämpar sig för naturstu- vilda växt- och djurarter av gemenskapsin- dier. Kuststräckan är även av intresse för fri- tresse”. Sveriges regering kan förklara ett om- tidsfisket. Bödabuktens sandstränder är mycket råde som särskilt skyddsområde enligt fågel- lämpliga för bad och besöks årligen av en stor direktivet (28–29 §§). På samma sätt har mängd turister. Östra kusten är flikig med särskilda bevarandeområden pekats ut enligt utskjutande uddar oftast bevuxna med låg habitatdirektivet. EU-kommissionen faststäl- enbuskvegetation. På flera ställen finns syn- ler vilka dessa områden ska vara utifrån en nerligen goda och välbesökta sandstränder. lista med kandidater som Sveriges regering Strandängarna är lämpliga för strövande. upprättar. Hornsjöområdet innehåller lättillgängliga och mycket omväxlande strövområden med iord- Sedan 2001-07-01 krävs tillstånd av länssty- ningställda stigar, fågeltorn m. m. Goda förut- relsen för att bedriva verksamhet eller vidta sättningar för fiske. åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Tillstånd F8 Borgehage–Slottsalvaret behövs inte för verksamheter som påbörjats Ädellövskogsområde och alvarmarker i an- före detta datum eller för åtgärder som behövs slutning till Borgholms slottsruin. I skogen för skötsel och förvaltningen av området i finns ett flertal strövstigar som erbjuder besö- fråga. Alla berörda myndigheter är ansvariga karen positiva natur- och kulturupplevelser. för att en gynnsam bevarandestatus upprätt- Slottsalvaret är fortfarande relativt välbetat hålls för de livsmiljöer och arter som behöver och av intresse för naturstudier och lämpligt skyddas i ett Natura 2000-område. för strövande. Goda parkeringsmöjligheter.

F9 Halltorps skog Med sin intressanta växt- och djurvärld, det omväxlande skogsområdet med olika typer av ädellövskog samt kärr, strandängar och strän-

66 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bestämmelser som berör Natura 2000 åter- Nedan följer en redovisning av vilka Natura finns i 7 kap 27-29 b §§ miljöbalken samt i 2000-områden som finns enligt de båda direk- förordning om områdesskydd enligt miljöbal- tiven inom Borgholms kommun. Se även den ken. sockenvisa redovisningen, kapitel 4.

67 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Byxelkrok har en av tre hamnar i Kalmar län som är landningshamn av riksintresse. Färjelinjen till fastlandet har lagts ned medan sommartrafiken till Blå Jungfrun består. FOTO: LEO. ERIKSSON

Stenbrottet i Gillberga i Persnäs socken, är ett riksintresse för att säkra tillgången på byggnads- och monumentsten. FOTO: LEO. ERIKSSON

68 BORGHOLMS KOMMUN 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURSHUSHÅLLNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Resurshushållning

Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten I det fjärde kapitlet i MB behandlas helhets- Jord- och skogsbruk värden. Här pekas större geografiska områden Jordbruket är inte av riksintresse men anges i i Sverige ut redan i lagtexten. Bestämmelserna MB vara av nationell betydelse. Bruknings- kom till i arbetet med den fysiska riksplane- värd jordbruksmark får tas i anspråk för be- ringen under 1960- och 70-talen. Man såg hot byggelse eller anläggningar endast om det be- mot vissa känsliga områden i Sverige framför hövs för att tillgodose väsentliga samhällsin- allt i form av etableringar av tung industri samt tressen och detta behov inte kan tillgodoses på i trycket från fritidsbebyggelse. ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Detta är Enligt Miljöbalken 4 kapitlet, 1–3 §§ är Öland särskilt viktigt i Borgholms kommun eftersom med hänsyn till de natur- och kulturvärden som jordbruksnäringen är en av kommunens vikti- finns i sin helhet av riksintresse. Turismens och gaste näringsgrenar. friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen skall särskilt beaktas vid bedömning Jordbruksmarken inom kommunen har ett av tillåtligheten av exploateringsföretag eller bevarandevärde ur flera synpunkter. Den är andra ingrepp i miljön. Det är dessutom förbud främst underlag för livsmedelsproduktion men mot att etablera stora miljöstörande anlägg- har även sitt värde i att bevara ett öppet odlings- ningar. landskap och den biologiska mångfalden som är knuten härtill. Ett varierat och öppet odlings- Sand- och grustäkter landskap har också stor betydelse för kommu- Under 1900-talet var täktverksamheten bety- nen som turistmål. De hot som finns mot jord- delsefull i kommunen. Stora sand- och grus- bruksmarken är nedläggning och exploatering. volymer har utvunnits i exempelvis Böda kro- Det öländska jordbruket är många gånger en nopark, Lindbyområdet, Rällaområdet och i förutsättning för att värdena i flera av riksin- öns strandvallar. Naturgrus är en ändlig resurs tressena ska bevaras. som håller på att ta slut. Gruset bildades under istiden och det kommer inte att bildas nytt grus Även skogsbruket är av nationell betydelse förrän vid nästa istid. Grustillgångarna i kom- och skogsmark som har betydelse för skogs- munen är förhållandevis goda men ligger i stor näringen skall så långt möjligt skyddas mot utsträckning inom områden med stora natur- åtgärder som påtagligt kan försvåra ett ratio- värden. Med tanke på vad som beskrivits ovan nellt skogsbruk. så bör ersättningsmaterial för grus användas i stor utsträckning. Skogsmarken är också en värdefull resurs sett ur allmänhetens synvinkel. Den har stor bety- Vid efterbehandlingsarbetet av bergtäkter för delse för människors rekreation och välbefin- prydnadssten är det rekommenderas att rest- nande och bör av detta skäl bevaras. material krossas och används som uppfyllnad. Kommunen ser positivt på återställande av täkter och utnyttjande av s.k. ”skrotsten”.

Husbehovstäkter Täkt av berg, sten, grus, sand, lera, torv eller andra jordarter för markägarens husbehov krä- ver normalt inte tillstånd för täkt enligt 12 kapitlet, 6 §. Inom område som omfattas av landskapsbildsskydd gäller i allmänhet krav på tillstånd även för husbehovstäkter.

69 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR

Böda socken

Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan. I Sjöstorp finns en ovanligt välbeva- och blir en hektisk bad- och turistort. rad gård. Socknens övriga byar, Grankulla, Getterum, Mellby, Enerum, Hunderum, Fage- På Ölands nordspets står fyren Långe Erik, ett rum, Kyrketorp, Norrböda, Mellböda, Strand- 32 meter högt vitputsat kalkstenstorn som upp- torp, Byrum, Bränsle och Binnerbäck har en fördes 1844–45. På den södra sidan av holmen spridd bebyggelse av olika åldrar. Skäftekärr, finns ett mindre fiskeläge med en modern pir en gammal jägmästarbostad från 1860-talet, och ett par träbryggor. Fyren är rest på en liten har en park med 150 olika träd och buskar. holme, Stora grundet, i inloppet till Grankulla- ”Fiskarens hus” i Mellböda är ett privat hus viken. Ölands norra udde har alltid utgjort en som arkitekten Jan Gezelius ritade i början av viktig angöringspunkt för handelsflottan i norra 1960-talet och som nationellt räknas till de Kalmar sund och en mycket stor del av den bästa som byggts under denna period. äldre sjöfarten mot Gotland har passerat här. Under modern tid har Grankullaviken varit av Vägen mellan Byxelkrok och Hagskog sling- stor betydelse för utskeppning av virke och har rar sig fram i ett mycket omväxlande odlings- även haft en ångsåg. Arbetarbostäderna och en landskap med betade alvarmarker och lövskog. skogsjärnväg finns ännu kvar. Den nordöstra I den södra delen löper vägen längs den höga udden med den välkända Trollskogen, utgör ett klippbranten där man har en imponerande av öns mer välbesökta turistmål. På uddens utsikt över Kalmarsund och Blå Jungfrun. norra del låg en örlogsbas på 1400-talet.

71 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Neptuni åkrar norr om Byxelkrok är ett vid- på denna kuststräcka i Böda finns Byerums sträckt klapperstensfält med äldre strandvallar raukar, Ölands enda riktiga raukfält med drygt och ett vikingatida gravfält. Namnet Neptuni ett hundratal raukar. Stora delar av naturen i åkrar har platsen fått av Carl von Linné under den norra delen av Böda har höga värden och är hans Ölandsresa 1741. I Böda socken finns av riksintresse för bland annat naturvården och lämningar efter flera järnåldersbyar. Exempel det rörliga friluftslivet. är Ebberskog, Åker, Bogate, Rosendals och Skäftekärr. I Skäftekärr pågår ett forsknings- Följande områden inom Böda socken är projekt där en del av verksamheten går ut på att Natura 2000-område: Böda backar, Böda- rekonstruera det undersökta långhuset och kustens västra, Nabbelund, Böda prästgård, återskapa det landskap som funnits här. Bödakustens östra, Idegransreservatet, Sjös- torp, Trollskogen, Lindreservatet, Skeppers- Ett museum med temat ”Järnåldern i Skäfte- äng, Stora Mossen biotopskyddsområde och kärr”, vill ge en bild av hur byn kan ha sett ut Svartvikskärret. för 1500 år sedan. Den norra uddens fyrplats och hamnområde Natur- och kulturmiljöer har haft stor betydelse för handel, sjöfart och Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har örlog sedan medeltiden. Fynden av en grupp ett högt naturvärde. De är vidsträckta och monumentala järnåldersgravar visar att udden öppna marker med mycket lång kontinuitet var attraktiv redan under förhistorisk tid. som betes eller slåttermark. Böda gamla hamn Vikingatida gravar samt lämningar av hus- är en del av kuststräckan med en artrik flora grunder och gravar från järnåldern finns på och ett rikt fågelliv. Längs med kusten här finns flera ställen i Böda socken. en referenslokal för en av de få blottningarna av berggrund från mellanordovicium med rik Böda hamn med anor från medeltiden har, fossilfauna. Östra Bödakusten är ett stort grus- och sandområde och här finns också Ölands öster om hamnområdet på en låg sandrygg längsta sandstrand. Området har en mycket Ölands största koncentration av kalkugnar. intressant geologi med sanddyner och flyg- sandfält. På den nordöstra udden finns Troll- Mellan Byxelkrok och Hagskog finns en kust- skogen som är en gammal, betespräglad barr- väg, likt den mellan Äleklinta och Byerum, skog. Vattenområdet utanför norra udden är av med kontinuitet från förhistorisk tid. stort biologiskt intresse och är en viktig rast- och övervintringsplats för fågel samt lek- och Befolkning uppväxtområde för flera fiskarter. Kust- I Böda socken fanns 773 invånare år 2000. sträckan mellan Norra udden och Byxelkrok Den flesta permanenthusen ligger i Böda och präglas av karga och mycket steniga förhållan- Byxelkrok. Fritidsbebyggelsen är koncentre- den. Mot Grankullaviken finns flacka gräs- rad till Byerums Sandvik och Byxelkrok och är marker och Vargeslätt som innehåller stora i övrigt relativt jämt fördelad över socknen. arealer av kalktallskog. Västeralvaret, är ett av småalvaren som finns i Böda. Området är öppet och domineras av torra och örtrika gräs- marker. Västra Bödakusten är en omväxlande kuststräcka med rik variation av naturtyper, klintkust med strandvallar, flygsandfält, löv- skogar och artrika betesmarker. Längst söderut

72 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Näringsliv Turismen är den viktigaste näringen i Böda Kronopark för att åter ansluta till kustvägen socken med flera hotell, pensionat, sex stycken mellan Hagskog och Byxelkrok. Utmärkta campingplatser, vandrarhem, stug- och rums- badmöjligheter finns både längs de östra och uthyrning samt restauranger och caféer. Här västra kusterna, bl. a. vid Bödabukten och erbjuds också kringaktiviteter som square- Byrum. Ölands Turist AB kan ge mer informa- dance, museijärnväg, båtturer till Blå Jung- tion om socknens sevärdheter liksom den fol- frun, gäddfiske, cykeluthyrning m.m. Under der Ölands norra intresseförening givit ut. högsäsong kan den största campingplatsen ha 5 000 gäster samtidigt. I Böda finns ett 40-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 52 km2 utgör 1 180 ha Ölandsleden, cykel- och vandringsleden från åker, 600 ha betesmark och 300 ha skogsmark. söder till norr på Öland kommer från Vedborm Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har till Skäftekärr där anslutning sker till väg 990. djurhållning med cirka 1 600 nötkreatur, 850 Därifrån går leden runt norra udden och för att svin och 800 får. knytas samman i Skäftekärr. Från Byerum går leden ett stycke från Kalmarsund genom Böda

Böda Squaredance Centrum är ett bra exempel på hur turistsäsongen på ett fantasifullt sätt kan förlängas och hur utbudet lockar långväga gäster. FOTO: LENNART BOHLIN

73 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Det finns tre livsmedelsaffärer med öppethål- Byerum finns ett spill- och renvattennät som lande året runt. En finns i Byxelkrok och två i ägs och sköts av samfälligheter. Spillvattnet Böda. Under sommarsäsongen finns också används efter reningen till bevattning. Många flera servicebutiker och bagerier i anslutning av de avloppslösningar som finns är enskilda till turistanläggningarna liksom ett skiftande anläggningar. antal sommarbutiker.Verksamheter av olika slag som byggnadsfirmor, snickerifabrik, Återvinningsstationer finns i Enerum, Byxel- betonggjuteri, mekanisk verkstad och VVS- krok och Böda. butik finns främst i och runt Byxelkrok och Böda. Småskalig livsmedelsproduktion som Energi charkuteri, osttillverkning och fiskrökerier I Böda finns områden som är intressanta för finns också representerade. En grupp företa- vindkraftsetablering. Dessa områden har gare utvecklar förädlade träprodukter, t.ex. emellertid höga natur- och kulturvärden. Söder grillkol av hög kvalitet. om Böda hamn finns fem stycken vindkraftverk uppförda. Märkeffekten på dessa är 600 Flera konstnärer är verksamma inom socknen. kW per styck och de har en totalhöjd på cirka 67 meter. I anslutning till den befintliga grup- Tätort och landsbygd pen i Böda kan kommunen tänka sig att pröva Närmaste större centralorter är Löttorp och en ytterligare utbyggnad av anläggningen. Borgholm. Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- Det lokala engagemanget för bygden är starkt kraftsetablering kommer kommunen att pröva och föreningslivet är aktivt. den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- Service sen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utan- I Böda skola finns förskoleklass samt årskurs för västra kustremsan, avser kommunen att 1–6. Årskurs 7–9 finns på Åkerboskolan i Löt- inte tillåta vindkraftsetableringar. torp. Närmaste gymnasieskolor finns i Borg- holm och Kalmar. I anslutning till Böda skola finns också en gymnastiksal. Elevutveckling- en för Böda skola har varit vikande. Läsåret 1996–1997 fanns här 64 elever för att läsåret 2001–2002 vara nere i 49.

Böda tillhör det norra hemtjänstområdet. Distriktssköterska och vårdcentral finns i Löt- torp.

Till den allmänna servicen hör också den brandstation som finns i Löttorp samt en sommarstyrka i Böda vilka båda lyder under Räddningstjänsten på Öland. En ambulans är stationerad i Löttorp.

I Byxelkrok finns ett allmänt spill- och renvat- tennät med vattenverk och reningsverk. Den södra delen av socknen får sitt renvatten från vattenverket i Löttorp. Reningsverket söder om Böda hamn omhändertar spillvattnet från Böda-Sand i norr till Löttorp i söder. Renings- verket är nära sitt kapacitetstak vilket bl. a. hindrar bebyggelseutveckling. I en del av

74 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunikationer Väg 136 sträcker sig genom hela Böda socken Ny bebyggelse bör så långt som möjligt upp till Nabbelund där väg 993 tar vid. Via en anpassas till den befintliga miljön på platsen slingrande båge öster ut ansluter den till väg vad gäller placering, utformning och färgsätt- 136 söder om Byxelkrok. Väg 990 går från ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara Vedby över till Byerum på västra sidan och upp möjligt att komplettera med mindre verksam- till Böda. Pendlingsavståndet till Löttorp är heter som inte är miljöstörande. Etablering av cirka 1,5 mil och till Borgholm är det cirka 6 annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- mil. Länstrafikens bussar trafikerar väg 136 ningar som finns på den aktuella platsen. Nabbelund–Borgholm–Kalmar dagligen. I dagens lantbruk uppstår både positiva och I Böda socken finns tre hamnar. På östra sidan negativa effekter för omgivningen. Den som Böda hamn som är en fiske- och gästhamn söker sig till denna levande miljö för att bosätta samt sjöräddningsstation, i norr Grankullavik sig permanent eller på sin fritid måste vara (Nabbelund) som periodvis haft färjeverk- medveten om dessa effekter och se dem som samhet mellan Öland och Gotland samt funge- givna förutsättningar. rar som fiske-, fritids- och gästhamn. I väster Byxelkroks hamn som också är en fiske-, fri- Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- tids- och gästhamn. Hamnen i Byxelkrok har männa intressen”. periodvis fungerat som färjehamn för trafik från och till Oskarshamn. Sommartid finns en Sammanfattning av planerade daglig båtförbindelse med Blå Jungfrun. förändringar i Böda socken ● Kommunen har inte för avsikt att ändra Färjeförbindelser med norra Öland är en den nuvarande mark- och vatten- nyckel till positiv vidareutveckling för hela användningen. Öland och kommunen arbetar därför aktivt för en färjeförbindelse mellan Byxelkrok och ● I planeringen för framtiden är det viktigt Oskarshamn. En förbindelse med Gotland att en utbyggnad av flygplatsen inte under hela eller delar av året ses också av blockeras. kommunen som ett prioriterat utvecklingsmål. ● Mark för etablering av lättare industri I socknens norra del finns en privat mindre finns vid f.d. Bödasågen i Norrböda. flygplats ”Ölanda”. I dagsläget är en utbyggnad inte aktuell. I den framtida planeringen är ● Bostadstomter inom detaljplan finns det viktigt att en eventuell utbyggnad inte både i Böda och i Byxelkrok. blockeras. Bebyggelseutveckling ● Färjeförbindelser med fastlandet och Inom Böda socken finns detaljplanerade om- Gotland ses av kommunen som högt råden i Böda, Byxelkrok och Grankulla samt prioriterade utvecklingsmål. ytterligare ett par mindre detaljplaner utanför dessa orter. Det finns obebyggda tomter inom En mer detaljerad redovisning av den framtida flera av detaljplanerna. Delar av Enerum, Byx- mark- och vattenanvändningen för Byxelkroks elkrok, Grankulla, Nabbelund och Holmebo- samhälle kommer att redovisas i den fortsatta dar utgör ”samlad bebyggelse”. översiktsplaneringen genom en fördjupad över- siktsplan. I Böda liksom i de nordöländska socknarna är radbyar inte lika vanligt förekommande som på södra Öland. Istället förekommer klungbyar av hävd. Dessa ofta glesa byar har ett lika stort berättigande som radbyarna och ska visas samma stora omsorg i planeringssammanhang.

75 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

76 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Högby socken

Kort historik Högby socken gränsar i norr till Böda och i ytterområden. Vid sidan om stallarna ligger söder till Källa. Högby är av tradition en stor den gamla fattigstugan. Till miljön hör också folkrik socken med ett skiftande näringsliv. det gamla ålderdomshemmet i rött tegel från Förutom jordbruk har också stenhantering 1911. Prästgården är en större gulmålad sals- varit viktig. Idag är turismen den kanske vikti- byggnad under brutet tak. Till denna hör två gaste verksamheten med bad- och camping- ålderdomligare vitputsade flygelbyggnader. anläggningar och en omfattande fritidsbebyg- Mittemot prästgården, på södra sidan av vägen gelse. Tätorten Löttorp är navet i norra Ölands står en ca 30 m lång trösklada. En stentavla service. Löttorp var tidigare administrativt över porten berättar att byggnaden är uppförd centrum i f. d. Åkerbo kommun. 1850. I nära anslutning men något söderut och på motsatta sidan av nuvarande landsvägen Högby socken har som övriga socknar på står den s.k. Kopparslagarkvarnen som troli- norra Öland få radbyar och istället ligger bybe- gen är uppförd på 1840-talet. Väderkvarnen av byggelsen spridd. Under medeltiden fanns här holländsk typ är uppförd i kalksten och är 14 m hundra gårdar. Socknens byar är: Alvedsjö, hög med imponerande murtjocklek som i den Bläsinge, Bocketorp, Dödevi, Flakeböle, Gaxa, nedre våningen uppgår till 1,7 m. Någon mal- Gudesjö, Horn, Högby, Löttorp, Munkegård, ning har inte förekommit sedan 1920-talet. Munketorp, Ranstad, Sandby, Skriketorp, Ved- borm och Vedby. Utmed hela västra kustvägen finns stenbrott i strandlinjen med stora mängder skrotsten. Horns kungsgård är idag naturreservat där man Stenindustrin har medeltida anor och dess försöker behålla det äldre odlingslandskapet centrum var vid Horn. Vid Horns udde anlades Rastplatser och strövstigar har gjort området omkring 1560 ”Dälie stenhuggarby” vårt lands lättillgängligt för besökare. Horn var under första stenskola och stenhuggarverkstad med medeltiden en by där Roma kloster på Gotland statligt beskydd. Många av lärarna som städs- tidvis ägde flera gårdar. Kungsgården bildas lades på stenhuggarverkstaden kom från Tysk- 1551 då Gustav Vasa avhyste byns sex bönder land, Belgien och Frankrike. Denna verksam- och lade ihop gårdarna till en kungsgård. Huvud- het pågick till slutet av 1600-talet. Anledningar byggnaden består av en stor salsbyggnad under till att stenhuggeriet förlades hit, var tillgången brutet tak. Genom en brand 1941 förstördes på sten av god kvalitet och det markant ökade de flesta av ekonomibyggnaderna men många behovet av konstfärdigt huggen sten till Borg- byggdes upp på samma plats. holms och Kalmar slott. Strax norr om de gamla stenbrotten på Horns udde fanns en utskepp- I Alvedsjöbodar bedrevs länge marknader och ningshamn för stenen. En berömd gravhäll på ångbåtar i kustfart hade här sin tilläggsplats. kyrkogården är utförd av en av ortens 1600- Utmed vägen finns också välbevarade sjöbo- talsmästare. dar, de flesta uppbyggda efter en brand 1992. Här finns också en mindre hamnanläggning. Till den stora hantverks- och industriutställ- ningen i Stockholm 1897 uppfördes en 23 Idag är det svårt att uppfatta något medeltida i meter hög fyr i stålkonstruktion, s.k. ”Heiden- den gulavfärgade kyrkans exteriör men stora stamfackverk”, med öppet fyrhus nedtill. Efter delar av västtornet är bevarat och uppfört ca utställningen plockades fyren ned och fors- 1200. Under 1700- och 1800-talen genomför- lades till Öland där den sattes upp i Högby des en mängd renoveringar och ombyggnader. 1898. Intill ligger fyrvaktarbostaden som stod 1825 byggdes det medeltida tornets övre del klar samma år som fyrtornet. Bostaden består om. Norr om kyrkan går vägen som leder ned av en tvåvånings tegelbyggnad under skiffer- till Högby hamn. Längs med vägen finns täckt, valmat tak. Det nedre planet är täckt med Ölands enda bevarade kyrkstallar. Stallarna huggen granit från Blå Jungfrun, i övrigt är som började byggas på 1850-talet användes av de församlingsbor som kom från socknens

77 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

huset täckt av huggen kalksten. Fyren är bygg- områden inom Högby socken är Natura 2000- nadsminne sedan 1978 och fyrvaktarbostaden område: Horns Kungsgård, Högby hamn och sedan 1980. Högby kyrkoreservat.

Vedby fornborg är Ölands nordligaste och till- Kustvägen som går från Äleklinta genom hör en av de större. Den ligger på näset mellan Högby och norrut mot Byerum är en unik och två mossar, Vedby- och Vedborme träsk, som ålderdomlig vägmiljö med förhistoriska hus- är två utdikade sjöar. Till borgen är legenden grunder och gravar samt hamnar, sjöbodplaner om Zechiel knuten. Längs den västra kustvä- och lämningar efter stenbrytning. Horns Kungs- gen finns talrika fornlämningar i form av hus- gård som åter är i statlig ägo efter en period grundsområden och gravar. Många av forn- 1937–71 i privata händer, är en storgård med lämningsmiljöerna förekommer ofta i anslut- medeltida anor. Det var Gustav Vasa som in- ning till de platser som i historisk tid utgjort de rättade storgården till kungsladugård. Högby viktigaste hamn- och fiskelägena. Vid Horn- fyr på den östra kustremsan är en byggnads- sjöns västra kant ligger Klosterholmen. Här minnesförklarad fyrmiljö med fyrtorn, fyrvak- har det legat ett s.k. fast hus, d.v.s. en medeltida tarbostad och hamnbassäng. Fyrtornet i fack- storgård med försvarsfunktion, en privat borg. verkskonstruktion är ett exempel på modern, Vid Horns udde finns en vårdkaseplats, knuten innovativ svensk ingenjörskonst vid sekel- till ett stenrör som fortfarande är bevarat. Sten- skiftet 1900, medan fyrvaktarbostaden uppvi- röret har även fungerat som sjömärke och är sar en för Öland ovanlig stenarkitektur från markerat på ett sjökort från 1792. samma tid. Högby sockencentrum har ett högt kulturellt värde och finns beskrivet i den korta Natur- och kulturmiljöer historiken. Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har ett högt naturvärde. Sjömarkerna vid Högby Befolkning hamn är öppna och välbetade med en artrik I Högby socken fanns 1 135 invånare år 2000. flora och mycket rikt fågelliv. Här finns en liten Under sommaren ökar antalet boende i sock- strandlagun och breda havsstrandängar. Sjö- nen främst beroende på det stora antalet turister markerna vid Dödevi-Munketorp domineras som har fritidshus eller campar här. av sandiga marker där området är öppet och välhävdat. Stora delar av området utgörs av Näringsliv sandgräshed med inslag av sandstäppsväxter, Löttorp är den norra kommundelens service- många rödlistade. I den nordligaste delen av centrum med platsbank (arbetsförmedlingens socknen, öster om Hornsjön finns Vedborme- serviceautomat), bank, post, systembolag träsk. Denna våtmark är den största på norra m.m. Förutom den offentliga servicen finns här Öland. Här finns en rik flora med många arter flera näringsidkare; livsmedelsaffär, detalj- av orkidéer. Vedbormeträsk och Vedbyträsk handel, restaurang, bageri, bilverkstäder, livs- finns med i diskussionerna runt vattenförsörj- medel- och betongindustrier m.fl. Samhall har ningen på norra Öland. På den västra kust- här en stor anläggning. I Företagshuset finns sträckan finns Horns kungsgård som är av cirka 10 företag inhyrda. Här kan man hyra en riksintresse för både naturvård, kulturvård och kontorsarbetsplats med tillhörande dator och friluftsliv. Kungsgården är också till stora delar vid behov även köpa administrativa tjänster. skyddat som naturreservat. Området är varia- Företagshuset har också turistinformation och tionsrikt och flertalet av de öländska natur- konstgalleri. typerna finns representerade här. Följande

78 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Den omfattande byggnationen av främst fri- Högby kan erbjuda turisterna bland annat cam- tidshus har medfört att det finns ett bra utbud ping med tillhörande aktiviteter, rums- och av hantverkare och en välsorterad byggvaru- stuguthyrning, pensionat samt restauranger. handel. Socknen kan även erbjuda den besökande Stenbrytning har en lång tradition i Högby. turisten på såväl kultur- som naturupplevelser. Idag förekommer bara verksamhet vid det Ölandsleden, cykel- och vandringsleden i stora stenbrottet vid Horn. Även krossning av nord–sydlig riktning på Öland, har sin sträck- skrotsten förekommer. ning på mindre vägar parallellt med väg 136 fram till Munketorp då den följer väg 991 förbi I Högby finns ett 60-tal lantbruksföretag. Av Vedborm upp till Skäftekärr i Böda socken. socknens totala yta om 65 km2 utgör 2 000 ha Kustvägen mellan Äleklinta och norrut mot åker, 1 000 ha betesmark och 240 ha skogs- Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Högby. mark. Cirka 40 stycken av lantbruksföretagen Badmöjligheter finns främst på den östra kust- har djurhållning med cirka 2 900 nötkreatur sträckan. Ölands Turist AB kan ge mer infor- och 500 får. mation om socknens sevärdheter.

Det finns flera konstnärer verksamma inom socknen.

Löttorp är norra Ölands handels- och servicecentrum. Här finns förutom bank, livsmedelsaffär, restaurang och café bl.a. också en småskalig livsmedelsindustri med försäljningsställe. I den fördjupade översiktsplanen ska bl.a. möjligheten att anlägga ett torg utredas. FOTO: LENNART BOHLIN

79 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd Närmaste större centralort är Borgholm. ut eftersom det är nära sitt kapacitetstak. Allt Det lokala engagemanget för bygden är starkt spillvatten från Löttorp leds till reningsverket i och föreningslivet är aktivt. Socknens Idrotts- Böda. Läs mer om Hornsjöns vattenskyddsom- förening, Högby IF, har en omfattande verk- råde under ”Allmänna intressen”. samhet, inte minst för ungdomar, på en välut- rustad idrottsplats. I Löttorp finns även ung- Återvinningsstation finns i Löttorp. domsgården 11:an, en mötesplats för de unga i den norra kommundelen. I Högby finns en bygdegård som ägs och sköts av en lokal förening. Service I Åkerboskolan i Löttorp finns barnomsorg, Energi förskoleklass samt årskurs 1–9. Närmaste I Högby finns områden som är intressanta för gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. vindkraftsetablering. Dessa områden har I anslutning till skolan finns bibliotek, sport- emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid hall, badhus och utomhuspool. I Löttorp finns en eventuell ansökan om vindkraftsetablering även en idrottsanläggning där det i angrän- kommer kommunen att pröva den efter de sande område finns utvecklingsmöjligheter för lagar och kriterier som finns beskrivna under andra idrottsverksamheter. rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- energi”. I Kalmarsund, utanför västra kust- Högby hör till det norra hemtjänstområdet. remsan, avser kommunen att inte tillåta vind- Distriktssköterska och vårdcentral finns i kraftsetableringar. Detta gäller även för nya Löttorp. vindkraftverk till lands.

Åkerbohemmets service- och sjukhem har Borgholms energi har planer på en fjärrvärme- nyligen renoverats och byggts till. anläggning inom Löttorps tätort. Tidsplanen för projektet är inte fastställd. Till den allmänna servicen hör också rädd- ningstjänsten som har verksamhet i Löttorp Kommunikationer med brandkår och ambulans.Det allmänna Väg 136 sträcker sig genom hela Högby vattensystemet är dimensionerat så att det kla- socken. Väg 989 går genom Löttorp och rar en smärre utbyggnad. Avlopp är däremot Alvedsjö mot kustvägen. svåra att lösa i flera delar av socknen. De avloppslösningar som finns idag är enskilda. I Löttorp går väg 990 norrut mot Byerum och En komplikation med de befintliga avloppslös- Böda. Länstrafikens bussar trafikerar väg 136 ningarna är att Hornsjön fungerar som en och Löttorps centrum dagligen. Pendlings- ytvattentäkt och dessutom ingår stora delar av avståndet till Borgholm är cirka 4,5 mil. Löttorp och dess omgivningar i skyddsområ- det. En utbyggnad av avloppsledningsnätet Hamnen i Alvedsjöbodar var en gång ång- skulle möjliggöra en utveckling av områdena båtshamn med regelbundna förbindelser till runt Byerumsvägen och i Vedborm. Detta Oskarshamn. Idag används hamnen av fritids- medför att reningsverket i Böda måste byggas båtar och några fiskebåtar.

80 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Det finns behov av en gång- och cykelväg Sammanfattning av planerade utmed väg 136 från Gaxa och norrut mot idrotts- förändringar i Högby socken platsen samt vid infarten till Löttorp och ● genom Löttorps samhälle. Vägverket gjorde en Bebyggelseutvecklingen bör i första hand förstudie år 1999 och ombyggnadsplanerna ske inom de områden som idag är detalj- finns med i deras projektplan. Det är dock planerade innan nya markområden tas i ovisst när arbetena kommer till stånd. Kom- anspråk. Inom de detaljplanerade om- munens ansvar är att påverka beslutande rådena i Löttorp finns ett tiotal obebyggda instanser som Regionförbundet i Kalmar Län tomter varav några kommunägda. I övriga för att projektet ska komma igång. detaljplanerade områden i Högby socken finns ett mindre antal obebyggda tomter. Bebyggelseutveckling ● Den omfattande fritidsbebyggelsen är spridd I Löttorp finns industriområde i de norra över socknen med förtätningar närmast de delarna av samhället. Det är möjligt att båda kusterna. Turistattraktioner som lekland, utveckla detta område vidare med lättare, bad- och campingplatser finns längs väg 136 ej miljöstörande industrier. Området ligger och den östra sidan av socknen. Löttorp är till inom Hornsjöns vattenskyddsområde. stora delar detaljplanerat. Utöver detta finns ● det detaljplanelagda områden i Södra Munke- Pröva möjligheten att reglera Hornsjöns torp, Högby–Sandby och i Hagaby. Några vattennivå ytterligare. mindre detaljplaner finns dessutom i den syd- ● västra delen av socknen. Delar av Binnerbäck, Den framtida planeringen får inte omöj- Vedborm, Dödevi och området runt kyrkan liggöra ett eventuellt återskapande av utgör ”samlad bebyggelse”. Vedby- och Vedbormesträsk så att det kan bli möjligt dämma och reglera deras Ny bebyggelse bör så långt som möjligt an- vattennivåer. passas till den befintliga miljön på platsen vad ● gäller placering, utformning och färgsättning. I Kommunen ska arbeta för att påverka befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt regionala organ för att få till stånd en ny att komplettera med mindre verksamheter som gång- och cykelväg enligt Vägverkets inte är miljöstörande. Etablering av annan projektplan. verksamhet får prövas efter de förutsättningar ● som finns på den aktuella platsen. I den fortsatta översiktliga planeringen är det Löttorp jämte Borgholm som i första I dagens lantbruk uppstår både positiva och hand kräver fördjupade översiktsplaner. negativa effekter för omgivningen. Den som En mer detaljerad redovisning av den söker sig till denna levande miljö för att bosätta framtida mark- och vattenanvändningen sig permanent eller på sin fritid måste vara kommer. medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar. Läs mer om bebyggelseutveckling under ”Allmänna intressen”.

81 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

82 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Källa socken

Kort historik Källa socken är belägen mellan Högby och Följande områden inom Källa socken är Persnäs socknar. Socknen är liten och homogen Natura 2000-område: Högenäs orde, Jord- där lantbruket dominerar. Källa gamla kyrka är hamn– Gillberga och Hagelstad. det främsta exemplet på ålderdomliga inslag av hög klass som finns i socknen. Socknens byar är Källa socken anses ha fått sitt namn efter en Hagelstad, Honungstorp, Högenäs, Kvarnstad, hednisk offerkälla som senare kom att tillägnas Långerum, Möcklehorva, Nyby och Vi. S:t Olof. I kyrkogårdens nordvästra hörn påträffades 1960 resterna av en brunn vilken I Kvarnstad finns en gård som är byggnads- kan ha varit den källa som var avgörande för minne sedan 1991. Vid enskifte i Kvarnstad kyrkans lokalisering. Att Källa gamla kyrka 1813 blev hemmanet nr 2 skyldig att flytta sin har haft en föregångare i trä vet man eftersom gård från bytomten. Den nya gården som kom rester efter en nedbrunnen träkyrka påträffats att ligga öster om byn, byggdes som en götisk under stengolvet. Träkyrkan byggdes troligen gård, d.v.s. med mangård och fägård avskilda någon gång under 1000-talet. Omkring 1170 från varandra. Manbyggningen är uppförd påbörjades anläggandet av stenbyggnaden 1888. Särskilt karakteristisk är ladugården från som sedan byggdes på etappvis fram till mitten 1890, uppförd i kalksten, vinklad och med av 1200-talet. Att byggnaden tillfördes en dösade hörn. Ladugårdsplanen nås via ett port- profan våning med sådan storlek kan troligen skjul i ladugårdslängan. Såväl lada som stall är förklaras av närheten till Källa hamn. Trafiken uppförda i skiftesverk efter typisk öländsk av människor och varor kan ha påkallat behov tradition. Brygghuset tillika gårdsmuseet är av både härbärge och varumagasin som kyrkan förmodligen gårdens äldsta byggnad. nu kunde erbjuda. S:t Olofs källa kan även ha dragit skaror av pilgrimer hit. Efter år av nöd- Honungstorp och Högenäs ligger söder om torftiga reparationer beslöts att en ny kyrka Källa gamla kyrka. Gårdarna i dessa byar är inte skulle uppföras vid byn Vi. 1888 hölls den reglerade under medeltiden till radbyar utan sista gudstjänsten i den gamla kyrkan. Under bebyggelsen ligger löst grupperad, ofta i anslut- senare år har kyrkan åter tagits i bruk, främst ning till höjdpartier, i det relativt kuperade land- under sommaren. I sakristian finns en utställ- skapet. Gårdslägena framstår som mycket ning som med modeller visar hur kyrkan sett ut ålderdomliga och det är tänkbart att vissa lägen under olika perioder. Det är inte bara byggna- kan vara från järnåldern. Bebyggelsen är blan- den som är unik för Öland utan även kyrko- dad, mangårdsbyggnaderna är ofta tillbyggda gården med ett stort antal gravhällar som ligger och renoverade under 1900-talet medan ekono- koncentrerade i kyrkogårdens sydöstra hörn. mibyggnaderna i flera fall har en mer ålder- Merparten av dessa stenar är huggna under domlig karaktär. Flera stubbkvarnar finns beva- 1600- och 1700-talen, men endast ett fåtal rade. Odlingslandskapet är omväxlande med finns kvar från medeltiden. äldre bevarat vägnät. Landskapet är öppet med flacka åkrar på bägge sidor av vägen. Här finns ett mycket välbevarat skifteslandskap med vällagda murar som delar åkrarna i smala skiften. Stenmurarna når ned till och genom sjö- markerna i öster. På Högenäs orde, en 10 m hög strandvall, som reser sig brant invid nuvarande stranden, finns en av Ölands få bevarade fyr- båkar. Utsikten från höjden över Östersjön och det omgivande landskapet är storslagen.

83 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Några hundra meter öster om kyrkan ligger Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har Källa hamn och fiskeläge. Man når hamnen via ett högt naturvärde. Vid Honungstorp och en smal stenmurskantad väg. På ömse sidor om Högenäs orde finns intressanta geologiska for- denna finns en småskalig trähusbebyggelse mer, s.k. ryggar. Ryggarna löper i nordväst- som i första hand är uppförd kring sekelskiftet, lig–sydostlig riktning vilket gett kusten dess då bebodd av framför allt fiskare och hantver- flikiga karaktär med uddar och vikar. Sjömar- kare. kerna karaktäriseras också av mosaikartade naturbetesmarker som är mycket artrika. Nere vid hamnen finns två koncentrationer av Västra alvaret breder ut sig runt Hagelstad fiskebodar, en äldre och en nyare. De förra är och utmed den västra kuststräckan. Alvars- uppförda i trä och kalksten och tillhör Vi. Källa området är ett av de större alvaren på norra hamn var räknad som en av de viktigare på Öland med ett mycket välutbildat strandvalls- Öland och är framför allt känd som utskepp- komplex som sätter sin prägel på hela området. ningshamn för kalksten. Hamnen miste inte sin Till bevarandevärda kulturmiljöer i socknens betydelse utan framstod som öns främsta under östra del räknas Kvarnstad, Källa gamla kyrka 1800-talets sista hälft, fram till omkring 1900, och hamn samt Honungstorp och Högenäs. då Sandviks moderna hamn byggdes på den Källa gamla kyrka har en för öländska förhål- västra sidan av ön. landen ovanligt komplett medeltida kyrko- miljö. Källa hamn som var Ölands viktigaste Alldeles väster om landsvägen och söder om hamn för handelssjöfarten från 1600-talet till Källa bygdestuga ligger Vi alvar. Namnet åter- sekelskiftet 1900 ingår i denna miljö. Hamnens går till byn Vi (1360 i Wj) och brukar namn- standard har försämrats under senare år vilket mässigt tolkas som ”helig plats”, ”offerplats” inte är bra. Honungstorp och Högenäs är repre- och är förhistoriskt. Gravfältet är 495 x 400 m sentativa exempel på den nordöländska löst stort och innehåller ett stort antal gravar. Vi grupperade bondbyn kanske med kontinuitet alvar var också platsen för Åkerbo härads av- från järnåldern. Kustvägen från Äleklinta rättningsplats. Den sista avrättningen skedde genom Källa och norrut mot Byerum är en unik 1768 då Karin Nilsdotter, hemmahörande i och ålderdomlig vägmiljö med förhistoriska Gudesjö, halshöggs och brändes för barna- husgrunder och gravar samt hamnar, sjöbod- mord. Till gravfältet på Vi alvar finns en planer och lämningar efter stenbrytning. I legend knuten. Legenden berättar om jättinnan socknens mellersta del ligger Vi alvar som är Zechiel som byggt borgen i Högby, där hon ett av norra Ölands största gravfält från järn- även bodde. Zechiel hade en syster på Småland åldern med bland annat ett stort antal domar- och de beslöt att tillsammans bygga en bro ringar. över Kalmarsund. Men projektet misslyckades då en illasinnad person sköt en pil i jättinnan, som då blev både trött och ledsen. Hon satte sig att vila på en stor sten och där hon hade suttit blev det märken i stenen, som sedan kallades för Zechiels sten. Efter en stund fortsatte jätt- innan med förklädet fullt av stenar. Plötsligt började Thor åka över himlen och jättinnan blev förskräckt – kastade alla stenarna omkring sig och föll död ned.

84 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning I Källa socken fanns 243 invånare år 2000. Fri- Flera konstnärer är verksamma inom socknen. tidsbebyggelsen är spridd över hela socknen. För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- Näringsliv leden, cykel- och vandringsleden från söder till Jordbruket är den dominerande näringen med norr på Öland, har sin sträckning längs med ett 30-tal lantbruksföretag. Av socknens totala mindre vägar som löper parallellt med väg 136, yta om 27 km2 utgör 900 ha åker, 870 ha betes- genom hela socknen. Att cykla på kustvägen mark och 50 ha skogsmark. Cirka 25 stycken mellan Äleklinta och norrut mot Byerum till- av lantbruksföretagen har djurhållning med hör de stora sevärdheterna i Källa. Källa kan cirka 1 700 nötkreatur och 660 svin. även locka med en golfbana och en crosskart- bana. Ölands Turist AB kan ge mer informa- En livsmedelsaffär finns söder om Källa nya tion om socknens sevärdheter. kyrka. I övrigt finns i socknen många mindre verksamheter som fiskrökeri, sommarrestau- rang, kroppkaksbod, motorverkstad och sou- venirtillverkning.

Kroppkaksboden i Källa som är öppen året runt är ett bra exempel på den företagsamhet som utmärker norra Öland. FOTO: LEO. ERIKSSON

85 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd Bebyggelseutveckling Närmaste större centralort är Borgholm. Nordost om Källa kyrka finns ett mindre område detaljplanerat. Hagelstad utgör ”sam- Det lokala engagemanget för bygden är starkt lad bebyggelse”. och föreningslivet är aktivt. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt Service anpassas till den befintliga miljön på platsen I Åkerboskolan i Löttorp finns barnomsorg, vad gäller placering, utformning och färgsätt- förskoleklass samt årskurs 1–9. Närmaste gym- ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara nasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av Källa hör till norra hemtjänstområdet. Distrikts- annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- sköterska och vårdcentral finns i Löttorp. ningar som finns på den aktuella platsen.

Det allmänna renvattennätet som finns i en del I dagens lantbruk uppstår både positiva och av socknen är dimensionerat så att ytterligare negativa effekter för omgivningen. Den som anslutningar kan ske. Renvattnet kommer från söker sig till denna levande miljö för att bosätta vattentäkten i Löttorp. De flesta avloppen är sig permanent eller på sin fritid måste vara lösta med enskilda anläggningar. Återvin- medveten om dessa effekter och se dem som ningsstation finns i Källa. givna förutsättningar.

I Källa finns en bygdegård, Källagården, som Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- ägs och sköts av en lokal förening. männa intressen”. Energi Sammanfattning av planerade Det öppna landskapet med de goda vindför- förändringar i Källa socken hållandena kan vara intressanta för vindkrafts- ● Kommunen har inte för avsikt att ändra etablering. Dessa områden har emellertid höga den nuvarande mark- och vattenanvänd- natur- och kulturvärden. Vid en eventuell an- ningen. sökan om vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier ● Hela Källa socken har bedömts bevarande- som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna värd ur flera olika aspekter. Detta betyder intressen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, inte att all framtida utveckling förhindras utanför västra kustremsan, avser kommunen utan att hänsyn ska tas så att socknens att inte tillåta vindkraftsetableringar. Detta attraktionskraft inte går förlorad. gäller även nya vindkraftverk till lands. Kommunikationer Väg 136 sträcker sig genom hela Källa socken och väg 988 går från Vi till Källa hamn.

Länstrafiken trafikerar landsvägen dagligen. Pendlingsavståndet till Borgholm är cirka 3,5 mil och till Löttorp är det cirka 1/2 mil.

Källa hamn är idag privatägd.

86 Den sista avrättningen skedde 1768 då ’’Karin Nilsdotter, hemmahörande i Gudesjö, halshöggs och brändes för barnamord. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

88 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Persnäs socken

Kort historik Persnäs socken gränsar i norr till Källa och i Det till storleken imponerande byggnadsver- söder till Föra. Socknen har sedan mer än ett ket uppfördes 1868 och kallas av lokalbe- århundrade tillbaka en stenhantering i industri- folkningen för ”Hallnäskärringen”. ell skala och långt innan dess ett omfattande stenhantverk. Även jordbruk och fiske före- Av den medeltida klövsadelkyrkan återstår kommer liksom viss turistverksamhet. I Pers- bl.a. det mäktiga västtornet. Vid mitten av näs socken finns sexton byar. Dessa är: Frönäs, 1200-talet byggdes långhuset på med kors- Gel, Gillberga, Gunnarstorp, Hallnäs, Hjälm- armar, uppförda av Håkan Tanna, ”Gärdslösa- stad, Horn, Hörlösa, Knisa, Legenäs, Lofta, mästaren”. 1857 revs stora delar av denna del Lundeby, Persnäs, Stenninge, Södvik och och en ny korsformig kyrka uppfördes men Trosnäs. västtornet sparades. Utanför kyrkoportalen på den södra sidan finns den s.k. ”Digerflisan”, en Persnäs sju gårdar ligger längs bygatan på den stor sten som enligt sägnen kunde rymma hela markerade åsrygg som börjar vid kyrkan i Persnäs befolkning efter digerdöden på 1350- väster och avslutas med gravfältet Rörbacken i talet. öster. Flera av gårdarna och enskilda byggnader har ålderdomlig prägel bl.a. gården längst i Vid Jordhamn finns öns enda bevarade vind- öster som har helt sammanbyggda ekonomi- drivna skurverk. Invid den restaurerade skur- längor i kalksten. Nämnas kan också två ålder- kvarnen finns lämningar av gamla stenbrott domliga flygelbyggnader i putsad kalksten i och äldre kreatursdrivna skurvandringar. Här två våningar. Bland mangårdsbyggningarna finns även stenbrott som fortfarande är i bruk finns en större rödmålad på hög stenfot. genom Ölandssten AB. Idag sker stenbrytningen i huvudsak på den västra sidan om kust- Gillberga är idag uppdelad i två bydelar, Norr- vägen. Hamnen miste sin betydelse helt när byn och Sörbyn. Den senare utgörs av en Sandviks stora hamnanläggning anlades på radby, men i modern tid har det också till- 1870-talet. kommit hus vid sidan av den äldre bebyggelsen. Längs bygatan, på båda sidor, ligger eko- Gravfältet som är beläget på Rörbacken i Pers- nomilängorna som i alla delar är uppförda i näs mäter 325 x 100 m. Åsen ligger betydligt kalksten och ger ett ålderdomligt intryck åt högre än den omgivande flacka omgivningen. byn. Bland stenladorna finns de med vass- Gravfältet rymmer närmare hundra gravar. I täckta tak och dösade hörn, i flera fall också omgivningarna finns husgrunder som visar på vinkelbyggda. Här finns äldre manbyggningar, bebyggelse kring Persnäs under järnålder. uppförda vid 1800-talets början liksom en av Öster om Knisa mosse ligger ett ca 1 x 0,5 km Ölands fyra loftbodar. Söder och norr om byn stort fornlämningsområde som består av sten- finns malmstugor och ute på alvaret står ett par strängar och tolv husgrunder. Till järnålders- stubbkvarnar. miljön hör också flera gravfält, framför allt belägna på grusåsen i öster. Det största grav- På sydspetsen av Hallnäs udde finns fem sjö- fältet är närmare 400 m långt med cirka 150 bodar varav tre har resta stenflisor till väggar gravar. Man kan förmoda att järnåldersbyn lik- och två av dessa har torvtak. I anslutning till de som den historiska bebyggelsen i området har befintliga bodarna finns fler äldre sjöbodtom- haft en hushållning där fiske- och sjöjakt varit ter, idag omgivna av stenbundna jordvallar. betydande tillsammans med boskapsskötseln. Strax norr om, i de betade sjömarkerna, står ett sjömärke av kalksten, 7 meter högt med sma- lare rundad överdel.

89 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Sjömarkerna längs den östra kuststräckan har Till områdena med höga naturvärden hör även ett högt naturvärde. Det nordligaste området, Lilla Horns lövängar och slåtterängarna i Lun- sjömarkerna vid Trosnäs, är välhävdade sjö- deby och Persnäs. Följande områden inom marker med breda zoner av havsstrandängar Persnäs socken är Natura 2000-områden: Lilla som övergår i torra gräsmarker. Här finns ock- Horns löväng, Sandvik, Knisa mosse och Söd- så ett rikt fågelliv. Mot gränsen till Föra socken viken. ligger Södviken och även här är sjömarkerna breda och välhävdade havsstrandängar. Områ- Kulturhistoriska miljöer av särskilt värde i det skiljer sig från övriga kuststräckor genom socknens östra del är Hallnäs udde, ett hamnen mycket stor variation vad gäller vegetatio- läge med lång kontinuitet, Rynings kors, ett nen samt ett rikt fågellivet. medeltida minneskors i kalksten samt Persnäs sockencentrum som är en representativ kyrkby I Persnäs nordöstra del ligger Frönäs mosse från medeltiden. På den västra sidan ligger och Frönäs mar vilka båda är större våtmarker. Knisa fornlämningsmiljö, kustvägen som går Alvarmark breder ut sig längs med hela den från Äleklinta genom Persnäs till Byerum samt västra kuststräckan och den norra samt den Gillberga som är en välbevarad nordöländsk sydliga delen anses ha högsta naturvärden. I by. norr ligger ”Västra alvaret” som ligger i Pers- näs del sträcker sig in i Källa socken. Jord- hamnsalvaret är ett öppet alvarområde med flera sällsynta växter och svampar. I södra delen av den västra kuststräckan ligger Knisa mosse som är en Ölands få odikade våtmarker.

Sandvik växte fram på 1900-talet som ett centrum för kalkstensförädlingen. Idag är Sandvik främst en attraktiv sommarort dit permanentboende är mer än välkomna att bebygga någon av de många nya tomterna. FOTO: LEO. ERIKSSON

90 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Tätort och landsbygd I Persnäs socken fanns 606 invånare år 2000. Närmaste större centralort är Borgholm. Fritidsbebyggelsen är spridd över hela socknen. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Socknens idrotts- Näringsliv förening har en omfattande verksamhet inte Jordbruket är den dominerande näringen med minst för ungdomar. ett 40-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 52 km2 utgör 1 450 ha åker, 1 280 ha Service betesmark och 63 ha skogsmark. I Södviksskolan finns förskoleklass och årskurs 1-6. I Södviksskolan finns en gym- Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har nastiksal. Högstadium finns i Löttorp och djurhållning med cirka 1 800 nötkreatur, 1 500 närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm svin och 400 får. och Kalmar.

Mindre verksamheter av skiftande slag finns i Persnäs tillhör det norra hemtjänstområdet. flera av byarna. Flera stenbrott har varit verk- Distriktssköterska och vårdcentral finns i samma inom socknen och idag finns en stenin- Löttorp. dustri kvar norr om Sandviks by. Stenindu- strins huvudsakliga täktverksamhet sker i Gill- Det allmänna renvattennätet som finns i en del bergabrottet. av socknen är dimensionerat så att ytterligare anslutningar kan ske. Problem finns med ren- Livsmedelsaffär finns i Sandvik och Södvik. I vattennätet i Sandvik vilket bör ses över. Det Södvik finns gästgiveri, bageri med pizzeria, s.k. renvattnet kommer från vattentäkten i bussbolag och möbelaffär. Sommartid är två Löttorp. Reningsverk finns i Sandvik. Verk- restauranger öppna i Sandvik liksom en skepps- samhetsområdet för det allmänna spillvatten- handel. nätet omfattar i huvudsak tätorterna Sandvik och Södvik. Avloppen för övriga områden är Flera konstnärer är verksamma inom socknen. lösta med enskilda anläggningar.

Persnäs kan förutom de fyra matställena er- För att klara den höga belastningen i Djup- bjuda turisterna camping, bo på lantgård, stug- vik/Lundebytorpsområdet under sommartid och och rumsuthyrning samt ekologiskt semester- av driftssäkerhetsskäl krävs en utbyggnad av boende som är under uppbyggnad. ledningsnätet och det kan också finnas behov av en tryckstegringsstation. Vid hamnen finns fiskaffär och fiskerestaurang samt ett hamnkafé. Återvinningsstation finns i Södvik.

För den besökande turisten kan socknen bjuda I Lilla Horn finns en bygdegård, Persnäsgår- på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- den, som ägs och sköts av en lokal förening. leden, cykel- och vandringsleden från söder till norr på Öland, har sin sträckning längs med mindre vägar som löper parallellt med väg 136, norrut genom Södvik, Lilla Horn och Hörlösa upp till Källa. Att cykla kustvägen mellan Äleklinta och norrut mot Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Persnäs. Det finns även en slinga från Lundeby runt Trosnäs och Frö- näs som kommer ut vid Hörlösa. Badmöjlig- heter finns både på östra och västra kusten. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter.

91 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi I Persnäs finns områden som är intressanta för Ny bebyggelse bör så långt som möjligt vindkraftsetablering. Dessa områden har anpassas till miljön på platsen vad gäller place- emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid ring, utformning och färgsättning. I befintlig Hallnäs i sydöstra delen av Persnäs har bygg- bebyggelse ska det även vara möjligt att kom- lov lämnats för fem vindkraftsverk med en plettera med mindre verksamheter som inte är märkeffekt om max 2 000 kW vardera och en miljöstörande. Etablering av annan verksam- största navhöjd på 80 m. En miljöprövning het får prövas efter de förutsättningar som pågår för närvarande på Länsstyrelsen. finns på den aktuella platsen.

Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- I dagens lantbruk uppstår både positiva och kraftsetablering kommer kommunen att pröva negativa effekter för omgivningen. Den som den efter de lagar och kriterier som finns söker sig till denna levande miljö för att bosätta beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- sig permanent eller på sin fritid måste vara sen, Energi, Vindenergi”. I Kalmarsund, utan- medveten om dessa effekter och se dem som för västra kustremsan, avser kommunen att givna förutsättningar. inte tillåta vindkraftsetableringar. Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- Kommunikationer männa intressen”. Väg 136 sträcker sig genom hela Persnäs socken. Väg 985 går från Södvik till Persnäs Sammanfattning av planerade kyrka samt väg 984 och 986 från väg 136 till förändringar i Persnäs socken Sandvik. Länstrafiken trafikerar landsvägen ● Inom de två detaljplanerade områdena dagligen. Pendlingsavståndet till Borgholm är väster om Hörlösa finns obebyggda tomter. 3 mil och till Löttorp är det 1,5 mil. I det södra detaljplanerade området finns inga bebyggda tomter. Även i de övriga Sandvik har en av båtturisterna uppskattad planlagda områdena finns obebyggda gästhamn och ett mindre flygfält för privatflyg. tomter. Bebyggelseutveckling ● I Sandvik håller nya detaljplaner på att Inom Persnäs socken finns flera detaljplane- färdigställas. Här föreslås stora tomter rade områden; två områden väster om Hörlösa, med generösa byggrätter för att möjliggöra ett område i Södvik, ett område i Frönäs för permanentbebyggelse. campingändamål samt hela Sandvik. Delar av Jordhamn, Södvik och Gillberga utgör ”sam- ● Persnäs sockencentrum är en representativ lad bebyggelse”. Södvik och Sandviks byar kyrkby. Det är viktigt att bevara denna lämpar sig för en utveckling av bebyggelsen miljö och därför bör återhållsamhet råda medan det i övriga byar kan ske vissa förtät- vid eventuell komplementbebyggelse. ningar.

Flera detaljplaneläggningar pågår i Sandvik. På bruksområdet norr om Sandviks hamn kommer ett tjugotal stora, tomter inom kort att vara byggbara. I den södra delen av Sandvik kommer ett 10-tal attraktiva tomter till stånd på en del av den kommunalt ägda marken. Inom båda områdena är byggnadsrätterna generösa så att permanentbebyggelse möjliggörs.

92 Vid Jordhamn finns öns enda ’’bevarade vinddrivna skurverk. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

94 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Föra socken

Kort historik Föra socken sträcker sig från kust till kust. I Till kyrkomiljön hör också det 2 m höga sten- norr gränsar Persnäs socken och i söder Al- kors som rests strax söder om kyrkan vid den böke. Av socknens sjutton byar är Föra, Östra s.k. ”Korshorvan”. Enligt den latinska inskrif- Vässby, Södra Greda och Djurstad radbyar. ten är korset rest som minne åt prästen Martin De övriga byarna, Torp, Folberga, Uggletorp, som år 1431 blev dräpt på platsen. Enligt tradi- Ingelstad, Hjälmstad, Lofta, Östra Greda, tionen blev prästen dräpt av kungens fogde Husvalla, Västra Vässby och Marsjö har en som krävde in skatt. Strax intill kyrkan finns oregelbunden bystruktur. Gel, Grönslunda och den f.d. småskolan från 1880-talet liksom en Emmetorp har från början varit ensamgårdar. folkskola från 1900-talets början samt en från 1920-talet. Idag används byggnaderna som Föra ligger i ett öppet landskap som närmast bostäder och församlingshem. kan karakteriseras som fullåkersbygd. Byn är ett exempel på en dubbel radby där gårdarna I Djurstads sjömarker finns ett område med ligger på ömse sidor om bygatan. De nuva- husgrunder, gravar i form av stensättningar och rande bytomterna har troligen legat här sedan resta stenar (kullfallna) och omfattande sten- 1300-talet. Byns bebyggelse är väl bevarad strängar, där man bl.a. kan urskilja fägator, och här finns bland annat sammanbyggda åkrar och ängar. I Föras, Torps och Södra Gredas ladugårdslängor med dösade hörn, uppförda i sjömarker finns ett omfattande husgrundsom- både skiftesverk och kalksten. Grönslunda och råde från järnåldern. Strax norr om Lillholm Emmetorp ligger intill varandra på en höjd- finns ett område med 13 husgrunder och tillhö- sträckning. Båda gårdarna har från början varit rande stensträngssystem. Enstaka gravar finns ensamgårdar vilket är ovanligt för Öland där inom området som anknyter till en strandvall byar är det vanligaste. Grönslunda består av som ligger 5 meter över havet. Under andra två gårdar sedan åtminstone 1700-talet. De världskriget anlades den s.k. Föralinjen, en för- båda gårdarna har mycket välbevarade bygg- svarsanläggning som skulle skära av norra nader. Ladugårdslängorna som ligger mot by- Öland genom att sätta markerna under vatten. gatan är uppförda i kalksten och har dösade hörn. Här finns också ålderdomliga sidobygg- Natur- och kulturmiljöer nader i putsad kalksten. Emmetorp är en mycket Sjömarkerna längs med den östra kusten har välbevarad gård av götisk typ. Mangårdsbygg- ett högt naturvärde. De nordligaste områdena, naden är uppförd i ”Borgholmsstil” på hög Södviken och Vässby fjärd, har mycket breda stenfot och ekonomibyggnaderna i kalksten. och välhävdade havsstrandängar. Östra Väss- Strax väster om gården finns en gårdssmedja i by sjömarker är naturreservat. Detta området kalksten. Kring gårdarna finns stora vårdträd. skiljer sig mycket från övriga kuststräckor Djurstad är en radby om fyra gårdar. Byn ger genom en stor variation vad gäller vegetatio- ett ålderdomligt intryck med stenmurskantade nen. Södra Greda, sjömarkerna i den sydliga och slingrande, smala bygator. Sammantaget delen av socknen, är ett område med varie- utgör Djurstad en väl sammanhållen bymiljö, rande vegetation samt har ett rikt fågelliv som med ovanligt få moderna inslag. sträcker sig söderut mot Kårehamn. Vid Greda vik och Sillgrund finns fågelskyddsområden. Föra kyrka byggdes i början av 1100-talet och Vid den västra kuststräckan finns stora natur- kom så småningom att utvecklas till en karak- betesängar vid Uggletorp samt Långkärrs- teristisk öländsk befästningskyrka av klövsa- alvaret som sträcker ut sig från Alböke in i Föra delstyp. Idag står endast det mäktiga västtornet socken. Lofta mosse, som även den ligger på kvar efter att övriga delar av den medeltida den västra kuststräckan, är en agmyr med in- kyrkan rivits 1826. slag av sumpskog och fuktäng.

95 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Gelträsket i norra delen av Föra, är en liten sjö I Föra socken fanns 327 invånare år 2000. Föra som omges av torra och fuktiga betesmarker. är den socken i Borgholms kommun som har Den har inget synligt inlopp och dräneras via flest fritidshus. en diffus bäck söderut. I Föras sydöstra kant, på gränsen till Alböke, ligger naturreservatet Näringsliv Djurstadsträsk med intressant flora och ett rikt Jordbruket är den dominerande näringen med fågelliv. Följande områden inom Föra socken ett 35-tal lantbruksföretag. Av socknens totala är Natura 2000-område: Södviken, Södra yta om 45 km2 utgör 1 500 ha åker, 1 200 ha Greda löväng och Husvalla sjömarker. betesmark och 40 ha skogsmark. Cirka 30 stycken av lantbruksföretagen har djurhållning Kustvägen som går från Äleklinta genom Föra med cirka 2 100 nötkreatur och 320 får. och norrut mot Byerum är en unik och ålder- domlig vägmiljö med förhistoriska husgrunder Mindre verksamheter av skiftande slag finns i och gravar samt hamnar, sjöbodplaner och flera av byarna. Stenbrytningen har en lång lämningar efter stenbrytning. Knisa fornläm- tradition men idag finns bara ett stenhuggeri ningsmiljö är ett exempel, här finns en väl kvar norr om Djupvik vid kusten. Även kross- sammanhållen järnåldersmiljö i kustläge med ning av skrotsten förekommer i Lofta. husgrunder, stensträngar och gravar. Ett annat exempel är Föra - Torp - Södra Greda järnål- Livsmedelsaffärer finns i Södvik och Sandvik, dersmiljöer i sydöstra delen av socknen. Inom Persnäs socken. Under sommarmånaderna finns detta område finns talrika lämningar i form av en livsmedelsbutik och servering i Djupvik. I husgrunder och stensträngar efter en omfat- Lofta finns ett värdshus. tande järnåldersbebyggelse i de tre byarnas sjömarker. För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- leden, cykel- och vandringsleden från söder till norr på Öland, har sin sträckning längs med

Djupvik har en av kommunens största koncentrationer av fritidshusbebyggelse. Den en gång lilla fiskeplatsen sjuder sommartid av liv och väntar vintertid på fler permanentboende. FOTO: LEO. ERIKSSON

96 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

väg 974 norrut genom Föra och Västra Vässby ringar. Däremot diskuteras en stor vindkrafts- där den korsar väg 136 och vidare norrut genom etablering på Östersjösidan som kommer att Hjälmstad. Kustvägen mellan Äleklinta och beröra Föra. Vid en eventuell ansökan om norrut mot Byerum tillhör de stora sevärdhe- vindkraftsetablering kommer kommunen att terna i Föra. Badmöjligheter finns både på östra pröva den efter de lagar och kriterier som finns och västra kusten. Ölands Turist AB kan ge mer beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- information om socknens sevärdheter. sen, Energi, Vindenergi”. Tätort och landsbygd Kommunikationer Närmaste större centralorter är Borgholm och Östra landsvägen, väg 974, sträcker sig i nord- Kalmar. sydlig riktning genom socknen och ansluter till östra vägen, väg 136, vid Västra Vässby. Läns- Det lokala engagemanget för bygden är starkt trafikens bussar trafikerar västra landsvägen och föreningslivet är aktivt. dagligen och östra landsvägen på vardagarna. Pendlingsavståndet till Kalmar är 6,5 mil, till Service Borgholm är det 2,5 mil och till Löttorp är det I Södviks skola i Persnäs socken finns för- 2 mil. skoleklass och årskurs 1-6. Högstadium finns i Löttorp och närmaste gymnasieskolor finns Sammanfattning av planerade i Borgholm och Kalmar. förändringar i Föra socken ● Kommunen har inte för avsikt att ändra Föra tillhör det mellersta hemtjänstområdet. den nuvarande mark- och vattenanvänd- Distriktssköterska och vårdcentral finns i ningen. Löttorp. ● I Emmetorp och Djurstadtorp som är Det allmänna renvattennätet är dimensionerat detaljplanelagda finns fortfarande för att klara ytterligare anslutningar. För att obebyggda tomter. I Djupvik håller en ny klara den höga belastningen i Djupvik/Lunde- detaljplan på att färdigställas. Här föreslås bytorpsområdet sommartid och av driftssäker- stora tomter med generösa byggrätter för hetsskäl krävs utbyggnad av ledningsnätet och att möjliggöra permanentboende. I Föra det kan finnas behov av en tryckstegringssta- by finns mark lämpad för ytterligare tion. Det s.k. renvattnet kommer från vatten- bebyggelse. täkten i Köpingsvik. Allmänna anläggningar för spillvatten finns endast i två mindre områ- ● I Djupviksområdet är markens infiltra- den. Vid Lundebytorp finns rening i biologiska tionsförmåga ianspråktagen varför dammar, ett andra område vid Västra Vässby enskilda lösningar av avlopp är uteslutna. med eget ledningsnät och rening i lokal infil- Tillkommande bebyggelse i nya detalj- trationsanläggning. Avloppsfrågorna för övriga planer eller på obebyggda tomter måste områden är lösta med enskilda anläggningar. därför ges gemensamma, välstuderade avloppslösningar. I kommunens avvägning Närmaste återvinningsstationer finns i Föra för tillkommande bebyggelse finns krav på och i Löt. anläggningar som löser delar av de befintliga problemen. I Föra finns en bygdegård, Föragården, som ägs och drivs av en lokal förening. Föra är en jordbruksbygd som bedömts beva- randevärd ur flera olika aspekter. Detta betyder Energi inte att all framtida utveckling förhindras utan I Föra finns områden som är intressanta för att hänsyn ska tas så att socknens attraktions- vindkraftsetablering. Dessa områden har kraft inte går förlorad. emellertid höga natur- och kulturvärden. I Kalmarsund, utanför västra kustremsan, avser kommunen att inte tillåta vindkraftsetable-

97 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

98 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Alböke socken

Kort historik Alböke är den sydligaste socknen i Borgholms Några sjöbodar i kalksten med garnhagar finns kommun som har kust mot såväl Kalmarsund kvar men i övrigt består Gullehamn idag av som Östersjön. Socknen gränsar i söder till fritidshus. Köping och Löt och i norr till Föra. Alböke är en utpräglad jordbrukssocken med en begrän- Alböke medeltida kyrka revs 1861. Den bygg- sad fritidsbebyggelse vid Kalmarsund i anslut- des under 1100-talet som en absidkyrka med ning till Äleklinta. Socknen har fjorton byar: västtorn. På kyrkogården fann man 1932 en Alböke, Askelunda, Ebbegärde, Gillsby, Hag- runsten som hade huggits om till gravsten lunda, Lilla och Stora Istad, Knäppinge, Korn- under 1100-talet. I kyrkbyn ligger förutom lant- torp, Ormöga, Stacketorp, Staretorp, Unnestad bruksbebyggelsen med flera mangårdsbygg- och Äleklinta. ningar på hög stenfot ett antal nyare villor. Utmed västra landborgens krön ligger en serie Det unika strandnära läget alldeles uppe på gravfält ganska glest på rad. Stråket är fem landborgskrönet har givit Äleklinta speciella kilometer långt och består av sju gravfält med förutsättningar som attraktiv bostads- och enstaka gravar däremellan. rekreationsmiljö. Vid Stacketorp möts fyra vägar och här fanns tidigare två lanthandlar Natur- och kulturmiljöer varav den ena lever kvar som bensinstation och Alböke alvar utgörs av öppet beteshävdat alvar kiosk. I Ormöga ligger ett sedan länge nedlagt med artrik flora. Vid Äleklinta finns en utbil- gästgiveri där de resande på väg mellan Borg- dad klintkust där de olika berggrundslagren holm och Gaxa bytte hästar. Carl von Linné syns tydligt. Kusten vid Äleklinta öppnar sig i övernattade här under sin öländska resa 1741. ett större alvarområde med hög och brant klint- Korntorp är idag en liten by om två gårdar som kust. Långkärr är en långsträckt alvarsjö som under medeltiden kallades Koratorp. Utmar- däms av en låg moränrygg. Vid Ebbegärde och ken består av ett öppet och väl betat alvar. Byns väg 136 finns torra och öppna betesmarker i marker går ner till Kalmarsund. Alböke alvar vars södra del det ligger flera kärr och fuktiga sträcker sig från Unnestad i söder till Ormöga i gräsmarker. Vidare öster om väg 136 ligger norr och består som de övriga öländska alvar- Unnerstad och Gillsby mosse, två samman- markerna av ett vidsträckt område på kalk- hängande våtmarker. I östra delen av socknen berggrund. Jordarna är tunna och flisan går i möts Petgärde- och Djurstad träsk. I våtmarks- dagen på flera ställen. Utmed kusten löper den områdena är fågellivet rikt. I Alböke socken är västra landborgen och här är jordtäcket så pass Gillsby mosse Natura 2000-område. tjockt att man tagit upp horvor. Flera stora våt- marker finns här liksom träddungar med plan- Alböke alvar är ett öppet och välbetat utmarks- terad tall. Alböke alvar var gemensam utmark område med förhistoriska gravfält, välbevara- för byarna Ormöga, Alböke, Knäppinge, Hag- de stenmurar i gränserna efter utmarksdelning- lunda, Unnestad och de båda Vannborgaby- en och samfällda sjöbodplaner, utstakade i arna. Ett flertal stenmurar ligger i by- och samband med 1800-talets skiften, intill Kal- fastighetsgränser. Vid de skiften som följde på marsund. Kustvägen mellan Äleklinta och utmarksdelningen avsattes samfällda sjöbod- norrut mot Byerum har en ålderdomlig väg- planer vid kusten till byarna. Samfälligheter miljö med förhistoriska husgrunder och gravar avsattes även för stentäkter. På byn Albökes samt hamnar, sjöbodplaner och lämningar alvarmark finns ett stort stenbrott där man fort- efter stenbrytning. I nordvästra delen av sock- farande bryter kalksten. Inom området ligger nen ligger Korntorp, en liten välbevarad by fiskeläget Gullehamn. med bebyggelse från 1800-talet med tydlig indelning av gärde och alvarmarker.

99 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning I Alböke socken fanns 257 invånare år 2000. I Endast ett mindre område i södra delen av socknen finns det förhållandevis få fritidshus. kyrkbyn har allmänt spillvattennät som är anslutet till en infiltrationsanläggning inom Näringsliv området. Övriga avloppslösningar är enskilda Jordbruket är den dominerande näringen med anläggningar. ett 30-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 40 km2 utgör 1 400 ha åker, 1 300 ha Närmaste återvinningsstationer finns i Löt och betesmark och 7 ha skogsmark. Cirka 25 Föra. stycken av lantbruksföretagen har djurhållning med cirka 2 600 nötkreatur och 280 får. I Alböke finns en bygdegård, Albökegården, som ägs och sköts av en lokal förening. Närmaste livsmedelsaffärer finns i Köping och i Löt. I Ormöga finns en bensinmack som Energi sommartid även har en kiosk. Mindre verksam- I Alböke finns områden som är intressanta heter av skiftande slag finns i flera av byarna för vindkraftsetablering. Dessa områden har bland annat ett par kalkstensbrott. Inom sock- emellertid höga natur- och kulturvärden. nen finns också konstnärer och konsthantverkare verksamma. I Stora Istad har Miljö- och Byggnadsnämnden lämnat bygglov till fem stycken vindkraftverk För den besökande turisten kan socknen bjuda med en märkeffekt på max 2000 kW och en på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- navhöjd av 80 m. Miljöprövningen, som hand- leden, cykel- och vandringsleden från söder till läggs av Länsstyrelsen, pågår. I Kalmarsund, norr på Öland, har sin sträckning längs med utanför västra kustremsan, avser kommunen väg 974 norrut till Föra. Kustvägen mellan att inte tillåta vindkraftsetableringar. Äleklinta och norrut mot Byerum tillhör de stora sevärdheterna i Alböke. Kustvägen pas- Vid en eventuell ansökan om ytterligare vind- serar det ålderdomliga fiskeläget Bruddestad kraftsetablering kommer kommunen att pröva med byggnadsminnesförklarade sjöbodar och den efter de lagar och kriterier som finns en kalkugn. Ölands Turist AB kan ge mer beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- information om socknens sevärdheter. sen, Energi, Vindkraft”. Tätort och landsbygd Kommunikationer Närmaste större centralorter är Borgholm och Både västra (väg 136) och östra landsvägen Kalmar. Det lokala engagemanget för bygden (väg 974) sträcker sig i nordsydlig riktning är starkt och föreningslivet är aktivt. genom socknen. Väg 982, över Gillsby, binder samman de båda vägarna. Länstrafikens bussar Service trafikerar västra landsvägen dagligen och via I Köpingsvik finns barnomsorg i form av för- östra landsvägen vardagar. Pendlingsavståndet skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och till Kalmar är 6 mil, till Borgholm är det 1,5 mil årskurs 1–6. Högstadium finns i Borgholm och och till Löttorp är det 3 mil. närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. Bebyggelseutveckling Södra delen av Äleklinta är detaljplanerad. Ett Alböke tillhör det mellersta hemtjänstområdet. mindre område i södra delen av kyrkbyn ägs Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt i av kommunen och har allmänt VA-nät. Stora Borgholm där det även finns vårdcentral. delar av Äleklinta utgör ”samlad bebyggelse”. Det allmänna renvattennätet är dimensionerat för att klara ytterligare anslutningar. Renvatt- net kommer från vattentäkten i Köpingsvik.

100 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade Alböke by lämpar sig för utveckling av be- förändringar i Alböke socken byggelse, övriga byar främst för förtätningar i ● Kommunen har inte för avsikt att ändra den befintliga bebyggelsen. den nuvarande mark- och vattenanvänd- ningen. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen ● Hela Alböke socken är en jordbruksbygd vad gäller placering, utformning och färgsätt- som bedömts bevarandevärd ur flera olika ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara aspekter. Detta betyder inte att all framtida möjligt att komplettera med mindre verksam- utveckling förhindras utan att hänsyn ska heter som inte är miljöstörande. Etablering av tas så att socknens attraktionskraft inte går annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- förlorad. ningar som finns på den aktuella platsen. ● Bebyggelseutveckling lämpar sig främst i I dagens lantbruk uppstår både positiva och Alböke by, där ett mindre antal kommunal- negativa effekter för omgivningen. Den som ägda tomtplatser finns. söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

Alböke är en utpräglad jordbrukssocken. Här betar ungdjuren fortfarande på alvaret. FOTO: LENNART BOHLIN

101 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

102 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Löts socken

Kort historik Löt ligger på östra Öland och gränsar i norr till Kyrkan är huvudsakligen uppförd 1842, där Alböke, i väster till Köping och i söder till den tidigaste byggnadsdelen från 1100-talet Egby socken. Socknen domineras av jordbruk kvarstår i form av den västra gaveln som ingår men inslaget av fiske är det största i kommu- i tornets östra mur. På kyrkogården har männ- nen. Kyrkan ligger i centrum med de fem iskorna blivit begravda i riktning mot den by byarna runt omkring på två till tre kilometers varifrån de kommer. Bebyggelsen kring kyr- avstånd. Arbelunda och Hjärpestad är radbyar kan, som kallas Palmelund efter socknens och Valsnäs, Norrby och Mörby-Lundby är första folkskollärare, är byggd under senare klungbyar. Norrut i socknen ligger gårdarna hälften av 1800-talet. Palmelund har kommit Torparehorva, Torparegärde och Petgärde. Vid att bli socknens centrum med bl.a. skola från kusten ligger den gamla hamn- och lotsplatsen 1850 och småskola från 1921. Här finns också Kårehamn som omedelbart väster om sig har ett par äldre handelsbodar. Prästgården, som en omfattande fritidsbebyggelse. ligger något avskild från övrig bebyggelse, är uppförd 1868 och har ladulängor i kalksten Arbelunda låg förmodligen nere vid sjön under från början av 1800-talet. vikingatid–tidig medeltid. Byn flyttades troligen till sin nuvarande plats under 1300-talet. Kårehamn är idag en modern och livaktiga Flera av gårdarna är välbevarade med götiska fiskehamn. Det centrala läget i Östersjön, det gårdsplaner. Ladulängorna som är uppförda i skyddade läget med ön Kåreholm strax utanför trä och kalksten är delvis sammanbyggda mot och den muddrade rännan gör att förutsättning- bygatan. Invid bygatan som leder ned till Kåre- arna för en utveckling av hamnen är goda. I hamn finns flera små stenmursinhägnader som Kårehamn har det funnits både kustpostering tidigare varit gödselstäder. Valsnäs är en radby och lots. På ön Kåreholm, strax utanför Kåre- men genom att några av gårdarna har flyttats hamn, finns ett par befästningsanläggningar. ger den intryck av att vara en klungby. Här Enligt en sägen ägdes ön innan digerdöden finns enskilda gårdar och byggnader av in- av en Fru Elsa Kåre, som gett namn åt ön och tresse, bl.a. en med ladulängor under halmtak. tillika varit en betydande jordinnehavare samt Följer man vägen som leder genom byn mot haft del i kyrkogårdens anläggande. havet, öppnar sig landskapet helt. På ömse sidor av den stenmurskantade vägen finns ett Vid slutet av vägen nere i sjömarkerna, med vid välbevarat odlingslandskap med äldre bruk- utsikt längs stränderna norr och söderut, finns ningsvägar och en mängd stenmurar som om- ett 1,5 km långt husgrunds- och stensträngs- gärdar de olika ägorna. I Hjärpestad finns väl- område. De ca 15 husgrunderna som troligen bevarade mangårdar och en obruten ladlänga, bildat 5–6 gårdar är förbundna med varandra mot bygatan ligger stenmursomgärdade kalv- med hägnader och fägator. Strax söder om hagar. I byn finns en loftbod från 1600-talet. området finns ett gravfält med 20-talet anlägg- Norrby ligger en kilometer väster om kyrkan ningar, däribland den s.k. ”Beowulfs grav”. vid vägen mot Alböke. Södra delen av byn Trindborgen eller Löts fornborg ligger på kallades tidigare Tjurlösa. I byn finns fortfa- Valsnäs marker, endast 500 m från Löts kyrka. rande ett par välbevarade mangårdsbyggnader Borgen är relativt stor med en inre diameter på från 1800-talet. Sedan gammalt har byn Mörby 139–155 m. Det är sannolikt att borgen nyttjats och gården Lundby hört ihop. I Mörby finns ett av människorna i Valsnäs men även av de par gårdar i så kallad Borgholmsstil från 1800- övriga byarna i trakten. talet. Petgärde som har varit både länsmans- och riksdagsmannagård är en av de största i socknen. Av den en gång stolta mangårdsbe- byggelsen återstår idag en sidobyggnad från 1700-talet.

103 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär Kårehamn har kontinuitet sedan medeltiden. genom att de har använts som betesmarker Här finns rester av befästningsanläggningar under mycket lång tid. Floran inom detta från kriget med Danmark 1677. Arbelunda är område är artrik och hävdgynnad. Sjömar- en mycket välbevarad radby och i Valsnäs kerna vid Valsnäs visar stora arealer med finns husgrunder och stensträngsområden av öppen sjömark med en representativ flora med enastående slag från äldre järnåldern. Till båda rikligt av växter som visar på en långvarig byarna finns storslagna sjömarker och sjö- hävd. Kuststräckan har ett mycket rikt fågelliv. ängar med milsvida utblickar. Trindborgen Petgärdeträsk och Djurstad träsk omges av eller Löts fornborg ligger på Valsnäs marker. artrika betesmarker som har ett rikt fågelliv. Löts sockencentrum, Palmelund, har kyrka, Även vid Hjärpestad och Lundby och i ett prästgård, skolor och handelsbod. Kyrkan har område mellan Istad och Torparehorvan finns delvis medeltida murverk och den övriga öppna naturbetesmarker med artrik och värde- bebyggelsen är företrädesvis från 1800-talet. I full flora. I Löts socken är Petgärdeträsk Natu- Löts socken är kyrkan inte placerad i anslut- ra 2000-område. ning till någon by utan istället nära socknens geografiska centrum.

Kårehamn med forskningsstation och livsmedelsindustri. Hamnen har successivt byggts ut för att möta tidens behov och ytterligare en expansion förbereds nu för att kunna möta kraven från en eventuell vindkraftsbyggnad till havs. FOTO: LEO. ERIKSSON

104 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Service I Löts socken fanns år 2000 271 invånare. Ett I Köpingsvik finns barnomsorg i form av för- stort antal fritidsboende finns i socknen. skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och årskurs 1–6. Högstadium finns i Borgholm och Näringsliv närmaste gymnasieskolor finns i Borgholm Jordbruket är den dominerande näringen med och Kalmar. ett 35-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 33 km2 utgör 1 500 ha åker, 1 100 ha Löt tillhör det mellersta hemtjänstområdet. betesmark och 15 ha skogsmark. Cirka 30 Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt i stycken av lantbruksföretagen har djurhållning Borgholm där det även finns vårdcentral. med cirka 2 000 nötkreatur, 1 200 svin och 250 får. En för öländska förhållanden stor satsning Det allmänna renvattennätet som finns i en stor på livsmedelsindustri i form av fiskförädling del av socknen är dimensionerat så att ytterli- och -försäljning har nyligen gjorts i Kårehamn. gare anslutningar kan ske. Renvatten kommer Här har också Högskolan i Kalmar anlagt en från vattentäkten i Köpingsvik. forskningsstation för marinbiologi. Hamnen, som ofta är isfri, har en utvecklingspotential. Allmänt spillvattennät finns i Palmelund som är anslutet till en biologisk damm samt för en I Löt finns en livsmedelsaffär. Mindre verk- mindre del av Kårehamn med anslutning till en samheter av skiftande slag finns i flera av mindre lokal infiltrationsanläggning. För övri- byarna. Inom socknen finns också konstnärer ga områden är avloppsfrågorna lösta med en- och konsthantverkare verksamma. skilda anläggningar.

För den besökande turisten kan socknen bjuda Återvinningsstation finns i Palmelund. på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- leden, cykel- och vandringsleden från söder till I Palmelund finns en bygdegård, Lötgården, norr på Öland, har sin sträckning på slingrande som ägs av kommunen. vägar från Laxeby i Egby till Löt, sedan längs med väg 974 norrut till Föra. I Löt delar sig Energi Ölandsleden även mot väster till Stora Hag- I Löt finns områden som är intressanta för lunda där man sedan kan ta sig vidare mot vindkraftsetablering. Dessa områden har väg 136. En allmän badplats finns söder om emellertid höga natur- och kulturvärden. hamnen i Kårehamn. Ölands Turist AB kan ge mer information om socknens sevärdheter. I Östersjön nordost om Kårehamn planeras en större havsbaserad vindkraftspark som Tätort och landsbygd kommunen anser vara möjlig att pröva. Det Närmaste större centralorter är Borgholm och bör betonas att havsbaserad vindkraft inga- Kalmar. lunda är konfliktfri. I sjömarken sydost om Arbelunda by har ansökan om bygglov in- Många av byarna i Löt har bevarat traditionen kommit för fem stycken vindkraftsverk med en med byordning och byordningsman. Det märkeffekt på max 1 500 kW och en största lokala engagemanget för bygden är starkt och navhöjd om 68 m. föreningslivet är aktivt. Vid en eventuell ansökan om ytterligare vindkraftsetablering kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft”.

105 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunikationer Sammanfattning av planerade Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- förändringar i Löts socken ning genom socknen. Väg 981 viker västerut ● Kommunen har inte för avsikt att ändra från Löts kyrkby till Alböke. På vardagarna den nuvarande mark- och vattenanvänd- trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. ningen. Turen går på morgonen över Kalleguta mot Köpingsvik och Borgholm. På eftermiddagen ● Möjligheten till havsbaserad vindkraft bör är turen den omvända. Pendlingsavståndet till utredas vidare. Kalmar är cirka 5 mil och till Borgholm är det cirka 1 mil. ● Detaljplanelagda bostadstomter på kommunal mark finns i Palmelund. Bebyggelseutveckling Området väster om kyrkan i Löt, stora delar ● Kårehamns hamn är ofta isfri och har en av Kårehamnsområdet samt ett område vid utvecklingspotential. Torparegärde, väster om väg 974, är detaljplanelagda. De detaljplanerade områdena är inte helt utbyggda.

Området väster om kyrkan ägs delvis av kommunen och har allmänt VA-nät. Arbelunda utgör ”samlad bebyggelse”.

Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad gäller placering, utformning och färgsätt- ning.

I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande.

Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

106 I Kårehamn har Högskolan i Kalmar anlagt en ’’forskningsstation för marinbiologi. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

108 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Köpings socken

Kort historik Köpings socken gränsar i norr till Alböke, i storman som varit involverad i handelsplatsens öster till Egby och Bredsättra och i söder till organisering. Inom kyrkoområdet har påträf- Gärdslösa, Räpplinge och Borgholm. Socknen fats ett 70-tal av s.k. ”Eskilstunakistor”, d.v.s. har efter hand alltmer kommit under turismens runristade och målade kisthällar. Man brukar inflytande. Bad- och campingplatser, hotell, sätta dessa i samband med den yppersta poli- sommarbutiker och en omfattande fritidsbe- tisk-ekonomiska eliten i en begynnande svensk byggelse har vuxit upp. Sveabolagets badplats stat under mitten av 1000-talet. Vid Kyrkgatan ”Sinus” var från 1930-talet en högklassig an- mot Kolstad finns flera, ursprungligen fritids- läggning tillika god arkitektur. I Köpings hus, av hög klass. socken finns byarna Dalby, Hässleby, Hör- ninge, Kalleguta, Klinta, Kolstad, Källinge- Gravfältet vid Stora Dalby är ett av Ölands möre, Lundegård, Pinnekulla, Ramsättra, största gravfält och ligger i ett område som är Salomonstorp, Solberga, Törneby, Övra och rikt på fornminnen av olika slag. En kilometer Nedra Vannborga, Äsa och Öj. väster om gravfältet ligger en av Ölands minsta fornborgar, Hässleby borg, som var bebodd Övra Vannborga är en långsträckt och tätt vid tiden för Kristi födelse. Blå Rör är Ölands sammanbyggd radby på den västra sidan av mest kända bronsåldersröse och samtidigt det den lite krokiga bygatan, som är en äldre största med en diameter på 40 meter och höjd sträckning av västra landsvägen. I byn finns på 3 meter. Graven finns nedanför vägen mel- välbevarade byggnader, både vad gäller man- lan Borgholm och Köpingsvik och anlades helt byggningar som ekonomibyggnader. Här finns nära stranden i ett flackt och låglänt område. gott om skiftesverksbyggnader men också inslag av kalkstenslador. Hörninge har kvar ”Köping” betyder helt enkelt handelsplats. något av sin måttliga skala medan Kolstad Förutom den skyddade viken och den goda förlorat en del av sin charm genom en alltför hamnen låg Köpingsvik i skärningspunkten omfattande och närgången exploatering. På där vägarna från söder, norr och öster löper Skedemosse påbörjas år 1825 den efter öländ- samman. Det är sannolikt att handelsplatsens ska förhållanden stort anlagda byggnationen betydelse minskat och så småningom helt upp- med bl. a. ladugård, stall, lador, svin-, får- och hört i och med att den grunda viken inte kun- hönshus, kvarn, bränneri och mälteri. Som nat ta emot nya och mer djupgående handels- kronan på verket stod den präktiga mangårds- skepp. Köpingsvik är unikt för Öland och det byggnaden klar 1845. Det är en panelklädd, finns ingen liknande plats längs den småländ- timrad herrgårdsbyggnad under brutet tak. Den ska kusten. Under högmedeltid och efter kung- nyligen renoverade Södra flygeln är byggd i ligt direktiv, omdirigerades handeln till nuva- kalkputsad natursten och har en vacker portal- rande Borgholm men framför allt till Kalmar. omfattning. Här finns i det forna magasinet Dessförinnan var handeln sannolikt organise- ett litet museum som sätter in utgrävningarna rad av lokala stormän som bodde i området. 1959–64 och de unika fynden från offermos- Handelsplatsens närmaste by är Klinta vars 12 sen i sitt historiska sammanhang. Från gården gårdar ägdes av kungen. Gårdsinnehavet anty- går en ca 2 km lång, markerad vandringsled der att det tidigt fanns intressen i området från förbi offermossen. centralmaktens sida, kanske redan i början av medeltiden. Av den tidiga 1100-talskyrkan återstår inte mycket då kyrkan revs 1805. Den medeltida kyrkan, var den största på Öland och större än den första domkyrkan i Lund, med sina 42 meter. Kyrkan låg i omedelbar anslutning till handelsplatsen. Troligen har den första kyrkan uppförts på platsen på initiativ av en lokal

109 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Befolkning Skedemosse var förr en liten insjö som under I Köpings socken fanns 1 349 invånare år 2000. århundradena efter Kristi födelse var en av Under sommaren ökar antalet boende i sock- Sveriges förnämsta offermossar. I Skedemosse nen markant, främst beroende på det stora har offerriterna börjat redan under 200-talet e. antalet turister som har fritidshus eller campar Kr. Offerfynden består bl. a. av dyrbara gåvor här. som guldringar men här har man även offrat hästar och människor. Skedemosseguldet är Näringsliv landets största skatt av bearbetat guld. De sju I Köpingsvik finns bland annat livsmedelsaf- stora hals- eller armringarna väger tillsam- fär, bageri och bilverkstad med kiosk och ben- mans 1,3 kilo. sinmack. Sommartid ökar handeln avsevärt beroende på den turisttillströmning som då Natur- och kulturmiljöer sker. Köpingsvik är en av de stora turistorterna Ovanför Köpings klint ligger öppna och torra på Öland, mycket tack vare de barnvänliga naturbetesmarker med inslag av alvarvegeta- baden i Köpingsbukten. Turisterna erbjuds för- tion med förekomst av sällsynta mossor och utom bad, flera högklassiga campinganlägg- svampar. Området syns tydligt vid östra sidan ningar med tillhörande aktiviteter, vandrar- om väg 136 vid infarten till Köpingsvik. Söder hem, rums- och stuguthyrning, pensionat samt om Köpingsvik finns värdefulla tätortsnära restauranger. Näringslivet i socknen består av naturområden. Exempelvis Solbergafältet som en del mindre verksamheter av skiftande slag. består av isälvsmaterial med mäktiga grusav- lagringar. Tillsammans med Lindbyfältet i Socknen kan även erbjuda den besökande Gärdslösa socken utgör Solbergafältet det stör- turisten på såväl kultur- som naturupplevelser. sta sandfältet i sitt slag på Öland. Området är Ölandsleden, cykel- och vandringsleden från också ett av kommunens tre vattentäktsområ- söder till norr på Öland, har sin sträckning i alla den som är i bruk. Se, vidare under rubriken fyra väderstrecken från Köpingsvik. Norrut ”Service”. Öster om Köpingsvik, vid gränsen mot Lundegård där den viker av mot Unnestad, till Bredsättra, ligger Hörninge mosse. Denna österut mot Öj där leden delar sig, söderut mot mosse är stor och variationsrik där det bland Skedemosse där den sedan svänger österut annat finns djupa torvlager med intressant samt mot Borgholm i västlig riktning. Ölands lagerföljd. I den nordvästra delen av socknen, Turist AB kan ge mer information om sock- strax norr om Vannborga, finns Alböke alvar. nens sevärdheter. Området som är ett öppet beteshävdat alvar med artrik flora har sin största utbredning i Jordbruket är jämte turismen den dominerande Alböke socken. I Köpings socken är Skede- näringen med ett 45-tal lantbruksföretag. Av mosse och Björnsbodar Natura 2000-områden. socknens totala yta om ca 49 km2 utgör 2 000 ha åker, 750 ha betesmark och 340 ha skogs- Köpingsvik var en vikingatida hantverks- och mark. Cirka 40 stycken av lantbruksföretagen handelsplats. De fynd som gjorts är av unik har djurhållning med cirka 3 600 svin och karaktär och visar på långsträckta handelskon- 2 200 nötkreatur. Småskalig livsmedelsbruks- takter. Ett flertal gravplatser finns i området produktion liksom Bo på lantgård med gårds- men mycket av de äldre kulturlagren finns museum finns representerade i socknen. under dagens bebyggelse. Skedemosse i socknens sydostliga hörn utgör en forntida sjö. Här har Sveriges största kända offerfynd påträffats. Ett av Ölands största järnåldersgravfält samt en av de minsta fornborgarna går att finna i området mellan Stora Dalby och Hässelby i socknens norra del.

110 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd Närmaste större centralort är Borgholm. vårdcentral finns i Borgholm. I Köpingsvik ligger också Soldalen, ett servicehem för äldre. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Det allmänna VA-nätet är väl utbyggt för den centrala delen av Köpingsvik. Renvattennätet Service når de flesta delarna i socknen och är dimen- I Köpings skola finns barnomsorg, förskole- sionerat så att det kan klara ytterligare anslut- klass samt årskurs 1–6. Årskurs 7–9 finns i ningar. Det s.k. renvattnet kommer från vatten- Borgholm. Närmaste gymnasieskolor finns i täkten som finns i socknen. Spillvattennätet Borgholm och Kalmar. I anslutning till skolan sträcker sig från Lundegård och Hörninge till finns ett bibliotek och en gymnastiksal. Enligt gränsen mot Borgholm. Spillvattnet omhän- prognosen för elevutvecklingen på Köpings dertas i Borgholms reningsverk. skola förväntas elevantalet minska de kommande åren. Återvinningsstationer finns i Köpingsvik och Kalleguta. Köping tillhör det mellersta hemtjänstområ- det. Distriktssköterska finns i Köpingsvik och I Köping socken finns en bygdegård, Köping- gården, som ägs och sköts av en lokal förening.

Bilden från 1900-talets första hälft visar obebyggda, betade och odlade fält med tydlig ägoindelning. Idag är marken bebyggd och trädbevuxen. Den låglänta sjöslätten, som sommartid fylls av cam pare, är vintertid ett rogivande öppet fält som inte ska bebyggas.

111 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi I Köping finns områden som är intressanta detaljplanen. Syftet är att anpassa bestämmel- för vindkraftsetablering. Dessa områden har serna så att de speglar den utveckling som skett emellertid höga natur- och kulturvärden. I de senaste åren. Fler planer i det aktuella områ- Vannborga har kommunen lämnat bygglov till det står på tur för en liknande förändring i plan- två vindkraftsverk. Länsstyrelsens beslut i mil- bestämmelserna. Delar av Övra Vannborga jöprövningen har överklagats. I Kalmarsund, och Kolstad utgör ”samlad bebyggelse”. utanför västra kustremsan, avser kommunen att inte tillåta vindkraftsetableringar. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad Vid eventuella ytterligare ansökningar om gäller placering, utformning och färgsättning. I vindkraftsetablering kommer kommunen att befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt pröva den efter de lagar och kriterier som finns att komplettera med mindre verksamheter som beskrivna under rubriken ”Allmänna intres- inte är miljöstörande. Etablering av annan sen, Energi, Vindenergi”. verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen. Innan ny- Kommunikationer exploatering sker bör det undersökas hur Väg 136 sträcker sig genom hela Köpings många tomter som är obebyggda inom detalj- socken. Från Köpingsvik går väg 978 till planerade områden. Vid Nedre Vannborga kan Egby och väg 973 till Störlinge. Vägsträck- det vara möjligt med en bebyggelseutveckling. ningen genom Köpingsvik är hårt belastad Om frågan aktualiseras krävs utredning av den under sommarmånaderna. En utredning pågår aktuella platsens förutsättningar samt en där bl.a. en rondell diskuteras i korsningen detaljplan. mellan väg 136 och 978/973. I dagens lantbruk uppstår både positiva och Mellan Borgholm och Köpingsvik finns det en negativa effekter för omgivningen. Den som separat gång- och cykelväg. En kustnära pro- söker sig till denna levande miljö för att bosätta menadväg planeras mellan Lundegård och sig permanent eller på sin fritid måste vara Borgholm. medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar. Läs mer om bebyggel- Bebyggelseutveckling seutveckling under ”Allmänna intressen”. Köpingsviks och Borgholms tätorter har i det närmaste vuxit samman. Blandningen av permanent- och fritidshus är påtaglig där en villa kan vara fritidshus och sommarstugan kan bebos permanent. Fritidsbebyggelsen finns i mindre omfattning spridd över hela socknen med förtätningar närmast kusten och i markerna tillhöriga Kolstad by. Köpingsvik är till stora delar detaljplanerat liksom hela kust- sträckan, väster om väg 136, från Borgholm till Lundegård. I Törneby pågår arbete med att ändra planbestämmelserna i den befintliga

112 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade förändringar i Köping socken ● Kommunen har inte för avsikt att ändra ● En mer detaljerad redovisning av den den nuvarande mark- och vattenanvänd- framtida mark- och vattenanvändningen ningen. för Köpingsviks samhälle kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplane- ● Inom de detaljplanerade områdena i ringen genom en fördjupad översiktsplan. Köpings socken finns många obebyggda tomter varav flera ägs av kommunen.

● Bebyggelseutvecklingen bör i första hand ske inom de områden som idag är detaljplanerade innan nya markområden tas i anspråk.

● I Nedra Vannborga kan ges möjligheter att utveckla nytt bebyggelseområde om det kan anses angeläget.

113 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

114 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Egby socken

Kort historik Natur- och kulturmiljöer Egby som är Ölands minsta socken ligger på Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär östra Öland och gränsar i norr till Löt, i väster genom att de har använts som betesmarker till Köping och i söder till Bredsättra. Socknens under mycket lång tid. Floran och faunan är fyra byar – Egby, Sandby, Ytterby och Laxeby värdefull inom detta område. Örtrika, fuktiga – är alla radbyar. Byarna är belägna längs östra gräsmarker, dominerar vegetationen och ett landsvägen utom Ytterby som ligger något artrikt fågelliv med flera arter av häckande öster ut. Egby är en renodlad jordbruksbygd vadare är utmärkande för området. Egby ängar med ytterst få turistiska inslag. i sydvästra delen av socknen är lövrika slåtte- rängar med en artrik och slåttergynnad flora. Under 1900-talet har de båda byarna Egby och De lövrika ängarna är några av de finaste på Sandby vuxit samman och har en samman- Öland. I Egby socken är Egby sjömarker hängande bebyggelse. Egby ligger tätt intill Natura 2000-område. landsvägen och har flera välbevarade man- gårdsbyggnader i ”Borgholmsstil”. I Sandby Egby och Sandby är två radbyar med väl- finns välbevarade salsbyggnader liksom sam- bevarade mangårds- och ekonomibyggnader. manbyggda ekonomilängor. Mellan Egby och Odlingslandskapet är öppet och har ett mycket Sandby ligger den gemensamma malmen, med tydligt och välbevarat skifteslandskap där de delvis välbevarad bebyggelse och välskötta långsmala ägorna delas in av stenmurar. stenmurar. I Ytterby finns ett par bevarade man- gårdsbyggnader från 1700-talet samt en av Befolkning Ölands fyra loftbodar. Laxeby brann i början I Egby, kommunens minsta socken, fanns 121 av 1900-talet och har inte samma ålderdomliga invånare år 2000. I socknen finns det förhål- karaktär som de övriga byarna i socknen. Alla landevis få fritidshus. byar har egna sjögator ner till sjöbodplanerna. Odlingslandskapet är öppet och har ett mycket Näringsliv tydligt och välbevarat skifteslandskap där de Jordbruket är den dominerande näringen med långsmala ägorna delas in av stenmurar. ett 15-tal lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 12 km2 utgör cirka 600 ha åker, 300 ha Egby kyrka är liten och låg, Ölands minsta, betesmark och 35 ha skogsmark. Omkring 10 men upplevs ändå som robust på grund av sin stycken av lantbruksföretagen har djurhållning generösa bredd och den halvrunda absiden. med sammanlagt 900 nötkreatur. Den medeltida kyrkan uppfördes som en liten tornlös absidkyrka under 1100-talets förra För den besökande turisten kan socknen bjuda hälft. Tornet kom till 1818 i samband med en på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- ombyggnad men kyrkan blev aldrig lika radi- leden, cykel- och vandringsleden från söder till kalt förstorad som de övriga kyrkorna på norr på Öland, har sin sträckning på väg 974 Öland. Intill kyrkan ligger prästgård och folk- genom Egby. Ölands Turist AB kan ge mer skola. information om socknens sevärdheter. I Egby ängar, längs den gamla vägsträckningen Tätort och landsbygd mellan Egby och Köping, finns rester av ett Närmaste större centralorter är Borgholm och sammanhängande område med husgrunder Kalmar. Många av byarna i Egby har bevarat och stensträngar. Även i sjömarkerna finns traditionen med byordning och byordnings- många lämningar av järnåldersbebyggelse. man. Det lokala engagemanget för bygden är starkt och föreningslivet är aktivt. Husgrundsområdena är ett av de många exempel på järnåldersgårdar som legat öster och väster om landborgen och där det senare skett en omflyttning mot ett gemensamt byläge i anslutning till landborgen.

115 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Service Energi I Köpingsvik finns närmaste barnomsorg i I Egby finns områden som är intressanta för form av förskola, skolbarnomsorg samt för- vindkraftsetablering. Dessa områden har skoleklass och årskurs 1-6. Högstadium finns i emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid en Borgholm och närmaste gymnasieskolor finns eventuell ansökan om vindkraftsetablering i Borgholm och Kalmar. kommer kommunen att pröva den efter de lagar och kriterier som finns beskrivna under rubri- Egby tillhör det mellersta hemtjänstområdet. ken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft”. Distriktssköterska finns i Soldalen, Köpings- vik samt i Borgholm där det även finns vård- Kommunikationer central. Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig riktning genom socknen. Väg 978 går i västlig Det allmänna renvattennätet som finns i en del riktning från Egby till Köpingsvik. På varda- av socknen är dimensionerat så att ytterligare garna trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. anslutningar kan ske. Det s.k. renvattnet Turen går på morgonen mot Bredsättra över kommer från vattentäkten i Köpingsvik. All- Kalleguta, Köpingsvik till Borgholm. På efter- mänt spillvattennät finns inte i socknen utan middagen är turen den omvända. Pendlings- alla avloppslösningar är enskilda anlägg- avståndet till Kalmar är cirka 5 mil och till ningar. Borgholm är det cirka 1 mil.

Närmaste återvinningsstation finns i Bred- sättra.

Den östra landsvägen löper så nära de präktiga mangårdsbyggnaderna i Egby att ett stadsmässigt gaturum uppstår. Byggnadernas höga stenfot anses inspirerad av Rosenfors huvudbyggnad. Detta byggnadsskick kallas ”Borgholmsstilen”. FOTO: LEO. ERIKSSON

116 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling Sammanfattning av planerade I Egby socken finns inga detaljplaner. Delar av förändringar i Egby socken Egby och Sandby utgör samlad bebyggelse. ● Kommunen har inte för avsikt att ändra Ny bebyggelse bör så långt som möjligt den nuvarande mark- och vattenanvänd- anpassas till den befintliga miljön på platsen ningen. vad gäller placering, utformning och färgsätt- ning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet för prövas efter de förutsätt- ningar som finns på den aktuella platsen.I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

117 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

118 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bredsättra socken

Kort historik Bredsättra ligger på östra Öland och gränsar i nomiskt intressant med hamn, marknadsplats norr till Egby, i väster till Köping och i söder och helgonkultplats. till Gärdslösa socknar. Bebyggelsemönstret skiljer sig från andra socknar som är belägna Mellan kapellet och stranden finns ett stenkors, utmed östra landsvägen genom att huvuddelen drygt 3 m högt och 1,9 m brett med klöverfor- av byarna inte ligger utefter denna utan halvv- made korsändar och en mjuk vulst längs kan- vägs ner till kusten. Bredsättra är en jord- ten. Ett hål finns i korsmittens ena sida där det brukssocken där fisket tidigare haft betydelse. omtalas att en krok med en offerbössa hängt. Av socknens nio byar; Melösa, Långöre, Orm- Troligen är korset rest under 1200-talet. öga, Bredsättra, Kläppinge, Skedstad, Gåtebo, Övra och Nedra Sandby, är alla radbyar. Bo Om hamnen vid Sikavarp verkligen varit en gård är från förhistorisk tid medan gården plats med stor kommersiell betydelse är höljt i Haglerum tillkom på 1700-talet. dunkel. Att en gammal hamn funnits här är vederlagt och här finns lämningar efter hus- Bredsättra by har under 1900-talet varit utsatt grunder och skansanläggningar. Kanske är det för brand ett par gånger varvid ekonomibygg- så att platsen från början utgjort ett viktigt naderna har blivit lågornas rov. Däremot har fiskeläge. Med tiden har platsen kanske över- mangårdsbyggnaderna klarat sig och här finns gått i biskopsstolen och utvecklats till bisko- exempel på en mangård från 1700-talet. I by- pens egen privata hamn, strategiskt belägen arna Långöre, Ormöga, Skedstad och Nedra med sina stora jordinnehav väster om Kapell- Sandby finns flera välbevarade gårdar. Övra udden. Sandby och Melösa har bevarat sina ladu- längor mot bygatorna. Gåtebo och Kläppinge Nordöst om kapellet står Kapelluddens fyr, har idag en spridd och delvis modern bebyg- uppförd 1871 efter ritningar av konstnären, gelse. Bo gård utgjorde biskopens huvudgård poeten och arkitekten A T Gellerstedt. Fyren under den katolska tiden. som är byggd i järn och fackverksteknik till- verkades i Helsingborg och fraktades i delar till En dryg kilometer öster om byn Bredsättra platsen. ligger kyrkan. Kyrkan med medeltida för- svarstorn i väster är till sitt nuvarande utseende Natur- och kulturmiljöer en salskyrka i putsad kalksten uppförd 1848. I Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär kyrkans närhet finns förutom skola, lanthandel genom att de har använts som betesmarker och pensionat nyare villabebyggelse. under mycket lång tid. Floran inom detta område är artrik och hävdgynnad. Området är På Kapelludden, 4 km öster om Bredsättra även en viktigt sträck- och rastfågellokal för kyrka, ligger ruinerna efter Sankta Britas stora mängder änder, gäss och vadare under kapell. Av kapellet finns idag grundmurarna både vår och höst. Här finns också värdefulla kvar och den östra gaveln, den västra gaveln våtmarker. Betesmarkerna vid Ormöga och rasade vid en storm 1914. Kapellet har tillhört Kläppinge har en artrik flora där friska och fuk- en av de större medeltida kyrkliga byggna- tiga gräsmarker dominerar. I den västra delen derna på Öland. Stora utrymmen fanns ovan de av socknen mot Köping till finns en välutbil- slagna valven som har kunnat utnyttjas som dad och mäktig strandvall, Ancylusvallen. magasin men även som pilgrimshärbärge. Vallen är nästan helt intakt och på den ligger Byggnadsteknik och planlösning daterar bygg- torra betesmarker med inslag av sandstäpp. I naden till första hälften av 1200-talet. Sanno- Bredsättra socken är Kapelludden Natura likt är det Linköpingsbiskopen som stått för 2000-område. byggandet av kapellet. Det kyrkliga intresset för Bredsättra socken har varit betydande Kapelludden med ruiner efter S:ta Britas under medeltiden. Kapelludden har varit eko- kapell och ett drygt 3 meter högt stenkors från

119 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

första hälften av 1200-talet är en kulturellt Högstadium finns i Borgholm och närmaste värdefull miljö. Kapellet har tillhört en av de gymnasieskolor finns i Borgholm och Kalmar. större medeltida kyrkliga byggnaderna på Bredsättra tillhör det mellersta hemtjänstområ- Öland. Kapelludden har varit ekonomiskt in- det. Distriktssköterska finns i Köpingsvik samt tressant med hamn, marknadsplats och helgon- i Borgholm där det även finns vårdcentral. kultplats. Det allmänna renvattennätet som finns i delar Befolkning av socknen är dimensionerat så att ytterligare Bredsättra hade 2000 fanns 251 invånare. anslutningar kan ske. Det s.k. renvattnet kom- Sommarbostäder finns främst i trakten runt mer från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt Ormöga och Långöre. spillvattennät finns i området vid Bredsättra kyrka och är anslutet lokalt till biologiska Näringsliv dammar. I övrigt är avloppsfrågorna lösta med Jordbruket är den dominerande näringsgrenen enskilda anläggningar. i socknen med ett 40-tal jordbruksföretag. Av socknens totala yta om 29 km2 utgör cirka Återvinningsstation finns i Bredsättra. 1 400 ha åker, 750 ha betesmark och 540 ha skogsmark. Omkring 35 stycken av lantbruks- Söder om kyrkan finns en bygdegård, Allmo- företagen har djurhållning med cirka 2 000 nöt, gegården, som ägs av kommunen. 280 svin och 80 hästar. Energi I kyrkbyn finns en livsmedelsaffär och ett I Bredsättra finns områden som är intressanta värdshus. Långöre har ett privat ridhus. för vindkraftsetablering. Dessa områden har emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid För den besökande turisten kan socknen bjuda en eventuell ansökan om vindkraftsetablering på såväl kultur- som naturupplevelser. Ölands- kommer kommunen att pröva den efter de leden, cykel- och vandringsleden från söder till lagar och kriterier som finns beskrivna under norr på Öland, har sin sträckning på slingrande rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- vägar från Sörby Tall i Gärdslösa till Bo, sedan kraft”. längs med väg 974 till Egby. I Bredsättra sträcker sig Ölandsleden även mot väster till Kommunikationer Öj där man sedan kan ta sig vidare till Köpings- Östra vägen, väg 974 sträcker sig i nordsydlig vik eller Äleklinta. Vid Melösa finns en bad- riktning genom socknen. Väg 977 viker väster- plats. I Gåtebo är en mindre golfbana under ut från Bredsättra till Öj och vidare mot Al- uppbyggnad. Ölands Turist AB kan ge mer böke. Från Öj kan man även ta sig till Köpings- information om socknens sevärdheter. vik på väg nr 978. På vardagarna trafikerar Länstrafiken östra landsvägen. Pendlingsav- Tätort och landsbygd ståndet till Kalmar är cirka 4,5 mil och till Närmaste större centralorter är Borgholm och Borgholm är det cirka 1 mil. Kalmar. Många av byarna i Bredsättra har bevarat traditionen med byordning och byord- Bebyggelseutveckling ningsman. Det lokala engagemanget för byg- I Bredsättra socken finns inga detaljplaner den är starkt och föreningslivet är aktivt. upprättade. Delar av Melösa, Långöre och Bredsättra utgör samlad bebyggelse. Ny be- Service byggelse bör så långt som möjligt anpassas till I Bredsättra finns barnomsorg i form av för- den befintliga miljön på platsen vad gäller skola, skolbarnomsorg samt förskoleklass och placering, utformning och färgsättning. årskurs 1–6.

120 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt förändringar i Bredsättra socken att komplettera med mindre verksamheter som ● Kommunen har inte för avsikt att ändra inte är miljöstörande. Etablering av annan den nuvarande mark- och vattenanvänd- verksamhet får prövas efter de förutsättningar ningen. som finns på den aktuella platsen. Utveck- lingsområde för bebyggelse föreslås i första ● Utvecklingsområden för bebyggelse hand norr om kyrkan, öster om väg 974. föreslås i första hand norr om kyrkan, öster om väg 974. I dagens lantbruk uppstår både positiva och negativa effekter för omgivningen. Den som söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

I anslutning till Bredsättra kyrkby kan villabebyggelsen utvecklas i främst nordlig riktning. Byns lanthandel är en av de få kvarvarande på denna del av Öland. FOTO: LEO. ERIKSSON

121 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

122 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Räpplinge socken

Kort historik Räpplinge socken sträcker sig idag från slotts- stad men i de övriga tre byarna har vägen kvar ruinen en knapp mil söderut och från Kalmar- sin gamla sträckning. Troligt är att en ny väg sund cirka fem kilometer österut. Socknen anlades mellan Borgholms slott och Räpplinge består av fyra naturgeografiskt tydligt urskilj- kyrka och att vägen som gick mot den gamla bara delar. Utmed Kalmarsund, nedanför land- handelsplatsen inte var intressant längre. Från borgen, ligger strandskogen. Ett stort alvar- Greby går den gamla häradsvägen i kanten av område upptar socknens mittdel. Vid alvar- alvaret till kyrkan mot Äpplerum och sedan kanten ligger de flesta byarna med sin odlings- vidare mot Gärdslösa. En numera försvunnen bara jord. I öster ligger den stora Långbro runsten, som stått vid Äpplerum där Långbro mosse. Längs Getstadås löper en förkastning mosse har sitt utlopp, visar att detta var en vik- med tio meters sänkning på östra sidan, i dal- tig forntida vägled som kopplade samman stråket ligger Borgholms vattenreservoarer vid västra och östra Öland. Dammen. En näring som är starkt förknippad med Räpp- Det finns sex stycken medeltida radbyar i linge socken är stenbrytning. Genom åren, tro- Räpplinge socken; Greby, Räpplinge, Svarte- ligen från medeltid, har bergsbruket omfattat berga, Tryggestad, Åketorp och Äpplerum. väsentliga arealer, från Greby i söder till Strandtorp och Borgehage är radbyar från kungsgården i norr. En stor anledning till den 1700- respektive 1800-talen. Tomteby och omfattande stenbrytningen var byggandet av Karås har oregelbundna byformer, och den Borgholms slott. Eftersom borgen låg i sock- avhysta byn Getungstad vet vi inget om. Get- nen och brytbara stenen fanns att tillgå här, ungstad låg mellan kungsgården och Trygge- ålades bönderna att utföra dagsverken genom stad men avhystes av Gustav Vasa 1549 efter- att bryta sten och forsla fram den till borgbyg- som kungen ville lägga byns jord till kungs- get. Idag förekommer stenbrytning på Greby gården. Räpplinge socken har ett varierat och i och Åketorps alvar. många stycken ålderdomligt odlingslandskap. Byarna Tryggestad, Svarteberga, Strandtorp Räpplinge kyrka är byggd invid en gammal och Borgehage har ett mycket tydligt och väl- fyrvägskorsning under 1100-talets förra hälft. bevarat enskiftes- och lagaskifteslandskap där Kyrkan är till största delen uppförd 1802 men de långsmala ägorna delas in av stenmurar. De har en medeltida föregångare. Under 1100- äldsta landskapsavsnitten finns i byarna Greby, talets sista del byggdes kyrkan om till en för- Åketorp och Äpplerum. Här kan man finna varings- och försvarsfästning av klövsadelstyp strukturer som går tillbaka till tiden före 1800- med två torn. Intill kyrkan finns den välbeva- talets skiften. Räpplinge och Tomteby har ett rade prästgården från 1825. Här finns också en modernare odlingslandskap där murar och tiondelada i kalksten. Utanför kyrkogården andra så kallade odlingshinder tagits bort för finns små- och folkskolebyggnaderna från att ge stora och rationella ägor. Efter utmarks- tidigt 1900-tal samt tre lärarbostäder från delningen 1816, där byarna bland annat till- 1900-talets andra del alla i behåll. På ömse delades utmarkerna, kom alla de stenmurar till sidor om kyrkan har två handelsbodar legat som genomkorsar alvaret. vars byggnader är intakta.

Vägnätet i socknen har i stor utsträckning kvar Gustav Vasa anlade fem kungsgårdar på Öland sina gamla sträckningar. Till de äldsta vägarna varav Borgholm är en. Syftet med kungsgår- hör vägen utmed landborgskrönet, det som darna var att de dels skulle tjäna som mönster- idag är väg 136, och vägen från Karås i söder gårdar för traktens bönder, dels drivas som norrut genom byarna Åketorp, Tomteby, Räpp- avelsgårdar för hovets räkning. Den f.d. man- linge, Svarteberga och Tryggestad. Denna väg gården, som är uppförd i empirestil 1847–1849, fortsatte mot Kolstad och Köping där den vikingatida handelsplatsen låg. Idag är det bara rester kvar av vägen i Svarteberga och Trygge-

123 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

utnyttjas i dag som gästhem; Drottning Victo- Räpplinge ligger centralt på Öland där bland rias Vilohem. Kungsgårdens lantbruksbyggna- annat Borgholms slott och kungsladugården der ägs av kommunen och arrenderas ut. Vasa- vittnar om starka intressen från riksmakten. huset är ett stenhus uppfört i putsad kalksten. Kyrkomiljön vid en gammal fyrvägskorsning Mycket lite är känt om byggnadens historia innehåller kyrka, med delvis bevarat medeltida och verkliga ålder. murverk, uppförd på förhistoriskt gravfält, prästgård från 1825, tiondelada, skolor, lärar- Borgholms Slott som har ett dominerande läge och kyrkvaktmästarbostad. Flera byar ligger på landborgskanten utgjordes under medel- i laga läge med välbevarad äldre bebyggelse tiden av en kastal. Under Johan III:s (reg.1568– och odlingslandskapet är varierat med talrika 1592) och Karl X Gustavs tid (reg. 1651–1660) fornlämningar. byggdes det nuvarande slottet, som dock aldrig kom att färdigställas helt. Genom en häftig eld- Befolkning svåda ödelades slottet 1806. Sedan 1975 finns Invånarantalet i socknen har minskat något en permanent utställning som bl.a. visar slottets under de senaste åren och år 2000 bodde här utseende före branden. Utanför slottet finns 480 personer. resterna av Borgs sockenkyrka och andra medeltida lämningar. Näringsliv Jordbruket är den dominerande näringen med Till Borgholms slottsmiljö hör också nuva- cirka 45 lantbruksföretag. Av socknens totala rande kungafamiljens sommarresidens Solli- yta om 44 km2 utgör 1 300 ha åker, 1 200 ha den. Kronprinsessan Victoria, gift med den bli- betesmark och 330 ha skogsmark. Cirka 40 vande kung Gustav V, köpte i början av 1900- stycken av lantbruksföretagen har djurhållning talet en bit mark av kungsgårdens ägor. Till med cirka 1 800 nöt, 580 får och 2 200 svin. villan som var inflyttningsklar 1906 hör en park- och trädgårdsanläggning med bland Förutom jordbruk är stenindustrin betydande i annat italiensk park, engelsk park och hol- socknen och här finns två av kommunens tre ländsk trädgård med rosor. stenindustrier. Brytning av röd Ölandskalksten sker i Åketorp och Greby. Kalkstenen används Räpplinge har drygt 1 000 registrerade forn- till murar, fasader, stolpar, gångar, trappor, lämningar och tillhör därmed en av de forn- altaner, golv etc. lämningstätare socknarna på Öland. De gravar man ser är framför allt knutna till landborgs- Under en följd av år har kommunen undersökt kanten längs väg 136. Detta stråk av gravar är möjligheterna att fylla Kungsgården med ett närmare sex kilometer långt med en utlöpare nytt innehåll. En rondell omedelbart väster om som löper längs Getstadås mot Köping. Gra- infarten till Slottet skulle bilda ”Porten till varna är främst från järnåldern men här finns Borgholm”. På detta sätt skulle bl. a. den pla- även gravar från bronsåldern. Halvannan kilo- nerade företagsbyn vid Vasahuset få en bra meter öster om Svarteberga finns resterna efter anslutning till väg 136. Även ett utvidgat flyg- en fornborg som låg vid stranden av den nu fält skulle nås från denna rondell. utdikade Långbro mosse. I idag syns den endast som en svag platå i en åker. Stiftelsen Drottning Victorias Vilohem på Öland har sedan 1920-talet sin verksamhet i Natur- och kulturmiljöer kungsgårdens gamla huvudbyggnad med om- Socknen upptas av ett stort alvarområde med givande park. öppna och välbetade naturbetesmarker. Floran är artrik med många betesgynnade växter. Getstadås är en markant höjdrygg som utgörs av en berggrundsskålla. Följande områden inom Räpplinge socken är Natura 2000-område: Slottsalvaret, Strandskogen, Borga hage och Strandtorp.

124 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Tätort och landsbygd I Räpplinge finns två av kommunens mest Vid olika tillfällen har områden i socknens besökta turistmål; Borgholms Slott och Solli- norra del lagts till Borgholms stad. den. Båda dessa anläggningar gör omfattande investeringar för att tillgodose besökarnas Service behov. I socknen finns ett privat företag som Räpplinge gränsar till Borgholm som är dess arrangerar konserter i världsklass på Borgholm ”servicecentrum”. Slott och här finns även konsultföretag i olika branscher. Räpplinge tillhör tillsammans med Borgholm och Högsrum det södra hemtjänstområdet. För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl natur- som kulturupplevelser. Ölands- Det allmänna renvatten- och spillvattennätet leden, cykel- och vandringsleden från norr till som har en acceptabel standard täcker i stort söder på Öland, har sin sträckning från Karum sett hela Räpplinge. Det s.k. renvattnet kom- i Högsrums socken via Åketorp, Tomteby, mer från vattentäkten i Köpingsvik. Strandtorp Räpplinge, Svarteberga mot Borgholm. Ölands och Strandtorpshage har endast tillgång till det Turist AB kan ge mer information om sock- allmänna renvattennätet. nens sevärdheter. Närmaste återvinningsstation finns i Borg- holm.

Strandtorps gärde ligger liksom Mörbylångadalen nedanför landborgen. I den bördiga moränleran odlas fortfarande specialgrödor som lök och morötter. I kustavsnittet mellan Borgholm och Stor Rör är detta det enda återstående större jordbruksområdet som inte tagits i anspråk för turiständamål. FOTO: LENNART BOHLIN

125 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi På Greby alvar, öster om väg 136, finns ett Länstrafikens bussar på väg 136 har en accep- vindkraftsverk. Kommunen ställer sig positiv tabel turtäthet. Det finns även kollektivtrafik till att pröva en begränsad utökning av antalet mellan Borgholm–Räpplinge–Runsten och verk i område. I Kalmarsund, utanför västra vidare mot Kalmar. Turtätheten på denna kustremsan, avser kommunen att inte tillåta sträcka är gles och passar därför inte personer vindkraftsetableringar. En prövning enligt som har oregelbundna arbetstider. uppställda kriterier under rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vindkraft” är tänkbar i den Kusten utmed Kalmarsund är inte lämplig för södra delen av socknen. större hamnanläggningar.

Kommunikationer För kommunens utveckling är det viktigt att de Avståndet från kyrkan till Borgholm är 1/2 mil mindre flygfälten finns som en del i den och till Kalmar är det 3,5 mil. kommunala infrastrukturen. Borglanda flygplats används mest sommartid. Flygplatsens Västra landsvägen, väg 136, mot Borgholm utrustning tillåter endast trafik dagtid. De och norra Öland är under sommarsäsongen vanligaste flygplanen är mindre plan med plats hårt trafikerad vilket ställer till problem vid för fyra personer. Även tvåmotoriga flygplan samtliga utfarter. Kommunen planerar att med plats för sex personer förekommer. I den minimera antalet utfarter mot väg 136 i hela tidigare översiktsplanen fanns en markreserva- kommunen och då främst söder om Borgholm tion för en framtida flygplats i den södra för att få en trafiksäkrare miljö. I vägavsnittet sockendelen. I kommunens nuvarande plane- genom Räpplinge är det önskvärt att ha fyra ring an-gående en säker trafikmiljö finns trafiksäkra korsningar. Detta innebär bl.a. att istället ett förslag på en utvidgning av Borg- korsningen vid flygplatsen flyttas söderut till landa. Väg 925 mellan Räpplinge kyrka och Borgehages infart. Med denna trafiklösning väg 136, planeras få en ny sträckning som inne- försvinner även den olycksdrabbade delen av bär att den mynnar vid en rondell vid infarten vägen över Getstadås. till Borgehage. På detta sätt kan flygplatsens landningsbana förlängas. En separat gång- och cykelväg (GC-väg) längs med väg 136 finns från Borgholm till infarten Enligt Räddningstjänstens riskanalys sker till Borgehage. Inom socknen passerar också 75 % av alla haverier på landningsbana eller Ölandsleden genom Åketorp, Tomteby, Räpp- inom 900 m från denna. För en framtida ut- linge och Svarteberga mot Borgholm. Kom- veckling av Borglanda krävs en miljökonse- munen planerar att på den forna järnvägsban- kvensbeskrivning enligt Miljöbalken. ken över Kungsgården anlägga en GC-väg som ger Ölandsleden en vacker och trafiksäker sträckning.

126 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Bebyggelseutveckling Sammanfattning av planerade I Räpplinge socken finns en detaljplan för förändringar i Räpplinge socken bostadsbebyggelse söder om kyrkan samt två ● Under en följd av år har kommunen under- äldre detaljplaner för fritidsbebyggelse. I sökt möjligheterna att fylla Kungsgården Tryggestad, Svarteberga, Strandtorp, Borge- med ett nytt innehåll. En rondell omedel- hage och Räpplinge finns ”samlad bebyg- bart väster om infarten till Slottet skulle gelse”. Kommunen föreslår inga nya bebyg- bilda ”Porten till Borgholm”. På detta sätt gelseområden i socknen med undantag för skulle bl. a. den planerade företagsbyn vid Borgehage där en ny detaljplan kommer att ge Vasahuset få en bra anslutning till väg 136. möjlighet till permanentbostäder. Detta tillskott av nya tomter anses täcka den efterfrågan ● Kommunen planerar att minimera antalet som finns i denna del av kommunen. utfarter mot väg 136 i hela kommunen och då främst söder om Borgholm för att få en Socknens fritidsbebyggelse är främst lokalise- trafiksäkrare miljö. rad till landborgskrönet och i slänten ner mot havet. Kommunen föreslår att inga ”stugbyar” ● Borglanda flygplats, utvidgad landnings- etableras mellan Borgholm och Halltorp i bana söderut. I kommunens nuvarande Högsrums socken. Enstaka nya bostadstomter planering angående en säker trafikmiljö kan komma till under förutsättning att till- finns ett förslag på en utvidgning av kommande och befintliga utfarter till väg 136 Borglanda. samordnas. Det stora antalet utfarter från enstaka tomter är en trafikfara och dess antal ● Kommunen planerar att på den forna måste minskas radikalt. järnvägsbanken över Kungsgården anlägga en GC-väg som ger Ölandsleden Utbyggnad i större omfattning kräver detalj- en trafiksäker sträckning. plan. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen ● Ett industriområde för tyngre verksam- vad det gäller placering, utformning och färg- heter planeras i Högsrums socken men sättning. I befintlig bebyggelse ska det även kan också komma att beröra den södra vara möjligt att komplettera med mindre verk- delen av Räpplinge socknen. samheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förut- ● Hela Räpplinge socken har bedömts som sättningar som finns på den aktuella platsen. bevarandevärd ur flera olika aspekter. Detta betyder inte att all framtida utveck- I dagens lantbruk uppstår både positiva och ling förhindras utan att hänsyn ska tas så negativa effekter för omgivningen. Den som att socknens attraktionskraft inte går söker sig till denna levande miljö för att bosätta förlorad. sig permanent eller på sin fritid måste vara medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar.

Ett industriområde för tyngre verksamheter planeras i den södra delen av socknen. Rädd- ningstjänsten har framfört önskemål om att ett markområde avsätts för övningsändamål. Ett område i anslutning till ovanstående industri- område anses som möjligt för detta. Detaljplan krävs.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

127 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

128 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Gärdslösa socken

Kort historik Gärdslösa socken är belägen på öns östra sida nad i två våningar under sadeltak och uppförd omgivet av Bredsättra och Köping i norr, under 1700-talet men är sedan dess tillbyggd Räpplinge och Högsrum i väster och Långlöt i och renoverad. Här föddes 1793 skalden Erik söder. Runt ett påfallande bördigt område i Johan Stagnelius, kanske en av Ölands mest socknens mitt ligger byarna utplacerade. I berömda kulturpersonligheter. väster och nordväst finns barrskogar och i öster breder sjömarkerna ut sig. Förutom kyrkan är Till socknens mer kända fornlämningar hör Störlinge kvarnrad socknens signum. Av sock- ”Tjus hög” inom Störlinge by. Den utgörs av en nens femton byar är Övra och Nedra Bägby, storhög, 50 m i diameter och 5 m hög. Paral- Södra Gärdslösa, Hagby, Jordsläta, Jämjö, leller till denna är bl.a. Mysinge och Gynge Lindby, Runsberga, Störlinge, Sättra, Sörby hög på Ölands västra sida. Dessa monumental- och Tjusby radbyar. Högtomta har en oregel- gravar brukar dateras till bronsålder. Cirka en bunden bystruktur medan vi inte känner till halv kilometer rakt västerut från Störlinge, på Galltorps och Norra Gärdslösas ursprungliga gränsen mellan Störlinge och Sörby finns ett bystrukturer. undersökt gravfält. På 1890-talet fann man bl.a. romerska importföremål i en grav. Längs Tjusby är en dubbel radby med tämligen gles landborgen finns relativt få synliga fornläm- och heterogen bebyggelse. Bygatan kantas av ningar men genom äldre uppteckningar vet vi stenmurar och lövträd. Störlinge är en stor by att Ancylusvallen varit krönt av en mängd gra- och i början av 1800-talet fanns det 30 gårdar var. I socknens sjömarker finns husgrunder och här. Byn var den största på Öland efter Kast- omfattande system av stensträngar. I Övra lösa. Gårdarna är relativt små och placerade på Bägby, i anslutning till en moderniserad sten- ömse sidor av landsvägen. Mangårdsbyggna- valvbro från 1700-talet, står två runstenar. Från derna är av varierande ålder och utseende. Bägby finns flera fynd av den s.k. ”Ölandskru- Ekonomibyggnaderna är företrädesvis upp- kan” med rötter i folkvandringstid. ”Ölands- förda i skiftesverk men även inslag av kalksten krukan” nyproduceras och är idag en vanlig finns. Norra Gärdslösa har tidigare varit en souvenir. kungsgård. Bebyggelsen är avseende ålder och ursprunglighet blandad med enskilda gårdar Stationen vid Sättra fick namnet Gärdslösa och byggnader av intresse. I Södra Gärdslösa station. Här anlades mejeri, och dessutom till- finns flera kringbyggda större gårdar med del- kom bl.a. post- och telegrafstation, två affärer, vis sammanbyggda skiftesverkslängor längs motorkvarn och mekanisk verkstad, skolhus vägen. I Nedra Bägby finns en vacker bygata. och lärarbostad och frikyrkolokal samt ett tju- Övra Bägby är ganska löst grupperad och här gofemtal villor och mindre lägenheter. Av de finns enskild bebyggelse av intresse, bl.a. många byggnaderna har de flesta bevarats och sammanbyggda ladulängor i skiftesverk. Både funnit nya användningar. Sålunda inrymmer Övra och Nedra Bägby har omfattande sjö- numera mejeriet en bilverkstad, på den gat- marker medan den mesta åkerjorden är förlagd stensbelagda stationsplanen finns en buss- och till den västra sidan av landborgen. Runsberga taxirörelse, handelsboden är keramikverkstad har en ålderdomlig karaktär med delvis sam- och skolhuset auktionskammare. En villa i manbyggda ekonomibyggnader mot bygatan. nationalromantisk stil är de bästa hållna exemplet på hur det en gång stolta stationssam- Kyrkan är belägen något norr om Norra Gärds- hället har sett ut. Stationen i Lindby består av lösa och är en av Ölands få kyrkor som undgått förutom själva stationshuset även av järnvä- större ombyggnader under 1800-talet och där- gens vattenstation och en liten magasinsbygg- igenom bevarat sin medeltidskaraktär. Kyrko- nad. Stationsbyggnaden är en för järnvägen herden här räknades som prost över hela vanlig hustyp med drag av sekelskiftesvilla. I Öland. Strax väster om kyrkan finns ruinen och med järnvägsstationens tillkomst byggdes efter ett medeltida gilleshus. Prästgården i Södra Gärdslösa utgörs av en större salsbygg-

129 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

här även mejeri, nu Lindbytvätten, och lant- äng, cirka 2 km väster om Jämjö, är ett mosaik- handel. Vattenstationen används idag som artat lövskogsområde med förekomst av flera pumphus för byarna Hagbys och Jämjös vat- sällsynta lavar och svampar. Lindbyfältet är ett tenförsörjning. stort sandfält med mäktiga gruslager.

Natur och kulturmiljöer Bägby mosse i Gärdslösas södra del, väster om Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär väg 925 ingår i den våtmarksinventering som genom att de har används som betesmarker länsstyrelsen har gjort. Mossen ingår delvis i under mycket lång tid. Floran inom dessa riksintresseområde för kulturmiljö. Det förs områden är mycket artrik och mängder med flera diskussioner om hur övergödningen av flyttfåglar använder markerna som rastlokal Östersjön ska minskas. Bägby mosse är tänk- under vår och höst. Här finns också ett flertal bar som en ”kvävefälla”, vilket innebär att om- häckande vadarfåglar. Mittlandskogen, som givande avrinningsvatten leds genom mossen anses vara Nordeuropas störst sammanhäng- innan det når havet. Frågan måste utredas ande ädellövskog, breder ut sig i den västra vidare. Följande områden inom Gärdslösa delen av socknen. Även Mittlandskogen har ett socken är Natura 2000-område: Störlinge mycket högt naturvärde. Naturreservatet Västra sjömarker, Tjusby sjömarker och Västra äng.

Gärdslösa medeltidskyrka är en av Ölands minst förvanskade. Detta tillsammans med kungliga bröllop och konfirmationer har gjort kyrkan till ett betydande kulturturistmål. FOTO: LEO. ERIKSSON

130 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Hela östra delen av Gärdslösa socken är en kul- Långlöts socken, upp genom Sättra och Sörby turhistorisk värdefull miljö. Området är en mot Skedemosse. Ölands Turist AB kan ge mer gammal centralbygd på östra Öland med vari- information om socknens sevärdheter. erande bebyggelse, bördig odlingsjord och delvis välbevarade sjömarker. En av Ölands Tätort och landsbygd längsta kvarnrader finns vid Störlinge samt Närmaste större centralorter är Borgholm och flera intressanta fornlämningar. Stora delar av Kalmar. Gärdslösa väster om väg 925/974 omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det är ett unikt Många av byarna i Gärdslösa har bevarat tradi- område med helhetsmiljöer från den äldre tionen med byordning och byordningsman. järn-ålderns bondemiljöer. Här finns rester av Det lokala engagemanget för bygden är starkt husgrunder, löst grupperade byar, hägnads- och föreningslivet är aktivt. system, fägator och forntida gravar. Service Befolkning I Gärdslösa finns barnomsorg i form av för- Gärdslösa har haft en positiv befolkningsut- skola och skolbarnomsorg samt förskoleklass veckling de senaste åren, 2000 fanns här 676 och årskurs 1–6. Högstadium finns i Borg- invånare. Sommarbostäder finns främst i trak- holm, gymnasieskolor i Borgholm och Kal- ten runt Sörby, längs med väg 925/974 samt en mar. renodlad fritidsby öster om Gärdslösa. Gärdslösa tillhör det mellersta hemtjänstområ- Näringsliv det. Närmaste vårdcentral finns i Borgholm. Jordbruket är den dominerande näringen i socknen med ett 40-tal lantbruksföretag. Av Det allmänna renvattennätet försörjer stora socknens totala yta om 54 km2 utgör 2 000 ha delar av socknen och är dimensionerat så att åker, 840 ha betesmark och 540 ha skogsmark. ytterligare anslutningar kan ske. Renvattnet Det finns cirka 2 600 nöt, 2 600 svin och 1 300 hämtas från vattentäkten i Köpingsvik. Den får. gamla vattentäkten och reservoaren vid Lind- by station används för vattenförsörjning till I Lindby finns sedan länge ett tvätteri som byarna Hagby och Jämjö. Allmänt spillvat- expanderar. Mindre verksamheter av skiftande tennät finns endast för ett mindre område slag finns i flera av byarna. Inom socknen finns söder om Gärdslösa kyrka samt för området i också ett par konstnärer och konsthantverkare nordvästra delen av socknen. Det lokala spill- verksamma. Närmaste livsmedelsbutiker finns vattennätet är anslutet till en lokal infiltrations- i Bredsättra och Köpingsvik. Bygglov för livs- anläggning. medelsbutik i Runsten har lämnats under våren 2002. Vattenskyddsområdet för täkten i Köpingsvik kommer troligen att utvidgas och omfatta Lind- För den besökande turisten kan socknen bjuda byområdet. Undersökningar och provpump- på såväl natur- som kulturupplevelser. Kvarn- ningar pågår för att erhålla underlag till ansö- raden i Störlinge, den medeltida kyrkan och kan om vattendom och skyddsområde. prästgården som är skalden Stagnelius födelse- hem är socknens främsta attraktioner. Ölands- Den närmaste återvinningsstationen finns i leden, cykel- och vandringsleden från norr till Bredsättra. söder på Öland, har sin sträckning från Åstad i

131 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi Sammanfattning av planerade I Gärdslösa finns områden som är intressanta förändringar i Gärdslösa socken för vindkraftsetablering. Dessa områden har ● Kommunen har inte för avsikt att påtagligt emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid ändra på den nuvarande markanvänd- en eventuell ansökan om vindkraftsetablering ningen. Vad gäller grundvattenanvänd- kommer kommunen att pröva den efter de ningen planeras en eventuell utvidgning lagar och kriterier som finns beskrivna under av täkten i Köping som berör Gärdslösa rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- socken. kraft”. ● Hela Gärdslösas socken är en jordbruks- Kommunikationer bygd som bedömts bevarandevärd ur flera Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- olika aspekter. Detta betyder inte att all ning genom hela socknen. Från Störlinge viker framtida utveckling förhindras utan att vägen av västerut mot Sörby och vidare mot hänsyn ska tas så att socknens attrak- Borgholm eller Köpingsvik. På vardagarna tionskraft inte går förlorad. trafikerar Länstrafiken väg 925 till och från Borgholm och Kalmar. Pendlingsavståndet till ● Sättra och Lindby har bra förutsättningar Kalmar är cirka 3,7 mil och till Borgholm cirka för etablering av lättare industriverk- 1,3 mil. samhet.

I Störlinge finns en mindre hamn som främst ● Ett mindre antal bostadstomter bör kunna används av lokalbefolkningen. komma till på kommunägd mark, söder om Gärdslösa kyrka. Bebyggelseutveckling Delar av Tjusby, Störlinge, Gärdslösa och Övra Bägby är samlad bebyggelse. Ny bebyggelse bör så långt som möjligt anpassas till den befintliga miljön på platsen vad det gäller placering, utformning och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella platsen.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

132 I prästgården i Södra Gärdslösa föddes ’’1793 skalden Erik Johan Stagnelius, kanske en av Ölands mest berömda kulturpersonligheter. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

134 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Högsrums socken

Kort historik Högsrum socken gränsar i norr till Räpplinge, nyodlingar som företogs i bl. a. de gamla ängs- i öster till Gärdslösa och i söder till Glömminge områdena nedanför landborgen vid Halltorp, i Mörbylånga kommun. Både ytan, 38 km2, och Ekerum och Rälla. På utmarkerna etablerades folkmängden, cirka 950 invånare, motsvarar en rad nyhemman som Mossberga, Nyttorp, medeltalet för Ölands socknar. Högsrum har Pettersholm och Rörsberg. De skogrika sock- blivit kommunens golfdistrikt med två stora narna på Ölands västsida från Högsrum till anläggningar. Även bad- och campingturismen Torslunda drog under 1700- och 1800-talen till är väl tillgodosedd. Rälla och Stora Rör tät- sig inhysefolk i långt större utsträckning än de orter på pendlingsavstånd till Kalmar. I sock- kala bygderna på östsidan. Efter öländska för- nen finns tio byar; Abbantorp, Ekerum, Hall- hållanden företer 1800-talets Högsrum en torp, Högsrum, Karum, Rälla, Rönnerum, ovanligt starkt differentierad social struktur. Sörby, Vedby och Vipetorp. I väster fanns inte mindre än fyra av Ölands fåtaliga herrgårdar, Mossberga, Halltorp, Eke- Det vanliga på västra Öland är att terrängen från rum och Rälla. Innanför dessa finns en relativt landborgskrönet långsamt sänker sig mot öster. liten bondebygd med ett drygt fyrtiotal gårdar, I Högsrum däremot befinner sig de högsta vidare en mängd små jordlägenheter och ett än punkterna ett gott stycke inåt mittlandet. Från större antal inhysesstugor. Intill gränsen mot det högt belägna gravfältet vid Odens flisor och Glömminge socken ligger Stora Rör, en gam- Noaks ark har man en fri sikt över det karga mal hamn- och färjeplats. I början av 1800- enbevuxna alvarmarkerna. Landskapet sänker talet fördes posten via denna färjeled och under sig åt norr och öster och övergår sedan i mitt- 1800-talet trafikerade Kalmarsundsbolagets landets snåriga lövskog, kärrstråk och spridda ångbåtar Stora Rör. Vid sidan av gästgivare- odlingsområden kring Karum, Vedby och gården och den stora holländska väderkvarnen, Abbantorp. Mossberga torvmosse omgärdas byggdes vid det nya seklets början två för sin av Karums och Högsrums alvaråsar. Kring tid ansenliga affärshus vid hamnen. I de östra kyrkan och söderut mot Rönnerum är landska- delarna av Karum planeras ett naturreservat pet mjukare och mer uppodlat. Kyrkbyn mar- med syfte att återskapa 1800-talets odlings- kerar tydligt socknens gamla huvudbygd. landskap. Odlingsbygden fortsätter nordväst ut från Högsrumsbyn mot Ekerum. Längst i norr lig- Liksom den förhistoriska bygden kom också ger Halltorp på landborgskanten med utsikt den tidigt medeltida odlingen att få sin tyngd- över kustbältets åkrar och ek- och avenboks- punkt i mittlandet. Invid den största byn bygg- lundar ner mot Kalmarsund. Ett par kilometer des 1100-talets stenkyrka som medelpunkt i innanför Halltorp ligger Västra Sörby i en små- den kyrksocken som efter byn fick namnet bruten, stenbunden mittlandsterräng. Från Högsrum. Rälla gård till sockengränsen vid Stora Rör i söder utbreder sig ett barrskogsområde. Dess Högsrums socken har cirka 340 registrerade västra del har sedan gammalt tillhört Rälla fornlämningar. Den största koncentrationen av gård medan Rälla Tall, öster om landsvägen, forngravar finns på alvaråsarna mellan Högs- fram till 1800-talets början var kronoallmän- rum och Karum, kring vilka en rik järnålders- ning. I sin södra del är Rälla Tall fortfarande bygd varit samlad. En av öns stora fornborgar, ren skogsmark. Högsrum är en av de få sko- Vipetorps borg, ligger också inom socknen lik- grika socknarna på Öland, och än skogigare som de ansenliga komplexen av husgrunder tedde sig trakten i äldre tider, innan nyodling- och stensträngar (rester av murar) från äldre arna alltifrån 1700-talets senare del trängde in i järnåldern öster om Rönnerums by. skogsmarkerna. Från 1700-talets senare del minskas andelen skog tack vare de betydande

135 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Näringsliv Mittlandskogen, som anses vara Nordeuropas I Högsrum finns cirka 20 jordbruksföretag. Av största sammanhängande ädellövskog, breder socknens totala yta om 38 km2 utgör 900 ha ut sig i den västra delen av socknen. Vid Rön- åker, 500 ha betesmark och 450 ha skogsmark. nerum finns bl.a. ett stort lövskogsområde Ett 10-tal av lantbruksföretagen har djurhåll- med ädla lövträd som avenbok, ek, ask och ning med cirka 950 nötkreatur, 570 får. alm. Här förekommer även sällsynta lavar och mossor. Mittlandskogen har ett mycket högt Inom socknen finns många privata företag av naturvärde. Sydost om Mossberga ligger en olika storlekar. Öster om väg 136, vid Hall- våtmark som är geologiskt intressant. Följande torps gästgiveri, finns ett industriområde som områden inom Högsrums socken är Natura är detaljplanelagt. Här pågår för närvarande 2000-område: Karås, Halltorp, Karum och byggandet av en modern företagsby. Se även Rönnerum-Abbantorp. det i Räpplinge socken föreslagna utvecklings- området strax norr om ovanstående område. Stora delar av socknen öster om väg 136 Ett annat område väster om väg 136, vid Rön- omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. Det nerumsvägen, föreslås som industriområde för är ett unikt område med helhetsmiljöer från lättare verksamheter. den äldre järnålderns bondemiljöer. Här finns rester av husgrunder, löst grupperade byar, I Rälla finns en livsmedelsbutik och en lågpris- hägnadssystem, fägator och forntida gravar. butik. Västra Sörby och Stora Rör har båda Ett av de bästa exemplen på övergivna järnål- ”bykrogar” som är öppna mer än enbart under dersbyar i mittlandsområdet finns i Rönnerum. turistsäsong. I Karum utgör bebyggelselägena och odlings- landskapets struktur en relikt miljö med få Det finns flera turistmål som lockar många motsvarigheter på Öland. Karums alvar ett av besökare. Till dessa hör bl.a. Halltorps hage, de få alvaren på mellersta Öland. Husgrunder, Rönnerums fornby, skeppssättningen Noaks stensträngar och gravar från äldre järnålderns ark och Mossberga fornborg. Turistanlägg- bondesamhälle visar på en lång kontinuitet i ningarna finner vi väster om väg 136. Här finns markutnyttjandet. Vid Mossberga finns en forn- småbåtshamnen i Stora Rör, Ekerums golfan- borg med den närbelägna hamnen i Ekerum. läggning, Ekerums bad- och campinganlägg- Odens flisor är två mäktiga resta kalkstens- ning, Halltorps golfbana, Halltorps gästgiveri, flisor med en tradition om asaguden Oden. VIDA konsthall och ett fjärilshus. Några ytterligare turistanläggningar längs kusten planeras Befolkning inte med tanke på de stora natur- och kultur- Folkmängden på cirka 950 personer har varit värden som finns. Kommunen ser däremot relativ stabil under de senaste åren. Pendlings- positivt på att existerande anläggningar kan avståndet är relativt kort till Kalmar och Borg- utvecklas. holm vilket är positivt för en framtida befolk- ningsutveckling.

136 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Vid Ekerum och Halltorp finns två större socknar. I Rälla finns en gruppbostad för psy- konsthallar och i Rälla och i Västra Sörby kiskt utvecklingsstörda. konstgallerier. Inom socknen finns också flera konstnärer och konsthantverkare verksamma. I Högsrum finns Rälla vattentäkt som används under sommarhalvåret när efterfrågan på Tätort och landsbygd dricksvatten är som störst. Under vinterhalvå- Mycket av den service som finns i Högsrum är ret fungerar den som reservvattentäkt. koncentrerad till Rälla. Närmast större tätorter är Borgholm och Kalmar. Det allmänna renvatten- och spillvattennätet är väl utbyggt i Högsrums sockens västra del. Service Renvattnet hämtas från täkten i Köpingsvik. Rälla skola inrymmer barnomsorg, förskole- Spillvattnet omhändertas av reningsverket i klass, årskurs 1–6 och en sporthall. Årskurs Färjestaden, Möbylånga kommun. För byarna 7–9 pendlar till Borgholm medan de flesta belägna längre från kusten föreligger stora gymnasieeleverna pendlar till Kalmar. I Rälla svårigheter att åstadkomma bra avloppsan- finns ett av kommunens fyra folkbibliotek som läggningar. även fungerar som skolbibliotek. Återvinningsstation finns vid Gullvivevägen i Högsrum tillhör det södra hemtjänstområdet Rälla. tillsammans med Borgholm och Räpplinge

Väg 136 är den viktiga pulsådern för trafiken mot norra Öland. Vid bl. a. Rälla finns en mängd farliga utfarter som dessutom stör trafikrytmen. FOTO: LEO. ERIKSSON

137 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi Ölands elförsörjning från fastlandet överförs Ölands Turist AB har framfört önskemål om via ledningar mellan Revsudden och Stora Rör. en separat GC-väg mellan Färjestaden och Havsbaserad vindkraft längs Högsrums kust Borgholm. anses inte lämpligt med tanke på den trånga farleden där dessutom många flyttfåglar passe- Mindre enskilda och allmänna vägar fungerar rar. Längs kuststräckan på land finns höga utmärkt som gång- och cykelstråk även idag naturvärden som skulle skadas vid en etable- och lämpar sig utmärkt som förbindelselänkar ring av vindkraft. I Kalmarsund, utanför västra i det planerade GC-nätet. För en utbyggnad kustremsan, avser kommunen att inte tillåta längs med väg 136 krävs ett omfattande utred- vindkraftsetableringar. ningsarbete.

En prövning enligt uppställda kriterier under Den kortaste sträckan mellan Öland och fast- rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- landet är vid Stora Rör. Dess hamn var innan kraft” är tänkbar i den södra sockendelen. brons tillkomst 1972 färjeläge. Historiskt har hamnen utgjort en viktig knutpunkt för trans- Kommunikationer porterna till och från fastlandet. Idag används Pendlingsavståndet till Kalmar är cirka 2,4 hamnen till största delen av fritidsbåtar och mil och till Borgholm 1,5 mil. Länstrafikens som gästhamn. Även för framtiden är det bussar passerar Högsrum kontinuerligt under väsentligt att hamnen sköts och underhålls då dagen vilket möjliggör och underlättar pend- hamnen har ett strategiskt läge. En utökning av ling till de närliggande centralorterna. serviceutbudet i anslutning till hamnen skulle ytterligare öka dess betydelse. Vid Ekerums Länsväg 136 går genom Högsrum från söder camping finns en gästhamn med cirka 25 båt- till norr. Till väg 136 ansluter väg 965 till Stora platser. Rör och väg 966 till Gärdslösa. Bebyggelseutveckling Enligt Vägverkets mätningar ökar trafiken Med tanke på socknens goda förutsättningar, sommartid med cirka 8 000 fordon per dygn. inte minst vad det gäller det gäller korta pend- Det är viktigt för tillgängligheten till norra lingsavstånd, måste befolkningen i Högsrum Öland att trafiken flyter smidigt genom den förväntas öka. I socknen finns tomter inom södra delen av kommunen. Vid alla planerings- detaljplanelagda områden som ännu inte är frågor är det därför av största vikt att minska bebyggda. En beredskap för att ytterligare antalet utfarter till väg 136 och göra de större tomter kan komma att efterfrågas fordras. Ett anslutningarna mer trafiksäkra. För fotgängare nytt område med åtta exklusiva tomter finns och cyklister finns en kort gång- och cykelväg söder om Pettersholm intill Halltorps gästgi- (GC-väg) mellan livsmedelsaffären och buss- veri. hållplatsen samt utmed väg 966 från livsme- delsaffären till skolan.

Trafiksäkerheten för de oskyddade trafikan- terna måste förbättras längs väg 136. Vägver- ket ansvarar för trafiksäkerheten längs med de allmänna vägarna. Kommunen har däremot ansvaret att i planeringen framföra önskemål till regionala organ samt att se till att hänsyn tas i den detaljplanering som sker.

138 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade I Rälla bör bebyggelseutvecklingen ske mellan förändringar i Högsrum socken väg 966 (Rällavägen) och Rönnerumsvägen på ● Ett område väster om väg 136, vid Rönne- östra sidan av väg 136. De konfliktpunkter som rumsvägen, föreslås som industriområde finns här är närheten till väg 136 och den 50 för lättare verksamheter. KV-ledning som går parallellt med vägen cirka 200 m öster om denna. Vid en framtida explo- ● Ett industriområde för tyngre verksam- atering krävs en konsekvensanalys. heter planeras i norra delen av Högsrums socken men det kan också komma att Västra Sörby är den by som utvecklats mest de beröra den södra delen av Räpplinge senaste åren och här har vuxit fram mindre socknen. verksamheter. Önskan från ytterligare privat- personer att få möjlighet att bosätta sig här har ● I Rälla bör bebyggelseutvecklingen ske framförts. Kommunen har tvingats att säga nej mellan väg 966 (Rällavägen) och Rönne- på grund av de dåliga förutsättningarna för rumsvägen på östra sidan av väg 136. enskilda avlopp. Kommunen är positiv till en bebyggelseutveckling i Västra Sörby. Det all- ● Kommunen är positiv till en bebyggelse- männa va-nätet är numera utbyggt till Halltorp utveckling i Västra Sörby. och det finns kapacitet att ansluta Västra Sörby. ● Trafiksäkerhet och trafikflöde måste förbättras längs väg 136. I Stora Rör och i Ekerums fritidsby finns de flesta fritidshusen samlade. Den övriga fritids- ● Bostadstomter inom detaljplan som är bebyggelsen är spridd. Ett nytt område för kommunägda finns. uthyrda fritidshus planeras norr om vägen till Ekerums bad- och campinganläggning. Detalj- ● En mer detaljerad redovisning av den planer anpassade till fritidsbebyggelse finns framtida mark- och vattenanvändningen och har ännu inte utnyttjats fullt ut. för Rälla tätort kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplaneringen genom en Många av de övriga byarna i Högsrums socken fördjupad översiktsplan. har stora kultur och naturvärden. Även här finns problem med att lösa avloppsfrågorna. Den bebyggelseutveckling som ska tillåtas i övriga byar ska vara väl anpassad till den äldre befintliga bebyggelsen vad det gäller placering, utformning och färgsättning.

Utbyggnad i större omfattning kräver detaljplan. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande. Etablering av annan verksamhet får prövas efter de förutsätt- ningar som finns på den aktuella platsen.

Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- männa intressen”.

139 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

140 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Långlöts socken

Kort historik Långlöts socken gränsar i norr till Gärdslösa, i är ett exempel på en ensamgård som under väster till Högsrum och i söder till Runsten. 1700-talet kluvits i två delar. Den södra gården Socknens östra del består av två praktfulla rad- har större en manbyggning uppförd 1816 i byar med bördig odlingsjord och vidsträckta ”Borgholmsstil”. Flera av gårdarna i östra sjömarker. Väster om Ancylusvallen är land- Himmelsberga ägs av Ölands hembygdsför- skapet småbrutet och byarna är små. Byarna bund och är ett friluftsmuseum där konstmu- Åstad, Kvistorp, Ismanstorp, Himmelsberga seet är ett av Ölands mest kända turistmål. I ett och Björkerum ligger väster om Ancylusvallen. par byggnader har man historiska interiörer Här är landskapet varierat med stora inslag av från 1800-talet. Byn är en av Ölands bäst beva- skog och mossar. Byarna är relativt små och rade dubbla radbyar med långa sammanbygg- exempel på ensamgårdar finns. Andelen fri- da ladugårdslängor på båda sidor av bygatan. tidshus är låg. Långlöts socken förknippas Vissa av byggnaderna har flyttats hit, andra främst med Himmelsberga friluftsmuseum och delar av bebyggelsen är nyuppförd. Björkerum Ismanstorps fornborg. är en radby men på grund av hemmansklyv- ningar ligger gårdarna något skilda från varan- Långlöt är Ölands största radby. Byn, som dra. Bebyggelsen är delvis välbevarad med verk-ligen är lång, har tidigare sträckt ut sig enskilda gårdar och byggnader av intresse, bl.a. längs landsvägens östra sida. I början av 1900- ett par mangårdsbyggnader av salstyp från talet anges att landsvägens östra sida kantades 1880-talet. av en 900 m lång sammanhängande länga av skiftesverksbyggnader. I byns norra ände, utan- Långlöts kyrka har varit en klövsadelskyrka för radbytomten ligger Norrgården, en stor- där västtornet och södra långhusväggen finns gård av herrgårdskaraktär. Manbyggningen kvar idag. Tornet har kolonnettförsedda gavel- utgörs av större gulmålad byggnad i empirstil rösten, ljusgluggar, som är uppförda av ”Gärds- och avgränsas mot bygatan av en imposant lösamästaren” Håkan Tanna ca 1240. I kyrkan kalkstenmur. I övrigt finns bland gårdarna in- har påträffats fragment av en Eskilstunakista, slag av äldre välbevarade mangårdar och skif- vilket är en typ av grav som anses ha tillhört tesverkslängor. Långlöts malm låg söder om personer av hög rang som var den första gene- byn vid Långlöts mosse. Här har det också ration i samhället som kristnats. Mittemot kyr- funnits handelsbod, mejeri och missionshus. kan finns en skola från 1880-talet. Prästgården Folkeslunda är en av mycket få byar vid östra ligger omedelbart söder om kyrkan. Den är en landborgen som är orienterad i öst–västlig rikt- stor och bred, rödmålad salsbyggnad under ning, d.v.s. tvärt emot landborgens sträckning. brutet tak som började byggas 1839. Flygel- Folkeslunda som helhet är en mycket välbeva- byggnaden, uppförd 1844, är också under bru- rad by. I den östra delen är gårdarna kringbygg- tet tak och byggd på hög stenfot. Båda byggda med äldre skiftesverkslador, vissa med port- naderna är mycket välbevarade. På tomten skjul in till fägården. En av längorna har vass- finns stora vårdträd. Prästgården drogs i sam- tak. Mot bygatan finns små stenmursomgär- band med reformationen in till kronan samti- dade lahagar. Flera mangårdsbyggnader är digt som kyrkan blev annex till Runsten. breda byggnader varav en på hög stenfot. En stenmurskantad smal grusväg leder ned till sjö- I Långlöts och Folkeslundas sjömarkerna finns bodplanen med ett 10-tal bodar varav en äldre stora sammanhängande områden med sten- i skiftesverk. strängar. I en torrlagd mosse på Norrgårdens ägor gjordes 1891 ett fynd av två bronslurar Åstad är en ganska löst grupperad klungby i två från ca 1 500 f. Kr. Längs landborgskanten och delar. Bebyggelsen är blandad med enskilda mellan byn och nya landsvägen finns det kända byggnader av intresse. Vägen genom byn mot gravfältet med den sägenomspunna ”Wälters Himmelsberga har en ålderdomlig sträckning. sten” eller ”Kroppkakestenen”. I sjömarken, På byns ägor söderut finns Långlöts f.d. järn- ca en kilometer öster om byn ligger ”Vålerör”, vägsstation liksom ett f.d. lanthandel. Kvistorp ett röse som är 25 m i diameter och 2 meter

141 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

högt. Ismanstorps fornborg ligger mitt på socknens totala yta om 28 km2 utgör 1 000 ha Öland och är omgiven av våtmarker och löv- åker, 550 ha betesmark och 320 ha skogsmark. skog. Borgen mäter 125 m. Inom borgen finns Cirka 20 stycken av lantbruksföretagen har 88 husgrunder. djurhållning med cirka 1 500 nöt, 600 får och 150 svin. Natur- och kulturmiljöer Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär I Långlöts by finns en bilverkstad, ett galleri genom att de har används som betesmarker med kiosk och sommartid en restaurang. under mycket lång tid. Sjömarkerna vid Folkes- lunda utmärker sig med ett mycket öppet betes- För den besökande turisten kan socknen bjuda landskap. Floran inom dessa områden är på såväl natur- som kulturupplevelser. Him- mycket artrik och mängder med flyttfåglar melsberga konst- och friluftsmuseum som är använder markerna som rastlokal under vår en stor turistattraktion med många besökare och höst. Här finns också ett flertal häckande ägs och drivs av Ölands hembygdsförbund. vadarfåglar. Mittlandskogen, som anses vara Även Ismantorps fornborg är ett stort besöks- Nordeuropas störst sammanhängande ädellöv- mål. Ölandsleden, cykel- och vandringsleden skog, breder ut sig i den västra delen av sock- från norr till söder på Öland, har sin sträckning nen. Även Mittlandskogen har ett mycket högt från Dyestad i Runstens socken till Åstad. I naturvärde. I stora delar av Mittlandskogen Åstad delar cykelleden sig, vägen mot väster som berör Långlöt, sträcker ett par stora våt- går till Vedby och Karum och vidare mot Borg- marksområden ut sig med öppna fuktiga gräs- holm medan den andra vägen sträcker sig norr- marker och starrkärr som omges av lövskogar. ut mot Högtomta. Ölands Turist AB kan ge mer Amunds mosse, Kritmossen och Grossmossen information om socknens sevärdheter. hänger samman hydrologiskt och är opåver- kade av dikning. I de tre mossarna finns en Tätort och landsbygd artrik och skyddsvärd svampflora. Vid Det närmaste samhället med offentlig och Amunds mosse finns ett fågelskyddsområde. kommunal service finns i grannsocknen Run- I Långlöts socken är Ismanstorp Natura 2000- sten. Närmaste större centralorter är Borgholm område. och Kalmar.

Hela Långlöts socken är en kulturhistorisk vär- Service defull miljö. I socknen finns två stycken prakt- I grannsocknen Runsten finns barnomsorg i fulla radbyar, Långlöt och Folkeslunda med form av förskola och skolbarnomsorg samt för- bördig odlingsjord och vidsträckta sjömarker. skoleklass och årskurs 1–6. I Runsten finns Himmelsberga är Ölands bäst bevarade dubbla även ett föräldrakooperativt daghem, Näkter- radby. I Långlöt socken finns också ett flertal galen. Högstadium finns i Borgholm, gymna- fornlämningar. Stora delar av socknen väster sieskolor i Borgholm och Kalmar. om väg 925 omfattas av Mittlandets järnål- dersmiljöer. Det är ett unikt område med hel- Långlöt tillhör det mellersta hemtjänstområ- hetsmiljöer från den äldre järnålderns bonde- det. Distriktssköterska finns i Långlöts f.d. miljöer. Här finns rester av husgrunder, löst skola medan vårdcentral finns i Borgholm. grupperade byar, hägnadssystem, fägator och forntida gravar. Det allmänna renvattennätet som finns i delar Befolkning av socknen är dimensionerat så att ytterligare anslutningar kan ske. Renvattnet kommer från Långlöt har haft sjunkande befolkningsantal vattentäkten i Köpingsvik. Ingen del av sock- de sista åren, 2000 fanns här 197 invånare. I nen har tillgång till allmänt spillvattennät, socknen finns ett mindre antal fritidsboende utan alla avloppslösningar är enskilda anlägg- framför allt i återanvända mangårdar. ningar. Näringsliv Jordbruket är den dominerande näringen i Närmaste återvinningsstation finns i Runsten. socknen med cirka 25 lantbruksföretag. Av

142 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Energi I Långlöt finns ett vindkraftverk med en märk- Etablering av annan verksamhet får prövas effekt på 850 kW. Detta vindkraftverk har upp- efter de förutsättningar som finns på den aktu- förts under vintern 2001/2002 och är placerat ella platsen. väster om väg 925 i norra delen av socknen. Vid eventuellt ytterligare ansökningar av vind- I dagens lantbruk uppstår både positiva och kraftsetableringar kommer kommunen att negativa effekter för omgivningen. Den som pröva den efter de lagar och kriterier som finns söker sig till denna levande miljö för att bosätta beskrivet under rubriken ”Allmänna intressen, sig permanent eller på sin fritid måste vara Energi, Vindkraft”. medveten om dessa effekter och se dem som givna förutsättningar. Kommunikationer Östra vägen, väg 925, sträcker sig i nordsydlig Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- riktning genom socknen. Från Långlöt går väg männa intressen”. 967 i västlig riktning mot Högsrum. På vardagarna trafikerar Länstrafikens bussar väg 925 Sammanfattning av planerade till och från Borgholm och Kalmar. Pendlings- förändringar i Långlöts socken avståndet till Kalmar är cirka 4 mil och till ● Kommunen har inte för avsikt att ändra på Borgholm cirka 2 mil. den nuvarande mark- och vattenanvänd- ningen. Bebyggelseutveckling I Långlöts socken finns ingen detaljplan. Delar ● Hela Långlöts socken är en jordbruksbygd av Långlöt, Himmelsberga och Folkeslunda som bedömts bevarandevärd ur flera olika utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelse bör aspekter. Detta betyder inte att all framtida så långt som möjligt anpassas till den befintliga utveckling förhindras utan att hänsyn ska miljön på platsen vad det gäller placering, tas så att socknens attraktionskraft inte går utformning och färgsättning. I befintlig be- förlorad. byggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre verksamheter som inte är miljöstörande.

De välskötta, högklassiga sjömarkerna vid Folkeslunda avslutas med en sjöbodplan närmast Östersjön vars bodar också vittnar om omsorgsfull vård. FOTO: LEO. ERIKSSON

143 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

144 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Runstens socken

Kort historik Runstens socken gränsar i norr till Långlöt och sammanbyggda ekonomilängorna i skiftes- är i övrigt omgiven av Glömminge och Norra verk och kalksten. Lopperstad är belägen all- Möckleby, båda i Mörbylånga kommun. Sock- deles öster om gamla landsvägen som nu flytt- nen är känd som en stolt, välbyggd jordbruks- tats något västerut. I den norra delen av byn bygd med mäktiga sjömarker i öster och åker- finns exempel på en kringbyggd gård med bruk i mittområdet. Alla socknens elva byar – ålderdomliga skiftesverkslängor och portskjul Bärby, Dyestad, Lerkaka, Lopperstad, Norra och ut mot vägen. Mangårdsbyggnaden utgörs av Södra Runsten, Spjutterum, Norra och Södra en längre salsbyggnad under brutet tak. Även Bäck samt Åkerby – är medeltida radbyar. i övrigt är bebyggelse av intresse och med sammanbyggda ekonomibyggnader längs byga- Lerkaka är den nordligaste byn i Runstens tan. Åkerby är en långsträckt radby med den socken som omfattar nio gårdar upprättade äldre bebyggelsen längs landsvägens östra som en dubbel radby med bebyggelse på båda sida. Idag är Åkerby Runstens sockens största sidor av landsvägen. Bebyggelsen är nästan by om elva gårdar. Mangårdsbyggnaderna ut- genomgående välbevarad och gäller både man- görs företrädesvis av salsbyggnader och har i gårdsbyggnaderna och ekonomihusen. Här finns allmänhet renoverats under modern tid. Eko- kringbyggda gårdar med i allmänhet salsbygg- nomilängorna på den östra sidan av vägen nader och ålderdomliga och sammanbyggda inger ett ålderdomligt intryck och är företrä- ladugårdar, påfallande många i kalksten vid desvis uppförda i skiftesverk som rödfärgats sidan av skiftesverksbyggnader. men här finns även ekonomibyggnader av kalksten. Under 1900-talet har flera ladugårdar Lerkaka kvarnrad har anlagts på ett förhistoriskt uppförts på den västra sidan av vägen varige- gravfält där det idag endast återstår fem gravar. nom byns struktur förändrats något. Till stor Tidigare grustäkter har också påverkat fornläm- del har detta att göra med en omfattande brand ningarna i byn. Att döma av två undersökta gra- 1954 då stora delar av byns ekonomibyggna- var i den sydligaste delen av byn syns båda dessa der förstördes. Vid byns södra gräns som också individer begravts i sen vikingatid. Till vikinga- utgör kommungräns finns en stor stenvalvbro, tidens slutskede hör också den 2 meter höga run- den s.k. Pelnabro, uppförd i kalksten med två stenen på motsatta sidan av kvarnraden. valv. Till platsen har knutits många historier med övernaturliga inslag. Norra Bäck består Bjärby omfattar idag nio gårdar, de flesta idag av sju gårdar vilka ligger i en radby. De belägna på den västra sidan av landsvägen. flesta av gårdarna har den götiska gårdsformen Ekonomibyggnaderna består av delvis sam- med ekonomibyggnaderna mot bygatan. Här manbyggda ladugårdslängor i skiftesverk längs finns flera gårdar som är välbevarade i sin hel- med vägen. Mangårdsbyggnaderna varierar het och med enskilda byggnader av intresse. I mer i utseende och ålder. Inne i byn står en run- Norra Bäck ligger också ”Jöns-Lasses” gård sten liksom ett par resta stenar, som troligen som är synnerligen välbevarad. utgör resten av ett större sammanhängande gravfält. I byn har tidigare legat ett kapell, hel- Södra Bäck ligger ca två kilometer väster om gat åt S:ta Margareta. Runsten är kyrkbyn och östra landborgen och landsvägen. Byn har fem även namnet på ett av Ölands tidigare härader. gårdar grupperade på ömse sidor om bygatan. Namnet anses inte syfta på substantivet run- Ekonomibyggnaderna är till största delen sten utan troligen till ordet ”runi” eller ”roni” moderna och det är endast en gård som fortfa- som syftar på ”lopp, rinnande vatten”. För- rande är kringbyggd med bebyggelse från modligen är det bäcken strax söder om kyrkan 1800-talet. Landskapet är öppet och svagt som avses. Runsten, och särskilt Södra Run- kuperat. Mellan Norra Bäck och Vanserum i sten, är sedan 1800-talet känt för sina stora norr, ligger en koncentrerad malmbebyggelse, bondgårdar med präktiga mangårdsbyggnader som framför allt tillhör Vanserum. Bebyggelsen under brutna tak. Flera av dessa manbygg- består av stugor och småskaliga ekonomi- ningar finns kvar tillsammans med de delvis byggnader vilka uppförts kring sekelskiftet.

145 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur och kulturmiljöer Runstens kyrka är uppförd 1835–36, samtidigt Östra Ölands sjömarker har fått sin karaktär som man rev den medeltida kyrkobyggnaden genom att de har använts som betesmarker som låg bredvid. Den gamla kyrkan uppfördes under mycket lång tid. Floran inom dessa troligen under 1100-talet. Dagens kyrka har områden är mycket artrik och mängder med imponerande mått vilket förstärks av den stora flyttfåglar använder markerna som rastlokal åttkantiga lanterninen som dessutom är Ölands under vår och höst. Här finns också ett flertal enda kyrka med tornur. Omedelbart norr om häckande vadarfåglar. Mittlandskogen, som kyrkan, som ligger vid vägkorset mellan anses vara Nordeuropas störst sammanhäng- nämnda häradsväg och landsvägen finns präst- ande ädellövskog, breder ut sig i den västra gården. Denna är uppförd 1828 efter 1700-tals- delen av socknen. Även Mittlandskogen har ett modell under brutet tak och den rödmålade mycket högt naturvärde. I stora delar av Mitt- byggnadens exteriör är mycket välbevarad. landskogen, som berör Runsten, sträcker sig Som flygelbyggnader finns en vitputsad och ett par stora våtmarksområden ut sig med ålderdomlig länga i kalksten liksom en rödmå- öppna fuktiga gräsmarker och starrkärr som lad länga i liggande timmer. Till kyrkomiljön omges av lövskogar. hör även folkskolan från 1872 som numera fungerar som församlingshem.

Väg 962 mellan Runsten och Glömminge är viktig för bl.a. de allt fler pendlarna till fastlandet. Den låga väg- standarden är viktig att åtgärda för att göra Runstensområdet än mer attraktivt. FOTO: LEO. ERIKSSON

146 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Följande områden inom Runstens socken är leden, cykel- och vandringsleden från norr till Natura 2000-område: Vanserum-Bäck-Öve- söder på Öland, har sin sträckning från Jord- torp, Åkerby-Runstens sjömarker och Dyestad. torp i den södra kommungränsen och från Gunnarstorp i Södra Möckleby, norrut genom Hela östra delen av Runstens socken är en kul- Södra Bäck, Vanserum och Dyestad. Ölands turhistorisk värdefull miljö. Här finns flera Turist AB kan ge mer information om sock- välbevarade bebyggelsemiljöer med radbyar, nens sevärdheter. malmbebyggelse och en av Ölands längsta kvarnrader. Husgrundsområden i sjömarkerna Tätort och landsbygd samt gravar och runstenar på östra landborgen Närmaste större centralorter är Borgholm och är intressanta fornlämningarna som finns i Kalmar. Runstens relativa närhet till Kalmar, socknen. Stora delar av socknen väster om väg 3 mil, har under de senaste åren medfört att 925 omfattas av Mittlandets järnåldersmiljöer. många unga familjer har flyttat hit. Det lokala Det är ett unikt område med helhetsmiljöer engagemanget för bygden är starkt och för- från den äldre järnålderns bondemiljöer. Här eningslivet är aktivt. finns rester av husgrunder, löst grupperade byar, hägnadssystem, fägator och forntida Service gravar. I Runsten finns barnomsorg i form av förskola och skolbarnomsorg samt förskoleklass och Befolkning årskurs 1–6. Det föräldrakooperativa daghem- Runsten har haft en positiv befolkningsutveck- met Näktergalen har nyligen byggts ut för att ling de senaste åren, 2000 fanns här 480 invå- tillgodose den ökande tillströmningen av barn. nare. I socknen finns ett mindre antal fritids- Högstadium finns i Borgholm, gymnasieskolor boende framför allt i återanvända mangårdar. i Borgholm och Kalmar. Läsåret 2001–2002 finns det 50 elever i Runstens skola. Enligt Näringsliv prognoserna för elevutvecklingen kommer den Jordbruket är den dominerande näringen i siffran att gälla även 2007. socknen med cirka 40 lantbruksföretag. Av socknens totala yta om 49 km2 utgör 2 000 ha Ett av kommunens fyra folkbibliotek finns i åker, 900 ha betesmark och 550 ha skogsmark. Cirka 35 stycken av lantbruksföretagen har Runsten. Biblioteket fungerar även som skol- djurhållning med cirka 2 400 nöt, 1 200 får och bibliotek. I anslutning till skolan finns en gym- 900 svin. nastiksal som kan hyras genom Kultur- och Fritidsförvaltningen. I socknen finns ett av Ölands större hönserier.

Runsten fungerar som ett centrum för de om- kringliggande socknarna med bl.a. bensinstation, frisör, restaurang och kommunal service.

För den besökande turisten kan socknen bjuda på såväl natur- som kulturupplevelser. Ölands-

147 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Runsten tillhör det mellersta hemtjänstområ- med vägen mot Lopperstad. Även Dyestad, det. Närmaste vårdcentral finns i Borgholm. Södra Bäck och Lopperstad har utvecklings- möjligheter. Utbyggnad i större omfattning Det allmänna renvattennätet som finns i delar kräver detaljplan. Ny bebyggelse bör så långt av kommunen är dimensionerat så att ytterli- som möjligt anpassas till den befintliga miljön gare anslutningar kan ske. Renvattnet hämtas på platsen vad det gäller placering, utformning från vattentäkten i Köpingsvik. Allmänt spill- och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det vattennät finns i området kring kyrkan och är även vara möjligt att komplettera med mindre kopplat till lokal biologik damm. Övriga av- verksamheter som inte är miljöstörande. Eta- loppslösningar är enskilda anläggningar. blering av annan verksamhet får prövas efter de förutsättningar som finns på den aktuella Återvinningsstation finns i Spjutterum. platsen.

Till den allmänna servicen hör också rädd- I dagens lantbruk uppstår både positiva och ningstjänsten som har lokaler i Spjutterum. negativa effekter för omgivningen. Den som Brandkår ingår i verksamheten här. söker sig till denna levande miljö för att bosätta sig permanent eller på sin fritid måste vara Läs mer om Räddningstjänsten under rubriken medveten om dessa effekter och se dem som ”Allmänna intressen, Miljö och riskfaktorer”. givna förutsättningar.

Energi Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- I Runsten finns områden som är intressanta männa intressen”. för vindkraftsetablering. Dessa områden har emellertid höga natur- och kulturvärden. Vid Sammanfattning av planerade en eventuell ansökan om vindkraftsetablering förändringar i Runstens socken kommer kommunen att pröva den efter de ● Kommunen har inte för avsikt att ändra på lagar och kriterier som finns beskrivna under den nuvarande mark- och vattenanvänd- rubriken ”Allmänna intressen, Energi, Vind- ningen. kraft”. ● Hela Runstens socken är en jordbruksbygd Kommunikationer som bedömts bevarandevärd ur flera olika Östra landsvägen sträcker sig i nordsydlig rikt- aspekter. Detta betyder inte att all framtida ning genom socknen. Från Runsten och Lop- utveckling förhindras utan att hänsyn ska perstad går väg nr 962 i västlig riktning mot tas så att socknens attraktionskraft inte går Glömminge. Standarden på denna väg är förlorad. oacceptabel och kommunen bör med kraft påverka Regionförbundet och Vägverket för ● En snar standardhöjning av väg 962 krävs. att få en snar förbättring tillstånd. Pendlingsavståndet till Kalmar och Borgholm är lika, cirka 3 mil. På vardagarna trafikerar Länstrafikens bussar väg 925 till och från Borgholm och Kalmar. Bebyggelseutveckling I Runsten finns en detaljplan som innefattar de centrala delarna av Spjutterum. Delar av Lerkaka, Bjärby, Runsten, Spjutterum, Vanse- rum malm, Lopperstad och Åkerby utgör samlad bebyggelse. Ny bebyggelseutveckling bör kunna ske i södra delen av Spjutterum längs

148 Till Pelnabro i Åkerby har knutits många ’’historier med övernaturliga inslag. BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

150 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Borgholms stad

Kort historik Borgholm omnämns för första gången år 1285. Marken där Societetsparken ligger var ur- Det var fästningen, föregångaren till Borg- sprungligen delvis avsedd som kvartersmark. holms Slott, som då avsågs. I den skyddade Här fanns Societetshus och bevarad musikpa- viken under borgen låg dess hamn, Borgehamn. viljong. Intill parken låg Badrestaurangen som De köpingsrättigheter som kom 1610 förmådde på 1980-talet ersatts med en byggnad med dess ej blåsa mycket liv i det lilla fiskeläget. Inte anda. Vid Tullgatan sträcker sig en idag margi- heller de stadsrättigheter som Borgholm erhöll naliserad park som under badhusepoken hade 1816 gav till en början den blomstrande köpen- stor betydelse. skap som avsikten naturligtvis var. En exklusiv villabebyggelse för fritidsbruk Borgholms första stadsplan och dess tidiga växte fram främst i Borgholms hamn. Villaga- bebyggelse kom till under den stilepok som tans byggnader karaktäriseras av oregel- kallas empire i Napoleons Europa eller som bundna planlösningar, stora verandor, panel- den kom att heta hos oss, Karl-Johanstil. Efter- beklädnad i varierande riktningar och tunna som få svenska städer anlades under 1800- utskjutande tak. Färgsättningen var ursprungli- talets början är stadsbilden med sina rät- gen i bjärta sinsemellan avvikande färger. Idag vinkliga och breda gator och rymliga torg är nästan samtliga badortsvillor helt vitmålade ovanlig i Sverige. I Finland och Baltikum är varför epoken oriktigt tros ha varit färglös. Vid stadstypen däremot oftare förekommande. torget ligger stadshuset och f.d. posten från 1860-talets Borgholm bedömdes av arkitektur- 1940-talet som båda är av hög arkitektonisk historikerna som ”det fullödigaste exempel på klass. stadsbyggnadskonst i Karl-Johanstil som vårt land haft att uppvisa”. Därtill hade Borgholms Sin främsta namnkunnighet har Borgholm i sin bebyggelse en ”sällsynt enhetlig och smakfull egenskap av turist- och sommarstad. Den sär- prägel”. Av denna tidiga bebyggelse återstår präglade naturen och närheten till öns två mest flera köpmansgårdar samt ett antal väl under- lysande sevärdheter, Borgholms Slott och Sol- hållna gathus, flera med sin karaktäristiska liden, har skapat betingelserna för detta. Borg- fritrappa i behåll. Borgholm idag har en mer holms badort grundades redan på 1860-talet, oenhetlig, spretande charm. utvecklades starkt under 80- och 90 talen och kulminerade när H. M. Kronprinsessan Victo- Av 1800-talets hamnanläggningar återstår Ved- ria anlade sitt sommarslott Solliden vid 1900- kajen och det inre av hamnen. Kronomagasinet talets början. Av badortsepokens tid återstår och Tullhuset är bevarade byggnader med idag societetspark med musikpaviljong, kall- hamnanknytning. Kronomagasinets syfte var badhus och strandpromenader samt ett antal att fungera som ett beredskapslager för spann- stora badortsvillor som är i privat ägo. Det mål vid nödår. nyrenoverade byggnadsminnet Borgholms Bio från 1919 hade som ursprunglig affärsidé Borgholm blev huvudstationen för järnvägs- att roa badgästerna. trafiken på norra Öland. Den i Västra Kyrko- gatans förlängning belägna stationsbyggnaden i tegel används idag som ”Resecentrum”. I delar av lokstallarna, beklädda med kalksten, ligger idag postkontoret.

151 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Natur- och kulturmiljöer Näringsliv Borgholm är en till ytan ca 3,5 km2 stor, ganska Handeln är den dominerande näringen till- glest bebyggd tätort där de flesta större beva- sammans med verksamheter som har anknyt- randevärda naturmiljöer enligt Miljöbalkens ning till turistnäringen. En rad välsorterade klassificeringar redan är tagna i anspråk. butiker, livsmedelshallar och bensinmackar utgör ryggraden i Borgholms vardagsliv. I sta- Däremot finns det gröna områden i tätorten den finns också ”tjänste- och serviceföretag” som det är viktiga att bevara som exempelvis som banker, bokföringsbyråer och konsult- Societetsparken, Beckmanska parken, Kapell- företag. udden och Sjöbergs udde (Sjöstugeudden). Dessa områden är populära strövområden både Verksamheter med anknytning till turismen för de boende i Borgholm och för turisterna. har stor betydelse för Borgholms näringsliv. Samtidigt är det viktigt för djur och växter att Sysselsättningsgraden ökar markant inom de har en möjlighet att förflytta/sprida sig denna näring under sommarsäsongen. Handel, mellan de gröna områdena för sin överlevnad. nöjesställen, restauranger, camping, hotell, vandrarhem och rumsuthyrning är några av de Ur kulturell synpunkt har Borgholm flera vär- verksamheter som ”blomstrar” under sommar- den att bevara för framtida generationer. I säsongen. öster, i gränsen mot Köpingsvik, finns Blå Rör, Ölands största bronsåldersröse. Att från Inom industrin dominerar livsmedelsföräd- den första stadsplanen kunna följa bebygg- lingen. ARLA Ost är det företag som syssel- elsens utveckling, badortsperioden och de sätter flest antal personer i kommunen. I början olika arkitektoniska uttrycken genom 1900- av 2002 kom besked om att ARLA Ost kom- talet fram till våra dagar är betydelsefullt. mer att lägga ner sin verksamhet i Borgholm. Mycket karaktäristiskt från den första stads- Mindre företag har svampkonserver, pannka- planen är gatorna som ligger som ett rutnät och kor och kroppkakor på sina program. Inom en del av dessa gator som slutar med en fri sikt Borgholms tätort finns också flera småföretag över havet. Det som främst ger karaktär åt med skiftande inriktning. Borgholm är dess empirestadsplan med rym- ligt torg och breda gator i rutnät. De återstå- Flera konstnärer är verksamma i staden och ende utblickarna från gatumynningarna över det finns flera privata konstgallerier. Krono- sundet är viktiga att slå vakt om. magasinet är ett exempel på utställningsverk- samhet i föreningsregi. Befolkning Borgholms tätort har en positiv befolknings- Tätort och landsbygd utveckling. Här bodde 3 200 personer år 2000, Borgholm har genom åren vuxit ur sin rutnäts- en ökning med 18 personer från år 1999. plan och har vid olika tillfällen byggts ut varvid områden tillhöriga Köping och Räpplinge socknar lagts till Borgholms stad.

152 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Service Borgholm är ett av kommunens två ”service- Det allmänna vatten- och avloppsnätet som har centrum”. Borgholm för den södra delen och en acceptabel standard täcker hela tätorten. Löttorp för den norra delen. Inom det norra hamnområdet finns ett av kommunens reningsverk. Inom tätorten finns barnomsorg i form av för- skola, skolbarnomsorg, förskoleklass samt en Återvinningsstation finns i Borgholm. Montessoriförskola. I anslutning till skolorna finns gymnastiksal och sporthall. Viktoriasko- Energi lan inrymmer förskola och årskurs 1–6 och Borgholm Energi har en fliseldad fjärrvärme- Slottskolan inrymmer årskurs 7–9. Hösten anläggning inom Borgholms tätort. Detta ger 2001 startade Ölands gymnasium i Borgholm. fler privata fastighetsägare möjligheten att Utbyggnaden kommer att ske successivt och ansluta sig till nätet. till höstterminens början 2003 finns förhopp- ningar om att en ny skolbyggnad kan invigas. Kommunikationer Skolbyggnaden skall då inrymma och sam- Västra landsvägen, väg 136 mot norra Öland, ordna gymnasieskolans och Komvux verk- passerar Borgholms östra delar. Vägen har de samheter. senaste åren gjorts säkrare med separat gång- och cykelväg samt med en gångtunnel. En Biblioteksverksamheten bedrivs med huvud- ökad efterfrågan av tätortsnära bebyggelsebar bibliotek i Borgholm samt ett skolbibliotek i mark och en nyexploatering vid ”Karlshöjd” anslutning till Viktoriaskolan. Inom Kultur- på östra sidan om väg 136 aktualiserar trafik- och fritidsförvaltningen ansvarar man även för säkerhetsfrågorna. På sikt kan det även krävas fritidsgårdsverksamheten på Krongården. en separerad gång- och cykelvägskorsning med väg 136 i den norra delen av tätorten. Borgholm tillhör tillsammans med Räpplinge och Högsrum det södra hemtjänstområdet. I Inom tätorten finns ett gång- och cykelnät som Borgholm finns särskilt boende för äldre och delvis är separerat från den allmänna trafiken. funktionshindrade på Strömgården, Borgholms sjukhem och på Ekbacken.

Inom tätorten finns också andra verksamheter som har sitt stöd i Socialtjänstlagen. För mer information, kontakta Socialförvaltningen inom Borgholms kommun.

Landstinget som ansvarar för allmänsjuk- vården har läkarmottagning och distriktsköter- ska i Borgholm. Läkarmottagningen fungerar även som jourcentral för Öland på kvällar och helger. Landstinget har också ambulansverksamhet stationerad vid vårdcentralen.

153 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Länstrafikens bussar passerar genom Borg- Inom tätorten finns fritidsbebyggelse som holm där det finns ett flertal hållplatser. Trafi- främst är lokaliserad till nordöstra delen, om- ken har en acceptabel turtäthet. rådena närmast Köpingsvik. Blå Rör, ett område med uthyrningsstugor från 1950-talet i Hamnen i Borgholm nyttjas eller har nyttjats nordost, ingår i kommunens planerade utveck- som gästhamn, fiskehamn, färjehamn och han- lingsområden för bostadsbebyggelse. Uthyr- delshamn. Den är en viktig tillgång för Borg- ningsverksamheten är under avveckling. Sjö- holm som inte utnyttjas till sin fulla kapacitet. stugeområdet är ett mindre, kommunägt Gästhamnen som ligger strax intill Strand skogsområde väster om Blå Rör. Mark inom Hotell har ökat sin beläggning de senaste åren området har upplåtits till ett 20-tal stugor och hade ca 6 500 gästbåtar år 2000. Inom genom bostadsarrende. Kommunens intentio- hamnområdet finns också en fritidshamn som ner med området är att befintliga fritidshus på den lokala båtklubben ansvarar för. Ett mindre sikt skall avlägsnas så att området blir tillgäng- antal fiskebåtar lägger till i hamnen. Färjetrafi- ligt för turismen och det rörliga friluftslivet. ken mellan Borgholm och Mönsterås/Timmer- Kapelludden väster därom används som cam- nabben saknar kontinuitet och har fungerat pingområde. Inom campingen finns uthyr- från och till de senaste åren. Funktionen som ningsstugor och badhus och ytterligare verk- handelshamn finns inte längre men ur bered- samhetsutveckling pågår. Området är föremål skapssynpunkt bör den bevaras. för detaljplaneläggning. Kungsgårdsområdet som till större delen ligger i Räpplinge socken I samband med fjärrvärmeutbyggnaden sker är föremål för detaljplaneläggning och i första också en utbyggnad av bredbandsnätet inom hand är det området vid Vasahuset som avses tätorten. Förhoppningen är att de boende inom bli företagsby. Kommunen anser att det är av tätorten skall ha möjlighet till en snabbare högsta vikt att bevara de kustnära områdena datakommunikation inom en snar framtid. tillgängliga för det rörliga friluftslivet. Utveck- lingsområden för bebyggelse är Blå Rörs- Bebyggelseutveckling området samt i sydöstra delen vid Nydala/ I stort sett hela Borgholms tätort är detaljpla- Kolstad. nerad. I en tätort som ständigt utvecklas är det också viktigt att detaljplaneläggningen följer En mer detaljerad redovisning av den framtida utvecklingen. I Borgholm pågår detaljplane- mark- och vattenanvändningen för Borgholms arbete i flera lägen för att möjliggöra ny tätort kommer att redovisas i den fortsatta bostads- och fritidsbebyggelse i tätortsnära översiktsplaneringen genom en fördjupad lägen. översiktsplan.

Vid Kapelludden pågår detaljplanering för den nya gymnasieskolan. Det finns flera områden med äldre detaljplaner som är i behov av en översyn. Främst gäller detta det yttre hamn- området där en särskilt tillsatt grupp utreder frågan.

154 BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Sammanfattning av planerade Ny exploatering inom tätorten fordrar detalj- förändringar i Borgholm plan. Tillkommande bebyggelse bör så långt ● På sikt kan det även krävas en separerad som möjligt anpassas till den befintliga miljön gång- och cykelvägskorsning på väg 136 på platsen vad det gäller placering, utformning i den norra delen av tätorten. och färgsättning. I befintlig bebyggelse ska det även vara möjligt att komplettera med mindre ● Det finns flera områden med äldre detalj- verksamheter som inte är miljöstörande. planer som är i behov av en översyn. Annan verksamhetsutövning prövas i de en- Främst gäller detta det yttre hamnområdet, skilda fallen och lokaliseras till lämpligt som är en inte rätt utnyttjad resurs. område inom eller utom tätorten. ● Utvecklingsområden för bebyggelse är Läs mer om bebyggelseutveckling under ”All- Blå Rörs-området samt i sydöstra delen männa intressen”. vid Nydala/Kolstad.

● En mer detaljerad redovisning av den framtida mark- och vattenanvändningen för Borgholms tätort kommer att redovisas i den fortsatta översiktsplaneringen genom en fördjupad översiktsplan.

Infarten till det ”Nya Blå Rör” håller på att byggas. Här får Borgholm ett väsentligt tillskott av stora, strandnära villatomter på gångavstånd från centrum. FOTO: LEO. ERIKSSON

155 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

5. LAGAR m.m.

Nedan följer en sammanställning av de lagar som berör mark- och vattenanvändningen i Borgholms kommun.

156 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

157 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Plan- och Bygglagen (PBL) Översiktsplan Samråd Plan- och Bygglagen (PBL) styr översiktspla- Genom samråd med kommunen i samband nens handläggning och innehåll. I de inledande med utarbetande av översiktsplanen och gransk- bestämmelserna (1 kap 3 §) står ”att varje ning av planen har länsstyrelsen ansvar för att kommun skall ha en aktuell översiktsplan, som bevaka att planen tillgodoser bl. a. riksintres- omfattar hela kommunen” samt att ”översikts- sen enligt miljöbalken (MB). På samma sätt planen skall ge vägledning för beslut om an- bevakar länsstyrelsen vid utarbetande av vändning av mark- och vattenområden samt detaljplaner genom i plan- och bygglagen om hur den byggda miljön skall utvecklas och (PBL) föreskrivet samråd bl.a. att natur- och bevaras”. Översiktsplanen är inte bindande för kulturintressen beaktas. myndigheter och enskilda. I 4 kap. finns de paragrafer som reglerar vad som skall framgå Miljöbalken (MB) av översiktsplanen, vilka som ingår i sam- Miljöbalken trädde i kraft 1999-01-01 och er- rådskretsen, länsstyrelsens roll, utställnings- sätter 15 lagar, bl. a. naturvårdslagen, miljö- skedet, planens innehåll, etc. Översiktsplanens skyddslagen och vattenlagen. Miljöbalkens innehåll är i lagen inte reglerat i detalj utom att mål är att främja en hållbar utveckling och på ”i översiktsplanen skall redovisas de allmänna så sätt tillförsäkra nu levande och kommande intressen enligt 2 kap. och de miljö- och risk- generationer en god livsmiljö. Av målet fram- faktorer som bör beaktas vid beslut om an- går att naturen inte bara är en livsmiljö för vändningen av mark- och vattenområden”. Vid människor, utan dessutom har ett eget skydds- redovisningen av de allmänna intressena skall värde. riksintressen enligt miljöbalken anges särskilt. Vidare ska av planen framgå grunddragen i De fem grundstenarna i balken är: fråga om den avsedda användningen av mark- ● människans hälsa och miljö skyddas mot och vattenområden, kommunens syn på hur skador och olägenheter oavsett om dessa den byggda miljön skall utvecklas och bevaras orsakas av föroreningar eller annan samt hur kommunen avser att tillgodose de påverkan, redovisade riksintressena och iaktta gällande ● värdefulla natur- och kulturmiljöer miljökvalitetsnormer. skyddas och vårdas, ● den biologiska mångfalden bevaras, I planbeskrivningen ska redovisas planerings- ● mark, vatten och fysisk miljö i övrigt förutsättningarna, skälen till planens utform- används så att en från ekologisk, social, ning och de åtgärder som kommunen avser att kulturell och samhällsekonomisk synpunkt vidta för att fullfölja planen. Vidare skall redo- långsiktigt god hushållning tryggas, och göras för planens konsekvenser. Översiktspla- ● återanvändning och återvinning liksom nens innebörd och konsekvenser skall kunna annan hushållning med material, råvaror utläsas utan svårighet. och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Detaljplan Genom detaljplan (DP) regleras närmare bl.a. Kapitel 3 och 4. Bestämmelser för hushållning ny sammanhållen bebyggelse och nya enstaka med mark och vatten byggnader som kan få betydande inverkan på Hela Öland har sådana natur- och kulturvärden omgivningen. Bebyggelse som skall förändras att riksdagen har beslutat att det är av riks- eller bevaras kan om så erfordras också regleras intresse och ska skyddas mot påtaglig skada i detaljplan, t.ex. för kulturhistoriska miljöer. enligt lag (4:e kapitlet).

Områdesbestämmelser Utöver detta är särskilda delområden på Öland För begränsade områden som inte omfattas av utsedda som riksintresse för natur- och kultur- detaljplan kan områdesbestämmelser antas för värden eller för friluftslivet (3:e kapitlet, 6 §). att säkerställa att syftet med ÖPL uppnås eller Dessa delområden ska så långt möjligt skyd- att ett riksintresse om hushållning med natur- das mot åtgärder som kan påtagligt skada resurser m.m. tillgodoses. natur- eller kulturmiljön.

158 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kapitel 5. Miljökvalitetsnormer Mindre mark- eller vattenområden som är Miljökvalitetsnormer är ett styrmedel som särskilt viktiga för hotade arter eller skydds- regleras i Miljöbalkens 5 kapitel. Normer med- värda i övrigt kan avsättas som biotopskydds- delas normalt av regeringen för att miljömål område (11 §). I ett sådant område får ingen ska uppnås, för att åtgärda miljöproblem i verksamhet som skadar naturmiljön bedrivas. Sverige eller för att vissa EG-direktiv ska Vissa biotoper i jordbruksmark som t. ex. alléer, kunna genomföras. Idag finns miljökvalitets- åker-holmar, stenmurar och småvatten (inklu- normer antagna för kvävedioxid, svaveldioxid, sive öppna diken), är sedan 1994 generellt bly och partiklar i utomhusluft. Det finns även skyddade i hela landet. regler rörande hur kommunerna ska kontrol- lera att normerna uppfylls. I Miljöbalken finns Om det behövs särskilt skydd för en djur- eller också andra bestämmelser som rör miljökvali- växtart inom ett visst område kan länsstyrelse tetsnormer. Exempelvis innehåller de s.k. hän- eller kommun avsätta djur- eller växtskydds- synsreglerna i 2 kap. en typ av stoppregel områden (12 §). I dessa områden meddelas kopplad till miljökvalitetsnormer. I 16 och 24 föreskrifter som inskränker rätten till jakt, kap. miljöbalken finns ytterligare regler av be- fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt tydelse. Till dessa kommer bestämmelser i att uppehålla sig i området. Plan- och Bygglagen. Strandskydd råder vid havet och vid insjöar Mer om miljökvalitetsnormer kan läsas på och vattendrag. På Öland omfattar strand- Naturvårdsverkets hemsida. skyddet land- och vattenområden intill 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvat- Kapitel 7. Skydd av områden tenstånd. Syftet med strandskyddet är att Naturreservat avsätts av länsstyrelsen eller trygga förutsättningarna för allmänhetens fri- kommunen och har till syfte att bevara biolo- luftsliv och att bevara goda livsvillkor på land gisk mångfald, vårda och bevara värdefulla och i vatten för djur- och växtlivet. Inom ett naturmiljöer eller tillgodose behov av områden strandskyddsområde får inga nya byggnader för friluftslivet (4 §). Ett område som behövs uppföras eller ändras till annat ändamål, gräv- för att skydda, återställa eller nyskapa värde- ningsarbeten får ej ske, anordningar eller åt- fulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skydds- gärder som försämrar livsvillkoren för växter värda arter får också förklaras som naturreser- och djur får ej utföras. vat. I ett beslut om att bilda naturreservat finns vissa inskränkningar i rätten att använda områ- Ett mark- eller vattenområde kan förklaras det. Sådana inskränkningar kan t ex vara för- som vattenskyddsområde för att skydda en bud mot bebyggelse, plantering, jakt och an- grund- eller ytvattentillgång (21–22 §§). vändning av bekämpningsmedel. Habitat och fågeldirektiven är EU-ländernas Ett mark- eller vattenområde får förklaras som gemensamma lagstiftning inom naturvårds- kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kul- området. Direktiven skapar en gemensam ram turpräglade landskap. Att det inom ett område för skyddet av djur, växter och naturtyper och finns en byggnad eller anläggning som är föreskriver att det inrättas ett nätverk av skyd- skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kultur- dade områden, kallat Natura 2000. Områdena minne eller fast fornlämning enligt lagen om ska bevaras med syfte att ”upprätthålla eller kulturminnen m.m. hindrar inte att området restaurera en gynnsam bevarandestatus hos förklaras som kulturreservat. naturtyper och vilda växt- och djurarter av gemenskapsintresse”. Sveriges regering kan Ett särpräglat naturföremål kan förklaras som förklara ett område som särskilt skyddsområde naturminne om det behöver särskilt skydd eller enligt fågeldirektivet (28–29 §§). vård (10 §). Även för naturminnen gäller vissa inskränkningar.

159 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

På samma sätt kan särskilda bevarandeområ- Ytterligare områden har av regeringen god- den pekas ut enligt habitatdirektivet. EU- känts att ingå i Natura 2000 enligt habitat- kommissionen fastställer vilka dessa områden direktivet. Beslut enligt detta direktiv kräver ska vara utifrån en lista med kandidater som också godkännande av EU-kommissionen, där Sveriges regering upprättar. ärendet nu ligger för avgörande.

Kapitel 8. Särskilda bestämmelser om skydd Kulturminneslagen (KML) för djur- och växtarter Lagen om kulturminnen m. m. (SFS 1988: Ett antal djur- och växtarter är fridlysta (1–3 950) är kulturmiljövårdens speciallag. I lagens §§). Dessa djur får inte skadas, fångas eller in-ledning slås fast att det är en nationell ange- dödas och för växterna gäller att de inte får lägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö skadas eller tas bort och inga delar från växten och att ansvaret för detta delas av alla. Kultur- får samlas in. Exempel på fridlysta djur som minneslagen anger grundläggande bestämm- finns på Öland är hasselsnok, långbensgroda melser till skydd för viktiga delar av kultur- och större ekbock. Fridlysta växter är t. ex. arvet. Lagen innehåller bl. a. bestämmelser om våradonis, gulkronill och samtliga orkidéarter. skydd av värdefulla byggnader liksom för fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturmin- Kapitel 11. Vattenverksamhet nen och vissa kulturföremål. Vidare anges att Exempel på vattenverksamhet är markavvatt- länsstyrelsen har tillsyn över kulturminnes- ning, uppförande eller ändringar av fördäm- vården i länet och att Riksantikvarieämbetet ningar och att leda bort grundvatten och utföra har överinseende över kulturminnesvården i anordningar för detta. För all vattenverksam- landet. het krävs tillstånd enligt miljöbalken (9 §). Inget arbete får påbörjas innan tillstånd har För fornlämningar gäller lagens skydd inte meddelats. Inom hela Kalmar län råder mark- endast själva fornlämningen utan även ett så avvattningsförbud för att våtmarkerna ska stort område som behövs för att bevara forn- kunna bevaras (14 §). lämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Kapitel 12. Täkter, jordbruk och annan verksamhet. Byggnadsminne är ett skydd som länsstyrelsen För att få bedriva täkt av berg, sten, grus, sand kan använda för att skydda en byggnad som är eller andra jordarter krävs tillstånd från Läns- synnerligen märklig genom sitt kulturhisto- styrelsen (1 §). Med tillståndsansökan måste riska värde eller som ingår i ett kulturhistoriskt man bifoga en miljökonsekvensbeskrivning. märkligt bebyggelseområde. Tillstånd ges inte om livsbetingelserna för någon hotad växt- eller djurart försämras vid Agenda 21 täktverksamhet. 1992 antog FN handlingsprogrammet för det 21:a århundradet – Agenda 21. Det innehåller Om en verksamhet som inte är tillståndspliktig riktlinjer för hur miljö- och utvecklingsproble- kan komma att väsentligt ändra naturmiljön men i världen ska lösas och kan ses som ett ska den anmälas för samråd (6 §). Samrådet redskap för att börja styra mot ett hållbart sam- sker med länsstyrelsen eller skogsvårdssty- hälle. relsen. Exempel på samrådspliktiga verksamheter är större schaktningar och dräneringar, I Sverige har regeringen rekommenderat kom- anläggning av dammar och skyddsdikning. munerna att vara samordnare och drivkraft för arbetet med Agenda 21. Regeringen har med hänvisning till fågeldirek- tivet beslutat utpeka 36 områden att ingå i nät- verket Natura 2000. Enligt miljöbalken beteck- nas dessa områden som ”Särskilt skyddsom- råde” enligt 7 kap, § 28, och de har särskilt mar- kerats på kartan.

160 BORGHOLMS KOMMUN 5. LAGAR m.m. ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Kommunfullmäktige fastställde 2000-01-27 för vår strävan att åstadkomma en ekologiskt ”Avstamp för Agenda 21”. Syftet med doku- hållbar samhällsutveckling. De har blivit rikt- mentet är: märken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var ● att vara bas för det fortsatta arbetet med och av vem det bedrivs. Agenda 21 i kommunen ● att väcka tankar kring riktningen för Med utgångspunkt från det nationella miljö- utvecklingen av kommunen målsarbetet har riksdagen godkänt 15 miljö- ● att erbjuda kunskapsunderlag och ge en kvalitetsmål som tillsammans skall täcka in helhetssyn hela vår miljö och samtidigt vara ledstjärna för myndigheter, företag, markägare och medbor- Allemansrätten gare när de fattar beslut, använder eller vistas i Allemansrätten är inte en lag utan en hävd- vår gemensamma miljö. vunnen rätt som innebär att envar har rätt att fritt färdas över annans mark och vatten. Var De 15 miljökvalitetsmålen är: och en som utnyttjar allemansrätten skall visa ● Frisk luft hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med ● Grundvatten av god kvalitet naturen. ● Levande sjöar och vattendrag ● Myllrande våtmarker Miljökvalitetsmål ● Hav i balans, levande kust och skärgård I april 1999 antog riksdagen femton nationella ● Ingen övergödning miljökvalitetsmål. Målen beskriver de egen- ● Bara naturlig försurning skaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha ● Levande skogar för att samhällsutvecklingen ska vara ekolo- ● Ett rikt odlingslandskap giskt hållbar. I november 2001 antog riksdagen ● Storslagen fjällmiljö också delmål – som förtydligar miljökvalitets- ● God bebyggd miljö målen – samt riktlinjer för hur dessa delmål ● Giftfri miljö ska nås. ● Säker strålmiljö ● Skyddande ozonskikt Till nästa generation ska vi kunna lämna över ● Begränsad klimatpåverkan ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De 15 miljökvalitetsmålen ska leda vägen

161 BORGHOLMS KOMMUN REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

REFERENSER

Litteratur

Adolfsson, G. Nilsson, Hj. & Lantz, S. 1987. Carlsson, L. (red). 1997. Fågellokaler på Ölands järnvägar. Helsingborg Öland. Ölands ornitologiska förening. Ahlqvist, A. 1822–27. Ölands historia och Calidris. beskrifning I-II. Kalmar Eriksson, L., Folenius, B, Reis, von, R. 1985. Alexandersson, H. et al. 1991. Temperaturen Återanvändning av jordbrukets ekonomi- och nederbörden i Sverige 1961–90. byggnader. Sveriges lantbruksuniversitet. Referensnormaler. SMHI Uppsala Almqvist, C. & Lindegård, P. 1999. Vägen Eriksson, E., Moreau, A. 2002. Öländska som kulturarv. Värdefulla vägar och radbyar. Tradition i trä. Byggförlaget. vägmiljöer i Kalmar län. Stockholm Länsstyrelsen i Kalmar län/Vägverket Fallgren, J-H. 1997. Hus och gård på Öland. Areen, E. 1924. Borgholm. Stadens och Ur Bebyggelsehistorisk tidskrift. Nr 33. badortens historia. Acta Oelandica II. Stockholm/Uppsala Stockholm Föra hembygdsförening. 1987. Föra från kust Areen, E. 1924. Den kungliga djurgårds- till kust. Borgholm inrättningen på Öland. Acta Oelandica I. Grusinventering i Kalmar län. Ur: Öland. Stockholm Länsstyrelsen i Kalmar län Avstamp för Agenda 21, fastställd av kom- Gärdslösa hembygdsförening. 1989. Gärds- munfullmäktige 2000-01-27. Borgholm lösa, en sockenbeskrivning. Kalmar Axelsson, R. Janzon, K. & Rahmqvist, S. Hagberg, U. E. 1980. Öland. Ur: Med 1996. Öland. Det medeltida Sverige 4:3. arkeologen Sverige runt. Stockholm Stockholm Hallberg, G. 1985. Ortnamn på Öland. Barchaeus, A. G. 1959. Resa i Kalmar län Stockholm (1775). Ur: Kalmar län 1959. Kalmar Hammarskiöld, B-M. 1985. Ett läns utveck- Bertilsson, G. 1985. Öländsk mejerihantering ling. Kulturminnesvårdsprogram för 100 år 1885–1985. Borgholm Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar. Bevarandeprogram för odlingslandskapet, Meddelande 1985:18. Kalmar Borgholms kommun. 1995. Hofrén, M. Henriksson, G. & Johansson, A. Länsstyrelsen i Kalmar län 1995. Husen på Öland. Kalmar Boken om detaljplan och områdesbestäm- Högby hembygdsförening. 1996. Högby melser. Allmänna råd 1996:1 ändrad socken på Öland. Borgholm genom 2002:1, Boverket. Karlskrona Högsrums hembygdsförening. 1979. Boken om översiktsplan del 11. Boverket Högsrum – en sockenbeskrivning I-II. Bruch, H., J-Å. Ledel. 1996. Ölands vatten- Karlshamn försörjning. En översiktlig sammanställ- Johansson, O. 1990. Mittlandsskogens ning av Ölands samlade vattenproduktion vegetation. Calidris 1990: 59-68 i kommunala anläggningar samt Katalog H 2000. Regionalt planeringsunder- beräkning av framtida möjlig grundvatten- lag i Kalmar län. Länsstyrelsen i Kalmar. produktion vid utnyttjande av konstgjord Meddelande 2000:10 infiltration och magasinering. Källa hembygdsförening. 1988. Källa, Mark & Vatten Ingenjörerna AB. Växjö en sockenbeskrivning. Löttorp Bättre plats för arbete. Allmänna råd 1995:5, Köping–Egby hembygdsförening, 1986. Boverket. Karlskrona Boken om Köping och Egby. Carlsson, L. (red). 1995. Öländska fåglar. Köpingsvik/ Borgholm Ölands ornitologiska förening. Calidris.

162 BORGHOLMS KOMMUN REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Leonardsson, L. 1994. Våtmarker som Statistik från SCB kvävefällor. Naturvårdsverket. Stockholm Sterner, R. 1926. Ölands växtvärld. Kalmar Linnaeus, C. 1745. Carl Linnaei Öländska Thoms, C. & Joelsson, A. 1982. Nitrat i och Gothländska resa. Stockholm och grundvattentäkter i Sverige. Uppsala Naturvårdsverket Lundh, K. (red). 1992. Borgholms kungsgård. Vindkraftplanering i en kustkommun. Om naturen och människor på en öländsk Exemplet Tanum. Nationellt pilotprojekt kungsgård. Ölands kulturminnesförening för kunskapsuppbyggnad och metodut- Lundkvist, E. 1951. Alböke socken. Bygde- veckling. Energimyndigheten m.fl. 2001 beskrivning. Kalmar von Konow, J. 1996. Öland. Ur: National- Långlöts hembygdsförening. 1970. Långlöt, encyklopedin 20:441. Bra Böcker AB, ur en ölandssockens kulturhistoria. Höganäs Långlöt von Reis, J. 1979. Kulturhistoriskt värdefulla Länsstyrelsen i Kalmar. 1981. 100 forn- bebyggelsemiljöer på landsbygden inom minnesmiljöer på Öland. Kalmar Borgholms kommun på Öland. Löts hembygdsförening. 1991. Löt, en Riksantikvarieämbetet, Kalmar ölandssocken och dess människor. Vägen som kulturarv. Värdefulla vägar och Borgholm vägmiljöer i Kalmar län. 1999. Mikaelsson, J. & Persson, O. 1986. Öland Länsstyrelsen i Kalmar från grunden. Liber, Stockholm Åhstrand, P. 1768. Beskrifning öfwer Öland. Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodal- Brombergs faksimilserie 1979. Uppsala ismen 1000 –1700. Det svenska Åkerbo hembygdskrets. 1950-1999. Öländsk jordbrukets historia. Borås bygd. Åkerbo hembygdskrets årsbok. Natur och kultur på Öland. 2001. Natur- Åkerbo härad. Borgholm och kulturmiljöprogram för Öland. Länsstyrelsen i Kalmar län Nelson, H. 1909. Öland, Emigrationsutred- ningens bygdeundersökningar. Stockholm Nilsson, R. 1995. Badortstidens Borgholm Palm, B. (red). 1948–1950. Öland I-III. Lund Persnäs hembygdsförening.1997. Persnäs socken i stenriket. Persnäs hembygds- förening. Lundeby Riksantikvarieämbetet. 1990. Köpingsvik. Medeltidsstaden 77. Stockholm Runstens hembygdsförening. 1988. Runsten, en öländsk sockenbok. Borgholm Räpplinge hembygdsförening. 1990. En bok om Räpplinge. Borgholm Saltzman, K. 1999. Det var en gång en sjö; Historien om Vedbormeträsk. Öländsk Bygd 50: 14-27 Saltzman, K. 2001. Inget landskap är en ö. Lund

163 BORGHOLMS KOMMUN ADRESSER ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52

Adresser

Borgholms kommun Riksantikvarieämbetet Box 52 Box 5405 387 21 BORGHOLM 114 84 STOCKHOLM Tel. 0485-880 00 Tel. 08-51 91 80 00 Hemsida: www.borgholm.se Hemsida: www.raa.se E-post: [email protected] Statens strålningsinstitut Boverket 171 16 Stockholm. Box 534 Tel. 08-729 71 00. 371 25 KARLSKRONA Hemsida: www.ssi.se Tel. 0455-530 00 Hemsida: www.boverket.se Träffpunkt Öland Box 74 Statens Energimyndighet 386 21 FÄRJESTADEN Malgomajvägen 12 Tel. 0485-56 06 00 120 60 ÅRSTA Hemsida: www.olandsturist.se Tel. 08-447 63 48 Hemsida: www.energimyndigheten.se Turist- & Resecentrum. Mittpunkten Stationshuset Lantmäterimyndigheten Box 115 Östra Kyrkogatan 29 387 22 BORGHOLM 387 32 BORGHOLM Tel. 0485-890 00 Tel. 0485-152 40 Hemsida: www.olandsturist.se Hemsida: www.lm.se Vägverket i Kalmar Länsstyrelsen i Kalmar Malmbrogatan 7 391 86 KALMAR 392 35 KALMAR Tel. 0480-820 00 Tel. 0480-44 70 00 Hemsida: www.h.lst.se Hemsida: www.vagverket.se

Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Tel. 08-698 10 00 Hemsida: www.environ.se

164