Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
ÖVERSIKTSPLAN 2002 BORGHOLMS KOMMUN 1 Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg 27 Gärdslösa socken 124 Kultur och fritid 28 Högsrums socken 129 Vattenförsörjning 31 Långlöts socken 135 Jordbruksbevattning 33 Runstens socken 140 Avlopp 33 Borgolms stad 145 Dagvatten 34 Avfall 34 5. LAGAR m. m. 150 Energi 35 Kommunikationer 40 REFERENSER 156 Flyg 40 Litteratur 156 Sjöfart 41 Adresser 158 Biltrafik 42 Gång- och cykeltrafik 43 Kollektivtrafik 43 Tele och datakommunikation 43 Natur och kulturmiljöer 45 Bebyggelseutveckling 48 Översiktsplan 48 I SÄRSKILD BILAGA Detaljplan 48 · Länsstyrelsens granskningsyttrande Generella bestämmelser 50 · Miljö- och Byggnadsnämndens utlåtande Miljö och riskfaktorer 52 · Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Lagstiftning 52 · Kommunstyrelsens beslut Beredskapshänsyn 52 Miljöaspekter 53 · Kommunfullmäktiges beslut om antagande samt Räddningstjänst lagakraftsbevis och beredskapshänsyn 55 · Samrådsredogörelse Kommunens strategi och organisation 56 · Förordnande till skydd för Ölands landskapsbild Totalförsvar 57 4 5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 1. INLEDNING Översiktsplanens syfte och innehåll Översiktsplanen är ett dokument som kommu- Vid redovisningen av de allmänna intressena nen upprättar i samråd med statliga och andra skall riksintressen enligt miljöbalken anges myndigheter och med kommuninvånarna. Pla- särskilt. Vidare ska det av planen framgå nen har flera funktioner. Den ska bl. a. vara ett grunddragen i fråga om den avsedda använd- gemensamt handlingsprogram som visar hur ningen av mark- och vattenområden, kommu- kommunen ser på användning av mark och nens syn på hur den byggda miljön skall vatten och på hur olika verksamheter ska bedri- utvecklas och bevaras samt hur kommunen vas. Planen ska också ge vägledning inför avser att tillgodose de redovisade riksintres- beslut i plan- och byggfrågor. Dessutom utgör sena och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. den en överenskommelse mellan kommunen och länsstyrelsen om hur riksintressena inom I planbeskrivningen skall redovisas plane- kommunen ska tillgodoses. Översiktsplanen ringsförutsättningarna, skälen till planens ut- kan ses som en katalog över vad som ska gälla formning och de åtgärder som kommunen för mark- och vattenanvändning och för miljö- avser att vidta för att fullfölja planen. Vidare frågor i hela kommunen. Den ska också vara en skall det redogöras för de konsekvenser planen bakgrund till diskussioner om kommunens medför. Översiktsplanens innebörd och konse- framtida utveckling, men den är inte juridiskt kvenser skall utan svårighet kunna utläsas. bindande som en detaljplan. En mer detaljerad reglering av markens I 2000-talets samhällsplanering har natur- och användning och av bebyggelsen inom kom- miljöfrågorna fått en allt mer framträdande munen kan ske genom fördjupad översikts- roll. Samhällsutvecklingen sker i en snabbare plan, områdesbestämmelser eller detaljplaner. takt och betydelsen av att värna vår miljö blir Fastighetsplaner får antas för att underlätta viktig. Lagstiftningen har ändrats och förnyats, genomförandet av detaljplaner. mycket för att stärka skyddet av vår livsmiljö. En stor del av lagstiftningen har sin grund i Lagen säger också att kommunfullmäktige internationella överenskommelser. minst en gång under mandatperioden ska ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Plan- och Bygglagen (PBL) säger att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som Miljöbalken (MB) trädde i kraft 1999 och omfattar hela kommunen. Översiktsplanen ska ersatte då 15 lagar. MB: s mål är att främja en ge vägledning för beslut om användningen av hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra nu mark- och vattenområden samt om hur den levande och kommande generationer en god byggda miljön förväntas utvecklas och beva- livsmiljö. Kommunen skall redovisa hur den ras. Översiktsplanen är inte bindande för myn- avser att tillgodose eventuella riksintressen digheter och enskilda men ska fungera som ett och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. beslutsunderlag och vara vägledande för fram- tida beslut. Riksdagen antog 1999 15 nationella miljö- kvalitetsmål. För att uppnå dessa miljökvali- I 4 kap PBL finns de paragrafer som reglerar vad tetsmål finns i MB miljökvalitetsnormer. som skall framgå av översiktsplanen, vilka som ingår i samrådskretsen, länsstyrelsens roll, Öland har enligt riksdagen sådana natur- och utställningsskedet, planens innehåll, etc. Över- kulturvärden att hela Öland klassats som riks- siktsplanens innehåll är i lagen inte reglerat i intresse för det rörliga friluftslivet. Utöver detalj utom att ”i översiktsplanen skall redovisas detta har särskilda delområden utsetts som de allmänna intressena enligt 2 kap och de miljö- riksintresse för sina natur- och kulturvärden och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om eller för friluftslivet. Även beslut om naturre- användningen av mark- och vattenområden”. servat, naturminnen, biotopskyddsområden, 5 BORGHOLMS KOMMUN 1. INLEDNING ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 djur- och växtskyddsområden, vattenskydds- Vill Ni ta del av denna, kontakta Borgholms områden samt habitat och fågeldirektiv (Natu- kommun, Kanslifunktionen, tel. 0485-880 00. ra 2000) har tagits för särskilda delområden. ”En Vision av Öland 2015” går också att läsa Som den uppmärksamme läsaren uppfattar så på kommunens hemsida. är stora delar av Öland skyddat i någon form och detta ställer särskilda krav på den fysiska Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun, planeringen. Många gånger krävs tillstånd från översiktsplan del 2 någon statlig myndighet för att ändra i den Arbetet med ÖVERSIKTSPLAN 2002 påbör- befintliga markanvändningen. Trenden i dagens jades år 2000 av en arbetsgrupp bestående av planering är att kunna erbjuda strandnära bo- politiker och tjänstemän inom kommunen. stadsbebyggelse för att stimulera inflyttning. Man har regelbundet träffats för att bl.a. disku- Borgholm är en långsmal ökommun med vat- tera och ta ställning till den inventering som ten på tre sidor. Det är aldrig mer än 5 km till gruppen gjort av kommunens socknar. Arbetet havet! Detta gör att kommunen kan bevara har varit lärorikt för alla som deltagit. Även kustzonerna obebyggda, så att alla kan njuta av andra grupperingar inom kommunen har dragit havet, men ändå locka med havsnära boende. nytta av detta. Gruppdeltagarna är överens om att jämte resultatet har processen varit en vik- Mer i samband med kommunens ställnings- tig del av arbetet. Gruppen har under arbetets taganden om den framtida mark- och vatten- gång träffat olika intressegrupper för att få mer användningen utifrån ovanstående förutsätt- faktaunderlag till ställningstaganden rörande ningar kan läsas under respektive socken- hela kommunen. Samrådet genomfördes under beskrivning. Se även kapitel 3 ”Riksintressen våren 2002 och sågs av kommunen som en och Resurshushållning”. ”dialog utåt” för att synpunkter från myndig- heter, organisationer, föreningar och allmän- Bakgrund och tidigare planer heten skulle vägas in i det slutliga ställnings- Borgholms kommun har idag ingen gällande tagandet. Det hölls två offentliga samrådsmö- översiktsplan. Kommunfullmäktiges beslut ten, ett i Löttorp och ett i Borgholm. Deltagar- 1994-03-28 § 27 vann aldrig laga kraft på antalet var lågt och för liknande arrangemang i grund av överklagande. framtiden behövs en diskussion om hur man ska arbeta för att nå ut till kommuninvånarna. En Vision av Öland 2015, översiktsplan del 1 Av de yttranden som kom in var 8 från privat- Borgholms kommun har tillsammans med personer medan 19 yttranden kom från olika Mörbylånga kommun genom Ölands kommu- verk, kommuner, organisationer etc. Samråds- nalförbund utarbetat ”En Vision av Öland redogörelsen är bilagd ”Översiktsplan 2002”. 2015”, översiktsplan del 1. ”Översiktsplan 2002” har varit utställd under ”En Vision av Öland 2015” innehåller kom- tiden 2002-07-15 – 09-18. munens mål och strategi för de allmänna intressena. Dessa mål och strategier har legat Denna översiktsplan har arbetats fram på ett som grund för överväganden och beslut i