Krutbrännaren Nr 2 ∙ 2015 ∙ Årg 24 Ölands Botaniska Förening Krutbrännaren Årgång 24, 2015 nr. 2 ISSN 1103-2839

Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år.

Föreningens webbsida: www.ölandsflora.se

Medlemsavgiften för 2015 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens plusgiro 636 59 31-2 eller bankgiro 760-1834. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 A, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thorsten Jansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Musslevägen 12, 386 33 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/319 08 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Stephanie Janowski (kassör) Håkan Lundkvist Strandängsvägen 8, 38695 Färjestaden Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 344 09 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected]

Tryck: ADT-digitaltryck, Borgholm Ölands svampflora Projekt Ölands hotade växter Ett pågående projekt där vi försöker Hjälp oss inventera sällsynta och kartlägga svampfloran på Öland. Är hotade växter på Öland. Vill du ha en du intresserad så skriv eller ring till aktuell rödlista, eller äldre fynduppgif- Tommy Knutsson. ter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson.

Omslagsbild: Backtimjan Thymus serpyllum, på alvaret öster om Möckelmossen Omslagets baksida: Avenbokskog i höstskrud, Halltorps hage Samtliga foton i detta nummer: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 2 (24) 2015 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 – från öländsk horisont av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foto och kartor)

Var 5:e år kommer en reviderad rödlista ut. Det är ArtDatabanken som med hjälp av sina expertkommittéer tar fram underlaget för rödlistan som sedan fastställs av Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Rödlistan är en prognos för hur stor risken är ett en enskild art ska dö ut i Sverige. Internationella naturvårdsunionen IUCN har tagit fram kriterierna hur bedömningarna ska göras. Rödlistade växter tillhör någon av kategorierna: nationellt utdöd (RE), akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU), nära hotad (NT) eller kunskapsbrist (DD). Hotade arter är de i kategorierna CR, EN och VU. Arter som bedömts enligt rödlistningskriterierna men som inte uppfyller dem benämns livs- kraftig (LC).

IUCN:s kriterier för rödlistning Kriterium E Kvantitativa analyser anger Kriterium A Minskning av populationen en utdöenderisk på minst 50 % på 10 år under 10 år eller 3 generationer på 80 % eller 3 generationer (CR), 20 % på 20 år (CR), 50 % (EN), 30 % (VU) eller 15 % eller 5 generationer (EN), 10 % på 100 år (NT) (VU) eller 5 % på 100 år (NT) Kriterium B Utbredningsområde eller Följande öländska taxa har fått en högre förekomstarea enligt kriterier och följande rödlistningskategori underkriterier a. kraftigt fragmenterad Agrostemma githago klätt EN → CR b. fortgående minskning c. extrema fluk- Blitum bonus-henricus lungrot NT → VU tuationer (minst 2 av 3 delkriterier) (ny hotart) Kriterium C Population med antal repro- Bromus arvensis renlosta VU → EN duktiva individer är <250 (CR), <5 000 → (EN), <10 000 (VU) eller <20 000 (NT) Fraxinus excelsior ask VU EN → och en fortgående minskning sker Raphanus raphanistrum åkerrättika NT VU (ny hotart) Kriterium D Population med antal repro- → duktiva individer <50 (CR), <250 (EN), Ulmus glabra skogsalm VU CR → <1 000 (VU) eller <2 000 (NT) eller Ulmus minor lundalm NT CR (ny mycket begränsad förekomstarea hotart)

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 43 Krutbrännaren 2 (24) 2015

Följande öländska taxa har fått en lägre landsocknar och överallt på flera ställen rödlistningskategori allmän=31–33 socknar Botrychium matricarifolium rutlåsbräken tämligen allmän=23–30 socknar EN → VU spridd=15–22 socknar Gymnocarpium robertianum kalkbräken tämligen sällsynt=7–14 socknar VU → NT (ej hotart) sällsynt 1–6 socknar Liparis loeselii gulyxne VU → NT (ej hotart) mycket sällsynt=anträffad endast på 1–4 lokaler Misopates orontium kalvnos EN → NT (ej hotart) Apera spica-venti kösa NT Plantago tenuiflora dvärgkämpar VU → Kösa är ett 1-årigt gräs som känns igen NT (ej hotart) på sina 1-blommiga småax som är för- sedda med ett långt borst (5‒10 mm). Spergula arvensis subsp. arvensis sydspärgel → Vippan är rikblommig och strået kan bli DD NT meterhögt. Kösa förekommer främst i → Stellaria neglecta bokarv VU NT (ej södra delen av Sverige upp till Värmland hotart) och Uppland med enstaka ströfynd norr Taraxacum litorale liten kärrmaskros VU därom. Vanligen växer kösa i sandiga åkrar → NT (ej hotart) men kan även uppträda i vägkanter och Thalictrum simplex subsp. tenuifolium smal- ruderatmiljöer. Liksom andra åkerogräs ruta VU → NT (ej hotart) missgynnas den av ogräsbekämpning och konstgödsling. Kösa har en dokumenterad Följande taxa har åkt ur rödlistan dvs. be- minskning på 10‒30 % under de senaste dömda som LC (tidigare rödlistekategori 10 åren (kriterium A). inom parentes) På Öland växer kösa i åkrar, trädor, väg- Artemisia oelandica alvarmalört (NT) kanter och gårdsmiljöer. Förr angavs den Erucastrum supinum kalkkrassing (NT) som allestädes. I Sterner 1986 uppges den Filago vulgaris klotullört (VU) som något minskande. Men ännu idag kan Jacobaea vulgaris subsp. gotlandica alvar- vissa åkrar hysa stora bestånd av kösa som stånds (NT) lyfter sina skira vippor över säden. Rubus lidforsii bornholmsbjörnbär (NT) Besökslokal: Höstsådda, sandiga åkrar Taraxacum crocinum saffransmaskros (NT) inom Sandby och Gårdby socknar är bra jaktmarker för att finna kösa. Taraxacum decolorans kalkmaskros (VU) Taraxacum intercedens sumpmaskros (EN) Buglossoides arvensis var. arvensis vit sminkrot NT Nya kärlväxter på rödlistan som påträffats Vit sminkrot är en ettårig ört i familjen på Öland. Frekvensuppgifter för Öland strävbladig växter (Boraginaceae). Höst- är hämtade ur Sterner 1986 ”Ölands grodda plantor bildar många sidogrenar kärlväxtflora”. och utvecklar fler blommor och frukter allestädes=arten anträffad i samtliga 33 medan vårgrodda plantor har få sidogre-

44 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! !! ! ! !!! !! !! ! ! ! ! !! !! ! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !!!! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !!! !! ! !!! !! ! ! !!! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !!! ! ! ! ! !! ! ! !! ! ! ! !! ! !! !! ! !! !! ! ! ! !!! ! ! !! !!! ! ! !! !! !! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! !!!! ! !!! ! !!! !! !! ! !! ! ! ! ! ! ! !! !! ! !!!!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! !! ! !! !!!! !! !!!! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !!! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !!! ! ! !! !!! ! ! ! ! ! !! ! !! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !!! !! ! !! ! !! !! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !

Kösa Vit sminkrot Alla kartor: fynd Artportalen 2000‒2015

Kösa i sandig kornåker vid Åby, Sandby sn

nar och således ett mindre antal blommor och frukter. Blommorna är små, vita och sitter i små samlingar med ett stödblad. Bladen har mittnerv men saknar sidoner- ver. Delfrukterna sitter fyra tillsammans och är hårda, gråbruna med vårtig yta. Den sällsynta varieteten blå sminkrot B. arvensis var. coerulescens har blåa blom- mor. Vit sminkrot kan förväxlas med stenfrö Lithospermum officinale men den har glänsande, vita delfrukter samt blad med sidonerver. Vit sminkrot har funnits Vit sminkrot i sandtag väst Sandgårdsborg

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 45 Krutbrännaren 2 (24) 2015 i vårt land sedan lång tid tillbaka och har Den bedöms i Sterner 1938 med frekvens- fynd från de flesta landskap. I dagsläget siffra allestädes. Även i dagsläget finns förekommer den främst i Götalands noteringar från samtliga socknar. slättbygder samt på Öland och Gotland. Besökslokal: Som med alla ettåriga åker­ Växtplatserna är sandiga åkrar med glesare mellan sädesstråna. Även andra människo- ogräs är det svårt att ge någon säker lokal. skapade miljöer såsom sandtag, rondeller, Försök vid Mysinge hög, Resmo socken, banvallar och jordhögar kan hysa växten. där vit sminkrot är noterad 2010‒2015. Hot utgörs av ett intensifierat jordbruk Leta i den kalkrika, betade torräng- med ogräsbekämpning och borttagande en som omger gravhögen, koordinat av odlingshinder i landskapet ex. igenlägg- 6266910/1539115. ning av diken, borttagande av stenmurar Cirsium acaule jordtistel NT och åkerholmar. Vit sminkrot har en do- Jordtistel är en flerårig korgblommig växt kumenterad minskning på 10‒40 % under (familjen Asteraceae). Som artepitetet 10 år (kriterium A). antyder är stjälken mycket kort, oftast På Öland växer vit sminkrot i åkrar, sand- en till tre centimeter. De mycket taggiga tag, vägkanter och på tillfälliga jordhögar. bladen är samlade i en rosett vid basen av

Jordtistel på grusalvar öster om Möckelmossen, Stenåsa sn

46 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015 plantan. Blomkorgen är rödviolett. Den ella inskärningen på ytteragnen. Blågrönt kan knappast förväxlas med någon annan mannagräs växer i västra Götaland med tistel men kan sällsynt bilda hybrider med utpostlokaler på Öland. Växtplatserna andra i släktet Cirsium. Jordtistel före- är öppna, fuktiga, näringsrika och gärna kommer främst i Götaland med enstaka trampade av betesdjur. Vattenhål, källor lokaler i södra Svealand. Växtplatserna är och diken är ställen där man finner gräset. kalkpåverkade, torra‒friska betesmarker. Hot utgörs av igenväxning men även torr- Växten missgynnas av upphörd hävd och läggning genom dikning. Blågrönt man- ökad näringstillförsel. Den taggiga tisteln nagräs har en dokumenterad minskning på är väl skyddad från växtätare. Jordtistel har 30‒50 % under 60 år (kriterium A). en dokumenterad minskning på 10‒30 % I Sterner 1986 finns inte blågrönt manna- under 30 år (kriterium A). gräs upptaget. På Öland noterades växten På Öland anges jordtistel som allestädes. första gången 1963 vid Beijershamn av Den är vanlig i torrängar på Stora alvaret Anders Svensson (tidigare ej publicerad men även på den betade sjömarker. Ibland men fyndet finns inlagt i Artportalen). I kan den växa uppe på tuvor i kalkfuktängar. ett vattenhål vid Igelmossen fann Tommy Jordtistel är spridd över hela ön och saknas Knutsson 2005 blågrönt mannagräs som endast i delar av Böda Kronopark. växte på ömse sidor av sockengränsen mellan Torslunda och Algutsrum. Grä- Besökslokal: Drygt 1,5 km öster om Möck- set är senare eftersökt på lokalen utan elmossen, norr om alvarvägen (Stenåsa sn), återfynd, möjligen beroende på att betet växer jordtistel i det röda vittringsgruset (se då hade upphört. Under den pågående foto), koordinat 6267080/1545800. inventeringen av kärlväxtfloran på Öland Glyceria declinata blågrönt manna- fann Bengt Hallberg arten i ett dike i en gräs VU fuktig betesmark söder om vattenverket i Blågrönt mannagräs är flerårigt gräs med S. Möckleby. Det fanns kvar ännu 2015. krypande växtsätt. Strået blir maximalt 60 Besökslokal: Det källpåverkade diket i cm högt och de blågröna bladen är 4‒8 mm betesmarken söder om Torngårdsvägen, S. breda. Vippan är något ensidig och drar Möckleby sn, koordinat 6247665/1538570. ihop sig efter blomningen. Ytter­agnarna har 7 mörka nerver och 3‒5 tänder. Helianthemum nummularium subsp. Mittnervens spets når framför den första nummularium ljus solvända NT inskärningen på ytteragnen. Ståndarknap- Solvända är en dvärgbuske med i Sverige pen mäter 0,8‒1 mm. Det kan vara svårt två underarter; ljus solvända H. num- att skilja arten från mannagräs G. fluitans mularium subsp. nummularium och mörk och skånskt mannagräs G. notata. Manna- solvända H. nummularium subsp. obscurum. gräs har ståndarknappar som mäter 1,5‒3 Ljus solvända skiljs från mörk solvända på mm och ytteragnar som saknar tänder. att bladens undersida är tätt filthåriga av Skånskt mannagräs har ytteragnar som är stjärnhår. Mörk solvända har grön bladun- trubbiga eller svagt tandade. Mittnervens dersida med spridda enkla hår och/eller spets når inte framför den första eventu- enstaka stora stjärnhår. Underarterna kan

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 47 Krutbrännaren 2 (24) 2015

! ! ! ! !!! !! ! !!! ! ! ! ! !! !! ! ! !!! ! !! !! ! växa tillsammans och övergångsformer ! ! ! !! ! ! förekommer. Blomningen sker i juni‒ ! ! ! ! ! ! !!!! ! ! !! ! !!!! ! ! !! !! !! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! augusti, blommorna är gula och mäter !!! ! ! ! ! ! ! ! !! !!! ! !! ! ! !! ! !! ! ! !! !!! ! !!! !!! !! ! !! !!!! !!! ! !! 15‒25 mm i diameter, sällsynt kan de ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! !!! !! !!! !! ! ! ! ! ! vara gulvita eller brandgula. Ljus solvända ! ! !!! !! ! !!!! !! !! ! !! !!! ! ! ! ! ! ! !! förekommer främst i östra Göta- och ! !! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! !! ! !!!!! !!!!!!! ! !! ! !!!! !! !! !! ! !! !!! !! !! !!!!!!! ! !! ! Svealand, inklusive Öland och Gotland. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! ! ! !! !! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! Växtplatserna är öppna, torra och ogöds- ! !! ! !! ! ! !!! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! !!! !! ! ! !! lade betes- eller slåttermarker. Hot utgörs ! !! !! ! ! ! !!!! ! ! ! ! !!!! !!!! !!! !! ! !! ! ! ! !! ! !!!!! ! ! !!!! ! !!! ! !! !!! ! !!! !! ! ! ! !! ! !!!! ! !! ! !! ! ! ! ! av upphörande hävd och/eller tillförsel av ! ! ! ! !!!!!!! ! ! ! ! ! !!!! !! ! !! !! ! !! !! ! ! !! ! !!! ! ! !!!!! ! ! !! ! ! !! !!! !!!!! !! !!! ! !! ! ! !!! ! !!! !! näringsämnen. Växten kan hålla sig kvar en ! !! !! !! ! ! !! !! !!! !! !!!!!!! !!!! !! ! !! ! !!! !!!!!! !!! !!!!!! ! ! !!!!! ! ! !!! !!!! !!!!! !!!! !!! ! !! ! ! !!!!! !!! ! !!! !!!! ! ! !!!!!!! ! !! ! ! ! !!! ! period om hävden uteblir men försvinner ! !! !!! !! ! ! !! ! ! !! ! !! ! !! !!!!! !! ! !!!!!!!!! ! !! !!! ! !! ! !!!!! ! ! ! !!!! !! ! ! !!!!! !! !!!! !!! ! !! !! !! !! ! !! !! !!!!!! ! !! !!! !!!!!! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !! ! med tiden. Alltför hård hävd missgynnar ! !!! !!! !! !! !! ! ! !! !! !!! ! ! ! !!!!! !!!! ! !!!! !!!!! !!! !!!!! ! !!! ! ! !! !!! !! ! !!!!!! !!! !!!!!!! ! ! !! !!!!!!!! ! !! !!!!!!!!! ! !!! !!!! ! ! !! ! ! !!! ! ! ! !! ! ! !!! ! ! !!!!!! ! !!!! !! ! !!!! !!!!!! ljus solvända. Den har en dokumenterad ! ! !!! !!!! !! !! !! !!!!!!! ! !!! ! !! !!! ! ! !! ! ! !! ! !!!!!! !! !! !!! !! !!!! ! ! ! !! ! !! !!! ! ! ! !! ! ! !!! !! ! ! !! !! !! !!! !! ! ! ! ! ! ! minskning på 10‒30 % under 60 år (kri- ! !!!! !!! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! !!!!!! !!!! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! !!!! ! terium A). !! !!! !! !! ! !! ! !!! ! !!!!!! !! !!! ! ! ! !! !!! !!! !! !! ! ! !!!! ! ! ! ! !! !! !!! !! ! ! ! ! ! !!!! ! ! ! !!! ! !!! !! ! På Öland anges solvända som allestädes. !! ! !! !! ! ! ! !! !! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !!!! I Sterner 1986 anges endast underarten !! subsp. nummularium som känd från ön. Jordtistel Ljus solvända Den växer i torrängar, hedar och klarar

Ljus solvända i liten, betad torräng insprängd i Mittlandsskogen NV Rosek, Torslunda sn

48 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

även mer kalkfattig mark. Den är fortfa- rande vanlig över större delen av Öland. Besökslokal: Ljus solvända brukar blomma rikligt på torrbackarna vid Jordtorpsåsens naturreservat, Algustrum sn, koordinat 6283400/1545900. Helianthemum nummularium subsp. obscurum mörk solvända VU För skillnad gentemot ljus solvända se ovan. Mörk solvända har en mer sydväst- lig utbredning i Sverige och finns från Skåne till Östergötland. Den är mycket sällsynt på Öland och Gotland. Biotop och hot delar den med ljus solvända men den är mer ovanlig. Troligen är den till viss del förbisedd. Den har en dokumen- terad minskning på 40‒50 % under 60 år (kriterium A). Förekomstarean ligger under gränsvärdet för sårbar, utbrednings- området är kraftigt fragmenterat och en fortgående minskning sker (kriterium B). På Öland finns inte mörk solvända noterad i Sterner 1986. Det första dokumenterade fyndet av underarten gjordes av Charlotte Wigermo, Bengt Nilsson och Åke Svens- son 2011 då de fann mörk solvända i Hedblomster på Gårdby sandfält, Gårdby sn betesmarken OSO om Långlöts Norrgård, Långlöt sn. Det andra fyndet gjordes 2015 Helichrysum arenarium hedblomster av Tomas Burén, Ulla-Britt Andersson och VU Thomas Gunnarsson i en betad alvartorr­ Hedblomster är en perenn ört i famil- äng ca 1 km nordväst om Skarpa Alby, jen korgblommiga växter (Asteraceae). Gårdby sn. Plantan blir 10‒40 cm hög med en basal Besökslokal: Mörk solvända har endast rosett och strödda, långsmala blad längs två kända, individfattiga förekomster stjälken. Blomkorgarna sitter i en flocklik på Öland. Vill du se mörk solvända kan samling i stjälkens topp. Blommorna är du ge dig in i Småland till trakterna av gula, sällan med orange färg. Hela plan- Emmaboda där flera rika lokaler hittades tan är gråvitt filthårig. Blomningen sker i 2015 (fynden finns på Artportalen). juli‒september. Hedblomster förekommer främst i Skåne som hyser majoriteten av det svenska beståndet. Några lokaler finns i

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 49 Krutbrännaren 2 (24) 2015

Halland, Blekinge, Småland, på Öland och hedblomster utgånget från Högby socken Gotland. Växtplatserna är väldränerade där den noterats VSV om Högby fyr i en och sandiga såsom sandhedar, sanddyner betesmark (senast sedd 2003). På lokalen och gräshedar. Hedblomster behöver vid parkeringsplats Idehultet klipps gräset blottad sand för sin etablering och kan alldeles för kort vilket sliter upp plantorna påträffas i trädesåkrar och ruderatmark. (Trafikverket är vidtalat). Marken ska vara närings- och humusfat- Besökslokal: På Rälla heds nordöstra del, tig. Igenplantering av sandmarker med Högsrum socken, finns ett vackert bestånd tallskog, plockning till eterneller, ökad av hedblomster. Ljungheden är ohävdad näringstillförsel och igenväxning utgör men hedblomster klarar sig kvar vid en hot mot arten. Hedblomster har en minsk- liten stig som används flitigt av bussrese- ningstakt som bedöms vara 25‒55 % under närer 6292900/1546090. 30 år (kriterium A). Växten är fridlyst. På Öland gjordes primärfyndet av Carl Hieracium dentifolium växeltands- von Linné 1741. I Sterner 1986 anges fibbla VU den som tämligen sällsynt. Glesvuxna Känd från Blekinge, Halland, Öland, och hedartade torrängar och åsar på sand Småland, Västergötland, Östergötland och uppges som växtplatser. Men även sandiga Närke. Minskningen sker av förekomst­ ödeåkrar kan hysa arten. Det finns ett 30- area, kvalitén på artens habitat, antalet tal lokaler förtecknade i Sterner 1986. I dagsläget har vi kännedom om fem lokaler (varav en med tre dellokaler). Möjligen är

!

!!

!

! !

Hedblomster på Gårdby sandält, Gårdby sn. Kartan till höger visar hedblomster 2000–2015

50 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015 lokalområden och antalet reproduktiva Vickleby: nedåt havet mellan Wickleby individer (kriterium B). och Carlsten. J. Berggren 1914 Äldre fynd med belägg i offentliga her- Ås: Ottenbylund. R. Sterner 1926; Otten­ barier. Olika lokaler i samma socken är by, björk- ekängar. R. Sterner 1926; Ot- åtskilda med ; tenbylund, längs liten markväg, i glänta, norr om den stora genomfartsvägen genom Glömminge: lund väster om Gillsättra. lunden. T. Karlsson 1972 R. Sterner 1924 Aktuella fynd av stor hagfibbla saknas på Algutsrum: Borg, i den restaurerade ängen Öland men den bör eftersökas i ex. i Böda norr gården. T. Karlsson 1972 socken och Ottenbylund På Öland finns två sentida fynd av växel- tandsfibbla, båda med belägg godkända av Hieracium oistophyllum trollfibbla Torbjörn Tyler. NT Känd från Skåne, Blekinge, Öland, Got- Algutsrum: Gråborgsängen, slåtteräng. L. land, Småland, Halland, Bohuslän, Dals- & K.-G. Bringer 2005 (återfynd) land, Västergötland, Östergötland, Närke, Föra: Gel 500 m norr om, ädellövskog. C. Södermanland, Värmland, Västmanland, Albinsson & J.-O. Petersson 2010 Uppland, Dalarna, Gästrikland och Medel­­pad. Minskning sker av förekomst­ Hieracium megavulgatum stor hag- area, kvalitén på artens habitat, antalet fibbla NT lokalområden och antalet reproduktiva Känd från Skåne, Blekinge, Öland, Got- individer (kriterium B). land, Halland, Småland, Bohuslän, Dals- land, Västergötland, Östergötland, Närke, Äldre fynd med belägg i offentliga her- Södermanland, Västmanland, Uppland, barier Dalarna, Gästrikland och Hälsingland. Borgholm: Borgholm, bland H. pycnodon Minskning sker av förekomstarea, kvalitén och H. amnoon. E. Nordström; Borgholm. på artens habitat, antalet lokalområden O. Köhler 1906 och antalet reproduktiva individer (kri- terium B). Räpplinge: Strandtorp R. Sterner 1933 Äldre fynd med belägg i offentliga her- Högsrum: Rönnerum öster om. R. Sterner barier 1933; Rälla Tall, mellan stugbyn och Stora Rör nedanför landborgen. R. Sterner 1933 Böda: Änggärds udde. R. Sterner 1934; Lyckebäck, skogsbryn. E. Almqvist 1947 Glömminge: Lökenäs. R. Sterner 1933 Källa: Källa. J. Lagercrantz 1893 Torslunda: Torslunda. K. Johansson, 1891 Persnäs: Ledenäs (anm. troligen avses På Öland finns ett sentida fynd av troll- Legenäs). A. Arrhenius 1928 fibbla, belägg godkänt av Torbjörn Tyler. Glömminge: i skogen (”Bränningen”) NV Långlöt: Åstad, vägkant. L. & K.-G. om Ryd. R. Sterner 1933 Bringer 2005

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 51 Krutbrännaren 2 (24) 2015

Trollfibbla bör eftersökas längs västra kus- Räpplinge: Borgholms slottsbranter. K. ten från Lökenäs till Rälla Tall (nedanför Johansson 1893; Borga hage. E. Köhler landborgen). 1907 och 1908; Strandtorp. R. Sterner 1920; landborgsbranten strax söder slottet. Hieracium prolatescens oskarshamn- R. Sterner 1925; Borga hage nära Borge fibbla VU hage by. R. Sterner 1934; Borga hage ned- Endast känd från Oskarshamnstrakten anför Kaffetorpet. R. Sterner 1934 (Småland) och en lokal på Öland. Minsk- ningen avser förekomstarea, kvalitén på Aktuella fynd saknas. Sydlig trollfibbla bör artens habitat, antalet lokalområden och eftersökas i området vid Borga hage ex. vid antalet reproduktiva individer (kriterium Kaffetorpet och slottsruinen. B). Hieracium ravusculum tennfibbla NT Äldre fynd med belägg i offentliga her- Art med relativt stor men mycket gles barier utbredning i Götaland (Skåne, Öland, Småland, Västergötland, Östergötland). Räpplinge: Borgehage nedanför Bergdala. Växer på måttligt beskuggade mer eller R. Sterner 1934 mindre basiska klippbranter Minskningen Aktuella fynd saknas på Öland men den avser förekomstarea, kvalitén på artens bör eftersökas på sin gamla lokal. habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer (kriterium B). Hieracium pycnodon sydlig trollfibbla EN Äldre fynd med belägg i offentliga her- Sällsynt art med glest spridda förekom- barier ster i Skåne, Blekinge, Öland, Småland, Räpplinge: Borgehage. E. Nordström Halland, Bohuslän, Västergötland, Öster­ 1893 götland. Växer främst i torra ljusöppna ängsbokskogar och är säkert starkt miss- Hieracium sublividum mörkstiftig gynnad av försurning. Minskningen avser hällfibbla VU förekomstarea, kvalitén på artens habitat, Känd från Öland, Småland och Östergöt- antalet lokalområden och antalet repro- land. Minskningen avser förekomstarea, duktiva individer (kriterium B). kvalitén på artens habitat, antalet lokalom- Äldre fynd med belägg i offentliga her- råden och antalet reproduktiva individer barier (kriterium B). Köping: Köping. J. Lagercrantz 1906 Äldre fynd med belägg i offentliga her- barier Borgholm: Borgholm. S. Almquist 1881; Borgholm. E. Nordström 1892 och 1893; Böda: Kronoparken, vid vägen strax NO Borgholm. K. Johansson 1892; Borgholm. Byerum. R. 1922; Byerum (mot Skäfte­ E. Wahlgren 1906; Borgholm. O. Köhler kärr), vägkant i skog. E. Almquist 1947 1907 och 1908; Borgholm K. Johansson Aktuella fynd saknas, bör eftersökas längs 1920 (alla kan avse lokaler i Räpplinge sn) vägen mellan Byrum och Skäftekärr.

52 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

klippor är ställen där slåtterfibbla kan växa. Den missgynnas av upphörd hävd och ökat näringstillförsel som leder till igenväxning. Slåtterfibbla har en dokumenterad minsk- ningstakt på 20‒60 % under de senaste 60 åren (kriterium A). Det är främst i den södra halvan av sitt utbredningsområde i Sverige som en minskning har konstate- rats. Oftast är den fåtalig på sina lokaler. På Öland anges slåtterfibbla som allmän. Den växer i alvarängar, på sandfält och i torrare betesmarker. Arten är relativt frekvent på Stora alvaret men har betydligt glesare med aktuella fynd på mellersta Öland, mellan N. Möckleby till Föra

Slåtterfibbla på Gårdby sandfält, Gårdby sn

Hypochoeris maculata slåtterfibbla VU Slåtterfibbla är en perenn växt i famil- jen korgblommiga växter (Asteraceae). Bladrosetten ligger platt mot marken, mittnerven är röd och bladen har bruna fläckar. Växer plantan skuggigt kan fläck- arna saknas. Stjälken är 20‒70 cm hög, grenad och har få, små blad. Blomkorgen mäter 3‒5 cm i diameter och är tydligt gul. Mellan blommorna sitter små hinnlika fjäll. Blomningen sker i juni‒juli månad. Frukten har fjäderhår. Slåtterfibbla före­ kommer från Skåne upp till mellersta Norrland. Växtplatserna är torra och oftast hävdade genom bete eller slåtter. Natur- betesmarker, vägkanter, glesa skogar och Borsttåg på slåtterängen vid Ottenby, Ås sn

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 53 Krutbrännaren 2 (24) 2015 socken. Besökslokal: I tallskogen mellan Dörby och Gårdby finns en skjutbana väster om landsvägen. Någon aktivitet verkar inte förekomma på skjutbanan men marken är fortfarande öppen. I den sandiga torrängar kan du finna kanske 1000 blommande slåtterfibblor 6278075/1551880. Juncus squarrosus borsttåg NT Borsttåg är en flerårig växt som bildar fasta tuvor. Bladen sitter i en rosett, de är styva och trådlika med en bredd på 1‒2 mm. Stjälken saknar blad och mäter 10‒50 cm. Blomställningen sitter i dess topp. Blomningen sker i juni‒juli. Kalkbladen är bruna, trubbiga med en ljus hinnkant. Kapseln är glänsande och mäter ca 5 mm. Borsttåg växer främst i de sydvästra delarna av Sverige (Skåne, Halland och Bohuslän) och saknas nästan helt i landets östra och norra delar. Den växer i fuktiga, öppna Åkerrödtoppa i åker vid Karum, Högsrum sn och näringsfattiga betesmarker. De magra ! ! ! ! !!! sand- eller torvmarkerna har lågt pH- !

! värde. Borsttåg missgynnas av upphörd ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! !! ! hävd, ökad näringsbelastning och dikning. !! !!

! En klar minskning har konstaterats och ! ! ! minskningstakten är 15‒40 % under de !

! ! senaste 30 åren (kriterium A). ! ! ! ! !!

På Öland uppges borsttåg i Sterner 1986 ! ! !

!! som sällsynt och senast sedd 1934. Det ! ! !! ! ! !! ! finns ett 15-tal äldre lokaler i Sterner 1938 ! ! ! ! !! !! (främst i Böda, Köping och Ås socknar). ! ! !!! ! ! ! Arten sågs 1986 vid Ottenby av Anders !! ! ! ! ! ! !! ! !!!!!!!!!!!!!! ! ! !! Haglund (Artportalen). Efter år 2000 !! ! !!!!! !! ! ! !!!! !!!!!!! ! !!!!! har borsttåg noterats på tre lokaler ute ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! på schäferiängen vid Ottenby, Ås socken. ! ! ! !! ! !! ! ! !! !! ! ! ! ! Där växer den i lite fuktigare svackor på !!!!

! ! ! ! ! !!!!! ! ! den sandiga, kalkfattiga och välhävdade ! ! ! ! betesmarken samt i slåtterängen. ! Besökslokal: Schäferiängen vid Ottenby, Slåtterfibbla Åkerrödtoppa

54 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

Ås socken 6232050/1538845. Observera (50‒85°) och interkalarbladen är 3‒5 till fågelskyddet som upphör först 1 septem- antalet. Strandrödtoppa O. litoralis har ett ber. stift som är kortare än överläppen i den fullt utslagna blomman. Åkerrödtoppa är Odontites vernus åkerrödtoppa NT funnen i de flesta landskap i Götaland och Åkerrödtoppa är en ettårig, halvparasitisk Svealand men har minskat i flera områden. växt i familjen snyltrotsväxter (Oroban- chaceae). Blommorna är rosa, de sitter Den anses fortfarande relativt vanlig i ensidigt vända och stiftet sticker utanför Blekinge och längs Smålands östra kust. överläppen i den fullt utslagna blomman. Växtplatserna är åkermark på lätta, san- Blomningen sker i juni månad. Plantan diga jordar. Förr var den vanlig i rågåkrar blir 10‒25 cm hög och bladen är smala. och trädor. Åkerrödtoppa har svårt att Stjälken är ogrenad eller har få grenar hävda sig i dagens täta stråsädesåkrar, den som utgår i en spetsig vinkel (30‒50°). missgynnas av ogräsbekämpning och ökad Interkalarblad saknas vanligen, sällsynt näringsbelastning. Sandtag, banvallar och kan ett bladpar finnas. Interkalarblad vägkanter kan utgöra ersättningsmiljöer i är de bladpar som sitter mellan översta dagens hårt utnyttjade jordbrukslandskap. sidogrenen och nedersta blomman på Minskningstakten har uppgått till 15‒35 % huvud­stjälken. Hos gatrödtoppa O. vulga- under de senaste 10 åren och även före- ris utgår sidogrenar i en mer trubbig vinkel komstarea och lokalområden har minskat

En mycket rik blomning av stallört som färgar betesmarken rosa, Österäng Gärdslösa sn

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 55 Krutbrännaren 2 (24) 2015

(kriterium A och B). På Öland anges åkerrödtoppa som alle- städes i Sterner 1938. Britt Snogerup har granskat belägg och endast godkänt ett 10- tal äldre fynd. Det finns ca 60 rapporter av åkerrödtoppa från 1990 och framåt varav ca. en tredjedel med belägg. Majoriteten av fynden är gjorda i åkerkanter. Besökslokal: Som med andra åkerogräs är det vanskligt att ge någon bestämd lokal för åkerrödtoppa. På allmogeåkrar vid Karum brukar arten kunna hittas ex. vid 6296360/1551595. Ononis spinosa subsp. hircina stallört VU Stallört är en flerårig ärtväxt (familjen Fabaceae). Plantan är örtartad och blir 20‒60 cm hög. Blommorna är rosa, säll- synt vita, och de sitter parvis i en axlik klase. Blomningen sker i juli‒september. Ängsnattviol öster om Långlöts Norrgård Bladen är 3-taliga med sågad kant och ! !!! stora stipler. Växten är hårig, klibbig och ! ! ! ! med stark lukt av getabock. Busktörne

! ! O. spinosa subsp. spinosa och puktörne O. ! ! ! ! ! ! ! ! !!! spinosa subsp. maritima är båda vedartade ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! !!! !! ! ! ! ! med tornar och har blommor som sitter ! ! !!!! !! !!! ! ! ! !!!!! ! !! ! ! !! ! ensamma. Stallört förekommer från Skåne ! ! !! ! ! ! !! !! upp till Bohuslän och Uppland med få ! !! ! ! ! fynd norr därom. Vanligast förefaller den ! ! ! ! ! ! ! vara i Västergötland och på Öland. Stall- ! ! !!! ! !!! ! ! !! !! ört växer i friska till fuktiga betesmarker !! ! ! !! !!!! ! ! ! ! !! !! !! !! ! ! såsom havsstrandängar men kan även !! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! !!! !! !!! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !!! ! växa i vägkanter. Betesdjuren ratar den ! ! !!! ! ! !!! !! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !! !! ! !! ! ! ! !!! illaluktande växten. Den hotas av igenväx- !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ning då hävden upphör men även av ökad ! ! ! !!!! ! ! ! !!!!! ! !! ! !!!!! ! !!! näringsbelastning som gör att betesmarken ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! intas av högväxta och bredbladiga gräs. ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Även skogsplantering har drabbat lokaler ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! med stallört. En minskning på 25‒50 % ! ! under de senaste 30 åren har konstaterats (kriterium A). Stallört Ängsnattviol

56 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

På Öland anges stallört som allmän i alla orkidéer är ängsnattviol fridlyst. Sterner 1938. Växtplatserna uppges vara På Öland uppges ängsnattviol som allmän havstrandängar men den växer även i och växer i friska, ofta tuviga betesmarker. ytterkanten av alvarmarker. Även åker- Även kalkkärr, friska slåtterängar och och dikesrenar uppges hysa arten. Den alvartorrängar kan hysa växten. Det finns finns drygt 200 aktuella fynduppgifter av ca 250 noteringar av underarten på Art- stallört. På Stora alvaret är den mycket portalen. Många fynd är gjorda på Stora ovanlig. Många lokaler återfinns i betade alvaret och i östra Ölands sjömarker. strandängar på främst östra Öland. Några fynd är gjorda i väg- och åkerkanter samt Besökslokal: Gynge alvar väster om längs diken. Möckelmossen hyser några rika bestånd av ängsnattviol. Där växer den på betade Besökslokal: En mycket rik lokal för torrängsryggar med flera hundra exemplar stallört hittar du vid Österäng, Gärdslösa 6267740/1543135. socken. I betesmarken söder om trak- torvägen ner mot havet är marken bitvis Polypodium interjectum dansk sten- alldeles rosa av stallört 6295785/1558380. söta VU Observera att obehörig biltrafik inte är Dansk stensöta är en ormbunksväxt. Den tillåten på vägen men cykel går bra. är mycket lik stensöta P. vulgare, för att Platanthera bifolia subsp. bifolia skilja dem åt måste man mikroskopera sporgömmena (sporangier). Den parflikiga ängsnattviol NT bladskivan kommer upp från en krypande Ängsnattviol är en orkidé som blommar i jordstam. Sporgömmena saknar svepefjäll. juni‒juli. Höjden på plantan är 15‒30 cm De kala bladen är vintergröna. Dansk sten- och i dess topp sitter de vita blommorna söta har sporangier med 2‒4 tunnväggiga i ett tätt ax. Den skiljs från skogsnattviol basalceller och 6‒9 tjockväggiga annu- P. bifolia subsp. latifolia på den kortare lusceller. Stensöta har 0‒1 basalceller och sporren (ängsnattviol 15‒23 mm, skogs- 10‒14 annulusceller. Hybrider förefaller nattviol 25‒41 mm). Skogsnattviol är mer bildas relativt lätt vilket konstaterats från storvuxen, har ett glesare blomax och växer bl.a. Danmark. Dansk stensöta noterades i skogsmiljöer. Mellanformer förekommer. första gången i Sverige 2010 (Skåne). I Ängsnattviol växer främst i södra halvan dagsläget finns fynd även från Bohuslän av Sverige. Växtplatserna är friska‒fuk- och Öland. Växtplatserna är generellt tiga och hävdade genom bete eller slåtter. något mer kalkpåverkade och underlaget Naturbetesmarker, slåtterängar, vägkanter, rikare än där man vanligen hittar stensöta. rikkärr och glesa lövskogar är ställen där Strandsnår, klippskrevor, karst och ädel- den kan finnas. Hot är utebliven hävd lövskog är ställen där dansk stensöta växer. som leder till igenväxning samt tillförsel Hot kan vara igenväxning eller alltför av näringsämnen. Ängsnattviol har en hårdhänt röjning. Antalet reproduktiva dokumenterad minskning på 15‒40 % individer uppskattas till mellan 20 till 1000 under de senaste 30 åren (kriterium A). (kriterium D). I södra delen av vårt land har en tydlig tillbakagång kunnat konstateras. Liksom På Öland hittades dansk stensöta 2011 vid

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 57 Krutbrännaren 2 (24) 2015

vän av ordning kan meddelas att före­ ningen har tillstånd av Länsstyrelsen att ta belägg i naturreservat under den pågående inventeringen av Ölands flora. Primula farinosa majviva NT Majviva är en flerårig ört där alla blad sitter i en basal rosett. Bladens baksida är vitmjölig. I toppen av den 5‒15 cm höga stjälken sitter de rosa blommorna i en flocklik samling. Blommorna är heterostyla dvs. har blommor med långa ståndare och korta stift eller blommor med korta ståndare och långa stift. På Öland och Gotland förekommer en form med nästan stjälklösa blommor vilket förefaller vara en anpassning till bete. Majviva växer främst i våra kalktrakter och finns från

Majviva och axag vid Sjukällorna, Sandby sn ett eftersök av arten i den så kallade Res- mo­zonen. Där växte ormbunken i större karstsprickor som delvis var igenväxta med enbuskar. Även hybriden påträffades där. Ytterligare en lokal noterades samma år i en ädellövskog i Vickleby. Vintern 2014‒2015 hittades flera bestånd i den så kallade hasselkarsten, Sandby socken. Även där noterades hybriden med stensöta. Besökslokal: Det är omöjligt att makro­ skopiskt skilja de båda stensötorna åt. Eftersom samtliga lokaler är belägna i naturreservat får du nöja dig med att ”tro- ligen” ha sett dansk stensöta på något av de angivna ställena. Koordinat till det rika beståndet i hasselkarsten söder om Torrör, Sandby socken, är 6273100/1547480. För Backsmörblomma ost Pelnabro, Runsten sn

58 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

Skåne upp till Jämtland. Växtplatserna över ön men saknas nästan helt väster är fuktiga‒våta och ofta hävdade genom om väg 136 från Ottenby till Borgholm. bete eller slåtter. Kalkfuktängar, kalkkärr, Norra delen av Mittlandsskogen och Böda källmyrar och friska slåtterängar är stäl- kronopark är områden med få noteringar. len där det kan växa majviva. Arten hotas Det finns drygt 1000 fynd på Artportalen av upphörd hävd, dikning och tillförsel av majviva. av näringsämnen. Minskningstakten är Besökslokal: En lättillgänglig lokal är beräknad till 15‒25 % under de senaste Sebyläge, Gräsgård socken. Betesmarken 20 åren (kriterium A). Främst i de södra strax väster om p-platsen hyser en hel delarna av svenska fastlandet har en tydlig del majviva och andra intressanta arter tillbakagång noterats. 6245140/1545600. På Öland anges majviva som allestädes. Den växer i kalkfuktängar ofta tillsam- Ranunculus polyanthemos backsmör- mans med älväxing Sesleria uliginosa och blomma NT ängsstarr Carex hostiana. Rikkärr, myrkan- Backsmörblomma år en flerårig ört som ter och diken är också ställen där majviva tillhör familjen ranunkelväxter (Ranun- kan växa. Arten är relativt jämnt spridd culaceae). Plantan mäter 30‒100 cm, ner- till är stjälken utstående hårig. Blomskaftet

! ! ! !! är fårat upptill. Basalbladen är långskaf- ! !! !! !! tade och finflikade, den yttre bladfliken är

! ! ! maximalt 4 mm bred. Blommorna är gula ! ! ! !! ! och påfallande stora, de mäter 2‒3 cm. ! !! !!! ! ! !! ! !!! ! !! Blomningen inträffar mellan maj till juli. ! !! ! !!! ! !! ! !!!! I Sverige finns två underarter: vanlig back- !! ! !!! ! ! ! !! ! ! !!!!! ! !!!! !! smörblomma R. polyanthemos subsp. poly- ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !! ! !! !!! ! ! anthemos (som beskrivningen ovan syftar !! !! !! !!!! ! ! ! !! ! på) och ängssmörblomma R. polyanthemos !! ! ! ! !! ! !! ! !! xpolyanthemoides, den sistnämnda finns !!! ! ! ! !! ! ! ! främst på Gotland. Ängssmörblomma !!! ! ! !! ! ! !! !! !!! ! !! !!!!!! ! ! ! !! !!! ! ! ! ! har en stjälk som nertill är tilltryckt hårig, !!!!! !!!!! ! ! !!!! !!! !! ! !!!! !! !! ! ! !!! ! !! ! !! ! !!!! basalblad som är mindre flikade och yttre !!! !! ! !! ! !!!!!! ! !!!!! ! !!! !!!!! ! ! !!!!!!!!! ! ! ! !!!! ! !!!!! ! ! bladfliken kan mäta 8 mm i bredd. Vanlig ! !!!!!!! ! ! !!!!!!! ! !!! ! !!!! !! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! !! !!!!!!!! ! ! !!!!!!!!! backsmörblomma växer i stora delar av ! !!!!! !! !!!!!!!!!! !!! ! !!!!!! !!! ! !! !! !!!! !!! ! !!!!! !! !!! !!!! Götaland och Svealand samt sällsynt ! !! ! !! ! ! !!! ! ! !!!! ! ! ! !!! ! ! ! !! !! ! ! !!!!! ! ! ! !!!!! ! längs kusten upp till Ångermanland. Den !! ! ! !!!! !! ! !! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! ! !!!! !! växer på torrängar som gärna får ha en viss !!!!!!! !! !!! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! !!! !!! kalkpåverkan. Även glesare lövskogar och !!!!!! ! !!! !!!!!! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! !! vägkanter kan hysa arten. Växtplatserna är ! ! ! ! !! !!! ! ! både varma och soliga. De flesta lokaler ! !!! ! ! !!! hävdas genom bete eller slåtter. Hot är !!!!! ! upphörd hävd med igenväxning som följd. Majviva Backsmörblomma En ökad kväveexposition är också negativ

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 59 Krutbrännaren 2 (24) 2015 för backsmörblomma. Minskningstakten Böda: Byxelkrok. S. Waldheim 1936; har uppgått till 10‒30 % under de senaste Skäftekärr station S. Waldheim 1936 30 åren (kriterium A). Högby: Hornsjön. H. Persson 1919; vid På Öland uppges backsmörblomma vara Högby kyrka, tallskog på sand. G. Hag- tämligen allmän men mer sällsynt norrut lund 1937 på ön. Det finns knappt 50 aktuella lokaler, Löt: Mörby på ladugårdsplan. G. Haglund de flesta inom Mittlandsområdet och östra 1938 Ölands betade sjömarker. Däremot saknas backsmörblomma helt på Stora alvaret Köping: Övre Vannborga. S. Waldheim (utom i närheten av alvarbyar). Lokalerna 1936; norr om Köping på strandäng. H. är betade torrängar, ibland tuviga frisk- Jungstedt 1952 ängar. Även enstaka vägkantslokaler finns Högsrum: Halltorp landborgssluttningen. noterade. Det förefaller som backsmör- S. Areskog 1936; Halltorp. S. Waldheim blomma minskat på Öland. Möjligen är 1936 den förbisedd. Leta efter en storblommig smörblomma med hårig stjälk och finfli- Glömminge: Österskog vid vägkanten. S. kade basalblad. Areskog 1936 Besökslokal: En rik lokal för backsmör- Runsten: öster om kyrkbyn, gammal vall. blomma finns i betesmarken strax öster R. Sterner 1936 om Pelnabro, Runsten socken (östra sidan av Öland, på gränsen mellan Mörbylånga Algutsrum: Algutsrum. S. Waldheim och Borgholms kommuner). I mitten av 1936 juni, före betessläppet, finns rikligt med N. Möckleby: Långrälla by. R. Sterner backsmörblomma vid 6282630/1554235. 1933; Bostorp gårdsplan. R. Sterner 1933. Taraxacum kjellmanii Kjellmans Torslunda: söder om Färjestadens järn- maskros EN vägsstation i gräsmark vid järnvägslinjen. Kjellmans maskros tillhör gruppen ogräs- G. Haglund 1938; i gräsmark invid kyrkan. maskrosor Taraxacum sect. Taraxacum. B. Saarsoo 1957 Märkena är rent gula (sällan gröna), holken Gårdby: kyrkbyn, betesmark i byn. R. är smal och grön med smala, nedåtriktade Sterner 1933 yttre holkfjäll. Bladformen kan variera mycket. Kjellmans maskros är känd från Sandby: Ekelunda gårdsplan och betes- en stor del av landet. Lokalerna är triviala, hage. R.Sterner 1933 människoskapade miljöer ex. åkrar, betes- Vickleby: vid kyrkan, vägkant. H. Dahl- marker, vägkanter och trädgårdar. Den stedt 1924; våt äng vid Bo. H. Dahlstedt har av oklara orsaker minskat kraftigt och 1924; söder om Vickleby järnvägsstation, är efter 1980 bara funnen på ett 10-tal i äng intill järnvägslinjen G. Haglund lokaler i vårt land. Rödlistning pga. B- och 1938; vid Bo pensionat i gräsmark på C-kriterium. landborgssluttningen. G. Haglund 1940; Äldre fynd i offentliga herbarier i ”Horvorna”, åkerren G. Haglund 1938;

60 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015 i gräsmark intill kyrkan. B. Saarsoo 1957 Högby: SV om Alvedsjö, vid vägen mot Alvedsjöbodar (nära avtagsvägen till Hulterstad: Skärlöv bygatan och station. Horn), vägkant. G. Haglund 1945 R. Sterner 1936 Källa: Långerum, vägkant vid handelsbo- Kastlösa: kyrkan i trädgård. R. Sterner den. G. Haglund 1940; Långerum, i liten 1922 ängsmark öster intill vägen. G. Haglund S. Möckleby: Albrunna lund i skogskan- 1940; Källa hamn, strandäng. G. Haglund ten vid åker. R. Sterner 1936 1940; Källa ödekyrka, vid huvudentrén. G. Gräsgård: Gammalsby i trädgård. G. Haglund 1940 Haglund 1940 Persnäs: på kyrkogården, gräsmatta. G. Ventlinge: Lunda landsvägskant. R. Haglund 1940 Sterner 1933; Mörbylilla strand och vid Föra: Lofta, vägkant i byn. G. Haglund vägkant. R. Sterner 1936 1938; Lofta, i alvaräng norrut jämte byn. Aktuella fynd: G. Haglund 1938; norr intill S. Greda, kvarnbacke öster jämte vägen. G. Hag- Böda: Åsbacken vid Alvara, äng och väg- lund 1940 ren. H. Øllgaard 2010; Byxelkrok 500 m syd hamnen, glest gräsbevuxen sandstrand. Alböke: Lilla Stacketorp, (vägkant) i alva- H. Øllgaard & G. Wendt 2010 räng. G. Haglund 1938; Istad, vägkant. G. Haglund 1938; Korntorp, alvarmark väst Arten borde eftersökas ex. vid Högby kyr- jämte allmänna vägen. G. Haglund 1944 ka, i horvorna öster om Karlevi stenkvarn och Vickleby kyrka samt vid Mörbylilla Löt: på kyrkogården. G. Haglund 1938 strandäng. Räpplinge: Greby, byväg och ängsmark. Taraxacum laceratum parvelmaskros G. Haglund 1938 VU Högsrum: mellan Rönnerum och kyrk- Parvelmaskros tillhör gruppen nordmask- byn, i lund söder invid vägen. G. Haglund rosor Taraxacum sect. Borea. Korgarna är 1938; norr om nedfartsvägen till Stora Rör, små, de saknar pollen och har gula mär- vid allmänna vägen, vägkant. G. Haglund ken. De yttre holkfjällen är mycket smala. 1938; kyrkbyn, på gårdsplan, i gräsmatta. Bladskaften är röda, smala och bladen har G. Haglund 1938 en stor ändflik. Parvelmaskros är funnen Runsten: Hyttan, i vägdike (anm. avser ev. i de flesta svenska landskap med några Åkerby hylta). G. Haglund 1938; ca 500 undantag. Växtplatserna är triviala och m NV om punkt 73 (NV om Spjutterum), kulturpåverkade såsom ruderatmarker, landsvägskant. G. Haglund 1945 rabatter och gräsmarker. Aktuella fynd finns endast från Medelpad och Norrbot- Torslunda: Färjestadens järnvägsstation, i ten. Rödlistad pga. liten population med gräsmatta. G. Haglund 1938 få reproduktiva individer (kriterium D). Gårdby: i ängsmark SO om Rosek. B. Äldre fynd i offentliga herbarier Saarsoo 1957

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 61 Krutbrännaren 2 (24) 2015

Vickleby: Vickleby alvar, vid Bo pen- individer (kriterium D). sionats alvarstuga. G. Haglund 1938; i Äldre fynd med belägg i offentliga her- “Horvorna”, alvaräng. G. Haglund 1938; barier Vickleby, i den så kallade Alvargatan. G. Haglund 1938 Högby: Lindelund, trädesåker. C.-F. Lun- devall & B. Saarsoo 1962 Resmo: ca 1 km öster om kyrkan, på al- varet norr invid vägen. G. Haglund 1940 Aktuella fynd: Högby: Tornholms udde, sandig gräsmark Kastlösa: kyrkbyn, bygata. R. Sterner 1933 vid havet, betad. H. Øllgaard & G. Wendt S. Möckleby: ca 300 m öster om Pilekulla, 2012; Högby fyr 800 m VNV, sandigt vägkant på alvaret. G. Haglund 1940 strandnära bete. H. Øllgaard & G. Wendt Ås: norr om Ottenby kungsgård, på backen 2012 väster intill vägen. G. Haglund 1940 Taraxacum microlobum pyttemasko- Aktuella fynd saknas men parvelmaskros ros CR bör eftersökas på de gamla lokalerna i Pyttemaskros tillhör sandmaskrosor Källa, Vickleby och Ås socknar. Taraxacum sect. Erythrosperma. Den har blad med få, breda och korta sidoflikar. Taraxacum linguatifrons slickmask- De yttre holkfjällen saknar hinnkant och ros EN knöl. Blomkorgen är konvex, saknar pollen Slickmaskros tillhör sandmaskrosor och har mycket mörka märken. Frukten är Taraxacum­ sect. Erythrosperma. Den har gråbrun. Utan frukter kan den förväxlas en bladspets som är långt utdragen och med sotmaskros T. isophyllum men denna klubblik. Bladen ligger ofta helt platta mot har en betydligt mindre blomkorg. Pyt- marken. De yttre holkfjällen är neråtböjda, te­maskros är tidigare funnen i många har en tydlig men smal hinnkant och svenska landskap. Aktuella och stabila saknar nästan helt knölar. Pollen saknas populationer finns endast i Södermanland och märket är gult–grågrönt. Frukten är och Bohuslän. Den växer på torrängar, brunröd. Växten ger ett spinkigt intryck. sandfält, hällmark och strandängar. Hot Den kan närmast förväxlas med häll- är igenväxning pga. upphörd hävd och maskros T. decipiens med denna har en eutrofiering. Rödlistad pga. liten popu­­ helt annan bladform (brett lansettlika blad lation­­ med en fortgående minskning med tätt sittande och spetsiga bladflikar). (kriterium C). Slickmaskros är funnen i Skåne samt på Öland och Gotland. Växtplatserna är ljusa, Äldre fynd med belägg i offentliga her- ogödslade och sandiga ex. betade torrängar, barier sandfält, vägkanter eller kalkhaltig grus- Högby: Lindelund, trädesåker. B. Saarsoo mark nära havet. Parvelmaskros är konkur- & C.-F. Lundevall 1962 renssvag och missgynnas av igenväxning och tillförsel av näringsämnen. Rödlistad Glömminge: öster om Gillsättra, lands- pga. liten population med få reproduktiva vägskant. G. Haglund 1945

62 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

Aktuella fynd saknas men håll ögonen Bladformen varierar och växten kan vara öppna efter denna sandmaskros. svår att identifiera. Oftast är bladen mörk- gröna med brett bladskaft och triangulära Taraxacum pannulatum rännmaskros bladflikar. De yttre holkfjällen är breda CR och utstående. Puckelmaskros har fynd Rännmaskros tillhör gruppen ogräs- från Skåne till Uppland. Den har av oklara maskrosor Taraxacum sect. Taraxacum. orsaker minskat kraftigt och är funnen Bladen har en ändflik som är hjärtformad. senast 1974 i Närke. Triviala kulturpåver- Sidoflikarna är skärformiga. Holken är kade miljöer är lokaler där den kan växa ex. olivgrön med bleka, nedböjda ytterholk- gräsmattor, vägkanter och ruderatplatser. fjäll. Den liknar plattmaskros T. planum Rödlistning pga. B- och C-kriterium. men denna har mer ljusgröna blad. Fynd Äldre fynd med belägg i offentliga her- av rännmaskros finns från Skåne till Stock- barier holm. Den växer på triviala kulturpåver- kade lokaler ex. gräsmattor, vägkanter och Algutsrum: Algutsrum, vid en ladugård, ruderatplatser. Senaste fyndet är från 1990 gärdesväg. G. Haglund 1944 (Lidingö). Denna maskros är rödlistad pga. Aktuella fynd saknas på Öland (liksom i en liten population med en fortgående Sverige). minskning (kriterium C). Taraxacum rubrisquameum saltmask- Äldre fynd med belägg i offentliga her- ros EN barier Saltmaskros tillhör gruppen ogräsmaskro- Köping: Kalleguta station, vägkant. G. sor Taraxacum sect. Taraxacum. Bladen har Haglund 1944 en rödviolett mittnerv och röda holkskaft. Räpplinge: vid Repplinge station, vägkant. Bladskaften är lysande röda (särskilt hos de G. Haglund 1944 inre bladen). Ytterholkfjällen är utstående och rödvioletta på båda sidor. Den liknar Gårdby: i ängsmark SO om Rosek. B. rödmaskros T. haematicum men denna har Saarsoo 1957 bredare ytterholkfjäll och blad med kortare Stenåsa: N. Kvinneby, gräsbacke (grav- ändflik. Saltmaskros är funnen i Skåne, röse) 30 m NO invid avtagsvägen till på Öland samt i Göteborgstrakten. Den Frösslunda. G. Haglund 1940 växer på fuktiga, kalkrika strandängar och är salttålig. På Öland har fynden gjorts i Aktuella fynd saknas på Öland. Ränn- lövängar, troligen på mer frisk grund. I maskros bör eftersökas bl.a. på gravfältet Sverige har den sin nordliga utpost och norr om det norra avtaget till Frösslunda. sågs senast i Skåne 2006. Hot utgörs av Taraxacum pycnolobum puckelmaskros igenväxning och ökad eutrofiering. Röd- listad pga. liten population med få repro- EN duktiva individer (kriterium D). Puckelmaskros tillhör gruppen ogräs- maskrosor Taraxacum sect. Taraxacum. Äldre fynd i offentliga herbarier

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 63 Krutbrännaren 2 (24) 2015

Persnäs: Hörlösa löväng. H. Jungstedt Köping: norr intill vägen Borgholm– 1952 Köping, sandmark öster om Svenska Tu- ristföreningens vandrarhem. G. Haglund Räpplinge: Borgholms fyr - löväng. H. 1944; mellan Klinta och Törneby, alvaräng Jungstedt 1952 öster jämte allmänna vägen. G Haglund Taraxacum saphycraspedum lärk- 1944; norr om Klinta, på en backe öster maskros EN jämte landsvägen. G. Haglund 1945 Lärkmaskros tillhör sandmaskrosor Ta- Räpplinge: Borgholm, alvaret. F. R. Au- raxacum sect. Erythrosperma. Den är liten, lin 1911; Borgholms alvar. G. Haglund oansenlig och bladen ligger tryckta mot 1944; Borgholm, alvaret vid slottet. S. marken. Bladen har rakt utstående dolk- Nordenstam 1945; Borgholm, alvaret lika småflikar i mellanrummet mellan de vid slottet. I. Segelberg 1948; Räpplinge vinkelrätt utstående bladflikarna. Holk- alvar. B. Saarsoo 1957; Räpplinge alvar. B. fjällen har spetsiga och har långa knölar. Saarsoo & C.-F. Lundevall 1962; Borg- Pollen saknas. Pressade exemplar kan likna holms alvar ovan Solliden. S. Nordenstam tofsmaskros T. taeniatum. Lärkmaskros är 1967; Solliden, alvarmark nära borgen. E. endemisk för Sverige och endast funnen på Evers 1967 Öland och Gotland. Den växer på grusig Bredsättra: ca 500 m öster om Kläppinge. och kalkrik mark, gärna nära havet, ex. G. Haglund 1944 längs stigar och i stenbrott. Igenväxning är ett hot liksom exploatering av lokaler Gärdslösa: Tjusby, vid en kvarn norr intill med få individer. Rödlistad pga. liten byn, i gräsmark. G. Haglund 1944 population med få reproduktiva individer Högsrum: Karums alvar. I. Segelberg 1948 (kriterium D). Algutsrum: väster intill kyrkan, kvarn- Äldre fynd med belägg i offentliga her- backe. G. Haglund 1945; i moränvall ca barier 1 km SV om Gråborg. B. Saarsoo 1954 Persnäs: Lundby, vid kvarnen, torr solvarm Stenåsa: alvaret öster om södra delen av backe. G. Haglund 1935; ca ½ km norr om Möckelmossen. G. Haglund 1940 Sandviks hamn, backe. G. Haglund 1940; Grythamn, på landborgen. G. Haglund Kastlösa: ca 400 m ONO om St. Dalby, 1945 på alvaret. G. Haglund 1944 Föra: ca 500 m norr om Djupvik, löväng Gräsgård: Eketorp, fuktig alvarmark ca på landborgen. G. Haglund 1945; ca 250 100 m söder om fornborgen. C.-F. Lun- m norr om Gel, på alvaret öster om lands- devall 1994 vägen. G. Haglund 1945 Ventlinge: alvaret SV om Nygärde. G. Löt: mellan Arbelunda och Kårehamn, på Haglund 1940 alvaret. G. Haglund 1945 Aktuella fynd: Egby: vid stranden nedanför kyrkbyn, Böda: Byxelkrok 600 m norr om hamnen, strandvall. G. Haglund 1944 grovt grus. H. Øllgaard & G. Wendt 2006

64 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

Källa: Eskilslund 1300 m SV, alvarmark upphörd hävd eller eutrofiering. Eftersom invid kustväg. H. Øllgaard & G. Wendt den är liten med nedliggande bladrosett 2012 konkurreras den lätt ut av mer högväxta arter. Rödlistad pga. liten population med Persnäs: Sandvik norr om samhället, få reproduktiva individer (kriterium D). strandvallen SV. om “S. Bäckekärret”., torrängar & klapper på gammal strandvall. Äldre fynd i offentliga herbarier T. Knutsson 2006; Grytehamn 300 m norr Böda: Byerums alvar. G. Haglund 1944; om, alvaraktigt bete. H. Øllgaard & G. Byxelkroks hamn, sandmark. G. Haglund Wendt 2006; Grytehamn 1400 m norr 1944; ca 1 km norr om Byxelkroks hamn, om, alvaraktigt bete. H. Øllgaard & G. i kalkstensgrus vid stranden. G. Haglund Wendt 2006; SV Sjölund, väster om vägen, 1944; Byxelkroks hamn, sandmark. G. alvarliknande mark. H. Øllgaard & G. Haglund 1944; Alvara, ängsmark öster Wendt 2006; Jordhamn norr skurkvarnen, intill allmänna vägen. G. Haglund 1944 alvarmark. H. Øllgaard & G. Wendt 2010; Grytehamn, alvarmark. H. Øllgaard & G. Högby: vid vägen Alvedsjö–Horn, på Wendt 2010 alvarmark. G. Haglund 1937; söder invid Dödevi, sandig örtbacke väster jämte vä- Föra: Lofta väderkvarn 1300 m SV, grus­ gen. G. Haglund 1944; Horns udde, torra alvar vid stenbrott. H. Øllgaard & G. backar. G. Haglund 1945 Wendt 2010; Lofta väderkvarn 1200 m VSV, grusalvar vid väg. H. Øllgaard & G. Källa: Vi alvar. G. Haglund 1940 Wendt 2010 Persnäs: alvaret väster om Stenninge. G. Räpplinge: Getstadåsen, torrås på alvar, Haglund 1940; på landborgen (vid sjön) grop. E. Hultqvist 2004 i nordvästra hörnet av socknen. G. Hag- lund 1945 Denna endemiska maskros bör eftersökas på gamla lokaler. Studera boken ”Sand- Föra: Uggletorp station, alvar öster intill maskrosor i Sverige och Danmark” Wendt vägen. G. Haglund 1944; ca 250 m norr & Øllgaard med tips om bestämning och om Gel, på alvaret öster om järnvägen. utmärkta foton. G. Haglund 1945; norr om Marsjö gård, betat alvar S. Nordenstam 1966; Marsjö, Taraxacum xerophilum stenmaskros alvarhed. E. Evers 1967 VU Alböke: i alvaret SWS om Askelunda. B. Stenmaskros tillhör sandmaskrosor Ta- Saarsoo 1958; i alvaret SSW om Aske- raxacum sect. Erythrosperma. Bladrosetten lunda. B. Saarsoo 1958. är nedliggande, bladskaftet vingat, pollen saknas och frukten är grå. Bladen har få Löt: mellan Arbelunda och Kårehamn, på och korta bladflikar. Märkena är mörkt alvaret. G. Haglund 1945 gröna. De flesta lokaler finns på Öland och Egby: stranden nedanför kyrkbyn, strand- Gotland. Stenmaskros växer på torra, san- vall. G. Haglund 1944 diga och hävdade gräsmarker samt på al- varmarker. Den hotas av igenväxning pga. Räpplinge: vid 500 m norr om (andra e) i

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 65 Krutbrännaren 2 (24) 2015 namnet Borgehage (Generalstabskartan), S. Möckleby: Pilekulla, alvaräng i byn backsluttning väster intill allmänna vägen. söder om vägen. G. Haglund 1940 G. Haglund 1944; Borgholm, alvaret vid Segerstad: 1 km söder om kyrkan, sandås slottet. G. Haglund 1944; Räpplinge alvar. väster invid vägen. G. Haglund 1940; B. Saarsoo 1957; Räpplinge alvar. C.-F. Mellby, Mellbyören. G. Haglund 1940; Lundevall & B. Saarsoo 1962 Segerstad station, på alvaret. G. Haglund N. Möckleby: sandås vid N. Möckleby 1940 station. G. Haglund 1940 Gräsgård: ca 400 m väster om Solberga, Algutsrum: ca 300 m väster om avtagsvä- alvaret norr om allmänna vägen. G. Hag- gen upp till Borg, sandås norr intill vägen. lund 1940 G. Haglund 1940; Gråborg. I. Segelberg Ventlinge: på alvaret en knapp km öster 1951; Gråborg, hällmark norr landsvägen. om kyrkan. G. Haglund 1940; Nybo, al- I. Segelberg 1951 varet öster intill vägen. G. Haglund 1940; Sandby: söder om avtaget till kyrkan, alvaret SV om Nygärde. G. Haglund 1940; grusvall väster jämte vägen. G. Haglund å alvaret mellan Lunda och Grönhögen, 1940; vid stranden VSV om kyrkan (anm. vid avtagsvägen till Gammelgärde. G. borde avse Sandbymålet dvs. OSO om Haglund 1944; Parboäng, vid stranden, kyrkan), på torra backar. G. Haglund 1945 enbevuxen ängsbacke. G. Haglund 1944 Resmo: alvaret mitt för Gynge. G. Hag- Ås: Näsby, alvaret väster invid södra delen lund 1940; Resmo, på alvaret söder invid av byn. G. Haglund 1940; mitt emellan grinden till Stenåsa-vägen. G. Haglund Nygärde och Näsby, å alvaret norr intill allmänna vägen. G. Haglund 1944; ca 1,5 1940; ca 1 km öster om kyrkan, på alvaret km (ngt mera) söder om Ottenby gård vid norr invid allmänna vägen. G. Haglund vägen Ottenby gård–fyren, torr backe vid 1940. de resta hällarna. G. Haglund 1945 Stenåsa: N. Kvinneby, vid småstugorna Aktuella fynd: i byns norra del, på strandvallen, väster jämte allmänna vägen. G. Haglund 1940; Böda: 600 m norr Byxelkroks hamn, grovt alvaret öster om södra delen av Möckel- grus. G. Wendt 2006; Norra udden, 500 mossen. G. Haglund 1940; mitt emellan m väst fyren, ängsmark. G. Wendt 2006; sydspetsen av Möckelmossen och Eb- Ölands norra udde, torräng. G. Wendt & belunda, alvaret norr om allmänna vägen. H. Rydberg 2009 G. Haglund 1944 Högby: 3000 m NNO Högby kyrka, betad ås. G. Wendt 2005; 200 m SV Stenhult, Mörbylånga: väster om Gösslunda (vid gräs i klapper. G. Wendt 2006; Dödevi, sockengränsen), på alvaret söder om all- Tornholmsudde, strax söder udden, sandi- männa vägen. G. Haglund 1940 ga betade strandängar med sandblottor. T. Hulterstad: ca 1 km söder om kyrkan, på Knutsson 2006; 350 m VNV Busktorpet, gamla strandvallen öster jämte vägen. G. nyligen röjd enbuskmark. H. Øllgaard & Haglund 1940. G. Wendt 2010; 1700 m NO Högby kyrka,

66 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

Backtimjan kan sällsynt ha vita blommor, alvaret vid Torrör Sandby sn

Bodudden, torr grässlänt. H. Øllgaard & rund och hårig runtom. Bladen är smala G. Wendt 2012; 800 m VNV Högby fyr, och helbräddade. Blommorna sitter i små sandigt strandnära bete. H. Øllgaard & huvuden, de är rödvioletta, sällan vita. G. Wendt 2012 Blomningen sker i juni–juli. Stortimjan T. pulegioides skiljs på de större bladen Källa: 300 m SV Eskilslund, kvarnbacke. och den 4-kantiga stjälken som endast H. Øllgaard & G. Wendt 2010 är hårig på kanterna. Backtimjan växer i Resmo: stäppäng på gravhög, Mysinge Götaland och Svealand med fynd även hög. T. Tyler & L. Birkedal 2010 längs Norrlandskusten. Växtplatserna är torra, sandiga och betade. Sandhedar, Ås: Ottenby gravfält, NV om Kungsgår- hedskogar, hällmarker och grustag är den, betade torrängar, gravfält. T. Knutsson ställen där man kan finna arten. På fast- 2008. Noterades även 2015 på lokalen. landet har arten minskat pga. upphörd Thymus serpyllum backtimjan NT hävd med igenväxning som följd. Även Backtimjan är en flerårig dvärgbuske i fa- ökad näringstillförsel gör att den lågväxta miljen kransblommiga växter (Lamiaceae). backtimjanen konkurreras och skuggas ut. Den har ett krypande växtsätt och bildar På Öland och Gotland är den fortfarande med tiden väldoftande mattor. Stjälken är vanlig. Backtimjan har en dokumenterad

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 67 Krutbrännaren 2 (24) 2015 minskningstakt på 15‒35 % under de grästrimmer. Detta gör att backtimjan senaste 100 åren (kriterium A). gynnas och blomningen där är mycket rik och sevärd 6294510/1550140. På Öland är backtimjan vanligt förekom- mande. Den växer i välbetade torrängar på Trifolium spadiceum brunklöver NT sand. På Stora alvaret kan man finna den Brunklöver är en (1)-2-årig ört som blir på väldränerat grusalvar, ofta tillsammans 10–40 cm hög. Blommor sitter i en huvud- med ölandssolvända Helianthemum oelan- lik samling i stjälkens topp. Blomfärgen är dicum. Ibland när vittringsgruset bildar först klargul men går snart över i brunt. små höjder har man chans att stöta på Bladen är trefingrade med spetsiga stipler. dess parasit timjansnyltrot Orobanche alba. Brunklöver förekommer främst i Svealand Besökslokal: På Karums alvar, Högsrum och södra halvan av Norrland. I södra Sve- socken, slås gravfältet Noaks ark med rige är den nästan försvunnen. Den växer på friska, kulturpåverkade marker såsom vallar, vägkanter, slåtterängar och vid går- dar. Hot är upphörd hävd av ängsmarker som leder till igenväxning. Brunklöver har en dokumenterad minskningstakt på 10‒30 % under de senaste 10 åren (kriterium A). På Öland är brunklöver mycket sällsynt och har efter 1943 bara setts på en lokal där den fortfarande finns kvar. Den växer mycket sparsamt i slåtterängen (den s.k. Kronängen) vid Lindreservatet, Böda socken. Det finns ca 20 gamla uppgifter om brunklöver på Öland, de flesta från 1800-talet. Då växte den i slåttervallar och åkerrenar. Besökslokal: Kronängen i Lindreserva- tet, Böda socken. Det brukar gå att se några plantor med brunklöver när man går vandringsleden genom ängen. Tänk på att inte vika av från vandringsleden då det är lätt att trampa ner småplan- tor av brunklöver och andra rara växter som finns i den blomrika slåttermarken 6355610/1574285. Urtica urens etternässla NT Etternässla är en ettårig ört som kan bli 50 Brunklöver i sen blomfas, Lindreservatet Böda sn cm hög. Bladen är blanka, klargröna och

68 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015

!! !! ! ! !! !! !!! !!! ! !!! ! !!! !!

! ! ! ! ! ! !!! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! !! !! ! !! !! !!!! ! !! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !!! !! ! !! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! !!! !! ! !!! ! !!!! ! !!! !!! !!!! ! ! ! !!!!! !!! !! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! !!! !! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! !!! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !!! ! ! ! !!! ! ! !! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !! ! ! ! ! !! ! ! !!! ! ! !! ! ! !!!!! ! !! !! ! ! !! ! ! !! ! ! !!!! ! ! ! !!!!!!!! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! !! ! !! ! !!! !! !! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! !!!!! !! ! !! !! ! ! !!! ! !!!!!!!!! ! ! ! ! ! !!!!! !! ! ! ! ! ! !! ! !!! !!! ! ! ! !!! ! !! ! !! ! ! ! !! !! !! ! !! ! ! ! !!! !!!! !!!!!! !!!!!! ! ! ! ! !!!!! ! !!!! ! ! ! ! ! !!!!!!!!!!! ! ! ! !! !!!!!!!!!! ! ! !! ! ! ! !!! ! ! ! ! !!! ! !!!! ! ! !!! ! ! ! ! !!!!!!!! !!!!! !! ! ! !! !!!!!!!! ! ! ! ! !!!! !! ! ! !!!! ! !! ! ! !! !!! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!!! ! !!! !! ! ! !!! ! !! ! ! ! !! ! !!! ! ! ! !! !! !! !! ! ! ! !!!!! ! !! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!!! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !! ! !!!!! !! !! ! !!!! ! !! !!! !!!!!! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! !!! ! ! !!! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! !! !!! !!!!

Närkontakt med etternässla Backtimjan Etternässla djupt sågade. Den är en sambyggare med På Öland anges etternässla som allestädes. han- och honblommor på samma planta. Det finns ca. 250 aktuella fynduppgifter i Växten är vindpollinerad. Brännhåren Artportalen. Växtplatserna är driftvallar är rikliga och den gör skäl för sitt epitet vid havet, jordtippar, åkrar och gårds- urens=brännande. Etternässla växer främst miljöer. i Götaland och Svealand, mer sällsynt norr därom. Den föredrar öppna, näringsrika Besökslokal: Söder om Sandbyborg, marker ex. rabatter, jordtippar och tång- Sandby socken, växer gott om etternässla vallar längs havsstränder. Hot kan vara på sandstranden 6269610/1551320 (se att den bekämpas på olika sätt, mekaniskt foto). Där kan betesdjuren gå hela vägen eller kemiskt, där den växer i trädgårdar. ner till vattnet vilket gör att stranden Lämpliga skräpmarker blir också mer inte växer igen. Besök den närliggande sällsynta i dagens välputsade landskap. fornborgen där spännande fynd gjorts vid Längs stränderna kan upphört bete göra utgrävningar. att driftvallarna växer igen. Idag stängslas ofta djuren ute de sista 10–20 metrarna ner Som du ser på utbredningskartorna saknas till havet. Etternässla har en dokumente- fynd av de rödlistade arterna inom delar rad minskningstakt på 10‒20 % under de av Öland. Hjälp till att fylla igen luckorna! senaste 10 åren (kriterium A). Rapportera på www.artportalen.se

Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 69 Krutbrännaren 2 (24) 2015

Litteratur: Otryckta källor: ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken artfakta http://artfakta.artdata- 2015. banken.se/ Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya Artportalen www.artportalen.se nordiska floran. Den virtuella floran http://linnaeus.nrm.se/flora/ Sterner, R. 1938. Flora der Insel Öland. welcome.html Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Virtuella herbariet http://www.herbarium-ume.se/ Wendt, G. & Øllgaard, H. 2015. Sandmaskrosor i virtuella_herbariet/standard_search.html Sverige och Danmark.

Etternässla på gammal driftvall vid Sandbyborg, Sandby sn

70 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015 Rutlåsbräken Botrychium matricarifo- lium – nu åter i den öländska floran av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson

I slutet av maj uppmärksammades vi av Området i närheten söktes av men inga fler Helena Lager om att ett fynd av rutlås- låsbräknar hittades. Tyvärr verkade ung- bräken gjorts på Öland. Det var Anders djuren i fållan ha förkärlek för växtplatsen Jacobson på ArtDatabanken som hittade och hade valt den som viloställe. Efter den rara växten på Åby sandbackar, Sandby någon vecka kunde inte plantorna hittas. socken. Anders besökte under senvåren De var nertrampade i sanden alternativt flera lokaler för sandstäpp på Öland och i Skåne. Detta fynd måste förstås dokumen- teras! Åby sandbackar är en lokal som vi väl känner till speciellt för de spännande röksvampar som växer där. På lokalen har de senaste åren hittats stäppjordstjärna Geastrum pseudolimbatum, dvärgjordstjärna G. schmidelii, G. pseudostriatum (svenskt namn saknas), säckjordstjärna G. sacca- tum, liten diskröksvamp Disciseda candida och läderboll Mycenastrum corium. Bland kärlväxterna kan nämnas ölandsstarr Carex colchica, östersjömålla Chenopodium striati- forme, ljungögontröst Euphrasia micrantha, hedblomster Helichrysum arenarium, slåt- terfibblaHypochoeris maculata, sandtimotej Phleum arenarium, backfingerört Potentilla sterneri, klibbveronika Veronica triphyllos, sandviol Viola rupestris och klittviol V. tricolor subsp. curtisii. På ställen där kalk- rik sand exponeras finns en del tofsäxing Koeleria glauca. Anders hade både tagit foto av den planta med rutlåsbräken som han fann och även beskrivit var fyndet gjordes. Efter lite letande hittade vi den samt ytterligare en planta strax bredvid som var på väg upp. Rutlåsbräken Åby sandbackar, Sandby sn

Rutlåsbräken Botrychium matricarifolium - nu åter i den öländska floran 71 Krutbrännaren 2 (24) 2015 uppätna. Rutlåsbräken växte där vegetatio- plantor hittades på en av de tre dellokaler nen var gles och en del sand exponerades. som finns på norra Öland. De andra två Lokalen är mycket torr utan buskar eller dellokalerna hyste inga plantor alls. träd inom de närmaste metrarna. Det Rutlåsbräken har endast tre gamla fynd återstår att se om rutlåsbräken kommer på Öland. Magnus Sjöstrand gjorde tillbaka nästa säsong. Den efter öländska primärfyndet 1863 vid Rälla, Högsrum mått ganska blöta och kalla våren kan möj- socken ”mager högländ ängsmark”. Vid ligen ha gynnat utvecklingen av låsbräknar. Köping, utan närmare lokal, hittades den Vi fann under försommaren flera nya 1928 av Gustaf Olsson. Senaste fyndet lokaler för månlåsbräken B. lunaria ute på gjordes 1942 av Carl Edelstam på ”Karlevi Stora alvarets betade torrängar. Däremot strandängar”, Vickleby socken. hade inte dvärglåsbräken B. simplex något bra år på Öland. Endast 40 mycket små Rutlåsbräken är rödlistad som sårbar (VU) och är en flerårig kärlkryptogam. Plantan mäter 5–20 cm och består av en bladskiva som är uppdelad i en fertil, sporbärande del och en grön, steril del (det man uppfattar som ett ”blad”). Den kortskaftade, sterila bladskivan är fästad något ovan mitten av stjälken. Nertill är plantan rödaktig. Före spormognaden har bladskivan en blågrön färg. Plantan visar sig i maj med sporspridning i juni–juli. Rutlåsbräken har spridda lokaler i en stor del av Sverige. Växtlokalerna skiljer sig en del åt. De kan vara sandiga betesmarker med kortvuxen vegetation men också mullrika lövskogar och bergsbranter. Arten är känslig för försommartorka, speciellt utsatt är den när den växer i gräsmarker. Hot är upphörd hävd som leder till igenväxning. Tillförsel av kväve till de magra markerna som hyser växten är mycket ogynnsamt.

Otryckta källor: ArtDatabanken artfakta http://artfakta.artdata- banken.se/ Artportalen www.artportalen.se

Ung planta av rutlåsbräken Åby sandbackar, Sandby sn

72 Rutlåsbräken Botrychium matricarifolium - nu åter i den öländska floran Krutbrännaren 2 (24) 2015 Ny vandringsled söder om Möckelmossen av Ulla-Britt Andersson

De senaste åren har nya vandringsleder in- Kalkstenen har lyfts upp och bildar en vass vigts på Stora alvaret. Det bidrar förhopp- ”ås” med en kalkstensavsats. Leden pas- ningsvis till att fler personer vågar sig ut på serar nu över flacka hällar och grusalvar. I en längre promenad för att förundras över det bara kalkgruset växer småsporre, vät­ den säregna naturen och den anpassnings- ögontröst, mjukdån, gulsporre, vildlin, röd- bara alvarfloran. Under 2015 blev en led mire och äkta vätfibbla 6265105/1543385. söder om Möckelmossen klar. Den går i Bårbykällan brukar vara söndertrampad av en åtta och passerar bl.a. Bårbykällan. Man betesdjuren men något söder om källan, kan välja att gå en kortare runda på 1,8 väster om leden, finns en mindre, opåver- km eller den längre på 6 km. Många olika kad källa i kalkstenen 6264925/1543715 växtmiljöer passeras under vandringen (markerad med ett röse). Resterna av en vilket ger en god inblick i alvarets skiftande fårvaktarkoja finns i närheten. På den karaktärer. Vackra karstområden finns på höjdrygg som leden fortsätter på är växt- flera ställen. Leden utgår söder om vägen täcket lite tjockare. Det kan löna sig att alldeles nära parkeringen vid Möckelmos- leta jordstjärnor i enbuskarna något söde- sen. Observera att kor med kalvar och rut vid 6264795/1543790 (fynd av liten även tjurar betar i den stora fållan varför jordstjärna). Leden går precis väster om hunden inte ska tas med. Lämpligen går mittmuren som markerar gränsen mellan du rundan moturs. Broschyr och karta över de östra och västra alvarsocknarna. När vandringen finns där du kliver över den du går över grusalvar kan i augusti månad första stättan. spana efter både rosenvingad och blåving- ad gräshoppa. Ett 30-tal plantor med pur- Några hållpunkter på rundan, koordinater purknipprot växer vid 6265595/1544095 i RT90. tillsammans med jordtistel och alvarglim. Första delen passerar över lite tunnare jord- Det går att lämna leden och snedda mot täcken. På den trampade stigen växer mur- parkeringen som nu skymtar i NNV. Några senap och kalkkrassing 6266785/1543820. kalkfuktängar passeras med sumpgentiana, I närheten finns kattfot, liten sandlilja, majviva och dvärgviol 6266245/1544115. liten getväppling, bergskrabba, såpört, ljus Innan du är åter vid stättan kan vatten- solvända, ölandssolvända, backtimjan och hålet alldeles söder om bilvägen vara värt tulkört. Något öster om leden växer gull- ett besök 6266855/1544085. Där växer borste i en tokfuktäng 6266545/1543770 flocksvalting, plattsäv, luddunört, sumpför- (blommar på sensommaren). En karst gätmigej, lökgamander och bäckveronika. vid 6265745/1543255 kan vara värd Strax bredvid i en vät 6266830/1544065 att studera närmare. I sprickorna växer kan du finna dvärgkämpar (maj månad). ormbunkarna kalkbräken, murruta och Lycka till på din vandring! kalksvartbräken. Längst i sydväst innan leden svänger österut finns en s.k. svinrygg.

Ny vandringsled söder om Möckelmossen 73 Krutbrännaren 2 (24) 2015 SANDMASKROSOR i Sverige och Danmark

I Sverige och Danmark fi nns 50 olika sandmaskrosor och två dvärgmaskrosor. Samtliga beskrivs utförligt av maskros- specialisten Hans Øllgaard. Göran Wendt bidrar med cirka 500 bilder. Dessa arter växer vanligen i naturliga miljöer. Många är goda indikatorer på skyddsvärda områden. Elva av dem är i hela världen endast kända från våra länder.

Varje art beskrivs på 4 eller xerophilum Taraxacum xerophilum Markl. 6 sidor. Totalt 296 sidor. Stenmaskros • Vinget sandmælkebøtte

En kombination av fyra karaktärer skiljer Rikt illustrerad. ut stenmaskros från övriga sandmaskrosor: nedliggande bladrosett, mer eller mindre vingade bladskaft, avsaknad av pollen och grå frukt. Man kan även känna igen den på bladens korta sidoflikar åtskilda av mellanrum som ofta Nycklar och har vinkelrätt utstående, små men markerade tänder. Under blomningen är stjälkarna böjda så att korgen skyddas i den omgivande vegeta­ tionen. Fruktsättningen är tidig – i Gnisvärd omfattande register. på Gotland hade stenmaskros frukt före övriga sandmaskrosor den 17 maj 2012.

utseende Stenmaskros är en tämligen liten eller medelstor art med en utbredd, (7–)12– 18(–22) cm bred bladrosett. Runt basen har den mycket ofta en krans av gamla bladrester. kraftiga tänder. Ändfliken är liten med en mer Tornholms udde i Högby socken på Öland 18 maj 2010. Bladen är matta, ljust grågröna, nästan kala eller mindre långt utdragen spets. med smutsgrön eller svagt brun mittnerv. • Stjälken är mer eller mindre spindelvävshårig xerophilum xerophilum Skaften är ± vingkantade och blekt purpurröda. och tydligast syns detta närmast under korgen. Bladen är enhetligt formade med 3 eller 4 par Knoppen är grågrön, endast svagt pruinös. växtplatser korta och helbräddade sidoflikar. Dessa är mer De yttre holkfjällen är lansettlika, ca 8 mm Stenmaskros föredrar ljusöppen eller mindre bakåtriktade, deltoida med rak långa och 2,7 mm breda samt mersandig eller mindre gräsmark eller alvarmark. Den klarar eller något konvex rygg och något spetsiga. nedåtböjda. De är ljust gröna medinte en svagigenväxning rosa utan fordrar en låg och gles Flikmellanrummen är korta, gröna, aningen ton och har tydlig hinnkant. Bådevegetation. de yttre och Vi har sett arten här och där på Öland veckade med vinkelrätt utstående, korta och de inre holkfjällen har en knöl näraoch spetsen. Gotland men endast i helt exponerade • Fullt utslagen är blomkorgenlägen 25–30(–40) som till exempel på en glesbevuxen mm i diameter, ganska tät, sandstrandkonvex och på Tornholms udde i Högby på ljusgul. Kantblommorna är plananorra eller Öland. något Där växte arten 2006 tillsammans rännformiga och undersidans medstrimma sandsvingel är Festuca polesica, gulmåra tämligen ljust gråviolett. De inreGalium blommorna verum , saltarv Honckenya peploides, har gula tänder. Arten saknar knippfrylepollen och Luzula campestris, femfingerört märkena är mörkt grönaktiga. Potentilla argentea, gul fetknopp Sedum acre och • Frukten är gråbrun och 3,5–3,8backtimjan mm lång Thymus serpyllum. (inklu sive näbb). De övre taggarna Nära är långa, Muskmyr i Sundre på sydligaste spinkiga och raka. Näbben är Gotland0,8–1,0 mm,växte stenmaskros på ett betat och cylindrisk och slät. Sprötet är ca 7 stenigtmm. alvar tillsammans med kattfot Antennaria dioica, jordtistel Cirsium acaule, fårsvingel Festuca ovina, stenkrassing Hornungia petraea, förväxlingsarter Stenmaskros är lätt att känna igen. Den har dock en delSankt karaktärer Pers nycklar Orchis mascula, småfingerört gemensamt med lärkmaskrosPotentilla Taraxacum verna samt slån Prunus spinosa. saphycraspedum, till exempel utbredd bladrosett, utbredning tydliga utstående tänder i flikmellanrummenT. xerophilum är en mycket sällsynt a more or less well­defined apical lobule. The samt frånvaro av pollen. Lärkmaskrosart som ihar Sverige, förutom ett fåtal fynd på scape is somewhat arachnoid, especially under fastlandet, huvudsakligen är känd från Öland the involucre. The involucre is grey­green, dock violettbruna frukter. Utan frukter kan xerophilum xerophilum man känna igen stenmaskros påoch de Gotland.vingade Den är även påträffad i Estland only slightly pruinose. The outer phyllaries bladskaften, bladens kortspetsade(på sidoflikarÖsel och två ytterligare lokaler). are regular, lanceolate, about 8 × 2.7 mm, very och holkfjällens kortare knölar. light green with a faint rose touch, somewhat namngivning Taraxacum xerophilum beskrevs recurved and have a distinct hyaline border. 1938 i Acta Botanica Fennica av Gunnar Both outer and inner phyllaries are corniculate. 264 Marklund efter maskrosresor till Estland 1931 The fully flowering capitulum is 25–30(–40) göran wendt hans øllgaard och 1937. Typmaterial finns i Stockholm (S), mm in diameter, rather dense,sandmaskrosor convex, light i sverige och danmark 265 Köpenhamn (C) och Helsingfors (H). yellow, the inner ligules with apical teeth of Namnet kommer ur grekiska xeros = torr och the same colour. The outermost ligules are flat Den övre: philos = älskande vilket syftar på att arten trivs or slightly canaliculate and have a fairly light Ölands norra udde 6 maj 2009. i torra miljöer. grey­violet stripe on the underside. No pollen Den nedre: Uttal: kseróphilum. is produced, and the stigmas are discoloured. Sundre socken på Gotland 16 maj 2012. The fruit is grey­brown, 3.5–3.8 mm (incl. Båda i naturlig storlek /GW. summary Taraxacum xerophilum is a fairly small the cone), the fruit body has long, thin and to medium­sized species with a (7–)12–18(–22) straight spinules in the upper half. The cone is cm wide, patent leaf rosette, usually with a tunic cylindrical, smooth, 0.8–1.0 mm. The rostrum is of old leaf remnants. The leaves are dull, light about 7 mm. grey­green, and almost glabrous. The petioles are This species is rather isolated morpho­ more or less winged and slightly purplish. The logically. T. saphycraspedum also has a flat rosette, midribs are dirty green or suffused brownish. perpendicular interlobe teeth, and lacks pollen, The leaves are uniform, distinctly lobed with 3 but is known by its darker leaves, unwinged or 4 lobe pairs. The sidelobes are short, entire, petioles, and violet­brown fruits. Besides, the more or less recurved, with straight or convex latter often has club­shaped lobe apices, which upper edge and moderately acute apex. The never occurs in T. xerophilum. interlobes are short, green, only slightly plicate, sometimes entire but usually with a few short, straight and robust teeth perpendicular to the Stenmaskros i stenig alvarmark vid Ölands västra kust. midrib. The endlobe is small and short, with Högby socken 15 maj 2006.

266 göran wendt hans øllgaard sandmaskrosor i sverige och danmark 267

Gediget klotband

22 × 28 cm I närområdet växer förutom stenmaskros 9 andra arter av sandmaskros. Alvarmark på nordligaste Fårö på Gotland 21 maj 2012.

268 göran wendt hans øllgaard sandmaskrosor i sverige och danmark 269

480 kr inkl. moms. Porto tillkommer Beställ på Svenska Botaniska Föreningens hemsida. (018-471 28 91) svenskbotanik.se

Mer info Göran Wendt [email protected]

74 Ölands Botaniska Förening Program september-december 2015

september– Vid lämplig väderlek kan någon spontan svampexkursion äga rum. oktober Detta kommer i så fall att att annonseras via hemsida, Facebook och mail-lista. Lördag 24/10 Exkursion med inriktning på mossor. Samling på p-platsen vid minneslunden i Rälla Tall kl. 10.00. Sväng västerut 1,3 km norr avtaget till Stora Rör eller 1,2 km söder vägkrysset i Rälla (skylt ”Minneslund”). Kör ca 600 m och parkera. Stövlar och fika. Ledare: Crister Albinsson Måndag 9/11 Bildvisning av diverse fascinerande småkryp som Birgitta Anders- son fångat i sin trädgård i Strandskogen. Samling vid Folkhögskolan i Skogsby kl. 19.00. Torsdag 3/12 Årets fynd. Vi delger varandra en del av våra botaniska upplevel- ser under året som gått. Ta gärna med foton på USB-minne eller pressade belägg. Föreningen bjuder på fika. Samling vid Folkhögskolan i Skogsby kl. 19.00.

Vill du delta i ”spontana” exkursioner eller få reda på vad som händer i naturen? Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka e-post till: [email protected] Glöm inte att gå in på vår hemsida www.ölandsflora.se Där ser du bokningsläget i den pågående kärlväxtinventeringen, du får tips vid artbestämning och annan nyttig information. Lösenordet för att nå sidorna med material från bl.a. studiecirkeln i Flora Nordica är ”floradisk”. Vill du delta mer aktivt i inventeringen? Anmäl dig till Thomas Gunnarsson se ovan. Vi finns också på Facebook. Begär inträde i gruppen “Ölands flora”. Krutbrännaren nr. 2 / 2015 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 – från öländsk horisont av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foto och kartor) ...... sid 43 Rutlåsbräken Botrychium matricarifolium – nu åter i den öländska floran av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson ...... sid 71 Ny vandringsled söder om Möckelmossen av Ulla-Britt Andersson...... sid 73 Sandmaskrosor (annons)...... sid 74 Program...... sid 75