Krutbrännaren 2015-2

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Krutbrännaren 2015-2 Krutbrännaren Nr 2 ∙ 2015 ∙ Årg 24 Ölands Botaniska Förening Krutbrännaren Årgång 24, 2015 nr. 2 ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Föreningens webbsida: www.ölandsflora.se Medlemsavgiften för 2015 är 100:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 130:-). För medlemmar yngre än 25 år är avgiften 50:-. Beloppet sättes in på föreningens plusgiro 636 59 31-2 eller bankgiro 760-1834. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 A, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Thorsten Jansson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Musslevägen 12, 386 33 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/319 08 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Stephanie Janowski (kassör) Håkan Lundkvist Strandängsvägen 8, 38695 Färjestaden Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 344 09 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tryck: ADT-digitaltryck, Borgholm Ölands svampflora Projekt Ölands hotade växter Ett pågående projekt där vi försöker Hjälp oss inventera sällsynta och kartlägga svampfloran på Öland. Är hotade växter på Öland. Vill du ha en du intresserad så skriv eller ring till aktuell rödlista, eller äldre fynduppgif- Tommy Knutsson. ter som behöver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Gunnarsson. Omslagsbild: Backtimjan Thymus serpyllum, på alvaret öster om Möckelmossen Omslagets baksida: Avenbokskog i höstskrud, Halltorps hage Samtliga foton i detta nummer: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 2 (24) 2015 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 – från öländsk horisont av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foto och kartor) Var 5:e år kommer en reviderad rödlista ut. Det är ArtDatabanken som med hjälp av sina expertkommittéer tar fram underlaget för rödlistan som sedan fastställs av Naturvårdsverket samt Havs- och vattenmyndigheten. Rödlistan är en prognos för hur stor risken är ett en enskild art ska dö ut i Sverige. Internationella naturvårdsunionen IUCN har tagit fram kriterierna hur bedömningarna ska göras. Rödlistade växter tillhör någon av kategorierna: nationellt utdöd (RE), akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU), nära hotad (NT) eller kunskapsbrist (DD). Hotade arter är de i kategorierna CR, EN och VU. Arter som bedömts enligt rödlistningskriterierna men som inte uppfyller dem benämns livs- kraftig (LC). IUCN:s kriterier för rödlistning Kriterium E Kvantitativa analyser anger Kriterium A Minskning av populationen en utdöenderisk på minst 50 % på 10 år under 10 år eller 3 generationer på 80 % eller 3 generationer (CR), 20 % på 20 år (CR), 50 % (EN), 30 % (VU) eller 15 % eller 5 generationer (EN), 10 % på 100 år (NT) (VU) eller 5 % på 100 år (NT) Kriterium B Utbredningsområde eller Följande öländska taxa har fått en högre förekomstarea enligt kriterier och följande rödlistningskategori underkriterier a. kraftigt fragmenterad Agrostemma githago klätt EN → CR b. fortgående minskning c. extrema fluk- Blitum bonus-henricus lungrot NT → VU tuationer (minst 2 av 3 delkriterier) (ny hotart) Kriterium C Population med antal repro- Bromus arvensis renlosta VU → EN duktiva individer är <250 (CR), <5 000 → (EN), <10 000 (VU) eller <20 000 (NT) Fraxinus excelsior ask VU EN → och en fortgående minskning sker Raphanus raphanistrum åkerrättika NT VU (ny hotart) Kriterium D Population med antal repro- → duktiva individer <50 (CR), <250 (EN), Ulmus glabra skogsalm VU CR → <1 000 (VU) eller <2 000 (NT) eller Ulmus minor lundalm NT CR (ny mycket begränsad förekomstarea hotart) Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 43 Krutbrännaren 2 (24) 2015 Följande öländska taxa har fått en lägre landsocknar och överallt på flera ställen rödlistningskategori allmän=31–33 socknar Botrychium matricarifolium rutlåsbräken tämligen allmän=23–30 socknar EN → VU spridd=15–22 socknar Gymnocarpium robertianum kalkbräken tämligen sällsynt=7–14 socknar VU → NT (ej hotart) sällsynt 1–6 socknar Liparis loeselii gulyxne VU → NT (ej hotart) mycket sällsynt=anträffad endast på 1–4 lokaler Misopates orontium kalvnos EN → NT (ej hotart) Apera spica-venti kösa NT Plantago tenuiflora dvärgkämpar VU → Kösa är ett 1-årigt gräs som känns igen NT (ej hotart) på sina 1-blommiga småax som är för- sedda med ett långt borst (5‒10 mm). Spergula arvensis subsp. arvensis sydspärgel → Vippan är rikblommig och strået kan bli DD NT meterhögt. Kösa förekommer främst i → Stellaria neglecta bokarv VU NT (ej södra delen av Sverige upp till Värmland hotart) och Uppland med enstaka ströfynd norr Taraxacum litorale liten kärrmaskros VU därom. Vanligen växer kösa i sandiga åkrar → NT (ej hotart) men kan även uppträda i vägkanter och Thalictrum simplex subsp. tenuifolium smal- ruderatmiljöer. Liksom andra åkerogräs ruta VU → NT (ej hotart) missgynnas den av ogräsbekämpning och konstgödsling. Kösa har en dokumenterad Följande taxa har åkt ur rödlistan dvs. be- minskning på 10‒30 % under de senaste dömda som LC (tidigare rödlistekategori 10 åren (kriterium A). inom parentes) På Öland växer kösa i åkrar, trädor, väg- Artemisia oelandica alvarmalört (NT) kanter och gårdsmiljöer. Förr angavs den Erucastrum supinum kalkkrassing (NT) som allestädes. I Sterner 1986 uppges den Filago vulgaris klotullört (VU) som något minskande. Men ännu idag kan Jacobaea vulgaris subsp. gotlandica alvar- vissa åkrar hysa stora bestånd av kösa som stånds (NT) lyfter sina skira vippor över säden. Rubus lidforsii bornholmsbjörnbär (NT) Besökslokal: Höstsådda, sandiga åkrar Taraxacum crocinum saffransmaskros (NT) inom Sandby och Gårdby socknar är bra jaktmarker för att finna kösa. Taraxacum decolorans kalkmaskros (VU) Taraxacum intercedens sumpmaskros (EN) Buglossoides arvensis var. arvensis vit sminkrot NT Nya kärlväxter på rödlistan som påträffats Vit sminkrot är en ettårig ört i familjen på Öland. Frekvensuppgifter för Öland strävbladig växter (Boraginaceae). Höst- är hämtade ur Sterner 1986 ”Ölands grodda plantor bildar många sidogrenar kärlväxtflora”. och utvecklar fler blommor och frukter allestädes=arten anträffad i samtliga 33 medan vårgrodda plantor har få sidogre- 44 Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont Krutbrännaren 2 (24) 2015 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! !! ! ! !!! !! !! ! ! ! ! !! !! ! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !!!! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! !!! !! ! !!! !! ! ! !!! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! !!! ! ! ! ! !! ! ! !! ! ! ! !! ! !! !! ! !! !! ! ! ! !!! ! ! !! !!! ! ! !! !! !! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! !!!! ! !!! ! !!! !! !! ! !! ! ! ! ! ! ! !! !! ! !!!!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! !! ! !! !!!! !! !!!! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! !!! !! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !!! ! ! !! !!! ! ! ! ! ! !! ! !! !! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !!! !! ! !! ! !! !! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! Kösa Vit sminkrot Alla kartor: fynd Artportalen 2000‒2015 Kösa i sandig kornåker vid Åby, Sandby sn nar och således ett mindre antal blommor och frukter. Blommorna är små, vita och sitter i små samlingar med ett stödblad. Bladen har mittnerv men saknar sidoner- ver. Delfrukterna sitter fyra tillsammans och är hårda, gråbruna med vårtig yta. Den sällsynta varieteten blå sminkrot B. arvensis var. coerulescens har blåa blom- mor. Vit sminkrot kan förväxlas med stenfrö Lithospermum officinale men den har glänsande, vita delfrukter samt blad med sidonerver. Vit sminkrot har funnits Vit sminkrot i sandtag väst Sandgårdsborg Rödlistade kärlväxter i Sverige 2015 - från öländsk horisont 45 Krutbrännaren 2 (24) 2015 i vårt land sedan lång tid tillbaka och har Den bedöms i Sterner 1938 med frekvens- fynd från de flesta landskap. I dagsläget siffra allestädes. Även i dagsläget finns förekommer den främst i Götalands noteringar från samtliga socknar. slättbygder samt på Öland och Gotland. Besökslokal: Som med alla ettåriga åker- Växtplatserna är sandiga åkrar med glesare mellan sädesstråna. Även andra människo- ogräs är det svårt att ge någon säker lokal. skapade miljöer såsom sandtag, rondeller, Försök vid Mysinge hög, Resmo socken, banvallar och jordhögar kan hysa växten. där vit sminkrot är noterad 2010‒2015. Hot utgörs av ett intensifierat jordbruk Leta i den kalkrika, betade torräng- med ogräsbekämpning och borttagande en som omger gravhögen, koordinat av odlingshinder i landskapet ex. igenlägg- 6266910/1539115. ning av diken, borttagande av stenmurar Cirsium acaule jordtistel NT och åkerholmar. Vit sminkrot har en do- Jordtistel är en flerårig korgblommig växt kumenterad minskning på 10‒40
Recommended publications
  • Krutbrännaren 2006-1
    Krutbrännaren Nr 1 • 2006 • Årg. 15 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 15, 2006 nr. 1. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2006 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. Tommy Knutsson (v.ordf.) E-post: [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Crister Albinsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Övra Västerstad 107, 380 62 Mörbylånga Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485 / 665 810 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St.
    [Show full text]
  • Översiktsplan 2002 Borgholms Kommun
    ÖVERSIKTSPLAN 2002 BORGHOLMS KOMMUN 1 Översiktsplan 2002 – Borgholms kommun Ur Allmänt kartmaterial©Lantmäteriet, Gävle Medgivande: M2002/3738, 4458, 6663. Kartorna godkända för spridning ur sekretessynpunkt, juli 2003. Omslagsfoto: Ann Moreau, Leo. Eriksson Tryck: ADT digitaltryck. Borgholm 2003 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 3. RIKSINTRESSEN OCH RESURS- HUSHÅLLNING 58 Översiktsplanens syfte och innehåll 5 Bakgrund och tidigare planer 6 Riksintressen 58 Läsanvisningar 7 Sektorsvisa riksintressen 58 Riksintressen i Borgholms kommun 58 2. ALLMÄNNA INTRESSEN 8 Riksintresse för yrkesfisket 58 Riksintresse för fyndigheter av ämnen Värdefulla naturresurser 8 och material 58 Borgholm och omvärlden 9 Riksintresse för sjöfart 58 Ölands kommunalförbund 9 Riksintresse för kulturmiljövården 59 Övrigt samarbete 9 Riksintresse för naturvården 60 Baltic Seven Islands, B7 10 Riksintresse för friluftslivet 63 Vänorter 10 Natura 2000 63 Befolkning 11 Resurshushållning 65 Näringsliv 12 Särskilda bestämmelser för mark Tillverkningsindustri 13 och vatten 65 Småföretagande 13 Distansarbete 13 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR 69 Tjänste- och servicearbete 15 Konstnärlig verksamhet 15 Böda socken 69 Handel 15 Högby socken 75 Turism 15 Källa socken 81 Natur- och kulturturism 17 Persnäs socken 86 Jordbruk 18 Föra socken 91 Skogsbruk 20 Alböke socken 96 Fiske 22 Löts socken 100 Stenindustri 22 Köpings socken 105 Tätort och landsbygd 23 Egby socken 110 Offentlig service 25 Bredsättra socken 114 Utbildning och barnomsorg 25 Räpplinge socken 118 Vård och omsorg
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • Figur 3-1. Översiktlig Berggrundskarta För Södra Delen Av Kalmar Län. (Utdrag Ur SGU, Rapporter Och Meddelanden 65)
    Åderförgnejsning / Veine<l gneiss Homogenisering av äldre graniter Homogenization of older granitaids Gångar av yngre granit i äldre berggrund Dikes <>f younger granile in older bedrock Äldre djupbergart i allmänhet, vanligen granodiorit Older plutonile in general, commonly granodiorile Äldre granit Older granite Äldre tonalit och mörk granodiorit Older tonalite and dark granodiorile Äldre granit och granodiorit med mikroklinögon Older granile and granodiorite, porphyritic Vulkanit, sur Volcan:te, acid Åderförgnejsad, intermediär vulkanit (dacit/andesit) med talrika inslag av amfibolit och äldre granitoider Migmalitic dadte/andesite with numerous intercalations of amphibolite and o! der granitaids Metasediment i allmänhet Metasediments in general Kvart~it Quartzite Lagerföljd. Pilen pekar mot yngre skikt Way-up determination. Younger beds in diraction of arrow Tektonisk zon Tectonic zona Figur 3-1. Översiktlig berggrundskarta för södra delen av Kalmar län. (Utdrag ur SGU, rapporter och meddelanden 65). Skala 1:250 000. Legend även i figur 3-2. Sandsten Sandstona Diabas Dolerite Inneslutningar av l , metasediment, 2, vulkanit, 3, ospecificerade, 4, metabasit Xeonoliths of 1, metasediment, 2, volcanite, 3, unspecified, 4 metabasile Yngsta gr~t (Götemar, Askaremåla, Jungfrun) Youngest gramte Porfyrit (väsentligen uralit:porfyrit) 1 Gång~rfyr Po:phyrite l Dike porphyry K~lshamngr~t, ögo~förande, medel- till grovkornig, gråröd till röd rå Ka . l~hamn granlte, porphynte, med1um- to coarse-grained, greyish red to g recd1sh grey Yngre granit och kvartssyenit, röd, oftast felsisk 1 - förskiffrad Younger gramte and quartz syenite, red, commenly felsic 1- foliated Yngre granodiorit och granit, rödgrå till grå cs" Yo1mger granodiorile and granite, reddish grey to grey å y . l:\) ~ ngre grarut och granodiorit, grovporfyrisk 1 - förskiffrad ..
    [Show full text]
  • Mall Till Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen 08FS 2009:08 Lokala trafikföreskrifter i Borgholms kommun Utkom från trycket den 20 mars 2009 beslutade den 18 mars 2009 (dnr. 258-10076-08) Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 10 kap. 1 § andra stycket 1, 2, 4, 9, 10, 11, 12 14, 15 och 16 samt 3 § första stycket 2 a och b trafikförordningen (1998:1276) följande: Hastigheter Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 1 200 m söder väg 965 – 1320 m söder väg 966 under tiden 70 Rälla 15 juni – 15 augusti 136 2 1320 m söder väg 966 - 170 m söder väg 966 under tiden 15 50 Rälla juni – 15 augusti 136 3 300 m söder väg 966 – 170 m söder väg 966 för norrgående 70 Rälla trafik (ej 15 juni – 15 augusti enligt ovan) 136 4 170 m söder väg 966 - 110 m norr väg 966 50 Rälla 136 5 110 m norr väg 966 - 450 m norr väg 966 70 Rälla 136 6 230 m söder ensk väg till Ekerums camping – 330 m norr 70 Ekerum samma väg 136 7 350 m söder enskild väg 18567 till Karås/V. Sörby – 200 m 70 Halltorp norr samma väg 136 8 250 m söder väg till Borgholms Slott - Borgholms södra 70 Borgholm tätortsgräns 136 Borg- 9 Borgholms norra tätortsgräns – 1000 m väster väg 979 70 holm/Köp- ingsvik Högskolans tryckeri, Kalmar 2(14) Väg nr Väg Sträcka/avgränsning Högsta /Gata/Ort -del tillåtna hastighet km/tim 136 Köp- 10 1000 m väster väg 979 – Köpingsviks västra tätortsgräns 50 ingsvik 136 Köp- 11 Köpingsviks norra tätortsgräns - 520 m norr väg 979 70 ingsvik 136 12 250 m söder ensk väg 19189 till Djupvik - 250 m norr 70 Djupvik samma väg under
    [Show full text]
  • 4. Sockenvisa Redovisningar Översiktsplan 2002 Antagen 2002-10-21, § 52
    BORGHOLMS KOMMUN 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR ÖVERSIKTSPLAN 2002 ANTAGEN 2002-10-21, § 52 4. SOCKENVISA REDOVISNINGAR Böda socken Kort historik Böda är Ölands nordligaste och till ytan största Böda kyrka var ursprungligen en tornlös kyrka socken. I söder gränsar den till Högby socken. som byggdes i etapper under 1100-talet och Socknen upptas till största delen av Böda kro- 1200-talet. Kyrkan ombyggdes radikalt 1801– nopark. Skogsbruket är därför större än jord- 1803. Kyrkogården som är en av Ölands finaste bruket, en unik situation för Öland. Böda låg byggdes ut på 1990-talet. Prästgård, skola och tidigare långt från allfarvägar hade därför mera affärsbyggnad ligger omedelbart norr om kyr- kontakt med främst Oskarshamn än t.ex. Borg- kan. holm. Byxelkrok och Böda är små tätorter. Böda hamn har funnits sedan medeltiden. Av de 18 byar som finns här är bara två radbyar, Under 1800-talet är hamnen mest känd som Alvara och Bocketorp. I de övriga byarna har anhalt för postjakten till Gotland, medan den bebyggelsen en oregelbunden form. Skäfte- under senare tid enbart fungerat som fiskeläge. kärr är en ensamgård. Även radbyarna Alvara Hamnen är fortfarande levande med fiskför- och Bocketorp har en förhållandevis spridd säljning och rökeri i anslutning till moderna bebyggelse. Alvara är delad i en östlig och en kajer och sjöbodar. Under 1900-talet har Byx- västlig del och har sina sjöbodar vid Boudden. elkrok vuxit fram runt den hamn som används Den stora byn Torp har trots att den inte är en både för yrkesfiske och för färjetrafik. Under radby delar av gårdarna samlade nära utmed sommarmånaderna byter Byxelkrok skepnad bygatan.
    [Show full text]
  • Kalmar Läns Författningssamling
    Kalmar läns författningssamling Länsstyrelsen Observera! Detta är en scannad text som kan avvika från originalet. För att se originaltexten vänd er till Länsstyrelsen. 08FS 1997:21 Lokala trafikföreskrifter Utkom från trycket Länsstyrelsen har genom beslut den 10 april 1997 med 1997-04-11 stöd av 147 § vägtrafikkungörelsen (1972:603) meddelat nedan angivna lokala trafikföreskrifter BORGHOLMS KOMMUN Kod Kommun Väg nr Sträcka Föreskriftens Giltig- /Gata/Ort /avgränsning innebörd Hetstid 85 Borgholm 136 Kommungränsen Huvudled Tills Mörbylånga vidare kommun/Borg- holms Kommun - Allmän väg 993, Nabbelund Anslutande vägar och utfarter med stopplikt Allmän väg 965 till St Rör Utfart & Tallidens kiosk Ensk väg till Ralla stugby Ensk väg H 39 U till Rönnerum Utfart fr varuhus, Ralla Allmän väg 966 till Högsrum Ensk väg H 424 U till Mossberga Ensk väg H 1022 U till Ekerum Utfart rastpl Ekerum Ensk väg H 40 U till V Sörby Utfart fr Halltorps Gästgiveri, södra och norra anslutn, Utfart fr parkeringsplats väster väg 136, Halltorp Allmän väg 971 till Räpplinge Utfart fr parkeringsplats väster allmän väg 136, vid stenbrott Ensk väg till Strandtorp Länsstyrelsens tryckeri, Kalmar ISSN 0347-156X 08FS 1997:21 sid 2(88) Anslutande vägar till allmän väg 136 med stopplikt. forts Ensk väg H 615 U till Borgehage Utfart fr rastpl Borgehage Allmän väg 925 till Räpplinge Utfart rastpl vid Slottsruinen Ensk väg till Blå Rör (Ålfiskaregatan) Ensk väg till stugområde i Köpingsvik Rödstensgatan, Köpingsvik Släntstigen, Köpingsvik Ensk väg till Klinta stugområde, fyra
    [Show full text]
  • Gottlands Län
    71 Larsson Anna, sm, Gis·emåla, S Velander A, f, V Freidenvall A H F F :son, f, Söderberg Selma, sm, Endre, V Larsson Charlotta, sm, BetekuJ.. V e l i n A, f, Lindås Hulterstad Thorkelsson A, handl., skolr., V la, Långaström Vidner Kerstin, sm, T Holm A, f, Högsrum, St. Rör Östman Rebecka, sm, Fole, Undbladh A V, f, S Widolf F, f, Bocka bo, Troxhult Håkansson F A,f,Löt,Palmelund Källunge Lindbom Maja. f, Ölvingstorp, L Astrand HiUevi, f, skräddare- Johansson G R, f, Degerhamn [V = Visby, Vä = Västkinde] Linden V, t, Sävsjölund gärde, Eskilsryd Ljungberg Dagmar, f, B Lundberg Ebba, sm, B · Klintekretsen ( 18) Lindstedt J M, kontraktsp., T [B Bergkvara, L Ljungbyholm, N = = Palm Alrik, f, Glömminge Ordförande: S. P. Dalström. Ljung Elsa, f, Sigislaryd, Orr~- = Nybro, ::) = ::,öderåkra, T = Torsf>s. fors · V = YissefjärdaJ Rydström P J, f, N. Möckl~by Broden K H, förest.f.h.folksk.,K Lundgren A S, f, N Vickbom J, sem.-rektor, heders!., Dalström S P, f, Hejde M a 1 m k v i s t A n n a, f, Alebo, Norra Ölands skolförening Kalmar Enekvist G, f, Stenkumla Kvarnlyckan (26) [B = Borgholm, F = Färjcstaden, M Hammarström Ester, sm, = MörbylångaJ Fröjel, K Malmkvist Edla, sm, Emma- Ordf. : C a r l H o l m b ä c k. boda Håkansson Olga, sm, Klinte, K A n d e r s o n E m y, sm,Föra, U Gottlands län. Jacobsson Elin, sm, Stenkumla Nilsson B, nämndeman, B Andersson Ester, sm, Sandby,L Nilson Ingeborg, f, N Kalström Alfrida,sm,Mästerby,B Andersson Karin, sm, Alvidsjö, Visbykretsen (35) Kalström G, f, Mästerby, .
    [Show full text]
  • The Asaphus Limestone in Northernmost Öland!
    The Asaphus Limestone in Northernmost Öland! By Birger Bohlin The investigations on which the present paper is based were carried on during stays of varying length on Öland during the summers of 1939 1948. In 1939 I col\ected fossPreface.ils during a week at Böda hamn the Har· bour of Böda , Hälludden, Tokenäse hamn, and Byrum. In 1941 I obtained an OTTERBORG's travelling scholarship, and for an orientation I travelied all over Öland from the south to the north over a period of 5 weeks. Later, I worked chiefly in the northernmost part, from the parish of Föra( north­ wards, after )having found that a detailed investigation of this area was necessary to get a correct comprehension of the stratigraphy of the Asaphus limestone. During the summer of 1948 I worked together with three palaeon­ tologists, Mr. V. and Mr. H. from Estonia and r. B. from Helsingfors. Our plan is to write a comprehensive mono­ graph on the Ordavieian deposits of Öland. The present paper has to be regarded as a preliminary report and it contains chiefly the results of my own fieldwork and JAANUsSONthe study of the fossils collectedMUTVEI by myself. M KURTENWhen I decided to go back to Öland after my firstshort visit in 1939, Professsar C. Wiman, who took part in the earlier geological survey of ' It has been pointed out that the term "Asaphus Iimestone" ought to be replaced by the term "Vaginatum Iimestone" which should be used to designale also the Gigas limestone. As the present paper is mainly a revision of older work at which the former term is the one most commonly used and WIMAN has drawn the limit between the so called Asaphus.limestone and the Gigas limestone on his Solid maps which are discus­ sed below, it might be permissible to use the tenn Asaphus limestone leaving the ques tion of the most appropriate definition of the units of the section to be dcalt witl1 in later more detailed papers.
    [Show full text]
  • Kulturmiljöutredning För Området Djupvik-Lofta
    Kulturmiljöutredning för området Djupvik-Lofta Kulturmiljöutredning 2011 Djupvik-Lofta, Föra socken, Borgholms kommun, Öland Lotta Lamke Magnus Reuterdahl Ulrika Söderström KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk rapport 2011:15 Gärdslösa kyrka • Kalmar läns museum Kulturmiljöutredning för området Djupvik-Lofta Kulturmiljöutredning 2011 Djupvik-Lofta, Föra socken, Borgholms kommun, Öland Författare Lotta Lamke, Magnus Reuterdahl, Ulrika Söderström Copyright Kalmar läns museum Redaktion Liselotte Jumme, Per Lekberg, Seija Nyberg Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd 507-98-2848 från Lantmäteriverket Förlag Kalmar läns museum ISSN 1400-352X Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Djupvik-Lofta • Kalmar läns museum Abstract Keywords: cultural historic analysis, historical maps, Föra parish, prehistory, newer time, history, agriculture, quarries, ancient remains, ancient monuments, Öland. In May 2011, Kalmar County Museum or II are recommended before any exploitation performed a cultural historic analysis of the is planned. Areas holding ancient monuments area around Djupvik-Lofta. The analysis was and remains, wetlands and areas with quarries based upon a field survey made by the building are pointed out as of special interest. Non conservator and antiquarian Lotta Lamke and protected cultural historic remains should be on studies made in databases, historical maps, examined to ensure their status. antiquarian reports and articles, and local The following areas are pointed out as of historical literature. particularly importance for the Djupvik-Lofta
    [Show full text]
  • Krutbrännaren 2005-2
    Krutbrännaren Nr 2 • 2005 • Årg. 14 ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 2. ISSN 1103-2839 Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år. Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0480 / 198 46. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn Tel. 0485 / 420 14 Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Johansson Thomas Gunnarsson (sekr.) Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0480 / 695 79 Tel. 0485 / 332 24 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Håkan Lundkvist Elna Hultqvist (kassör) Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Tel. 0485 / 440 83 E-post: hakan.lundkvist@telia. Tel. 0485 / 106 24 com E-post: [email protected] Helena Lager Keneth Erlandsson St.
    [Show full text]
  • Bete, Störning Och Biologisk Mångfald I Odlingslandskapet
    Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmarker Håkan Ljungberg Meddelande 2002:20 Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmarker Meddelande 2002:20 ISSN 0348-8748 ISRN LSTY-H-M—2002/20—SE Utgiven av: Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig enhet: Miljöenheten Författare: Håkan Ljungberg Omslagsbild: Håkan Ljungberg Foto: Bengt Andersson (Calosoma reticulatum, Geotrupes vernalis och Lytta vesicatoria) Håkan Ljungberg (alla övriga bilder) Karta: Markus Forslund Karttillstånd: Bakgrundsdata - © Lantmäteriverket Ur Geografiska Sverigedata Dnr. 507-99-1144 Redigering: Therese Säfström Tryckt hos: Länsstyrelsens tryckeri, december 2002 Upplaga: 150 ex. Omslagsbilden: Alvarlarvmördaren Calosoma reticulatum — live! På bilden framgår tydligt hur karg och vegetationsfattig artens miljö är. Vickleby, Karlevi södra alvar 4/6 2000. 2 Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet - Hotade skalbaggar i öländska torrmarker ”Ölands strand hade wi knapt rördt, förr wi märkte, at detta Land war helt annorledes än de andre Sweriges Provincier; satte oss derföre i sinnet, desto nogare up- teckna alt hwad på denna Ö föreföll.” Carl Linnaeus, 1 juni 1741 3 Förord Stora naturvärden är knutna till det småskaliga öländska odlingslandskapet. Alvarmarker med tunna jordar är unika miljöer, med en växt- och djurvärld som präglats av och anpassats till näringsfattig- domen och de extrema störningarna. Ölands Stora alvar är världens största hävdade alvarmark, och den långa beteskontinuiteten på de magra jordarna vidmakthåller livsbetingelser för många arter som på Sveriges fastland har fått allt svårare att överleva. När södra Ölands odlingslandskap i november 2000 utsågs till världsarvsområde var detta en bekräftelse av alvarens stora betydelse också i ett internationellt perspektiv.
    [Show full text]