Krutbrännaren Nr 2 • 2005 • Årg. 14

ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 14, 2005 nr. 2. ISSN 1103-2839

Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år.

Medlemsavgiften för 2005 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan).

Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Fatabursvägen 11 A, 393 53 . Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0480 / 198 46. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn Tel. 0485 / 420 14 Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Johansson Thomas Gunnarsson (sekr.) Jutnabbevägen 19, 392 36 Kalmar Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Tel. 0480 / 695 79 Tel. 0485 / 332 24 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Håkan Lundkvist Elna Hultqvist (kassör) Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Slottsgatan 23, 387 32 . Tel. 0485 / 440 83 E-post: hakan.lundkvist@telia. Tel. 0485 / 106 24 com E-post: [email protected] Helena Lager Keneth Erlandsson St. Bunneby 3024, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485/440 69 ”Ölands svampflora” E-post: [email protected] Ett pågående projekt där vi försöker kart- lägga svampfloran på Öland. Avsikten är Projekt Ölands hotade växter att få fram så kompletta sockenfloror som Hjälp oss inventera sällsynta och hotade möjligt för att därigenom få en bild över växter på Öland. Vill du ha en aktuell arternas utbredning och frekvens. Är du rödlista, eller äldre fynduppgifter som intresserad så skriv eller ring till Tommy behöver kontrolleras skriv eller ring till Knutsson. Thomas Gunnarsson.

Omslagsbild: Klibbveronika Veronica triphyllos, foto: Thomas Gunnarsson Omslagets baksida: Trubbstarr Carex obtusata, foto: Thomas Gunnarsson

Krutbrännaren 2 (14) 2005 Nya rödlistan för kärlväxter 2005 av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson (foto)

I Sverige har man beslutat att revidera den svenska rödlistan vart 5:e år. Här nedan följer de kärlväxter på rödlistan 2005 som är aktuella för Ölands del. Dessutom listas växter som tidigare varit rödlistade men som numera bedöms vara ”Livskraftiga” (Least concern LC). En del växter har också hänförts till kategorin ”Ej tillämplig” (Not applicable NA) då de inte räknas som inhemska i Sverige (tillfälliga gäster eller införda efter år 1800). Hotkategori inom parentes efter arten visar att en ändring av rödlistekategorin skett och hur arten bedömdes i rödlistan 2000.

Kategori RE (försvunna) Senast sedd Avena strigosa purrhavre 1881 Bassia hirsuta luddmålla 1924 Camelina alyssum lindådra 1922 Camelina sativa oljedådra 1960 Chenopodium urbicum bymålla 1945 Cuscuta epilinum linsnärja 1894 Galium spurium ssp. spurium linmåra 1800-talet Lolium remotum linrepe 1919 Lolium temulentum dårrepe 1924 Pulicaria vulgaris loppört 1910 Spergula arvensis ssp. maxima jättespärgel ? Trapa natans sjönöt fossil

Kategori CR (akut hotade) Acer campestre (EN) naverlönn 2004 från odling Anthemis cotula kamomillkulla 1964 Arenaria leptoclados spädnarv 1942 Euphrasia stricta var. suecica (EN) svensk ögontröst 1911 Ilex aquifolium järnek 2004 från odling Orobanche purpurea rölliksnyltrot 2005 Tephroseris palustris kärrnocka 1962 Tilia platyphyllos bohuslind 2000 från odling Omslagsbild: Klibbveronika Veronica triphyllos, foto: Thomas Gunnarsson Omslagets baksida: Trubbstarr Carex obtusata, foto: Thomas Gunnarsson 55

Krutbrännaren 2 (14) 2005 Juncus capitatus (VU) huvudtåg 2005 Kickxia elatine spjutsporre 2004 Lappula squarrosa (VU) piggfrö 2004 Lithospermum arvense ssp. coerulescens blå sminkrot 2004 Marrubium vulgare kransborre 2005 Medicago minima sandlusern 2005 Mentha x gracilis ädelmynta 1990 Misopates orontium kalvnos 2003 Myricaria germanica (VU) klådris 2005 Nepeta cataria kattmynta 2005 Ornithopus perpusillus (VU) dvärgserradella 2005 Petrorhagia prolifera (VU) hylsnejlika 2005 Petrorhagia saxifraga klippnejlika 2005 Peucedanum oreoselinum (VU) backsilja 2005 Pilosella dichotoma (NE) gaffelfibbla 2005 Pimpinella saxifraga ssp. nigra svart bockrot 1990 Plantago tenuiflora dvärgkämpar 2005 Polygonum oxyspermum näbbtrampört 2004 Rhinanthus serotinus ssp. apterus åkerskallra 1923 Rubus glauciformis (NT) daggbjörnbär 2003 Rubus lidforsii bornholmsbjörnbär 2005 Salvia pratensis ängssalvia 2005 Salvia verticillata (VU) kranssalvia 1995 Scandix pecten-veneris (CR) nålkörvel 2005 Taraxacum egregium (VU) smalfjällig strandmaskros 2004 Taraxacum lissocarpum slätmaskros 2003 Taraxacum pseudosuecicum (VU) sankmaskros 2002 Taraxacum ruberulum (VU) skevmaskros 1938 Verbascum densiflorum ölandskungsljus 2005 Verbascum lychnitis (NE) grenigt kungsljus 2005 Veronica praecox (VU) alvarveronika 2005 Viola elatior storviol 2005

Sårbara (VU)

56 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Viola alba silverviol 2005

Kategori EN (starkt hotade) Agrostemma githago (VU) klätt 2005 Allium lineare (VU) klipplök 2005 Anacamptis palustris (VU) kärrnycklar 1867 Anthericum liliago (NT) stor sandlilja 2005 Apium inundatum (VU) krypfloka 2005 Arnoseris minima (VU) klubbfibbla 2004 Astragalus danicus strandvedel 1935 Atriplex pedunculata (VU) saltmålla 2005 Botrychium simplex dvärglåsbräken 2005 Bromus arvensis (VU) renlosta 2005 Bromus commutatus brinklosta 2005 Bromus racemosus ängslosta 1934 Bromus secalinus (VU) råglosta 2005 Campanula rapunculus rapunkelklocka 1878 Carex obtusata (NT) trubbstarr 2005 Cerastium brachypetalum (VU) raggarv 2005 Chenopodium murale gatmålla 1947 Chenopodium striatiforme östersjömålla 2005 Dianthus armeria (VU) knippnejlika 2005 Dracocephalum ruyschiana (VU) drakblomma 2000 Dracocephalum thymiflorum rysk drakblomma 1896 Eryngium maritimum martorn 2005 Falcaria vulgaris (VU) skärblad 2005 Galeopsis angustifolia kalkdån 1993 Gentianella baltica kustgentiana 1995 Geranium lanuginosum brandnäva 1980 Gypsophila muralis (NT) grusnejlika 1998 från odling Hippocrepis emerus gulkronill 2005 Hypericum humifusum dvärgjohannesört 1991 Hypochoeris glabra (VU) åkerfibbla 1933

57 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Ranunculus arvensis åkerranunkel 2005 Sherardia arvensis åkermadd 2005 Stachys arvensis (NT) åkersyska 2003 Stellaria neglecta (NT) bokarv 1999 Taraxacum decolorans kalkmaskros 2005 Taraxacum litorale (NT) liten kärrmaskros 2005 Taraxacum praestans kvällsmaskros 2004 Thalictrum simplex ssp.tenuifolium(DD) smalruta 2005 Thymus pulegioides (NT) stortimjan 1985 Ulmus laevis vresalm 2005 Valerianella dentata sommarklynne 2005 Veronica montana (NT) skogsveronika 2005 Veronica triphyllos (NT) klibbveronika 2005 Viola tricolor ssp. curtisii (DD) klittviol ? Viola uliginosa (NT) sumpviol 1943

Missgynnade (NT) Adonis vernalis våradonis 2005 Anacamptis pyramidalis salepsrot 2005 Anemone sylvestris (LC) tovsippa 2005 Anthemis arvensis åkerkulla 2005 Apera interrupta alvarkösa 2005 Aphanes australis småfruktig jungfrukam 2000 Artemisia oelandica alvarmalört 2005 Artemisia rupestris stenmalört 2005 Asperugo procumbens paddfot 2004 Bupleurum tenuissimum strandnål 2005 Campanula cervicaria skogsklocka 2005 Carex ligerica ölandsstarr 2005 Cochlearia officinalis ssp. anglica engelsk skörbjuggsört 1904 Consolida regalis riddarsporre 2005 Crinitaria linosyris gullborste 2005 Epipactis phyllanthes kal knipprot 2005 Epipogium aphyllum skogsfru 2005 Festuca polesica sandsvingel 2005 58 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Aira caryophyllea vittåtel 2005 Alyssum alyssoides (NT) grådådra 2005 Anagallis minima (NT) knutört 2005 Anthriscus caucalis taggkörvel 2005 Botrychium matricariifolium (EN) rutlåsbräken 1942 Bromopsis benekenii (NT) strävlosta 2005 Bromopsis ramosa (NT) skugglosta 2004 Camelina microcarpa (NT) sanddådra 2005 Carduus acanthoides (NT) piggtistel 2005 Carex hartmanii (NT) hartmansstarr 2005 Carex pulicaris (LC) loppstarr 2005 Catabrosa aquatica källgräs 2005 Centaurium erythraea flockarun 2005 Cerastium subtetrandrum östkustarv 2005 Chimaphila umbellata ryl 2005 Coronopus squamatus kråkkrassing 2005 Cuscuta epithymum ljungsnärja 2005 Euphorbia exigua (NT) småtörel 2005 Euphrasia micrantha ljungögontröst 2005 Gentianella campestris fältgentiana 1944 Gymnocarpium robertianum kalkbräken 2004 Herminium monorchis honungsblomster 2005 Holosteum umbellatum fågelarv 2005 Hordelymus europaeus (NT) skogskorn 2005 Koeleria glauca (NT) tofsäxing 2005 Lathyrus tuberosus knölvial 2005 Malva pusilla vit kattost 2004 Montia minor vårkällört 2004 Neslia paniculata (NT) korndådra 2005 Phleum arenarium sandtimotej 2005 Polygala comosa (NT) toppjungfrulin 2005 Primula elatior lundviva 1999 från odling Pseudognaphalium luteo-album (RE) vitnoppa 1935 Pulsatilla vernalis mosippa 2005 Radiola linoides dvärglin 2005 59 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Taxus baccata idegran 2004 Vicia dumetorum (VU) buskvicker 1959 Vicia villosa ssp. villosa luddvicker 2005

Kunskapsbrist (DD) Luzula divulgata backfryle 2004

Rödlistade 2000 nu Livskraftig (LC) Alopecurus myosuroides (VU) renkavle 2004 Botrychium multifidum (NT) höstlåsbräken 1995 Ceratophyllum submersum (NT) vårtsärv 2004 Cotoneaster canescens (NT) alvaroxbär 2005 Cypripedium calceolus (NT) guckusko 2005 Juncus subnodulosus (NT) trubbtåg 1940 Ranunculus sardous (NT) sydsmörblomma 2004 Rubus mortensenii (VU) lindblomsbjörnbär 2005

Rödlistade 2000 nu Ej tillämplig (NA) Aethusa cynapium ssp. segetalis (EN) liten vildpersilja 2005 Bromus lepidus (CR) finlosta 2004 Bunium bulbocastanum (NT) jordkastanj 2005 Chaerophyllum bulbosum (EN) rotkörvel 1962 Erucastrum gallicum (EN) kålsenap 1949 Festuca heterophylla (EN) skuggsvingel 1952 Koeleria macrantha (CR) fin tofsäxing 1893 Leontodon saxatilis (EN) strimfibbla 2003 Mentha suaveolens (EN) rundmynta 1997 Onobrychis viciifolia (EN) esparsett 1966 Phyteuma spicatum (VU) vitrapunkel 1885 Silene dichotoma (CR) gaffelglim 1962 Nedan följer en presentation av de nya hotarterna dvs. hotkategori CR, EN och VU. Socknarna är förtecknade i bokstavordning. Olika lokaler är åtskilda med semikolon (;). Finns ett komma (,) mellan lokalerna rör det sig troligen om samma lokal. 60 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Fumana procumbens gotlandssolvända 2005 Galium oelandicum (LC) ölandsmåra 2005 Galium rotundifolium gotlandsmåra 2004 Gymnadenia odoratissima luktsporre 1893 Helianthemum oelandicum ölandssolvända 2005 Juncus inflexus blåtåg 2004 Leonurus cardiaca hjärtstilla 2004 Limosella aquatica (LC) ävjebrodd 2005 Liparis loeselii (VU) gulyxne 2005 Lithospermum officinale stenfrö 2005 Lotus tenuis smal käringtand 1933 Lunaria rediviva månviol 1993 från odling Lythrum portula rödlånke 1984 Melampyrum cristatum korskovall 2005 Orobanche alba timjansnyltrot 2005 Pedicularis sylvatica granspira 1970 Pimpinella major (NT) stor bockrot 1988 Poa remota storgröe 1998 Potamogeton friesii (VU) uddnate 1994 Potentilla acaulis (DD) gråfingerört ? Potentilla sordida backfingerört 2005 Ranunculus illyricus ullranunkel 2005 Raphanus raphanistrum (LC) åkerrättika 2005 Rosa tomentella (VU) flikros 2000 Rubus pruinosus (DD) hallonbjörnbär 2004 Selinum dubium slidsilja 2005 Senecio jacobaea ssp. gotlandicus alvarstånds 2005 Setaria viridis kavelhirs 2005 Silene uniflora ssp. petraea alvarglim 2005 Sisymbrium supinum kalkkrassing 2005 Sparganium erectum ssp. neglectum glansigelknopp 2005 Taraxacum crocinum saffransmaskros 2005 Taraxacum intercedens sumpmaskros 2005 Taraxacum maculigerum fläckmaskros 2005

61 Krutbrännaren 2 (14) 2005 1974. Segerstad: Mellby 1970-1996; Segerstad alvar 1909. Smedby: Hammarby alvar NO Rotmossen 1972; Klinta alvar 1972-96; väst Storåsen 1987. Stenåsa: Slagerstad alvar 1999; Slagerstad alvar vid gränsmur 1999; Slagerstad alvar syd gränsmur 1999; Stora Brunneby alvar 1989-99; Södra Kvinneby alvar 1999; Stora Brunneby ost 1917. Carex obtusata Trubbstarr ”Ursprunglig, kulturgynnad. Torrängar på mer eller mindre sur, myllrik sand- och grusgrund.” (Sterner 1986) Svenskt primärfynd 1789 S. Liljeblad Trubbstarr är flerårig och växer ofta i mattor. Den är kortvuxen, 5-10 cm hög, och har ett enda ax med hanblommor upptill och honblommor nedtill. Mogna fruktgömmen är uppblåsta och glänsande mörkbruna. Arten är lättast att hitta i början av maj månad när den blommar. Den avslöjar sig då med de gula ståndarknapparna högst uppe i strået. Fruktmognad uteblir ofta och då är växten nästan omöjlig att finna. Arten har sin huvud- sakliga förekomst i Sverige på Öland, den finns också sällsynt i nordöstra Skåne. Den växer oftast på gamla strandvallar, sällsynt förekommer den också på alvarmark. På södra Öland växer den främst längs västra och östra Landborgen. Många lokaler hävdas idag främst genom bete men också genom slåtter (gäller vägkantslokaler). Arten är konkur- renssvag och försvinner vid utebliven hävd eller om marken påförs gödning. Arten har minskat på Öland varför den verkar riktigt att den förts till gruppen med rödlistade växter. Lokalförteckning Alböke: Knäppinge 1922; Gullehamn 1918; Söder om Gullehamn på strandvallarna 1933; Äleklinta 1933; Gillsby 1922; NO om Gillsby 1932; Bruddestads bodar 1933; Bruddestads alvar söder om Askelunda vid landsvägen 1923; norr om Ormöga 1924; Törnstubbe 1922; Askelunda Ebbegärde 1918; Karse 1922. Algutsrum: väster om Övetorp 1937; Övetorp, strax norr om byn en liten sandig kulle vid Gillsättravägen 1924; strax norr om kyrkbyn landvägskant 1924, Hässleby 1000 m NV Stora Hult strax söder rastplats ”Idehultet” invid 136:an 1992-2004; vid landsvägen och Glömmingegränsen 1923. Borgholm: Borgholm 1886. Bredsätra: Skedåsen på obetad mark i norra delen av åsen norr om planterad talldunge 1998; Bredsätra på höjdrygg i nordsydlig riktning söder om Bredsätra spridd bland tofsäxing 1996; öster om Långöre på en ås vid stranden 1947; 1 km NV om Mellösa 1935; vid Övra Sandby 1934; Ancylusvallen väst om Bo 1924. Böda: i skogen strax väst ett kärr som ligger söder om vägen Nabben Torpsjö 1919; söder om 1924; Grankulla 1919; Byxelkrok syd ca 800 m söder om avtaget till öster om kustvägen på gräsbevuxet område med enbuskar på höjdrygg i kalkfuktäng 2005; Byxelkrok syd ca 1,2 km söder om avtaget till Enerum väster om kustvägen på gräsbevuxet område med enbuskar öster om sjöbodar 2005; söder om vägen mellan Nabbelund och ca 100 m SO efter uthuggning ner mot vid liten parkeringsficka 1993-2005; innanför Hälludden 1933; Torp 1924; Mellböda 1922; Nabbens såg och trakten däromkring 1923; Kyrketorp 1922; Tokenäs udde 1934. Egby: öster Egby by 1924; SO Egby by på stranden 1924; Ytterby ”landborgen” 1932. Föra: 1893; väster Torp vid ”Grönskog” 1924; Lundtorp 1932; 1932; mellan Gel och Hjälmestad 1935; Lillholmen södra delen av udden som går ut i havet sydost om Greda löväng 1948-2001; öster om

62 Krutbrännaren 2 (14) 2005

Starkt hotade (EN) Anthericum liliago Stor sandlilja ”Alvarmark: hällskrevor liksom hedar och torrängar på sand eller grus” (Sterner 1986) Primärfynd 1852 av Alfred Ahlqvist vid Gösslunda i socken. Stor sandlilja är flerårig, har en ogrenad blomställ- ning med lysande vita blommor. Blommorna är stora och stiftet är böjt. Den kan förväxlas och sällsynt hybridisera med liten sandlilja A. ramo- sum. Den lilla sandliljan har en grenad blomställ- ning, blommorna är mindre, stiftet rakt och den blommar senare än sin släkting. Stor sandlilja förekommer inom Stora Alvarets centrala delar och har några utpostlokaler i Högsrums socken. Genom den inventering som Eva Öberg och Per Ålind gjort av arten har vi god aktuell kunskap om dess status (se Krutbrännaren 3 (8) 75-83) men nyfynd kan ändå göras. De senaste årens alltmer intensiva bete på har inte gynnat stor Stor sandlilja Anthericum sandlilja. Den smakar sött och betas begärligt både liliago vid Gösslunda av får och av nöt. Detta är ytterligare ett exempel på den konflikt som råder i dagens naturvård, inte alla arter gynnas av det stelbenta regelverk som råder när det gäller bedömning av betestryck och möjligheten till bidrag. I inventeringen som gjordes av Öberg & Ålind uppgavs 37 storlokaler med 64 lokaler. Lokalförteckning Hulterstad: Gösslunda Locus classicus 1852-2005; Gösslunda infart 1975-2005; Göss- lunda väst om röret 1975-2005; Gösslunda alvar 1,25 km SV byn 1995-97; Gösslunda rör 1997-2005; Alby alvar 1998; Baspunkten NO 1998; Hulterstad alvar (Dalbäcken) 1999; Hulterstad alvar norra delen 1926-1995; Hulterstad alvar 2 km väst kyrkan 1976- 1995; Ammatornsrör 1994-96; Ammatornsrör SO 1994-96; Hulterstad alvar Millersten 1989-96; Skärlöv alvar norr banvallen 1996-2003; Skärlövs alvar längs banvallen 1972-2003; Skärlövs alvar Lillmossen 1997; Triberga alvar NV fornminne 1979-1995; Triberga alvar ost fornminne 2002. Högsrum: Gärdslösa utmark 1 km VNV Ismantorps borg 1972-2003; Gärdslösa utmark Brunnrumsslätten 1975-2003; Karums alvar 1955- 2004. Kastlösa: Ammatornsrör norr 1994-96; Bredinge alvar Tingstads flisor 1989-98; Lunda alvar 1972-1995; Lunda ost 2003; Parteby alvar 2004; Penåsa syd banvallen 1988-98; Stora & Lilla Dalby alvar Millersten 1989-96; Stora & Lilla Dalby alvar ost Penåsa 1918-98; Stora Dalby alvar ost Lunda 1927-1996. Mörbylånga: Bårby alvar SO baspunkten 1995; Bårbykällan 1999; Baspunkten SO 2000. Resmo: ONO Bårbykällan 63 Krutbrännaren 2 (14) 2005 östra landsvägen 150 m norr om vägen till Bjärbybadet 1999-2005; nedanför kyrkbyn nära stranden 1922; nära kyrkan respektive kyrkbyn 1828. Räpplinge: i mängd utmed landsvägen från Gestadås till mitt för Strandtorp 1924; Räpplinge alvar VNV elkvarnen 1999; Sollidens strand ca 0,5 km söder Sollidens hamn 1997; Sollidens alvar 1925, Sol- lidens alvar precis utanför Victoriamonumentet i dess nordvästra hörn nedanför den lite uppbyggda kalkstensplatån runt monumentet 1997; öster om Strandtorp flerstädes 1941; på Littorinavallen mellan Strandtorp och Strandtorpshage 1945; Getstadås 1935-2004; moränkulle mellan Tomteby och Greby 1949; Slottet 1821, öster och söder om Slottet 1920; mellan Åketorp och Tomteby 1924; SO om Kungsladugården 1933; Strandtorp 1920. S. Möckleby: S. Möckleby 1850; gravfält, på landborgsbranten alldeles söder om skeppssättningen och den nordligaste kvarnen 1950-1999. Sandby: vid lands- vägen öster om Skarpa Alby 1918, 200m söder om Åbykanalen på betesmark väster om vägen1999-2005. Stenåsa: söder om Frösslunda 1932; N. Kvinneby ancylusvallen 1932. Torslunda: gamla kvarnbacken 1872, vid kvarnen vid Tvetavägskälet 1924; Eriksöre 1919; Runsbäck 1824; Eriksöre landborg vid jordkällarna 1949; Skogsby strax söder om byn på en gravkulle 1924. Ventlinge: Ventlinge 1850; Sebberneby, på tomten till liten stuga på alvaret 1975. Vickleby: mellan Wickleby och Thorslunda 1850; Karlevi i Stora Vickleby 1920; Karlevi 560 m SO om Stenkvarnen 2002; landborgen vid mejeriet 1919; på landborgen vid Lilla Vickleby 1950.

Gypsophila muralis Grusnejlika Grusnejlikan är lågvuxen, rikt förgrenad med smala och liniära blad. Blommorna är ljus- rosa med ett foder som är grönstreckat. Den kan förväxlas med klippnejlika Petrorhagia saxifraga, den senare har hylslika blad runt blomman. Grusnejlika växer på sandigt, kalk- fattigt underlag gärna i kulturskapade miljöer exempelvis grustag, åkrar och ruderatmark. Den är konkurrenssvag och missgynnas av igenväxning, ogräsbekämpning och gödsling. På Öland har vi endast några få rapporter om arten. Den odlas ibland och fynden från Borgholm rör sig troligen om förrymda exemplar. Den är inte noterad i Sterner 1986. Lokalförteckning Borgholm: Storgatan 12 vid Ebbas café 1998; Södra Långgatan 10 Wilmas restaurant 1998. Glömminge: Glömminge 1884.

Pilosella dichotoma Gaffelfibbla ”På Stora alvaret i glesa gräs- och dvärgbuskhedar på vittringsgrus rätt vanlig men merendels fåtalig” Sterner 1986 Denna fibbla saknar utlöpare. Stjälken är 15-25 cm hög, gaffellikt förgrenad och saknar oftast blad. Den har långa hår samt glandel- och stjärnhår. Basalbladen är helbräddade, blåaktigt gröna ovan och har stjärnhår under. Korgarna är 2-6 till antalet, gula med gula märken och drygt 1 cm stora. Holkfjällen har hinnkanter och både raka hår, glandel- och stjärnhår. Den är endast känd från Öland och Gotland. På Öland växer den sparsamt på 64 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Södra Greda 1923; öster om Husvalla på åsen 1947. Glömminge: vid Högsrumsgränsen i landsvägen 1947; söder om kyrkan 1935; Linsänkan 1921; norr om kyrkan 1919; norr om Isgärde 1919. Gårdby: vid vägen till Övra Ålebäck öster om station (utan årtal); vid kyrkbyn på ancylusvallen 1918; Övre Ålebäck 1922; Gårdby sandhed ungefär mitt på fältet relativt nära beståndet av backsippa 2000-2004. Gärdslösa: Kyrkbyn norr vid 2 kvarnar väster om landsvägen gravfält numera fårbetat 2005; Övre Bägby ancylusvallen 1918; nedandför kyrkbyn sandig backe vid stranden 1922; söder om Störlinge 1923; vid landsvägen strax öster 1926; strax väster om Hagby 1935; norr om Störlinge 1936, Störlinge kvarnrad rikligast öster om 4:e kvarnen söderifrån räknat i gammal sandtäkt 20 m från vägen 1999-2005; strax norr Tjusby 1924; söder om Tjusby 1923. Hulterstad: Alby strax söder byn på ancylusvallen 1932, öster Tribergamossen i slänt av gammal grustäkt väster om landsvägen 1999. Högby: vid kyrkan 1918-1932; Sandbybadet öster om sandig väg som går söderut från Sandbybadet till Högby hamn 2001; Bläsinge 1880; öster Bläsinge på stranden 1924; Kesnäs udde 1932, Munketorps strand 800 m norr om Kesnäsudden längs stenmur 150 m från havet 1995; norr om Munketorp vid landsvägen 1935; på moränudden nedanför kyrkbyn 1918; Gaxa vid landsvägen 1935. Högsrum: ad Högsrum et in Alfvaren 1850; mellan Stugbyn och Rälla vid ödestugan 1942; söder om Åketorp på en moränkulle vid vägen 1942; Rälla gård 1933; vid Halltorp i landsvägskanten 1924; Rälla 1850; Rönnerum 1921, Rönnerum malm i vägkant 2002; St. Mossberga (utan årtal); Stora Rör 1891; vid vägskälet ovanför Stora Rör 1892; Ekerum 1877; Ekerums hamn 1945; Rälla strand 1933. Källa: Högnäs udde 1932, Högenäs orde öster om stenkumlet spridd på torrbacken 2002-2004; Långerum 1933; SO om Högnäs 1918; alvaret SO Eskilslund 1932; SO om 1932. Köping: söder om 1933; norr om Hässleby 1932; Köpings alvar 1926; by 1924; Kalleguta sta- tion 1923; söder om Öj 1923; grusiga ställen på stranden mellan Borgholm och Köping (utan årtal); nära kyrkan 1879; Klinta landborg 1933; Hässleby fornminnesområdet 600 m norr västligaste gården torräng 1997; Hässleby 700 m NNO byn torräng 1997; strax söder kyrkan 1933; vid Köpingsviken 1933; 1,2 km SSO vägskälet vid Öj 150 m öster vägen ancylusvallen högsta sandkullen på toppen 1993; Pinnekulla alvarliknande område alldeles norr byn 1999; stranden halvvägs mellan Lundegård och Klinta 1933. Långlöt: öster om Norra Långlöts by 1933; Littorinavallen nedanför kyrkan 1918; Folkeslunda vid stranden 1933; Folkeslunda innanför Ljusholmen 1935; stranden nedanför kyrkbyn flerstädes 1924.Löt : alvaret NO om Arbelunda 1935; Arbelund strand 1935; Torparegärde 1932; öster om prästgården 1935. Mörbylånga: In clivis inter Borgbyborg et Eriksöre ubi copiosius 1850. N. Möckleby: strax väster kyrkan 1924; söder kyrkbyn ancylusvallen 1924; vid landsvägen mitt för Bettorp 1924. Persnäs: Grythamn 1932; Lundby 1935; 250 m NO om skurkvarnen i Jordhamn 1997; Jordhamn ost skurkvarnen på torrängsrygg 2005; väster på alvaret ymnig 1932; allmän på landborgen mellan Gillberga och Hjorthamn (utan årtal). Resmo: In clivis inter Borgbyborg et Eriksöre ubi copiosius 1850; ca 400 m norr om kyrkan på sandiga landborgsbacken1949-1998. Runsten: Lop- perstads gravfält växer väster om vägen runt den gamla sandtäkten 1918-2005; Åkerby 1867, Åkerby gammal sandtäkt väster om landsvägen numera betesmark 300 m söder vägen till Åkerbybåden1999-2005; Norra Runsten gammalt grustag 50 m väster om 65 Krutbrännaren 2 (14) 2005

Sårbara (VU) Alyssum alyssoides Grådådra ”Sentida medlöpare, enligt Witte 1909 b ursprungligen inkommen till Sverige med vitklöverfrö, och på Öland naturaliserad på torrt mer eller mindre kalkrikt grus, i trädor, vägrenar, banvallar, grustag o dyl.” Sterner 1986. Primärfynd 1841 M. G. Sjöstrand. Grådådra är en korsblommig växt med en oftast nertill grenig stjälk som har rikligt med stjärnhår. Blommorna är små, blekgula och blir vitare med stigande ålder. Skidan är rundad, plattad och stjärnhårig. Bladen är smala, helbräddade och grågröna. På Öland uppträder växten i olika störda miljöer oftast på bar sand och är relativt vanlig i lämpliga miljöer. Lokalförteckning Alböke: stationen 1922. Algutsrum: Hässleby gärdesväg 1916; nära kyrkan 1923; Borg- trakten 1922; Jordtorpsåsen uppe på åsens västra del 2000; Aledal ost på sandgräshed med hästbete precis nedanför Landborgen växer i vegetationsfria ytor 2005. Borgholm: hamnen 1913; stationen 1922. Bredsättra: Bo 1924; Bredsättra by 1924; Gåtebo 1924; Övra Sandby 1924; Skedåsen i norra delen av åsen alldeles söder om bebyggelsens vid åsens slut 2000; Öj väster om vägen Öj-Bredsätra 15 m väst vägen och 5-20 m norr om vägen till Mosshaget i gammalt grustag 2001. Böda: Böda järnvägsstation 1937; Hun- derum klövervall 1932. Föra: väst om S. Torp rågåkerkant 1924. Glömminge: Glöm- minge 1909; NO om Gillsättra i en vall 1937; ost Gillsättra åker 1924; söder om kyrkbyn landborgen 1920. Gårdby: Gårdby 1909; SO om Buserum rågåker 1935; Smedsgärde 1935; Ö. Ålebäck 1922; sandbacke vid kyrkbyn 1918; Gårdby sandhed längs framförallt gamla järnvägsvallen 2002; Bygdegården väst på kanterna av gammal grustag väster om landsvägen 2005. Gärdslösa: stationen 1918; Gärdslösa kyrka vid två kvarnar 500 norr kyrkan 20 m väst landsvägen gammalt gravfält/sandtäkt nu fårbetat 2005. Hulterstad: ost om Triberga lucernåker 1933; väst om Skärlöv på banvallen 1924; Skärlöv 1922; Gösslunda i naturreservatets västra del 2001-2005; Gösslunda längs traktorväg som går österut mot alvaret innan man kommer fram till byn 2002; Alby mosse betesmark 2004. Högby: Ranstad banvallen 1918. Högsrum: Abbantorp 1918; mellan Vipetorp och Mossberga 1934; Stora Rör 1924; söder om Karum 1935; alvar ost kyrkan 1925; Ekerum 1933; Karum på ängsmark NO om byn 2003; hage torräng ost om lövskog och nära väg 136 2005. Kastlösa: Kastlösa 1881; vid kyrkan 1905; Bredinge 1908; vid lands- vägen ovanför Rösslösa 1918; järnvägsbanken österut till sockengränsen 1924; väst om Bredinge skiffergrusåker 1935; Stora Dalby alvar NO om byn i hjulspår 2005. Köping: Köping 1881; åkrar norr om Borgholm 1899; Kalleguta station 1924; på banvallen 1924; vid Öj mosse åker 1935; NO om Källingemöre åkrar 1935; Hässleby järnvägsbanken 1932; söder om Öj landsvägskant 1924; i åkrar mellan Kolstad och Tryggestad 1911; vid Tingsdals station 1910; stora kanalen söder om Hässleby 1932; Sammelstorp 400 m NNV byn torrmark 1993; Öj 1 km SSO Öj vägskäl sandkullar 1993; Övra Vannborga 400 m NNO Nedra Vannborga stenbrott stenig sluttning 1994; Skedemosse 1,5 km väst

66 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Stora Alvaret i bart vittringsgrus. I samma miljö växer den snarlika äkta vätfibbla P. cymosa ssp. gottlandica var. gottlandica. Den sistnämnda saknar stjärnhår under bladen. Även ölandssolvända Heliathemum oelandicum och ölandsmåra Galium oelandicum växer ofta tillsammans med gaffelfibbla. Något hot mot arten kan inte ses i dagsläget. Lokalförteckning Hulterstad: Skärlövs alvar 1924. Kastlösa: alvaret mellan Lilla Dalby och Lunda 1925; Övre Västerstad 1500 m VNV kvarnen 2003. Resmo: Resmo alvar 1920; Gynge alvar i vittringsgrus ca 150 m norr om alvarvägen 2005; Gynge alvar, i vittringsgrus ca 550 m norr om alvarvägen 2005. S. Möckleby: Albrunna alvar 1924; Södra bruket vid lands- vägen 1924. Sandby: alvaret SV Skarpa Alby 1925. Vickleby: alvaret öster om kyrkbyn 1922; alvaret vid Resmo-gränsen 1924.

Rubus glauciformis Daggbjörnbär Detta björnbär är relativt likt hasselbjörnbär R. wahlbergii men är inte så kraftigt och högvuxet. Bladskott och blomsterskott har ett länge kvarsittande vaxliknande överdrag vilket gör dem blådaggiga något som gett växten dess namn. Bladskotten har skaftade glandler och taggarna är relativt korta (2-3,5 mm långa och 10-15 taggar/5 cm). Bladen är inte filthåriga på undersidan och ofta 4-delade. Blommorna är ljusrosa, stiplerna är breda vanligen 2,5-3 mm. Blomställningen har skaftade glandler som kan vara rikliga. Arten är nyligen funnen på Öland och vi har endast ett par fynd av arten. Hot mot arten kan vara röjning längs stenmurar. Lokalförteckning Böda: Böda kyrka väst längs vägen som går söderut från Norrböda växer vid stenmur väster om vägen 2001. Vickleby: Karlevistenen bakom dasset 2001-2003.

Verbascum lychnitis Grenigt kungsljus ”Tillfällig i skräpmark” Sterner 1986. Det greniga kungsljuset är tvåårigt. Blomställningen är grenig, blommorna gul-gulvita och försedda med glandler. Håren på ståndarknapparna är vita-gula, de två nedre ståndarna saknar hår på knapparna. Bladen har killik bas och är stjärnhåriga på ovansidan och filt- håriga under. Grenigt kungsljus växer på störd mark såsom ruderatmarker och liknande. Flera av uppgifterna i Sterner 1986 om grenigt kungsljus är sedermera ombestämda till praktkungsljus V. speciosum. Lokalförteckning Böda: Neptuni åkrar vid p-slingorna 1998-2004. Högsrum: Ekerums gård 75 m väster utmed vägen ner till stranden 1993-1999; strax söder om avtaget till Skedemosse lands- vägens västra sida 1965. Smedby: Hammarby tomt 400 m söder avtaget mot Gåssten 1993; Hammarby vid stenmur längs malmgatan 1997.

67 Krutbrännaren 2 (14) 2005 1918; järnvägsstationen 1922; väst om St. Vickleby 1923; Karlevi 1923; Karlevi södra naturvårdsområde längs grusig stig 2001. Ås: Näsby 1924.

Anagallis minima Knutört ”Ursprungligen i gles vegetation på sandiga havsstränder, t ex i nakna fläckar efter bortfruset gräs. Huvudsakligen dock i lätt fuktiga öde sandåkrar och sandiga renar och diken” Sterner 1986. Primärfynd 1853 M. M. Flodeus. Knutört är en av våra minsta kärlväxter och svår att upptäcka. Den växer nedliggande, bladen är äggrunda och strödda, blomman är vit och 4-talig. Kapseln är klotrund och öppnar sig med ett lock. Den är ettårig, gror på våren och blommar på hög/sensommaren. När knutörten växer rikligt kan den färga marken i en typisk brunröd nyans som avslö- jar växten. På Öland växer arten ofta tillsammans med dvärglin Radiola linoides och huvudtåg Juncus capitatus. Beroende på väderleken varierar den kraftigt i antal mellan åren. 1985-86 var otroligt bra år för arten på Öland då många nya lokaler rapporterades. Under de senaste 10 åren har det varit få fynd av arten trots att den aktivt eftersökts på tidigare kända och andra lämpliga lokaler. Lokalförteckning Bredsättra: 1 km SO om Skedstad sandig ödeåker 1934. Böda: flerstädes vid Grankulla- viken 1854, vid Sjöstorp och på stranden längst in i 1919; Grankullavikens östra strand innanför den sydligaste av de bägge uddarna 1932; Grankulla bygärde 1985; strax öster om Strandtorp på fuktig sand i åkerkant 1937; ca 1 km NV Nabbelund 1984; dike vid västligaste gården 1985; Alvara ost ca 600 m söder om vägen ner till havet vid Alvara söder om gammalt grustag i kanten av en fuktig markväg på sandstrand 2003-05; Alvara ost ca 300 m norr om vägen ner till havet vid Alvara i fuktiga traktorspår på stranden 2003. Egby: öster om Egby by sandig åkerkant 1934. Föra: Föra station på kanten av nyupptaget dike 1933; söder om Föra Lundra sandåker 1953; Vässbylund NO om gamla vägskälet åkerdike 1981-85. Glömminge: Linsänkan sandåker 1920. Gräs- gård: ca 100 m norr om Seby badplats i dike 1985. Högby: Munketorp på stranden 1934; Dödevi strand rakt ost om det gamla sandtaget mellan sandtaget och betongfundament av skjutbana i hjulspår 1986-2003; nya idrottsplatsen NO-hörnet nyrensat vägdike 1986; mellan Vedborm och Flakböle nyrensat vägdike 1986; Flakeböle ca 150 m väst om vägen åkerdike 1985; Skogsby norr gården i NO åkerdike 1985; SO om Sandby pensionat dike 1985. Högsrum: Stora Rör 1912. Kastlösa: Parteby hemvärnsstuga 225 m ONO i ett par fuktiga svackor i kanten av alvaret 2004. Källa: på stranden norr om Källa hamn vid udden 1935; Långerum nya 136:ans dike 1985; Nybylund i norr åkerdike 1985; 0,5 km SV om Möcklehorvan 1985. Köping: på havsstranden ett stycke norr om Borgholm 1883. Persnäs: söder om Södvik vid stranden två lokaler 1924; 0,3 km söder om Gunnarstorp åkerdike 1985; Hörlösa öster om nordligaste gården dikesskärning 1985; innanför Södra Holm sandåker 1985; Trosnäs infarten till sydligaste gården dike 1985. Resmo: nedanför L. Frö vid kanalmynningen på stranden 1924. Smedby: SV om St. Smedby sandtaget 1985. Stenåsa: öster om N. Kvinneby sandig ödeåker 1932. Torslunda: Färjestaden 68 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Bredsättra kyrka torrlagd våtmark 1994; Kalleguta vid vägen till sopstationen 1994; Kalleguta sandtag omedelbart norr byn 1994; Källingemöre på kalkstensbro norr byn 1995; Hässleby torrmark 800 m NNO byn 1997; Hässleby fornminneområdet 800 m norr byn 1997; Lundegårds camping SV receptionen 1997; Klinta fritidsbyn nära landborgen 1997; Skedemosse 1250 m VNV Bredsättra kyrka sandhed 2000. Långlöt: Björkerum 1918; flerstädes omkring kyrkan även nedåt stranden 1924; Folkeslunda vid landsvägen 1933, norr infarten till Folkeslunda 2004. Mörbylånga: mellan Mörbylånga kyrka och Landborgen 1841 (primärfynd av Sjöstrand); Beteby vid vägen 1916; söder om Risinge 1935; Nyhem kanalslänterna 1916. N. Möckleby: Högby 1918; väst Dörby åker 1924; väst om Långrälla träda 1933; i Dörby 1933; norr Bettorpsavtaget i gammal sandtäkt numera betesmark 2005; ca 300 m NNO om bygdegården slänter efter grustag öster om gamla järnvägsvallen bar sand i hästbetesmark 2004. Persnäs: järnvägsbanken strax norr om stationen 1918; banvallen mitt för Hörlösa 1922; järnvägsbanken vid Gunnarslund 1917; banvallen mellan Persnäs station och norr om Stenninge Gillberga Hjorthamn 1924. Resmo: alvaret i landsvägskanten 1924; vid Mysinge hög 1916; Lilla Frö alldeles vid havet i rasbrant 2002. Runsten: Åkerby 1918, Åkerby gammal sandtäkt väster om landsvägen numera betesmark 2005; NO om Bjärby grusgrop på Littorinavallaen 1933; Dyestad 1918; väst om Norra Bäck 1933; Norra Runsten gammalt grustag 50 m väster om östra landsvägen 150 m norr om vägen till Bjärbybadet 2005; Lopperstads gravfält i södra delen gammal sandtäkt 2005. Räpplinge: Borga hage 1892; ost om Äppelrum på banvallen 1933; strax söder om Sollidens område i åker 1924; kyrkbyn 1935; norr om Borga hage by 1934; norr om Strandtorp insåning 1933; SO om Kungsladugården 1933; Greby 1922; Strandtorp 1920; Getstad 1935, Tryggestad Getstadås vid Solhöjd 1996, Getstadås västra sluttningen av åsen i parti med nyröjda enbuskar 2004; Johannesberg stenbrott 1993; Strandtorpshage sydligaste gården 1997; Tomteby Västra mossen 1998; Tomteby nära svinhuset norr byn 1998; Tryggestad alldeles norr byn 1996; Strandtorp Sollentuna hage ängsren 1994; Strandtorps vägskäl vid väg 136 vägskärning och grustag norr om den holländska kvarnen och vägen ner till Strandtorp 1993-2000. S. Möckleby: Degerhamn 1894. Sandby: vid S. Sandby 1916; Ekelunda 1922; Ekelunda vid grinden som leder ut till alvaret och vägen mot Dröstorp 2000; Ekelunda på alvarmark alldeles söder om byn 2005; på landborgen ost Ekelunda träda 1950; Ancylusvallen väst om kyrkan 1916; Dröstorp vall 1933; Dröstorp 1913; Skarpa Alby 1925; Norra Sandby väst 400 m väster om landsvägen vid avtaget till N. Sandby på f.d. åker numera betesmark 2003; på hästbetad mark i gamla sandtag väster om landsvägen alldeles söder Gårdby 2005; Skarpa Alby vägskäl ca 100 m norr om vägen till Skarpa Alby i sandtäkt 2005. Smedby: Smedby 1866; nedanför N. Västerstad träda 1933; nyodling på Klinta alvar 1926; Alvlösa 1918; vid Klinta 1918; vid kyrkan 1918; mellan Alvlösa o kyrkan vägkant 1918; 700-800 m VSV St. Smedby i försumpat grustag/ruderatmark 2000. Stenåsa: Ebbelunda (insåning) 1932; tallplantering på sand ost om N. Kvinneby 1932; S. Kvinneby åkerren 1917. Tor- slunda: Torslunda 1869; Färjestaden 1873; Tveta 1881; Björnhovda 1894; Arontorp 1884; Kåtorp gårdsplan 1917; sandgrop nära kyrkan 1911; Eriksöre trädesåker på landborgen 1918; SO om Kåtorp 1933; mellan Kåtorp och Tävelsrum träda 1934; Tveta vägskälet 1916. Ventlinge: Parboäng 1931. Vickleby: Vickleby 1881; trädesåker vid L. Vickleby 69 Krutbrännaren 2 (14) 2005 strax öster Norra Basen 1997; Grankullavik söder om landsvägen 200 m VSV hotellet 1997; Brandlinjen norr om linjen längs bäcken 700 m väster om Norra Basen 1997; Ap- pelkullinjen VSV om västra änden 750 m VSV St. Ingegerdsmaden 1997; SV om västra änden av Brandlinjen 1997; VNV om Sjöstorpsmaden 150 m öster om Spökbacksvägen 1997; Långalvaret NO längs Tellvägen 1997; Spånkärret norra kant längs gränsen mot Långalvaret samt invid Tellvägen 1997; Brandlinjen strax väster om Skeppers väg 600 m SSV Ingegerdsmaden 1997; Nabbelund 500 m söder vägskälet strax väster landsvägen 1997; norr om Skäftekärr norr om Kolmilelinjen 350 m öster Östra Basen strax öster om gamla järnvägen 1997; Nabbelund 300 m SV om Telemasten söder om landsvägen 1997; Nabbelund 500 m VSV om Telemasten strax väster diket söder om landsvägen 1997; Nabbelund väster söder om Norrhorvslinjens västra ände 1997; Appelkullinjen S- SV om St. Ingegerdsmaden ömse sidor vägen 1997; Nabbelund 800 m SV vägskälet strax söder om Norrhorvslinjen 1997; norr om Skäftekärr mellan Plantskolelinjen & Kolmilelinjen strax öster om Östra Basen 1997; Nabbelund 850 m SSV om vägkröken strax öster om Norra basen 1997; St. Mossen väster Södra mosslinjen halvmåne runt norra delen av byggtippen 1997; Långalvaret SO kanten söder om Spånkärret 1997; Ebbeskog söder Ebbeskogsgatan norr Råsberg 1999; Torp ”Träsket” väster om St. Ingegerdsmaden 1999; Norrböda 1000 m VSV om fotbollsplanen 800 m SSV om avfarten till Skäftekärr från väg 136 1999; Nabbelund Långalvarets norra kant söder om Brandlinjen 150 m väster Skeppers väg 1997; Torp strax SO om Lindreservatet 1,8 km OSO om St. Olofs kapell 1999; Ebbeskog strax söder om Getabokärret och i kanten av Långalvaret 600 m SV om Grankullavikens flygplats norra ände 1999; Ebbeskog 300 m väster Grankullavikens flyg- plats och söder Ebbeskogsgatan N-NV om Getabokärret 1999; NV om Grankullavikens flygplats norr om Ebbeskogsgatan 1999; Ebbeskog strax söder om Ebbeskogsgatan 500 m väst Grankullavikens flygplats norra ände 1999; väster om Skäftekärr 1100 m väster om Idegransreservatet strax norr om Grindlinjen 1997. Glömminge: Brostorp 1850; SO om Ryd 1933; NO om Ryd 1933; SO Gillsätra 1934, söder om Gillsättra 1961-75, Gillsättra 800 m söder byn 1998, Gillsättra 1,3 km SO om Gillsättra norr om kraftledningsgata 1999; S-SV om Ryd 1976-77; N-NO om Ryd 1969-75; mellan Ryd och Isgärde 1968- 77; norr om Kvigrälla 1975; sockengränsen vid Djurtorp 1984. Gärdslösa: Jämjö nära sockengränsen till Karum 1987; NV-VNV Hagby spridd till sockengränsen 1970-84. Högby: söder Horns Kungsgård norr vägen 1932; Hornsjön väster strandskogen 1966-84; 1 km söder om Horns kungsgård 1975-85; innanför Horns udde 1980; Byrumsvägens Hornsjöavtag söder vinkeln 1961; Hagaby 1938. Högsrum: öster om Rönnerum 1933; SO Rönnerum 1924; Högsrum kyrka 1 km norr om kyrkan utmed vägen till Mossberga nära vägkanten 1996; norr om stigen från Odens flisor till Ismantorps borg ej långt från sockengränsen mot Långlöt 1998-2003; Halltorp 1913; 1 km norr kyrkan 1970- 77; Halltorps hage spridd 1967-74, Halltorps hage 1986, Halltorps hage norra kanten av reservatet 1993, Halltorpshage längs stigen på väg in i hagen med jätteekar 2005, Halltorpshage strandvallen som går i nord-sydlig riktning 2005; Karums alvar i skogen väster om alvaret mot Gladvattnet 1999; sockengränsen NV om Ismantorps borg 1983; ovanför Ekerum längst i NV 1967; Karum ca 850 m öster om byn på upphöjd torrbacke omgiven av lövskog 1998; Abbantorp SO alldeles norr om sockengränsen i gallrad skog 70 Krutbrännaren 2 (14) 2005 1873; Björnhovda på blottad jord i små gropar i en björkbeväxt beteshage strax väster om sidovägen till Möllstorp och strax norr om en liten väderkvarn 1893; Runsbäck vid vägen från Björnhovda 1894; Björnhovda i fuktig åker vid vägen till Runsbäck 1894; vid Färjestaden 1899.

Bromopsis benekenii strävlosta ”Bördig lövskog; i Böda dessutom mycket riklig i granlundar” Sterner 1986. Primärfynd 1812 O. Swartz. Strävlosta är ett lundgräs som växer löst tuvat och kan bli upp till 150 cm högt. Bladen är ca 1 cm breda och håriga på båda sidor. Övre bladslidan är fint ullhåriga. Vippan är gles med stora småax som har långa borst, vippan är något hopdragen efter blomningen. Nedre vippgrenen har ett kalt, trubbigt fjäll vid basen. Längst ner på vippaxeln utgår 3-5 grenar, någon brukar ha endast ett småax. Lokalförteckning Algutsrum: Hässleby 1920; 1 km söder kyrkan 1932; 1 km öster om Möllstorp 1933; NO om Övetorp 1937; Lilla Hult 1937; SO-S om St. Hult 1969; Algutsrum 1350 m söder kyrkan 1993; sockengränsen öster om Övetorp Jordtorpslund och Jordtorp 1984; Höns- torp 600 m söder byn 1993; Hönstorp 1100 m OSO byn 1993; 1,3 km VNV Hönstorp 1968; Hönstorp 500 m SSO byn 1993; S-SO om Hönstorp 1984; Hönstorp 1200 m VSV byn 1993; Hönstorp 1300 m VSV byn 1993; Hönstorp 1000 m VSV byn ”Åkerskog” nära sockengränsen 1993; Törnbottens stugby 1984; Törnbotten 1200 m SV byn 1993; Törnbotten 1400 m SSV byn 1993; Törnbotten 1600 m SSV byn jämte sockengränsen 1993; Törnbotten 1300 m SSV byn 1993; Törnbotten 1300 m SV byn 1993; Törnbotten nyröjt hässle norr Igelmossen 2005; Rörkärret delvis riklig även vid namnlöst axagskärr SV Rörkärret 1997; Övetorp ca 900 m norr om byn 1400 m NO om gården ”Kärr” nära sockengränsen 1997. Borgholm: Kungsparken 1911; NV om Borgehage 1934. Böda: Rör- stensudd 1918; Nabben Torpsjön 1919; innanför Hälludden 1932; 1 km NV om Sjöstorp 1934; NO om Byxelkrok 1949; Geles avrösning 1969; Lindreservatet 1970-84; NV om Långalvaret vid Ebbeskogsgatan 1969-81; NO om St. Ingegerdsmaden 1967; söder om St. Mossen 1980; Södra Mosslinjen österut 1979; Nabbelund vid 2:a kalkkärret 1975; Nab- belund söder om arbetarbostäderna 1968; Homrevsvägen i norr 1979; VNV om Långal- varet 1969-81; Thujareservatet 1971; öster om jägmästar-bostaden 1971; strax väster om jägmästarbostaden 1975; sopstationens östra sida 1986; Samuelslinjen och Grindlinjen ca 2 km västerut 1970-75; öster om Ramsnäs 1961; SO vinkeln Plantskolelinjen/Ö. basen 1980; Mickelsmadskärret 1994; Nabbelund 1350 m SSV vägkröken mellan Appelkull- Brandlinjen 1997; Mickelsmad strax öster om avfarten ner till Homrevet 1997; norr och SO om Älgmaden 1967-69; Byrumsvägens norra sida vid sockengränsen 1979; 0,5 km norr om Långalvaret 1968-84; Hälluddsviken och söder därom 1960-73; 1 km öster om Dykärr granlund 1934; strax väster om Grankullavik 1965; ca 1 km norr om Mickelsmad 1969; öster om Spånkärret 1969; öster om Långalvaret vid vägen Getterum–Nabbelund 1967-77; norr om Sjöstorpsmyren norra änden 1961; Nabbelund 300 m SV vägskälet 71 Krutbrännaren 2 (14) 2005 VSV om västra änden 750 m VSV St. Ingegerdsmaden 1997; Torp strax SO om Lindre- servatet 1,8 km OSO om St. Olofs kapell 1999. Glömminge: NO om Ryd 1933; söder om Gillsättra 1933, söder om Gillsättra 1961-65; söder om Rönnerum 1935; NO om Ryd 1969; S-SV om Ryd 1976. Gärdslösa: Hagby 750 m SV skjutbanans västra ände 50 m från sockengränsen 1989. Högby: lövskogen norr om Gåsekärr 1978-85. Högsrum: söder om Halltorp i lunden 1941, Halltorps hage söder avenboksbest. 1968-73; rakt väster om Ekerum nära sjön 1967; ovanför Ekerum längst i NV 1967; OSO om Rönnerum 1924; Rönnerums fornby utmed väg österut från Rönnerum mot Rönnerums fornby 1996; 1 km öster om Rönnerum 1924; norr om Rönnerums fornby 1933; öster sockengränsen 200 m söder om borgvägen 1983; Karum stensträngsområdets centrala del strax öster om vägen intill åkern 1993; Karum stensträngsområdets södra del ca 200 m söder om Pilkärskullen 1993. Långlöt: Ismantorp 550 m NNV avtaget mot borgen 200 m väster om landsvägen 1994; mellan Ismantorps borg och Abbantorp 1924-28; Åstad 100 m norr Vitkärret vid talldunge 1992. Runsten: Dyestad 1400 m väster om byn på ömse sidor bygränsen 1996; Dyestad 1600 m från Dyestadsvägen vid Aspelunda mot västra malmen 1997. Räpplinge: Slottsskogen 1906; SO om Tomteby 1935; OSO om Tomteby 1970; 1000 m öster Tom- teby 1993; 1100 m söder om Tomteby 200 m SO om sydändan om Hällängen 1993; NV om Strandtorp 1933; Solliden 1925, Solliden norrut 1970; Bergdala 1925; Slottsskogen nedom Kaffetorpet 1967-84; NV om Borge hage 1934, nedanför Borgehage samt NNV och SV om Strandtorp 1979, Borge hage längs norra staketet till Solliden 1992-2004; Borgehage nedanför Hagaberg lövskog 1994-98; Borgehage nedan-för Hagaberg skogsväg i lövskog 2001; Borgehage Lugnet – Sandviken 1998; Karås 700 m SSV Sörbykvarn lund 1992; Karås 300 m söder Sörbykvarn 1999; Karås 400 m söder Sörbykvarn 1992-2000; 350 m SO om vägskälet i Karås 1993; sockengränsen VNV om Lindby skjutbana 1984; Borgholms idrottsplats 2000. Torslunda: Tveta 1875; NV om Tveta 1925; norr och väst om Tveta 1953-1968; Tveta 500 m öster gården strax norr landsvägen 1993; Tveta vat- tenverk längs vägen till reningsverket 2003; Tveta 700 m ONO gården 1993. Vickleby: St. Vickleby nära järnvägsövergången nedom prästgården 1922; L. Vickleby samt nedom L. Vickleby väster om järnvägen 1921; L. Vickleby norra eklunden och söder därom vid järnvägen 1968; dunge strax väster om Karlevi 1936.

Camelina microcarpa Sanddådra ”Gammal medlöpare i åkrar och trädgårdsland, mera sällan i vägkanter och annan skräpmark” Sterner 1986. Sanddådra är en korsblommig växt som kan bli upp till 50 cm hög. Bladen är helbräd- dade/glest tandade och oskaftade med pillik bas. Växten är grågrön och ganska rikligt hårig. Kronbladen är ljusgula, frukten päronlik med en bred kantlist. Den är närstående och liknar oljedådra C. sativa och lindådra C. alyssum. Den växer på sandig, öppen mark och är värmekrävande. Gamla sandtag, naturliga rasbranter och sandiga åkrar är dess hemvist i dagsläget på Öland. Efter grävningsarbeten kan växten kolonisera lämpliga miljöer under några år.

72 Krutbrännaren 2 (14) 2005 1999; väster om Rönnerums fornby 1975. Källa: Hagelstads lindskog 1966-84. Köping: Salomonstorp 1892; söder om Lundegård 1916; Skedemosse 200 m NNO Skedemosse 1997; Lundegård östra lunden 1999. Långlöt: SSO om Abbantorp 1969; Åstad 100 m norr Vitkärret 1988; Åstad vid sydöstra kanten av Amunds mosse 1992; Idegransholmen i Amunds mosse 1998. N. Möckleby: norr om Dörby 1918. Runsten: 1,5 km NO Österskog 1953; sockengränsen vid Djurtorp 1984; W om Högsmossen 1984; Vanserum 350 m SV Högsmossens offerkällor 1993; SV Åkerby hylta i liten grandunge i ädellövskog 1997; NV om Norra Bäck i skogen vid skogsväg i liten glänta 2000. Räpplinge: SO om Karås i karst 1935; SO om Äpplerum 1984; öster om Tomteby 1935-1998; OSO om Tomteby spridd till sockengränsen 1967-70; söder om Tomteby 1970-75; Tomteby 1 km SO byn lövskog 2000; Strandtorp 1920, Strandtorp norr vägskälet 100 m NV 1993; Strandtorps hage 1933; NV om Strandtorp 1933; Strandtorp lund 1993; Greby strandskog 1996; mel- lan Vilohemmet och Höjden 1975-79; Kungsträdgården 1925; ekskogen strax nedanför slottet 1925; Slottsskogen 1967-84, Borgehage nedanför Hagaberg skogsväg i lövskog 1980-2001; Borga hage naturreservat vid Bergdalagårdens stenlada vid landborgsfoten 1992; Bergdala landborgsfoten samt vägen till Kaffetorpet 1992-2004; Lasarettsskogen 1925; Solliden 1970; Greby 1 km SV byn norra delen talldunge 2000. Torslunda: Tveta 1850; söder om Tveta 1935; norr Tveta 1983, Tveta gård ca 400 m NO nära gränsen till Hönstorp 1999; väster Tveta 1968-1983; SSO Tveta 1970-84; Tveta 550 m öster vattenverket 1995; Tvetaskogen öster om gården 1968, Tveta gård ost gården i nyröjd ädellövskog 2004; Tveta 700m ONO gården 1993; öster Lenstads mosse 1924; 2 km NV om Lenstad 1967-75; norr om Lenstad gamla järnvägshållplats 1977; Lenstad ca 250 m NV om Kärringkullmossen 1995; Kalkstad 900 m väster vägkorset i byn 1993; Kalkstad 950-1200 m rakt väster vägskälet i byn 1993; SO om Tocknekärr 1987; 1400 m öster Tävelsrum strax söder landsvägen 400 m VSV Gårdbyvägen 1994. Vickleby: Vickleby 1929; 150 m söder om pensionat Sandbergen 1985.

Bromopsis ramosa skugglosta ”Miljö som föregående (strävlosta); även näringsrik ängstallskog, men mera anspråksfull och fåta- lig; något kulturgynnad; gärna i skogsvägrenar” Sterner 1986. Primärfynd 1830 M. G. Sjöstrand. Skugglosta är också ett lundgräs som ofta växer tillsammans med strävlosta vilken den också liknar. Övre bladslidan har dock långa hår. Vippan är mer utbredd även efter blom- ningen. Nedre vippgrenen har ett hårigt fjäll vid basen. Längst ner på vippaxeln utgår 2-(4) grenar med minst tre småax. Lokalförteckning Algutsrum: mellan Hässleby och St. Hult 1920; 500 m öster Stora Hult 1993; mellan Tveta och Algutsrum 1924. Borgholm: Borgholm 1879. Böda: ca 1 km SO om Hällud- den i granlund 1947; söder om Hälluddsviken 1947-68; öster om Långalvaret ömse sidor vägen Getterum–Nabbelund 1966-79; vid vägen till NV udden strax norr om avtaget 1972; Spökbacksvägen ca 1 km N om Mickelsmad 1969; öster om Spånkärret 1969-81; ömse sidor Brandlinjen nära västra änden 1964-84; Mickelsmadskärret 1994; Appelkullinjen 73 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Sterner 1986. Primärfynd 1870 J. A. Leffler. Piggtistel är en tvåårig växt som kan bli upp till 200 cm hög. Stjälken hårig, grenad och vingad ända upp till blommorna. Bladen är parflikiga, kraftigt taggiga, kala på ovansidan och gröna på undersidan med håriga nerver. Holkfjällen är kala och vasst taggiga. Blom- korgarna är ljust röda-violetta och relativt stora (ca 3 cm). Den liknar något krustistel C. crispus som har mindre korgar (ca 2 cm breda), svagare taggar och blad som är filthåriga inunder. Nicktistel C. nutans saknar vingade blomskaft, har nickande korgar och holkfjäll som är tillbakaböjda och insnörda på mitten. Lokalförteckning Algutsrum: landsvägskant vid Hultvägen och norrut 1955. Borgholm: Borgholm 1894. Böda: Böda hamn 1959; Venlinjen 2005. Egby: Ytterby, skogsväg 600 m väster avtaget till Ytterby 2001. Glömminge: strax söder Kvigrälla gärdesväg 1924; landsvägkant söder kyrkbyn 1955; sandtaget väster väg 136 och NNV Galgbacken på gränsen till Högsrum 2003. Högby: Gudesjölund i NV jordhög 1984; mellan Löttorp och Horns udde stenbrott 1958; väster om Kristinelund stranden 1977. Högsrum: söder om Ekerum 1911; Ekerum 1933-41; Ekerums gård 1976; 136:an Halltorp-Rälla 1985; 136:an kring Rälla vägskäl 1977; söder om Halltorp vid 136:an 1964, Halltorp ca 5 m öster om väg 136 på öppen jord med nygrävd kabel 2001; ödeåker söder om Greby 1935; Höghälls soptipp 1984-2002. Kastlösa: St. Dalby 1904; NV om Rosengård på åkerren och kanalkant 1930-35. Källa: Hagelstad 1933. Köping: 136:an vid Lundegård 1977; Öj vägkorsning 1975. Långlöt: Långlöt 1870. Räpplinge: söder om Strandtorp landsvägskant 1944; slottsinfarten 1979; 136:an söder om Strandtorp 1933-44; landsvägen kyrkan-Greby 1980. S. Möckleby: Degerhamn 1900. Torslunda: Tävelsrum träda 1977-80; Eriksöre bygata 1981. Vickleby: betesmark nedanför alvaret söder om kyrkan 1912; nedanför Karlevi i en åker 1919.

Carex hartmanii Hartmansstarr ”Lövkärr och även mer öppen fuktängsmark, särskilt i alvarmarginalerna, gärna vid källdrag.” Sterner 1986. Primärfynd 1815-17 A. Ahlqvist. Hartmansstarr kan bli upptill 60 cm högt. I toppen av strået sitter 3-5 ax med honblommor, åtminstone toppaxet har hanblommor nederst. Axen är avlånga och cylindriska, axfjället har en smal grön mittnerv som avslutas med en spets. Nedre stödbladet når inte ovan stråets topp. Klubbstar C. buxbaumii känns igen på att axfjällen har en bredare grön mittnerv, nedre stödbladet når ovan stråtoppen och axen är mer klubblikt rundade. På Öland växer hartmansstarr ofta i gamla slåtterängar, på flera lokaler växer den tillsammans med storviol Viola elatior och skogsklocka Campanula cervicaria. En del av de äldre uppgifterna ur Sterners liggare kan röra sig om klubbstarr då arterna inte var urskiljda från varandra. Lokalförteckning Algutsrum: NO om Övetorp 1937. Borgholm: Borgholm 1891. Böda: Byxelkrok Lind- reservatet 1995. Egby: 1,5 km väster om Egby by skogskärr 1934, Egby kärräng 1400 m VSV kyrkan 2001. Föra: Marsjön 1917; öster 1924; väster om Göl 1935; 1 km öster

74 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Lokalförteckning Algutsrum: Hässleby 1920; norr Idehultet i norra kanten av sandtaget som ligger alldeles öster om väg 136 och väster om Hässlebybrottet 1999. Böda: innanför Tokenäs udde 1934. Egby: öster byn 1935. Glömminge: norr Linsänkan 1922. Gårdby: Övre Ålebäck ”Sandarna” precis väster om vägen i åkerren 1994; ca 150 m väster om bygdegården i gammal grus/sandtäkt väster om landsvägen 1995. Hulterstad: öster Tribergamossen i vägkanten med nygrävd kabel 1999; Triberga söder om byn alldeles öster om landsvägen i ett gammalt grustag 2000. Högby: öster om Glabo 1935; SV om Vedborms träsk på torvmark i potatisland 1937 Högsrum: Rälla 1898; Halltorp 1907; landsvägskant mellan Ekerum och Halltorp 1934, Halltorp alldeles öster om väg 136 på öppen jord med nygrävd kabel 2001. Kastlösa: Kastlösa 1904; Rosengård rågåker 1930; 2 km väster om Bredinge 1935; Parteby 1175 m O-ONO Övra Västerstad kvarn strax ost väg 136 trädesåker 2001. Källa: Nyby 1960. Köping: Skedemosse 1924; Öjkroken 500 m SV vägskälet vid Öjkroken f.d. banvall 1994. Mörbylånga: Mörbylånga 1887; Nyhem kanalkanter 1918; Risinge 1935; Mörbylånga hamn kajen vid förrådshusen 1998. N. Möckleby: Bläsinge 1934; väster om Bostorp 1933; Strandtorp 600 m öster om byn i rågveteåker norr om vägen 1999; Bettorp vid avtaget mot Bettorp strax väster stora landsvägen grustag 1995- 2005; Strandtorp 100 m öster om östra landsvägen längs vägen till Strandtorp grusvägens norra sida i vägkanten 1998; norr om Övre Ålebäck längs kanten av åker nära Gårdby- gränsen 2000. Persnäs: norr om Södvik 1922; Stenninge 1926. Resmo: Resmo 1885; kyrkbyn 1919; väster om Kleva nära stranden 1932; Kleva på sandig träda 1932; Lilla Frö alldeles vid havet i rasbrant 2001-2005; Lilla Frö alldeles vid havet i gles tallskog ca 400 m söder om stugområdet 1995. Runsten: Runsten 1924. Räpplinge: Strandtorp 1920. S. Möckleby: Degerhamn skjutbanans vall 1750 m SO om kyrkan 1996; utanför Gettlinge 1922-32; Gettlinge gravfält i mellersta delen av gravfältet 1998; S:a Bruket skifferbrott 1933. Sandby: Dröstorp 1920; 500 m väster om Ekelunda i rågåker 1998; Norra Sandby väster om landsvägen alldeles norr om vägskälet till Norra Sandby på betesmark/trädesåker 1999-2003; Skarpa Alby väst i ogräsrik rågåker 2000; strax norr avtagsvägen mot Skarpa Alby gammal sandtäkt 1993-2000; Södra Sandby rågåker österut 1999; Sandbyborg i sandig åker alldeles nere vid havet norr om borgen 1998. Smedby: Hammarby 1922; nedanför St. Smedby rågåker 1927; söder om St. Smedby ödesåker 1932; Smedby 400 m öster kyrkan, ”alvarhorvan” 1993; 700-800 m VSV St. Smedby och 1 km VSV Smedby kyrka i gammalt sandtag 2000; Klinta alvaråker nära sockengränsen i öster 1934; Storåsen mellan två uppodlade fält längs traktorväg 2004. Stenåsa: Eb- belunda 1922; N:a Kvinneby 1932; norr om N:a Kvinneby 1932; Torslunda: Eriksöre 1885; Färjestaden 1886. Skogsby järnvägsbanken 1924; söder om Ekologiska stationen 1993. Ventlinge: Mörbylilla 1927; NV kyrkbyn åker 1932; mellan Kristinelund och kyrkbyn på landsvägskanten 1939. Vickleby: Karlevi St. Frö 1919. Ås: station veteåker 1932; åker väster Näsby 1927.

Carduus acanthoides Piggtistel ”Sentida medlöpare i vägrenar och annan kultur- och skräpmark, merendels fåtalig och obeständig” 75 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Carex pulicaris Loppstarr ”Skogsängar, kärrkanter och annan mager fuktängsmark (med Sesleria, Sieglingia, Molinia, Carex panicea o dyl), stundom i småbestånd” Sterner 1986. Loppstarr är lågvuxen, glestuvad med ett enda ax i toppen. Hanblommorna sitter överst, axfjällen faller snart av och de glänsande, mörka fruktgömmena riktas då nedåt. Den växer i kalkkärr gärna med rörligt vatten och är hävdgynnad. Ofta växer den tillsammans med honungsblomster Herminium monorchis och axag Schoenus ferrugineus. Lokalförteckning Algutsrum: norr Möllstorp 1920; Borg 1922; SV om Gråborg söder om landsvägen 1933; NO om Stora Hult 1937; SO om Övetorp 1937. Bredsättra: kyrkbyn 1935; öster N. Sandby 1924; Böda: Böda 1850; Svartvik 1918; öster om Sjöstorp innanför Nabben 1919; öster om Mellböda 1922; Stensborgskärret 1932; strax väster om Dykärr 1934; Byxelkrok 1934; Alvara vid stranden 1935; vid Sjöstorps myr 1937; skogskanten väster Borgen 1932; väster om Enerum 1934; Grankullaviken söder gamla färjelägret i första axags-kärret söder om färjelägret 2005. Föra: Marsjö 1918; Lundtorp vid Lofta myr 1932; söder Husvalla 1932. Glömminge: Glömminge 1885; kyrkbyn 1924; mellan Isgärde o Ispeudd 1921; Röhälla 1921; norr om Isgärde öster om landsvägen 1933; öster om Ryd 1924; nedanför Galgbacken 1933; Österskog 1937; norr Österskog 1925; Gårdby: söder Torp 1925; öster Ö. Ålebäck betat axagskärr 1992-2005. Gärdslösa: norr om Runsberga 1922; NV om Jordsläta 1935; Tjusbo 1934; Skedemosse 1934; norr om Lindby station 1933; 1 km SV om Lindby station 1935; Lindby Tall i NV 1933. Högby: Horn 1850; V:a Bäckalund 1932; söder vägen Löttorp-Alvedsjö 1932; skog NO Flakböle i Sieglingia äng 1932; Glabo vid stranden 1935; Vedborm 1918; Vedborms träsk södra ända 1932; öster Bläsinge 1924; ca 750 m NV Kesnäsudden norr och väster om grävt vattenhål 2005. Högsrum: öster om Kyrkbyn 1933; St Rör vid Littorinavallens fot 1916; söder Rönnerum 1924; öster Rönnerum 1924; norr om Rönnerums fornby 1933; nedanför Rälla Tall 1850- 33, Rälla tall vid Stugbyns trappor 2002; Ekerum-Halltorp 1924. Kastlösa: St. Dalby lågskogen 1931. Källa: Kvarnstad 1924. Köping: Albestånd vid prästgården 1913; lund nära Ramsättra 1924; söder Öj kroken 1924; söder om Öj 1935; väster om Ramsättra vid sockengränsen 1933; 1 km öster om Ramsättra 1934. Långlöt: Långlöt 1926; Kyrkängen 1935; Ismanstorp 1916; 1 km öster Ismanstorps borg 1925; NO Folkeslunda på stranden 1933; Amunds mosse längs vägen till Idegransholmen 2004. Mörbylånga: Risinge kärräng strax NV om byn 1927. N. Möckleby: söder om kyrkbyn vid bäcken 1924-26; NO om Bostorp 1933; vid sockengränsen NV om Bostorp 1933; på tuvig kalkfuktäng 1200 m SO om Strandtorp alldeles söder om avverkad talldunge 1996. Persnäs: öster om Trosnäs 1932; Gunnarstorp 1932; Södvik 1924; Stenninge 1924. Resmo: stranden 1916; stranden vid Mörbylångagränsen 1932. Runsten: Runsten 1850; Spjutterum 1924; söder om Dyestad 1933. Räpplinge: Strandtorp 1920; NV om Strandtorp 1932; Strand- torpshage 1933; söder om Strandtorp 1933; öster om Tomteby 1935. S. Möckleby: norr om Årsvik 1932; 1 km norr Olstorp östra kanten av kärr 2004. Sandby: S Sandby 1918. Smedby: söder om N:a Västerstad aspdunge 1932. Stenåsa: norr om N. Kvinneby 1932; N. Kvinneby ost nere vid havet i kalkfuktäng söder om sjöbodar vid N. Kvinneby 2000; 76 Krutbrännaren 2 (14) 2005 om Greda 1948; 2 km öster om S. Greda 1948; Uggletorp äng med salepsrot ca 100 m söder och 50 m väster om avtag Folberga i Uggletorp 1996. Glömminge: ovanför kyrkbyn 1924; NO Ryd 1924; Bostorp Kungsängen 1929. Gillsättra 1,2 km SO om Gillsättra på fuktig skogsväg ca 100 m norr om kraftledningsgata 2000. Gräsgård: Råbäcken öster landsvägen och SSV om kyrkan1928, Råbäcksängarna 1550 m söder om kyrkan 1996. Gårdby: söder om Torp 1925; Övre Ålebäck österut, betesmark nära havet 1998-2005. Gärdslösa: Högtomta söderut ca 650 m SO om Högtomta längs gammal traktorväg mot bäck 1999-2005; Högtomta söderut ca 800 m SO om Högtomta 1999-2005. Hulterstad: Gösslunda 1915, Gösslunda naturreservat längs uttorkat dike i röjt område 2002-2005; väster om Alby 1933. Högby: Borge träsk 1850; skogskärr mellan Löttorp och Viksjö 1932; väster om Flakböle 1986; St. Horns kungsgård väster vägen 1932, Horns kungsgård i fuktigt parti i slåtteräng vid Skogsgärdet 2000. Högsrum: Högsrum 1929; Ekerum- Halltorp 1850; Halltorp 1928; St. Rör 1881; söder och öster Rönnerum 1924; norr om Karum 1945; Karum by på ängsmark nära litet dike i fuktigare parti rakt västerut från den nyanlagda p-platsen 1998; Abbantorp 1928; Abbantorp SO alldeles norr om sockengränsen i östra kanten av ett kärr 1999. Kastlösa: Kastlösa 1867; St. Dalby alvarskog 1913; L. Dalby 1916; Västerstad 1930; nedanför Rösslösa 1916; väster om Rösslösa 1920. Källa: lunden söder Kvarnstad 1924. Köping: Köping 1891. Långlöt: norr om Ismanstorp 1916; Kyrkängen 1924; vid sockengränsen norr om Ismanstorps borg i skogsäng tillsammans med C. Buxbaumii 1949; mellan Ismantorp och Abbantorp 1953. Löt: väster Tjurlösa 1924. Mörbylånga: Bengtstorp 1918. N. Möckleby: norr om Bostorp 1932. Persnäs: vid Gunnerstorps dike 1917; söder prästgården 1932; SO Stenninge 1932; Hörlösa 1936; Frönäs i ett dike 1937; Lilla Horn 1924, Lilla Horns löväng, spridd i hela lövängen spe- ciellt lite friskare partier/dikeskanter 2002; Knisa mosse längs vandringsleden söderut från parkeringen växer i början av spången som är ledens fortsättning när man passerat fågeltornet 2004. Resmo: Resmo 1850. Runsten: Runsten 1821-98. Räpplinge: mellan staden o ruinen 1925; Strandtorp väst nära stranden på igenväxande fuktig slåttermark 2003. S. Möckleby: toksnår i Albrunna lunds södra del 1927. Segerstad: söder om södra stationen alvaräng 1931; öster om N:a Segerstad alvaret 1931. Smedby: strax söder om N:a Västerstad 1932. Stenåsa: Ebbelunda 1917; Stora ören 1982-1998. Torslunda: ned- anför Eriksöre 1913; SV om Eriksöre nära Karlevi brygga 1934, Eriksörestrand ca 150 m norr om sockengränsen till Vickleby och ca 50 m från havet igenväxande slåtteräng 2002; 1 km SV om ekologiska fältstationen bäckfåra 1989; Kalkstad ost norr om vägen mellan Kalkstad-Lenstad precis innan skogsdungen på igenväxande slåttermark. 2004; Kalkstad ost söder om vägen till Lenstad i igenväxande fuktig betes/slåttermark 2005. Vickleby: Vickleby 1850-72; Karlevi Stenhammar 1924; nedanför kyrkbyn och Karlevi 1913; Karlevi brygga 1855; L. Vickleby skog 1920, Lilla Vickleby skog i norra kanten av det södra naturreservatet på fuktigt 1998-2000. Ventlinge: Mörbylilla 1917. Ås: Ot- tenbylund 1857-1953, Ottenbylund öster om södra Lundparkeringen på ängsmark 1998- 2002; fuktäng strax norr om Näsby vandrarhem 2004; Ås kyrka ca 550-600 m NV kring diket vid Karl X:s mur 2004; nära p-platsen vid södra udden 2004; Klockarängen 1934.

77 Krutbrännaren 2 (14) 2005 om mossens högvattenlinje ungefär i mitten av mossen i nord-syd led ca 30 m norr om marig tall 1984-2003. Runsten: 1 km söder om Dyestad i en sockerbetsåker 1933. S. Möckleby: mellan lundens båda delar åkrar flera lokaler 1985-2003; öster Albrunna lund i ett bälte mellan skogsbrynet och elledningen SV på alvarmark 1960-95; ca 1,5 km söder om Stormaren 1978; Mörbyllila strandäng ca 350 m norr om naturreservatets norra gräns och ca 100 m norr om sockengränsen till Ventlinge 1998. Smedby: skiffriga åkrar väster om St. Smedby 1916; Smedby 1914. Torslunda: Kåtorp 1867-1898; Tävelsrum 1968; ca 1,3 km norr om Lenstads gamla järnvägshållplats i ödeåker 1977; mellan Eriksöre camping och kustvägen åkerren 1985. Ventlinge: Parboäng 300 m norr om Karl X mur 1994; Ventlinge ost 1,5 km ost Ventlinge kyrka norr om alvarvägen i östra kanten av våtområde 2003; Sebberneby alvar 190 m väster om vägen förbi S. och N. Sebberneby på uppfrysningsmark 2003; Sebberneby alvar vid vägkant 2003; Sebberneby alvar 120 m väster om vägen förbi S. och N. Sebberneby på små kullar med kalkgrus vid troligen gammalt stenbrott 2002; Sebberneby alvar alldeles öster om vägen mellan S. och N. Sebberneby 2003; Mörbylilla SO drygt 2 km SO Mörbylilla på uppfrysningsmark på alvaret 2003; norr vägen Parboäng–Näsby invid gränsen mot Ås 2005. Ås: norr vägen Parboäng–Näsby invid gränsen mot Ventlinge 1965-2005

Hordelymus europaeus Skogskorn ”Bördig lövskog, hassellundar, i Böda även ängsbarrskog” Sterner 1986. Primärfynd 1824 E. Fries. Skogskorn är ett flerårigt, tuvat skogsgräs som kan bli upp till 150 cm högt. Bladen är ca 1 cm breda, sträva och gleshåriga på ovansidan. I stråets topp sitter ett borstförsett ax som efter blomningen gulnar. På Öland finns de största bestånden i Borgahage och Halltorps hage. Lokalförteckning Algutsrum: mellan Tveta och Algutsrum 1924; 1,3 km VNV Hönstorp 1968; Tvetaskogen norr om vägen Björnhovda-Tveta 400 m NV Skogstorp strax norr sockengränsen 1992; Hönstorp 1200 m VSV byn 1993; Hönstorp 1300 m VSV byn 1993; Törnbotten 1400 m SSV byn 1993; Törnbotten 1300 m SV byn 1993; Törnbotten 1600 m SSV byn 1993. Borgholm: Borgholm 1917. Böda: NV–VNV om Långalvaret 1968-81; Hjortkärrets NV sida 1969; Hunderum rakt söder gårdarna nära kronoparken 1984; 1600 m väster om Skäftekärr NO vinkeln V. basen/Samuelslinjen 1975; vägen till NV udden i östra avtagsvinkeln1968; Geles avrösning 1969; SO om Geles avrösning ca 500 m från Lång- alvaret 1969; 500 m norr om Långalvaret 1968- 84; 75 m SV om Brandlinjens västra ände 1968-77; 750 m VNV landningsbanans NV hörn på Ölanda 1993; Appelkullinjen VSV om västra änden 750 m VSV St. Ingegerdsmaden 1997; SV om västra änden av Brand- linjen 1997; Ebbeskog 300 m väster Grankullavikens flygplats och söder Ebbeskogsgatan N-NV om Getabokärret 1999; NV om Grankullavikens flygplats norr om Ebbeskogsgatan 1999; Ebbeskog söder Ebbeskogsgatan norr Råsberg 1999; Ebbeskog strax söder om Getabokärret och i kanten av Långalvaret 600 m SV om Grankullavikens flygplats norra ände 1999; 1 km SO om Hälludden 1947; Hunderum ca 250 m SSV om sydligaste gården 78 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Torpmossen östra kanten inhägnat område 2004. Torslunda: Thorslunda och Runnsbäck 1850; Arontorp 1924; Runnsbäck 1921; vid landsvägen öster om Tävelsrum 1934. Vent- linge: nedanför Kristinelunds Sesleria äng 1931; Parboäng 1933. Vickleby: nedanför St. Vickleby Sesleria äng 1916; Lorenspark 1922; öster om Nedre Lindskärr i dess nordöstra del 1996. Ås: Ottenby lund 1850-1930, Ottenby NO om södra Lundparkeringen tuvor vid mindre vät 2000.

Euphorbia exigua Småtörel ”Här som eljest (på Öland) mest i åkrar och även vägkanter; dock flerstädes iakttagen även i alvarens vittringsgrus, där den kan ge intryck av ursprunglighet” Sterner 1986. Primärfynd 1867 J. Engström. Småtörel är som namnet antyder småväxt 5-20 cm hög. Bladen är linjära och otandade. Blommorna sitter i en 3-5 grenad flock. Blomställningen har stödblad vilka ger sken av att vara kronblad. Stödbladen omger den enda honblomman och hanblommorna vilket ger blomställningen ett gulaktigt intryck. Nektarier (körtlar i blomman som producerar nektar) har två horn. På Öland är de flesta aktuella lokaler belägna på alvarmark där småtöreln växer i bart vittringsgrus. Beroende på årsmånen varierar arten kraftigt i antal. Ofta angrips plantorna av en rostsvamp. Lokalförteckning Gräsgård: 1895-1930; Eketorp NV i närheten av stätta som passerades på den guidade turen runt Eketorps borg 2000; ca 1,2 km NV Eketorp i riktning mot Tirör 2003; ca 1,4 km NV Eketorp i riktning mot Tirör 2003; 1100 m SO om Solberga betfält vid Torngårdsvägen 1984; 1 km söder om Solberga kornåker 1985; Mellstaby alvar 2 km SV om Sol- berga ca 300 m NV om den planterade talldungen 1992-98; Mellstaby alvar 500 m VNV Löt strax väster om björk- ridån söder om muren 1993; Mellstaby alvar, 1,4 km söder om tvärsvägen och 450 m öster om sockenmuren i fuktigt vittringsgrus i kanten av höjdryggar med timjan/solvändehed 2003; 2,5 km NV Gräsgårds kyrka strax söder om stenmuren söder om den uppdämda bäcken 1993. Gårdby: Rosek vägkant 1970. Högsrum: Karums alvar alldeles norr om vägen Högsrum-Långlöt 2003. Småtörel Euphorbia exigua Sebberneby alvar Resmo: Möckelmossen ca 100 m väster 79 Krutbrännaren 2 (14) 2005 busklavrikt samhälle” Sterner 1986. Primärfynd 1815-17 A. Ahlqvist. Tofsäxing är karaktärsarten för sandstäpp. Det är ett flerårigt, tuvat gräs med typiskt blågröna blad som liksom hela växten är finludna. Vippan är glänsande, utslagen under blomningen men annars hopdragen och axlik. På Öland växer den främst i de östra och mellersta socknarna med huvudutbredning från Sandby i söder till Bredsättra i norr. Ar- ten hotas av igenväxning pga. ändrad markanvändning, kvävenedfall och exploatering. På lokaler med tofsäxing hittar man ofta andra rödlistade kärlväxter såsom sandsvingel Festuca polesica, sandtimotej Phleum arenarium, ölandsstarr Carex ligerica, grådådra Alyssum alyssoides och fågelarv Holosteum umbellatum. Flera av lokalerna hyser också många intressanta röksvampar. Lokalförteckning Bredsättra: Bredsättra 1881-1910; Littorinavallen vid Bo och Gåtebo 1916, Allmo- gegården öster om landsvägen öster om en låg stenmur ca 10 m från landsvägen 1998; Ancylusvallen väster om Bo 1934; Ancylusvallen SV om Ö. Sandby 1924; öster om norra delen av Skedemossen 1,7 km VSV Bredsättra 1995; NO om södra delen av Skedemos- sen 2,2 km SV Bredsätra 1995; Mosshaget gamla grustaget nära vägen till Köpingsvik NV Bredsätra 1995. Böda: Grankulla 1919. Gårdby: sandfältet norr om kyrkbyn 1917, Gårdby sandhed på ömse sidor 136:an 1993-2005; Gårdby bygdegård i gammalt grustag ca 500 m söder kyrkan väster om landsvägen 1999-2005. Gärdslösa: Tjusby 1925. Hul- terstad: Triberga Ancylusvallen 1917, öster Tribergamossen i slänt av gammal grustäkt väster om landsvägen 1999. N. Möckleby: på Ancylusvallen vid Dörby 1908, Dörby gravfält 10 m väster landsvägen mellan avtagen till Bläsinge och Bostorp på gammal grus/sandtäkt 1995-99; på Ancylusvallen vid Bettorp 1916; Norra Möckleby bygdegård gamla järnvägsvallen väster bygdegården 1996; tallskogen mellan Gårdby sandfält och Dörby väster om landsvägen vid skjutbanans södra del i en grävd grusgrop alldeles öster om skjutbanan 2000-04. Runsten: Åkerby Ancylusvallen 1918; Lopperstads gravfält mitt för väderkvarnen runt den gamla sandtäkten 1995-2005. Sandby: mellan Sandby och Skarpa Alby 1850; på Littorinavallen vid Åby 1916, Åby sandhorvebacken söder Åby 1932-98; sandfält väster om kyrkbyn 1917; N. Sandby 100 m öster om 136:an 10 m norr om vägen mot kyrkan slänt 1995-2005; Skarpa Alby vägskäl ca 100 m norr om vägen till Skarpa Alby i sandtäkt 1994-2005. Torslunda: gamla järnvägsvallen mellan Lenstad och Torp ca 650 m öster om Holmen 2002. Vickleby: Vickleby 1954. Neslia paniculata Korndådra ”Gammal medlöpare; åker- och trädgårdsogräs, mera sällan i vägkanter och annan skräpmark.” Sterner 1986. Korndådra är en korsblommig växt som kan bli 50 cm hög. Bladen är lansettlika och stjälkomfattande. Växten är hårig med både stjärnhår och vanliga hår. Blommorna är klargula, frukten är klotrund och nätmönstrad. Arten verkar ha minskat på Öland och vi har få aktuella fynd av arten som finns kvar främst på mellersta delen av ön. Lokalförteckning Algutsrum: Törnbotten åker 1916; Ulricedal 1924. Borgholm: Borgholm 1892. Böda: 80 Krutbrännaren 2 (14) 2005 1999; Sjöstorp strax öster om ”Sjöstorps naturreservat” 1999. Gärdslösa: sockengränsen väster om Lindby skjutbana 1984; Hagby nära sockengränsen till Räpplinge 1988; Hagby strax öster sockengränsen 1,2 km öster Tomteby strax NV största kärret 1993. Högsrum: Halltorp 1871-1931; Ekerum i NV fortsättning på beståndet från Halltorp 1964; Halltorps hage med bl.a. en täml. obruten kedja av 2 km längd på mellannivå från Pettersholm och över vägen till Ekerum 1964-2005. Räpplinge: Borgahage på låg nivå ovanför fyren i lövängen 1881; Borgholm vid vägen mellan ruinen och Solliden ej långt från det senare 1934, Solliden norrut 1970, Borga hage naturreservat intill Solliden 500 m NV Sollidens slott 1993; SV Strandtorp i skogen inför Prästudden 1953, SV om Strandtorp nära sjön 1967; Slottsskogen vid Kaffetorpet 1935-2004; OSO om Tomteby vid sockengränsen 1970; Tryggestad lövdunge vid Stenrör 650 m öster om östligaste gården 1994; 600 m SV Hagaberg skogsstig intill Sollidenvägen 200 m norr vägskälet vid vägen Borgehage-Rom 1992-2001; Bergdala 1936. Torslunda: SSO om Tveta landsvägens södra sida väster om nya pumpstationen 1970; SSO om Tveta landsvägens södra sida Arontorps naturreservat ca 180 m SO Tveta vattenverk 2000; Tveta i en lund ett stycke väster om gården 1919-36, 1,2 km väster om Tveta 1968-83, Tvetaskogen norr om landsvägen Björnhovda-Tveta VNV Skogstorp 1992, Tveta inägoskogar i gallrad ädellövskog ett hundratal meter norr om växthus med tomatodling 1998.

Koeleria glauca Tofsäxing ” På relativt kalkrik sand, ofta tillsammans med Festuca polesica och emellanåt själv bildande ett

Tofsäxing Koeleria glauca Gårdby sandhed 81 Krutbrännaren 2 (14) 2005 saknas. Blommorna är oftast skära men kan också vara blå eller vita. I knopp är arten lätt att skilja från jungfrulin P. vulgaris. Blommornas stödblad når tydligt över knopparna hos toppjungfrulin, blomställningen är mycket tät och något taggig. Arten är hävdgynnad och växer oftast på välbetade och kalkrika torrängar. På Stora Alvaret och sjömarken på östra sidan är arten relativt vanlig och påträffas oftare än jungfrulin. Lokalförteckning Alböke: Törnstubbe 1922. Algutsrum: norr om kyrkan 1920; L. Hult 1920; väster om Jordtorp 1937. Borgholm: Borgholm 1824-1887. Bredsättra: Bo 1924; 1,5 km väster om Melösa 1935. Böda: mellan Böda station och kyrka 1919; Byerums alvar 1922; strax NV om Nabbelund 1936; Byxelkrok söder öster om kustvägen ca 800 m söder avtaget till Enerum 2005. Föra: Djurstad 1893; S. Greda 1893; öster om S. Greda 1948. Glöm- minge: Glömminge 1882; Brostorp Kampängen 1929; landborgen söder om kyrkbyn 1920; Lökenäs 1921; 2 km SO om Ryd 1933; Gillsättra söder på igenväxande betesmark 2000. Gräsgård: SO om kyrkbyn nära stranden 1924; söder om Eketorp åkerren 1924; öster om Torngård 1931; SV om Össby 1932; vid Råbäcken och landsvägen 1933; NV om Eketorp 1933. Gårdby: NV om Skarpa Alby 1920; norr om Torp 1922; SO om Övra Ålebäck 1932. Gärdlösa: Gärdslösa 1920; Sättra 1918; Galltorp 1928. Hulterstad: Hulterstads Asplund 1850; 1 km väster om Alby 1933; Triberga Ancylusvallen 1917; alvaret väster om Skärlöfs station 1926; strax söder om Alby 1932; Hulterstad alvar ca 1,5 km väster Asplunden och ca 150 m söder gränsmuren till Triberga alvar 1996; Triberga alvar ca 200 m norr gränsmuren till Hulterstad och ca 1,5 km NV Asplunden 1996; Am- matornsrör omedelbart ost och NO om Ammatornsrör 1999; Ammatornsrör östra sidan av Dalbäcken 1999; Ammantornsrör SO på ”åsrygg” med avenetum som höjer sig över omgivande solvändehed 1999; Ammatornsrör NO ca 250 m öster om Dalbäcken 1999; i Gösslunda naturreservatets södra och västra del 2001; Gösslunda norr ca 100 m norr om vägen Alby-Bårby 2005; Gösslunda 15 m norr om infarten till Gösslunda 2005. Högby: Horn 1850; ekbacke norr om Alvedsjöbodar 1932; Hässletorp på igenväxande betesmark nära stenmur 2005. Högsrum: Rälla 1882; Strandtorp 1886; Ekerum 1889; öster om Rönnerum 1933; öster om Nyttorp 1933; Karums alvar 1941, Karums alvar Noaks ark norrut norr om skeppssättningen 1999; Karum by på ängsmark rakt västerut från p- platsen 1998; Rälla hed vid kvarnen som står i sydöstra hörnet 2002. Kastlösa: alvaret 1906; Bredinge 1885; Ammatornsrör SV ca 100 m SV röret 1996; Parteby alvar ca 500 m norr Västerstads träsk 1997. Köping: nära Köping 1886; norr om Klinta på landborgen 1935; Källingemöre 200 m SV Öjkroken f.d. station torräng vid kärr 1994; Hörninge moränrygg i Öj mosse 1997; Öj 900 m ONO Östra Öj åkerren 1997; Hässleby 600 m NNO gården 1999; Solbergamarken 1999; Öj 200 m söder Östra Öj 1997. Långlöt: Ismanstorp 1918; Björkerum 1918; Kyrkängen 1935; Himmelsberga, 1200 m SV byn söder om dammen 1993. Mörbylånga: Borgby Borg 1885; alvaret 1920; öster S:a Baspunkten ca 350 m väster sockengränsen 50 m norr om landsvägen 1995. N. Möckleby: väster om Bostorp 1924; SV om Långrälla vid sockengräsen 1933; SV om järnvägsstationen 1933; Lång- näsören söderut 1932. Persnäs: Stenninge Kullen söder om Södvik vid sockengränsen Knisa österut 1924; söder om Lilla Horn och i en alvaräng mellan Gamleby och Hörlösa 82 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Rörstensudd vid en lägenhet 1918. Föra: strax söder om Lofta 1935. Glömminge: SV om Ryd 1933; norr om Ryd i veteåker 1927; norr om kyrkan 1934; Linsänkan 1922; Gillsätra 1933; Gillsättra söderut 1961; Isgärde 1922; Ryd och SO om Gillsätra 1924. Gårdby: Övra Ålebäck åker öster om skogen 1932. Gärdslösa: Störlinge 1918; Tjusby 1934; Galltorp 1942; norr om Runsberga 1982; Jämjö åkervägen österut ca 700 m strax norr om vägen 1991; rakt öster om Högtomta by nytippad grävmassa från nydikning 2003. Högby: Hornsjön 1853; Dödevi 1918; öster om Vedby 1924; Alvedsjöbodar 1932; Kristinelund 1932. Högsrum: Halltorp 1924; Halltorps hage 1973; Ekerum 1974; SV om kyrkan 1933; Rönnerum 1924; Rönnerums fornby 1933; Vipetorps mosse i åker 1924; Västra Sörby 1924; Stora Rör 1924; söder om Karum 1924; Mossberga 1948; Karum 1935; vid Abbantorp åkerkanter 1993; Abbantorp mitt emot avtaget till östra byn 1993; Ismantorp 100 m öster kvarnen i åkerkant 1995; Ismantorp 100 m väster kvarn i trädeså- ker söder om vägen 1995; 100 m NV Höghäll, ruderat 1993; öster om Gladvattnet 1933. Kastlösa: vid kyrkan trädgård 1903; Lilla Dalby åker 1903. Köping: Kolstad 1915; Kolstad strax norr byn vägen mot Köping 1992; Kalleguta 1992; Kalleguta sopstationen 1994; Källingemöre 500 m SSV västligaste gården åker 2000; Kullen 200 m söder gården Kullen åker 1994; Lundegård 250 m SSV Vannborga borg åker 1997; Kolstad nygjord vägkant 1992. Långlöt: Kvistorp 200 m SO om byn NO landsvägen 1992; Åstad åker 2000; Åstad 500 m norr om byn 1992; 650 m öster Ismantorps by söder om vägen i åker 1998, 700 m öster Ismantorps by söder om vägen i åker 2000-04; 800 m söder om Åstad landsvägens östra sida f.d. järnvägsvall 1992; Kvistorp 300 m norr om byn väster om vägen 1993; Ismantorps borg norr om vägen öster om intaget till Ismantorps borg 1999; Ismantorp 300 m SO om avtaget till borgen 1992; SV om Långlöts Norrgård 1933; Him- melsberga 1935; Björkerum vägkant 1926. Mörbylånga: Bengtstorp 1927; Bårby borg 1936. N. Möckleby: söder om kyrkbyn 1932; norr om Bostorp åker 1932; Bröttorp 1932. Persnäs: kyrkbyn 1918; halvvägs mellan Sandviken och Jordhamn 1947; Frönäs 1932. Resmo: Möckelmossen södra sida 1956. Runsten: söder om Vanserum 1933; Spjutterum 1922; 1 km NV om Spjutterum 1933; kyrkbyn 1936; Dyestad 1918-1933; 1 km söder om Dyestad 1933; 1 km väster om Bjärby 1933. Räpplinge: Strandtorp 1920; Solliden 1941; Strandtorps hage 1933; NV om Borga hage 1934; Kungsgården Brage-lund åker intill ladugården 1992; åker NO Bragelund 1992; Tomteby 1000 m SO vägskälet mitt i byn åker 2000; Rosenlund en gård 600 m väster Strandtorps kvarn åker vid gården 1999. Sandby: Åby 1918; Södra Sandby i byn 1947. Torslunda: Björnhovda 1821; Färjestaden 1896; Björnhovda 1918; mellan Skogsby och Färjestaden i åker 1850; Skogsby station 1933; norr om Färjestaden i havreåker 1931; 1 km NV om Björnhovda 1934; Färjestadens industriområde Industrigatan österut passera Rökgatan och 100 m längre österut ligger ett tippområde 2004. Vickleby: kyrkbyn 1921; väster om Karlevi 1924. Ås: Näsby åker 1924.

Polygala comosa Toppjungfrulin ”Torrängar och ljus buskmark, även alvarens dvärgbuskhedar; kulturgynnad: beten, renar och vägkanter” Sterner 1986. Primärfynd 1824 E. Fries. Toppjungfrulin kan bli upptill 30 cm hög, bladen är smala och sitter strödda, bladrosett 83 Krutbrännaren 2 (14) 2005 av åkern alldeles söder om Albrunna lunds nordligaste del 1999-2003.

Stellaria neglecta Bokarv ”Lövskog mycket sällsynt” Sterner 1986. Primärfynd 1908 Robert Larsson. Bokarv kan bli upp till 70 cm hög. Den kan förväxlas med våtarv S. media. I jämförelse med våtarv är bokarv mer mörkgrön, blomskaften är långa och slanka, foderbladen är längre, kronbladen liklånga med fodret (våtarvens har kortare kronblad än foderblad), ståndarna är 10 till antalet (hos våtarv 3-5 st) och fröna är 1,4-1,9 mm med kraftiga pa- piller (hos våtarv 0,9-1,2 mm med låga papiller). Bokarven har endast en generation/år och blommar i maj månad. Den växer på fuktig, mullrik och skuggig mark i ädellövskog. Den är konkurrenssvag och gynnas av tramp från betesdjur. Den missgynnas av gallring och avverkning som ger ändrade ljus- och fuktighetsförhållande. Lokalförteckning Alböke: Äleklinta under hasselbuskar strax norr om byn 1933. Högsrum: Ekerum 1911; Halltorps hage 1925, Halltorps hage i avenbokslunden norr om nordligaste åkern 1950, Halltorps hage strax söder om sjögatan högst upp i avenboksbeståndet 1972-74 samt längre ner 1973-74, Halltorps hage vägen västerut från Halltorps Gästis och längs vägen genom skogsbeståndet flerstädes 1994; Halltorp norrut på landborgskrönet 1973, norr Halltorps Gästis väster om väg 136 1999. Räpplinge: Borge hage 1908. S. Möckleby: Albrunna lund 1953-66, Albrunna lund längs stenmuren som avgränsar mot alvaret 1999.

Taraxacum litorale Liten kärrmaskros Liten kärrmaskros tillhör sektion Celtica. Hela växten liksom holken är relativt liten, den saknar pollen. Yttre holkfjällen är korta och uppåtriktade. Man känner bäst igen arten på den typiska bladformen. Ändfliken är stor och hjälmlik, sidoflikarna är få och små. Liten kärrmaskros växer på friska/fuktiga välhävdade marker såsom östra Ölands sjömarker. I Sarsoo & Haglund 1962 finns prickmarkeringar från de flesta socknar dock utan närmare lokaluppgifter. Nedan noteras enbart uppgifter med lokalangivelse. Lokalförteckning Alböke: öster Korntorp; vägkant vid kyrkan 1963. Algutsrum: Törnbottens utmarker 300 m SV stugbyn 2004. Bredsättra: NV om 1944. Böda: Mellböda intill landsvägen 1944; Sjötorp vid allmänna vägen 1944; Västeralvar ca 250 m öster om Nep- tuni åkrar kalkfuktäng 2005; N. udden stranden SV p-platsen vid fyren 2005. Föra: Lofta myr 1911 (primärfynd på Öland); Fugelstad 1973; SO om Ingelstad intill vägen 1944; 300 m NO Lofta myr 1967. Glömminge: Röhälla 1973. Gårdby: väster om Gårdby station 1945. Hulterstad: 2 km NO kyrkan 1968. Högby: NV om Alvedsjö 1958. Kastlösa: Kvarnkärret väster om kärret 2002. Köping: SO om Källingemöre norr om landsvägen 1944; norr om Övre Vannborga 1944; Övre Vannborga 1962; Övre Vannborga 200 m SO Unneborg fuktigt alvar 1995 Persnäs: Stenninge Villa Haga 1938; söder om Hörlösa 84 Krutbrännaren 2 (14) 2005 1937. Resmo: Mysinge hög 1916; ovanför L. Frö 1920; landborgen 1920; öster om Lundkälla i anslutning till björkdungen 1995; Resmokorridoren dvs sprickzonen som går från Lundkällan åt NO 1998. Runsten: Runsten 1839; Runsten sjömark torräng innanför Långnäsudden 2005. Räpplinge: alvaret vid Slottet 1910, Slottet 1920; Strandtorp 1920; Gestad 1920; Borge hage by på landborgen och alvaret 1941; Strandtorpshage landborgen 1941; Landborgen mellan Halltorp och Strandtorpshage 1953; Greby alvar 1941, Greby alvar SV delen gammalt stenbrott 1994; Greby alvar ca 1 km SV byn 1994; Borgholms alvar öppet alvar mellan rastplatsen och vägen till Kaffetorpet 1994; Räpplinge alvar närmast VNV elkvarnen 1994; Tomteby alvar SV delen sydligaste lotten 1994; Borgholms alvar strax öster Solliden 1996; Greby alvar väster byn 1996; Johannesberg vid stenbrot- tet 400 m öster gården 1998; på slottsalvaret NO om Victoriabysten 1998; Äpplerums alvar 1,3 km V Räpplinge kyrka 2000. S. Möckleby: alvaret öster om Albrunna 1920; Albrunna strand söderut 1924; norr om Årsvik 1932; Stormaren 2005. Sandby: Dröstorp 1920; alvaret vid Ekelunda 1920; väster om Ekelunda 1920; Ekelunda hasselkarst norra delen 1996; alvarvägen till Dröstorp vid korsningen till Tornrör 1998; utmed alvarvägen Dröstorp- Ekelunda 1998; Tornrör SV ca 550 m från röset 2001; Ekelunda SV alvarmark 2005; Skarpa Alby 1500 m väst norr om alvarvägen till Dröstorp 2005. Segerstad: öster om Mellby 1920. Smedby: alvaret 1920; Storåsen NV utmed alvarvägen mellan Smedby kyrka och Skärlöv 1996; Alvlösa norr om Rotmossen och ca 25 m söder sockenmuren mot Kastlösa 1997; Storåsen 1,6 km väster om Storåsen 2004; Storåsen ca 200 m väster Storåshallen 2004. Stenåsa: alvaret väster om Frösslunda 1920; Stenåsabadet växer på gammal horva söder om låg stenmur 2005; Möckelmossen söder ca 50 m söder Resmo- Stenåsavägen 2005. Torslunda: Tveta Skogsby Eriksöre 1850; Eriksöre alvar 1920; vid vägen mellan Kalkstad och Lenstad norr stentipp 2004. Ventlinge: Mörbylilla strand 1850; alvaret öster om Grönhögen 1920; Seberneby åkerren 1931; nedanför kyrkbyn nära stranden 1931; Ventlinge badplats 1998. Vickleby: landborgen 1920; Karlevi kärrängar 1923; alvaret öster om Storkarsten 1924; stig från Vickleby VNV Trindkärr 1981; Karlevi södra naturvårdsområde öster om ”fårhuset” 2001; Trindkärr ost i karstområde norr om alvarvägren ca 600 m ost Trindkärr 2001; Lilla Frö västeut 2001. Ås: norr om Ottenby vid sockengränsen 1933; norr om Kärra 1932.

Stachys arvensis Åkersyska ”Åkerogräs mycket sällsynt” Sterner 1986. Åkersyska är en ettårig upptill 30 cm hög växt som ofta är grenad vid basen. Hela växten är hårig, bladen är äggrunda och trubbigt naggade. Blomman är ljusrosa och är något längre än det 5-flikiga fodret. Den hävdar sig dåligt i dagens rationella jordbruk. På Öland har den i dagsläget bara en känd lokal. Lokalförteckning Högsrum: Karum 1933; strax öster om Gladvattnet i en kornåker 1933. S. Möckleby: söder om Albrunna lund vall invid alvaret 1960-61, söder om Albrunna lund i norra kanten

85 Krutbrännaren 2 (14) 2005 alvarvägen 2005; Resmokorridoren strax norr om muren 2005. Räpplinge: Greby alvar ca 800 m SV byn nära gränsen Högsrum 1996; Räpplinge alvar 1100 m VNV elkvarnen 1998; Räpplinge alvar landsvägskant ca 1 km NO Strandtorps kvarn 1998; Strandtorps kvarn NO 2003. Sandby: Sandbymålet på båda sidor om vägen ner till havet i kanten av ett ”dike” 2001; Ekelunda norr alldeles öster om alvarvägen till Dröstorp 2002; Norra Näsby alvar 1200 m SSV om Ekelunda 2002; Sandbyborg 250 m söder vägen till havet 2003. Smedby: Storåsen ca 170 m NV Storåshallen 2004. Stenåsa: Sten-åsabadet på välbetad sjömark norr och söder om vägen till badet 2005. Torslunda: Skogsbyalvaret vid rastplatsen söder om ekologiska stationen 2002. Vickleby: Lilla Vickleby alvar i ”botten” av Resmozonen 2002; Stora Vickleby alvar i karst som ligger alldeles norr om alvarvägen förbi Trindkärr 2002; Stora Vickleby alvar alldeles söder om alvarvägen 2002; Lilla Vickleby alvar 800 m från socknens sydöstra hörn 2002; Lilla Vickleby alvar NV om storkarsten på gräsalvar 2003.

Thymus pulegioides Stortimjan ”I naturlig backängsmark en förekomst; därutöver med oviss hemortsrätt i ett par gräsmattor” Sterner 1986. Stortimjan är en dvärgbuske som liknar backtimjan T. serpyllum ssp. serpyllum. Stortimjan skiljer sig från backtimjan på bredare blad, stjälken är hårig på fyra lister (backtimjan är hårig runtom) och den nedersta blomkransen sitter ett stycke från de andra. Växtsättet är också mer upprätt jämfört med backtimjan eftersom sterila, krypande skott saknas. Stortimjan växer dessutom inte så torrt som backtimjan. Den har två olika förekomster i Sverige. Dels har den inkommit med gräsfrö, ofta är den då grovvuxen och växer i parker och liknande miljöer. Dessutom har den mer naturliga förekomster i slåtter/betesmarker. På den enda kända aktuella lokalen på Öland verkar den utgången pga. igenväxning, den är eftersökt men inte funnen på lokalen 1991. Lokalförteckning Borgholm: Södra parken 1892. Räpplinge: gräsplanen norr om Borgholms slott 1877-93. Gärdslösa: Karumsrörsbacken 1985. Kastlösa: Övre Västerstad gräsmattor i gammal trädgård 1902-12. Veronica montana Skogsveronika ”Lundmark, mest bland avenbok” Sterner 1986. Skogsveronika är en flerårig art med ett krypande växtsätt med upp till 40 cm långa revor som är rotslående. Bladen är skaftade, äggrunda, sågade och håriga liksom hela växten. Blomman är blekt blålila och sitter på en klase från bladvecket. När den blommar torde den ej förväxlas med någon annan art. Den växer oftast i bokskogar på fuktig, mullrik mark. På Öland har den endast en lokal i Halltorps hage. Den växer på flera ställen i avenboksbeståndet, längs stigar och fuktdrag. Den senaste tidens försiktiga röjningar i området verkar ha gynnat arten. Lokalförteckning 86 Krutbrännaren 2 (14) 2005 väster om landsvägen 1944; SO om Gillberga 1945; Knisa mosse längs stigen från p- platsen till fågeltornet 2005. Runsten: Spjutterum norr om landsvägen 1945; Runsten sjömark norr om Hamnudden 2005. Sandby: 150 m NV Hålsnäs 1995; Sandbymålet kalkfuktäng på väg ner till havet 2002; Sandbymålet i mindre kärr som ligger alldeles norr om stenmur och väster om mindre träddunge 2004. Segerstad: norr om Mellby öster om landsvägen 1945. Smedby: ca 1 km öster om kyrkan 1945. Stenåsa: Stenåsabadet spridd norr om vägen ner till badet 2004. Torslunda: Skogsbyalvaret öster om rastplats Eriksöre (Blåsås) litet kärr ca 350 m öster väg 136 2005. Vickleby: vid Bo 1926; Lilla Vickleby strax utanför talldungen 1944; Vickleby alvar 1967; alvaret 300 m SO kyrkan 1968; Lilla Vickleby NNO väst Övre Lindskärr 2003.

Thalictrum simplex ssp. tenuifolium Smalruta “Ängsmark, fuktig lika väl som torr; i synnerhet på alvaren, och där rätt vanlig även i karst” Sterner 1986. Smalruta är en underart av backruta Thalictrum simplex. I Sverige finns tre underarter: nordruta T. simplex ssp. boreale, vanlig backruta T. simplex ssp. simplex samt smalruta T. simplex ssp. tenuifolium. Smalruta är en flerårig och upp till 50 cm hög växt. Stjälken är kantig och sparsamt grenig. Bladen är uppåtriktade, 2-3 ggr flikiga och påfallande glan- siga. Småbladen är smalt linjära (<6 mm bredd) och spetsiga. Arten blommar i juni-juli och saknar kronblad. Blomställningen är smal, ståndarna är hängande med gula knappar. Arten finns på alvarmark och på östra Ölands sjömark. Den växer på ogödslade, välhäv- dade betesmarker. Nedan förtecknas endast aktuella fynd av arten eftersom underarter av backruta inte urskildes tidigare. Lokalförteckning Egby: Egby ost om Laxeby norr om Sjöåsen ca 200 m från havet 2002. Gräsgård: Mellstaby alvar alldeles söder om muren till Solberga alvar 2002; Kvinnsgröta syd drygt 1 km SSV byn 2003; Kvinnsgröta syd drygt 1,8 km SSV byn 2003; Sebybadet på tuvig sesleria-äng i samma skifte som p-platsen 2003-5. Hulterstad: 300 m väster Asplunden 1998-2000. Kastlösa: 1,9 km ost om Lunda 600 m ost Flisås 2002; Penåsa norr 600 m söder om Tingstad flisor 2003; Penåsa norr ost om Lunda 2003; Parteby alvar 1,1 km öster väg 136 och 100 m norr alvarvägen 2004; Parteby alvar i norr 2,4 km ost väg 136 och intill muren mot Penåsa 2004; Parteby alvar i väster 700 m ost väg 136 2004; Parteby alvar mot Smedby-gränsen 2600 m ost väg 136 2004; Stora Dalby ost på torrängsrygg söder om tallskogen och söder om gränsmuren 2004. Köping: Övra Vannborga 0,5 km NO byn 1997; Hörninge holme i Öj mosse med alvarliknande vegetation 1997. Löt: Pet- gärde fritidsby söder om byn i igenväxande betesmark 2004. Mörbylånga: 1,3 km VSV Möckelmossen 2001; Bårby alvar alldeles väster om sockengränsen till Stenåsa 1,1 km norr om vägen Bårby-Alby 2002. Resmo: Rosenlundshorvan vägkant vid stättan söderut 2001; Gynge alvar på torrängsrygg ca 500 m norr om tvärsvägen 2002; Gynge alvar ca 50 m norr om stättan vid p-platsen väster om Möckelmossen 2005; Gynge alvar 1,4 km norr

87 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Bläsinge söderut längs sandig väg som går mellan Övre Ålebäck och Bläsinge 1999; Dörby söderut längs traktorväg som går syd-sydväst från Dörby 1999; Bygdegården norr ca 300 m NNO om bygdegården slänter efter grustag öster om gamla järnvägsvallen bar sand i hästbetesmark 2004. Persnäs: mellan L Horn och Hörlösa 1922; norr om Hallnäs 1922; Stenninge 1924; Legenäs 1933. Resmo: norr om Kyrkbyn 1923, norr Resmo kyrka längs traktorväg på sandig åker väster om väg 136 1999; strax väster om Mysinge hög 1923; väster om Gynge 1919; söder om Gynge 1933; Kleva grustag längs väg alldeles öster om gropen och även nere i gropen 2000. Runsten: Runsten 1814; Lopperstads- täkten i södra delen av Lopperstads gravfält väster om vägen i ett gammalt grustag av ruderatkaraktär 1999. Räpplinge: Räpplinge 1912; Kungsgården 1992. S. Möckleby: Årsvik i åker på skiffergrus 1936. Sandby: åker väster om Ekelunda; trädesåker väster om östra vägen alldeles norr om vägskälet till N. Sandby 2005; N. Sandby ca 200 m öster om 136:an på åker väster och norr om den grävda bevattningsdammen 1999-2005; strax norr om avtaget mot N. Sandby 20 m väster om 136:an på hästbetad mark 1995-2000; Åby sandhorvebacken betade tofsäxingfältet söder Åby 1998. Smedby: strax söder om Nedra Västerstad 1936; mellan L. och St. Smedby 1925. Stenåsa: 300 m NO om N:a Frösslunda avtaget 1992. Torslunda: Färjestaden 1876; Tveta 1850-1905; Arontorp 1905; strax SO om Skogsby 1933; Färjestaden på vägkant alldeles utanför nyanlagd gräsmatta på Telegatan strax söder om kapellet 1998; Tävelsrum österut i rågåker söder om vägen och öster Tävelsrum 1999. Vickleby: vid kyrkbyn 1924; Karlevi stenkvarn ca 200 m söder om kvarnen öster om landsvägen på f.d. åkermark som numera betas 2001-05; Vickleby kyrka på slänten utanför kyrkomuren åt söder 1999-2005.

Skogsveronika Veronica montana i Halltorps hage 88 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Högsrum: Halltorps hage i avenboksbeståndet och även längre norrut 1952-2005.

Veronica triphyllos Klibbveronika ”Gammal medlöpare i åkrar på sand och grus” Sterner 1986. Klibbveronika är ettårig och kan bli upp till 20 cm hög. Stjälken är oftast grenad, mjukhårig nertill och kraftigt glandelhårig upptill. Bladen är också glandelhåriga, upptill är de djupt handflikiga. Blommorna är lysande mörkblå och endast utslagna i varm väderlek och sol. Kapseln är också glandelhårig, efter blomningen tillväxer klibbveronika och framförallt kapslarna antar en karakteristisk blågrön färgton. Den blommar tidigt redan i början av april. Eftersom den växer i torra och sandiga miljöer torkar den sedan snabbt bort. Lokalförteckning Algutsrum: norr om Möllstorp 1922; söder om Övetorp 1937; söder om kyrkan hårdbetad mark söder om landsvägen och söder om transformatorstationen 2003-05; Aledal ost på sandgräshed med hästbete precis nedanför Landborgen 2005. Borgholm: vid Borgholm 1860-1912; Borgholm Storgatan vid postkontoret trottoar 1999. Bredsättra: NV om Bredsättra by 1935. Böda: Kyrkbyn 1933. Egby: Egby By 1935. Föra: öster om Södra Greda 1923. Glömminge: söder om kyrkbyn vid sockengränsen 1923; strax norr om Isgärde 1933; Galgbacken 1944. Gräsgård: Össby 1918; på landborgen mellan Kyrkbyn och Össby 1933. Gårdby: Övra Ålebäck 1932; norr om Övre Ålebäck på sandig rågåker väster om vägen som går mot Bläsinge 1999; öster om Gårdby längs vägen ner till Nedre Ålebäck norr om tallplanteringen på en trädesåker 2000. Gärdslösa: Gärdslösa 1912. Högby: vid kyrkan NO om Sandby och öster om Dödevi 1932; ca 1300 m norr om ham- nen vid Kesnäsudden i dynsvacka 1993. Högsrum: Rälla 1920; Ekerums gård ca 500 m väster utmed vägen ner mot stranden 1998. Kastlösa: vid kyrkbyn 1910; Västerstad 1916; på landborgssluttningen mellan Bedinge och Rösslösa 1927; norr om L. Dalby 1930; vid landsvägen söder om kyrkan 1930; norr om Rösslösa vid sockengränsen i sandåker 1933; väster om Rösslösa i sandåker 1933; 1 km söder om Bredinge 1933; väster om Bredinge i skiffergrusåker 1935; Övre Västerstad 3:3 intill Smedby-gränsen i trädgårdsland 2005. Källa: norr om Ödekyrkan 1935. Köping: vid kyrkan 1933; strax söder om Lundegård 1923; Köpings alvar 1991; Kalleguta (sedemera Kalleguta sopstation) 1991-97; Ram- sättra Tall Stensborg gårdsmark 1994; Stora Solberga torr vägkant 1994; Köpings Tall 600 m OSO Amerika sandåker 1994; Köpings Tall 200 m SV Ramsättra kvarn åker 1994; Nedra Vannborga ostligaste gården gårdsmark 1995; Skedemosse strax söder gården 1997; Skedemosse 1 km öster gården 2000. Långlöt: Folkeslunda vid gamla landsvägen 1991; Folkeslunda 100 m norr om byn i västra kanten av gamla landsvägen 1992; 700 m öster Ismantorps by söder om vägen i råg- och trädesåker 2000; Folkeslunda väster om vägen i vägkant och på ruderatmark 1999-2005. Mörbylånga: Borgby ” alvarhorva” 1906; Bengtstorp 1916; strax söder om Mörbylånga by 1935; Bårbyborg norr 250 m NO om borgen och ca 150 m från väg 136 1999-2003; Mörbylånga 1400 m NO om norra hamnpiren 1999. N. Möckleby: söder om Bostorp 1933; mellan avtagen till Bettorp och Strandtorp avfallsplats ca 10 m väster om 136:an 1995-99; söder om Bläsinge 1932, 89 Krutbrännaren 2 (14) 2005

Viola tricolor ssp. curtisii Klittviol Styvmorsviol V. tricolor ssp. tricolor har en underart som benämns klittviol. Denna un- derart är flerårig och växer på sanddyner och sandfält nära havet. Blommorna är enfärgat blå och något mindre än hos styvmorsviol (15-20 mm respektive 20-25 mm). Växtsättet är nedliggande, jordstam och stjälk är grenade, bladen är smala och något köttiga. Det finns enstaka belägg från Öland men vi saknar uppgifter om arten i vårt register.

Viola uliginosa Sumpviol ”Sumpskog, på kärrkanter och tuvor” Sterner 1986. Sumpviol är flerårig och kan bli upp till 15 cm hög. Bladen är hjärtlika, stora, blanka och något veckade. Blomman är blåviolett och blomskaften utgår från jordstammen. Den växer framförallt längs åar men kan också förekomma i exempelvis klibbalkärr. Sumpviol har haft en känd lokal på Öland men är inte sedd i modern tid och får räknas som utgången. Lokalförteckning Vickleby: Karlevi västerskog på sanka ställen mellan kyrkan och Karlevi hamn och nära granplanteringen 1866-1943.

Litteratur: Aronsson, M. (red.) 1999. Rödlistade kärlväxter i Sverige – Artfakta. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDataBanken, SLU, Uppsala. Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand. Sterner, R. 1938. Flora der Insel Öland. Almqvist & Wiksells boktryckeri. Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. Andra reviderade upplagan utgiven av Åke Lundqvist. Förlagstjänsten, Stockholm.

Otryckta källor: ÖBF:s hotregister Rikard Sterner liggare Åke Lundqvist liggare hemsida med artfaktablad: www.dha.slu.se

90 Krutbrännaren 2 (14) 2005

Under luppen...

Luddveronika Veronica opaca ranunculoides Löt: åker väster om landsvägen strax norr Algutsrum: Törnbotten stugby precis avtaget till Kårehamn. 4/9-2005 Ulla- öster om vägen mot stugbyn i hässle Britt Andersson. Första fyndet av arten på 10/5-2005 Evert Johansson. östra Öland. Vanligt backskärvfrö Thlaspi Lundkovall Melampyrum nemorosum caerulescens ssp. caerulescens N. Möckleby: väst Bostorp i norra Gärdslösa: Gärdslösa kyrka norr precis vägkanten väst Skogsbylund. 22/7-2005 söder om torrbacken med två kvarnar Ulla-Britt Andersson. Ny art för socknen. norr om kyrkan växer i södra delen av torrängen nära en syrenhäck. 8/5- Blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii 2005 Ulla-Britt Andersson & Thomas Resmo: Mysinge, grusgrop i östra kanten Gunnarsson. Ny art för socknen. av området. 17/6-2005 Helena Lager. Glansveronika Veronica polita Sandtrav Cardaminopsis arenosa Kastlösa: Stora Dalby lund väster lunden Långlöt: Norr Ismantorps borg, på röjd längs traktorväg. 30/4-2005 Ulla-Britt betesmark. 24/5-2005 Tommy Knutsson Andersson & Thomas Gunnarsson. m.fl. Ovanlig växt på Öland. Hönsgullört Amsinckia lycopsoides Italiensk blåstjärna Hyacinthoides Glansveronika Veronica polita italica Strimklöver Trifolium striatum Borgholm: Skeppssättningen södra Ulltistel Onopordum acanthium och västra delen mot husen. 18/5-2005 Strandfräne Rorippa sylvestris Barbro Otterstedt. Tidigare ej noterad för Kastlösa: Övre Västerstad spontana ogräs Öland. i trädgården hos Christer Albinsson. 2005 Christer Albinsson Fagertrav Arabis caucasica Persnäs: Sandvik på strandvall söder om Purpurvinda Ipomoea purpurea hamnen. 14/5-2005 Ulla-Britt Andersson Blodamarant Amaranthus cruentus & Thomas Gunnarsson. Ny art för Mörbylånga: vid reningsverket 2005 socknen. Lissbeth & Karl-Göran Bringer. Nya arter för socknen Svavelsippa Anemone nemorosa x 91 Krutbrännaren 2 (14) 2005 Botanikdagar i Medelpad 2005 av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson (foto)

made fint och många av deltagarna försökte Myricaria germanica. De blommade med föreviga blomman i den branta slänten. Den rosa blommor, bladen var blågröna. I det på dessa breddgrader ovanliga grusvivan grunda vattnet kunde man hitta de minima- Androsace septentronalis växte också i la växterna ävjebrodd Limosella aquatica, slänten, exemplaren var med öländska ögon fyrling Tillaea aquatica, och sylört Subu- mätt ovanlig högväxta. Sedan fortsatte vi laria aquatica, den sistnämnda blommade. mot kusten och Stavreviken där Ljustorp- Även strandranunkel Ranunculus reptans sån förenar sig med Indalsälven. Både 2000 växte akvatiskt. På sandbanken fanns också och 2001 var år med extrema vattenflöden ävjebrodd Persicaria foliosa, ytterligare vilket gjort att deltalandskapet omformats en Natura 2000-art, några blommor sågs och nya sandbankar bildats. Detta gynnar dock inte. Sedan körde vi mot Tynderö pionjärväxter av vilka vi skulle få se några. socken som fått del av den kalkhaltiga Vi fick delvis vada i vatten för att nå ut till berggrunden från Alnön vilket gör floran några sandbankar. På vägen växte mandel- speciell. Längs vägen passerade vi helt pil Salix triandra. Stiplerna var stora och kalätna träd insvepta i ett grått täcke. Det runda, barken flagig som hos plataner. På var häggspinnarmalen som har maximala sandbanken växte några buskar med klådris förekomster detta år i hela Sverige. Det är främst häggar som drabbas men även andra saker får duga när de hungriga lar- verna drar fram. Vi stannade vid Tolvösanden och gick ner genom gråalskogen. Ve- getationen var mycket frodig och växtkraften enorm. Både nordliga och sydliga arter möts i den medelpadska grå- alskogen som är det närmaste en ”ädellövskog” på nord- liga breddgrader. På våren är marken blå av blommande blåsippor. Nu gick vi genom drivor av nordisk stormhatt Aconitum lycotonum ssp. septentrionale. Blommande nordlundarv Stellaria nemo- rum ssp. nemorum bildade Smällvedel Astragalus penduliflorus 92 Krutbrännaren 2 (14) 2005 I år samlades botanister från hela Sverige med denna kontrollerade skogsbrand. på Ålsta Folkhögskola i Fränsta för att Någon som också gynnas är den tretåiga upptäcka olika sidor av naturen i Medelpad. hackspetten som hade godheten att visa upp Någon botanisk förening finns inte i Med- sig fint för deltagarna under sitt födosök. elpad men väl flera duktiga botanister som Flera svampar växte på den svartbrända delade med sig av sin kunskap om landska- marken bl.a. toppmurkla Morchella elata pet. Den första fältdagen 30 juni åkte vi mot och stybbskål Geopyxis carbonaria. Av Hermanboda och gick in i en björkhage full de lokala guiderna är flera duktiga myko- med ystra stutar. Den skarptandade dagg- loger vilket deltagarna hade god nytta av. kåpan Alchemilla oxydonta har en av sina Korallroten Corallorhiza trifida blommade få lokaler i denna hage. Denna daggkåpa fint i skogen. Ute på en myr växte en del har liggande hår på bladskaft och stjälk, arter som kändes främmande för en öländsk bladbasen överlappar utan öppning, blad- botanist bl.a. sträng-, klot-, dy-, vit-, och tänderna är framåtriktade och nervvinkeln tagg- och slidstarr (Carex chordorrhiza, ca 45 grader. Närmast kan den förväxlas C. globularis, C. limosa, C. livida, C. med skårdaggkåpa A. wichurae som också pauciflora, C. vaginata). Dessutom blom- växte på lokalen. Ett par skiljekaraktärer mande kallgräs Scheuchzeria palustris är att skårdaggkåpan har bladflikar som senast sedd på Öland 1853. På en torraka är V-likt inskurna och blad-lober som ute på myren fanns det gott om lysande är något smalare. Andra daggkåpor som gulgrön varglav Letharia vulpina. Bussen fanns på lokalen var glans-, betes-, njur-, körde nu vidare till Råsjöån som vi gick ängsdaggkåpa (A. micans, A. monticola, A. längs efter och vi såg bl.a. taigastarr Carex murbeckiana, A. subcrenata). Nästa stopp norvegica ssp. inferalpina. De närstående var Byberget med den klassiska lokalen arterna späd-, repe- och tågstarr (C. lo- för smällvedel Astragalus penduliflorus. liacea, C. disperma, C. tenuiflora) växte I en vägkant blommade några exemplar nästan bredvid varandra och det var ett bra av den högresta och gulblommiga vedeln. tillfälle att lära sig skillnaden dem emel- Man kunde gå upp i skogen till Locus lan. I den fuktiga skogen växte en Natura classicus för arten men där hade blom- 2000-art och ett så kallat ryssgräs nämligen morna knappt hunnit att slå ut. I ett dike skogsrör Calamagrostis chalybaea tyvärr växte norrlandsarv Stellaria borealis och ännu ej i blom. Vi fick träna på karaktärer även hybriden med skogsstjärnblomma såsom blad som är sträva på båda sidorna S. longifolia. Brandens betydelse för flora och ullhåriga vid slidan. Vi fick ett bonus- och fauna fick vi kunnigt och intressant stopp vid en vägkant där ännu ett ryssgräs demonstrerat av Tomas Rydkvist från växte nämligen köseven Agrostis clavata. Länsstyrelsen. Vid Råsjöbrännan hade man På samma ställe fanns också brunklöver först gallrat bort de flesta granar och sedan Trifolium spadiceum. anlagt en skogsbrand i augusti 2004. De Nästa dag 1 juli var det dags att åka mot flesta tallarna klarade skogsbranden men kusten norr om Sundsvall. På vägen stan- några hade fallit då rötterna brunnit av. Det nade vi vid en grusig vägslänt nära Kälsta. är främst mosskiktet som man vill bränna Rysk drakblomma Dracocephalum thymi- av för att nya arter ska kunna etablera sig. florum hade en god förekomst, arten blom- Främst är det insekterna man vill gynna 93 Krutbrännaren 2 (14) 2005 backen vid Getberget. Själva berget består 3-nerviga till skillnad från tuvullen som av diabas med inblandad kalkrik morän. har 1-nerviga. Snip Trichophorum alpinum Där backen slutade fanns ett översilat kärr dekorerade kärret med sina ulliga och vita med tydlig kalkpåverkan, på håll såg det kalkborst. Sedan hade guiderna lagt in ett inte speciellt intressant ut men vid när- extra stopp med ytterligare några nya arter. mare granskning mötte oss den ena arten Vi fick gå ganska långt längs en väg efter- efter den andra. Ännu en gång fick vi göra som den delvis var bortspolad och bussen bekantskap med knottblomster och kunde inte kunde köra ända fram. Längs vägen beundra den späda orkidén. I kärret fanns växte grönkulla Dactyloriza viride. Vi vek en hel del starr-arter bl.a. knagglestarr ner i ett alkärr och i dunklet mellan alarnas Carex flava. Flava-gruppen är notoriskt rötter växte det 4:e ryssgräset nämligen besvärlig och en del exemplar hade drag glesgröe Glyceria lithuanica. Överblom- av näbbstarr C. lepidocarpa. Ståtliga blod- mad fjällskråp Petasites frigidus var lätt nycklar Dactyloriza incarnata var. cruenta att få ögonen på. Desto mer diskret i sin växte tillsammans med skogsnycklar D. framtoning var lappranunkel Ranunculus maculata ssp. fuchsii. Myrull Eriophorum lapponicus som blommade med endast ett brachyanterum liknar mycket tuvull E. exemplar. I vattnet mellan alrötterna växte vaginatum men hos myrull är axfjällen orangea svampar troligen klubbmurkling Mitrula paludosa. Nästa lokal blev Svart- berget norr Sågåstjärnen där en ängsgran- skog avverkades får några år sedan. Hu- vudattraktionen var svedjenäva Geranium bohemicum som upptäcktes på platsen förra året. Trots att marken inte brunnit hade det varit tillräckligt varmt i marken på den ex- ponerade sydsluttningen för att fröbanken skulle aktiveras. Flera vackert blommande exemplar av den rara växten blev livligt fotograferade, det var köbildning för att få bästa fotovinkel. Blommorna var påfal- lande stora, kronbladen blålila med röda ådror. På hygget växte också skogsvicker Vicia sylvatica, en trevlig bekantskap för oss öbor. Vid en bäck växte källdagg-kåpa Alchemilla glomerulans och i närheten glatt daggkåpa A. glabra. I ett dike blommade strandgyllen Barbarea stricta, skidorna var upprätta och tryckta mot stjälken. Den mest fantastiska vägkantslokal som vi någonsin besökt fanns vid Ensillre kallad Långsyna. Vägkanten var översilad av kalkrikt vatten och bl.a. växte hårstarr mycket rikligt. Vi Knottblomster Microstylis monophyllos som på Öland får nöja oss med enstaka 94 Krutbrännaren 2 (14) 2005 gröna mattor med lysande vita stjärnor. lingulata kunde avnjutas tillsammans med Överblommade var desmeknopp Adoxa sirlig hårstarr Carex capillaris. En buske moschatellina, blåsippa Anemone hepatica, med havtorn Hippophae rhamnoides växte gullpudra Chrysosplenium alterniflorum nära havet liksom östersjötåg Juncus balti- och smånunneört Corydalis intermedia, cus. En snärja utlöste en hel del diskussion, den sistnämnda såg vi inte ens några spår preliminärt bestämdes den till nässelsnärja av. En skarpögd deltagare upptäckte några Cuscuta europaea ssp. europaea. På väg exemplar av topplåsbräken Botrychium mot nästa lokal stannade bussen vid ett lanceolatum vilka naturligtvis måste fo- fält där flera exemplar av den sällsynta tograferas. Bergviol Viola collina (även mnemo-synefjärilen fladdrade runt. En benämnd sundsvallsviol) hade för länge fjäril infångades försiktigt och förevisades sedan blommat över, endast några stor- i bussen innan den släpptes fri igen. Larven vuxna blad kvarstod. Detsamma gällde för lever på smånunneört vilket växer rikligt i skuggviol V. selkirkii. Längre ner mot havet gråalskogen. Nästa stopp blev Ljustorpsån i ett alkärr växte ett 20-tal knottblomster vid Lögdö bruk. På åbrinken växte älvsallat Microstylis monophyllos, trots namnet var Mulgedium sibiricum, tyvärr hade den ännu inte myggplågan alltför svår. Storgröe Poa ej slagit ut sina dekorativa blå blommor. I remota växte i enstaka exemplar på samma en gammal sidogren till ån numera torr- lokal. Bladen hade båtaktigt utdragna lagd växte några tuvor med sötgräs Cinna spetsar, arten finns ofta vid källor. Sedan latifolia, det tredje ryssgräset. Arten är fick vi nytta av våra stövlar när vi gick konkurrenssvag och de ständiga störningar längs stranden och såg ytterligare en del med erosion som högvattnet åstadkommer arter. Kärrstjärnblomma Stellaria palust- passar arten. Slidorna var sträva, gräset ris var storblommig och iögonenfallande, blommade inte men bladen var ljusgröna. sumparv S. crassifolia var mer diskret till Andra för oss ölänningar exklusiva arter sin framtoning. Bitvis nästan marktäck- på lokalen var blommande missne Calla ande var källört Montia fontana men ändå palustris, trådtåg Juncus filiformis, rank- svår att få ögonen på. På en liten lerkulle starr Carex elongata samt nickstarr C. blommade ävjebrodd, fyrling och sylört brunnescens. Från gråstarr C. canescens tillsammans med nålsäv Eleocharis aci- skiljs nickstarr genom mer gulgröna blad cularis. På stranden växte strandmyskgräs och hela växten är vekare till växtsättet. Hierochloë odorata ssp. baltica, småaxen Vi fick ett extrastopp på hemvägen för att var stora och glänsande gyllene, nästan lite njuta av vackert blommande blårapunkel feta. Efter lunchen gick vi en runda i Södra Phyteuma nigrum vid en vägkant nära Myckelängs ängar som nyligen restaurerats Österlo. På kvällen var det norrländska som slåtteräng. Smörboll Trollius euro- specialiteter som gällde såsom surström- paeus var överblommad medan borsttistel ming och hjortron. Cirsium helenioides ännu inte slagit ut. För Den sista exkursionsdagen 2 juli åkte vi oss triviala men här exklusiva arter i ängen mot nordvästra Medelpad till trakterna runt var darrgräs Briza media, vildlin Linum Borgsjö. Denna ända av landskapet får del catharticum och rosettjungfrulin Polygala av silur-kalken från Jämtland vilket gör amarella. Den tidigblommande varianten floran mer artrik. Första stopp blev slalom- av ängsgentiana Gentianella amarella var. 95 Krutbrännaren 2 (14) 2005

Svedjenäva Geranium bohemicum trots att det var vindstilla i skogen. Ovan- branta norrväggen växte fjällväxterna ligt högresta skogsnattviol Plathantera purpurbräcka Saxifraga oppositifolia och bifolia ssp. latiflora tävlade i vithet med tuvbräcka S. cespitosa. I den nordost vända ögonpyrola Monoses uniflora. Grönkulla ravinen precis bredvid fann vi de sydliga Dactylorhiza viride gjorde verkligen skäl lundväxterna trolldruva, blåsippa, tibast, för namnet där den växte i dunklet under vårärt och underviol (Actaea spicata, granarna. Stora Sand med sin sandstrand Anemone hepatica, Daphne mezereum, som liknade en jättelik amfiteater. Ute Lathyrus vernus, Viola mirabilis). På vä- i sprickorna i den röda graniten växte gen nerför hittade vi blågröe Poa glauca strandtrav Cardaminopsis petraea med som växte uppe på stora stenblock som stora vita blommor, en del hade en ton av låg i rasbranten. Natur-resevatet Rotsidan rosa. I Sverige finns denna växt endast i med sina dramatiska klippor som vette mot Ångermanland. Östersjötåg Juncus balti- sydost besökte vi också. Här fanns gott om cus fanns också här, undrar varför den inte strandtrav i skrevorna liksom östersjötåg. I växer på Öland? Vi fann hybriden mellan några små kärr nära stranden växte för oss gul- och tuvtåtel Descham-psia bottnica x exklusiva arter såsom madrör Calamagros- cespitosa. Tallskogen som kröp ut mot ha- tis stricta och sumpstarr Carex magellanica vet och mattorna av mjölon Arctostaphylos ssp. irrigua. Fjällnejlika Viscaria alpina uva-ursi gjorde att man trodde sig förflyttad var tydligt mer mörkblommig än på Öland. till norra Gotland. Att bestiga det branta Halsviksravinen bjöd på frodiga bestånd berget Ringkallen i tryckande värme och av strutbräken Matteuccia struthiopteris. hitta beståndet av taggbräken Polystichum Myska Galium ododratum blommade lik- lonchitis kändes som en bedrift. På den som tandrot Cardamine bulbifera. Några 96 Krutbrännaren 2 (14) 2005 strån kunde nu glädja oss åt stora tuvor var det inte lätt att upptäcka bladen på stor med riklig blomning. Huvudstarr Carex låsbräken Botrychium virginianum, bladen capitata var en ny bekantskap för oss liknar hundlokans Anthriscus sylvestris. medan vi var väl förtrogna med fågelstarr Guckusko Cypripedium calceolus blom- C. ornithopoda. En huggorm uppskattade made fortfarande som vackrast. Däremot inte vårt besök men fick stryka flagg och hade norna Calypso bulbosa blommat över slingra sig iväg. Brudsporre Gymnade- och vi såg endast de typiska bladen med nia conopsea växte mycket rikligt längs nätnervig översida och rödbrun undersida. vägen liksom skogsklocka Campanula Det fanns också kransrams Polygonatum cervicaria, den sistnämnda fortfarande i verticillatum i skogen vilket indikerade knopp. Andra arter som tilldrog sig vår mullrik och kalkhaltigt underlag. Det ab- uppmärksamhet var smaldunört Epilobium solut sista stoppet var rikkärret Halvmyra. davuricum, dvärglummer Selaginella se- Orkidéerna utlöste diskussion om de skulle laginoides samt fjällskära Sassurea alpina. kallas skogsnycklar Dactylorhiza maculata En binka studerades flitigt, den bestämdes ssp. fuchsii eller lappnycklar D. majalis preliminärt till brunbinka Erigeron acer ssp. lapponica. Efter artikeln om hand- ssp. politus. Stjälken var nästan kal och nycklar i SBT verkade ingen våga uttala korgarna långskaftade. Dagarnas största sig. Björnbrodd Tofieldia pusilla blommade sensation blev det överraskande fyndet av med sina små vitgröna blommor. På höga en gräslilja Sisyrin-chium sp. Detta var det tuvor stod både styltstarr Carex nigra var. första fyndet i norra Sverige. Blommorna juncea och tagelstarr C. appropinquata. var blåvioletta med en spets på kronbladen, Bland knagglestarren fanns några exem- bladen gräslika och ett par blommor var fint plar som skilde ut sig och bestämdes till utslagna. Vi körde sedan mot den gamla jämtstarr C. lepido-carpa ssp. jemtlandica. fäboden Granbodåsen för att äta lunch. I skogen bredvid myren var det gott om Molnen började torna upp sig och vi fick en guckusko. I diket där bussen stannade växte liten skur på oss men snart sken solen igen. ånyo topplåsbräken. På kvällen avslutades I ängsmarken växte rikligt med låsbräken botanikdagarna med grillkväll i den ljusa Botrychium lunaria, även topplåsbräken norrländska natten. B. lanceolatum fanns i ett par exemplar. Själva åkte vi därefter en tur till Höga En fibbla utlöste vilda diskussioner, det Kusten i Ångermanland när vi ändå var spekulerades om nickfibbla Pilosella så nära. Att åka över Höga Kusten-bron sphaerocephala men någon definitiv be- var en mäktig upplevelse. Vi bodde under stämning kunde inte göras. Blommorna Skulebergets branta östsida och gjorde hade tydligt fransiga kronblad. Sallats- under tre dagar utflykter i närområdet fibblor Hieracium sect. Prenanthoidea koncentrerat runt Nordingrå. Dagarna var hade ännu ej slagit ut. Nästa stopp blev späckade av upplevelser och här följer Ensillre kalkbarrskog med sin rika flora. några av höjdpunkterna. Villmyrans na- För att undvika för hårt slitage fanns rep turreservat med en mängd överblommade längs stigarna som skulle hålla oss kvar norna, hela skogen var full med blom- på den smala vägen. Längs stigen växte mande spindelblomster Listera cordata. rikligt med finbräkenCystopteris montana, Stjälken var så tunn att blomman rörde sig krossade blad lär lukta blåsyra. I dunklet 97 Krutbrännaren 2 (14) 2005 tuvor av skogssvingel Festuca altissima m höga lodräta klippväggar och 7 m bred, höll på att slå ut sina vippor. En familj på botten av skrevan växte sötgräs Cinna med järpar flög upp när vi närmar oss, latifolia. Uppe på toppen var utsikten for- dessutom såg vi en familj lekande gräv- midabel och uppvindarna svalkande. På lingar på nära håll. Skuleskogen besöktes Slåttdalsmyren växte gott om klubbstarr med Slåttdals-skrevan. Själva skrevan är Carex buxbaumii ssp. buxbaumii. I sko- troligen en borteroderad diabasgång, den gen hade knärot Goodyera repens ännu ej mäter imponerande 200 m i längd med 40 slagit ut. I ett dike blommade dvärghäxört Circaea alpina.

ÅKE LUNDQVIST SAMLADE SKRIFTER UR ÖLÄNDSK BYGD

I flera decennier hade Åke Lundqvist en given centralposition när det gällde utforskandet av Ölands växtvärld. Mellan åren 1963 och 1977 bidrog han med flera artiklar om den öländska naturen i Ölands Åkerbo hembygds-förenings årsskrift ”Öländsk bygd”, bl.a. behandlades Ölands orkidéer, träd och våtmarker. För att göra artiklarna tillgängliga för en bredare allmänhet, har Ölands Botaniska Förening sammanställt en nyutgåva av Lundqvists samlade bidrag till ”Öländsk bygd”. Genom familjen Lundqvists och Ölands Åkerbo hembygdsförenings tillmötesgående har detta varit möjligt. Trots att artiklarna är mer än 25 år gamla, känns de fortfarande högst aktuella. Vi tror att botanister och andra vänner av Ölands unika natur skall få stor glädje av att få möta ön med Åke Lundqvist som ciceron. Boken på drygt 200 sidor finns att köpa hos Thomas Gunnarsson, Kummelvägen 12, Gårdby, 386 92 Färjestaden tel. 0485-332 24 e-post: [email protected] eller Helena Lager, Stora Brunneby 3024, 380 62 Mörbylånga tel. 0485-440 69 e-post: [email protected] Pris endast 150 kr Medlemmar i ÖBF kan få boken hemskickad inom Sverige till en totalkostnad av 170 kr, beställ hos Thomas Gunnarsson.

Ölands kärlväxflora 1986 Pris endast 50 kr. OBS! Skickas inte ut men kan köpas på våra exkursioner/möten eller hemma hos Thomas och Ulla-Britt.

98 Ölands Botaniska Förening Program för september- november 2005

Måndag 26/9 Svampkväll Ta med dina öländska svampar till Folkhögskolan i Skogsby kl. 19.00 så får du dem kanske bestämda. Ledare: Tommy Knutsson

Måndag 17/10 Svampkväll se ovan.

Lördag 12/11 Svampexkursion till Resmokorridoren. Vi tittar också på vinterstån- dare av kärlväxter. Samling kl.10.00 vid 3:e stättan räknat västerifrån norr om vägen Resmo-Stenåsa. Ledare: Tommy Knutsson & Ulla-Britt Andersson. OBS! Lång promenad.

Tisdag 22/11 Årets fynd. Ta med dina fynduppgifter från 2005, eventuella belägg samt bilder. Samling Folkhögskolan i Skogsby kl. 19.00

Andra exkursioner planeras under hösten såsom lavexkursion runt Gösslunda, röksvampsexkursion mm. Anslut dig till vår maillista genom att skicka ett mail till [email protected] så får du fortlöpande information om vilka aktiviteter som är på gång.

Krutbrännaren nr. 2/2005

Nya rödlistan för kärlväxter 2005 av Ulla-Britt Andersson och Thomas Gunnarsson...... sid 55 Under luppen...... sid 91 Botanikdagar i Medelpad 2005 av Ulla-Britt Andersson och Thomas Gunnarsson...... sid 92 Program...... sid 99