Krutbrännaren Nr 3 ∙ 2012 ∙ Årg 21

ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 21, 2012 nr. 3 ISSN 1103-2839

Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år.

Medlemsavgiften för 2013 är 100:-, för medlemmar bosatta utanför Sverige 130:-, familjemedlemmar 10:-. Medlemmar yngre än 25 år 50:-. Beloppet sättes in på fören- ingens postgiro 636 59 31-2 eller bankgiro 760-1834. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre nummer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson. Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Tomas Burén Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Adelgatan 11 A, 393 50 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0480 / 251 89. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Tommy Knutsson (v.ordf.) Kenneth Erlandsson Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 420 14 Tel. 0480 / 198 46. E-post: [email protected] E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Helena Lager Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Sandgårdsborg 105, 386 92 Färjestaden. Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485/450 55 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 . Frösslunda 312, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected]

“Ölands svampflora” Ett pågående projekt där vi försöker Projekt Ölands hotade växter kartlägga svampfloran på Öland. Av- Hjälp oss inventera sällsynta och hotade sikten är att få fram så kompletta sock- växter på Öland. Vill du ha en aktuell enfloror som möjligt för att därigenom rödlista, eller äldre fynduppgifter som få en bild över arternas utbredning och behöver kontrolleras skriv eller ring till frekvens. Är du intresserad så skriv eller Thomas Gunnarsson. ring till Tommy Knutsson. Omslagsbild: Boerstånds Senecio inaequidens syd Rönnerum, Högsrum sn. 9 november 2012 Samtliga foton i detta nummer: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 3 (21) 2012 Inventeringen av Öland, läget 2012 av Ulla-Britt Andersson (text) & Thomas Gunnarsson (foton/kartor)

Nedan tecknas antal noterade taxa av Sandvik Börje Wernersson, Barbro kärlväxter i respektive ruta mellan år Tillander & Anders Magnusson 671 2005-2012. Rutorna står uppställda från Persnäs Börje Wernersson, Barbro norr‒söder samt från väster‒öster. Namnet Tillander & Anders Magnusson 734 efter anger den huvudansvariga för rutan. Observera att vissa rutor omfattar knappt Trosnäs Elna Hultqvist 510 1-2 kvadranter landmassa. Föra Crister Albinsson 675 Ölands norra udde Tommy Knutsson 334 Husvalla Mats Björling 571 Byxelkrok vakant 596 Äleklinta Kerstin Östbring 491 Grankulla Karl-Göran Bringer & Tommy Askelunda vakant 498 Knutsson 605 Vialm Barbro Otterstedt 571 Hagudden vakant 267 Alböke ÖBF 478 Enerum vakant 566 Löt vakant 502 Maderna vakant 317 Varholm ÖBF 449 Ängjärnsudden Håkan Lundkvist 83 Borgholm Eva Bjelkendal 718 Rörstensudden David Reuterskiöld 276 Köping Sakari Öistämö 504 Skäftekärr ÖBF 670 Egby Crister Albinsson 665 Böda vakant 441 Marskär vakant 68 Horn Vera & Göran Wendt 797 Borgehage Åke Rühling 564 Vedborm Vera & Göran Wendt 736 Räpplinge Åke Rühling 767 Alvara UB Andersson & Thomas Gunnarsson 579 Ramsättra vakant 714 Alvedsjö Vera & Göran Wendt 738 Bredsätra Åke Rühling 621 Högby Vera & Göran Wendt 830 Ekerum ÖBF 699 Kesnäsudden UB Andersson & Thomas Åketorp Charlotte Wigermo, Åke Gunnarsson 326 Svensson & Bengt Nilsson 575 Åke Widgren & Claes Gärdslösa Åke Rühling m.fl. 704 Möllerström 634 Krokskär Åke Rühling 452 Källa Börje Ekstam 534 59 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Stora Rör Tomas Burén 537 Mörbylånga Torbjörn Tyler & Linda Bjelkendal 944 Högsrum Åke Rühling m.fl. 877 Möckelmossen Håkan Lundkvist 407 Ismantorp Elna Hultqvist 716 Stenåsa Håkan Lundkvist 578 Långlöt Charlotte Wigermo, Åke Svensson & Bengt Nilsson 643 Sandbyborg vakant 360 Glömminge Tomas Burén 790 Bredinge Crister Albinsson 765 Gillsättra Tomas Burén & Kerstin Gösslunda Charlotte Wigermo, Åke Östbring 649 Svensson & Bengt Nilsson 674 Runsten Torbjörn Tyler & Linda Alby Sam Skällberg 585 Bjelkendal 712 Stora Ören vakant 115 Folkeslunda vakant 484 Kastlösa Crister Albinsson 857 Färjestaden Jan-Olof Petersson 983 Penåsa Crister Albinsson 559 Törnbotten ÖBF 800 Hulterstad vakant 546 N. Möckleby Kurt-Anders Johansson & Smedby Tommy Knutsson 805 Rolf-Göran Carlsson 597 Storåsen Bengt Hallberg 452 Strandtorp vakant 333 Skärlöv Lisa Labbé & Kristoffer Sandelin Svansholmarna Honor Prentice 492 454 Torslunda Karl-Göran Bringer & Jan-Olof Degerhamn Bengt Hallberg 775 Petersson 1020 Torngård Tommy Knutsson 648 Lenstad Henrik Johansson 622 Segerstad Per Johansson & Maria Gårdby UB Andersson & Thomas Hårdstedt 435 Gunnarsson 808 Albrunna Anders Jacobsson 593 Bröttorpören UB Andersson & Thomas Gunnarsson 257 Gräsgård Lars Fröberg 444 Frö Crister Albinsson & Jan-Olof Gammalsbyören Tommy Knutsson 129 Petersson 840 Grönhögen Anders Jacobsson 583 Vickleby Ingrid & Lennart Johnsson 642 Össby Åke Rühling m.fl. 561 Ekelunda UB Andersson & Thomas Ottenby ÖBF 491 Gunnarsson 645 Prästtorp Åke Rühling m.fl. 483 Sandby Liselotte W. Waldenström & Anders Waldenström 623 Södra udden Anders Svensson 180

60 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Inventeringsläger Helgen 8-10 juni hade vi inventeringsläger på norra Öland. Vi besökte bl.a. området väster om Norra udden där det finns betade strandängar, klapperstensstränder och ru- deratlika områden. Bland mer intressanta fynd kan nämnas ormtunga Ophioglossum vulgatum, pysslingtåg Juncus minutulus, rödsäv Blysmus rufus, glesstarr Carex dis- tans, segstarr C. extensa, liten ärtstarr C. viridula var. pulchella, strandtrift Armeria maritima ssp. maritima, östkustarv Ce- rastium subtetrandrum, fågelarv Ho- losteum umbellatum, bunge Samolus valerandi, bolmört Hyoscyamus niger, strandgråbo Artemisia vulgaris var. coar- ctata och fårtunga Anchusa arvensis. Östkustarv är rödlistad i kategorin NT. Den anges i Sterner 1986 som allmän dvs. funnen i 31‒33 socknar, Öland har 33 socknar totalt. På Öland blommar den något senare än vårarv C. semidecandrum och alvararv C. pumilum. Arten växer på störd, trampad mark och något fuktigare än sina släktingar. Kreatursstigar, havssträn- der och liknande miljöer är ställen där man kan hitta östkustarv. Blommorna är 4‒5 taliga, stödbladen saknar oftast hinnkant men kan ibland ha en smal sådan. Växten är ljusgrön till färgen. Den kan närmast förväxlas med klibbarv C. glutinosum som alltid har stödblad med hinnkant, sällan har 4-taliga blommor och blomskaft som böjer sig vid fruktmognaden. Hos östkustarv förblir blomskaftet rakt vid fruktmognaden. I området söder om Byxelkrok fann vi månlåsbräken Botrychium lunaria, rams- lök Allium ursinum (i en kanal), salepsrot Östkustarv Cerastium subtetrandrum Anacamptis pyramidalis, purpurknipprot Fynd från Artportalen 2002‒2012 Epipactis atrorubens, sandtimotej Phleum 61 Krutbrännaren 3 (21) 2012 arenarium, trubbstarr Carex obtusata, knagglestarr Carex flava, tagelstarr C. klådris Myricaria germanica, tovsippa appropinquata, honungsblomster Hermi- Anemone sylvestris, blekgul nunneört nium monorchis, dvärgviol Viola pumila, Pseudofumaria alba (känd lokal på en myskmadra Galium odoratum, kalkkras- klapperstensstrand, först noterad 1991, sing Erucastrum supinum, bergnepeta enda årsvissa lokalen i Sverige), styv Nepeta racemosa, bergskrabba Globularia fingerört Potentilla recta, äkta pimpinell vulgaris (nordgräns på Öland), strandpryl Poterium sanguisorba ssp. sanguisorba, Plantago uniflora och gullborste Crini- strandvial Lathyrus japonicus, strandkål taria linosyris (även detta fynd utgör Crambe maritima, vejde Isatis tinctoria, nordgräns på Öland). ölandsmåra Galium oelandicum (få fynd Längs Appelkullinjen växte ekbräken utanför Stora alvaret), strandkvanne Ang- Gymnocarpium dryopteris, vit skogslilja elica archangelica ssp. littoralis, martorn Cephalanthera longifolia, skogsnycklar Eryngium maritimum, rosentry Lonicera Dactylorhiza maculata ssp. fuchsii, sträv- tatarica, bolltistel Echinops sphaerocep- losta Bromopsis benekenii, skugglosta B. halus och kaukasisk förgätmigej Brunnera ramosa, knagglestarr Carex flava, tagel- macrophylla. starr C. appropinquata, pillerstarr C. pilu- Långalvaret med omgivande skogar lifera, rostbjörnbär Rubus pedemontanus bjöd på kärrbräken Thelypteris palustris, och svinrot Scorzonera humilis.

Blekgul nunneört Pseudofumaria alba På klapperstensstranden syd Byxelkrok, Böda sn. 10 juni 2012 62 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Väst Nabbelund i en fin granskog med in- sprängda strandnära, betade kalkkärr fann vi revlummer Lycopodium annotinum, spindelblomster Neottia cordata, nästrot Neottia nidus-avis, korallrot Corallorhiza trifida, flugblomster Ophrys insectifera, kärrknipprot Epipactis palustris, strandtåg Juncus maritimus, gräsull Eriophorum latifolium, axag Schoenus ferrugineus, alvaroxbär Cotoneaster canescens, klock- pyrola Pyrola media (få aktuella fynd), ögonpyrola Moneses uniflora, vatten- bläddra Utricularia vulgaris och linnea Linnaea borealis. Innanför Hagudden fanns partier med sumpskog där vi fann nordbräken Dryo- pteris expansa, ramslök Allium ursinum (stora bestånd), lundvårlök Gagea spat- hacea (funnen vid ett tidigare besök under april månad), rankstarr Carex elongata, skärmstarr C. remota, slokstarr C. pseu- docyperus, sydlundarv Stellaria nemorum ssp. montana, skogsbräsma Cardamine flexuosa, kärrviol Viola palustris, vätteros Svarttall Pinus nigra Lathraea squamaria, desmeknopp Adoxa Syd Hagudden, Böda sn. 15 juni 2012 moschatellina och idegran Taxus bac- cata. Det trevligaste fyndet var onekligen under maj månad av Göran Mattiasson). återfyndet av kärrfibbla Crepis paludosa, Slåtterängen vid Skogsgärdet hyste drygt inte säkert sedd på Öland sedan 1981. På 500 strån av hartmansstarr Carex hartma- klapperstensstranden växte hylsnejlika nii, kärrvial Lathyrus palustris, korskovall Petrorhagia prolifera och vackra bestånd Melampyrum cristatum och slåtterblomma med svarttall Pinus nigra. SV Getterum Parnassia palustris (tidigblommande fann vi skvattram Rhododendron tomen- variant). tosum, odon Vaccinium uliginosum, ögon- pyrola Moneses uniflora och skogsstjärna Slåtterblomma anges i Sterner 1986 som Lysimachia europaea. allmän. Den är fortfarande relativt spridd på Öland i fuktängar, gärna tuvade sådana. Vid Horns Kungsgård på vägen till Klos- Den uppträder i en tidigblommande vari- terholmen växte syltåg Juncus tenuis och ant som förefaller knuten till slåtterängar. taggkörvel Anthriscus caucalis. Tyvärr En tidigblommande, slåttergynnad variant fann vi ingen sandbrodd Milium vernale har också utbildats hos ängsvädd Succisa (redan borttorkad, rapporterad tidigare pratensis. 63 Krutbrännaren 3 (21) 2012 De vilda blommornas dag På ”De vilda blommornas dag” 17 juni anordnade ÖBF en exkursion till Lind- reservatet, Böda socken. Där kunde deltagarna få se ormtunga Ophioglossum vulgatum, gotlandssvalting Alisma lan- ceolatum, gullhavre Trisetum flavescens, trubbstarr Carex obtusata, tagelstarr C. appropinquata, kantig fetknopp Sedum sexangulare, brunklöver Trifolium spa- diceum (Ölands enda lokal), grönpyrola Pyrola chlorantha, vitpyrola P. rotun- difolia, vattenblink Hottonia palustris, korskovall Melampyrum cristatum och taggkörvel Anthriscus caucalis. Efter exkursionen åkte vi tillsammans med ett gäng fältbiologer till Enerumsalvaret där månlåsbräken Botrychium lunaria hade det besvärligt i torkan. Dessutom hälsade vi på hos minimala exemplar av dvärglås- bräken B. simplex. Mer från Böda socken David Reuterskiöld tipsade oss om ett område norr om Byxelkrok som even- tuellt ska bebyggas och som han därför inventerat. Där fanns bl.a. trubbstarr Carex obtusata (sparsam) och strandviol Viola stagnina (rika bestånd). Norr Byxelkrok längs Neptuni åkrar växte hylsnejlika Pet- rorhagia prolifera (på klapperstensvallar), grenigt kungsljus Verbascum lychnitis och ängsnycklar Dactylorhiza incarnata (de ljust syrenfärgade som Åke Lundqvist benämnde f. lilacina). I ett dike längs vä- gen till Trollskogen fann vi strandgyllen Barbarea stricta (få fynd på Öland). Norr Mellby på ett sandigt område växte vittåtel Aira caryophyllea, borsttåtel Corynep- Slåtterblomma Parnassia palustris horus canescens, sandkrassing Teesdalia Fynd från Artportalen 2002‒2012 nudicaulis, vit sminkrot Buglossoides ar- vensis var. arvensis, vårveronika Veronica 64 Krutbrännaren 3 (21) 2012 verna, åkerkulla Anthemis arvensis och ullört Filago arvensis. Söder Fiskåsen hit- tade vi lönnmålla Chenopodium hybridum i en udda biotop (på en sandstrand). Nära stranden fanns blåhallon x hallon Rubus caesius × idaeus och mjölon Arctostap- hylos uva-ursi (återfynd av lokal från 1982). På åkervädd Knautia arvensis var det trångt för alla bastardsvärmare. I sand- taget längs gamla Grankullavägen fanns även i år huvudtåg Juncus capitatus (ca 550 strån), vittåtel Aira caryophyllea (ca 1000 strån), spenslig ullört Logfia minima och gropnate Potamogeton berchtoldii. NO Bödagården kämpade två plantor av höstlåsbräken Botrychium multifidum Minst två arter bastardsvärmare på mot igenväxningen av sanddynerna. Vid åkervädd Knautia arvensis Syd Fiskåsen, Böda sn. 25 juli 2012 Stensborgskärret (Mensalvaret) återfann vi dysäv Eleocharis multicaulis på sin enda kända öländska lokal. Längs vägen till Böda sand vid ett skogs- dike återfann Crister Albinsson och Jan- Olof Petersson vippstarr Carex paniculata. I dikets närhet fann de också skärmstarr C. remota, rankstarr C. elongata, slokstarr C. pseudocyperus och skogsbräsma Carda- mine flexuosa, Nära Skäftekärr sågs föryngring av en del planterade träd bl.a. pimpernöt Staphylea pinnata, ussurigran Abies holophylla, vanlig nordmannsgran A. nordmanniana ssp. nordmanniana och tyskoxel Sorbus torminalis. Vid Samuelslinjen växte grå valnöt Juglans cinerea, Svartvikskärret I omgivningarna nära Svartvikskärret rapporterade Patrik Engström Jungfru Marie nycklar Dactylorhiza maculata ssp. maculata, saffranslilja Lilium bulbiferum Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata f. lilacina var. croceum, gräsull Eriophorum lati- Ost Neptuni åkrar, Böda sn. 15 juni 2012 65 Krutbrännaren 3 (21) 2012 folium, axag Schoenus ferrugineus, snip Trichophorum alpinum, gråstarr Carex canescens, rankstarr C. elongata, dystarr C. limosa, vippstarr C. paniculata, flask- starr C. rostrata, loppstarr C. pulicaris, vattenskräppa Rumex hydrolapathum, rundsileshår Drosera rotundifolia, pors Myrica gale, kråkklöver Comarum pa- lustre, klasespirea Spiraea × billardii, vanligt skogsbjörnbär Rubus nessensis var. nessensis, sötbjörnbär R. plicatus, gull- klöver Trifolium aureum (ganska ovanlig på Öland), tranbär Vaccinium oxycoccos, kråkbär Empetrum nigrum, fingerborgs- blomma Digitalis purpurea, ormtunga Ophioglossum vulgatum, korsandmat Lemna trisulca, italienskt rajgräs Lolium multiflorum, strandkvickrot Elytrigia jun- cea, vårtsärv Ceratophyllum submersum, axslinga Myriophyllum spicatum och vat- tenblink Hottonia palustris. Axag anges som ojämnt spridd i Sterner 1986 dvs. funnen i 15‒22 socknar. I dags- läget har lokalerna i västra delen av Mör- bylånga kommun försvunnit. Utdikning, bebyggelse och sjunkande grundvatten har gjort att arten gått tillbaka. Den växer på kalkrik och fuktig mark, gärna med rin- nande sötvatten. En del lokaler är betade och hyser några av Ölands finaste orki- dékärr med ex. gulyxne Liparis loeselii, honungsblomster Herminium monorchis, kärrknipprot Epipactis palustris och vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca. Vedborm och Högby I ruta Vedborm med Vedby och Vedborm träsk fann Vera & Göran Wendt kärrbräken Thelypteris palustris, gotlandssvalting Axag Schoenus ferrugineus Alisma lanceolatum, dvärgigelknopp Fynd från Artportalen 2002‒2012 Sparganium natans, gråstarr Carex canes- 66 Krutbrännaren 3 (21) 2012 cens, lindblomsbjörnbär Rubus mortense- kattfot Antennaria dioica. Lokalerna är nii, odon Vaccinium uliginosum, gotlands- ofta betade eller slåttade men växten kla- måra Galium rotundifolium, brunskära rar sig, åtminstone en tid, i helt ohävdade Bidens tripartita, skogsnoppa Gnaphalium marker. Som synes är arten fortfarande sylvaticum, skogsfräken Equisetum sylva- vanlig på Öland. Även när den inte blom- ticum, revlummer Lycopodium annotinum och ängsskära Serratula tinctoria. I rutan Högby fann paret Wendt jättegröe Glyceria maxima ost Viksjö (få fynd på Öland), tuvad hundstarr Carex nigra var. recta, riddarsporre Consolida regalis, flikbjörnbär Rubus laciniatus, backklö- ver Trifolium montanum, klibbveronika Veronica triphyllos, strimsporre Linaria repens, nysört Achillea ptarmica (ovanlig på Öland), kalmolke Sonchus arvensis var. glabrescens, Ostenfelds maskros Taraxa- cum ostenfeldii, falkmaskros T. falcatum, karelsk maskros T. isthmicola, alvarmask- ros T. tenellisquameum, svansmaskros T. acutangulum, vridmaskros T. aequilobum, kantmaskros T. amplum, spenslig maskros T. angustisquameum, Borgvalls maskros T. borgvallii, trasmaskros T. caloschistum, luddmaskros T. capillosum, tungmaskros T. contractum, östmaskros T. expal- lidiforme, trädesmaskros T. geminatum, kvigmaskros T. lacinulatum, bredmaskros T. latissimum, vitskaftad maskros T. leuco- podum, bryggmaskros T. longisquameum, trollmaskros T. obliquilobum, benmaskros T. pallidipes, sköldmaskros T. patens, purpurmaskros T. purpureum, opalmask- ros T. subhuelphersianum, granmaskros T. vanum och vågmaskros T. undulatum. Backklöver är numera rödlistad i katego- rin NT. På Öland växer den på torrängar, strandängar, vägkanter men också i gläntor i Mittlandsskogen. Påfallande ofta finner Backklöver Trifolium montanum man den i fuktängar där den växer uppe på Fynd från Artportalen 2002‒2012 de torrare tuvorna, ibland tillsammans med 67 Krutbrännaren 3 (21) 2012 mar är den lätt att känna igen på de något orientalis, bindvide Salix aurita, rävtörel avlånga småbladen som är vasst tandade. Euphorbia peplus, smalbladig åkervinda Convolvulus arvensis var. linearifolius, Ost Sandbybadet fann Jonas Grahn i en bägarnattskatta Solanum physalifolium, fuktig dynsvacka drygt 100 plantor av bolmört Hyoscyamus niger, kärrbräken huvudtåg Juncus capitatus samt bunge Thelypteris palustris, praktsporre Gym- Samolus valerandi, huvudarun Centau- nadenia conopsea ssp. densiflora, flock- rium erythraea var. capitatum, ljungögon- tulpan Tulipa tarda, hönshirs Echinochloa tröst Euphrasia micrantha och strandröd- crus-galli, trubbstarr Carex obtusata, toppa Odontites litoralis (få sentida fynd harstarr C. leporina, rävstarr C. vulpina, på Öland). vattenskräppa Rumex hydrolapathum, Gillberga svinamarant Amaranthus retroflexus, I ruta Gillberga och i dess omedelbara nattglim Silene noctiflora, sydspärgel närhet rapporterade Åke Widgren & Ber- Spergula arvensis ssp. arvensis, äppelros til Möllerström flocksvalting Baldellia Rosa rubiginosa, sandsenap Diplotaxis ranunculoides, ålnate Potamogeton per- tenuifolia, färgreseda Reseda luteola, ka- foliatus, smalkaveldun Typha angustifo- nadapoppel Populus × canadensis, luden lia, vittåtel Aira caryophyllea, blåmålla Johannesört Hypericum hirsutum, stock- Chenopodium glaucum, ryssgubbe Bunias ros Alcea rosea, bredarun Centaurium

Blåmålla Chenopodium glaucum Ruderatområde 1,3 km NNO Torslunda kyrka, Torslunda sn. 17 juni 2007

68 Krutbrännaren 3 (21) 2012 erythraea (flera lokaler), stor vattenmåra mosse) och hålnunneört Corydalis cava. Galium palustre ssp. elongatum, vit spik- Två Carex-arter som tidigare inte skildes klubba Datura stramonium var. stramo- åt är hartmansstarr C. hartmanii och nium, kransborre Marrubium vulgare klubbstarr C. buxbaumii. Sammantaget (två plantor på känd lokal vid Gillberga anges de två som tämligen allmän i Ster- raukar), ädelmynta Mentha × gracilis (få ner 1986 dvs. funnen i 23‒30 socknar. fynd från Öland), taggkörvel Anthriscus caucalis, stenmalört Artemisia rupestris och färgkulla Cota tinctoria. Blåmålla anges i Sterner 1986 som jämnt spridd dvs. funnen i 15‒22 socknar. Den växer på havsstränder men också i gårds- miljöer, gärna på kväverika ställen såsom gödselupplag. Den förefaller ha ökat jämfört med tidigare. Då arten är lätt att känna igen på sina blågröna blad (liknar ekblad) som är mjöliga inunder borde den inte tidigare varit förbisedd. Nära motorbanan vid Nyby rapporterade Jonas Grahn ett exemplar av knutört Ly- simachia minima. Sandvik och Persnäs I rutorna Sandvik och Persnäs fann Börje Wernersson, Barbro Tillander & Anders Magnusson bl.a. följande taxa: dvärgbläddra Urticularia minor, gulyxne Liparis loeselii 10 blommande ex. i om- rådet vid Knisa mosse, rosenglim Atocion armeria på klapperstrand (2:a fyndet på Öland), ytterligare en lokal för bitterfibbla Picris hieracioides i Sandvik, tagelstarr Carex appropinquata, hartmansstarr C. hartmanii, klubbstarr C. buxbaumii, odon Vaccinium uliginosum, dvärgkämpar Plan- tago tenuiflora (två lokaler ca 1 km VNV Persnäs kyrka), trubbstarr Carex obtusata, kalkbräken Gymnocarpium robertianum (i gammalt kalkstensbrott), spärrmorgon- stjärna Ornithogalum divergens, ramslök Hartmansstarr Carex hartmanii Allium ursinum, klipplin Linum aus- Fynd från Artportalen 2002‒2012 triacum (massvis i en vägkant nära Knisa 69 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Hartmansstarr, som är rödlistad VU, är idag den vanligaste av de två på Öland och växer i fuktängar. Dessa har tidigare ofta varit slåtterängar. Klubbstarr är mer ovanlig och på Öland uppträder den bara med underarten buxbaumii. Öland utgör sydgräns i Sverige för klubbstarr. På några lokaler växer hartmansstarr och klubb- starr tillsammans. I främst fjälltrakterna av Sverige finns den andra underarten fjällklubbstarr C. buxbaumii ssp. mutica. Hartmansstarr har mer utdragna, cylin- driska småax än klubbstarr vars småax är klubblika‒rundade. Båda har småax som sinsemellan är lika med honblommor överst och hanblommor nederst. ”Halsstarrig” upplevelse i intres- sant sumplövskog av Börje Wernersson, Barbro Tillander Anders Magnusson I vår Sandviks-rutas (5H5C) södra del, SO om Knisa mosse (Knisa, 1000 m SO om väderkvarnen (6325070/1564198) finns en mycket intressant sumplövskogslokal om ca 175x150 m. Markskiktet består av blöt kärrtorv med små vattenytor och biotopen domineras av en blandad, relativt lågvuxen ädellövskog. I år gjorde vi en inventering av denna våtmark. Det visade sig vara en riktig ”höjdarlokal” för starrarter. Det första som mötte oss i sumpskogens norra del, efter att vi passerat en åkerträda med bland annat plattstarr Carex disticha, var en ridå av en påfallande stor starr som visade sig vara jättestarr C. riparia. Vi visste att rankstarr C. elongata fanns rapporterad i sumpskogens södra del, som tillhör Hartmansstarr Carex hartmanii (överst) angränsande ruta söderut. En liten bit in Ottenby, Ås sn. 20 juni 2008 och klubbstarr i lövskogen växte en gracil, tätt tuvad C. buxbaumii (nederst) Djurstad träsk, Föra sn. 21 juni 2012 70 Krutbrännaren 3 (21) 2012 starr med hängande strån som vi till en Dessa fynd var rena belöningen för oss början antog var rankstarr, men som vid starrintresserade amatörbotanister som närmare examinering visade sig vara den ”irrade” runt i den inte helt lättforcerade ovanliga tagelstarren C. appropinquata sumplövskogen en het julidag 2012. med sina svarta och tagellikt upprispade, Adress: Börje Wernersson basala bladslidor. Denna starr är tidigare Heljereds Byväg 13 rapporterad från ca 10 lokaler på Öland. 428 36 Kållered Bara några meter bredvid den vackra Polygala på Öland tagelstarren kom nästa trevliga överrask- ning. Där växte några exemplar av den Släktet Polygala finns representerat på Öland mycket ovanliga klubbstarren med tre taxa på Öland: rosettjungfrulin C. buxbaumii ssp. buxbaumii, som bara P. amarella, toppjungfrulin P. comosa hittats på ca 5 lokaler på Öland. Denna och jungfrulin P. vulgaris. Vanligast är blågröna och styvstjälkade starr har vi rosettjungfrulin som uppträder i kalkfukt- under inventeringen sett på två närbelägna ängar, gärna betade, eller annan fuktig ± lokaler vid Sjölunden väster om Knisa kalkpåverkad mark. Den anges i Sterner mosse. Som om inte det var tillräckligt 1986 som allestädes dvs. förekommer i med nämnda fynd fann vi även några alla socknar och dessutom på flera lokaler exemplar av hartmansstarr C. hartmanii i många socknar. Blomfärgen är oftast invid klubbstarren. Upphetsningen över ljusblå men även rosa och vita bestånd att se dessa ovanliga starrarter på samma kan finnas. Blommorna är små och en lokal var hög, milt uttryckt. artskiljande karaktär är att vingarna inte täcker frukten, vilket de gör hos de andra Vid fortsatt letande på lokalen hittade två taxa. Dessutom har rosettjungfrulin en vi ytterligare starrarter, nämligen den bladrosett basalt vilket de andra saknar. beståndsbildande, sträva och ibland rent Den näst vanligaste arten är toppjungfru- vegetativa trådstarren C. lasiocarpa samt lin, rödlistad VU, som växer på ± kalkrika bunkestarr C. elata ssp. elata och hirsstarr torrängar. Alvarens torrängsryggar och C. panicea, båda vanliga på Öland. spricksträngsalvar är biotoper där man kan Den fortsatta inventeringen ledde till att hitta arten. Blomfärgen är oftast rosa men vi vid några trädrötter i sumplövskogen ibland är den blå. Blommornas stödblad hittade tuvor av blåbär Vaccinium myrtillus sticker upp över blomknopparna vilket och till vår stora förvåning även en liten ger den ett ”taggigt” utseende i tidigt buske med odon Vaccinium uliginosum, skede. I Sterner 1986 uppges den som den senare ett av de mer överraskande allmän men minskande. Jungfrulin är den fynden i vår ruta under 2012. ovanligaste av de tre och föredrar mer kalkfattiga marker än sina släktingar. Den I andra delar av denna verkligt fina starr- är mer storblommig än toppjungfrulin och lokal noterade vi även vanlig kärrspira blomfärgen är hos oss oftast mörklila. På Pedicularis palustris ssp. palustris, klibbal Öland förekommer den ibland på marker Alnus glutinosa, häckvicker Vicia sepium, som tidigare varit slåtterängar. Sterner skogsstarr C. sylvatica och kärrbräken 1986 anger den som allmän vilket före- Thelypteris palustris. 71 Krutbrännaren 3 (21) 2012 faller vara en överdrift i dagens öländska skaftsärv Zannichellia palustris var. pe- landskap. I Blekinge finns ett annat taxon: dicellata, skruvnating Ruppia cirrhosa, backjungfrulin P. vulgaris ssp. collina. hårnating R. maritima, borstnate Stuckenia Den liknar något rosettjungfrulin med pectinata, sotigelknopp Sparganium er- små, vita‒ljusblåa blommor. Leta alltså ectum ssp. erectum, smalkavledun Typha efter ”rosettjungfrulin” som växer torrare angustifolia, grodtåg Juncus ranarius, än vanligt så har du kanske gjort ett fynd! strandkvickrot Elytrigia juncea, sandti- motej Phleum arenarium, rödsäv Blysmus Trosnäs rufus, plattsäv B. compressus, hartmans- I ruta Trosnäs har Elna Hultqvist funnit starr Carex hartmanii, glasört Salicornia porslinshyacint Puschkinia scilloides, europaea, smalruta Thalictrum simplex liten påsklilja Narcissus pseudonarcissus ssp. tenuifolium, toppjungfrulin Polygala var. pseudonarcissus, flugblomsterOphrys comosa, smultronklöver Trifolium fragi- insectifera, Adam och Eva Dactylorhiza ferum, sandviol Viola rupestris, lökga- sambucina, vildtulpan Tulipa sylvestris,

Från vänster till höger: jungfrulin Polygala vulgaris, rosettjungfrulin P. amarella, toppjungfrulin P. comosa Fynd från Artportalen 2002‒2012 72 Krutbrännaren 3 (21) 2012 mander Teucrium scordium, toppfrossört Borgholm Scutellaria hastifolia, slidsilja Selinum Gemensamma inventeringar under mars‒ dubium, säfferot Seseli libanotis, baltisk maj månad i Borgholm-rutan gav tidig blå- strandmalört Artemisia maritima ssp. stjärna Scilla bifolia, vårstjärna S. forbesii, humifusa och strandvänderot Valeriana stor vårstjärna S. luciliae, liten vårstjärna sambucifolia ssp. salina. S. sardensis, porslinshyacint Puschkinia Husvalla I Husvalla-rutan gjorde Mats Björling en hel del intressanta fynd: flera lokaler med månlåsbräken Botrychium lunaria varav en med >400 plantor, kupandmat Lemna gibba, skaftsärv Zannichellia palustris var. pedicellata, pysslingtåg Juncus mi- nutulus (på en traktorväg), huvudtåg J. capitatus (ny lokal i ett fuktigt, sandigt åkerdike), italienskt rajgräs Lolium mul- tiflorum, strandkvickrot Elytrigia juncea, dvärgsäv Eleocharis parvula, rödsäv Blysmus rufus, trubbstarr Carex obtusata, luddvicker Vicia villosa, toppjungfrulin Polygala comosa, strandviol Viola stag- nina, sandviol V. rupestris, ljungsnärja Cuscuta epithymum, strandnål Bupleurum tenuissimum (ett av få fynd under 2012 som var ett dåligt år för arten), sommar- klynne Valerianella dentata och slåtter- blomma Parnassia palustris. Strandviol är rödlistad i kategorin NT. I Sterner 1986 anges den som allmän och växande i fuktängar på stränder, i myrkan- ter men mer ovanligt på alvarmark. Den kan vara svår att artbestämma och kan dessutom bilda hybrider med bl.a. ängsviol V. canina och dvärgviol V. pumila. Strand- viol har ljusblå‒vita blommor som har en kort, grönaktig sporre. Bladen är avlånga, 2-3 ggr så långa som breda, med tvär bas. Den förefaller ha minskat på Öland och bör uppmärksammas. Strandviol Viola stagnina Fynd från Artportalen 2002‒2012 73 Krutbrännaren 3 (21) 2012 scilloides, morgonstjärna Ornithogalum laurocerasus, luddranunkel Ranunculus umbellatum, pärlhyacint Muscari botryoi- psilostachys, gul nunneört Pseudofumaria des, armenisk pärlhyacint M. armeniacum, lutea, bondpion Paeonia × festiva och hyacint Hyacinthus orientalis, spansk luktpion P. lactiflora. klockhyacint Hyacinthoides hispanica, Luddranunkel är en art som tydligt ökat rysk blåstjärna Othocallis siberica, persisk på Öland. I Sterner 1986 anges två lokaler blåstjärna O. mischtschenkoana, purpur- för arten. Den verkar trivas med Ölands lök Allium hollandicum, tätatät Narcissus stäpplika klimat. Flera växtplatser finns × cyclazetta, påsklilja N. pseudonarcissus, på kyrkogårdar där den troligen ursprung- snödroppe Galanthus nivalis, grön snö- droppe G. woronowii, turkisk snödroppe G. elwesii, gullkrokus Crocus × stel- laris, vårkrokus C. vernus, balkansippa Anemone blanda, klockjulros Helleborus foetidus, kejsarkrona Fritillaria imperialis och krollilja Lilium martagon. Visst är det fantastiskt med alla knöl/lökväxter som trivs på Öland! I lövdungen nära Borgholms vattentorn där ljusgul tandrot Cardamine kitaibelii hittades fanns också hålnunneört Corydalis cava, anagram- bräcka Tellima grandiflora (första fyndet på Öland), söttörel Euphorbia dulcis (första fyndet på Öland), revsuga Ajuga reptans, praktgulplister Lamiastrum ga- leobdolon ssp. argentatum och murreva Cymbalaria muralis. Andra trädgårdsflyk- tingar som noterats i rutan är stjärnflocka Astrantia major, ormöga Omphalodes verna, jätteprästkrage Leucanthemum × superbum, präriesolros Helianthus × laetiflorus, kardvädd Dipsacus fullonum, praktbetonika Betonica macrantha, vår- flenörtScrophularia vernalis, citronmeliss Melissa officinalis, lavendel Lavandula angustifolia, äppelmynta Mentha longi- folia × suaveolens, stor vintergröna Vinca major, flocknäva Geranium macrorrhi- zum, lupinväppling Thermopsis montana, armeniskt björnbär Rubus armeniacus, flikbjörnbär R. laciniatus, eldtorn Py- Luddranunkel Ranunculus psilostachys Fynd racantha coccinea, lagerhägg Prunus från Artportalen 2002‒2012 74 Krutbrännaren 3 (21) 2012 ligen är odlad eller oavsiktligt inkommen km/h), trådveronika Veronica filiformis, i planteringar. Liksom ullranunkel R. il- storbladig murgröna Hedera hibernica, lyricus blommar den sällan men avslöjar odört Conium maculatum, bolltistel Echi- sin existens med ludna, grågröna blad. nops sphaerocephalus, blå bolltistel E. bannaticus, gemsrot Doronicum orientale Köping och balkangemsrot D. columnae. Köping-rutan bidrog med tuvig blåstjärna Othocallis amoena, hybridvårstjärna Egby Scilla × allenii, aftonstjärna Ornithogalum Öster Ytterby, Egby socken, har både nutans, italiensk blåstjärna Hyacinthoides karpaterklocka Leucojum vernum var. italica, stjärnnarciss Narcissus × incom- carpathicum och vanlig snöklocka Leu- parabilis, fylld påsklilja Narcissus pseu- cojum vernum var. vernum förvildat sig donarcissus var. plenus, havssäv Schoeno- i åkerrenar/lundrester. Syd Valsnäs biter plectus maritimus (i ett kärr några km från sloklosta Ceratochloa sitchensis sig fast. havet), blåmålla Chenopodium glaucum, Vid Kallegutas avfallsanläggning note- broskmålla Atriplex glabriuscula, tovsippa rades hönshirs Echinochloa crus-galli, Anemone sylvestris (förvildat bestånd), lönnmålla Chenopodium hybridum, pur- stor sötväppling Melilotus altissimus, purklätt Lychnis coronaria, skogsklematis läkekungsljus Verbascum phlomoides (i Clematis vitalba, pumpa Cucurbita pepo, en vägkant, upptäckt under bilfärd i 80 rosenvial Lathyrus latifolius ssp. latifolius,

Trådveronika Veronica filiformis Björnhovda, Torslunda sn. 25 april 2008 75 Krutbrännaren 3 (21) 2012 valnöt Juglans regia, humle Humulus lu- pulus, strandkrassing Lobularia maritima, äkta senapskål Eruca vesicaria ssp. sativa, gulreseda Reseda lutea, indiankrasse Tro- paeolum majus, pelargon Pelargonium × hortorum, stockros Alcea rosea, rödmalva Malva sylvestris, jättenattljus Oenothera glazioviana, ballongblomma Nicandra physalodes, vit spikklubba Datura stramo- nium var. stramonium, violspikklubba D. stramonium var. tatula, jätteverbena Verbena bonariensis, citronmeliss Me- lissa officinalis, broksalvia Salvia viridis, lammöron Stachys byzantina, lejongap Antirrhinum majus, hybridsnöbär Symp- horicarpos × chenaultii, ringblomma Calendula officinalis, blå sommarbinka Erigeron annuus ssp. annuus, jordärt- skocka Helianthus tuberosus, solros H. an- nuus, höstgullris Solidago gigantea, sam- metsblomster Tagetes patula, rosenskära Cosmos bipinnatus, paddfot Asperugo procumbens och vildvin Parthenocissus inserta. Paddfot är rödlistad i kategori NT. I Ster- ner 1986 anges den som allmän men på tillbakagång. Den är fortfarande relativt vanlig på Öland och uppträder mest på skräphögar/ruderatmark men också på tångvallar längs havsstränder. Ramsättra I ruta Ramsättra gjordes en gemensam inventering i slutet av maj vid sydöstra delen av Hörninge mosse då följande arter noterades: ormtunga Ophioglos- sum vulgatum, gotlandssvalting Alisma lanceolatum, kattfot Antennaria dioica, fågelstarr Carex ornithopoda, nålstarr C. dioica, trädgårdsviva Primula veris × vulgaris, majviva P. farinosa, plattsäv Paddfot Asperugo procumbens Blysmus compressus, svinrot Scorzonera Fynd från Artportalen 2002‒2012 76 Krutbrännaren 3 (21) 2012 humilis, saffransmaskros Taraxacum cro- Norr Allmogegården har den sandiga mar- cinum, östersjömaskros T. balticum, kärr- ken, där det tidigare fanns en golfbana, nu spira Pedicularis palustris (stora bestånd, omvandlats till skogsplantering med stora ovanlig på Öland), smultronklöver Trifo- dammar. Där noterades löktåg Juncus lium fragiferum, smalfräken Equisetum bulbosus (ovanlig på Öland) och gårds- variegatum, vildtulpan Tulipa sylvestris, skräppa Rumex longifolius (få öländska hästsvans Hippuris vulgaris (riklig i en fynd). Vid Blårör har mer kalkfattiga kanal), spikblad Hydrocotyle vulgaris och marker röjts och betas numera. Där hit- bredarun Centaurium erythraea. tades stagg Nardus stricta, blåsuga Ajuga

Smalfräken Equisetum variegatum (till vänster) och skogsfräken E. sylvaticum (till höger) Fynd från Artportalen 2002‒2012 77 Krutbrännaren 3 (21) 2012 pyramidalis, gråstarr Carex canescens, Sparganium natans, äkta vallört Symphy- stjärnstarr C. echinata, harstarr C. leporina tum officinale, skogsförgätmigej Myosotis och pillerstarr C. pilulifera. tall, ett sylvatica, strimgröe Glyceria striata (känd tidigare sandtag med omgivningar, bjöd lokal), vanlig kavelhirs Setaria viridis var. på vittåtel Aira caryophyllea (i mängd viridis och borstnejlika Dianthus barbatus. minst 30 000 strån), klådris Myricaria Smalfräken anges i Sterner 1986 som germanica (23 buskar), häckberberis Ber- tämligen allmän med koncentration till beris thunbergii, kerria Kerria japonica, öns mittparti, ett förhållande som gäller sandtrav Arabidopsis arenosa (ovanlig än idag. Den växer i kalkkärr, men också på Öland), luddvicker Vicia villosa, i diken och annan fuktig mark. I gamla backvicker V. cassubica, bolmört Hyos- sandtag med fuktig botten kan smalfräken cyamus niger, hybridforsythia Forsythia dyka upp. Den kan där växa tillsammans × intermedia, paradisbuske Kolkwitzia med skavfräken E. hyemale. De två kan amabilis, röd kamklint Centaurea chei- sällsynt bilda hybrider (ett fynd finns från ranthifolia var. purpurascens (första Öland, 1981 ost Resmo, belägg i Oskars- fyndet på Öland), daggros Rosa glauca, hamn). Skogsfräken anges i Sterner 1986 hårdsvingel Festuca brevipila, småhaver- som sällsynt utanför Böda. Den växer i rot Tragopogon pratensis ssp. minor och gran- eller lövskog och förefaller ha ökat skogsfräken Equisetum sylvaticum. Nära något på mellersta Öland (se karta föregå- Skedemosse gård hittades dvärgigelknopp ende uppslag).

Vattenblink Hottonia palustris och gul svärdslilja Iris pseudoacorus Halltorps hage, Högsrum sn. 19 juni 2005 78 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Ekerum I Halltorps hage, Högsrum socken, notera- des blankstarr Carex otrubae, skärmstarr C. remota, skogsskräppa Rumex sangui- neus, bokarv Stellaria neglecta, stor häxört Circaea lutetiana, vattenblink Hottonia palustris, myskmadra Galium odoratum, dikeslånke Callitriche stagnalis, skogs- veronika Veronica montana, skogsbräsma Cardamine flexuosa (ännu i blom 21 ok- tober), lundbräsma C. impatiens, vätteros Lathraea squamaria, Gelerts maskros Taraxacum gelertii och paddfot Asperugo procumbens (på tångvall vid havet). Vid Greby strandskog höll sig raggarv Cerasti- um brachypetalum kvar på en skogsväg. Räpplinge och Åketorp !( Nära Jordsläta fanns korsandmat Lemna !(!(!( trisulca, vattenpest Elodea canaden- !(!(!(!( sis, gropnate Potamogeton berchtoldii, glansigelknopp Sparganium erectum ssp. neglectum och rävstarr Carex vulpina. Vid Jämjö växte sloklosta Ceratochloa sitchensis tillsammans med råglosta

Bromus secalinus (den sistnämnda spill !(!( !(!(!(!(!( !( !(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!( !(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( av utsäde till allmogeåker) och ålandsrot !(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!( !(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!( !(!( Inula helenium. NV-NO Tomteby blom- !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!( !(!( !(!(!(!(!( !(!( !(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!( made svavelsippa Anemone nemorosa !( !( !(!(!(!( !(!( !(!(!( !(!(!( !( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !( !(!(!(!( !(!(!( !(!(!(!(!( !(!(!(!( !(!(!(!(!( !( × ranunculoides, hålnunneört Corydalis !(!(!( !(!(!(!(!( !(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( cava och åkerrättika Raphanus rapha- !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !( !(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!( nistrum. Vid Karum växte jordkastanj !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!( !( !( !(!(!( !(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!( Bunium bulbocastanum, åkermadd She- !(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!( !(!(!( !(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !( !( !(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!( rardia arvensis, vresalm Ulmus laevis och !(!( !(!( !(!(!(!(!( !( !(!(!( !( !( !(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!( åkerkulla Anthemis arvensis. Flera bestånd !(!(!( !(!(!(!( !(!(!(!(!(!(!(!(!(!(!( !(!(!( !(!(!(!( !(!(!( !( av alvarmalört Artemisia oelandica hit- !(!(!( !(!( !(!(!(!(!( !( tades NV-NO Överbyn. !(!( !( Alvarmalört är rödlistad i kategori NT, !( Natura 2000-art och åtminstone än så länge endemisk för Öland. Som synes är Alvarmalört Artemisia oelandica arten vittspridd på Stora alvaret med några Fynd från Artportalen 2002‒2012 79 Krutbrännaren 3 (21) 2012 förekomster även i Räpplinge socken. Den Stora Rör tidigare växtplatsen norr Alvedsjö, Högby I ruta Stora Rör rapporterade Tomas socken, har tyvärr inte kunnat återfinnas. Burén ramslök Allium ursinum, rankstarr På Stora alvaret växer alvarmalört ofta på Carex elongata, ytterligare en lokal för torrängsryggar med enbuskar. Dessa ryg- stolt trampört Polygonum aviculare ssp. gar är troligen gamla strandvallar. Röjning excelsius, ölandsskräppa Rumex crispus av enbuskar på alvarmark kan göra att var. oelandicus (en variant av krusskräppa alvarmalörten blommar vilket den annars men med mindre hylleblad 2,5‒4 x 2,5‒3,5 sällan gör. Även i vittringsgrus (sällsynt) mm där endast ett av dem har en minimal och spricksträngsalvar (relativt vanligt) knöl), fågelarv Holosteum umbellatum (i är arten funnen. Dessutom växer den på en sandblotta på strandnära betesmark), strandängar på sydöstra Öland. lundbräsma Cardamine impatiens, bäck- Norr Gärdslösa kyrka hittade Göran bräsma C. amara, stor häxört Circaea Wendt och Hans Øllgaard den ovanliga lutetiana, penningblad Lysimachia num- sandmaskrosen skevmaskros Taraxacum mularia, strandsnärja Cuscuta europaea ruberulum (rödlistad CR). Det finns en- ssp. halophyta, strandmynta Mentha dast två aktuella lokaler för skevmaskros aquatica ssp. litoralis (kal underart av på Öland. vattenmynta som främst växer längs

Klibbveronika Veronica triphyllos Stora Frö norrut, Vickleby sn. 30 april 2012 80 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Kalmarsunds stränder), klibbveronika här flera gånger tidigare hade vi inte stort Veronica triphyllos och brokförgätmigej hopp om att finna något nytt. Men plötsligt Myosotis discolor. fick Vidar syn på en planta av boerstånds i vägkanten strax söder om sockengränsen Högsrum mellan Glömminge och Högsrum. Åke Rühling m.fl. har i ruta Högsrum Blommorna på boerstånds har en speciellt funnit slokörnbräken Pteridium aquilinum lysande gul färg, som gör att man lägger ssp. aquilinum, kärrbräken Thelypteris märke till dem även när växten står bland palustris, nordbräken Dryopteris expansa, många andra gulblommande vägkantsväx- knagglestarr Carex flava, loppstarr C. ter. Exemplaret vid Rönnerum var relativt pulicaris, luddstarr C. filiformis, höstan- stort, och hade ytterligare vuxit till sig på emon Anemone hupehensis, luddvial den bild som Thomas Gunnarsson tog i Lathyrus hirsutus (känd lokal, Ölands början på november. enda), höstfloxPhlox paniculata, natt och Plantans nedtill förvedade skott tyder på dag Melampyrum nemorosum, dikeslånke att den etablerat sig där senast år 2011. Vi Callitriche stagnalis, rosentry Lonicera har ingen närmare ledtråd till hur växten tatarica, lundkardborre Arctium nemoro- kommit dit. Ballastmaterialet till vägarna sum och revlummer Lycopodium annoti- fram till vindkraftverken utgörs av granit, num. Ytterligare en sydafrikan har hittat som såvitt vi vet hämtats från trakten Ny- till vår ö nämligen boerstånds Senecio bro–Emmaboda. Boerstånds är inte känd inaequidens. därifrån, utan närmaste förekomst är vid Boerstånds Senecio inaequidens Oskarshamn, där mycket stora bestånd på Öland finns i hamnområdet. av Åke Rühling Boerstånds har en mycket lång blom- ningstid, från tidig sommar fram till slutet Längs grusvägarna som leder fram till på året. Under hela tiden producerar den de stora vindkraftverk som anlagts under rikligt med frön. Egen erfarenhet från senare år har många arter fått en chans att Oskarshamn visar på att antalet exemplar etablera sig. Mest rör det sig om ruderat- kan variera starkt mellan åren. Efter några växter men man kan även finna åkerogräs vintrar har bestånden varit kraftigt redu- som t ex riddarsporre och sommarklynne. cerade, men kunnat återta sina positioner Den artrika floran på dessa växtplatser till följande år. Varför så många plantor kommer givetvis inte att bli bestående, ibland slås ut under vintern är oklart. Vi utan mer triviala vägkants- och skräp- kan till exempel inte se något samband marksväxter kommer att ta över. med snörikedom respektive barfrost. De 31 juli i år ägnade Vidar Aldorsson och jag oss åt rutan Högsrum, där vi sökte efter Allmänt om boerstånds några av de barrskogsarter som tidigare Boerstånds Senecio inaequidens är en uppgivits för området kring Gladvattnet. perenn växt som blir drygt en halv meter På hemvägen till Oskarshamn patrullerade hög. Äldre exemplar blir busklika med vi av en bit av vägen mellan vindkraftver- nedtill förvedade grenar. Blommorna är ken söder om Rönnerum. Eftersom vi varit klart och lysande gula. 81 Krutbrännaren 3 (21) 2012

Ursprung. Boerstånds är ursprunglig Adress: Åke Rühling i Sydafrika där den växer på högplatån Humlekärrshultsvägen 10 Highveld, ca 1400-2800 m över havet. 572 41 Oskarshamn Växtplatserna utgörs av branta sluttningar, Ismantorp sand- och grusbankar vid vattendrag etc, det vill säga på mark där växtligheten inte Elna Hultqvist har från sin Mittlands- är sluten. På senare tid har boerstånds spritt ruta rapporterat blodnycklar Dactylor- sig till andra biotoper med svag konkur- hiza incarnata var. cruenta, salepsrot rens som vägkanter och dynområden och Anacamptis pyramidalis, vit skogslilja förekommer nu i en stor del av södra Cephalanthera longifolia, skogsnattviol Afrika. Platanthera bifolia ssp. latiflora, trubb- starr Carex obtusata, lövbinda Fallopia Spridning. Till Europa kom arten med dumetorum, svart trolldruva Actaea spi- importerad ull under 1800-talets senare del cata, backsmörblomma Ranunculus poly- och etablerade sig främst i närheten av ull- anthemos, ssp. polyanthemos, backvicker spinnerier i Frankrike. En mer omfattande Vicia cassubica, strimvicker V. pannonica spridning fick den först under 1970-talet ssp. striata, korndådra Neslia paniculata, från trakten av Liège in i västra Tyskland. luden Johannesört Hypericum hirsutum, Spridningen har framför allt skett längs vä- sumpgentiana Gentianella uliginosa, gar och järnvägar och gått mycket snabbt blomstertobak Nicotiana × sanderae, under de senaste årtiondena. luddveronika Veronica opaca, krusfrö Man har spekulerat i att spridningen i Selinum carvifolia, småvänderot Valeriana Centraleuropa skulle bero på klimatför- dioica, skogsklocka Campanula cervica- ändringar där en längre vegetationsperiod ria och idegran Taxus baccata (trots sin skulle gynna arten och även menat att den giftighet kraftigt nedbetad). knappast skulle kunna sprida sig längre Backsmörblomma förefaller har minskat norrut i Europa. Det senare motsägs dock kraftigt på Öland. I Sterner 1986 anges av den expansion som vi nu kan se i den som tämligen allmän men norrut Sverige. något mer sällsynt. Den växer i torr‒frisk Svenska lokaler. I Sverige iakttogs boer- ängsmark som ibland är ohävdad. Back- stånds för första gången 1948 i Göteborg smörblomma kan vara förbisedd, leta och sedan dröjde nästa fynd till 1990 vid efter storblommiga smörblommor när Tranås. Arten är nu känd från åtskilliga du besöker lämpliga biotoper i maj‒juni lokaler i Sverige. Sin rikaste förekomst månad. På främst Gotland finns den när- torde den ha på bangårdsområdet i Malmö stående ängssmörblomma Ranunculus och därnäst kommer troligen förekomsten polyanthemos ssp. × polyanthemoides, i Oskarshamn. I Småland är arten nu den är aldrig noterad på Öland men bör känd från följande kommuner: Gislaved eftersökas. Ängssmörblomma är även (upptäckt år 2000), Jönköping (2001), påträffad i Småland. De basala bladen är Nässjö (2003), Oskarshamn (1999), flikade till 2/3 och stjälken har nertill mest Tranås (1990), Västervik (2008) och tilltryckta hår. Hos backsmörblomma är de Växjö (2008). 82 Krutbrännaren 3 (21) 2012 basala bladen flikade ända till basen och nedre delen av stjälken har utstående hår. Långlöt I ruta Långlöt rapporterades lungrot Che- nopodium bonus-henricus, klockjulros Helleborus foetidus, smalruta Thalictrum simplex ssp. tenuifolium, röd hundrova Bryonia dioica, blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii, backfingerörtPoten - tilla sterneri, äppelros Rosa rubiginosa, strandfräne Rorippa sylvestris, stor vat- tenmåra Galium palustre ssp. elongatum och hjärtstilla Leonurus cardiaca. Blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii är relativt spridd på Öland och förefaller blomma något tidigare än vanlig råg- vallmo P. dubium ssp. dubium. I Sterner 1986 var underarterna inte urskiljda. Blodvallmo skiljs ut genom att den vita mjölksaften först blir gul och sedan mörk- röd när den torkat in. Bladen har också smalare flikar och bladspetsen en lång borstudd (1‒3 mm). Hos vanlig rågvallmo blir den vita mjölksaften mörkbrun‒svart när den torkat in. Bladen har bredare flikar och de avslutas med en borstudd på 0‒1,4 mm. Blodvallmo/vanlig rågvallmo växer i åkerkanter, vägkanter, skräpmark och sandtag. Spikvallmo P. argemone är fortfarande vanlig på Öland och växer i liknande miljöer som gärna får bestå av bar sandjord. Kornvallmo P. rhoeas är först noterad på Öland 1904 och under fortsatt spridning. I Sterner 1986 anges den som ojämnt spridd vilket förefaller som en underdrift i dagens öländska landskap. Rågvallmo kan ibland vara angripen av vallmogallstekel då själva kapseln blir uppdriven så att arten vid en hastig blick Backsmörblomma Ranunculus polyanthemos, kan förväxlas med kornvallmo. Ubred- ssp. polyanthemos ningskartor se nästa uppslag. Fynd från Artportalen 2002‒2012 83 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Glömminge och Gillsättra polyspermum, rundsileshår Drosera rotun- difolia, hylsnejlika Petrorhagia prolifera, Följande mer intressanta fynd har rap- sydspärgel Spergula arvensis ssp. arven- porterats från rutorna Glömminge och sis, vårspärgel S. morisonii, blodalunrot Gillsättra: månlåsbräken Botrychium Heuchera sanguinea, robinia Robinia lunaria (50 plantor på sandheden vid Ale- pseudoacacia, vallkrassing Lepidium dal), hultbräken Phegopteris connectilis, heterophyllum, fingerborgsblomma Di- löktåg Juncus bulbosus, syltåg J. tenuis, gitalis purpurea, strandnål Bupleurum taklosta Anisantha tectorum, gulkavle tenuissimum, vaxnycklar Dactylorhiza in- Alopecurus aequalis, skånskt mannagräs carnata var. ochroleuca, honungsblomster Glyceria notata, råttsvingel Vulpia myu- Herminium monorchis, skugglosta Brom- ros, grönstarr Carex demissa, vit näckros opsis ramosa, buskstjärnblomma Stellaria Nymphaea alba, fiskmålla Chenopodium holostea, ljungsnärja Cuscuta epithymum,

Från vänster till höger: blodvallmo Papaver dubium ssp. lecoqii, spikvallmo P. argemone, kornvallmo P. rhoeas Fynd från Artportalen 2002‒2012 84 Krutbrännaren 3 (21) 2012

Kornvallmo Papaver rhoeas Ytterby, Egby sn. 21 juni 2012 gullborste Crinitaria linosyris (bl.a. åter- namnet antyder en mer sydlig utbredning fynd av Åke Lundquists lokal från 1977 i Sverige. Utbredningskartor se nästa ”SV Kvigerälla”), skavfräken Equisetum uppslag. hyemale, strimfibbla Leontodon saxati- lis (känd lokal), spjutskråp Petasites spu- Folkeslunda rius (vid Röhälla badplats, ny nordgräns på I den vakanta rutan Folkeslunda genom- Öland), spenslig ullört Logfia minima och fördes två gemensamma exkursioner hedmaskros Taraxacum heterophyllum. som gav bl.a. följande fynd: ormtunga Ophioglossum vulgatum, månlåsbräken På Öland växer åkerspärgel Spergula Botrychium lunaria, sandsvingel Festuca arvensis i sandiga åkrar men även i skräp- polesica, ölandsstarr Carex colchica, mark med öppen sand. Den är numera trubbstarr C. obtusata, flikmålla Atriplex indelad i två underarter: sydspärgel S. calotheca, baltisk marviol Cakile ma- arvensis ssp. arvensis (rödlistad i kategori ritima ssp. baltica, ljungsnärja Cuscuta DD=kunskapsbrist) och foderspärgel S. epithymum (flera bestånd), grå ögontröst arvensis ssp. sativa. De kan växa tillsam- Euphrasia nemorosa, småvänderot Vale- mans i samma åker. Mogna frön behövs riana dioica och kustbaldersbrå Tripleu- för att skilja dem åt. Sydspärgel har frön rospermum maritimum ssp. maritimum. med tydliga papiller (först vita, med tiden alltmer röda till färgen). Hos foderspärgel Ölandsstarr är rödlistad i kategori NT. Den saknar fröna papiller. Sydspärgel har som förefaller vara relativt stabil på Öland men 85 Krutbrännaren 3 (21) 2012

Till vänster sydspärgel Spergula arvensis ssp. arvensis och till höger foderspärgel S. arvensis ssp. sativa Fynd från Artportalen 2002‒2012 kan vara något förbisedd då den liknar också tunnare och med kortare internoder en klent byggd sandstarr C. arenaria och än hos sandstarr. växer i liknande miljöer. De två arterna kan bilda hybrider. Sandstarr förefaller mer Färjestaden beroende av öppen sand medan ölandsstarr I ruta Färjestaden rapporterade bl.a. Jan- kan växa i vägkanter och glesa tallskogar Olof Petersson följande: honungslök Al- med annan konkurrerande vegetation. lium siculum i Björnhovda, (första fyndet Ibland kan den också växa på sandiga i Sverige, funnen redan 2008 av Jan-Olof), åkerrenar. Den skiljs från sandstarr på att snödroppslök A. paradoxum (två lokaler), småaxen har honblommor överst (sand- bägarkrokus Crocus chrysanthus och starr har hanblommor), jordstammen är blå bägarkrokus C. biflorus på vardera

86 Krutbrännaren 3 (21) 2012 en lokal, strimtulpan Tulipa greigii, stor Helminthotheca echioides (riklig i en vall ormrot Bistorta officinalis, grönamarant drygt 1 km norr Björnhovda, funnen av Amaranthus hybridus ssp. powellii och Mikael Hagström, första fyndet på Öland), svinamarant A. retroflexus, kermesbär höstaster Symphyotrichum novi-belgii, Phytolacca acinosa, vinterportlak Clayto- gullört Amsinckia micrantha och gul val- nia perfoliata, opievallmo Papaver som- lört Symphytum tuberosum. niferum, röd hundrova Bryonia dioica och svart hundrova B. alba, knölvial Lathyrus Torslunda tuberosus (ost Porskärr), bondböna Vicia I rutan Torslunda hittades: berglök Al- faba, åkerrättika Raphanus raphanistrum, lium oreophilum (första fyndet på Öland), kungsnäva Geranium × magnificum, monbretia Crocosmia × crocosmiiflora, klipplin Linum austriacum, klöveroxalis violiris Iris sanguinea, tremastarblomma Oxalis stricta, rönnsumak Rhus typhina, Tradescantia virginiana, fikonmålla syrenbuddleja Buddleja davidii, prakt- Chenopodium ficifolium, alpsockblomma toppklocka Campanula glomerata ´Su- Epimedium alpinum, sibirisk nunneört perba´, vitpytta Achillea ptarmica var. Corydalis nobilis, blodalunrot Heuchera multiplex, rödfibbla Pilosella aurantiaca sanguinea, äkta kastanj Castanea sativa, ssp. aurantiaca, mariatistel Silybum ma- rödek Quercus rubra, väggört Parietaria rianum (längs den nybyggda Ringvägen), officinalis (spridd i rabatter och gräs- strävklint Psephellus dealbatus, lyktfibbla matta vid Folkhögskolan), vingpimpinell

Bägarkrokus Crocus chrysanthus, blå bägarkrokus C. biflorus och hybridbägarkrokus C. x hybridus Hildeborgsavtaget, betat hässle, Torslunda sn. 26 mars 2011 87 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Poterium sanguisorba ssp. balearicum, saknar skägg på de yttre kronflikarna. rosenvinda Calystegia pulchra, kapkrus- Den står strandiris I. sibirica nära men bär Physalis peruviana, petunia Petu- blommornas stödblad är längre (4‒6 cm) nia × hybrida, praktbetonika Betonica och delvis örtartat gröna. Det finns några macrantha, ölandskungsljus Verbascum fynd av violiris från Öland. Av strandiris densiflorum, rapunkelklocka Campanula finns ett fynd från Öland som ännu inte är rapunculus, kaplobelia Lobelia erinus, granskat men belägg finns. Av dvärgirisI. svartklint Centaurea nigra och gurkört pumila finns några uppgifter från Öland Borago officinalis. men inget bekräftat fynd. Bladen är platta och blomman sitter ensam på en ca 10 cm I Botaniska notiser 145:4 2012 skriver hög stjälk. Hos dvärgiris I. reticulata är Torbjörn Tyler bl.a. om Iris sp. i Norden. bladen rännformiga, de flesta Iris sp. har På försommaren 2012 var han på Öland platta blad. Dvärgiris har blå kronblad och och samlade en del material. Allt är inte blommar tidigt, stjälken är mycket kort. trädgårdsiris I. germanica så det gäller att Det finns några uppgifter från Öland som inventera när de blommar. Att pressa Iris verkar trovärdiga men det finns säkert och få bra belägg är ofta svårt men foton där man ser blad, blomma och stödbladen under blomman räcker ofta för bestäm- ning. På Öland är den vanligaste förvil- dade arten trädgårdsiris som tillhör den grupp där de yttre kronflikarna har skägg längs mittnerven. Hos oss har de flesta bestånden av trädgårdsiris inre kronflikar som är blekt syrenlila och yttre kronflikar som är mörkt blålila. Den näst vanligaste är fläderiris I. x sambucina som är en hybrid mellan trädgårdsiris och skägg- iris I. variegata där möjligen ytterligare någon Iris sp. är inblandad. Den skiljs från trädgårdsiris på att de inre kronbladen har gula inslag. Från skäggiris skiljs den på att blommornas stödblad är hinnartade mot kanten, skäggiris har helt gröna stödblad och mer klargula inre kronblad. Skäg- giris är inte noterad från Öland. Silveriris I. pallida liknar något trädgårdsiris men blommornas stödblad är helt pappersar- tade och silvervita, blommorna är mer enfärgade (lila‒vita). Trädgårdsiris har stödblad som åtminstone delvis är gröna. Det finns ett fynd av silveriris från Öland. Fläderis Iris x sambucina Vickleby kyrka ost 5 juni 2011 Violiris I. sanguinea tillhör den grupp som 88 Krutbrännaren 3 (21) 2012 mer att upptäcka. Ytterligare 11 Iris sp. mm, stift+märke 1,3‒2,4 mm och yttre beskrivs i artikeln så det är bara att ge sig kalkblad 2,6‒3,3 mm. Lättast känner man i ut och leta! fält igen backfryle på de långt utskjutande märkena och de stora blomhuvudena. På Gårdby blomkaraktären är det svårare att skilja I ruta Gårdby noterades: backfryle Luzula backfryle från knippfryle L. campestris. divulgata (Gårdby sandstäpp), sydspärgel Knippfryle är lågväxt (5‒20 cm) med kry- Spergula arvensis ssp. arvensis och fo- pande jordstam och åtminstone något av derspärgel S. arvensis ssp. sativa, back- axskaften är bågböjda. Backfryle är tuvad, smörblomma Ranunculus polyanthemos, mer högväxt (10‒50 cm) och axskaften är lundalm Ulmus minor, backfingerört raka eller något vågiga. Potentilla sterneri, storjungfrukam Apha- nes arvensis och rynkoxbär Cotoneaster Stora Frö bullatus. I ruta St Frö fanns: dansk stensöta Polypo- dium interjectum (i ett hässle med skogsek, Backfryle har blommor som liknar de hos Vickleby NR), silveriris Iris pallida, knippfryle L. campestris men den är tuvad östersjömålla Chenopodium striatiforme, som ängsfryle L. multiflora. Den kan vara trädgårdsmålla Atriplex hortensis, romersk förbisedd och har ca 15 kända lokaler riddarsporre Consolida ajacis, luddranun- på Öland. Den växer främst på alvartor- kel Ranunculus psilostachys, blodvallmo rängar. Hos backfryle är ståndarknapparna Papaver dubium ssp. lecoqii, doftklöver långa (1,1‒2,1 mm) liksom stift+märke Trifolium resupinatum, jätteverbena Ver- (2,7‒4,6 mm). Även de yttre kalkbladen bena bonariensis, blåverbena V. hastata, är långa (3,3‒4,5 mm). Hos ängsfryle är järnört V. officinalis, vitmalört Artemisia motsvarande mått: ståndarknapp 0,5‒1,1

Sporangier hos dansk stensöta Polypodium interjectum (till vänster) och stensöta P. vulgare (till höger). Lägg märke till 4 tunnväggiga basalceller och 6 tjockväggiga annulusceller hos detta exemplar av dansk stensöta. Hos stensöta finns 1 basalcell och 1 annulusceller på detta exemplar. 89 Krutbrännaren 3 (21) 2012 ludoviciana, munkrenfana Tanacetum ger ett glänsande intryck. Den borde kunna vulgare f. crispum, äkta vallört Symphytum hittas på fler lokaler. officinale, fläderiris Iris × sambucina, trädgårdsiris I. germanica och buketthirs Mörbylånga Panicum capillare. I ruta Mörbylånga noterades under året: kanariegräs Phalaris canariensis, kolvhirs Ekelunda Setaria italica, ölandsstarr Carex colchica, Ruta Ekelunda bjöd på: backskafting sandglim Silene conica, klockjulros Hel- Brachypodium pinnatum, kal hönsarv leborus foetidus, smörbollar Trollius Cerastium fontanum var. holosteoides, europaeus, styv fingerörtPotentilla recta, östkustarv C. subtetrandrum, rosmarin- körsbärsplommon Prunus cerasifera, vide Salix repens ssp. rosmarinifolia, välsk äkta hjärtstilla Leonurus cardiaca ssp. krassing Lepidium draba ssp. draba och cardiaca och ullig hjärtstilla L. cardiaca taggkörvel Anthriscus caucalis. ssp. villosus, dansk körvel Anthriscus ce- refolium, gängel Galinsoga parviflora och Kal hönsarv har endast några fynd från hårgängel G. quadriradiata, gaffelfibbla Öland, samtliga från Stora alvaret. Stjäl- Pilosella dichotoma, silverek Jacobaea ken är helt kal eller med endast en rad av maritima, alvarkösa Apera interrupta, hår. Bladen är också kala och hela växten

Smörbollar Trollius europaeus Mysinge hög 400 m SSV, Mörbylånga sn. 27 maj 2012 90 Krutbrännaren 3 (21) 2012 grusslok Melica ciliata, ölandsmåra Galium oelandicum, purpurknipprot Epi- pactis atrorubens, gräsull Eriophorum latifolium, hartmansstarr Carex hartmanii och kärrtörel Euphorbia palustris. Smörbollar är ytterst sällsynt på Öland och finns idag endast i Resmo och Mörbylånga socknar där den växer sparsamt i fuktängar alldeles nedanför Landborgen. Vi återfann en rik lokal ca 400 m SSV Mysinge hög. I en igenväxande fuktäng var det som synes gott om blommande smörbollar. Bredinge I ruta Bredinge fanns bl.a. skedamarant Amaranthus blitoides, bovete Fagopyrum esculentum, kärrstjärnblomma Stellaria palustris, etternässla Urtica urens, kärr- vial Lathyrus palustris, ryssgubbe Bunias orientalis, kransveronika Veronicastrum virginicum, dvärgkämpar Plantago te- nuiflora och ljust gullfrö Xanthium stru- marium. Ryssgubbe noterades första gången 1838 på Öland och anges i Sterner 1986 som ojämnt spridd. En viss expansion har troligen skett men den verkar vara mindre spridningsbenägen på Öland än exempel- vis i Uppland. Den växer främst i väg- kanter, ibland i skräpmark och åkerkanter. Hulterstad I ruta Hulterstad gjordes ett par gemen- samma exkursioner med bl.a. följande fynd: hästsvans Hippuris vulgaris (rika lokaler vid Görans dämme), nålkörvel Scandix pecten-veneris (i så kallade alvarhorvor dvs. åkrar omgivna av alvar- mark), krypfloka Helosciadium inunda- tum, sallatscikoria Cichorium intybus var. foliosum, vitsenap Sinapis alba och Ryssgubbe Bunias orientalis Fynd från Artportalen 2002‒2012 91 Krutbrännaren 3 (21) 2012 honungsfacelia Phacelia tanacetifolia. Referenser: De tre sistnämnda odlade i viltåkrar och B. Jonsell (ed.) 2000: Flora Nordica 1. Stockholm. spridda därifrån. B. Jonsell (ed.) 2001: Flora Nordica 2. Stockholm. B. Jonsell & T. Karlsson (eds.) 2010: Flora Nor- Crister Albinsson fann en sydlig lokal för dica 6. Stockholm. spjutskråp Petasites spurius vid Väster- T. Karlsson 1999: Efterlysning: Luzula divulgata. stadsviken, Smedby socken. Som sydligast Daphne 10(2). R. Sterner 1986: Ölands kärlväxtflora. Andra på Öland är arten noterad vid Albrunna reviderade upplagan. Stockholm. strand, S. Möckleby socken 1985 av T. Tyler 2012: Amaryllidaceae och Iridaceae i Örjan Fritz. Norden, del 5. Botaniska notiser 145:4. Otryckta källor: www.artportalen.se/plants Vid Grönhögen växte bukettnarciss Nar- cissus × medioluteus i en vägkant, funnen 2011 av Anders Svensson, första fyndet på Öland

Exkursionsbilder från 2012

92 Krutbrännaren 3 (21) 2012

93 Krutbrännaren 3 (21) 2012 Årets växt 2013 ‒ blåklint Svenska Botaniska Föreningen har utsett blåklint Centaurea cyanus till årets inven- teringsart. Rapportera därför alla lokaler med blåklint som du ser under 2013. När du ändå är i farten kan du gärna titta efter andra åkerogräs. Rapportera dina fynd på www.artportalen.se/plants Blåklint växer främst i höstsådda grödor, gärna raps. Det finns 163 fynd av blå- klint från Öland på Artportalen mellan 2002‒2012. Flest fynd från Mörbylånga- dalen och östra sidan mellan Gärdslösa i söder och Persnäs i norr. På bilderna kan du se en rapsåker väst Gärdslösa som 2012 hade gott om blåklint. I samma åker växte bl.a. kornvallmo Papa- ver rhoeas och riddarsporre Consolida regalis. Humlor och bin besöker gärna blåklint. Foto 2 juli 2012.

94 Ölands Botaniska Förening Program februari‒maj 2013

Helgen 9-10 Erik Ljungstrand hjälper oss att granska belägg från inventeringen. februari Plats: Ölands Folkhögskola. Vi startar vid 9-tiden på lördagen och håller på så länge vi orkar. Medtag fika. Kommer du senare så ring 0705-367836 eller 0703-987836 så släpper vi in dig. Söndagen är reservdag om det finns belägg kvar att granska. Onsdag 27/3 Årsmöte på Ölands Folkhögskola kl. 19.00. Dagordning: se sida 96 Lördag 27/4 Exkursion och inventering av rutorna Möckelmossen/Stenåsa (söder om alvarvägen). Vi letar också efter mjältbräken. Samling vi Möckelmossens p-plats kl. 9.00. Ledare: Ulla-Britt Andersson OBS! En del elstängsel och murar att forcera. Medtag fika. Söndag 12/5 Exkursion och inventering av rutorna Askelunda/Löt. Samling vid kustvägen 2,5 km SV kl. 9.30. Medtag fika/lunch. Ledare: Ulla-Britt Andersson någon helg i Inventeringsläger på norra delen av Öland. Anmäl ditt intresse till maj/juni Ulla-Britt, [email protected] senast 15/4. OBS Begränsat antal platser!

Vill du delta i ”spontana” exkursioner/inventeringar? Många fler än som listas ovan kommer att anordnas. Eller vill du få reda på vad som händer i naturen? Anmäl dig till vår mail-lista genom att skicka e-post till: [email protected] Glöm inte att gå in på vår hemsida www.botanist.se Där ser du bokningsläget i den pågående kärlväxtinventeringen, du får tips vid artbestämning och annan nyttig information. Lösenordet för att nå sidorna med material från bl.a. studiecirkeln i Flora Nordica är ”floradisk”. Besök också vår sida med “Botaniska bulletiner”. Gå in på www.ölandsflora.se Vill du delta mer aktivt i inventeringen? Anmäl dig till Thomas Gun- narsson se ovan. Kallelse till årsmöte 2013 Medlemmar i Ölands botaniska förening kallas härmed till ordinarie årsmötesförhandlingar onsdagen 27 mars kl. 19.00 Plats: Ölands Folkhögskola

Dagordning 1. Mötet öppnas 2. Val av mötesordförande 3. Val av två justeringspersoner 4. Fråga om mötet utlysts i behörig ordning 5. Fastställande av dagordning 6. Styrelsens årsberättelse och redovisning av räkenskaper 7. Revisionsberättelse 8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för 2012 9. Val av ordförande och övriga ledamöter i styrelsen 10. Val av revisorer och revisorssuppleanter 11. Val av valberedning 12. Bestämmande av årsavgift 13. Ärenden som styrelsen förelägger årsmötet 14. Av medlem framställt, skriftligen motiverat förslag som kommit styrelsen tillhanda senast 15 februari 2012 15. Övriga av medlem framställda förslag som styrelsen tagit ställning till 16. Övriga frågor 17. Mötet avslutas

Krutbrännaren nr. 3 / 2012 Inventeringen av Öland, läget 2012 av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson...... sid 59 Årets växt ‒ blåklint...... sid 94 Program...... sid 95