Krutbrännaren Nr 1 • 2006 • Årg. 15
ÖLANDS BOTANISKA FÖRENING Krutbrännaren Årgång 15, 2006 nr. 1. ISSN 1103-2839
Tidskriften utges av Ölands Botaniska Förening och utkommer med fyra nummer per år.
Medlemsavgiften för 2006 är 80:- och för familjemedlemmar 10:- (för i utlandet bosatta dock 110:-). Beloppet sättes in på föreningens postgironummer 636 59 31-2. Medlemmar erhåller tidskriften Krutbrännaren. För endast prenumeration är avgiften 110:-. Äldre num- mer av tidskriften kan beställas från Thomas Gunnarsson till ett pris av 25:- per nummer. Redaktionen består av Thomas Gunnarsson (red.) och Håkan Lundkvist (ansv. utg.). Manuskript och synpunkter skickas till Thomas Gunnarsson (adress se nedan). Adressändringar och frågor om distribution tillskrives Thomas Gunnarsson (adress se nedan).
Föreningsärenden och frågor därom kan tillskrivas någon ur styrelsen: Ulla-Britt Andersson (ordf.) Keneth Erlandsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Fatabursvägen 11 A, 393 53 Kalmar. Tel. 0485 / 332 24 E-post: se Thomas Gunnarsson Tel. 0480 / 198 46. Tommy Knutsson (v.ordf.) E-post: [email protected] Ned. Västerstad 111, 380 62 Mörbylånga. Liselotte Wetterstrand-Dahlgren Tel. 0485 / 420 14 Albrunna 1022, 380 65 Degerhamn E-post: [email protected] Tel.0485 / 66 04 569. E-post: [email protected] Thomas Gunnarsson (sekr.) Crister Albinsson Kummelvägen 12, 386 92 Färjestaden. Övra Västerstad 107, 380 62 Mörbylånga Tel. 0485 / 332 24 Tel. 0485 / 665 810 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Elna Hultqvist (kassör) Håkan Lundkvist Slottsgatan 23, 387 32 Borgholm. Frösslunda 3080, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485 / 106 24 Tel. 0485 / 440 83 E-post: [email protected] E-post: [email protected] Helena Lager St. Bunneby 3024, 380 62 Mörbylånga. Tel. 0485/440 69 "Ölands svampflora" E-post: [email protected] Ett pågående projekt där vi försöker kart- lägga svampfloran på Öland. Avsikten är Projekt Ölands hotade växter att få fram så kompletta sockenfloror som Hjälp oss inventera sällsynta och hotade möjligt för att därigenom få en bild över växter på Öland. Vill du ha en aktuell röd- arternas utbredning och frekvens. Är du lista, eller äldre fynduppgifter som behö- intresserad så skriv eller ring till Tommy ver kontrolleras skriv eller ring till Thomas Knutsson. Gunnarsson.
Omslagsbild: Huvudtåg Juncus capitatus Foto: Thomas Gunnarsson Omslagets baksida: Fågelarv Holosteum umbellatum Foto: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 1 (15) 2006 Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson
Hotkategori Akut hotad CR 1978 1980 1984 1985 1991 1993 50 1 6 6 finns finns Röllikesnyltrot Orobanche 1994 1995 1996 1997 1998 1999 purpurea 5047124 2000 2001 2002 2003 2004 2005 En omisskännlig art som i Sverige bara är 110100 funnen på Öland där den alltid parasiterar på rölleka Achillea millefolium. Blomman Silverviol Viola alba är blåviolett med mörk ådring och stjälken Denna vita viol finns i norra Europa enbart blålila. Som andra snyltrötter har den runt Borgholms-trakten. Den blommar ti- många och små lätta frön som kan spridas digast av alla violer, utslagna blommor kan över längre sträckor. Det finns åtminstone finnas i slutet av mars. Blomman är helt vit, ytterligare en lokal på norra Öland som för- sporren är gulgrön och får inte ha någon eningen inte har kännedom om. Trots att dragning åt blått. I det senare fallet rör det snyltroten är så pass iögonenfallande är det sig troligen om en hybrid. Silverviolen har främst under blomningen som man kan få utlöpare som inte slår rot. Bladen är ljus- syn på den. Växer den i högt gräs kan den gröna och rejält ludna. De blad som över- vara svårsedd. Varför är röllikesnyltrot så vintrar växer till och blir mörkgröna. Hoten ovanlig när värdväxten är så spridd? Vad mot arten är uppgrävning och hybridisering behövs ytterligare förutom rölleka för att med andra Viola-arter främst buskviol V. snyltroten ska trivas? hirta och luktviol V. odorata. Den är en Böda socken tydlig brynväxt som växer på varma, skyd- Naturtomtmark dade lokaler ofta där skogen går över i mer 2002 2003 2004 2005 hävdad gräsmark. Förutom de 6 redovisade 11 70 24 37 lokalerna finns ytterligare ett 10-tal loka- ler för arten i trädgårdar där den är svår att Högsrum socken floraövervaka. Tomtmark där den upptäckt 1978. De se- Borgholm naste åren har botaniska föreningen utfört Skeppssättningen. Längs en nygrävd led- röjning på lokalen men trots detta är tren- ning i västra delen av lokalen växer flera den dyster, både igenväxning och en ökad bestånd med ”rena” silvervioler. Hybrid- beskuggning har lett till att värdväxten inte erna som är talrika på platsen har ofta en längre trivs på lokalen. Inget exemplar hit- egenartad vitblå blomfärg som gammaldags tades under året. skummjölk.
3 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1992 1996 1997 1999 1996 1999 2000 2002 2004 sparsam sparsam sparsam 20 65 26 40 125 95 2000 2002 2004 2005 2005 30 62 45 52 42
Räpplinge socken Hotkategori Starkt hotad EN Borgehage lokal 1 På denna lokal skedde en del röjningar 2003. Silverviolen får inte Klätt Agrostemma githago längre skyddande lä av de buskar som ta- Vi blev rejält överraskade när vi i slutet av gits bort. Eftersom lokalen ligger alldeles augusti hittade en åker med både klätt, råg- vid havet befarade vi att en minskning losta Bromus secalinus och luddvicker skulle ske vilket glädjande nog inte hänt. Vicia villosa ssp. villosa mellan Övre och Nedra Sandby. Den ständigt aktuelle och 1992 1996 1997 1999 2000 2002 flitige Rikard Sterner hittade arten 1924 101022036 ”mellan Övre och Nedra Sandby”. Nu är 2004 2005 det inte sannolikt att klätten funnits på plat- 41 42 sen under 80 år! Troligen är det en hobby- odlare som velat få fin råghalm till sina Borgehage lokal 2 Bredvid stig vid ett slöjdalster och använt utsäde som var in- gråstensblock. blandat med de ovanliga ogräsen. För öv- 1992 1999 2000 2002 2004 rigt finns klätt i dagsläget endast på 127799 allmogeåkrarna i Karums by. 2005 13 Bredsättra socken I rågåker mellan Övre och Nedra Sandby; Bergdala lokal 1 Bredvid stig i skogs- 1924 finns, 2005 10 ex. bryn. På lokalen finns hybrider men överväger gör de rena silverviolerna. Klipplök Allium lineare 1992 1996 1997 1999 Klipplöken fortsätter tyvärr den nedåtgå- 200 200 <200 85 ende trenden. I Norden förekommer klipp- 2000 2002 2004 2005 löken endast på Öland. Arten blommar re- 85 170 117 136 dan i början av juni. Bladen är platta och smala, i knoppstadiet är blomhuvudet ned- Bergdala lokal 2 I kanten av betesmark i böjt. Jan-Olof Peterssons fortsätter sitt si- skogsbryn. syfusarbete att varje försommar gå flera mil 1992 1999 2000 2002 2004 över alvarmarken för att räkna varje strå 12571 av klipplöken. Hur ska vi kunna kombinera 2005 hävd med bete på Stora Alvaret och samti- 0 digt ha kvar klipplöken? Senare betespå- släpp vore ett sätt men är kanske inte rea- Bergdala lokal 3 I kanten av betesmark i listiskt. Att hägna in och betesfreda vissa skogsbryn. bestånd under en del av säsongen vore ett annat alternativ. 4 Krutbrännaren 1 (15) 2006 2 170 18 44 35 18 0 EEEE EEEE EEEE EEEE EEE1 0303101 EEEE EEE2121912 EEE567521533482921 5239 3435231 EEE30115653110 EEEE E2026620 EEE2 0720030 EEE4 0142001 EEEE E9201100 2000 0000030 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Vickleby socken Vickleby SO TrindkärrSO NO, O SO StorkarstenRosenkarsten 127 TrindkärrSO 175 654 310 51 E 90 E 62 627 30 350 31 82 49 122 4 21 14 19 5 12 3 Storkarsten 300 m OStorkarsten 750 m SOTrindkärr 700 m OStorkarsten ES alvarvägen E 200 m SSOStorkarsten E E 110 400 m OStorkarsten E E 173VKullen 200 m E 70Resmokorridoren O 128 E E EAlvarvägen 500 m S 71 129 200 m NVStenkanten E E E 114 E 42Alvarvägen S E E OÖ granen Storkarsten 115 57 67 E O stenkantenStorkarsten 11 E E 55 E E N och S Sörgranarna 34 14 17 151Ö granen 300 m S E 135 326 E EÖ granen 500 m S E 40 137 61 11 54 496 1 km SOStorkarsten 18 82 E 32 61 EResmogränsen 300 m N 14 129 E 92 72 E E E 72 69 80 51 63 32Sandby socken E 42 1 236 62 E E E 0 2 67 12 40 392 64 400 m NTornrör 124 30 200 m STornrör 221 64 24 30 39 34 140 8 57 350 m STornrör 220 5 14VForsfall 1,3 km 7 59 10 14 12 3 19 41 23 20 42 124 99 28 18 16 0 357 6 E 94 7 31 3 10 20 23 44 6 2 3 2 E 6 7 16 20 11 43 11 0 6 122 E 0 14 7 15 0 0 4 15 15 6 1 21 8 5 0 1 0 1 3 3 57 1 0 1 11 0 0 0 8 4 0 2 0 0 5 1 0 4 2 0 9 22 0 5 8 0 5 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1022 2452 3631 3013 0000 0010 2473 10000100000 EEEEEEEE 43633246745 EEEEEE82 EEE530 331101189 EEEE3512923165434717 EEEE293417 EEEE16162 EEE8964223914328120 EEEEEEEE 1993 1994 1995 1996 19971993 1998 1994 1999 1995 2000 1996 2001 1997 2002 1998 2003 19991993 2004 1994 2000 2005 1995 2001 1996 2002 1997 2003 1998 2004 1999 2005 2000 20011993 2002 1994 2003 1995 2004 1996 2005 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Ekelunda 1 km S E E Stenåsa socken Stenåsa 3-sockengränsen 300 m SBårbykällan 350 m OSO E Resmo socken E VNVBjörken o Kojan 500 m VNVBjörken o Kojan 300 m E Björken o Kojan 300 m SV E 700 m SSVStorkarsten E Mörbylånga socken 23Möckelmossen 800 m SVMöckelmossen 1,4 km SV 109Sörbjörken 300 m SO E 45VNVBårbykällan 800 m EBårbykällan 60 m S E 30Bårbykällan 300 m OSO E E E3-sockengränsen 500 m NV 27 E EHulterstad socken E E E E E 32 19 alvar allaTriberga E 83 E E EGösslunda infarten 200 m NNO 9 E 17Gösslundainfarten 15 m N 18 E 764 49Gösslunda 600 m OSO E 30 34 E alvar 1Triberga E 194 51 3 alvar 2 9Triberga 50 36 2 2 197 13 4 E E 66 1 12 48 2 6 24 16 117 37 0 45 1 E 1037 6 6 4 36 E 68 306 32 44 E 0 69 6 72 0 29 E 12 10 1 3 0 2 32 2 60 11 9 1 7 2 57 10 1 0 53 1 73 3 0 0 6 14 6 0 29 29 7 45 25 21 26 10 2 11 35 26 16 11 6
Krutbrännaren 1 (15) 2006
1431210
0200340
0261510110
1070 996 1945 2987 1507 1713 221 3306 867 796 621 539 214
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
1311 121213187 614341213
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 727111
Klipplök Allium lineare
Totalt
Lunda 3 km OSO km 3 Lunda
Kastlösa socken Kastlösa
Asplunden 2 km V 2 V km 2 Asplunden E E 2 8 1 0 Asplunden 2 km V 1 V km 2 Asplunden Triberga alvar 3 alvar Triberga E E 19 4 11 4 Foto: Thomas Gunnarsson 7 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Stor sandlilja Anthericum liliago 1997 2000 2005 Stor sandlilja är flerårig, har en ogrenad 250 200 300 blomställning med lysande vita blommor. Blomningstiden är främst juni månad. Gösslunda Locus classicus: väster om Blommorna är stora och stiftet är böjt. Den Gösslunda, innanför (öster om) gräns- kan förväxlas och sällsynt hybridisera med muren mot alvaret liten sandlilja A. ramosum. Liten sandlilja 1852 1995 1997 1999 2005 har en grenad blomställning, blommorna är finns >500 250 350 50 mindre, stiftet rakt och den blommar senare än sin släkting. Stor sandlilja förekommer Hulterstads alvar (Ammatornsrör, från ca inom Stora Alvarets centrala delar och har 100 m till ca 300 m norr om Ammatorns- några utpostlokaler i Högsrums socken. De rör på ömse sidor om mittmuren och rakt senaste årens alltmer intensiva bete på Stora väster om Hulterstads kyrka Alvaret har inte gynnat stor sandlilja. Den 1994 1996 2005 smakar sött och betas begärligt både av får >500 2000 400 och nöt. Detta är ytterligare ett exempel på den konflikt som råder i dagens naturvård. Hulterstads alvar (Millersten): ca 500 m Inte alla arter gynnas av det stelbenta regel- OSO om Millersten och ca 150 söder om verk som råder när det gäller bedömning Penåsabäcken av betestryck och möjligheten till bidrag. I 1989 1996 2005 inventeringen som gjordes av Öberg & finns 500 20 Ålind (se Krutbrännaren 3 (8) 75-83) upp- gavs 37 storlokaler med 64 dellokaler. Hulterstads alvar (stigen): vid alvarstigen mellan Hulterstad och. Lunda, drygt 2 km Stenåsa socken väster om Hulterstads kyrka. St. Brunneby alvar 1, norr om ”p-platsen” 1976 1995 2005 öster om Möckelmossen finns 300 150 1989 1995 1998 2005 finns 185 125 20 Krypfloka Apium inundatum Krypfloka är en flockblomstrig växt som Hulterstad socken växer i sötvatten. Undervattensbladen är Gösslunda alvar 1: vägkanten ca 250 m trådfina medan flytbladen är bredare. Blom- väster om fornminnet vid landsvägen, ca morna är vita och 1 mm. Växten luktar och 600 m öster om sockengränsen, vid tele- smakar selleri. Arten växer i några alvar- stolpe nr 112 kärr på norra delen av Stora Alvaret där den 1975 1994 1995 1998 1999 2005 inte är inventerad 2005. Roligt var det åter- finns finns >300 300 500 400 fynd av arten som gjordes i Ås socken. På lokalen har arten kontinuitet sedan 1866! Gösslunda: vägkanten ca 100 m öster om Den torra väderleken sommaren 2005 fornminnet Gösslunda rör, vid norra gjorde att kryflokan växte på kalkgyttja och kanten av landsvägen, ca 1 km öster om inte som vanligtvis nedsänkt i vatten. sockengränsen Växtplatsen var en bäck och ett sprängt
8 Krutbrännaren 1 (15) 2006 vattenhål för kreaturen där också grodmöja Saltmålla Atriplex pedunculata Ranunculus aquatilis var. diffusus växte. Arten känns igen på sina långskaftade fruk- De båda arterna har samma typ av trådfina ter som har tre flikar varav två är större. blad, krypflokans speciella lukt avslöjar ar- Saltmållan växer på välbetade havsstrand- ten när den inte blommar. ängar i s.k. skonor ofta tillsammans med Ås socken saltört Suaeda maritima och glasört Näsby V ut, i en uttorkad bäck och Salicornia europaea. Salthalten i marken sprängd vattenhåla (också uttorkad) ca är hög i skonorna och annan konkurrerande 200 m VNV kvarnen väster Näsby och vegetation saknas ofta. Saltmållan verkar söder Parboängsvägen föredra att växten i kanten av skonorna. Ett 1866 1933 1981 2005 återfynd av arten gjordes på de fina finns finns sparsam 50 strandängarna söder om Kapelluddden. I dagsläget har vi fem kända lokaler på Klubbfibbla Arnoseris minima Öland. Klubbfibblan saknar pensel, under blom- Föra socken krogen är stjälken klubblikt uppdriven och Skeppsdjupet, mycket fina, välhävdade ihålig. Den växer på sandiga och magra skonor med glasört och saltört längst in i åkrar. Den totalinventerades senast 2000 då viken; 1980 finns, 2005 sökt utan fynd. endast två av fyra lokaler i Köpings socken hade några exemplar av klubbfibbla. Arten Persnäs socken måste inventeras under 2006 eftersom dessa Södviken, 500m SSV Vikgård, i skonor magra åkrar riskerar att läggas igen och då tillsammans med glasört och saltört på försvinner klubbfibblan. havsstrandängarna väster Södviken
Krypfloka Apium inundatum Foto: Thomas Gunnarsson 9 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1993 2000 2002 2005 Renlosta Bromus arvesis spridd >100 >100 1000 Arten förefaller att ha minskat kraftigt på Öland de senaste 10-20 åren. Som andra Bredsättra socken lostor kan den vara svår att bestämma, de Udden söder om Kapelludden, välbetad långa ståndarknapparna avslöjar arten. strandäng med många skonor med rikligt Dessutom är behåring typisk, de nedre blad- med glasört, saltört och baltisk strand- slidorna har en tät matta av korta, mjuka malört. Saltmållan växer i det hår. Den under 2004 nyupptäckta lokalen i kortsnaggade gräset bredvid skonorna; Kastlösa socken hyste också i år renlosta i 1982 finns flerstädes, 2005 6000 ex. åkerkanten.
Dvärglåsbräken Botrychium Kastlösa socken simplex Kobbskogen väst, 550 m väst nedre landsvägen, i NV-hörnet av åker som Ett åtgärdsprogram (ÅGP) för arten kom- ligger söder om traktorvägen som går mot mer att antas under 2006. Anders Svens- Klovenhälls läge; 2004 200 ex, 2005 80 son som är författare till detta ÅGP besökte ex. alla kända lokaler för dvärglåsbräken i Sverige under 2005. Artikelförfattarna och Brinklosta Bromus commutatus Helena Lager kröp runt på den öländska lokalen med Anders och räknade alla ex- Arten är svårbestämd, behåringen på den emplar av dvärglåsbräken, även följearter nedre bladslidan är styv och utspärrad. noterades. I ÅGP föreslås att den enda Vippan är ganska gles och är vid kända lokalen för arten på Öland ska er- mognanden ensidigt hängande. Ytteragna- hålla någon typ av skydd, något som vi rna sitter 2 mm ifrån varandra vilket gör att också påpekat till myndigheterna. Arten är småaxet ser glest ut. Hinnkanten på ytter- svårfunnen då den snabbt vissnar bort och agnarna har en tydlig vinkel. 2004 rappor- dessutom är småväxt. Den gulgröna färgen terades renlosta från Alunvallen norr om gör att växten smälter in i den omgivande fotbollsplanen. Detta var troligen i fel- vegetationen. Arten känns igen på den gul- bestämning eftersom brinklosta hittades på gröna färgen och att den sterila bladskivan samma lokal i år. Det var Eva-Lena & Bo utgår från basen av växten. Den växer på Hernod som tyckte att renlostan såg kon- välhävdade, ofta kalkhaltiga och sandiga stig ut och skickade ett exemplar till Erik marker nära havet. På skärgårdsöar växer Ljungstrand. Han kunde konstatera att det den i skrevor på sluttande berghällar med rörde sig om brinklosta. Eftersom denna art framsipprande vatten. inte är sedd på några år på Öland var detta extra glädjande. Högby socken Munketorps strand S. Möckleby socken 1934 1939 2003 2004 2005 Alunvallen, norr om fotbollsplanen, södra finns finns 22 11 67 kanten av grusväg som går österut från p- platsen; 2005 20 ex.
10 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Råglosta Bromus secalinus Grankullavik, ca 1 km söder avtaget mot Vid mognaden rullar ytteragnen in sig runt Nabbelund, väster om vägen på liten frukten och håller kvar den. Bladslidorna parkeringsficka med nylagt grus, växer i är kala eller gleshåriga och ytteragnens vägkanten; 1993 riklig, 2005 50 ex. hinnkant är jämnt rundad. Under året hitta- des en lokal i Bredsättra socken se under Byxelkrok söderut ca 800 m söder om klätt ovan. Även denna art hade Rikard avtaget till Enerum, öster om kustvägen, Sterner hittat 1924 ”mellan Övre och Nedra på gräsbevuxet område med enbuskar på Sandby”. För övrigt finns råglosta i dags- höjdrygg i kalkfuktäng; 2005 1000 ex. läget endast på allmogeåkrarna i Karums by. Byxelkrok söderut ca 1,2 km söder om avtaget till Enerum, väster om kustvägen, Bredsättra socken på gräsbevuxet område med enbuskar Åker mellan Övre och Nedra Sandby; öster om sjöbodar; 2005 100 ex. 1924 finns, 2005 100 ex. Högby socken Trubbstarr Carex obtusata Munketorps strand, 800 m norr om Trubbstarr är flerårig och växer ofta i mat- Kesnäsudden, längs stenmur ca 150 m tor. Den är kortvuxen, 5-10 cm hög, och från havet. har ett enda ax med hanblommor upptill och 1932 1995 2005 honblommor nedtill. Mogna fruktgömmen finns >100 100 är uppblåsta och glänsande mörkbruna. Fruktmognaden kan ofta utebli och då är Persnäs socken växten nästan omöjlig att finna. Mogna frön Jordhamn, ost skurkvarnen, på torrängs- kan ibland sitta kvar långt fram på vintern. rygg; 1935 finns, 2005 100 ex. Arten har sin huvudsakliga förekomst i Sverige på Öland, den finns också sällsynt Källa socken i nordöstra Skåne. Den växer på gamla Högenäs orde, alldeles nära p-platsen; strandvallar, sällsynt förekommer den också 1932 finns, 2005 40 ex. på alvarmark. På södra Öland växer den främst längs västra och östra Landborgen. Gärdslösa socken Många lokaler hävdas idag främst genom Störlinge kvarnrad, rikligast öster om 4:e bete men också genom slåtter (gäller kvarnen söderifrån räknat, i gammal vägkantslokaler). Arten är konkurrenssvag sandtäkt 20 m från vägen. och försvinner vid utebliven hävd eller om 1936 1999 2005 marken påförs gödning. Arten har minskat finns >100 100 på Öland varför den verkar riktigt att den förts till gruppen med rödlistade växter (ti- Kyrkbyn norr, vid 2 kvarnar väster om digare NT). I dagsläget har vi kännedom landsvägen, norr i kvarnarna, gravfält, om ca 30 lokaler. numera fårbetat; 2005 100 ex. Böda socken Söder om vägen mellan Nabbelund och 11 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Runsten socken Greby strandskog, kraftledningsgata; Norra Runsten, gammalt grustag 50 m 2004 1000 ex, 2005 150 ex. väster om östra landsvägen, 150 m norr om vägen till Bjärbybadet, växer längs Östersjömålla Chenopodium kanterna av sandtaget; 1999 100 ex, 2005 striatiforme 500 ex. Arten är svårbestämd från andra närstående Lopperstads gravfält, väster om landsvä- mållor. Fröna måste mätas, de ska under- gen och nordväst om sandtäkten, rikligast stiga 1,2 mm. Östersjömållan är ofta grenad längst mur i väster. från basenoch grenarna är bågböjda utåt. 1918 1996 2005 Bladen är små och smala, de har också en finns riklig 1000 speciell färg (antydd dragning åt blått). Blomsamlingen är smal och växten ofta li- Åkerby, gammal sandtäkt väster om ten. Arten verkar kunna dyka upp lite var- landsvägen, numera betesmark, 300 m stans på Öland på ruderatmark där naken söder vägen till Åkerbybåden, växer i sand exponeras, i övriga Sverige är den västra och östra delen av gammal sand- mycket sällsynt. Det finns ett 10-tal aktu- täkt. ella fynd på Öland men ingen rapport från 1867 1999 2005 2005. Artikelförfattarna har den som spon- finns 100 250 tant och årsvisst ogräs i sin trädgård. Knippnejlika Dianthus armeria Sandby socken Två-årig och småluden art med blommor Söder om Gårdby, 200 m söder om som sitter i en kvastlik samling. De omges Åbykanalen, på betesmark väster om av håriga och hylslika blad, kronbladen är vägen, i norra delen av gammal grustäkt. tandade och purpurröda med vita prickar. 1918 1999 2005 Arten har gått tillbaka, den växer idag på finns 1000 1000 åker/vallkanter, vägkanter och liknande. Utanför blomningstiden är den nästan Raggarv Cerastium brachypetalum omöjlig att få syn på men å andra sidan är Arten liknar hönsarv Cerastium fontanum ofta blomningstiden utdragen och växten men är påfallande långhårig. Den har tre kan blomma om när den slås av. Öland har kända lokaler på Öland. Arten minskar kraf- ca 15 aktuella lokaler för knippnejlika. tigt på lokalen inne på kungens Solliden, Vickleby socken oklart varför. Kanske för starkt konkurrens av gräs och kvävepåverkan? Lilla Vickleby, längs gamla järnvägsval- len Räpplinge socken 1991 1992 1993 1995 1996 1997 Solliden (Borgehage delen), 100 m SV 203 2412472 växthusen. 1998 2000 2001 2002 2003 2004 1993 1999 2002 2005 35 99 173 69 10 31 riklig 1000 500 14 2005 91
12 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Lilla Vickleby skog längs kanten av Hulterstad socken bevattningsdamm Gösslunda 1998 2000 2001 2002 2003 2004 1942 1967 1978 1990 1993 1994 7652435 finns finns finns 1 1 2 2005 1995 1996 1997 1999 2000 2001 0 111000 2002 2003 2004 2005 Drakblomma Dracocephalum 0000 ruyschiana Arten har en kantig stjälk med korsvis mot- Martorn Eryngium maritimum satta, relativt smala blad. Blommorna är En art som är lätt att inventera och omiss- stora och blåvioletta, utanför blomningstid kännlig, den hotas på sina lokaler av ökat är den mycket svår att finna. Drakblomma slitage från badturister och även medveten har endast en känd lokal på inägomark, ej uppgrävning. Arten minskar något på sina sedd de senaste åren. Är arten försvunnen lokaler och någon påtaglig föryngring el- från Öland? Å andra sidan har den tidigare ler spridning verkar ej ske, framtiden för också varit försvunnen under flera år för martornen är osäker. Öland har fem loka- att sedan dyka upp igen. ler för martorn. Böda socken Söder Byxelkrok ost Tokenäs 1916 1948 1964 1980 1993 2000 finns finns finns finns 11 7 2003 2004 2005 887
Skärblad Falcaria vulgaris Arten är en flerårig, flockblomstrig art som bildar täta bestånd. Bladen är kala, tre- fingrade och med vassa tänder längs kan- ten därav namnet. Blommorna är vita och små. Den växer ofta på åkerrenar, längs vägkanter och banvallar. Skärblad hotas av röjningsarbete längs vägar och åkerkanter samt av ogräsbesprutning. Totalt finns ca 20 lokaler på Öland men endast en rapport inkom under året. Torslunda socken Södra landsvägskanten vägen mot Tveta gård, 350 m öster om väg 136, växer i diket och längs stenmur. Knippnejlika Dianthus armeria Foto: Thomas Gunnarsson 13 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1974 2001 2005 arten är igenväxning men också för hård- finns 22 35 hänt buskröjning, växten betas också gärna av vilt. Sammanlagt har vi ca 25 kända lo- Kustgentiana Gentianella baltica kaler för arten. Kustgentiana står nära fältgentiana G. Räpplinge socken campestris men är till skillnad från denna Solliden, infarten från alvaret i områdets 1-årig vilket innebär att hjärtbladen vid SO hörn och vägen nedanför längs blomningen sitter kvar vid stjälkens bas. landborgsbrantens fot. Förekomsten Två av foderbladen är tydligt bredare än ligger längs Gustaf V:s väg. de andra två och blomman är blekblå. 1995 1926 1997 1999 2002 2005 hittades arten på en betesmark söder finns riklig >100 1750 650 Ispeudde i Glömminge socken. Trots att förhållandena på lokalen inte ändrats har Resmo socken inte växten återfunnits sedan dess. Arten är Resmo-Vickleby landborgen nära p-plats inte eftersökt under året. för den populära vandringsleden Grusnejlika Gypsophila muralis ”Paradisstigen-Landborgsleden”. 1993 2000 2004 2004 Grusnejlikan är lågvuxen, rikt förgrenad 8203020 med smala och liniära blad. Blommorna är ljusrosa med ett foder som är grönstreckat. Den kan förväxlas med klippnejlika Pet- Dvärgjohannesört Hypericum rorhagia saxifraga, den senare har hylslika humifusum blad runt blomman. Grusnejlika växer på Arten växer på kalkfattig och fuktig sand/ sandigt, kalkfattigt underlag gärna i kultur- grusmark och kan vara svår att få syn på skapade miljöer exempelvis grustag, åkrar om blommorna inte är utslagna vilket de och ruderatmark. Den är konkurrenssvag endast är i solsken. Den är som namnet och missgynnas av igenväxning, ogräsbe- antyder lågvuxen, stjälken är trådsmal och kämpning och gödsling. På Öland har vi de gula kronbladen är kantade av svarta endast några få rapporter om arten från glandler och knappt längre än foderbladen. Borgholm. Den odlas ibland och fynden rör Bladen har också svarta glandler längs kan- sig troligen om förrymda exemplar. Arten terna. Arten är funnen 1989 i Ås socken, är senast rapporterad 1998. söder vandrarhemmet i kanten av Ottenbylund längs ett dike. Den fanns kvar fram till 1991 men är sedan dess inte sedd Gulkronill Hippocrepis emerus på lokalen. Även i år besöktes lokalen utan Omisskännlig ärtväxt som blommar med fynd. gula blommor i maj månad. Den anses vara en värmerelikt och finns i Sverige på Öland (som har de flesta lokalerna) och på Got- Huvudtåg Juncus capitatus land. Den växer i skogs/buskbryn ofta i Lågvuxen och svårupptäckt art som har en stenmurar eller rösen och längs västra Land- huvudlik blomsamling i toppen av strået. borgen. Dessutom finns lokaler på Stora Arten varierar kraftigt i antal mellan åren. alvaret i så kallad hasselkarst. Hoten mot Den periodvis torra sommaren 2005 pas- 14 Krutbrännaren 1 (15) 2006 sade inte alls arten. Huvudtåg är beroende Piggfrö Lappula squarrosa av naken, fuktig sand på sina lokaler och Denna strävbladiga växt har små ljusblå är mycket känslig för igenväxning. Den blommor. Frukterna är försedda med växer ofta tillsammans med knutört Ana- hullingar. På alvarmark är arten oftast gallis minima och dvärglin Radiola lino- mycket lågvuxen. I modern tid är den på ides. Arten har 6 aktuella lokaler på Öland. Öland endast funnen på Stora alvaret där Böda socken den växer på bart vittringsgrus som under Alvara ost, i fuktiga traktorspår på vintern är utsatt för uppfrysning. Den växer stranden. ofta tillsammans med rödmire Anagallis 2003 2004 2005 arvensis, småsporre Chaenorhinum minus 30 5 0 och mjukdån Galeopsis ladanum. När alla tre följearterna finns på samma lokal löner Högby socken det sig ofta att leta efter piggfrö. Arten har Munketorps strand ett 40-tal aktuella lokaler alla på Stora 1985 1986 1993 1994 1995 1996 alvaret. >100 fåtalig 0 0 >1000 1 000 Sandby socken 1997 1998 1999 2000 2003 2004 Gränsen mellan Gårdby och Sandby sparsam 100 1000 10 70 100 socken, i vittringsgrus; 2005 3 ex. 2005 20 Blå sminkrot Lithospermum arvense ssp. coerulescens Spjutsporre Kickxia elatine Blå sminkrot är en underart av vit sminkrot Arten är lätt att känna igen med sina blom- L. arvense ssp. arvense. Till skillnad från mor i gult och lila på långa smala skaft. denna art är blå sminkrot höstgroende och Bladen är pil- eller spjutlika. Detta åker- förekommer på mer naturliga växtplatser. ogräs är inkommet i relativt sen tid och är Hela växten är ofta mindre än den vita beroende av varma höstar för att fröna ska sminkroten men själva blomman kan vara hinna gro. Arten missgynnas av ogräsbe- ganska stor och varierar från rosa som ny- kämpning, gödsling och tidig upplöjning av utslagen till mer blålila som äldre. I dags- stubbåkrar. Arten har endast två lokaler på läget finns endast en känd lokal på Öland. Öland. Vid Vannborga kunde den inte på- Tyvärr kunde inte arten återfinnas på loka- träffas under året, utgången från lokalen? len. I branten där den växer såg det ut som Den andra lokalen finns vid Albrunna, där man eldat och bränt av vegetationen. Det är den inte eftersökt under 2005. växte ganska kraftigt ”grönt gräs” på växtp- Köping socken latsen, kanske sminkroten konkurrerats ut? I åker som ligger väst och sydväst om Förhoppningsvis återkommer arten. På lo- Vannborga borg, växer framförallt längs kalen växer också den vita sminkroten. åkerns östra kant som löper parallelt med S. Möckleby socken traktorväg. Gettlinge gravfält 1995 1997 1998 2005 1974 1993 1999 2000 2001 2003 riklig riklig 100 0 finns 30 7 30 32 26 15 Krutbrännaren 1 (15) 2006 2004 2005 Hallnäs udde 24 0 1982 1991 1992 1995 1996 1997 finns 6 8 3 14-18 4 Kransborre Marrubium vulgare 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Arten är vitullig och har ett foder med 10 544774 flikar, i frukt blir de krokböjda och hakar 2004 2005 lätt fast. På detta sätt kan arten spridas med 69 djur eller människor. Blommorna är vita och bladen är rynkiga, naggade och Hallnäs SO nära stenbrott filthåriga inunder. Den är en gammal natu- 1996 1997 1998 1999 2000 2001 raliserad kulturväxt som ofta påträffas nära 111111 bebyggelse, i stenbrott, hamnar o dyl. På 2002 2003 2004 2005 de aktuella lokalerna är den relativt statio- 1100 när men mindre ingrepp på växtplatserna kan få förödande konsekvenser. Vid Sand- Jordhamn ca 750 m norr om kvarnen, ca viks hamn slås växten varje år av med gräs- 50-75 m från havet, vid foten av en rauk klippare men trots detta lever den kvar. 1947 1977 1995 1996 1997 1998 Lokalen vid Hallnäs stenbrott verkar vara finns finns 2361 utgången. Däremot dök den glädjande nog 1999 2000 2001 2002 2003 2004 upp igen vid Jordhamn där den troddes vara 200000 utgången. På flera ställen på Öland odlas växten i trädgårdar med öländskt frö- material av naturintresserade personer. Vid Stenhusa bod har arten uppenbarligen plan- terats in. Vi har 7 aktuella lokaler för arten. Källa socken Högenäs i hönsgård 1992 1994 1996 1997 1998 1999 180 180 120 105 102 98 2000 2001 2002 2003 2004 2005 101 87 94 62 83 156
Persnäs socken Sandviks hamn 1951 1992 1993 1995 1996 1997 finns 9 4 0? 15 12 1998 1999 2000 2001 2002 2003 22 21 55 11 10 9 2004 2005 91
Sandlusern Medicago minima 16 Foto: Thomas Gunnarsson Krutbrännaren 1 (15) 2006 2005 i ruderatmiljöer såsom järnvägsstationer, 2 vägkanter och trädgårdar. 2003 växte kalv- nos på ruderatmark i Färjestadens industri- Stenåsa socken område men är inte sedd sedan dess. Stenhusa bod, i rabatt. 2005 1 ex. Klådris Myricaria germanica Denna tamariskväxt växer som en risig Sandlusern Medicago minima buske. De små och smala bladen är grå- Arten varierar mycket från år till år och kan gröna, blommorna är rosa. Fröna är för- vara svår att finna under ”magra” år. I dags- sedda med en hårtuss och kan spridas av läget är sandlusern endast känd från två både vind och vatten. Den växer på fuktig lokaler med fyra dellokaler. I frukt är arten och bar sand. I norra Sverige påträffas klå- omisskännlig men i blom kan den vara svår dris längs älvar med naturliga ändringar i att urskilja i mattan av andra gul-blommiga vattenståndet. På Öland växer arten i gamla små ärtväxter. Men bladen har en dragning sandtag, i kärrkanter och längs diken. Den åt blågrönt och blommorna har också en är påfallande stationär på ett par av sina annan gul färg vilket man lär sig att urskilja öländska lokaler. Vi har fem lokaler i dags- med lite träning. Vid lokalen i Smedby läget. Arten bör eftersökas på några av sina socken hittades sandlusern rikligt på en in- tidigare kända lokaler framförallt i Alböke tilliggande ödeåker där den inte tidigare socken. noterats. Böda socken Räpplinge socken Kustvägen mot Hagudden, ca 700 m Slottsalvaret lokal 2 söder om avtaget mot Enerum, i gammal 1873 1994 2000 2003 2004 2005 grusgrop alldeles väster om vägen. 2005 finns 1 20 70 50 35 5 ex.
Smedby socken Kattmynta Nepeta cataria Stora Smedby, ödeåker NO om sandtag; Kattmynta är en kulturväxt som blivit 2005 300 ex. mycket sällsynt och som oftast växer i män- niskans närhet. Bladen är spetsiga och VSV Stora Smedby i gammalt grustag naggade med hjärtlik bas. Kronan är vit med 1981 1994 1995 2000 2001 2003 violetta prickar. Doften är aromatisk endera 20 30 riklig >100 1 0 av citronmeliss eller mynta. På Öland od- 2004 2005 las kattmynta i några trädgårdar men tyvärr 300 300 inte med öländskt frömaterial. Crister Albinsson rapporterade att kattmynta upp- Kalvnos Misopates orontium trädde som spontant ogräs i hans rabatt i Arten tillhör familjen lejongapsväxter, stjäl- Övre Kastlösa. Troligen har den kommit ken är 5-30 cm hög, glandelhårig och föga med kompostmaterial från Kalmar. I Kal- grenad. Bladen är lansettlika, helbräddade mar tätort finns ett par lokaler för katt- och blommorna är rosenröda. Förr upp- mynta. trädde den som åkerogräs men numera mest
17 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Torslunda socken Högsrum socken Eriksöre vid jordkällare Odens flisor ost, hästbetat alvar söder om 1995 1996 1997 1998 1999 2000 vägen mot Hösgrum och ost Odens flisor. 10 5 2 40 50 1 1993 2000 2005 2001 2002 2003 2004 2005 riklig riklig 5 10011 Gårdby socken Kastlösa socken Gårdby sandfält, längs gamla järnväg- Övre Västerstad 3:3 intill Smedby- svallen och ute på sandfältet. gränsen, i trädgårdsland; 2005 1 ex. 1961 1975 1988 1993 1995 2002 finns finns finns >100 >1000 >1000 Dvärgserradella Ornithopus 2005 perpusillus 3 En liten ärtväxt som har en vit krona med röda streck, bladen är mångpariga. Den har Klippnejlika Petrorhagia saxifraga endast en lokal på Öland och växer på en Klippnejlika är en nejlikväxt med glesa sandig trädesåker med bl.a. vittåtel. Liksom blomställningar och rödvioletta kronblad. andra ärtväxter kan den variera kraftigt i Fodret är hinnlikt och bladen korta och antal mellan olika år. hylsformade. På Öland är arten naturalise- rad från tidigare odlingar, endast en lokal Resmo socken finns med tre dellokaler. Den är belägen i Lilla Frö väst Ventlinge socken vid västra kanten av dam- 1995 1997 2000 2002 2004 2005 men i Grönhögen. Området har numera 300 4 50 600 500 200 gjorts om till golfbana och är svår- inventerat. Med fara för hjärnskakning be- Hylsnejlika Petrorhagia prolifera sökte artikelförfattarna lokalen och återfann En nejlikväxt med blommor som är ljus- arten på en av dellokalerna. På de andra rosa och sitter i toppen av stjälken. De är två är den troligen utgången. omgivna av bruna, tunna hölsterblad. Ar- S. Möckleby socken ten är värmeälskande och växer på öppen, Grönhögendammen, västra sidan kalkrik mark såsom alvarmark, klapper- 1977 1996 2001 2005 stensfält och sandfält. Inget större hot mot finns 50 100 20 arten föreligger. Ett 50-tal lokaler finns spridda över ön. Arten verkar variera på samma lokal påtagligt mellan åren. Backsilja Peucedanum oreoselinum Flerårig, reslig flockblomstrig art med vita Böda socken flockar och rund stjälk. Arten har både all- Söder Byxelkrok, strandvall nära havet. mänt och enskilt svepe. Blomningen sker i 2000 2004 2005 juli. Den växer framförallt på vägkanter, 1000 100 25 åkerrenar och på torrängar. Ölands rikaste lokaler finns i Sandby socken från vägskälet vid Ekelunda vidare norrut till Åbykanalen strax söder Gårdby samhälle. Ingrid & Len- 18 Krutbrännaren 1 (15) 2006 nart Johnsson upptäckte att de hade arten gistreras. Arten påträffades under 2005 ut- som spontant ogräs i sin trädgård i Karlevi anför Stora alvaret på alvarliknande mark 2003 och den finns kvar. Sjöstrand note- tillsammans med ölandssolvända. De an- rade backsilja 1850 i Vickleby socken. I dra lokalerna var alla från Stora alvaret. dagsläget finns 15 lokaler för backsilja. Gärdslösa socken Gårdby socken Lindby grustag, alldeles ost Gårdby norr, vid sandfältet nära landsvä- Lindbytvätten; 2005 2 ex. gen; 2003 10 ex, 2005 10 ex. Resmo socken Vickleby socken Gynge alvar, 300 m väster om mellersta Karlevi, spontant ogräs i trädgården hos delen av Möckelmossen, på vittringsgrus; Ingrid och Lennart Johnsson; 2003 1 ex, 2005 5 ex. 2005 2 ex. Gynge alvar, i vittringsgrus 550 m norr om alvarvägen; 2005 5 ex. Mörbylånga socken Gynge alvar, i vittringsgrus ca 150 m norr Bårby borg, fårbetesmark på den slut- om alvarvägen; 2005 10 ex. tande landsborgsdelen mellan Bårbyborg Möckelmossen väst, strax öster om stigen och S Bårby. som går norrut från p-platsen vid 1980 1995 2002 2005 Möckelmossen; 2005 3 ex. finns 20 1400 70 Smedby socken Gaffelfibbla Pilosella dichotoma Smedby-Hammarby alvar, vittringsgrus- Denna fibbla saknar utlöpare. Stjälken är område norr om alvarvägen från Smedby 15-25 cm hög, gaffellikt förgrenad och sak- kyrka; 2005 7 ex. nar oftast blad. Den har långa hår samt glan- Smedby-Hammarby alvar, vittringsgrus- del- och stjärnhår. Basalbladen är område norr om alvarvägen från Smedby helbräddade, blåaktigt gröna ovan och har kyrka; 2005 5 ex. stjärnhår under. Korgarna är 2-6 till anta- let, gula med gula märken och drygt 1 cm Svart bockrot Pimpinella saxifraga stora. Holkfjällen har hinnkanter och både ssp. nigra raka hår, glandel- och stjärnhår. Den är en- Arten är en underart av den vanliga bock- dast känd från Öland och Gotland. På Öland roten P. saxifraga ssp. saxifraga men skiljs växer den sparsamt på Stora Alvaret i bart genom att roten blånar i snitt. Stjälken är vittringsgrus. I samma miljö växer den snar- också grövre och nertill gråluden. Den har lika äkta vätfibbla P. cymosa ssp. endast ett sentida fynd på Öland från 1990 gottlandica var. gottlandica. Den sist- men bör eftersökas. nämnda saknar stjärnhår under bladen. Även ölandssolvända Heliathemum oelandicum och ölandsmåra Galium Dvärgkämpar Plantago tenuiflora oelandicum växer ofta tillsammans med I norra Europa är arten endast känd från gaffelfibbla. Då arten är ny på rödlistan är Öland där den växer i alvarvätar dvs. grunda det extra viktigt att alla fynd av arten re- vattensamlingar på kalkstenshällen med ett 19 Krutbrännaren 1 (15) 2006 tunt lager av kalkbleke. Arten kan förväx- har stora och skära hylleflikar. Den växer las med råttsvans Myosurus minima som nära havet på sandiga stränder med inbland- växer i samma biotop. Blomstängeln på ning av grövre grus ofta i bältet av uppkas- dvärgkämparna är fint, tilltryckt hårig, hos tad tång. På vår enda kända lokal för arten råttsvansen är den kal. Blomaxeln hos rått- vid Alvara kunde den i år tyvärr inte åter- svans växer också till efter blomningen. finnas. Det verkade som stranden blivit Dvärgkämpar varierar i antal och storlek omformad av vinterns stormar, rutten tång från år till år beroende på framförallt ne- täckte stranden vilket gjorde det svårt för derbörden. Den har få aktuella lokaler ut- några växter att tränga igenom. Förhopp- anför Stora alvaret och sammanlagt ett 40- ningsvis återkommer arten på lokalen. tal fynd från 1990 och framåt. Böda socken Sandby socken Alvara ost betad strandäng Norra Vället, alvaret 300 m söder om 2003 2004 2005 vägen till Ekelunda, 5 m norr om 6200 kalkstensmur och 15 m väster om stätta med grind. Daggbjörnbär Rubus glauciformis 2000 2002 2003 2004 2005 Detta björnbär tillhör Sect. Corylifolii >100 30 500 1000 1000 (krypbjörnbär) och är relativt likt hassel- björnbär R. wahlbergii men är inte så kraf- Resmo socken tigt och högvuxet. Bladskott och blomster- Gynge rastplats, gammal grusgrop precis skott har ett länge kvarsittande vaxliknande norr om rastplatsen, växer i botten av överdrag vilket gör dem blådaggiga något gropen; 2005 200 ex. som gett växten dess namn. Bladskotten har skaftade glandler och taggarna är relativt Gynge alvar, 500 m norr om alvarvägen, i korta (2-3,5 mm långa och 10-15 taggar/5 kanten av vät med en del råttsvans. cm). Bladen är inte filthåriga på undersi- 2002 2004 2005 dan och ofta 4-delade. Blommorna är ljus- 200 500 500 rosa, stiplerna är breda vanligen 2,5-3 mm. Blomställningen har skaftade glandler som Stenåsa socken kan vara rikliga. Arten är nyligen funnen Stenåsabadet vägen ner mot havet; 2004 på Öland och vi har endast ett par fynd av 20 ex, 2005 50 ex. arten. Inga rapporter inkom under 2005. Ebbelunda NO i vattensamling på stenhäll, ruderatmark; 2005 60 ex. Bornholmsbjörnbär Rubus lidforsii Näbbtrampört Polygonum Ytterligare ett björnbär i den besvärliga oxyspermum men spännande sektionen krypbjörnbär. Det är relativt högrest med en smal spir- Arten kan vara svår att skilja från andra formad blomställning som har små vita trampörter. Det som utmärker näbbtrampört blommor. Blommorna täcks delvis av bla- är den blågröna stjälken som är knottrig den eftersom blomskottet är bladigt till top- samt nöten som är kal och stor, glänsande pen. Bladen är spetsiga och tätt sågade. brun och sticker långt ur fodret. Blommorna 20 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Blomskaftet har endast 0-3 taggar. Blad- Persnäs socken skotten är fattiga på taggar (2-4 mm långa Lokal 1 och 3-7 taggar/5 cm). Glandler saknas näs- 2002 2003 2004 2005 tan helt. Inga rapporter inkom under 2005. 410 88 530 510 Vi har ett 15-tal lokaler för arten. Lokal 2 2002 2003 2004 2005 Ängssalvia Salvia pratensis 30 115 202 120 Arten är flerårig med nedre bladen i rosett. Sandby socken Bladen är ovala med hjärtlik bas, rynkiga Lokal 1 och dubbelsågade. Kronan är blåviolett och 1993 1998 1999 2002 2005 2-3 cm lång. Den är troligen inkommen med 0 1000 1000 10 2 odling men på några ställen bofast. Arten har endast en aktuell lokal där den funnits Gräsgård socken sedan 1969. Skötselavtalet som ÖBF haft Lokal 1 med markägaren är uppsagt men ännu finns 1985 1991 1992 1993 1995 1996 ängssalvian kvar. rikl. >100 fåtalig fåtalig 3 >50 Torslunda socken 2000 2002 2004 2005 Ca 300 m VNV Kåtorp och 200 m norr finns 2 100 10 vägen till Torslunda, i torräng och söder därom i hästbetad hage. Smalfjällig maskros Taraxacum 1969 1990 1992 1993 1994 1999 egregium finns 50 150 riklig 40 2000 En maskros i Sect. Palustria som skiljs ut 2001 2002 2005 på sina smala ytterholkfjäll, arten saknar 450 1200 1000 pollen. Bladen har smalt triangulärt utstå- ende bladflikar som slutar i en fin spets. Nålkörvel Scandix pecten-veneris Arten samlades av Taraxacum-studiecirkeln Arten är en flockblomstrig växt, lågvuxen på den fina strandängen vid Halltorps hage med en karakteristisk frukt. Frukten har en under 2004. Fyndet bestämdes av Hans kort fröbärande del men ett spröt som kan Rydberg 2005. bli 5-6 cm långt. Liksom andra åkerogräs Högsrum socken är den hårt trängd i det moderna lantbru- ket, i dagsläget finns i Sverige endast fynd Halltorps hage, betad strandäng norr om från Öland och Gotland. På Öland finns ca Ekerumsbadet och väster om Halltorps 10 lokaler. hage; 2004 5 ex. Källa socken Slätmaskros Taraxacum Lokal 1 lissocarpum 2000 2001 2002 2003 2004 2005 En maskros i Sect. Palustria (strandmask- 100 500 10 300 15 190 rosor). Frukterna är påfallande stora och släta, annars liknar den mycket Lokal 2; 2004 16 ex, 2005 510 ex. vätmaskrosen T. limnanthes. Ytterholk- 21 Krutbrännaren 1 (15) 2006 fjällen är mycket breda. Vi har endast två Degerhamn. Det finns ca 10 aktuella loka- aktuella fynd av arten. ler för ölandskungsljus. S. Möckleby socken Sankmaskros Taraxacum Alunbruket skifferhögarna pseudosuecicum 1990 1992 1995 1998 1999 2002 Ytterligare en maskros i Sect. Palustria. 21520165 Den är nyligen urskiljd och till skillnad från 2003 2004 2005 de flesta andra arter i sektionen har den rik- 241 ligt med pollen. Den liknar annars mycket vätmaskrosen T. limnanthes. Vi har endast I vägbranten öster viadukten strax söder ett aktuellt fynd av arten. om Alunvallen; 2005 1 ex. Degerhamn, vid Bergsstigens början, precis öster om p-platsen; 2005 45 ex. Skevmaskros Taraxacum Degerhamn, längs Bergstigen, öster om ruberulum hamnen; 2005 3 ex. Tillhör sandmaskrosor Sect. Erythrosperma och växer på sandmark och i vägkanter. Den Grenigt kungsljus Verbascum är tidigare funnen på Öland men inget fynd lychnitis i sen tid. De gamla fynden är koncentre- Det greniga kungsljuset är tvåårigt. Blom- rade till östra Öland i området med sand- ställningen är grenig, blommorna gul-gul- stäpp och tofsäxing Koleleria glauca. Ar- vita och försedda med glandler. Håren på ten har eftersökts de senaste åren men utan ståndarknapparna är vita-gula, de två ne- resultat. dre ståndarna saknar hår på knapparna. Bladen har killik bas och är stjärnhåriga på Ölandskungsljus Verbascum ovansidan och filthåriga under. Grenigt densiflorum kungsljus växer på störd mark såsom ruderatmarker och liknande. Gulblommiga Arten känns igen framförallt på sina nedre exemplar av grenigt kungsljus har vid kon- ståndarknappar som är 3,5-5 mm långa, troll ofta visat sig vara praktkungsljus V. ståndarsträngarna är nästan kala. Hela väx- speciosum. Vid Neptuni åkrar har arten ten är påfallande grov och blommorna för- påträffats flera gånger de senaste åren vid hållandevis stora. Den är kulturgynnad men de olika p-slingorna som finns. med ett nyckfullt uppträdande. Ölands- kungsljuset är tvåårigt och bildar en blad- Böda socken rosett första året. Det gynnas av viss mark- Neptuni åkrar längs vägen. störning, troligen kan fröna bevara sin gro- 1998 2001 2004 2005 barhet i jorden under många år. Arten kan 1111 bilda hybrider framförallt med mörkt kungsljus V. nigrum. Lissbeth och Karl- Alvarveronika Veronica praecox Göran Bringer hittade några nya lokaler Arten är tidigblommande liksom många längs den nyanlagda promenadvägen andra veronika-arter. Blomman är mörkblå ”Bergsstigen” som går norr och söder om och påfallande stor, växten är glandelhårig 22 Krutbrännaren 1 (15) 2006 2005 32
Resmo socken 300 m NNO Mysinge hög, på området mellan horvan och fårstängslet, 15 m NV från stättan. 1976 1981 1995 1997 1998 1999 finns 2 finns 0 30 27 2000 2002 2005 9200
Resmo alvar 440 m ost Lundkällan och 1600 m norr vägen Resmo Stenåsa. 1998 2000 2002 2005 100 50 103 0
Storviol Viola elatior Ännu en art som i Norden enbart förekom- mer på Öland. Växten är som namnet anty- der den största av violerna, bladen är av- långa och stängeln är tättluden. Arten växer Alvarveronika Veronica praecox i lövskogsbryn på kalkrik, tidvis fuktig Foto: Thomas Gunnarsson mark. Den tål inte för kraftig beskuggning och är en typisk brynväxt. Storviol kan hy- och kapseln har ett 2 mm långt stift som bridisera med framförallt dvärgviol V. tydligt sticker ut. Arten torde ej hotas på pumila och strandviol V. persicifolia. Ar- sina alvarmiljöer. Vi har endast en känd ten hotas på sina lokaler både av igenväx- lokal i åkerkanter där hotas av ökad ogräs- ning och för kraftig röjning samt dikning. bekämpning. Antalet alvarveronikor varie- Framtiden för arten ter sig osäker på längre rar mellan åren. Arten är påfallande statio- sikt. Det finns 15-20 aktuella lokaler för när på sina alvarlokaler, ofta växer den på storviol på Öland. Tomas Burén invente- precis samma fläck som året innan. Detta rade på uppdrag av Länsstyrelsen en del trots att det finns för ögat helt liknande lokaler så sent som i augusti, storviolen gick miljöer alldeles bredvid. I dagsläget finns då fortfarande att se. Arten blommar i mit- ca 15 lokaler för arten. 2005 var inget bra ten av juni. år för arten. Gärdslösa socken Sandby socken Högtomta söderut, ca 800 m SO om N. Sandbys vägkant Högtomta, längs traktorväg alldeles söder 1978 1998 2000 2002 2003 2004 om bäcken. finns 20 250 26 110 54 1999 2001 2005 245 450 270 23 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Högtomta söderut, ca 800 m SO om 2002 2003 2004 2005 Högtomta, längs traktorväg alldeles norr 16 20 3 2 om bäcken. 1999 2001 2005 Kastlösa socken 25 240 165 Stora Dalby lund, i snår längs norra kanten av vägen som går bort mot norra Långlöt socken delen av lunden ifrån själva byn. Kråklunden, 200 m norr avtaget 1981 1999 2003 2005 Ismantorps borg riklig 17 31 14 1967 1992 1993 1998 1999 2000 finns 6 30 6 6 5 Stora Dalby lund, NO-hörnet innanför 2002 2004 2005 stenmuren men utanför reservatet; 1960- 240 talet finns, 2005 0 ex.
Torslunda socken Hotkategori Sårbar VU 1,5 km ost Kalkstad å norra sidan av landsvägen Vittåtel Aira caryophyllea 1967 1976 1995 1999 2000 2000 Detta vackra lilla gräs med sin silvriga finns finns 400 200 84 200 vippa växer på torr, mager och näringsfat- 2002 2005 tig sandjord. Arten missgynnas av igenväx- 155 93 ning, konstgödning och minskad störning. På Öland växer den i grustag, på alvarmark, Tveta vattenverk SO. trädesåkrar och hedmark. Resmo socken 1998 1999 2002 2004 2005 har flera lokaler för arten, den finns också 5 91172034 aktuella fynd i följande socknar: Böda, Gärdslösa, Köping, Torslunda, Vickleby, Tveta, röjd glänta 250 m SO vattenver- Mörbylånga, Kastlösa och Hulterstad. Un- ket. der 2005 hittades arten ute på Stora Alvaret 1991 1998 2002 2005 vilket i första påseende inte verkar vara en 1 150 103 61 lämplig miljö. Men vi har några fynd av arten från alvarmark där den växer på san- Tveta, röjd glänta 450 m SO vattenverket. diga och mer kalkfattig mark med gles ve- 1992 1998 2002 2005 getation. Typiskt för fyndet från 2005 var 165567 att arten växte på en brännfläck. Resmo socken Arontorp, fuktäng i reservatets östra del; Lilla Frö V. sandig träda 2005 99 ex. 2000 2002 2004 2005 100 10000 10000 10000 Hulterstad socken Gösslunda reservatet i toksnår längs Kastlösa socken bäckfåra. Öster om Penåsa, längs gamla banvallen, 1996 1997 1998 1999 2000 2001 öster om där denna skär bäcken och 100150 161045 24 Krutbrännaren 1 (15) 2006 några 100 m österut N. Möckleby socken 1994 2002 2005 Norr Bettorpsavtaget, i gammal sandtäkt, >1000 35000 35000 numera betesmark; 2005 100 ex. Bettorpsavtaget, betesmarken söder om Smedby socken avtaget; 2005 50 ex. Alvlösa alvar, på parti med röjda och brända enbuskar, växer på brännfläcken; Algutsrums socken 2005 100 ex. Aledal ost, på sandgräshed, hästbete precis nedanför Landborgen, växer i Grådådra Alyssum alyssoides vegetationsfria ytor; 2005 10 ex. Grådådra är en korsblommig växt med en oftast nertill grenig stjälk som har rikligt Gårdby socken med stjärnhår. Blommorna är små, blekgula Bygdegården väst, på kanterna av och blir vitare med stigande ålder. Skidan gammal grustag väster om landsvägen; är rundad, plattad och stjärnhårig. Bladen 2005 20 ex. är smala, helbräddade och grågröna. På Öland uppträder växten i olika störda mil- Sandby socken jöer oftast på bar sand och är relativt van- Skarpa Alby vägskäl, ca 100 m norr om lig i lämpliga miljöer. vägen till Skarpa Alby, i sandtäkt med backsvalekoloni; 2005 30 ex. Gärdslösa socken S. om Gårdby, 200 m S. om Åbykanalen, Gärdslösa kyrka norrut, vid två kvarnar på betesmark väster om vägen. Växer 500 norr kyrkan, väster landsvägen rikligt vid gammal grustäkt på bar sand; gammalt gravfält/sandtäkt nu fårbetat; 2005 100 ex. 2005 1000 ex. Ekelunda S. på alvarmark alldeles söder om byn; 2005 10 ex. Högsrum socken Halltorps hage, torräng ost om lövskog Kastlösa socken och nära väg 136; 2005 100 ex. Bårbyborg söder, ONO om Galgbacken i slänter efter gammalt grustag; 2005 20 Runsten socken ex. Norra Runsten, gammalt grustag 50 m Stora Dalby alvar, NO om byn, i hjulspår; väster om östra landsvägen, 150 m norr 2005 30 ex. om vägen till Bjärbybadet, växer i sandtaget; 2005 50 ex. Hulterstad socken Lopperstads gravfält, i södra delen av Gösslunda, i södra delen av reservatet, på sandtäkten, på bar sand; 2005 50 ex. bar jord; 2005 30 ex. Åkerby, gammal sandtäkt väster om Öster Tribergamossen, mellan mossen landsvägen, numera betesmark, 300 m S och vägen i gammal grustäkt; 2005 20 ex. vägen till Åkerbybåden. Växer på bar sand lite varstans i sandtäkten; 2005 1000 ex.
25 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Knutört Anagallis minima störning för att trivas, ett par av lokalerna Knutört är en av våra minsta kärlväxter och finns i hönsgårdar. På ett par lokaler i be- svår att upptäcka. Den växer nedliggande, tesmark växer arten i skydd av enbuskar. bladen är äggrunda och strödda, blomman På Öland finns ca 10 aktuella lokaler för är vit och 4-talig. Kapseln är klotrund och arten. öppnar sig med ett lock. Den är ettårig, gror Böda socken på våren och blommar på hög/sensomma- Badstranden söder Byxelkroks hamn, vid ren. När knutörten växer rikligt kan den den sydligaste P-platsen; 1993 5 ex, 2005 färga marken i en typisk brunröd nyans som 5 ex. avslöjar växten. På Öland växer arten ofta tillsammans med dvärglin Radiola linoides Högby socken och huvudtåg Juncus capitatus. Beroende Öster P-platsen vid leden mot Kloster- på väderleken varierar den kraftigt i antal holmen, bland enbuskarna. På den öppna mellan åren. 1985-86 var otroligt bra år för torrängen med enbuskar som man arten på Öland då många nya lokaler rap- kommer först till när man går från p- porterades. Under de senaste 10 åren har platsen. det varit få fynd av arten trots att den aktivt 1995 1996 1999 2000 2002 2005 eftersökts på tidigare kända och andra 10 50 riklig 100 40 43 lämpliga lokaler. Böda socken Källa socken Alvara ost, ca 300 m norr om vägen ner Högenäs i SO hönsgård till havet vid Alvara, i fuktiga traktorspår 1993 1994 1996 1997 1998 1999 på stranden. >100 riklig 100 10 riklig sparsam 2003 2004 2005 2000 2001 2002 2003 2004 2005 100 0 0 riklig riklig 150 20000 1000 1000
Alvara ost, ca 600 m söder om vägen ner Persnäs socken till havet vid Alvara, söder om sjöboda- Jordhamn, öster om skurkvarnen, växer rna och söder om gammalt grustag, i inuti enbuskar kanten av en markväg. 2002 2003 2005 2003 2004 2005 50 50 40 1000 100 100 Föra socken Taggkörvel Anthriscus caucalis Marsjö gård, vid strutsfarmen, nära hus En flockblomstrig växt som har ett nedlig- med restaurangdel; 2005 20 ex. gande ofta trassligt växtsätt. Blommorna är Lofta stenbrott, nära den lilla kustvägen mycket små, vita och har enskilt svepe. på tippmassor; 1996 100 ex, 2005 50 ex. Frukten är karakteristisk, 3-5 mm och för- sedd med talrika krokborst som lätt hakar Strävlosta Bromopsis benekenii fast. Arten är troligen ursprunglig på havs- Strävlosta är ett lundgräs som växer löst stränder men finns nu mest i olika kultur- tuvat och kan bli upp till 150 cm högt. Bla- påverkade miljöer. Den behöver en viss den är ca 1 cm breda och håriga på båda 26 Krutbrännaren 1 (15) 2006 sidor. Övre bladslidan är fint ullhåriga. Sanddådra Camelina microcarpa Vippan är gles med stora småax som har ssp. microcarpa långa borst, vippan är något hopdragen ef- Sanddådra är en korsblommig växt som kan ter blomningen. Nedre vippgrenen har ett bli 50 cm hög. Bladen är helbräddade/glest kalt, trubbigt fjäll vid basen. Längst ner på tandade och oskaftade med pillik bas. Väx- vippaxeln utgår 3-5 grenar, någon brukar ten är grågrön och ganska rikligt hårig. ha endast ett småax. Vi har drygt 50 loka- Kronbladen är ljusgula, frukten päronlik ler rapporterade från 1990 och framåt. med en bred kantlist. Den är närstående och Räpplinge socken liknar oljedådra C. sativa och lindådra C. Borgehage, öster Strandvägen, 250 m alyssum. Den växer på sandig, öppen mark norr grinden till Solliden; 2005 50 ex. och är värmekrävande. Gamla sandtag, na- turliga rasbranter och sandiga åkrar är dess Högsrum socken hemvist i dagsläget på Öland. Efter Halltorpshage, längs stigen på väg in i grävningsarbeten kan växten kolonisera hagen med jätteekar; 2005 20 ex. lämpliga miljöer under några år. Vi har ca Halltorpshage, strandvallen som går i 25 lokaler rapporterade från 1990 och nord-sydlig riktning; 2005 20 ex. framåt. Gladvattnet väst, längs trakorväg som N. Möckleby socken går söderut från Mossberga; 2005 1 ex. Bettorp, vid avtaget mot Bettorp strax V stora landsvägen. Algutsrum socken 1995 2001 2003 2005 Törnbotten, nyröjt hässle norr Igelmos- finns 20 1 50 sen; 2005 10 ex. Resmo socken Skugglosta Bromopsis ramosa Lilla Frö, alldeles vid havet i rasbrant och Skugglosta är också ett lundgräs som ofta gles tallskog. växer tillsammans med strävlosta vilken 1995 2000 2002 2004 2005 den också liknar. Några viktiga skilje- 300 50 50 500 50 karaktärer är att övre bladslidan har långa hår. Vippan är mer utbredd även efter blom- Kastlösa socken ningen. Nedre vippgrenen har ett hårigt fjäll Bjärby 1200 m SO om byn strax öster om vid basen. Längst ner på vippaxeln utgår väg 136 i trädesåker; 2005 12 ex. 2-(4) grenar med minst tre småax. Vi har ca 25 lokaler rapporterade från 1990 och Piggtistel Carduus acanthoides framåt. Piggtistel är en tvåårig växt som kan bli 200 Räpplinge socken cm hög. Stjälken är hårig, grenad och Borgehage, sydligaste stigen från stran- vingad ända upp till blommorna. Bladen är den mot Kaffetorpet, norr om stigen; parflikiga, kraftigt taggiga, kala på ovan- 2005 40 ex. sidan och gröna på undersidan med håriga nerver. Holkfjällen är kala och vasst tag- giga. Blomkorgarna är ljust röda-violetta
27 Krutbrännaren 1 (15) 2006 och relativt stora (ca 3 cm). Den liknar nå- Gårdby socken got krustistel C. crispus som har mindre Övre Ålebäck ost, i betesmark nära havet, korgar (ca 2 cm breda), svagare taggar och längs ett nord-sydgående ”dike” blad som är filthåriga inunder. Nicktistel 1998 1999 2000 2002 2003 2005 C. nutans saknar vingade blomskaft, har 16 60 60 40 100 20 nickande korgar och holkfjäll som är tillbakaböjda och insnörda på mitten. Vi har Torslunda socken 5 rapporter från 1990 och framåt, väg 136 Kalkstad ost, söder om vägen till Len- i Glömminge och Högsrum socknar har ti- stad, i igenväxande fuktig betes/slåtter- digare hyst flera lokaler. Arten bör efter- mark; 2005 100 ex. sökas. Böda socken Hulterstad socken Venlinjen, i norra vägkanten med nylagt Gösslunda naturreservat, längs uttorkat grus, söder fornminnesområdet med dike i röjt område; 2002 60 ex, 2005 20 husgrunder söder Rosendal; 2005 1 ex. ex.
Hartmansstarr Carex hartmanii Ås socken Ottenby ängsmark i nordöstra delen av Hartmansstarr kan bli 60 cm hög. I toppen lunden; 2005 10 ex. av strået sitter 3-5 ax med honblommor, åtminstone toppaxet har hanblommor ne- derst. Axen är avlånga och cylindriska, Loppstarr Carex pulicaris axfjället har en smal grön mittnerv som Loppstarr är lågvuxen, glestuvad med ett avslutas med en spets. Nedre stödbladet når enda ax i toppen. Hanblommorna sitter inte ovan stråets topp. Klubbstar C. överst, axfjällen faller snart av och de glän- buxbaumii skiljs på att axfjällen har en bre- sande, mörka fruktgömmena riktas då dare grön mittnerv, nedre stödbladet når nedåt. Den växer i kalkkärr gärna med rör- ovan stråtoppen och axen är mer klubblikt ligt vatten och är hävdgynnad. Ofta växer rundade. På Öland växer hartmansstarr ofta den tillsammans med honungsblomster i gamla slåtterängar, på flera lokaler växer Herminium monorchis och axag Schoenus den tillsammans med storviol Viola elatior ferrugineus. Eftersom arten är ny på röd- och skogsklocka Campanula cervicaria. Vi listan har vi få aktuella fynd av arten, rap- har drygt 20 lokaler från 1990 och framåt. portera den framöver varje gång du ser den. Gärdslösa socken Böda socken Högtomta söderut, ca 800 m SO om Grankullaviken, norr gamla färjelägret, i Högtomta, alldeles norr om bäcken; 1999 axags-kärr i barrskogen; 2005 100 ex. 100 ex, 2005 100 ex. Grankullaviken, söder gamla färjelägret, i Högtomta söderut, ca 650 m SO om första axags-kärret söder om färjelägret; Högtomta, längs gammal traktorväg som 2005 100 ex. går mot bäck, växer där en torräng slutar Svartvikskärret nordligast delen; 2005 10 och överrgår i mera fuktigt område; 1999 ex. 100 ex, 2005 160 ex. Svartvikskärret dunge i norra delen av södra halvan; 2005 10 ex. 28 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Högby socken Flockarun Centaurium erythraea Kesnäsudden norrut väster om grävt var. erythraea vattenhål; 2005 20 ex. Kronpipen på flockarun är längre än fodret och de basala bladen är något breda. Arten Gårdby socken är en opportunist och kan dyka upp på Övre Ålebäck, 150 m norr om vägen till lämpliga växtplatser ex. bevattnings- Källskär; 2005 100 ex. dammar, vägkanter, stigar o dyl. Varieteten huvudarun C. erythraea var. capitatum Stenåsa socken finns i Sverige endast på Öland och har Axagskärr 450 m ONO bron över endast några lokaler. Lokalerna nedan gäl- Frösslundabäcken; 2005 20 ex. ler endast för flockarun. Vi har ca 150 ak- tuella lokaler för flockarun som traktvis är Resmo socken relativt vanlig på Öland. Möckelmossen väster om stolpmarkerad Högby socken kontrollyta; 2005 10 ex. Hässletorp, på igenväxande betesmark, Möckelmossen väster i hägnyta; 2005 nära stenmur och längs väg; 2005 15 ex. 100 ex. Persnäs socken Smedby socken Hörlösa 930 m SSV om avtaget till Smedby-Hammarby alvar, öster om större Gamleby; 2005 65 ex. område med fuktängar/alvarträsk, i kanten av fuktängen; 2005 50 ex. Södviken 600 m S i kärrkant mellan landsväg och banvall Ventlinge socken 1997 1998 2001 2002 2003 2004 Mörbylilla SO alvaret; 2005 50 ex. 405200 2005 Källgräs Catabrosa aquatica 0 Småaxen är två-blommiga, skärmfjällen är trubbiga ofta violetta och saknar borst. Hörlösa NO. dikesren vid kanal Källgräs har gått starkt tillbaka på Öland. 1996 1997 1999 2002 2003 2004 Vi har fem aktuella lokaler för arten. Den 1 000 6 3 10 42 15 upptäcktes på en ny lokal i Igelmossen där 2005 den växte precis vid sockengränsen. 0 Algutsrum socken Hörlösa O. vägdike Igelmossen, vattenhål precis på gränsen 1996 1997 1998 1999 2000 2001 till Torslunda; 2005 200 ex. 109502340 2002 2003 2004 2005 Torslunda socken 77 5 345 20 Igelmossen, vattenhål precis på gränsen till Algutsrum; 2005 100 ex. L. Horn 700 m NO.
29 Krutbrännaren 1 (15) 2006 2002 2003 2004 2005 Böda socken 29 3 0 0 Hälluddsviken, precis där sandstranden börjar; 2005 10 ex. Gärdslösa socken Västeralvar, ca 250 m öster om kusvägen Tjushög, på betesmark alldeles öster om förbi Neptuni åkrar, längs fuktig stig; högen; 2005 80 ex. 2005 100 ex.
Högsrum socken Högby socken Höghäll ost, på betesmark fd. mosse med Tornholmsudde syd, på fuktig stig på glest växttäcke; 2005 3 ex. sandstrand; 2005 100 ex.
Algutsrum socken Föra socken 2,87 km norr om Algutsrums kyrka, 30 m Lofta stenbrott, på flera ställen i botten av ost om väg 136; 2004 409 ex, 2005 0 ex. stenbrottet, längs stigar och vägar; 2005 300 ex. Torslunda socken Vid nya sporthallen; 2004 150 ex; 2005 5 Runsten socken ex. Runsten sjömark, söder om Hamnudden, på traktorväg/kreatursväg; 2005 20 ex. N. Möckleby socken Bostorp väst, norr om vägen mot Stenåsa socken Bostorp, mindre hygge norr om vägen; Stenåsabadet, vägen ner mot havet 2005 130 ex. 2002 2004 2005 100 500 500 Hulterstad socken Gösslunda, inägomark i södra delen av Ryl Chimaphila umbellata reservatet; 2005 140 ex. Ryl har lingonlika, vintergröna blad som skiljs från lingon Vaccinium vitis-idaea på Ås socken att bladen är sågade i kanten. Den växer i Ängsmark i nordöstra delen av Ottenby glesa tallskogar och missgynnas av modernt lund, 2005 50 ex. skogsbruk. Det finns ett 30-tal gamla loka- ler på Öland, de flesta i de två nordligaste Östkustarv Cerastium socknarna. Sedan 1990 och framåt finns 15 subtetrandrum lokaler rapporterade för arten. Arten blommar något senare än vårarv C. Böda socken semidecandrum. Arten trivs i något mer Hälluddsviken, i lavrik tallskog öster om fuktiga biotoper, den växer ofta längs sti- vägen som går ner till havet väster gar och verkar gynnas av en viss störning. Hälluddsviken; 1983 finns, 2005 5 ex. Den är påtagligt ljusgrön och har oftast 4 kronblad samt stödblad med smal hinnkant. Gårdby socken Östkustarven är troligen förbisedd och inte Tallskogen öster om landsvägen, belägen ovanlig på Öland i lämpliga miljöer. 30 Krutbrännaren 1 (15) 2006 mellan Gårdby sandhed och Dörby. Finns Haget, 700 m söder avtaget från Ene- alldeles söder om gränsen till N. rumsvägen. Möckleby, i östra delen av tallskogen ca 1993 1995 1996 2000 2001 50 m norr om P-platsen vid sandfältet. 2 kvm måttl. rikl. 2 kvm 5 kvm 1995 2000 2005 2003 2004 2005 100 100 85 10 kvm30 kvm0,2 kvm
Kråkkrassing Coronopus Alvara ost strandäng squamatus 2002 2003 2004 2005 finns 1 kvm 0,5 kvm 0,2 kvm Arten växer nedliggande, den har blad som liknar en fågelfot och rynkad frukt. Persnäs socken Kråkkrassing är svårinventerad då den ofta växer inne på ladugårds- och gårdsplaner. Södviken, precis öster om p-platsen i Växtlokalen är ofta kvävepåverkad. Arten vägkanten. har troligen minskat starkt och har i dags- 1979 1993 2003 2005 läget <10 lokaler på Öland. finns riklig 0,5 kvm 1 kvm
Sandby socken Torslunda socken S. Sandby, cirka 1,3 km söder om byn Avtaget till Hildeborg och 450 m söder om avtaget till 1990 1991 1992 Sandbyborg, ca 10 m öster om landsvä- sparsam sparsam mkt sparsam gen, i traktorspår, trampad mark rikligt 1995 1996 1998 med fårspillning. sparsam 3 bestånd 1 bestånd 1992 2000 2005 2000 2001 2002 4320 3 bestånd 3 bestånd 3 bestånd=25 kvm 2003 2004 2005 Ljungsnärja Cuscuta epithymum 2 små bestånd 0 0 var. epithymum Denna parasit har en mycket tunn rödaktig Småtörel Euphorbia exigua stjälk. Blommorna är små, 5-taliga, rosa och Småtörel är som namnet antyder småväxt ståndarna är utskjutande. Arten varierar 5-20 cm hög. Bladen är linjära och mycket från år till år beroende på årsmånen. otandade. Blommorna sitter i en 3-5 grenad Den förefaller ha minskat på Öland. Ljung- flock. Blomställningen har stödblad vilka snärjan växer på torrängar där den parasi- ger sken av att vara kronblad. Stödbladen terar på flera olika arter såsom backtimjan omger den enda honblomman och han- Thymus serpyllum, gulmåra Galium verum blommorna vilket gör att blomställningen och fältmalört Artemisia campestris. Öland ger ett gulaktigt intryck. Nektarier (körtlar har ca 35 lokaler för arten från 1990 och i blomman som producerar nektar) har två framåt. 2005 var inget bra år för ljungsnär- horn. På Öland är de flesta aktuella lokaler jan. belägna på alvarmark där småtöreln växer Böda socken i bart vittringsgrus. Beroende på årsmånen varierar arten kraftigt i antal. Ofta angrips Söder Byxelkrok, vid kustvägen mot 31 Krutbrännaren 1 (15) 2006 plantorna av en rostsvamp. På lokalen vid Bredsättra socken Möckelmossen blommade småtöreln fint i Nedra Sandby ost, bland enbuskar på torr- mitten av september. äng nära havet, växer på en stig; 2005 10 Resmo socken ex. Möckelmossen 100 m väster om mossens Kalkbräken Gymnocarpium högvattenlinje, ungefär i mitten av robertianum mossen i nord-syd led, 30 m norr om Denna ormbunke har en triangulär blad- marig tall. skiva, hela växten är rikligt försedd med 1984 1993 1995 1996 1997 gula, doftande glandler. Kalkbräken håller riklig 10000 riklig riklig 5 sin ställning på Öland, den växer i karst- 1998 2002 2005 1000 200 10
Ventlinge socken Norr Parboängvägen, alldeles väster om gränsmuren till Ås, liten kulle med vittringsgrus strax norr om vägen; 2005 10 ex.
Ås socken Norr om vägen Näsby-Parboäng, invid gränsen mot Ventlinge, 40 m norr om vägen och ca 10 m från gränsmuren till Ventlinge, på vittringsgrus. 1965 1988 1991 1992 1993 1995 finns finns 0 0 200 100 1996 1997 1998 1999 2005 riklig 0 >1000 fåtalig 80
Ljungögontröst Euphrasia micrantha När man ser ljungögontröst ter den sig så olik vanlig ögontröst E. stricta att man ej behöver tveka. Ljungögontröst är påtagligt spenslig och med spetsig vinkel mellan gre- narna och huvudstammen. En ny lokal hit- tades i Bredsättra socken där arten tidigare inte påträffats. På Öland finns i dagsläget 9 lokaler vilket är en klar minskning jämfört med 20 år tillbaka. Ljungögontröst Euphrasia micrantha Foto: Thomas Gunnarsson 32 Krutbrännaren 1 (15) 2006 sprickor, stenmurar och stenbrott. På sikt fågelskyddsområdet. kan igenväxning av karstsprickor utgöra ett 2001 2002 2005 hot för arten men också exploatering av 233 730 355 stenbrott. Totalt finns ca 30 lokaler för kalk- bräken på Öland. Högby fyr 1,05 km VSV, i kärrkant nära havet. Runsten socken 2001 2002 2003 2005 Norra Bäck 300 m SV, i stenmur vid 72 341 439 307 Lindsmossen under kraftledning i avhängnat hörn med brunn. Källa socken 1987 1994 1996 1997 1998 2000 Källaberg 950 m VNV kyrkan; 2001 35 finns finns 30 30 25 30 ex, 2005 279 ex. 2001 2002 2005 40 75 30 Högenäs orde lokal 1 2001 2002 2003 2004 2005 Vickleby socken 15 32 1 105 72 I litet karstområde öster om ”fårhuset”, ca 150 m norr om alvarvägen och ca 2,7 km Högenäs orde lokal 2 från landsvägen. 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2005 140 325 97 675 321 444 Högenäs orde lokal 3 Honungsblomster Herminium 2001 2002 2003 2004 2005 monorchis 37 30 11 44 166 Denna lilla orkidé kan inte förväxlas med någon annan art. Den växer på välbetade, Persnäs socken ogödslade kalkfuktängar på hela Öland och Horns mosse, på en udde i kärret 50 m verkar ej hotad i dagsläget. På vissa loka- NV om stenmur vid en liten vattenhåla. ler är arten påfallande stationär. Det finns 2001 2002 2003 2005 >200 kända lokaler för arten på Öland. 206 368 117 214 Arten verkar kunna variera påtagligt på samma lokal mellan olika år, jämför nedan Horns mosse lokal 2 lokalen i Böda socken. 2001 2002 2003 2004 2005 Böda socken 35 30 27 12 18 Lilla Horn Spånkärret 2001 2002 2003 2004 2005 1998 1999 2000 2001 2002 2003 52 35 63 67 96 477 1 353 33 388 151 4 2004 2005 Horns mosse söderut 1871 2952 1998 1999 2000 2001 2002 2003 25 62 96 146 8 58 Högby socken 2004 2005 Högby ONO 1 km ONO Högby kyrka V 71 312 33 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Persnäsviken NNO. Greda vik, i hästbetat axagskärr i NV- 2001 2002 2004 2005 delen av viken; 2005 100 ex. 24 85 485 594 Lunderna, i gräsmatta vid hus 1433; 2005 5 ex. Södviken söderut Strax norr Gredalund ca 650 m VSV S. 2001 2002 2003 2004 2005 Greda, fuktäng i skog; 2005 20 ex. 42 103 6 151 128 Östra Marsjö, ca 100 m NO om sommar- Hallnäs SO. lokal 1 stuga och 25 norr om fägata/sjögata. 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2005 155 95 98 157 195 92118
Hallnäs SO. lokal 2 Östra Marsjö, ca 150 m öster om som- 2001 2002 2003 2004 2005 marstuga och 25-40 m söder om fägata/ 14 6 5 15 21 sjögata 1997 1998 2001 2002 2005 Hallnäs SO. lokal 3 7 0 45 88 18 2001 2002 2003 2004 2005 150 34 16 36 329 Djupvikvägen, 20 m norr vägen och ca 400 m väster väg 136 i södra kanten på Hallnäs SO. lokal 4 ett betat kärr. 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2005 41 22 188 426 417
Hallnäs SO, SV fuktsänkan mot en Djupvikvägen ca 15 m norr om vägen stenmur, 35 m söder om ett stenrör; 2001- och ca 220 m väster väg 136 4 0 ex, 2005 35 ex. 2001 2002 2005 210 Knisa mosse 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Djupvikvägen ca 150 m söder vägen och 800 2 650 1 190 52 314 30 ca 600 m väster väg 136 i NV kant av 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Tuvekärr 1 240 375 2 366 1 537 543 1306 1998 1999 2000 2001 2002 2005 14 17 100 42 20 14 Södvikstorp 2001 2004 2005 Djupvikvägen, ca 400 m söder vägen, ca 01614 600 m väster väg 136, i norra kanten av ett litet kärr Föra socken 2001 2002 2005 Östra Marsjö, ca 210 m NO om sommar- 244 191 384 stuga, 260 m OSO om Olstenshorvan, söder om stenmur; 2002 28 ex, 2005 1 ex. 34 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Ost Husvalla, i OSO kant av kärr Alböke socken 2001 2002 2005 Eriksberg, 100 m SSV Eriksbergsvägen, 11 7 0 100 m VNV väg 136 1997 1998 1999 2001 2005 Uggletorp, mellan Uggletorp- Djupvik i 12 1 27 3 828 östra kanten av kärr 2001 2002 2005 Karse NNO, 50 m SV stenmur/socken- 261 708 543 gräns 1997 1998 1999 2000 2002 2005 Husvalla SO, 3375 m ost Föra kyrka 53 166 23 84 75 502 2001 2002 2005 52 2 0 Gärdslösa socken Störlinge ost, på nyröjd betesmark 600 m Greda vik SV ost Tjushög; 2005 1 ex. 2001 2002 2005 130 6 7 Långlöt socken Folkeslunda sjömarker 490 meter NV Ingelstad söderut Vållerör; 2005 308 ex. 2001 2002 2005 59 110 207 Runsten socken Lopperstad sjömark Utholmsvik söderut, på betad smal äng 2002 2004 2005 mellan vattnet och stenmur; 2001 246 ex, 109 2979 1246 2005 145 ex. Högmossen, längs bäcken Gelträsk 1993 1996 1998 2005 1996 1997 1998 2000 2001 2002 10 3 10 1 80 52 8 19 37 19 2004 2005 Torslunda socken 256 151 Södra utmossen; 2005 4 ex. St. Fjärden SO Djurstad, mellan vägen och St. Fjärden samt på andra sidan Gårdby socken vägen Övre Ålebäck ost, 150 m norr om vägen 1998 1999 2000 2002 2005 till Källskär 107 24 153 563 870 1991 1995 1996 1997 1998 1999 5043625 St. Fjärden, SO Djurstad 270 m söder om 2000 2001 2002 2003 2005 den NV sommarstugan på top kartan 104422 2000 2002 2005 4348 Sandby socken Sandbymålet
35 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Sebybadet lokal 2 100 250 500 275 1382 1250 1993 1995 1996 2005 1998 1999 2000 2001 2002 2003 015378 998 747 847 526 1016 582 2004 2005 Sebybadet lokal 3; 2005 130 ex. 867 361 Fågelarv Holosteum umbellatum Tornrör 100 m österut på ömse sidor av Arten känns lätt igen på sin blågröna blad- bäcken, på liten fuktäng färg, kronbladen är vit-ljusrosa och lite 1994 1996 1997 1998 1999 2002 fransiga i kanten. Efter blomningen växer 60 82 200 282 213 191 blomskaften till och riktas nedåt och hela 2004 2005 växten antar en halmgul färg. Slutligen när 270 131 kapslarna mognat riktas fruktskaften uppåt igen. Arten växer på mosskuddar på Ekelunda, öster om vägen från Ekelunda kalkstenhällar på alvarmark och i kalkrik mot Dröstorp, där vägen går över liten sand. Den verkar inte vara hotad i dagslä- 1998 1999 2005 get på Öland och har >100 lokaler från 1990 73 7 32 och framåt. S. Sandbys sjömark, söder om vägen ner Böda socken till Sandbyborg lokal 1; 2005 5 ex. Norra udden, söder brofästet S. Sandbys sjömark, söder om vägen ner 1998 2000 2002 2004 2005 till Sandbyborg lokal 2; 2005 50 ex. 200 50 40 50 40
Stenåsa socken Tokenäs, sandig strand ca 200 m norr om Ebbelunda ost, ca 150 m söder om fyren vid Tokenäs udde; 2005 200 ex. alvarvägen, kalkfuktäng; 2005 20 ex. Gärdslösa socken S. Möckleby socken Störlinge kvarnrad, öster om 2:a till 4:e Gårdstorps alvar lokal 1; 2005 51 ex. kvarnen söderifrån räknat, i gammal Gårdstorps alvar lokal 2; 2005 18 ex. sandtäkt 20 m från vägen Gårdstorps alvar lokal 3; 2005 53 ex. 1936 1995 1996 1999 2005 Gårdstorps alvar lokal 4; 2005 21 ex. finns 5 >100 10 200 Gårdstorps alvar lokal 5; 2005 66 ex. Gårdstorps alvar lokal 6; 2005 20 ex. Gärdslösa kyrka. Vid två kvarnar 500 Gårdstorps alvar lokal 7; 2005 16 ex. norr kyrkan, 20 m väster landsvägen, norr om kvarnarna, gammalt gravfält nu Gräsgård socken fårbetat; 2005 2000 ex. Sebybadet lokal 1 1996 2003 2005 Runsten socken 14 3 14 Norra Runsten, gammalt sandtag 50 m väster om östra landsvägen, 150 m norr om avtaget till Bjärbybadet 36 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1996 1999 2005 nära fälld tall 30 30 0 1995 1996 1998 1999 2005 >1000 >1000 >100 >100 10 Åkerby. Gammal sandtäkt, 12 m V landsvägen S Åkerby och 300 m S vägen Skogskorn Hordelymus europaeus till Åkerbybåden. I norra delen av täkten Skogskorn är ett flerårigt, tuvat skogsgräs på några kvm som kan bli 150 cm högt. Bladen är ca 1 1996 1999 2005 cm breda, sträva och gleshåriga på ovan- 750 30 900 sidan. I stråets topp sitter ett borstförsett ax som efter blomningen gulnar. På Öland Algutsrum socken finns de största bestånden i Borgahage och Höge ås, på uppkastad kulle med bar Halltorps hage. sand väster om vattenhålet i Höge ås grustäkt, 2005 200 ex. Högsrum socken Halltorps hage, längs strandvallen som Väster kyrkan, slänt i grusgrop löper i nord-sydlig riktning 1993 1995 1996 1997 1998 1999 1871 1935 1964 1994 1999 2005 50 >100 2 50 100 200 finns finns riklig riklig >1000 >1000 200 2001 2002 2004 2004 200 200 800 50 17 Tofsäxing Koeleria glauca Tofsäxing är karaktärsarten för sandstäpp. N. Möckleby socken Det är ett flerårigt, tuvat gräs med typiskt Bettorp, avfallsplats 10 m väster landsvä- blågröna blad som liksom hela växten är gen, mellan avtagen till Bettorp och finludna. Vippan är glänsande, utslagen Strandtorp, sandtäkt under blomningen men annars hopdragen 1995 1996 1999 2005 och axlik. På Öland växer den främst i de >1000 50 50 500 östra och mellersta socknarna med huvud- utbredning från Sandby i söder till 100 m söder om avtaget till Bettorp, Bredsättra i norr. Arten hotas av igenväx- betesmark väster om landsvägen, i norra ning pga. ändrad markanvändning och delen i gropar efter sandtäkt; 1992 5 ex, kvävenedfall samt exploatering. Vi har ett 2005 300 ex. 15-tal aktuella lokaler för arten. Runsten socken Gårdby socken Lopperstad, på gammalt gravfält och Gårdby sandhed sandtäkt 20 m väster om landsvägen 1993 1995 1996 1998 1999 1995 1999 2005 2000 350 10000 >100 >1000 >100 1000 1000 2001 2002 2003 2004 2005 100000 300000 >100000 1000 1000 Gårdby socken Sandby socken Gårdby bygdegård väster, i gammalt sandtag 200 m väster landsvägen S. om Gårdby, 200m S. om Åbykanalen, 5m V. om 136:an, vid gammal myrstack 37 Krutbrännaren 1 (15) 2006 1999 1999 2005 och välbetad mark. Vårkällört varierar kraf- >1000 >1000 10000 tigt i antal från år till år. När den växer rik- ligt färgar den marken röd. Inget hot mot Sandby socken arten föreligger på lokalen, den är ej inven- Skarpa Alby vägskäl, ca 100 m norr om terad 2005. vägen till Skarpa Alby; 1999 100 ex, 2005 100 ex. Korndådra Neslia paniculata N. Sandby, ca 100 m öster landsvägen 10 m norr om vägen mot kyrkan; 1995 50 Korndådra är en korsblommig växt som kan ex, 2005 50 ex. bli 50 cm hög. Bladen är lansettlika och stjälkomfattande. Växten är hårig med både Knölvial Lathyrus tuberosus stjärnhår och vanliga hår. Blommorna är klargula, frukten är klotrund och nät- Blommorna är rosenröda och ganska stora, mönstrad. Arten verkar ha minskat på Öland stjälken saknar vingkant, den har endast ett och vi har få aktuella fynd av arten som har bladpar samt klänge. Arten är kvarstående sitt starkaste fäste på mellersta delen av ön. från tidigare odlingar och växer på åker- renar, på någon lokal bofast sedan drygt 20 Långlöt socken år. Totalt finns fyra lokaler på Öland och 700 m öster Ismantorps by, söder om den hotas av besprutning av åkerrenar. vägen i åker 1998 2004 2005 Persnäs socken >100 100 1000 Lilla Horn ONO. på åkerrenar 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Sandtimotej Phleum arenarium finns 50 50 50 50 250 2003 2004 2005 Arten känns lätt igen på axet som är 500 550 250 avsmalnande i båda ändar, det är först grönt men blir snart halmgult. Ofta växer den i Vit kattost Malva pusilla ”svärmar” på naken sand, höjden översti- ger sällan 5-15 cm. Sandtimotej växer på Arten har vita blommor som är ganska små sandstränder, järnvägsvallar och i sand- i förhållande till växten. Den har gått till- täkter. Hoten mot arten är minskad störning, baka sista åren men finns fortfarande bit- igenläggning av grustag och gödsling. Ar- vis ganska rikligt i socknarna Resmo, ten har aktuella fynd från 17 lokaler. Mörbylånga och Kastlösa. Arten växer vid gårdar, på åkrar och ruderatplatser och har Böda socken ett 20-tal aktuella fynd. Inga rapporter in- Byxelkrok söderut, på sandstranden norr kom under året. om Tokenäs fyr 2000 2003 2004 2005 10 10 500 500 Vårkällört Montia minor Arten är svårupptäckt pga. sin ringa stor- Byxelkrok söderut, 2,2 km söder avtaget lek. Den har endast en lokal på Öland i Ås till Enerum, på sandigt parti vid havet; socken SO Kungsgården. Den växer nära 2005 5 ex. vägen ner till södra udden, på tuvig, fuktig 38 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Runsten socken Gårdby sandhed, i gropen som ligger Åkerby gammal sandtäkt, numera alldeles öst om järnvägsbanken, mellan betesmark; 1999 20 ex, 2005 200 ex. gamla banvallen och landsvägen 2000 2003 2005 Gårdby socken 50 300 50 Gårdby sandhed, öster om landsvägen 2002 2003 2004 2005 Toppjungfrulin Polygala comosa 300 300 1000 1000 Toppjungfrulin kan bli 30 cm hög, bladen är smala och sitter strödda, bladrosett sak- Gårdby sandhed, längs gamla järnväg- nas. Blommorna är oftast skära men kan svallen väster om landsvägen också vara blå eller vita. I knopp är arten 1993 2002 2003 2005 lätt att skilja från jungfrulin P. vulgaris. 75 300 300 100 Blommornas stödblad når tydligt över knopparna hos toppjungfrulin, blom- ställningen är mycket tät och något taggig. Arten är hävdgynnad och växer oftast på välbetade och kalkrika torrängar. På Stora Alvaret och sjömarken på östra sidan är arten relativt vanlig och påträffas oftare än jungfrulin. Böda socken Byxelkrok söderut, öster om kustvägen ca 800 m söder avtaget till Enerum, betad kalkfuktäng; 2005 20 ex.
Högby socken Hässletorp, på igenväxande betesmark, nära stenmur; 2005 1000 ex.
Runsten socken Runsten sjömark, torräng innanför Långnäsudden; 2005 50 ex.
Sandby socken Skarpa Alby 1500 m väst, norr om alvarvägen till Dröstorp; 2005 14 ex. Ekelunda SV. alvarmark; 2005 50 ex.
Stenåsa socken Möckelmossen söderut, ca 50 m söder Sandtimotej Phleum arenarium Resmo-Stenåsavägen; 2005 30 ex. Foto: Thomas Gunnarsson 39 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Stenåsabadet, på gammal horva söder om Resmo socken låg stenmur; 2005 100 ex. Lilla Frö 1992 1993 1999 2000 2001 2002 Hulsterstad socken 116 100 18 18 51 36 Gösslunda norrut ca 100 m norr om 2003 2004 2005 vägen Alby-Bårby, norr om infarten till 26 32 4 Gösslunda; 2005 100 ex. Dvärglin Radiola linoides Smedby socken Dvärglin växer på fuktig, naken sand. Ef- Alvlösa alvar, i karstområde i östra delen tersom den är en av våra allra minsta kärl- av området; 2005 5 ex. växter kan den vara förbigången, håll ögo- nen öppna när du besöker lämpliga loka- S. Möckleby socken ler. När man väl ser arten torde den ej för- Stora Maren, vägen till reservatet; 2005 växlas med någon annan. Arten verkar ha 10 ex. gått kraftigt tillbaka på Öland, i dagsläget har vi enbart kännedom om tre lokaler på Ås socken norra Öland. Liksom huvudtåg verkar ar- Parboängsvägen 60 m söder om vägen; ten ha haft ett dåligt år. 2005 10 ex. Böda socken Alvara ost, i fuktiga traktorspår på Mosippa Pulsatilla vernalis stranden; 2003 10 ex, 2004 100 ex. Arten växer på torr, mager mark oftast i 2003 2004 2005 tallskog och blommar i april-maj. Den har 10 100 0 vintergröna blad och kan inte förväxlas med någon annan sippa. På Öland finns en lo- Högby socken kal på vardera sidan om sockengränsen Munketorps strand lokal 1 mellan Vickleby och Resmo. Arten verkar 1985 1993 1995 2000 2003 2004 ha svårt att föryngra sig i det tjocka förna- riklig riklig >1000 >100 >1000 1000 täcket. En försiktig markberedning skulle 2005 behövas på platsen samt en viss busk- 100 röjning. Stormen Gudrun fällde de flesta tallarna över lokalen i Resmo socken, kan- Åkerranunkel Ranunculus arvensis ske kan detta på sikt vara positivt för ar- ten? Annars visar tabellerna på den dystra Ytterligare ett åkerogräs som man fortfa- nedåtgående kurvan för arten. rande kan finnas i lämpliga åkrar på Öland framförallt på mellersta och norra delen av Vickleby socken ön. Titta efter arten i ogräsrika åkrar speci- Lilla Frö ellt om där växer blåklint Centaurea cyanus 1995 1996 1999 2000 2001 2002 och riddarsporre Consolida regalis. Arten 97 180 60 49 82 59 har helt typiska frukter som är stora och 2003 2004 2005 taggiga, blommorna är ganska ljusgula. Om 69 39 25 vissa delar av åkern varit vattensjuk kan
40 Krutbrännaren 1 (15) 2006 åkerranunkel slå till i tusental. Följande Åkersyska Stachys arvensis fynd är från 2005. Åkersyska är en ettårig 30 cm hög växt som Källa socken ofta är grenad vid basen. Hela växten är Högenäs Orde, veteåker med riddar- hårig, bladen är äggrunda och trubbigt sporre; 5 ex. naggade. Blomman är ljusrosa och är nå- got längre än det 5-flikiga fodret. Den häv- Persnäs socken dar sig dåligt i dagens rationella jordbruk. NO Lilla Horn, träda; 5 ex. På Öland har den i dagsläget bara en känd NO Lilla Horn, träda; 41 ex. lokal söder Albrunna. Den är inte invente- rad under 2005. Föra socken Bokarv Stellaria neglecta Ost Föra kyrka träda; 47 ex. Bokarv kan bli 70 cm hög. Den kan för- Östra Greda rågveteåker 37 ex. växlas med våtarv S. media. I jämförelse S. Greda kornåker; 100 ex. med våtarv är bokarv mer mörkgrön, blom- Norr avtaget till Torp, kornåker; 7 ex. skaften är långa och slanka, foderbladen är Söder avtaget till Torp, kornåker; 29 ex. längre, kronbladen liklånga med fodret (våtarvens har kortare kronblad än foder- Runsten socken blad), ståndarna är 10 till antalet (hos våt- Runsten Lopperstad rapsåker; 1 ex. arv 3-5 st) och fröna är 1,4-1,9 mm med Söder Åkerby, åker ; 1 ex. kraftiga papiller (hos våtarv 0,9-1,2 mm med låga papiller). Bokarven har endast en Åkermadd Sherardia arvensis generation/år och blommar i maj månad. Tillhör familjen Rubiaceae och är alltså Den växer på fuktig, mullrik och skuggig släkt med måror. Blommorna är rosa, stjäl- mark i ädellövskog. Den är konkurrenssvag ken sträv av taggar och bladen är krans- och gynnas av tramp från betesdjur. Arten ställda. Arten är konkurrenssvag och upp- missgynnas av gallring och avverkning som träder oftast som ett åkerogräs men kan ger ändrade ljus- och fuktighetsförhållande. också förekomma i mer naturlig gräsmark. Bokarv har bara två aktuella lokaler på Ett 30-tal aktuella lokaler finns för arten. Öland, i Halltorps hage och Albrunna lund. Lokalen i Stenåsa socken på en gammal Den är inte inventerad under 2005. horva som inte brukats på många år visar att arten kan hålla sig kvar i betesmark. Kalkmaskros Taraxacum Långlöt socken decolorans Norr om Kvistorp, väster vägen, trädeså- En maskros som tillhör strandmaskrosor ker; 2005 1000 ex. Sect. Palustria. Kantblommorna saknar mörk strimma vilken skiljer den från den Stenåsa socken närstående vätmaskrosen T. limnanthes och Stenåsabadet söderut, växer på gammal gör att den i fält ser extra gul ut. Vi har få horva alldeles söder om låg stenmur på aktuella fynd av arten. delvis öppen jord; 2005 50 ex.
41 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Resmo socken mellan två ganska stora gråstenar; 2005 Gynge alvar, norr om tvärsvägen, runt 20 ex. mindre vät, 2005 40 ex. Kvällsmaskros Taraxacum Stenåsa socken praestans Stenåsabadet, norr om vägen ner till En maskros i Sect. Celtica (kärrmaskrosor). havet; 2004 20 ex, 2005 20 ex. som saknar fläckar på bladen, blommorna har pollen och sluter sig påtagligt sent på Liten kärrmaskros Taraxacum dagen. Den växer i något fuktig ängsmark. litorale Ett belägg som togs från Lilla Horns löv- Liten kärrmaskros tillhör sektion Celtica. äng (Taraxacum-cirkeln hade lov att samla Hela växten liksom holken är relativt liten, belägg i reservatet) visade sig vid gransk- den saknar pollen. Yttre holkfjällen är korta ning av Hans Rydberg vara kvällsmaskros. och uppåtriktade. Man känner bäst igen Persnäs socken arten på den typiska bladformen. Ändfliken Lilla Horns löväng, i fuktigare parti nära är stor och hjälmlik, sidoflikarna är få och dike; 2004 5 ex. små. Liten kärrmaskros växer på friska/fuk- tiga välhävdade marker såsom östra Ölands Smalruta Thalictrum simplex ssp. sjömarker. tenuifolium Böda socken Smalruta är en underart av backruta N. udden, stranden SV p-platsen vid Thalictrum simplex. I Sverige finns tre fyren; 2005 10 ex. underarter: nordruta T. simplex ssp. bore- Västeralvar, ca 250 m öster om Neptuni ale, vanlig backruta T. simplex ssp. simp- åkrar, kalkfuktäng; 2005 10 ex. lex samt smalruta T. simplex ssp. tenui- folium. Smalruta är flerårig, ca 50 cm hög Persnäs socken med en kantig stjälk som är sparsamt gre- Knisa mosse, längs stigen från p-platsen nig. Bladen är uppåtriktade, 2-3 ggr flikiga till fågeltornet; 2005 1 ex. och påfallande glansiga. Småbladen är smalt linjära (<6 mm bredd) och spetsiga. Runsten socken Arten blommar i juni-juli och saknar kron- Runsten sjömark, norr om Hamnudden; blad. Blomställningen är smal, ståndarna 2005 5 ex. är hängande med gula knappar. Arten finns på alvarmark och på östra Ölands sjömark. Torslunda socken Den växer på ogödslade, välhävdade be- Skogsbyalvaret, alvaret öster om rastplats tesmarker. Eriksöre, litet kärr ca 350 m öster väg Egby socken 136; 2005 20 ex. Egby ängar, liten lövskogsrest 1,5 km VSV om Egby kyrka; 2005 6 ex. Stenåsa socken Stenåsabadet, 750 m öster om landsvä- gen, alldeles norr om vägen ner till badet, 42 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Resmo socken tesmarker. På den enda kända aktuella lo- Resmokorridoren, strax norr om en mur; kalen på Öland verkar den utgången pga. 2005 10 ex. igenväxning, den är eftersökt men inte fun- Gynge alvar, 1,4 km norr alvarvägen, nen på lokalen senast 1991. strax söder om en mur; 2005 8 ex. Gynge alvar, ca 50 m norr om stättan vid Vresalm Ulmus laevis p-platsen väster om Möckelmossen; 2005 20 ex. Ölands ”egen” almart med huvudbeståndet i Mittlandsskogen. Den växer på något fuk- Stenåsa socken tig skogsmark ofta på gammal inägomark man finns också längs åkrar och som gårds- Sydost Möckelmossen, på alvaret ca 500 träd. När den blommar märker man att m söder om tvärsvägen; 2005 10 ex. blomställningen är yvigare än de andra alm- Stenåsabadet, på välbetad sjömark med arterna. Frukterna har ett långt skaft och är artrik flora norr om vägen till badet; 2005 kanthåriga vilket skiljer den från andra 40 ex. almarter. Trädet har ofta plankrötter och Stenåsabadet, på välbetad sjömark med flagig bark. Drygt 100 rapporter finns för artrik flora söder om vägen till badet; arten från 1990 och framåt men inga in- 2005 10 ex. kom under 2005. Gräsgård socken Sebybadet, på tuvig sesleria-äng i samma Sommarklynne Valerianella skifte som p-platsen; 2005 2 ex. dentata Blommorna är fem-taliga och rosa, de sit- Ås socken ter i kvastlika knippen. Blommornas foder Parboängsvägen 60 m söder om vägen, i verkar snedskuret eftersom en fodertand är karst; 2005 25 ex. större. Stjälken är upprepat gaffelgrenad och kantig. Bladen är spatellika. Sommar- Stortimjan Thymus pulegioides klynne tillhör de åkerogräs som fortfarande Stortimjan är en dvärgbuske som liknar kan hittas i ogräsrika åkrar på Öland ofta backtimjan T. serpyllum ssp. serpyllum. tillsammans med åkerranunkel. Stortimjan skiljer sig från backtimjan på Persnäs socken bredare blad, stjälken är hårig på fyra lister Lilla Horn NO, träda; 10 ex. (backtimjan är hårig runtom) och den ne- Lilla Horn NO, träda; 9 ex. dersta blomkransen sitter ett stycke från de andra. Växtsättet är också mer upprätt ef- Föra socken tersom sterila, krypande skott saknas. Stor- timjan växer dessutom inte så torrt som S. Greda, kornåker; 10 ex. backtimjan. Den har två olika förekomster Norr avtaget Torp, kornåker; 22 ex. i Sverige. Dels har den inkommit med gräs- Söder avtaget Torp, kornåker; 7 ex. frö, ofta är den då grovvuxen och växer i Löt socken parker och liknande miljöer. Dessutom har Löt kyrka norr, rapsåker; 1000 ex. den mer naturliga förekomster i slåtter/be- 43 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Långlöt socken mjukhårig nertill och kraftigt glandelhårig Norr Kvistorp, åker; 300 ex. upptill. Bladen är också glandelhåriga, upp- Öster Ismantorp, havreåker; 100 ex. till är de djupt handflikiga. Blommorna är lysande mörkblå och endast utslagna i varm Runsten socken väderlek och sol. Kapseln är också glandel- Runsten Lopperstad, rapsåker; 1 ex. hårig. Efter blomningen tillväxer klibb- Söder Åkerby, raps/ärtåker; 200 ex. veronika och framförallt kapslarna antar en karakteristisk blågrön färgton. Den blom- Algutsrum socken mar tidigt redan i början av april. Eftersom Gråborg, åker; 30 ex. den växer i torra och sandiga miljöer tor- kar den sedan snabbt bort. Klibbveronika Skogsveronika Veronica montana påträffas i öppen sand i åkrar, betesmarker och ruderatmark. Skogsveronika är en flerårig art med ett krypande växtsätt med upp till 40 cm långa Böda socken revor som är rotslående. Bladen är skaftade, Böda kyrkby, öster om kyrkan, på en äng äggrunda, sågade och håriga liksom hela med pärlhyacinter öster om väg 136; växten. Blomman är blekt blålila och sitter 2005 15 ex. på en klase från bladvecket. När den blom- mar torde den ej förväxlas med någon an- Långlöt socken nan art. Den växer oftast i bokskogar på Folkeslunda väster om vägen i vägkant fuktig, mullrik mark. På Öland har den en- och på ruderatmark dast en lokal i Halltorps hage där den växer 1992 1999 2005 på flera ställen. Den senaste tidens försik- 40 >100 100 tiga röjningar i området verkar ha gynnat arten. Runsten socken Högsrum socken Lopperstadstäkten, i södra delen av Lopperstads gravfält väster om vägen, i Halltorps hage, vid mindre kärr ca 850 m ett gammalt grustag av ruderatkaraktär; norr om vägen ner till Ekerumsbadet; 1999 50 ex, 2005 0 ex. 2005 100 ex. Halltorps hage, NV om åker/äng som N. Möckleby socken ligger ca 800 m norr om vägen till Ekerumsbadet, nära havet; 2005 100 ex. Mellan avtagen till Bettorp och Strand- torp, avfallsplats ca. 10 m väster landsväg Halltorps hage, avenbokskogen norr om 1995 1999 2005 jätteekarna >100 100 0 1968 1999 2005 finns >100 500 Algutsrums socken Aledal ost, på sandgräshed (hästbete), Klibbveronika Veronica triphyllos precis nedanför Landborgen växer i vegetationsfria ytor; 2005 2 ex. Klibbveronika är ettårig och kan bli upp till 20 cm hög. Stjälken är oftast grenad, 44 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Sandby socken ler ex. på de lokaler för martorn som finns Trädesåker väster om östra vägen, på norra Öland. alldeles norr om vägskälet till N. Sandby; 2005 10 ex. Sumpviol Viola uliginosa Norra Sandby, VSV om grävt vattenhål norr om vägen till N. Sandby; 1999 30 Sumpviol är flerårig och kan bli upp till 15 ex, 2005 2 ex. cm hög. Bladen är hjärtlika, stora, blanka Norra Sandby, i norra kanten av den och något veckade. Blomman är blåviolett andra åkern (räknat västerifrån) söder väg och blomskaften utgår från jordstammen. N. Sandby; 2003 >100 ex, 2005 200 ex. Den växer framförallt längs åar men kan Norra Sandby, i norra kanten av den också förekomma i exempelvis klibbalkärr. tredje åkern (räknat västerifrån) söder Sumpviol har haft en känd lokal på Öland, väg N. Sandby; 2003 >100 ex, 2005 300 Karlevi strandskog i Vickleby socken, men ex. är inte sedd i modern tid och får räknas som utgången. Vickleby socken Karlevi stenkvarn, ca 200 m söder om Kategori hänsynskrävande NT kvarnen, öster om landsvägen på f.d. åkermark som numera betas; 2001 >1000 I denna kategori tar vi bara med speciellt ex, 2005 20 ex. intressanta fynd. Tovsippa Anemone sylvestris Vickleby kyrka, på slänten utanför Arten är ny på rödlistan. Vid den strand- kyrkomuren åt söder nära lokalen ca 2 km norr Djupvik (se fram- 1999 2001 2005 sidan av Sterner 1986) blommade över 100 >100 650 1000 tovsippor i slutet av maj. Kastlösa socken Övre Västerstad 3:3 intill Smedby- Alvarkösa Apera interrupta gränsen, i trädgårdsland; 2005 10 ex. Arten växer på mosskuddar på alvarmark Klittviol Viola tricolor ssp. curtisii och varierar starkt mellan åren. Alvarkösa känns igen på sin vippa som har långa, hår- Styvmorsviol V. tricolor ssp. tricolor har fina borst. Strået gulnar snabbt i torkan. en underart benämnd klittviol. Denna un- Under året rapporterades arten från Sandby derart är flerårig och växer på sanddyner och Resmo socknar på typiska lokaler. och sandfält nära havet. Blommorna är en- färgat blå och något mindre än på styvmors- viol (15-20 mm respektive 20-25 mm). Alvarmalört Artemisia oelandica Växtsättet är nedliggande, jordstam och Arten är endemisk för Öland och en Na- stjälk är grenade, bladen är smala och nå- tura 2000-art. Ofta ser man endast vegeta- got köttiga. Det finns belägg från Öland tiva mattor av alvarmalört, sällan blommar men vi saknar uppgift om detta i vårt regis- arten. Trots namnet är den inte aromatisk. ter. Arten bör eftersökas på lämpliga loka- Under året inkom 25 rapporter varav 17 var 45 Krutbrännaren 1 (15) 2006
Tovsippa Anemone sylvestris på lokalen norr Djupvik Foto: Thomas Gunnarsson nyfynd från socknarna Torslunda, Vickleby, Kal knipprot Epipactis phyllanthes Gårdby, Sandby, Resmo, Stenåsa, Hulter- Kal knipprot är närstående den vanligare stad och Smedby socknar. Under 2005 arten skogsknipprot E. helleborine. Arten blommade flera bestånd av alvarmalört rik- skiljs ut genom att vara spensligare, blom- ligt. Blomningen sträckte sig mellan mit- ställningen är fåblommig och blommorna ten av juni till mitten av september dvs. är gröna och ofta inte helt utslagna. Stjäl- betydligt tidigare än vad som brukar anges ken är nästan kal och den blommar också i floror. något tidigare än skogsknipprot. En ny lo- kal för arten hittades vid Bjärbybadet i Ölandsstarr Carex ligerica Runsten socken där den växte på något fuk- Arten skiljs från sandstarr C. arenaria på tig sand. att jordstammen är 1,5-2 mm tjock och led- Skogsfru Epipogium aphyllum styckena är 1-2 cm långa (på sandstarr är Svenska botaniska föreningen hade skogs- måtten 2-3 mm samt 1,5-3 cm). Dessutom fru som inventeringsart för hela Sverige har ölandsstarr honblommor överst i under 2005. Därför var det extra glädjande axsamlingen, sandstarr har hanblommor att skogsfrun även i år visade sig på den överst. Arten upptäcktes vid Nybyorde på enda kända lokalen i Böda socken. I år var en sandstrand med fuktigare partier. Arten det ett exemplar som blommade i början var ny för Källa socken. av augusti. 46 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Ölandsmåra Galium oelandicum ning av hydrologi och gödsling. Totalt finns Denna för Öland endemiska art är ny på sju aktuella lokaler på Öland varav fem in- rödlistan. Det skiljs från den närstående venterades 2005. backmåra G. suecicum på sitt vegetativa Högby socken växtsätt. Avståndet mellan de mellersta Lokal 1 bladkransarna är på ölandsmåra 2-4 cm (på 1998 1999 2000 2001 2003 2004 backmåra 4-6 cm). Ölandsmåra växer i 8912300 samma miljö som ölandssolvända 2005 Helianthemum oelandicum dvs. vittrings- 0 grus på Stora alvaret. Enligt Sterner 1986 ska den också kunna växa på strandvallar. Lokal 2 Eftersom vi inte har någon klar bild över 2002 2003 2004 2005 utbredningen på Öland är vi tacksamma för 35 49 12 69 alla rapporter framöver om fynd av ölands- måra. Under 2005 gjordes fynd i Resmo Persnäs socken och Kastlösa socknar på typiska lokaler på 2001 2002 2004 2005 alvarmark. 1200
Ävjebrodd Limosella aquatica Runsten socken En av de små växter i vatten som kan vara Lokal 1 svårbestämd när den inte blommor. Vi har 1971 1993 1994 1997 1998 1999 få nutida fynd av arten. På lokalen i finns 282 76 12 81 100 Räpplinge socken vid gocart-banan (i ett 2000 2002 2003 2004 2005 gammalt stenbrott) fanns några enstaka 496 55 77 12 63 exemplar av ävjebrodd. Gårdby socken 1955 1998 1999 2000 2001 2002 Gulyxne Liparis loeselii finns 2 6 17 3 3 2003 2004 2005 Ytterligare en Natura 2000-art som i blom- 10 5 8 ningstid inte kan förväxlas med någon an- nan orkidé. Som vegetativ kan man lära sig känna igen utseendet på bladen som har en Timjansnyltrot Orobanche alba speciell grön färg och som ter sig feta och På Stora alvaret växer denna art sällsynt glänsande. Även som vinterståndare går som parasit på backtimjan Thymus ser- arten att känna igen. Den är flyttad från pyllum ssp. serpyllum. Den varierar kraf- kategori VU till NT. Den växer i kalkkärr, tigt mellan åren, 2005 var ett mellanår för ofta med rörligt grundvatten, som ofta är arten (se nedan på lokal från Gårdby som betade. Axag Schoenus ferrugineus är en inventeras årligen). Vi har 37 aktuella lo- vanlig följeart. På de flesta lokaler är gul- kaler med 56 dellokaler för timjanssnyltrot yxne fåtalig och arten varierar påtagligt från i vårt register. år till år. Den hotas av igenväxning, rubb-
47 Krutbrännaren 1 (15) 2006 Gårdby socken Fläckmaskros Taraxacum Gårdby alvar, på gränsen till Sandby maculigerum 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Arten har äkta fläckar på bladen dvs. de 123 410 450 510 1600 2 går inte igenom till baksidan. Denna ädla 2001 2002 2003 2004 2005 fläckmaskros Sect. Naevosa hittades men 97 297 2 0 78 enstaka exemplar vid en exkursion till Ismantorps borg. Åkerrättika Raphanus raphanistrum Denna korsblommiga växt är ny på röd- Kategori livskraftiga LC listan. Skidan är lång, smal och med långt spröt. Den är mångledad och bryts lätt av. Guckusko Cypripedium calceolus Arten hittades vid ruderatexkursionen runt Denna Natura 2000-art är omisskännlig och Färjestadens sporthall i september månad. växer i fuktig lövskog, ofta i bryn och gläntor. Den är numera flyttad från rödlistan men på Öland är den hotad genom en sänk- Saffransmaskros Taraxacum ning av grundvattennivån, ökad beskugg- crocinum ning samt plockning och uppgrävning. Vi har i dagsläget kännedom om fem lokaler Arten tillhör Sect. Palustria (strandmask- varav fyra har blommande exemplar, den rosor). Den är lätt att känna igen eftersom är endast inventerad på två lokaler. Första den har rikligt med pollen. Ytterholkfjällen siffran efter årtalet anger antalet blom- är tätt tilltryckta mot holken. Bladen är mande individer, andra siffran anger anta- mycket smala och saknar taggar. Den växer let vegetativa individer. blötast av alla strandmaskrosor, ute i kalkgyttjan utan annan vegetation. Vi fick Högsrum socken in 11 rapporter från Böda socken i norr till 1850 1993 1996 1998 1999 2000 Smedby i söder. finns 2+4 10+4 5+16 5+8 5+9 2001 2002 2003 2004 2005 Sumpmaskros Taraxacum 8+8 11+4 11+8 14+2 10+9 intercedens Långlöt socken Ännu en art i Sect. Palustria (strandmask- 1992 1997 1998 1999 2001 2004 rosor). Då fröna har dragning åt rött räkna- 32+41 24+? 112 85 64+? 9+20 des den förr till Sect. Erythrosperma 2005 sandmaskrosor. Den kan växer på frisk 22+40 mark ofta i kanten av mindre kärr. Bladen har ett typiskt utseende med regelbundna Årets samtliga rapportörer tackas, här föl- inskärningar (lite som ett kugghjul). Fyra jer en lista: Crister Albinsson, Lissbeth & rapporter inkom under 2005. Karl-Göran Bringer, Tomas Burén, Gun Börjesson, Jacob Cnattingius, Stefan Eriks- son, Kenneth Erlandsson, Henry Gud-
48 Krutbrännaren 1 (15) 2006 mundsson, Eva-Lena & Bo Hernod, Elna sentation av de nya hotarterna på rödlistan Hultqvist, Ingrid & Lennart Johnsson, Pav för 2005. Nummer 3 hade plockgodis med Johnsson, Tommy Knutsson, Helena Lager, bl. a. spetsbjörnbär, röksvampexkursion Stefan Lithner, Håkan Lundkvist, Anders och växtlokaler runt Färjestaden/ Måhlén, Emil Nilsson, Barbro Otterstedt, Glömminge. Medlemsmatrikeln utgjorde Jan-Olof Petersson, Vera & Göran Wendt. nummer 4. Styrelsen har haft fyra protokollförda mö- ten samt några arbetsmöten och flera kon- Ölands botaniska takter via e-post/telefon. Här följer en sammanställning av våra ex- förenings verksamhetsbe- kursioner/möten. rättelse 2005 2005 Styrelsen har haft följande sammansätt- 16 mars Årsmöte på Ölands Folkhög- ning: skola. Ordförande: Ulla-Britt Andersson 16 april Exkursion runt Möckelmossen Vice ordförande: Tommy Knutsson med flera fina fynd av kalkstenslavar. Kassör: Elna Hultkvist 10 maj Exkursion till nyröjda hässlen vid Sekreterare: Thomas Gunnarsson Törnbotten, bl.a. sågs svavelsippa. Övriga i styrelsen: Kenneth Erlandsson, 18 maj Exkursion till alvaret söder Thomas Johansson, Helena Lager, Håkan Ekologiska stationen med flera arter Lundkvist, Liselotte Wetterstrand- ovanliga strandmaskrosor. Dahlgren 20-22 maj Inventeringsläger på norra Öland då flera spännande miljöer besök- Revisorer: Lennart Johnsson, Gerda tes. Vi gjorde fynd av flera arter strand- Stenström maskros samt östkustarv, klådris, Revisorssuppleanter: Eva Bjelkendal, trubbstarr, fågelarv, taggkörvel, sand- Sven Johansson timotej mm. Dessutom grå stjälk- röksvamp på ny lokal. Valberedning: Karl-Göran Bringer, Eva 1 juni Exkursion till Gårdby sandstäpp Öberg med bl.a. fågelarv, tofsäxing, stjälk- röksvamp mm. Antalet medlemmar uppgick 2004 till 386 19 juni De vilda blommornas dag i varav fullbetalande 308. Detta är en liten Halltorps hage var välbesökt och vädret ökning jämfört med 2004 då vi hade 370 var nådigt. Vackert blommande skogs- medlemmar. veronika och vinterståndare av skogskorn kunde beundras. Vår tidskrift Krutbrännaren har utkommit 13-14 augusti Inventeringsläger med med fyra nummer under 2005. Nummer 1 betoning på vattenväxter. Vi var förlagda innehöll en floraväktarrapport för kärl- vid Långöre och besökte flera lokaler, växter 2004 samt en artikel om komplexet bl.a. studerades kransalger. nyckelblomster. I nummer 2 fanns en pre- 49 Krutbrännaren 1 (15) 2006 3 september Exkursion till varit inspiratör. ruderatområden i Färjestaden med bl.a. Håkan och Helena har fortsatt arbetet med åkerrättika och flockarun. hemsidan. 26 september Svampkväll på Folkhög- skolan. En del litteratur och dataprogram har köpts 17 oktober Svampkväll se ovan. in. 12-13 november Inventeringshelg med Den gamla järnvägsvallen planeras att bli betoning på röksvampar, se rapport i cykel/gångväg. Vi kommer under 2006 att Krutbrännaren 2005:3. Våra fynd av vit inventera så många sträckor som möjligt stjälkröksvamp gladde extra i kylan. för att få grepp om de ovanliga/hotade ar- 22 november Årets fynd på Folkhögsko- ter som växer på eller nära banvallen. Ulla- lan med bildvisning på vackra och rara Britt har varit i kontakt med ansvariga för växter. projektet som är positiva till vår medver- kan. Dessutom har styrelsen arbetat med föl- jande: Vi planerar en studiecirkel med de tre band av Flora Nordica som hittills kommit ut. Årets floraväkteri på kärlväxtsidan har re- Planeringen är att gå igenom ny kunskap sulterat i 710 rapporter fördelade enligt och samtidigt applicera detta på Öland. följande: CR 10, EN 157, VU 262, NT 188 samt ytterligare ett antal ovanliga växter. ArtDatabanken och Länsstyrelsen får del av våra rapporter. Färjestaden 2006-03-13 Föreningen har lämnat synpunkter till Läns- styrelsen på många Natura-2000 områden Ulla-Britt Andersson och deras framtida skötsel samt ett antal Thomas Gunnarsson skötselplaner för naturreservat. Ulla-Britt har deltagit i möte med Väg- verket. Vid mötet gick vi igenom de väg- sträckor på Öland som har ovanliga växter som kräver speciella hänsyn. Lissbeth & Karl-Göran har inventerat Berg- stigen nere i Degerhamn med flera intres- santa fynd. Håkan har fortsatt att leda vår studiecirkel om släktet Taraxacum. Fynden från 2005 är ännu inte bestämda av Hans Rydberg. Vi fortsätter att inventera Gasteromyceter och flera fina fynd har gjorts se Krutbränna- ren 2005:3. Mikael Jeppson har fortsatt att hjälpa oss med bestämning av belägg och 50 Ölands Botaniska Förening Program för april - september 2006
Lördag 29/4 Lav och svampexkursion Samling kl. 10.00 där mittmuren mellan Mörbylånga och Hulterstad socknar korsar Bårby-Alby vägen. Lång vandring, medtag fika. OBS! Nytt datum Ledare: Thomas Johansson & Tommy Knutsson
Lör-sön 20-21/5 Maskrosläger med förläggning till Marsjö strutsgård i Föra socken. Begränsat antal deltagare, anmälan till Håkan senast 1/5 (telefonnum- mer och e-post se sid 2 i detta nummer).
Onsdag 24/5 Exkursion Inventering av järnvägsvallen förbi Gårdby sandfält. Samling 18.30 vid den nordligaste p-platsen vid Gårdby sandfält (innan tallskogen börjar). Ledare: Ulla-Britt Andersson Onsdag 31/5 Exkursion Bergsstigen dvs. vandringsleden förbi Degerhamn. Samling 18.30 p- platsen vid Strömmeln (Strömgatan dvs. gatan västerut ca 300 m norr om vägen S. Möckleby- Torngård). Ledare: Ulla-Britt Andersson & Liselotte Wetterstrand)
Lör 10/6 Exkursion Inventering av järnvägsvallen från Penåsa och österut. Samling kl. 10.00 p-platsen vid Penåsa (Kastlösa socken). Medtag fika. Ledare: Ulla-Britt Andersson
Sön 18/6 Exkursion De vilda blommornas dag till alvaret mellan Skarpa Alby och Ekelunda. Samling kl. 10.00 p-platsen vid alvaret precis väster om Skarpa Alby. Medtag fika. Ledare: Ulla-Britt Andersson
Sensommaren (augusti/september) planeras exkursion och inventering av järnvägsvallen Skärlöv-Segerstad. Dessutom exkursion till Södviken/Vässbyfjärden. Maila/ring intresse till Ulla-Britt senast 31/7 för att få reda på mer exakt tid och plats. Krutbrännaren nr. 1 / 2006 Floraväktarrapport för 2005 av Ulla-Britt Andersson & Thomas Gunnarsson ...... sid 3 Verksamhetsberättelse ...... sid 49 Program ...... sid 51